Endast var femte våldtäkt anmäls och mindre än var tionde anmälning leder till åtal. Bara i 2/3 av fallen leder åtalen till fällande dom. Det ska jämföras med andra typer av brottmål där i genomsnitt 95 procent av åtalen leder till fällande dom. Av omkring 6 000 våldtäktsanmälningar per år resulterar endast 200–300 i fällande domar.
Risken att bli fälld för våldtäkt är med andra ord minimal och har dessutom minskat under senare år. År 2006 var andelen friande tingsrättsdomar 22 procent, år 2010 var siffran uppe i 33 procent.
Åtskilliga offer blir inte trodda när de gör våldtäktsanmälningar; de upplever ofta bristande stöd under processen och slarv förekommer vad gäller att säkra bevis i samband med förundersökningar. Det bidrar till den låga åtalsfrekvensen.
Det finns ett stort mörkertal vad gäller våldtäkter och andra sexuella övergrepp. Risken är att det kommer att förbli så mot bakgrund av den låga åtalsfrekvensen och den höga andelen friande domar. Obehaget av att tvingas gå igenom intima fysiska undersökningar och att vittna om de övergrepp man utsatts för förstärks om man upplever att man inte blir trodd, utsätts för kränkande frågor och aldrig får någon upprättelse.
Krav på samtycke är en möjlighet för att betona att den som har sex med någon måste försäkra sig om att det är frivilligt. En annan möjlighet är att införa ett oaktsamhetsrekvisit.
.
|
Hillevi Larsson (S) |
|