Om vi i Sverige ska uppnå våra miljömål kommer byggnaders bidrag till t.ex. energi- och klimatpåverkan att behöva minska kraftigt. Under byggnation såväl som under sin livstid har byggnader en betydande miljöpåverkan, och eftersom livslängden är lång är ett hållbart byggande idag avgörande för uppfyllande av miljömål både år 2030, 2050 och längre fram i tiden.
Boverkets energikrav på nybyggnationer ligger idag på 90–130 kWh per kvadratmeter och år. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att de energikrav som staten ställer i sina byggregler är så låga att de inte främjar hållbar utveckling. SKL har därför gått ut med en rekommendation till Sveriges kommuner om att gå före och ställa krav på 70 kWh per kvadratmeter och år när de upplåter mark för nybyggnation. Klimatförändringarna och de svenska miljömålen har varit kända länge men trots detta behöver vi en ansvarsfull och långsiktig politik inom detta viktiga område. Om Boverkets regler tillåts att utvecklas avskilt och utan en tydlig koppling gentemot miljömålen är risken stor att de nya normkraven kommer att vara otillräckliga när de väl presenteras.
Utgångspunkten i omformningen av Boverkets byggregler borde istället vara att ny- och ombyggnationer i Sverige löpande ska utvecklas med kravet att byggnationerna uppfyller sin andel av de miljömål som regering och riksdag beslutat ska gälla. Byggregler och miljömål behöver kopplas samman. Ett verktyg för utvecklingen av en hållbar byggsektor är miljöcertifieringssystem så som BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad.
.
|
Christer Engelhardt (S) |
|
|
Johan Andersson (S) |
Jörgen Hellman (S) |
|
Krister Örnfjäder (S) |
Lawen Redar (S) |
|
Lena Emilsson (S) |
Per-Arne Håkansson (S) |
|
Suzanne Svensson (S) |
Thomas Strand (S) |