Sedan år 1952 finns bestämmelser om Nordiska rådet i det så kallade Helsingforsavtalet. Rådet utgör de nordiska parlamentarikernas samarbetsforum. I dag, 61 år efter dess bildande, uppfattas Nordiska rådets struktur och arbetssätt av många som föråldrat och i starkt behov av reformering. Framför allt behöver Nordiska rådet effektiviseras och anpassas till både dagens och framtidens förutsättningar och utmaningar. Det är därför rimligt att det görs en översyn av arbetsformerna, av nyttan av detta samarbete för de nordiska länderna, om de nordiska ländernas inflytande i EU-samarbetet kan öka genom det samarbete som sker inom ramen för Nordiska rådet samt vilka frågor rådet ska driva. Målet med översynen bör vara att utveckla och anpassa Nordiska rådet så att det bättre kan möta både hot, hinder och utmaningar som vi har framför oss.
De flesta gemensamma frågor som förekommer i dag har någon koppling till det Europasamarbete som sker inom EU- och EES-området. Nordiska rådets arbetsformer är dock inte avpassade för att på bästa sätt tillvarata de nordiska ländernas gemensamma intressen i Europasamarbetet. I många avseenden har de nordiska länderna gemensamma lösningar inom olika rättsområden, men dessa lösningar skiljer sig samtidigt mot vad som gäller i andra delar av Europa. Här skulle Nordiska rådet kunna fylla en funktion genom att koordineringen av gemensamma ståndpunkter utvecklas för att de gemensamma ståndpunkterna senare ska kunna föras vidare in i Europasamarbetet med större kraft. På detta sätt kan det nordiska inflytandet i Europasamarbetet öka.
Nordiska rådets agenda bör rensas och renodlas för att på så sätt fokusera på frågor som bedöms viktiga. Nuvarande strukturer inom Nordiska rådet är i många avseenden byråkratiska och otidsenliga. Omsorgen om nordiska organisationer och institutioner står ofta i vägen för det som borde vara i fokus, nämligen att med ett tydligare medborgarperspektiv förbättra och förenkla tillvaron för människor som bor i Norden. De resurser som i dag ges till Nordiska rådet skulle sammantaget kunna användas på ett bättre och mer effektivt sätt.
Följande fyra förslag till förbättringar av arbetsformer bör övervägas:
Det nordiska samarbetet måste förankras bättre i de nationella parlamenten. Viktiga frågor bör därför hanteras direkt mellan de nordiska parlamentens fackutskott.
Antalet representanter i Nordiska rådet bör ses över. Skälet för detta är att minska kostnaderna och att åstadkomma effektivare mötesformer.
Nordiska rådet bör endast syssla med frågor som är relevanta för ett nordiskt samarbete och där nyttan för det nordiska samarbetet är uppenbart.
De baltiska länderna bör integreras i det nordiska samarbetet. Detta är en väsentlig åtgärd eftersom basen för en nordisk intressegemenskap kan stärkas genom en sådan åtgärd. Dessutom finns det ett antal viktiga frågor som bör hanteras gemensamt.
.
|
Anti Avsan (M) |
|