I Sverige har arbetsmarknadens parter huvudansvaret för att reglera löne- och anställningsvillkoren. I kollektivavtal fastställs de villkor som skall skapa konkurrensneutralitet mellan såväl arbetstagare som företag. Genom EU:s fria rörlighet kan arbetstagare och företag komma till Sverige och dumpa anställningsvillkoren på arbetsmarknaden. Utländska tjänstetillhandahållare har möjlighet att komma till Sverige och betala löner som ligger under svenska kollektivavtal. På så sätt kan utländska företag konkurrera ut inhemska företag som betalar normala löner i arbetslandet. Situationen aktualiseras särskilt vid offentlig upphandling. Offentlig upphandling kan, och bör, användas som ett verktyg för att vidmakthålla och främja sociala förbättringar i samhället. Idag sätts i allt för stor utsträckning ekonomiska faktorer framför sociala värden. Offentlig upphandling omsätter stora belopp och kan därför utgöra ett betydelsefullt redskap för att komma till rätta med oönskade beteenden och ekonomisk exploatering av människor och miljö. Det finns inget i EU-rätten som hindrar att social hänsyn tas vid offentlig upphandling.
Offentliga medel ska inte användas på ett sådant sätt att de bidrar till lönedumpning och osund konkurrens. I lagen om offentlig upphandling måste tydliggöras att villkor motsvarande svenska kollektivavtal ska ställas vid offentlig upphandling. Genom att ratificera ILO:s konvention 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part bidrar det offentliga till att villkoren på arbetsmarknaden upprätthålls. Flera europeiska länder har ratificerat ILO:s konvention 94, däribland våra nordiska grannländer.
.
|
Teres Lindberg (S) |
|