Bostadsbyggandet i Sverige måste bli enklare och billigare. Sedan 1940 har det i snitt påbörjats drygt 50 000 bostäder per år. De senaste 20 åren har dock denna siffra legat på drygt 20 000 bostäder per år. Detta betyder att Sverige bygger ungefär hälften av vad våra nordiska grannar gör i relativa tal. Det Sverige bygger varje år motsvarar ungefär 0,5 procent av det redan byggda. Att byta ut bostäderna i beståndet skulle med dagens nybyggnadstakt ta ungefär 200 år.
Den låga nybyggnadstakten skapar problem både på grund av att befolkningen ökar samtidigt som det sker en ökad inflyttning till regionstäderna. Även på tillväxtorter i exempelvis Norrbottens inland är behovet av nya bostäder på grund av expansionen i gruvindustrin stark.
Kommunalt påhittade särregler när det gäller tekniska lösningar driver upp kostnaderna och försvårar för en industrialiserad byggprocess. Detta kan vara en bidragande orsak till att många byggföretag inte vill satsa i många av de kommuner som har störst behov av ett ökat bostadsbyggande. Det driver även upp människors boendekostnader.
I tillägg till dessa konsekvenser är det ofta otydligt hur kommunala särkrav ska verifieras och följas upp.
Det är därför viktigt att regeringen går vidare med de utredningsförslag som presenterats vad gäller ökad standardisering av byggnormer. Entydiga nationella byggregler bör vara normen, exempelvis baserat på Boverkets byggregler (BBR). Egenskapskrav på byggnader bör vara desamma över hela landet förutom en justering för de olika klimatzonerna när det gäller energikraven.
.
|
Krister Hammarbergh (M) |
|