Betyg fyller många och viktiga funktioner i skolan. De visar vad eleverna har lärt sig och hur stor del av kursplanen de har tillgodogjort sig. Detta är – förutom att vara en viktig information till eleven själv – en mycket viktig information även till barnets vårdnadshavare. Sverige ska ha en kunskapsskola som är målstyrd och då är det viktigt att målen följs upp.
Sverige har redan infört betyg från och med årskurs sex. Ett helt nytt betygssystem med betygen A–F är nu infört.
Svenska skolelever får trots detta betyg relativt sent i sin skolgång. I ett internationellt sammanhang är detta ovanligt. I många EU-/OECD-länder får eleverna betyg mellan sex och nio års ålder. Sverige avviker således från normen.
Tidiga betyg är viktiga för likvärdigheten i svensk skola. Det är särskilt viktigt i familjer där föräldrarna själva inte har högre utbildning. Erfarenheterna från när betygen 1982 avskaffades helt i låg- och mellanstadiet visar att barn till föräldrar med bristande högre utbildning påverkades negativt.
Den nya läroplanen innehåller mål om att alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna när de slutar tredje klass. Utifrån det målet är det rimligt att svenska elever då också får betyg från och med den årskursen.
.
|
Krister Hammarbergh (M) |
|