Rösträtten är kopplad till myndighetsåldern. Sedan 1974 får alla som senast valdagen fyllt 18 år rösta. Det innebär också ett samband mellan rättigheter och skyldigheter. Tanken är att när man förvärvar nya rättigheter, förvärvar man samtidigt nya skyldigheter. Det är bra.
Rösträtt och valbarhet hör också samman, och därför är det samma åldersgräns för rösträtt och valbarhet. För att inneha politiska förtroendeuppdrag krävs att man är myndig.
Jag anser dock att man bör göra ett undantag i lagen som innebär att de ungdomar som fyller 18 år samma år som val hålls ska få rätt att rösta. Ungdomar födda samma år har i regel samma möjligheter att ta del av undervisning om konstitution, om politiska ideologier och partiväsende. Någon åtskillnad kunskapsmässigt finns inte mellan de på året tidigt födda respektive sent födda. Det är problematiskt ur demokratisk synpunkt.
Anledningen till att jag vill göra detta undantag är att konsekvenserna för några få ungdomar – de som fyller år efter andra söndagen i september ett valår – är att de tvingas vänta till 22 års ålder innan de får rösta. Ett supervalår som detta var det många som var födda senare på hösten som berättade om att de var besvikna på nuvarande ordning.
Grundlagsutredningen har i sitt betänkande En reformerad grundlag, SOU 2008:125, skrivit om detta men kommit fram till att argumenten inte är tillräckligt tunga för att ändra lagen så att personer som fyller 18 det år som valet hålls ska få rösta.
Jag vidhåller att grundlagen bör ändras på denna punkt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
.
|
Caroline Szyber (KD) |
|