Den 1 januari 2014 höjdes fribeloppet för studenter med cirka 30 000 kronor. Den förra alliansregeringens förslag innebar att fribeloppet höjdes till cirka 170 000 kronor per kalenderår för en heltidsstudent. Detta är en mycket bra reform, men ändå bara ett steg på vägen mot ett totalt avskaffande av fribeloppet avseende lånedelen i studiemedlet.
Det finns flera anledningar till att det är angeläget att arbeta för att på sikt helt avskaffa fribeloppet. Dels skulle det vara en del av arbetslinjen, när man gör det tydligt för landets studenter att det verkligen lönar sig att arbeta. En ordning där många studenter aktar sig för att arbeta en extra timme är direkt skadlig för viljan att arbeta och tjäna pengar.
Framförallt när det gäller lånedelen i studiemedlet finns det egentligen inte någon anledning alls att denna skall minskas därför att den enskilda studenten tjänar pengar. Med dagens reformerade studiemedelssystem skall dessa lån betalas tillbaka under låntagarens yrkesverksamma liv och därför bör det vara upp till var och en att välja om man vill låna dessa pengar eller inte.
Att få arbeta under sin studietid är för de flesta studenter både nyttigt och meriterande när man senare skall börja sin reguljära yrkesbana. Därför så bör sådana extraarbeten uppmuntras och inte förhindras av onödiga regler och begränsningar. Därför bör regeringen se över reglerna för fribeloppet.
.
|
Edward Riedl (M) |
|