Enligt tilläggsbestämmelse 2.3.1 till riksdagsordningen (RO) tar ledamöterna plats i plenisalen valkretsvis, med en gammal praxis om ordningen som säger att Stockholms kommun börjar och sist följer Norrbottens län. Inom valkretsen fördelas ledamöterna i första hand efter antalet riksmöten de bevistat och i andra hand efter åldern.
Under kammarsammanträdena råder numera fri sittning, men vid voteringarna är ledamöterna tvingade att placeras efter valkrets. Under årens lopp har motioner skrivits om att ändra ledamöternas placering i plenisalen även vid voteringar. I svar på dessa tidigare motioner har man hävdat att det inte finns någon stark opinion bland ledamöterna att frångå den nuvarande ordningen med valkretsar. Dock har inte frågan varit föremål för någon större debatt varför man kan ifrågasätta det argumentet.
I de flesta länder är ledamöterna placerade efter partitillhörighet. Detta underlättar kommunikationen inom partigruppen, och även vid voteringar kan det vara av fördel. Skulle plötsliga ställningstaganden behöva göras underlättar det om partigruppen sitter samlat.
Att placera ledamöter efter partitillhörighet skulle alltså kunna underlätta voteringsproceduren.
Uppresningsförfarandet som hittills använts för att partiets ”riktkarlar” genom sitt beteende kunnat visa för partikamraterna hur partiet ställer sig i omröstningen och hur således partigruppen som helhet förväntas rösta har underlättat kommunikationen då ledamöterna sitter utspridda. Detta uppresningsförfarande kommer dock från och med riksmöte 2014/15 att slopas efter att en parlamentariskt sammansatt kommitté, under ledning av talmannen, gjort en översyn av riksdagsordningen och föreslagit att talmannen kan frångå uppresningsförfarandet.
För att inte försvåra voteringsproceduren avsevärt bör därför ledamöterna istället placeras utifrån partitillhörighet.
Att förändra ledamöternas placering har obetydlig kostnadspåverkan. Därför bör förändringen påskyndas.
.
|
Björn Söder (SD) |
Kent Ekeroth (SD) |