|
|
Inkomstskatt
I betänkandet behandlar utskottet motioner om inkomstskatter. Vid behandlingen hösten 2014 av regeringens budgetförslag för 2015 tog riksdagen även ställning till motioner från oppositionspartierna om sådana skatteförändringar som utgjorde en del av deras budgetförslag. I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2014 och som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer.
Motionerna innehåller förslag som rör skatteskalan och grundavdrag, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, bilförmån, reseavdrag, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, gåvor till ideella ändamål, HUS-avdrag, personaloptioner och pensionsförsäkringar.
I betänkandet behandlas vidare regeringens skrivelse 2014/15:3 om återkallelse av proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Utskottet avstyrker motionerna och föreslår att regeringens återkallelseskrivelse läggs till handlingarna.
I betänkandet finns fem reservationer och ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skatteskalan, grundavdrag m.m.
Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor
1.Skatteskalan, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)
2.Skatteskalan, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)
3.Skatteskalan, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)
4.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 7 (M, C, FP, KD)
Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 2 (V)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skatteskalan, grundavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:74 av Magnus Persson (SD),
2014/15:456 av Boriana Åberg (M),
2014/15:643 av Patrick Reslow (M),
2014/15:841 av Edward Riedl (M),
2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2014/15:1244 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1337 av Betty Malmberg (M),
2014/15:1421 av Boriana Åberg (M),
2014/15:1474 av Sofia Arkelsten (M),
2014/15:1487 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1563 av Caroline Szyber och Roland Utbult (KD),
2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6,
2014/15:1909 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6,
2014/15:2064 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),
2014/15:2240 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (M),
2014/15:2340 av Finn Bengtsson (M),
2014/15:2342 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (M),
2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 8 och 11,
2014/15:2656 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (M),
2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 4 och
2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 10–12.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (KD)
|
2. |
Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor |
Riksdagen avslår motion
2014/15:1452 av Veronica Lindholm och Björn Wiechel (S).
|
3. |
Bilförmån |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:2308 av Jan Ericson (M),
2014/15:2580 av Jan R Andersson (M),
2014/15:2581 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (M) yrkande 2 och
2014/15:2773 av Johan Hedin (C).
|
4. |
Reseavdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:93 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (M),
2014/15:353 av Lotta Finstorp (M),
2014/15:831 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 samt
2014/15:2582 av Jan R Andersson (M).
|
5. |
Personalvårdsförmåner |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:231 av Cecilia Widegren (M),
2014/15:261 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),
2014/15:306 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6,
2014/15:372 av Lotta Finstorp (M),
2014/15:580 av Helena Bouveng (M),
2014/15:842 av Rickard Nordin (C) yrkande 1,
2014/15:1089 av Åsa Coenraads (M),
2014/15:1595 av Helena Bouveng (M),
2014/15:1790 av Daniel Bäckström och Per Åsling (C),
2014/15:1843 av Johan Forssell (M) och
2014/15:1953 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2.
|
6. |
Hälsofrämjande åtgärder |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:18 av Nina Lundström (FP),
2014/15:233 av Cecilia Widegren (M),
2014/15:286 av Edward Riedl (M),
2014/15:584 av Helena Bouveng (M),
2014/15:1076 av Lars-Axel Nordell (KD),
2014/15:1423 av Edward Riedl (M) och
2014/15:2406 av Finn Bengtsson (M).
|
7. |
Gåvor till ideell verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:865 av Annika Eclund (KD),
2014/15:1057 av Betty Malmberg (M),
2014/15:1395 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1674 av Penilla Gunther (KD),
2014/15:1903 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 1 och
2014/15:2358 av Per Bill m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 2 och 5.
Reservation 4 (M, C, FP, KD)
|
8. |
HUS-avdraget |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:20 av Nina Lundström (FP),
2014/15:30 av Nina Lundström (FP) yrkande 3,
2014/15:89 av Edward Riedl (M),
2014/15:167 av Cecilia Widegren (M),
2014/15:351 av Lotta Finstorp och Lotta Olsson (M),
2014/15:385 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (M),
2014/15:667 av Jan Ericson (M),
2014/15:859 av Lars-Axel Nordell (KD),
2014/15:1557 av Caroline Szyber (KD),
2014/15:1572 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1591 av Andreas Carlson (KD) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1672 av Penilla Gunther (KD),
2014/15:1771 av Jessica Rosencrantz (M),
2014/15:1798 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (C),
2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 3,
2014/15:2088 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (S),
2014/15:2221 av Jan R Andersson (M),
2014/15:2278 av Sofia Fölster (M),
2014/15:2362 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),
2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,
2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 8,
2014/15:2617 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (M),
2014/15:2776 av Ola Johansson och Per Lodenius (C) och
2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 14.
Reservation 5 (SD)
|
9. |
Personaloptioner |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:529 av Christer Nylander och Johan Pehrson (FP),
2014/15:1582 av Mathias Sundin och Said Abdu (FP),
2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkande 7 och
2014/15:2013 av Christian Holm (M).
|
10. |
Pensionsförsäkringar |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:95 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) och
2014/15:1712 av Tuve Skånberg (KD).
|
11. |
Återkallelseskrivelse |
Riksdagen lägger skrivelse 2014/15:3 till handlingarna.
Stockholm den 5 mars 2015
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Olof Lavesson (M), Anna Hagwall (SD), Maria Plass (M), Hannah Bergstedt (S), Helena Bouveng (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (FP), Daniel Sestrajcic (V), Aron Modig (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Jörgen Hellman (S) och Janine Alm Ericson (MP).
Riksdagen har behandlat förslag om inkomstskatter under höstens behandling av statsbudgeten för 2015 (se prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1, yttr. 2014/15:SkU1y, rskr. 2014/15:29).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 som tar upp frågor med anknytning till beskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag som rör skatteskalan, grundavdrag m.m., avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, bilförmån, reseavdrag, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, gåvor till ideella ändamål, HUS-avdrag, personaloptioner och pensionsförsäkringar.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
I betänkandet behandlas också regeringens skrivelse 2014/15:3 om återkallelse av proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om skattepolitikens inriktning, skatteskalan, grundavdrag m.m.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (C) och 3 (KD).
Bakgrund
Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter och ett antal krav (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08: FiU20, rskr. 2007/08:259). Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik, exempelvis en varaktigt högre sysselsättning och en högre generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver utformas skattepolitiken så att den tillgodoser fem krav som ställs på de svenska skattereglerna i en alltmer globaliserad värld. Ett av dessa krav är generella och tydliga regler. Med beaktande av hållpunkterna ska skattereglerna vara generella, och existerande särregler (skatteutgifter) ska löpande prövas för att förenkla systemet och för att skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser.
Frågor om utformningen av inkomstskattesystemets grunder, skatteskalan m.m. har senast behandlats i budgetärendet för 2015. Riksdagen godkände Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken (res. 1 av M, C, FP, KD) och avslog regeringens förslag om bl.a. avtrappat jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer och begränsad uppräkning av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt (res. 3 av M, C, FP, KD). (Se prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1, yttr. 2014/15:SkU1y, rskr. 2014/15:29.)
Motionerna
I motion 2014/15:74 av Magnus Persson (SD) föreslås att schablonen för skattefri ersättning för logi under tjänsteresor höjs från 120 kronor till 230 kronor.
I motion 2014/15:456 av Boriana Åberg (M) begärs en översyn som syftar till ett skatteuttag på förvärvsinkomster kring 30 procent för de allra flesta och en statlig inkomstskatt på 20 procent för de allra högsta inkomsterna. Bolagsskatten och skatten på kapitalinkomster ska vara 30 procent.
I motion 2014/15:643 av Patrick Reslow (M) anförs att det bör vara en målsättning att värnskatten avskaffas när detta kan ske inom ramen för en ansvarsfull finansiering.
I motion 2014/15:841 av Edward Riedl (M) föreslås att ideellt arbetande idrottsledare ska få ett särskilt skatteavdrag för utgifter som bilresor och måltidskostnader. Skatteavdraget ska fungera som en stimulans för de som i dag lägger ned många timmar inom idrottsrörelsen och dessutom locka nya ledare inför framtiden.
I motion 2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 4 föreslås ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad.
I motion 2014/15:1244 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 anförs att det behövs en plan för hur pensionärernas inkomstskatt ska sänkas och att regeringen bör se över hur man kan sänka skatten för de pensionärer som väljer att arbeta efter sin pensionering.
I motion 2014/15:1337 av Betty Malmberg (M) anför motionären att värnskatten och en eventuell avtrappning av jobbskatteavdraget bidrar till att marginalskatten blir hög. Jobbskatteavdraget bör inte trappas av, och värnskatten bör avvecklas inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik.
Också i motion 2014/15:1421 av Boriana Åberg (M) föreslås att värnskatten avvecklas inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik. Värnskatten minskar människors frihet genom en orättfärdig konfiskering av pengar och hindrar ungdomar från studieovana miljöer att göra en klassresa.
I motion 2014/15:1474 av Sofia Arkelsten (M) anför motionären att ansatsen i Alliansens miljöpolitik har varit att skapa en långsiktigt hållbar omställning av samhället i grönare riktning genom att framtida höjda miljöskatter balanseras med skattesänkningar på andra områden. Eftersom regeringen har aviserat stora skattehöjningar på både miljö och arbete är det viktigt att regeringen klargör om principen om grön skatteväxling har övergetts.
I motion 2014/15:1487 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att skattesystemet bör ses över för att öka vanliga människors möjlighet att bygga upp ett sparkapital. Det finns goda skäl att överväga en sjätte hållpunkt som innebär att skattepolitiken bör bidra till ökad enskild kapitalbildning.
I motion 2014/15:1563 av Caroline Szyber och Roland Utbult (båda KD) föreslår motionärerna ett avdragsgillt bosparande för unga.
I partimotion 2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6 anförs att höjda skatter på tjänster och arbete inte leder till fler tjänster och mer arbete. Om Sveriges positiva sysselsättningsutveckling ska fortsätta måste regeringens skattehöjarpolitik stoppas.
I partimotion 2014/15:1909 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6 anför motionärerna att skatten för pensionärer bör sänkas så att den hamnar på samma nivå som för löntagare.
I motion 2014/15:2064 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) anför motionärerna att det är orättvist att pensionärer, arbetslösa, sjuka och föräldralediga får betala mer skatt än en arbetstagare med samma inkomst. Samma skatt bör betalas för samma inkomst. Hela skattesystemet bör ses över.
I motion 2014/15:2240 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M) föreslås att Försvarsmaktens rekrytering underlättas genom att de ekonomiska villkoren för personal i utlandstjänst förbättras.
I motion 2014/15:2340 av Finn Bengtsson (M) anför motionären att statligt finansierad hälso- och sjukvård kan ge patienterna större valfrihet och vårdpersonalen större möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga arbete. Ersättningen för läkemedel kan samordnas och ansvaret för sjukpenningen förbättras. Motionären föreslår en översyn som syftar till att införa en nationell sjukvårdsskatt för en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet.
I motion 2014/15:2342 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M) anför motionärerna att många löntagare drabbas av en orimligt kraftig progressivitet även vid måttliga löneökningar. När detta paras med en för låg brytpunkt för den högre marginalskatten upplevs det samlade skattetrycket inte som rimligt. De viktiga och naturliga drivkrafter som normalt leder till en löneökning måste verka stimulerande och inte bestraffande genom att nettoökningen av inkomsten kanske upplevs som alltför marginell. En översyn av skatten på arbetsinkomster med detta perspektiv är motiverad.
I partimotion 2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 8 och 11 anförs att en skattereduktion bör införas för mikroproducenter av förnybar el. Vidare bör en grön skatteväxling användas för att strategiskt höja skatter på sådant som är dåligt för miljön. Då skapas utrymme för satsningar på fler jobb. Skatteväxlingen ska genomföras så att inte delar av landet som är beroende av bilen, t.ex. landsbygden, får bära en orimligt stor del av skattebördan.
I motion 2014/15:2656 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M) föreslår motionärerna att värnskatten avskaffas under förutsättning att detta inte påverkar rikets finanser i negativ riktning.
I partimotion 2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 4 anför motionärerna att de står bakom samtliga genomförda jobbskatteavdrag och slår vakt om tillväxt och arbetstillfällen genom att säga nej till regeringens aviserade nedtrappning av jobbskatteavdraget.
I kommittémotion 2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 10–12 anför motionärerna att de vill göra det skattefritt att hyra ut en del av bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna för denna typ av uthyrning mer flexibla. Den statsfinansiella kostnaden blir liten för dessa förändringar, och det blir ett lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra ett stort antal bostäder för unga och studenter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under höstens budgetberedning tillstyrkt regeringens politik för fler jobb. Med reformer för jobb, skola och miljö samt en fungerande svensk modell kan Sveriges ekonomi och arbetsmarknad stärkas och prestera bättre. Målet är att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Målet är avgörande för en god ekonomisk utveckling och utgör grunden för ett Sverige som håller ihop. Förutom arbetsmarknads- och utbildningsinsatser ingår ökade offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur och minskad klimatpåverkan samt satsningar på en aktiv näringspolitik.
En väl fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Pensionen är en ersättning för tidigare utfört arbete och inte ett bidrag. Utskottet anser att den orättvisa skatteskillnaden mellan arbetsinkomster och pension bör avskaffas och tillstyrkte därför också regeringens förslag om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för äldre så att pensionärer inte skulle beskattas högre än löntagare yngre än 65 år vid inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Förslaget innebar även en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för de med pension upp till 240 000 kronor per år. Sammanlagt skulle skatten för pensionärerna ha minskat med 1,98 miljarder kronor om regeringens förslag bifallits av riksdagen.
Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag om en avtrappning av jobbskatteavdraget för de med höga inkomster för att att minska inkomstskillnaderna och en begränsning av uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. För att öka likformigheten i beskattningen av förvärvsinkomster tillstyrkte utskottet även en särskild löneskatt för äldre. Inte heller dessa förslag kunde genomföras.
Utskottet står alltjämt bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslagit och är inte berett att tillstyrka motionsförslagen om olika former av lättnader i beskattningen för höga inkomster. Inkomstbeskattningen bör också i fortsättningen bidra till en rättvis fördelning av de gemensamma utgifterna.
Olika skatteavdrag har bidragit till en ökad olikformighet och växande gränsdragningsproblem i skattesystemet. Skattesystemets huvudfunktioner är att trygga finansieringen av den generella välfärden, mobilisera resurser till samhälleliga investeringar och att verka utjämnande mellan grupper och mellan individernas levnadsåldrar. Skattesystemet bör vidare vara enkelt och överskådligt och vara utformat så att det förhindrar skattefusk och skatteplanering. Sverige behöver en ansvarsfull långsiktig ekonomisk politik.
I motion 2014/15:2461 begärs tillkännagivanden om att en skattereduktion bör införas för mikroproducenter av förnybar el och om att grön skatteväxling bör användas för att strategiskt höja skatter på sådant som är dåligt för miljön. Riksdagen har bifallit regeringens förslag i budgetpropositionen om en skattereduktion för mikroproduktion av el och en ökning av miljöskatternas styrande effekt. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag.
Schablonen för skattefri ersättning för logi under tjänsteresor är knuten till konsumentprisindex och gäller när den anställde inte kan visa sina utgifter. Om kvitto eller liknande finns medges avdrag med den verkliga kostnaden. Utskottet ser inte något skäl att tillstyrka förslaget i motion 2014/15:74 om en kraftig höjning av denna schablon.
För att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet mer effektivt och på så vis stimulera till en rörligare arbetsmarknad höjdes schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastigheter, privatbostäder eller hyreslägenheter fr.o.m. den 1 januari 2013 från 21 000 till 40 000 kronor per år. Utskottet ser inte någon anledning att tillmötesgå förslagen i motion 2014/15:2921 om att införa ytterligare skattelättnader vid uthyrning av bostäder.
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte heller skäl att se över förutsättningarna för ett särskilt skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad eller att införa särskilda lättnadsregler för ideellt arbetande idrottsledare inom ungdomsidrotten. Att möjliggöra för unga att flytta till eget boende är viktigt, men insatserna för att kunna förbättra dessa förutsättningar bör fokusera på ett ökat bostadsbyggande och att unga kommer i arbete.
När det gäller förslaget i motion 2014/15:2240 om en översyn av skattelagstiftningen för försvarsanställda svenskar på internationellt uppdrag påminner utskottet om att samma beskattningsregler sedan den 1 januari 2006 gäller för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen ställt sig avvisande till att överväga några särregler för just Försvarsmaktens anställda. Utskottet har inte ändrat uppfattning.
Förslaget i motion 2014/15:2340 om en nationell sjukvårdsskatt avstyrks eftersom sjukvården är landstingens ansvar.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om återinförande av skattereduktionerna för avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor.
Jämför särskilt yttrande (V).
Bakgrund
Avgifter till a-kassor var avdragsgilla under tjänst under perioden 1980–2001, men avdragseffekten begränsades genom det gränsbelopp på 1 000 kronor som gäller för denna typ av utgifter under tjänst.
Ett system för skattereduktion av fackföreningsavgifter infördes 1983. Systemet avskaffades 1992. Samtidigt slopades företagens avdragsrätt för avgiften till arbetsgivarorganisationer till den del den inte avsåg konfliktändamål.
Den 1 januari 2002 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgifter. Bakgrunden var att företagen funnit ett sätt att kringgå avdragsförbudet och därmed kunde göra avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationerna. Skattereduktionen för fackföreningsavgifter uppgick till 25 procent av medlemsavgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kronor.
Den 1 januari 2002 infördes också en skattereduktion för avgifter till arbetslöshetskassor. Rättviseskäl ansågs tala för att arbetstagarnas avdragsrätt för avgifter till arbetslöshetskassor inte skulle hindras av gränsbeloppet på 1 000 kronor. Någon motsvarande begränsning finns inte på arbetsgivarsidan. Skattereduktionen uppgick till 40 procent av den avgift som betalats under året.
De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda (se prop. 2001/02:36, bet. 2001/02:SkU6, SOU 2000:65).
Skattereduktionerna för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassor avskaffades den 1 januari 2007. Slopandet var en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.
Motionen
I motion 2014/15:1452 av Veronica Lindholm och Björn Wiechel (båda S) anförs att ursprunget till avdragsrätten för fackföreningsavgiften var att skapa en bättre jämvikt och proportionalitet mellan arbetsmarknadernas parter. Många arbetstagare har sedan slopandet tvingats lämna fackföreningen och a-kassan med anledning av kostnadsökningen. Avdragsrätten för fackföreningsavgiften och avgiften till a-kassan bör enligt motionärerna återinföras så snart det är ekonomiskt möjligt.
Utskottets ställningstagande
En väl fungerande, tydlig, frivillig och solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. En sådan arbetslöshetsförsäkring möjliggör en nödvändig strukturomvandling, ger ekonomisk trygghet till de som förlorar jobbet, stimulerar efterfrågan i ekonomin när arbetslösheten stiger och motverkar press nedåt på lönerna.
Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2015 bedömningen att en höjning av den högsta dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen är av väsentlig betydelse för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring och ett skyddsnät för individen vid arbetslöshet. Regeringen föreslog att den som har en månadsinkomst på 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 dagarna. Den högsta dagpenningen skulle därmed uppgå till 910 kronor dag 1–100. Höjningarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2015 och omfattade även den högsta ersättning som lämnas i form av aktivitetsstöd till personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Vidare föreslogs att grundbeloppet i försäkringen skulle höjas från den 1 maj 2015 från 320 till 350 kronor per dag. Regeringen avsåg också att höja grundbeloppet till 365 kronor per dag från den 1 januari 2016. Regeringen hade vidare inlett ett arbete för att se över arbetslöshetsförsäkringen i syfte att underlätta för fler att kvalificera sig för och ansluta sig till den. Till följd av riksdagens beslut att godkänna allianspartiernas budgetförslag har denna reform inte kunnat genomföras som planerat.
Arbetslöshetsförsäkringens utformning prövas också av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (dir. 2010:48). Syftet är att överväga förändringar som ger hållbara försäkringar för framtiden. De förändringar som kan bli aktuella ska även bidra till långsiktigt ökad sysselsättning och därmed långsiktigt hållbara statsfinanser. Utredningens arbete kommer att slutredovisas den 2 mars 2015.
Det finns enligt utskottets mening argument för ett återinförande av skattereduktionen för avgifter till arbetslöshetskassor och skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Skattereduktionerna bidrar till en skattemässig likabehandling av parterna på arbetsmarknaden och är enkla att hantera för de skattskyldiga och Skatteverket. Ett återinförande av skattereduktionerna skulle också kunna bidra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen.
Som framgått har regeringen under hösten 2014 inlett en översyn av arbetslöshetsförsäkringen som syftar till att underlätta för fler att kvalificera sig för och ansluta sig till försäkringen. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har i dagarna lagt fram sitt slutbetänkande. Kommitténs förslag bereds nu inom Regeringskansliet.
Utskottet utgår från att frågan om ett återinförande av de nu aktuella skattereduktionerna kommer att övervägas av regeringen i det fortsatta arbetet med dessa frågor och är därför inte berett att tillstyrka förslaget om att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att skattereduktionerna bör återinföras. Utskottet avstyrker den aktuella motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade regler för beskattningen av bilförmån och förmån av fri parkering.
Bakgrund
Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Bilförmån är det även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller en s.k. leasingbil eller då en skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat få ett förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.
Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.
I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av Skatteverket) och anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i nybilspriset).
Om förmån av drivmedel ingår i bilförmånen ska denna förmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 (61 kap. 10 § IL).
Värdet av förmåner som är skattepliktiga ska ingå i underlaget för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete, se 11 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Värdet av bilförmånen ska vid skatteavdrag beräknas enligt 61 kap. 5–11 §§ IL, såvida inte beslut om justering av förmånsvärdet finns.
Socialavgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter, se socialavgiftslagen (2000:890), förkortad SAL. Arbetsgivare som ger ut en bilförmån är normalt skyldiga att månatligen betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. För en bilförmån som redovisas som uttag i näringsverksamhet är näringsidkaren i motsvarande fall skyldig att betala egenavgifter på förmånsvärdet (vid överskott av näringsverksamheten). Förmån av drivmedel ska vid skyldighet att betala egenavgifter värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Om arbetsgivaren håller med fri parkering eller fri garageplats vid arbetsplatsen innebär det i många fall att de anställda har en skattepliktig förmån. Anställda som har en egen parkeringsplats blir beskattade för förmånsvärdet för alla dagar, på grund av dispositionsrätt till platsen, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Anställda som inte har en egen plats men som får stå där det finns plats blir bara beskattade för förmånsvärdet de dagar när de parkerar bilen där.
Den som har bilförmån ska inte beskattas särskilt för parkering eller garageplats vid arbetsplatsen. Detta gäller oavsett om den anställde använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. För anställda som kör mycket i tjänsten med egen bil gäller följande. Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar under året och då körs minst 300 mil ska den anställde inte beskattas för parkerings- eller garageplats. För den som kör färre dagar men minst 60 i tjänsten och då kör minst 300 mil ska förmånen av fri parkering tas upp för det antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
Motionerna
I motion 2014/15:2308 av Jan Ericson (M) anförs att extramonterad utrustning som bidrar till ökad trafiksäkerhet eller bättre miljö inte bör höja förmånsvärdet. Det är t.ex. märkligt att vinterdäck höjer förmånsvärdet med tanke på att vinterdäck numera är ett lagstadgat krav för alla bilar vintertid.
I motion 2014/15:2580 av Jan R Andersson (M) anförs att beskattningen av fri parkering gör att många garage- och parkeringsplatser står tomma. Förmånsbeskattningen av fri parkering bör förändras.
Också i motion 2014/15:2581 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkande 2 anförs att extramonterad utrustning, t.ex. vinterdäck, som bidrar till ökad trafiksäkerhet eller bättre miljö inte bör höja förmånsvärdet. En översyn av förmånsbeskattningen av fordon är därför på sin plats.
I motion 2014/15:2773 av Johan Hedin (C) anför motionären att regeringen bör utreda ett schablonskattesystem som tillåter begränsad privat användning av tjänstebilar och är enkelt för företagen och deras anställda att administrera och hantera.
Utskottets ställningstagande
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner, t.ex. fri parkering, är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den värderingsmodell som gäller för beskattning av bilförmån innebär att förmånsvärdet bestäms efter en schablon. Avsikten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. i princip motsvara marknadsvärdet.
Utskottet anser att de nuvarande reglerna har en rimlig utformning och är inte berett att föreslå några ändringar i fråga om värderingen av bilförmån och andra förmåner. Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade reseavdrag.
Gällande regler
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.
För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 10 000 kronor (från den 1 januari 2012). Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och en resa från arbetsplatsen per arbetsdag.
Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 10 000 kronor. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kronor och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet är avsett att täcka de milbundna kostnaderna.
I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) används för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kronor och 50 öre per mil för dieselolja och med 9 kronor och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och andra biobaserade bränslen).
Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen inkluderar inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses utgöra en icke avdragsgill levnadskostnad. Inte heller medges avdrag för att det blir dyrare att resa till och från ett sommarställe.
Har cykel använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller en del av sträckan kan avdrag medges med 250 kronor per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resor överstiger 10 000 kronor (Skatteverkets allmänna råd och meddelanden, SKV A 2009:1, SKV M 2009:01).
Regeringen presenterade den 31 oktober 2012 sin utredning om ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70), som resulterat i ett antal förslag om bl.a. hur cykling kan främjas.
Motionerna
I motion 2014/15:93 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M) anförs att flera andra länder har infört olika former av ekonomiska incitament för att öka cyklandet, vilket det borde finnas utrymme för även i Sverige. Vägar som kan vara värda att pröva är exempelvis att ge arbetsgivare möjlighet att förse sina anställda med cyklar och göra avdrag för detta utan att det ska behöva förmånsbeskattas. En annan väg kan vara att se över nivån på hur stort ekonomiskt skatteavdrag den enskilde kan få göra om han eller hon regelbundet cyklar till jobbet och då samtidigt se över vilka möjligheter som finns att detta avdrag kan få göras utanför den kostnadsnivå som krävs för att få göra avdrag för andra typer av pendlingskostnader.
I motion 2014/15:353 av Lotta Finstorp (M) föreslår motionären ett avståndsberoende och färdmedelsneutralt reseavdrag för att öka kollektivtrafikresandet och minska möjligheterna till fusk. Möjligheten att införa ett sådant reseavdrag bör utredas.
Också i motion 2014/15:831 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 föreslås ett avståndsbaserat reseavdrag. Vidare bör den skattefria milersättningen för cykel höjas.
I motion 2014/15:2582 av Jan R Andersson (M) föreslås att studenter som studerar på distans ska få avdrag för resor i deklarationen. Med ett sådant avdrag underlättas även arbete i kombination med studier eller möjlighet att ta ledigt från arbetet under en viss tid för vidareutbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att beskattningen så långt möjligt bör ha en likformig och neutral utformning. Avvikelser som syftar till att gynna eller missgynna olika företeelser bör inte införas utan starka skäl. Till exempel bör användningen av fossila bränslen tydligt minska under mandatperioden genom att miljöskatternas styrande effekt ökar. Utskottet anser att reglerna om reseavdrag har en rimlig utformning och är därför varken berett att tillmötesgå förslagen om ändrade regler för cykelresor, ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt reseavdrag eller ett avdrag för studenters resor. Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att bestämmelserna om personalvårdsförmåner ska ändras så att de kan omfatta fler idrotter som t.ex. ridning, golf, segling och skidåkning.
Bakgrund
Huvudregeln är att alla förmåner som fåtts på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte är särskilt reglerat att förmånen är skattefri. Förmånen värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt.
Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash samt lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.
Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda anställda massage som skattefri förmån.
Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt en dom från Regeringsrättens den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.
Utgifterna för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån för den anställde eller inte. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.
Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna eftersom man slopade villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas mot kontant ersättning.
Motionerna
I flera motioner föreslås att ridning ska jämställas med andra former av friskvård som kan subventioneras av arbetsgivarna utan beskattning hos den enskilde. Sådana yrkanden finns i motionerna 2014/15:231 av Cecilia Widegren (M), 2014/15:306 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6, 2014/15:372 av Lotta Finstorp (M), 2014/15:580 av Helena Bouveng (M) och 2014/15:1089 av Åsa Coenraads (M).
I motion 2014/15:261 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) anförs att samtliga sporter som innehåller fysisk aktivitet och främjar både fysisk och psykisk hälsa bör omfattas av samma skattesubvention. Det bör t.ex. vara möjligt att skattebefria aktiviteter som golf, ridning, segling och skidåkning.
I motion 2014/15:842 av Rickard Nordin (C) yrkande 1 föreslås en översyn av regelverket i syfte få med populära idrotter. En idé är att alla förbund som finns under Riksidrottsförbundet skulle berättiga till friskvårdsavdrag.
I motion 2014/15:1595 av Helena Bouveng (M) föreslår motionären att regeringen ser över möjligheterna att tillåta golf som skattefri friskvårdsförmån.
I motion 2014/15:1790 av Daniel Bäckström och Per Åsling (båda C) föreslås att regeringen gör en översyn så att olika friskvårds- och idrottsaktiviteter som t.ex. alpin skidåkning och ridning kan lämnas som personalvårdsförmån.
I motion 2014/15:1843 av Johan Forssell (M) föreslås en översyn i syfte att utveckla regelverket så att fler motionsformer kan utövas som personalvårdsförmån.
I motion 2014/15:1953 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2 föreslås att golf jämställs med andra former av skattebefriad friskvård. Vidare bör kravet på motion av enklare slag ersättas med en beloppsgräns.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen i nuläget inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område. Vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.
Det bör noteras att skattefria förmåner har ett högre värde för personer med höga inkomster. Det bör därför finnas starka skäl om sådana ska införas eftersom förmånerna kan strida mot kravet på en rättvis beskattning.
Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om särskilda skatteavdrag för hälsofrämjande åtgärder.
Bakgrund
Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader t.ex. för hälso- och sjukvård, friskvård eller motion finns inte.
Motionerna
I motion 2014/15:18 av Nina Lundström (FP) föreslås att personer utan arbetsgivare, eller med arbetsgivare som inte erbjuder friskvård, ska få möjlighet att göra skatteavdrag för sin privatfinansierade friskvård. Särskilt för äldre kan detta ge betydande hälsoeffekter.
I motion 2014/15:233 av Cecilia Widegren (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att införa ett individuellt friskvårdsavdrag om 2 000 kronor per år för studenter, pensionärer m.fl.
I motion 2014/15:286 av Edward Riedl (M) föreslås ett skatteavdrag för köp av tjänster av massör, kiropraktor, sjukgymnast, personlig tränare och motsvarande.
I motion 2014/15:584 av Helena Bouveng (M) föreslås att systemet med personalvårdsförmåner ersätts med ett individuellt avdrag som även omfattar studenter, pensionärer, arbetslösa och de som arbetar för arbetsgivare som inte vill bidra med friskvårdsbelopp.
I motion 2014/15:1076 av Lars-Axel Nordell (KD) föreslås ett individuellt friskvårdsavdrag som liknar systemet med ROT- och RUT-avdrag.
I motion 2014/15:1423 av Edward Riedl (M) föreslås ett individuellt skatteavdrag för gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion för att stimulera till en mer rörlig livsstil.
I motion 2014/15:2406 av Finn Bengtsson (M) föreslås ett BOT-avdrag så att fler får ekonomiska möjligheter att ta hand om sin hälsa. Massage, mindfulness och yoga är några exempel på hälsofrämjande aktiviteter som kan ha god effekt för både kropp och själ.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. De förslag som läggs fram i motionerna om en allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebär ett avsteg från dessa principer. Utskottet avstyrker de nu aktuella motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en utvidgning av gåvoskatteavdraget, om slopande av mottagarnas registreringsavgifter och om tillkännagivanden om att avdraget inte ska avskaffas.
Jämför reservation 4 (M, C, FP, KD).
Bakgrund
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12: SkU1y). Skattereduktionen är 25 procent och uppgår till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. För att den enskilde ska kunna få en skattereduktion måste varje gåva uppgå till minst 200 kronor, och årets sammanlagda gåvor får inte understiga 2 000 kronor. Detta motsvarar ett underlag för skattereduktion om 6 000 kronor per år. Understiger underlaget 2 000 kronor ett år görs ingen skattereduktion. Förmåner av lämnade gåvor och gåvor som utdelningsbeskattas ska också berättiga till skattereduktion.
Skattereduktion ges endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån kriterier som fastställts på förhand. Den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare ska betala en ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift för varje år efter det år då ett godkännande getts.
I budgetpropositionen för 2015 gjorde regeringen bedömningen att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör slopas den 1 januari 2016 och tog hänsyn till detta vid sin beräkning av de preliminära inkomsterna 2016. Riksdagen avslog regeringens förslag (prop. 2014/15:1, yttr. 2014/15:SkU1y, bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29).
Motionerna
I motion 2014/15:865 av Annika Eclund (KD) anförs att gåvoskatteavdraget har varit av stor betydelse för det civila samhället. Regeringen bör undersöka hur systemet kan breddas till kulturområdet.
I motion 2014/15:1057 av Betty Malmberg (M) anförs att det är anmärkningsvärt att gåvoskatteavdraget slopas efter bara tre år. Skatteintäkterna som sparas beräknas till 251 miljoner kronor men det innebär samtidigt att den ideella sektorn går miste om drygt 1,3 miljarder kronor.
I motion 2014/15:1395 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2 föreslås att mottagarnas ansökningsavgift och årsavgift slopas och att förutsättningarna för att höja nivån för skattereduktionen vid gåvor till ideella organisationer undersöks.
I motion 2014/15:1674 av Penilla Gunther (KD) anförs att Skatteverkets lista över stiftelser, ideella föreningar m.m. som är godkända som gåvomottagare bör utökas så att det klargörs att även idéburna företag kan vara mottagare.
I partimotion 2014/15:1903 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 1 vill motionärerna höja maxbeloppet för gåvoskatteavdraget från 6 000 till 12 000 kronor per person och år och ta bort såväl ansökningsavgiften på 10 000 kronor som årsavgiften på 7 000 kronor för de organisationer som vill bli godkända gåvomottagare. Skattereduktionen bör utvidgas till att gälla för fler allmännyttiga ändamål.
I motion 2014/15:2358 av Per Bill m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 2 och 5 föreslås ett tillkännagivande om att gåvoskatteavdraget inte ska avskaffas. Vidare bör ansöknings- och årsavgiften för organisationer som ansöker om respektive godkänns som gåvomottagare tas bort enligt motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Ideella organisationer har stor betydelse för vårt samhälle, och det är också regeringens mening att stödja det ideella arbetet. Men en skattereduktion för gåvor är inte det högst prioriterade eftersom konstruktionen ensidigt stimulerar till ekonomiska gåvor samtidigt som vi vet att ett stort behov hos den ideella sektorn är människor som avsätter tid för att aktivt delta i verksamheter.
Skatteverket har uttryckt farhågor om att det kommer att bli svårt att avgöra vilka organisationer som ska godkännas, dvs. systemet upplevs också som krångligt av organisationerna och gör genom sin konstruktion det svårt för många organisationer att bli auktoriserade.
Enligt utskottets mening är det viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer, internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här typen av verksamhet minskar utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter och förmåga och vilja att bidra.
Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.
Utskottet delar regeringens bedömning att gåvoskatteavdraget bör avskaffas och är således inte berett att tillstyrka förslagen om utvidgningar eller förslaget om ett tillkännagivande om att avdraget inte ska avskaffas. Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om olika utvidgningar av skattereduktionerna för RUT- och ROT-arbete m.m.
Jämför reservation 5 (SD).
Bakgrund
Den 1 juli 2007 infördes en skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning av barn till och från förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomter eller trädgårdar i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion ges med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete fåtts som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).
Den 1 januari 2013 förtydligades i lagen att skattereduktion medgavs för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:SkU10).
Skattereduktionen för HUS-arbete omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnader av vissa bostäder (s.k. ROT-arbeten). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT- arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn och att öka arbetsutbudet. För att en skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktionen. Den totala skattereduktionen för HUS-avdrag är 50 000 kronor per beskattningsår och person. Skattereduktion ges bara för arbetskostnaden.
Skattereduktion för RUT och ROT lämnas också i form av en befrielse från arbetsgivaravgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte bedriver näringsverksamhet. Det är en förutsättning att uppdragsgivaren deklarerar uppdraget i en förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster.
Riksdagen har fattat beslut om förbättringar av husavdragets fakturamodell fr.o.m. den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:10, bet. 2014/15:SkU7). En utförares begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en bredare bild av det utförda hushållsarbetet och på så sätt skapa ett bättre underlag vid urval för kontroller. Vidare ska en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt, och utbetalning ska endast kunna göras till utförarens konto. Betalningssäkring ska kunna användas för att säkerställa en återbetalning. Kommuniceringsbestämmelsen anpassas till det nya skatteförfarandet, och det förtydligas att ombud kan begära utbetalning från Skatteverket.
I budgetpropositionen för 2015 föreslogs att den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas och att bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras så att den endast omfattar barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete. Vidare gjorde regeringen bedömningen att det maximala RUT-avdraget bör sänkas till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år för att förbättra avdragets fördelningsprofil. Bestämmelsen om skattereduktion för t.ex. kockar och bartendrar samt poolrengöring inomhus borde slopas, och det borde undersökas om det finns anledning att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare. De aviserade förslagen skulle träda i kraft den 1 januari 2016. Riksdagen avslog regeringens förslag om slopad skattereduktion för läxhjälp och delade inte heller i övrigt regeringens bedömning i denna del (prop. 2014/15:1, yttr. 2014/15:SkU1y, bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29).
Motionerna
I motion 2014/15:20 av Nina Lundström (FP) anförs att det bör vara möjligt att få köksluckor ommålade och nytt golv inlagt med skattereduktion även i hyresrätter.
I motion 2014/15:30 av Nina Lundström (FP) yrkande 3 anförs att hyresgäster i skattehänseende bör jämställas mer med boende i ägda bostäder.
I motion 2014/15:89 av Edward Riedl (M) anförs att barnpassningstjänster ofta utförs av personer som inte annars bedriver näringsverksamhet. Det är ofta grannar, yngre släktingar eller andra bekanta som anlitas. Med dagens regler måste den som betalar en annan privatperson mer än 1 000 kronor per år rapportera detta till skattemyndigheten. Betalar man någon över 10 000 kronor per år måste man betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på personens lön. Den som vill anlita en släkting eller vän för att utföra den här sortens oregelbundna enkla sysslor bör kunna göra det utan att behöva känna sig orolig över att ha anlitat svart arbetskraft.
I motion 2014/15:167 av Cecilia Widegren (M) föreslås att RUT-avdraget utökas till fler tjänster som underlättar människors vardag. Hundpassning är nödvändigt för många hundägare som arbetar långa dagar och som behöver hjälp att ta hand om hunden. Hunddagis och hundpensionat är en etablerad företeelse, och det finns många runt om i landet som driver företag med F‑skattsedel och det som legitima företag kräver. Ett avdrag för hundtillsyn skulle kunna ge fler arbetstillfällen både på landsbygden och i städerna.
I motion 2014/15:351 av Lotta Finstorp och Lotta Olsson (båda M) anförs att det vore rimligt att utvidga dagens reform till att också inkludera ett s.k. RIT-avdrag. Anledningen är att många människor i Sverige, trots att vi ligger långt framme på it-området, fortfarande saknar adekvat it-vana. Inte minst skulle det vara en stor hjälp för äldre som i allt större utsträckning är hänvisade till internet för olika samhällstjänster.
I motion 2014/15:385 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M) föreslås att ROT-avdraget även ska omfatta sten- och plattläggning utanför huset. Skillnaden mellan arbete några meter från huset eller på huset är inte så stor, men hantverkarna bakom arbetet påverkas olika på grund av ROT-avdragets utformning.
I motion 2014/15:667 av Jan Ericson (M) föreslås ett skatteavdrag för hushållsnära reparationstjänster. Det skulle minska avfallsberget, minska energiförbrukningen, bidra till att hushålla med våra naturresurser och sannolikt skapa fler arbetstillfällen.
I motion 2014/15:859 av Lars-Axel Nordell (KD) föreslås ett RIT-avdrag för att underlätta den personliga användningen av it och skapa möjligheter för fler nya företag. Enklast sker detta genom att en skattereduktion medges för alla tjänster som hör till hushållet.
I motion 2014/15:1557 av Caroline Szyber (KD) föreslås en skattereduktion för flyttkostnader. I dag får den som säljer en privatbostad skattereduktion för förbättringsutgifter, dvs. utgifter för ny-, till- eller ombyggnad och utgifter för förbättrande reparationer och underhåll, likaså för mäklararvode och homestyling. Det vore därför logiskt om även den sista länken i flyttkedjan var avdragsgill, nämligen flytthjälpen. Ett annat alternativ med större träffbild är att inkludera flyttjänster i RUT-avdraget, då det ger lika möjligheter till alla oavsett upplåtelseform på boendet.
I motion 2014/15:1572 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1 och 2 föreslås att RUT och ROT utvidgas till alla tjänster som hushållen köper. Det skulle skapa en ökad marknad där fler lokala företag växer fram med många nya jobb som följd.
I motion 2014/15:1591 av Andreas Carlson (KD) yrkandena 1 och 2 anförs att det bör utredas vilka ytterligare tjänster som skulle kunna klassas som hushållsarbete. I dag berättigar inte ombyggnation eller anläggningsarbete i trädgården till ROT-avdrag, men om någon anlitas för att klippa häcken eller gräset kan avdrag för hushållsnära tjänster (RUT) betalas ut. En ombyggnad eller reparation av altanen ger rätt till skattereduktion, varför även övrigt arbete utomhus på tomten borde ge rätt till skattereduktion. Det finns även skillnader i nybyggnad av garage. Om garaget är fristående är arbetskostnaderna inte avdragsgilla. Men om garaget är hopbyggt med befintligt hus räknas det som tillbyggnad och ger därmed rätt till skattereduktion. RUT-avdraget bör vidare utvecklas att omfatta it-tjänster, s.k. RIT-avdrag. Det bör införas för att bl.a. underlätta den personliga användningen av it.
I motion 2014/15:1672 av Penilla Gunther (KD) föreslås att ROT-avdraget ska omfatta plattsättning, reparation av gångar och murar eller grävning.
I motion 2014/15:1771 av Jessica Rosencrantz (M) begärs ett tillkännagivande om att ett avskaffande av läx-RUT inte bara skulle äventyra möjligheten till läxhjälp för de som behöver det, utan också hota jobbet för många unga i vårt land.
I motion 2014/15:1798 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) anförs att ROT-avdrag för arbeten på bostäder på lantbruksfastigheter endast medges för den som äger fastigheten. Det är ofta förekommande att ägare till lantbruksfastigheter som är utarrenderade inte är beredda att bekosta reparationer och om- och tillbyggnader på fastighetens bostäder. Men ägarna kan vara beredda att godta att dessa arbeten utförs om de bekostas av arrendatorn. Detta innebär att inga ROT-avdrag kan medges vare sig för ägaren eller arrendatorn för dessa arbeten. Nuvarande skatteregler missgynnar på ett påtagligt sätt de jordbruksarrendatorer som på egen bekostnad utför reparationer och om- och tillbyggnader på sina bostäder.
I partimotion 2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 3 anförs att RUT- och ROT-avdragen öppnar nya marknader och skapar förutsättningar för nya företag och jobb. Avdragen skapar förutsättningar för barnfamiljer och äldre att få avlastning med olika sysslor i hemmet. Motionärerna vill värna avdragen, undanröja dagens gränsdragningsproblem och låta avdragen omfatta it-tjänster i hemmet. Regeringens aviserade förslag om försämringar bör stoppas.
I motion 2014/15:2088 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S) anförs att ROT-avdraget tyvärr enbart kommit villa- och bostadsrättsägare till gagn. Det är orättfärdigt mot de som valt att bo i hyresrätt. Dessutom är det osmart och oekonomiskt i ett läge då omfattande investeringar är nödvändiga för att miljö- och klimatanpassa landets stora hyresrättsbestånd. Även de fastighetsägare som äger och förvaltar hyresrätter bör få en möjlighet att anpassa beståndet för framtiden.
I motion 2014/15:2221 av Jan R Andersson (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att även låta fönsterrenoveringar omfattas av ROT-avdraget.
I motion 2014/15:2278 av Sofia Fölster (M) anförs att en skattereduktion för it-tjänster skulle göra att fler kan ta del av den digitala utvecklingen. Framför allt skulle ett RIT-avdrag öppna upp för fler unga entreprenörer och leda till fler unga i jobb.
I motion 2014/15:2362 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) anförs att regeringens förslag om en minskning av den övre gränsen för RUT-avdraget skulle minska den vita arbetsmarknaden för hushållsnära tjänster och minska incitamenten för att starta nya företag inom sektorn. Nivån på RUT-avdraget bör inte sänkas.
I motion 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5 anförs att RUT-avdragssystemet bör ses över i syfte att uppmuntra föräldrar att driva företag när barnen är små.
I partimotion 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 8 anför motionärerna att de inte ställer sig bakom regeringens förslag om en halvering av taket för RUT. För att fler människor ska få chansen att få jobb behöver både RUT- och ROT-avdragen bibehållas.
I motion 2014/15:2617 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M) anförs att det vore angeläget att titta på möjligheten att införa ett avdrag som liknar RUT- och ROT-avdragen för att reparera privata bilar. Fler skulle på detta sätt ha råd att regelbundet vårda sin bil, jobben skulle växa till och även inom denna bransch skulle förmodligen förekomsten av svartarbete minska med denna typ av avdrag. Mot denna bakgrund vill motionärerna att regeringen ser över möjligheten att införa ett REP- och ROST-avdrag, dvs. ett avdrag för reparation och rostskyddsbehandling av privata bilar.
I motion 2014/15:2776 av Ola Johansson och Per Lodenius (båda C) föreslås att byggnader som är kulturellt värdefulla ska omfattas av ROT även om de inte används för bostadsändamål.
I kommittémotion 2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 14 anförs att en viktig del av vårt kulturarv utgörs av de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Motionärerna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det finns skäl att begränsa utrymmet för RUT-tjänster så att kostnaden för denna skatteutgift sänks till en nivå som stämmer bättre överens med syftet att underlätta för hushåll med begränsade resurser att köpa tjänster. I dag lämnar reglerna ett utrymme som gör att en stor del av resurserna går till höginkomsttagare.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete bör slopas. Elevers möjlighet att få hjälp med läxorna bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Vidare bör det maximala RUT-avdraget sänkas till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år för att förbättra avdragets fördelningsprofil, och möjligheten att få skattereduktion för t.ex. kockar och bartendrar och poolrengöring inomhus bör slopas. Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag i dessa delar och att regeringen överväger om det finns anledning att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om olika utvidgningar av skattereduktionen för RUT-tjänster eller att rikta något tillkännagivande till regeringen om att de förändringar som regeringen aviserat inte ska genomföras.
När det gäller barnpassningstjänster och förslaget om ändrade beloppsgränser vid redovisning av arbetsgivaravgifter vill utskottet framhålla att skattereduktionen för RUT-tjänster också kan lämnas i form av en befrielse från arbetsgivaravgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte bedriver näringsverksamhet. Utskottet är inte berett att tillstyrka ett tillkännagivande om att beloppsgränserna för redovisning av arbetsgivaravgifter ska ändras.
Också när det gäller ROT-tjänsterna finns det enligt utskottets mening anledning att vara restriktiv och att återkommande överväga om den offentligfinansiella kostnaden är motiverad. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om olika utvidgningar av skattereduktionen.
När det gäller frågan om ett stöd för att miljö- och klimatanpassa landets hyresrättsbestånd anser utskottet att ett sådant stöd bör utformas som ett anslag på budgetens utgiftssida och inte som en skatteutgift via ROT-systemet. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2015 lagt fram förslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik om ett nytt stöd för upprustning och energieffektivisering av bostäder. Detta förslag har inte kunnat genomföras eftersom riksdagen biföll allianspartiernas budget (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:CU1). Utskottet är således inte berett att tillstyrka förslaget om att fastighetsägare som äger och förvaltar hyresrätter ska få ROT-avdrag.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en förändrad beskattning av personaloptioner.
Bakgrund
Reglerna om beskattning av förmån av personaloptioner återfinns i 10 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Om en anställd på grund av sin tjänst köper värdepapper på förmånliga villkor från sin arbetsgivare, ska den anställde beskattas för denna förmån i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då förvärvet sker (10 kap. 11 § första stycket IL). Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan en rätt att i framtiden köpa ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL).
Personaloptionen är inte ett värdepapper (till skillnad från exempelvis en köpoption) utan ger endast en rätt att i framtiden köpa ett värdepapper. Personaloptionen fås vanligtvis utan ersättning från arbetsgivaren eller uppdragsgivaren och har villkor som är mycket fast anknutna till anställningen. Den kan vanligtvis inte överlåtas. I jämförelse med andra optionsprogram har personaloptionen en lång löptid (upp till tio år).
Beskattning sker det beskattningsår då optionen utnyttjas till förvärv av underliggande värdepapper. Den anställde beskattas för förmånen i inkomstslaget tjänst. Förmånen utgörs av skillnaden mellan det pris som den anställde har betalat för de underliggande värdepapperen vid utnyttjandet av optionen och marknadsvärdet på de förvärvade värdepapperen.
Motionerna
I motion 2014/15:529 av Christer Nylander och Johan Pehrson (båda FP) föreslås att beskattningen av personaloptioner ses över med målet att förbättra villkoren för små och växande företag. En sådan reformering är en viktig pusselbit i arbetet med att skapa ett mer gynnsamt klimat för ett innovativt och kunskapsintensivt entreprenörskap i Sverige.
I motion 2014/15:1582 av Mathias Sundin och Said Abdu (båda FP) anförs att det bästa sättet att förstärka personaloptioner vore att skjuta fram beskattningstidpunkten till det tillfälle då aktierna avyttras och då beskatta dem som kapitalinkomster, inte arbetsinkomst.
I motion 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkande 7 anför motionärerna att det ibland är svårt för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens får optioner, dvs. rätt att köpa aktier i företaget för ett i förhand bestämt pris. För att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens vill motionärerna se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras.
I motion 2014/15:2013 av Christian Holm (M) anförs att mindre företag och nystartade företag har behov av tydliga och effektiva incitamentsprogram för att uppmuntra insatser från anställda som leder till att företaget utvecklas i positiv riktning samtidigt som den anställde tjänar på det. Det är dock viktigt att framtidens regler om incitamentsprogram utformas så att dessa inte gynnar kollektivt ägande framför enskilt ägande av ett företag.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram (Fi 2014:04, dir. 2014:33) tillsattes i mars 2014. Syftet är att främja entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag genom att skapa konkurrenskraftiga regler som ökar möjligheterna att attrahera och behålla nyckelkompetens. Skattereglerna ska förbättras samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2015.
Utskottet har inte för avsikt att föregripa detta arbete och avstyrker motionerna på området.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en förändring av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkringar.
Bakgrund
Pensionssparande beskattas sedan länge enligt särskilda regler. Reglerna innebär att beskattningen av en inkomst av förvärvsverksamhet som utgörs av pensionsförmåner – oavsett om sparandet görs privat eller av arbetsgivaren som tjänstepension – skjuts upp till dess att pensionen betalas ut. Denna uppskjutna beskattning ger upphov till en skattekredit som återbetalas först genom att den framtida pensionen beskattas.
För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska en rad kvalitativa villkor vara uppfyllda. Skälet till att de kvalitativa villkoren ställts upp är i första hand att försäkra sig om att sparandet har ett pensioneringssyfte dvs. verkligen är avsett som ett sparande för att trygga försörjningen i ett senare skede i livet. Reglerna är konstruerade så att det finns en symmetri mellan avdraget/skattefriheten för förmånen och skatteplikten för pensionen.
De kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring finns i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Av bestämmelserna i 58 kap. 13 § IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make eller sambo, den försäkrades barn och barn till den försäkrades make eller sambo. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet. Förmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma (58 kap. 27 § IL). Om innehavaren avlider och det inte finns någon förmånstagare ärvs behållningen på kontot enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn kan ärva. En skillnad mellan de två sparformerna uppkommer om det vid spararens död inte finns någon förmånstagare. I sådant fall upphör IPS-avtalet att gälla, och hela sparbeloppet efter det att inkomstskatt har betalats ingår i kvarlåtenskapen på samma sätt som övriga tillgångar efter den avlidne. Har sparandet däremot skett i en pensionsförsäkring tillfaller sparbeloppet försäkringskollektivet. Det är en följd av att det i ena fallet är fråga om ett sparande som gäller inlåning och fondpapper och i det andra en försäkring som innefattar en riskspridning.
Som ett led i finansieringen av slopandet av förmögenhetsskatten begränsades fr.o.m. inkomståret 2008 möjligheten att göra avdrag för privat pensionssparande till maximalt 12 000 kronor per år (i stället för som tidigare ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 procent av tjänsteinkomst mellan 10 och 20 prisbasbelopp).
En översyn av pensionsreglerna gjordes 2010 inom ramen för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Beskattning av privat pensionssparande, Rapport 2010:2), varvid olika aspekter med de nuvarande reglerna för beskattning av pensionssparande analyserades.
Den 1 januari 2015 begränsades möjligheten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) genom att det fasta beloppet sänktes från 12 000 till 1 800 kronor per år (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1).
Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2015 bedömningen att rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton med ett fast belopp bör slopas helt den 1 januari 2016.
En särskild utredare gör en översyn av reglerna för tjänstepension (dir. 2012:22). Syftet är att göra reglerna enklare och att förhindra att de snedvrider konkurrensen mellan olika former av tryggande av utfästelse om tjänstepension. I uppdraget ingår också att se över var gränsen ska dras mellan den del av ett livförsäkringsföretags verksamhet som ska beskattas med avkastningsskatt och den del som ska beskattas med inkomstskatt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2015.
Motionerna
I motion 2014/15:95 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) anförs att det endast är make, maka, sambo och barn samt makes eller sambos barn som kan vara förmånstagare till en pensionsförsäkring. Uteslutna är således barnbarn, syskon, syskonbarn m.fl. Konsekvensen är att pengarna försvinner in i försäkringskollektivet i de fall godkända förmånstagare saknas. Familjebildningar kan i dag se ut på många olika sätt, vilket medför problem med nuvarande regler. Även i traditionella familjebildningar kan nuvarande regler leda till olyckliga konsekvenser. Regelverket bör göras om, enligt motionären.
I motion 2014/15:1712 av Tuve Skånberg (KD) anförs att begränsningen av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkringar gör att utbetalningen kan gå till sambos barn i stället för egna barnbarn. Saknas förmånstagare går pengarna till försäkringskollektivet. Det är enligt motionären principiellt fel att staten sätter gränser för vem i familjen som ska kunna ärva, men om gränser ska sättas ska inte de som är släkt med varandra vara missgynnade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att utgångspunkten vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade. Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger regeringens skrivelse om återkallelse av proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el till handlingarna.
Bakgrund
Regeringen lade i mars 2014 fram ett förslag om en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:151). Förslaget underställdes kommissionen för godkännande enligt statsstödsreglerna. Fyra följdmotioner väcktes (MP, V, S, SD).
Sedan det framkommit att kommissionen sannolikt inte skulle godkänna förslaget tog regeringen fram ett nytt förslag med en utformning som inte kräver ett godkännande enligt statsstödsreglerna. Det nya förslaget lades fram i budgetpropositionen för 2015. Samtidigt återkallade regeringen det ursprungliga förslaget genom en särskild återkallelseskrivelse. Talmannen avskrev härefter proposition 2013/14:151 med följdmotioner och anmälde sitt beslut i kammaren.
Riksdagen biföll regeringens förslag i budgetpropositionen om en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1).
Skrivelsen
I skrivelse 2014/15:3 återkallar regeringen proposition 2013/14:151 om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
|
1. |
|
|
|
av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 4 och
2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 10–12 och
avslår motionerna
2014/15:74 av Magnus Persson (SD),
2014/15:456 av Boriana Åberg (M),
2014/15:643 av Patrick Reslow (M),
2014/15:841 av Edward Riedl (M),
2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2014/15:1244 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1337 av Betty Malmberg (M),
2014/15:1421 av Boriana Åberg (M),
2014/15:1474 av Sofia Arkelsten (M),
2014/15:1487 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1563 av Caroline Szyber och Roland Utbult (KD),
2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6,
2014/15:1909 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6,
2014/15:2064 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),
2014/15:2240 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (M),
2014/15:2340 av Finn Bengtsson (M),
2014/15:2342 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (M),
2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 8 och 11 samt
2014/15:2656 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (M).
Vi står bakom samtliga genomförda jobbskatteavdrag och slår vakt om tillväxt och arbetstillfällen genom att säga nej till regeringens aviserade nedtrappning av jobbskatteavdraget.
Vi vill göra det skattefritt att hyra ut en del av bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna för denna typ av uthyrning mer flexibla. Den statsfinansiella kostnaden blir liten för dessa förändringar, och det blir ett lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra ett stort antal bostäder för unga och studenter. Dessa tvingas för närvarande ofta tacka nej till arbete eller utbildning då de inte hittar ett boende. Mycket talar för att dessa boendemöjligheter skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora när vår bostadsyta nyttjas på ett mer effektivt sätt.
Det vi anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
2. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 8 och 11 samt
avslår motionerna
2014/15:74 av Magnus Persson (SD),
2014/15:456 av Boriana Åberg (M),
2014/15:643 av Patrick Reslow (M),
2014/15:841 av Edward Riedl (M),
2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2014/15:1244 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1337 av Betty Malmberg (M),
2014/15:1421 av Boriana Åberg (M),
2014/15:1474 av Sofia Arkelsten (M),
2014/15:1487 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1563 av Caroline Szyber och Roland Utbult (KD),
2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6,
2014/15:1909 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6,
2014/15:2064 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),
2014/15:2240 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (M),
2014/15:2340 av Finn Bengtsson (M),
2014/15:2342 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (M),
2014/15:2656 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (M),
2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 4 och
2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 10–12.
Genom att använda grön skatteväxling för att strategiskt höja skatter på sådant som är dåligt för miljön är det möjligt att genomföra kraftfulla utsläppsminskningar och minska vår miljöpåverkan. Då skapas även utrymme att göra satsningar på fler jobb. Grön skatteväxling ska genomföras så att inte delar av landet som är beroende av bilen, t.ex. landsbygden, får bära en orimligt stor del av skattebördan. Två sätt är att reformera EU:s utsläppshandelssystem för koldioxid så att det blir lönsammare att klimatinvestera och att införa en skatt på farliga kemikalier.
Skattereduktionen för mikroproducenter av förnybar el är ett viktigt resultat av Alliansens arbete för att öka andelen förnybar energi och stärka ställningen för de konsumenter som också producerar förnybart.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
3. |
|
|
|
av Aron Modig (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6 och
2014/15:1909 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6 och
avslår motionerna
2014/15:74 av Magnus Persson (SD),
2014/15:456 av Boriana Åberg (M),
2014/15:643 av Patrick Reslow (M),
2014/15:841 av Edward Riedl (M),
2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2014/15:1244 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1337 av Betty Malmberg (M),
2014/15:1421 av Boriana Åberg (M),
2014/15:1474 av Sofia Arkelsten (M),
2014/15:1487 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1563 av Caroline Szyber och Roland Utbult (KD),
2014/15:2064 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),
2014/15:2240 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (M),
2014/15:2340 av Finn Bengtsson (M),
2014/15:2342 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (M),
2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 8 och 11,
2014/15:2656 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (M),
2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 4 och
2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 10–12.
De senaste årens ekonomiska och finansiella kriser har drabbat många människor i en lång rad länder mycket hårt – inte minst i Europa. Den svenska ekonomin har vid jämförelse klarat sig bra. Under alliansregeringen har det blivit mer än 250 000 fler i arbete och 200 000 färre i utanförskap. Men arbetslösheten, speciellt ungdomsarbetslösheten, är fortfarande ett gissel. Alliansen har presenterat ett nytt jobbmål: över 5 miljoner människor ska ha ett arbete 2020 genom att sysselsättningen ökar med 350 000 personer under perioden 2014–2020.
Regeringens skattehöjarpolitik leder inte till fler tjänster och mer arbete. Tvärtom. Om Sveriges positiva sysselsättningsutveckling ska fortsätta måste vänsterns skattehöjarpolitik stoppas. Fler vägar in på arbetsmarknaden måste skapas för den med liten erfarenhet – inte färre.
Rätten att bestämma över sin vardag upphör inte vid en viss ålder. En äldre person har, precis som yngre, individuella behov som inte kan tillgodoses i en mall, i ett standardbeslut. Vård och omsorg måste därför utformas utifrån den enskilda människans behov. Mycket har åstadkommits – vi har stärkt äldres rätt till värdighet, självbestämmande och kvalitet i vård och omsorg. Men mer behöver göras för att utveckla den gemensamt finansierade äldreomsorgen.
Kristdemokraterna har varit drivande för att sänka skatten för pensionärerna. I fem steg har vi sänkt skatten på pensioner, vilket har inneburit att en garantipensionär har ca 1 900 kronor mer i plånboken varje månad, jämfört med den skattenivå som gällde 2006. Vi anser att skatten på pensioner ska ligga på samma nivå som skatten på förvärvsinkomster.
Det vi anför om effekten av höjda skatter och om skatten för pensionärer bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
4. |
|
|
|
av Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Olof Lavesson (M), Maria Plass (M), Helena Bouveng (M), Mats Persson (FP) och Aron Modig (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2014/15:1903 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 1 och
2014/15:2358 av Per Bill m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 2 och 5 samt
bifaller delvis motionerna
2014/15:865 av Annika Eclund (KD),
2014/15:1057 av Betty Malmberg (M),
2014/15:1395 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2014/15:1674 av Penilla Gunther (KD).
Samhället är större än staten. Den tillit mellan människor och den tillförsikt om framtiden som är typiska för vårt land hämtar mycket av sin kraft från ett av världens starkaste civilsamhällen. Utgångspunkten för Alliansens politik är att alla individer har en kraft att växa och skapa sina egna sammanhang.
De ideella insatserna har en ovärderlig betydelse för ett samhälle som håller ihop. Det offentliga ska ge större utrymme och bättre förutsättningar för frivilliga gemenskaper.
Genom engagemang och ansvarstagande bidrar vi alla till samhällsutvecklingen och välfärden. Det civila samhället bygger på människors vilja och engagemang. Människor väljer att ägna sin fritid åt det som ligger dem närmast om hjärtat. Människors deltagande i gemenskaper och ideella organisationer skapar mening, delaktighet och utveckling. Vi vill på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och därigenom bidra till välfärd och social sammanhållning.
Det civila samhällets självständighet behöver stärkas och värnas så att föreningars, organisationers, kyrkors och samfunds självständighet kan bevaras. Alliansregeringen införde en avdragsrätt för gåvor till ideell social hjälpverksamhet. Regeringen har för avsikt att avskaffa denna avdragsrätt, trots att avdragen och människors stöd till det civila samhället kontinuerligt har vuxit sedan skattereduktionen infördes. Vinsten för samhället i form av såväl mer gåvor som ett ökat samhällsengagemang har varit viktig. Vi vänder oss därför emot att regeringen finansierar sin övriga politik genom att försvåra för Röda Korset, Rädda Barnen och över 70 andra organisationer i det civila samhället att finansiera sin verksamhet.
Vi vill i stället göra ytterligare reformer för att stärka ideella organisationer. Genom att stötta det ideella samhället tillvaratas deras kompetens och kapacitet. Vi vill ta bort ansöknings- och årsavgiften för organisationer som ansöker om respektive godkänns som gåvomottagare. Detta stärker en livaktig ideell sektor.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad vi anfört om ytterligare reformer för att stärka ideella organisationer.
|
5. |
|
|
|
av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:2921 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 14 och
avslår motionerna
2014/15:20 av Nina Lundström (FP),
2014/15:30 av Nina Lundström (FP) yrkande 3,
2014/15:89 av Edward Riedl (M),
2014/15:167 av Cecilia Widegren (M),
2014/15:351 av Lotta Finstorp och Lotta Olsson (M),
2014/15:385 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (M),
2014/15:667 av Jan Ericson (M),
2014/15:859 av Lars-Axel Nordell (KD),
2014/15:1557 av Caroline Szyber (KD),
2014/15:1572 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1591 av Andreas Carlson (KD) yrkandena 1 och 2,
2014/15:1672 av Penilla Gunther (KD),
2014/15:1771 av Jessica Rosencrantz (M),
2014/15:1798 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (C),
2014/15:1908 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 3,
2014/15:2088 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (S),
2014/15:2221 av Jan R Andersson (M),
2014/15:2278 av Sofia Fölster (M),
2014/15:2362 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),
2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,
2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 8,
2014/15:2617 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (M) och
2014/15:2776 av Ola Johansson och Per Lodenius (C).
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde bör därför införas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 2 (V) |
|
Daniel Sestrajcic (V) anför: |
Direkt efter valet 2006 slopade regeringen skattereduktionen för avgift till fackförening och a-kassa. Regeringen motiverade det med att detta var en del av finansieringen av jobbskatteavdraget. Motsvarande rätt för arbetsgivares medlemskap i arbetsgivarorganisation lämnades dock orörd. Det är en inkonsekvens med en tydlig ideologisk udd riktad mot fackföreningsrörelsen. Samtidigt höjdes avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen kraftigt. Avgifterna till varje arbetslöshetskassa differentierades. A-kassor med en hög arbetslöshet fick en högre avgift, och kassor med låg arbetslöshet fick en lägre avgift. Denna politiska hållning är inget annat än ett uttryck för en mycket medveten strävan att underminera fackens ställning på arbetsmarknaden.
Det finns starka argument för ett återinförande av skattereduktionen för fackföreningsavgift. Först och främst är det en fråga om rättvisa, en fråga om skattemässig likabehandling av parterna på arbetsmarknaden. Att medlemmar i fackliga organisationer medges skattelättnad för medlemsavgiften är dessutom en fråga om att stimulera samhällsnyttan. Fackliga organisationer gör ett samhällsnyttigt arbete. Förtroendevalda, anställda och aktiva medlemmar arbetar för att skapa legitimitet för beslut på arbetsmarknaden. Det fackliga arbetet gynnar hela samhället, alla arbetstagare, och inte bara de som genom sitt fackliga medlemskap finansierar arbetet. Frågan om avdrag för medlemsavgift i fackförening bör behandlas samtidigt med frågan om det befintliga avdraget för medlemskap i arbetsgivarorganisation. Antingen ska båda avdragen finnas samtidigt eller så ska ingetdera ge avdrag. Balans och proportionalitet talar för detta.
Jag utgår från att frågan kommer att övervägas av regeringen och ser därför inte något skäl att tillstyrka motionen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2014/15:3 Återkallelse av propositionen Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (proposition 2013/14:151).
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över lagstiftningen i syfte att införa en avdragsrätt för folkhälsoaktiviteter och folkhälsoinsatser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda ett införande av ROT-avdrag för hyresgäster.
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ROT-avdrag bör övervägas även för enskilda hyresgäster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja nattschablonen på det skattefria traktamentet med 120 kronor till 230 kronor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja användandet av cyklar för arbetspendling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelverket i fråga om vem som ska få vara förmånstagare till pensionsförsäkringar bör göras om.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utvidga RUT-avdraget till att omfatta hundtillsyn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridsport och golf som del av friskvårdsförmånen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett personligt avdrag för friskvård.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förändring av villkoren för friskvårdsförmånen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av massage, kiropraktor, sjukgymnast, personlig tränare och motsvarande.
6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridning och golf som friskvårdsförmån.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa RIT-avdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av reseavdragen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridning som friskvård.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att se över ROT-avdraget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett lättöverskådligt skattesystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av beskattningen av personaloptioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridsport som en skattefri friskvårdsförmån.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hälsokonton.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skatteavdrag bör införas även för hushållsnära reparationstjänster.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avståndsbaserade reseavdrag.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattefri milersättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i reglerna för vilka idrotter som omfattas av friskvårdsbidrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa skattereduktion för it-tjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra de skattemässiga incitamenten för privat finansiering av kulturverksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behålla gällande skattereduktion för gåvor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett individuellt friskvårdsavdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utvidga friskvårdsavdraget till att även omfatta ridsport.
4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en tydlig handlingsplan för hur vi stegvis kan sänka skatten för landets pensionärer.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur man kan sänka skatter för de pensionärer som väljer att arbeta efter sin pensionering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att avskaffa ansökningsavgiften och den årliga registeravgiften till Skatteverket för organisationer när det gäller gåvor som ger skattereduktion.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att höja nivån för skattereduktion när det gäller gåvor till ideella organisationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheten att så snart det är ekonomiskt möjligt återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgiften och a-kassan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klargöra vilka principer som gäller för beskattning och om principen om grön skatteväxling har övergetts av den nuvarande regeringen.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för att främja enskild kapitalbildning.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om överväganden om en sjätte hållpunkt för skattepolitiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en skattereduktion för flyttkostnader.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över ett införande av avdragsgillt bosparande för unga.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att RUT-avdraget ska vara kvar i sin nuvarande omfattning.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ytterligare avdrag inom det nuvarande RUT-avdraget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över beskattningen av personaloptioner.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka ROT-avdraget.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka RUT-avdraget till att även omfatta köp av it-tjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om golf som en skattefri friskvårdsförmån.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utökning av ROT-avdraget till att omfatta även anläggningsarbeten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en skattereduktion för gåvor till idéburna företag som möjlig lösning för kapitalförsörjning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om begränsningar för förmånstagare till pensionsförsäkringar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behålla läx-RUT.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för skattefri friskvård.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för ROT-avdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över friskvårdsbidraget.
7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att utveckla gåvoskatteavdraget.
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att värna och utveckla RUT- och ROT-avdragen.
6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kravet på nej till höjd skatt på arbete.
6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av sänkt skatt för pensionärer.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för friskvårdsavdrag.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att golf ska betraktas som motion och friskvård tillsammans med de motionsformer som redan i dag är skattebefriade.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förbättra dagens regler för incitamentsprogram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av skattesystemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till en klimatanpassning av miljonprogrammens lägenhetsbestånd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över de skattemässiga villkoren för soldater i utlandstjänst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att införa ett RIT-avdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för värdering av bilförmån vid anskaffning av extrautrustning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en nationell sjukvårdsskatt för en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fortsatt översyn av skatten på arbete i alla inkomstskikt.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte avskaffa skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer.
5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ansöknings- och årsavgiften för organisationer som ansöker om att bli respektive godkänns som gåvomottagare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bibehållet tak för RUT-avdraget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten till enskild skattereduktion för hälsofrämjande åtgärder.
5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra de ramar som gällde för RUT-avdraget under den tid då alliansregeringen regerade.
8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkt skatt på egenproducerad förnybar el.
11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om grön skatteväxling.
8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behålla reformerna RUT och ROT.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmånsbeskattning av fri parkering.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för resor i samband med högskolestudier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett REP- och ROST-avdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett system med schablonskatt för privat användning av tjänstebilar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheten att utvidga det nuvarande ROT-avdraget ses över så att byggnader som är kulturellt värdefulla kan omfattas även om de inte används för bostadsändamål.
4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbskatteavdraget.
10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattebefria uthyrning av en del av bostaden.
11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattebefria andrahandsuthyrning.
12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra reglerna för uthyrning av en del av bostaden samt andrahandsuthyrning mer flexibla.
14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renovering av byggnader av kulturhistoriskt värde.