|
Näringsutskottets betänkande
2014/15:NU2
|
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
I betänkandet behandlas budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) vad gäller utgiftsområde 19 Regional tillväxt och 2 motioner från den allmänna motionstiden hösten 2014.
Utskottet föreslår att riksdagen för 2015 anvisar anslag inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt i enlighet med utskottets förslag. Detta förslag överensstämmer med förslaget i budgetpropositionen för 2015. När det gäller anslagens ändamål tydliggör utskottet att det är de ändamål för anslagen som redovisas i budgetpropositionen som ska gälla. Utskottet har heller inte något att invända när det gäller de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till anslag (totalt drygt 2,7 miljarder kronor) och bemyndiganden för 2015. Utskottet avstyrker samtidigt de motionsyrkanden som innebär andra anslagsnivåer än de som regeringen har föreslagit.
Företrädarna i utskottet för Sverigedemokraterna har avstått från att delta i beslutet om anslag. I stället hänvisar de i ett särskilt yttrande till de budgetförslag som har lagts fram av deras parti.
I betänkandet finns därtill ytterligare 3 särskilda yttranden (S, MP, V; M, C, FP, KD; V) där företrädare i utskottet för de partier som står bakom utskottets ställningstagande om anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19 redovisar sin syn på inriktningen av den regionala tillväxtpolitiken.
Sammanfattning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Budgetprocessen i riksdagen
Betänkandets disposition
Utskottets överväganden
Inledning
Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19
Propositionen
Motionerna
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottets ställningstagande
Särskilda yttranden
1.Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19 (S, MP, V)
2.Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19 (M, C, FP, KD)
3.Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19 (SD)
4.Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Tabeller
Tabell Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 19 Regional tillväxt
|
Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19
|
a) Anslagen för 2015
Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 19 punkt 3 och avslår motionerna
2014/15:1094 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2014/15:2894 av Josef Fransson m.fl. (SD).
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2015 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 700 000 000 kronor under 2016–2022.
2. under 2015 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden under perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 550 000 000 kronor under 2016–2020.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 19 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 11 december 2014
På näringsutskottets vägnar
Jennie Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Catharina Elmsäter-Svärd (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD)*, Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD)*, Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S), Per-Arne Håkansson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Said Abdu (FP), Håkan Svenneling (V) och Elisabet Knutsson (MP).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilt yttrande.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2014/15:1 i de delar som gäller utgiftsområde 19 Regional tillväxt och 2 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens och oppositionens förslag till anslag för 2015. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Riksdagens beredning av budgetpropositionen innebär att kammaren i ett första steg fastställer en utgiftsram för vart och ett av statsbudgetens 27 utgiftsområden. Utgiftsramen anger det högsta belopp som utgiftsområdets anslag sammanlagt får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
I detta ärende ska näringsutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt ska fördelas inom den beslutade ramen för utgiftsområdet. Enligt riksdagsordningen ska riksdagen ta ställning till anslagen för utgiftsområdet genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
I detta betänkande beskriver utskottet inledningsvis utfallet i det första steget av riksdagens budgetberedningsprocess. Därefter behandlar utskottet regeringens förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt samt motstående förslag i motioner.
Riksdagen fattade den 3 december 2014 beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2015 och om en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2016–2018. Riksdagen biföll reservation 1 i finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1 som gällde riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. När det gällde beslutet om utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget bifölls reservation 3 i det nyssnämnda betänkandet. Kammarens beslut om att bifalla dessa båda reservationer innebar att riksdagen ställde sig bakom dels de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som hade föreslagits i motion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD), dels den ram för utgiftsområde 19 Regional tillväxt som hade föreslagits i den motionen. Beslutet innebar även att riksdagen avslog regeringens förslag till ram för utgiftsområdet.
Näringsutskottet har, vad gäller utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv, genom ett protokollsutdrag (prot. 2014/15:6) meddelat finansutskottet följande:
– S- och MP-ledamöterna tillstyrker de berörda förslagen i budgetpropositionen och avstyrker motsvarande motionsyrkanden.
– M, C, FP och KD-ledamöterna tillstyrker motion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) i den berörda delen.
– SD- ledamöterna tillstyrker motion 2014/15:3003 (SD) i den berörda delen.
– V-ledamoten har inte några invändningar mot de berörda förslagen i budgetpropositionen.
I tabellen nedan visas regeringens och de olika oppositionspartiernas förslag till budgetramar för utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Budgetramen för utgiftsområde 19 för 2015 är efter riksdagens beslut den 3 december drygt 2,7 miljarder kronor. I bilaga 2 redovisas förslagen uppdelat på anslag.
Tabell Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Miljoner kronor
|
År
|
Regeringens förslag
|
Avvikelser gentemot regeringen
|
|
|
|
M, C, FP, KD
|
SD
|
|
2015 (föreslagen utgiftsram)
|
2 701
|
±0
|
+20
|
|
2016 (utgiftsberäkning)
|
3 238
|
±0
|
+20
|
|
2017 (utgiftsberäkning)
|
3 316
|
±0
|
+20
|
|
2018 (utgiftsberäkning)
|
3 304
|
±0
|
+20
|
|
|
|
|
|
Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 19
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar de anslag och godkänner de bemyndiganden inom utgiftsområde 19 som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Samtidigt avslår riksdagen motioner med alternativa förslag till anslag inom utgiftsområde 19.
Jämför särskilda yttrandena 1 (S, MP, V), 2 (M, C, FP, KD), 3 (SD) och 4 (V).
Inledning
Förutsättningen för den fortsatta beredningen av utgiftsområde 19 Regional tillväxt är att ramen för utgiftsområdet för 2015 är fastställd till 2 700 801 000 kronor. Regeringens förslag till fördelning på de fyra anslagen framgår av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de motförslag som finns i Sverigedemokraternas förslag till fördelning inom utgiftsområdet (se motion 2014/15:2894 (SD)). Allianspartierna redovisar inte något formellt motförslag till regeringens förslag till anslag för utgiftsområdet (se motion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD)).
Enligt förslaget i propositionen kompletteras två av anslagen inom utgiftsområdet med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åtaganden, vilka leder till utgifter de kommande åren. När det gäller regeringens förslag till bemyndiganden finns inga motförslag.
I det följande avsnittet beskrivs kortfattat utgiftsområdets omfattning, politikens mål och inriktning så som den redovisas i propositionen. För en mer utförlig beskrivning av olika insatser och åtgärder som regeringen aviserar hänvisas till budgetpropositionen. Där redovisar regeringen även de resultat som har uppnåtts inom den regionala tillväxtpolitiken under det senaste året. Slutligen redovisas regeringens överväganden när det gäller vart och ett av de fyra anslagen. I det därpå följande avsnittet redovisas motioner med motstående förslag och med förslag som bedöms ha påverkan på de föreslagna anslagen.
Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt omfattar medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Regionala hänsyn ska också tas inom andra utgiftsområden.
Mål för utgiftsområdet
Riksdagens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. En mer utförlig beskrivning av politikens mål finns att läsa i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 utg.omr. 19).
Av budgetpropositionen framgår vidare att regeringens mål för jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Därtill återges målet med sammanhållningspolitiken, nämligen att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU.
Inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken
En modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet bör enligt regeringen inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på landsbygder. Regeringen framhåller särskilt förbättrat stöd till näringslivsutveckling och tillgång till finansiering, en fungerande arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service, utbildning samt investeringar i informationsteknik och infrastruktur som väsentliga inslag i en modern regional tillväxtpolitik. Detta skapar i sin tur förutsättningar för att kvinnor och män ska kunna leva och verka i hela landet. Som exempel kan nämnas att regeringen vill utveckla s.k. servicepunkter på landsbygden. Det handlar t.ex. om livsmedelsbutiker, apotek, postservice och drivmedelstationer.
Vidare betonar regeringen att hela Sveriges attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara på ett sådant sätt att det bidrar till hållbar regional tillväxt och utveckling. Detta innebär bl.a. att miljö, jämställdhet och integration på ett tydligt sätt integreras i det regionala tillväxtarbetet. Samtidigt konstaterar regeringen att de lokala och regionala förutsättningarna för hållbar tillväxt och utveckling skiljer sig åt över landet. Befolkningsstruktur, utbildningsnivå, näringslivets sammansättning, tillgång till naturresurser, närhet till marknader, större befolkningskoncentrationer och andra territoriella förhållanden är faktorer som varierar. Den regionala tillväxtpolitiken ska ta hänsyn till dessa skillnader i förutsättningar och politiken ska genomföras i såväl gles- och landsbygder som små och medelstora städer och storstadsområden.
Den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling som kan möta samhällsutmaningarna: demografisk utveckling, globalisering, klimat, miljö, energi och behovet av en inkluderande tillväxt. Regeringen menar att såväl den ökande åldrande delen av befolkningen och miljöutmaningarna kan utgöra en möjlighet för hållbar regional tillväxt genom att t.ex. skapa affärsmöjligheter och ökad sysselsättning genom nya innovativa varor och tjänster.
Regeringens målsättning är att alla kvinnor och män, oavsett ålder och bakgrund, ska ha samma rätt och möjlighet till inflytande och tillgång till resurser inom det regionala tillväxtarbetet (inkluderande tillväxt). Regeringen avser att fortsatt följa upp arbetet som aktörer med regionalt utvecklingsansvar bedriver för jämställd regional tillväxt. Regeringen ser vidare ett behov av att de regionala företagsstöden ska utvecklas för att ge bättre möjligheter för det regionala tillväxtarbetet. Stöden ska också tydligare bidra till en hållbar utveckling med fokus på jämställdhet, miljö och integration. Regeringen kommer bl.a. att fortsatt arbeta för en jämställd fördelning av företagsstöden mellan kvinnor och män.
För att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken betonar regeringen att regional hänsyn och en tvärsektoriell styrning av resurser inom i princip samtliga utgifts- och politikområden är avgörande. Detta är en följd av att den regionala tillväxtpolitiken omfattar betydligt fler åtgärder än de som finansieras inom det här aktuella utgiftsområdet. Regeringen ser att det finns behov av ytterligare samordning såväl mellan regional och nationell nivå som mellan olika sektorsområden på nationell och regional nivå och vill även se en utvecklad styrning och ett tydligare resultatfokus i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen menar att ett led i att främja ett mer resultatorienterat genomförande av den regionala tillväxtpolitiken är att gå vidare med att utveckla styrning, uppföljning, utvärdering och lärande i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen avser därför att utreda förutsättningarna för ett stärkt resultatfokus för uppföljningen av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.
Inriktningen för sammanhållningspolitiken
I budgetpropositionen redogörs även för inriktningen på samman-hållningspolitiken i Sverige under perioden 2014–2020. Strukturfonds-programmens inriktning ska vara tydligt kopplad till Europa 2020-strategin och bidra till smart och hållbar tillväxt för alla. Regeringen poängterar vikten och behovet av ett förenklat genomförande. För att bidra till hållbar regional tillväxt och fler jobb samt möta samhällsutmaningarna identifierar regeringen följande fyra prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet fram till 2020: innovation och företagande, attraktiva miljöer, kompetensförsörjning och internationellt och gränsöverskridande samarbete. De tre hållbarhetsdimensionerna, dvs. jämställdhet, integration och miljö, ska beaktas inom alla prioriteringar.
Anslag m.m. för 2015
Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder får användas till utgifter för statsbidrag till projektverksamhet (inklusive riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder), regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, såddfinansiering, ersättning för vissa kreditförluster i stödområde B samt stöd till kommersiell service. Anslaget får vidare användas för viss administration, uppföljning och utvärdering samt viss central utvecklingsverksamhet.
För att finansiera ökade utgifter inom anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse med anledning av EU:s territoriella program föreslår regeringen att anslaget 1:1 minskas med 4,2 miljoner konor för 2015. Anslaget beräknas minska med motsvarande belopp t.o.m. 2020 för samma ändamål. Genom riksdagsbeslut i samband med höstbudgeten 2014 tillfördes anslaget 1:4 Tillväxtverket under utgiftsområde 24 Näringsliv 19 miljoner kronor årligen under perioden 2014–2020 för att finansiera bl.a. tillkommande uppgifter med anledning av Tillväxtverkets uppdrag som förvaltande myndighet för åtta regionala strukturfondsprogram och ett nationellt regionalfondsprogram inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik. Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder minskar med motsvarande belopp under denna period.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att drygt 1 470 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för 2015. För 2016, 2017, och 2018 beräknas anslaget till drygt 1 472 miljoner kronor för respektive år.
Den övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. För att verksamheten ska fungera tillfredsställande behövs bemyndiganden bl.a. för att kunna hantera senarelagd verksamhet. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en marginal mellan bemyndigandet och beräknade utestående åtaganden vid årets slut och föreslår att regeringen bör bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 700 000 000 kronor under 2016–2022.
Anslaget 1:2 Transportbidrag får användas till utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag för att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Regeringen konstaterar att det finns ett minskat anslagsbehov utifrån den gällande förordningen och föreslår en permanent minskning av anslaget med 48 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Regeringen föreslår att knappt 401 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:2 Transportbidrag för 2015. För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till samma summa för respektive år.
Anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 används för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för strukturfondsperioden 2007–2013. Från statens budget sker utbetalningarna inom anslaget till de åtta regionala strukturfondsprogrammen inom målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning, för vilka Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet. Utbetalningarna sker också till programmet Sverige–Norge inom målet för territoriellt samarbete, där Länsstyrelsen i Jämtlands län är förvaltande och attesterande myndighet.
Ramen för regionala utvecklingsfonden för programperioden beräknas till ca 8 746 miljoner kronor för de program som redovisas på statens budget. Ramen för de program som redovisas och förvaltas i Sverige men som hanteras utanför statens budget är ca 1 901 miljoner kronor (beloppet avser samtliga deltagande länders EU-medel).
Förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder styr vilken valutakurs som används vid beräkningen av de finansiella ramarna för programperioden 2007–2013 för de program som hanteras inom statens budget.
Regeringen föreslår att drygt 589 miljoner kronor anvisas för 2015 under anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013.
Anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 får användas för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för programperioden 2014–2020. Anslaget får även användas till utbetalningar som avser programmet Lokalt ledd utveckling med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden 2014–2020.
Från statens budget sker utbetalningar inom anslaget till regionala strukturfondsprogram och ett nationellt program inom målet för tillväxt och sysselsättning. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för dessa program. Regeringen beräknar att medlen från regionala utvecklingsfonden kommer att uppgå till totalt ca 7 929 miljoner kronor.
Utbetalningar sker också till programmet Lokalt ledd utveckling med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden 2014–2020. Utgifterna kommer att uppgå till totalt ca 8,5 miljoner euro under programperioden 2014–2020. Statens Jordbruksverk är förvaltande myndighet för detta program.
Ramen för de program som redovisas och förvaltas i Sverige men som hanteras utanför statens budget är ca 2 612 miljoner kronor, inklusive det territoriella programmet Sverige–Norge (beloppet avser samtliga deltagande länders EU-medel). Ramen för programmen som redovisas och förvaltas utanför Sverige är ca 9 656 miljoner kronor, exklusive programmet Kolarctic, som EU finansierar via Europeiska gemenskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENDI) som kommer att fastställas under senare delen av 2014 (även här avser beloppet samtliga deltagande länders EU-medel).
Den valutakurs som används vid beräkningen av de finansiella ramarna för programperioden 2014–2020 för de program som hanteras inom statens budget styrs liksom under den föregående programperioden av förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder. Regeringen anför att den valutakurs som används vid omräkning av de finansiella ramarna för strukturfonderna löpande måste analyseras och vid behov revideras för att inte differensen ska bli för stor mellan den verkliga kursen och den kurs som regeringen fastställer i förordningen.
Regeringen föreslår att medlen i det territoriella programmet Sverige–Norge ska hanteras utanför statsbudgeten. Enligt förordningen om bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete som antogs i december 2013 ska stödmottagare inom det territoriella samarbetet för programperioden 2014–2020 omvandla utgifter till euro. Anslaget kommer därför att minska med 6 miljoner kronor för 2015, 36 miljoner kronor för 2016 och 58 miljoner kronor för 2017. Förslaget kommer att innebära att samtliga gränsregionala program ligger utanför statsbudgeten.
Regeringen föreslår att 241 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 för 2015. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att under 2015 för samma anslag ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 550 miljoner kronor under 2016–2024.
I kommittémotion 2014/15:1094 av Josef Fransson m.fl. (SD) föreslås ett riksdagsuttalande om transportbidrag. Motionärerna påtalar att det finns ett behov av att dels se över ersättningsnivåerna, dels att Tillväxtverket ska marknadsföra möjligheterna att få bidraget till näringslivet inom det berörda stödområdet.
I Sverigedemokraternas kommittémotion 2014/15:2894 av Josef Fransson m.fl. föreslås en ökning av anslaget 1:2 Transportbidrag med 20 miljoner kronor. De föreslagna anslagshöjningarna syftar till att dels höja ersättningsnivåerna, dels göra det möjligt för Tillväxtverket att marknadsföra möjligheterna att få bidraget till näringslivet inom det berörda stödområdet. Motionärerna är kritiska till att regeringen i årets budget sänker anslaget till transportbidrag mot bakgrund av att anslaget varit större än vad som behövts för att täcka de ansökningar som inkommit. Enligt vad som framgår i motionen presenterar Tillväxtverkets handläggare olika delförklaringar till att allt färre söker bidraget. Dels att företag flyttar eller lägger ner, dels att det finns företag som inte är medvetna om att de kan söka bidraget. Motionärerna menar att i den mån företag inom stödområdet flyttar söderut inom Sverige är det en tydlig indikation på att transportbidraget inte fullt ut fyller sitt syfte och kan betraktas som för lågt.
Förvaltningen av regionala projektmedel
Riksrevisionen har granskat förvaltningen av det statliga bidraget till regional projektverksamhet. Resultat av granskningen samt slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Tillväxtverket presenteras i rapporten Riksrevisionen granskningsrapport Förvaltningen av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet? (RiR2014:10). Rapporten överlämnades till riksdagen i april 2014. Den 7 november 2014 lämnade regeringen en skrivelse (skr. 2014/15:12) till riksdagen med anledning av rapporten. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser samt vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas med anledning av dessa iakttagelser. Regeringens skrivelse kommer att behandlas av utskottet vid ett senare tillfälle.
Det regionala transportbidraget
Transportbidraget har varit föremål för flera översyner, och utskottet har i ett tidigare betänkande refererat till en studie genomförd av Tillväxtverket med uppdrag att ta fram förslag på ett miljöanpassat transportbidrag som bidrar till regional utveckling (bet. 2012/13:NU2). Av budgetpropositionen för 2015 (utg.omr. 19) framgår att Tillväxtverket jämfört företag som beviljats regionalt transportbidrag under 2009 med kontrollgrupper. Sammanfattningsvis visar jämförelsen att företag som mottagit transportbidrag har haft en bättre utveckling än kontrollgrupperna, men till skillnad från kontrollgrupperna har de inte kommit tillbaka till samma vinstmarginal som före den ekonomiska krisen 2008/09. Förädlingsvärdet har vidare utvecklats likvärdigt eller något högre än i kontrollgrupperna. Mätperioden avsåg perioden 2009–2012.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har på uppdrag av regeringen genomfört en samlad utvärdering av de regionala företagsstöden där en empirisk analys av det regionala transportbidragets effekter ingår. I en rapport från december 2012 (WP 2012:17) utvärderas transportbidragets effekter på de stödmottagande arbetsställenas förädlingsvärde, omsättning och vinst. Myndigheten har jämfört företag i sågverksindustrin som har fått transportbidrag med en jämförelsegrupp utanför stödområdet. Tillväxtanalys hittar ett positivt samband mellan transportbidrag och de stödmottagande arbetsställenas omsättning och förädlingsgrad, men det finns inget belägg för att detta kan tolkas som en kausal effekt orsakad endast av bidraget. När det gäller transportbidragets effekter på de stödmottagande arbetsställenas vinst visar resultatet inte på någon entydig positiv effekt. I rapporten problematiseras svårigheten att studera effekter av transportbidraget. Vidare berörs också problemet med en svag koppling mellan mål och medel när det gäller bidraget. Tillväxtanalys menar att det inte är uppenbart hur ett transportbidrag kan öka förädlingsgraden i de stödmottagande arbetsställena.
I detta sammanhang kan även nämnas att under hösten 2013 avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden om höjda anslag för transportbidrag som i de här aktuella motionerna. I ett särskilt yttrande framhöll Sverigedemokraternas företrädare i utskottet vikten av att kompensera de fyra nordligaste länen för de kostnadsnackdelar de har till följd av långa transportsträckor.
Riksdagen har genom beslut den 3 december fastställt de ekonomiska ramarna för de olika utgiftsområdena (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Förutsättningarna för den fortsatta beredningen är därmed att ramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt har fastställts till 2 700 801 000 kronor för 2015. Som framgår av redogörelsen för budgetprocessen i riksdagen i inledningen av detta betänkande bygger näringsutskottets fortsatta behandling av anslagsfördelningen för 2015 på förutsättningen att den ram som riksdagen har fastställt inte får överskridas och att ställningstagandet till anslagen ska göras genom ett beslut. I det följande har utskottet att ta ställning till de olika anslagen inom utgiftsområdet samt de övriga förslag som läggs fram i propositionen och motionerna och som behandlas i detta avsnitt.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att förslaget till ram för utgiftsområde 19 Regional tillväxt i budgetpropositionen överensstämmer med motsvarande förslag i Moderaterna samlingspartiet, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas gemensamma budgetmotion (mot. 2014/15:3002). De nämnda partierna har inte heller lagt fram förslag om ändringar av anslag eller bemyndiganden som avviker från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2015.
När det gäller utgiftsområde 19 har Sverigedemokraterna föreslagit en ram som är 20 miljoner kronor större än regeringens. I två motioner, 2014/15:1094 (SD) och 2014/15:2894 (SD), föreslås att anslaget 1:2 Transportbidrag ska höjas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet konstaterar att det av budgetpropositionen framgår att utfallet av transportbidraget under perioden 2009–2013 i genomsnitt har varit ca 375 miljoner kronor årligen och att prognosen för 2014 är 380 miljoner kronor. Efterfrågan av stödet har således inte motsvarat anslagets tidigare storlek. Mot den bakgrunden har utskottet inte något att invända mot förslaget i budgetpropositionen om en anpassning av anslagsnivån.
Utskottet föreslår således att riksdagen för 2015 anvisar anslag inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt i enlighet med förslaget i budgetpropositionen. När det gäller anslagens ändamål vill utskottet tydliggöra att det är de ändamål för anslagen som redovisas i budgetpropositionen som ska gälla. Utskottet har heller inte något att invända när det gäller de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som föreslås i budgetpropositionen. Utskottets förslag till anslagsfördelning framgår av bilaga 3.
Med detta tillstyrker utskottet förslagen i budgetpropositionen vad gäller dels anslag för 2015 (utg.omr. 19 Regional tillväxt punkt 3), dels bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (utg.omr. 19 Regional tillväxt punkt 1 och 2). Samtliga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.
Vi har i det föregående ställt oss bakom utskottets ställningstagande om anslag och bemyndiganden för utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Vi vill dock i detta sammanhang även redogöra för vår syn på inriktningen av den regionala tillväxtpolitiken.
Riksdagens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. För att nå målet behövs det enligt vår uppfattning en regionalpolitik som antar utmaningen att formulera övergripande tillväxt- och utvecklingsstrategier för hela landet. Politiken för regional tillväxt måste präglas av en hög ambitionsnivå och vara ett kraftfullt verktyg för en rättvis, inkluderande och långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges alla regioner, såväl på gles- och landsbygden som i storstäderna. På så vis kan politiken möta de stora samhällsutmaningar som är kopplade till demografi, globalisering, klimat, miljö och energi.
I budgetpropositionen presenterar regeringen inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken. Vi kan konstatera att regeringen är beredd att anta de stora samhällsutmaningarna genom en modern, aktiv och hållbar regional tillväxtpolitik och vill uttala vårt stöd för den politik som redovisas i budgetpropositionen. Vi delar regeringens uppfattning om vad som bör utgöra väsentliga inslag i den regionala tillväxtpolitiken, dvs. ett förbättrat stöd till näringslivsutveckling och tillgång till finansiering, en fungerande arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service, utbildning samt investeringar i informationsteknik och infrastruktur. Vidare delar vi regeringens syn på att politiken ska göra det möjligt för regionerna att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar.
Vi vill i detta sammanhang erinra om att den regionala tillväxtpolitiken omfattar fler åtgärder än de som finansieras inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Regional hänsyn och en tvärsektoriell styrning av resurser är avgörande inom i princip samtliga utgifts- och politikområden. Det gäller inte minst infrastruktur och kommunikationer, jobb och utbildning samt näringspolitiken. Sammantaget välkomnade vi de många kraftansträngningar som aviseras i årets budgetproposition med betydelse för en regional tillväxt. Vi vill särskilt framhålla regeringens förslag om införandet av s.k. servicepunkter och den betydande satsningen med finansiering från landsbygdsprogrammet för att utveckla lokal service, regeringens avsikt att ta fram en nyindustrialiseringsstrategi och den aviserade parlamentariska utredningen om landsbygdspolitiken. Dessvärre riskerar kammarens beslut den 3 december att innebära att flera av de aviserade satsningarna i budgetpropositionen inte kommer att kunna genomföras. Detta anser vi är djupt olyckligt, och det riskerar att försämra Sveriges framtida tillväxt.
Vi står även bakom den i budgetpropositionen presenterade inriktningen på sammanhållningspolitiken i Sverige under perioden 2014–2020, som ska förverkligas genom fokus på de fyra prioriteringarna och de tre hållbarhetsdimensionerna. Vi vill framhålla den betydelse som EU:s strukturfonder har för den regionala tillväxten i Sverige. Vidare vill vi i detta sammanhang även betona betydelsen av att förenkla administrationen för de projekt som bedrivs inom ramen för strukturfondsprogrammen, och vi konstaterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen särskilt poängterar vikten och behovet av ett förenklat genomförande.
Vi har i det föregående ställt oss bakom utskottets ställningstagande om anslag och bemyndiganden för utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Som framgår av utskottets ställningstagande redovisar vi inte något formellt motförslag till regeringens förslag när det gäller anslagen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Vår principiella uppfattning om den regionala tillväxtpolitikens inriktning skiljer sig dock åt från regeringens på flera punkter. Vi vill därför i detta sammanhang redogöra för vår syn på inriktningen av den regionala tillväxtpolitiken.
Vi vill föra en politik för att hela Sverige ska leva. En förutsättning för detta är att människor kan bo och verka såväl i städer som på landsbygden. Vi vill ge människor och företag över hela landet möjligheter att växa och utvecklas. På så sätt tar vi till vara hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. Av vår gemensamma budgetmotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och vår flerpartimotion 2014/15:2987 (M, C, FP, KD) för det aktuella utgiftsområdet framgår att vi vill fortsätta att stödja insatser på olika områden för att dessa mål ska uppnås.
Sveriges befolkning ökar, och många delar av landet upplever en positiv befolkningstillväxt med en växande attraktivitet. Samtidigt finns det utmaningar med skillnader mellan å ena sidan städer med en starkt växande privat tjänstesektor och å andra sidan områden med en hög sårbarhet och lokala utmaningar i form av t.ex. en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare. Därför är det viktigt för oss att understryka betydelsen av ett fokus på en jobbskapande politik som kan skapa goda förutsättningar för hela landet att utvecklas väl.
Alliansen arbetar medvetet för att förbättra företagsklimatet, inte minst genom att hela tiden påtala vikten av utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Som vi uttalat inledningsvis i detta särskilda yttrande presenterar vi i de nämnda motionerna ett flertal förslag där vi på olika sätt vill fortsätta att stödja insatser på flera områden för att nå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Våra förslag står emellertid i bjärt kontrast mot den häftiga vänstergir som regeringen aviserat för Sverige i budgetpropositionen, med höjda skatter på jobb och företagande. Detta menar vi är åtgärder som med stor träffsäkerhet slår mot den regionala tillväxten i landet och därmed mot svenskt näringsliv i stort och Sverige som exportland. Vi vill även särskilt problematisera regeringens förslag på en s.k. kilometerskatt, som i ett land som Sverige, med långa avstånd, kommer att ge avsevärt dyrare transporter och därmed sämre konkurrensvillkor. Ett sådant förslag skulle om det genomfördes direkt påverka industrin, förtagandet och jobben negativt. Vidare menar vi att regeringens förslag att skjuta upp nödvändiga reformer och infrastrukturprojekt skulle försvaga den svenska konkurrenskraften. Därtill hotas också navet i inrikesflyget med stor påverkan på svenskt näringsliv. Sammantaget innebär regeringens aviserade politik att jobben och tillväxten hämmas och i förlängningen även möjligheterna att finansiera den gemensamma välfärden.
För att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken krävs insatser på många politikområden. I vår gemensamma budgetmotion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) och vår flerpartimotion 2014/15:2987 (M, C, FP, KD) för utgiftsområde 19 Regional tillväxt presenterar vi en rad förslag på åtgärder och insatser för att nå målet om utvecklingskraft i alla delar av landet och stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Vi föreslår en budget för fler jobb, mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige. Vi vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram vår reform Sverigebygget, där vi lägger grund för fler jobb och fler växande företag i hela landet. Det är en del i att nå Alliansens mål att över fem miljoner människor arbetar 2020. Sverigebygget omfattar satsningar av historiska mått på jobb, bostäder, höghastighetståg, kollektivtrafik och vägar för ett starkt och modernt Sverige. Vi anser att de generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. För att skapa regional tillväxt vill vi vidare satsa på de gröna näringarna som tillväxtmotor, fortsätta arbetet inom Matlandet Sverige, genomföra ytterligare satsningar på bredbandsutbyggnad och förbättra möjligheterna till mobil kommunikation samt genomföra insatser för att åstadkomma en god offentlig och kommersiell service i hela landet. Vi vill fortsätta att gemensamt bygga landet tillsammans med regionerna och kommunerna där alla parter tar sitt ansvar för att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringslivsklimat.
Beslutet i kammaren den 3 december 2014 innebar att riksdagen ställde sig bakom allianspartiernas gemensamma förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster för 2015 (mot. 2014/15:3002, rskr. 2014/15:29). Riksdagen har därmed enligt vår mening beslutat om en budget för ett starkare Sverige där ansvar för ekonomin och reformer för fler jobb har satts främst. Riksdagens beslut innebär också att det finns förutsättningar för att flera av allianspartiernas aviserade reformer för regional tillväxt kan bli verklighet. Några av de förslag som har nämnts ovan kommer att behandlas senare av riksdagen. Då får vi inom allianspartierna möjlighet att återkomma till flera av våra förslag för en stark regional tillväxt.
Riksdagen har i det första steget av budgetprocessen ställt sig bakom allianspartiernas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster för 2015 (mot. 2014/15:3002, rskr. 2014/15:29) och därmed också avslagit motsvarande förslag från Sverigedemokraterna. Därför har vi valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Innan vi redogör närmare för våra prioriteringar inom utgiftsområdet vill vi lyfta fram några centrala delar av Sverigedemokraternas politiska grundsyn och redogöra för vårt agerande i budgetprocessens första steg.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Liksom Sverigedemokraterna förordar vi ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi och partiet eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I Sverigedemokraternas budgetmotion 2014/15:3003 stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra sidan. Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten alltjämt fast vid oroväckande höga nivåer. Vår och partiets avsikt är att skapa förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden.
Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak samt krav på kommuner och landsting om en god ekonomisk hushållning.
Med anledning av beslutet som togs i kammaren den 3 december 2014 om budgeten för 2015 vill vi härmed tydliggöra Sverigedemokraternas principiella ställningstagande och agerande. Vid voteringen i kammaren gav Sverigedemokraterna i första hand stöd till partiets eget budgetförslag. Ett förslag som om det vunnit en majoritet hade inneburit betydande förbättringar för välfärden, ökad trygghet och stärkt ekonomi för bl.a. sjuka, personer med funktionsnedsättning, pensionärer, förvärvsarbetare och barnfamiljer. De övriga partierna valde dock att inte stödja vårt budgetförslag och stoppade därmed de stora och fullt finansierade satsningarna på trygghet och välfärd med hänvisning till att de inte ansåg att finansieringen av dessa reformer borde ske genom minskad invandring. Enligt vår och Sverigedemokraternas mening tydliggjorde de därmed sin inställning att fortsatt massinvandring är viktigare än alla andra välfärdsreformer tillsammans.
Efter det att Sverigedemokraternas förslag fallit i voteringen kring statsbudgeten återstod endast två förslag, regeringspartiernas förslag i budgetpropositionen och allianspartiernas förslag i deras gemensamma budgetmotion (2014/15:3002). Sverigedemokraternas bedömning var att nettoeffekten för samhället av de bägge förslagen var likvärdig. Denna analys delas av bl.a. John Hassler, professor i nationalekonomi och ordförande i finanspolitiska rådet, som i ett uttalande konstaterat att det egentligen inte finns några fundamentala skillnader mellan allianspartiernas och regeringens ekonomiska politik.
Med utgångspunkt i Sverigedemokraternas vilja att ta ansvar för det svenska samhällets långsiktiga stabilitet och välstånd och det principbeslut som fattades av den sverigedemokratiska riksdagsgruppen om att hädanefter försöka stoppa varje budgetproposition som innebär att invandringen ökar ytterligare från nuvarande historiskt höga nivåer, valde vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen att stödja allianspartiernas gemensamma budgetmotion.
Det här beslutet innebär inte att Sverigedemokraterna ställer sig bakom innehållet i allianspartiernas budgetmotion, utan Sverigedemokraternas agerande är ett resultat av regeringens ovilja att kompromissa om en politik som vi, och Sverigedemokraterna, menar i grunden skadar hela det svenska samhället. Hade vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen i stället lagt ned våra röster hade det med säkerhet inneburit att landet låsts fast vid en destruktiv politik under fyra år. Vi vill också tydliggöra att det här beslutet innebär att om allianspartierna efter valet skulle välja att hålla fast vid sin politik utan att förändra den, kan vi framöver hamna i ett liknande läge där vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen också är beredda att fälla en eventuell alliansregering som lägger fram en lika samhällsskadlig invandringspolitik.
När det gäller anslagen inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt har Sverigedemokraterna föreslagit en ökning av anslaget 1:2 Transportbidrag med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi är kritiska till att regeringen i årets budget sänker anslaget till transportbidrag med motiveringen att anslaget varit större än vad som behövts för att täcka de ansökningar som inkommit. Att företag inom stödområdet flyttar söderut inom Sverige anser vi är en tydlig indikation på att transportbidraget inte fullt ut fyller sitt syfte och kan betraktas som för lågt. I likhet med vad som framhålls i kommittémotionerna 2014/15:1094 (SD) och 2014/15:2894 (SD) menar vi att det, i jämförelse med regeringens förslag, finns ett behov av en anslagshöjning. Dels för att se över ersättningsnivåerna, dels för att Tillväxtverket ska marknadsföra möjligheterna att få bidraget till näringslivet i det berörda stödområdet.
Avslutningsvis vill vi kortfattat redogöra för vår principiella uppfattning i övrigt när det gäller den regionala tillväxtpolitikens inriktning.
Vi, och Sverigedemokraterna, ser positivt på landsbygdens möjligheter. Samtidigt går det inte att blunda för de stora utmaningar som finns, inte minst vad gäller avfolkning och ofrivillig urbanisering. Ungefär 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa personer möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom t.ex. skogs-, gruv- och metallindustrin. En god infrastruktur vad gäller såväl fysiska transporter som internet är en viktig förutsättning för regional tillväxt. Vidare menar vi att en växande turism skulle ha en positiv effekt på sysselsättningen på landsbygden och främja en inflyttning till och motverka en avfolkning av landsbygden. Sysselsättningstillväxten inom turismsektorn uppgick till 24 procent mellan 2000 och 2010, samtidigt som den generella sysselsättningen växte med endast 5 procent.
Sverigedemokraterna anser att staten bör ha en aktiv roll vad gäller förutsättningar för regional tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata, och utmaningen ligger inte i att fördela en kaka utan i att få den att bli större. Sverigedemokraterna anser att skapandet av en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt, men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt.
Vår målsättning är att skapa förutsättningar dels för en kraftig men hållbar tillväxt för företag, dels för medborgare att bo och verka i landets alla regioner. För att förverkliga visionen om att hela Sverige ska leva presenterar vi i motion 2014/15:1094 (SD) en rad förslag inom olika områden, t.ex. infrastruktur, service, kommunikationer och kapitalförsörjning. Vid en framtida beredning av dessa förslag får vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen anledning att återkomma till och precisera vår politik för regional tillväxt.
Som framgår av mitt särskilda yttrande tillsammans med företrädare i utskottet för Socialdemokraterna och Miljöpartiet står jag bakom den syn på inriktningen av den regionala tillväxtpolitiken som presenteras i regeringens budgetproposition. Vänsterpartiet har mot bakgrund av de ökande regionala skillnaderna under flera år i riksdagen påtalat behovet av en ny inriktning för den regionala tillväxtpolitiken. Budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) är ett resultat av förhandlingar mellan regeringen och Vänsterpartiet, och den skulle ha inneburit en ny riktning jämfört med de senaste årens högerpolitik som lett till ökade regionala skillnader. Vad gäller frågor med betydelse för den regionala tillväxtpolitiken har Vänsterpartiet i förhandlingarna bl.a. fått genomslag för dels beslutet att tillsätta en parlamentarisk utredning om landsbygdens framtid, dels principen om att nya myndigheter i huvudsak ska placeras i andra delar av landet än Stockholm. Som en konsekvens av att allianspartiernas budget med stöd av Sverigedemokraterna röstats igenom i riksdagen riskerar nu dessvärre många viktiga förslag att utebli, vilket skulle innebära en kraftig försämring för möjligheterna för tillväxt i hela landet. Som tidigare sagts spänner den regionala tillväxtpolitiken över många politikområden. Jag vill därför i detta sammanhang även påminna om att det i Vänsterpartiets kommittémotion 2014/15:163 En landsbygd att lita på presenteras flera förslag för att möjliggöra att hela Sverige ska leva. Jag och övriga vänsterpartister i riksdagen kommer då dessa behandlas att få möjlighet att återkomma mer i detalj till Vänsterpartiets olika förslag för att skapa ökad regional tillväxt i hela landet.
