|
|
Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:62 Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher och 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 som rör det civila samhället, allmänna samlingslokaler, idrott och trossamfund.
Regeringen föreslår i propositionen vissa ändringar i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Tillståndsmyndigheten ska få fler sanktionsmöjligheter mot tillståndshavare som bryter mot villkor för sitt tillstånd eller åsidosätter sin skyldighet att lämna upplysningar eller handlingar enligt lagen. Samma sanktionsmöjligheter ska även finnas mot den tillståndshavare som vägrar tillståndsmyndigheten tillträde till en kampsportsmatch. Det införs också en föreskrift om att uppgifter som lämnas i ett ansöknings-ärende ska lämnas på heder och samvete. Bestämmelsen medför att brottsbalkens generella straffbestämmelser om osann eller vårdslös försäkran blir tillämpliga i de fall oriktiga uppgifter lämnas i en ansökan. Det görs även vissa andra förändringar i ansökningsförfarandet. Dessutom införs en bestämmelse om vad som ska gälla när en tillståndshavare vill tillämpa ändrade tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser efter det att tillstånd har lämnats. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2015. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet föreslår med anledning av motionsyrkanden ett tillkännagivande till regeringen om att understryka vikten av att det civila samhället värnas, stärks och att dess självständighet bevaras. Detta bör enligt utskottet bl.a. ske genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar för det civila samhällets organisationer.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns sju reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher
Motioner från den allmänna motionstiden
Politik för det civila samhället
Underlätta för det civila samhällets organisationer
Skärpta krav för organisationer och föreningar för att få skattefinansierat stöd
Ekonomiskt stöd till sociala föreningar
Redovisning av ideella insatser i officiell statistik
Värna föreningslivet och de ideella krafterna
Idrottsföreningars sociala ansvar och idrottssatsningar för att motverka gängkriminalitet
Ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet
Stora mästerskap och vinter-OS till Sverige
Ridning för personer med funktionsnedsättning
Regeringens kontakter med trossamfunden
Stöd till livsåskådningsorganisationer
Krav på stöd till religiösa samfund
1.Skärpta krav för organisationer och föreningar för att få skattefinansierat stöd, punkt 3 (SD)
2.Romsk inkludering, punkt 6 (M, C, V, FP, KD)
3.Ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet, punkt 9 (SD)
4.Svensk damhockey på elitnivå, punkt 15 (SD)
5.Regeringens kontakter med trossamfunden, punkt 17 (KD)
6.Krav på stöd till religiösa samfund, punkt 19 (SD)
7.Uppmärksamma reformationsåret, punkt 20 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:62.
|
2. |
Underlätta för det civila samhällets organisationer |
Riksdagen ger regeringen till känna att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2014/15:1903 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 2 och
2014/15:2358 av Per Bill m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 3 och 4.
|
3. |
Skärpta krav för organisationer och föreningar för att få skattefinansierat stöd |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:694 av Jan Ericson (M) och
2014/15:2873 av Aron Emilsson m.fl. (SD).
Reservation 1 (SD)
|
4. |
Ekonomiskt stöd till sociala föreningar |
Riksdagen avslår motion
2014/15:1446 av Hannah Bergstedt (S).
|
5. |
Redovisning av ideella insatser i officiell statistik |
Riksdagen avslår motion
2014/15:777 av Barbro Westerholm (FP).
|
6. |
Romsk inkludering |
Riksdagen avslår motion
2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) yrkandena 5 och 8.
Reservation 2 (M, C, V, FP, KD)
|
7. |
Värna föreningslivet och de ideella krafterna |
Riksdagen avslår motion
2014/15:523 av Yilmaz Kerimo (S).
|
8. |
Idrottsföreningars sociala ansvar och idrottssatsningar för att motverka gängkriminalitet |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:581 av Helena Bouveng (M) och
2014/15:2595 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (M) yrkandena 1 och 2.
|
9. |
Ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet |
Riksdagen avslår motion
2014/15:1436 av Mattias Ottosson m.fl. (S).
Reservation 3 (SD)
|
10. |
Stora mästerskap och vinter-OS till Sverige |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:1567 av Per Åsling (C) och
2014/15:2075 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (S).
|
11. |
Jämställdhet |
Riksdagen avslår motion
2014/15:306 av Cecilia Widegren (M) yrkande 4.
|
12. |
Idrott och hbtq-personer |
Riksdagen avslår motion
2014/15:2258 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S).
|
13. |
Ridning för personer med funktionsnedsättning |
Riksdagen avslår motion
2014/15:306 av Cecilia Widegren (M) yrkande 3.
|
14. |
Ridanläggningar |
Riksdagen avslår motion
2014/15:357 av Lotta Finstorp (M).
|
15. |
Svensk damhockey på elitnivå |
Riksdagen avslår motion
2014/15:2537 av Jeff Ahl och Angelika Bengtsson (SD).
Reservation 4 (SD)
|
16. |
Allmänna samlingslokaler |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:709 av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (S),
2014/15:979 av Anders Åkesson och Anders Ahlgren (C) och
2014/15:2769 av Ola Johansson och Solveig Zander (C).
|
17. |
Regeringens kontakter med trossamfunden |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:1603 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (KD) och
2014/15:1621 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (KD) yrkande 3.
Reservation 5 (KD)
|
18. |
Stöd till livsåskådningsorganisationer |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:1873 av Maria Arnholm och Birgitta Ohlsson (FP) och
2014/15:2539 av Fredrik Schulte (M).
|
19. |
Krav på stöd till religiösa samfund |
Riksdagen avslår motion
2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 20.
Reservation 6 (SD)
|
20. |
Uppmärksamma reformationsåret |
Riksdagen avslår motion
2014/15:2912 av Aron Emilsson och Julia Kronlid (SD).
Reservation 7 (SD)
Stockholm den 4 juni 2015
På kulturutskottets vägnar
Per Bill
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Bill (M), Gunilla Carlsson (S), Peter Johnsson (S), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Saila Quicklund (M), Björn Wiechel (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Anna Wallentheim (S), Angelika Bengtsson (SD), Bengt Eliasson (FP), Rossana Dinamarca (V), Lars-Axel Nordell (KD), Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och Eva Lohman (M).
I proposition 2014/15:62 Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och lagförslag finns i bilaga 1 respektive 2.
I detta sammanhang behandlar utskottet även motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.
Utskottet har under beredningen av ärendet fått information av utredaren Dan Eriksson (Ett stärkt och självständigt civilsamhälle, dir. 2014:40 och 2015:38).
Utskottet har vidare fått information från Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.
Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar.
Propositionen
Bakgrund
Lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher trädde i kraft den 1 september 2006 men började inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007. Lagen innebär att det ställs krav på tillstånd för att anordna tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport där deltagarna tillåts att med slag, sparkar eller annat våld träffa motståndarens huvud. Tillstånd prövas av Kampsportsdelegationen vid Länsstyrelsen i Örebro län (tillsynsmyndigheten). Delegationens ledamöter representerar kompetens inom juridik, medicin och idrott samt kunskap om kampsporters regelverk.
Regleringen av kampsportsmatcher saknade vid lagens tillkomst såväl na-tionella som internationella förebilder. Många bedömningar gjordes därför utifrån den kunskap som då var tillgänglig. Sedan dess har förändringar skett inom många kampsporter. Allt oftare beslutar de olika internationella förbunden större eller mindre regeländringar, vilket medför att tillståndsmyndigheten måste göra förnyade prövningar av om tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser ryms inom redan beviljade tillstånd. Vid tillståndsmyndighetens tillsyn av kampsportsarrangemang har det enligt regeringen visat sig att vissa arrangörer bryter mot de villkor som gäller för tillståndet. I dag är en återkallelse av tillståndet den enda sanktionsmöjligheten mot en tillståndshavare som bryter mot villkor eller åsidosätter skyldigheter enligt lagen. En återkallelse är dock i många fall enligt regeringen en långtgående åtgärd och står inte alltid i proportion till överträdelsen. Regleringen av kampsportsmatcher behöver därför enligt regeringen ses över.
I lagen finns också en särskild straffbestämmelse som bl.a. föreskriver straffansvar för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet skriftligen lämnar en oriktig uppgift i ett ansökningsärende. Straffrättsanvändningsutredningen har i sitt betänkande Vad bör straffas? (SOU 2013:38) föreslagit att oriktiga uppgifter till myndigheter i första hand ska kriminaliseras genom brottsbalkens bestämmelser och att det i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher ska införas en uttrycklig föreskrift om att uppgifter som lämnas skriftligen i ett ansökningsärende ska lämnas på heder och samvete. Lagen behöver därför även i denna del enligt regeringen ses över.
Ansökan om tillstånd
Tidsfristen för ansökan om tillstånd för en eller flera matcher ska enligt reger-ingens förslag förkortas från tre till två månader. En tidsfrist om tre månader bör införas för ansökan som avser tillstånd för viss tid eller tills vidare. De uppgifter som lämnas i ett ansökningsärende bör lämnas på heder och samvete. Den del av den särskilda straffbestämmelsen som avser lämnande av oriktiga uppgifter i ett ansökningsärende bör upphävas.
Ansökan om att få tillämpa ändrade tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser
Om en tillståndshavare vill tillämpa nya säkerhetsbestämmelser eller tävlingsregler inom ramen för sitt tillstånd ska tillståndshavaren enligt regeringens förslag ansöka om detta hos tillståndsmyndigheten. Tillståndsmyndigheten ska bifalla ansökan om de nya reglerna och bestämmelserna uppfyller kravet på en godtagbar säkerhet för deltagarna.
Det ska även införas en tidsfrist för när denna ansökan ska göras. Tidsfristen ska bestämmas till två månader om ansökan avser ett tillstånd som omfattar en eller flera matcher och tre månader om ansökan avser ett tillstånd som gäller för viss tid eller tills vidare.
Fler sanktionsmöjligheter ska införas
Om tillståndshavaren bryter mot villkor för sitt tillstånd eller åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher, ska tillståndsmyndigheten enligt regeringens förslag ha möjlighet att meddela varning eller återkalla tillståndet i vissa delar eller i dess helhet. En varning ska kunna kombineras med krav på rättelse inom viss tid. Ett beslut om återkallelse av ett tillstånd i vissa delar ska kunna begränsas till att gälla under viss tid.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher bör ändras i vissa delar och anpassas till de förändringar som skett inom många kampsporter sedan lagen trädde i kraft. Därmed blir lagen mer ändamålsenlig, och det skapas som regeringen framhåller bättre förutsättningar för att garantera en godtagbar säkerhet för deltagarna.
Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag om ändrade tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser samt fler sanktionsmöjligheter. Därmed tillstyrker utskottet propositionens förslag och föreslår därmed att riksdagen ska anta regeringens förslag till lagändringar.
Motioner från den allmänna motionstiden
Politik för det civila samhället
Allmänt
Det civila samhället är en arena, skild från staten, kommuner, landsting och marknaden, där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser. Politiken på området omfattar generella frågor om det civila samhället och dess villkor, bl.a. möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd, att bedriva ideell verksamhet och att göra människor delaktiga.
Utredning: Ett stärkt och självständigt civilsamhälle (dir. 2014:40)
Den förra regeringen gav i mars 2014 en särskild utredare i uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning.
Syftet med utredningen är bl.a. att dessa organisationers kompetens och kapacitet bättre ska tas till vara i mötet mellan människor med olika social, kulturell och ekonomisk bakgrund, inte minst inom vård och omsorg.
Utredaren ska
• brett undersöka möjligheterna att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verksamheter
• analysera och bedöma om organisationernas särart och ställning i förhållande till nationell lagstiftning och EU-rätt kan och bör utvecklas eller tydliggöras
• lämna förslag till hur organisationernas möjligheter att delta i offentlig upphandling kan förbättras
• undersöka behovet av och, om behovet finns, föreslå en funktion för samlat administrativt stöd till det civila samhällets organisationer och en huvudman för en sådan funktion
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Den 1 april 2015 beslutade den nuvarande regeringen att utvidga uppdraget (dir. 2015:38) till att också
• föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas
• föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisa-tioner i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor.
Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 februari 2016.
Underlätta för det civila samhällets organisationer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ger regeringen till känna att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar. Därmed bifaller riksdagen motionsyrkanden med denna inriktning.
Motionerna
Göran Hägglund m.fl. (KD) anser i motion 2014/15:1903 att man bör ta bort eller förenkla lagar och regler som är onödiga eller försvårar för det civila samhällets organisationer (yrkande 2).
Per Bill m.fl. (M, C, FP, KD) föreslår i motion 2014/15:2358 en bred översyn i syfte att ta bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar eller minskar friheten för verksamhet inom det civila samhället (yrkande 4).
I samma motion yrkande 3 påtalar motionärerna behovet av att underlätta för civilsamhällets organisationer att delta i offentliga upphandlingar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att genom engagemang och ansvarstagande bidrar vi alla till samhällsutvecklingen och välfärden. Det civila samhället bygger på människors vilja och engagemang. Människor väljer att ägna sin fritid åt det som ligger dem närmast om hjärtat, och människors deltagande i gemenskaper och ideella organisationer skapar mening, delaktighet och utveckling.
Utskottet anser att det är positivt att en särskild utredare fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, men utskottet vill ändå understryka vikten av att det civila samhället värnas, stärks och att dess självständighet bevaras. Detta bör enligt utskottet ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2014/15:1903 (KD) yrkande 2 och 2014/15:2358 (M, C, FP, KD) yrkandena 3 och 4.
Skärpta krav för organisationer och föreningar för att få skattefinansierat stöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om skärpta krav för organisa-tioner och föreningar för att få skattefinansierat stöd.
Jämför reservation 1 (SD).
Motionerna
Jan Ericson (M) anser i motion 2014/15:694 att regeringen bör se över möjligheterna att strama upp regelverket om stöd till organisationer och föreningar som aktivt uppmanar till brott mot svensk lag.
Aron Emilsson m.fl. (SD) anser i motion 2014/15:2873 att regeringen bör återkomma med förslag om hur regelverket och tillsynen ska kunna skärpas för att förhindra att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer får skattefinansierat stöd.
Bakgrund
Stödet till organisationer hanteras och fördelas av myndigheter i enlighet med i första hand förordningar för bidrag. I förordningarna ställs ett antal bidragsvillkor som ofta är likartade för olika typer av bidrag.
Regeringen angav i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) att bl.a. följande strukturella villkor bör gälla som grundläggande förutsättningar för statliga organisationsbidrag till organisationer inom det civila samhället och andra statliga bidrag av motsvarande karaktär, nämligen att bidrag kan lämnas till en organisation som bl.a.
– saknar vinstsyfte
– har ett syfte som överensstämmer med syftet för bidraget och som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle
– är demokratiskt uppbyggd
– i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder, om det inte finns ett legitimt ändamål för särbehandling.
Vidare angavs i propositionen att dessa villkor successivt skulle införas för statsbidrag till organisationer inom det civila samhället i samband med att bidragssystem ses över och förändras.
Enligt uppgift från Kulturdepartementet har regeringen under senare år tagit fram bidragsformer och särskilda villkor till statsbidrag i enlighet med vad som angavs i propositionen.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har regeringen i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) angett att vissa strukturella villkor bör gälla för en organisation för att få statliga organisationsbidrag, bl.a. att syftet är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle. Regeringen har därefter angett att den successivt utarbetat bidragsformer och bidragsvillkor efter propositionens förslag. Utskottet anser därmed att motionerna 2014/15:694 (M) och 2014/15:2873 (SD) inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida, varför de avstyrks.
Ekonomiskt stöd till sociala föreningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ändrade regler för ekonomiskt stöd till sociala föreningar runt om i landet med hänvisning till att det inte finns skäl att frångå den ordning som gäller för stöd till dessa föreningar på nationell nivå.
Motionen
Hannah Bergstedt (S) påtalar i motion 2014/15:1446 att förutsättningarna för sociala föreningar som arbetar för att stötta utsatta människor ser olika ut i landet. Motionären anser därför att man bör se över möjligheten att underlätta för de föreningar ute i landet som söker pengar till sin verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet omfattar statsbidraget till ideella organisationer totalt ca 11 miljarder kronor per år. Av dessa har Socialdepartementet inom sitt ansvarsområde ca 545 miljoner kronor i statsbidrag.
Huvuddelen av medlen styrs via förordningar. På nationell nivå ges bidrag inom det sociala området i första hand till riksorganisationer. Det finns dock undantag. Ett exempel på ett sådant undantag är ett uppdrag som regeringen gett Socialstyrelsen att fördela utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt våldsutövare. Socialstyrelsen fördelar årligen 109 miljoner kronor i utvecklingsmedel för detta ändamål. Av dessa avsätts 20 miljoner kronor till ideella föreningar som bedriver verksamhet på lokal nivå.
Utskottet anser inte att det finns skäl att frångå den ordning som gäller för stöd på nationell nivå, och motionen bör därför inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2014/15:1446 (S) avstyrks.
Redovisning av ideella insatser i officiell statistik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att hushållens icke vinstdrivande organisationer bör föras upp som ett statistikområde i den officiella statistiken med hänvisning till det arbete som pågår i den riktningen.
Motionen
Barbro Westerholm (FP) anser i motion 2014/15:777 att man bör utreda frågan om att hushållens icke vinstdrivande organisationer (HIO) bör föras upp som ett område i den officiella statistiken och att Statistiska centralbyrån (SCB) ska vara statistikansvarig.
Bakgrund
Regeringen gjorde i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) bedömningen att HIO bör föras upp som ett statistikområde i den officiella statistiken med SCB som statistikansvarig myndighet. Regeringen konstaterade också att den statistik som fanns belyste viktiga delar av det civila samhället och dess verksamhet men att statistiken var fragmenterad, delvis otillräcklig och i vissa fall missvisande. Regeringen uppgav bl.a. att det klassificeringssystem som användes i HIO-undersökningarna gjorde det svårt att avgränsa det civila samhällets organisationer från företag, samt att det fanns aspekter på det civila samhället som skulle vara viktiga att belysa men som inte omfattas av HIO.
Enligt uppgift från Kulturdepartementet gör regeringen samma bedömning i dag, dvs. att HIO bör föras upp som ett statistikområde i den officiella statistiken. Enligt regeringen återstår det dock ytterligare arbete för att få en acceptabel kvalitet på uppgifterna. SCB är enligt uppgift av samma uppfattning.
SCB fick i januari 2010 i uppdrag av regeringen att ta fram statistik i enlighet med FN:s statistiksystem för satelliträkenskaper om icke vinstdrivande organisationer (International Classification of Non-Profit Organizations, ICNPO). SCB har med anledning av uppdraget från regeringen tagit fram statistik över det civila samhället i september 2011, december 2012 och december 2014. I den sistnämnda rapporten från SCB angavs bl.a. att sammanställningen om det civila samhället fortfarande får betraktas som under uppbyggnad och får ses som underlag för fortsatt diskussion kring det arbete som tar vid för en vidareutveckling av det framtida statistikområdet.
I årsredovisningen för 2014 anger SCB följande:
Statistik om det civila samhället publicerades för tredje gången i december. Statistiken har i första hand fokus på de ideella organisationernas ekonomiska förhållanden och avser år 2011–2012. Statistiken har förbättrats genom att det nu är möjligt att redovisa stiftelser efter deras huvudsakliga verksamhet. Vidare redovisas nu också uppgifter om produktion, förbrukning och förädlingsvärde. Förbättringsarbetet avseende rampopulationen har fortsatt under 2014 och i publikationen tydliggörs vilka organisationer som ingår i statistiken.
SCB har även i sitt regleringsbrev för 2015 fått i uppdrag att ta fram statistik om det civila samhället i enlighet med regeringsbeslutet i januari 2010. Berörda statistikdatabaser ska samordnas, där så är lämpligt, i syfte att utveckla, förbättra och producera statistiken om det civila samhället. Statistiken ska omfatta uppgifter om organisationslivet som ingår i den ekonomiska statistiken, men även så långt det är möjligt uppgifter om organisationer i det civila samhället som faller utanför dagens statistik, samt relationen mellan den offentliga sektorn och det civila samhällets organisationer. Redogörelsen ska även omfatta redan befintlig statistik om befolkningens deltagande i det civila samhället. SCB ska under 2015 publicera den senaste aktuella statistiken om det civila samhället. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2015.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick genom en ändring av myndighetens instruktion fr.o.m. 2012 i uppdrag att utgöra ett myndighetsstöd för politiken för det civila samhället. Myndigheten ska därmed ansvara för att samla kunskap inom området och sprida denna, analysera, följa upp och utvärdera insatser inom området samt bilda nätverk för samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på att såväl Kulturdepartementet som SCB har inställningen att HIO bör föras upp som ett statistikområde i den officiella statistiken och på att ett arbete pågår i denna riktning. Utskottet anser med hänsyn till detta att motion 2014/15:777 (FP) inte bör leda till någon åtgärd från riksdagen, varför motionen avstyrks.
Romsk inkludering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om romsk inkludering med hänvisning till det arbete som pågår.
Jämför reservation 2 (M, C, V, FP, KD).
Motionen
Erik Ullenhag (FP) påtalar i motion 2014/15:1719 yrkande 5 att det inom myndigheter och kommuner pågår ett utvecklingsarbete i fråga om olika former för samråd och dialog med romska företrädare. Motionären anser att detta arbete måste spridas vidare och att det är viktigt att det romska civilsamhället engagerar sig i detta arbete.
I samma motion yrkande 8 framhåller motionären att regeringen bör ta ett initiativ till en utredning om att skapa en romsk språk- och kulturinstitution. Utredningen bör enligt motionären genomföras i nära samråd med det romska civilsamhället.
Bakgrund
Av 1 kap. 2 § femte stycket regeringsformen följer bl.a. att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Av sjätte stycket framgår att bl.a. etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.
År 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Artikel 5 slår fast att parterna åtar sig att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna behålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv.
De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Sedan 2002 disponerar Statens kulturråd medel som ska användas för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. År 2014 beviljade Kulturrådet totalt omkring 7,7 miljoner kronor i verksamhets- och projektstöd till nationella minoriteters kulturverksamhet, varav drygt 2,2 miljoner kronor avsåg romsk kulturverksamhet.
För 2014 beviljade Kulturrådet höjt bidrag till Romska Kulturcentret i Malmö. Centret beviljades 700 000 kronor, vilket var en ökning med 100 000 kronor jämfört med 2013. Kulturcentret rymmer ett bibliotek och en fast utställning. Därutöver arrangeras publika aktiviteter lokalt, regionalt och natio-nellt. Verksamheten är enligt Kulturrådet angelägen för att öka samhällets kunskaper om romsk kultur och för att skapa förutsättningar för utövande av romsk kultur.
Europeiska kommissionen presenterade i april 2011 ett meddelande om en EU-ram för nationella strategier för romsk inkludering fram till 2020. Kom-missionen uppmanade medlemsstaterna att utifrån sin situation anta eller utveckla nationella strategier för romsk inkludering. Under 2012 beslutade den förra regeringen om en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012–2032 (skr. 2011/12:56, bet. 2011/12:KU17). Det övergripande målet för den 20-åriga strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Kvinnor och barn är särskilt prioriterade. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Strategin är baserad på förslagen i Delegationen för romska frågors slutbetänkande (SOU 2010:55). I beredningen av förslagen genomfördes ett antal möten med romska företrädare. I vårpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:100) aviserar regeringen att arbetet med strategin för romsk inkludering tillförs 13 miljoner kronor årligen för perioden 2016–2019, dvs. sammantaget 52 miljoner kronor.
Inom ramen för strategin genomförs sedan hösten 2012 en brobyggarverksamhet i fem pilotkommuner inom områdena förskola, förskoleklass och skola och på Arbetsförmedlingen. I ytterligare ett antal kommuner genomförs sedan hösten 2014 brobyggarverksamhet inom hälsa och social omsorg. Brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens ska fungera som en länk mellan å ena sidan en offentlig verksamhet och å andra sidan den romska gruppen, och ska genom sitt arbete bl.a. bidra till en minskad förtroendeklyfta. Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att tillgängliggöra en uppdragsutbildning för brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens inom området utbildning respektive hälsa och social omsorg. Totalt har drygt 30 brobyggare utbildats och varit verksamma inom ovannämnda områden sedan 2012. Någon samlad bedömning av resultatet av brobyggarnas arbete har enligt regeringen inte gjorts. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att verksamheten bör utvärderas och beslutade därför den 5 mars 2015 att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera den verksamhet med brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens som genomförs inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 februari 2016.
Den förra regeringen beslutade i mars 2014 att tillsätta en kommission mot antiziganism (dir. 2014:47). Syftet med kommissionen är att åstadkomma en kraftsamling i arbetet mot antiziganism och att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället i övrigt. Kommis-sionen ska komplettera och förstärka samhällets insatser på området, bl.a. ovannämnda strategi för romsk inkludering. Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2016. Kommissionen mot antiziganism arbetar enligt uppgift med att ta fram ett förslag om bl.a. inrättande av en nationell institution med samlat ansvar för frågor som rör antiziganism och romers rättigheter. Enligt kommis-sionen skulle en sådan institution kunna verka för att stärka romers kulturella och språkliga rättigheter och öka samhällets kunskap om romers historia, språk och kultur. Enligt tilläggsdirektiv ska kommissionen ta fram och sprida material till bl.a. skolor (dir. 2014:121).
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fick den 3 juli 2014 i uppdrag att utlysa och fördela bidrag till organisationer inom det civila samhället som vill genomföra hälsofrämjande insatser riktade till romer, t.ex. genom hälsofrämjare eller brobyggare. För uppdragets genomförande får MUCF enligt regleringsbrevet för 2015 disponera 1,5 miljoner kronor (anslagen 7:1 och 7:2 inom utg.omr. 1 Rikets styrelse). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 mars 2016.
Dessutom kan nämnas att Forum för levande historia arbetar med att belysa frågor om romers situation och antiziganism, bl.a. inom ramen för sin uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen.
Institutet för språk och folkminnen har vidare i uppgift att bedriva språkvård och att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sprida material om bl.a. romani chib.
Riksdagen biföll den 8 april 2015 sju motionsyrkanden och tillkännagav att regeringen bör fortsätta jobba för romsk inkludering och mot antiziganism (bet. 2014/15:KU16, rskr. 2014/15:156).
Utskottets ställningstagande
Det pågår olika former av aktiviteter för romsk inkludering, och utskottet förutsätter att berörda parter som motionären efterlyser arbetar för att synliggöra dessa aktiviteter och att romer inkluderas. Som framgår ovan arbetar Kommissionen mot antiziganism också med att ta fram ett förslag om bl.a. inrättande av en nationell institution med samlat ansvar för frågor som rör antiziganism och romers rättigheter. Kommissionen utgår från att en sådan institu-tion skulle kunna verka för att stärka romers kulturella och språkliga rättigheter samt öka samhällets kunskap om romers historia, språk och kultur.
Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionsyrkandena till viss del får anses tillgodosedda, och motion 2014/15:1719 (FP) yrkandena 5 och 8 avstyrks.
Idrott
Värna föreningslivet och de ideella krafterna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om vikten av att värna föreningslivet och de ideella krafterna inom idrotten med hänvisning till att mo-tionen till stor del får anses tillgodosedd.
Motionen
Yilmaz Kerimo (S) understryker i motion 2014/15:523 vikten av att aktivt värna föreningslivet och de ideella krafterna inom idrotten. Motionären framhåller att det finns alla skäl att även i framtiden stödja den insats som alla ideella ledare gör för den svenska idrotten.
Bakgrund
Den svenska idrottsrörelsen består av drygt 20 000 ideella idrottsföreningar över hela landet och har mer än 600 000 ideella ledare. Idrotten är till största delen egenfinansierad, och det största bidraget står enligt Riksidrottsförbundet (RF) de ideella ledarna för. Enligt en studie gjord 2005 av Ersta Sköndal högskola lade de ned sammanlagt 176 miljoner timmar på sitt ledarskap, vilket omräknat i pengar uppgavs vara värt närmare 30 miljarder kronor. Enligt 2013 års särskilda Eurobarometer 412 om idrott och fysisk aktivitet ligger Sverige i topp när det gäller ideellt engagemang inom idrotten.
RF-stämman beslutade i maj 2013 att RF tillsammans med samtliga 70 förbund ska inleda ett strategiarbete som syftar till att utveckla svensk idrotts verksamhet och organisation för att möta människors önskemål och behov, utan att göra avkall på idrottsrörelsens grundläggande värderingar. Vidare avser RF att inom ramen för arbetet titta närmare på hur fler, oavsett socioekonomiska förhållanden, kan få del av föreningsidrotten, samt att öka kännedomen om demokrati- och föreningskunskap för att få fler medlemmar att delta och aktivt engagera sig i föreningarna. Arbetsprocessen är uppdelad i etapper. På RF-stämman 2015 ska svensk idrott ta ställning till ett antal vägvalsfrågor för att möta framtiden, och 2017 ska riksidrottsstyrelsen presentera en strategisk plan med sikte på 2025. Enligt RF finns det ett behov av att internt inom idrottsrörelsen stärka medvetenheten och kunskapen om den ideella föreningens betydelse och funktion och det ideella engagemangets roll för föreningens utveckling.
Statsbidraget till idrotten uppgår för 2015 till drygt 1,7 miljarder kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:92). Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten för 2015 (prop. 2014/15:99) att idrottsrörelsen ska stärkas med 32 miljoner kronor under 2015 och aviserar en höjning med 64 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016. Medlen ska användas för att stödja idrottsrörelsens arbete med nyanlända, bl.a. att rekrytera nya aktiva och ledare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den svenska idrottsrörelsen bygger på ideellt arbete och vill framhålla att de ideella ledarna är en förutsättning för att vi runt om i landet ska kunna ha den idrottsverksamhet och den bredd som finns i dag. Utskottet delar således motionärens uppfattning att det finns alla skäl att även i framtiden stödja den insats som alla ideella ledare gör för den svenska idrotten. Detta stöd ges i dag bl.a. genom det betydande anslag som staten lämnar till idrotten. Hur medlen närmare ska fördelas för att på bästa sätt värna föreningslivet och de ideella krafterna är dock en fråga för idrottsrörelsen att bestämma. Utskottet anser att motionen till stor del får anses tillgodosedd. Motion 2014/15:523 (S) avstyrks.
Idrottsföreningars sociala ansvar och idrottssatsningar för att motverka gängkriminalitet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att bl.a. villkora det statliga idrottsstödet med ett socialt ansvarstagande.
Motionerna
Helena Bouveng (M) påtalar i motion 2014/15:581 att många idrottsföreningar i dag tar ett socialt ansvar genom att ge barn och unga värderingar och normer samt fungera som skyddsnät för barn som riskerar att hamna snett i livet. Mo-tionären anser att det sociala ansvaret bör vara bidragsgrundande när föreningar får stöd.
Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) anser i motion 2014/15:2595 att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med RF och andra nationella idrottsorganisationer, med syfte att idrottsrörelsen på bred front ska engageras i arbetet mot nyrekrytering av unga till gängkriminalitet. En väg att gå är enligt motionärerna att villkora delar av det statliga stödet till idrottsrörelsen med att de deltar i detta arbete (yrkande 2).
Motionärerna anser vidare att staten bör främja samverkan mellan kommuner och idrottsföreningar för att motverka nyrekrytering av unga till gängkriminalitet. Detta skulle enligt motionärerna kunna göras genom att kommuner sluter avtal med elitidrottsföreningar och att föreningarna mot att de engagerar sig får offentliga bidrag. Motionärerna lyfter fram Södertälje som ett exempel där man slutit ett sådant avtal (yrkande 1).
Bakgrund
Riksdagen beslutade 2009 (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243) att de mål och syften med statens stöd till idrotten som fastställdes 1999 skulle utökas och att statsbidraget för barn och ungdomar ska betalas ut till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. I propositionen angavs bl.a. följande:
Ordet barnrättsperspektiv ska tolkas med utgångspunkt i barnkonven-tionen som utgår från respekten för den enskilda flickans eller pojkens fulla människovärde och att barndomen har ett egenvärde. Barnkonven-tionen förmedlar synen på barnet som en självständig individ med egna rättigheter och rätt att uttrycka sina synpunkter samtidigt som barnet har rätt till stöd och skydd. Att ha ett barnrättsperspektiv i sitt arbete innebär att idrottsföreningars styrelseledamöter och idrottsledare på olika nivåer bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser ett beslut eller en åtgärd får för ett barn eller en grupp av barn.
På RF-stämman 2009 skrevs det in i idrottens idéprogram Idrotten vill att idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen).
Enligt RF arbetar den helt övervägande delen av landets idrottsledare helt ideellt, vilket gör att det finns gränser för vilket ansvar utöver själva idrottsträningen som de kan förväntas ta. Det finns dock enlig RF föreningar och enskilda ledare som kan och vill ta ett sådant extra ansvar. För dessa ges det möjlighet att få projektstöd via statens särskilda satsning Idrottslyftet (som har som främsta syfte att bl.a. öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar). Projektstödet kan ges för att bedriva verksamhet som syftar dels till socialt ansvar, dels till att rekrytera barn till och behålla dem i föreningar. Enligt RF finns det också kommuner som ger ett sådant extra stöd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att idrotten fyller en viktig funktion dels genom att bidra med sunda värderingar och normer, dels genom att fungera som ett skyddsnät för barn och ungdomar som riskerar att hamna snett i livet. Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på bl.a. statens särskilda satsning Idrottslyftet som har som främsta mål att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar, och som också lämnar projektstöd till idrottsverksamhet som syftar till socialt ansvarstagande. Hur idrottsrörelsen i övrigt arbetar för att ta ett socialt ansvar är en fråga för idrotten att bestämma. Utskottet anser inte att motionerna bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Mo-tionerna 2014/15:581 (M) och 2014/15:2595 (M) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att se över frågan om behovet av att tydliggöra skillnaden mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet med hänvisning till att det pågår ett arbete med dessa frågor.
Jämför reservation 3 (SD).
Motionen
Mattias Ottosson m.fl. (S) framhåller i motion 2014/15:1436 att det finns ett behov av att tydliggöra skillnaden mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet och att denna fråga bör ses över. Motionärerna framhåller bl.a. att det är viktigt att föreningar inte omfattas av samma regler som det privata näringslivet när de säljer korv, mackor och hembakat i samband med matcher och cuper.
Bakgrund
Som framgår ovan gav regeringen i mars 2014 en särskild utredare i uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Av utredningsdirektiven framgår bl.a. att en utgångspunkt för utredningens arbete ska vara att frihetsgraden hos det civila samhällets organisationer ska öka och deras särart bevaras. Uppdraget omfattar dock inte skatte- och socialavgiftsfrågor.
Allmännyttiga ideella föreningar som inte är skyldiga att betala inkomstskatt för näringsverksamhet är enligt svensk lag inte heller skyldiga att deklarera och betala mervärdesskatt. Europeiska kommissionen har i många år ansett att det svenska undantaget för allmännyttiga ideella föreningar att redovisa moms strider mot EU:s momsdirektiv och har drivit ett s.k. överträdelseärende mot Sverige. Kommissionen beslutade dock i februari 2015 att lägga ned överträdelseärendet.
Ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i finansutskottet föreslog den 7 maj 2015 att utskottet i samband med beredningen av Vårändringsbudget för 2015 (bet. 2014/15:FiU21) tar ett utskottsinitiativ om anslaget 13:6 inom utgiftsområde 17, innebärande att anslaget ökas med 200 miljoner kronor för innevarande år och att det även får användas för bidrag i syfte att stödja social hjälpverksamhet i den ideella sektorn. Som skäl anges bl.a. följande:
Till följd av Skatteverkets ställningstagande från september 2014 (dnr 131 92444-14/111) är följande ideella organisationers second hand-verksamhet inte längre momsbefriad. Erikshjälpen second hand, Myrorna, Läkarmissionen second hand, Mötesplats kupan, Stadsmissionen (i Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala och Västerås), Emmaus Björkå och Praktisk Solidaritet. En skattskyldighet för de ideella organisationerna innebär att den sociala hjälpverksamhet som finansieras med överskottet från försäljningen riskerar att inskränkas.
Försäljningen 2013 uppgick till 960 miljoner kronor och överskottet till 194 miljoner kronor för hela den ideella second handsektorn. Momsen skulle uppgå till ungefär samma belopp som ovan nämnda överskott. För att minska de negativa konsekvenserna för den sociala hjälpverksamheten som finansieras av överskottet från second handförsäljning, bör staten under 2015 ge stöd till nämnda sociala hjälpverksamhet. Ett sådant stöd ges i avvaktan på en långsiktig lösning.
Det är inte möjligt att lämna ett statsbidrag direkt till de aktuella ideella organisationerna som bedriver second hand-försäljning eftersom det skulle strida mot EU-reglerna om statsstöd. I stället bör ett bidrag kontinuerligt betalas ut under 2015 i syfte att stödja social hjälpverksamhet i ideell sektor. Bidraget betalas till organisationerna Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII) och Röda korset Sverige, som sedan fördelar bidraget till de sociala hjälpverksamheter som tidigare finansierades av överskottet från second hand-försäljningen. Svenska Röda korset fördelar bidrag till den sociala hjälpverksamhet som finanseriades från överskottet från Mötesplats kupan, och FRII fördelar bidrag till den sociala hjälpverksamhet som finansieras från övriga ovan nämnda organisationer.
Finansdepartementet remitterade den 8 maj 2015 en promemoria där det föreslås att ideell secondhandförsäljning inte ska beskattas. Förslaget avser sådan försäljning av skänkta begagnade varor som görs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har frågan om att tydliggöra skillnaden mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet uppmärksammats den senaste tiden, bl.a. av regeringen så sent som i maj 2015. Dessutom har en särskild utredare getts i uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer, och bl.a. ha som en utgångspunkt att det civila samhällets organisationers särart ska bevaras. Med hänsyn till det arbete som pågår med dessa frågor anser utskottet att motion 2014/15:1436 (S) inte bör leda till någon åtgärd från riksdagen, varför den avstyrks.
Stora mästerskap och vinter-OS till Sverige
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att staten bör engagera sig i frågan om att få arrangera större idrottstävlingar, såsom vinter-OS, i Sverige.
Motionerna
Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S) anser i motion 2014/15:2075 att man bör se över frågan vilka åtgärder som behöver vidtas för att få stora mästerskap till Sverige. Motionärerna framhåller att det är viktigt att staten engagerar sig i frågan, eftersom detta kan vara en förutsättning för att Sverige ska få arrangera de största tävlingarna, som friidrotts-VM och vinter-OS.
Per Åsling (C) framhåller i motion 2014/15:1567 att en nationell samling bör göras bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2026. Motionären framhåller att en satsning på ett svenskt vinter-OS förutsätter att Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och idrottsrörelsen går i spetsen samt att svenskt näringsliv både nationellt och regionalt kraftfullt ställer sig bakom. Det är vidare enligt motionären angeläget att både regeringen och riksdagen tydligt tar ställning för att Sverige ska ansöka om att få arrangera vinter-OS och att det görs så snart som möjligt.
Bakgrund
Varje år genomförs över 40 internationella idrottsevenemang i form av världsmästerskap (VM), Europamästerskap (EM) och världscupliknande tävlingar samt ett stort antal internationella idrottsmöten i Sverige.
RF-stämman beslutade 2011 att riksidrottsstyrelsen (RS) ska verka för att, i dialog med regeringen, skapa en övergripande strategi för att vinna hem fler internationella idrottsevenemang till Sverige. År 2013 gjorde RF gemensam sak med besöksnäringen och tog gemensamt fram en sådan strategi. Strategin greppar över allt från de riktigt stora mästerskapen till de evenemang som bäst genomförs på medelstora eller mindre orter. Där fattas besluten på regional eller lokal nivå. Idrottsrörelsens och besöksnäringens mål är att Sverige 2025 ska ha fördubblat antalet hållbara internationella evenemang och idrottsmöten.
För att nå målet med att fördubbla antalet hållbara evenemang krävs det enligt RF ett utvecklat samarbete med politiker och det offentliga. På de orter där det fungerar bra har enligt RF besöksnäringen, idrottsrörelsen och politiker en god samverkan. En liknande samverkan har idrottsrörelsen och besöksnäringen också velat skapa på nationell nivå, när det gäller de riktigt stora evenemangen. Därför har idrottsrörelsen, Svensk Turism, Visita och Visit Sweden skapat en samordningsgrupp. Denna grupp har som uppgift att driva frågan vidare i syfte att stärka idrott och destinationer för idrottsevenemang i arbetet med internationella evenemang. Gruppen bjöd i februari 2015 in regeringen att delta. I samband med detta möte uttalade dels idrottsminister Gabriel Wikström att regeringen ser positivt på att fler internationella idrottsevenemang förläggs i Sverige, dels närings- och innovationsminister Mikael Damberg att regeringen är beredd att ta krafttag för fler internationella evenemang som stärker besöksnäringen.
Med start 2011 upprättades Centrum för idrottsevenemang i syfte att ge ett större stöd till samtliga specialidrottsförbund (SF) i arbetet med att arrangera internationella idrottsevenemang. Centrum för idrottsevenemang erbjuder bl.a. ekonomiskt stöd för förstudier, utbildningar i samarbete med Sisu Idrottsutbildarna, verktyg för att underlätta evenemangsarbetet samt ett antal olika mötesplatser. Utgångspunkten för all verksamhet inom ramen för Centrum för idrottsevenemang grundas i den nationella strategin för internationella idrottsevenemang och den handlingsplan som upprättats mellan idrotten och besöksnäringen.
Riksidrottsförbundet tog 2013 fram en evenemangsguide. Guiden är ett verktyg för dem som är på gång eller funderar på att arrangera i första hand internationella idrottsevenemang. Tanken är att guiden ska vara ett levande projekt som alla inom idrotten som använder den är med och utvecklar. Guiden uppdateras varje år. Den består av nio huvudområden med korta faktatexter, intervjuer, tips och länkar.
Enligt Internationella olympiska kommitténs (IOK:s) regler är det en na-tions olympiska kommitté tillsammans med en kommun som äger rätten att ansöka om att få arrangera ett olympiskt spel. För att SOK ska gå vidare med en ansökan krävs det enligt SOK att idrottsrörelsen är enig, att RF ställer sig bakom ansökan, att näringslivet inte enbart lokalt är en stark part samt att regeringen ger klartecken. År 2013 bjöd IOK brett in alla nationella olympiska kommittéer, internationella specialförbund, samarbetspartner och allmänheten att lämna förslag till förändringar av den olympiska rörelsen. Över 40 000 förslag kom in. Utifrån dessa har 40 förändringsförslag arbetats fram (Agenda 2020) och i december 2014 godkänts vid en extra IOK-kongress. Förslagen gäller bl.a. ändrade ansökningsförfaranden, reducering av kostnaderna i ansökningsproceduren och inkluderande av hållbarhetsfrågor. Det första OS som fullt ut kommer att tillämpa de nya reglerna är sommar-OS 2024.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på de satsningar som bl.a. RF gjort och gör för att få idrottsevenemang till Sverige, och att idrottsrörelsen m.fl. bildat en samordningsgrupp för att på nationell nivå få de riktigt stora evenemangen. Även regeringen har som framgår ovan ställt sig positiv till att fler sådana evenemang förläggs till Sverige. Utskottet anser inte att det i dagsläget finns skäl för något uttalande från riksdagen. Motionerna 2014/15:1567 (C) och 2014/15:2075 (S) avstyrks.
Jämställdhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om vikten av en jämställd tilldelning av resurser för flickors och pojkars idrottsverksamhet med hänvisning till att yrkandet till stor del får anses tillgodosett.
Motionen
Cecilia Widegren (M) poängterar i motion 2014/15:306 vikten av en jämställd tilldelning av resurser för både flickors och pojkars idrottsverksamhet (yrkande 4).
Bakgrund
En av utgångspunkterna för statens stöd till idrotten, och idrottsrörelsens egna antagna jämställdhetsmål, är att kvinnors och mäns idrott ska värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och resurser fördelas rättvist.
För att stödja specialidrottsförbunden (SF) i arbetet med att nå jämställdhetsmålen har RF låtit en del av det totala SF-stödet, ett stimulansstöd, gå till kvalitativ utveckling av jämställdhetsområdet inom ramen för idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. För närvarande har ett femtontal SF fått detta stimulansstöd.
Det direkta statliga stödet till de lokala föreningarna (det statliga aktivitetsstödet, LOK-stödet) fördelas lika oberoende av kön; flickor och pojkar ges lika stort stöd när de utövar föreningsidrott. Flickor som grupp är emellertid enligt RF i lägre grad aktiva utövare i föreningsidrotten än pojkar. I det avseendet kommer därför det statliga stödet inte flickor till gagn i lika stor utsträckning.
Kulturutskottet beslutade den 27 januari 2015 att genomföra en uppföljning och utvärdering av målen för den statliga idrottspolitiken med inriktning på barn och unga. Utskottet ska titta på idrottsutövande bl.a. utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utskottet beräknar att uppföljningen är klar i slutet av våren 2016.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan ges flickor och pojkar lika stort stöd när de utövar föreningsidrott, men däremot är det färre flickor än pojkar som utövar sådan idrott. Motionärens önskan om en jämställd tilldelning av resurserna får därmed till stor del anses tillgodosedd. Motion 2014/15:306 (M) yrkande 4 avstyrks.
Idrott och hbtq-personer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det bör ställas krav på idrottsföreningar att arbeta med hbt-frågor för att få offentligt stöd.
Motionen
Roza Güclü Hedin m.fl. (S) framhåller i motion 2014/15:2258 att det inom idrotten bör vara en central fråga att arbeta aktivt mot diskriminering och ojämlik behandling. Motionärerna anser att man bör ställa krav på föreningarna att aktivt arbeta med hbt-frågor för att kunna få del av offentligt stöd, och på så sätt skapa incitament.
Bakgrund
RF antog idrottens idéprogram Idrotten vill på RF-stämman 1995 (uppdaterad 2009). Där uttrycks tydligt att alla som vill ska ha rätt att vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet oavsett bl.a. kön och sexuell läggning. RF har även en policy mot sexuell diskriminering. I policyn finns en handlingsplan. I denna står att RF ska sprida kunskap och information om frågor om hbt, d.v.s homo-, bi- och transsexualitet, och de berördas situation inom idrotten. RF uppger att det görs bl.a. genom information, utbildning och seminarier.
I Ungdomsstyrelsens (MUCF) rapport från 2012 Om unga hbtq-personer anges att 39 procent av de unga heterosexuella männen (16–25 år) idrottar varje vecka i en förening. Bland homo- och bisexuella män var andelen 22 procent. Av de unga heterosexuella kvinnorna (16–25 år) svarade 36 procent att de idrottar varje vecka i en förening. Bland homo- och bisexuella var andelen 26 procent.
I mars 2014 presenterade Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) en studie som de gjort på uppdrag av RF över hur hbtq-ungdomar upplever föreningsidrotten (Hbtq och idrott – ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott). Studien, som enligt RF är den första kvalitativa studien på området, visar att idrotten i många avseenden utan reflektion utgår från att de aktiva och ledarna är heterosexuella, vilket får negativa konsekvenser för hbtq-personer. Med utgångspunkt i studien har RF i samarbete med Sisu Idrottsutbildarna tagit fram ett diskus-sionsunderlag riktat till idrottsföreningarna.
Centrum för Idrottsforskning (CIF) hade under 2012–2014 en extra satsning på forskning om hbtq och idrott. Detta har bl.a. resulterat i ett pågående doktorandprojekt, Gränsöverskridanden och queera handlingar inom idrotten, som ska pågå i fyra år.
I oktober 2014 presenterade RF och CIF en studie över elitidrottande hbtq-personers upplevelser av idrotten (Heteronormativitet och gränsöverskridanden inom elitidrotten). Studien visar bl.a. att det finns ett stort behov av att lyfta upp de normer som idrotten upprätthåller, ofta utan att ens vara medveten om det. Dessutom framgår att den som vill tävla internationellt och kanske bo och idrotta utomlands inte bara har den svenska kulturen att ta hänsyn till utan även andra länders syn på hbtq-frågor. RF har spridit studien bl.a. via seminarier, och Sisu Idrottsutbildarna har gjort en utbildningsplan till studien som stöd till föreningar och förbund. RF har dessutom tillsammans med Sisu Idrottsutbildarna tagit fram utbildningsfilmen Välkommen – att känna sig inkluderad med studieplan.
Vidare kan nämnas att RF inom ramen för Idrottslyftet kan ge stöd till föreningar som vill utveckla sina anläggningar så att bl.a. transpersoner känner sig bekväma att delta. Inte minst gäller detta hur omklädningsrum utformas.
I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17) anger reger-ingen att den i dialog med RF kommer att arbeta för att fler ska inkluderas i idrotten, och bedömer att arbetet med hbt-frågor är av särskild vikt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på det arbete som RF, Sisu Idrottsutbildarna och idrottsrörelsen bedriver för att leva upp till att alla som vill ska ha rätt att vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Utskottet har förhoppningen att detta arbete leder till att fler reflekterar över och diskuterar vad som behöver göras för att alla ska kunna känna sig delaktiga i idrottsverksamhet på lika villkor. Vilka krav som ska ställas på idrottsföreningar för att skapa incitament för att arbeta med hbtq-frågor är enligt utskottets uppfattning en fråga för idrottsrörelsen. Motion 2014/15:2258 (S) avstyrks.
Ridning för personer med funktionsnedsättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största idrottsverksamhet för personer med funktionsnedsättning med hänvisning till att yrkandet får anses tillgodosett.
Motionen
Cecilia Widegren (M) framhåller i motion 2014/15:306 vikten av att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största idrottsverksamhet för personer med funktionsnedsättning (yrkande 3).
Bakgrund
Som framgår av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17) är en viktig utgångspunkt för regeringen att idrotten är öppen för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning.
Inom Svenska Ridsportförbundets medlemsklubbar finns det enligt förbundet en omfattande verksamhet för ryttare och kuskar med funktionsnedsättning. Cirka 4 000 ryttare med funktionsnedsättning ägnar sig enligt förbundet åt ridsport.
Ridning för ryttare med funktionsnedsättning bedrivs antingen som fritidsridning eller hästunderstödd terapi/ridterapi. I Svenska Ridsportförbundets regi har man fokus på att erbjuda ryttare med funktionsnedsättning en aktiv fritidssysselsättning och sport. Tusentals ryttare erbjuds enligt Svenska Ridsportförbundet ridutbildning anpassad utifrån deras egna förutsättningar under ledning av utbildade instruktörer. Det förekommer även samarbeten med olika terapeutiska verksamheter på ridklubbarnas egna anläggningar.
Det statliga lokala aktivitetsstödet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år (LOK-stödet), som fördelas av RF, fördelas när det gäller personer med funktionsnedsättning, även till vuxna personer.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan bedrivs enligt Svenska Ridsportförbundet en omfattande verksamhet för ryttare och kuskar med funktionsnedsättning. I likhet med mo-tionären vill utskottet lyfta fram att ridningen kan fylla en viktig funktion för dessa personer och att denna verksamhet bör värnas. Motionsyrkandet får enligt utskottets uppfattning anses tillgodosett och bör inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2014/15:306 (M) yrkande 3 avstyrks.
Ridanläggningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att se över behoven av och kostnaderna för de investeringar som krävs för att få mer ändamålsenliga ridanläggningar med hänvisning till att det i första hand är en fråga för ägarna av anläggningarna och idrottsrörelsen att bevaka.
Motionen
Lotta Finstorp (M) framhåller i motion 2014/15:357 att många ridskolor bedriver en bra verksamhet men att många stall, ridhus och utemiljöer är eftersatta och behöver rustas upp. Motionären anser att en översyn bör göras för att se över behoven av och kostnaderna för de investeringar som krävs för att få mer ändamålsenliga ridanläggningar.
Bakgrund
Enligt RF är upprustningsbehovet av idrottsanläggningar stort i alla Sveriges kommuner oavsett om det gäller kommunala, privata eller föreningsdrivna anläggningar. Anläggningsägarna har enligt RF ofta svårt att klara kostnaderna för upprustning av alla de idrottsanläggningar som behöver rustas upp. För ridsportens del har det dessutom enligt RF de senaste åren via lagstiftning kommit nya krav på anläggningarna som gjort att exempelvis de flesta stall tvingas rusta upp.
Ansvaret för idrottsanläggningar är i första hand en fråga för ägaren av anläggningen. RF delar dock årligen ut anläggningsbidrag till sina medlemsföreningar. Ridsportens föreningar har sedan 2007 fått 151 bidrag på totalt 35,5 miljoner kronor (7,5 procent av det totala stödet), och den totala investeringen uppgick på dessa projekt till nästan 210 miljoner kronor. Enligt RF kan föreningar endast i undantagsfall få stöd till upprustning. Stödet ska i första hand gå till nya eller utökade aktivitetsytor som ger fler idrottsaktiviteter. En av anledningarna till att stöd endast i undantagsfall ges till upprustning av idrottsanläggningar är enligt RF att behovet är så stort att risken annars blir att alla medel går till sådana projekt.
Anläggningsbidraget delas ut inom ramen för statens särskilda satsning Idrottslyftet, som sedan 2007 uppgått till 500 miljoner kronor årligen. Anläggningsbidraget är ett av fyra områden som är prioriterat inom Idrottslyftet, och vars främsta syfte är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamhet så att de väljer att idrotta högre upp i åldrarna.
Även Allmänna arvsfonden delar ut lokalstöd till idrottsföreningar till verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Detta sker för om-, till- eller nybyggnader, och således inte i första hand för upprustning. Kravet är att verksamheten som planeras i lokalen eller anläggningen ska vara nyskapande på orten och tydligt skilja sig från föreningens vanliga verksamhet. Det kan också innebära att föreningen aktivt riktar sig till en ny målgrupp.
I en enkät som gjordes bland alla SF 2012 svarade 20 procent att bristande upprustning eller modernisering var det största hindret för idrotten att utvecklas och/eller expandera. Ridsporten var ett av dessa förbund.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att det finns ändamålsenliga ridanläggningar. Det är dock enligt utskottets uppfattning en fråga för i första hand ägarna av anläggningarna och idrottsrörelsen att bevaka. Mo-tionen bör enligt utskottet inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Mo-tion 2014/15:357 (M) avstyrks.
Svensk damhockey på elitnivå
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att regeringen bör inleda diskus-sioner med representanter för svensk damhockey som syftar till att skjuta till ekonomiska resurser framöver, med hänvisning till att hur de statliga medlen ska fördelas till enskilda förbund inte är en fråga för riksdagen och regeringen.
Jämför reservation 4 (SD).
Motionen
Jeff Ahl och Angelika Bengtsson (båda SD) anser i motion 2014/15:2537 att regeringen bör inleda diskussioner med representanter för svensk damhockey som syftar till att skjuta till ekonomiska resurser framöver.
Utskottets ställningstagande
Ishockey som helhet administreras av Svenska Ishockeyförbundet som får statligt stöd via RF. En del av detta stöd avser elitverksamheten, som också får stöd från SOK. Ishockeyförbundet är en självständig organisation som styrs av medlemmarna via årsmötet. Där avgörs hur verksamhet ska organiseras, prioriteras och även finansieras.
Hur de statliga medlen ska fördelas till enskilda förbund är inte en fråga för riksdagen och regeringen. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motion 2014/15:2537 (SD).
Allmänna samlingslokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att bl.a. öka stödet till allmänna samlingslokaler med hänvisning till att stödet är väl avvägt.
Motionerna
Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (båda S) framhåller i motion 2014/15:709 vikten av tillgång till allmänna samlingslokaler. Motionärerna anser att behovet av samlingslokaler är stort och att det är angeläget att man ser över behovet av ny-, om- och tillbyggnad av dessa lokaler.
Anders Åkesson och Anders Ahlgren (båda C) anser i motion 2014/15:979 att stödet till allmänna samlingslokaler måste förbättras. De påtalar att dessa lokaler har stor betydelse som arenor för kulturupplevelser och kulturmöten, men också för att medborgarna ska kunna utnyttja sin yttrande-, mötes- och föreningsfrihet.
Liknande synpunkter framförs i motion 2014/15:2769 av Ola Johansson och Solveig Zander (båda C). Motionärerna framhåller att man bör se över behovet av förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler.
Bakgrund
Statens stöd till allmänna samlingslokaler har de senaste åren legat på ca 32 miljoner kronor (anslaget 13:2 utg.omr. 17). För 2015 beviljades 23,4 miljoner kronor i investeringsbidrag och 8,8 miljoner kronor i verksamhetsutveck-lingsbidrag. Med investeringsbidrag avses bidrag för köp, ny-, till- och ombyggnad eller standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning och för tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning. För 2015 har totalt 233 ansökningar lämnats in om investeringsbidrag, varav 94 ansökningar har beviljats bidrag. Med verksamhetsutvecklingsbidrag avses stöd för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet eller för att stimulera sådan verksamhet och utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar såväl verksamhetsutvecklingsbidragen som investeringsbidragen enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler.
Boverkets samlingslokaldelegation fördelar vidare statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av mu-sei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler inom utgiftsområde 17 uppgår för 2015 till ca 9,9 miljoner kronor.
Det kan också nämnas att Allmänna arvsfonden fördelar ett fast lokalstöd. Ideella föreningar kan få stöd för om-, till- eller nybyggnad av en lokal eller anläggning för att föreningen ska kunna genomföra en nyskapande och utvecklande verksamhet. För att få stöd krävs att minst en av arvsfondens målgrupper – barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning – medverkar i projektet. År 2012–2014 delade arvsfonden ut 200 miljoner kronor för sådana projekt.
Utskottets ställningstagande
Allmänna samlingslokaler fyller enligt utskottets uppfattning en viktig roll i samhället genom att vara öppna och tillgängliga för bl.a. föreningslivets möten, studieverksamhet och kulturell verksamhet. Som framgår ovan beviljades bidrag till 94 av de 233 ansökningar som kom in till Boverkets samlingslokaldelegation under 2015. Intresset var således större än de tillgängliga medlen. Utskottet anser dock att det statliga anslaget på 32,2 miljoner kronor är väl avvägt.
Det ska noteras, vilket även redovisats ovan, att ideella föreningar också kan söka lokalstöd från arvsfonden och att det dessutom finns ett stöd till icke-statliga kulturlokaler.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2014/15:709 (S), 2014/15:979 (C) och 2014/15:2769 (C).
Trossamfund
Regeringens kontakter med trossamfunden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. vikten av att regeringen håller en regelbunden dialog med trosbaserade rörelser, med hänvisning till att yrkandena till viss del får anses tillgodosedda.
Jämför reservation 5 (KD).
Motionerna
Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (båda KD) anser i motion 2014/15:1621 att regeringen bör hålla en regelbunden dialog med trosbaserade rörelser (yrkande 3).
Samma motionärer anser i motion 2014/15:1603 att regeringen bör inleda en dialog med religiösa samfund om integrationsfrågor. Motionärerna påtalar att religionen har en stor potential att mobilisera människor både socialt och politiskt. Genom att använda de kontaktytor som företrädare för dessa samfund har kan man också enligt motionärerna skapa ytterligare en kommunika-tionskanal till dessa grupper för att de på så sätt ska kunna skapa en större förståelse för varandra.
Bakgrund
Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna och finns uttryckt i bl.a. Europakonventionens artikel 9.
Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.
Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som äro nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.
I 2 kap. 1 § regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad religionsfrihet, dvs. frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
År 2000 inrättades Regeringens råd för kontakt med trossamfunden. Syftet med rådet är att det ska vara ett forum för löpande kontakter samt ett utbyte av kunskap och erfarenheter. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden.
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) anförde som svar på interpellation 2014/15:126 den 27 november 2014, om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att fortsatt stärka villkoren för trossamfunden, bl.a. följande:
När jag läser SST:s[1] senaste rapport Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund blir jag både ledsen och förbannad. Jag blir så förbannad, för det är ovärdigt vårt land att det finns så många människor, alltför många människor, som inte kan acceptera att andra människor har rätt att leva sitt liv just på det sätt de vill.
Därför kommer jag att arbeta för att religionsfriheten och föreningsfriheten upprätthålls. Jag kommer att i dialog med trossamfunden i det särskilda regeringsråd som jag nämnde tidigare, där jag är ordförande, ständigt ha den frågan på dagordningen. Jag kommer ständigt att arbeta för att vi under mandatperioden arbetar för och på olika sätt utifrån politiken för det civila samhället ska stärka trossamfundens möjligheter och människors möjligheter att i frihet utöva sin religion.
Sveriges interreligiösa råd (SIR) grundades 2010 och företräder åtta religioner. SIR har som utgångspunkt att utgöra en enad röst gentemot antisemitism, islamofobi och all annan religionsfientlighet i Sverige. Regeringen beslutade den 30 april 2015 att bevilja SIR ett stöd på 800 000 kronor under 2015 för att inrätta en administrativ funktion för rådet. Stödet ska användas till en administrativ heltidstjänst med uppgift att
• samla och förmedla erfarenheter från interreligiösa arbeten som pågår i Sverige
• fördjupa, utveckla och sprida kunskap om lika religioner i Sverige
• organisera och utveckla rådets utåtriktade arbete för att motverka antisemi-tism, islamofobi och andra hot mot religionsfriheten
• ge ett administrativt stöd och utgöra en samordnande länk mellan rådet och medlemssamfunden.
Regeringen har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting samt idéburna organisationer inom integrationsområdet. Överenskommelsen undertecknades den 20 april 2010. Syftet med överenskommelsen är att förtydliga relationen mellan staten, kommunerna, landstingen/regionerna och de idéburna organisationerna i arbetet med nyanländas etablering och integration. Vidare ska den bidra till utvecklandet av former och metoder för att idéburna organisationer bättre ska kunna medverka i insatser som bidrar till integration. I dagsläget har följande trossamfund/religiösa organisationer anslutit sig till överenskommelsen: Caritas Sverige, romersk-katolska kyrkan, Caritas Angered, LP-verksamhetens Ideella Riksförening, Sveriges kristna råd, Sociala Missionen, Studieförbundet Bilda, Svenska Missionskyrkan och Svenska kyrkan.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har regelbundna kontakter med trossamfunden för att utbyta kunskap och erfarenheter, bl.a. genom Regeringens råd för kontakt med trossamfunden. Kultur- och demokratiministern har uttryckt att hon under mandatperioden ska arbeta på olika sätt för att, utifrån politiken för det civila samhället, stärka trossamfundens möjligheter och människors möjligheter att i frihet utöva sin religion. Här kan också nämnas att regeringen ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting samt idébundna organisationer inom integrationsområdet för att arbeta med nyanländas etablering och integration. Sammantaget gör detta att utskottet anser att motionerna till viss del får anses tillgodosedda och inte bör leda till någon åtgärd av riksdagen. Motio-nerna 2014/15:1603 (KD) och 2014/15:1621 (KD) yrkande 3 avstyrks.
Stöd till livsåskådningsorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att se över lagen om statligt stöd till trossamfunden så att den blir neutral och inte positivt särbehandlar religiösa livsåskådningsorganisationer.
Motionerna
Maria Arnholm och Birgitta Ohlsson (båda FP) anser i motion 2014/15:1873 att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över lagen om statligt stöd till trossamfunden så att den blir neutral och inte positivt särbehandlar religiösa livsåskådningsorganisationer.
Liknande synpunkter framförs i motion 2014/15:2539 av Fredrik Schulte (M). Motionären anser att principerna och kriterierna för vilka livsåskådningssamfund som ska vara berättigade till statligt stöd bör ses över och utformas så att även samfund med en sekulär, vetenskaplig och humanistisk livsåskådning kan komma i fråga som mottagare av stöd.
Utskottets ställningstagande
I lagen (1999:932) om stöd till trossamfund anges bl.a. att stöd till trossamfund kan lämnas som statsbidrag och som statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund (avgiftshjälp). Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänster, själavård, undervisning och omsorg. Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som
- bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på
- är stabilt och har egen livskraft.
Regeringen bestämmer vilka trossamfund som kan få statsbidrag.
Av lagen (1998:1593) om trossamfund framgår att de ovannämnda villkoren för statsbidrag gäller även för avgiftshjälp.
Före detta statsrådet Stefan Attefall lämnade den 8 februari 2012 följande svar på en skriftlig fråga (fr. 2011/12:341) från Désirée Liljevall (S):
Désirée Liljevall har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att även Humanisterna kan ta del av det statliga stödet till trossamfund. De förutsättningar som gäller för att ett trossamfund ska få statligt stöd är angivna i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingarna som samhället vilar på samt är stabilt och har egen livskraft. Med trossamfund avses enligt lagen (1998:1593) om trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.
Av förarbetena framgår att statens stöd till trossamfund är avsett till att skapa förutsättningar för trossamfund att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg (prop. 1998/99:124).
Förbundet Humanisterna har hos regeringen ett flertal gånger ansökt om att bli berättigat till statsbidrag. Av ansökningarna framgår att Förbundet Humanisterna inte bedriver någon religiös verksamhet. Förbundet Humanisterna kan därmed inte komma i fråga för detta stöd. Regeringens beslut att avslå ansökan innebar inte någon värdering av den verksamhet som Förbundet Humanisterna bedriver. Regeringen stöder dock på andra sätt olika delar av det civila samhället och dess organisationer. Folkbildningen – av vilken Förbundet Humanisterna är en del bland annat genom sitt samarbete med studieförbundet ABF – är tillsammans med idrotten den största mottagaren av statligt stöd i det civila samhället. Under 2011 fördelade Folkbildningsrådet 3 274 miljoner kronor till folkbildningen. Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling i samhället.
Förbundet Humanisterna har också i egenskap av förening möjlighet att ansöka om och erhålla organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag i enlighet med de villkor som ställs för dessa.
Kulturutskottet behandlade under riksmötet 2013/14 en motion med likartat yrkande. Ett enhälligt utskott, förutom Vänsterpartiet, ansåg att en översyn av lagen om stöd till trossamfund inte var påkallad (bet. 2013/14:KrU1).
Utskottet är inte av någon annan uppfattning i dag, varför motionerna 2014/15:1873 (FP) och 2014/15:2539 (M) avstyrks.
Krav på stöd till religiösa samfund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det statliga stödet till religiösa samfund som förminskar kvinnors roll i samhället bör dras in, med hänvisning till att det i första hand är en fråga för Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) att granska det statliga stödet så att målsättningen med stödet uppfylls.
Jämför reservation 7 (SD).
Motionen
Mattias Karlsson m.fl. (SD) anser i motion 2014/15:2871 att det statliga stödet till religiösa samfund som förminskar kvinnors roll i samhället bör dras in (yrkande 20).
Bakgrund
Som framgår ovan anges i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund att statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
SST har i sitt regleringsbrev för budgetåret 2015 fått i uppdrag av reger-ingen att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Nämnden ska fortsatt utveckla dialogen till att inkludera ett brett spektrum av samfund och grupperingar inom samfunden, särskilt med fokus på kvinnor och ungdomar. För genomförandet av detta uppdrag, och för uppdraget med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, får SST disponera 800 000 kronor under 2015 från utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati anslagspost 28 Värna demokratin – SST. Uppdraget ska redovisas till Reger-ingskansliet senast den 1 mars 2016.
Det är i första hand SST som följer upp det statliga stödet till trossamfund och som granskar att det används så att målsättningen med stödet uppfylls. När det gäller enskilda bidrag kan SST besluta att inte betala ut ett beviljat bidrag om tveksamhet råder om lämnade uppgifter. SST kan också besluta att ett bidrag ska betalas tillbaka. Detta kan exempelvis ske om bidraget inte används för det ändamål det beviljats för eller om samfundet har underlåtit att lämna tillräcklig redovisning till SST. SST:s uppföljning sker huvudsakligen genom de rapporter över bidragsanvändningen som samfundet lämnar och även i hög grad genom den dialog som SST fortlöpande har med företrädare för de olika samfunden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på att SST fått i uppdrag att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet, och att särskilt fokus lagts på bl.a. kvinnor.
Utskottet konstaterar vidare att det i första hand är en fråga för SST att granska det statliga stödet så att målsättningen med stödet uppfylls. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motion 2014/15:2871 (SD) yrkande 20.
Uppmärksamma reformationsåret
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att riksdagen och regeringen bör samverka med inblandade aktörer i jubileumsarbetet med reforma-tionsåret, med hänvisning till att det inte i första hand är en fråga för riksdagen och regeringen.
Jämför reservation 7 (SD).
Motionen
Aron Emilsson och Julia Kronlid (båda SD) anser i motion 2014/15:2912 att man bör uppmärksamma att det 2017 är 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser i Wittenberg, något som motionärerna anger brukar ses som startskottet för reformationen. Motionärerna anser att riksdagen och reger-ingen bör samverka med inblandade aktörer, bl.a. Svenska kyrkan, i jubileumsarbetet.
Utskottets ställningstagande
Enligt uppgift från kyrkostyrelsen kommer Svenska kyrkan att uppmärksamma Reformationsåret 2017 såväl i församlingarna och stiften som på nationell nivå. Bland annat kommer det att ske under Teologifestivalen i Uppsala i februari, Världens fest i Västerås i juni och Reformationsveckan i slutet av oktober. Enligt Svenska kyrkan kommer också det ekumeniska perspektivet att vara tydligt närvarande under 2017 och ett samarbete att ske med Sveriges kristna råd, som samlar alla stora kristna riktningar. Det kommer också enligt Svenska kyrkan ske ett samarbete med vetenskapliga och samhällsbärande institutioner som naturliga intressenter, då det evangelisk-lutherska arvet enligt Svenska kyrkan i hög grad har influerat vår samhällsutveckling, exempelvis genom folkbildningens roll för demokratins framväxt.
Utskottet anser inte att det i första hand är en fråga för riksdagen och reger-ingen att uppmärksamma reformationsåret, varför motion 2014/15:2912 (SD) avstyrks.
|
1. |
Skärpta krav för organisationer och föreningar för att få skattefinansierat stöd, punkt 3 (SD) |
|
|
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:2873 av Aron Emilsson m.fl. (SD) och
bifaller delvis motion
2014/15:694 av Jan Ericson (M).
Ställningstagande
En viktig faktor för att det offentliga bidraget till det civila samhället ska kunna upprätthållas är enligt vår uppfattning att detta stöd fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Mottagare av skattefinansierat stöd bör, anser vi, uppfylla vissa minimikrav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Allt annat är att visa bristande respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar.
Tyvärr har det visat sig gång på gång de senaste åren att våldsbejakande föreningar och organisationer, som uppmanar till lagbrott och som inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper såsom stödet för yttrandefrihet och mötesfrihet och mäns och kvinnors lika värde, trots detta har kunnat få skattefinansierat stöd, ofta vid upprepade tillfällen.
Vi menar att såväl regelverket som tillsynen måste skärpas i detta avseende och att regeringen bör återkomma med förslag så att våldsbejakande och icke demokratiska organisationer inte längre ska kunna få skattefinansierat stöd.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:2873 (SD) och bifaller delvis mo-tion 2014/15:694 (M).
|
2. |
|
|
|
av Per Bill (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Bengt Eliasson (FP), Rossana Dinamarca (V), Lars-Axel Nordell (KD) och Eva Lohman (M). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) yrkandena 5 och 8.
Ställningstagande
Vi anser att förtroendeklyftan mellan romer och det offentliga liksom samhället i stort måste minskas. Inom myndigheter och kommuner pågår ett utvecklingsarbete i fråga om olika former för samråd och dialog med romska företrädare. Detta arbete måste enligt vår uppfattning spridas vidare. Det är också viktigt, anser vi, att det skapas förutsättningar för att möjliggöra att det romska civilsamhället engageras i arbetet.
Vidare finns det enligt vår uppfattning ett behov av att framöver skapa en romsk nationell språk- och kulturinstitution. Institutionen skulle kunna tjäna som ett forum och en samlingsplats för romsk kultur och historia men skulle också kunna vara ett kunskapscentrum för utbildning och spridande av romsk kultur och romskt språk. Regeringen bör enligt vår uppfattning ta initiativ till en utredning om att skapa en sådan institution, och utredningen bör genomföras i nära samråd med det romska civilsamhället.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:1719 (FP) yrkandena 5 och 8.
|
3. |
Ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet, punkt 9 (SD) |
|
|
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:1436 av Mattias Ottosson m.fl. (S).
Ställningstagande
Nästan alla ungdomar möter föreningsidrotten någon gång under uppväxten. Det skulle inte vara möjligt utan de 65 000 ideella ledare som finns inom idrotten. Att ersätta dem och nedlagda timmar med anställd personal skulle kosta upp mot 30 miljarder kronor. En mycket liten del av idrottsföreningarna har anställd personal. De få som har det har det oftast uteslutande för administrativt arbete. I dag blir det allt vanligare att myndigheter likställer ideella föreningar och privata företag.
Det finns ett stort antal människor som engagerar sig i varje förening och varje lag. Bakom varje idrottande barn och ungdom finns det ledare, tränare, föräldrar, styrelser och arbetsgrupper. Det är människor som lägger sin lediga tid på att skapa bra förutsättningar för att ett lag och en klubb ska fungera. Barnen och ungdomarna som engagerar sig får själva hjälpa till med att samla in pengar till klubben och laget och får social träning genom att samarbeta med andra. De får också lära sig hur en förening fungerar och kunskap om demokratins grundpelare.
Vi anser inte att föreningslivet får det stöd som det behöver från det offentliga samhället. Föreningslivet måste få vara en egen sorts organisation för att klubbarna ska få sin verksamhet att fungera. Som ideell förening är man momsbefriad. Det är bra; föreningar ska inte omfattas av samma regler som det privata näringslivet. Då skulle inga hembakade kakor, ingen korv och inga mackor kunna säljas i samband med matcher och cuper.
Föreningslivet är bra ur många aspekter. Det ger våra barn och ungdomar möjlighet att utöva en idrott som de älskar och att samtidigt träffa kompisar med olika förutsättningar. Dessutom är det bra för folkhälsan, ger kunskap om hur demokrati utövas i praktiken och skänker sammanhållning, glädje och lag-anda. Vi vill se till att föreningslivet får möjlighet att finnas kvar – både i dag och i morgon.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:1436 (S).
|
4. |
|
|
|
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:2537 av Jeff Ahl och Angelika Bengtsson (SD).
Ställningstagande
I alla våra stora idrotter förutom ishockey finns möjligheter att göra elitkarriär för både herrar och damer, vilket ger positiva följdeffekter för samhället. Det storsatsas på svensk damhockey från sportsligt och ideellt håll. Bland annat har storklubbar gått in och startat föreningar på damsidan, men framför allt har kända profiler från herrsidan slutit upp för att driva på utvecklingen på damsidan. För att skapa ytterligare intresse och ge svensk damhockeys elitklubbar den extra injektion som krävs för att nå längre snabbare måste ekonomiska medel skjutas till.
Sverige har länge varit en av de stora nationerna vad avser ishockey och vi ska även fortsättningsvis vara det. Ishockey är en omistlig del av folksjälen och det levande kulturarvet. Därför är det rimligt att damerna ges möjligheter att komma ikapp de stora nationerna såsom Kanada och USA, vilka dominerar ishockeyn på damsidan. Staten har ett ansvar att bidra till att lyfta nivån och på så sätt gynna ett viktigt kulturellt inslag i Sverige.
Vad avser folkhälsan är det bra om en stor idrott som ishockey fångar upp både pojkar och flickor. Det bästa sättet att väcka engagemang och intresse är att ha en elitnivå som håller en hög internationell standard. Ett ökat intresse kan fånga upp dem som inte fastnat för någon annan idrott och som på grund av damhockeyns tynande tillvaro inte uppmärksammat denna.
Det finns således två stora vinster att göra på området, dels kulturella vinster, dels vinster vad avser folkhälsan. Regeringen bör diskutera frågan med ansvariga och aktiva inom damhockeyn. Diskussionerna bör beröra vilken effekt olika nivåer av ekonomiska tillskott kan ge. Till exempel skulle 2 miljoner kronor per lag i Riksserien och en kvarts miljon kronor till klubbar på division 1-nivå göra enorm skillnad. Små ekonomiska insatser från staten kommer att generera positiva följdeffekter, och det är således en god samhällsinvestering.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:2537 (SD).
|
5. |
|
|
|
av Lars-Axel Nordell (KD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2014/15:1603 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (KD) och
2014/15:1621 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser att trosbaserade rörelser och organisationer är ett stort och viktigt inslag i det civila samhället på de flesta håll och bidrar till både demokratisering och fattigdomsbekämpning. Regeringen bör därför enligt min uppfattning hålla en regelbunden dialog med trosbaserade rörelser.
I Sverige pågår en debatt om integrationsproblemen i det svenska samhället. Utanförskap, hög arbetslöshet och språksvårigheter gör att personer med utländsk bakgrund har svårighet att komma in i det svenska samhället. Det har gjorts betydelsefulla insatser på området. Bland annat har Arbetsförmedlingen getts huvudansvaret för nyanländas arbetssituation och en kraftsamling gjorts för svenska för invandrare (sfi), vilket är reformer vi kristdemokrater välkomnar. Det offentliga har också på senare år etablerat en god kontakt med många invandrarföreningar, vilket även det är välkommet. Samtidigt verkar kunskapen om religionens roll som integrationsskapare för dessa grupper vara tämligen liten. Religionen har en stor potential att mobilisera människor både socialt och politiskt. Genom att använda de kontaktytor som företrädare för dessa samfund har kan man också skapa ytterligare en kommunikationskanal till dessa grupper för att de på så sätt ska kunna skapa en större förståelse för varandra. Jag anser därför att regeringen bör ha en dialog kring integrationsfrågor med dessa religiösa samfund.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2014/15:1603 (KD) och 2014/15:1621 (KD) yrkande 3.
|
6. |
|
|
|
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 20.
Ställningstagande
Vi anser att det statliga stödet till religiösa samfund som förminskar kvinnors roll i samhället bör dras in. Religiösa samfund som lär ut att kvinnan är underordnad mannen och som anvisar kvinnor till särskilda och sämre belägna platser under gudstjänsterna bör enligt vår uppfattning inte få stöd.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:2871 (SD) yrkande 20.
|
7. |
|
|
|
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:2912 av Aron Emilsson och Julia Kronlid (SD).
Ställningstagande
År 2017 firas reformationsjubileum i stora delar av Europa och den lutherska kyrkvärlden med anledning av att det då är 500 år sedan Luther spikade upp sina 95 teser i Wittenberg, kvällen den 31 oktober 1517, något som brukar ses som startskottet för reformationen.
Reformationens födelse och utveckling har haft mycket stort inflytande i Europa. Kyrkor, stater och folk påverkades direkt eller indirekt av den lutherska reformationen, vilken lade grunden för mycket av det vi i dag har byggt vidare på i våra nationer runt om i Europa. Inte minst i Sverige har reforma-tionen haft stor betydelse för såväl samhällets som kyrkans utveckling.
Fyra reformationsjubileer har tidigare firats i Sverige: 1617 (uppmärksammades 1621), 1717 (högtidlighölls 1721), 1817 och 1917. Vid flera av dessa tillfällen har staten i form av statschef eller regeringsrepresentanter varit delaktig i firandet. Under det senaste jubileet 1917 medverkade både Gustav V och stats- och utrikesministrarna vid ceremonin i Uppsala.
Vi menar att det även i en tid då staten och kyrkan är åtskilda finns anledning att uppmärksamma och medverka i firandet av 500-årsjubileet av refor-mationen, även för den svenska staten. Den lutherska reformationen har haft stor betydelse i det svenska samhällets historia och utveckling, och en stor majoritet av Sveriges befolkning tillhör den lutherska Svenska kyrkan. I sammanhanget ska också nämnas att det brev till Luthers kardinal, daterat den 31 oktober 1517, vilket anses ha satt igång den process som blev till reformationen, finns bevarat i original på Riksarkivet i Stockholm. Ett av de mer betydelsefulla dokumenten i reformationen finns alltså i Sverige. Med anledning av det och ovanstående finns det enligt vår uppfattning stora värden och möjligheter i att riksdagen och regeringen i samverkan med inblandade aktörer, såsom Svenska kyrkan, uppmärksammar Reformationsåret 2017.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:2912 (SD).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2014/15:62 Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher.
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
2014/15:306 av Cecilia Widegren (M):
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott.
4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet.
2014/15:357 av Lotta Finstorp (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av investeringar för ändamålsenliga ridanläggningar.
2014/15:523 av Yilmaz Kerimo (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att aktivt värna föreningslivet och de ideella krafterna inom idrotten.
2014/15:581 av Helena Bouveng (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om idrottsföreningars sociala ansvar.
2014/15:694 av Jan Ericson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över möjligheterna att strama upp regelverket när det gäller stöd till organisationer och föreningar som aktivt uppmanar till brott mot svensk lag.
2014/15:709 av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgången till samlingslokaler.
2014/15:777 av Barbro Westerholm (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om redovisning av ideella insatser i officiell statistik.
2014/15:979 av Anders Åkesson och Anders Ahlgren (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler.
2014/15:1436 av Mattias Ottosson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om se över behovet av att tydliggöra skillnaden mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet.
2014/15:1446 av Hannah Bergstedt (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över sociala föreningars behov och möjligheter att söka ekonomiskt stöd.
2014/15:1567 av Per Åsling (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2026.
2014/15:1603 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en dialog med religiösa samfund kring integrationsfrågor.
2014/15:1621 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (KD):
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör hålla en regelbunden dialog med trosbaserade rörelser.
2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP):
5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om romsk delaktighet och romskt civilsamhälle.
8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en romsk språk- och kulturinstitution.
2014/15:1873 av Maria Arnholm och Birgitta Ohlsson (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över lagen om statligt stöd för trossamfund så att den blir neutral och inte positivt särbehandlar religiösa livsåskådningsorganisationer.
2014/15:1903 av Göran Hägglund m.fl. (KD):
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att förenkla regelverket för det civila samhällets organisationer.
2014/15:2075 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett statligt engagemang för att få stora mästerskap till Sverige.
2014/15:2258 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om idrott och hbt-personer.
2014/15:2358 av Per Bill m.fl. (M, C, FP, KD):
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge fortsatt mandat till den utredning som tillsatts med syftet att underlätta för civilsamhällets organisationer att delta i offentliga upphandlingar.
4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en bred översyn i syfte att ta bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar eller minskar friheten för verksamhet inom det civila samhället.
2014/15:2537 av Jeff Ahl och Angelika Bengtsson (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inleda diskussioner med representanter för svensk damhockey som syftar till att skjuta till ekonomiska resurser framöver.
2014/15:2539 av Fredrik Schulte (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över principerna och kriterierna för det statliga stödet till livsåskådningssamfund.
2014/15:2595 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (M):
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör främja samverkan mellan kommuner och idrottsföreningar för att motverka nyrekrytering av unga till gängkriminalitet.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Riksidrottsförbundet och andra nationella idrottsorganisationer, med syfte att idrottsrörelsen på bred front ska engageras i arbetet mot nyrekrytering av unga till gängkriminalitet.
2014/15:2769 av Ola Johansson och Solveig Zander (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler.
2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD):
20.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dra in det statliga stödet till religiösa samfund som förminskar kvinnors roll i samhället.
2014/15:2873 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur regelverket och tillsynen ska kunna skärpas i syfte att förhindra att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer får skattefinansierat stöd.
2014/15:2912 av Aron Emilsson och Julia Kronlid (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppmärksamma reformationsåret 2017.
Bilaga 2
