Finansutskottets betänkande

2014/15:FiU7

 

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering

 

 

Sammanfattning

Utskottet säger ja till regeringens förslag i proposition 2013/14:238 om att godkänna rådets beslut om ändringar i systemet för EU-budgetens finansiering.

Utskottet säger nej till ett motionsförslag som lämnats med anledning av propositionen.

I propositionen redovisas Europeiska rådets beslut om ändringar i EU-budgetens finansieringssystem – systemet för egna medel. För att beslutet ska bli giltigt krävs att samtliga medlemsstater godkänner det.

Beslutet är ett led i den nya överenskommelsen om EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 som bl.a. innebär att EU:s budget minskar och att utgiftsstrukturen moderniseras.

Det nya systemet för finansiering kommer att påverka Sveriges EU-avgift. På kort sikt kommer den att öka under 2014 och 2015, för att sedan minska relativt kraftigt under 2016.

I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande.

 

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

EU-budgeten

Systemet för egna medel

Reduceringen av Sveriges avgift

Propositionens huvudsakliga innehåll

Taken för egna medel

Intäktskällorna

Reduktionerna

Inverkan på Sveriges avgift

Godkännande av förslaget

Motionen

Utskottets överväganden

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering

Reservation

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering (SD)

Särskilt yttrande

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Redogörelse för innehållet i rådets beslut

 

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering

Riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:238 och avslår motion

2013/14:Fi17 av Sven-Olof Sällström (SD).

Reservation (SD)

Stockholm den 6 november 2014

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Anna Kinberg Batra (M), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Hellman (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (FP), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S), Niklas Karlsson (S), Börje Vestlund (S) och Håkan Svenneling (V).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Vid Europeiska rådets möte den 7 och 8 februari 2013 nåddes en politisk överenskommelse om EU-budgetens utveckling och finansiering för 2014–2020. Delar av överenskommelsen rör ändringar i systemet för EU-budgetens finansiering.

Den 26 maj 2014 beslutade Europeiska rådet formellt om ändringarna i EU-budgetens finansieringssystem, det s.k. systemet för egna medel. Beslutet ska ersätta rådets beslut om systemet för Europeiska Gemenskapens egna medel (2007/436/EG, Euratom) av den 7 juni 2007.

För att beslutet ska bli giltigt krävs att de nationella parlamenten godkänner det i enlighet med respektive medlemsstats konstitutionella krav.

I proposition 2013/14:238 om godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna beslutet.

Beslutet beräknas träda i kraft under 2016, men de förändringar som beslutet för med sig ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2014.

Skatteverket och Ekonomistyrningsverket har lämnat synpunkter på förslaget där de bl.a. anfört att det nuvarande systemet för egna medel är administrativt krävande och att de välkomnar åtgärder som leder till ett mer transparent system baserat på likvärdiga statistiska förutsättningar.

Bakgrund

Utformningen av systemet för EU:s egna medel är avgörande för hur finansieringen av EU-budgetens utgifter fördelas mellan medlemsstaterna. Den exakta storleken på medlemsstaternas avgifter avgörs dock av de faktiska utbetalningarna från EU-budgeten och den relativa utvecklingen av medlemsstaternas ekonomier.

EU-budgeten

EU:s budget omfattar Europeiska unionens samtliga förväntade inkomster och utgifter. Europeiska rådet nådde en uppgörelse om EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 i februari 2013. Rådet, Europaparlamentet och kommissionen nådde sedan en politisk överenskommelse om den fleråriga budgetramen vid Europeiska rådets möte den 27–28 juni. Slutligen röstade Europaparlamentet ja till uppgörelsen i november 2013. Överenskommelsen kan sammanfattas på följande sätt.

Den nominella utgiftsnivån minskar för första gången i unionens historia med motsvarande 4 procent mellan perioderna 2007–2013 och 2014–2020.

 

Utgiftsfördelningen mellan EU:s olika politikområden prioriteras om. Bland annat minskar utgifterna för sammanhållningspolitiken med 8 procent under perioden 2014–2020 jämfört med den tidigare budgetperioden.

Regelverket för medlemsländernas avgifter (systemet för egna medel), inklusive rabatter, kvarstår men kommer att förändras.

Den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 omfattar totalt 960 miljarder euro. Överenskommelsen har godkänts av Europaparlamentet[1].

Systemet för egna medel

Systemet för finansieringen av EU-budgetens utgifter regleras genom rådets beslut om systemet för egna medel[2]. Enligt det nu gällande beslutet finns det tre typer av egna medel:

  1. En avgift som baseras på ländernas bruttonationalinkomst (BNI).
  2. Tullar och liknande avgifter (de traditionella egna medlen).
  3. En avgift baserad på momsintäkter.

Reduceringen av Sveriges avgift

Det finns ett antal särskilda bestämmelser och begränsningsregler som påverkar Sveriges EU-avgift. Avgiften är i dag begränsad genom tre olika slag av reduktioner:

  1. En reduktion av den del av avgiften som baseras på BNI.
  2. En reduktion av den del av avgiften som baseras på mervärdesskattebasen.
  3. En reduktion på 75 procent av finansieringen av Storbritanniens budgetreduktion.

Storbritannien har en särskild budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsländer. Detta är en del av Sveriges EU-avgift. Sverige behöver dock bara betala 25 procent av det som vi normalt skulle ha behövt betala för att täcka Storbritanniens reduktion.

Två av Sveriges reduktioner begränsningen av den BNI-baserade avgiften och den nedsatta uttagssatsen för den mervärdesskattebaserade avgiften var tidsbegränsade och löpte enligt rådets gällande beslut om systemet för egna medel ut den 31 december 2013.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vid ett möte den 7–8 februari 2013 enades Europeiska rådet inom ramen för uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 om förändringar i systemet för egna medel. Ändringarna formaliserades genom ett beslut den 26 maj 2014 och framgår i detalj i bilaga 2.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna överenskommelsen om EU-budgetens finansiering, vilken i huvudsak innebär följande för systemet för egna medel.

Taken för egna medel

Utgifterna i EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden).

Överenskommelsen innebär att taken för egna medel justeras ner från 1,24 till 1,23 procent av ländernas BNI för att täcka betalningsbemyndiganden. Taken för att täcka åtagandebemyndiganden justeras ner från 1,31 till 1,29 procent av medlemsstaternas BNI.

I praktiken innebär taket för betalningsbemyndiganden att det totala belopp som tas ut som avgifter från medlemsstaterna årligen inte får överskrida 1,23 procent av ländernas samlade BNI.

Intäktskällorna

De traditionella egna medlen kvarstår oförändrade, men den andel som medlemsstaterna får behålla för att täcka kostnader för uppbörd av traditionella egna medel sänks från 25 till 20 procent.

Mervärdesskattebasen kvarstår som grund för beräkningen av den mervärdesskattebaserade avgiften, och uttagssatsen kommer även fortsättningsvis att uppgå till 0,3 procent.

Reduktionerna

Sveriges mervärdesskattebaserade avgift kommer från och med 2014 att motsvara 0,15 procent av mervärdesskattebasen, vilket innebär en nedsättning jämfört med ordinarie uttag på 0,3 procent. Detta innebär att den del av Sveriges avgift som grundas på mervärdesskattebasen ökar med 0,05 procent, eftersom Sverige tidigare hade en reduktion på avgiften från det ordinarie uttaget på 0,3 procent till 0,1 procent.

Sveriges nedsättning av den BNI-baserade avgiften uppgår från och med 2014 till 185 miljoner euro per år (i 2011 års prisnivå). Beloppet kommer dock att justeras enligt den årliga inflationen.

Sveriges reducerade finansiering av Storbritanniens reduktion behålls oförändrad, och uppgår även i fortsättningen till 25 procent.

Inverkan på Sveriges avgift

Nettovärdet av de svenska reduktionerna, dvs. värdet med hänsyn tagen till finansieringen av våra egna och andra länders reduktioner, beräknas 2007–2013 ha uppgått till ca 3,4 miljarder kronor per år. Nettovärdet av de reduktioner som bestämts för 2014–2020 beräknas uppgå till ca 2,9 miljarder kronor per år (båda i 2011 års prisnivå). Värdet av reduktionerna beräknas alltså minska med 500 miljoner kronor för den nya budgetperioden.

Storleken på Sveriges reduktioner ska ses i ljuset av att omslutningen på budgetramen minskar med ca 4 procent mellan budgetramperioderna 2007–2013 och 2014–2020, att EU sedan föregående förhandling om budgetramperioden 2007–2013 har utvidgats med tre medlemsstater samt att Sverige har haft en högre tillväxt jämfört med andra medlemsländer. Att den totala EU-budgetramen minskar med ca 4 procent påverkar endast avgiften marginellt.

Sveriges nya BNI- och mervärdesskattebaserade reduktioner ska börja gälla samtidigt som beslutet om ändringar i systemet för egna medel, dvs. 2016, med retroaktiv verkan för de två föregående åren. Det enda undantaget är begränsningen av Sveriges finansieringsandel av Storbritanniens reduktion som kommer att utgå även under 2014 och 2015, då denna reduktion inte var tidsbegränsad att löpa ut den 31 december 2013. Detta leder till att den svenska EU-avgiften kommer att öka 2014 och 2015, då beslutet ännu inte trätt i kraft, för att sedan minska kraftigt 2016.

Den kraftiga minskningen av EU-avgiften 2016 beror på att Sverige för åren 2014 och 2015 betalar full avgift och först i den nya långtidsbudgeten 2014–2020 får tillbaka sin reduktion av avgiften, som dock är något mindre än i den tidigare långtidsbudgeten. Då får vi också reduktionen retroaktivt för åren 2014 och 2015.

I budgetpropositionen för 2014 har regeringen i sitt förslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen för 2014–2018 beaktat effekterna av rådets beslut om egna medel. Där specificerar även regeringen Sveriges beräknade EU-avgift 2014–2017 fördelad på respektive anslags-poster.

Godkännande av förslaget

Rådets beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel ska ersätta rådets beslut om systemet för Europeiska Gemenskapens egna medel (2007/436/EG, Euratom) av den 7 juni 2007.

Samtliga medlemsstater måste godkänna beslutet för att det ska bli giltigt. Detta enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslutet beräknas kunna träda i kraft under 2016, men ska gälla fr.o.m. den
1 januari 2014.

Då beslutet är att anse som en internationell överenskommelse som avser statens medel ska beslutet för Sveriges del underställas riksdagen för godkännande, i enlighet med 10 kap. 3 § regeringsformen.

Motionen

I motion 2013/14:Fi17 anser Sven-Olof Sällström (SD) att man borde ta bort EU:s jordbruksstöd, sammanhållningsfonden samt strukturfonderna ur EU-budgeten. Dessa poster står för 87,1 procent av EU-budgeten och är ett stöd som inte påverkar möjligheten att bedriva handel eller att utveckla och upprätthålla ett europeiskt frihandelsområde inom den inre marknaden.

Om man tog bort dessa poster skulle Sveriges bruttomedlemsavgift för 2014 minska från 37,7 miljarder kronor till 4,9 miljarder kronor, utan att påverka Sveriges möjligheter att bedriva handel med de övriga medlemsländerna.

 

Utskottets överväganden

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens proposition om att godkänna Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel och avslår motion 2013/14:Fi17 av Sven-Olof Sällström (SD).

Jämför reservation (SD) och särskilt yttrande (V).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering. Regeringens förslag går ut på att Sverige ska godkänna beslutet i enlighet med Sveriges konstitutionella krav, vilket i praktiken innebär att riksdagen ska godkänna det i enlighet med 10 kap. 3§ regeringsformen.

Utskottet bifaller regeringens förslag.

Med anledning av propositionen vill utskottet även framhålla följande. Utskottet har tidigare uttalat sig om att Sverige i förhandlingarna om EU:s budget ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik, i enlighet med proposition 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.

Det är vidare utskottets mening att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Detta innebär en strikt budgetdisciplin, dvs. en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och den svenska EU-avgiften. Det övergripande målet ska vara att nå en så restriktiv budget som möjligt.

Utskottet noterar att regeringen i förhandlingarna om det nya systemet för EU-budgetens finansiering har verkat för en reformering och modernisering av EU-budgetens utgiftssida, med en minskning av den totala utgiftsvolymen och omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna.

Utskottet konstaterar även att överenskommelsen om EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 resulterade i att EU:s budget minskar och att utgiftsstrukturen moderniseras.

Med detta avstyrker utskottet motion 2013/14:Fi17 av Sven-Olof Sällström (SD) om att arbeta för en betydligt mindre EU-budget.

 

 

Reservation

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fi17 av Sven-Olof Sällström (SD) och

avslår proposition 2013/14:238.

Ställningstagande

Vi anser att jordbruksstödet bör avskaffas och på sikt även sammanhållningsfonden och strukturfonderna. Dessa poster står för 87,1 procent av EU-budgeten och är ett stöd som inte påverkar möjligheten att bedriva handel eller att utveckla och upprätthålla ett europeiskt frihandelsområde inom den inre marknaden.

Om man tog bort dessa poster skulle Sveriges bruttomedlemsavgift för 2014 minska från 37,7 miljarder kronor till 4,9 miljarder kronor, utan att det skulle påverka Sveriges möjligheter att bedriva handel med övriga medlemsländer. I övrigt ska budgetrestriktivitet iakttas vid användning av EU:s medel.

 

Särskilt yttrande

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering (V)

Håkan Svenneling (V) anför:

Vänsterpartiet anser att EU:s budget kraftigt bör minskas och motsätter sig generellt förslag som ökar EU:s makt. På områden där det är möjligt att flytta fram positionerna för en progressiv politik så måste en bedömning göras från fall till fall, om fördelarna överväger riskerna med att ytteligare politikområden förs till EU-nivå.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör omförhandla sitt EU-medlemskap och att en av utgångspunkterna bör vara att vi ska få lämna EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att bygga upp en nationell politik inom det området.

 

 

 


 

 

Bilaga 1

____

 

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering:

Riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel.

Följdmotionen

2013/14:Fi17 av Sven-Olof Sällström (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbeta för en betydligt mindre EU-budget.

 

 

 

 


 

 

Bilaga 2

____

Redogörelse för innehållet i rådets beslut

Med utgångspunkt i överenskommelsen om ändringar i EU-budgetens finansieringssystem antog rådet den 26 maj 2014 ett nytt beslut om systemet för egna medel. Nedan ges en kort beskrivning av beslutets innehåll.

Artikel 1

I artikel 1 anges att unionen ska tilldelas egna medel enligt bestämmelserna i de följande artiklarna i syfte att säkerställa finansieringen av unionens årliga budget.

Artikel 2

I artikel 2.1 redogörs för vilka inkomster som ska utgöra egna medel och redovisas på EU:s budget:

a)     Tullar, avgifter etc. som har fastställts och kommer att fastställas avseende handel med tredje land, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

b)    En andel av de harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt. Det beräkningsunderlag som används i detta syfte får dock inte överstiga 50 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) för varje medlemsstat.

c)     En andel av summan av alla medlemsstaters BNI. Denna fastställs enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster och inkomsten tas ut för att finansiera budgetens utgifter efter det att övriga inkomster beräknas.

I artikel 2.2 anges att även inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik ska utgöra egna medel.

I artikel 2.3 anges att medlemsstaterna får behålla 20 procent av inkomsterna under punkten 1 a för att täcka kostnaderna för uppbörd av tullar, avgifter m.m.

I artikel 2.4 anges att den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 b, den s.k. enhetliga uttagssatsen för mervärdesskattebasen, ska fastställas till 0,30 procent. Tidsbegränsade undantag ges dock till ett antal medlemsstater. Under perioden 2014−2020 ska uttagssatsen för Nederländerna, Sverige och Tyskland uppgå till 0,15 procent.

I artikel 2.5–7 anges hur den BNI-baserade delen av de egna medlen ska tas ut. I punkt 5 anges att denna del av Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes egna medel ska minskas. Danmarks del minskas med 130 miljoner euro per år, Nederländernas med 695 miljoner euro per år och Sveriges del med 185 miljoner euro per år. För Österrike minskas delen med 30 miljoner euro 2014, 20 miljoner euro 2015 och 10 miljoner euro 2016. Beloppen är uttryckta i 2011 års prisnivå och justeras för prisutvecklingen genom användande av den BNP-deflator som kommissionen anger i sitt preliminära budgetförslag varje år. Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike deltar dock i finansieringen av nedsättningarna. Nettoeffekten blir därför en något mindre minskning än de angivna beloppen.

I artikel 2.5 anges vidare att bruttominskningarna för Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike ska beviljas efter det att Förenade kungarikets särskilda reduktion har beräknats. Innebörden av detta är att Förenade kungarikets reduktion inte appliceras på Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes bruttominskningar av den BNI- baserade avgiftsdelen. Förenade kungariket finansierar alltså hela sin ordinarie andel av minskningarna.

I artikel 2.6 anges att de existerande uttagssatserna för de egna medel som grundas på mervärdesskattebasen och BNI ska tillämpas till dess att nya uttagssatser trätt i kraft, för den händelse budgeten inte antagits vid början av ett budgetår.

I artikel 2.7 anges att BNI avser årlig BNI till marknadspris, beräknad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ESA 2010).

Artikel 3

I artikel 3.1 och 3.2 regleras de totala taken för uttag av egna medel. Taket för egna medel för att täcka EU-budgetens betalningsbemyndiganden bestäms till 1,23 procent av EU:s BNI, och taket för egna medel för att täcka EU-budgetens åtagandebemyndiganden slås fast till 1,29 procent av EU:s BNI.

I artikel 3.3 och 3.4 regleras metoder för justering av de ovan nämnda taken i samband med övergången till ESA 2010 som beräkningsmetod för BNI.

Artikel 4

I artikel 4 regleras beräkningen av Förenade kungarikets särskilda reduktion. Huvudprincipen är att denna ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Förenade kungarikets andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och landets andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Förenade kungariket har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och traditionella egna medel minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Förenade kungariket vid en utvidgning får av att landets andel av de totala fördelade utgifterna minskar.

Metoden för beräkningen av Förenade kungarikets reduktion regleras som tidigare närmare i ett arbetsdokument från kommissionen som biläggs rådets beslut om systemet för egna medel.

Artikel 5

I artikel 5 regleras finansieringen av Förenade kungarikets särskilda reduktion. Som fördelningsnyckel för finansieringen av reduktionen används respektive medlemsstats andel av de BNI-baserade betalningarna sedan Förenade kungarikets betalning undantagits. I beräkningen av medlemsstaternas andelar av de BNI-baserade betalningarna undantas de nedsättningar som Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike erhåller på den BNI-baserade delen av avgiften i och med rådets nya beslut om egna medel. Det innebär att Förenade kungariket fullt ut deltar i finansieringen av dessa nedsättningar. Däremot kommer Förenade kungarikets reduktion indirekt att appliceras på finansieringen av Nederländernas, Sveriges och Tysklands nedsättningar av den mervärdesskattebaserade delen av avgiften.

Fördelningen av finansieringen av Förenade kungarikets reduktion justeras sedan på samma sätt som tidigare. Den andel som finansieras av Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike begränsas därmed till en fjärdedel av den andel som följer av det första steget i beräkningen.

Artikel 6

I artikel 6 anges att de inkomster som avses i artikel 2 utan åtskillnad ska användas för att finansiera alla utgifter som införts i budgeten.

Artikel 7

I artikel 7 anges att för det fall ett överskott skulle uppkomma i budgeten ska detta föras över till närmast följande budgetår.

Artikel 8

I artikel 8.1 anges att medlemsstaterna ska ansvara för uppbörden av egna medel enligt artikel 2.1 a, dvs. traditionella egna medel, i enlighet med sina nationella lagar och författningar, vilka vid behov ska anpassas för att uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav.

I artikel 8.2 anges att medlemsstaterna ska ställa medel enligt artikel 2.1 a–c till kommissionens förfogande i enlighet med förordningar antagna enligt artikel 322.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Artikel 9

I artikel 9 anges att rådet i enlighet med artikel 311 EUF-fördraget ska anta genomförandebestämmelser rörande beräkningen av den årliga balans som regleras i artikel 7 samt nödvändiga regler och arrangemang för att kontrollera och övervaka intäkterna i artikel 2.

Artikel 10

I artikel 10 anges att rådets tidigare beslut om egna medel upphör att gälla. Vidare anges att referenser till tidigare rättsakter på området ska tolkas som att de rör det nya beslutet. Artikeln anger också att vissa element av tidigare rättsakter ska tillämpas i specifika fall av justeringar och korrigeringar av betalningar som avser tidigare år.

Artikel 11

I artikel 11 regleras formerna för anmälan av medlemsstaternas godkännande. I artikeln anges vidare att beslutet träder i kraft den första dagen i den första månaden efter mottagande av den sista anmälan, men att det i alla delar ska få verkan fr.o.m. den 1 januari 2014.

 


[1] Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

[2] Rådets beslut om systemet för Europeiska Gemenskapens egna medel (2007/436/EG, Euratom) av den 7 juni 2007.