den 10 februari

Fråga

2013/14:409 Ansvaret för vad vid samhällsomvandlingen i Malmfälten

av Karin Åström (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Våren 2005 tillsatte regeringen Malmfältsgruppen som ett forum för dialog med anledning av gruvnäringens tillväxt i Kiruna och Gällivare/Malmberget. Det var ett bra initiativ av den dåvarande regeringen, som förutsåg de möjligheter men också de påfrestningar en utökad gruvbrytning kunde innebära för samhällena. Malmfältsgruppen utgjorde en strategisk samverkansgrupp där näringen, samhället och akademin samverkade nära varandra och successivt löste uppkomna problemställningar. Gruvnäringen har fortsatt att växa kraftigt, och miljarder har investerats de senaste åren av LKAB och Boliden i Malmfälten. Det är en enorm tillväxt, som ställer krav på samhället och de människor som bor i dess närhet. Sammankallande i Malmfältsgruppen är näringsminister Annie Lööf. Mötena har under åren 2005–2014 varit sporadiska. De stora frågorna är hur Kiruna och Gällivare ska lösa den akuta bostadssituationen och infrastrukturen. Det är en världsunik företeelse som sker i samband med samhällsflyttningarna. Under åren som gått har det hela tiden uppkommit nya problem som behöver få snabbare lösningar. Det kan till exempel handla om försäljning av mark från staten till kommunen, att expropriationslagen inte är anpassad till dessa unika förhållanden, problem med formuleringar i nuvarande hyresrättslagstiftning och hur de kulturminnesmärkta byggnaderna ska hanteras. Givetvis har LKAB med sitt 100-procentigt statliga ägande ett särskilt ansvar att tillsammans med staten och kommunerna komma med långsiktigt hållbara förslag, men frågor uppstår kontinuerligt, och LKAB kan omöjligt tillgodose lösningar på allt detta. LKAB bör fortsätta med sin huvuduppgift, att bryta malm.

Vad är gruvnäringens och LKAB:s uppgifter och vad är ministerns och regeringens respektive kommunens ansvar i denna unika stadsomvandling?