den 6 november

Interpellation

2013/14:83 Avrättningar i Iran

av Jabar Amin (MP)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Allt sedan den befäste sin makt har den iranska islamiska regimen förtryckt, fängslat och avrättat politiska motståndare, inte minst kurdiska aktivister.

Enligt Amnesty Internationals årsrapport är den iranska islamiska regimen den regim i världen som avrättar flest människor i relation till sin folkmängd.

De som avrättas är ofta människor som tror på demokrati, frihet och folkrätten och har således en annan politisk uppfattning än den islamiska regimen.

För tre månader sedan tillträdde Hassan Rohani som Irans president. Somliga bedömare trodde att han kommer att föra en annan och mindre repressiv politik än dittills i Iran. De förhoppningarna måste nu anses ha varit naiva.

De grövsta brotten som regeringen begår mot medborgarna, nämligen avrättningarna, har bara ökat. Enbart under de senaste månaderna har, enligt uppgifter, hundratals politiska aktivister avrättats. Flera av dessa är kurdiska politiska aktivister som kämpar för demokrati och frihet. Exempelvis kunde vi i lördags läsa i Göteborgs-Posten att den iranska regimen hade avrättat 17 politiska fångar den 27 oktober 2013.

I ett pressmeddelande skrev Amnesty International förra veckan att ”de iranska myndigheterna har officiellt bekräftat 304 avrättningar under 2013, men enligt säkra källor ska ytterligare minst 234 avrättningar ha skett under året”. Vidare skrev Amnesty att ”denna våg av avrättningar visar att bakom alla ord och löften fortsätter de iranska myndigheterna att ägna sig åt statsfinansierat dödande”. Enligt en medarbetare på FN:s människorättskommission är Irans samtal med FN en rökridå, och inget annat.

Mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter står inskrivna i EU:s Lissabonfördrag. Dessa grundläggande värderingar måste också avspegla sig i den förda svenska politiken. Sverige, tillsammans med EU, bör gemensamt protestera mot de övergrepp och det omfattande förtryck som den iranska regimen utövar mot sin befolkning.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa två frågor till utrikesministern:

Avser ministern att agera för att markera mot den iranska regimen för avrättningar av politiska fångar och andra, och i så fall på vilka sätt?

Avser ministern att agera inom EU för att med de medel som där står till råds dels fördöma avrättningarna och dels utöva påtryckningar mot den iranska regimen att den stoppar dessa avrättningar och övergrepp?