Interpellation 2013/14:479 Arbetslösheten i Skåne

av Anders Karlsson (S)

till Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Region Skånes omvärldsanalys för 2014 som gjordes 2013 är en dyster läsning. Skånes makroekonomi utvecklas svagt. Sedan mitten av 80-talet har Skånes andel av rikets befolkning stigit, medan Skånes andel av rikets bruttonationalprodukt (bnp) har minskat svagt. Den svaga utvecklingen av bnp är till stora delar en följd av att en lägre andel av befolkningen är sysselsatt och att arbetsproduktiviteten är lägre jämfört med Sverige i genomsnitt. Antalet nya arbeten har ökat i Skåne, men trots det har regionen den lägsta sysselsättningsgraden av alla län i Sverige. Orsaken till den låga sysselsättningsgraden är en mycket hög befolkningstillväxt. Nya jobb skapas inte tillräckligt snabbt i relation till den växande befolkningen för att Skånes sysselsättningsandel ska närma sig rikets. En låg sysselsättningsgrad avspeglar sig också på skattekraften. När den utvecklas svagt minskar också möjligheterna till nyanställningar i den gemensamma sektorn.

Förklaringen till Skånes högre arbetslöshet är, enligt Arbetsförmedlingen, bland annat att Skånes näringsliv har genomgått strukturförändringar där ingångsjobb inom industrin rationaliserats bort och att allt fler som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har svårt att konkurrera om de lediga jobben. Precis som i övriga Sverige finns också en matchningsproblematik. Vissa branscher har brist på arbetskraft, och en stor del av efterfrågan gäller kvalificerade tjänster som kräver längre eftergymnasial utbildning eller har höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Även rationaliseringarna inom jordbrukssektorn har slagit mot Skåne genom regionens omfattande livsmedelsindustri.

Samtidigt har regionen stora förutsättningar och tillväxtmotorer i Lunds universitet, Malmö högskola och flera globala storföretag. Det finns också ett nära samarbete över Sundet som egentligen borde kunna ge Skåne en väsentligt större, mer diversifierad och bättre arbetsmarknad än i många andra län. Ytterligare en fast förbindelse över eller under Sundet skulle ge en kraftig injektion till det skånska näringslivet och stärka sammanbindningen av skånsk och dansk (själländsk) arbetsmarknad.

Avslutningsvis finns också en regional problematik i Skåne genom att tillväxten främst är orienterad mot den västra delen och än mer preciserat till den sydvästra delen av Skåne. Många kommuner har ännu större problem än Skåne i genomsnitt. Min egen hemkommun Landskrona har Skånes högsta arbetslöshet, samtidigt som det varit en borgerlig majoritet i åtta år i Sverige, regionen och kommunen. Landskrona är Folkpartiets ”föregångskommun” eller ”skyltfönster” i Sverige, och här ser vi hur detta fungerar.

Mina frågor till arbetsmarknadsministern är:

  1. Genom vilka åtgärder avser ministern att möta den höga arbetslösheten i Skåne och i min hemkommun Landskrona? 
  2. Genom vilka gränsöverskridande åtgärder avser ministern att utveckla och bygga ihop de skånska och danska (själländska) arbetsmarknaderna? 
  3. Vilken är tidsplanen för ytterligare en fast förbindelse över eller under Sundet?