Handelsminister Ewa Björling har kontinuerligt hävdat, bland annat i filmer producerade av den amerikanska näringslivsorganisationen AMCHAM och i en debattartikel i Dagens Industri, att det handelsavtal som nu förhandlas mellan EU och USA, Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP), kommer att medföra en kraftigt ökad ekonomisk tillväxt. Enligt handelsministern ska effekterna av TTIP i genomsnitt ge varje svensk 1 700 kronor mer i plånboken varje år, lågt räknat. Siffran 1 700 kronor per svensk per år återfinns dock inte i den studie som Kommerskollegium producerat på regeringens uppdrag och som enligt Utrikesdepartementet ligger till grund för uppgifterna.

Tullarna mellan EU och USA är i dag så låga att en ytterligare sänkning skulle ge marginella eller inga ekonomiska vinster. Kommerskollegium uppskattar att ett avskaffande av samtliga tullar under TTIP skulle ge 0,01 procent tillväxt för Sverige. I stället förväntas ekonomiska vinster komma från avskaffandet av så kallade ”icke-tariffära” handelshinder, vilka utgörs av bestämmelser och standarder som i flera fall syftar till att skydda miljö eller människor.

Om dessa avskaffas riskerar vi att företag får undantag från många av de lagar och regleringar som skyddar såväl miljö som konsumenter. Detta har såväl miljöorganisationer och fackliga organisationer som det tyska miljödepartementet påtalat.

Eftersom avtalet förväntas påverka stora delar av svensk lagstiftning och myndighetsutövning, vad gäller exempelvis godkännande av läkemedel, jordbruksprodukter och hälso- och miljöskydd, har förhandlingsprocessen stort allmänintresse. Den bör därför vara öppen och transparent.

Mot bakgrund i ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Björling:

Avser statsrådet att acceptera att omärkt GMO-mat, klortvättade kycklingar och kött från hormonbehandlade djur ska få säljas i Sverige?

Om inte, avser statsrådet att verka för att Sverige motsätter sig ett TTIP-avtal där dessa möjligheter ges?

Avser statsrådet att verka för att alla förhandlingsdokument offentliggörs, eller åtminstone görs tillgängliga för riksdagen?

Avser statsrådet att redovisa vilket scenario den uträkning som ligger till grund för påståendet om 1 700 kronor per svensk per år baserar sig på, hur uträkningen har gjorts och från och med vilket år (utifrån att TTIP ratificeras 2016) dessa påstådda effekter förväntas uppnås? 

Avser statsrådet att verka för att Sverige motsätter sig ett avtal som bedöms kunna leda till att miljölagstiftning, konsumentskydd och sociala rättigheter undermineras?