den 29 januari

Interpellation

2013/14:253 Skattesänkningar och jobb

av Peter Persson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Arbetslösheten ligger som ett lock över Sverige. Pressmeddelandet den 23 januari 2014 om arbetskraftsundersökningen (AKU) för december 2013 säger följande: ”I december 2013 var antalet arbetslösa i åldern 15–74 år 380 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Antalet arbetslösa män var 203 000 och antalet arbetslösa kvinnor var 177 000. För männen motsvarar det en arbetslöshet på 7,7 procent och för kvinnorna 7,3 procent.”

I pressmeddelandet för motsvarande AKU i fjol stod det: ”Antalet arbetslösa i åldern 15–74 år var 371 000 i december 2012. Av dessa var 201 000 män och 171 000 kvinnor. Arbetslösheten uppgick till 7,4 procent av arbetskraften. Varken antalet eller andelen arbetslösa visar på någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med december 2011. Bland männen var 7,6 procent arbetslösa medan motsvarande siffra för kvinnorna var 7,2 procent.”

Till detta med den oförändrade öppna arbetslösheten ska läggas två saker. För det första har vi runt 70 000 långtidsarbetslösa, det vill säga människor som inte haft ett arbete på två år. För det andra så uppgick antalet fast anställda till 3 489 000 i december 2013. Jämfört med motsvarande månader föregående år har det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring i antalet fast anställda någon månad under 2013 enligt SCB:s AKU.

Arbetslösheten har alltså inte minskat på två år trots fortsatta skattesänkningar och konstant press på och utökade kontroller av sjuka och arbetslösa. Skattesänkningarna i kombination med försämringar i ersättningar för sjuka och arbetslösa har varit regeringens stora recept mot arbetslösheten. Denna ekonomisk-politiska strategi har nu nått vägs ände och nu mumlas det i regeringsleden om att skattehöjningar inte kan uteslutas.

Min fråga till finansministern är:

Genom vilken ekonomisk-politisk strategi avser finansministern att minska arbetslösheten nu när idén om skattesänkningar kombinerade med försämrade sociala försäkringar har misslyckats?