den 29 november

Interpellation

2013/14:185 Lärarlegitimationerna

av Cecilia Dalman Eek (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Beslutet om lärarlegitimationer syftade till att säkra att lärare som undervisar och sätter betyg är behöriga. Det var tänkt som ett sätt att skapa ordning och reda i den svenska skolan. Men ordning och reda har inte präglat genomförandet av reformen, snarare av osäkerhet om vilka långsiktiga regler och villkor som kommer att gälla. På flera sätt har lärare drabbats av reformens stelbenta införande.

Den senaste ändringen i raden innebär att de som har en längre tids erfarenhet i ett ämne ska anses behörig, även om utbildning inte finns – en rimlig kompromiss, men som också visar att hela reformen hade tjänat på ett samlat och sansat införande som den förste utredaren manade till.

Men återigen präglas detta nya steg i legitimationsreformen av otydlighet. De som tidigare sökt legitimation kommer inte att få ny prövning automatiskt. De måste söka igen. Ingen får automatiskt en nekad behörighet omprövad – alla måste söka igen. Ännu är det inte klart vilka kurser som berörs av den nya möjligheten att få behörighet efter åtta år. Den 5 december är det datum när man inte längre kan söka fast lärartjänst utan legitimation. Återigen är det snabba ryck i genomförandet och risken är att enskilda lärare än en gång hamnar i knipa för att regeringen inte tar hänsyn till lärarnas verklighet.

Jag har följande frågor till utbildningsministern:

Vilka erfarenheter drar ministern av misslyckandena, hafsigheten och de ständiga återtågen i legitimationsreformen samt vilka åtgärder kommer han att vidta för att den fortsatta hanteringen inte ska präglas av osäkerhet för den individuella läraren?