Regeringens proposition 2013/14:68

Förstärkt tillträdesförbud vid Prop.
idrottsarrangemang 2013/14:68

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 januari 2014

Fredrik Reinfeldt

Beatrice Ask

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det behövs ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar och våld under och i samband med idrottsarrangemang. Som ett led i det arbetet föreslås förstärkta möjligheter att besluta om tillträdesförbud enligt lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Förslaget innebär att den längsta tid ett tillträdesförbud får bestämmas till förlängs från ett år till tre år. Härigenom kan tydligare och mer kraftfulla åtgärder vidtas mot personer som genom sitt beteende har visat att de utgör en risk för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemang.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2014.

1

Prop. 2013/14:68 Innehållsförteckning  
   
  1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 3
  2 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:321) om  
    tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ............................................ 4
  3 Ärendet och dess beredning .............................................................. 5
  4 Gällande rätt och behovet av ytterligare åtgärder mot våld vid  
    idrottsarrangemang ........................................................................... 6
    4.1 Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ............ 6
    4.2 Arrangörsavstängningar ..................................................... 7
    4.3 Det behövs ytterligare åtgärder för att motverka våld  
      vid idrottsarrangemang....................................................... 7
  5 Den längsta tiden för tillträdesförbud förlängs ................................. 8
  6 Ikraftträdande .................................................................................. 10
  7 Ekonomiska konsekvenser .............................................................. 10
  8 Författningskommentar ................................................................... 11
  Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet SOU 2012:23 .............. 12
  Bilaga 2 Delbetänkandets lagförslag ................................................... 13
  Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna...................................... 14
  Bilaga 4 Lagrådets yttrande................................................................. 15
  Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 2014...... 16

2

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2013/14:68
 

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.

3

Prop. 2013/14:68 2 Förslag till lag om ändring i lagen
 
    (2005:321) om tillträdesförbud vid
    idrottsarrangemang
  Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid
  idrottsarrangemang ska ha följande lydelse.
    Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
      3 §
    Tillträdesförbud skall gälla för Tillträdesförbud ska gälla för en
  en viss tid, högst ett år. viss tid, högst tre år.

Tillträdesförbudet börjar gälla omedelbart, om inte annat bestäms.

Ett tillträdesförbud får förlängas med högst ett år i taget, om förutsättningarna i 2 § är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2014.

4

3 Ärendet och dess beredning Prop. 2013/14:68
 

Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att ge en särskild utredare – i egenskap av nationell samordnare – i uppdrag att löpande lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrangemang kan motverkas. Utredningen, som antog namnet Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang, lämnade den 11 april 2012 delbetänkandet Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23). I delbetänkandet lämnades ett flertal lagförslag, bland annat rörande förändringar i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.

Utredningen lämnade den 21 mars 2013 slutbetänkandet Mera glädje för pengarna (SOU 2013:19). Slutbetänkandet innehåller inte några lagförslag och har inte remitterats.

Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 7.4.2) behandlat frågan om arrangörers skyldighet att ersätta kostnader för polisbevakning vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. I denna proposition behandlar regeringen delbetänkandets förslag om att förlänga den längsta tid som ett tillträdesförbud vid idrottsarrangemang kan bestämmas till. En sammanfattning av delbetänkandet och dess lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.

Delbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Kulturdepartementet (Ku2012/694/MFI).

Utredningens övriga förslag bereds inom Regeringskansliet. En sakkunnig person har biträtt Justitiedepartementet med att ta fram förslag till lagstiftning om register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (Ds 2013:77).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 november 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

5

Prop. 2013/14:68 4 Gällande rätt och behovet av ytterligare
 

åtgärder mot våld vid idrottsarrangemang

4.1Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

Ett tillträdesförbud innebär att en person förbjuds att få tillträde till och vistas på en inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning när idrottsarrangemang anordnas på platsen av en idrottsorganisation.

För att någon ska kunna meddelas tillträdesförbud krävs att det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemang. Brottet ska till sin typ vara sådant att det är ägnat att störa ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Sådana brott kan t.ex. vara misshandel eller skadegörelse. Vid riskbedömningen ska det särskilt beaktas om personen tidigare har begått denna typ av brott under eller annars i samband med ett idrottsarrangemang. Brott som personen har begått före 15 års ålder får inte beaktas.

Tillträdesförbud bör som regel komma i fråga endast när någon har begått brott av aktuellt slag. I andra fall torde det vara svårt att påvisa den risk som krävs för att tillträdesförbud ska beslutas. I rena undantagsfall bör dock en brottsrisk kunna anses föreligga och förbud beslutas trots att personen inte tidigare har begått brott. En brottsrisk kan föreligga t.ex. i fråga om en person som har påträffats med pyrotekniska varor vid inpassering till ett idrottsarrangemang och saknat tillstånd för att använda varorna (prop. 2004/05:77 s. 61).

Tillträdesförbud får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den enskilde. Tillträdesförbud får inte meddelas den som är under 15 år.

Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms för överträdelse av tillträdesförbud till böter eller fängelse i högst sex månader.

Ett meddelat tillträdesförbud ska gälla för viss tid, högst ett år, och börjar gälla omedelbart, om inte annat bestäms. Bestämmelsen innebär att tillträdesförbudet gäller, även om det begärs domstolsprövning av åklagarens beslut. Om det fortfarande finns förutsättningar för tillträdesförbud när ett sådant förbud löper ut, får detta förlängas med högst ett år i taget.

Allmän åklagare prövar frågor om tillträdesförbud. En fråga om tillträdesförbud tas upp på ansökan av den idrottsorganisation som anordnar det eller de idrottsarrangemang som förbudet avses skydda. Frågan om tillträdesförbud kan även tas upp på ansökan av specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten inom Sveriges Riksidrottsförbund. En fråga om tillträdesförbud tas slutligen också upp på anmälan av en polismyndighet.

Åklagarens beslut om tillträdesförbud ska vara skriftligt. Om förbud meddelas, ska förbudets innebörd och omfattning samt när det upphör att gälla framgå. Det innebär att den eller de platser som avses med förbudet ska anges. Beslutet ska vidare innehålla de skäl som har bestämt utgången. Brott som åberopas vid riskbedömningen ska anges liksom tiden och

platsen för brottet. Åklagarens beslut kan överklagas till allmän domstol.

6

4.2 Arrangörsavstängningar Prop. 2013/14:68

Även personer som inte har tillträdesförbud kan nekas tillträde till ett idrottsarrangemang. Den som med äganderätt eller annan rätt förfogar över en idrottsanläggning eller annan plats kan normalt bestämma vem som ska få vistas där och i det enskilda fallet neka tillträde för den som stör ordningen. Tillträdesförbudslagen påverkar inte den rätt att begränsa tillträde till platsen som tillkommer den som på detta sätt förfogar över denna.

Vidare finns möjligheter enligt idrottsorganisationernas interna regelverk att i förväg besluta att den som brutit mot vissa regler om t.ex. ordning ska nekas tillträde till arrangemang under en viss tid, s.k. arrangörsavstängning. Arrangörsavstängningar upprätthålls genom att de avstängda personerna avvisas i samband med biljettkontroll vid inpassering till idrottsanläggningen. En överträdelse av ett sådant förbud är dock inte straffbelagd.

Som ett exempel på en ordning med arrangörsavstängningar kan nämnas fotbollens regelsystem. Enligt 2 kap. 26 § i Svenska Fotbollförbundets tävlingsbestämmelser gäller bl.a. att en arrangerande förening är skyldig att vidta alla erforderliga åtgärder för att identifiera och stänga av ordningsstörare genom arrangörsavstängning eller genom att ansöka om tillträdesförbud. I 3 kap. 25 § anges bl.a. att Svenska Fotbollförbundet och föreningarna har rätt att på sakliga grunder förbjuda personer som fyllt femton år tillträde till sina matcharenor. Förbudet kan avse en tid om högst två år. Den anmälde ska ges tillfälle att yttra sig före beslutet. Beslutet ska avfattas skriftligen samt innehålla uppgift om att beslutet får överklagas till Svenska Fotbollförbundets disciplinnämnd.

4.3Det behövs ytterligare åtgärder för att motverka våld vid idrottsarrangemang

Ansvaret för att idrottsarrangemang kan anordnas på ett tryggt sätt med hög säkerhet för såväl aktiva som publik vilar i första hand på de arrangerande föreningarna. Samtidigt måste dock samhället tillhandahålla ett regelsystem som stödjer föreningarna i deras arbete mot våld och ordningsstörningar vid matcher.

Åtgärder har också vidtagits för att skapa bättre förutsättningar för att idrottsarrangemang ska kunna arrangeras på ett tryggt och säkert sätt, inte minst i och med inrättandet av en nationell samordningsfunktion för att motverka brottslighet vid sådana arrangemang. En annan viktig åtgärd är de ändringar i bl.a. tillträdesförbudslagen som trädde i kraft 2009 och som syftade till att åstadkomma en effektivare användning av förbuden. Bland annat tillkom då en möjlighet för polismyndigheterna att initiera frågan om tillträdesförbud. Det infördes också en möjlighet att besluta om interimistiska tillträdesförbud (se prop. 2008/09:78).

I slutbetänkandet från utredningen Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang (Mera glädje för pengarna, SOU 2013:19) presenteras en kartläggning av ordningsläget för bl.a. fotbolls-

och ishockeysäsongen 2012 och 2013. Resultatet av kartläggningen visar

7

Prop. 2013/14:68 att det fortfarande förekommer våld och andra ordningsstörningar inne på arenorna i betydande omfattning, även om ordningsläget i många avseenden förbättrats. Särskilt påtaglig är den otillåtna användningen av pyroteknik vid s.k. högriskmatcher. När det gäller våldet utanför arenorna ger kartläggningen inte stöd för någon positiv trend. Enligt kartläggningen ligger nivån för våld utanför arenorna kvar på samma nivå som 2011.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats finns det ett tydligt behov av att vidta ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar och våld under och i samband med idrottsarrangemang.

I delbetänkandet har såsom en sådan åtgärd bl.a. föreslagits en förlängning av giltighetstiden för ett tillträdesförbud från ett till tre år. I det följande avsnittet redovisar regeringen sitt ställningstagande i den frågan.

5Den längsta tiden för tillträdesförbud förlängs

Regeringens förslag: Den längsta tid som ett tillträdesförbud vid idrottsarrangemang får bestämmas till ska vara tre år.

Delbetänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har antingen tillstyrkt

förslaget eller inte kommenterat det. Kammarrätten i Göteborg, Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund har emellertid ansett att det inte finns tillräckliga skäl för en förlängning av tiden för ett tillträdesförbud. Även Järnkaminerna har motsatt sig en förlängning.

Skälen för regeringens förslag

Skälen för en förlängning

När tillträdesförbudslagen infördes gjordes bedömningen att en längsta förbudstid om ett år var lämplig. Ställningstagandet motiverades bl.a. med att tidsgränsen motsvarar den som gäller för kontaktförbud och i stort svarar mot en normal säsong vid idrottsverksamhet (prop. 2004/05:77 s. 38).

Som skäl för sitt förslag att förlänga den längsta tiden för tillträdesförbud har utredningen bl.a. pekat på att i de fall ett tillträdesförbud beslutas mot slutet av en säsong, kan förbudet i realiteten komma att omfatta endast ett fåtal matcher. Detta minskar enligt utredningen den avhållande effekten av förbudsmöjligheten. En längre tids tillträdesförbud kan också innebära att den som meddelats ett förbud tappar kontakten med de grupper som bråkar. Detta kan vara särskilt viktigt för de yngre supportrarna.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att förbudstidens längd kan vara viktig för den avhållande effekt som möjligheten att meddela tillträdesförbud kan antas ha. För en förlängning av den tid ett tillträdesförbud som längst får gälla talar emellertid i första hand andra skäl.

8

Ett sådant skäl är att samhället bör kunna ingripa med tydliga och Prop. 2013/14:68 kraftfulla åtgärder i syfte att förebygga brottslighet. I detta syfte är det

angeläget att allvarliga brott eller upprepad brottslighet som är ägnad att störa ordningen eller säkerheten under ett idrottsarrangemang direkt kan mötas med ett längre tillträdesförbud än ett år när risken för fortsatt sådan brottslighet kan bedömas kvarstå under en längre period än så. Att under sådana omständigheter behöva besluta om tillträdesförbud för endast ett år och sedan förlänga det framstår inte som ändamålsenligt. Ytterligare ett skäl är att det kan finnas ett värde i att den tid under vilken samhället kan ingripa med ett tillträdesförbud inte understiger den tid som föreningarna kan besluta om arrangörsavstängning med stöd av idrottens interna regelverk. Regeringen föreslår därför att den längsta tid ett tillträdesförbud får bestämmas till förlängs.

Den längsta tiden för tillträdesförbud ska vara tre år

Det är från rättssäkerhetssynpunkt angeläget att förbudet inte avser längre tid än vad som är nödvändigt. I delbetänkandet har föreslagits en längsta tid om tre år, vilket har godtagits av de flesta remissinstanserna. Regeringen delar delbetänkandets bedömning att en giltighetstid upp till tre år är lämplig. Att en risk skulle kunna bedömas med upprätthållande av godtagbara rättssäkerhetskrav för längre tid än så framstår inte som troligt. Förbudstidens längd ska liksom i dag bestämmas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vilka omständigheter som bör föreligga för att ett förbud som överstiger ett år ska kunna komma i fråga berörs närmare i författningskommentaren.

Ingen generell förlängning av förbudstiderna

Av den praxis som redovisats i delbetänkandet framkommer att det är vanligt att tillträdesförbud bestäms till ett år. Den nu föreslagna möjligheten att bestämma en längre förbudstid än ett år är dock inte avsedd att innebära någon generell förlängning av tiderna för tillträdesförbuden. Syftet med ändringen är i stället att ge utrymme för att bestämma ett tidsmässigt väl avvägt tillträdesförbud även i de fall det med hänsyn till omständigheterna vid riskbedömningen står klart att risken för att den som förbudet riktar sig mot ska begå brott vid idrottsarrangemang sträcker sig över en längre tidsperiod än ett år. Förbudstidens längd ska liksom i dag bestämmas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Ingen förändring av möjligheten till förlängning och omprövning

Möjligheten att förlänga giltighetstiden för ett tillträdesförbud behålls oförändrad. Liksom tidigare kan således nya omständigheter som inträffat efter det att ett förbud har beslutats och som kan motivera ett fortsatt förbud beaktas. Det är emellertid också som hittills av stor vikt att ändrade förhållanden som innebär att förutsättningarna för ett tillträdesförbud inte längre föreligger beaktas. Detta är tillgodosett genom 12 § tillträdesförbudslagen som anger att åklagaren om det finns skäl till det på grund av ändrade förhållanden får häva eller ändra ett tillträdesförbud.

9

Prop. 2013/14:68 Förlängningens betydelse för grundläggande fri- och rättigheter

När möjligheten att meddela tillträdesförbud infördes gjordes en bedömning av det straffsanktionerade förbudets förenlighet med främst rätten till rörelsefrihet enligt regeringsformen och tilläggsprotokoll nr 4 till Europakonventionen. Bedömningen utmynnade i att ett sådant förbud att närvara vid idrottsarrangemang är förenligt med grundlagarna och Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll (prop. 2004/05:77 s. 27). Den nu föreslagna förlängningen av den längsta tid ett tillträdesförbud får bestämmas till från ett till tre år är som tidigare framhållits inte avsedd att innebära någon generell förlängning av tiderna för tillträdesförbuden. Möjligheten att ompröva och överklaga besluten är oförändrad. Förslaget ger därför enligt regeringens mening inte anledning att göra någon annan bedömning än tidigare av lagstiftningens förenlighet med grundläggande fri- och rättigheter.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 april 2014.

Skälen för regeringens förslag: Lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår därför att lagen träder i kraft den 1 april 2014. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

7 Ekonomiska konsekvenser

Regeringens förslag innebär att den längsta tid som ett tillträdesförbud får bestämmas till förlängs. Det kan inte uteslutas att en ordning där längre förbud beslutas leder till en ökning av benägenheten att begära domstolsprövning av meddelade beslut. En annan effekt kan bli att åklagarna får hantera fler omprövningsärenden med anledning av nya omständigheter. Det merarbete som förslaget kan medföra bedöms dock vara marginellt. Det måste också beaktas att syftet med förslaget är att förebygga brottslighet i samband med idrottsarrangemang. Förslaget torde därför även i förlängningen kunna få den effekten att domstolarnas och åklagarnas arbete med att hantera sådan brottslighet minskar. Sammantaget görs därför bedömningen att den möjliga ökningen av arbetsbördan för domstolarna och åklagarna kan hanteras inom myndigheternas befintliga ramar.

10

8 Författningskommentar Prop. 2013/14:68
 

Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

3 § Tillträdesförbud ska gälla för en viss tid, högst tre år. Tillträdesförbudet börjar gälla omedelbart, om inte annat bestäms.

Ett tillträdesförbud får förlängas med högst ett år i taget, om förutsättningarna i 2 § är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillträdesförbuds giltighetstid och om förlängning av förbud. Paragrafens första stycke ändras på så sätt att den längsta tid som ett tillträdesförbud får bestämmas till förlängs från ett år till tre år. Möjligheterna till förlängning av tillträdesförbud i paragrafens tredje stycke och till omprövning på grund av ändrade förhållanden i 12 § lämnas oförändrade. Ändringen motiveras i avsnitt 5.

Syftet med ändringen är att ge utrymme för att bestämma ett tidsmässigt väl avvägt tillträdesförbud även i de fall det med hänsyn till omständigheterna vid riskbedömningen står klart att risken för att den som förbudet riktar sig mot ska begå brott vid idrottsarrangemang sträcker sig över en längre tidsperiod än ett år.

Ändringen innebär inte någon förändring av vilka omständigheter som får läggas till grund för ett beslut om tillträdesförbud eller som ska beaktas vid riskbedömningen. Liksom tidigare får risken för att någon i framtiden ska begå ordningsstörande brott vid idrottsarrangemang bedömas efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Vid bedömningen av om det finns skäl att bestämma förbudstiden till en längre period än ett år bör särskilt beaktas allvaret och konsekvenserna av den brottslighet som den mot vilken tillträdesförbud övervägs har gjort sig skyldig till. Om den tidigare brottsligheten präglats av hänsynslöshet och fått kännbara konsekvenser för ordningen och säkerheten vid ett idrottsarrangemang eller om idrottsarrangemangets genomförande äventyrats, måste risken för fortsatt brottslighet typiskt sett bedömas som avsevärd under en längre period. Sådana omständigheter bör därmed, om inte andra omständigheter talar emot, kunna motivera ett tillträdesförbud som är längre än ett år. Detsamma gäller om enskilda besökare vid ett idrottsarrangemang har utsatts för påtaglig fara eller kommit till skada genom det eller de brott som riskbedömningen grundas på. Risken för fortsatt brottslighet får naturligtvis ofta bedömas vara större om det är flera brott av detta slag som ligger till grund för bedömningen eller om brottsligheten har begåtts tillsammans med andra i organiserad form.

11

Prop. 2013/14:68

Bilaga 1

Sammanfattning av delbetänkandet SOU 2012:23

Problemen på men framförallt kring idrottsarenorna fortsätter trots lagändringarna samt de åtgärder som därutöver har vidtagits från de olika aktörerna. Det är stökigt inne på arenorna, ordningsstörningar runt arenan och skadegörelse på transportmedel, närliggande restauranger och butiker. Jag ser därför att ytterligare lagstiftningsåtgärder är en av flera åtgärder för att komma till rätta med ordningsstörningarna vid idrottsarrangemang.

I dag gäller att tillträdesförbud kan meddelas upp till ett år. I prop. 2004/05:77 s. 38 framgår att skälen till att ett år valdes var att den motsvarade den tid som finns i bestämmelserna om besöksförbud och att tiden i sig svarar mot en normal idrottssäsong.

Av rapport från Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet från mars 2012 framgår att största antalet förbud är meddelade i ett år.

Antalet meddelade tillträdesförbud har ökat men effekten att få bort ordningsstörningarna från matcherna har inte minskat i samma utsträckning. Den samstämmiga bilden av aktörerna runt arrangemangen är att förbuden inte har direkt och avhållande effekt på personerna i ifråga. Om ett förbud meddelas under en säsong är det endast ett fåtal matcher som den enskilde inte får gå på. I dag kan, om tillträdesförbud meddelas i slutet av säsongen, ett förbud innebära att personen de facto endast blir avstängd under en halv säsong. Att inte kunna gå på ett fåtal matcher under en säsong har inte uppfattas som tillräckligt avskräckande eller avhållande från att störa ordningen.

En mer effektiv tid för hur länge ett tillträdesförbud ska kunna gälla bör ändras till tre år. Det blir mer kännbart och kan uppfattas av den enskilde som en så allvarlig konsekvens att det inte är värt att bråka och som noga måste övervägas av personen i fråga. De personer som meddelas tillträdesförbud är i sig oftast väldigt intresserade av idrott och av att se sitt favoritlag spela. Resultatet blir minskade ordningsstörningar. Praxis visar på att flertalet avstängningar ligger på ett år. Det bör därför finnas ett större och högre tidsspann för åklagare och domstol att använda. En längre tid skulle också kunna innebära att personen tappar kontakten med de grupper som bråkar, vilket innebär att personen under denna tid kommer bort från de bråkiga kretsarna. Det kan vara särskilt viktigt för de yngre supportrarna. Det är därmed också ett bra verktyg för att hindra nyrekrytering. Denna tid överensstämmer också med arrangörsavstängningens längd inom fotbollen.

För att få bort brottsligheten och övriga ordningsstörningar i samband med idrottsverksamhet bör därför tiden för hur länge ett tillträdesförbud kan meddelas förlängas till maximalt tre år.

12

Delbetänkandets lagförslag Prop. 2013/14:68
Bilaga 2
 

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2005:321) om tillträdesförbud ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
  3 §
Tillträdesförbud skall gälla för Tillträdesförbud skall gälla för
en viss tid, högst ett år. en viss tid, högst tre år.

Tillträdesförbudet börjar gälla omedelbart, om inte annat bestäms.

Ett tillträdesförbud får förlängas med högst ett år i taget, om förutsättningarna i 2 § är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

13

Prop. 2013/14:68

Bilaga 3

14

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över delbetänkandet lämnats av Riksdagens ombudsmän, Solna tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Datainspektionen, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Skatteverket, Göteborgs universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan (Centrum för idrottsforskning), Malmö högskola, Konkurrensverket, Riksarkivet, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms kommun, Linköpings kommun, Helsingborgs kommun, Göteborgs kommun, Sundsvalls kommun, Sveriges Riksidrottsförbund, Svenska Fotbollförbundet, Föreningen Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan, AIK Fotboll AB, AIK Ishockey AB, Djurgårdens Elitfotboll AB, Djurgården Hockey AB, Hammarby Fotboll AB, ÖSK Elitfotboll Aktiebolag, Sveriges advokatsamfund, AB Svenska Spel och Folkets Hus och Parker.

Yttrande har också inkommit från Assyriska FF, BK Häcken, Falkenbergs FF, Gefle IF FF, GIF Sundsvall, Göteborgs Atlet- & idrottssällskap, Helsingborgs IF, IF Brommapojkarna, IFK Göteborg, IFK Norrköping, Järnkaminerna, Jönköpings södra IF, Kalmar FF, Landskrona BOIS, Malmö FF, Mjällby AIF, Stockholms fotbollförbund, Trelleborgs FF och Umeå FC.

Bolagsverket, Diskrimineringsombudsmannen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig över förslagen i betänkandet.

Svar har inte inkommit från Stockholms universitet (Kriminologiska institutionen), Svenska Bandyförbundet, Svenska Innebandyförbundet, Växjö Lakers Idrott AB, Malmö Redhawks Ishockey AB, Svenska Fotbollssupporterunionen, Stockholm Globe Arenas, Got Event Göteborg och Musiksverige.

Lagrådets yttrande Prop. 2013/14:68
Bilaga 4
 

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-12-04

Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin

Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl.

Förstärkt tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

Enligt en lagrådsremiss den 28 november 2013 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Christer Lundh.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

15

Prop. 2013/14:68 Justitiedepartementet
 
  Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 2014
  Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden
  Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström,
  Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Attefall, Kristersson, Elmsäter-
  Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm, Svantesson
  Föredragande: statsrådet Ask

Regeringen beslutar proposition 2013/14:68 Förstärkt tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.

16