Regeringens skrivelse 2013/14:42
| Riksrevisionens rapport om | Skr. |
| energieffektivisering inom industrin – effekter | 2013/14:42 |
| av statens insatser |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 14 november 2013
Fredrik Reinfeldt
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser (RiR 2013:8). Vidare redovisar regeringen de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av rapporten.
Regeringens bedömning är att Riksrevisionens rapport innehåller värdefulla synpunkter inför utformning av styrmedel mer generellt. Regeringen menar dock att den slutsats som Riksrevisionen dragit om effekterna av programmet för energieffektivisering (PFE) kan vara väl långtgående mot bakgrund av en risk för bristande jämförbarhet mellan
1
Skr. 2013/14:42 klimatpolitiska styrmedel, bland annat i samband med den energi- och klimatpolitiska kontrollstationen 2015.
Riksrevisionen har även lämnat rekommendationer för det fall att regeringen skulle lämna ett förslag till nytt frivilligt program för energieffektivisering till riksdagen. Av budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utg. omr. 21) framgår att frågan om hur energieffektivisering i energiintensiv industri kan främjas i framtiden bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att beakta de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat i sina fortsatta överväganden i denna fråga.
2
| Innehållsförteckning | Skr. 2013/14:42 | ||
| 1 | Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer ....................... | 4 | |
| 1.1 | Rekommendationer............................................................ | 4 | |
| 2 | Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser ................ | 5 | |
2.1Bedömning av Riksrevisionens iakttagelser om
| programmets effekter......................................................... | 5 | |
| 2.2 | Bedömning av Riksrevisionens övriga iakttagelser ........... | 6 |
3Regeringens och Statens energimyndighets åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och
| rekommendationer ........................................................................... | 8 |
3.1Åtgärder med anledning av rekommendationer om
| regeringen lämnar förslag till ett nytt program .................. | 8 |
3.2Åtgärder med anledning av rekommendationer om
| samordning av styrmedel m.m........................................... | 8 |
3.3Åtgärder med anledning av Riksrevisionens
| rekommendationer till Statens energimyndighet ............... | 8 | |
| 3.4 | Regeringens behandling av Riksrevisionens | |
| skrivelse............................................................................. | 9 | |
| Bilaga | Energieffektivisering inom industrin – effekter av | |
| statens insatser (RiR 2013:8) ........................................... | 10 | |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde | ||
| den 14 november 2013 .................................................. | 106 | |
3
| Skr. 2013/14:42 | Ärendet och dess beredning |
| Riksrevisionen har granskat statens insatser för energieffektivisering | |
| inom industrin. Granskningen har redovisats i rapporten Energieffektivi- | |
| sering inom industrin – effekter av statens insatser (RiR 2013:8), se | |
| bilagan. Revisionens granskning har gjorts med särskild inriktning på | |
| programmet för energieffektivisering (PFE) som riktas till energiinten- | |
| siva företag. | |
| Inom ramen för beredningen av ärendet har Regeringskansliet inhämtat | |
| ett yttrande från Statens energimyndighet. |
1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer
Riksrevisionens samlade bedömning är att det är tveksamt om programmet för energieffektivisering har bidragit till betydande energieffektiviseringar. Effektiviseringarna till följd av programmet är enligt Riksrevisionen sannolikt inte så stora som regeringen och Statens energimyndighet har redovisat. Det är också Riksrevisionens uppfattning att styrmedel för energieffektivisering, exempelvis programmet för energieffektivisering (PFE), till 2020 inte bidrar till utsläppsminskningar för företag som ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Riksrevisionen menar dock att programmet kan ha gynnat konkurrenskraften hos de berörda företagen. Riksrevisionen menar vidare att många företag som deltar i PFE, utöver befrielsen från elskatt som följer av deltagande i programmet också gynnas av andra styrmedel och undantag, exempelvis gratis tilldelning av utsläppsrätter i handelssystemet och undantag från kvotplikt för elcertifikat. Slutligen menar Riksrevisionen menar att effekter av insatser för energieffektivisering inte har redovisats på ett samlat och tydligt sätt.
1.1 Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:
Om regeringen föreslår riksdagen att införa ett nytt frivilligt program för att åstadkomma energieffektivisering, bör regeringen överväga att:
– fastställa kvantifierade mål för ett sådant program,
– ställa krav på ytterligare energieffektivisering för de företag som redan tidigare deltagit i PFE, samt
– se till att det preciseras på vilka grunder som företag som inte uppfyller kraven på energieffektivisering kan uteslutas från programmet.
Regeringen bör i sådant fall också ge i uppdrag åt Statens energimyndighet att ta fram ett basscenario för att lättare kunna utvärdera resultatet av ett eventuellt kommande program.
4
Skr. 2013/14:42
För att kunna samordna styrmedlen för de olika energi- och klimatmålen bör regeringen se till att det finns en uppdaterad översikt över de olika målen, vad de innebär och hur de påverkar varandra.
Regeringen bör förtydliga målet om energieffektivisering för att tydliggöra vilka insatser som krävs för att åstadkomma reala energieffektiviseringar och möjliggöra en tydlig uppföljning av målet.
Regeringen bör samlat analysera hur styrmedlen för att nå klimat- och energimålen påverkar företagen ekonomiskt och i vilken utsträckning styrningen ger incitament för företagen att minska utsläppen. Regeringen bör då beakta inverkan på utsläppen av EU:s system för handel med utsläppsrätter. De väsentligaste resultaten av en sådan analys bör rapporteras till riksdagen.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Statens energimyndighet:
Statens energimyndighet bör förbättra sina analyser och rapportering av PFE samt förtydliga kraven på företagens rapportering i programmet. Myndigheten bör se till att rapporteringen av effekterna för programmets andra period blir tydlig. Det innebär att myndigheten behöver beakta eller åtminstone kommentera om en del av åtgärderna skulle ha genomförts även utan PFE. Vidare bör myndigheten se till att rapporteringen blir tydlig när det gäller om rapporteringen avser enskilda år eller hela perioden. Myndigheten bör också se till att det går att följa utvecklingen över tid.
Statens energimyndighet bör förbättra kontrollen och tillsynen av de eleffektiviserande åtgärder som
2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
2.1Bedömning av Riksrevisionens iakttagelser om programmets effekter
| Generellt sett finner regeringen att Riksrevisionens analys och slutsatser | |
| innehåller värdefulla synpunkter att beakta mer allmänt när styrmedel | |
| utformas. Det är i sak korrekt att målsättningarna för PFE inte är kvanti- | |
| fierade och att det kunde ha varit en fördel för uppföljningen av pro- | |
| grammet om de hade varit tydligare. Det är relevant att noga överväga | |
| det mervärde som ett styrmedel tillför. Det är också en viktig fråga hur | |
| olika styrmedel samverkar eller på andra sätt påverkar varandra. | 5 |
Skr. 2013/14:42 Bland annat mot bakgrund av det faktum att PFE är ett program som håller på att fasas ut, är regeringens bedömning att några avgörande förändringar i programmets befintliga utformning inte är aktuella. Riksrevisionen har inte heller lämnat några rekommendationer med någon sådan inriktning. Däremot finns det anledning att mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser om rapportering, tillsyn och kontroll överväga vilka åtgärder som är lämpliga att vidta inom ramen för Statens energimyndighets (Energimyndigheten) förvaltning av programmet, vilket redovisas i avsnitt 3.3. Regeringens bedömning med anledning av Riksrevisionens rekommendationer när det gäller möjliga nya styrmedel återfinns i avsnitt 2.2, och vilka åtgärder regeringen avser att vidta i denna del anges i avsnitt 3.1.
Riksrevisionen gör bedömningen att det är tveksamt om PFE har lett till betydande energieffektiviseringar och att effektiviseringarna till följd av programmet sannolikt inte har haft så stora effekter som regeringen och Energimyndigheten har redovisat. Regeringen menar dock att den slutsats som Riksrevisionen dragit om effekterna av PFE kan vara väl långtgående mot bakgrund av en risk för bristande jämförbarhet mellan
Regeringen konstaterar vidare att utgångspunkten för Riksrevisionens granskning av PFE delvis är bekymmersam i det avseendet att den i hög grad synes utgå från i vilken mån programmet kan antas bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Det är riktigt att regeringen har framhållit att åtgärder för energieffektivisering allmänt sett kan ha en positiv effekt när det gäller klimatpåverkande utsläpp. Samtidigt framgår det klart av det ursprungliga beslutet att införa PFE1 att det huvudsakliga motivet för programmet inte var minskade utsläpp av växthusgaser, utan en bibehållen konkurrenskraft för svenska energiintensiva företag i kombination med främjande av systematiskt arbete för energieffektivisering. Riksrevisionen har beaktat att konkurrenskraft var ett motiv för införandet av programmet, men analysen har på ett mycket tydligt sätt som huvudsaklig utgångspunkt att bedöma kvantitativa effekter av energieffektivisering medan frågan om effekter på konkurrenskraften, som var ett parallellt mål vid införandet av programmet, ges väsentligt mindre utrymme.
2.2Bedömning av Riksrevisionens övriga iakttagelser
Riksrevisionen har kommit med en rad rekommendationer för det fall regeringen skulle föreslå riksdagen ett nytt frivilligt program för energi-
1 Prop. 2003/04:170 , bet. 2004/05:NU7, rskr. 2004/05:90.
6
effektivisering. Av budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utg. Skr. 2013/14:42 omr. 21) framgår att frågan om hur energieffektivisering i energiintensiv
industri kan främjas i framtiden bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att beakta de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat i sina fortsatta överväganden i denna fråga.
Riksrevisionen har gjort iakttagelsen att effekter av energieffektivisering inte har redovisats på ett samlat sätt och rekommenderat åtgärder med anledning av detta. Regeringen har löpande rapporterat till riksdagen om de åtgärder som regeringen har vidtagit för att öka kostnadseffektivitet i klimat- och energipolitiken och om de konsekvensanalyser som har genomförts av den förda energi- och klimatpolitiken. Det handlar bl.a. om konsekvenser för industrin av skärpta utsläppsmål på
Regeringen har i budgetpropositionerna för 2011, 2012 och 2014 redovisat till riksdagen hur den svenska energiintensiteten, i termer av tillförd energi per
7
| Skr. 2013/14:42 | 3 | Regeringens och Statens |
energimyndighets åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer
3.1Åtgärder med anledning av rekommendationer om regeringen lämnar förslag till ett nytt program
Regeringen avser att beakta de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat i sina fortsatta överväganden i denna fråga.
3.2Åtgärder med anledning av rekommendationer om samordning av styrmedel m.m.
Information om resultatet av arbetet med de energi- och klimatpolitiska styrmedlen har rapporterats löpande till riksdagen. Det samma gäller rapportering när det handlar om utvecklingen för energiintensiteten i svensk ekonomi. Det finns anledning att sammanställa och vid behov komplettera genomförda konsekvensanalyser av den förda energi- och klimatpolitiken för den elintensiva industrin. Ett naturligt tillfälle att göra sådana samlade analyser, inklusive men inte begränsat till insatserna för energieffektivisering, är inför den energi- och klimatpolitiska kontrollstationen 2015. Utöver detta vill regeringen också hänvisa till att det för närvarande genomförs utvärderingar av styrmedel för energieffektivisering. Resultatet av dessa utvärderingar kommer att finnas tillgängligt vid början av 2014. Även dessa utvärderingar bör kunna ge information om de utmaningar som finns förknippade med att åstadkomma real energieffektivisering med de styrmedel som utvärderas.
3.3Åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer till Statens energimyndighet
Riksrevisionen har lämnat rekommendationer om att Statens energimyndighet (Energimyndigheten) bör förbättra sina analyser och sin rapportering av PFE samt förtydliga kraven på företagens rapportering i programmet. Myndigheten bör enligt Riksrevisionen se till att rapporteringen av effekterna för programmets andra period blir tydlig. Det innebär att myndigheten behöver beakta eller åtminstone kommentera om en del av åtgärderna skulle ha genomförts även utan PFE. Vidare bör myndigheten se till att rapporteringen blir tydlig när det gäller om rapporteringen avser enskilda år eller hela perioden. Myndigheten bör också se till att det går att följa utvecklingen över tid.
8
Regeringen har genom yttrande inhämtat från Statens energimyndighet Skr. 2013/14:42 erfarit att Energimyndigheten har för avsikt att förtydliga rapporteringen
av PFE och ta fram en ny utvärderingsplan för programmet. Riksrevisionen har rekommenderat att Energimyndigheten bör för-
bättra kontrollen och tillsynen av de eleffektiviserande åtgärder som
Regeringen har erfarit att Energimyndigheten avser att förbättra tillsynen av hur företagen följer programkraven i lagen. En översyn och utveckling av metodiken kommer att ske. Vidare kommer en ökad koordination med tillsyn över andra områden att ske. Regeringen har vidare erfarit att Energimyndigheten har beredskap att arbeta i enlighet med samma förbättrade metoder om ett nytt program skulle bli aktuellt.
3.4Regeringens behandling av Riksrevisionens skrivelse
Med denna redogörelse och med de åtgärder regeringen har beskrivit anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.
9
Skr. 2013/14:42
Bilaga
10
Energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser (RiR 2013:8)
Skr. 2013/14:42
Bilaga
11
Skr. 2013/14:42
Bilaga
12
Skr. 2013/14:42
Bilaga
13
Skr. 2013/14:42
Bilaga
14
Skr. 2013/14:42
Bilaga
15
Skr. 2013/14:42
Bilaga
16
Skr. 2013/14:42
Bilaga
17
Skr. 2013/14:42
Bilaga
18
Skr. 2013/14:42
Bilaga
19
Skr. 2013/14:42
Bilaga
20
Skr. 2013/14:42
Bilaga
21
Skr. 2013/14:42
Bilaga
22
Skr. 2013/14:42
Bilaga
23
Skr. 2013/14:42
Bilaga
24
Skr. 2013/14:42
Bilaga
25
Skr. 2013/14:42
Bilaga
26
Skr. 2013/14:42
Bilaga
27
Skr. 2013/14:42
Bilaga
28
Skr. 2013/14:42
Bilaga
29
Skr. 2013/14:42
Bilaga
30
Skr. 2013/14:42
Bilaga
31
Skr. 2013/14:42
Bilaga
32
Skr. 2013/14:42
Bilaga
33
Skr. 2013/14:42
Bilaga
34
Skr. 2013/14:42
Bilaga
35
Skr. 2013/14:42
Bilaga
36
Skr. 2013/14:42
Bilaga
37
Skr. 2013/14:42
Bilaga
38
Skr. 2013/14:42
Bilaga
39
Skr. 2013/14:42
Bilaga
40
Skr. 2013/14:42
Bilaga
41
Skr. 2013/14:42
Bilaga
42
Skr. 2013/14:42
Bilaga
43
Skr. 2013/14:42
Bilaga
44
Skr. 2013/14:42
Bilaga
45
Skr. 2013/14:42
Bilaga
46
Skr. 2013/14:42
Bilaga
47
Skr. 2013/14:42
Bilaga
48
Skr. 2013/14:42
Bilaga
49
Skr. 2013/14:42
Bilaga
50
Skr. 2013/14:42
Bilaga
51
Skr. 2013/14:42
Bilaga
52
Skr. 2013/14:42
Bilaga
53
Skr. 2013/14:42
Bilaga
54
Skr. 2013/14:42
Bilaga
55
Skr. 2013/14:42
Bilaga
56
Skr. 2013/14:42
Bilaga
57
Skr. 2013/14:42
Bilaga
58
Skr. 2013/14:42
Bilaga
59
Skr. 2013/14:42
Bilaga
60
Skr. 2013/14:42
Bilaga
61
Skr. 2013/14:42
Bilaga
62
Skr. 2013/14:42
Bilaga
63
Skr. 2013/14:42
Bilaga
64
Skr. 2013/14:42
Bilaga
65
Skr. 2013/14:42
Bilaga
66
Skr. 2013/14:42
Bilaga
67
Skr. 2013/14:42
Bilaga
68
Skr. 2013/14:42
Bilaga
69
Skr. 2013/14:42
Bilaga
70
Skr. 2013/14:42
Bilaga
71
Skr. 2013/14:42
Bilaga
72
Skr. 2013/14:42
Bilaga
73
Skr. 2013/14:42
Bilaga
74
Skr. 2013/14:42
Bilaga
75
Skr. 2013/14:42
Bilaga
76
Skr. 2013/14:42
Bilaga
77
Skr. 2013/14:42
Bilaga
78
Skr. 2013/14:42
Bilaga
79
Skr. 2013/14:42
Bilaga
80
Skr. 2013/14:42
Bilaga
81
Skr. 2013/14:42
Bilaga
82
Skr. 2013/14:42
Bilaga
83
Skr. 2013/14:42
Bilaga
84
Skr. 2013/14:42
Bilaga
85
Skr. 2013/14:42
Bilaga
86
Skr. 2013/14:42
Bilaga
87
Skr. 2013/14:42
Bilaga
88
Skr. 2013/14:42
Bilaga
89
Skr. 2013/14:42
Bilaga
90
Skr. 2013/14:42
Bilaga
91
Skr. 2013/14:42
Bilaga
92
Skr. 2013/14:42
Bilaga
93
Skr. 2013/14:42
Bilaga
94
Skr. 2013/14:42
Bilaga
95
Skr. 2013/14:42
Bilaga
96
Skr. 2013/14:42
Bilaga
97
Skr. 2013/14:42
Bilaga
98
Skr. 2013/14:42
Bilaga
99
Skr. 2013/14:42
Bilaga
100
Skr. 2013/14:42
Bilaga
101
Skr. 2013/14:42
Bilaga
102
Skr. 2013/14:42
Bilaga
103
Skr. 2013/14:42
Bilaga
104
Skr. 2013/14:42
Bilaga 1
105
| Skr. 2013/14:42 | Näringsdepartementet |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 2013 | |
| Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Bildt, | |
| Ask, Larsson, Erlandsson, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, | |
| Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Hatt, Ek, Lööf, | |
| Enström, Arnholm, Svantesson | |
| Föredragande: statsrådet Hatt |
Regeringen beslutar skrivelse Energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser
106