Regeringens skrivelse 2013/14:218

Partnerskapsöverenskommelsen	Skr.
	2013/14:218

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2014

Fredrik Reinfeldt

Annie Lööf

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen har i bred samverkan med berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå tagit fram en partnerskapsöverenskommelse för EU:s struktur- och investeringsfonder i Sverige (ESI-fonderna).

Partnerskapsöverenskommelsen ska fungera som ett övergripande ramverk och strategiskt dokument för ESI-fondernas genomförande i medlemslandet. Den syftar till en förbättrad samordning mellan ESI- fonderna, att undvika överlappning dem emellan, och att insatta medel ska ge största möjliga effekt.

I skrivelsen redovisar regeringen bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram i Sverige. Vidare sammanfattas överenskommelsens huvudsakliga innehåll, nya begrepp förklaras och verktyg presenteras. Skrivelsen visar också de övergripande svenska prioriteringarna, nationella målen, partnerskapet och ansvarsförhållanden för arbetet under programperioden 2014–2020, med den gemensamma riktningen att uppfylla syftena med partnerskapsöverenskommelsen och uppnå målsättningarna i EU 2020-strategin.

1

Skr. 2013/14:218 Innehållsförteckning

1	Ärendet och dess beredning ..............................................................		3
2	Partnerskapsöverenskommelsen och ESI-fonderna i ett
	sammanhang .....................................................................................		3
	2.1	Varför en partnerskapsöverenskommelse?.........................	3

2.2 Fyra struktur- och investeringsfonder finansierar

		program i Sverige ...............................................................		4
		2.2.1	Europeiska regionala utvecklingsfonden...........	4
		2.2.2	Europeiska socialfonden....................................	4
		2.2.3	Europeiska jordbruksfonden för
			landsbygdsutveckling ........................................	5
		2.2.4	Europeiska havs- och fiskerifonden ..................	5
	2.3	ESI-fonderna ska bidra till EU 2020-målen .......................		5
	2.4	Utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige...............		7
		2.4.1	Konkurrenskraft, kunskap och innovation.........	8
		2.4.2	Hållbart effektivt nyttjande av resurser för
			en hållbar tillväxt...............................................	8
		2.4.3	Sysselsättning, anställbarhet och social
			inkludering ........................................................	8
		2.4.4	Den territoriella dimensionen ............................	9
3	Prioriteringar, mål och principer.....................................................			10
	3.1	Finansieringsprioriteringar ...............................................		10
	3.2	Tematiska mål ..................................................................		10
	3.3	Horisontella principer.......................................................		13
		3.3.1	Partnerskapsprincipen .....................................	13
		3.3.2	Jämställdhet och icke-diskriminering..............	14
		3.3.3	Hållbar utveckling ...........................................	14
	3.4	Territoriell utveckling ......................................................		15
		3.4.1	Lokalt ledd utveckling.....................................	16
		3.4.2	Integrerad territoriell investering.....................	16
		3.4.3	Hållbar stadsutveckling ...................................	17
		3.4.4	Gränsöverskridande samarbete........................	17
4	Villkor, genomförande och utvärdering..........................................			18
	4.1	Förhandsutvärdering.........................................................		18

4.2 Koordinering mellan ESI-fonder och andra

	instrument.........................................................................	18
4.3	Förhandsvillkor ................................................................	19
4.4	Resultatreserv och översyn...............................................	19
4.5	Programmens genomförande och administration .............	19
4.6	Elektroniskt datautbyte.....................................................	20
4.7	Åtgärder för att minska administrativ börda.....................	21
5 Förväntade resultat..........................................................................		21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april ..................		32

2

1

Ärendet och dess beredning

Skr. 2013/14:218

Regeringen fattade den 10 april 2014 beslut om att överlämna ett förslag till partnerskapsöverenskommelse till EU-kommissionen. Syftet med denna skrivelse är att beskriva framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen, sammanfatta dess huvudsakliga innehåll och förklara nya begrepp och verktyg.

Den svenska partnerskapsöverenskommelsen har utarbetats i samverkan med berörda aktörer lokalt, regionalt och nationellt för att säkerställa en god dialog och förankring av prioriteringar och innehåll. Arbetet bedrivs gemensamt av de tre departement som är ansvariga för ESI- fonderna: Arbetsmarknadsdepartementet, Landsbygdsdepartementet och Näringsdepartementet.

Arbetet med att ta fram operativa program för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden har pågått parallellt med framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen. Enligt regelverket är senaste datum för att överlämna partnerskapsöverenskommelsen till EU-kommissionen den 22 april 2014. Därefter har EU-kommissionen tre månader på sig från inlämnandet av partnerskapsöverenskommelsen att lämna sina synpunkter till medlemslandet och fyra månader efter inlämnandet att godkänna partnerskapsöverenskommelsen.

2 Partnerskapsöverenskommelsen och ESI- fonderna i ett sammanhang

2.1 Varför en partnerskapsöverenskommelse?

Inför programperioden 2014−2020 har Europaparlamentet och rådet, som ett led i arbetet med målsättningarna i Europa 2020-strategin, antagit ett gemensamt regelverk1 för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Fondernas gemensamma namn är Europeiska struktur- och investeringsfonderna, ESI- fonderna. I det gemensamma regelverket åläggs bl. a. medlemsstaterna att ta fram en så kallad partnerskapsöverenskommelse mellan varje medlemsstat och EU-kommissionen.

Partnerskapsöverenskommelsen ska fungera som ett övergripande ramverk och strategiskt dokument för ESI-fondernas genomförande i

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden

samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

3

Skr. 2013/14:218 medlemslandet. Den syftar till en förbättrad samordning mellan ESI- fonderna och till att undvika överlappning dem emellan, för att få bästa möjliga effekt av insatta medel. En uttalad ambition för programperioden 2014–2020 är att arbetet på ett tydligare sätt ska sträva mot målen i EU 2020-strategin och i EU:s strategi för Östersjöregionen och i ökad grad kopplas till andra nationella och EU-finansierade program och verksamheter.

Partnerskapsöverenskommelsen innehåller de övergripande svenska prioriteringarna för programperioden 2014–2020 för att uppnå målsättningarna i EU 2020-strategin.

2.2 Fyra struktur- och investeringsfonder finansierar program i Sverige

2.2.1 Europeiska regionala utvecklingsfonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) bidrar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att utjämna regionala skillnader. I Sverige ska fonden, tillsammans med offentlig medfinansiering från nationell, regional och lokal nivå samt privat medfinansiering, finansiera åtta regionala och ett nationellt program. Insatserna inom de regionala strukturfondsprogrammen i Sverige ska primärt användas till att främja regional konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Förutom betydande utvecklingsmedel som tillförs den regionala tillväxtpolitiken är strukturfondsprogrammen också ett instrument för samarbete över länsgränser med berörda aktörer kring en gemensam strategi i programområdena, vilket underlättar långsiktiga insatser som både bygger på regionala och nationella prioriteringar.

2.2.2 Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden (ESF) är EU:s huvudsakliga instrument för att främja en hög sysselsättningsnivå och fler och bättre arbeten för alla EU- medborgare. Fonden ska hjälpa såväl anställda och arbetslösa som företag i EU-länderna att bli bättre rustade att möta nya, globala utmaningar.

Insatserna inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, oavsett anställningsform och tidslängd, och som bidrar till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Syftet med insatserna är vidare att öka övergången till arbete bland kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden, samt underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning.

4

2.2.3	Europeiska jordbruksfonden för	Skr. 2013/14:218
	landsbygdsutveckling

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) syftar till att stärka en hållbar utveckling för landsbygden. Landsbygdsprogrammet ska stärka lantbrukets konkurrenskraft och förutsättningar för jobb på landsbygden, understödja miljö- och klimatarbetet och bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser. Genom detta främjas ett öppet landskap och detta bidrar till att utveckla den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruket. Insatserna kan därigenom medverka till att nå miljökvalitetsmål. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bidrar också till att modernisera landsbygden och ge utrymme för den lokala initiativkraften.

2.2.4 Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 2014–2020 är EU:s verktyg för att finansiera åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken samt en del av den integrerade havspolitiken. Havs- och fiskeriprogrammet syftar liksom fiskeriprogrammet under perioden 2007–2013 till att finansiera åtgärder som kan främja såväl långsiktigt hållbara fiskbestånd som ökad konkurrenskraft för företag med koppling till fiske- och vattenbrukssektorn. Det nya programmet kommer dock att ha ett bredare tillämpningsområde. En viktig nyhet är att programmet även kommer att finansiera vissa åtgärder som bidrar till målen för den integrerade havspolitiken samt till genomförandet av vetenskaplig datainsamling och fiskerikontroll. Detta kommer att innebära ett bredare och mer strategiskt angreppssätt vad avser vår havsmiljö och dess resurser.

2.3ESI-fonderna ska bidra till EU 2020-målen

På samma sätt som andra insatser och reformer som görs på både EU- nivå och i medlemsstaterna är det viktigt att ESI-fondernas prioriteringar följer EU 2020-strategins prioriteringar och bidrar till att uppnå de mål som satts upp för 2020, enligt Europa 2020-strategin som EU:s stats- och regeringschefer enades om 2010. Detta fastställs i det gemensamma regelverkets inledning.

EU 2020-strategin bygger på följande tre prioriteringar som också är tänkta att förstärka varandra:

– Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation.

– Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi.

– Inkluderande tillväxt (tillväxt för alla): stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning.

5

Skr. 2013/14:218 En viktig del av strategin är de fem övergripande mål som slagits fast på EU-nivå. Målen ger en allmän bild av var EU bör befinna sig 2020.

Det finns även nationella mål som har satts upp i syfte att tydliggöra medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer. De svenska nationella målsättningarna med avseende på EU 2020-strategin är i de flesta fall mer långtgående än EU:s överordnade mål.

Sverige ligger bra till i fråga om måluppfyllelse på de flesta områden, även i förhållande till de egna målsättningarna. Detta framgår i tabellen nedan där 2011 års siffror anges. Uppdaterade siffror presenteras årligen i det nationella reformprogrammet.

EU-mål					SE-mål					EU	SE
Sysselsättning
En höjning av syssel-					En höjning av syssel-					68,4 %	79.8%
sättningsgraden				till	sättningsgraden				till
75 % för			kvinnor		väl över 80 % för					(62,3%	(77,2%
och	män	i	åldrarna		kvinnor		och	män i		kvinnor	kvinnor
20–64		år,	bl.a.		åldrarna			20–64.		och	och
genom ett ökat delta-					Främst i grupper med					74,5%	82,2%
gande av		ungdomar,			svag	förankring			på	män)	män)
äldre		arbetstagare			arbetsmarknaden,					(2012)	(2013)
och	lågkvalificerade				såsom		unga		och
arbetstagare			samt	en	utrikes födda, genom
bättre integration				av	att motverka			långa
lagliga migranter.					tider utan arbete och
					en	ökning			av
					kvinnors		sysselsätt-
					ningsgrad.
FOU
Förbättra		villkoren			Offentliga				och	2,06% av	3,38% av
för	FoU	särskilt		i	privata investeringar-					BNP	BNP
syfte	att höja			de	na i FoU ska uppgå					(2012)	(2011)
kombinerade			offent-		till ca 4 % av BNP.
liga och privata inve-
steringarna i FoU till
3 % av BNP.
Klimat och energi
Minska		utsläppen			Minska utsläppen av					-12,7 %	-20%
av	växthusgaser				växthusgaser			med		jämfört	jämfört
med 20 % i för-					17 procent			2020		med 1990	med 1990
hållande till 1990 års					jämfört		med	2005		(2011)	(2012
nivåer.					och 40 % lägre 2020						prel.)
					jämfört		med	1990.
					Målet	gäller		för	de
					verksamheter			som
					inte	omfattas			av
					systemet		för	handel
					med	utsläppsrätter
					inom EU (EU-ETS).

6

Öka

de

förnybara

Andelen

förnybar

14,1%

51%

Skr. 2013/14:218

energikällornas andel

energi

ska öka

till

(2012)

(2012

av

den

slutliga

49 %.

prel.)

energikonsumtionen

till 20 %.

En ökning av energi-

Minskad energiinten-

10,5%

-7,9%

effektiviteten

med

sitet med 20 % till

(2012)

(2011)

20 %.

2020

jämfört

med

2008.

Utbildning

Minska antalet elever

Andelen

18–24-

12,8 %

7,5 %

som i förtid avbryter

åringar

som

inte

(2012)

(2012)

sin

skolgång

till

avslutat

gymnasie-

mindre än 10 %.

studier och som inte

studerar

ska

vara

mindre än 10 %.

Öka den andel 30–34

Andelen

30–34-

35,8 %

47,9 %

åringar som

avslutat

åringar

som

har

(2012)

(2012)

eftergymnasial

minst

en

tvåårig

utbildning

eller

eftergymnasial

ut-

motsvarande

till

bildning

ska

uppgå

minst 40 %.

till 40–45 %.

Fattigdom/social

delaktighet

Åtminstone

20 mil-

Öka sociala delaktig-

16,1%

12,7%

joner människor ska

heten

genom

att

(2011)

(2013)

komma ur en situa-

minska andelen utan-

tion

där

de

riskerar

för

arbetskraften

att drabbas av fattig-

(utom

heltidsstude-

dom och social ute-

rande),

långtids-

stängning (ca 16 %)

arbetslösa eller lång-

tidssjukskrivna

till

väl under 14 %.

2.4 Utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige

Dokumentet partnerskapsöverenskommelsen inleds med en analys av
olikheter, utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige. Syftet med
analysen är att belysa de utmaningar och möjligheter som ligger till
grund för de prioriteringar som har gjorts och de mål som satts upp.
Analysen är indelad efter tre huvudsakliga prioriteringsområden:
Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, Förstärka hållbart
effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt Öka sysselsätt-
ningen, Främja anställbarhet och Förbättra tillgängligheten till arbets-
marknaden. Dessutom innehåller analysen en del som rör territoriella
förutsättningar, obalanser och flaskhalsar samt slutligen en sammanfatt-
ning av utvärderingar, analyser och erfarenheter från innevarande
programperiod. Nedan följer en kort sammanfattning av analysen.	7

Skr. 2013/14:218 2.4.1

Konkurrenskraft, kunskap och innovation

Sverige möter både utmaningar och möjligheter i och med internationalisering och internationell konkurrens. På kort sikt kan strukturomvandlingar kräva insatser för att överbrygga förändrade förutsättningar för individer, branscher och orter. Företagen måste också kunna investera för att fortsätta att vara konkurrenskraftiga. Vikten av utbildning, forskning och innovation betonas. Eftersom tjänstesektorn genom åren fått en allt större betydelse för ekonomin blir det också viktigt med en vidgad syn på innovation och nya näringar. Storföretagens investeringar i forskning och utveckling (FoU) har minskat under 2000-talet, vilket har dragit ner den totala summan av FoU. Detta motiverar ytterligare insatser för att uppnå det svenska EU 2020-målet på 4 procent av BNP. På kommunal och regional nivå är det viktigt att attrahera och behålla kompetens, företag och kapital. För både företagen och de boende är bredband, fungerande transporter och entreprenörskap viktigt.

2.4.2 Hållbart effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt

Klimatmålsättningar har satts upp och arbete pågår med att minska utsläpp och öka energieffektiviteten. Klimatanpassning är en viktig utmaning då ett ändrat klimat bedöms innebära konsekvenser för Sverige. Biodiversitet är också en viktig utmaning och kräver insatser inom exempelvis både jord- och skogsbruk samt fiske. Vattenmiljöer och akvatiska ekosystem, både hav och sjöar, påverkas av både landbaserade aktiviteter och aktiviteter till havs, vilket många gånger kräver gränsöverskridande åtgärder. Ett exempel är samarbetet mellan länderna kring Östersjön som bl.a. syftar till att minska utsläppen i Östersjön.

	2.4.3	Sysselsättning, anställbarhet och social
		inkludering
	Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att varaktigt öka syssel-
	sättningen. Sveriges sysselsättningsgrad närmar sig den svenska målsätt-
	ningen för 2020, men utmaningar består när det gäller grupper med svag
	förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda. Den
	utdragna lågkonjunkturen har förstärkt de strukturella problemen på den
	svenska arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten har ökat och en del
	grupper har fått svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Hög arbets-
	löshet är en följd av att fler söker arbete samtidigt som efterfrågan på
	arbetskraft har varit dämpad. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan
	kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsätt-
	ningsgrad. EU 2020-målet om att minska den andel av befolkningen som
	är i riskzonen för fattigdom eller social utestängning är också kopplat till
	deltagandet i arbetskraften. Vidare har utbildning och relevant kompetens
	en viktig roll i regeringens politik för full sysselsättning och en väl
	fungerande arbetsmarknad. Med relevant kompetens stärks individens
	ställning på arbetsmarknaden och möjligheterna förbättras att både byta
8	yrke och bransch och att stanna kvar längre tid i arbetslivet.

2.4.4

Den territoriella dimensionen

Skr. 2013/14:218

Det finns en stor obalans i fråga om var i landet den ekonomiska aktiviteten är lokaliserad. Storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) står tillsammans för 57 procent av BNP, vilket är en betydligt större koncentration än i många andra OECD-länder. Storstadsregionernas andel av rikets samlade ekonomi ökar dessutom över tid. Arbetspendlingen till dessa regioner (begreppet regioner avser i denna skrivelse ett samlingsbegrepp för olika typer av regioner som t.ex. landsdelar eller funktionella regioner) ökar. Det är därför viktigt att se på städer i ett funktionellt regionperspektiv.

Tillväxten sker dock även i delar av landet med mindre befolkning och i vissa fall i en högre takt än i storstadsregionerna. Denna tillväxt utanför storstadsregionerna är huvudsakligen baserad på utvinning av naturresurser och en global efterfrågan. Nyttjande av kultur samt natur- och kulturmiljöer för utveckling av besöksnäringen är också en bidragande orsak till denna tillväxt. De glesbefolkade delarna av landet har varaktiga utmaningar relaterade till de lokala och regionala marknadernas funktionssätt och tillgängligheten till andra nationella och internationella marknader. Glesheten medför också högre kostnader för både offentliga och kommersiella servicefunktioner, som är viktiga för invånarna och det lokala näringslivet.

Brister i transportinfrastrukturen kan begränsa omställningen och internationaliseringen av det regionala näringslivet. Tillgången till bredband med hög överföringshastighet är ojämnt fördelad i Sverige och de områden som saknar god tillgång till bredband riskerar att tappa i konkurrenskraft. På samma sätt är tillgången till e-tjänster i offentlig sektor ojämnt fördelad över landet.

I partnerskapsöverenskommelsen poängteras behovet av att det särskilda gleshetsstödet från EU till Övre Norrland och Mellersta Norrland kan kompensera och bidra till att minska några av de naturliga nackdelarna i norra Sverige. Glesheten och de långa avstånden innebär särskilda utmaningar. Såväl Övre som Mellersta Norrland är till följd av sina geografiska lägen samt sin glesa befolkningsstruktur starkt beroende av väl fungerande och robusta transportsystem och tillgång till en väl fungerande informations- och kommunikationsteknologi.

Samtidigt ska de förutsättningar som de glest befolkade regionerna har utnyttjas så att dessa regioner kan utvecklas. De naturliga förutsättningarna, i kombination med kompetens och hög nivå på tekniskt kunnande, kan ge konkurrensfördelar och bidra till att skapa förutsättningar för innovationer, tillväxt och sysselsättning, utjämna lägesnackdelar och stimulera innovationsutveckling, företagande och attraktivitet. De glest befolkade områdena är en viktig tillgång för investeringar inom miljö- och klimatområdet när det gäller produktion av förnybar energi. Det finns också ett behov av att diversifiera ekonomin för att göra den mindre sårbar för konjunkturerna i världsekonomin men också i syfte att attrahera arbetskraften att stanna kvar. Den glesa befolkningsstrukturen ger också förutsättningar som motiverar särskilt riktade företagsstöd inom ramen för regionalstödsriktlinjerna.

9

Skr. 2013/14:218 3

Prioriteringar, mål och principer

3.1 Finansieringsprioriteringar

ESI-fonderna är viktiga instrument för att hantera de utmaningar som Sverige står inför. För att säkerställa att befintliga fonder nyttjas på bästa sätt, var för sig men också komplementärt, har Sverige valt att fokusera på tre övergripande prioriteringar, starkt kopplade till EU 2020-målen. Tanken är att omsätta EU 2020-målen till prioriterade investeringar och samtidigt garantera ett resultatinriktat och kostnadseffektivt utnyttjande av EU:s medel.

EU-kommissionen har i sitt s.k. ståndpunktspapper från november 2012, ”Kommissionens ståndpunkt om utveckling av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden 2014–2020”, föreslagit de viktigaste finansieringsprioriteringarna för Sverige som syftar till att optimera användningen av ESI-fondernas medel under perioden. Den analys som är framtagen inom ramen för arbetet med partnerskapsöverenskommelsen har gett god vägledning i dialogen kring svenska prioriteringar. De tre övergripande svenska prioriteringarna nedan sammanfaller väl med EU-kommissionens.

– Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation.

– Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt.

– Öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden.

Med grund i regeringens prioriteringar har tematiska mål och åtgärder identifierats inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen. De utmaningar, mål och förväntade resultat som tagits fram utifrån detta framgår av tabellen i avsnitt 5 i denna skrivelse.

3.2 Tematiska mål

Enligt det gemensamma regelverket och de fondspecifika reglerna, ska medlemsstaterna koncentrera stödet på insatser som ger största möjliga mervärde i relation till EU 2020-strategin, de särskilda territoriella utmaningarna, utmaningar som identifierats i Nationella reformprogrammet samt de relevanta landsspecifika rekommendationerna.

Det gemensamma regelverket presenterar elva tematiska mål som medlemsstaterna har fått möjlighet att välja mellan. Sverige har sammantaget valt att tillämpa tio tematiska mål. I två tabeller nedan redovisas den indikativa fördelningen av medel per tematiskt mål under respektive program. Det fondspecifika regelverket för Europeiska havs- och fiskerifonden är i april 2014 ännu inte antaget, därför kan inte heller tillgängliga medel redovisas i tabellen.

De valda tematiska målen kopplar till finansieringsprioriteringarna på följande sätt:

10

Till prioriteringen att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation Skr. 2013/14:218 kopplar de tematiska målen: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och

innovation, 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik samt 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

Till prioriteringen att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt kopplar följande tematiska mål: 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar samt 6. Skydda miljön samt främja en hållbar användning av resurser.

Till prioriteringen att öka sysselsättningen, främja anställbarheten och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden kopplar följande tematiska mål: 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdomen samt 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

Tematiskt mål 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, kan kopplas till alla tre prioriteringar.

Lokalt ledd utveckling sorterar under tematiskt mål 8 och 9 men bidrar till måluppfyllelse inom alla prioriteringar.

Tabell: Indikativ fördelning av medel per tematiskt mål (miljoner euro). Endast EU-medel redovisas här.

Tematiskt mål						EHFF	EJFLU	ERUF	ESF
1. Stärka			forskning,
teknisk utveckling och
innovation							71	261
2. Öka		tillgången			till,
användningen				av	och
kvaliteten på informa-
tions- och kommuni-
kationsteknik							157	95
3. Öka			konkurrens-
kraften		hos små			och
medelstora företag						X	188	283
4. Stödja			övergången
till	en	koldioxidsnål
ekonomi			inom		alla
sektorer							27	158
5. Främja			anpassning,
riskförebyggande					och
riskhantering				i sam-
band	med klimatför-
ändringar							501
6. Skydda miljön samt
främja en hållbar an-
vändning av resurser						X	501

11

Skr. 2013/14:218	7. Främja					hållbara
	transporter och få bort
	flaskhalsar			i		viktig
	nätinfrastruktur														102
	8. Främja		hållbar				och
	kvalitativ			sysselsätt-
	ning och		arbetskraf-														424,42
	tens rörlighet								X			29
	9. Främja social del-
	aktighet och bekämpa
	fattigdom		och			diskri-									8,53		154,94
	minering											178
	10. Investera				i	utbild-
	ning och i vidareut-
	bildning,				inklusive
	yrkesutbildning						för
	färdigheter			och livs-
	långt lärande											48					206,8
	11. Förbättra						den
	institutionella					kapa-
	citeten	och			effektivi-
	teten hos den offent-
	liga förvaltningen
	Tekniskt stöd											63			38		32,4
	Total											1763			945		818,5
	Andel	medel				för	mål
	om klimatförändringar
	(procent)											66,4			27
	Tabell: indikativ EU-finansiering per program 2014–2020 (miljoner
	euro).
	Program				ESI-			Totalt		2014	2015		2016	2017		2018	2019	2020
					fond
	Havs-	och			EHFF
	fiskeri-
	programmet
	Landsbygds-				EJFLU			1 763		258	258		249	249		249	250	250
	programmet
	LLU-				ESF			8,3		1,1	1,1		1,2	1,2		1,2	1,2	1,3
	programmet
	LLU-				ERUF			8,5		1,1	1,2		1,2	1,2		1,2	1,3	1,3
	programmet
	Regional-				ERUF			936,5		126,0	128,5		131,1	133,7		136,4	139,1	141,9
	fondsprog-
	rammen
	totalt
	Stockholm				ERUF			37,0		5,0	5,1		5,2	5,3		5,4	5,5	5,6

2 I beloppet ingår även socialfondsmedel och specifikt anslag för sysselsättningsinitiativet för unga.

3 Regionalfondsmedel inom ramen för ett program för lokalt ledd utveckling.

4 I beloppet ingår även socialfondsmedel för ett program för lokalt ledd utveckling.

12

Östra	ERUF	70,0	9,4	9,6	9,8	10,0	10,2	10,4	10,6	Skr. 2013/14:218
Mellan-
sverige
Småland och	ERUF	66,0	8,9	9,1	9,2	9,4	9,6	9,8	10,0
öarna
Skåne-	ERUF	61,0	8,2	8,4	8,5	8,7	8,9	9,1	9,2
Blekinge
Västsverige	ERUF	56,0	7,5	7,7	7,8	8,0	8,2	8,3	8,5
Norra	ERUF	147,0	19,8	20,2	20,6	21,0	21,4	21,8	22,3
Mellan-
sverige
Mellersta	ERUF	154,0	20,7	21,1	21,6	22,0	22,4	22,9	23,3
Norrland
Övre	ERUF	212,1	28,5	29,1	29,7	30,3	30,9	31,5	32,1
Norrland
Nationellt	ERUF	133,2	17,9	18,3	18,6	19,0	19,4	19,8	20,2
program
Socialfonds-	ESF	810,2	146,7	137,7	101,0	103,0	105,1	107,2	109,4
programmet5

3.3 Horisontella principer

Enligt det gemensamma regelverket ska ett antal horisontella principer genomsyra alla program. Dessa är partnerskap och flernivåstyre, jämställdhet och icke-diskriminering samt hållbar utveckling.

Nedan följer en kort sammanfattning av dessa och hur de hanterats i partnerskapsöverenskommelsen.

3.3.1 Partnerskapsprincipen

Partnerskapsprincipen innebär att partnerskapsöverenskommelsen och programmen för ESI-fonderna ska utformas av medlemsstaten i ett organiserat partnerskap med representanter för berörda aktörer på regional och lokal nivå, nationella myndigheter samt andra berörda ekonomiska och sociala parter och organisationer från civilsamhället.

Regeringskansliet har under hela processen eftersträvat öppenhet, delaktighet och tydlighet i syfte att möjliggöra utbyte av idéer och erfarenheter, men också för att säkerställa förankring bland berörda aktörer. Partnerskapsöverenskommelsen har utarbetats i samverkan med berörda aktörer för att säkerställa en god dialog och förankring av prioriteringarna och innehållet i dokumentet. I partnerskapsöverenskommelsen finns en bilaga med samtliga aktörer som bjudits in till dialogmöten.

När det gäller de olika ESI-fonderna så finns sedan tidigare etablerade nätverk och existerande partnerskap. En viktig utgångspunkt i hela förankringsarbetet har varit att använda befintliga forum i så stor utsträckning som möjligt. Företrädare för regeringen träffar regelbundet länsstyrelser, övriga regionala aktörer, nationella statliga myndigheter och olika intresseorganisationer. I dessa dialoger har företrädare för regeringen konsekvent valt att ta upp och diskutera frågan om partnerskaps-

5 Uppgifterna avser såväl ESF-medel som medel för sysselsättningsinitiativet för unga.

13

Skr. 2013/14:218 överenskommelsen. Genom dialogen har utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen såväl stärkts som förankrats.

3.3.2 Jämställdhet och icke-diskriminering

Genomförandet av den svenska politiken ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där kvinnors och mäns utvecklingskraft och innovationsförmåga sätts i förgrunden. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv och ska bidra till att nuvarande och kommande generationer av kvinnor och män kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden.

I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Detta gäller såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Sveriges jämställdhetspolitiska mål är också vägledande för jämställdhetsintegrering av ESI-fonderna. Utgångspunkten är att jämställdhet och icke-diskriminering inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska ses som dels horisontella principer som ska genomsyra de operativa programmen för ESI-fonderna, dels som ett medel för hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Detta innebär att alla fonder ska integrera och främja jämställdhetsperspektivet i genomförandet av sina program, inbegripet övervakning, rapportering och utvärdering.

När det gäller icke-diskriminering är Sveriges utgångspunkt att genomförandet av ESI-fonderna ska utgå från principen om förbud mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.

3.3.3 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är en fråga om att säkerställa frihet och livschanser över generationer. Mer konkret handlar det om i vilken utsträckning som de beslut som fattas av samhällets institutioner är långsiktigt hållbara och robusta. Utgångspunkten bör vara att det finns ett samband mellan ekologisk, social och ekonomisk långsiktigt hållbar utveckling där resurserna brukas utan att förbrukas och med respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.

Nationellt har Sverige arbetat för en hållbar utveckling sedan FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I praktiken har det nationella arbetet för en bättre miljö, social utveckling och stabilitet samt ekonomisk utveckling funnits före 1992 även om det inte skedde under begreppet hållbar utveckling. Riksdagen beslutade 1999 att det skulle finnas femton nationella miljökvalitetsmål för Sverige. I november 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken och följs upp årligen.

14

Målsättningen att begränsa klimatpåverkan integreras i arbetet med Skr. 2013/14:218 ESI-fonderna. På så vis bidrar ESI-fonderna till att 20 procent av EU-

budgeten går till klimatrelevanta insatser. Även de åtgärder och investeringar, inklusive kunskaps-, informations- och utbildningsinsatser, som inte direkt syftar till minskad klimatpåverkan kan påverka energiförbrukning och energieffektivitet, transportbehov m.m. De svenska målsättningarna framgår av tabellen i avsnitt 2.3.

3.4 Territoriell utveckling

ESI-fonderna ska bidra till att EU 2020-målen uppnås, vilket bl.a. innebär att den territoriella sammanhållningen ska stärkas med hjälp av fondernas medel och utifrån de territoriella förutsättningarna i medlemsstaterna och i regionerna. Artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt stadgar hur unionen ska gå till väga för att främja en harmonisk utveckling genom att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Europeiska unionen ska sträva efter att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i olika regioner och ta särskild hänsyn till landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, ö-regioner, gränsregioner och bergsregioner. Särskilda bestämmelser för glest befolkade områden gavs även när Sverige och Finland blev medlemmar av EU 1995. Den särskilda statusen som gleshetsregioner med högre stödnivåer har i hög utsträckning använts för att prioritera insatser för ökad tillgänglighet. Kompensationsbidraget till områden med naturliga och särskilda begränsningar inom landsbygdsprogrammet är ett exempel. Målet med bidraget är att kompensera för naturliga och särskilda begränsningar med utgångpunkt i de regler som finns för regionalfonden.

I artikel 11 i regionalfondsförordningen6 om de extra gleshetsmedlen ges Sveriges två nordligaste NUTS2-regioner (Sverige är indelat i åtta NUT2-områden som sammanfaller med programområdena för de åtta programmen inom Europeiska regionala utvecklingsfonden), Övre Norrland och Mellersta Norrland, ett undantag från reglerna för den tematiska koncentrationen. Förordningen hänvisar särskilt till tillgänglighet och långa avstånd till stora marknader.

I det gemensamma regelverket anges ett antal verktyg som medlemsstaterna erbjuds för att hantera territoriella utmaningar och skillnader. Några av dessa verktyg beskrivs kortfattat nedan.

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr

1080/2006.

15

Skr. 2013/14:218 3.4.1

Lokalt ledd utveckling

Principen om lokalt ledd utveckling bygger på att grupper som bildas på den lokala nivån involveras i genomförandet av ESI-programmen. Utifrån identifierade behov och möjligheter i en lokal geografi utarbetas en strategi. Den lokala utvecklingsstrategin utarbetas och genomförs i ett samarbete mellan den privata, offentliga och civila sektorn genom s.k. LAG (Lokala aktionsgrupper). Lokalt ledd utveckling bygger på den s.k. leader-metoden som tillämpades under programperioden 2007–2013.

Under perioden 2014–2020 kommer Sverige att tillämpa lokalt ledd utveckling inom samtliga fyra ESI-fonder.

Även om en lokal strategi finansieras av flera fonder kan ett projekt inom strategin enbart finansieras av en fond. LAG-grupperna kommer att arbeta med att mobilisera projekt, ta emot projektansökningar, bereda och prioritera projektansökningar samt vara ett stöd åt projektägarna vid deras ansökning om utbetalning. Formellt beslut om stöd och utbetalningar fattas av Statens jordbruksverk som är förvaltande myndighet för lokalt ledd utveckling.

Den geografiska avgränsningen av områden sker genom att de lokala aktörerna utifrån identifierade behov formar ett relevant område för insatser. Vilka typer av områden som kommer att vara möjliga att inkludera i lokalt ledd utveckling beskrivs i landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regionalfondens och socialfondens särskilda program för lokalt ledd utveckling.

Tabell: Budgeten för CLLD 2014–2020 (miljoner euro, EU- finansiering och övrig offentlig medfinansiering)

Finansiering	EJFLU	EHFF	ERUF	ESF
Totalt	200	Ej klart	17	16,7

3.4.2 Integrerad territoriell investering

Integrerad territoriell investering är ett verktyg som kan användas för att genomföra territoriella strategier på ett integrerat sätt genom resursallokering från olika insatsområden inom ett eller flera program.

I ett regionalt strukturfondsprogram, Västsverige, kommer insatser för hållbar stadsutveckling att genomföras genom integrerade territoriella investeringar. Göteborg är Västsveriges största stad och det är där urbaniseringens utmaningar och möjligheter framträder som tydligast. Hållbar stadsutveckling avgränsas därför, inom programmet, till att omfatta Göteborgs kommun. Insatserna kommer att vara möjliga att avgränsa och därmed följa upp och utvärdera inom programmets insatsområden. Ingen delegering av myndighetsuppgift kommer att göras. Detta ställningstagande grundar sig på flera faktorer såsom förenkling och en strävan att minska den administrativa bördan. Den lokala nivån kommer att ha inflytande på urvalet av insatser. Se vidare i avsnitt 3.4.3

om Hållbar stadsutveckling.

16

3.4.3

Hållbar stadsutveckling

Skr. 2013/14:218

Städerna spelar en viktig roll i genomförandet av målen i EU 2020- strategin. Särskilda medel ska därför avsättas för hållbar stadsutveckling.

Insatserna för hållbar stadsutveckling hanteras till stor del inom ramen för de åtta regionalfondsprogrammen, men fondsamverkan är möjlig och bör kunna ske där det är relevant med t.ex. socialfondsprogrammet. Den övergripande principen för hållbar stadsutveckling är att regionerna ansvarar för att beskriva och adressera, utifrån sina regionala utvecklingsstrategier, de territoriella utmaningar som har bäring på hållbar stadsutveckling. Inom regionalfondsprogrammen avsätts cirka 50 miljoner euro, drygt 5 procent av de totala medlen från regionalfondsprogrammen, till insatser för hållbar stadsutveckling. Insatserna definieras och motiveras för varje programområde och är framtagna av regionala och lokala aktörer för ett visst geografiskt område. Sektorsövergripande integrerade planer och strategier är ett sätt att länka samman utmaningar som t.ex. integration på arbetsmarknaden, innovation, entreprenörskap, social inkludering, rumslig segregation, kulturell mångfald, miljöproblem och klimatförändringar som påverkar vissa urbana områden.

Tre av åtta regionala strukturfondsprogram har valt att prioritera insatser för hållbar stadsutveckling (Stockholm, Skåne-Blekinge och Västsverige). I Stockholm är hela programmet avsatt för insatser för hållbar stadsutveckling. I Skåne-Blekinge avsätts 18 procent till ett särskilt insatsområde för hållbar stadsutveckling. I Västsverige kommer 5 procent av medlen att prioriteras för hållbar stadsutveckling inom ramen för samtliga insatsområden genom en integrerad territoriell investering.

3.4.4 Gränsöverskridande samarbete

Många av de utmaningar som man ser i Sverige men även inom EU sträcker sig i allt högre grad över nationsgränser. Det gäller såväl nationell som regional och lokal nivå. Det effektivaste sättet att lösa gränsöverskridande problem är genom samarbete. Regeringens inriktning är att på ett strategiskt sätt använda möjligheter som ESI-fonderna ger till att genomföra och finansiera samarbetsprojekt med partner i andra medlemsstater och i tredjeland.

EU:s Östersjöstrategi (EU:s Östersjöstrategi omfattar alla EU:s östersjöländer, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark) ger viktig vägledning för valet av insatser och bidrar till att de operativa programmen kan användas på ett mer målmedvetet och fokuserat sätt för att möta gemensamma utmaningar för Östersjöregionen. EU:s Östersjöstrategi bidrar till målen i EU 2020-strategin genom ett fördjupat regionalt samarbete. För att programmen på ett effektivt sätt ska bidra till målen för EU 2020-strategin och till målen i EU:s Östersjöstrategi är det nödvändigt att fokusera insatserna där de gör mest nytta.

Programmen för Europeiskt territoriellt samarbete finansieras av regionalfonden och är en viktig del av den regionala tillväxtpolitiken.

17

Skr. 2013/14:218 Sverige deltar i totalt 13 program för Europeiskt territoriellt samarbete. Förutom de fyra interregionala nätverksprogrammen som omsluter samtliga 28 medlemsstater deltar Sverige i sex gränsregionala (Nord, Botnia-Atlantica, Sverige-Norge, Öresund-Kattegatt-Skagerrak, Central Baltic och South Baltic) och tre transnationella program (Östersjö, Nordsjö och Norra Periferin och Arktis).

4 Villkor, genomförande och utvärdering

Det gemensamma regelverket sätter upp ett antal villkor och krav på medlemsländerna gällande användningen av ESI-fondernas medel och för val av mål, prioriteringar och insatser inom de operativa programmen. Detta görs för att säkerställa att rätt förutsättningar finns för att insatserna ska kunna utföras på ett effektivt sätt och på så vis bidra till de mål och resultat som eftersträvas. Medlemsländerna ska också visa att administrationen av de operativa programmen är väl genomtänkt och kan utföras på ett effektivt sätt.

4.1 Förhandsutvärdering

Medlemslandet ska utföra en förhandsutvärdering av de operativa programmen för att förbättra kvaliteten på programmens utformning. Denna utvärdering ska göras efter ett antal uppställda kriterier som anges i den gemensamma förordningen. Det gäller bl.a. följande.

– Hur väl programmen bidrar till EU 2020-strategin.

– Samstämmighet mellan föreslaget program och andra instrument.

– Att fördelningen av budgetmedel överensstämmer med programmets mål.

– Att mål och prioriteringar stämmer överens med landets utvecklingsbehov som identifierats i t.ex. nationella reformprogrammet.

Förhandsutvärderingarna för respektive fonds program sammanfattas i partnerskapsöverenskommelsen.

4.2 Koordinering mellan ESI-fonder och andra instrument

Utöver det viktiga målet om att säkerställa att ESI-programmen är koordinerade med varandra bör även koordinering mellan fonderna och andra instrument säkerställas. Partnerskapsöverenskommelsen belyser

18

därför vilka synergier och avgränsningar mellan ESI-fonderna och övriga Skr. 2013/14:218 instrument som finns.

4.3 Förhandsvillkor

För att EU-kommissionen ska acceptera ett medlemslands val av tematiska mål och finansiering måste medlemslandet visa att ett antal villkor uppfylls. Detta benämns ”förhandsvillkor”. Om ett förhandsvillkor inte är uppfyllt har EU-kommissionen möjlighet att vidta åtgärder.

Regeringen gör bedömningen att samtliga relevanta villkor är uppfyllda.

4.4 Resultatreserv och översyn

Enligt det gemensamma regelverket ska ett resultatramverk tillämpas för varje program, i syfte att kunna följa upp programmens utveckling och måluppfyllelse. Under 2019 kommer EU-kommissionen i samarbete med medlemsstaterna att göra en bedömning av om de milstolpar och delmål som satts i programmen har uppnåtts senast 2018. Bedömningen kan leda till att EU-kommissionen föreslår att medlemsstaten omfördelar medel inom programmet samt gör nödvändiga ändringar i programmet till följd av omfördelningen. Allvarliga brister i programmets genomförande kan leda till att betalningarna ställs in av EU-kommissionen.

Viktiga principer för resultatramverket är att indikatorer, milstolpar och mål i programmen är:

realistiska, uppnåeliga, relevanta samt att de fångar väsentlig information om insatserna,

konsistenta och överensstämmande med de specifika målen för insatserna,

transparenta, med objektivt verifierbara mål, identifierbara data samt där det är möjligt, offentligt tillgängliga,

kontrollerbara, utan att innebära en oproportionerlig administrativ börda,

konsekventa och jämförbara mellan programmen, där så är lämpligt.

Framstegen mot att uppnå mål ska övervakas med hänvisning till ett antal indikatorer. För varje prioritering i ett program bör det vara klart hur resurserna bidrar till de planerade resultaten.

4.5 Programmens genomförande och administration

Sverige kommer att behålla den genomförandeorganisation som tillämpades under programperioden 2007–2013.

19

Skr. 2013/14:218 Ett flertal myndigheter kommer att ansvara för genomförandet och administrationen av ESI-fonderna, se figuren nedan.

Krav på ökad fondsamordning i nästa programperiod kommer att innebära ökad samordning mellan de förvaltande myndigheterna inom en rad områden. De tre ansvariga myndigheternas samordningsansvar har därför formaliserats i ett regeringsuppdrag under hösten 2013 med syfte att stärka kapaciteten gemensamt. Uppdraget har resulterat i att en så kallad fondsamordningsgrupp inrättats under ledning av Tillväxtverket. På sikt bör detta leda till en effektivare och mer samordnad förvaltning. I uppdraget ligger även att i så stor utsträckning som möjligt skapa enhetlighet och förenkling i genomförandet av ESI-programmen. Exempel på områden där myndigheterna planerar att samarbeta är schabloner, klumpsummor och uppföljning och utvärderingar.

4.6 Elektroniskt datautbyte

Elektroniskt datautbyte identifieras som mycket viktigt för att säkerställa koordinering mellan fonderna.

De förvaltande myndigheterna har gjort en gemensam genomgång av utvecklingsbehov kopplade till it-utveckling. De tre ansvariga myndigheterna arbetar gemensamt med att analysera de utvecklingsbehov som rör genomförandet för programperioden.

20

4.7

Åtgärder för att minska administrativ börda

Skr. 2013/14:218

Att minska den administrativa bördan är högprioriterat för både EU- kommissionen och regeringen. Redan 2006 beslutade regeringen att starta ett brett förenklingsarbete där också myndigheterna fick ett tydligt uppdrag att bistå Regeringskansliet med att ta fram underlag och åtgärder för förenklingsarbetet. Detta arbete är pågående och myndigheterna redovisar årligen resultaten till regeringen. Med regeringens uppdrag om att etablera fondsamordningsgruppen utvecklas och förstärks detta arbete ytterligare.

5 Förväntade resultat

I denna tabell presenteras de utmaningar och behov respektive fond identifierar för de tematiska mål som valts samt identifieras de resultat programmens insatser förväntas leda till.

De tematiska målen är indelade efter de tre övergripande prioriteringarna.

Tabell: insatslogik ESI-fonderna 2014–2020

TEMATISKT

UTMANINGAR/

FÖRVÄNTADE

MÅL

BEHOV

RESULTAT

Övergripande prioritering

1: Främja konkurrenskraft,

kunskap och innovation

1: Stärka

forskning,

EJFLU: Behov av struk-

EJFLU:

Ett

mer

teknisk

utveckling

turutveckling.

Innova-

hållbart

och

kon-

och innovation.

tioner

på

landsbygden

kurrenskraftigt

lant-

behövs

för

att

utveckla

bruk

genom

ett

ökat

företagen,

generera

innovationsinnehåll

arbetstillfällen

och

lös-

och

satsningar på

ningar

på problem

som

investeringar.

Kun-

uppstår till följd av glesa

skapsnivån hos

lant-

strukturer

och

demo-

bruksföretag

och

grafiska

utmaningar.

andra

företag

på

Tillämpad forskning och

landsbygden höjs och

spridning av forsknings-

samarbetet

mellan

resultat

till

lantbrukare

företag

och

mellan

och landsbygdsföretag är

utvecklingsfrämjande

bristfällig.

aktörer

verksamma

på landsbygden ökar.

Detta leder till ut-

veckling

inom

före-

tagen, fler företag på

landsbygden,

stärkt

konkurrens-

och

21

Skr. 2013/14:218

ERUF: På grund av låg FoU- och kunskapsintensitet hos små och medelstora företag samt låg produktivitet finns behov av ökad samverkan och kunskapsbildning mellan innovationsaktörer, internationalisering, utvecklad innovationskapacitet samt stödjande strukturer för kommersialisering inom såväl befintliga som potentiella tillväxtområden.

attraktionskraft med gynnsammare förutsättningar för utveckling på landsbygden och bättre fungerande innovationssystem.

ERUF: Regionalfondsprogrammens insatser leder till ett ökat utbyte mellan näringsliv/innovation, forskning och utbildning samt till att fler små och medelstora företag är involverade i innovationsarbetet. Detta leder i sin tur till en ökad förmåga hos företagen att bidra till att innovationer i form av produkter, tjänster och affärsmodeller skapas och kommersialiseras. Ökad avkastning och tillgängliggörande av FoU innebär ökad konkurrenskraft, produktivitetsutveckling hos små och medelstora företag samt fler produkter och tjänster som snabbare når ut på marknaden. Regionalfonden kommer vidare bidra till byggande av högprioriterad forskningsinfrastruktur. Till exempel från den s.k. ESFRI-listan7, vilket kommer att stärka Sverige som forsk-

7 European Strategy Forum on Research Infrastructures (ESFRI) är ett initiativ som lyder under EU-kommissionen. ESFRI har tagit fram en lista som redovisar vilka

forskningsinfrastrukturer som är mest angelägna att bygga i Europa.

22

ningsnation, öka kon-

Skr. 2013/14:218

kurrenskraften,

bidra

till

ekonomiskt

håll-

bar tillväxt och skapa

nya arbetstillfällen.

2: Öka

tillgången

EJFLU: Tillgången

till

EJFLU: Insatserna

till,

användningen

robusta och snabba bred-

ska leda till förbättrad

av och kvaliteten på

band

är

i

dagsläget

tillgång

till

bredband

informations-

och

ojämnt

fördelad

över

med hög överförings-

kommunikations-

landet

och

utbyggnad

hastighet på

lands-

teknik.

behöver

främst ske

på

bygden, som når fler

landsbygden

i

områden

företag,

organisa-

där det saknas kommer-

tioner och hushåll och

siella förutsättningar

för

förbättrar

utveck-

utbyggnad. Tillgång

till

lingskraften

lokalt

bredband

är

en mycket

genom

att

skapa

viktig

förutsättning

för

bättre förutsättningar

att

leva

och

bedriva

för att bedriva verk-

verksamhet

på

lands-

samhet

och

bo

på

bygden. För exempelvis

landsbygden.

Insat-

jordbruk,

skogsindustri

serna ska minska den

och besöksnäring

är det

digitala

klyftan

av stor vikt att kunna

mellan landsbygd och

använda

moderna

digi-

tätort genom

att

öka

tala tjänster i verk-

bredbandstäckningen

samheten

och

för

den

nära

slutanvändaren

enskilde att kunna ta del

och

förbättra

hastig-

av

det

ökade

digitala

heten och robustheten

samhällsutbudet.

i näten.

ERUF: Glest befolk-

ERUF: Insatserna ska

ningsunderlag

tillsam-

bidra till att ge före-

mans med stora avstånd

tag,

organisationer

mellan

orter

skapar i

och

hushåll

även i

vissa regioner behov av

glest befolkade

delar

digitala

lösningar

för

av

landet,

där

det

företag,

organisationer

saknas

kommersiella

och

hushåll. Fokus

för

förutsättningar för ut-

utbyggnad av

bredband

byggnad,

möjlighet

med

hög

överförings-

att dra nytta av de

hastighet inom regional-

möjligheter som digi-

fonden

ska

därför

ligga

talisering och tillgång

på

att

binda

samman

till

kraftfullt

bred-

orter och

områden med

band

ger,

så

att

målet

att

öka

den

arbetsmetoder

kan

regionala

konkurrens-

effektiviseras och nya

kraften och bidra till ett

tjänster

och

affärs-

bättre företagsklimat för

modeller

utvecklas.

t.ex.

besöksnäringen,

Insatserna

syftar

23

Skr. 2013/14:218

hållbar tillväxt och ökad

också till att förbättra

attraktionskraft.

Ökad

förutsättningar

för

tillgång till bredband för

handel

och

före-

företag

underlättar

an-

tagande

såväl

inom

vändningen

av

it-

som utanför regionen

baserade

lösningar

som

och

skapar

förutsätt-

kan

bidra

till

ökad

ningar

för

ett

gott

tillgänglighet

och

effek-

näringslivsklimat

och

tivitet

i

glest

befolkade

attraktiva

livsmiljöer.

områden.

Då

it

kan

Insatserna ska

också

fungera

som

motor

för

bidra till ökad an-

att utveckla nya pro-

vändning

av

befint-

cesser,

produkter

och

liga

och

nya digitala

tjänster är det viktigt att

tjänster

för

att

öka

programmen

också

tillgängligheten

till

bidrar

till

att

utveckla

privat

och

offentlig

och främja

efterfrågan

service.

på it-tillämpningar för

Satsningarna

inom

offentlig

sektor för

att

hantera

bl.a.

samhälls-

ramen för EJFLU och

utmaningar som klimat-,

ERUF

kommer

att

miljö- och

energifrågor.

komplettera

och

Till

stor

del

handlar

förstärka

varandra.

insatserna

om

att

Inom ERUF kommer

förenkla

för

privat-

stöd till mer över-

personer och företag.

gripande

ortssam-

manbindande

nät

att

prioriteras

medan

satsningarna

inom

EJFLU

kommer

att

fokuseras

på

bred-

bandsnät

nära slut-

användaren.

Sats-

ningarna är beroende

av

varandra

då

de

mer

lokala

näten är

beroende

av

att

de

större näten är sam-

manhållande

och

har

en god kapacitet och

är tillförlitliga.

3: Öka konkurrens-

EJFLU: Vikande

lön-

EJFLU: Ett

mer

kraften hos små och

samhet

i

lantbruket,

hållbart

och

kon-

medelstora företag.

speciellt för djurhållande

kurrenskraftigt

lant-

producenter

inom

vissa

bruk genom struktur-

sektorer.

Behov

av

utveckling. Fler unga

strukturutveckling,

låg

kommer in i lant-

lönsamhet,

brister

i

bruket. Den

svenska

24

arbetsmiljön och ökande

livsmedelsproduktio-

svårigheter att få tillgång

nens

anseende,

och

Skr. 2013/14:218

till riskkapital gör att för

därmed

konkurrens-

få unga kommer in i

kraft,

stärks.

Fler

lantbruket.

lantbrukare

diversi-

fierar sin verksamhet.

EHFF: Dålig lönsamhet

EHFF: Företag

med

och låg

förädlingsgrad

koppling

till

fisket

inom

fisket,

kunskaps-

och vattenbruket ökar

brist samt höga investe-

sin

kompetens

på

ringskostnader

inom

området och kan där-

både

fiskenäringen

och

med tillgodose mark-

vattenbrukssektorn.

nadens

behov

av

högkvalitativa

och

hållbart

producerade

produkter.

Därutöver

är en

mer

utvecklad

blå ekonomi också ett

viktigt mål.

ERUF: Fler

företag

ERUF: Resultat

i

behöver bli mer inno-

form

av

företagens

vativa och snabbväxande

ökade introduktion på

samt

bättre

utnyttja

nya marknader, intro-

potentialen i nya till-

duktion

av

nya

växtmarknader.

Behov

produkter

eller

tjän-

av riskkapital för inve-

ster samt skapande av

steringar i tidiga skeden.

kvalificerade

sam-

Det finns områden med

arbeten

mellan

pri-

behov

av

marknads-

vata

och

offentliga

kompletterande

finan-

aktörer. Stärkta

stöd-

siering. I det ligger i att

strukturer

för

att

bidra

till

att

det

identifiera

och

ta till

utvecklas

olika

finan-

vara

nya

affärsidéer

sieringstekniska

instru-

med

tillväxtpotential

ment.

Antalet

aktiva

och

för

att

korta

fonder som

investerar i

vägen till marknader.

små

tillväxtföretag

i

Företagen har tillgång

tidig

fas

har

minskat

kraftigt

de

senaste åren

till en god kapital-

vilket

också

innebär

ett

försörjning

som

behov av att öka dyna-

stimulerar

miken

och

mångfalden

innovations-

och

inom

den

privata

marknadsutveckling,

venture-capitalmark-

konkurrenskraft

samt

naden

att

investera

en

vital

risk-

kapital i tidig fas. Vidare

kapitalbransch

som

finns

även

inom

flera

tillgodoser

investe-

regioner ett behov av att

ringsbehovet hos små

diversifiera

näringslivs-

företag. Bildandet av

25

Skr. 2013/14:218

26

strukturen		för	att		dels	en fond som i sin tur
klara	av	konjunktur-				ges	möjlighet			att
svängningar, dels				ta	till	medfinansiera privata
vara	kompetens				och	venture-capitalfonder
arbetstillfällen. Det finns						(nationella
därför behov			av	ökad		programmet).
stimulans		för		affärs-		Programmen				ska
utveckling		på	regionala,			också	bidra		till	ett
nationella		och		inter-		företagsklimat				som
nationella		marknader. I				främjar		företagande
detta	innebär		också		att	och positiva			attityder
öka	samspelet			mellan		till	entreprenörskap
rådgivningsaktörer					för	och	ett	stödsystem
att bättre möta entrepre-						som	bidrar		till	ett
nörernas behov.						breddat		entreprenör-
						skap.	Arbetsgivares
						tillgång		till	kom-
						petens har förbättrats.

Övergripande prioritering 2: Förstärkt hållbart effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt

4: Stödja

över-

EJFLU: Behov

av

att

EJFLU: Ökad

biogas-

gången till

en

producera

förnybar

produktion

och

energi-

koldioxidsnål

energi

och

förbättrad

effektivisering samt min-

ekonomi

inom

energieffektivitet

samt

skad

användning

av

alla sektorer.

minskad kolavgång och

fossila

bränslen

inom

ökad kolinlagring inom

lantbruket.

Förbättrad

lantbruket.

luftkvalitet

genom

min-

skade utsläpp och klimat-

påverkan.

ERUF: Behov av ökad

ERUF: Insatserna

inom

samverkan mellan före-

regionalfonden

förväntas

tag,

universitet

och

bidra till omställning mot

högskolor,

offentlig

en koldioxidsnål

ekono-

sektor

samt

utveckling

mi med teknikutveckling,

av test- och demon-

nya affärsmöjligheter och

strationsmiljöer

för

nya arbetstillfällen. Insat-

energiteknikutveckling.

serna förväntas även bi-

Finns

även

behov

av

dra till utvecklade system

insatser

som

stöder

för effektiva innovations-

företag med energisnåla

processer i syfte att ge

produkter, tjänster eller

avkastning

i

utvecklade

lösningar

att

nå

nya

eller hållbara

produkter,

marknader.

Det

finns

tjänster

och

lösningar

vidare behov av mark-

inom

energiområdet.

nadskompletterande

Detta

kan

ske

bl.a.

riskkapitalinsatser inom

genom

att

kommer-

energisektorn

som

bi-

sialisera

FoU.

Energi-

drar

till

omställning

effektivisering

i

företag

mot

en koldioxidsnål

och

ökad

specialisering

Skr. 2013/14:218

ekonomi.

inom förnyelsebar energi

och

energiteknik

bidrar

till en minskad miljö-

belastning

och

skapar

nya

arbetstillfällen.

Energieffektiv

och kol-

dioxidsnål teknik i inno-

vativa

lösningar

har

implementerats

inom

bostads- och transport-

sektorn.

Utbudet

av

privat riskkapital i

tidiga

skeden

har

stärkts

inom

området

förnybar

energi

och energieffektivisering.

Miljöanpassad

upphand-

ling

fungerar

som

ett

viktigt

styrmedel

inom

både offentlig och privat

sektor.

5: Främja

an-

EJFLU: Klimatföränd-

EJFLU: Ökad kompetens

passning,

risk-

ringarna ställer krav på

om hur hantera klimat-

förebyggande och

ökad

anpassningsför-

förändringens

effekter.

riskhantering

i

måga inom lantbruket.

Lantbruket

har

påbörjat

samband

med

sin

anpassning

till

ett

klimatföränd-

förändrat

klimat

och

ringar.

genomfört investeringar i

preventiva

åtgärder

för

att

möta

effekterna

av

klimatförändringar t.ex. i

form av ökad nederbörd.

Lantbruket

har

inlett

ett

ökat makroregionalt sam-

arbete

om

klimat-

anpassning.

6: Skydda

miljön

EJFLU: Flertalet miljö-

EJFLU: Ett öppet och

samt främja

en

kvalitetsmål

är

ännu

variationsrikt

odlings-

hållbar

använd-

inte

uppnådda.

Detta

landskap

med

inslag

av

ning av resurser.

gäller

bland

annat ett

våtmarker och småvatten.

rikt

odlingslandskap,

Minskat

växtnärings-

ingen

övergödning och

läckage

från

jordbruket

myllrande

våtmarker

till vattendrag,

sjöar och

som påverkas av jord-

hav,

där

Östersjön

är

bruksverksamhet.

särskilt

utsatt.

Skogens

biologiska

mångfald

bevaras.

27

Skr. 2013/14:218

28

EHFF: Svaga

bestånd,

EHFF: Ett mer miljö-

högt fisketryck, miljö-

mässigt

hållbart

fiske

hot, biologisk mångfald

som kan bidra till att

i haven, klimatföränd-

uppfylla

målsättningen

ringar, komplext regel-

om

maximal

hållbar

verk,

sjukdom

och

avkastning. I

detta

ingår

smittspridning

inom

att

främja

en

bättre

vattenbruket

samt

selektivitet,

mer

hållbara

behovet av att bidra till

produktionsmetoder

miljövänligare

vatten-

inom

både

fisket

och

bruksverksamhet.

vattenbruket

genom

tyd-

ligt miljöfokus och bättre

djurvälfärd

samt

ett

bättre

skydd

av

den

akvatiska miljön. En god

miljöstatus

i

våra

hav

som möjliggör en lång-

siktigt

hållbar

produk-

tionsförmåga.

Övergripande prioritering 3: Öka sysselsättningen. främja anställbarhet och

social inkludering

8: Främja

EHFF: Dåligt

utbud

EHFF: Förhöjd kunskap och

hållbar

och

av

möjligheter

för

livslångt lärande för yrkes-

kvalitativ

vidareutbildning

och

fiskare

och

vattenbrukare

sysselsättning

kompetensutveckling,

som kan stärka rörligheten på

och

arbets-

hög medelålder inom

marknaden,

ökad

lönsamhet,

kraftens

rörlig-

fiskarkåren samt dålig

förbättrat

samarbete

och

het.

lönsamhet inom fisket

positiva spridningseffekter på

och vattenbruket.

den lokala ekonomin.

EJFLU: Glesa struk-

EJFLU:

Företagandet

på

turer

försvårar

sam-

landsbygden utvecklas genom

arbete och ger otill-

investeringar.

Fler

möjlig-

räckligt

marknads-

heter

till

sysselsättning

underlag

vilket

på-

inklusive

företagande

för

verkar

landsbygds-

kvinnor och män.

företagens utveckling

och

lönsamhet. Inve-

steringar

på

lands-

bygden

ses

ibland

som

osäkra

och det

kan

försvåra

till-

gången

till

investe-

ringskapital.

ESF: Långsiktiga

ESF: Övergångarna till arbete

utmaningar till

följd

ökar för personer som står

av den demografiska

långt

från

arbetsmarknaden

utvecklingen.

Utma-

genom

insatser

i

form

av

ningarna

förstärks av

bättre

matchning

mellan

Skr. 2013/14:218

sviterna

från

den

arbetssökande

och

lediga

finansiella krisen. En

jobb,

utbildning,

praktik,

svag

efterfrågan

på

arbete,

liksom

förberedande

arbetskraft

drabbar

insatser. Arbetsgivare får stöd

särskilt unga, kvinnor

t.ex.

i

handledning

och

och män födda utan-

anpassning av arbetets inne-

för

EU

och

personer

håll

och

organisering

som

med

funktionsned-

stärker

möjligheterna

att

sättningar

som

erbjuda

arbete

eller

praktik.

påverkar

arbetsför-

Praktikplatser

med

till-

mågan.

hörande insatser kopplade till

arbetsgivaren

anordnas,

väg-

ledning och nya sätt att arbeta

med

sysselsättningsinsatser

utvecklas i syfte att underlätta

för

ungas

etablering

på

arbetsmarknaden

och

del-

tagande i utbildning. Insatser

för

att

förebygga

framtida

avhopp

från

gymnasieskolan

genomförs. Insatserna är vid

behov

individanpassade

och

samverkan

mellan

olika

relevanta aktörer utvecklas.

9: Främja

EJFLU: Unga

EJFLU: Landsbygdens

social

delaktig-

kvinnor

och

män

attraktivitet ökar så att fler

het och bekäm-

lämnar

landsbygden

väljer att bo och verka där.

pa

fattigdom

för

att

skaffa

sig

Lokala nivån deltar aktivt i

och diskrimine-

högre utbildning, utan

utvecklingen av landsbygden.

ring.

att återvända. Befolk-

ningsstrukturen

är

gles,

grundläggande

service bristfällig och

landsbygden

domine-

ras

av

låglöne-

sektorer. Behov finns

av

att

finna lokala

lösningar.

ESF: Sverige

står

ESF: Övergångarna till arbete

inför

långsiktiga

ut-

ökar för personer som står

maningar till följd av

särskilt långt från arbets-

den demografiska ut-

marknaden.

Insatserna

är

vecklingen.

Utma-

individanpassade bl.a. för att

ningarna förstärks av

svara

mot en

sammansatt

sviterna

från

den

problematik

i

form

av

finansiella krisen. En

arbetslöshet

i

kombination

svag

efterfrågan

på

med

ohälsa

eller

funktions-

29

Skr. 2013/14:218

arbetskraft

drabbar

nedsättning

som

medför

särskilt unga, kvinnor

nedsatt

arbetsförmåga.

och

män

födda

Arbetsmarknaden

breddas

utanför

EU

och

bl.a. genom socialt före-

personer

med

funk-

tagande.

Möjligheter

till

tionsnedsättningar

rehabilitering,

arbetsträning

som

påverkar

arbets-

och

förrehabilitering,

eller

förmågan.

Risken

är

tillgång

till

utbildning

och

påtaglig

att

många

praktik

utvecklas

och/eller

personer

i

dessa

tillämpas.

Personer

inom

grupper

hamnar

allt

privat, offentlig

och

ideell

längre

från

arbets-

sektor deltar på olika sätt i

marknaden

och

får

tillämpning

eller

utveckling

svårt

att

komma

av metoder inom ramen för

tillbaka

när

efter-

ett projekt. Samverkan mellan

frågan förändras.

olika

berörda

aktörer

utvecklas.

10: Investera i

EJFLU: Behov av att

EJFLU: Ökad kompetens och

utbildning och i

stimulera

kunskaps-

kunskap för att möta lands-

vidareutbild-

överföring

och

kom-

bygdens

utmaningar,

till

ning,

inklusive

petensutveckling.

exempel

inom

miljöområdet

yrkesutbildning

och inom affärsutveckling.

för färdigheter

ESF: I vissa delar

ESF: Ställningen på arbets-

och

livslångt

av

lärande.

landet

kan

både

marknaden

för

deltagande

behov av kompetens-

kvinnor och män stärks sam-

och

arbetskraftsbrist

tidigt som arbetsgivarnas till-

förutses

till följd

av

gång

till

kompetens

den

demografiska

förbättras.

Tillgången

på

utvecklingen.

Höga

kompetens

som

svarar

mot

krav

på

arbetsmark-

verksamhetens

krav

och

nadens

omställnings-

arbetsmarknadens

behov

förmåga

medför

be-

ökar. Kapaciteten för lärande

hov

av

förnyad och

på arbetsplatsen

utvecklas

utvecklad

kompetens

inom

ramen

för

exempelvis

i privat, offentlig och

yrkesutbildning

inom

gym-

ideell sektor. För

att

nasieskolan,

den

kommunala

klara

kompetensför-

vuxenutbildningen och yrkes-

sörjningen

och

sam-

högskolan samt i yrkes-

tidigt

bredda vägarna

introduktionsanställningar.

till

arbete

för

unga

Stödstrukturer utvecklas som

och andra nytillträdda

säkerställer kvalitet i lärandet

på

arbetsmarknaden,

och möjliggör för fler arbets-

behöver

kopplingen

givare att erbjuda jobb med

mellan utbildning och

ett definierat utbildningsinne-

arbetsmarknad

håll

stärkas.

30

Samtliga övergripande prioriteringar (1, 2 och 3)

Skr. 2013/14:218

7: Främja

håll-

ERUF: Behov av ökad

ERUF: Utvecklade

samt

bara

transporter

tillgänglighet för före-

smarta och hållbara trans-

och

få

bort

tagens konkurrenskraft

portlösningar

som under-

flaskhalsar

i

och

för

att

vidga

lättar kopplingar till om-

viktig

nätinfra-

arbetsmarknaden. Till-

världen och ökar arbets-

struktur

gängligheten

inom

kraftens rörlighet. Förbätt-

flera

regioner

behöver

rad kapacitet

av

befintligt

förbättras samt insatser

transportsystem med positiv

för övergång

till

mer

effekt på näringslivets kon-

hållbara

transport-

kurrensförmåga

samt

fler

medel.

Svagt

utveck-

långsiktigt hållbara

tran-

lade

kollektiva

tran-

sportsystem.

sportmöjligheter

och

små

funktionella

arbetsmarknader

begränsar

arbets-

kraftens

rörlighet

och

företagens förmåga att

hitta rätt kompetenser.

Näringslivets

kon-

kurrenskraft

är starkt

beroende av väl funge-

rande

och

robusta

transportsystem

för

såväl

gods-

som

persontrafik.

31

Skr. 2013/14:218 Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Hatt, Lööf, Arnholm, Svantesson

Föredragande: statsrådet Lööf

Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:218 Partnerskapsöverenskommelsen

32