Skatt, tull och	3
exekution

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Förslag till statens budget för 2014

Skatt, tull och exekution

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		5
2	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ...........................................................		7
	2.1	Omfattning ..............................................................................................	7
	2.2	Utgiftsutveckling ....................................................................................	7
	2.3	Mål för utgiftsområdet ...........................................................................	8
	2.4	Resultatredovisning ................................................................................	9
	2.4.1	Analys och slutsatser ..............................................................................	9
	2.5	Politikens inriktning ...............................................................................	9
3	Skatt	.......................................................................................................................	11
	3.1 .........................................................................................................	Mål	11
	3.2 ..............................................................................	Resultatredovisning	11
	3.2.1 ............................................................................	Analys och slutsatser	14
	3.3 .............................................................................	Politikens inriktning	14
	3.4 ........................................................................................	Budgetförslag	15
	3.4.1 .....................................................................................	1:1 Skatteverket	15
4	Tull.........................................................................................................................		17
	4.1 .........................................................................................................	Mål	17
	4.2 ..............................................................................	Resultatredovisning	17
	4.2.1 ............................................................................	Analys och slutsatser	20
	4.3 .............................................................................	Politikens inriktning	21
	4.4 ........................................................................................	Budgetförslag	21
	4.4.1 ........................................................................................	1:3 Tullverket	21
5	Exekution..............................................................................................................		23
	5.1 .........................................................................................................	Mål	23
	5.2 ..............................................................................	Resultatredovisning	23
	5.2.1 ............................................................................	Analys och slutsatser	25
	5.3 .............................................................................	Politikens inriktning	26
	5.4 ........................................................................................	Budgetförslag	26
	5.4.1 ...............................................................	1:2 Kronofogdemyndigheten	26

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabellförteckning
Anslagsbelopp....................................................................................................................		5
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .........................	7
2.2	Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och
	exekution .................................................................................................................	8
2.3	Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och
	exekution .................................................................................................................	8
3.1	Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket..........................................................................	15
3.2	Offentligrättslig verksamhet Skatteverket ..............................................................	15
3.3	Uppdragsverksamhet Skatteverket ..........................................................................	15
3.4	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Skatteverket.................................	15
4.1	Anslagsutveckling 1:3 Tullverket..............................................................................	21
4.2	Offentligrättslig verksamhet Tullverket...................................................................	21
4.3	Uppdragsverksamhet Tullverket ..............................................................................	21
4.4	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Tullverket.....................................	22
5.1	Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten....................................................	26
5.2	Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten.........................................	26
5.3	Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten.....................................................	26
5.4	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Kronofogdemyndigheten...........	26

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.för budgetåret 2014 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1	Skatteverket	7 042 240
1:2	Kronofogdemyndigheten	1 796 653
1:3	Tullverket	1 676 630
Summa		10 515 523

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

2.1Omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerade finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer arbetet med huvuduppgifterna exempelvis folkbokföring, id-kort, fastighetstaxering, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning.

Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter för respektive huvuduppgift. Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka i övervaknings- och kontrollverksamheten och ansvara för tullkontrollen till sjöss.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
1:1 Skatteverket	6 911	6 969	6 973	7 042	7 136	7 260	7 423

1:2 Kronofogdemyndigheten	1 743	1 756	1 753	1 797	1 820	1 850	1 890
1:3 Tullverket	1 619	1 629	1 629	1 677	1 693	1 740	1 771
Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution	10 272	10 353	10 355	10 516	10 649	10 850	11 083

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 33

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 20131	10 223	10 223	10 223	10 223
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning2	286	425	608	849
Beslut	6	1	19	11

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden

Övrigt3	1	1	1	1
Ny ramnivå	10 516	10 649	10 850	11 083

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär. 3Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

I budgetpropositionen för 2013 beräknades utgiftsområdet att öka med 225 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Nu föreslås utgiftsområdet öka med 293 miljoner kronor. Huvudanledningen är pris- och löneomräkningen som för 2014 blev 286 miljoner kronor, 51 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2013.

En ny unionstullkodex (UCC) inom EU innebär genomgripande förändringar för Tullverket. Myndigheten behöver enligt en EU- gemensam tidplan utarbeta nya effektiva arbetsprocesser, bygga nya it-system och samtidigt byta ut det gamla tulldatasystemet. Det är en tidspressad och tvingande systemutveckling som måste starta redan innevarande år och medför därför behov av ytterligare medel. Tullverkets tillförs engångsvis 10 miljoner kronor på höständringsbudgeten. Dessutom ökas myndighetens anslag tillfälligtvis med 16 miljoner kronor 2014, 16 miljoner kronor 2015, 34 miljoner kronor 2016 och 26 miljoner kronor 2017.

Med anledning av att regeringen föreslår och aviserar många nya och förändrade skatteregler som avses träda i kraft inom kort behöver Skatteverket redan 2013 anpassa sin verksamhet. Skatteverket behöver ta fram nya it-system, utbilda personal och förbereda informationsinsatser för dessa åtgärder men även säkerställa möjligheten att bedriva verksamheten i övrigt.

Skatteverkets anslag ökas därför på höständringsbudgeten med 120 miljoner kronor.

Vidare minskas utgiftsområdet planenligt fr.o.m. 2014 när engångsvisa medel upphör. Skatteverkets anslag minskas med 8 respektive 2,2 miljoner kronor då de tillfälliga medlen för arbetet med förbättrad ärendehantering för stärkt rättssäkerhet samt införandet av EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare upphör.

Under posten övrigt minskas utgiftsområdet med 14,8 miljoner kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvalt- ningsprojekt genomförs i statsförvaltningen. Minskningen fördelas proportionellt med 9,9 miljoner kronor för Skatteverket, 2,5 miljoner kronor för Kronofogdemyndigheten och 2,4 miljoner kronor för Tullverket. Slutligen, under samma post, tillförs Skatteverket respektive Tullverket planenligt 15,4 respektive 0,5 miljoner kronor för 2009-års effekter av kostnadsmässig avräkning.

Tabell 2.3 Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	2014
Transfereringar1	86
Verksamhetskostnader2	10 410
Investeringar3	20
Summa ramnivå	10 516

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Utgiftsområdets utgifter utgörs i huvudsak av verksamhetsutgifter.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.

2.4Resultatredovisning

Resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån myndigheternas resultat vad gäller rättssäkerhet, kvalitet, förtroende och kostnadseffektivitet. Att myndigheterna arbetar för att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig är också en bedömningsgrund.

Som stöd för att bedöma det samlade resultatet inom utgiftsområdet finns bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar samt underlag som erhålls från Riksrevisionens årliga revisioner. Vidare finns undersökningar om allmänhetens förtroende för myndigheterna.

En mer detaljerad resultatredovisning och bedömning av resultatet följer under respektive myndighetsavsnitt.

2.4.1Analys och slutsatser

Samtliga myndigheters verksamhet bedrivs i huvudsak med god kvalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet. Gemensamt för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är fokus på insatser för att förenkla regelverk och förebygga fel så att det blir rätt från början. Regelbundna undersökningar visar att medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna sammantaget är högt. Insatserna för att bekämpa brottslighet har förstärkts och samtliga myndigheter deltar i arbetet mot grov organiserad brottslighet.

Regeringens bedömning är att samtliga myndigheter på ett positivt sätt bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

2.5Politikens inriktning

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och de ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen.

De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av det fortsatta förenklingsarbetet och att myndigheterna aktivt bidrar med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.

Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Det är viktigt att säkerställa att systemen inte utnyttjas på icke avsett sätt.

Fortsatta förändringar och rationaliseringar är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av e-tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Utvecklingen måste ske tillsammans med de insatser som görs för att förbättra servicen till allmänheten och företagen och i lämpliga delar bygga på gemensamma lösningar för statsförvaltningen.

Myndigheterna ska kontinuerligt följa samhällets utveckling och styra resurserna till prioriterade områden. Myndigheterna ska kunna möta de krav som ställs på dem på både kort och lång sikt. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för en effektiv verksamhet. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att löpande följa upp verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

3 Skatt

3.1Mål

För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

–eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag,

–brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas,

–medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet.

3.2Resultatredovisning

Skatteverkets verksamhet är indelad i åtta skatteregioner. Huvudkontoret leder och styr skatteregionerna. Skatteverket bedriver enskilt och i samverkan med andra myndigheter verksamhet på ett hundratal orter. Under 2012 rekryterade Skatteverket i stor omfattning tack vare myndighetens ekonomiska läge och resurstillskott från regeringen. Kostnadsutfallet för 2012 blev 6 911 miljoner kronor vilket är 245 miljoner kronor mer än 2011.

Skatteverket fastställer och redovisar 95 procent av de skatter som betalas i Sverige. Under 2012 betaldes det in 1 503 miljarder kronor i skatter och avgifter till Skatteverket vilket var en ökning med 9 miljarder jämfört med 2011. Det har blivit ännu enklare att göra rätt från början genom att fler kan e-deklarera och fler valde att göra det. Ett annat tecken på att det blivit enklare för

medborgare och företag att deklarera är att andelen formella fel minskade.

Förtroendet för Skatteverket hos medborgare och företag är oförändrat högt. Skatteverket fick även goda betyg för sitt bemötande både i Skatteupplysningen och för besök på servicekontoren. För att behålla allmänhetens höga förtroende är det viktigt att Skatteverket upprätthåller en hög och enhetlig kvalitet. Rättssäkerheten stärktes under året genom att fler rättsliga ställningstaganden publicerades på Skatteverkets webbplats och genom att fler kunde lämna uppgifter till Skatteverket elektroniskt. Skatteverket behöver däremot förbättra kunskapen om registerkvaliteten för att åstadkomma så korrekta register som möjligt. Den sammanfattande bedömningen är dock att registerkvaliteten blev bättre under året.

Produktiviteten inom Skatteverket är i huvudsak bra. Kostnaden för att ta in 100 kronor i skatt är 46 öre. Studier från konsultbolagen McKinsey respektive Gartner visar att kärnverksamheten är effektiv jämfört med andra länder men att it-utvecklingen kan förbättras.

En huvudinriktning inom skatteverksamheten är att det är viktigt att underlätta så att medborgare och företag ska kunna göra rätt från början. En ökad användning av e-tjänster bidrar till det. Användningen av Skatteverkets e- tjänster ökar stadigt, både för medborgare och för företag. Skatteverket kommer att behöva fortsätta sitt arbete med att förbättra den s.k. e- vägen, både internt och externt, för att kunna göra de produktivitets- och effektivitetsökningar som är nödvändiga för verksamheten.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Skatteverkets verksamhet är uppdelad i beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning, bouppteckning, föra äktenskapsregister och utfärda id-kort.

Årsredovisningen för 2012 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

Beskattning

Beskattningsverksamhetens huvudsakliga arbetsuppgifter är löpande ärendehantering, förebyggande arbete och kontroll.

Skatteverkets strategi innebär att den nedlagda tiden för löpande ärendehantering ska minska och istället kunna läggas på förebyggande arbete och kontroll. Genom att förebygga fel så ser Skatteverket till att det blir rätt från början vilket då ska minska tiden för löpande ärendehantering. Skatteverket ska arbeta förebyggande i alla sina kontakter med medborgare och företag för att undvika framtida fel. Det ska vara lätt att göra rätt för sig både för medborgare och för företag. Under 2012 har Skatteverket bl.a. anordnat målgruppsanpassade informationsträffar, kontaktat många företag, utvecklat e- tjänster och samverkat med andra myndigheter. Skatteverket samverkade även i förebyggande syfte med bl.a. branschorganisationer för att motverka skattefusk.

Skatteverket träffade avtal om så kallad fördjupad samverkan med åtta koncerner. Syftet var att minska koncernernas skatterisker genom att Skatteverkets handläggare bidrog till att kvalitetssäkra koncernens skatteflöden och fördjupa dialogen om koncernens skattestrategi. Kritik har riktats mot fördjupad samverkan avseende bristande likabehandling från vissa intresseorganisationer. Skatteverket håller på att ta fram riktlinjer avseende fördjupad samverkan för att säkerställa att skattebetalarna behandlas lika.

Utvecklandet av e-tjänster bidrar till effektiviseringar både för deklaranterna och för Skatteverket. Under 2012 lämnades 4,9 miljoner deklarationer elektroniskt. Det var 75 procent av privatpersonerna som lämnade inkomstdeklarationen elektroniskt. Andelen privatpersoner med näringsverksamhet som använder e-vägen ökade också men i mindre omfattning. Andelen företag som lämnade sin skatte-

deklaration elektroniskt ökade till 67 procent 2012 jämfört med 60 procent 2011.

Kontrollverksamheten ska ske mot områden där risken för skattefel är högst. De områdena är internationella transaktioner, skatteupplägg och avancerat skattefusk. Avancerat skattefusk hotar seriösa företag och undergräver förtroendet för skattesystemet.

Under 2012 har inriktningen fortsatt mot att kontrollera hela företaget istället för enskilda händelser vilket gör det enklare och mindre tidskrävande för företaget men samtidigt ställer stora krav på en bredare kompetens och samarbete mellan Skatteverkets handläggare.

Kontrollerna inriktas i första hand mot avsiktliga fel, men Skatteverket rättar också många oavsiktliga fel, även till deklarantens fördel. För att träffsäkerheten ska bli så hög som möjligt är det viktigt att riskanalysen är korrekt och aktuell. Under året ledde 81 procent av revisionerna och 86 procent av skrivbordsutredningarna till ändring.

Under 2012 har kontrollen av kassaregister inriktats mer mot det avsiktliga fusket. Kontrollen av personalliggare har i möjligaste mån genomförts i samband med kassa-register- kontroller. Antalet påförda kontrollavgifter ökade kraftigt vilket sannolikt var konsekvensen av ett riskbaserat urval där kontrollerna riktade sig mot dem som avsiktligt fuskade.

Kontrollerna av ansökningarna om skattereduktion för rot- och rutarbete har fortsatt legat på en hög nivå. Skatteverket har under 2012 stoppat utbetalningar på 72 miljoner kronor, återkrävt 4 miljoner kronor och gjort 79 brottsanmälningar.

Skatteverket har fortsatt sin satsning mot svartarbete. Insatserna har koncentrerats till arbetskraftsintensiva branscher som bygg-, transport-, lager- och städbranscherna. Åtgärderna mot grov ekonomisk och organiserad brottslighet har omfattat 509 revisioner och 541 skrivbordsutredningar och den debiterade skatten har ökat med 1 119 miljoner kronor, exklusive skattetillägg.

Nya informationsutbytesavtal har lett till utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket. Myndighetens information om detta och om möjligheten till frivillig rättelse har lett till beslut om höjd skatt med 401 miljoner kronor 2012.

Skatteverket deltar i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Myndigheten har bl.a. bidragit

genom att kontrollera avancerat skattefusk i utredningar och revisioner samt initiera betalningssäkringar.

Brottsbekämpning

Skattebrottsenheterna arbetar i huvudsak med att biträda åklagare i förundersökningar om misstänkta enligt skattebrottslagen och bokföringsbrott.

Underrättelseverksamheten utgör en viktig del i Skatteverkets brottsbekämpning. Underrättelseverksamheten syftar till att avslöja brott men även till att förstå, förutsäga och förklara fenomen inom den ekonomiska brottsligheten. Kunskapen ska sedan stödja det operativa arbetet även inom andra delar av Skatteverket och samverkande myndigheter.

Skatteverket deltar i regeringsuppdraget med att förbättra rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). För Skatteverkets del innebär det bl.a. att utveckla it-stöd för brottsanmälan och brottsutredning där myndigheten kan hantera uppgifter om misstänkta personer och brott samt utbyta uppgifter med åklagare. Under hösten 2012 skickades de första elektroniska brottsanmälningarna till åklagare.

Antalet avslutade förundersökningar uppgick till 1 786, vilket är 15 procent under nivån för 2011. Styckkostnaden för en avslutad brottsutredning har ökat med 20 procent jämfört med 2011 beroende på färre avslutade brottsutredningar. Under 2012 har genomströmningstiderna ökat något för de ärenden som skattebrottsenheterna handlägger.

Folkbokföring

Folkbokföringsregistret måste hålla en hög kvalitet därför att många medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen.

Antalet ärenden ökar varje år till följd av att antalet invånare ökar med ca 100 000 per år. Varje medborgare genererar ett visst antal ärenden under sin livstid, hur många varierar i stor grad.

Folkbokföring på lägenhet bidrar till en bättre kvalitet i registret. Över 97 procent av de som bor i flerbostadshus är nu folkbokförda på lägenhet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Under 2012 har användningen av e-tjänster ökat sakta. Under året togs 2,6 miljoner personbevis ut, varav 29 procent elektroniskt vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2011. Antalet flyttanmälningar som görs elektroniskt är 15 procent vilket får anses vara en låg nivå.

Fastighetstaxering

Fastighetstaxeringen sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering. Alla fastigheter taxeras vid allmän fastighetstaxering vart sjätte år. Vissa fastighetstyper taxeras dessutom vid förenklad fastighetstaxering som sker mitt emellan de år då allmän fastighetstaxering sker. Allmän och förenklad fastighetstaxering sker enligt ett fastställt schema för olika fastighetstyper. År då det inte sker allmän eller förenklad fastighetstaxering för en viss fastighetstyp sker i stället en särskild fastighetstaxering. Denna innebär att föregående års fastighetstaxering fastställs oförändrad om det inte skett något som utgör grund för ny taxering. För att ytterligare effektivisera verksamheten bedrivs numera fastighetstaxering på fyra orter.

Till följd av det rullande schemat är det svårt att göra jämförelser mellan åren. År 2012 är jämförbart med 2009. Styckkostnaden för taxeringen har sjunkit eftersom nedlagd tid minskat. Skatteverket uppnår dock inte sina mål för genomströmningstiderna.

Bouppteckning

Arbetet med registrering av bouppteckningar är koncentrerat till tre orter. Registreringen av bouppteckningen har stor civilrättslig betydelse för dödsboet. Maskinella påminnelser för att få in bouppteckningar har införts. Ju tidigare ett dödsbo får en påminnelse desto större är sannolikheten att en bouppteckning lämnas in. Antalet ärenden har ökat något tillsammans med den nedlagda resursen. Genomströmningstiderna är stabila och tidigare balanser är nu på en acceptabel nivå.

Äktenskapsregistret

Den 1 oktober 2011 tog Skatteverket över arbetsuppgifter från Statistiska centralbyrån och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

domstolarna. Arbetet innebär handläggning, förvaring och utlämnande av ärenden som rör registrering av äktenskapsförord, gåvor mellan makar, anmälningar om bodelning och bodelningshandlingar. Övertagandet av verksamheten har fungerat bra. Den uppföljning som gjorts visar att de formella kraven är uppfyllda och att ärendena hanteras skyndsamt.

Utfärda id-kort

Sedan 2009 tar Skatteverket emot ansökningar och utfärdar id-kort till personer som är folkbokförda i landet, har fyllt 13 år och kan styrka sin identitet.

Det går att ansöka om id-kort på 27 platser i landet och hämta sitt färdiga id-kort på ytterligare 12 platser. Genomströmningstiderna har förbättrats och 82 procent kan hämta sina idkort inom två veckor. Under 2012 utfärdades 94 947 id-kort vilket är en ökning med drygt 1 000 id-kort sedan 2011.

Kompetensförsörjning
Vid utgången	av 2012	hade Skatteverket
10 463 anställda	jämfört	med 10 267 vid ut-

gången av 2011. Det är tillskottet i budgetpropositionen för 2011 som möjliggjort att Skatteverket kunnat rekrytera fler medarbetare. Andelen kvinnor var 66 procent och andelen chefer som var kvinnor uppgick till 58 procent.

Den totala sjukfrånvaron har ökat något och uppgick vid utgången av 2012 till 3,3 procent.

3.2.1Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Skatteverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Regeringen anser att Skatteverkets inriktning att prioritera e-vägen, både internt och externt, är den rätta. Riktad och behovsanpassad information ska i första hand ske genom elektroniska lösningar. Det är viktigt att underlätta för dem som vill göra rätt för sig. Inriktningen leder till en ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet.

Regeringen anser registerkvaliteten hos Skatteverket i huvudsak är bra men den kan bli ännu bättre för att säkerställa att rätt beslut eller åtgärd tas.

Myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med att ständigt bli bättre. Det innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en effektiv kontroll. Det är viktigt att det arbetet fortgår.

Det är viktigt att resurserna i kontroll-verk- samheten koncentreras till områden med högst risk för skattefel. Regeringen delar Skatteverkets samlade bedömning att utvecklingen av skattefelet gick i en fördelaktig riktning 2012.

Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår.

3.3Politikens inriktning

En väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med urvals- och riskanalyser liksom uppföljningssystem fortsätter att utvecklas.

Servicen till företag och medborgare ska fortsätta utvecklas och förbättras. För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att medborgare och företag behandlas på ett enhetligt sätt i myndigheten. Det gäller t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, är det viktigt att arbetet fortsätter i syfte att ytterligare öka enhetligheten.

Syftet med kontroll och sanktioner är att förstärka och upprätthålla normer. Kontroller ska i huvudsak riktas mot att upptäcka och åtgärda avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller.

De öppna gränserna och en allt mer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det kräver att Skatteverket intensifierar samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är angeläget att Skatteverket fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Vidare

kräver det internationella samarbetet en särskild struktur och kompetens och det är därför viktigt att myndigheten fortsätter att arbeta med att höja kompetensen hos medarbetarna samt utvecklar arbetssättet.

3.4Budgetförslag

3.4.11:1 Skatteverket

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	6 910 687		sparande	98 089
			1	Utgifts-
2013	Anslag	6 968 548	1	prognos	6 973 096
2014	Förslag	7 042 240

2015	Beräknat	7 136 008	2
2016	Beräknat	7 260 444	2
2017	Beräknat	7 423 042	2

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 7 042 241 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

Kompletterande information

Tidigare uppgift gällande forskning inom skatteområdet upphör (se vidare i Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.40).

Bidrag till internationella organisationer avser bl.a. BEPS-projektet (se vidare i Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.39).

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel1	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras2		kostnad)

Utfall 2012	8 278	59 853	59 853	0

Prognos 2013	8 100	57 530	57 530	0

Budget 2014	8 100	57 530	57 530	0

1Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgifter som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning och avgifter för prissättningsbesked och förhandsbesked samt ärenden enligt äktenskapsbalken och ansökningsavgift för gåvomottagare.

2Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet, avgifter för ID-kort och kopior av allmänna handlingar.

Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Uppdrags-	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet1			(intäkt -
			kostnad)
Utfall 2012	944 671	983 942	-39 271

Prognos 2013	940 000	978 000	-38 000

Budget 2014	965 000	960 000	5 000

1Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna och Premiepensionssystemet, resurssamordning med verksamhetsstöd till Kronofogdemyndigheten och Statens Servicecenter, servicekontorssamverkan med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, tjänsteexport, SPAR och offentlig inköps- och resurssamordning.

Regeringens överväganden

Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 20131	6 848 548	6 848 548	6 848 548	6 848 548
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning2	198 382	292 212	416 731	579 438
Beslut	-10 204	-10 340	-10 520	-10 756

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt3	5 514	5 587	5 685	5 812
Förslag/
beräknat
anslag	7 042 240	7 136 008	7 260 444	7 423 042

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär. 3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojektet som genomförs i statsförvaltningen.

Skatteverkets anslag minskas med 8 respektive 2,2 miljoner kronor då de engångsvisa medlen

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

för arbetet med förbättrad ärendehantering för stärkt rättssäkerhet samt införandet av EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare upphör.

Under posten övrigt tillförs Skatteverket planenligt 15,4 miljoner kronor för 2009-års effekter av kostnadsmässig avräkning. Anslaget minskas med ca 9,9 miljoner kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 7 042 240 000 kronor anvisas under anslag 1:1 Skatteverket för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 7 136 008 000 kronor, 7 260 444 000 kronor respektive 7 423 042 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4 Tull

4.1Mål

För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

–eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner ska säkerställas på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag,

–brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas,

–medborgare och företagare ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet.

4.2Resultatredovisning

Tullverkets verksamhet syftar till att fastställa och ta ut tullar, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter så att en korrekt uppbörd kan säkerställas samt att övervaka och kontrollera trafiken så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor följs.

Tullverket verkar i hela landet men har personal framförallt vid gränsorter där mycket trafik passerar och i Stockholm, Malmö och Göteborg. Myndigheten är organiserad i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten är indelad i avdelningarna Effektiv handel och Brottsbekämpning och den avdelningsgemensamma Nationella enheten som utför analys- och underrättelseverksamhet. Verksamheten finansieras i huvudsak via anslags

medel och 74 procent av kostnaderna utgörs av personalkostnader. Tullverkets kostnader för 2012 uppgick till 1 619 miljoner kronor, en ökning med 49 miljoner kronor jämfört med 2011. Av verksamhetens totala kostnader stod Brottsbekämpningen för 62 procent och Effektiv handel för 38 procent.

Årsredovisningen för 2012 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

Uppbörd

Tullverket säkerställde 64,5 miljarder kronor i uppbörd 2012, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med 2011 men i nivå med 2010. Den främsta förklaringen till uppbördsminskningen är att andelen av importens värde som utgörs av bearbetade varor har minskat medan andelen råvaror har ökat. Bearbetade varor är, till skillnad från råvaror, ofta tullbelagda och mervärdesskatt för dessa ska i regel betalas till Tullverket vid importtillfället. Närmare 90 procent av uppbörden utgörs av mervärdesskatt, följt av tullmedel (8 procent) och resterande 2 procent av andra skatter och avgifter så som t.ex. energiskatter, jordbrukstullar och sockeravgifter.

Tullverket klarerade ca 5,7 miljoner ärenden 2012 varav 5,2 miljoner utgjorde tulldeklarationer. Myndigheten tog emot 99 procent av deklarationerna elektroniskt och 87 procent

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

av dessa klarerades och kontrollerades automatiskt. Volymerna motsvarar 2011 års nivå.

Skattefelet, dvs. skillnaden mellan den uppbörd som skulle debiteras om all avgiftsbelagd import deklarerades korrekt och den uppbörd som faktiskt debiteras, bedöms vara oförändrat i förhållande till de senaste två föregående årens

bedömningar och	ligger kvar	på	en nivå om
4 procent, vilket	motsvarar	ca	2,6 miljarder

kronor. De områden där skattefelet bedöms uppstå är inom tullvärde, befrielse eller nedsättning av tull eller skatt, varor som inte anmälts till godkänd tullbehandling samt varuklassificering. Andelen deklarationer utan allvarliga fel avseende uppbörden har beräknats till 98,2 procent 2012 (99,0 procent 2011) och andel rätt debiterad uppbörd har beräknats till 98,4 procent (98,7 procent 2011). Andelen deklarationer som är riktiga och fullständiga ur handelsstatistiskt hänseende har ökat de senaste åren till 75,6 procent 2012 (71,9 procent 2011, 68,9 procent 2010). De vanligaste felen gäller statistiskt värde och varukod.

Förebyggande insatser och effektiva kontroller samverkar och är viktiga för att hålla skattefelet på en låg nivå och säkra uppbörden. Utgångspunkten för kontroll-, uppföljnings- och informationsinsatser är riskbaserat urval. De kontroller som genomförs ska i så stor utsträckning som möjligt ge väsentligt resultat och förmå dem som gör fel att varaktigt ändra sitt beteende. En hög träffsäkerhet i urvalen leder till att fler fel upptäcks och åtgärdas samt att Tullverkets resurser används så effektivt som möjligt.

Regeringen gav i regleringsbrevet för 2012 Tullverket i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam kontrollstrategi. Tullverket har fokuserat på att ange områden där Tullverkets kontrollverksamhet ska verka, på vilket sätt och olika nivåer. Syftet är att ange en inriktning för kontrollverksamheten, stödja verksamheten i planeringsarbetet och att förbättra utfallet av

kontrollerna.	Kontrollstrategin började	gälla
1 februari 2013.
Tullrevision	och eftergranskningar	har

resulterat i tilläggsdebiteringar om sammanlagt 4,8 miljarder kronor 2012 vilket är mycket högre än tidigare år (447 miljoner 2011). Detta beror till största delen på kontroller av import av punktskattepliktiga varor. Ett antal av dessa ärenden är överklagade och ännu inte avslutade. Vidare har myndigheten genomfört ett flertal kontroller inriktade på anti-dumpningstull.

Säkerställande av uppbörd innebär att uppbörden ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid. Jämfört med 2011 har resultatet sjunkit. Andel inbetalt belopp av fastställt belopp har

minskat	från	99,86 procent		2011	till
99,14 procent 2012. I kronor innebär det					att
drygt 583 miljoner		kronor	inte	har betalats.
Drygt	480 miljoner kronor		av	beloppet	är

kopplat till ett tullrevisionsärende från 2006 och som 2012, efter domslut från Förvaltningsdomstolen, överlämnats till Kronofogdemyndigheten. Andel debiterad uppbörd som är inbetald i rätt tid ligger på 92 procent vilket är en minskning från 96 procent 2011. Minskningen är kopplad till de värdemässigt mycket stora debiteringarna av punktskatter som gjordes i samband med revision och efterkontroll. Tullverket kan inte utläsa att det finns någon tendens till minskad betalningsvilja hos företagen.

Till följd av EU-lagstiftningen skulle alla giltiga tillstånd till förenklade förfaranden som gäller import, export och uppläggning på tullager varit omprövade vid utgången av 2011. På grund av den stora ärendemängden har myndigheten inte kunnat hantera samtliga omprövningar inom utsatt tid, varför omprövningsarbetet fortsatt under 2012. Vid årets slut återstod ett fåtal tillstånd och hela omprövningsarbetet avslutades den 30 april 2013. Omprövningsarbetet har sammantaget inneburit att myndigheten återkallat 59 procent av tillstånden till förenklat förfarande. I dagsläget finns ca 4 900 giltiga tillstånd till förenklade förfaranden.

Europeiska kommissionen reviderar löpande medlemsstaternas tullmyndigheter. Olika områden granskas utifrån en årlig revisionsplan. I oktober 2012 granskade kommissionen Tullverkets hantering av extern gemenskapstransitering. Resultatet av granskningen var att myndighetens system och förfaranden visade på brister. Tullverket har påbörjat ett arbete med att åtgärda bristerna, men ytterligare insatser kommer att krävas.

Brottsbekämpning

Tullverket genomför kontroller för att säkerställa att varor som omfattas av in- och utförselrestriktioner inte förs in eller ut i strid mot gällande villkor samt att förbjudna varor inte smugglas in. Kontrollerna sker i form av fysiska kontroller (resandekontroller, godskontroller

eller kontrollvisitationer) och i det kommersiella varuflödet sker de i form av varuundersökningar, klarerings-, dokument- eller efterkontroller. Inom kontrollverksamheten har narkotikabekämpning högsta prioritet och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak har hög prioritet.

Under 2012 genomförde Tullverket ca 94 000 kontroller särskilt inriktade mot hälsa, miljö och säkerhet, vilket är en ökning med tio procent jämfört med 2011. Antal kontroller som resulterat i avvikelser uppgick till 13 418 stycken vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2011. Ökningen förklaras i huvudsak av att antal avvikelser i postflödet (narkotika, dopingmedel och missbrukssubstanser). De beslag som görs i postflödet är ofta små, men de förhindrar och försvårar för ungdomar att handla narkotikapreparat över internet. Bland de varuslag som tagits i beslag återfinns bl.a. narkotika, alkohol, tobak, vapen, ammunition, utrotningshotade djur och växter, läkemedel och farligt avfall.

Tillsammans med Polisen har Tullverket arbetat med ett uppdrag om att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige (dnr Ju/2011/4092). I uppdraget ingick bland annat att kartlägga införselns omfattning och de tillvägagångssätt som används samt fördjupa samarbetet mellan myndigheterna. Uppdraget redovisades till regeringen i september 2012 och en av slutsatserna var att det saknas indikationer på att det finns organiserade nätverk för vapensmuggling. Skjutvapen är en av många varor som smugglas och de individer som är inblandade kan lika väl ägna sig åt smuggling av exempelvis narkotika eller tobak. I december 2012 gavs myndigheterna ett nytt uppdrag om att fortsätta

och	vidareutveckla	samarbetet
(dnr Ju/2012/8216).
År	2011 trädde lagen (2011:111) om för-

störande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser i kraft som innebär att Tullverket får förhindra spridning av farliga substanser som är på väg att klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara genom att omhänderta och förstöra dem. Detta har resulterat i att Tullverket under 2012 fattat beslut om 523 stycken omhändertaganden (74 kg) och därmed förhindrat spridande av substanserna.

Antal beslag av narkotika och dopningspreparat har ökat men mängderna har minskat och det följer av att myndigheten gjort fler men mindre beslag i postflödet. Den nationella

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

samhällsnyttan har ökat jämfört med 2010 och 2011 från 1 346 miljoner kronor 2010, 854 miljoner kronor 2011 till 1 566 miljoner kronor 2012. Den internationella samhällsnyttan, d.v.s. beslag som skett i ett annat land efter att Tullverket lämnat information, har minskat till 166 miljoner kronor (1,1 miljarder 2011).

Tullverket ska begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten och deltar i samarbetet mot grov organiserad brottslighet. Tullverket har initierat fyra förslag på sådana ärenden jämfört med13 stycken 2011 och inga 2010 och samtliga har blivit accepterade. Dessutom har Tullverket deltagit i 21 sådana ärenden jämfört med 27 stycken 2011 och fem stycken 2010. Myndigheten har deltagit med ca 24 årsarbetskrafter 2012 (43 årsarbetskrafter 2011, 17 årsarbetskrafter 2010). Det minskade deltagandet i samarbetet mot grov organiserad brottslighet förklaras av att Tullverket under 2011 ansvarade för två mycket stora sådana ärenden. Tiden för arbete inriktat mot organiserad brottslighet ligger dock kvar på ungefär samma nivå men sker i stället i linjeverksamhet. Tullverket har identifierat 34 kriminella nätverk 2012 (39 stycken 2011) och slagit ut eller allvarligt stört 10 stycken (17 stycken 2011). Minskningen förklaras av att mer komplexa och resurskrävande ärenden drivits.

I arbetet för att förhindra storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak ökade antalet beslag och omhändertaganden av dessa varor för tredje året i rad och 2012 blev resultatet 2 459 stycken (2 374 stycken 2011). Däremot varierar mängderna av beslag mellan åren. Mängden beslagtagen alkohol har minskat medan mängderna tobak har ökat. Skattebortfallet för alkohol har minskat från 24 miljoner kronor 2011 till 18 miljoner kronor 2012 medan skattebortfallet för tobak har ökat från 41 miljoner kronor 2011 till 96 miljoner kronor 2012.

Myndigheten har under 2012 fortsatt utveckla arbetssätt och arbetsmetoder för att komma till rätta med den dåliga resultatutvecklingen inom arbetet mot ekonomisk brottslighet. År 2010 påbörjade Tullverket en ominriktning av insatserna mot ekonomisk brottslighet som ännu inte lett till förväntade effekter eller resultat. Ominriktningen syftade bl.a. på att identifiera ekonomisk brottslighet vid andra kontroller än efterkontroll. Trots att ett 15-tal förundersökningar årligen inletts har inga åtal väckts och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

det finns därmed inga undandragna avgifter att redovisa.

Effektivitet, enhetlighet och kvalitet

Tullverket redovisar sju slutprestationer: klarering, tillstånd, tullinformation, kontroller i efterhand, fysiska kontroller, rattfyllerikontroller och ärenden överlämnade till åklagare. De fem första speglar myndighetens huvuduppgifter enligt instruktionen och de andra två speglar uppgiften att bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott mot bestämmelser om in- och utförsel av varor samt viss verksamhet i fråga om rattfylleri. Jämfört med förra året är det större variation över hur prestationerna har utvecklats. Ett exempel på skillnaden är produktiviteten som 2011 ökade för samtliga prestationer. Under 2012 har volymerna för fyra delprestationer ökat och minskat för tre. Produktiviteten har ökat för fyra prestationer och minskat för tre (kostnad per ärende). Slutligen har totalkostnaden ökat för fem prestationer och minskat för två.

Kostnadseffektiviteten inom uppbördsverksamheten bedöms sammantaget ha minskat något. Ett flertal indikatorer används för att belysa utvecklingen och flera av dessa indikatorers resultat har sjunkit även om kostnaderna minskat. Inom brottsbekämpningen bedöms kostnadseffektiviteten däremot ha ökat med tio procent vilket förklaras av att antalet konstaterade avvikelser har ökat.

Efterlevnaden av in- och utförselreglerna påverkas positivt av att medborgare och företag har högt förtroende för Tullverket. Därför är det viktigt att handläggningstider, rättstillämpning och kontroller utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. I det dagliga arbetet skapas förtroende också genom hög kvalitet på de olika kontrollinsatser som Tullverket utför samt i förebyggande service- och informationsarbete.

Kompetensförsörjning

Tullverket har successivt minskat bemanningen den senaste femårsperioden och hade vid årets slut 2 122 anställda, fördelat på 1 014 kvinnor och 1 108 män. Jämfört med staten i övrigt har myndigheten en låg personalomsättning och en

hög genomsnittlig anställningstid. Myndigheten har även en tilltagande andel ledningskompetens.

Under året har en kompetensstrategi tagits fram för att tydliggöra Tullverkets framtida kompetensbehov så att myndigheten kan uppnå sin Målbild 2015.

Tullverket placerades på andra plats i jämställdhetsindex (JÄMIX) 2012, vilket är en förbättring med en placering jämfört med 2011.

4.2.1Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Tullverkets måluppfyllelse är god och att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Fler indikatorer har utvecklats negativt jämfört med förra året, vilket delvis kan förklaras av att indikatorerna är av sådan karaktär att det uppstår variationer enstaka år. Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att Tullverket noga följer utvecklingen och vidtar lämpliga åtgärder för att det inte ska uppstå en negativ trend.

Regeringen ser positivt på att Tullverket omgående inlett ett arbete med att vidta åtgärder med anledning av de brister som Europeiska kommissionen uppmärksammat i samband med granskningen av extern gemenskapstransitering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga.

Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Myndighetens ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå såväl den svenska som den europiska marknaden.

Myndighetens samarbete med andra myndigheter och tulladministrationer är gott. Regeringen anser att Tullverkets unika kunskap om varuflödet måste förvaltas och vidareutvecklas i detta samarbete.

Trots insatser för att utveckla arbetssättet för att upptäcka ekonomisk brottslighet är resultatet fortfarande inte tillfredsställande. Trots att ett 15-tal förundersökningar inletts årligen har inga åtal väckts. I likhet med förra året är regeringens bedömning att Tullverket måste fortsätta ansträngningarna.

4.3Politikens inriktning

Tullverket ska fortsätta utveckla och förbättra servicen till företag och medborgare. Arbetet med förenklingar av regler och tullprocedurer ska fortsätta.

Tullverket ska även fortsätta förbättra och effektivisera verksamheten genom en målmedveten prioritering och styrning, modernisering och effektivisering. Det är angeläget att Tullverket fortsätter arbetet med att integrera olika verksamheter inom myndigheten och se till hela varuflödet. Den fördel det innebär att myndigheten har kompetens inom såväl fiskal som brottsbekämpande verksamhet måste tillvaratas. Detta är centralt för en effektiv resursanvändning.

Framtagandet av EU-gemensamma lösningar för e-tull och den kommande unionstullkodexen innebär på sikt att alla tullförfaranden och all kommunikation kommer att ske elektroniskt. Sammantaget ställer detta allt högre krav på Tullverkets arbetsmetoder, kompetens och stödsystem. Regeringen understryker vikten av att Tullverket prioriterar insatser för att standardisera, automatisera och selektera. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd inom områdena riskanalys-, underrättelse- och kontrollverksamheten.

Kontroller ska genomföras i syfte att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Tullverket har en viktig roll i arbetet med att upprätthålla säkerhet i leveranskedjan.

Tullverket ska inom ramen för sin brottsbekämpande verksamhet prioritera arbetet mot grov organiserad brottslighet, storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Att förhindra narkotika att komma in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften. Hög prioritet ska ges till att förhindra den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4.4Budgetförslag

4.4.11:3 Tullverket

Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 618 882		sparande	21 008
			1	Utgifts-	1 628 845
2013	Anslag	1 628 557	1	prognos	1 628 845
2014	Förslag	1 676 630
2015	Beräknat	1 693 282	2

2016	Beräknat	1 740 113	3

2017	Beräknat	1 770 620	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 671 446 tkr i 2014 års prisnivå. 3Motsvarar 1 688 917 tkr i 2014 års prisnivå. 4Motsvarar 1 681 320 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel1	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras2		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2012	19 609	127	19 736	0
Prognos 2013	9 000	140	9 140	0

Budget 2014	9 000	140	9 140	0

1Intäkter till inkomsttitel som inte får disponeras avser dröjsmålsränta. Från och med 2012 redovisas tulltillägg och förseningsavgifter som skatt på andra inkomsttitlar.

2Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter samt tullförrättningsavgifter.

Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket

Tusental kronor

Uppdrags-	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet1			(intäkt -
			kostnad)
Utfall 2012	4 264	4 264	0
Prognos 2013	2 510	2 510	0
Budget 2014	2 510	2 510	0

1Uppdragsverksamhet avser i huvudsak kontroll av exportbidragsgods, utbildning och konferenser samt ränteinkomster.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Regeringens överväganden

Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Tullverket

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 20131	1 618 557	1 618 557	1 618 557	1 618 557
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning2	43 937	65 656	94 333	132 237
Beslut	16 000	10 957	29 144	21 789

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt3	-1 864	-1 888	-1 921	-1 963
Förslag/
beräknat
anslag	1 676 630	1 693 282	1 740 113	1 770 620

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

En ny unionstullkodex (UCC) inom EU innebär genomgripande förändringar för Tullverket. Myndigheten behöver enligt en EU-gemensam tidplan utarbeta nya effektiva arbetsprocesser, bygga nya it-system och samtidigt byta ut det gamla tulldatasystemet. Det är en tidspressad och tvingande systemutveckling som måste starta redan innevarande år och medför därför behov av ytterligare medel. Tullverkets anslag ökas engångsvis med 10 miljoner kronor på höständringsbudgeten. Dessutom ökas myndighetens anslag tillfälligtvis med 16 miljoner kronor 2014, 16 miljoner kronor 2015, 34 miljoner kronor 2016 och 26 miljoner kronor 2017.

År 2015 beräknas anslaget minskas planenligt med ca 5,2 miljoner kronor då de tidsbegränsade medlen (2012–2014) för arbete mot grov organiserad brottslighet upphör.

Under posten övrigt tillförs Tullverket planenligt ca 0,5 miljon kronor för 2009-års effekter av kostnadsmässig avräkning. Till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen minskas Tullverkets anslag med ca 2,4 miljoner kronor fr.o.m. 2014.

Regeringen föreslår att 1 676 630 000 kronor anvisas under anslag 1:3 Tullverket för 2014. För

2015, 2016	och 2017	beräknas anslaget till
1 693 282 000 kronor,		1 740 113 000 kronor
respektive 1	770 620 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5 Exekution

5.1Mål

För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

–upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig,

–medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet.

5.2Resultatredovisning

Kronofogdemyndigheten är rikstäckande och bedriver verksamhet på 39 orter i landet. Myndighetens arbete påverkas i hög grad av hur konjunkturen ser ut. Under 2012 fördjupades krisen både i världsekonomin och i Sverige vilket gjorde att delar av verksamheten fick ett ökat inflöde av ärenden. Kostnadsutfallet 2012 blev 1 743 miljoner kronor vilket är 72 miljoner kronor högre jämfört med 2011.

Kronofogdemyndighetens resultat är generellt goda. Rättssäkerheten och kvaliteten är hög.

Förtroendet bland medborgare och företag för Kronofogdemyndigheten är fortsatt högt. Företagen är dock mer nöjda än medborgarna.

Kronofogdemyndigheten har under 2012 stärkt sin samverkan med andra myndigheter inom ramen för regeringens satsning mot den grova organiserade brottsligheten. Omorganisationen som genomfördes hösten 2011 har lett till att kundperspektivet blivit tydligare i organisationen. Kronofogdemyndigheten

har kommit en god bit på väg utifrån de syften och ambitioner som fanns med omorganisationen. Myndigheten har blivit mer sammanhållen och ledning och styrning sker utifrån en helhetssyn. Koncentrationer av olika verksamheter har börjat generera en ökad enhetlighet. Signalen från myndighetens chefer och medarbetare är att det finns goda möjligheter att ta ytterligare steg mot ökad enhetlighet, kvalitet och effektivitet.

Årsredovisningen för 2012 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

Verkställighet och indrivning

Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Under 2012 drev myndigheten in 9,69 miljarder kronor, vilket är 3 procent mindre jämfört med 2011.

Inflödet av allmänna mål har varit i nivå med 2011. Inflödet av enskilda mål ökade med 1 procent jämfört med föregående år. Antalet pågående gäldenärer ökade med 2 procent till 507 061 gäldenärer. Totalt fanns det 442 408 fysiska personer med skuld i Kronofogdens register vid utgången av 2012 (resterande upp till 507 061 gäldenärer är juridiska personer). 397 809 av dessa hade personnummer och 63 procent av dessa var män. Utöver dessa fanns det 44 599 fysiska personer i Kronofogdens register med av Skatteverket till-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

delade samordningsnummer, av dessa var 90 procent män.

Antalet avslutade mål har minskat jämfört med 2011, vilket främst beror på att antalet fullbetalda mål har minskat. Det är ett tecken på att det blivit svårare för gäldenärer att reglera sin skuld. Antalet gäldenärer som blivit skuldfria till följd av preskription har också minskat.

Antalet inkomna och verkställda avhysningar har minskat och är det lägsta under 2000-talet. Antalet avhysningar där barn berörs har minskat med 14 procent jämfört med 2011. I 170 av landets 290 kommuner berördes inga barn av verkställda avhysningar.

Kronofogdemyndigheten har väsentligt utökat sin delaktighet i samarbetet mot grov organiserad brottslighet med övriga deltagande myndigheter. Arbetet har lett till att 42 miljoner kronor kunnat säkras i dessa ärenden vilket kan jämföras med 2,5 miljoner kronor under 2011. Kronofogdemyndighetens jourverksamhet har fortsatt att vara öppen så att övriga myndigheter, utanför ordinarie öppettider, kan få hjälp med att säkerställa fordringar i tillgångar som påträffats hos gäldenärer som misstänks för grov organiserad brottslighet.

Under 2012 har både produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom verksamheten varit stabil och i nivå med 2012. Enhetligheten har legat på samma nivå som tidigare. Kvalitetsuppföljningen visar att dokumentationen av handläggningen även under 2012 är det område med störst förbättringspotential. Även om dokumentationen har blivit bättre kan den bli ännu bättre.

Summarisk process

Summarisk process är ett förenklat processförfarande. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden.

Under 2012 uppgick antalet ansökningar om betalningsföreläggande till drygt 1 193 000, vilket är en ökning med två procent jämfört med 2011. Under de senaste tio åren har antalet mål ökat med 60 procent.

Produktiviteten i termer av antalet avslutade mål per årsarbetskraft har ökat med sju procent. Styckkostnaden per avslutat mål har ökat med två kronor till 242 kronor.

Handläggningstiden för utslag och beslut har blivit kortare. Antalet ingivare som lämnar sina

ärenden elektroniskt har för första gången på många år minskat. Anledningen är att flera av de stora ingivarna ökat sina andelar av manuella ansökningar. Diskussioner har förts med ingivarna om detta under 2012 och kontakt har även etablerats med leverantörer av inkassosystem för att verka för att ingivarna får bättre systemstöd som bättre kan utnyttja myndighetens elektroniska tjänster.

En granskning av kvaliteten har genomförts och både processkvaliteten och produktkvaliteten bedömts som god. I de fall där anmärkningar hittats är det främst slarvfel orsakade av förbiseende snarare än kunskapsbrister.

Geografiska och organisatoriska skillnader i handläggningstid är i princip oförändrade jämfört med 2011. Det är dock generellt sett svårare att delge svaranden i storstäderna eftersom rörligheten hos de eftersökta är betydligt större i dessa områden.

Skuldsanering

Antalet inkomna ansökningar om skuldsanering har ökat med sju procent under 2012. Det inkom 9 068 ansökningar (48 procent kvinnor) om skuldsanering, en siffra som aldrig tidigare uppnåtts. Ökningarna torde bero på konjunkturen och förändrad lagstiftning. En ökning har också skett av antalet ansökningar om omprövning, där antalet inkomna ärenden ökat med 25 procent. Kronofogdemyndigheten utreder vad som kan ligga bakom ökningen.

Under 2012 beviljades 4 637 personer skuldsanering (52 procent kvinnor), vilket är en minskning med 13 procent jämfört med 2011.

Handläggningens enhetlighet och kvalitet är i princip oförändrad jämfört med föregående år.

Produktiviteten i termer av antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft har minskat med tre procent. För att förbättra effektiviteten har en revidering av processbeskrivningen påbörjats.

Konkurstillsyn

Inflödet av konkursärenden ökade med åtta procent under 2012 jämfört med 2011. Konkurserna ökade främst i branscher som restaurang, byggindustri och detaljhandel. Det inkom även 162 ärenden avseende lönegaranti-

processer vilket är en ökning med 37 procent jämfört med 2011.

Myndigheten har tagit fram en modell för att kvalitetssäkra konkursförvaltarnas personal- och lönegarantihantering. Det sista steget i denna kvalitetssäkring kommer att påbörjas 2013.

Produktiviteten, kvaliteten och enhetligheten är fortsatt god.

Förebyggande arbete

Stödprocessen syftar till att motverka överskuldsättning. Inom det förebyggande arbetet har myndigheten haft fortsatt fokus på att öka ungdomars kunskaper i privatekonomi. På myndighetens webbplats finns undervisningsmaterial i privatekonomi riktat till lärare och andra budbärare. Kronofogdemyndigheten har i snitt 950 unika besökare per månad i lärarrummet på myndighetens webbplats.

Satsningen på att öka kommunpolitikers kunskaper om överskuldsättningens konsekvenser och att motivera kommunerna att arbeta förebyggande har fortsatt under 2012.

Samverkan har även skett med telekomoperatörer och energibolag i syfte att försöka minska antalet betalningsförelägganden som rör skulder från dessa branscher och företag

Kundservice

Kronofogdemyndighetens kundservice ansvarar för att besvara frågor från kunder främst i telefon eller genom e-post.

Antalet besvarade frågor per telefon har för första gången överstigit en miljon. På två år har antalet frågor besvarade via e-post nästan fördubblats och uppgick 2012 till 107 000 frågor.

Kundservice har under 2012 hållit en hög tillgänglighet. Medelväntetiden i telefon var knappt två minuter och 99 procent av all e-post besvarades inom 24 timmar. Genomförda kvalitetsmätningar visar att kvaliteten hos Kronofogden ligger väl över snittet för kundservice hos statliga myndigheter.

Kompetensförsörjning

Kronofogdemyndigheten hade 2 127 anställda vid utgången av 2012, vilket är 2 procent fler än

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

föregående år. Andelen kvinnor var 66 procent och andelen kvinnor som var chefer uppgick till 54 procent, vilket är tre procentenheter lägre än 2011. Sjukfrånvaron har ökat och uppgick vid utgången av 2012 till 3,7 procent. Kvinnors sjukfrånvaro uppgick till 4,2 procent och mäns till 2,9 procent.

För att stärka myndighetens ledning och styrning har ett chefsutvecklingsprogram för samtliga chefer startat under 2012. Kronofogdemyndigheten har infört en modell för individuell prestationsutveckling. Syftet med modellen är att kontinuerligt kunna utveckla chefers och medarbetares prestationer. I korthet innebär det att koppla myndighetens gemensamma mål, vision och värdeord till individuella mål och ageranden.

En medarbetarundersökning genomfördes under 2012. Av undersökningen framkom att medarbetarna upplever arbetet som meningsfullt, att resultat och mål är tydliga och att upplevelsen av säkerhet är bra. Undersökningen visade också att det behöver skapas bättre förutsättningar för utvecklingsmöjligheter för medarbetarna

5.2.1Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Kronofogdemyndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Förtroendet för myndigheten är högt både bland företag och hos medarbetare.

Produktiviteten, effektiviteten, enhetligheten och kvaliteten har ökat på de flesta områden. Myndigheten arbetar strukturerat med att förbättra de områden som har förbättringspotential.

Det är viktigt att myndigheten fortsätter att arbeta för att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig.

Regeringen anser att myndigheten kontinuerligt genomför förbättringar avseende arbetssätt och som resulterat i en positiv resultatutveckling. Det är viktigt att myndigheten så snabbt som möjligt driftsätter de stora it-system som är under utveckling. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga.

Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till samverkan, informations- och erfarenhetsutbyte som finns med andra myndigheter både nationellt och internationellt.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.3Politikens inriktning

Kronofogdemyndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa och driva in skulder. Myndigheten har en betydande funktion i arbetet med att upprätthålla god betalningsvilja i samhället.

Servicen till företag och medborgare ska fortsätta utvecklas och förbättras. Kronofogdemyndigheten ska fortsätta prioritera insatser som underlättar för medborgare och företag att göra rätt för sig.

Myndigheten ska fortsätta arbetet med att effektivisera och utveckla arbetsmetoderna, liksom ta fram förslag till förenklingar av regler.

Det är viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter i arbetet med att bekämpa grov organiserad brottslighet tillvaratas och vidareutvecklas.

I arbetet med att förebygga överskuldsättning är det viktigt att myndigheten tidigt identifierar företeelser och fenomen samt vidtar förebyggande insatser.

5.4Budgetförslag

5.4.11:2 Kronofogdemyndigheten

Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 742 869		sparande	66 725
			1	Utgifts-
2013	Anslag	1 755 511	1	prognos	1 752 594
2014	Förslag	1 796 653

2015	Beräknat	1 819 652	2
2016	Beräknat	1 849 526	2
2017	Beräknat	1 889 780	2

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 796 653 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet

Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2012	1 364 509	3 362		-3 362

Prognos 20131	1 667 000	3 400		-3 400
Budget 2014	1 385 000	3 400		-3 400

1Avseende prognosintäkter till inkomsttitel avser -280 miljoner kronor en engångseffekt på grund av ändrade värdereglering grundavgifter a-mål.

Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2012	15 998	-11 128	4 870
(varav tjänsteexport)	3 470	-4 236	-766
Prognos 2013	14 500	-12 500	2 000
(varav tjänsteexport)	4 000	-4 000	0

Budget 2014	14 000	-13 000	1 000
(varav tjänsteexport)	4 500	-4 500	0

Regeringens överväganden

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 20131	1 755 511	1 755 511	1 755 511	1 755 511
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning2	43 668	66 699	96 615	136 926
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt3	-2 526	-2 558	-2 600	-2 657
Förslag/
beräknat
anslag	1 796 653	1 819 652	1 849 526	1 889 780

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

Anslaget minskas med ca 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordnings-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

vinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 1 796 653 000 kronor anvisas under anslag 1:2 Kronofogdemyndigheten för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 1 819 652 000 kronor, 1 849 526 000 kronor respektive 1 889 780 000 kronor.