Budgetproposition 2014 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Kultur, medier,

trossamfund och fritid

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statens budget för 2014

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		13
2	Lagförslag..............................................................................................................		17
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser
		för film som ska visas offentligt...........................................................	17
3	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.................................		19
	3.1	Omfattning............................................................................................	19
	3.2	Politikens inriktning .............................................................................	19
	3.2.1	Utgångspunkter ....................................................................................	19
	3.2.2	Prioriteringar avseende kultur, film, medier och idrott......................	24
	3.3	Utgiftsutveckling ..................................................................................	37
	3.4	Skatteutgifter.........................................................................................	37
4	Kulturområdesövergripande verksamhet............................................................		41
	4.1	Omfattning............................................................................................	41
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	41
	4.3	Mål .........................................................................................................	42
	4.4	Resultatredovisning ..............................................................................	42
	4.4.1	Bedömningsgrunder..............................................................................	42
	4.4.2	Barn- och ungdomskultur ....................................................................	42
	4.4.3	Kultursamverkansmodellen – kulturen närmare medborgarna..........	44
	4.4.4	Internationellt samarbete .....................................................................	46
	4.4.5	Kulturlivets internationalisering ..........................................................	48
	4.4.6	Kulturella och kreativa näringar...........................................................	50

4.4.7Myndigheten för kulturanalys omvärldsbevakning,

	utvärderingar och analyser av kulturområdet......................................	51
4.4.8	Forskning inom kulturområdet ...........................................................	51
4.4.9	Kultur och hälsa ....................................................................................	53
4.4.10	Jämställdhet...........................................................................................	53
4.4.11	Funktionshinderspolitik.......................................................................	54
4.4.12	Det civila samhället ...............................................................................	55
4.4.13	Kulturbryggan .......................................................................................	56
4.4.14	Nationella minoriteters kultur .............................................................	56
4.4.15	Regional fördelning av statligt stöd .....................................................	57
4.4.16	Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader.................	59
4.5	Budgetförslag ........................................................................................	60

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.5.1

1:1 Statens kulturråd..............................................................................

4.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

		internationellt kulturutbyte och samarbete .........................................	61
	4.5.3	1:3 Skapande skola.................................................................................	61
	4.5.4	1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet...........	62
	4.5.5	1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler .................................................	63
	4.5.6	1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.............................................	64
	4.5.7	1:7 Myndigheten för kulturanalys ........................................................	65
	4.5.8	Bidrag till kulturverksamhet från AB Svenska Spel.............................	65
5	Teater, dans och musik..........................................................................................		67
	5.1	Omfattning ............................................................................................	67
	5.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	67
	5.3	Mål..........................................................................................................	68
	5.4	Resultatredovisning ...............................................................................	68
	5.5	Budgetförslag .........................................................................................	74

5.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus,

		Drottningholms slottsteater och Voksenåsen .....................................	74
	5.5.2	2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål..........................	75
	5.5.3	2:3 Statens musikverk............................................................................	77
6	Litteraturen, läsandet och språket........................................................................		79
	6.1	Omfattning ............................................................................................	79
	6.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	79
	6.3	Mål..........................................................................................................	80
	6.4	Resultatredovisning ...............................................................................	80
	6.4.1	Bibliotek .................................................................................................	80
	6.4.2	Litteratur, läsfrämjande och kulturtidskrifter......................................	81
	6.4.3	Språk.......................................................................................................	84
	6.5	Budgetförslag .........................................................................................	85
	6.5.1	3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ......................................	85
	6.5.2	3:2 Myndigheten för tillgängliga medier ..............................................	86

6.5.33:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

		litteratur .................................................................................................	87
	6.5.4	3:4 Institutet för språk och folkminnen...............................................	87
7	Bildkonst, arkitektur, form och design................................................................		89
	7.1	Omfattning ............................................................................................	89
	7.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	89
	7.3	Mål..........................................................................................................	90
	7.4	Resultatredovisning ...............................................................................	90
	7.4.1	Bildkonst ................................................................................................	90
	7.4.2	Arkitektur, form och design .................................................................	92
	7.5	Budgetförslag .........................................................................................	94
	7.5.1	4:1 Statens konstråd ..............................................................................	94
	7.5.2	4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ....................	94
	7.5.3	4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor .......................................................	95
	7.5.4	4:4 Bidrag till bild- och formområdet ..................................................	95
8	Kulturskaparnas villkor.........................................................................................		97
	8.1	Omfattning ............................................................................................	97
	8.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	97

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	8.3	Mål .........................................................................................................	98
	8.4	Resultatredovisning ..............................................................................	98
	8.5	Budgetförslag ......................................................................................	102
	8.5.1	5:1 Konstnärsnämnden .......................................................................	102
	8.5.2	5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer........................................	103
9	Arkiv....................................................................................................................		105
	9.1	Omfattning..........................................................................................	105
	9.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	105
	9.3	Mål .......................................................................................................	106
	9.4	Resultatredovisning ............................................................................	106
	9.5	Budgetförslag ......................................................................................	109
	9.5.1	6:1 Riksarkivet.....................................................................................	109
10	Kulturmiljö .........................................................................................................		111
	10.1	Omfattning..........................................................................................	111
	10.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	111
	10.3	Mål .......................................................................................................	112
	10.4	Resultatredovisning ............................................................................	112
	10.5	Budgetförslag ......................................................................................	116
	10.5.1	7:1 Riksantikvarieämbetet ..................................................................	116
	10.5.2	7:2 Bidrag till kulturmiljövård............................................................	117
	10.5.3	7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning.........................................................	118
11	Museer och utställningar....................................................................................		119
	11.1	Omfattning..........................................................................................	119
	11.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	119
	11.3	Mål .......................................................................................................	120
	11.4	Resultatredovisning ............................................................................	120
	11.5	Budgetförslag ......................................................................................	126
	11.5.1	8:1 Centrala museer: Myndigheter ....................................................	126
	11.5.2	8:2 Centrala museer: Stiftelser ...........................................................	127
	11.5.3	8:3 Bidrag till vissa museer .................................................................	128
	11.5.4	8:4 Riksutställningar ...........................................................................	129
	11.5.5	8:5 Forum för levande historia...........................................................	129

11.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa

		kulturföremål ......................................................................................	130
12	Trossamfund .......................................................................................................		131
	12.1	Omfattning..........................................................................................	131
	12.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	131
	12.3	Mål .......................................................................................................	132
	12.4	Resultatredovisning ............................................................................	132
	12.5	Budgetförslag ......................................................................................	133
	12.5.1	9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund ................................	133
	12.5.2	9:2 Stöd till trossamfund ....................................................................	133
13	Film .....................................................................................................................		135
	13.1	Omfattning..........................................................................................	135
	13.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	135
	13.3	Mål .......................................................................................................	136
	13.4	Resultatredovisning ............................................................................	136

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	13.5	Budgetförslag .......................................................................................	141
	13.5.1	10:1 Filmstöd .......................................................................................	141
14	Medier	..................................................................................................................	143
	14.1	Omfattning ..........................................................................................	143
	14.2 .................................................................................	Utgiftsutveckling	143
	14.3 ........................................................................................................	Mål	144
	14.4 .............................................................................	Resultatredovisning	144
	14.4.1 ............................................................................	Bedömningsgrunder	144
	14.4.2 ......................................................	Radio och tv i allmänhetens tjänst	144
	14.4.3 ........................	Utbyte av tv - sändningar mellan Sverige och Finland	145
	14.4.4 ....................................................................	Kommersiell radio och tv	145
	14.4.5 ..................................................	Lokal icke - kommersiell radio och tv	146
	14.4.6 .......................................................................	Granskning av program	146
	14.4.7 ................................................................................................	Presstöd	147
	14.4.8 ..........................................................................................	Taltidningar	148
	14.4.9 ........................	Skydd av barn och unga mot skadlig mediepåverkan	149
	14.4.10	Sammanställning och spridning av information om utvecklingen
	.............................................................................	inom medieområdet	151
	14.4.11 ....................................................................	Internationellt samarbete	152
	14.5 .......................................................................................	Budgetförslag	152
	14.5.1 ................	11:1 Utbyte av tv - sändningar mellan Sverige och Finland	152
	14.5.2 ............	11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	153
	14.5.3 .....................	11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	153
	14.5.4 ..........................................................................	11:4 Statens medieråd	154
	14.5.5 .....................................................................	11:5 Stöd till taltidningar	155
	14.6 ......................................................	Radio och tv i allmänhetens tjänst	155
	14.7 ................	Sänkta avgifter för fastställande av åldersgränser för film	156
	14.8 .......................	Presstöd till dagstidningar på samiska och meänkieli	158
15	Ungdomspolitik..................................................................................................		163
	15.1 ..........................................................................................	Omfattning	163
	15.2 .................................................................................	Utgiftsutveckling	163
	15.3 ........................................................................................................	Mål	164
	15.4 .............................................................................	Resultatredovisning	164
	15.5 ............................................................................	Politikens inriktning	173
	15.6 .......................................................................................	Budgetförslag	174
	15.6.1 .......................................................................	12:1 Ungdomsstyrelsen	174
	15.6.2 ....	12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	175
16	Politik ............................................................................för det civila samhället		177
	16.1 ..........................................................................................	Omfattning	177
	16.2 .................................................................................	Utgiftsutveckling	177
	16.3 ............................................................	Politik för det civila samhället	178
	16.3.1 ........................................................................................................	Mål	178
	16.3.2 .............................................................................	Resultatredovisning	178
	16.3.3 ............................................................................	Politikens inriktning	183
	16.4 ........................................................................................	Idrottsfrågor	184
	16.4.1 ........................................................................................................	Mål	184
	16.4.2 .............................................................................	Resultatredovisning	184
	16.5 .................................................................................	Friluftslivspolitik	187
	16.5.1 ........................................................................................................	Mål	188

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	16.5.2	Resultatredovisning ............................................................................	188
	16.5.3	Politikens inriktning ...........................................................................	190
	16.6	Budgetförslag ......................................................................................	191
	16.6.1	13:1 Stöd till idrotten..........................................................................	191
	16.6.2	13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ..........................................	192
	16.6.3	13:3 Bidrag för kvinnors organisering ...............................................	193
	16.6.4	13:4 Stöd till friluftsorganisationer....................................................	193
	16.6.5	13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer .....................	194
	16.6.6	13:6 Insatser för den ideella sektorn..................................................	195
17	Folkbildning........................................................................................................		197
	17.1	Omfattning..........................................................................................	197
	17.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	197
	17.3	Mål .......................................................................................................	198
	17.4	Resultatredovisning ............................................................................	198
	17.5	Politikens inriktning ...........................................................................	203
	17.6	Budgetförslag ......................................................................................	204
	17.6.1	14:1 Bidrag till folkbildningen............................................................	204
	17.6.2	14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning...............................................	205
18	Tillsyn över spelmarknaden ...............................................................................		207
	18.1	Omfattning..........................................................................................	207
	18.2	Mål .......................................................................................................	207
	18.3	Resultatredovisning ............................................................................	207
	18.3.1	Spelmarknadens utveckling ................................................................	207
	18.3.2	Tillsynen av spelmarknaden ...............................................................	209
	18.4	Politikens inriktning ...........................................................................	210
	18.5	Budgetförslag ......................................................................................	211
	18.5.1	15:1 Lotteriinspektionen ....................................................................	211

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning

Anslagsbelopp .................................................................................................................			14
3.1	Kulturbudgetens utveckling 2006–2014...................................................................		21
3.2	Anslagsutveckling medieområdet samt medelstilldelning till radio och tv i
		allmänhetens tjänst................................................................................................	22
3.3	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och
		fritid .......................................................................................................................	37
3.4	Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
		trossamfund och fritid ..........................................................................................	37
3.5	Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
		trossamfund och fritid ..........................................................................................	37
4.1	Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet,
		utgiftsområde 17 ...................................................................................................	41
4.2	Skapande skola 2011–2013........................................................................................		42
4.3	Fördelning av medel i kultursamverkansmodellen 2012.........................................		44
4.4		Fördelning av utvecklingsbidrag 2012 ....................................................................	45
4.5		Svenskt deltagande i projekt finansierade av EU:s kulturprogram 2010–
		2012........................................................................................................................	47
4.6	Kulturrådets bidrag till internationellt kulturutbyte och samarbete 2010–
		2012........................................................................................................................	49
4.7	Kulturrådets bidrag till internationellt litteratursamarbete ....................................		49
4.8	Kulturinstitutioners arbete för ökad tillgänglighet 2012 (inom Statens
		kulturråds bidragsgivning) ...................................................................................	54
4.9	Statliga kulturmyndigheters grundläggande tillgänglighet för personer med
		funktionsnedsättning 2012...................................................................................	55
4.10		Kulturbryggans bidragsgivning 2011–2012...........................................................	56
4.11		Statliga medel till kulturverksamheter, fördelat per län och per invånare
		2011–2012..............................................................................................................	58
4.12		Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner 2010–2012 ...........................	59
4.13		Anslagsutveckling....................................................................................................	60
4.14		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Statens kulturråd.......................	60
4.15		Anslagsutveckling....................................................................................................	61
4.16		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Bidrag till allmän
		kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
		samarbete...............................................................................................................	61
4.17		Anslagsutveckling....................................................................................................	61
4.18		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Skapande skola ..........................	62
4.19		Anslagsutveckling....................................................................................................	62
4.20		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Forsknings- och
		utvecklingsinsatser inom kulturområdet.............................................................	62
4.21		Anslagsutveckling....................................................................................................	63
4.22		Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga
		kulturlokaler..........................................................................................................	63

		PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.23		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Stöd till icke-statliga
		kulturlokaler .........................................................................................................	64
4.24		Anslagsutveckling...................................................................................................	64
4.25		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Bidrag till regional
		kulturverksamhet..................................................................................................	64
4.26		Anslagsutveckling...................................................................................................	65
4.27		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Myndigheten för
		kulturanalys...........................................................................................................	65
5.1	Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17.......................		67
5.2	Prestationer Kungliga Operan AB 2010–2012........................................................		68
5.3	Prestationer Kungliga Dramatiska teatern AB 2010–2012.....................................		68
5.4	Prestationer Riksteatern 2010–2012........................................................................		69
5.5. Prestationer Drottningholms Slottsteater 2010–2012 ..........................................			70
5.6	Statsbidrag till musiklivet sep 2011–maj 2013 ........................................................		70
5.7	Andel barn och unga i Kulturrådets bidragsgivning 2010–2012............................		71
5.8	Verksamhetsbidrag till den fria scenkonsten 2010–2012........................................		71
5.9	Den fria scenkonstens finansiering 2011.................................................................		72
5.10		Antal besökare och andel barn och unga 2012......................................................	72
5.11		Andel medverkande kvinnor i verksamheter som beviljats bidrag 2010–
		2012 .......................................................................................................................	72
5.12		Scenkonstallianserna 2012......................................................................................	73
5.13		Anslagsutveckling...................................................................................................	74
5.14		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:1 Bidrag till Operan,
		Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och
		Voksenåsen............................................................................................................	74
5.15		Sammanställning över medelstilldelningen 2013–2014 till Operan,
		Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms Slottsteater och
		Voksenåsen............................................................................................................	74
5.16		Anslagsutveckling...................................................................................................	75
5.17		Beställningsbemyndigande för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-,
		och musikändamål ................................................................................................	76
5.18		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:2 Bidrag till vissa teater-,
		dans- och musikändamål......................................................................................	77
5.19		Anslagsutveckling...................................................................................................	77
5.20		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:3 Statens musikverk ....................	77
6.1	Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17 ....		79
6.2	Prestationer talböcker 2010–2012 ...........................................................................		81
6.3	Prestationer punktskriftsböcker 2010–2012...........................................................		81
6.4	Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande 2010–2012 (beviljade
		medel)....................................................................................................................	82
6.5	Anslagsutveckling.....................................................................................................		85
6.6	Beställningsbemyndigande för anslaget 3.1 Bidrag till litteratur och
		kulturtidskrifter....................................................................................................	85
6.7	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:1 Bidrag till litteratur och
		kulturtidskrifter....................................................................................................	86
6.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................		86
6.9	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:2 Myndigheten för tillgängliga
		medier....................................................................................................................	86
6.10		Anslagsutveckling...................................................................................................	87
6.11		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:3 Bidrag till Stiftelsen för
		lättläst nyhetsinformation och litteratur ............................................................	87

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.12		Anslagsutveckling....................................................................................................	87
6.13		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:4 Institutet för språk och
		folkminnen ............................................................................................................	88
7.1	Utgiftsutveckling Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17.......		89
7.2	Prestationer konstkollektioner 2010–2012..............................................................		91
7.3	Anslagsutveckling......................................................................................................		94
7.4	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:1 Statens konstråd..........................		94
7.5	Anslagsutveckling......................................................................................................		94
7.6	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:2 Konstnärlig gestaltning av
		den gemensamma miljön ......................................................................................	94
7.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		95
7.8	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:3 Nämnden för
		hemslöjdsfrågor.....................................................................................................	95
7.9	Anslagsutveckling......................................................................................................		95
7.10		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:4 Bidrag till bild- och
		formområdet .........................................................................................................	96
8.1	Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17 ......................		97
8.2	Konstnärsnämndens stipendie- och bidragsärenden 2010–2012............................		99
8.3	Konstnärsnämnden – beslutade stipendier och bidrag 2010–2012 ........................		99
8.4	Anslagsutveckling....................................................................................................		102
8.5	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 5:1 Konstnärsnämnden...................		102
8.6	Anslagsutveckling....................................................................................................		103
8.7	Beställningsbemyndigande för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till
		konstnärer............................................................................................................	103
8.8	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 5:2 Ersättningar och bidrag till
		konstnärer............................................................................................................	104
9.1	Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17 ..................................................		105
9.2	Prestationer inom arkivhantering och tillsyn 2010–2012 .....................................		106
9.3	Prestationer inom ta emot, vårda och bevara 2010–2012 (statligt material) .......		107
9.4	Prestationer inom tillhandahålla och tillgängliggöra 2010–2012..........................		108
9.5	Anslagsutveckling....................................................................................................		109
9.6	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 6:1 Riksarkivet ................................		110
10.1		Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17......................................	111
10.2 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Uppsala museum 2010–2012 .........			113
10.3		Anslagsutveckling..................................................................................................	116
10.4		Uppdragsverksamhet ............................................................................................	116
10.5		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 7:1 Riksantikvarieämbetet ............	116
10.6		Anslagsutveckling..................................................................................................	117
10.7		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård......	117
10.8		Beställningsbemyndigande för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ............	118
10.9		Anslagsutveckling..................................................................................................	118
10.10 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 7:3 Kyrkoantikvarisk
		ersättning .............................................................................................................	118
11.1		Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar, utgiftsområde 17................	119
11.2		Antal besök vid centralmuseerna 2010–2012.......................................................	125
11.3		Anslagsutveckling..................................................................................................	126
11.4		Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer:
		Myndigheter ........................................................................................................	126
11.5		Sammanställning över avgiftsintäkterna1 till Centrala museer: Myndigheter ...	126
11.6 Uppdragsverksamhet Cosmonova .......................................................................			127
11.7		Uppdragsverksamhet Vasamuseet ........................................................................	127

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.8	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:1 Centrala museer:
		Myndigheter .......................................................................................................	127
11.9	Anslagsutveckling.................................................................................................		127
11.10		Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser....	127
11.11		Sammanställning över avgiftsintäkterna 1 till Centrala museer: Stiftelser.......	127
11.12		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:2 Centrala museer: Stiftelser ..	128
11.13		Anslagsutveckling...............................................................................................	128
11.14		Sammanställning över medelstilldelningen för Bidrag till vissa museer1.........	128
11.15		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:3 Bidrag till vissa museer.........	128
11.16		Anslagsutveckling...............................................................................................	129
11.17		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:4 Riksutställningar ..................	129
11.18		Anslagsutveckling...............................................................................................	129
11.19		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:5 Forum för levande historia ..	130
11.20		Anslagsutveckling...............................................................................................	130
11.21		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:6 Statliga
		utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål ...................................	130
12.1	Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17...................................		131
12.2	Anslagsutveckling.................................................................................................		133
12.3	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 9:1 Nämnden för statligt stöd
		till trossamfund...................................................................................................	133
12.4	Anslagsutveckling.................................................................................................		133
12.5	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 9:2 Stöd till trossamfund..............		133
13.1	Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17.................................................		135
13.2	Premiärsatta långfilmer på biograf 2010–2012 (i procent).................................		137
13.3	Stöd till textning och syntolkning (antal beviljade stöd)...................................		138
13.4	Andel kvinnor som fått produktionsstöd under perioden 2006–20121
		(procent) .............................................................................................................	139
13.5	Andel kvinnor bland regissörer, manusförfattare och producenter av långa
		spelfilmer, med eller utan stöd från Filminstitutet (procent)..........................	139
13.6	Anslagsutveckling.................................................................................................		141
13.7	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 10:1 Filmstöd................................		141
14.1	Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17.............................................		143
14.2	Antal dagstidningar med driftsstöd 2010–2012..................................................		147
14.3	Antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt kostnader
		2010–2012 ...........................................................................................................	147
14.4	Antal taltidningar 2010–2012...............................................................................		148
14.5	Antal taltidningsabonnenter 2010–2012 .............................................................		149
14.6	Anslagsutveckling.................................................................................................		152
14.7	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:1 Utbyte av tv-sändningar
		mellan Sverige och Finland ................................................................................	152
14.8	Anslagsutveckling.................................................................................................		153
14.9	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:2 Forskning och
		dokumentation om medieutvecklingen ............................................................	153
14.10		Anslagsutveckling...............................................................................................	153
14.11		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:3 Avgift till Europeiska
		audiovisuella observatoriet.................................................................................	154
14.12		Anslagsutveckling...............................................................................................	154
14.13		Offentligrättslig verksamhet..............................................................................	154
14.14		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:4 Statens medieråd.................	154
14.15		Anslagsutveckling...............................................................................................	155
14.16		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:5 Stöd till taltidningar ...........	155

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
14.17 Distributionskontots utveckling 2010–2012 samt prognos för 2013 ..............		156
15.1	Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17 .............................	163
15.2	Anslagsutveckling..................................................................................................	174
15.3	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 12:1 Ungdomsstyrelsen................	174
15.4	Anslagsutveckling..................................................................................................	175
15.5	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 12:2 Bidrag till nationell och
	internationell ungdomsverksamhet ...................................................................	175
16.1	Utgiftsutveckling inom Politik för det civila samhället, utgiftsområde 17 .......	177
16.2	Anslagsutveckling..................................................................................................	191
16.3	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:1 Stöd till idrotten....................	191
16.4	Anslagsutveckling..................................................................................................	192
16.5	Beställningsbemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna
	samlingslokaler....................................................................................................	192
16.6	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:2 Bidrag till allmänna
	samlingslokaler....................................................................................................	193
16.7	Anslagsutveckling..................................................................................................	193
16.8	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:3 Bidrag för kvinnors
	organisering .........................................................................................................	193
16.9	Anslagsutveckling..................................................................................................	193
16.10 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:4 Stöd till
	friluftsorganisationer ..........................................................................................	194
16.11 Anslagsutveckling................................................................................................		194
16.12 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:5 Bidrag till allmänna
	riksdagspartiers kvinnoorganisationer...............................................................	195
16.13 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:5 Bidrag till
	riksdagspartiers kvinnoorganisationer...............................................................	195
16.14 Anslagsutveckling................................................................................................		195
16.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:6 Insatser för den ideella
	sektorn .................................................................................................................	196
16.16 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:6 Insatser för den ideella
	sektorn .................................................................................................................	196
17.1	Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17....................................	197
17.2	Fördelning av statsbidrag till de tio studieförbunden 2010–2012 (tkr).............	201
17.3	Anslagsutveckling..................................................................................................	204
17.4	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 14:1 Bidrag till folkbildningen .....	205
17.5	Anslagsutveckling..................................................................................................	205
17.6	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 14:2 Bidrag till
	kontakttolkutbildning ........................................................................................	206
18.1	Spelmarknadens bruttoomsättning ......................................................................	207
18.2	Marknadsandelar av nettoomsättningen..............................................................	208
18.3	De omsättningsmässigt största spelformerna......................................................	208
18.4	Anslagsutveckling..................................................................................................	211
18.5	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	211
18.6	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 15:1 Lotteriinspektionen ..............	211

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (avsnitt 2.1 och 14.7),

2.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.5.5),

3.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2013 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 4.5.8),

4.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 5.5.2),

5.bemyndigar regeringen att under 2014 för

anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2015 (avsnitt 6.5.1),

6.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2015–2024 (avsnitt 8.5.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 10.5.2),

8.godkänner förslaget till medelstilldelning för 2014 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv (avsnitt 14.6),

9.godkänner förslaget om driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli (avsnitt 14.8),

10.godkänner förslaget om begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli (avsnitt 14.8),

11.bemyndigar regeringen att under 2014 för

anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2015–2018 (avsnitt 16.6.2),

12.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015 (avsnitt 16.6.5),

13.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 57 000 000 kronor 2015– 2019 (avsnitt 16.6.6),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

14.för budgetåret 2014 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:

1:1	Statens kulturråd	46 676
	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
1:2	samarbete	243 668
1:3	Skapande skola	172 755
1:4	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	37 636
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	9 884
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 313 461
1:7	Myndigheten för kulturanalys	15 362
	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och
2:1	Voksenåsen	978 904
2:2	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	189 233
2:3	Statens musikverk	110 242
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	137 182
3:2	Myndigheten för tillgängliga medier	88 173
3:3	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	17 076
3:4	Institutet för språk och folkminnen	57 623
4:1	Statens konstråd	8 086
4:2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	33 054
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	11 447
4:4	Bidrag till bild- och formområdet	28 160
5:1	Konstnärsnämnden	19 771
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	344 560
6:1	Riksarkivet	356 359
7:1	Riksantikvarieämbetet	219 510
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	251 355
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	460 000
8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 006 469
8:2	Centrala museer: Stiftelser	244 614
8:3	Bidrag till vissa museer	48 392
8:4	Riksutställningar	43 163
8:5 Forum för levande historia		43 787
8:6	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	80
9:1	Nämnden för statligt stöd till trossamfund	7 196
9:2	Stöd till trossamfund	77 662
10:1	Filmstöd	317 144
11:1	Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland	21 793

		PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen		2 624
11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet		383
11:4	Statens medieråd	17 023
11:5	Stöd till taltidningar	83 456
12:1	Ungdomsstyrelsen	32 663
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet		260 440
13:1	Stöd till idrotten	1 705 451
13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler		32 164
13:3 Bidrag för kvinnors organisering		28 163
13:4	Stöd till friluftsorganisationer	27 785
13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer		15 000
13:6 Insatser för den ideella sektorn		24 758
14:1	Bidrag till folkbildningen	3 624 840
14:2	Bidrag till kontakttolkutbildning	16 776
15:1	Lotteriinspektionen	48 422
Summa		12 880 425

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

Avgift för fastställande av åldersgräns enligt denna lag ska tas ut med

1.grundavgift 200 kronor,

2.tidsavgift 17 kronor per spelminut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kronor, och

3. avgift för varje tillståndskort	3. avgift för varje tillståndskort
utöver det första med 975 kronor.	utöver det första med 550 kronor.

Tidsavgift tas inte ut om en framställning i en film till väsentlig del är

dokumentär.
Om en framställning i en film har	Om en framställning i en film har
en speltid under trettio minuter vid	en speltid under trettio minuter vid
normal visningshastighet, tas en	normal visningshastighet, tas en
avgift ut för varje tillståndskort	avgift ut för varje tillståndskort
utöver det första med 450 kronor	utöver det första med 250 kronor
eller, om speltiden understiger fem	eller, om speltiden understiger fem
minuter, med 70 kronor.	minuter, med 40 kronor.

Om en framställning i en film endast ska visas vid en filmfestival eller ett annat konstnärligt eller ideellt evenemang, får Statens medieråd medge befrielse från avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

3.1Omfattning

Utgiftsområdet är underindelat i följande om- råden:

–Kulturområdesövergripande verksamhet

–Teater, dans och musik

–Litteraturen, läsandet och språket

–Bildkonst, arkitektur, form och design

–Kulturskaparnas villkor

–Arkiv

–Kulturmiljö

–Museer och utställningar

–Trossamfund

–Film

–Medier

–Ungdomspolitik

–Politik för det civila samhället

–Folkbildning

–Tillsyn över spelmarknaden

3.2Politikens inriktning

3.2.1Utgångspunkter

Kultur

Utgångspunkten för regeringens kulturpolitik är de nationella kulturpolitiska målen som presen- terades i propositionen Tid för kultur och som beslutades av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).

Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefri- heten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets ut- veckling. För att uppnå målen ska kulturpoliti- ken:

–främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,

–främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

–främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

–främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,

–särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tre övergripande prioriteringar vägleder rege- ringens kulturpolitik: Barns och ungas rätt till kultur, Kulturarv för framtiden och Förbättrade villkor för den nyskapande kulturen.

Barns och ungas rätt till kultur

Kultur är viktigt för barns och ungas utveckling och lärande. Den kunskap och insikt som byggs upp och förmedlas via kulturen är en förutsätt- ning för att bättre förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Att tidigt i livet ta del av kulturupplevelser och utveckla den egna kreati- viteten stärker kunskap och bildning. Det är också en väsentlig förutsättning för att man ska efterfråga kultur som vuxen. Att förbättra barns och ungdomars läsning är en fråga som priorite- ras av regeringen. Läsförmågan behöver stärkas och läsförståelsen förbättras. Inom ramen för kulturpolitiken vill regeringen främja tillgången till och spridningen av god litteratur, vilket stär- ker läslusten hos såväl barn och ungdomar som vuxna.

Regeringens satsning Skapande skola fortsät- ter att växa, antalet elever som får ta del av sats- ningen ökar och antalet kulturaktörer som enga- geras inom ramen för Skapande skola blir allt fler. Skapande skola byggdes 2013 ut till att vid sidan om grundskolan även omfatta förskole- klass. Satsningen uppgår nu till 169 miljoner kronor årligen. Regeringens ambition är att ännu fler elever ska få ta del av Skapande skola-sats- ningen och att skolor i ökande grad ska inspire- ras att använda kultur som en del av den pedago- giska verksamheten genom goda exempel.

Kulturarv för framtiden

En stark infrastruktur för kultur och kulturarv i hela landet. Infrastrukturen på kulturområdet i form av museer och arkiv samt musik- och scen- konstinstitutioner är betydelsefull både för kul- turarvet och för den utövande kulturen. Till- gänglighet för alla ska vara vägledande för det gemensamma ansvarstagandet, vilket bl.a. inne- bär att arbeta med ny teknik och digitalisering så att fler kan ta del av och bidra till kulturen och kulturarvet.

Kulturarvet och kulturmiljön ska bevaras, användas och utvecklas. För att kulturarvet ska vara levande och föras vidare till kommande ge- nerationer måste det göras tillgängligt och kunna användas och utvecklas. Det civila samhället och enskilda människors ideella engagemang är en viktig resurs för ett levande kulturarv. Stödet till hembygdsrörelse, föreningsliv och kyrkor ska

förenas med ökad frihet att använda kulturarvet och kulturmiljöerna så att de kan upplevas av fler.

Förbättrade villkor för nyskapande kultur

Konstnärlig kvalitet ska vägleda kulturpolitiken. Strävan efter konstnärlig kvalitet är en av de viktigaste utgångspunkterna för kulturpolitiken och det offentliga stödet till kulturen. Genom att sätta kvalitet och bildning framför andra bedömningsgrunder främjar den nationella kulturpolitiken kulturens frihet och oberoende.

Kulturen ska finnas på flera arenor i sam- hället. Genom samverkan med andra samhälls- områden, idéburna organisationer, företag och enskilda stärks kulturen och kan komma fler människor till del. Fortsatt starka nationella re- surser och ett ökat regionalt ansvar och engage- mang ger goda förutsättningar för en växande och nyskapande kultur i alla delar av Sverige. Internationellt och interkulturellt samarbete ska vara en integrerad del i förnyelsen och utveck- lingen av kulturlivet.

Ökad tillväxt och fler jobb i kulturella och kreativa näringar. Musik, film, design, mode och andra kulturella och kreativa näringar får en ökad betydelse för växande företag och nya ar- betstillfällen. De är också viktiga kulturella ut- trycksformer. Samverkan med andra politikom- råden bidrar till en ökad tillväxt och fler jobb i de kulturella och kreativa näringarna.

Sammanfattning av kulturpolitiska prioriteringar

Kulturbudgeten har ökat varje år sedan 2006. Med utgångspunkt i ovan nämnda prioriteringar har regeringen under innevarande mandatperiod bl.a. genomfört satsningar på Skapande skola, kultursamverksansmodellen, digitalisering av biografer och av kulturarvet, renovering av kul- turfastigheter samt statligt stöd till Umeå kul- turhuvudstadsår 2014. Denna proposition innehåller satsningar på litteraturområdet bl.a. i form av samordnade läsfrämjande insatser utan- för skolan. Vidare presenterar regeringen en in- riktning för ett reformerat pensionssystem på scenkonstområdet. Regeringen avser också att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att i nära sam- verkan med Kungliga Operan AB ta fram ett förslag till plan för en större renovering och om- byggnad av Kungliga Operan. Inom kulturarvs- området redovisar regeringen bl.a. en satsning på att digitalisera filmarvet samt tillskott till Statens

historiska museer, Stiftelsen Thielska galleriet och Stiftelsen Drottningholms Slottsteater.

I jämförelse med 2013 föreslås i denna propo- sition en ökning av kulturbudgeten med 124 miljoner kronor, inklusive pris- och löneomräk- ning. I tabellen nedan presenteras kulturbudge- tens utveckling sedan 2006. Regeringen har som ambition att bredda finansieringen av kulturbud- geten. Under åren 2012–2014 tilldelas även me- del från utgiftsområde 14 för Kulturarvslyftet, en tillfällig arbetsmarknadsåtgärd som avslutas enligt plan under 2014. Till viss del finansieras förslagen i denna proposition genom ompriori- teringar inom utgiftsområdet. Sedan 2006 har kulturbudgeten ökat med 916 miljoner kronor, varav 560 miljoner kronor avser anslagens pris- och löneomräkning.

Tabell 3.1 Kulturbudgetens utveckling 2006–2014

Miljoner kronor

Budgetår	Kulturbudget	Kulturbudget inkl.
		Kulturarvslyftet
2006	5 937	5 937

2007	6 049	6 049

2008	6 068	6 068

2009	6 229	6 229

2010	6 415	6 415
2011	6 488	6 488

2012	6 593	6 667 1
2013	6 729	6 851 1
2014	6 853	6 927 1

1 Inklusive medel som beräknats för Riksantikvarieämbetet inom utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, för satsningen Kulturarvslyftet.

Medier

Målen för medieområdet är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1, utg. omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92).

Stärkt yttrandefrihet, kvalitet och mångfald

Att värna yttrandefriheten är mediepolitikens grund. Genom att främja valfrihet, mångfald och kvalitet stärks yttrandefriheten. De fria medierna är också en betydelsefull och växande sektor inom de kulturella och kreativa näringarna. Goda förutsättningar ska erbjudas så att fria medier kan växa och utvecklas. Genom ny teknik kan fler aktörer nå ut och yttrandefriheten stärkas.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tydlig roll för radio och tv i allmänhetens tjänst

Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) arbetar på uppdrag av svenska folket, och verk- samheten finansieras med allmänna medel. Med uppdraget i allmänhetens tjänst följer därmed ett stort ansvar, inte minst eftersom programföreta- gen är stora aktörer på mediemarknaden och har en god, stabil och långsiktig finansiering. Bola- gen ska vara oberoende från andra aktörer och erbjuda produktioner av hög kvalitet som ger ett tydligt mervärde på mediemarknaden. Program- utbudet ska spegla hela landet och vara tillgäng- ligt för alla.

Sammanfattning av mediepolitiska prioriteringar

Budgeten för medieområdet har ökat varje år se- dan 2006. Den nya radio- och tv-lagen (2010:696) har förbättrat villkoren på mark- naden, vilket i sin tur ger mer gynnsamma förut- sättningar för en livskraftig radio- och tv- bransch.

Den största delen av finansieringen av medie- politiken sker vid sidan av statens budget, genom radio- och tv-avgiften. Ett exempel på föränd- ring avseende anslagen sedan 2006 är ett nivåtill- skott fr.o.m. 2007 till presstödet med 60 miljo- ner kronor. Regeringen har också sänkt koncessionsavgifterna för tillstånd att sända kommersiell radio. Programföretagen SR, SVT och UR fick 2012, förutom ordinarie uppräk- ning, en extra tilldelning med 100 miljoner kro- nor från rundradiokontot för att öka tillgänglig- heten till arkiven. Utöver detta har SR tillskjutits ytterligare 20 miljoner kronor under åren 2010– 2013 för verksamheten i Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. I pro- positionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) föreslår regeringen bl.a. en särskild höjning av UR:s medelstilldelning om 50 miljo- ner kronor för att stärka företagets utbildnings- uppdrag.

Denna proposition innehåller en förstärkning av finansieringen av Nordicoms studie Medieba- rometern, som är en kartläggning av mediean- vändningen i Sverige.

Av nedanstående tabell framgår anslagsfinan- sieringen respektive finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst via medelstilldelningen från rundradiorörelsen sedan 2006.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.2 Anslagsutveckling medieområdet samt medelstilldelning till radio och tv i allmänhetens tjänst

Miljoner kronor

Budgetår	Anslag	Radio och tv i allmän-
		hetens tjänst 1
2006	695	6 628

2007	755	6 761

2008	758	6 657
2009	757	6 780

2010	759	6 986

2011	765	7 125

2012	754	7 368

2013	753	7 413

2014	724	7 613

1 Avser medelstilldelningen från rundradiorörelsen till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och granskningsnämnden för radio och tv. I beloppen ingår tilldelningen av medel under en övergångsperiod (t.o.m. 2007) för finansiering av tv-sändningar via både analoga och digitala mark- sändningar. Från och med 2008 när övergången till digital-tv var genomförd ingår enbart kostnader för digitala sändningar.

Trossamfund

Religions- och övertygelsefriheten är central i ett öppet samhälle och finns uttryckt i internatio- nella konventioner men även i den svenska grundlagen. Det är viktigt att vi slår vakt om dessa friheter i såväl Sverige som i vår omvärld. Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosriktningar.

Trossamfunden erbjuder en möjlighet för människor att ge uttryck för andliga och existen- tiella behov och frågeställningar. Den religiösa mångfalden i samhället, liksom engagemanget för etiska, existentiella och religiösa frågor, medför förväntningar på insatser från trossam- funden, både från enskilda och från samhället. Kontakter och samverkan mellan olika tros- samfund, liksom trossamfundens egen medver- kan inom olika samhällsområden, är värdefull.

Att ge människor som invandrar till Sverige möjligheten att finna en trygghet här genom sin kultur och religion har betydelse för integrat- ionen. I det mångreligiösa Sverige är kunskap, förståelse och samverkan nödvändiga för att människor av olika tro ska kunna leva tillsam- mans. Främjandet av religiösa minoriteters möj- ligheter att behålla ett eget samfundsliv uttrycks även i regeringsformen. För många som – fri- villigt eller inte – över en natt ska byta land, språk och vänner är den religiösa tillhörigheten många gånger en trygg plats i allt det nya. Re- ligionen är en av flera värdeförmedlande krafter i

samhället som förmedlar bl.a. både tradition och historia.

Social oro, förtroendekriser och intressekon- flikter kan komma att bli viktiga områden för preventiv krishantering när internationella hän- delser får genomslag i Sverige. Trossamfunden har i detta sammanhang en viktig roll att fylla. Trossamfund som i huvudsak betjänar personer med utländsk härkomst växer och därför behövs en väl fungerande basstruktur. Att kunna samlas i en lokal som är ändamålsenlig för den verk- samhet som bedrivs är centralt för att samfunden ska kunna fungera i samhället, inte bara för samfundets egen existens utan även för sam- hällets möjlighet att kunna kommunicera och ha kontakt. För många är lokalerna en viktig sam- lingsplats som gör det möjligt att synas och vara en del av samhället.

Samfunden har kommit att uppfattas som en mycket angelägen och betydelsefull del av det civila samhället med unika bidrag i integrations- processer och stora samhällsinsatser i form av andlig vård inom sjukvården, barn- och ung- domsverksamhet, generationsöverskridande verksamhet m.m. På många områden komplette- rar trossamfunden där staten inte räcker till. I samband med större olyckor och kriser i sam- hället blir kyrkor och sjukhuskyrkor naturliga samlingspunkter och ett stort stöd för många. Den andliga vården inom sjukvården, traditio- nellt kallad sjukhuskyrkan, är en viktig resurs så väl för sjukhusen som för den enskilde. Behovet av de olika trosinriktningarnas närvaro inom den andliga vården inom sjukvården efterfrågas i allt större utsträckning.

Det övergripande syftet med statens stöd till trossamfund är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och social omsorg m.m. Genom samverkan mellan Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) och trossamfunden behand- las angelägna frågeställningar kring bl.a. värde- ringar, respekt och tolerans. SST har en viktig roll i att vara expert i allmänna religions- och trossamfundsfrågor. Regeringen avser att ge SST ett fortsatt uppdrag att föra en dialog med tros- samfunden i syfte att stimulera ett arbete med demokrati, demokratiska värderingar och att motverka antidemokratiska yttringar.

Regeringen har fortlöpande dialog med tros- samfunden genom ett särskilt råd, Regeringens

råd för kontakt med trossamfunden, som består av representanter från staten och samfunden.

Ungdomspolitik

Regeringen avser att presentera en ungdoms- politisk proposition under inledningen av 2014. I propositionen kommer mål och inriktning för den framtida ungdomspolitiken att föreslås. I propositionen kommer att ingå förslag om en utvecklad modell för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor. Avsikten är vidare att det i propositionen ska ingå ett handlingsprogram för 2014–2017 med insatser för att förbättra ungdomars situation i samhället. Regeringen föreslår att det avsätts 10 miljoner kronor årligen för att möjliggöra insatser inom ramen för det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. Regeringen avser även att i den ungdomspolitiska propositionen lämna förslag som rör det kommunala informationsansvaret för ungdomar som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasie- utbildning.

Fritidsverksamheter kan främja ungdomars hälsa och etablering i samhället. Regeringen an- ser att det är angeläget att fördjupa kunskapen om ungdomars fritid och avser därför att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2014 ge- nomföra en tematisk analys av ungdomars fritid och organisering

Ungdomspolitikens inriktning beskrivs när- mare i avsnitt 15.5.

Politik för det civila samhället

Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. 2012 i uppdrag att utgöra myndighetsstöd för politiken för det civila samhället och svarar för att uppfölj- ning, kunskapsspridning och analys genom- förs. Regeringen bedömer att Ungdomssty- relsen bör byta namn, så att myndighetens benämning tydliggör att myndigheten inte bara har till uppgift att utgöra myndighetsstöd för ungdomspolitiken utan även för politiken för det civila samhället.

Regeringens överenskommelse från 2008 med idéburna organisationer inom det sociala områ- det och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utgjort en viktig plattform för att för- bättra de idéburna organisationernas förutsätt-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningar som röstbärare och att erbjuda offentligt finansierade välfärdstjänster. Regeringen ser be- hov av att samordna arbetet och stödja insatser som stimulerar framväxten av lokala överens- kommelser och föreslår att särskilda medel av- sätts för detta ändamål. Även regeringens över- enskommelse från 2010 med idéburna organisationer inom integrationsområdet och SKL behöver följas upp och utvecklas.

Inriktningen av politiken för det civila sam- hället beskrivs närmare i avsnitt 16.3.3.

Idrott

Utgångspunkten för regeringens idrottspolitik är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som be- drivs ur ett barnrättsperspektiv (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243).

Fler barn och unga i rörelse

En stark och självständig idrottsrörelse med re- surser att engagera fler barn och unga är en framtidsinvestering för människors hälsa och hela vårt samhälle. Därför behövs ett långsiktigt stöd till barns och ungas idrottande. Genom att satsa på bredd och ge unga möjligheter att pröva olika idrotter läggs samtidigt grunden för fram- gångar inom elitidrotten.

Sammanfattning av idrottspolitiska prioriteringar

Under innevarande mandatperiod har regeringen fortsatt den särskilda satsningen Idrottslyftet som inleddes 2007. Satsningen finansieras sedan 2011 genom medel på statens budget, 500 miljoner kronor har avsatts årligen för än- damålet. Folkhälsomålen är det centrala i fördel- ningen av Idrottslyftets medel. Satsningen bör ha en mycket nära koppling till skolans arbete för att främja fysisk aktivitet och goda motions- vanor. Sedan 2010 har Centrum för idrotts- forskning (CIF) regeringens uppdrag att ge- nomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten. De re- sultat CIF redovisar ger förbättrade möjligheter att bedöma om syftena med statsbidraget upp- fyllts.

Det statliga anslaget för stöd till idrotten upp- går 2014 till 1 705 451 000 kronor, vilket innebär

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

en ökning med 0,3 miljoner kronor i jämförelse	Inriktningen av folkbildningspolitiken be-
med 2013.	skrivs närmare i avsnitt 17.5.

Folkbildning

Folkbildningsutredningen (dir. 2011:93) läm- nade i oktober 2012 sitt slutbetänkande Folk- bildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72). I betän- kandet föreslås en ny modell för statlig utvär- dering av folkbildningen, bl.a. mot bakgrund av synpunkter från Riksrevisionens granskning av studieförbundens verksamhet (RiR 2011:12). Regeringen bereder för närvarande betänkandets förslag och förbereder olika ini- tiativ. Som ett led i detta arbete planerar rege- ringen att ge Myndigheten för kulturanalys ett uppdrag att utvärdera kulturverksamhet inom folkbildningen. Möjligheten att involvera andra statliga myndigheter i utvärderingen av folkbildningen kommer också att beredas.

Regeringen anser att det finns behov av fler målgruppsanpassade insatser för nyanlända in- vandrare, särskilt personer med en kort utbild- ningsbakgrund. Sfi-utredningen (U 2011:05, dir. 2011:81) ska senast den 1 oktober 2013 redovisa sitt betänkande om hur mål- och individanpass- ning av utbildningen i svenska språket för vuxna invandrare kan förbättras, så att den bättre svarar mot individens mål, behov och yrkesval. I av- vaktan på resultatet av utredningen vill rege- ringen redan nu öppna upp för folkhögskolor att ta fram målanpassade utbildningar för nyanlända invandrare. Regeringen avser därför göra det möjligt för Arbetsförmedlingen att köpa utbild- ningar från folkhögskolor för nyanlända invand- rare inom myndighetens etableringsuppdrag.

Regeringen avser att till riksdagen lämna en litteraturpolitisk proposition. Det läsfrämjande arbetet har sedan folkbildningens uppkomst va- rit centralt i verksamheten. Dagens studieför- bund och folkhögskolor genomför betydande insatser inom det litteratur- och läsfrämjande området. Av det statliga stödet till folkbild- ningen bör därför 30 miljoner kronor destineras för planerad läsfrämjande verksamhet. Medlen ska fördelas av Folkbildningsrådet i enlighet med förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Regeringen kommer i den fort- satta beredningen av förslaget att samråda med de berörda aktörerna.

3.2.2Prioriteringar avseende kultur, film, medier och idrott

Nya Kungliga Operan

Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett. Kungliga Operans byggnad är av kulturhistoriskt intresse och ett betydande nationellt kulturarv. Regeringen anser att det finns goda skäl att bevara och utveckla det nuva- rande operahuset.

Teaterbyggnaden från slutet av 1800-talet är dock i stort behov av renovering. För att kunna möta de krav som ställs på en modern national- scen av i dag behöver huset vid sidan av en reno- vering också byggas om.

Förutom den planerade renoveringen av scenmaskineriet behöver ventilation, scenen och publika miljöer rustas upp. Omfattande insatser är nödvändiga för att kunna erbjuda en funge- rande arbetsmiljö. Regeringen anser att det är motiverat att vid en så omfattande renovering samtidigt göra huset mer öppet och tillgängligt för publik och allmänhet. Det skapar bl.a. förut- sättningar för Kungliga Operan att utveckla sin verksamhet och samarbeta med framstående scenkonstinstitutioner runt om i världen.

Ett mer tillgängligt operahus öppnar sig för nya grupper av besökare och utgör på ett tyd- ligare sätt än i dag en mötesplats för aktuell scenkonst och musik. Regeringen avser att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att i nära sam- verkan med Kungliga Operan AB ta fram ett förslag till plan för en renovering och ombygg- nad av operahuset. Förslaget ska särskilt beakta Kungliga Operans ovan nämnda behov av att ut- veckla sin verksamhet och öka tillgängligheten för publiken. Uppdraget ska redovisas till rege- ringen under 2014, och kommer ligga till grund för regeringens beslut i frågan.

Regeringen vill på detta sätt stärka Kungliga Operan som en nationalscen med goda förut- sättningar för både den traditionella och den samtida opera- och balettkonsten, vilket också ger Sverige en ökad attraktionskraft som kultur- land.

Nytt pensionssystem på scenkonstområdet

Som regeringen tidigare har redovisat är det nu- varande pensionssystemet på scenkonstområdet inte anpassat till att det allmänna pensionssyste- met har reformerats och att de fasta anställning- arna vid institutionerna har minskat. Systemet är svårförutsägbart för både arbetsgivare och ar- betstagare.

Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna att regeringen inom ramen för den or- dinarie budgetprocessen, gärna i budgetpropo- sitionen för 2013, ska återkomma till riksdagen med besked om hur scenkonstpensionsfrågan kan och bör lösas på ett statsfinansiellt ansvars- fullt sätt (bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:74). I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 17) framgår att regeringen anser att arbetsmarknadens parter bör ta över ansvaret för att genom kollektivavtal reglera pensionsvillkoren på scenkonstområdet.

Regeringen bedömer att den nuvarande stat- liga regleringen av tjänstepensionerna bör av- vecklas fr.o.m. den 1 januari 2015 och ersättas med en kollektivavtalsreglerad ordning. Regle- ringen i förordningen (2003:56) om tjänste- pension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (PISA- förordningen) avvecklas för scenkonstområdet under period av fem år, där de anställda vid scen- konstinstitutionerna som 2015 har fem år eller mindre kvar till pensionsåldern enligt förord- ningen ska ha rätt till pension enligt det gamla regelverket. Vilka övergångsbestämmelser som ska gälla vid avvecklingen av den statligt regle- rade pensionsordningen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Se även utgiftsområde 2 Sam- hällsekonomi och finansförvaltning avsnitt 5.3.2.

Regeringen bedömer att det inom ramen för ett reformerat pensionssystem behöver finnas möjlighet till omställning och karriärväxling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år. En utgångspunkt för omfattningen av den framtida statliga finansieringen är ett system som upprätthåller arbetslinjen och att en hög konstnärlig kvalitet möjliggörs vid institutio- nerna. I övrigt ska den nya ordningen motsvara pensionssystem på den övriga arbetsmarknaden.

Övergången från dagens pensionssystem till en ordning med ett pensionssystem som mot- svarar de villkor som gäller på den övriga ar- betsmarknaden och med möjlighet till omställ-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ning och karriärväxling för konstnärliga yrkesgrupper frigör medel inom utgiftsområde 17 fr.o.m. 2015. Dessa ska avsättas till kvalitets- förstärkningar på scenkonstområdet. Den när- mare utformningen av kvalitetsförstärkningarna ska tas fram i dialog med berörda aktörer på scenkonstområdet. Regeringen avser att åter- komma till parterna om ramarna för en statlig finansiering av den nya pensionsordningen.

Litteratur och läsfrämjande

Litteraturutredningen, som lämnade sitt betän- kande (SOU 2012:65) i september 2012, har haft ett brett uppdrag att analysera litteraturens ställ- ning i Sverige i dag och utvecklingstendenser som kan påverka litteraturområdet framöver. Kommittén har lämnat flera förslag på hur litte- raturens ställning kan stärkas och hur ökat läsande kan främjas. Betänkandet har remitterats. Regeringens ställningstagande kommer att presenteras i den planerade litteraturpolitiska propositionen.

Samordning av läsfrämjande insatser utanför skolan

Regeringen beräknar att Statens kulturråd tillförs 15 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för läsfrämjande insatser på nationell nivå.

Regeringen bedömer att Statens kulturråd fr.o.m. 2014 bör ges i uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse.

Språkvård inom Institutet för språk och folkmin- nen

Regeringen bedömer att de språkvårdande insat- serna, särskilt för de nationella minoritetssprå- ken, det svenska teckenspråkets ställning och för svenskar med annat modersmål än svenska bör stärkas. Regeringen beräknar därför att Institutet för språk och folkminnens förvaltningsanslag höjs med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2014.

Regeringen avser att, mot bakgrund av att språklagen infördes 2009, göra en uppföljning och utvärdering av insatserna på språkområdet sedan lagens ikraftträdande.

Internationellt utbyte för litterära upphovsmän

Regeringen bedömer att Konstnärsnämnden bör ges i uppdrag att, i samråd med bl.a. Sveriges författarfond och Statens kulturråd, föreslå hur ett internationellt utbytesprogram inom littera-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

turområdet kan utformas. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 1 miljon kronor för uppdra- get 2014.

Biblioteksersättningen

Sedan den 12 september 1985 finns en överens- kommelse mellan regeringen å ena sidan och Sveriges författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund å andra sidan om rätt till förhandlingar om biblio- teksersättningens grundbelopp. Förhandlingar förs årligen mellan parterna. Företrädare för Kulturdepartementet och de litterära upphovs- männen har under 2013 enats om att biblioteks- ersättningens grundbelopp för 2014 höjs med 4 öre till 1,41 kronor. Överenskommelsen har godkänts av regeringen. För 2014 beräknas den totala ersättningen uppgå till 139 220 000 kro- nor, vilket är en höjning med 5,5 miljoner kro- nor jämfört med 2013. Medelsberäkningen utgår från den senast fastställda utlåningsstatistiken som gäller 2011.

I den planerade litteraturpolitiska proposi- tionen kommer regeringens bedömning av hur biblioteksersättningen ska se ut framöver att framgå.

En ny bibliotekslag

Biblioteken, som är våra mest besökta och an- vända kulturinstitutioner, gör litteratur och in- formation tillgänglig för den breda allmänheten. Regeringen överlämnade den 23 april 2013 en proposition (prop. 2012/13:147) till riksdagen med förslag till en ny bibliotekslag som ska er- sätta den nuvarande bibliotekslagen från 1996. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Bibliotekens roll för att främja läsning be- handlas även i den litteraturpolitiska proposi- tionen.

I förslaget till ny bibliotekslag klargörs vad som avses med det allmänna biblioteksväsendet och vad som ska vara dess syfte och ändamål. Förutom bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och deras roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, lyfts även deras betydelse för bildning och för att främja litteraturens ställning fram.

Bibliotekens uppdrag att ägna särskild upp- märksamhet åt personer med funktionsnedsätt- ning, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter förtydligas och utvid- gas till hela det allmänna biblioteksväsendet. Folkbiblioteken får också i uppdrag att ägna sär-

skild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.

Skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litte- ratur. I den nya bibliotekslagen föreslås att det ska finnas en hänvisning till den bestämmelse i skollagen (2010:800) som föreskriver att elever ska ha tillgång till skolbibliotek.

Bestämmelserna om avgiftsfrihet vid folk- biblioteken utvidgas. Allmänheten ska avgifts- fritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litte- ratur oavsett publiceringsform, det vill säga oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt som till exempel e-böcker. Som ett grundläggande kvalitetskrav anges i den före- skrivna lagen att folkbibliotekens utbud av me- dier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Lättläst litteratur

En särskild utredare har sett över statens insatser på området lättläst (dir. 2012:109). Syftet har va- rit att ge regeringen beslutsunderlag för even- tuella reformer och prioriteringar på området. Betänkandet (SOU 2013:58) lämnades till rege- ringen den 29 augusti 2013 och bereds nu i Rege- ringskansliet.

Umeå kulturhuvudstad 2014

Umeå har av EU utsetts till europeisk kulturhu- vudstad 2014. Den bärande tanken med kultur- huvudstadsåret är att öka det kulturella utbytet i Europa, visa upp och väcka intresse för den kul- turella rikedom som finns inom EU och att bi- dra till att EU-ländernas medborgare får ökad kunskap om varandra. Regeringen har i budget- propositionen för 2013 avsatt 75 miljoner kro- nor för kulturhuvudsåret i Umeå.

På grundval av en projektplan för programåret har 37 miljoner kronor fördelats 2013 av Statens kulturråd till kulturhuvudstadsåret. Resterande 38 miljoner kronor kommer att fördelas under 2014. Utöver dessa resurser har Statens kultur- råd av egna medel hittills fördelat ca 12,4 miljo- ner kronor till olika kulturhuvudstadsprojekt. Den samlade statliga insatsen i form av ekono- miskt stöd överstiger därmed 87 miljoner kro- nor. Regeringen har vidare gett 22 statliga myn- digheter och institutioner förnyade uppdrag att under 2013 samverka med och prioritera kultur-

huvudstadsåret. Statens kulturråd har uppdraget att samverka med dessa myndigheter och in- stitutioner och ska återrapportera uppdraget senast den 30 oktober 2013.

Umeå2014 genomför projektet tillsammans med de fyra nordligaste länen och sameland – Sapmi – och har valt att inrätta programåret efter de åtta samiska årstiderna. En grundläggande an- sats för Umeås kulturhuvudstadssatsning är att alla ska kunna skapa och påverka innehållet före, under och efter kulturhuvudstadsåret. Pro- grammet tar successivt form och kommer att omfatta bl.a. fotografi, rörelse, teater, musik, de- sign, litteratur, konst, arkitektur, mat, mode och sport. Satsningarna kommer att vara viktiga bl.a. för utvecklingen av de kulturella och kreativa nä- ringarna i Umeå och i hela landet, under såväl 2014 som på längre sikt.

Kulturarv för framtiden

Kulturmiljöns mångfald

Regeringen har i propositionen Kulturmiljöns mångfald (prop. 2012/13:96) redovisat en samlad politik för kulturmiljöområdet. I propositionen, som riksdagen beslutade om den 13 juni 2013 (bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273) lämnar regeringen bl.a. förslag till nya nationella mål för kulturmiljöarbetet, ändringar i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och en ändring i arkiv- lagen (1990:782). Regeringen redovisar också en rad bedömningar, bl.a. i fråga om den statliga ar- keologiska uppdragsverksamheten. Förslagen och bedömningarna i propositionen skapar för- utsättningar för ett offensivt och angeläget kul- turmiljöarbete som kontinuerligt utvecklas i samklang med samhällsutvecklingen. Riksdagen har beslutat om propositionen (bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273). Lagändring- arna kommer att träda i kraft den 1 januari 2014.

Digitalisering av biografer och filmarvet

Regeringen beräknar att Stiftelsen Svenska Filminstitutet tillförs 7,5 miljoner kronor årligen under perioden 2015–2018 för att digitalisera det svenska filmarvet och göra det tillgängligt i framtiden.

Digitaliseringen av filmarvet kan intensifieras redan under 2014 genom att medel – 10 miljoner kronor – omfördelas från satsningen på att digi- talisera biografer till digitalisering av film. På så sätt tas nästa steg för att göra film tillgänglig för

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

fler människor i hela landet. Drygt 80 procent av Sveriges biografsalonger är nu digitala. Stödet till digitaliseringen av biografer finns tillgängligt även under 2014 eftersom det fortfarande finns biografer som förväntas inkomma med ansök- ningar. Eftersom kostnaderna för digitali- seringen blivit lägre än beräknat kan dock medel omfördelas för bl.a. digitalisering av filmarvet. En av fördelarna med digital visning av film är att biograferna lättare kan erbjuda ett varierat och flexibelt program. Nyproducerade filmer görs i digitalt format, men det är angeläget att även äldre svensk film kan visas på biograferna. Om detta inte är möjligt drabbas särskilt lokala film- klubbar och skolbiovisningar, som ofta visar äldre filmer.

Statens historiska museer

Regeringen beräknar att Statens historiska museer tillförs 5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att fortsatt kunna bedriva en kvalitativ verksamhet inom hela myndighetens ansvars- område.

I Statens historiska museers uppdrag ingår att förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikva- rieämbetet beslutar att tillföra myndigheten. Myndigheten kan i nuläget, på grund av bris- tande resurser, inte fullgöra dessa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Förhållandet har bland annat lett till en stor eftersläpning i accessionen av fornfynd. Statens historiska museers led- ningsstruktur och administrativa kapacitet behö- ver också förstärkas.

Den 1 januari 2015 förs den statliga arkeolo- giska uppdragsverksamheten från Riksantikva- rieämbetet till Statens historiska museer. Orga- nisationsförändringen innebär att myndigheten Statens historiska museer blir mer än dubbelt så stor jämfört med i dag.

Thielska galleriet

Regeringen beräknar att den tillfälliga för- stärkning om 1 miljon kronor som Stiftelsen Thielska galleriet erhöll i utökat bidrag under 2013 permanentas samt att ytterligare 1 miljon kronor tillförs fr.o.m. 2014.

Thielska galleriet är inne i en förändrings- process. Arbetet med att öka besökssiffrorna och vidareutveckla musei- och programverk- samheten är i full gång. Regeringen anser att galleriet har en outnyttjad potential som bör till- varatas för att säkra museets framtida överlev- nad. Det kommer att krävas insatser inom flera

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

områden under en längre tidsperiod både för att förvalta det arv som Thielska galleriet bär med sig och för att utveckla det till att nå nya be- sökargrupper.

Detta kräver investeringar som bör ge större intäkter under kommande år. En ökad verksam- het på Thielska galleriet kan även locka extern finansiering.

Drottningholms Slottsteater

Regeringen beräknar att Stiftelsen Drottning- holms Slottsteater tillförs 0,5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för en förstärkning av verksam- hetsbidraget.

Verksamheten vid Drottningholms Slotts- teater omfattar både föreställningar och vis- ningar av teatern, som sedan 1991 ingår i ett av Unescos världsarv. Teatern har sedan 2011 en ny ledning som påbörjat ett arbete i syfte att vidareutveckla en innovativ och tillgänglig verksamhet. En förstärkning av verksamhets- bidraget ger förbättrade förutsättningar för det utvecklingsarbete som pågår vid teatern i syfte att bredda repertoarutbud, bredda publik och verka för teatern som nationellt och interna- tionellt besöksmål.

Uppdrag till Riksutställningar

Regeringen har för avsikt att ge Riksutställningar i uppdrag att utifrån en global omvärldsanalys visa på möjligheter för den svenska museisektorn att ta vara på energin och utvecklingspotentialen i det mångkulturella Sverige. Härigenom kan kompetensen hos museerna stärkas för att bli en tydligare plattform för möten över olika sociala och kulturella gränser.

Regeringen avser vidare att ge Riksutställ- ningar i uppdrag att, baserat på en global om- världsanalys, visa på potentialen att utveckla re- lationer och samverkansmetoder mellan museisektorn och utbildningsområdet.

Kyrkoantikvarisk ersättning

För att ge Svenska kyrkan goda och stabila för- utsättningar för att göra de bedömningar och prioriteringar som är nödvändiga för att de kyrkliga kulturminnena långsiktigt ska kunna bevaras, användas och utvecklas, aviserade rege- ringen i budgetpropositionen för 2010 sin avsikt att den årliga kyrkoantikvariska ersättningen ska uppgå till 460 miljoner kronor t.o.m. 2014.

I enlighet med överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan (dnr Ku2000/470)

infaller nästa s.k. kontrollstation avseende den kyrkoantikvariska ersättningen 2014. I enlighet med överenskommelsen har Svenska kyrkan i juni 2013 lämnat ett underlag till regeringen som ska ligga till grund för en allsidig belysning av de kyrkoantikvariska frågorna. På regeringens upp- drag har även Riksantikvarieämbetet i maj 2013 redovisat och analyserat vilka effekter den kyr- koantikvariska ersättningen har haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet under samtliga år som ersättningen betalats ut. Rege- ringen avser att återkomma med en bedömning av förutsättningarna för den kyrkoantikvariska ersättningen fr.o.m. 2015.

Uppdragsarkeologi

I propositionen Kulturmiljöns mångfald (prop. 2012/13:96) gör regeringen bedömningen att Riksantikvarieämbetet som ansvarig myndighet för och med överinseende över uppdragsarkeo- login inte samtidigt bör vara en aktör på den uppdragsarkeologiska marknaden. Regeringen bedömer alltså att det inte är lämpligt att ord- ningen kvarstår där Riksantikvarieämbetet både är utförare av uppdragsarkeologiska tjänster och samtidigt har tillsyn över området.

Regeringen bedömer också att den statliga ar- keologiska uppdragsverksamheten ska flyttas från Riksantikvarieämbetet till Statens historiska museer. Regeringen har därför uppdragit till Riksantikvarieämbetet att förbereda och ge- nomföra en överföring av verksamheten. Statens historiska museer har samtidigt fått i uppdrag att inordna verksamheten. Organisationsföränd- ringen ska genomföras den 1 januari 2015.

Statens historiska museers verksamhetsom- råde är bl.a. Sveriges historia, byggd på det arke- ologiska materialet. Genom att den statliga arke- ologiska uppdragsverksamheten tillförs myndig- heten skapas en central aktör som kan utveckla och stärka den svenska arkeologin.

Regeringen uttrycker i de uppdrag som getts att det är av stor betydelse att det arbete som Riksantikvarieämbetet har initierat för att stärka ekonomin inom den arkeologiska uppdragsverk- samheten för att svara mot kravet på full kost- nadstäckning fullföljs under den tid som verk- samheten kvarstår inom Riksantikvarieämbetet. När verksamheten inordnas i Statens historiska museer bör myndigheten arbeta för att snarast göra verksamheten ekonomiskt bärkraftig.

Riksantikvarieämbetet får genom ett avskil- jande av uppdragsverksamheten goda möjlig-

heter att kraftfullt verka för ökad effektivitet och konkurrens inom det uppdragsarkeologiska om- rådet. Regeringen kommer att noga följa vilka förändringar som vidtas på området för att uppnå ökad effektivitet och konkurrens.

Kulturfastigheter

Kulturfastigheterna är en betydelsefull del av kulturarvet. Regeringen arbetar fortsatt med att säkerställa en långsiktig och hållbar vård och för- valtning av de fastigheter som bl.a. inrymmer museer och scenkonstverksamhet.

Riksdagen gav 2009 regeringen till känna att vidta vissa åtgärder som rör kulturinstitutioner- nas lokalkostnader (bet. 2009/10:KrU1, rskr. 2009/10:144). Med anledning av bl.a. riksdagens tillkännagivande och med utgångspunkt i försla- get i betänkandet Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31) har Statens fastighets- verk fått i uppdrag att förbereda arbetet med att omförhandla hyresavtalen för de kulturinstitu- tioner som har kostnadshyra i syfte att förändra principerna för hyressättningen. Statens fastig- hetsverk har redovisat uppdraget till Regerings- kansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med utfallet av omförhandlingarna.

Regeringen har vidare med utgångspunkt i förslagen i ovan nämnda betänkande tillsatt en utredning för att kartlägga vilka kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och byggnader som fort- satt bör ägas av staten (dir. 2012:7). Utredningen har lämnat sitt betänkande (SOU 2013:55) till regeringen i september 2013.

Regeringen har vidare beslutat om en ny för- ordning om statliga byggnadsminnen (SFS 2013:558), som skapar bättre förutsättningar för förvaltningen av dessa byggnadsminnen. För- ordningen träder i kraft den 1 januari 2014.

I februari 2012 fick Statens fastighetsverk i uppdrag att genomföra ett projekteringsarbete inför renovering och ombyggnad av National- museum. Regeringens beslut innebar startskottet för processen att göra Nationalmuseum till en fullt modern och miljöklassad museibyggnad anpassad till framtidens museiverksamhet med bibehållna kulturhistoriska värden i den unika museibyggnaden. I februari 2013, 147 år efter invigningen 1866, stängde Nationalmuseum för den kommande renoveringen. Målet är att det renoverade och ombyggda museet ska stå klart 2017. Under renoveringen genomför National- museum flera samarbeten med bl.a. länsmuseer och andra institutioner runt om i landet och vi-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sar också från och med sommaren 2013 tillfälliga utställningar i Konstakademiens lokaler i Stock- holm.

Regeringens aviserade ombyggnad och reno- vering av en av våra viktigaste kulturminnes- märkta byggnader, Operahuset i Stockholm, är en viktig satsning på bevarandet av våra centrala kulturfastigheter.

Översyn av politiken för arkitektur, form och de- sign

Regeringen har tidigare framhållit att det finns ett stort behov av en kraftfull statlig arena för att belysa vikten av arkitektur, form och design i människors liv och för ett framtida hållbart sam- hälle. Det är en prioriterad uppgift för Statens centrum för arkitektur och design att bedriva samarbete och utbyte med nationella, regionala och lokala aktörer kring utställningar och annan verksamhet inom arkitektur-, form- och design- området.

I de nationella målen som riksdagen fastställde för arkitektur, form och design slås det bland annat fast att dessa områden ska ges goda förut- sättningar för sin utveckling. Kvalitet och skön- hetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Vidare ska intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö stärkas och breddas. Detta är fortfarande angelägna principer och utgångs- punkter, men regeringen vill nu efter femton år följa upp den förda politiken.

Kultur- och bostadsministrarna tog våren 2013 initiativ till ett samtal med ett flertal cen- trala aktörer inom arkitektur och bostads- byggande. Med utgångspunkt i behovet av fler bostäder i storstäderna diskuterades vad som be- hövs för att öka byggandet, samtidigt som den arkitektoniska kvaliteten utvecklas. Som ett re- sultat av detta samtal avser regeringen att följa upp den gällande politiken för att se hur arki- tekturens, formens och designens värden kan få bättre genomslag i hela samhället.

Förbättrade villkor för nyskapande kultur

Svensk Form

Regeringen beräknar att föreningen Svensk Form tillförs 0,5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att främja svenskt mode och svensk design internationellt.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kultur, konstnärligt skapande och design är viktiga för landets tillväxt och konkurrenskraft. De svenska modeföretagen fortsätter att växa och allt fler satsar på en expansion i utlandet. Men den positiva utvecklingen förutsätter att duktiga kreatörer fortsatt har möjligheter att starta företag.

I rapporten Modebranschen i Sverige konsta- teras att modebranschen 2011 omsatte 206 mil- jarder kronor och att modebranschen syssel- sätter fler än traditionella industrier som stål och livsmedel. Av omsättningen stod exporten för 60 procent.

I rapporten framgår också att modeföretagen upplever att kompetensbristen är en stor utma- ning när det gäller att nå nya marknader.

Genom att Svensk Form får ett fortsatt upp- drag att främja svenskt mode och svensk design i internationella sammanhang kan föreningen verka som en mellanhand och som ett stöd för mindre modeföretag vid internationella sats- ningar. Svensk Form ska fortsatt samverka med etablerade modeorganisationer samt samverka med de svenska modeveckorna liksom med svenska utlandsmyndigheter.

Kulturbryggan

Kulturbryggan är en kommitté som bedriver för- söksverksamhet i form av bidragsgivning till ny- skapande kulturprojekt (dir. 2010:77). Under 2011 och 2012 har Kulturbryggan fördelat 25 miljoner kronor årligen. Regeringen har genom tilläggsdirektiv beslutat att kommittén Kultur- bryggans verksamhet förlängs till och med 2013 (dir. 2012:71).

Kommittén har i mars 2012 lämnat ett delbe- tänkande (SOU 2012:16) om en långsiktig verk- samhetsform. Delbetänkandet har remitterats. Regeringen avser att förlänga kommitténs för- söksverksamhet t.o.m. den 31 december 2014.

Kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen är nu införd i samt- liga län utom Stockholm. Utvärderingar av mo- dellen visar att kulturens roll ökar i betydelse på det regionala politiska planet och att genomsla- get för regionala prioriteringar och variationer ökar. Länens regionala kulturplaner är viktiga strategiska underlag för nationella, regionala, och lokala aktörer. De rymmer stora möjligheter att utveckla kulturens fria och obundna roll och att bidra till att kulturen ska finnas på fler arenor i samhället.

Under 2012 till våren 2014 genomför rege- ringen Attraktionskraft Sverige. Syftet är att till- sammans med aktörer på lokal, regional och nationell nivå utveckla de områden som är bety- delsefulla för lokal och regional attraktivitet. Kulturen har en viktig roll och stor potential för att stärka den svenska attraktionskraften och hållbar regional tillväxt.

Myndigheten för kulturanalys har i genom- förda utvärderingar som presenterats 2013 fun- nit att tjänstemän och politiker på regional och lokal nivå överlag har en positiv inställning till modellen. De fördelar som lyfts fram är att mo- dellen bl.a. bidragit till ökad samverkan och dia- log samt att kulturen har kommit högre upp på den politiska dagordningen. Vidare framgår att statens roll är fortsatt stark, men att det regio- nala och kommunala inflytandet ökar. En rap- port visar att det ännu inte har skett några större förändringar av hur de statliga bidragen fördelas inom och mellan regionerna, dock visar fördel- ningen av utvecklingsbidragen en större varia- tion. Slutligen lyfts behovet av att syftet med uppföljningen av modellen tydliggörs.

Regeringen bedömer att landsting och kom- muner samt Statens kulturråd och övriga be- rörda myndigheter fortsatt bör utveckla de möj- ligheter som modellen ger, såväl när det gäller samverkan, kunskaps- och kompetensutveckling som det utrymme som ges för regionala priorite- ringar och variationer. Bland annat bör förekomsten av länsövergripande projekt kunna öka och gemensamma erfarenheter och värdefulla kunskaper därmed utvecklas. Statens kulturråd kan stödja sådana projekt med utvecklingsbidrag.

Uppföljningens betydelse för strategisk kun- skapsinhämtning om modellen och dess effekter samt bidrag till måluppfyllelsen av de kulturpo- litiska målen bör tydliggöras i det arbete och an- svar som Statens kulturråd och landstingen har inom ramen för uppföljningen av modellen. Det civila samhället och de professionella kulturska- parna är viktiga aktörer i arbetet med att ta fram de regionala kulturplanerna och inom ramen för kultursamverkansmodellens genomförande.

Statens kulturråd har lämnat tidsbegränsade bidrag till de organisationer som företräder dessa intressen. Regeringen föreslår att ändamålet för anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet vidgas så att Statens kulturråd framöver även kan lämna bidrag till dessa organisationer för att medverka i arbetet med kulturplanerna.

Framtida inriktning för statens stöd till dansen

Förutsättningarna för den professionella dansen har förbättrats de senaste åren. Detta framkom bland annat under ett rundabordssamtal som Kulturdepartementet anordnade i maj 2013. Internationella samarbeten och samproduktioner är vanligt förekommande och de flesta fria grup- per turnerar nationellt och internationellt. Inom ramen för kultursamverkansmodellen pågår ett arbete såväl nationellt som regionalt och lokalt för att stärka och utveckla dansområdets förut- sättningar genom t.ex. residensmöjligheter och arrangörsnätverk. Detta tillsammans med bl.a. satsningen Skapande skola har ökat efterfrågan på professionell dans och koreografer. På många kulturinstitutioner har dansen fått mer ut- rymme. Men samtidigt kännetecknas den fria sektorn inom dansområdet i många fall av få speltillfällen, korta anställningar, få spelplatser och få producenter.

Många aktörer delar ansvaret för dansens ut- veckling. På det nationella planet har Statens kulturråd och Konstnärsnämnden genom sin bi- dragsgivning en viktig uppgift att främja dansens utveckling i hela landet. Riksteatern har i upp- drag att bidra till utvecklingen av svenskt dansliv, nationellt och internationellt, bl.a. genom Cull- bergbaletten. Dansens hus har i uppgift att pre- sentera samtida svenska och utländska gästspel av hög kvalitet. Inom kultursamverkansmodellen har landstingen en viktig roll att fördela bidrag till dansaktörer i länen.

Det är angeläget att danslivets strukturer sva- rar upp mot publikens växande intresse och främjar dansens spridning i hela landet. Statens stöd till dansen ska bidra till konstnärlig ut- veckling och förnyelse inom danskonsten men också bidra till att en mångfald av konstnärliga uttryck, genrer och stilar – traditionella, mo- derna och samtida – når ut till en bred publik.

Statens kulturråd och Konstnärsnämnden har utökat sitt samarbete kring dansen och rege- ringen anser att detta samarbete ytterligare bör fördjupas. Myndigheterna bör bland annat se över och bedöma i vilken grad utformningen av statens nuvarande insatser matchar framtida ut- vecklingsbehov inom dansområdet.

Regeringen kommer dessutom att ge ett tyd- ligare uppdrag till Riksteatern att, inom sitt an- svarsområde och i samarbete med regionala och lokala aktörer, sprida danskonsten i hela landet och därmed ge koreografer och dansare ut- rymme att utveckla sitt konstnärskap. I detta

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sammanhang bedömer regeringen att Rikste- atern även ska ta fram ett underlag som visar hur Cullbergbalettens kan utveckla sin verksamhet konstnärligt och publikt och samtidigt ge ut- rymme för unga koreografer.

Medverkans- och utställningsersättning

Avtalet om medverkans- och utställningsersätt- ning, MU-avtalet, trädde i kraft den 1 januari 2009 och reglerar vilka villkor och ersättnings- nivåer som ska gälla när statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konst-nären. Införan- det av MU-avtalet är ett viktigt initiativ som re- geringen har tagit för att tillförsäkra konstnärs- grupperna skälig ersättning när deras verk ställs ut vid statliga institutioner. Avsikten är också att avtalet ska vara en förebild även för icke-statliga aktörer.

Statens kulturråd har tillsammans med par- terna genomfört en uppföljning av hur MU-av- talet har tillämpats. Uppföljningen har redovisats i en rapport som har inlämnats till Regerings- kansliet (dnr Ku2013/1327). Enligt uppfölj- ningen fyller avtalet en viktig roll men den erfa- renhet som har vunnits under de första åren pekar på att avtalet behöver förenklas och för- tydligas. Regeringen avser mot denna bakgrund att ge Statens kulturråd i uppdrag att i dialog med de berörda konstnärsorganisationerna utarbeta ett reviderat avtal. Det är angeläget att alla statliga institutioner följer MU-avtalet och att andelen övriga utställningsarrangörer som tillämpar dess principer ökar.

Uppföljning och utveckling av kulturpolitiken

Myndigheten för kulturanalys

Regeringen beräknar att anslaget till Myndig- heten för kulturanalys höjs med 3,6 miljoner kronor per år för åren 2014–2016 och därefter med 2,3 miljoner kronor årligen.

Myndigheten för kulturanalys inrättades våren 2011 och var fullt bemannad först under hösten samma år. Under 2012 har myndigheten levere- rat ett antal rapporter, organiserat flera referens- grupper för att säkra kvaliteten i arbetet, själv hållit i och deltagit i andras möten och tagit över uppdraget att ansvara för och utveckla huvud- delen av den officiella statistiken på kulturområ- det. Regeringen bedömer att verksamheten har utvecklats mycket positivt och vill gå vidare med ytterligare uppdrag till myndigheten för att

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

stärka regeringens förutsättningar att bedöma effekterna av de statliga insatserna.

Regeringen avser att ge myndigheten i upp- drag att utveckla en återkommande rapportering av kulturvanor, en typ av rapport som tidigare har producerats av Statens kulturråd och som förekommer i ett flertal länder i vår närhet. Ge- nom denna rapportering kan bl.a. tendenser avlä- sas över tid hur befolkningens deltagande i kul- turlivets olika delar förändras. Myndigheten får också i uppdrag att påbörja arbetet med att ut- veckla ett indikatorsystem i enlighet med förslag som utvecklats av myndigheten i en särskild rap- port 2012.

Översyn av myndighets- och institutionsstrukturen inom kulturområdet

Regeringen bedömde i samband med budget- propositionen för 2013 att det, mot bakgrund av det stora antal myndigheter och institutioner som regeringen utfärdar styrdokument för och som står inför likartade utmaningar och möjlig- heter, var motiverat att närmare analysera frågan om hur myndighets- och institutionsstrukturen inom kulturområdet kan effektiviseras. Därför aviserades en översyn av strukturen med mål- sättningen att ytterligare förbättra förutsättning- arna för strategisk styrning inom det kulturpo- litiska området, liksom för en effektiv resursanvändning inte minst vad avser myndig- heternas och institutionernas stödfunktioner. Det övergripande syftet är att därmed skapa bättre villkor för ökad fokus på kärnuppgifterna.

Bland annat mot bakgrund av detta har en ge- nomgång inletts av de statligt styrda museernas uppdrag och regeringens styrning av dem i re- lation till olika samhällsförändringar. Regeringen anser att det finns ett behov av att utveckla och förtydliga museernas uppdrag och regeringens mål med den statliga museipolitiken.

En översyn av verksamheten vid Nämnden för hemslöjdsfrågor har genomförts under 2011 och 2012. Av promemorian Nationell samord- ning av hemslöjden – en översyn av nämnden för hemslöjdsfrågor (Ds 2012:8) framgår att fortsatt statligt åtagande när det gäller att främja hem- slöjd är viktigt med anledning av hemslöjdens kulturella och sociala betydelse liksom av hem- slöjdens särskilda betydelse som näringsgren. Regeringen bedömer att Nämnden för hem- slöjdsfrågor fortsatt bör ansvara för verksam- heten, i avvaktan på slutligt ställningstagande i frågan.

Stärkt yttrandefrihet, kvalitet och mångfald

Radio och tv i allmänhetens tjänst

Regeringen lämnar i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla för den radio- och tv-verksamhet som bedrivs av SR, SVT och UR under kommande tillståndspe- riod, fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019.

Enligt propositionen ska nuvarande villkor i huvudsak gälla även under nästa period, men vissa förändringar föreslås med syfte att stärka centrala delar av programföretagens uppdrag i allmänhetens tjänst. Bland annat föreslås en extra medelstilldelning till UR på 50 miljoner kronor per år för att företaget ska utveckla och vidga sitt utbildningsutbud samt skärpta krav på pro- gramföretagen när det gäller program på mino- ritetsspråk och tillgänglighet till utbudet för per- soner med funktionsnedsättning.

I propositionen föreslås också skärpningar av kraven på programföretagen att redovisa sin verksamhet och sina intäkter vid sidan av av- giftsmedel, t.ex. från sponsring.

Vidare föreslås att medelstilldelningen till programföretagen höjs med 2 procent per år un- der tillståndsperioden under förutsättning att antalet avgiftsbetalare inte minskar i någon större omfattning. Därutöver föreslås särskilda höjningar av medelstilldelningen till SR och den ovan angivna satsningen för UR.

Regeringen bedömer i propositionen att de fördelar som en digitalisering av marknätet ger talar för en övergång från FM-sändningar till marksänd digitalradio. Utvecklingen bör även i fortsättningen vara marknadsdriven, samtidigt som marknaden behöver tydliga förutsättningar. Den 25 juli 2013 beslutade regeringen om direk- tiv till en särskild utredare (branschsamordnare) som, tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog med berörda parter, ska utarbeta ett förslag till plan för en övergång till digitalradio (dir. 2013:76). Uppdraget ska redo- visas senast den 30 november 2014.

Sändningsutrymme för marksänd tv

Myndigheten för radio och tv redovisade den 31 maj 2013 regeringens uppdrag att analysera olika handlingsalternativ och föreslå vilket sändnings- utrymme som bör få användas för marksänd tv under tiden från och med den 1 april 2014 till

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och med den 31 mars 2020. Uppdraget har ge- nomförts i nära dialog med Post- och telestyrel- sen och Konkurrensverket. Myndighetens rap- port Sändningsutrymme för marksänd tv under tillståndsperioden 2014–2020 (dnr Ku2013/1232) har remitterats. Regeringen pla- nerar att besluta i frågan under hösten 2013.

fragmentiserad ökar behovet av underlag för att upprätthålla studiens kvalitet.

Regeringen anser att det är av stor vikt att studien säkras även för kommande år. Tillgången till högkvalitativ forskning och dokumentation om medieutvecklingen är angelägen och utgör ett betydelsefullt underlag för regeringens och riksdagens ställningstaganden på medieområdet.

Presstöd till dagstidningar på samiska och meän-		Sänkta avgifter för fastställande av åldersgränser
kieli
Presstödskommittén lämnade i september 2012		för film
delbetänkandet Stöd till dagstidningar på sa-		För att skapa bättre överensstämmelse mellan
miska och meänkieli (SOU 2012:58). Delbetän-		intäkter och kostnader föreslår regeringen en
kandet innehåller förslag som syftar till att un-		sänkning av Statens medieråds avgifter för fast-
derlätta för dagstidningar som helt eller delvis		ställande av åldersgränser för film fr.o.m. den 1
skriver på samiska eller meänkieli att få drifts-		januari 2014.
stöd.		Den 1 januari 2011 avskaffades den obligato-
Regeringen anser det viktigt att förbättra för-		riska förhandsgranskningen av film. Sedan dess
utsättningarna för tidningar som skriver på sa-		granskar Statens medieråd enbart de filmer som
miska eller meänkieli. I syfte att underlätta för		ska visas offentligt för barn och unga under
tidningar som skriver på dessa språk att etablera		femton år, i syfte att fastställa åldersgränser.
sig och upprätthålla en utgivning föreslår rege-		Verksamheten är avgiftsfinansierad och avgif-
ringen lättnader i kraven för driftsstöd.		terna ska i princip motsvara Statens medieråds
Förändringarna innebär bl.a. att upplagekravet		kostnader för verksamheten (jfr prop.
för dagstidningar som i huvudsak är skrivna på		1989/90:70 s. 57). De filmer som inte lämnas in
dessa språk halveras i förhållande till nu gällande		för granskning får automatiskt 15-årsgräns.
krav och att dessa tidningar inte ska omfattas av		De senaste åren har intäkterna från dessa av-
villkoret om att minst 90 procent av den abonne-		gifter kraftigt överstigit de faktiska kostnaderna.
rade upplagan ska vara spridd i Sverige. Vidare		En lägre avgift kan även medföra att fler filmer
föreslås att tidningar – vilkas redaktionella inne-		lämnas in för att få en åldersgräns vilket i sin tur
håll till minst 25 procent är skrivet på något eller		ökar möjligheten för en bredare och yngre
några av språken finska, samiska eller meänkieli –		publik att få tillgång till dessa filmer.
ska kunna ges begränsat driftsstöd. Denna möj-		Den framtida taltidningsverksamheten
lighet gäller nu enbart för finska språket.
Förändringarna föreslås	träda i kraft den	Efter riksdagens beslut den 12 december 2012
1 januari 2014.		om inriktningen för den framtida taltidnings-
		verksamheten har arbetet med att utforma sta-
Mediebarometern		tens engagemang på området fortsatt. Myndig-
Regeringen beräknar att Nordicom vid Göte-		heten för tillgängliga medier utvecklar ett nytt
borgs universitet tillförs 0,35 miljoner kronor		talsyntes- och internetbaserat system för pro-
fr.o.m. 2014 för att stärka finansieringen av stu-		duktion och distribution av taltidningar och be-
dien Mediebarometern.		dömer att en övergång från befintliga inlästa ra-
Behovet av kunskap om mediernas roll i sam-		dio- och kassettidningar kan inledas under
hället är stort. Den snabba tekniska utvecklingen		hösten.
påverkar såväl människors	medieanvändning	De nya taltidningarna innebär ökad valfrihet
som förutsättningarna på mediemarknaden.		och tillgänglighet för prenumeranterna. Bland
Nordicom genomför årligen en studie av me-		annat kommer de att innehålla hela dagstid-
dieanvändningen i Sverige, den så kallade Medie-		ningen och medföra ökad flexibilitet när det gäl-
barometern. Studien är mycket efterfrågad av		ler hur, när och var taltidningen kan tillgodogö-
bl.a. forskare, medieföretag och myndigheter.		ras. Ett exempel är att taltidningar, vid sidan av
Mediebarometern finansieras genom anslag från		särskilt anpassad mottagningsutrustning, också
regeringen och bidrag från ett antal medieföre-		kommer att kunna användas med standardiserad
tag. Eftersom medieanvändningen blir allt mer		konsumentelektronik som smarta telefoner och
		surfplattor. Därtill bedöms införandet av det

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nya, effektivare taltidningssystemet leda till be- tydande utgiftsminskningar för stödet fr.o.m. 2015.

Det finns tekniska förutsättningar för en samordning av distribution av taltidningar och talböcker. Utvecklingen av taltidningsinfra- strukturen bör utgå från målgruppens behov och möjligheten att ytterligare förbättra tillgänglig- heten.

Annonstider i radio och tv

Riksdagen gav i maj 2012 regeringen till känna att regeringen bör genomföra en allsidig utvärde- ring av effekterna av den tidigare genomförda lagändring som innebar en ökning av vissa tillåtna annonstider till tolv minuter (bet. 2011/12:KU16, rskr. 2011/12:224). En sådan utvärdering kommer att göras under innevarande mandatperiod. Regeringen avser därför att återkomma i frågan.

Idrottspolitik

Nationella insatser mot dopning

I januari 2011 lämnades betänkandet Anti-dop- ning Sverige. En ny väg för arbetet mot dopning (SOU 2011:10). I betänkandet föreslås att en nationell antidopningsorganisation (NADO) bildas. Förslaget har remissbehandlats och kritik har riktats mot utredningens förslag att organi- sera NADO som ett privaträttsligt aktiebolag med staten som ägare. Kritikerna menar att bo- laget i så fall behöver stöd i lag för att kunna be- driva den avsedda verksamheten. Ett sådant lag- förslag finns inte i beredningsunderlaget.

Regeringens bedömning är att det är angeläget att fortsätta beredningen i nära dialog med före- trädare för idrottsrörelsen.

Internationellt samarbete

I de kulturpolitiska mål som riksdagen fast- ställde 2009 anges att kulturpolitiken ska främja internationellt och interkulturellt ut- byte och samverkan.

I EU-rådsarbetet har regeringen i förhand- lingarna om ett nytt ramprogram inom kultur- och medieområdet, Kreativa Europa, drivit ett tydligare perspektiv på barn och unga och en balans mellan kulturens egenvärde och dess eko- nomiska och andra mervärden i samhället. Pro-

grammet utgör en sammanslagning av de nuva- rande kultur- och mediaprogrammen inom EU- samarbetet. I arbetet med att sjösätta Kreativa Europa avser regeringen att fortsätta främja in- satser som leder till ökad medverkan av svenska aktörer.

Utvecklingen av den kulturella och kreativa sektorn är av fortsatt stor betydelse på såväl nationell som europeisk nivå. Frågor om ökad tillgång till digitalt material och dit hörande upphovsrättsliga frågor är av avgörande bety- delse för utvecklingen av denna sektor. Rege- ringen kommer att fortsatt arbeta aktivt för att hitta gemensamma lösningar för gränsöverskri- dande problem och hinder inom dessa områden.

Kulturens roll och betydelse för andra sam- hällssektorer, inklusive kulturens roll i utrikes relationer, speglas alltmer i EU-arbetet. Ut- vecklingen är relevant att följa likväl som att på- verka aktivt.

Kultur

Regeringens engagemang i arbetet med Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv fortsätter. Världsarvskonventionens framtid, en integrerad natur- och kultursyn samt en hållbar utveckling är fortsatt prioriterade frå- gor.

Inom ramen för arbetet med Unescos kon- vention om skydd av det immateriella kulturar- vet har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att, som samordnande myndighet, ut- veckla arbetet med tillämpningen av konven- tionen. Myndigheten lämnar sin slutrapport gäl- lande uppdraget i februari 2014.

Tillämpningen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kul- turyttringar utvecklas vidare. Det nationella ar- betet bör i första hand inriktas på informations- spridning och att öka kunskapen om och förståelsen för kulturens roll för hållbar ut- veckling. Statens kulturråd utgör konventionens nationella kontaktpunkt och är ledamot i rege- ringskommittén för konventionen under pe- rioden 2011–2015. Kulturrådet har konstaterat att kultursamverkansmodellen ger ändamålsen- liga förutsättningar att ytterligare utveckla mångfaldskonventionens intentioner i Sverige.

Det nordiska kultursamarbetet är omfattande. Regeringen kommer att verka för att Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultur- samarbetet 2013–2020 blir tongivande för arbe- tet vid alla berörda organ. Genomförandet av

lyftet för nordisk barn- och ungdomslitteratur bör prioriteras, liksom en fortsättning på samar- betet kring frågor om kultur och hälsa.

Framgången för den gemensamnordiska kul- turfestivalen Nordic Cool i Washington visar på potential för framtida närmare nordiskt samar- bete utanför Norden.

Medier

Genomförandet av EU:s digitala agenda medför att en rad initiativ tas på EU-nivå med målet att skapa en digital inre marknad. I april 2013 inled- des ett offentligt samråd kring kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konverge- rad audiovisuell värld.

Traditionella sändningstjänster och internet växer mer och mer samman. Grönboken ger un- derlag för diskussion kring hur omvandlingen av det audiovisuella medielandskapet kan utnyttjas för att skapa ekonomisk tillväxt och företags- innovation i Europa samtidigt som värden som mångfald i medierna, kulturell mångfald och konsumentskydd bevaras. Parallellt pågår ett omfattande arbete i syfte att anpassa lagstift- ningen på upphovsrättsområdet till detta nya medielandskap. Regeringen avser att nära följa utvecklingen och bevaka svenska intressen.

Inom Europarådet och Unesco verkar rege- ringen för att främja yttrandefrihet, fria medier, mediemångfald och ett fritt informationsflöde.

Idrott

Regeringens internationella arbete på idrottsom- rådet utgår från principen om en fri och själv- ständig idrottsrörelse som även internationellt har ett betydande eget ansvar. Detta gäller inte minst i förhållande till EU-arbetet där regeringen även fortsättningsvis kommer att betona sub- sidiaritetsprincipen och vikten av att insatser på området har ett tydligt mervärde av att genom- föras på unionsnivå. Sådana mervärden bedöms framför allt finnas i arbete med information och tolkning av EU-lagstiftning som berör idrotten.

Kulturlivets internationalisering

Internationellt och interkulturellt utbyte vidgar vyer och skapar nya möjligheter – inte minst inom kulturområdet. Kulturen har alltid haft en viktig roll i relationsskapandet med andra länder. I och med den ökade globaliseringen skapas nya möjligheter.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen har genom ett flertal olika insatser stimulerat det svenska kulturlivets internatio- nalisering, bl.a. har samtliga myndigheter i upp- gift att integrera ett internationellt och inter- kulturellt perspektiv i sina verksamheter. Myndigheterna har utvecklat sina internationella kontakter och det internationella kulturutbytet har ökat de senaste åren.

Det är väsentligt att alla aktörer, inte bara de statliga, tar sitt ansvar för internationaliseringen och att den internationella aspekten får genom- slag i kultursamverkansmodellen. Det är även viktigt att Statens kulturråd följer upp effekterna av arbetet med att stimulera internationa- liseringen inom kulturområdet.

De utsända kulturråden och kulturens roll i främ- jandet av Sverigebilden

Utsända kulturråd, med Kulturdepartementet som huvudman, finns vid Sveriges ambassader i Berlin, London, Moskva, Peking och Washing- ton samt vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel. Under hösten 2013 har även ett kulturråd placerats vid Sveriges generalkonsulat i Istanbul. De utsända kulturrå- den har en viktig roll i relationsskapandet på kulturområdet mellan Sverige och stationerings- länderna liksom i det integrerade Sverigefräm- jandet i utlandet.

I främjandet av Sverigebilden i utlandet spelar kulturfrågorna en allt större roll. Den så kallade främjarkalendern, utifrån vilken de svenska ut- landsmyndigheterna arbetar, fokuserar på olika grenar inom kulturområdet. De svenska ut- landsmyndigheterna har därmed i ökad omfatt- ning satsat på evenemang kopplade till de kultu- rella och kreativa näringarna.

Kulturråden bidrar till att skapa och fördjupa de kulturella kontakterna mellan Sverige och re- spektive stationeringsland. De skapar också tvär- sektoriella kontakter och främjar målsättningen om att kulturen ska ta ökad plats i samhällslivet. Den nordiska kulturfestivalen Nordic Cool som arrangerades under våren 2013 i Washington ut- gör ett exempel på hur internationella kultur- samarbeten kan samspela med att främja viktiga samhällsfrågor.

Kulturdepartementets myndigheter och in- stitutioner utgör betydelsefulla kunskapskällor och samtalspartner för bl.a. utlandsmyndighe- terna i det integrerade främjandet. För att kunna utveckla denna roll krävs en utökad kommuni- kation mellan berörda aktörer.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kulturens roll i biståndet

I budgetpropositionerna för 2012 och 2013 har regeringen betonat den betydelse kulturen har för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter och därmed fattigdomsbekämpning i bred bemärkelse. Regeringen har höga am- bitioner rörande kulturens och mångfaldens potential och betydelse för yttrandefrihet och demokratisering. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att få till stånd och konkretisera synergier mellan biståndspolitiken och kultur- politiken.

Stöd till aktörer inom kulturområdet för demokratisering och yttrandefrihet ska möj- liggöras. Bland annat kan stöd till fristäder för författare och andra kulturutövare möjliggöras i syfte att öka skyddet och säkerheten för kulturaktörer såväl i hemlandet som i Sverige.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.3Utgiftsutveckling

Tabell 3.3 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Kulturområdesövergripande verksamhet	1 738	1 810	1 769	1 839	1 805	1 837	1 872

Teater, dans och musik	1 252	1 252	1 245	1 278	1 285	1 290	1 299
Litteraturen, läsandet och språket	283	282	280	300	303	306	309

Bildkonst, arkitektur, form och design	82	81	78	81	81	81	82

Kulturskaparnas villkor	350	350	343	364	365	370	377
Arkiv	357	350	349	356	361	367	374

Kulturmiljö	925	927	917	931	934	937	942

Museer och utställningar	1 323	1 360	1 346	1 387	1 403	1 424	1 454
Trossamfund	67	82	80	85	86	87	83

Film	303	317	317	317	310	295	295

Medier	158	163	164	125	118	134	134
Ungdomspolitik	281	282	272	293	294	294	295

Politik för det civila samhället	1 831	1 831	1 829	1 833	1 834	1 834	1 834

Folkbildning	3 322	3 564	3 563	3 642	3 621	3 668	3 739
Tillsyn över spelmarknaden	45	47	47	48	49	50	51

Totalt för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid	12 318	12 698	12 600	12 880	12 848	12 973	13 141

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 3.4 Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

2014	2015	2016	2017

Tabell 3.5 Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

2013

Anvisat 2013 1	12 689	12 689	12 689	12 689
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	207	317	443	618
Beslut	-3	-160	-162	-168

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	0	16	16	16

Övrigt 3	-13	-14	-14	-14
Ny ramnivå	12 880	12 848	12 973	13 141

Transfereringar 1	9 980
Verksamhetskostnader 2	2 882
Investeringar 3	18
Summa ramnivå	12 880

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga

förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär. 3.4 Skatteutgifter 3 Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i

samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 17 redovisas i huvudsak på stats- budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skat- telättnad i förhållande till en likformig beskatt- ning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteut- gifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. kon- junktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknads- politik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbud- getens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i rege- ringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2013 (skr. 2012/13:98). I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifter som är hänför- bara till utgiftsområde 17.

Tabell 3.3 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto1

Miljoner kronor

	Prognos 2013	Prognos 2014
Bidrag till Tekniska museet och	50	50
Svenska Filminstitutet

Försäljning av konstverk <300 000	–	–
kr/år1
Allmänna nyhetstidningar och tid-	1 690	1 800
skrifter

Böcker och broschyrer	870	930

Entréavgiftsbelagda kulturella före-	1 820	1 910
ställningar2
Kommersiell idrott	3 590	3 910

Upphovsrätter3	420	440
Entré djurparker	80	80

Försäljning av konstverk >300 000	20	20
kr/år
Ersättning till idrottsutövare	–	–

Omsättning i ideella föreningar	270	280

Skattereduktion för gåvor till ideell	260	270
verksamhet

Totalt för utgiftsområde 17	9 070	9 690

1Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas.

2Biografföreställningar var tidigare särredovisade men redovisas nu i enlighet med mervärdesskattelagen under samma post som entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar.

3Basen för upphovsrätter har uppdaterats med ny statistik över försäljningen av upphovsrätter.

Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tek- niska museet (16 kap. 10 § inkomstskattelagen, IL) och för sådana bidrag och avgifter till Svenska Filminstitutet som avses i filmavtalet (16 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år

Vid försäljning av konstverk för under 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § mervär- desskattelagen (ML) försäljningsbeloppet un- dantaget från mervärdesskatt under förutsätt- ning att upphovsmannen eller dennes dödsbo vid försäljningen äger konstverket. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Allmänna nyhetstidningar och tidskrifter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller även radiotidningar för syn- skadade och andra varor som gör skrift tillgäng- lig för personer med läsnedsättning. Den ned- satta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Böcker och broschyrer

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta gäller även bilderböcker, ritböcker och målar- böcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, tea- ter-, opera- och balettföreställningar eller lik- nande föreställningar nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteut- gift avseende mervärdesskatt.

Kommersiell idrott

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bo- lagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avse- ende mervärdesskatt.

Upphovsrätter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller konst- närliga verk. Nedsättningen gäller inte för upp- låtelse eller överlåtelse av fotografier, reklampro- dukter, system och program för automatisk databehandling eller film eller liknande upptag- ning av information. Den nedsatta skattesatsen

ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Entré till djurparker

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i djur- parker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Försäljning av konstverk ≥300 000 kr/år

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för försälj- ning av konstverk för 300 000 kronor per år eller mer nedsatt till 12 procent, under förutsättning att konstverket vid försäljningen ägs av upp- hovsmannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avse- ende mervärdesskatt.

Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och som under året inte har uppgått till ett halvt prisbas- belopp är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- samhet räknas inte som ekonomisk verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Fysiska personer som ger gåvor till vissa stiftel- ser, ideella föreningar och registrerade trossam- fund som godkänts av Skatteverket kan få en skattereduktion motsvarande 25 procent av gå- vans värde som dras av mot slutgiltig skatt. Gåvounderlaget som berättigar till skattere- duktion får uppgå till högst 6 000 kronor per person och år, vilket innebär att skattereduk- tionen får uppgå till högst 1 500 kronor per per- son och år. Bestämmelserna om skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare finns i la- gen (2011:1269) om godkännande av gåvomot- tagare vid skattereduktion för gåva, förord- ningen (2011:1295) om godkännande av

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gåvomottagare vid skattereduktion för gåva samt i 67 kap. 20–26 §§ IL.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Kulturområdesövergripande verksamhet

4.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheterna Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys samt bidrag till kulturområdesövergripande ändamål. I det innefattas bidrag till regional kulturverksamhet, satsningen Skapande skola, bidrag till allmänkulturella ändamål, ut-

vecklingsverksamhet och internationellt kulturutbyte, forsknings- och utvecklingsin- satser inom kulturområdet samt stöd till icke- statliga kulturlokaler. I avsnittet behandlas även tvärgående frågor som omfattar hela kulturområdet samt internationellt samarbete som är gemensamt för kultur- och medie- området.

4.2Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Kulturområdesövergripande verksamhet
1:1 Statens kulturråd	49	50	51	47	47	48	49

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete	205	245	239	244	204	206	209

1:3 Skapande skola	151	169	165	173	177	181	185
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur-
området	36	36	36	38	38	39	40
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler	9	10	10	10	10	10	10

1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet	1 279	1 286	1 255	1 313	1 313	1 338	1 364

1:7 Myndigheten för kulturanalys	9	14	13	15	16	16	15
Summa Kulturområdesövergripande verksamhet	1 738	1 810	1 769	1 839	1 805	1 837	1 872

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen lyder:

Kulturpolitiken ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrande- friheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

–främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,

–främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

–främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

–främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,

–särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

4.4Resultatredovisning

4.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet för kulturområdes- övergripande verksamhet utgår från:

–bidragsgivning inom ramen för Skapande skola samt bidrag för barns och ungas till- gång till kultur,

–bidragsgivning inom ramen för kultursam- verkansmodellen,

–övergripande främjande insatser och bidragsgivning till internationell verksam- het och samarbete,

–insatser för att främja kulturella och krea- tiva näringar,

–insatser för forskning inom kulturområdet,

–insatser inom området kultur och hälsa,

–insatser när det gäller jämställdhet samt tillgänglighet för personer med funktions- nedsättning,

–insatser för att analysera och utvärdera kulturpolitiken.

Bedömningen utgår vidare från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.

4.4.2Barn- och ungdomskultur

Resultat

Statens kulturråd har ett särskilt utvecklings- ansvar för barn- och ungdomskulturverksamhet i hela landet, bl.a. genom sin bidragsfördelande roll. Under 2012 etablerade Statens kulturråd på uppdrag av regeringen en nationell webbplats, Bolla, om barn- och ungdomskultur. På webbplatsen visas bl.a. goda exempel och information som i första hand riktas till vuxna som arbetar med barn- och ungdomskultur. Under 2012 hade webbplatsen ca 12 200 unika besökare.

Myndigheten har särskilt arbetat med olika arrangemang och initiativ på området Skapande skola och för läsfrämjande insatser.

Skapande skola

Statens kulturråd fördelade i början av 2013 drygt 175 miljoner kronor till 257 kommuner och 103 fristående skolor för kulturell verksam- het i skolan. Det innebär en ökning med 19 miljoner kronor jämfört med 2012. De planerade insatserna beräknas nå drygt 715 000 elever spridda över landets samtliga län i grundskolans årskurs 1–9 samt förskoleklass och särskolan, se tabell 4.2 nedan. Insatser görs inom samtliga konst- och kulturformer, med en viss tonvikt på teater och bildkonst. Under 2012 genomfördes 13 regionala konferenser av kommuner med stöd från Statens kulturråd i syfte att synliggöra sats- ningen Skapande skola.

Tabell 4.2 Skapande skola 2011–2013

	2011	2012	2013
Beviljade bidrag (mkr)	150	156	175

Antal beviljade ansökningar	366	398	379
- varav kommuner	236	252	257

Antal elever som omfattas av
beviljade ansökningar
(tusental)	602	622	715

Källa: Statens kulturråd

Skapande skola inrättades 2008 och har succes- sivt utvidgats. Satsningen omfattar fr.o.m. 2013 förskoleklass och hela grundskolan, inklusive särskolan. Totalt inkom 391 ansökningar till Kulturrådet 2013 vilket är en minskning i jämförelse med 2012 då 428 ansökningar inkom. Den andel elever i skolan som under 2012 fick ta del av Skapande skola var 64 procent av det totala elevunderlaget. Antalet kulturaktörer som fick uppdrag inom ramen för Skapande skola har successivt ökat från 1 400 stycken 2009 till 2 300 stycken 2011.

Skolverket har i uppdrag att, i samråd med Statens kulturråd, sprida exempel på hur skolor har arbetat framgångsrikt med Skapande skola som en del av undervisningen. Syftet är att visa på konkreta tillvägagångssätt i undervisningen för att öka det pedagogiska värdet av satsningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2013.

Myndigheten för kulturanalys har under 2012 initierat en forskningsbaserad utvärdering av Skapande skola. Uppdraget kommer att slut- redovisas under hösten 2013.

Barnperspektiv hos nationella kulturinstitutioner

Av de kulturpolitiska målen framgår att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärk- sammas. Sedan 2007 ska de statligt finansierade kulturinstitutionerna integrera ett barn- och ungdomsperspektiv i sina verksamheter. För att ytterligare stärka detta arbete fick institutionerna i uppdrag att under 2011 utforma strategier för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren 2012−2014. Strategierna har hösten 2011 redo- visats till Regeringskansliet (Kulturdeparte- mentet) och arbetet utifrån dessa fortsätter hos institutionerna.

Stiftelsen Svenska Filminstitutet har fastställt en strategi för att stärka intresset för barnfilm hos bl.a. filmskapare, finansiärer och publik. Målen är att öka antalet svenska barnfilmer, öka tillgången till ett brett utbud av kvalitetsfilm för barn och unga, öka barns och ungas kunskap om film och rörlig bild samt öka deras möjlighet att själva skapa med rörlig bild.

Barnperspektiv i Statens kulturråds bidragsgivning

Totalt fördelades 39 procent av Statens kultur- råds bidrag 2012, exklusive kultursamverkans- modellen, till verksamheter för barn och unga. Motsvarande siffra för 2011 var 33 procent. Eftersom modellen omfattade olika antal län

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2011 respektive 2012 är procentsatserna inte helt jämförbara.

Av stödet till fria teatergrupper gick 56 pro- cent till verksamhet för barn och unga. Andelen bidrag gällande barn och unga inom det fria dansområdet uppgick till 26 procent och inom det fria musikområdet till 15 procent.

Verksamhet för barn och unga kommer att vara en av variablerna för uppföljning inom ramen för kultursamverkansmodellens bidrags- givning.

Barns och ungas läsning

Årligen avsätter regeringen 123 miljoner kronor för stöd till litteratur och läsfrämjande. Under 2012 fördelades ca 17 procent av de olika stöden till barn- och ungdomslitteratur.

Statens kulturråd fördelar bl.a. stöd till läs- främjande insatser för barn och unga samt ansvarar för den årliga utdelningen av ALMA- priset.

Folkbibliotekens arbete med att främja språk- utveckling och stimulera till läsning lyfts fram i förslaget till ny bibliotekslag (prop. 2012/13:147). Litteraturutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 2012:65) lämnat en rad förslag till läsfrämjande insatser, se vidare avsnitt 3.2 Politikens inriktning och avsnitt 6 Litteraturen, läsandet och språket.

Barn, unga och medier

Förmåga att ta emot information men också att uttrycka sig och skapa innehåll i en digital miljö blir allt viktigare. Även barns och ungas eget skapande sker i allt högre grad i en digital miljö. Statens medieråd har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medie- användare. Se vidare avsnitt 14.4.7.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att många kultur- institutioner arbetar väl med att integrera ett barn- och ungdomsperspektiv i sina respektive verksamheter. Detta bidrar till att uppfylla det nationella kulturpolitiska målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att särskilt värna barns och ungas rätt till kultur. Regeringen kommer att följa upp hur de statliga kultur- institutionernas strategier för barn- och ungdomsverksamhet har tillämpats i verksam- heterna.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Antalet elever som engagerats i satsningen Skapande skola har ökat med drygt 100 000 på två år. Regeringen bedömer också att sprid- ningen av satsningen har varit god mot bakgrund av att samtliga kommuner i Sverige har ansökt om bidrag för Skapande skola. Målet är dock att fler elever ska nås av satsningen.

Skolverkets uppdrag att sprida goda exempel och Statens kulturråds förankringsarbete bör ytterligare kunna etablera satsningen.

Studier visar att barns och ungas läsförmåga sjunkit de senaste tio åren, vilket bl.a. lyfts fram i Litteraturutredningens betänkande (SOU 2012:65). Regeringen anser därför att det finns ett behov av att utveckla arbetet med barns och ungas läsning, se avsnitt 6 Litteraturen, läsandet och språket.

4.4.3Kultursamverkansmodellen – kulturen närmare medborgarna

Resultat

Under 2012 ingick 16 län i kultursamverkans- modellen och ytterligare fyra län trädde in i modellen fr.o.m. 2013. Därmed är modellen införd i samtliga län utom Stockholms län.

Totalt fördelade Statens kulturråd 2012 cirka 960 miljoner kronor till de 16 län som ingick i modellen och 243 miljoner kronor till de fem län som då stod utanför modellen. Totalt uppgick den statliga finansieringen 2011 till cirka 29 pro- cent av de offentliga medlen inom kultursam- verkansmodellen.

Under 2012 har Statens kulturråd, efter dialog med landstingen och det samverkansråd som finns inom ramen för kultursamverkans- modellen, tagit fram föreskrifter och riktlinjer för kvantitativ och kvalitativ uppföljning.

Statens kulturråd fördelar även utvecklings- bidrag till regionala och lokala kulturverksam- heter i landet. Totalt fördelades 2012 cirka 49 miljoner kronor till olika utvecklingsprojekt, både till län inom och utom modellen, se tabell 4.4. I detta belopp ingår den förstärkning på 25 miljoner kronor per år som gäller 2012–2014.

Uppföljning av modellen – utfall 2012

De statliga medlen inom modellen får fördelas till sju olika kulturområden. Av tabell 4.3 nedan framgår fördelningen mellan verksamheterna

dels i de län som ingår, dels i de län som stod utanför modellen.

Tabell 4.3 Fördelning av medel i kultursamverkansmodellen

2012

		Miljoner kronor	Andel i procent
Fördelning till 16 län i modellen

-	professionell teater-		78,3
	dans- och
	musikverksamhet
-	museiverksamhet		14,9

-	konst- och		1,2
	kulturfrämjande
	verksamhet
-	regional enskild		0,7
	arkivverksamhet

-	filmkulturell		1,2
	verksamhet
-	främjande av		1,2
	hemslöjd

-	biblioteks-		2,5
	verksamhet
Delsumma i modellen		960,4	100


Fördelning till fem län utanför
modellen

-	scenkonst		81,0

-	museer		10,8

-	konst- och		1,2
	kulturfrämjande

-	arkiv		0,9

-	film		1,9
-	främjande hemslöjd		1,3

-	bibliotek		3,0

Delsumma utanför modellen		234,3	100

Totalt hela landet		1 203

Källa: Statens kulturråd

Av tabell 4.3 framgår att fördelningen av statliga medel 2012 mellan de sju ändamålen i stora delar ser liknande ut både inom och utanför modellen. Teater, dans, och musik tilldelas den största andelen statliga bidrag. Därefter följer området museer. Övriga fem områdens andel av medlen är betydligt mindre.

Utvärdering

Myndigheten för kulturanalys har i sin års- rapport, Kulturanalys 2013, i förkortad form redovisat tre delstudier om modellen. Dels en enkätstudie ställd till berörda aktörer, dels en intervju med samverkansrådets parter och

slutligen en fallstudie i två län, Jämtland och Kronoberg.

Av enkätstudien framgår att majoriteten av de svarande har en positiv inställning till modellen. Regionala aktörer är mer positiva än aktörer på lokal nivå. De fördelar som lyfts fram är att modellen bl.a. bidragit till ökad samverkan och dialog samt att kulturen har kommit högre upp på den politiska dagordningen. Det framkom- mer även viss kritik, bl.a. om att främst staten, men även landstingen, styr alltför mycket och att kraven på återrapportering är för höga.

Av intervjuerna med samverkansrådet drar Myndigheten för Kulturanalys bl.a. slutsatsen att samverkansrådet bör tydliggöra sin roll och sitt uppdrag.

Fallstudien av de två länen visar att modellen ännu inte har medfört några större förändringar av hur olika verksamheter prioriteras. En viss ökad betoning av tillväxtorienterade argument kan märkas samtidigt som institutionerna fort- satt får stort fokus.

Under våren 2013 har Myndigheten för Kulturanalys även presenterat en fördjupad ut- värdering (Rapport 2013:2) om styrning, bidragsfördelning och uppföljning inom kultur- samverkansmodellen. Rapporten visar bl.a. att statens roll är fortsatt stark men att det regionala och kommunala inflytandet ökar samt att regionala prioriteringar och variationer börjar slå rot. Vidare framgår att det ännu inte skett några större förändringar av hur de statliga bidragen fördelas inom och mellan regionerna, dock visar fördelningen av utvecklingsbidragen en större variation. Rapporten lyfter även fram behovet av att syftet med uppföljningen bör tydliggöras.

Sveriges Kommuner och Landsting har 2012 presenterat forskningsantologin Under kon- struktion tillsammans med det svenska kultur- politiska observatoriet Swecult. Antologin inne- håller olika perspektiv på modellens genomförande. Antologin ger en mångfacetterad helhetsbild, men den lyfter fram att modellen börjat hitta sina former samt att det är positivt att den kulturpolitiska forskningen ökar.

Även branschorganisationen Svensk scen- konst har våren 2013 presenterat en rapport om kultursamverkansmodellen och scenkonst- institutionerna. Av denna framgår bl.a. att institutionerna upplever att de fått minskad kontakt med de statliga myndigheterna, sam- tidigt som kontakten med de regionala besluts-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

organen har ökat. Rapporten framhåller att detta ligger i linje med modellens syften.

Utvecklingsbidrag

Inom ramen för det statliga stödet till regionala och lokala kulturverksamheter kan Statens kulturråd lämna tidsbegränsade utvecklings- bidrag. Under 2012 har Kulturrådet fördelat to- talt cirka 49 miljoner kronor i utvecklingsbidrag. I detta belopp ingår den förstärkning på 25 mil- joner kronor per år som gäller 2012–2014. Drygt 42 miljoner kronor fördelades till verksamheter i de 16 län som ingick i modellen och 6,7 miljoner kronor till de fem län som stod utanför modellen.

Fördelningen av utvecklingsbidrag per konst- område 2012 framgår av tabell 4.4. Jämförelser kan inte göras med 2011 eftersom utfallet 2012 har en annan indelningsgrund än 2011.

Tabell 4.4 Fördelning av utvecklingsbidrag 2012

	Miljoner kronor	Andel i procent
Bibliotek, litteratur	1,2	2,5

Arkiv	0,5	1,0

Teater	6,3	12,9

Musikteater	2,1	4,4
Dans	4,0	8,2

Musik	6,6	13,5

Konst, bild, form	9,6	19,6
Museer	9,9	20,2

Konstområdesövergripande	8,7	17,7

Totalt	48,9	100

Källa: Statens kulturråd

I jämförelse med fördelningen inom ramen för kultursamverkansmodellens verksamhetsbidrag, se tabell 4.3, får museer och konst, bild och formområdena ett större genomslag inom utvecklingsbidragen. Scenkonsten, som tilldela- des så mycket som 79 procent av modellens verksamhetsmedel 2012, får en mindre andel, 39 procent av utvecklingsbidragen.

Andelen utvecklingsbidrag som avser sats- ningar på barn och unga uppgick 2012 till cirka 24 procent, vilket är något lägre än 2011 då andelen uppgick till 32 procent.

Statens kulturråd framhåller i årsredo- visningen för 2012 att antalet ansökningar som avser länsövergripande projekt hittills är relativt få.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att kultursamverkans- modellen 2012 och 2013 har fått ett fortsatt bra genomslag i hela landet, främst tack vare att 20 län nu ingår i modellen.

Länens regionala kulturplaner är viktiga stra- tegiska underlag för regionala, lokala och nation- ella aktörer. Modellen bidrar till ökad samverkan och dialog samt till att kulturen förs högre upp på den regionala dagordningen.

Regeringen bedömer att de regionala kultur- planerna och modellen rymmer stora möjlig- heter att utveckla kulturens fria och obundna roll samt att bidra till att kulturen ska finnas på fler arenor i samhället. Landsting och kommuner samt Statens kulturråd och övriga berörda myndigheter bör fortsatt utveckla de möjligheter som modellen ger, när det gäller samverkan, kunskaps- och kompetensutveckling samt ut- rymme för regionala prioriteringar och variationer. Regeringen vill särskilt betona vikten av samarbeten över både läns- och kommun- gränser. Sådana samarbeten kan stödjas både inom ramen för de länsvisa medlen och genom de tidsbegränsade utvecklingsbidrag som Kultur- rådet ansvarar för att fördela.

Regeringen kommer också fortsatt att noga följa uppföljningar och utvärderingar av modellen. Uppföljningens betydelse för strate- gisk kunskapsinhämtning om modellen och dess bidrag till måluppfyllelsen av de kulturpolitiska målen bör tydliggöras. Ansvaret för denna uppgift delas av Statens kulturråd och lands- tingen som har viktiga roller och uppgifter för uppföljningen av modellen.

4.4.4Internationellt samarbete

Resultat

Europeiska Unionen

EU:s insatser ska bidra till kulturens och den audiovisuella sektorns (film, tv och video) ut- veckling och främja samarbete mellan medlems- staterna. Kulturpolitiken faller huvudsakligen under nationell behörighet, men vid behov kan EU stödja och komplettera medlemsstaternas insatser.

Arbetet har 2012 fortsatt i enlighet med arbetsplanen för kulturområdet för perioden 2011–2014. Den öppna samordningsmetoden

har varit ett viktigt arbetssätt och kommer så förbli under den kommande perioden.

År 2011 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till stödprogram på kultur- och medie- området för perioden 2014–2020, programmet Kreativa Europa. Programmet utgör en samman- slagning av de nuvarande kultur- och media- programmen och kommissionen gör en tydlig koppling till Europa 2020-strategin. De över- gripande målen med programmet föreslås vara att värna och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och att stärka den kulturella och kreativa sektorns konkurrenskraft för att på så sätt bidra till en smart och hållbar tillväxt för alla. Förhandlingarna i rådet kring programmets utformning har resulterat i en jämnare balans än i ursprungsförslaget mellan kulturens egenvärde och dess ekonomiska och andra mervärden i samhället. På initiativ av bl.a. Sverige har ett tydligare perspektiv på barn och unga införts i förslaget. Rådet beslutade i november 2012 om en s.k. partiell allmän inriktning – en politisk överenskommelse – för programmets huvudsak- liga utformning. Överenskommelsen gjordes med reservation för att långtidsbudgeten inte var färdigförhandlad. Under våren 2013 inleddes förhandlingar mellan Europaparlamentet, kom- missionen och rådet, lett av det irländska ord- förandeskapet. Budgeten för programmet Krea- tiva Europa beräknas omfatta 1,46 miljarder euro för hela sjuårsperioden, vilket är en ökning med nio procent jämfört med innevarande program- period.

Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet fick i respektive regleringsbrev för 2013 upp- draget att tillsammans med Stiftelsen Svenska Filminstitutet förbereda de svenska kontakt- kontorens arbete och organisering inför det nya programmet. I den gemensamma rapporten framgår bl.a. att man föreslår att Statens kultur- råd och Stiftelsen Svenska Filminstitutet delar på huvudansvaret.

Utformningen av programmet Kreativa Europa har dominerat arbetet i rådsarbetsgrup- perna för kultur och audiovisuella frågor under 2012 och 2013.

Ett förslag om Europas kulturhuvudstad för åren 2020–2033 presenterades av kommissionen i juli 2012 och har därefter diskuterats av med- lemsstaterna. Ett beslut fattades av rådet i maj 2013, vilket bl.a. innebär att nästa gång Sverige innehar Europas kulturhuvudstad är 2029.

Under 2012 antog rådet slutsatser om kultur- politisk styrning (cultural governance), om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande samt om bättre internet för barn, vilka alla har väl- komnats av Sverige.

Resultat för EU:s Mediaprogram återfinns under avsnitt 13.

Svenskt deltagande i EU:s kulturprogram

Statens kulturråd har, i egenskap av nationell kontaktpunkt för EU:s kulturprogram, under 2012 fortsatt arbetet med att främja ansökningar om bidrag från svenska kulturaktörer för sam- arbetsprojekt med andra europeiska parter. År 2012 beviljades 29 svenska aktörer bidrag, antingen som huvudsökande eller som med- aktör, vilket framgår av tabell 4.5 nedan. Det totala bidragsbeloppet som de svenska aktörerna tog del av 2012 uppgick till 11,3 miljoner euro, vilket är det bästa utfallet för svensk del under hela programperioden.

Kulturprogrammet löper ut 2013 och kommer att följas av det nya kultur- och medieprogram- met Kreativa Europa 2014–2020.

Tabell 4.5 Svenskt deltagande i projekt finansierade av EU:s kulturprogram 2010–2012

	2010	2011	2012
Totalt antal aktörer	20	22	28
- varav huvudsökande	4	8	8

- varav medarrangör	16	14	20

Beviljade medel i miljoner
euro	7,5	7,0	11,3

Källa: Statens kulturråd

Bidrag från EU:s strukturfonder och landsbygds- programmet

Under 2012 tilldelades svenska projekt med kulturanknytning totalt 409 miljoner kronor från strukturfondsprogrammen respektive från landsbygdsprogrammet. Under 2011 uppgick motsvarande belopp till 317 miljoner kronor.

Umeå – Europas kulturhuvudstad 2014

I budgetpropositionen för 2013 avsatte rege- ringen 75 miljoner kronor till Umeå kultur- huvudstad 2014, varav 37 miljoner kronor för 2013 och 38 miljoner kronor för 2014. Rege- ringen har även gett 22 statliga myndigheter och institutioner förnyade uppdrag att under 2013 samverka med och prioritera kulturhuvudstads- projektet, något som innebär ytterligare statliga medel. Statens kulturråd har i uppdrag att beakta

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kulturhuvudstadsåret i sin ordinarie bidrags- givning. Kulturrådet har hittills fördelat ca 12,4 miljoner kronor till kulturhuvudstadsåret, utöver de 37 miljoner kronor som regeringen beslutat om, enligt ovan.

Europarådet

Det slutförda reformarbetet med Europarådets organisation innebär för kulturområdets del att de tidigare två styrkommittéerna för kulturarv och landskap, samt för kultur sedan 2012 har ersatts av en gemensam kommitté för kultur, kulturarv och landskap (CDCPP). En minister- konferens med tema främjandet av tillgång till kultur hölls i Moskva våren 2013. Resultatet av konferensen kommer att utgöra vägledning för Europarådets verksamhet på kulturområdet under perioden 2014–2015. Ministerkonferensen presenterade ett gemensamt uttalande som bl.a. betonar vikten av att värna kulturpolitik för främjande av yttrandefrihet och tillgång till kultur. Resultat för området medier och information återfinns under avsnitt 14.

Unesco

Genom Världsarvskommitténs beslut 2012 att föra upp Hälsingegårdar på världsarvslistan finns 15 världsarv i Sverige. Unescos världsarvslista upptar 962 kultur- och naturområden.

Unescos konvention om skydd för och främ- jande av mångfalden av kulturyttringar befäster parternas rätt och skyldighet att föra en nationell kulturpolitik till stöd för kulturell mångfald. Den verkar för ökat internationellt kulturutbyte och ökad kulturell mångfald. Sverige är ledamot i regeringskommittén för konventionen 2011– 2014.

Statens kulturråd, som är nationell kontakt- punkt för konventionen och som representerar Sverige i regeringskommittén, redovisade 2012 (Ku2012/1305) sitt uppdrag att som sam- ordnande myndighet utveckla arbetet med att tillämpa konventionen i Sverige. Uppdraget genomfördes i samverkan med Svenska Unesco- rådet. Av redovisningen framgår att Statens kulturråd avser att utveckla funktionen som nationell kontaktpunkt, informationsarbetet om konventionen och arbetet med att öka samver- kan mellan kulturpolitiken och biståndspoliti- ken. Kulturrådet konstaterar också att kultur- samverkansmodellen ger stora möjligheter för den nationella kulturpolitiken att ytterligare utveckla mångfaldskonventionens intentioner.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I samband med ratificeringen av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet gav regeringen Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att, som samordnande myndighet, utveckla arbetet med tillämpningen av konventionen. Myndigheten lämnade en del- rapport (dnr Ku2012/1107) i juni 2012 och en slutrapport kommer att lämnas i februari 2014. För uppdraget har myndigheten tillförts 1,5 miljoner kronor per år under åren 2011–2013 till särskilda projektinsatser och åtgärder som gäller det immateriella kulturarvet.

Nordiska ministerrådet

Ministerrådet för kultur ansvarar för det näst största insatsområdet i det officiella nordiska samarbetet. Under 2012 beslutades om en ny strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013– 2020, med övergripande mål inom fem särskilt prioriterade teman: Det hållbara Norden, Det kreativa Norden, Det interkulturella Norden, Det unga Norden och Det digitala Norden. Strategin ska tjäna som styrdokument för aktu- ella nordiska institut, hus och organisationer som får stöd från Nordiska ministerrådet. Stra- tegin ska konkretiseras i verksamhetsmål och återrapporteringar, liksom i budgettexter, strate- giska satsningar och respektive lands ord- förandeskapsprogram.

Sverige är ordförande i Nordiska minister- rådet under 2013 och har i sitt sektorprogram för kultur och medier valt att lyfta fram bl.a. barns och ungas rätt till kultur. Läsfrämjande för barn och unga samt frågor om mediekunnighet och den digitala tekniken är centrala teman i detta arbete.

Nordiska rådets nya pris för nordisk barn- och ungdomslitteratur utgör en viktig del i det lyft för barn- och ungdomslitteratur som de nordiska kulturministrarna beslutade om 2012. I lyftet ingår också utökat översättningsstöd, aktiviteter under den nordiska biblioteksveckan, skrivarkurs för barn och unga samt nätverks- aktiviteter. Nordens hus i Reykjavik är utsett till prissekretariat och koordinator för lyftet.

Kulturfestivalen Nordic Cool

The John F. Kennedy Center for the Performing Arts i Washington D.C. bjöd för 2013 in Norden som temaregion för sin återkommande internationella kulturfestival. De nordiska län- derna och Nordiska ministerrådet gav stöd till genomförandet. Under den månadslånga festi- valen, Nordic Cool, deltog 750 nordiska kultur-

skapare. Festivalen lockade drygt 200 000 besökare till teater- och dansföreställningar, konserter, utställningar, filmvisningar, semi- narier m.m. Nordic Cool blev på så sätt ett unikt tillfälle för främjande av nordisk kultur och kulturutbyte.

Analys och slutsatser

Det nya och nu sammanslagna kultur- och mediaprogrammet Kreativa Europa och dess närmare utformning kommer att slutförhandlas under hösten 2013. Programmet har en tydligare profil med inriktning på kulturella och kreativa näringar. Den totala budgeten 2014–2020 beräknas till 1,46 miljarder euro. Detta innebär en förstärkning med nio procent jämfört med budgeten för nuvarande programperiod. Rege- ringen bedömer att det nya programmet har en ändamålsenlig utformning.

Det är positivt att svenska aktörer i ökad grad har sökt och beviljats medel från EU:s kultur- program. Det är angeläget att berörda myndig- heter fortsätter att främja ansökningar från svenska aktörer inom ramen för det nya kultur- och mediaprogrammet Kreativa Europa.

Nordiska ministerrådets strategi för kultur- samarbetet 2013–2020 har mottagits väl och bidrar till samarbetets kontinuitet och fokus. De fem temana visar på utmaningar där kultur- samarbetet kan generera särskild nordisk nytta. Lyftet för nordisk barn- och ungdomslitteratur förstärker samarbetets insatser för läsning och för barns och ungas rätt till kultur, vilket är i linje med både de kulturpolitiska målen och med regeringens prioriteringar. Sverige bör fortsatt vara drivande i att göra det nordiska samarbetet mer modernt, effektivt och ändamålsenligt.

4.4.5Kulturlivets internationalisering

Resultat

Regeringens kulturpolitik främjar internation- ellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Samtliga myndigheter på kulturområdet har i uppgift att integrera ett internationellt och interkulturellt perspektiv i sina verksamheter. Myndigheterna har utvecklat sina internation- ella kontakter och det internationella kultur- utbytet har ökat. Globaliseringen har lett till

att kulturen har fått en allt större roll i relationsskapandet med andra länder. Dis- kussionen om kulturdiplomati och dess ökande betydelse syns alltmer såväl i Sverige som inom EU. En relaterad trend kan noteras i det faktum att vissa länder satsar allt mer på att etablera nationella kulturinstitut i andra län- der.

Statens kulturråd främjar internationalisering

Statens kulturråd har, i den instruktion som trädde i kraft under 2012, fått ett förtydligat och breddat uppdrag att främja internationa- liseringen inom hela kulturområdet.

Kulturrådet har även, liksom andra kultur- myndigheter, i uppdrag att integrera ett inter- nationellt och interkulturellt perspektiv i hela sin verksamhet, vilket bl.a. betyder att bidrags- ansökningarna ska omfatta och bedömas utifrån internationella och interkulturella aspekter. Där- utöver lämnar Kulturrådet bidrag till inter- nationellt kulturutbyte och samarbete inom scenkonst samt bild och formområdet, dvs. till turnéer, gästspel m.m. Av tabell 4.6 nedan fram- går hur bidragsgivningen 2010–2012 har fördelat sig på olika konstområden.

Tabell 4.6 Kulturrådets bidrag till internationellt kultur- utbyte och samarbete 2010–2012

Tusental kronor

Konstområde	2010	2011	2012
Teater, dans och musik	12 736	5 967	7 718

Bild och form	2 041	1 884	1 914
Konstområdesövergripande	2 276	2 874	1 164
verksamhet
Totalt	17 053	10 725	10 766

Källa: Statens kulturråd

Tabellen ovan visar att scenkonstområdet har tilldelats en stor andel av bidragsmedlen. År 2010 låg det totala beloppet högre än 2011 och 2012 beroende på en tidsbegränsad förstärkning på 10

miljoner kronor per år under 2008–2010. Kulturrådet fördelar även bidrag till inter-

nationellt litteratursamarbete, vilket framgår av tabell 4.7 nedan. Totalt uppgick stödet 2012 till ca 4,7 miljoner kronor. Det nordiska översätt- ningsstödet finansieras av Nordiska minister- rådet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.7 Kulturrådets bidrag till internationellt litteratursamarbete

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012
Internationellt	3 488	3 587	2 958
översättningsstöd

Nordiskt översättningsstöd	1 154	781	514

Litterära projekt/evenemang i	704	1 052	1 193
utlandet
Totalt	5 346	5 420	4 665

Källa: Statens kulturråd

Stödet till internationellt litteratursamarbete har minskat något 2010–2012, men minskningen beror huvudsakligen på minskat stöd från Nor- diska ministerrådet för nordiska översättningar.

Under 2012 har Kulturrådet fördelat bidrag till tolv nya projekt inom satsningen Aktörs- samverkan, som finansieras av Sida med totalt 24 miljoner kronor 2011–2013. Satsningen ska bidra till kultursamarbeten som bekämpar fattigdom och främja en demokratisk samhällsutveckling i sex utvalda utvecklingsländer.

Kulturrådet har 2012 även arbetat med förbe- redelser inför kulturfestivalen Nordic Cool och scenkonstmässan APAP i New York som ägde rum i början av 2013, och som involverade både myndigheter och kulturutövare. Betydande för- beredelser ägde 2012 även rum inför världens största barnboksmässa i Bologna 2013, där Sverige var hedersgäst.

De utsända kulturråden

Kulturrådens övergripande uppgift är att främja kulturutbytet med stationeringslandet och sti- mulera den kulturella dialogen. Regeringen utser, och Kulturdepartementet är ansvarig huvudman, för de utsända kulturråd som finns stationerade vid Sveriges ambassader i Berlin, London, Moskva, Peking och Washington samt vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel. Chefen för Svenska kultur- huset i Paris är samtidigt också kulturråd vid Sveriges ambassad i Paris men tillhör organisa- toriskt UD/Svenska institutet.

Mellan åren 2009 och 2012 fanns en kultur- rådstjänst placerad vid ambassaden i Belgrad. I samband med att det dåvarande kulturrådet slu- tade togs en publikation fram där erfarenheterna av att arbeta med kultursamarbeten i Serbien

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

summeras.1 Ett omfattande arbete bedrevs vid ambassaden i Belgrad bl.a. med att lyfta in ett barn- och ungdomsperspektiv i kultursamman- hang.

Samtidigt har en ny kulturrådstjänst inrättats 2013, vid generalkonsulatet i Istanbul, Turkiet.

Under 2012 har samtliga kulturråd uppmärk- sammat minnesåren över de internationellt kända svenskarna August Strindberg och Raoul Wallenberg genom att arrangera seminarier och utställningar.

Verksamheten har under 2012 även till stor del haft fokus på frågor som anknyter till de kulturella och kreativa näringarna som Sverige de senaste åren haft stora framgångar med ur ett internationellt perspektiv, exempelvis inom litte- ratur-, film- och modeområdet.

I Washington har arbetet under 2012 till stor del fokuserats på att förbereda den nordiska kulturfestivalen Nordic Cool. I samband med festivalen arrangerade ambassaden nordiska ministermöten, liksom seminarier, utställningar och workshops.

Bland större satsningar under 2012 kan bl.a. nämnas utställningen Building Blocks i Berlin där barn och ungdomar fick delta i bygg- och stadsplaneringsprocessen i syfte att skapa samtal om samhällsutvecklingsfrågor.

Kulturråden skriver kontinuerligt om sin verksamhet i kulturrådsbloggen, på regeringens webbplats, där kulturintresserad allmänhet kan ta del av kulturrådens arbete (blogg.kulturdep.se).

Analys och slutsatser

Det svenska kulturlivets utveckling och livskraft är beroende av internationellt utbyte och samar- bete. I utlandet är Sverige i dag förknippat med framgångar inom det kulturella området, inte minst inom de så kallade kulturella och kreativa näringarna. Men för att lyckas nå ut behöver goda förutsättningarna för den konstnärliga kärnverksamheten finnas. Det handlar om att föra en stark och tydlig kulturpolitik.

1 This is not a report – Cultural Exchange Sweden/Serbia 2009–2012 (Nätverkstan 2012).

Kulturråden fungerar som en länk för att hjälpa kulturutövare med internationella kon- takter såväl mellan institutioner som mellan de fria kulturliven i olika länder. Regeringen bedö- mer därmed att de utsända kulturråden utgör en betydelsefull del i det integrerade Sverigefräm- jandet. Kulturrådens verksamhet är av stor bety- delse för det svenska kulturlivets internationella kontakter.

Statens kulturråds verksamhet för ökad inter- nationalisering och interkulturellt utbyte är av strategisk betydelse för hela kulturområdet. Regeringen bedömer att myndighetens bidrags- givning och övriga främjande insatser på områ- det bidrar till att stärka kulturlivets internation- alisering. Regeringen bedömer vidare att det är angeläget att statliga myndigheter tydliggör och utvecklar sin samverkan inom det internationella området, så att statens insatser gagnar både kulturskaparnas verksamhetsutveckling och publiken. Internationella och interkulturella perspektiv bör också integreras i högre grad.

4.4.6Kulturella och kreativa näringar

Resultat

Den svenska handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar avslutades i och med utgången av 2012. Handlingsplanen har genomförts av flera olika nationella myndigheter och organi- sationer inom kultur- och näringsområdet. Tillväxtverket har haft en koordinerande och samverkande roll för flera av de uppdrag som ingått.

Handlingsplanen har bl.a. bidragit till att frågorna fått ökat genomslag på regional nivå där flera utvecklingsverksamheter pågår. Samtliga regioner har utarbetat strategiska planer eller program för kulturella och kreativa näringar. Detta kan även avläsas i de regionala kultur- planerna som länen tagit fram inom ramen för kultursamverkansmodellen. Strategierna ser olika ut och utgår från respektive regions förut- sättningar. I flera strategier finns också kopplingar till kulturarv och turism.

Regeringen tillsatte också ett Råd för kulturella och kreativa näringar som lämnade sina rekommendationer i december 2012. Rådet har fört en nära dialog med olika bransch- organisationer inom området kulturella och kreativa näringar och konstaterar behov av sam-

				PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
ordning i vissa gemensamma frågor. Rådet			rör kultursamverkansmodellen, samhällets ut-
konstaterar att det finns potential för att ut-			gifter för kultur, en första statistikrapport om
veckla samarbetsformer inom kulturella och			museer samt även en publikation om förutsätt-
kreativa näringar kring frågor som bl.a. digitali-			ningar för att utveckla kvantitativa och
sering,	finansiering,	immaterialrättsliga frågor,	kvalitativa indikatorer för utvärdering av kultur-
försäkringslösningar		och nya affärsmodeller,	politik. En utvärdering av Skapande skola
vilket skulle gynna näringens utveckling.			påbörjades 2012 och kommer att publiceras
Inom det Nordiska ministerrådet har			under 2013.
projektet KreaNord fortsatt under det norska			Under 2012 övertog Kulturanalys även det
ordförandeskapet för att utveckla kunskap och			formella ansvaret från Statens kulturråd för den
verktyg som kan främja kulturella och kreativa			officiella kulturstatistiken som omfattar sam-
näringar, bygga nätverk och profilera Norden			hällets kulturutgifter, museer, kulturmiljö och
som en kreativ region. Beslut har även tagits om			studieförbund. En kartläggning av utvecklingen
fortsatt verksamhet för KreaNord under 2013–			vad gäller perspektiven mångfald, jämställdhet
2014.			och tillgänglighet har påbörjats och kommer att
Inom EU står arbetet med det föreslagna pro-			fortsätta under 2013.
grammet Kreativa Europa 2014–2020 i centrum.
Programmet har en tydlig inriktning mot de
kulturella och kreativa näringarna. Program-			Analys och slutsatser
förslagets närmare utformning och omfattning
är under förhandling och beräknas vara slutför-			Myndigheten har ägnat stor kraft åt utvärdering-
handlad under 2013.			en av kultursamverkansmodellen. Regeringen
			bedömer att utvärderingarna ger ett värdefullt
			underlag för ökad kunskap om uppnådda
Analys och slutsatser			effekter av det hittillsvarande arbetet med sam-
			verkansmodellen. Mer övergripande			bedömer
Från och med 2014 kommer de kulturella och			regeringen att myndighetens verksamhet ut-
kreativa näringarna att få ökad betydelse inom			vecklas väl för att ge kvalitativa och kvantitativa
ramen för EU:s kommande kultur- och media-			underlag om centrala delar av kulturpolitiken
program Kreativa Europa. I Sverige visar flertalet			och dess effekter.
regionala kulturplaner inom ramen för kultur-
samverkansmodellen att frågorna fått fäste och			4.4.8	Forskning inom kulturområdet
aktivt kommer att drivas vidare.
En utvärdering och analys av handlingsplanen
för kulturella och kreativa näringar och rådets			Resultat
rekommendationer skulle skapa goda förutsätt-
ningar att långsiktigt ta tillvara det utvecklings-			Staten ger stöd till forsknings- och utvecklings-
arbete som gjorts. Vidare finns behov av att ut-			arbete inom kultursektorn. År 2012 uppgick
veckla statistik och kunskap om de kulturella			stödet till ca 36 miljoner kronor via anslaget 1:4
och kreativa näringarna som bör kopplas till det			Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur-
arbete som sker inom EU för att utveckla de			området. Medlen används för projekt inom de
kulturella och kreativa näringarna.			centrala museernas, Riksarkivets, Riksantikvarie-
			ämbetets och Institutet för språk och folk-
4.4.7	Myndigheten för kulturanalys		minnens	ansvarsområden.	Vidare	används
			medlen för grundforskning inom naturvetenskap
	omvärldsbevakning, utvärderingar		vid Naturhistoriska riksmuseet.
	och analyser av kulturområdet		Statens kulturråd fördelar den del av anslaget
			som används till forskning och utveckling vid
Resultat			centrala museer. År 2012 fördelades ca 3,5
			miljoner kronor till sammanlagt nio olika
Under 2012, som var Myndigheten för kultur-			projekt vid Arkitekturmuseet, Statens försvars-
analys andra verksamhetsår, har myndigheten			historiska museer, Nordiska museet, Statens
presenterat fyra publikationer med analyser som			historiska museer, Statens		museer för världs-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kultur, Statens musikverk och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Flera av projekten berör museivetenskapliga frågeställ- ningar, medan andra belyser de egna samlingarna ur nya perspektiv.

Riksarkivet är en central del av forskningens infrastruktur, särskilt på det humanistiska områ- det. Myndigheten samverkar nationellt och in- ternationellt med forskare inom flera veten- skapsområden. Under 2012 har ett redaktionsråd tillsatts för att samordna Riksarkivets veten- skapliga utgivning och säkra dess kvalitet. Myndigheten har även utsett en vetenskaplig samordnare, som fått i uppdrag att utreda det långsiktiga FoU-arbetet.

Riksantikvarieämbetet har fr.o.m. 2012 ett nytt FoU-program för kulturmiljöområdet 2012–2016 med sex forskningsteman: Kultur- arvets betydelse, Tillståndet för kulturarvet, Förutsättningar för kulturarvsarbetet, Sam- verkan och dialog med andra aktörer och civila samhället, Kulturarvsinformation och Styrmedel. År 2012 fördelades 13,1 miljoner kronor till sammanlagt 35 mottagare. Liksom tidigare år gick den största andelen av anslaget till projekt vid universitet och högskolor.

Institutet för språk och folkminnen bedriver forskningsverksamhet i olika projekt inom områden som dialekter, folkminnen, namn, svensk och allmän språkvård samt minoritets- språk. Flera projekt sker i samverkan med andra arkiv samt med universitet och högskolor. Under 2012 har forskningens andel av myndig- hetens samlade resurser ökat vilket överens- stämmer väl med institutets mål att stärka sin forskningsprofil.

Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forsk- ningsverksamhet. Museet är erkänt som en av landets främsta institutioner för forskning om biologisk och geologisk mångfald samt sam- spelet mellan naturmiljö och människa. Under 2012 beviljades museets forskning sammanlagt 50 miljoner kronor i externa bidrag, vilken är den största summan hittills för ett enskilt år. Museets position som ledande inom mikroanalys har stärkts ytterligare genom att Vetenskaps- rådet 2012 beslutat att stödja bildandet av ett mikroanalytiskt centrum vid museet.

Regeringen har de senaste åren bedömt att kulturinstitutionerna generellt sett har ett gott samarbete med universitet och högskolor, men att det ändå finns behov av att stärka samverkan

mellan kulturområdet och relevanta forsknings- discipliner. Mot den bakgrunden arrangerade Kulturdepartementet våren 2012 ett seminarium med temat Forskningssamverkan mellan aka- demi och kulturinstitutioner – utmaningar och möjligheter. Syftet med seminariet var att inspi- rera till en stärkt samverkan genom goda exem- pel och erfarenhetsutbyten. Intresset för seminariet var stort, både från akademiskt håll och från kultursektorn. Dokumentation från seminariet finns tillgänglig på regeringens webb- plats.

Forskning inom kulturområdet stöds även via Vetenskapsrådet (utgiftsområde 16), som årligen fördelar 25 miljoner kronor till kultur- och kulturarvsforskning och 25 miljoner kronor till konstnärlig forskning. Vetenskapsrådets stöd öppnar upp för ytterligare samverkan mellan universitetsforskare och kulturinstitutioner. Även andra forskningsfinansiärer som t.ex. Riksbankens jubileumsfond och Kungliga vitterhetsakademien har stor betydelse som stöd för forskningen inom kulturområdet.

Analys och slutsatser

Kulturinstitutionernas möjlighet att efterfråga, värdera och implementera forskning i sin verk- samhet är grundläggande för deras förmåga att förmedla kunskap till olika intressenter. Forsk- ningen inom kulturområdet bidrar både till kulturområdets utveckling och till en ökad insikt om kulturen och kulturarvets värde i samhälls- utvecklingen.

Resultaten visar att de kulturinstitutioner som får del av anslag 1:4 generellt sett har en god förmåga att i hög konkurrens erhålla externa forskningsmedel, vilket är en god indikator på en forskningsverksamhet av hög kvalitet. Även i betänkandet Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20) framgår att de statliga myndigheterna inom kulturområdet som ingick i under- sökningen generellt sett håller en hög nivå i kvalitetssäkringen av sin forskningsverksamhet.

Vidare redovisar kulturinstitutionerna ett gott samarbete med universitet och högskolor i sin forskningsanknutna verksamhet.

Regeringen bedömer att kulturinstitutionerna som får del av anslag 1:4 överlag har en god forsknings- och utvecklingsverksamhet som

leder till en stärkt kunskapsuppbyggnad och ut- veckling inom kulturområdet.

4.4.9Kultur och hälsa

Resultat

Under 2012 har Statens kulturråd fortsatt arbetet med uppdraget att öka kunskapen på området kultur och hälsa. På Kulturrådets webbplats publiceras artiklar och goda exempel på verksamhet och arbetsmetoder inom området kultur och hälsa.

Regeringen gav i slutet av 2011 Statens kultur- råd i uppdrag att göra en samlad översyn av det pågående arbetet med kultur för äldre inom sjukvård och omsorg. Samtidigt fick Kulturrådet i uppdrag att fördela 30 miljoner kronor från anslag 4:5 utgiftsområde 9, för att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturupplevelser som eget skapande i gemenskap med andra. I oktober 2012 förstärktes satsningen med ytterligare 10 miljoner kronor. Sammanlagt 24 bidrag betalades ut under 2011. Under 2012 erhöll 14 av dem som tidigare beviljats medel kompletterande bidrag. En ny sökande, Norrbottens läns landsting beviljades också bidrag. Söktrycket var högt och visar på ett stort intresse från vård- och omsorgssektorn för att utveckla verksamhets- området.

Satsningen utvärderas av en extern aktör och en rapport ska lämnas till Regeringskansliet senast den 31 december 2013. Den ska spridas till vård- och omsorgssektorn samt till kultur- sektorn i syfte att bidra till kunskap om hur kulturen kan komplettera traditionella metoder inom vård och omsorg. En nordisk konferens kommer även att hållas i samband med att rapporten offentliggörs.

Nordiska ministerrådet har våren 2013 beslutat om ett ettårigt projekt med syfte att kartlägga insatserna på området kultur och hälsa i de nordiska länderna. Projektet ska även kart- lägga nordisk och internationell forskning på området samt identifiera framtida behov.

Analys och slutsatser

Genom en ökad samverkan med andra verksam- hetsområden som exempelvis äldrevård och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

folkhälsa, tydliggörs hur kulturen kan bidra till personlig utveckling, höjd livskvalitet och väl- befinnande. Regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen på området.

4.4.10 Jämställdhet

Resultat

Samtliga myndigheter och institutioner på kulturområdet ska integrera ett jämställdhets- perspektiv i sina verksamheter. Därutöver har regeringen initierat särskilda satsningar genom att under 2011–2014 rikta sammanlagt 18,5 miljoner kronor till musik-, musei-, film- och medieområdet. Resultat av arbetet med jäm- ställdhetsinsatserna redovisas under respektive verksamhetsområde.

Effekter av satsningarna är bl.a. att medvetenheten om jämställdhetsfrågorna har ökat, att strategier och insatser bättre har kunnat preciseras och målgruppsanpassas, att flera jäm- ställdhetsprojekt har genomförts med goda resultat och att debatten varit stor i medierna. Könsfördelningen inom t.ex. scenkonstområdet har blivit jämnare under senare år. Att erbjuda kvinnor chefsutbildningar har visat sig effektivt för att åstadkomma en förändring. Svensk scen- konst har i detta syfte tagit fram ett ettårigt ledarskapsprogram för kvinnor i musiklivet.

Läsning är ett område där könsroller påverkar våra beteenden. Forskning visar att flickors läs- intresse är större än pojkars, att färre pojkar än flickor läser böcker och att flickor har en betydligt bättre läsförståelse än pojkar (SOU 2012:65). Forskning visar också att pojkars beslut att inte läsa påverkas av kamrater och av sociala normer om vad som ingår i att vara manlig. Se vidare avsnitt 6 Litteraturen, läsandet och språket.

För att öka läsfärdigheten och läslusten hos barn och ungdomar fick Statens kulturråd under 2013 i uppdrag av regeringen att genomföra en läsfrämjandesatsning. Uppdraget innebär att idrottsföreningar ska samverka med bibliotek för att göra litteratur mer tillgänglig för idrottande pojkar och flickor. Senast den 1 mars 2015 ska Statens kulturråd lämna en slutrapport om det genomförda uppdraget till Regeringskansliet.

För att stärka arbetet med jämställdhets- integrering i statliga myndigheter har regeringen startat ett utvecklingsprogram där bl.a.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Konstnärsnämnden och Statens musikverk deltar. Syftet med programmet är att myndig- heterna ska fungera som piloter och utgöra goda exempel på hur jämställdhetsintegrering bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen. Göteborgs universitet har fått i uppdrag att stödja myndigheternas planering och genomförande samt att sprida lärande exempel till fler myndigheter via webbportalen Jämställ.nu (U2013/377).

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att insatserna på området har bidragit till ett omfattande jämställdhets- arbete inom stora delar av kulturområdet. Utvecklingen går åt rätt håll. Men fortsatt jämställdhetsarbete är fortfarande nödvändigt inom flera konstområden, till exempel inom musikområdet. Insatser behöver göras på såväl statlig, som regional och kommunal nivå, samt inom varje berörd bransch och konstart. Statens insatser för att stimulera barn att läsa är särskilt angelägna. Se avsnitt 6 Litteraturen, läsandet och språket.

4.4.11 Funktionshinderspolitik

Resultat

Under 2013 presenterade Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, rapporten Hur är läget? En uppföljning av funktionshinderspolitiken 2013. Uppföljningen visar att personer med funktionsnedsättning i lägre utsträckning än andra deltar i kultur- verksamheter och kulturevenemang. Cirka 54 procent av de som har någon form av funktions- nedsättning besöker ett museum, en teater- föreställning, en konsert eller något liknande evenemang minst en gång om året, jämfört med 68 procent av övriga befolkningen.

Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet är sektorsansvariga myndigheter inom kultur- området med uppgift att vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen på kultur- området.

Statens kulturråd har under 2012 följt upp de funktionshinderspolitiska målen på kultur- området. Tabell 4.8 nedan visar att andelen

bidragsmottagande kulturaktörer som har eller har påbörjat en handlingsplan för ökad tillgänglighet var 82 procent och de som helt eller delvis inventerat enkelt avhjälpta hinder var 89 procent 2012. Dock anger endast 17 procent av kulturaktörerna att de fullständigt åtgärdat enkelt avhjälpta hinder i sin verksamhet. Vidare framgår att 45 procent av kulturinstitutionerna har en webbplats med information om tillgängligheten i de publika delarna av lokalerna.

Tabell 4.8 Kulturinstitutioners arbete för ökad tillgänglighet 2012 (inom Statens kulturråds bidragsgivning)

Andel (procent)	2012
Har eller har påbörjat en handlingsplan	82

Inventerat enkelt avhjälpta hinder helt eller	89
delvis
Åtgärdat enkelt avhjälpta hinder	17

Till stor del åtgärdat enkelt avhjälpta hinder	47

Information finns på webbplats om	45
tillgänglighet

Källa: Statens kulturråd

Även Riksantikvarieämbetet har följt upp de funktionshinderspolitiska målen på kulturmiljö- området. Uppföljningen har riktat sig till kulturmiljöenheterna på alla 21 länsstyrelser och till samtliga länsmuseer. Resultatet visar att det fortsatt finns stora utvecklingsbehov vad gäller tillgänglighetsfrågor.

Handisam har inom ramen för sitt uppdrag 2012 följt upp hur de statliga myndigheterna arbetar med tillgänglighet. Resultatet visar en variation av hur de 19 statliga kultur- institutionerna uppfyller kraven på grund- läggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 4.9 nedan. Nivån 13 poäng innebär att myndighetens verksamhet, information och lokaler uppfyller kraven på grundläggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Tabell 4.9 Statliga kulturmyndigheters grundläggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2012

Maxpoäng 13	2012
Talboks-och punktskriftsbiblioteket (Myndigheten för	12
tillgängliga medier)

Statens kulturråd	11

Statens försvarshistoriska museer	11
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde	11

Forum för levande historia	10

Arkitekturmuseet (Statens centrum för arkitektur och	9
design)

Institutet för språk och folkminnen	9
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Hallwylska	8
museet

Naturhistoriska riksmuseet	8

Riksutställningar	8

Moderna museet	7
Riksarkivet	7

Statens museer för världskultur	7

Konstnärsnämnden	6

Statens historiska museer	6

Riksantikvarieämbetet	4

Statens konstråd	4
Statens maritima museer	-1

Statens musikverk	-

Källa: Handisam

Ett ”-” innebär att uppgift saknas.

De flesta kulturinstitutionerna presterar enligt undersökningen bättre vad gäller fysisk tillgänglighet till lokaler än vad den övergripande bedömningen visar. Åtta av tio statliga museer har enligt Handisam åtgärdat alla hinder i den fysiska miljön i samtliga av sina publika lokaler.

Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet har 2012 initierat ett samråd med de nationella funktionshindersorganisationerna Lika Unika, HSO, DHR och Nätverket Unga För Tillgänglighet i syfte att förbättra och utveckla myndigheternas arbete med frågorna.

Genom de uppföljningsföreskrifter och rikt- linjer som Statens kulturråd 2012 har tagit fram i dialog med regionala aktörer, ska uppföljningen av bidragsgivningen inom ramen för kultur- samverkansmodellen bl.a. omfatta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Statens kulturråd har i sitt regleringsbrev för 2013 även fått i uppdrag att kartlägga hur tekniska lösningar kan användas för att öka till- gängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2014.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen överlämnade i april 2013 ett förslag till ny bibliotekslag till riksdagen (prop. 2012/13:147). Bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper – däribland personer med funktions- nedsättning – förtydligas och utvidgas till hela det allmänna biblioteksväsendet.

Ytterligare resultat av arbetet med funktions- hinderspolitiken redovisas under respektive verksamhetsområde.

Analys och slutsatser

I de kulturpolitiska målen anges att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. En rad insatser har genomförts de senaste åren för att nå målen och tillgänglighetsaspekten har integrerats i de flesta statliga kulturmyndigheter. Statens kulturråd aviserar att myndigheten inför bidragsbeslut 2014 kommer att lägga särskild vikt vid om berörda kulturinstitutioner har en handlingsplan för tillgänglighet. Samtliga 20 län som fr.o.m. 2013 ingår i kultur- samverkansmodellen har angett att de nationella delmål som har ställts upp på kulturområdet ska följas.

Kulturområdet är ett av de få politikområden där Handisam bedömer att de funktionshinders- politiska delmålen på området kommer att vara uppnådda 2016. Regeringen bedömer att till- gängligheten för personer med funktions- nedsättning till kulturområdet har förbättrats under den senaste tioårsperioden, men att det ännu återstår mycket att göra.

4.4.12 Det civila samhället

Resultat

Kulturpolitiken ska ha ett medborgarperspektiv vilket förutsätter en samverkan och ett samspel mellan statlig, regional och lokal nivå. Det frivilliga engagemanget växer sig allt starkare. Exempel på verksamheter som engagerar det civila samhället inom kulturområdet är Riksteatern, Sveriges hembygdsförbund, Våra Gårdar och Folkets hus och parker. Arbetslivs- museer bedrivs till stor del av ideella krafter och samverkar nära med centralmuseet Arbetets museum.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Statens samverkan med det civila samhället har under 2012 ytterligare stärkts inom ramen för bl.a. kultursamverkansmodellen där det civila samhällets roll och betydelse lyfts fram. Partsgemensamt forum är en arena där rege- ringen och ett antal ideella organisationer diskuterar villkoren för det civila samhället. Vid diskussionerna har bl.a. kultur- samverkansmodellen lyfts fram som en bra metod för det civila samhällets inflytande.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att statens samverkan med det civila samhället har stor betydelse både för den utövande kulturen och för kulturarvs- området och bidrar till att de nationella kultur- politiska målen uppnås. Regeringen anser att det är fortsatt viktigt att formerna för dialog mellan det civila samhället, kommunerna, landstingen och staten utvecklas, bl.a. inom ramen för kultursamverkansmodellen.

4.4.13 Kulturbryggan

Resultat

Kommittén Kulturbryggans försöksverksamhet med bl.a. bidragsgivning till förnyelse och ut- veckling inom kulturområdet har förlängts till att omfatta även 2013.

Kulturbryggans bidragsgivning 2011–2012 framgår av tabell 4.10 nedan. Minskningen av antalet ansökningar beror bl.a. på att antalet utlysningar av stödet minskade under året.

Tabell 4.10 Kulturbryggans bidragsgivning 2011–2012

	2011	2012
Totalt antal ansökningar	1 251	630
Andel bifall (procent)	12	16

Total medfinansiering (mnkr)	42,9	31,7

– varav andel icke offentlig (procent)	37	54

Källa: Kulturbryggan

Kommittén har i sitt delbetänkande Att angöra en kulturbrygga (SOU 2012:16) föreslagit att verksamheten fortsättningsvis bör bedrivas i egen myndighetsform. Delbetänkandet remit- terades under hösten 2012. Flertalet remissin- stanser är positiva till Kulturbryggans verk- samhet men anser inte att verksamheten bör

drivas vidare som egen myndighet, utan att verk- samheten bör kunna drivas inom ramen för en befintlig myndighet.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Kulturbryggans verk- samhet har stor betydelse för förnyelse och ut- veckling inom kulturområdet. Genom Kultur- bryggans bidragsgivning och uppdrag om att främja en breddad finansiering av kultur- området, kan kulturverksamheter med nya och innovativa idéer utvecklas.

Regeringen bedömer att den pågående försöksverksamheten bör förlängas till utgången av 2014.

4.4.14 Nationella minoriteters kultur

Resultat

Under 2012 har regeringen beslutat om en ny instruktion för Statens kulturråd som trädde i kraft den 1 augusti 2012. I instruktionen framgår bl.a. att myndigheten särskilt ska verka för konstnärlig och kulturpolitisk utveckling inom verksamheter som rör det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur.

Förtydligad styrning om stöd till mino- riteterna har även förts in i den förordning (2012:517) om statsbidrag till kulturella ändamål som trädde i kraft den 1 januari 2013. Av förordningen framgår att statsbidrag får lämnas till nationella minoriteters kulturverksamhet om verksamheten är av nationell kulturpolitisk betydelse. Kulturrådet lämnar bidrag till utgivning av litteratur på de nationella minoritetsspråken och litteratur på svenska som bedöms ha betydelse för de nationella minoriteterna.

Kulturrådet fördelade 2012 ca 9,5 miljoner kronor till nationella minoriteters kultur, vilket är i nivå med utfallet för 2011. Bidragen lämnas till olika konst- och kulturområden.

Bidraget till samisk kultur fördelas även av Sametinget, vars bidragsgivning 2012 uppgick till ca 14,2 miljoner kronor. Bidraget används för verksamhet med en samisk bibliotekskonsulent och för bidrag till Sámi Teáther (Giron Sámi Teáther) samt till bidrag inom samiskt konst- och kulturliv.

I Kulturrådets beslut om länsvis bidrags- fördelning inom ramen för kultursamverkans- modellen framgår att landstingen bör beakta lagen (2009:724) om de nationella minoriteterna och minoritetsspråk.

För att fira de första romernas ankomst till Sverige för 500 år sedan arrangerade Kulturrådet den 12 mars 2012 på regeringens uppdrag en konferens om romsk kultur och historia.

Analys och slutsatser

Regeringen har tydliggjort att de nationella minoriteternas kultur ska beaktas i kultur- politiken. Även genomförandet av kultur- samverkansmodellen skapar större möjligheter för nationella minoriteters kulturverksamhet på regional nivå. Inför 2013 kunde Statens kulturråd t.ex. se en höjning i både medvetande- och ambitionsnivå vad gäller minoritets- politikens genomslag i regionernas kulturplaner. Regeringen förväntar sig att effekterna av denna medvetande- och ambitionshöjning kommer att synas i den årliga uppföljningen.

Effekterna av den romska konferensen som Statens kulturråd arrangerade 2012 kommer att följas upp under 2013. Intresset bland kultur- institutioner för att söka utvecklingsstöd för romska projekt ökade under 2012, men det är ännu för tidigt att bedöma vilken roll den romska konferensen haft för denna utveckling.

4.4.15 Regional fördelning av statligt stöd

Statens kulturråd redovisar i rapporten Regionalt utfall 2011–2012 (dnr Ku2013/1477) hur statens insatser fördelats ur ett regionalt perspektiv. Cirka 30 myndigheters och organisationers regionala utfall redovisas per län. Kulturrådet konstaterar att de folkrikaste länen (Stockholm, Västra Götaland och Skåne) får mer än hälften av de statliga medlen. Beräknat på bidragskronor per invånare blir dock utfallet ett annat. Gotland, får då högst tilldelning, följt av Stockholms län, Västernorrland, Jämtland och Västerbotten. Lägst tilldelning får Hallands län, som har få kulturinstitutioner.

Den länsvisa fördelningen och bidrag per invånare 2011–2012 framgår av tabell 4.11 nedan. Kulturrådet har vidareutvecklat sin metod för arbetet med det regionala utfallet vilket gör att

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

jämförelser 2011–2012 inte fullt ut kan göras med tidigare års utfall.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.11 Statliga medel till kulturverksamheter, fördelat per län och per invånare 2011–2012.

Tusental kronor (totalt) och kronor (per invånare), 2012 års priser.

	2011		2012
Län	Totalt	Kr/inv.	Totalt	Kr/inv.
Stockholm	1 644 612	786	1 649 692	776

Uppsala	128 416	379	134 629	394

Södermanland	79 577	292	82 874	302

Östergötland	142 986	332	144 295	333

Jönköping	61 358	182	70 705	208
Kronoberg	58 975	319	56 982	307

Kalmar	63 448	272	59 457	255

Gotland	57 806	1 009	57 793	1 010

Blekinge	37 766	247	37 917	249

Skåne	328 572	260	337 796	267

Halland	60 975	202	53 432	176
Västra Götaland	563 197	354	545 721	341

Värmland	79 744	292	80 295	294

Örebro	62 786	223	70 398	249

Västmanland	57 840	227	57 465	224

Dalarna	68 484	248	67 439	244

Gävleborg	74 693	270	70 572	255
Västernorrland	181 061	748	178 932	739

Jämtland	63 935	506	63 661	504

Västerbotten	115 771	446	133 539	513

Norrbotten	77 204	311	84 589	340

Summa	4 009 206	422	4 038 182	422

Medel som inte har	809 983	85	870 074	91
fördelats regionalt

Totalt	4 819 189	508	4 908 296	514

Källa: Statens kulturråd

Analys och slutsatser

Den regionala fördelningen av statens stöd till kulturverksamheter i Sverige har över tid varit tämligen stabil. Det statliga stödet möjliggör att de kulturpolitiska målen får genomslag i hela landet. Det statliga stödet fördelat per invånare i länen varierar, högst är stödet på Gotland med 1 010 kronor och lägst i Halland med 176 kronor per invånare. Variationerna beror på flertalet faktorer såsom bl.a. befolkningsunderlag och antal kulturinstitutioner.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.4.16 Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader

Tabell 4.12 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner 2010–2012

Tusental kronor

Myndighet/Institution	Hyreskostnad inkl. uppvärmning				Anslag/bidrag		Hyreskostnad inkl. uppvärmning och el,			Förändringar i
		och el					andel av anslag/bidrag			procentenheter
	2010	2011	2012	2010	2011	2012	2010	2011	2012	2010–2012
Riksteatern	28 098	29 555	31 481	264 798	251 889	253 353	10,6 %	11,7 %	12,4 %	+1,8
Riksteatern

Kungliga Operan AB	54 413	51 600	51 700	427 407	432 206	433 408	12,7 %	11,9 %	11,9 %	-0,8

Kungliga Dramatiska	35 186	34 751	34 197	216 352	217 306	221 042	16,3 %	16,0 %	15,5 %	-0,8
teatern AB

Dansens hus	8 747	8 657	8 901	25 514	22 642	22 921	34,3 %	38,2 %	38,8 %	+4,5

Riksarkivet och lands-	109	108 263	108 975	345 553	343 653	346 188	31,6 %	31,5 %	31,5 %	-0,1
arkiven	260

Institutet för språk	6 553	6 266	6 970	51 320	52 855	53 379	12,8 %	11,9 %	13,1 %	+0,3
och folkminnen

Riksantikvarieämbetet	56 830	57 012	56 797	209 704	210 510	213 657	27,1 %	27,1 %	26,6 %	-0,5

Statens historiska	20 709	23 747	25 326	80 876	83 493	84 617	25,6 %	28,4 %	29,9 %	+4,3
museer
Nationalmuseum med	34 256	36 080	39 237	103 488	110 891	127 443	33,1 %	32,5 %	30,8 %	-2,3
Prins Eugens
Waldemarsudde

Naturhistoriska	48 256	49 485	49 720	156 353	157 545	158 965	31,2 %	31,4 %	31,3 %	+0,1
riksmuseet

Statens museer för	59 078	61 233	59 551	152 439	152 225	152 271	38,8 %	40,2 %	39,1 %	+0,3
världskultur

Livrustkammaren,	13 203	14 180	13 797	40 737	41 393	41 762	32,4 %	34,3 %	33,0 %	+0,6
Skoklosters slott och
Hallwylska museet

Statens maritima	63 440	64 489	62 967	113 386	113 636	114 483	56,0 %	56,8 %	55,0 %	-1,0
museer

Arkitekturmuseet	12 665	13 521	13 121	44 744	44 935	45 501	28,3 %	30,1 %	28,8 %	+0,5

Statens musikverk1	-	20 665		-	84 444	104 062	-	24,5 %	20,9 %
Statens försvars-	35 365	36 357	37 138	105 224	106 143	106 966	33,6 %	34,3 %	34,7 %	+1,1
historiska museer
Moderna museet	46 641	46 200	46 400	122 653	122 671	124 612	38,0 %	37,7 %	37,2 %	-0,8

Nordiska museet	28 373	36 101	29 806	109 010	108 942	110 145	26,0 %	33,1 %	27,1 %	+1,1

Tekniska museet	15 657	16 466	16 105	44 669	44 903	45 339	35,1 %	36,7 %	35,5 %	+0,4

Arbetets museum	2 699	2 581	2 473	14 008	14 105	14 237	19,3 %	18,3 %	17,4 %	-1,9

Dansmuseet	4 511	4 002	4 032	9 612	8 743	8 376	46,9 %	41,6 %	48,1 %	+1,2

Drottningholms	743	501	478	10 718	10 777	10 881	6,9 %	4,7 %	4,4 %	-2,5
slottsteater

Forum för levande	5 468	5 054	5 452	45 060	43 345	43 747	12,1 %	11,7 %	12,6 %	+0,5
historia

1 Statens musikverk inledde sin verksamhet den 1 maj 2011.

Ovan framgår hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner i förhållande till det anslag eller bidrag som respektive institution erhåller. Variationen är stor avseende institutionernas hyreskostnad som andel av anslag eller bidrag, vilket bl.a. beror på skiftande lokaliseringar,

lokalernas karaktär och ålder. Vid en jämförelse av utvecklingen över tid från 2010 till 2012 är förändringarna avseende hyreskostnadernas andel med några få undantag små. De institutioner som skiljer ut sig är Dansens Hus och Statens historiska museer där andelen ökat

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

med 4,5 respektive 4,3 procentenheter. De ökade hyreskostnaderna för Statens historiska museer beror till en del på att kvarstående hyresskuld till Statens fastighetsverk från föregående hyres- period har kostnadsförts i år, vilket skulle ha skett redan i bokslutet för 2010.

4.5Budgetförslag

4.5.11:1 Statens kulturråd

Tabell 4.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	48 543		sparande	1 047
2013	Anslag	50 312	1	Utgifts-	50 842
2013	Anslag	50 312	1	prognos	50 842
2014	Förslag	46 676
2015	Beräknat	47 307	2

2016	Beräknat	48 152	3

2017	Beräknat	49 245	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 46 677 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 46 676 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 46 676 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Statens kulturråd

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	50 312	50 312	50 312	50 312
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 650	2 352	3 293	4 510
Beslut	-5 220	-5 290	-5 385	-5 507

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-66	-67	-68	-70
Förslag/
beräknat
anslag	46 676	47 307	48 152	49 245

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskar med 5 165 000 kronor till följd av att tillfälliga satsningar avseende kartläggning av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för personer med funktionsnedsättning och förstärkningen för förvaltningskostnader med anledning av införandet av samverkansmodellen på regional nivå löper ut.

Anslaget minskas med 55 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Regeringen föreslår att 46 676 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens kulturråd för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 47 307 000 kronor, 48 152 000 kronor respektive 49 245 000 kronor.

4.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 4.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	204 563		Anslags-
2012	Utfall	204 563		sparande	117
2013	Anslag	244 897	1	Utgifts-	239 005
2013	Anslag	244 897	1	prognos	239 005
2014	Förslag	243 668

2015	Beräknat	204 145	2

2016	Beräknat	205 878	3

2017	Beräknat	209 322	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 202 667 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 202 667 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 203 467 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för stats- bidrag till Umeå kulturhuvudstad 2014. Anslaget får användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	244 897	244 897	244 897	244 897
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	38	1 824	3 918	7 086
Beslut	-954	-42 261	-42 620	-42 339

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-313	-315	-318	-322
Förslag/
beräknat
anslag	243 668	204 145	205 878	209 322

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget tillförs 1 000 000 kronor för ett tillskott för insatser i samband med Umeå kulturhuvudstadsår 2014, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2013.

Till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet minskar anslaget med 1 954 000 kronor för 2014 och med 954 000 kronor fr.o.m. 2015.

Anslaget minskar fr.o.m. 2015 med 41 307 000 kronor till följd av att tillfälliga satsningar avseende Umeå kulturhuvudstadsår och Bokens ställning löper ut.

Regeringen föreslår att 243 668 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 204 145 000 kronor, 205 878 000 kronor respektive 209 322 000 kronor.

4.5.31:3 Skapande skola

Tabell 4.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	151 398		sparande	226
2013	Anslag	169 083	1	Utgifts-	165 015
2013	Anslag	169 083	1	prognos	165 015
2014	Förslag	172 755

2015	Beräknat	176 834	2
2016	Beräknat	180 768	3

2017	Beräknat	184 906	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 172 755 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 172 756 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 172 755 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksam- heten.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Skapande skola

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	169 083	169 083	169 083	169 083
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	4 022	8 109	12 051	16 198
Beslut	-184	-188	-193	-197

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-166	-170	-174	-178
Förslag/
beräknat
anslag	172 755	176 834	180 768	184 906

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

Anslaget minskas med 184 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 172 755 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Skapande skola för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 176 834 000 kronor, 180 768 000 kronor respektive 184 906 000 kronor.

4.5.41:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 4.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	36 417		sparande	392
		36 314	1	Utgifts-	35 785
2013	Anslag	36 314	1	prognos	35 785
2014	Förslag	37 636
2015	Beräknat	38 118	2

2016	Beräknat	38 744	3

2017	Beräknat	39 588	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 37 637 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 37 636 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 37 637 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	36 314	36 314	36 314	36 314
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 416	1 898	2 527	3 372
Beslut	-40	-41	-41	-42

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-54	-55	-56	-57
Förslag/
beräknat
anslag	37 636	38 118	38 744	39 588

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 40 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 37 636 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 38 118 000 kronor, 38 744 000 kronor respektive 39 588 000 kronor.

4.5.51:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 4.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	8 975		sparande	7 923
		9 898	1	Utgifts-	9 660
2013	Anslag	9 898	1	prognos	9 660
2014	Förslag	9 884

2015	Beräknat	9 884

2016	Beräknat	9 884

2017	Beräknat	9 884

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:5 Stöd till icke- statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016.

Skälen för regeringens förslag: Projekt som ryms inom stödet till icke-statliga kultur- lokaler kan sträcka sig över flera kalenderår. Stöd betalas ut när projekten är avslutade. Bemyndiganderamen föreslås vara oförändrad för 2014. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:5 Stöd till icke- statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016.

Tabell 4.22 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017

Ingående åtaganden	8 225	7 350	9 000	–	–	–
Nya åtaganden	8 100	8 050	5 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-8 975	-6 400	-5 000	-4 000	-5 000	–

Utestående åtaganden	7 350	9 000	9 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	9 000	9 000	9 000	–	–	–

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.23 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	9 898	9 898	9 898	9 898

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt 2	-14	-14	-14	-14
Förslag/
beräknat
anslag	9 884	9 884	9 884	9 884

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

Regeringen föreslår att 9 884 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 9 884 000 kronor, 9 884 000 kronor respektive 9 884 000 kronor.

4.5.61:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tabell 4.24 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 278 614		sparande	-319
2013	Anslag	1 286 090	1	Utgifts-	1 255 147
2013	Anslag	1 286 090	1	prognos	1 255 147
2014	Förslag	1 313 461

2015	Beräknat	1 313 013	2

2016	Beräknat	1 337 597	3

2017	Beräknat	1 364 321	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 287 866 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 1 287 866 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 1 287 866 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:

–professionell teater-, dans- och musikverksamhet,

–museiverksamhet,

–biblioteksverksamhet,

–konst- och kulturfrämjande verksamhet,

–regional enskild arkivverksamhet,

–filmkulturell verksamhet,

–främjande av hemslöjd,

–läs- och litteraturfrämjande verksamhet.

Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhällets och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med framtagande av och genomförande av regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för utgifter för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.

Regeringens överväganden

Tabell 4.25 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	1 286 090	1 286 090	1 286 090	1 286 090
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	30 593	56 303	81 437	108 759
Beslut	-1 403	-27 525	-28 041	-28 601
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-1 819	-1 855	-1 889	-1 927
Förslag/
beräknat
anslag	1 313 461	1 313 013	1 337 597	1 364 321

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

Anslaget minskas med 1 403 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 1 313 461 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 1 313 013 000 kronor, 1 337 597 000 kronor respektive 1 364 321 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.5.71:7 Myndigheten för kulturanalys stärka regeringens förutsättningar att bedöma de

Tabell 4.26 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	9 308		sparande	187
		13 519	1	Utgifts-	13 376
2013	Anslag	13 519	1	prognos	13 376
2014	Förslag	15 362

2015	Beräknat	15 558	2
2016	Beräknat	15 813	3

2017	Beräknat	14 788	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 15 362 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 15 362 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 14 061 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringens överväganden

Tabell 4.27 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Myndigheten för kulturanalys

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	13 519	13 519	13 519	13 519
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	319	496	725	1 034
Beslut	1 538	1 558	1 583	250

Överföring

till/från andra anslag

statliga insatserna inom kulturområdet. Anslaget minskas med 2 047 000 kronor

fr.o.m. 2014 till följd av att tillfälliga medel tillfördes anslaget i budgetpropositionen för 2013.

Anslaget minskas med 15 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 15 362 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 15 558 000 kronor, 15 813 000 kronor respektive 14 788 000 kronor.

4.5.8Bidrag till kulturverksamhet från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets över- skott 2013 från Nya Penninglotten samt att bi- draget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.

Övrigt 3	-14	-14	-14	-15
Förslag/
beräknat
anslag	15 362	15 558	15 813	14 788

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 3 600 000 kronor per år för åren 2014 2016 och därefter 2 300 000 kronor årligen bl.a. för att myndigheten ska kunna utveckla sitt uppdrag att

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Teater, dans och musik

5.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens bidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB,

5.2Utgiftsutveckling

Riksteatern, Stiftelsen Dansens hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen AS. Vidare omfattas det statliga stödet till den fria scenkonsten och Statens musikverk.

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Teater, dans och musik

2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och
Voksenåsen	952	958	958	979	982	986	992
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	196	190	185	189	191	191	191

2:3 Statens musikverk	105	105	102	110	111	113	115
Summa Teater, dans och musik	1 252	1 252	1 245	1 278	1 285	1 290	1 299

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

5.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom teater, dans och musik utgår från:

-fördelade bidrag till statliga och regionala kulturinstitutioner samt till utövare inom den fria sektorn,

-redovisad statistik om utvecklingen av besökssiffror, antalet föreställningar, andel besökare som utgörs av barn och ungdomar, tv-sändningar samt digitala sändningar via biograf.

Vidare redovisas insatser avseende bl.a. barn och unga, jämställdhet och personer med funktions- nedsättning samt internationell och inter- kulturell verksamhet. Bedömningen av resultatet utgår även från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.

Resultat

Nationella scenkonstinstitutioner

Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB

Kungliga Operan AB (Operan) har under 2012 haft fler besökare vid sina föreställningar och arrangemang än föregående år. Sammanlagt 289 867 personer har besökt Operan vilket är en ökning med nästan 30 000 personer jämfört med 2011. Genomsnittbeläggningen har ökat för både opera (87 procent) och balett (98 procent). Operan erbjuder en varierad repertoar av opera, klassisk balett och dans med såväl klassiska som nyskrivna verk. Under 2012 har också fler barn och unga än tidigare år varit i kontakt med Operans aktiviteter och föreställningar.

Genom digitala sändningar som har genom- förts i samarbete med Folkets Hus och Parker

har Operan nått en publik utanför Stockholm. Under hösten har Operan även direktsänt en föreställning i Kungsträdgården i Stockholm. Operan har också samarbetat med Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB om utsändningar.

Tabell 5.2 Prestationer Kungliga Operan AB 2010–2012

	2010	2011	2012
Antal föreställningar, stora scenen	226	204	220

Antal besökare (tusental)	258	260	290

Andel besökare barn och ungdomar	14%	15%	14%
Snittbeläggning opera	80%	83%	87%

Snittbeläggning balett	92%	95%	98%

TV-sändningar	1	3	1
Digitala sändningar via biografer	3	0	3

Källa: Kungliga Operan AB

Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten) har under 2012 ökat antalet produktioner och besökare och föreställningarnas genomsnittliga beläggning har varit högre än föregående år. Dramatens repertoar är bred och består av både svenska och internationella samt klassiska och moderna verk. Antalet klassiska verk på Dramatens repertoar ökade, vilket beror på att repertoaren under 2012 i hög grad präglades av att Strindbergsåret firades. Sammanlagt 21 nya produktioner uppfördes varav fem var beställda verk.

Ett stort antal filmade produktioner har sänts digitalt via internet vilket jämte samarbetet med Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB har ökat tillgängligheten till teaterns produkt- ioner. Däremot har inga sändningar via biograf genomförts år 2012. Dramatens satsning på barn och unga genom verksamheten på Unga Dramaten fortsatte under året även om omfatt- ningen minskade i förhållande till föregående år.

Tabell 5.3 Prestationer Kungliga Dramatiska teatern AB 2010–2012

	2010	2011	2012
Antal egna föreställningar	1048	1061	1005
Antal besökare (tusental)	290	238	262

Antal biljetter barn och ungdom	61 517	49 451	41 890

Snittbeläggning	85%	75%	81%

TV-sändningar	5	1	7
Digitala sändningar via biograf	1	1	0

Källa: Kungliga Dramatiska teatern AB

I Operans och Dramatens verkstäder bevaras och utvecklas hantverkstraditioner inom flera yrken och det är ett viktigt bidrag till att utveckla och vårda kulturarvet.

Både Operan och Dramaten arbetar med di- gitaliseringsprojekt för att bevara och tillgänglig- göra institutionernas arkiv.

Operan och Dramaten har under 2012 förbättrat sin ekonomiska situation och stärkt det egna kapitalet.

Kungliga Operans byggnad har ett om- fattande renoveringsbehov och möter i dag inte kraven på ett modernt operahus. Vid sidan om de redan projekterade renoveringarna av teater- maskineriet krävs omfattande insatser för att förbättra ventilationssystem, salong och övriga utrymmen i operahuset. Även beträffande de restauranger som är inhysta i operahuset behöver underhållsinsatser göras (se vidare avsnitt 3.2.2 i Politikens inriktning).

Riksteatern med Cullbergbaletten

Ideellt engagemang utgör basen i Riksteatern som har över 40 000 medlemmar, där både den professionella och ideella kulturen möts. Antalet föreställningar och produktioner har generellt sett minskat under 2012 jämfört med året innan. Att den nationella egenproducerande verksam- heten minskar till förmån för samarbeten ligger i linje med Riksteaterns roll som expertstöd gentemot andra scenkonstproducenter. Exempel på samverkansprojekt är Breddat arrangörskap i Skåne och Kultur på landsbygd 2.0 i Värmland.

Under året besöktes Riksteaterns olika evenemang av drygt 1 080 000 personer vilket är en minskning med nästan 160 000 personer jämfört med föregående år. Scenkonstportalen som lanserades 2011 och som syftar till att öka tillgängligheten till scenkonsten har under 2012 nått 586 producenter, 230 teaterföreningar och 1 134 produktioner i hela landet. Scenkonst- portalens verksamhet överensstämmer såtillvida med Riksteatern uppdrag om att tillgängliggöra scenkonst över hela landet. Regeringen avser att följa utvecklingen framöver. Arbetet med att involvera och öka de lokala teaterföreningarnas inflytande över verksamheten har fortsatt liksom arbetet med att integrera och låta nya olika grupper mötas inom scenkonsten. Tyst teater samproducerade under året den uppmärk- sammade föreställningen Fame Visukalen tillsammans med bl.a. Örebro länsteater. Före- ställningen gjordes på talad svenska tillsammans

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

med svenskt teckenspråk och med både döva och hörande i ensemblen.

Cullbergbaletten befinner sig i en ut- vecklingsfas där nya format och målgrupper står i fokus. Kompaniet redovisar sjunkande publik- siffror jämfört med året innan.

Riksteatern har, mot bakgrund av en rapport från Ernst & Young (dnr Ku2012/261), förtydligat sin redovisning av statsbidragets användning för 2012.

Tabell 5.4 Prestationer Riksteatern 2010–2012

	2010	2011	2012
Lokala riksteaterföreningar	236	235	232

Anslutna föreningar	46	54	60

Medlemmar	41 178	39 847	40 348
Egna produktioner	31	33	13

Produktioner i samarbete	70	46	51

Arrangerade föreställningar	3 192	3 182	3 123
Publik totalt (tusental)	1 180	1 237	1 079

Källa: Riksteatern

Dansens hus

Dansens hus har under 2012 haft en bred och nyskapande repertoar av danskonst, med både svenska och utländska gästspel samt kring- aktiviteter av hög kvalitet som nått flera olika målgrupper. Antal besökare till föreställningarna har ökat med 20 procent. Även beläggningen på stora och lilla scen har ökat. Försäljnings- statistiken visar att antalet besök av ungdomar, under 26 år, har minskat något men att den övriga publikgruppen har ökat.

Exempel på uppmärksammade föreställningar under året är Marie Chouinards Body Remix som inledde säsongens tema dans och konst samt publiksuccén Svansjön. Genom den inter- aktiva föreställningen Träd skapades workshops för den yngre målgruppen.

Den återkommande nordiska festivalen ICE HOT Nordic Dance Plattform som startats av Dansens hus, hölls i december i Helsingfors och har rönt uppskattning i stora delar av dans- världen.

Stiftelsen Drottningholms Slottsteater

Verksamheten vid Drottningholms Slottsteater omfattar både föreställningar och visningar av teatern, som sedan 1991 är klassad som ett av Unescos världsarv.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 5.5. Prestationer Drottningholms Slottsteater 2010– 2012

	2010	2011	2012
Antal föreställningar	16	20	37

Antal besök till föreställningar	6 750	7 682	9 648

Antal besök till Esprit 1	-	-	6 479
Antal besök till visningar	27 400	25 490	21 777

– varav elever och studenter	5 390	4 593	4 378

Antal besök övriga arrangemang	-	2 556	3 220

Källa: Drottningholms Slottsteater

Ett ”-” innebär att uppgift saknas

Det totala antalet besök på teatern har under 2012 ökat med 15 procent jämfört med 2011 och uppgick till cirka 41 100. Ökningen kan till stor del förklaras av den nya satsningen Esprit! som lockat 6 479 besökare under 2012. Esprit! riktar sig främst till en yngre publik och består av både utställningar och evenemang. Antalet visnings- besök på teatern har totalt sett minskat något medan antalet föreställningsbesökare har ökat något. Antalet föreställningar har ökat från 20 stycken 2011 till 37 stycken 2012. Beläggnings- graden har dock minskat från 92 procent 2011 till 74 procent 2012.

Undersökningar tyder på att en föryngring av publiken har skett sedan 2011. Av en begränsad publikundersökning genomförd 2012 framgår att 83 procent av besökarna var under 60 år medan en liknande undersökning 2011 visade att endast 45 procent av besökarna då var under 60 år. Resultaten av dessa undersökningar bör dock tolkas med viss försiktighet.

Nationalgåvan Voksenåsen

Voksenåsen AS är Norges nationalgåva till Sverige. Den bedrivs som en hotell- och konferensverksamhet i Norge med en programverksamhet som syftar till att stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur. Voksenåsen ska vidare spegla Sverige och Norges engagemang internationellt.

Voksenåsen AS har byggt upp ett omfattande kontaktnät med myndigheter och organisationer och är en vital mötesplats för det svensk-norska samarbetet. Som samarbetspartner och initiativ- tagare, bl.a. inom det nordiska området, har Voksenåsen fått en tydligare profil. Hotell- och konferensverksamheten hävdar sig fortsatt i konkurrensen med andra anläggningar i Osloområdet och balansen mellan program-

verksamhet och kommersiell verksamhet bedöms som god.

Statens musikverk

Statens musikverk har såväl ett kulturarvs- uppdrag som en uppgift att stödja den utövande konsten. Antalet ansökningar om statsbidrag till musiklivet har stigit sedan verksamheten vid Statens musikverk inleddes i maj 2011 men en lägre andel beviljades 2012. Nio procent av beviljade projekt har barn och ungdom som huvudsaklig målgrupp och 72 procent har barn och ungdom som en del av målgruppen.

Tabell 5.6 Statsbidrag till musiklivet sep 2011–maj 2013

	2011	2012	2013
Antal ansökningar	273	1 145	416

Sökta medel (mnkr)	88,6	254	88,6

Antal beviljade ansökningar	54	117	63

Beviljade medel totalt (mnkr)	10	27,6	13,9

Källa: Statens musikverk

Utöver de 25 miljoner kronor i bidragsmedel som finns angivna i verkets regleringsbrev har extra bidrag om 2,6 miljoner kronor beviljats för internationell verksamhet 2012, bl.a. tack vare tillskott av medel som har överförts till myndig- heten i samband med Stiftelsen Svenska Rikskonserters avveckling. Dessa medel, totalt drygt 9 miljoner kronor, fördelades under 2012 i en satsning på internationell samverkan.

Verksamheten som rör kulturarvet har fort- satt att utvecklas. Marionettmuseets samlingar, över 4 000 föremål, har magasinplacerats liksom f.d. Teatermuseets samlingar i Drottningholm, nära 1 000 föremål.

Inom ramen för Statens musikverks uppdrag att i samverkan med Statens kulturråd, Konst- närsnämnden och berörda aktörer främja jäm- ställdhet inom musiklivet, fördelades 2,4 miljo- ner kronor till nio projekt under 2012. Ansökningar om kvinnligt ledarskap premiera- des, liksom barns och ungas rätt till jämställd undervisning, kvinnliga nätverk och tillgänglig- görandet av repertoar med kvinnliga upphovs- män. Projekten skulle syfta till långsiktiga för- ändringar. Uppdraget löper 2011–2014 och omfattar totalt 8 miljoner kronor.

För att skapa en dialog med barn och unga bildades 2012 Statens musikverks ungdomsråd. Antalet gymnasieelever som besökt Musik- och teatermuseet har ökat jämfört med 2011. Antalet grupper och besökare under 19 år har ökat sedan

2011 och andelen besökare under 19 år ökade från 49,5 till 51,5 procent.

Musik- och teatermuseet har 2012 formulerat ett kvalitetsmål för att säkra delaktighet för personer med funktionsnedsättning, vilket har uppnåtts. Arbetet för tillgänglighet har fortgått vid myndighetens webbplats och program- verksamhet. Över 11 000 fulltextdokument har digitaliserats och drygt 75 000 katalogkort har skannats och gjorts sökbara.

Regionala scenkonstinstitutioner

Under 2012 har Statens kulturråd fördelat ca 197 miljoner kronor till scenkonstinstitutioner i de fem län som då inte ingick i kultursamverkans- modellen (Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland och Stockholm). I övriga län har landstingen fördelat statliga bidrag till scen- konstinstitutionerna inom ramen för kultur- samverkansmodellen, se avsnitt 4.4.3.

Från och med 2013 är alla län utom Stockholms län med i modellen.

Barn och unga

Kulturrådet har som mål att minst 30 procent av bidragsgivningen (exklusive bidragsgivningen inom kultursamverkansmodellen) ska riktas till verksamheter som rör barn och unga. Andelen har ökat på senare år samtidigt som utbyggnaden av kultursamverkanmodellen pågått, vilket framgår av tabell 5.7 nedan.

Tabell 5.7 Andel barn och unga i Kulturrådets bidrags- givning 2010–2012

	2010	2011	2012
Andel barn och unga (procent)	34	33	39

Källa: Statens kulturråd

Tillgänglighet

Samtliga scenkonstinstitutioner ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013, vilket framgår av Kulturrådets bidrags- beslut. Den uppföljning som Kulturrådet gjort 2012 av kulturinstitutionerna visar att cirka 40 procent redan har en handlingsplan och att ytterligare dryga 40 procent arbetar på att ta fram sådana. Nära 90 procent har redan inventerat eller ämnar inventera enkelt avhjälpta hinder. Fler än hälften anger att de enkelt avhjälpta hindren fullständigt eller till stor del är åtgärdade. Nära hälften uppger att de helt eller

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

delvis har webbsidor som uppfyller internationell standard vad gäller tillgänglighet.

Internationellt

Många av scenkonstinstitutionerna har betydande internationella utbyten och verksam- heter. De verksamhets- och utvecklingsbidrag som Kulturrådet fördelar kan även rymma institutionernas internationella verksamheter och engagemang. I särskilda fall kan institutionerna beviljas andra statliga bidrag för internationellt arbete. Inom ramen för EU:s kulturprogram har fem svenska aktörer beviljats medel som medorganisatör, bl.a. Uppsala Stadsteater och Länsmusiken i Örebro.

Den fria scenkonsten

Det statliga stödet till den fria scenkonsten förstärktes 2012 med 23 miljoner kronor, varav 14 miljoner kronor avsåg musikområdet. Det statliga stödet uppgick 2012 därmed till 189 miljoner kronor. Den fria scenkonsten drog 2012 en publik på drygt en miljon besökare, se tabell 5.10.

Av tabell 5.8 nedan framgår hur det statliga verksamhetsstödet fördelats av Statens kulturråd på olika verksamheter under 2010–2012.

Tabell 5.8 Verksamhetsbidrag till den fria scenkonsten 2010–2012

Miljoner kronor

	2010	2011	2012
Vissa aktörer av kulturpolitiskt	19,1	19,2	19,1
intresse
Samarbete med tonsättare	5,3	6,7	8,1

Teatergrupper	47,0	51,0	50,6

Dansgrupper/koreografer	18,4	23	23,3

Musikgrupper	13,2	16,5	16,6

Arrangörs- och turnéstöd dans	5,8	7,4	16

Musikarrangörer och	26,6	26,8	37,3
konstområdesövergripande
arrangörer

Fonogramstöd	6,3	8,0	8,3

Totalt	142	158,6	179,3

Källa: Statens kulturråd

Av tabellen ovan framgår att stödet till den fria scenkonsten har ökat med 26 procent mellan 2010 och 2012. Stödet till dans- respektive musikarrangörer, fonogram och tonsättar- samverkan har ökat mest procentuellt sett.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under 2012 har även projektmedel fördelats på totalt ca 10 miljoner kronor till det fria scenkonstområdet.

På det fria teaterområdet tar landsting och kommuner ett relativt jämbördigt ekonomiskt ansvar i nivå med statens. På dans- och musikområdet är landstingens och kommuners ekonomiska engagemang däremot mycket mindre än statens.

Tabell 5.9 Den fria scenkonstens finansiering 2011

	Teater	Dans	Musik
Statlig bidragsandel av det	52 %	74 %	86 %
totala offentliga stödet
Statlig bidragsandel av	30 %	50 %	26 %
total finansiering

Källa: Statens kulturråd

Sett till den statliga bidragsandelens relation till gruppernas totala finansiering, framgår att musikgrupperna generar högst andel egna intäkter medan dansområdet genererar lägst andel egna intäkter. Det statliga stödet till dansområdet utgör 50 procent av den totala finansieringen, vilket innebär att de statliga resurserna är särskilt viktiga för dansområdets utveckling.

En stor del av dansgrupperna har sin hemvist i storstäderna men ger turnéer i hela landet. Kulturrådet arbetar för att stärka den pro- fessionella dansens infrastruktur i hela landet. Under 2012 har bl.a. ett ökat antal utvecklings- bidrag beviljats till dansområdet, se avsnitt 4 Kulturområdesövergripande verksamhet.

För att främja dansens spridning lämnades även statligt stöd med 2,4 miljoner kronor till Dansnät Sverige, som under 2012 har turnerat 15 svenska och internationella produktioner i 22 svenska städer.

Under 2012 har Statens kulturråd och Konstnärsnämnden haft i uppdrag att efter samråd med Statens musikverk kartlägga och analysera arrangörsverksamheten på musik- området. Uppdraget redovisades våren 2013 (dnr Ku2013/560).

Barn och unga

Två av tre besökare vid teaterföreställningarna är under 26 år, nära hälften av danspubliken är under 18 år. Även musikpubliken är ung, nära varannan är under 26 år. Den fria scenkonsten, särskilt teatern och dansen, drar även en stor andel ung publik under 12 år. Den statliga

bidragsgivningen till den fria scenkonsten når därmed i stor utsträckning barn och unga.

Tabell 5.10 Antal besökare och andel barn och unga 2012

	Teater	Dans	Musik
Antal besökare i Sverige	527 000	104 000	431 000

Andel barn upp till 12 år	45 %	42 %	17 %

- upp till 18 år	63 %	48 %	28 %

- upp till 25 år	66 %	59 %	49 %

Andel statligt bidrag till	56 %	26 %	15 %
barn- och
ungdomsverksamhet

Källa: Statens kulturråd

Jämställdhet

Utvecklingen 2012 när det gäller jämställdheten inom den fria scenkonsten går i rätt riktning men varierar mellan konstuttrycken, vilket framgår av tabell 5.11. Inom dansområdet är bidragsmottagande koreografer till övervägande del, 69 procent, kvinnor. Inom musikområdet är förhållandet det omvända. Av de fria grupperna som får stöd har 68 procent män i konstnärlig ledning och 64 procent av stödet till tonsättare går till män.

Kulturrådets mål är att minst 40 procent av bidragsmedlen ska gå till det underrepresen- terade könet. Detta mål uppnås vad gäller bidragsgivningen till internationell mobilitet och samarbetsprojekt.

Tabell 5.11 Andel medverkande kvinnor i verksamheter som beviljats bidrag 2010–2012

	2010	2011	2012
Danskoreografer	62 %	63 %	69 %

Tonsättare	34 %	34 %	36 %

Fria musikgrupper	22 %	29 %	32 %

Musikarrangörers	27 %	29 %	33 %
evenemang

Källa: Statens kulturråd.

Tillgänglighet

Enligt Kulturrådets enkätundersökning av de fria gruppernas tillgänglighetsarbete 2012 (dnr Ku2013/692) framgår att 93 procent av de svarande har inventerat eller genomför inventering av enkelt avhjälpta hinder. Var femte grupp har redan åtgärdat problemen fullt ut och drygt 40 procent har till stor del gjort detta.

Arbetet med tillgängliga webbsidor går något långsammare. Cirka var fjärde grupp uppger att de har tillgängliga eller delvis tillgängliga webbsidor som uppfyller internationell standard.

Enligt Kulturrådets delmål för tillgänglig- hetsarbetet bör enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade och tillgängliga webbsidor finnas på plats senast 2016.

Internationellt

Drygt 7,7 miljoner kronor, 70 procent av Kul- turrådets internationella bidragsgivning, riktades 2012 till den fria scenkonsten. Stödet lämnas till bl.a. turnéer, internationella gästspel och för olika samarbetsprojekt. Kulturrådet framhåller att det finns ett ökat intresse i kulturlivet för in- satser som främjar internationalisering och att behovet av samordning därmed ökar.

Scenkonstallianserna

Scenkonstallianserna, dvs. Teater-, Dans- och Musikalliansen, hade vid utgången av 2012 totalt 296 scenkonstnärer anställda. Statens bidrag till Scenkonstallianserna framgår av tabell 5.12 nedan.

Tabell 5.12 Scenkonstallianserna 2012

	Statligt bidrag (mnkr)	Antal anställda
Dansalliansen	12	51
Musikalliansen	22	121

Teateralliansen	28	124

Totalt	62	296

Källa: Statens kulturråd

Under 2012 genomförde Riksdagens kulturut- skott en utvärdering (2011/12:RFR10) av alliansverksamheterna som visar att verksamhet- erna överlag fungerar väl. Dock konstateras bland annat att anställningskriteriernas utform- ning gör att den genomsnittliga åldern bland de alliansanställda är förhållandevis hög.

Teateralliansen har haft utrymme för cirka 10 nyanställningar fr.o.m. våren 2013. Ett tiotal av Teateralliansens anställda lämnade under 2012 av olika anledningar sina anställningar. Några gick i pension, några fick tillsvidareanställning på landets teatrar och för ytterligare några löpte anställningstiden ut.

Musikalliansen kunde från och med 2012 ny- anställa 12 musiker. Inga nya anställningar plane- ras under 2013.

Under 2012 har Dansalliansen sagt upp vissa yngre dansare. Antalet anställda uppgick vid utgången av 2012 till 51 dansare, att jämföra med 60 dansare vid motsvarande tidpunkt 2011.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Både Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB har väl uppfyllt sina uppdrag som nationalscener och erbjuder en varierad repertoar med såväl klassiska som nyskrivna verk. De bedriver inte minst ett aktivt arbete för att med ny teknik nå en bredare publik runt om i landet.

Regeringen gav i riktlinjebeslutet för 2010 Cullbergbaletten/Riksteatern, Kungliga Operan och Dansens hus uppdrag om utökat samarbete. Parterna redovisade i juli 2010 ett antal planerade samarbetsområden, t.ex. repertoarträning i Cullbergbalettens anda och ett gemensamt projekt för konstnärligt utveckling för utvalda koreografer. Regeringen bedömer dock att resultatredovisningarna samt de uppföljande möten som Kulturdepartementet haft med parterna inte har gett en tillräckligt tydlig bild av institutionernas arbete med uppdraget om ett utökat samarbete. Regeringen avser att följa utvecklingen noggrant framöver. Se vidare Politikens inriktning avsnitt 3.2.

Stiftelsen Drottningholms Slottsteater har under 2012 på ett gediget sätt fortsatt arbetet för förnyelse och utveckling av teaterns verksamhet. Regeringen avser att följa arbetet med att till- gängliggöra teatern för en bredare målgrupp och för att nå de uppsatta målen för teaterns verksamhet.

Statens musikverk har genomfört en om- organisation för att samla biblioteks- och arkiv- verksamheten och uppnå budgetbalans. Det är angeläget att myndigheten nu kan fortsätta att etablera sin roll i musiklivet samt ge en god service. Renoveringen av Musik- och teater- museet ger möjligheter att öka samlingarnas till- gänglighet.

Statens kulturråds statliga bidragsgivning till scenkonstområdet främjar scenkonstens utveckling i hela landet och även den ökande internationaliseringen. Stödet till scenkonst- allianserna bidrar till att stärka scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, vilket är en viktig förutsättning för scenkonstområdet.

Genom kultursamverkansmodellen fördelar landstingen statens stöd till regionala scenkonst- aktörer i länen. Därmed har landstingen en stor frihet, men också ett stort ansvar för att främja scenkonstens utveckling. Regeringen följer noga uppföljningen och utvärderingen av modellen, se avsnitt 4.4.3.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Det finns fortsatta behov av utveckling och av att integrera frågor som rör bl.a. barn och unga, jämställdhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen kommer att noga följa denna utveckling.

5.5Budgetförslag

5.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

Tabell 5.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	951 734		Anslags-
2012	Utfall	951 734		sparande	0
2013	Anslag	958 042	1	Utgifts-	958 042
2013	Anslag	958 042	1	prognos	958 042
2014	Förslag	978 904

2015	Beräknat	982 266	2

2016	Beräknat	986 242	3

2017	Beräknat	992 358	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 978 903 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 978 904 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 978 905 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftel- sen Dansens hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen AS.

Regeringens överväganden

Tabell 5.14 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	958 042	958 042	958 042	958 042
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	22 774	26 143	30 126	36 254
Beslut	-545	-547	-549	-552

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-1 367	-1 372	-1 377	-1 386
Förslag/
beräknat
anslag	978 904	982 266	986 242	992 358

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

Drottningholms Slottsteater tillförs 500 000 kronor fr.o.m. 2014 för sitt fortsatta ut- vecklingsarbete med att bredda repertoar- utbudet, bredda publiken och verka för kulturen som nationellt och internationellt besöksmål.

Anslaget minskas med 1 045 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Tabell 5.15 Sammanställning över medelstilldelningen

2013–2014 till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen

Tusentals kronor

	2013	2014
Operan	435 198	446 302

Dramaten	222 481	227 038

Riksteatern	256 028	260 122
Dansens hus	23 158	23 377

Drottningholms Slottsteater	10 916	11 666

Voksenåsen	10 261	10 399

Summa	958 042	978 904

Operan

Regeringen beräknar att bidraget till Operan ökar med 12 200 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Sammantaget uppgår bidraget till Operan till 446 302 000 kronor för 2014.

Dramaten

Regeringen beräknar att bidraget till Dramaten ökar med 5 117 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Sammantaget uppgår bidraget till Dramaten till 227 038 000 kronor för 2014.

Riksteatern

Regeringen beräknar att bidraget till Riksteatern ökar med 4 738 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Sammantaget uppgår bidraget till Riksteatern till 260 122 000 kronor för 2014.

Dansens hus

Regeringen beräknar att bidraget till Dansens hus ökar med 277 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Sammantaget uppgår bidraget till Dansens hus till 23 377 000 kronor för 2014.

Drottningholms Slottsteater

Regeringen beräknar att bidraget till Drottningholms Slottsteater ökar med 278 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning och 500 000 kronor för teaterns fortsatta ut- vecklingsarbete. Sammantaget uppgår bidraget till Drottningholms Slottsteater till 11 666 000 kronor för 2014.

Voksenåsen

Regeringen beräknar att bidraget till Voksenåsen ökar med 164 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Sammantaget uppgår bidraget till Voksenåsen till 10 399 000 kronor för 2014.

Regeringen föreslår att 978 904 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 982 266 000 kronor, 986 242 000 kronor respektive 992 358 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.5.22:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 5.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	195 932		sparande	0
2013	Anslag	189 503	1	Utgifts-	184 944
2013	Anslag	189 503	1	prognos	184 944
2014	Förslag	189 233

2015	Beräknat	191 233

2016	Beräknat	191 233

2017	Beräknat	191 233

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogram- verksamhet och vissa andra aktörer av kultur- politiskt intresse inom teater, dans och musik.

Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksam- heten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2015 och 2016.

Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget beviljas bidrag till den fria scenkonsten samt fonogramstöd. För att skapa goda planerings- förutsättningar för de fria grupperna bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kommande år.

Anslaget används huvudsakligen för bidrags- givning till fria scenkonstgrupper. Dessa grupper är oftast små och har små ekonomiska resurser. Statens andel av deras offentliga finansiering är betydande och en viktig förut- sättning för dem att finna övrig finansiering. Grupperna bedriver stor turnéverksamhet, både i Sverige och i utlandet, vilket medför behov av goda planeringsförutsättningar.

För att en större andel av grupperna ska kunna få besked om stöd i förväg och på så vis få bättre framförhållning när det gäller

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

planering, bl.a. för samproduktioner samt nationell och internationell verksamhet, bör bemyndiganderamen utökas med 30 miljoner kronor till totalt 137 miljoner kronor. Detta möjliggör en flexiblare bidragsgivning som främjar det fria kulturlivets planeringsförut- sättningar.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2015 och 2016.

Tabell 5.17 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-, och musikändamål

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017

Ingående åtaganden	93 520	85 855	107 000	–	–	–

Nya åtaganden	85 855	107 000	133 500	–	–	–

Infriade åtaganden	-93 520	-85 855	-103 500	-103 500	-33 500	–

Utestående åtaganden	85 855	107 000	137 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	107 000	107 000	137 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 5.18 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	189 503	189 503	189 503	189 503
Förändring till följd av:
Beslut		2 000	2 000	2 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 2	-270	-270	-270	-270
Förslag/
beräknat
anslag	189 233	191 233	191 233	191 233

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

Anslaget ökar med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2015 till följd av en tidsbegränsad minskning av anslaget i budgetpropositionen för 2012.

Regeringen föreslår att 189 233 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-, och musikändamål för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 191 233 000 kronor, 191 233 000 kronor respektive 191 233 000 kronor.

5.5.32:3 Statens musikverk

Tabell 5.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	104 622		Anslags-
2012	Utfall	104 622		sparande	247
2013	Anslag	104 699	1	Utgifts-	102 421
2013	Anslag	104 699	1	prognos	102 421
2014	Förslag	110 242

2015	Beräknat	111 459	2

2016	Beräknat	113 017	3

2017	Beräknat	115 146	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 110 242 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 110 242 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 110 242 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för stats- bidrag till musiklivet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, så som pensions- kostnader som regleras retroaktivt.

Regeringens överväganden

Tabell 5.20 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:3 Statens musikverk

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	104 699	104 699	104 699	104 699
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 809	2 985	4 490	6 547
Beslut	3 886	3 929	3 984	4 059

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-152	-154	-156	-159
Förslag/
beräknat
anslag	110 242	111 459	113 017	115 146

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

Statens musikverk tillförs 4 000 000 kronor fr.o.m. 2014 för utgifter som sammanhänger med renovering av Musik- och teatermuseum, i enlighet med budgetpropositionen för 2013.

Anslaget minskas med 114 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Regeringen föreslår att 110 242 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Statens musikverk för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 111 459 000 kronor, 113 017 000 kronor respektive 115 146 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Litteraturen, läsandet och språket

6.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds och Kungl. bibliotekets bidragsgivning och verk- samhet som rör bibliotek, litteratur och kultur-

6.2Utgiftsutveckling

tidskrifter. Vidare omfattas Myndigheten för tillgängliga medier, Institutet för språk och folkminnen och Stiftelsen för lättläst nyhets- information och litteratur (Centrum för lättläst).

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Litteraturen, läsandet och språket

3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	124	124	124	137	138	138	138
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier	88	87	85	88	89	91	93

3:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur	17	17	16	17	17	17	18
3:4 Institutet för språk och folkminnen	54	55	54	58	58	59	61

Summa Litteraturen, läsandet och språket	283	282	280	300	303	306	309

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

6.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom litteraturen, läsandet och språket utgår från bl.a.:

–fördelade bidrag till biblioteksverksamhet samt övriga biblioteksfrämjande insatser,

–fördelade bidrag till litteratur, kulturtid- skrifter och läsfrämjande insatser samt produktion och utlåning av talböcker och punktskriftsböcker,

–insatser inom språkområdet med utgångspunkt i språklagen (2009:600),

–insatser för anpassad litteratur och nyhetsinformation.

Bedömningen av resultatet utgår vidare från insatser avseende jämställdhet, mångfald, barn och unga samt från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.

6.4.1 Bibliotek

Resultat

Bibliotekssamverkan

Kungl. biblioteket har sedan 2011 ett sam- verkans- och utvecklingsansvar för det allmänna biblioteksväsendet som bl.a. innebär att utöva nationell överblick, att främja samverkan, att fördela bidrag och att samla in statistik. För detta arbete disponerar Kungl. biblioteket drygt 24 miljoner kronor. Regeringen har föreslagit att samverkans- och utvecklingsansvaret för det allmänna biblioteksväsendet ska regleras i den nya bibliotekslagen (prop. 2012/13:147).

Kungl. biblioteket har under 2012, i samarbete med länsbiblioteken, följt upp hur folk- och länsbibliotekens planer för verksamheterna har utformats och hur de används. Resultaten av

arbetet presenteras i rapporterna Bibliotekens planer 2012 och Barnen i planerna 2012. Resultaten visar att bibliotekslagens (1996:1596) bestämmelse om att anta planer för biblioteks- verksamheterna inte följs av alla kommuner och att samverkan mellan olika kommunala bibliotekstyper inte alltid fungerar som det var tänkt när bestämmelsen kom till.

Under 2012 har tillströmningen av folk- bibliotek som vill delta i den nationella biblio- tekskatalogen Libris ökat. Kungl. biblioteket har under perioden träffat överenskommelser med 15 bibliotek och lika många är på väg att gå med.

Närmare 15 miljoner kronor har fördelats som verksamhetsbidrag till informations- och lånecentralerna, Sveriges depåbibliotek och Internationella biblioteket. Kungl. biblioteket har utrett frågan om hur Sveriges depåbibliotek, Internationella biblioteket och landets tre låne- centraler bör organiseras. Enligt Kungl. biblio- tekets bedömning ska lånecentralsfunktionen finnas kvar på Sveriges depåbibliotek och låne- centralen i Umeå medan lånecentralerna i Malmö och Stockholm upphör. Internationella biblio- teket fortsätter som tidigare att hantera lån och depositioner som rör mångspråkig litteratur. Enligt Kungl. bibliotekets utvärdering får Inter- nationella biblioteket och Sveriges depåbibliotek och lånecentral en resursmässig förstärkning genom en omfördelning av de medel som Kungl. biblioteket disponerar för ändamålet inom utgiftsområde 17.

Biblioteksverksamhet i kultursamverkansmodellen

Statligt stöd till regional biblioteksverksamhet ingår sedan 2011 i kultursamverkansmodellen. Totalt fördelade landstingen ca 24 miljoner kronor i statliga medel till biblioteksverksamhet. Till de sex län som inte ingår i kultursam- verkansmodellen fördelades 7,3 miljoner kronor av Statens kulturråd. Se vidare avsnitt 4.4.2 Kultursamverkansmodellen.

Myndigheten för tillgängliga medier

Myndigheten för tillgängliga medier, tidigare Talboks- och punktskriftsbiblioteket, har till uppgift att i samverkan med landets bibliotek tillgodose de behov av litteratur som personer med synskada och annan läsnedsättning har. Myndighetens samlade produktion och förvärv av talböcker uppgick under 2012 till 3 218 titlar för biblioteksservice och 1 422 titlar för studie- litteratur, totalt 4 640 titlar vilket är 44 procent av den årliga bokutgivningen enligt statistik från

Kungl. biblioteket, se tabell 6.2. Samtliga titlar som produceras eller förvärvas görs tillgängliga för nedladdning. Under 2012 ökade antalet ned- laddningar med 23 procent till 434 760.

Tabell 6.2 Prestationer talböcker 2010–2012

	2010	2011	2012
Antal producerade och förvärvade	2 311	3 187	3 218
talböcker

Antal förmedlande bibliotek och	13 711	14 393	12 780
studerande som är registrerade
vid Myndigheten för tillgängliga
medier

Antal låntagare som lånar fysiskt	2 610	2 470	1 928
från Myndigheten för tillgängliga
medier

Antal enskilda låntagare som	3 055	11 750	25 681
laddar ned från Myndigheten för
tillgängliga medier

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Myndighetens produktion och förvärv av punkt- skriftsböcker minskade 2012 med 13 procent till 646 titlar. Beståndet av taktila bilderböcker för barn ökade med 10 procent till 74 titlar. Ut- vecklingen på punktskriftsområdet redovisas i tabell 6.3. Under 2012 har förbättringar gjorts i produktionssystemet för att kunna hantera fler titlar i den automatiska produktionsprocessen. Resultatet är att 39 procent av punktskrifts- titlarna för det allmänna biblioteket har kunnat framställas internt till en lägre kostnad och med förkortad produktionstid.

Tabell 6.3 Prestationer punktskriftsböcker 2010–2012

	2010	2011	2012
Antal producerade och förvärvade	409	742	646
punktskriftsböcker

Antal utlånade punktskriftsböcker	19 334	18 170	19 432
– varav för barn	4 899	4 492	4 206

Bestånd av taktila bilderböcker	65	67	74

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Analys och slutsatser

Biblioteken gör litteratur och information till- gänglig för alla. Detta möjliggör kunskaps- förmedling och fri åsiktsbildning såväl som kulturella upplevelser. På detta sätt bidrar biblioteken till det demokratiska samhällets ut- veckling. Denna utgångspunkt är tydlig i det förslag till ny bibliotekslag (prop. 2012/13:147) som regeringen lämnat till riksdagen (se avsnitt

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.2.2). En avgörande fråga framöver, som också tydliggörs i förslaget till ny bibliotekslag, är bibliotekens uppdrag att särskilt uppmärksamma barns och ungas språkutveckling och läslust.

De undersökningar som genomförts visar att den gällande lagens bestämmelser om att anta planer för biblioteksverksamheterna inte följs av alla kommuner och att samverkan mellan olika kommunala bibliotekstyper inte alltid fungerar tillfredställande. I den nya bibliotekslagen ut- ökas, enligt förslaget, kravet på samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet och kommu- nernas ansvar för biblioteksplaner kvarstår.

Den tekniska utvecklingen har förändrat läs- ningens villkor och gjort att e-böcker blivit mer efterfrågade på landets bibliotek. Denna ut- veckling bör främjas för att biblioteken ska kunna följa med sin tid och nå fler. I detta arbete har främst bibliotekens huvudmän, men även Kungl. biblioteket, en viktig roll.

När det gäller att tillgängliggöra litteratur för personer med funktionsnedsättning har använd- ningen av tillgängliga medier förändrats de sen- aste åren. Smarta telefoner och surfplattor får en allt större betydelse. Det fortsatta utvecklings- arbetet som genomförs av Myndigheten för till- gängliga medier, till exempel av tjänsten egen nedladdning och mobilapplikationer för tal- boksläsning, är betydelsefullt för möjligheterna att nå barn och unga med tillgängliga medier.

6.4.2Litteratur, läsfrämjande och kulturtidskrifter

Resultat

Litteraturstöd

Statens kulturråd fördelar flera bidrag som syftar till att dels stödja utgivning och distribution av litteratur och kulturtidskrifter, dels främja läs- ning och litteraturförmedling, särskilt bland barn och unga. Årligen avsätter regeringen 123 miljoner kronor för stöd till litteratur och läs- främjande. Av tabell 6.4 nedan framgår att den största delen går till stöd för produktion av litte- ratur och kulturtidskrifter.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 6.4 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande 2010–2012 (beviljade medel)

	2010	2011	2012
Efterhandsstöd till litteratur	37 573	36 428	38 098
(tkr)
Antal ansökningar om	1 589	1 606	1 738
litteraturstöd

Antal beviljade ansökningar	780	755	803

Läsfrämjandebidrag (tkr)	11 064	10 548	10 331

Antal ansökningar om	121	124	128
läsfrämjandebidrag

Antal beviljade ansökningar	80	70	74

Litterära evenemang (tkr)	3 160	2 169	3 696

Inköpsstöd till folk- och	24 210	25 480	24 800
skolbibliotek (tkr)

Internationellt	5 346	5 420	4 665
litteratursamarbete
(projektbidrag och
översättningsstöd) (tkr)
Kulturtidskrifter (stöd till	21 570	22 255	21 352
produktion, utveckling och
tidskriftsverkstäder) (tkr)

Litteraturpriset till Astrid	5 000	5 000	5 000
Lindgrens minne (Alma)

Alla tiders klassiker (tkr)	1602	1 248	527
Övrigt (planerad utgivning,	3 101	3 491	2 514
fristadsförfattare,
författarverkstäder m.m.) (tkr)

TOTALT (tkr)	112 626	112 039	110 983

Källa: Statens kulturråd

Cirka 38 miljoner kronor fördelades i litteratur- stöd. Liksom tidigare år står de mindre förlagen för en betydande del av utgivningen av översatt skönlitteratur. Kulturrådet har anfört att litte- raturstödet ursprungligen är skapat för en annan förlagstruktur än den nuvarande. I dag ges en betydande mängd böcker ut av privatpersoner med enskild firma, vilket skapat ett stort ansök- ningstryck. Definitionen av utgivning av pro- fessionell art har därför förtydligats under året.

Cirka 37 procent av upphovspersonerna för titlar som beviljas litteraturstöd är kvinnor. Störst snedfördelning är det inom facklitteratur och bildverk, där kvinnor endast utgör 23 respektive 27 procent av upphovspersonerna. Inom barn- och ungdomslitteratur utgör kvin- norna däremot en majoritet med 61 procent.

För att öka spridningen av kvalitetslitteratur distribueras samtliga litteraturstödda titlar (760 stycken) till landets huvudbibliotek. Kulturrådet har, utifrån sin utvärdering av distributions- stödet, bedömt att de stödda titlarna skulle kunna få ytterligare exponering och användas

mer aktivt i läs- och litteraturfrämjande syfte. Kulturrådet avser att analysera hur en sådan ut- veckling kan främjas.

År 2012 inleddes en försöksverksamhet med stöd till s.k. backlistutgivning av e-böcker, efter förslag från Litteraturutredningen. Totalt beviljades stöd till digitalisering av 37 titlar. Enligt Kulturrådet bidrar stödformen till att skapa ett bredare utbud av e-böcker på svenska.

Läsfrämjande och litterära evenemang

För att främja litteraturen och läsandet samt bi- dra till nya former av litteraturförmedling ger Kulturrådet bidrag till litterära evenemang, läs- främjande insatser och stöd till inköp av barn- och ungdomslitteratur till folk- och skol- bibliotek, se tabell 6.4 för bidragets utveckling.

De ca 10 miljoner kronor som fördelas till läsfrämjande verksamhet går i huvudsak till verk- samhet riktad till barn och unga. Flest ansök- ningar kommer från folk- och skolbibliotek och ofta sker projekten i samarbete med skolan. Ett projekt med en läsambassadör har initierats av Kulturrådet.

Under 2012 utlystes ett särskilt bidrag till litterära evenemang i bokhandeln enligt Litteraturutredningens förslag. Cirka 1 miljon kronor fördelades till 25 mottagare som riktade sig specifikt till barn och unga.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) uppgår till 5 miljoner kronor. Kultur- rådets mål för 2012 var att skapa uppmärksamhet kring prisets tioårsjubileum och stärka utbytet med bl.a. organisationer som verkar för barn- och ungdomslitteratur. En jubileumsutställning visades på barnboksmässan i Bologna och tidi- gare pristagare inbjöds att delta i seminarier och presentationer. Priset gick 2012 till den neder- ländske författaren Guus Kuijer. Liksom tidigare år fick prisutdelningen stort genomslag i media och antalet besökare till ALMA-bloggen fort- satte att öka (från 34 000 besök 2011 till 45 000 besök 2012).

Hösten 2012 påbörjade Kulturrådet en uppföljning av ALMA med syfte att undersöka effekterna av priset för bl.a. utgivande förlag, biblioteksutlåning och belönade förlags fortsatta verksamhet. Priset gick 2013 till den argentinska illustratören och författaren Isol.

Svensk litteratur i utlandet och internationellt litteratursamarbete

Statens kulturråd verkar för att stärka den svenska kvalitetslitteraturen i utlandet genom projekt- och översättningsstöd samt egen- initierad verksamhet. Totalt fördelades 2012 ca 4,7 miljoner kronor till internationellt litteratur- samarbete. Antalet ansökningar om översätt- ningsstöd har ökat jämfört med 2011, vilket enligt Kulturrådet visar på ett starkt och ökande intresse för svensk litteratur hos förlag i ut- landet.

I mars 2013 var Sverige hedersgäst på världens största barnboksmässa i Bologna med temat barns och ungas rätt till kultur. Kulturrådet hade det övergripande ansvaret för Sveriges med- verkan och har även beviljat projektstöd för del- tagande i mässan.

Under 2012 har Kulturrådet också haft i upp- drag att koordinera planerade aktiviteter och marknadsföra Strindbergsåret i samverkan med bl.a. Svenska institutet. Kulturrådet tog bl.a. fram en webbplats som samlade alla evenemang. Därutöver har Kulturrådet också gett bidrag till verksamheter inom olika konstområden under Strindbergsåret.

Arbetet med att öka antalet fristäder för för- följda författare har fortsatt under 2012. Fristadsförfattare i Sverige ska också få större möjlighet att bli en del av den litterära offentlig- heten. Kulturrådet har 2012 bl.a. publicerat en digital s.k. fristadshandbok som syftar till att underlätta arbetet för de kommuner som åtagit sig att vara fristäder.

Kulturtidskrifter

Under 2012 fördelades ca 21 miljoner kronor till kulturtidskrifter. Andelen ansökningar och beviljade stöd till elektroniskt utgivna tidskrifter har ökat men utgör fortfarande en begränsad del. Av de 109 tidskrifter som beviljades produkt- ionsstöd var 25 skrivna helt eller delvis på andra språk än svenska. Åtta av dessa avser något av de nationella minoritetsspråken.

Centrum för lättläst

Målet för statens bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) är att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska tillgodoses med nyhetsinformation och littera- tur. Under 2012 har läsaranpassningen av ny- hetstidningen 8 SIDOR gett bra resultat, även om den tryckta upplagan fortsätter att sjunka.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Antalet sidvisningar på webbplatsen 8sidor.se ökade med cirka 30 procent till totalt cirka 345 000 unika besökare under 2012. Den tryckta upplagan minskade dock med 6 procent och uppgick 2012 till 8 902 exemplar. Utgivningen av lättlästa böcker är bred i fråga om svårighet och genrer. Antalet nyproducerade lättlästa titlar har ökat från 21 titlar under 2011 till 26 titlar under 2012. Försäljningen har totalt sett legat runt 75 000 exemplar de senaste två åren.

Analys och slutsatser

Litteraturens ställning är på många sätt stark i dagens Sverige. Befolkningens läsvanor ligger tämligen stabilt på en hög nivå, enligt den sta- tistik som Litteraturutredningen presenterar i sitt betänkande (SOU 2012:65). Det publiceras mer litteratur än någonsin och för att vara ett litet språkområde har svensk litteratur stora exportframgångar. Sammantaget bedömer rege- ringen att de statliga insatserna på området bidrar till att bredda tillgången till och intresset för litteratur och kulturtidskrifter.

Litteraturutredningen visar dock på en oro- väckande utveckling som regeringen och sam- hället i stort bör uppmärksamma. Det gäller främst de tydliga belägg som finns för att de unga generationernas läsfärdighet har för- sämrats. En av våra stora demokratiska utma- ningar framöver är att öka barns och ungas läs- förmåga samt sprida läslust och kunskap om litteratur.

Regeringen avser att återkomma med anled- ning av Litteraturutredningens förslag, se även avsnitt 3.2.2.

Regeringen tillsatte 2012 en särskild utredare (dir. 2012:109) för att se över statens stöd till lättläst nyhetsinformation och litteratur. Motiven till översynen är bl.a. att kretsen av målgrupper för lättläst nyhetsinformation och litteratur har utvidgats och att medieområdet ut- vecklats i snabb takt. Därför är det angeläget att överväga alternativa former för stödet till lättläst litteratur och information. Utredningen redo- visade sitt uppdrag den 29 augusti 2013. Betänkandet (SOU 2013:58) avses remitteras.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.4.3Språk

Resultat

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har under året intensifierat arbetet med uppföljning och tillämpning av språklagen (2009:600). Arbetet har bl.a. inneburit att utveckla språk- vården för de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket och utvärdera språk- situationen i Sverige. Myndighetens forsknings- profil har ytterligare stärkts bl.a. genom att en ny forskningsstrategi tagits fram.

Kvaliteten på samlingarna har förbättrats genom att stora befintliga arkiv har inventerats och sorterats och gjorts tillgängliga för forskare och andra intressenter. Vidare arbetar myndig- heten med uppbyggnaden av ett digitalt arkiv som möjliggör samverkan inom e-förvaltning. Myndighetens språkvårdsarbete har varit om- fattande och rådgivningen i språkfrågor samt antal föredrag och visningar har ökat.

ISOF har arrangerat den årligen återkom- mande Språkrådsdagen och för femte gången delat ut Klarspråkskristallen, priset för ett klart och begripligt myndighetsspråk. Vid Språkråds- dagen 2012 delades för första gången Minoritets- språkspriset ut för arbetet med att skydda och främja minoritetsspråken i Sverige.

Förutom arbetet med grunduppdraget har myndigheten genomfört flera regeringsuppdrag under året. Bland uppdragen kan nämnas ett underlag om en nationell språkresursbank som främjar utvecklingen av teknik som gagnar språken i Sverige och ökar tillgängligheten till information för alla. Uppdraget angående Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet delrapporterades i juni 2012 och kommer att slutrapporteras i februari 2014.

Bland insatserna för de nationella minoritets- språken och det svenska teckenspråket kan nämnas en sammanställning av romska ordlistor med samhällsord, en studie med goda exempel på språkvårdande insatser och insatser för att revitalisera romani chib, utvecklandet av ett språktest på finska och en undersökning av behovet av språkvårdande insatser för jiddisch. Från anslagsposten Revitalisering av nationella minoritetsspråk har myndigheten under 2012 fördelat totalt 3,5 miljoner kronor i projekt- bidrag (Utgiftsområde 1, anslag 7:1 Åtgärder för

nationella minoriteter). Insatserna syftar till att ge enskilda bättre förutsättningar att tillägna sig, utveckla och använda sitt nationella minoritets- språk. Vid fördelningen av bidragen har särskilt språkprojekt som riktas till barn och ungdomar samt läsfrämjande projekt prioriterats.

Analys och slutsatser

Medvetenheten om språklagens krav ökar behovet av insatser på språkvårdsområdet. ISOF har ett nationellt uppföljningsansvar för tillämp- ningen av språklagen. Arbetet med att följa upp tillämpningen av språklagen har varit en priorite- rad uppgift under 2012. Regeringen bedömer att insatserna har bidragit till att utveckla språk- vården, särskilt för de nationella minoritets- språken och det svenska teckenspråket.

Regeringen bedömer, utifrån myndighetens redovisning och olika rapporter från berörda aktörer, att arbetet med en ny forskningsstrategi och inrättandet av en särskild forskningsgrupp har stärkt myndighetens forskningsprofil ytterli- gare. Verksamheten har under senare år alltmer inriktats mot egen kvalificerad forskning med vetenskapliga referensgrupper knutna till olika forskningsprojekt. Regeringen bedömer att in- satserna ytterligare har höjt kvaliteten i myndig- hetens verksamhet. Genom deltagande i forsk- ningsprojekt, konferenser och seminarier har förankringen stärkts i forskarsamhället och inspiration getts till nya studier utifrån myndig- hetens samlingar.

6.5Budgetförslag

6.5.13:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 6.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	124 443		sparande	7
2013	Anslag	123 682	1	Utgifts-	123 682
2013	Anslag	123 682	1	prognos	123 682
2014	Förslag	137 182

2015	Beräknat	138 182
2016	Beräknat	138 182

2017	Beräknat	138 182

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får användas för utgifter för administ- ration och genomförande av verksamheten.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2015.

Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget fördelas stöd till utgivning och spridning av litteratur och kulturtidskrifter. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kommande år.

Sedan tidigare finns ett bemyndigande för att Statens kulturråd ska kunna besluta om stöd till kulturtidskrifter i förväg i syfte att ge dessa goda planeringsförutsättningar. Statens kultur- råd har också behov av att kunna fatta beslut om översättningsstöd i förskott. Anledningen är översättningsstödets konstruktion som bl.a. innebär att ingen del av det beslutade bidrags- beloppet betalas ut innan det aktuella stöd- objektet (boken) är färdigproducerat. Befintlig bemyndiganderam på totalt 20 miljoner kronor föreslås mot denna bakgrund öka till 25 miljoner kronor.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklu- sive tidigare åtaganden medför behov av fram- tida anslag på högst 25 000 000 kronor 2015.

Tabell 6.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 3.1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017

Ingående åtaganden	–	19 000	20 000	25 000	–	–
Nya åtaganden	19 000	20 000	25 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	-19 000	-20 000	-25 000	–	–

Utestående åtaganden	19 000	20 000	25 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	20 000	20 000	25 000	–	–	–

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 6.7 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	123 682	123 682	123 682	123 682
Förändring till följd av:
Beslut	13 673	14 673	14 673	14 673

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 2	-173	-173	-173	-173
Förslag/
beräknat
anslag	137 182	138 182	138 182	138 182

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 15 173 000 kronor fr.o.m. 2014 för att Statens kulturråd ska ges i uppdrag att initiativ till, sam- ordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse.

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 1 500 000 kronor 2014 till följd av omdispone- ringar inom litteraturområdet. Omdisponering- arna består i att anslag 5:1 Konstnärsnämnden tillförs 1 000 000 kronor för 2014 för att utarbeta förslag på hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas. Anslag 5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer tillförs 500 000 kronor fr.o.m. 2014 för att ge Sveriges författarfond möjlighet att bevilja bidrag till internationellt litteraturutbyte.

Regeringen föreslår att 137 182 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 138 182 000 kronor, 138 182 000 kronor respektive 138 182 000 kronor.

6.5.23:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Tabell 6.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	87 852		sparande	487
2013	Anslag	86 726	1	Utgifts-	85 115
2013	Anslag	86 726	1	prognos	85 115
2014	Förslag	88 173

2015	Beräknat	89 261	2

2016	Beräknat	90 656	3

2017	Beräknat	92 577	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 88 173 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 88 173 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 88 173 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 6.9 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	86 726	86 726	86 726	86 726
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 667	2 758	4 156	6 082
Beslut	-95	-96	-98	-100

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-125	-127	-129	-131
Förslag/
beräknat
anslag	88 173	89 261	90 656	92 577

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 95 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 88 173 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier för 2014. För 2015, 2016 och

2017 beräknas anslaget till 89 261 000 kronor,

90 656 000 kronor respektive 92 577 000 kronor.

6.5.33:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tabell 6.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	16 698		sparande	0
2013	Anslag	16 803	1	Utgifts-	16 399
2013	Anslag	16 803	1	prognos	16 399
2014	Förslag	17 076
2015	Beräknat	17 264	2

2016	Beräknat	17 486	3

2017	Beräknat	17 827	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 17 076 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 17 076 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 17 076 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för utgivning av lättläst litteratur och nyhetstidningen 8 SIDOR. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 6.11 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	16 803	16 803	16 803	16 803
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	315	503	726	1 068
Beslut	-18	-18	-18	-19

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-24	-24	-25	-25
Förslag/
beräknat
anslag	17 076	17 264	17 486	17 827

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 18 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 17 076 000 kronor anvisas under anslaget 3:3 Bidrag till stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 17 264 000 kronor, 17 486 000 kronor respektive 17 827 000 kronor.

6.5.43:4 Institutet för språk och folkminnen

Tabell 6.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	53 981		sparande	499
		54 672	1	Utgifts-	54 332
2013	Anslag	54 672	1	prognos	54 332
2014	Förslag	57 623
2015	Beräknat	58 389	2

2016	Beräknat	59 419	3

2017	Beräknat	60 754	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 57 623 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 57 623 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 57 622 tkr i 2014 års prisnivå.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.

Regeringens överväganden

Tabell 6.13 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 3:4 Institutet för språk och folkminnen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	54 672	54 672	54 672	54 672
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 654	2 403	3 410	4 715
Beslut	1 373	1 391	1 416	1 448

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-76	-77	-78	-80
Förslag/
beräknat
anslag	57 623	58 389	59 419	60 754

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Regeringen	beräknar att anslaget	tillförs
3 miljoner	kronor fr.o.m. 2014 för att	stärka

språkvårdsinsatserna, särskilt för de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråkets ställning och för svenskar med annat modersmål än svenska.

Anslaget minskas med 1 567 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av att tidsbegränsade medel för insatser i samband med ratificeringen av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet upphör enligt budgetpropositionen för 2011.

Anslaget minskas med 60 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Regeringen föreslår att 57 623 000 kronor anvisas under anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 58 389 000 kronor, 59 419 000 kronor respektive 60 754 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Bildkonst, arkitektur, form och design

7.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds bidrags- givning inom bild- och formområdet samt Statens konstråds insatser för den konstnärliga gestaltningen av den gemensamma miljön. Vidare omfattar avsnittet Statens centrum för arkitektur och design, tidigare Arkitektur- museet, vilket även redovisas i avsnitt 11, Svensk form och Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Verksamhet inom bild- och formområdet bedrivs dessutom av Moderna museet,

Nationalmuseum, Riksutställningar och Konstnärsnämnden. Moderna museets och Nationalmuseums verksamheter redovisas dels i detta avsnitt, dels i avsnitt 11, Riksutställningars verksamhet redovisas endast i avsnitt 11 och Konstnärsnämndens verksamhet redovisas i avsnitt 8.

Statliga medel till bildkonst, form och design fördelas via kultursamverkansmodellen till bl.a. länsmuseer, konsthallar och andra regionala och lokala organisationer.

7.2Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Bildkonst, arkitektur, form och design
4:1 Statens konstråd	8	8	8	8	8	8	9
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön	34	33	32	33	33	33	33

4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor	11	11	11	11	12	12	12
4:4 Bidrag till bild- och formområdet	28	28	28	28	28	28	28
Summa Bildkonst, arkitektur, form och design	82	81	78	81	81	81	82

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

Riksdagen har även antagit mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Målen är följande:

-Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.

-Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska över- väganden.

-Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas.

-Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.

-Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.

-Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.

7.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom bildkonstområdet utgår bl.a. från:

-insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten,

-insatser för att öka intresset för och kunskapen om offentlig konst,

-uppgifter om inköpta konstverk, antal konstnärliga gestaltningar, antal inkomna konstansökningar och fördelade bidrag.

Bedömningen av resultatet inom arkitektur, form och design utgår bl.a. från besökssiffror, utställningar och fördelade bidrag. Vidare utgår bedömningen från myndigheternas samverkan med andra myndigheter och organisationer.

Bedömningen av resultatet utgår vidare från myndigheternas insatser avseende jämställdhet, mångfald, barn och unga, tillgänglighet samt internationell och interkulturell verksamhet.

7.4.1Bildkonst

Resultat

Moderna museet

Moderna museet i Stockholm och Malmö arbetar fortlöpande med att utveckla verksam- heten. Antal besökare ligger fortfarande på en hög nivå. Moderna museets verksamhet riktad till barn och ungdomar är omfattande jämfört med andra aktörer inom bild- och formområdet.

Under året har museet visat 17 tillfälliga ut- ställningar varav tio i Stockholm och sju i Malmö. Antalet inköp har ökat under 2012 jämfört med året innan och museet har haft fler turnerande utställningar än tidigare. Museet gjorde ett flertal inköp av svenska samtida konstnärer och flera utställningar ställde ut svenska samtida konstnärer. Museets verksam- het behandlas också i kapitel 11 Museer och ut- ställningar.

Statens konstråd

Statens konstråd har under 2012 inlett ett arbete för att utveckla verksamheten i syfte att skapa större synlighet för egna projekt och större kännedom om myndighetens verksamhet.

Statens konstråd fortsätter att fram till 2013 genomföra regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer tillsammans med Statens centrum för arkitektur och design (tidi- gare Arkitekturmuseet), Boverket och Riksantikvarieämbetet. Under 2012 har två nya samverkansprojekt initierats och sammanlagt drevs 13 samverkansprojekt i olika delar av lan- det där nya arbetsformer utforskas i planerings- och byggprocesser. De samarbetande myndig- heterna har främst riktat sin kommunikation till yrkesgrupper som arbetar med utveckling av den fysiska offentliga miljön och har tagit fram en handlingsplan för extern kommunikation av uppdraget.

Tabell 7.2 Prestationer konstkollektioner 2010–2012

	2010	2011	2012
Genomförda konst-	165	133	106
kollektioner

Inkomna ansökningar	130	135	125
Antal placerade konstverk	1 748	1 887	1 382

Värdet av placerade	9 744	9 888	7 914
konstverk (tkr)

Källa: Statens konstråd

Minskningarna av antalet utplacerade konstverk i tabellen ovan beror enligt Statens konstråd på att ett flertal myndigheter har avslutat sin verksam- het och att allt fler myndigheter inför kontors- landskap där vägghängda konstverk är svår- placerade.

Något fler uppdrag har gått till kvinnor än till män under 2012. Det gäller såväl fördelningen av skissuppdrag som antalet konstnärer som fått kontrakt. När det gäller inköpta konstverk har andelen verk med en kvinnlig upphovsperson minskat något. Mångfaldsaspekten har lyfts fram som en viktig framtida kvalitetsfråga. Statens konstråd framhåller att det är en utmaning att upptäcka kvalitet i det som ligger utanför det normgivande.

Under 2012 har totalt 20 konstnärer fått upp- drag att genomföra konstnärlig gestaltning i den offentliga miljön.

Konstnärsnämnden genomför 2012–2013 en kartläggning av bland annat uppfyllelsen av en- procentsregeln, dvs. åtagandet att avsätta minst en procent av byggnadskostnaderna till konst- närlig utsmyckning. Kartläggningen genomförs i samarbete med Statens konstråd och syftar till att undersöka hur mycket som investeras i offentlig konst, hur detta organiseras samt konstnärernas villkor för att utföra uppdragen. Regeringen bedömer att enprocentsregeln är en viktig utgångspunkt i gestaltandet av den offentliga miljön.

Statens kulturråd

Statens kulturråd fördelar bidrag till ett flertal aktörer inom bild- och formområdet, bl.a. orga- nisationer, utställningsarrangörer och konst- hantverkskooperativ. Kulturrådet fördelar även utrustningsbidrag till konstnärernas kollektiv- verkstäder.

Efter en konsekvensanalys av bidrags- givningen till konsthantverkskooperativen som genomfördes 2011, är Kulturrådets slutsats att den framtida bidragsgivningen inom bild- och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

formområdet bör bli mer flexibel för att kunna följa områdets utveckling. Kulturrådet ser bl.a. behov av att kunna erbjuda projektstöd för nya och oetablerade organisationer vilket inte är möjligt med nuvarande förordningar.

Antalet ansökningar för internationellt kulturutbyte inom bild- och formområdet har fortsatt att öka de senaste åren och bidrags- givningen leder till utveckling och förnyelse av de internationella kontakterna.

Inom museiområdet fördelar Kulturrådet verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag till landets länsmuseer samt utvecklingsbidrag och forskningsbidrag till de statliga centrala museerna. Från och med 2011 ingår verksam- hetsbidragen för regional museiverksamhet i kultursamverkansmodellen. Kulturrådets direkta bidragsgivning till de regionala musei- institutionerna har därmed minskat. Utfallet av landstingens bidragsgivning inom kultur- samverkansmodellen framgår av kapitel 4.

Kulturrådet ansvarar också för den statliga utställningsgarantin. Under 2012 var 50 garantier utställda till ett sammanlagt värde av i genom- snitt ca 1,3 miljarder kronor per månad.

Kulturrådet har aktivt följt tillämpningen av det statliga avtalet om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av verk, MU- avtalet.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att de statliga insatserna på området bl.a. bidrar till att den offentliga miljön berikas med konst och att medborgarna därmed får ta del av konst av hög kvalitet.

Ansvaret för hur den gemensamma miljön utformas delas av flera aktörer och det är av stor betydelse att olika perspektiv beaktas. Rege- ringen bedömer att det arbete som leds av Statens konstråd, Statens centrum för arkitektur och design (tidigare Arkitekturmuseet), Riksantikvarieämbetet och Boverket inom ramen för uppdraget om samverkan om gestalt- ning av offentliga miljöer är positivt i detta hänseende. De samverkande myndigheterna bidrar till att utveckla nya arbetsformer och processer för att stärka intresset och förståelsen för de värden som arkitektur, form, design och konst innebär för samhället. Statens konstråd har en viktig roll för att inte bara synliggöra konstnärens funktion i dessa processer, utan

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

även arkitekters, planerares, inrednings- arkitekters och formgivares betydelse för att uppnå väl genomarbetade inom- och utomhus- miljöer som kan fungera som inspiration för beställare och byggbransch.

Regeringen bedömer vidare att Moderna museet håller en hög kvalitet i utställningar och programverksamhet, t.ex. har myndigheten utökat sitt samarbete med internationella aktörer genom de turnerande utställningarna. Genom förvärv av nya verk har myndigheten även bidragit till att bredda och fördjupa museets samlingar. Förvärv av svenska samtida konst- närers verk och utställningar av svenska samtida konstnärer har också bidragit till att förbättra arbetsvillkoren för konstnärer i Sverige.

Statens kulturråd har under året bidragit till att utveckla utbudet av och tillgängligheten till professionell bild- och formkonst i hela landet. Inom bidragsgivningen för internationella bild- och formprojekt fortsätter antalet ansökningar att öka och visar på områdets utveckling och behov. Regeringen bedömer att bidrags- givningen inom hela bild- och formområdet ska vara flexibel och bidra till utvecklingen på området. Regeringen avser att fortsatt verka för detta.

7.4.2Arkitektur, form och design

Resultat

Regeringens politik inom arkitektur, form och design utgår bl.a. från de mål som riksdagen beslutade om för området 1998 och på formule- ringen i de av riksdagen beslutade nationella målen för kulturpolitiken att kreativitet, mång- fald och konstnärlig kvalitet ska prägla sam- hällets utveckling (jfr prop. 2009/10:3, s. 26). Möjligheten att stärka frågornas position i sam- hällsutvecklingen beror i hög grad på förmågan att synliggöra deras värde för aktörer inom andra politik- och samhällsområden. Inom området möts en mångfald av frågor som miljö och håll- bar samhällsutveckling, konsumtion, närings- och regionalpolitik, integration och arbets- marknad samt äldre- och ungdomspolitik.

Statens centrum för arkitektur och design

Regeringen beslutade i februari 2013 om ny in- struktion och nytt namn för Arkitekturmuseet,

som från och med den 1 maj 2013 heter Statens centrum för arkitektur och design.

Myndigheten har under sitt 50-årsjubileum 2012 genomfört en utställnings- och program- verksamhet med stor bredd. Ett övergripande tema för året har varit socialt och kulturellt håll- bar stadsutveckling, med debatter, program och etablerandet av en ny webbportal, hållbarstad.se.

Boverket, Arkitekturmuseet, Formas och Riksantikvarieämbetet redovisade i mars 2013 sin slutrapport om främjande av hållbar stads- utveckling. Inom uppdraget har myndigheterna fördjupat sig i de kulturella och sociala dimensionerna av hållbarhet. Läs mer under ut- giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför- sörjning, byggande samt konsumentpolitik. Myndighetens resultat behandlas även i avsnitt 11.

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämndens arbete har under 2012 riktat sig till kulturella och kreativa näringar samt utveckl- ingen av hemslöjden som näringsgren. En sär- skild strategi har tagits fram för internationell och interkulturell verksamhet och en samord- nare för frågorna har anställts. Nämnden fortsätter att arbeta för att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland utövarna inom området. Nämnden bedriver en omfattande samverkan med civilsamhället likväl som med myndigheter och regionala aktörer.

Under 2012 har nämnden på olika sätt varit involverad i Svenska Hemslöjdföreningarnas Riksförbunds 100-årsjubileum med över 800 aktiviteter runt om i landet. Totalt besökte drygt 600 000 personer utställningar relaterat till detta på bland annat Liljevalchs, Nordiska museet och Waldemarsudde.

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde

Nationalmuseum har bl.a. det statliga uppdraget att vara museum för konsthantverk och design. Museet har en permanent utställning av svenskt konsthantverk och design från renässansen till i dag. Under 2012 har museet visat utställningen Slow Art som speglade samtida konsthantverk utfört i långsamma arbetsprocesser och tekniker.

Prins Eugens Waldemarsudde visade under 2012 en utställning om smyckeskonst och en utställning, med koppling till hemslöjdens jubileum, av äldre och samtida uttryck för textil slöjd och konst. Museets verksamhet behandlas också i avsnitt 11 Museer och utställningar.

Svensk Form

Föreningen Svensk Forms verksamhet har under 2012 koncentrerats på att främja svensk design utomlands och att öka deltagandet av svenska designer i internationella sammanhang.

Under 2012 har större internationella sats- ningar gjorts i form av seminarier, utställningar och mässor. Genom handlingsplanen för kultu- rella och kreativa näringar har Svensk Form kunnat dela ut resestipendier till ett 60-tal mindre företag under 2012.

Svensk Form ser en tydlig utveckling mot att svensk design och mode efterfrågas allt mer in- ternationellt och att deras eget historiska material efterfrågas i allt högre grad. Under året lanserades en webbplats om svensk design (swedishdesign.org).

Svensk Form har under 2011 och 2012 haft ett regeringsuppdrag att synliggöra svenskt mode såväl i Sverige som i utlandet, bland annat ska detta ske genom samarbete med de svenska modeveckorna. Under 2012 har ett arbete inletts för att öka internationella kontaktytor för mindre modeföretag. Svensk Form kunde också stödja ett antal mindre modeföretag i att arran- gera visningar under modeveckorna.

Analys och slutsatser

Bostadsbyggande och arkitektur är nära sam- manlänkat, varför bostadspolitik också är en fråga om arkitektur. Med utgångspunkt i beho- vet av fler bostäder i storstäderna inbjöd kultur- ministern och civil- och bostadsministern i februari 2013 till ett rundabordssamtal om arkitektur och bostadsbyggande. Centrala aktö- rer inom arkitektur- och byggbranschen samt forskare och myndighetsrepresentanter diskute- rade vid detta tillfälle frågan vilka åtgärder som behövs från regeringen de kommande åren för att öka byggandet, samtidigt som den arkitektoniska kvaliteten utvecklas.

En rad åtgärder är genomförda, andra utreds och ytterligare andra bereds för att modernisera svensk bostadspolitik. Arkitekturens värden har stor betydelse för bebyggelsens långsiktiga håll- barhet och attraktivitet samt för människors livskvalitet. Det är därför viktigt att se planering och utformning av den fysiska miljön ur ett hel- hetsperspektiv där högt ställda krav på kvantitet inte står i konflikt med kvaliteten i byggandet. För att arkitekturens, formens och designens

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

värden ska få bättre genomslagskraft i samhället avser regeringen att se över de mål och det hand- lingsprogram som riksdagen beslutade om för området 1998.

Statens centrum för arkitektur och design (tidigare Arkitekturmuseet) har fr.o.m. 2009 arbetat med ett vidgat uppdrag att stärka områdets betydelse för samhällsutvecklingen. Regeringen bedömer att myndigheten bör ha goda förutsättningar att nå uppsatta mål med stöd av den nya instruktion som gäller från maj 2013.

Regeringen bedömer att Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsuddes verksamhet med utställningar och program inom konsthant- verk och design har bidragit till områdets synlig- het under 2012.

Regeringen bedömer att Föreningen Svensk Form bedriver ett aktivt och angeläget arbete för att synliggöra svensk design såväl nationellt som internationellt. Den ökade efterfrågan på svensk design visar att Svensk Form har en viktig uppgift att fylla som kunskapsförmedlare inom området. De senaste årens prioritering av att verka i internationella sammanhang bedömer regeringen som positiv eftersom svenska mode- och designföretag är beroende av internationella kontakter och samarbeten. Regeringen ser särskilt positivt på ökade samarbeten med svenska utlandsmyndigheter liksom samarbeten med Statens centrum för arkitektur och design.

Regeringen bedömer att Nämnden för hem- slöjdsfrågor bedriver ett fortsatt bra arbete med att utveckla slöjden som näringsgren och med att visa hemslöjdens betydelse inom internationella och interkulturella aktiviteter. Den översyn som genomförts visar att Nämnden för hemslöjds- frågor bedriver en betydelsefull verksamhet för området (se vidare avsnitt 3.2.2). Även landstingen har ett viktigt ansvar för att fördela medel till främjandet av hemslöjd inom ramen för kultursamverkansmodellen.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.5Budgetförslag

7.5.14:1 Statens konstråd

Tabell 7.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	7 919		sparande	-79
2013	Anslag	7 895	1	Utgifts-	7 808
2013	Anslag	7 895	1	prognos	7 808
2014	Förslag	8 086
2015	Beräknat	8 191	2

2016	Beräknat	8 328	3

2017	Beräknat	8 512	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 8 086 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 8 086 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 8 086 tkr i 2014 års prisnivå.

till 8 191 000 kronor, 8 328 000 kronor respektive 8 512 000 kronor.

7.5.24:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	34 368		sparande	-899
2013	Anslag	33 100	1	Utgifts-	31 718
2013	Anslag	33 100	1	prognos	31 718
2014	Förslag	33 054
2015	Beräknat	33 054

2016	Beräknat	33 054

2017	Beräknat	33 054

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.

Regerings överväganden

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:1 Statens konstråd

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	7 895	7 895	7 895	7 895
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	211	316	454	638
Beslut	-9	-9	-9	-9

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-11	-11	-11	-12
Förslag/
beräknat
anslag	8 086	8 191	8 328	8 512

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 9 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Regeringen föreslår att 8 086 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Statens konstråd för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget

Ändamål

Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genom- förande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	33 100	33 100	33 100	33 100

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt 2	-46	-46	-46	-46
Förslag/
beräknat
anslag	33 054	33 054	33 054	33 054

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 33 054 000 kronor anvisas under anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 33 054 000

	PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
kronor, 33 054 000 kronor respektive 33 054 000	Anslaget minskas med 12 000 kronor fr.o.m.
kronor.	2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts-
	området.
	Regeringen föreslår att 11 447 000 kronor

7.5.34:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor anvisas under anslaget 4:3 Nämnden för

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	11 210		Anslags-
2012	Utfall	11 210		sparande	145
2013	Anslag	11 363	1	Utgifts-	11 239
2013	Anslag	11 363	1	prognos	11 239
2014	Förslag	11 447

2015	Beräknat	11 582	2

2016	Beräknat	11 748	3

2017	Beräknat	11 989	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 11 447 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 11 447 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 11 447 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

hemslöjdsfrågor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 11 582 000 kronor, 11 748 000 kronor respektive 11 989 000 kronor.

7.5.44:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 7.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	28 190		sparande	9
2013	Anslag	28 199	1	Utgifts-	27 521
2013	Anslag	28 199	1	prognos	27 521
2014	Förslag	28 160
2015	Beräknat	28 160

2016	Beräknat	28 160

2017	Beräknat	28 160

Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor

2014	2015	2016	2017

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt ut- rustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folk- parkerna och vissa samlingslokalhållande organi- sationer för konstförvärv.

Anvisat 2013 1	11 363	11 363	11 363	11 363
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	112	247	414	655
Beslut	-12	-12	-12	-13

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-16	-16	-16	-17
Förslag/
beräknat
anslag	11 447	11 582	11 748	11 989

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 4:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	28 199	28 199	28 199	28 199

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt 2	-39	-39	-39	-39
Förslag/
beräknat
anslag	28 160	28 160	28 160	28 160

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen

Regeringen föreslår att 28 160 000 kronor anvisas under anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 28 160 000 kronor, 28 160 000 kronor respektive 28 160 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Kulturskaparnas villkor

8.1Omfattning

Avsnittet omfattar de statliga ersättningar och bidrag som i huvudsak riktar sig till kultur- skapare samt andra insatser som har direkt inverkan på kulturskapares villkor. Området be- handlar särskilt Konstnärsnämnden och dess ersättningar, stipendier och bidrag inom bild och form-, musik-, teater-, dans- och filmområdet. I avsnittet behandlas också nämndens internation- ella konstnärsutbytesverksamhet och bevakning av konstnärernas sociala och ekonomiska villkor

samt löpande bevakning av trygghetssystemens utformning i förhållande till konstnärlig verk- samhet.

Vidare omfattas bl.a. Sveriges författarfonds verksamhet, med i första hand fördelning av biblioteksersättning till konstnärer inom ord- området samt fördelning av den individuella visningsersättningen till bildkonstnärer som den ekonomiska föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) ansvarar för.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Kulturskaparnas villkor
5:1 Konstnärsnämnden	17	18	18	20	19	19	20
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer	332	332	325	345	346	351	358

Summa Kulturskaparnas villkor	350	350	343	364	365	370	377

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

8.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet utgår från om insatserna bidrar till regeringens målsättningar för politiken inom området kulturskaparnas villkor. Målsättningarna är bl.a. att:

–statliga stöd- och ersättningssystem ska vara öppna och rättvisa,

–professionella kulturskapare ska kunna försörja sig på sitt konstnärliga skapande och att beroendet av de generella trygghetssystemen därmed ska minska.

Vidare utgår bedömningen från:

–fördelade bidrag inom de olika konst- områdena,

–arbetet med att bevaka och informera om konstnärernas sociala och ekonomiska villkor,

–insatser för att stärka konstnärernas arbets- marknad,

–insatser avseende jämställdhet och insatser på det internationella området.

Bedömningen av resultatet utgår vidare från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.

Resultat

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden fortsätter att arbeta mål- medvetet för att, utöver stipendie- och bidrags- fördelningen, även öka det utåtriktade arbetet och analysverksamheten. Myndigheten har under 2012 bl.a. aktivt deltagit i flera samver- kansprojekt med andra myndigheter och inom EU. Under 2012 har Konstnärsnämnden arbetat

med flera särskilda uppgifter, exempelvis ut- vecklingen av Konstnärsnämndens internation- ella musikprogram och inrättandet av Per Ganneviks stiftelse för stipendier till verksamma konstnärer.

Stipendier och bidrag

Enligt de enkäter till mottagare av stipendier som myndigheten har genomfört under 2012, ger stipendierna en möjlighet att ägna sig åt konstnärligt skapande som inte skulle finnas utan stipendiet. I sina redovisningar från genomförda projekt och utbyten beskriver konstnärerna genomgående att nämndens stöd till specifika projekt har stor betydelse för deras konstnärliga utveckling och arbetsmöjligheter.

Konstnärsnämnden har under 2012 tagit emot fler ansökningar än någonsin tidigare (se tabell 8.2 nedan), vilket visar att bidragen och ersätt- ningarna är efterfrågade och viktiga. Ökningen av antalet ansökningar sker, liksom föregående år, främst inom internationellt kulturutbyte som blivit allt viktigare för konstnärerna. Vad gäller konstområden kan konstateras att den största relativa ökningen i antalet ansökningar skedde inom teater- och filmområdet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 8.2 Konstnärsnämndens stipendie- och bidragsärenden 2010–2012

Antal ansökningar

		2010			2011			2012
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Inkomna	4 200	3 573	7 773	4 276	3 632	7 908	4 589	3 728	8 317
ansökningar

Beviljade	724	663	1 387	715	683	1 398	775	682	1 457
ansökningar
Avslagna	3 476	2 910	6 386	3 561	2 949	6 510	3 814	3 046	6 860
ansökningar

Källa: Konstnärsnämnden

Antalet nya beslutade stipendier och bidrag uppgick 2012 till 1 457 och det totala antalet utbetalade, inklusive fleråriga stipendier, var 2 103. Det innebär att 18 procent av ansökning- arna beviljas, vilket är ungefär samma andel som föregående år. Fördelningen mellan könen i antal ansökningar och fördelade stipendier är fortsatt jämn om man ser till alla konstområden totalt. På musikområdet ökar antalet inkommande ansökningar och beslut för kvinnor. Dessa når nu upp till statistisk jämställdhet, dvs. att vardera kön är representerat till minst 40 procent, men männen dominerar fortfarande. Samtidigt finns en större eller mindre övervikt för kvinnor på övriga konstområden.

Nedan i tabell 8.3 anges beslutade stipendier och bidrag 2010–2012 i tusental kronor uppdelat på konstområden.

Tabell 8.3 Konstnärsnämnden – beslutade stipendier och bidrag 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Bild och form1	75 158	71 863	68 837
Musik	19 472	20 901	22 246

Teater	6 172	6 525	7 090

Dans	8 261	8 129	8 655
Film	8 439	8 507	9 188

Övrigt2	11 760	11 284	8 120
Totalt	129 262	127 210	124 137

Källa: Konstnärsnämnden

12010 förutbetalades ett större antal stipendier. Dessutom ingick omkostnader för bl.a. resor och boende för stipendiater vid ateljeprogram utomlands. Från 2011 redovisas dessa kostnader som transfereringar.

2I övrigt ingår bland annat statliga ålderspensionsavgifter, som varierar mellan åren p.g.a. förskottsinbetalningar, och medel till Sveriges författarfond för långtidsstipendier till författare och översättare.

Internationellt utbyte

Intresset för Konstnärsnämndens internationella verksamhet fortsätter att öka. Totalt 35 procent av antalet ansökningar 2012 kan hänföras till

detta område (siffran var 30 procent 2011 vilket i sin tur var en ökning jämfört med 2010). Antalet ansökningar som rör internationellt utbyte ökade inom alla konstområden.

De totala kostnaderna för internationell verk- samhet uppgick 2012 till ca 34 miljoner kronor. Av detta rör merparten Iaspis, Konstnärs- nämndens internationella program för bild- och formkonstnärer (totalt ca 23 miljoner kronor). Iaspisprogrammet har sedan 2012 särskilt inrik- tats på att vidareutveckla regionala samarbeten i Sverige. Även på dansområdet finns en väl utvecklad struktur för internationellt utbyte, Konstnärsnämndens Internationella Dans- program.

Under åren 2012–2014 fördelar regeringen 2 miljoner kronor per år för att utveckla en struktur för internationellt kulturutbyte på musikområdet, särskilt riktat till komponister. Konstnärsnämnden har under 2012 organiserat Konstnärsnämndens Internationella Musik- program, bl.a. genom att ta fram beslutsordning samt mål- och resultatdokument. Nämnden har också förstärkt bidraget till komponister för internationellt utbyte på området. Fullt utbyggt ska programmet innehålla studio- och arbets- vistelser i utlandet och i Sverige samt inter- nationella samarbetsprojekt.

Analys- och bevakningsuppdraget

Konstnärsnämnden har under 2012 arbetat aktivt med att fördjupa och sprida kunskap om konstnärers villkor och förutsättningarna för konstnärligt skapande. Arbetet har bl.a. bedrivits inom de nätverk som finns av intresse- organisationer och myndigheter samt genom information till högskolor, kulturinstitutioner och internationellt deltagande i konferenser och arbetsgrupper. Antologin Konstnären och kulturnäringarna, som getts ut under året, har fått ett positivt mottagande.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Konstnärsnämnden har under 2012 även arbetat aktivt inom ramen för särskilda regeringsuppdrag som bl.a. handlat om kultursamverkansmodellen, handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar, jämställdhet inom musiken, konstnärers rörlighet inter- nationellt och kartläggning av musikarrangörer.

Arbetet med att sprida kunskap om konst- närernas villkor i trygghetssystemen har för- stärkts, bl.a. genom ytterligare kontakter med andra berörda myndigheter. Den särskilda hem- sidan Konstnärsguiden, med information till konstnärer om skatter, föräldraförsäkring, före- tagande m.m., har uppdaterats och utökats med nya avsnitt under året.

Insatser för att stärka kulturskaparnas arbetsmarknad

Staten finansierar ett flertal särskilda insatser som på olika sätt syftar till att stärka kultur- skaparnas arbetsmarknad. En viktig aktör är Arbetsförmedlingen Kultur Media, en rikstäck- ande specialförmedling inom kulturområdet. Konstnärsnämnden har tillsammans med Statens kulturråd en regelbunden dialog med Arbets- förmedlingen Kultur Media om arbetsmark- naden för kulturskapare. Samarbetet sker dels genom deltagande i Rådet för kulturarbetsmark- naden, dels genom en samarbetsgrupp.

Scenkonstallianserna och centrumbildningarna

En viktig insats för att stärka kulturskaparnas arbetsmarknad är alliansverksamheterna på teater-, dans- och musikområdena. Under 2012 fördelade regeringen 62 miljoner kronor till allianserna i syfte att bl.a. öka frilansande scen- konstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskassan, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. Allianserna har ca 300 anställda inom teater, dans- och musikområdena (se vidare avsnitt 5.4).

Centrumbildningarna samlar drygt 8 000 fria professionella kulturutövare i Sverige. De arbetar med arbetsförmedling direkt genom att förmedla uppdrag och indirekt genom bl.a. projekt- verksamhet och kompetensutveckling. De spelar därmed en viktig roll för frilansande konstnärliga yrkesutövares arbetsmöjligheter. Samverkan mellan centrumbildningarna har ökat under de

senaste åren och samtliga arbetar med ett nationellt fokus.

Medverkans- och utställningsersättning

Avtalet om medverkans- och utställningsersätt- ning, MU-avtalet, trädde i kraft den 1 januari 2009 och reglerar vilka villkor och ersättnings- nivåer som ska gälla då statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären. Rege- ringen har framhållit betydelsen av att avtalet fungerar som en förebild för andra offentliga och privata utställare. Konstnärernas Riks- organisation (KRO) har, bl.a. med medel från regeringen, under 2012 fortsatt informations- och utbildningsarbetet för att MU-avtalet ska få en så bred tillämpning som möjligt även på det regionala och det kommunala planet.

Statens kulturråd har tillsammans med parterna genomfört en uppföljning av hur MU- avtalet tillämpats. Enligt uppföljningen fyller avtalet en viktig roll.

Kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen är ett sätt att öka dialogen mellan stat, landsting och kommuner samt med civilsamhället och med professionella kulturskapare både nationellt och regionalt. Arbetet med samverkansmodellen har fått ett bra mottagande, vilket bland annat visas i den utvärdering som Myndigheten för kulturanalys genomfört. I framtagandet av planerna bör kulturskaparna ges goda möjligheter att vara delaktiga. (se avsnitt 4.4.2).

Skapande skola

Satsningen Skapande skola ökar skolors möjlig- heter till inköp av professionell kulturverksam- het, till insatser som främjar ungas eget skapande och till insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet. Variationen i hur medlen kan användas kan vara stor, men ska utgå ifrån lokala förutsättningar och behov. Som exempel kan samverkan med kulturinstitutioner på regional eller lokal nivå förstärkas och dansare eller författare kan inbjudas för att arbeta med lärare och elever under en längre tid.

Övriga ersättningar och bidrag till kulturskapare

Inom det kulturpolitiska området finns ett flertal ersättningar som syftar till att ge kulturskapare betalt för redan utfört konstnärligt arbete, men

100

också stödordningar som leder till möjligheter att fördjupa och utveckla sitt konstnärskap.

Biblioteksersättningen

Sveriges författarfond ansvarar för att fördela biblioteksersättningen till upphovsmän till litte- rära verk – författare, översättare, tecknare och fotografer – för användning av deras verk genom de svenska folk- och skolbiblioteken. Förhand- lingen om biblioteksersättningens grundbelopp mellan Kulturdepartementet och upphovs- mannaorganisationerna ledde 2011 till en tvåårig överenskommelse där grundbeloppet höjdes med två öre 2012 till 1 krona och 25 öre och med ytterligare 2 öre 2013 till 1 krona och 37 öre. För 2012 uppgick den totala biblioteksersättningen till 134 163 000 kronor.

Under 2012 har 4 329 enskilda författar- och översättarpenningar fördelats till ett belopp mellan 1 620 kronor och 223 041 kronor. Därut- över har 176 särskilda författarpenningar förde- lats om 178 000 kronor per person. Under 2012 har en undersökning av den särskilda författar- penningen gjorts vid Avdelningen för litteratur- sociologi vid Uppsala universitet.2 Undersök- ningen visar att den särskilda författarpenningen bidrar till en självständig, diversifierad och kvali- ficerad litterär produktion.

Författarfonden fördelar även bidrag till för- fattare, översättare, kulturjournalister och dramatiker om ca 9 miljoner kronor.

Individuell visningsersättning

Individuell visningsersättning (IV) fördelas av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) till bild- och formkonstnärer som ersättning för att verk som ägs av offentliga institutioner visas för all- mänheten. Under 2012 uppgick den totala er- sättningen till 35 miljoner kronor. Under 2012 har antalet sökande ökat med 38 konstnärer netto och uppgår nu till knappt 4 000 konst- närer. Ökningen sker främst inom de yngre åldersgrupperna.

Av dem som söker IV-ersättning beviljas drygt 90 procent (ca 3 600) en ersättning mellan miniminivån på 500 kronor och taket på 42 000 kronor. IV-ersättningens fördelning motsvarar till stor del sammansättningen vad gäller ålder

2 Anna Gunder, Garanterade författare – Om biblioteksersättningen och den garanterade författarpenningen 1972-2010 (Uppsala 2012).

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och kön i konstnärskåren. Av de sökande är ca 58 procent kvinnor och 42 procent män. Männen tenderar dock att få ut högre ersättningsbelopp och det är något fler kvinnor än män som inte når upp till miniminivån.

Talboksersättning

Talboksersättningen fördelas till författare och översättare för nyttjandet av deras verk i form av talböcker. Ersättningen fördelas av Sveriges Författarförbund, men från och med 2010 betalas ersättningen av praktiska skäl ut av Administration av Litterära Rättigheter i Sverige (ALIS) till ersättningsberättigade upphovsmän. Under 2012 anslogs, liksom föregående år, 9 miljoner kronor till detta ändamål.

Fonogramersättning

Fonogramersättningen fördelas som kompen- sation för att musikaliska verk på fonogram och i tryckt form lånas ut genom folk- och skol- bibliotek. Under 2012 fördelades 5 miljoner kronor i fonogramersättning av STIM och SAMI.

Analys och slutsatser

Utgångspunkten för regeringens politik på om- rådet är att öka möjligheten för kulturskapare att leva på sitt skapande. Insatser för att vidga och stärka kulturskaparnas arbetsmarknad är därför avgörande. Det är viktigt att löpande följa att systemen för stöd och ersättningar uppfattas som öppna och rättvisa. Regeringens samlade bedömning är att de befintliga bidrags- och er- sättningssystemen väl svarar upp mot detta.

Konstnärsnämndens stipendie- och bidrags- givning, liksom biblioteksersättningen som för- delas av Sveriges författarfond, fyller enligt de undersökningar som gjorts en betydelsefull roll för möjligheterna att bedriva och utveckla konstnärlig verksamhet. Enligt den uppföljning Statens kulturråd gjort fyller även MU-avtalet en viktig roll. Avtalets användning bör fortsatt följas och vidareutvecklas för att det ska vara enkelt att tillämpa för så många som möjligt (se vidare Politikens inriktning, avsnitt 3.2).

För ökade arbetsmöjligheter och kompetens- höjning har allianserna på scenkonstområdet liksom centrumbildningarna bedrivit ett ange- läget arbete. Kultursamverkansmodellen gör det möjligt för kulturskapare att på ett strukturerat sätt påverka kulturpolitikens utveckling lokalt

101

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och regionalt. Regeringens bedömning är också att intresset för att främja kulturskapares villkor ökar i regionerna, vilket bl.a. visar sig i att fler landsting lyft frågor om kulturskaparnas villkor i sina kulturplaner.

Mot bakgrund av ovanstående är den samlade bedömningen att de statliga insatserna på områ- det uppfyller målen. Behoven är dock stora och de statliga insatserna bör löpande följas upp för att de ska komma rätt grupper till del. Ett successivt ökat söktryck på Konstnärsnämndens stipendier och bidrag visar att behoven är stora och andra försörjningsmöjligheter ofta begrän- sade för konstnärlig verksamhet.

Litteraturutredningen har beskrivit situa- tionen för upphovsmännen på ordområdet. I ut- redningens slutbetänkande (SOU 2012:65) visas att de konstnärliga inkomsterna generellt sett är låga för dessa grupper trots ofta långa karriärer och hög utbildningsnivå.

Regeringens överväganden

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 5:1 Konstnärsnämnden

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	18 333	18 333	18 333	18 333
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	484	727	1 046	1 470
Beslut	980	-20	-21	-21

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-26	-26	-27	-27
Förslag/
beräknat
anslag	19 771	19 013	19 332	19 754

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen

8.5Budgetförslag

8.5.15:1 Konstnärsnämnden

Tabell 8.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	17 407		Anslags-
2012	Utfall	17 407		sparande	1 369
2013	Anslag	18 333	1	Utgifts-	18 426
2013	Anslag	18 333	1	prognos	18 426
2014	Förslag	19 771

2015	Beräknat	19 013	2

2016	Beräknat	19 332	3

2017	Beräknat	19 754	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 18 771 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 18 772 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 18 770 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.

Regeringen	beräknar	att	anslaget	tillförs
1 000 000	kronor	för	2014	för	att

Konstnärsnämnden ska utarbeta ett förslag på hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas.

Anslaget minskas med 20 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 19 771 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Konstnärsnämnden för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 19 013 000 kronor, 19 332 000 kronor respektive 19 754 000 kronor.

102

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.5.25:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 8.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	332 106		Anslags-
2012	Utfall	332 106		sparande	1 111
2013	Anslag	331 954	1	Utgifts-	324 505
2013	Anslag	331 954	1	prognos	324 505
2014	Förslag	344 560

2015	Beräknat	346 259	2

2016	Beräknat	350 735	3

2017	Beräknat	357 600	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 342 481 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 342 483 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 342 483 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2015–2024.

Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget fördelar Konstnärsnämnden bidrag och stipendier som sträcker sig upp till tio år.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2015–2024.

Tabell 8.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2024
Ingående åtaganden	88 046	117 050	136 000

Nya åtaganden	66 229	48 950	30 000

Infriade åtaganden	-36 225	-30 000	-30 000	-30 000	-30 000	-76 000
Utestående åtaganden	117 050	136 000	136 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	136 000	136 000	136 000

103

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 8.8 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	331 954	331 954	331 954	331 954
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	12 946	16 750	21 257	28 170
Beslut	138	-1 961	-1 987	-2 026

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-478	-483	-490	-499
Förslag/
beräknat
anslag	344 560	346 259	350 735	357 600

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen

För att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Statens kulturråd och Sveriges författarfond överförs 500 000 kronor för bidrag till litterära upphovsmän för internationellt utbyte till anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer fr.o.m. 2014.

Anslaget minskas med 362 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Anslaget minskas med 2 099 000 kronor fr.o.m. 2015 till följd av att ett tidsbegränsat tillskott i budgetpropositionen för 2012 löper ut.

Regeringen föreslår att 344 560 000 kronor anvisas under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2014. För 2015, 2016 och 2017

beräknas anslaget	till 346 259 000 kronor,
350 735 000 kronor	respektive 357 600 000
kronor.

104

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Arkiv

9.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Riksarkivet samt bidrag till regional arkivverksamhet.

9.2Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Arkiv
6:1 Riksarkivet	357	350	349	356	361	367	374

Summa Arkiv	357	350	349	356	361	367	374

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

105

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

Riksdagen har tidigare antagit mål för den statliga arkivverksamheten som kommer till ut- tryck i arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Målen syftar bl.a. till:

–att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial,

–att tydliggöra och förstärka arkivens bety- delse som källa till information och kun- skap om samhället och dess utveckling,

–metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.

9.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet av Riksarkivets verk- samhet utgår ifrån måluppfyllelsen när det gäller de centrala uppgifterna, att ha särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkiv- vården i landet. Bedömningen utgår också från resultatet av

–tillsynsverksamhet; insatser vad gäller nor- meringsarbete,

–bevarande och tillgängliggörande av arkiv- material

–insatser vad gäller digitalisering och inter- nationellt arbete,

–tvärsektoriellt samarbete.

Vidare utgår bedömningen från insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och ut- veckla verksamheten.

Resultat

Riksarkivet har sedan 2010 genomfört en över- syn av myndighetens verksamhet och organi- sation. Syftet har varit att skapa en enhetlig struktur med arbetsformer som gäller för hela den numera sammanslagna myndigheten och

som bidrar till att uppfylla verksamhetens mål. Den nya myndighetsorganisationen har införts fr.o.m. den 1 juli 2012.

Riksarkivet arbetar aktivt med att integrera jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiven i det dagliga arbetet. Mot bakgrund av myndig- hetens strategi för barn- och ungdomsverksam- het 2012–2014 har många aktiviteter som t.ex. samarbete med skolor och lärarutbildningar och fritids- och lovverksamhet för barn och unga genomförts under året. Inom arbetet med Svenskt biografiskt lexikon är jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ständigt aktuella t.ex. i ur- valet av artiklar. Inom regeringens handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna har Riksarkivet medverkat i olika deluppdrag, bl.a. med att undersöka hur dessa kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier. Myndigheten har också medverkat i arbetet med de regionala kulturplanerna, t.ex. genom landsarkivens samarbete med regionala och lokala aktörer.

God arkivhantering och tillsyn

Tabell 9.2 Prestationer inom arkivhantering och tillsyn

2010–2012

	2010	2011	2012
Antal inspektioner (tillsyn) vid
statliga myndigheter	124	97	87
Antal besök med rådgivning	439	322	282

Antal kurser (statliga, kommunala,
enskilda och Sv. kyrkan)	25	21	20

Källa: Riksarkivet

I myndighetens tillsynsverksamhet har en sär- skild tillsynsavdelning etablerats med inriktning på att införa ett samordnat tillsynsarbete. Vidare har en myndighetsövergripande tillsynsplan upp- rättats för 2013, bl.a. med målet att samordna handläggningsrutinerna inom verksamheten. Genomförandet av ett projekt rörande skanning vid statliga myndigheter har gett underlag för kommande reglering på området och för fort- satta kontroller vid inspektioner.

Under året genomförde myndigheten 87 in- spektioner och 282 besök för uppsökande råd- givning hos stat, kommun och Svenska kyrkan. Under treårsperioden 2010–2012 har antalet in- spektioner hos statliga myndigheter tillsammans med uppsökande rådgivning minskat, medan

106

arbetet inriktats mera på generella föreskrifter och allmänna råd.

Inom myndighetens normeringsarbete har medel, metoder och regelverk för statliga myn- digheter utvecklats, bl.a. genom en moderni- sering av sättet att arbeta med myndighetens författningssamling (RA-FS) och myndighetens föreskrifter riktade till enskilda myndigheter eller grupper av myndigheter (RA-MS). Riks- arkivet har också medverkat i Swedish Standard Institutes (SIS) standardiseringsarbete genom att delta i flera arbetsgrupper.

För myndighetens främjande arbete med arkivhanteringen i statsförvaltningen har E-de- legationen varit det mest framträdande forumet. Myndigheten deltar i såväl arbetsgrupper som expertgrupper. Under året har ett projekt om e- arkiv och e-diarium genomförts i samverkan med E-delegationen och Sveriges Kommuner och Landsting där Riksarkivet varit ledare för arbetet. Arbetet har bl.a. resulterat i förvalt- ningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium. Främjandearbetet gentemot det kommunala området sker främst via det löpande stöd i arkivarbetet som myndigheten ger kom- munerna. Inom kultursamverkansmodellen för fördelning av bidrag till regional kulturverksam- het har myndigheten deltagit i det samverkans- råd som är knutet till Statens kulturråd.

Ta emot, bevara och vårda

Arkivbestånden hos Riksarkivet av såväl statligt som enskilt arkivmaterial har ökat fortlöpande som en följd av inkommande leveranser. Under perioden 2010–2012 har det statliga materialet utgjort ca 90 procent av mängden pappers- material och det enskilda materialet ca 10 pro- cent. Arkivbestånden är av mycket skiftande omfattning och beskaffenhet och t.ex. mängden kartor och ritningar växlar betydligt. Materialet består inte bara av papper, utan också av ADB- upptagningar (elektroniska handlingar), ljud- band, videoband, mikrofilm och andra medier som bara går att ta del av med hjälp av teknisk utrustning. En långsiktig omfördelning från analoga till digitala handlingar kan förutses, men antalet leveranser av elektroniskt material är ännu ganska litet.

Bevarandearbetet omfattar alla de informa- tionsbärande medier som hanteras av Riksarki- vet. Myndigheten arbetar med förebyggande be-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

varandeinsatser och driver bl.a. projektet Samverkan för bevarande (SAMBA) för att hitta samordningsformer för att nå bättre effektivitet och kvalitet. Vid utvecklingen av långsiktigt digitalt bevarande samarbetar myndigheten med Centrum för långsiktigt digitalt bevarande (LDB-centrum) vid Luleå tekniska universitet och är representerat i centrumbildningens sty- relse och forskningsråd. Inom arbetet med myn- dighetens nya system för digitalt bevarande (RADAR) har bl.a. en kravspecifikation för ljud- och bildpaketering tagits fram.

Tabell 9.3 Prestationer inom ta emot, vårda och bevara 2010–2012 (statligt material)

	2010	2011	2012
Antal leveranser av arkiv-
material	1 164	661	719

Mottagna pappers-
handlingar (hyllmeter)	11 181	8 605	7 126

Antal mottagna kartor och
ritningar	36 074	26 412	76 256

Källa: Riksarkivet

Tillhandahålla och tillgängliggöra

Insatserna inom området uppvisar några tydliga trender under åren 2010–2012. Såväl antalet forskarbesök som antalet framtagna volymer minskar. En förklaring kan vara att många fors- kare nu fotograferar materialet i stället för att göra återbesök på arkivet. En trend är att över- flödiga forskarplatser och manuella register tas bort för att ge mera plats åt besöksgrupper och utställningar. En ökande mängd material finns nu tillgängligt på internet, t.ex. på myndighetens webbplatser.

Riksarkivet utvecklar övergripande sök- och orienteringssystem i arkivbestånden. Bland annat har myndigheten inlett arbetet med att ta fram en digitaliseringsstrategi för sin verksamhet och med att utveckla en förenklad redovisning i arkivinformationssystemet Arkis. För att till- gängliggöra och öka kännedomen om arkiv undersöks möjligheterna till samarbete med Wikimedia.

Inom avdelningen SVAR (Svensk arkivin- formation) har ett system utvecklats för att via internet indexera de bilder som skannas och publiceras, vilket gör dem mer sökbara. Innehål- let i Riksarkivets databaser har under året ökat från 116 miljoner till 130 miljoner digitala bilder.

107

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Vidare har en ny version av den Nationella arkivdatabasen (NAD) lanserats och arbetet in- letts med en fullständig integrering av SVAR:s digitala tjänster med NAD. Myndigheten har ett samarbete med Sverige Amerika Centret med syfte att underlätta forskningen om migration.

Inom det EU-finansierade utvecklingspro- jektet Digidaily genomför Mediakonverterings- centrum (MKC), tillsammans med Kungl. biblioteket och Mittuniversitetet, ett arbete för att hitta kostnadseffektiva former och metoder att digitalisera Kungl. bibliotekets historiska tid- ningssamling.

Arbetet med att ge ut Svenskt biografiskt lexikon och Svensk diplomatarium är ett viktigt led i myndighetens samverkan med forskarsam- hället. Under året har utgivningen av Svenskt biografiskt lexikon publicerats som databas fritt tillgängligt via internet och som app för smarta telefoner, vilket mottagits mycket positivt. Sedan utgivningen av det historiskt-topografiska uppslagsverket Det medeltida Sverige har över- tagits från Riksantikvarieämbetet har Riksarkivet inlett arbetet med tre volymer som beräknas ut- komma åren 2013 och 2014.

Efter att Riksarkivets nämnd för enskilda ar- kiv upphörde vid årsskiftet 2012/2013 fortsätter myndigheten att fr.o.m. 2013, genom myndig- hetsbeslut, dela ut bidrag till enskilda arkiv efter samråd med det nybildade Samarbetsrådet för enskilda arkiv vid Riksarkivet. Samarbetsrådet ska vara ett nationellt samverkans- och samråds- organ för bidragsgivningen till enskilda arkiv. Syftet är att främja regional arkivverksamhet och att bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken i samband med kultursamver- kansmodellen.

Tabell 9.4 Prestationer inom tillhandahålla och tillgänglig- göra 2010–2012

	2010	2011	2012
Antal forskar-
besök	61 892	52 934	55 960
Antal fram-
tagna volymer	164 094	163 778	154 319

Besvarande av
skriftliga för-
frågningar	123 547	135 479	126 022

Folkbokförings-
ärenden	29 007	27 671	28 365

Källa: Riksarkivet

Samordningssekretariatet Digisam

Riksarkivet fick 2011 uppdraget att inrätta ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande. Digisam, som är inrättat som en avdelning i Riksarkivet, har under året fortsatt arbetet med att etablera verksamheten som en bred plattform för digitaliseringsfrågor. Digisam har medverkat på en rad nationella och internationella konfe- renser, men även initierat arbetsgrupper för de mest prioriterade uppgifterna med att möjliggöra samordning och gemensamma lösningar för digital långtidsbevaring och digitalt tillgänglig- görande. Sekretariatet har arbetat aktivt med att stödja kulturarvsinstitutionerna med rekom- mendationer och riktlinjer för deras arbete med digitaliseringsplaner.

Digisam har en samlande roll när det gäller EU-projekt som bedöms intressanta för sekre- tariatet och medverkande myndigheter och institutioner.

Samverkan

Riksarkivets samverkan, inom och utom landet, är integrerad i myndighetens dagliga verksamhet. I ett nationellt sammanhang samverkar Riks- arkivet med hela den statliga sektorn, särskilt i samband med normeringsfrågor, tillsyn och råd- givning, inkommande arkivleveranser och heral- diska frågor. Myndighetens arbete inom E-dele- gationen innebär en samverkan med hela den offentliga sektorn. Genom Digisam sker en nära samverkan med de övriga deltagande kultur- arvsmyndigheterna och Statens kulturråd.

Vidare samarbetar Riksarkivet med Tillväxt- verket och länsstyrelserna i frågor om regional utveckling. Samverkan med kommunerna sker främst genom rådgivning, men även i heraldiska frågor. Myndighetens kontakter med civilsam- hället sker bl.a. via frågor från allmänheten gällande arkivmaterialet, t.ex. i samband med släkt- och hembygdsforskning. Under året har Riksarkivet spelat en viktig roll i SVT:s tv- program om släktforskning.

Internationellt arbete

Det internationella samarbetet på arkivområdet har under 2012 varit fortsatt omfattande. Myn-

108

dighetens huvudsakliga samverkan har skett med andra nationalarkiv, särskilt i Norden, och med internationella arkivorganisationer inom ramen för bl.a. Unesco och ICA (International Council on Archives). Inom Europeiska unionen deltar myndigheten i bl.a. DLM-forum (Document Lifecyle Management), i projekten APEX (Ar- chives Portal Europe) och Linked Heritage samt utvecklingsprojektet MiLOS.

Projektet Digital Cultural Heritage – Road Map for Preservation, som startades under hösten 2012, syftar till att skapa en s.k. vägkarta för digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner. Digisam har deltagit som svensk representant i Member State Expert Group on Digitisation och som medlem i Europeana Network.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Riksarkivet genom det arbete som bedrivs, främjar att kulturarvet kan bevaras, användas och utvecklas för framtiden. Statens insatser på arkivområdet gör det möjligt för allmänheten att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial. Därmed upprätthålls offentlighetsprincipens krav och förutsättningar skapas för forskning och ökad kunskap på olika områden. Riksarkivets verksamhet bidrar även till att främja möjligheten till bildning och kul- turupplevelser.

Arkivsektorn är en aktiv part i arbetet med att anpassa statsförvaltningen till de arbetssätt som den digitala informationshanteringen innebär. Riksarkivet är en viktig aktör i utvecklandet av en effektiv och rättssäker förvaltning. Dock kvarstår utvecklingsbehov vad gäller bl.a. lång- siktigt digitalt bevarande. När det gäller detta arbete främjar Riksarkivets deltagande i E-dele- gationen hela den statliga förvaltningens övergång till e-förvaltning och öppen förvalt- ning.

Bedömningen är att Riksarkivet arbetar på ett ändamålsenligt sätt med bevarandefrågor, tillsyn och leveranser av arkivmaterial samt att myndig- heten, enligt olika rapporter, är en uppskattad samarbetspartner såväl nationellt som inter- nationellt. Övergången till digitaliserat material kräver ny teknik och nya arbetssätt. Trots det kräver myndighetens kärnverksamhet större in- satser, mycket beroende på den ökande volymen moderna arkivhandlingar.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bedömningen är att myndighetens arbete med tillgänglighetsfrågorna är tillfredställande. Viktiga insatser har gjorts för att skapa goda för- utsättningar för att forskare och andra användare ska kunna få ut information ur arkivbestånden. En stor del av det mest efterfrågade materialet finns numera tillgängligt i digital form och an- talet besökare ökar på myndighetens webb- platser. Utvecklingen av nya webbformulär för förfrågningar har haft stor betydelse och gett goda resultat under året.

Inom kultursamverkansmodellen, vars syfte bl.a. är att främja regional arkivverksamhet och att bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken, har Riksarkivets samarbete med de regionala folkrörelse- och näringslivsarkiven intensifierats.

Regeringen bedömer att Riksarkivet arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för att nå ut till nya användargrupper t.ex. genom aktörer med tydliga beröringspunkter med digitalt kul- turarv, såsom Sveriges släktforskarförbund, Wikimedia Sverige och representanter för kultu- rella och kreativa näringar.

9.5Budgetförslag

9.5.16:1 Riksarkivet

Tabell 9.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	356 917		sparande	-2 235
		350 165	1	Utgifts-	349 387
2013	Anslag	350 165	1	prognos	349 387
2014	Förslag	356 359
2015	Beräknat	360 865	2

2016	Beräknat	366 671	3

2017	Beräknat	374 150	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 356 359 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 356 359 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 355 946 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksarkivets förvalt- ningsutgifter. Anslaget får även användas för ut- gifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvars- anknuten film, för statsbidrag till enskilda arkiv samt för det svenska bidraget till Europeana.

109

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 6:1 Riksarkivet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	350 165	350 165	350 165	350 165
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	7 072	11 589	17 409	25 341
Beslut	-382	-387	-393	-835

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-496	-502	-510	-521
Förslag/
beräknat
anslag	356 359	360 865	366 671	374 150

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 382 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Regeringen föreslår att 356 359 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Riksarkivet för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 360 865 000 kronor, 366 671 000 kronor respek- tive 374 150 000 kronor.

110

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Kulturmiljö

10.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Riksantikva- rieämbetet. Vidare omfattas bidragen till kul-

10.2Utgiftsutveckling

turmiljövård och kyrkoantikvarisk ersättning samt i viss utsträckning det regionala kultur- miljöarbetet som bedrivs av länsstyrelserna.

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Kulturmiljö
7:1 Riksantikvarieämbetet	214	215	213	220	222	226	231

7:2 Bidrag till kulturmiljövård	251	252	244	251	251	251	251

7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning	460	460	460	460	460	460	460
Summa Kulturmiljö	925	927	917	931	934	937	942

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

111

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

Resultatredovisningen för 2012 görs också mot de tidigare målen för arbetet med kultur- miljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

Riksdagen har den 13 juni 2013 beslutat om nya nationella mål för kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273). I enlighet med de nya målen ska det statliga kulturmiljöarbetet främja

–ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och ut- vecklas,

–människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön,

–ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och

–en helhetssyn på förvaltningen av land- skapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

10.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av det nationella och det regionala kulturmiljöarbetets verksamhet och resultat ut- går från måluppfyllelsen inom centrala uppgifter såsom tillämpning av lagstiftning, bidragsgivning och arbete för att öka tillgängligheten till kul- turmiljöer och kulturarvsinformation. Bedöm- ningen utgår vidare från insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och utveckla verksamheten.

Resultat

Riksantikvarieämbetet redovisar en omfattande och komplex verksamhet. För varje insatsom- råde finns ett mål för verksamheten som tydligt relaterar till kvalitativa aspekter. Genom att kvalitetsaspekterna är inarbetade i de olika del-

målen stärks myndighetens samlade arbete för att främja kvalitet i verksamheten.

Riksantikvarieämbetet har som sektorsmyn- dighet ett särskilt ansvar för att genomföra funktionshinderspolitiken, vilket t.ex. får stort genomslag i verksamheten vid myndighetens be- söksmål.

Riksantikvarieämbetet disponerar medel för bidrag enligt förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten Kulturarvslyftet. Riksantikvarieämbetet har under året byggt upp projektets administration, marknadsfört projektet och fördelat bidrag.

Kulturmiljöarbete

Riksantikvarieämbetet har varit ett centralt stöd inom kulturmiljöområdet bl.a. genom att färdig- ställa vägledningar och handböcker samt genom att göra uppföljningar och utvärderingar. Arbetet har genomförts i samarbete med be- rörda aktörer, framför allt länsstyrelserna.

Riksantikvarieämbetet redovisade under hös- ten i en rapport till regeringen utfallet av myn- dighetens beslut (2007) om föreskrifter och all- männa råd avseende verkställigheten av 2 kap. 10–13 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. som behandlar ingrepp i fast fornlämning (dnr Ku2012/1651).

En vägledning om hantering av fornminnes- brott har färdigställts. Arbetet med att ta fram vägledningen har byggt på tidigare genomförda uppföljningar av länsstyrelsernas, Åklagarmyn- dighetens och polisens hantering av misstänkta fornminnesbrott.

Verkställighetsföreskrifter avseende 4 kap. lagen om kulturminnen m.m. om de kyrkliga kulturminnena beslutades och trädde i kraft våren 2012. En vägledning har tagits fram av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Svenska kyrkan, länsstyrelserna och andra berörda aktö- rer. För att kommunicera föreskrifter och väg- ledning har ett antal seminarier genomförts.

Samhällsbyggnad

Insatserna lyfter fram kulturarvsperspektivet i arbetet med till exempel regional tillväxt, lands- bygdsutveckling och planering av bebyggelse och transporter. Arbetet utförs i samverkan med olika aktörer – offentliga, privata och ideella.

112

Genom att visa på goda exempel har Riksantik- varieämbetet ökat kunskapen om kulturmiljöns betydelse.

Riksantikvarieämbetet har haft ett antal större, resurskrävande ärenden under året. Flera ärenden har handlat om att lämna stöd till Tra- fikverket i uppfyllandet av villkor i regeringens tillåtlighetsbeslut enligt 17 kap. miljöbalken.

Internationellt arbete

Riksantikvarieämbetet har under åren 2007– 2011, tillsammans med Naturvårdsverket, representerat Sverige i Unescos världsarvs- kommitté. Riksantikvarieämbetet har fortsatt att följa kommitténs arbete och representerade Sverige vid världsarvskommitténs möte 2012 då sju Hälsingegårdar fördes upp på Unescos lista över världsarv. I Sverige finns därmed 15 världsarv.

Sveriges uppdrag i Unescos världsarvs- kommitté 2007–2011 har redovisats i en rapport3 till Regeringskansliet (Kulturdepartementet).

Arkeologisk uppdragsverksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) vid Riksantikvarieämbetet har under 2012 ge- nomfört flera omfattande undersökningar av stor betydelse för den arkeologiska kunskaps- uppbyggnaden. Ett exempel är den undersök- ning som UV utför i samarbete med flera andra aktörer i Gamla Uppsala, med anledning av en järnvägsutbyggnad.

Det ekonomiska resultatet för UV under 2012 blev totalt - 6,9 miljoner kronor. Den totala omsättningen uppgick till 142 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 130 miljoner kronor under föregående år.

Riksantikvarieämbetet har initierat ett arbete för att stärka ekonomin inom den arkeologiska uppdragsverksamheten så att kravet på full kost- nadstäckning kan uppfyllas.

3 Sverige i UNESCOS världsarvskommitté 2007 – 2011 – Redovisning av regeringsuppdrag (Riksantikvarieämbetet 2012), dnr Ku2012/1484.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kulturarvsförvaltning och besöksmål

Riksantikvarieämbetet har ett samordningsupp- drag för vård- och konserveringsfrågor för byggnader, fornlämningar, föremål och annat kulturhistoriskt material. En del i arbetet är att skapa förutsättningar för informationsspridning och erfarenhetsutbyte. Genom att myndigheten tagit initiativ till Kulturvårdsforum har en digital mötesplats skapats för personer och organisa- tioner inom kulturarvsområdet.

Riksantikvarieämbetets verksamhet inom Svensk museitjänst är lokaliserad i Tumba, i två fastigheter som är utrustade för att kunna hyra ut högklassiga föremålsarkiv till i första hand museer. Verksamheten har under 2012 för andra året i följd uppnått full kostnadstäckning.

Riksantikvarieämbetet förvaltar ca 70 kultur- historiska platser, vilka till största delen består av mark och fornlämningsområden. I Gamla Upp- sala och Glimmingehus bedriver Riksantikva- rieämbetet omfattande publik verksamhet som bl.a. innefattar aktiviteter för barn och unga. Antalet besökare minskade något jämfört med föregående år.

Tabell 10.2 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Uppsala museum 2010–2012

Antal besökare

	2010	2011	2012
Glimmingehus	48 558	48 758	45 359

Gamla Uppsala museum	14 400	16 316	15 340

Källa: Riksantikvarieämbetet

Tillgänglig kulturarvsinformation

För att kulturarvsinformationen ska vara så till- gänglig och användbar som möjligt, för både allmänheten och professionella användare, har Riksantikvarieämbetet flera e-tjänster. Förvalt- ningen av K-samsök innebär att information mer effektivt kan tillföras olika kunskapsprocesser och att många institutioner kan utnyttja och samverka kring gemensamma lösningar.

Riksantikvarieämbetets arkiv- och biblioteks- samlingar omfattar drygt sju hyllkilometer pub- likationer, fyra hyllkilometer arkivhandlingar och cirka fem miljoner foton och bilder. Myn- digheten har fortsatt arbetat aktivt med digitali- sering av det analoga materialet. Många kontak- ter med användare sker digitalt genom bl.a. sökningar i bibliotekskatalogen.

113

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regionalt kulturmiljöarbete

På den regionala nivån ansvarar länsstyrelserna för de statliga myndighetsuppgifterna inom kulturmiljöområdet. Även länsmuseerna har en viktig roll i det regionala kulturmiljöarbetet, bl.a. rörande uppbyggnad och förmedling av kun- skap.

Insatserna under 2012 visar sammantaget att det finns en tydlig ambition inom länsstyrelserna att utveckla kulturmiljöarbetet för att möta ut- maningarna i dagens samhälle. Länsstyrelserna har som kollektiv arbetat för att hitta nya effek- tiva samverkansformer. Flera länsstyrelser har gjort viktiga insatser för att främja införandet av kultursamverkansmodellen.

Bidrag till kulturmiljövård

Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har Riksantikvarieämbetet genom länsstyrelserna medverkat till finansiering av projekt inom föl- jande områden: vård av byggnader, fornläm- ningar och landskap, information och tillgänglig- görande, arkeologi samt kunskapsunderlag. Riksantikvarieämbetet har totalt utbetalat 251 miljoner kronor under 2012. Regeringen be- dömer att bidraget är avgörande för möjlighet- erna att förvalta många av landets mest värdefulla kulturmiljöer. Bidragsgivningen skapar för- utsättningar för goda livsmiljöer samt för regional utveckling och tillväxt. Insatserna har bidragit till att lyfta fram och tillgängliggöra många kulturmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer.

Bidragsgivningen till förbättrade kunskaps- underlag har inneburit att kulturmiljön i högre utsträckning tas till vara i samhällsutvecklingen.

Under året har en ny fördelningsmodell introducerats för att möjliggöra en förenklad, mer förutsägbar och mer effektiv bidragsfördel- ning. Riksantikvarieämbetet bedömer att den nya modellen stödjer ett mer långsiktigt och strategiskt arbetssätt både centralt och regionalt. Som ett led i arbetet med fördelningsmodellen har länsstyrelserna under året tagit fram treårs- planer för perioden 2013–2015.

Regeringens projekt Hus med historia pågick 2010–2012 och omfattande totalt 40 miljoner kronor. Syftet med projektet var att möjliggöra vårdinsatser på byggnader som förvaltas av hem- bygdsrörelsen, att ge fler människor tillgång till

viktiga delar av kulturarvet samt att skapa förut- sättningar för besöksnäringen. Riksantikva- rieämbetet fördelade på årsbasis bidraget till länsstyrelserna, som i sin tur fördelade det till en del av de hembygdsföreningar som sökt bi- draget. Av totalt 1 250 ansökningar beviljades ca 425 stycken. Det uppskattas ha möjliggjort mer än 800 vård- och informationsinsatser på landets hembygdsgårdar. Byggnader som inte tidigare har kunnat erhålla stöd har prioriterats i pro- jektet. Sveriges hembygdsförbund har varit nationell samordnare för projektet.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkan får ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkliga kultur- minnen. Den kyrkoantikvariska ersättningen uppgår till 460 miljoner kronor per år. Ersätt- ningen bidrar till att det kyrkliga kulturarvet kan bevaras, användas och utvecklas långsiktigt och hållbart. I arbetet med den kyrkoantikvariska er- sättningen samråder och samarbetar Svenska kyrkan med Riksantikvarieämbetet och länssty- relserna. Samarbetet sker bl.a. genom en central samrådsgrupp som möts flera gånger per år.

Utveckling av mål och lagstiftning

Riksdagen beslutade den 13 juni 2013 om rege- ringens proposition Kulturmiljöns mångfald (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273). Propositionens förslag och be- dömningar syftar till att skapa förutsättningar för att kulturmiljön ska bevaras, användas och utvecklas.

Riksdagens beslut omfattar nya nationella mål för kulturmiljöarbetet och en rad ändringar i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2014. Ändringarna innebär bl.a. följande.

Lagens rubrik ändras till kulturmiljölagen. Av lagens inledande bestämmelse framgår att lagens syfte är att tillförsäkra nuvarande och kom- mande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Länsstyrelsernas uppgifter på kulturmiljöområdet tydliggörs genom ett för- tydligande att länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet.

114

Den allmänna definitionen av fornlämnings- begreppet ändras inte, men ett förtydligande in- förs som innebär att en lämning som kan antas ha tillkommit eller, i fråga om fartygslämning, förlist 1850 eller senare inte omfattas av den all- männa definitionen.

Länsstyrelsen får genom beslut i det enskilda fallet förklara en lämning som kan antas ha till- kommit 1850 eller senare för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för vissa fornfynd, så kallade lösfynd.

Bestämmelserna om metallsökare förtydligas på ett sådant sätt att de står i överensstämmelse med EU-rätten och samtidigt ger skydd för kulturarvet.

Kvalifikationsgrunden för byggnadsminnes- förklaring ändras från att en byggnad eller en anläggning ska vara synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde till att denna ska ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

Länsstyrelsen ska kunna ställa krav på för- medling av resultaten av en arkeologisk under- sökning, exempelvis genom visningar och före- drag.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att det ryms viktiga fram- tidsfrågor i arbetet med kulturmiljön och spåren av det förflutna. Kulturmiljön är en mångsidig resurs som har stor betydelse för t.ex. folkhälsa, friluftsliv och tillväxt i hela landet. I ett skapande, kreativt och dynamiskt Sverige bör de humanistiska och historiska perspektiven ges goda förutsättningar att påverka samhälls- utvecklingen och omställningen till en hållbar användning av landskapet.

De statliga insatserna på kulturmiljöområdet, t.ex. bidragsgivningen, bidrar till att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och ut- vecklas. Insatserna främjar en hållbar utveckling och leder till att levande och omhändertagna kulturmiljöer kan ge människor ökad livskvalitet och ge förutsättningar för utveckling av nya idéer och verksamheter i hela landet.

Mot bakgrund av den verksamhet som redovisats för 2012 är bedömningen att Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har arbetat strategiskt för att utveckla kulturmiljö- arbetet och dess samverkansformer.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen har i propositionen Kulturmiljöns mångfald (prop. 2013/13:96) redovisat en samlad politik för kulturmiljöområdet. Genom de nya och bättre förutsättningar som skapas för kul- turmiljöarbetet kan kulturmiljön i ännu högre utsträckning berika människors liv och tas till vara som en resurs i samhällsutvecklingen. För myndigheterna inom kulturmiljöområdet gäller det att implementera de nya målen och den nya lagstiftningen och därmed lägga grunden för ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete som kontinuerligt utvecklas i samklang med sam- hällsutvecklingen. I det omfattande förändrings- arbete som kulturmiljösektorn står inför bör Riksantikvarieämbetet, i nära dialog och samver- kan med länsstyrelserna, ta en tydlig ledarroll.

De offentliga aktörernas samspel med det ci- vila samhället inom kulturmiljöområdet behöver kontinuerligt vidareutvecklas. Regeringens sats- ning Hus med historia har varit av stor betydelse i sammanhanget. Regeringen bedömer att Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och Sveriges Hembygdsförbund genom stort engagemang och gemensamt ansvarstagande har svarat för ett lyckat genomförande av satsningen. De samverkansformer som växt fram genom satsningen, både nationellt och regionalt, kom- mer att vara värdefulla för det framtida arbetet inom området.

Regeringen bedömer också att en viktig fram- tidsfråga inom kulturmiljöarbetet är Riksantik- varieämbetets och länsstyrelsernas förmåga att nå ut till kommunerna. En betydande del i arbe- tet med att främja det kommunala kulturmiljö- arbetet bör vara att stödja kommunernas fram- tagande av aktuella och ändamålsenliga kunskapsunderlag.

En fungerande och effektiv uppdragsarkeologi är nödvändig för att viktiga delar av kulturarvet ska kunna förvaltas långsiktigt. I den ovan nämnda propositionen redovisar regeringen be- dömningen att Riksantikvarieämbetets arkeo- logiska uppdragsverksamhet bör flyttas till Sta- tens historiska museer. Riksantikvarieämbetet får genom förändringen en renodlad myndig- hetsroll och därmed förbättrade förutsättningar för att genom vägledning, tillsyn och uppföljning arbeta med att stärka och utveckla det uppdrags- arkeologiska området.

115

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.5Budgetförslag

10.5.1 7:1 Riksantikvarieämbetet

Tabell 10.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	214 480		sparande	3 479
		215 241	1	Utgifts-	213 198
2013	Anslag	215 241	1	prognos	213 198
2014	Förslag	219 510
2015	Beräknat	222 325	2

2016	Beräknat	226 012	3

2017	Beräknat	230 953	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 219 510 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 219 510 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 219 510 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksantikvarieämbe- tets förvaltningsutgifter. Anslaget får även an- vändas för utgifter för statsbidrag till organisa- tioner inom kulturmiljöområdet, samt till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2012 till ca 169 miljoner kronor, varav ca 141 miljoner kronor avser arkeologisk uppdrags- verksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om avgiftsinkomster avseende Svensk museitjänst samt entréavgifter och in- komster av försäljning.

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom Riksantikvarieämbetet innefattar under- sökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som utförs av Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot av- gift.

Avgiftsfinansierad verksamhet vid

Riksantikvarieämbetet

Tabell 10.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)
Utfall 2012	166 399	173 079	-6 681

Prognos 2013	165 840	163 500	2 340

Budget 2014	165 900	163 500	2 400

Regeringens överväganden

Tabell 10.5 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 7:1 Riksantikvarieämbetet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	215 241	215 241	215 241	215 241
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	4 814	7 636	11 332	16 285
Beslut	-235	-238	-242	-247

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-310	-314	-319	-326
Förslag/
beräknat
anslag	219 510	222 325	226 012	230 953

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 235 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 219 510 000 kronor anvisas under an- slaget 7:1 Riksantikvarieämbetet för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 222 325 000 kronor, 226 012 000 kronor respek- tive 230 953 000 kronor.

116

10.5.2 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tabell 10.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	251 019		sparande	-1 704
		251 718	1	Utgifts-	243 949
2013	Anslag	251 718	1	prognos	243 949
2014	Förslag	251 355

2015	Beräknat	251 355
2016	Beräknat	251 355

2017	Beräknat	251 355

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.

Regeringens överväganden

Tabell 10.7 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	251 718	251 718	251 718	251 718

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt 2	-363	-363	-363	-363
Förslag/
beräknat
anslag	251 355	251 355	251 355	251 355

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 251 355 000 kronor anvisas under an- slaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 251 355 000 kronor, 251 355 000 kronor respek- tive 251 355 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 7:2 Bidrag till kultur- miljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2015 och 2016.

Skälen för regeringens förslag: Projekt inom kulturmiljövårdsområdet sträcker sig ofta över flera kalenderår. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2014 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2015 och 2016.

117

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 10.8 Beställningsbemyndigande för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor
	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Ingående åtaganden	81 697	73 277	100 000		–	–

Nya åtaganden	67 987	100 000	71 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-76 407	-73 277	-71 000	-71 000	-29 000	–

Utestående åtaganden	73 277	100 000	100 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	100 000	100 000	–	–	–

10.5.3 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 10.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	460 000		sparande	0
		460 000	1	Utgifts-	460 000
2013	Anslag	460 000	1	prognos	460 000
2014	Förslag	460 000

2015	Beräknat	460 000

2016	Beräknat	460 000
2017	Beräknat	460 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Regeringens överväganden

Tabell 10.10 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	460 000	460 000	460 000	460 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	460 000	460 000	460 000	460 000

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kyrkoantikvarisk ersättning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kultur- minnena. Statsbidraget får användas till kyrko- byggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 460 000 000 kronor anvisas under an- slaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 460 000 000 kronor, 460 000 000 kronor respek- tive 460 000 000 kronor.

118

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11 Museer och utställningar

11.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens stöd till museer och utställningsverksamhet. De myndigheter som är verksamma inom detta område är Statens histo- riska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde (se även avsnitt 7), Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Statens centrum för arkitektur och design (f.d. Arkitekturmuseet, se även avsnitt 7), Statens försvarshistoriska museer, Moderna museet (se även avsnitt 7), Riksutställningar och Forum för levande historia. I avsnittet behandlas även delar av

verksamheten inom Statens musikverk, se även avsnitt 5.

Avsnittet omfattar därutöver statlig bidrags- givning till följande institutioner: Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, de regionala museerna, Stiftelsen Dansmusei- fonden för Dansmuseet, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Stiftelsen Strindbergsmuseet, Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, Nobelmuseet AB, Judiska museet, Bildmuseet, Zornsamlingarna, Röhsska museet och Riksförbundet Sveriges museer. Även inköp av vissa kulturföremål ingår i detta avsnitt.

11.2Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Museer och utställningar
8:1 Centrala museer: Myndigheter	956	985	972	1 006	1 019	1 035	1 057

8:2 Centrala museer: Stiftelser	237	240	240	245	247	250	255
8:3 Bidrag till vissa museer	42	47	46	48	49	50	51

8:4 Riksutställningar	45	44	44	43	44	44	46

8:5 Forum för levande historia	43	44	44	44	44	45	46
8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål	0	0	0	0	0	0	0
Summa Museer och utställningar	1 323	1 360	1 346	1 387	1 403	1 424	1 454

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

119

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

11.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen görs utifrån resultat vad gäller bl.a.

–publik verksamhet och besöksstatistik,

–förvaltning av samlingarna,

–insatser för digitalisering av kulturarvet,

–barns och ungas rätt till kultur,

–jämställdhets- och tillgänglighetsarbete,

–internationellt arbete och samverkan med andra myndigheter och aktörer.

Bedömningen utgår vidare från gjorda insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och utveckla verksamheten.

Resultat

Museibesök

Svenska museer fortsätter att locka till besök runt om i landet. Enligt Myndigheten för kulturanalys gjordes under 2012 mer än 17,4 miljoner besök vid landets museer. Utöver dessa besök gjordes uppskattningsvis ca 10 miljoner besök vid landets drygt 1 400 arbetslivsmuseer. Arbetslivsmuseerna, som till stor del drivs av ideella krafter, är exempel på det värdefulla bidrag som det civila samhället står för inom museisektorn.

Antalet besök vid centralmuseerna uppgick 2012 till cirka 7 miljoner, se tabell 11.2. I likhet med 2011 hade Skansen och Vasamuseet flest besök. Antalet besök ökade 2012 vid nära hälften av centralmuseerna. Den största ökningen stod Nordiska museet för och procentuellt sett ökade Moderna museet Malmö mest. Flygvapen- museum hade sitt bästa besöksår någonsin. Flera

museer hade dock färre besök 2012, störst var minskningen av besök vid Östasiatiska museet.

Närmare en fjärdedel av besöken vid central- museerna gjordes av personer under 19 år. Det sammanlagda antalet besök av barn och unga var nästan oförändrat mellan 2011 och 2012.

Samlade besöksundersökningar har genom- förts vid centralmuseerna och Riksantikvarieäm- betets besöksmål Gamla Uppsala och Glim- mingehus. Enligt undersökningarna gjordes majoriteten av besöken av kvinnor (cirka 57 procent). Det museum som besöktes av störst andel män är Flygvapenmuseum. Störst andel kvinnliga besökare hade Prins Eugens Walde- marsudde. Under 2012 var andelen utländska be- sökare totalt sett ungefär en tredjedel. Högst an- del utländska besökare hade Vasamuseet där andelen utrikes gäster översteg 80 procent.

Kulturarv för framtiden

Centralmuseerna har till uppgift att på ett långsiktigt och kvalitetssäkrat sätt vårda och förvalta sina föremålssamlingar inför framtiden. Insatserna inbegriper t.ex. allmän föremålsvård, konservering och förebyggande åtgärder såsom klimatförbättringar. Statens maritima museer, Statens försvarshistoriska museer och Nordiska museet har flyttat delsamlingar till nya och bättre magasin. Ett par museer har under året arbetat med att sanera samlingar från mögelangrepp till följd av olämpliga klimatförhållanden. För att undvika framtida angrepp har som ett första steg system för klimatövervakning installerats på Tekniska museet.

Riksrevisionen genomförde under 2012 en fördjupad granskning av museimyndigheternas samlingsförvaltning, som bl.a. visade brister i kvalitetssäkring av information i registersystem.

En brand på Etnografiska museet hösten 2012 då ca 700 föremål brand- eller vattenskadades och en efterföljande vattenläcka på samma museum har inneburit ett stort merarbete för museet. För att kunna renovera skadade magasinslokaler måste dessa tömmas. Detta kommer att prägla museets arbete även under 2013.

Förberedelserna för renoveringen av Natio- nalmuseums byggnad har utgjort en stor del av museets samlingsarbete under 2012 och museet stängdes för publik i början av 2013.

120

Under 2012 har Naturhistoriska riksmuseet bedrivit ett omfattande lokalprogram bland an- nat i syfte att förbättra arbetsmiljön i det trång- bodda och arbetsmiljömässigt nedgångna Botanhuset.

Regeringen arbetar med att förändra princi- perna för hyressättningen för de fem institu- tioner som har kostnadshyror, dvs. Operan, Dramaten, Naturhistoriska riksmuseet, Nation- almuseum och Historiska museet. Statens fastig- hetsverk har på regeringens uppdrag redovisat principerna för den förändrade hyressättningen. Ärendet bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

Arbetet med att realisera ett permanent Nobel Prize Center i Stockholm som bl.a. ska inrymma Nobelmuseum fortskrider. Under 2013 förvän- tas en arkitekttävling kring den nya byggnaden vid Nybroviken kunna utlysas.

Forum för levande historia

Verksamheten vid Forum för levande historia genomförs genom bl.a. utställningar, fortbild- ning av lärare och utveckling av metodmaterial för lärare och skolelever. Under 2012 registre- rades drygt 14 000 besök vid Forum för levande historia, varav omkring 8 000 var barn och unga upp till 19 år. Vidare har antalet orter i landet där myndigheten haft turnerande utställningar och fortbildning av lärare mer än fördubblats 2012 jämfört med 2011. För att verksamheten ska nå största möjliga geografiska spridning och förankring utvecklar myndigheten allt mer material som är webbaserat. År 2012 ökade antalet besök på myndighetens webbplats med 26 procent jämfört med föregående år.

Under 2012 präglades verksamheten vid myn- digheten särskilt av 100-årsminnet av Raoul Wallenbergs födelse. Forum för levande historia bidrog till minnesåret med flest aktiviteter och produkter av alla inblandade myndigheter och organisationer.

Riksutställningar

Riksutställningars uppdrag har förändrats i en ny instruktion fr.o.m. april 2011. År 2012 har varit myndighetens första hela år i dess nya roll som expert- och resursmyndighet för utveckling och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

samverkan inom utställningsområdet baserat på en global omvärldsbevakning och analys.

Riksutställningar har under året utvecklat sin nya roll och fått positiv respons på sitt arbete. Arbetet inom området barn och ungdomar har utifrån strategin för åren 2012–2014 utfallit väl. En fördjupad kartläggning av den svenska sam- tidskonstscenen har genomförts och en hand- lingsplan har därefter lagts fast. År 2012 har för första gången Samtidskonstdagarna arrangerats.

Myndigheten har tillhandahållit teknik- och metodstöd samt etablerat och genomfört ut- vecklingsprojekt för utställningsområdet. Under 2012 har Riksutställningar rapporterat uppdraget att i samråd med centralmuseerna föreslå enhet- liga metoder för kvalitativa publikundersök- ningar.

Digitalisering av kulturarvet

Inom ramen för regeringens nationella digitali- seringsstrategi, Digitalt kulturarv, har arbetet med ta fram planer för att digitalisera och till- gängliggöra centralmuseernas samlingar inletts. Detta arbete stöttas av samordningssekretariatet på Riksarkivet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet – Digisam (se avsnitt 9.4). Planerna ska rapporteras senast 2015.

Arbetet med att digitalisera kulturarvet har fortsatt under 2012. De centrala museerna är an- slutna till K-samsök eller motsvarande nationella eller internationella tjänster för samsökning av kulturarvsdata. Merparten av museernas digitali- serade material är därmed tillgängligt för både allmänhet och professionella. Sverige är en av de största leverantörerna av kulturarvsdata till det europeiska digitala biblioteket Europeana. Un- der 2012 har regeringen lämnat bidrag till Euro- peana.

För att ytterligare öka tillgängligheten till mu- seernas samlingar och samlade kompetens har centralmuseerna inlett ett samarbete med orga- nisationen Wikimedia Sverige. Genom Wikipe- dia når museerna betydligt fler besökare än genom sina egna webbplatser. Även vissa museers samarbete med Flickr och Google Art innebär ett ökat tillgänggörande av kulturarvet. Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet har i början av 2013 tillgängliggjort samtliga digitala bilder som myn-

121

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

digheten äger upphovsrätt till med hög kvalitet och fria för vidareanvändning.

Barns och ungas rätt till kultur

Kulturarvet, inte minst museerna, spelar en stor roll för barns och ungas utveckling och lärande. År 2012 var det första året för genomförandet av de strategier för barn och unga 2012–2014 som de statliga museerna tagit fram på uppdrag av re- geringen. Av museernas redovisningar framgår att verksamheterna har fått ökade inslag av tidig dialog med barn och unga vid utformningar av utställningar. Vidare har pedagogiska upplevelser för barn och unga utvecklats såväl inom ramen för det formella lärandet i förskola, grundskola och gymnasiet, som i samband med besök på egen hand eller tillsammans med vuxna.

Under 2012 har Skansen invigt ett nytt Lill- Skansen som är en viktig del i arbetet med barn och unga. Tekniska museet har beslutat att för- ändra utställningsutbudet så att det till 65 pro- cent är anpassat för barn och unga, mot tidigare 35 procent.

almuseums stora utställning under hösten, Stolt- het och fördom – kvinna och konstnär i Frank- rike och Sverige 1750–1860, som undersökte kvinnliga konstnärers villkor i dessa länder under en tid av omvälvande samhällsförändringar.

Tillgänglighet

Ett nationellt kulturpolitiskt mål är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. De flesta museer arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor, inte minst genom digitaliseringen av sina samlingar.

Under 2012 har Vasamuseet belönats med Stockholm stads S:t Julianpris för sitt tillgänglig- hetsarbete. I samverkan med Handikapphisto- riska föreningen har Nordiska museet sedan 2010 bedrivit projektet Handikapphistoria i kulturarvet. Projektet syftar till att öka institut- ioners engagemang inom handikapphistoria och samlar bl.a. in livsberättelser från personer med funktionsnedsättningar. Handisams uppföljning visar dock att det finns stora skillnader mellan museimyndigheternas tillgänglighet (se avsnitt 4 Kulturområdesövergripande verksamheter).

Jämställdhet

Museerna behöver arbeta långsiktigt med jäm- ställdhetsintegrering i sina verksamheter. För museer som får statligt bidrag innebär detta bl.a. att belysa och ge nya perspektiv på samlingar och utställningar utifrån jämställdhetsaspekter.

Statens historiska museer har haft regeringens uppdrag att under 2011 och 2012 ta fram un- derlag och utveckla metoder för en mer jämställd representation i svenska museisamlingar och ut- ställningar. För att driva det operativa arbetet med uppdraget bildades en arbetsgrupp, JÄMUS. Gruppen har arbetat med att bl.a. kart- lägga museernas behov, kommunicera uppdraget och diskutera idéer. Uppdraget redovisades till regeringen våren 2013. Bland annat har en kurs initierats, Chefsutbildning för ökad jämställdhet och mångfald i museernas samt i konst- och kulturinstitutionernas utåtriktade arbete. Flera centralmuseer har varit delaktiga i JÄMUS ar- bete.

Ett exempel på ett ökat jämställdhetsperspek- tiv i museernas verksamhet är Moderna museets fortsatta prioritering av kvinnliga konstnärer i sina utställningar. Ett annat exempel är Nation-

Internationellt arbete

Flertalet av centralmuseerna bedriver någon form av internationellt samarbete, vilket ofta är en förutsättning för att kunna genomföra en verksamhet av hög kvalitet och det internation- ella arbetet bidrar därmed till stora delar av mu- seernas resultat. Många centralmuseer är med- lemmar i internationella nätverk inom sina ämnesområden.

Det internationella samarbetet har under 2012 bl.a. innefattat engagemang i program och pro- jekt, forskning, in- och utlån av föremål samt även biståndsrelaterade verksamheter i samar- bete med Sida, såsom programmet Cultural Heritage for Sustainable Development. Det se- nare har drivits av Statens museer för världskultur med samarbeten i Kambodja, Laos och Vietnam och har bl.a. resulterat i en utställ- ning kring kulturarvets roll i främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati.

Ett annat exempel på internationellt samar- bete är Naturhistoriska riksmuseets medverkan i Consortium of European Taxonomic Facilities, inom vilket bl.a. projektet SYNTHESYS bedrivs sedan 2002. Projektet har 2012 för tredje gången

122

beviljats medel av Europeiska kommissionen. Riksutställningar bedriver, i sin roll som expert- och resursmyndighet för utveckling och sam- verkan inom utställningsområdet, ett regelbun- det internationellt utbytes- och kunskaps- inhämtande arbete.

Samverkan

Centralmuseerna samverkar både med varandra och med andra myndigheter och aktörer, inte minst det civila samhället. Några exempel är satsningen på Wikipedia som centralmuseerna samverkar kring och Centrum för maritima stu- dier som Statens maritima museer har etablerat tillsammans med Stockholms universitet.

Regeringens uppdrag till Riksförbundet Sveri- ges museer om att samla och vara kommunika- tionskanal för Sveriges museer har ökat sam- verkan inom hela sektorn. Antalet medlemmar och olika nätverksbildningar inom ramen för Riksförbundet Sveriges museer fortsatte att öka 2012.

Regeringen följer centralmuseernas arbete med att öka sin samverkan i enlighet med Centralmuseernas samarbetsråds rapport till re- geringen, Förstärkt samarbete inom museisek- torn (dnr Ku2010/552).

Bidrag inom kultursamverkansmodellen

Inom ramen för kultursamverkansmodellen har landstingen i flertalet län från och med 2011 suc- cessivt tagit över ansvaret för att fördela vissa statliga medel till regionala museiverksamheter. Utfallet av denna bidragsfördelning 2012 fram- går av avsnitt 4.4.2.

Analys och slutsatser

Centralmuseerna

Resultaten av centralmuseernas verksamhet i relation till de nationella kulturpolitiska målen bedöms i huvudsak som goda.

Flera centralmuseer redovisar ökade be- söksantal under 2012, men totalt minskade an- talet besök. Av centralmuseernas redovisningar framgår att utställningsutbudet 2012 inte nått upp till samma nivå som 2011. För att nå de nationella kulturpolitiska målen arbetar muse-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

erna med att visa en blandning av breda, populära utställningar och utställningar som är mer ni- schade och som når mindre målgrupper. Det in- nebär att antalet besök kan förväntas variera mellan åren. Besöksantalet är dock bara en varia- bel bland flera vid bedömningen av museernas resultat. Minst lika viktigt är att se på verksam- hetens kvalitet.

De museer som har redovisat resultat av egna kvalitativa besöksundersökningar anger att be- sökarna bedömer att verksamheterna har hög kvalitet.

Internationellt sett håller svenska museer hög klass, inte minst när det gäller verksamhet som är riktad mot barn och unga samt samarbete med skolan. Flertalet centralmuseer samverkar med förskole- eller skolklasser inom ramen för Skap- ande skola. Museernas satsningar på nya digitala medier skapar bl.a. bättre möjligheter att nå barn och unga. Regeringen bedömer att centralmuse- erna generellt arbetar med att möta barns och ungas behov samt prioriterar målgruppen i sin verksamhet. Regeringen kommer att fortsätta att följa institutionernas arbete med att implemen- tera strategierna för barn och unga i den löpande verksamheten.

Museernas samlingsuppdrag innebär behov av ökade insatser inom konservering, klimatför- bättring, magasinering och allmän föremålsvård. Museerna har genomfört ett flertal kvalitets- höjande åtgärder inom området men för flera museer är lokalsituationen alltjämt problematisk. Anslagsökningen för Nationalmuseum har inne- burit att verksamheten har kunnat förbereda evakueringen av Nationalmuseums huvudbygg- nad. Regeringen följer noga det fortsatta arbetet med renoveringen och även Naturhistoriska riksmuseets arbete med att åtgärda arbetsmiljö- problem för verksamheter i Botanhuset.

Regeringen ser ett betydande värde i att museernas samverkan och samarbete ytterligare utvecklas inom sektorn och med andra aktörer, inte minst civilsamhället.

Museerna har under senare år tagit en allt mer aktiv roll som en plats för diskussion och re- flektion över aktuella frågeställningar, som t.ex. demokratiutveckling, alla människors lika värde och kulturell mångfald.

Mot bakgrund av dagens snabba samhällsom- vandling och förändrade värderingar i samhället, och förväntningar hos medborgarna som denna förändring för med sig, finns ett behov av att se över museipolitikens mål och inriktning.

123

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Forum för levande historia

Regeringen bedömer att Forum för levande historias resultat är bra. Verksamheten har stor spridning i landet och är särskilt riktad mot unga och deras lärare. Myndighetens samverkan med forskningsinstitutioner, myndigheter och organisationer, nationellt och internationellt, bidrar till verksamhetens spridning och kvalitet.

Riksutställningar

Regeringens bedömning är att Riksutställningar har arbetat med att utveckla verksamhetsinne- hållet utifrån myndighetsinstruktion och upp- drag på ett nytänkande och konstruktivt sätt. Myndigheten har arbetat för att skapa ett sam- arbetsklimat som leder till engagerade sam- arbetspartners och god kunskapsspridning, vil- ket kan leda till ökad kvalitet inom utställningssektorn som helhet.

124

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 11.2 Antal besök vid centralmuseerna 2010–2012

Tusental (avrundade siffror)

		20101			2011			2012
	Andel	Andel	Antal	Andel	Andel	Antal	Andel	Andel	Antal
	kvinnor	män (%)		kvinnor	män (%)		kvinnor	män (%)
	(%)			(%)			(%)

Statens historiska	57	43	187 000	47	53	188 000	49	51	210 000
museer2
Nationalmuseum med	67	33	500 000	60	40	611 000	62	38	486 000
Prins Eugens Walde-
marsudde

Naturhistoriska	52	48	545 000	48	52	529 000	55	45	511 000
riksmuseet (inkl.
Cosmonova)
Statens museer för	58	42	948 000	61	39	912 000	58	42	619 000
världskultur
Livrustkammaren och	61	39	401 000	64	36	406 000	61	39	435 000
Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska
museet 2
Statens maritima	47	53	1 470 000	54	46	1 566 000	49	51	1 607 000
museer

Statens centrum för	61	39	103 000	47	53	137 000	49	52	94 000
arkitektur och design
(f.d. Arkitekturmuseet)3
Statens musikverk	57	43	81 000	59	41	78 000	61	39	80 000
(Musik- och
teatermuseet)

Statens	38	62	196 000	33	67	222 000	34	66	238 000
försvarshistoriska
museer

Moderna museet 3	57	43	578 000	59	41	619 000	60	41	587 000
Stiftelsen Nordiska	70	30	280 000	58	42	262 000	60	40	310 000
museet

Stiftelsen Skansen	61	39	1 285 000	55	45	1 398 000	60	40	1 415 000
Stiftelsen Tekniska	55	45	323 000	47	53	380 000	49	51	277 000
museet
Stiftelsen Arbetets	57	43	218 000	63	37	231 000	63	37	209 000
museum
Summa	57	43	7 252 000	55	45	7 539 000	57	43	7 078 000

Tabellen bygger på uppgifter från Myndigheten för kulturanalys rapport Besöksutveckling för museer 2012. Fördelning mellan kön är uppskattningar baserade på svar från ett urval besökare som deltagit i enkätundersökningar vid museerna.

1Uppgifterna för 2010 avseende fördelningen mellan kvinnor och män är hämtade från rapporten Besöksutveckling och tillgänglighet för museer 2010 från Statens kulturråd.

2Från och med 2012 ingår även besök till Tumba bruksmuseum (10 000 besök under 2012).

3Statens centrum för arkitektur och design och Moderna museet bedrev 2012 ett gemensamt projekt på Skeppsholmen, Bucky Dome. Sammanlagt lockade Bucky Dome till ca 17 000 besök. Dessa ingår inte i den redovisade besökssiffran för respektive museum.

125

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.5Budgetförslag

11.5.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 11.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	955 819		sparande	16 414
		985 392	1	Utgifts-	972 292
2013	Anslag	985 392	1	prognos	972 292
2014	Förslag	1 006 469
2015	Beräknat	1 018 775	2

2016	Beräknat	1 034 691	3

2017	Beräknat	1 056 613	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 006 471 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 1 006 467 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 1 006 468 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndig- heter: Statens historiska museer, National- museum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Statens centrum för arkitektur och design (tidigare Arkitekturmuseet), Statens försvarshistoriska museer och Moderna museet. Anslaget får även användas av nämnda myndig- heter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.

Tabell 11.4 Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2013	2014
Statens historiska museer	85 262	91 420
Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde	138 486	142 115

Naturhistoriska riksmuseet	160 408	163 749

Statens museer för världskultur	154 576	156 646

Livrustkammaren och Skoklosters
slott med Stiftelsen Hallwylska
museet	42 083	43 952

Statens maritima museer	117 475	119 644

Statens centrum för arkitektur och
design (f.d. Arkitekturmuseet)	49 736	50 488

Statens försvarshistoriska museer	109 051	110 231

Moderna museet	128 315	128 224

Summa	985 392	1 006 469

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.5 Sammanställning över avgiftsintäkterna1 till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2011	2012
Statens historiska museer	11 683	12 680

Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde2	71 506	57 895
Naturhistoriska riksmuseet3	35 026	31 500
Statens museer för världskultur4	45 740	20 866
Livrustkammaren och Skoklosters
slott med Stiftelsen Hallwylska
museet	15 368	17 291

Statens maritima museer5	20 739	33 088
Statens centrum för arkitektur och
design (f.d. Arkitekturmuseet)	6 703	5 649
Statens försvarshistoriska museer	19 701	19 334

Moderna museet	59 302	55 103

Summa	285 768	253 406

1I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2Intäktsminskningarna fr.o.m. 2012 avser främst entréer och visningar.

3Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas separat i tabell 11.6.

4Statens museer för världskultur disponerade avgifterna för Bergrumsutställ- ningar på 25 587 tkr under 2011.

5Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas separat i tabell 11.7.

126

Tabell 11.6 Uppdragsverksamhet Cosmonova

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2012	14 937	14 937	0

Prognos 2013	15 679	16 924	-1 245

Budget 2014	15 679	16 124	-445


Tabell 11.7 Uppdragsverksamhet Vasamuseet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)
Utfall 2012	94 647	94 124	523

Prognos 2013	96 498	97 000	-502

Budget 2014	103 423	102 500	923

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

till 1 018 775 000 kronor, 1 034 691 000 kronor respektive 1 056 613 000 kronor.

11.5.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 11.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	237 388		sparande	0
		239 538	1	Utgifts-	239 538
2013	Anslag	239 538	1	prognos	239 538
2014	Förslag	244 614

2015	Beräknat	247 305	2
2016	Beräknat	250 484	3

2017	Beräknat	255 377	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 244 614 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 244 613 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 244 614 tkr i 2014 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Tabell 11.8 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	985 392	985 392	985 392	985 392
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	19 353	31 637	47 525	69 409
Beslut	3 078	3 116	3 164	3 231

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-1 354	-1 371	-1 392	-1 421
Förslag/
beräknat an-
slag	1 006 469	1 018 775	1 034 691	1 056 613

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Statens historiska museer tillförs 5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att fortsatt kunna be- driva en kvalitativ verksamhet inom hela myn- dighetens verksamhetsområde.

Anslaget minskas med 1 922 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 006 469 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska mu- seet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Tabell 11.10 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2013	2014
Nordiska museet	111 209	113 373
Skansen	68 257	69 981

Tekniska museet	45 694	46 634

Arbetets museum	14 378	14 626

Summa	239 538	244 614

Avgiftsintäkterna för de centrala museerna som är stiftelser uppgick 2012 till ca 195,6 miljoner kronor.

Tabell 11.11 Sammanställning över avgiftsintäkterna 1 till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2011	2012
Nordiska museet	29 652	34 332

Skansen	116 965	128 688

Tekniska museet	35 077	26 499

Arbetets museum	6 425	6 082
Summa	188 119	195 601

1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

127

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 11.12 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	239 538	239 538	239 538	239 538
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	5 682	8 380	11 567	16 472
Beslut	-261	-264	-267	-272

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-345	-349	-353	-360
Förslag/
beräknat an-
slag	244 614	247 305	250 484	255 377

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

Anslaget minskas med 261 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 244 614 000 kronor anvisas under an- slaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 247 305 000 kronor, 250 484 000 kronor respek- tive 255 377 000 kronor.

11.5.3 8:3 Bidrag till vissa museer

Tabell 11.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	42 157		sparande	1 000
		46 639	1	Utgifts-	45 517
2013	Anslag	46 639	1	prognos	45 517
2014	Förslag	48 392
2015	Beräknat	48 925	2

2016	Beräknat	49 557	3

2017	Beräknat	50 527	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 48 391 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 48 392 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 48 392 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.

Tabell 11.14 Sammanställning över medelstilldelningen för Bidrag till vissa museer1

Tusental kronor

	2013	2014
Dansmuseet	9 476	10 095

Millesgården	3 946	4 030

Thielska galleriet	4 930	5 990
Föremålsvård i
Kiruna	13 179	13 773

Nobelmuseet	4 952	4 952

Svensk Form	2 824	3 420

Röhsska museet	1 002	1 002
Strindbergsmuseet	581	581

Judiska museet	1 602	1 602

Bildmuseet	743	743

Zornsamlingarna	404	204

Ájtte, Svenskt fjäll-
och samemuseum	500	500

Riksförbundet Sveri-
ges museer	1 500	1 500

Till regeringens
disposition	1 000

Summa	46 639	48 392

1 Medelstilldelningen för 2014 är preliminär.

Regeringens överväganden

Tabell 11.15 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:3 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	46 639	46 639	46 639	46 639
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 642	2 174	2 804	3 772
Beslut	172	174	176	180
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-61	-62	-62	-64
Förslag/
beräknat an-
slag	48 392	48 925	49 557	50 527

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.

128

Regeringen beräknar att anslaget ökar för att föreningen Svensk Form tillförs 0,5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att främja svenskt mode och svensk design internationellt.

Eftersom den tillfälliga höjningen av bidraget till Zornsamlingarna i budgetpropositionen för 2013 upphör minskas anslaget med 207 000 kro- nor.

Anslaget minskas med 121 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 48 392 000 kronor anvisas under an- slaget 8:3 Bidrag till vissa museer för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 48 925 000 kronor, 49 557 000 kronor respektive 50 527 000 kronor.

11.5.4 8:4 Riksutställningar

Tabell 11.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	45 147		sparande	452
		44 026	1	Utgifts-	43 897
2013	Anslag	44 026	1	prognos	43 897
2014	Förslag	43 163

2015	Beräknat	43 684	2

2016	Beräknat	44 343	3

2017	Beräknat	45 792	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 43 163 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 43 164 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 43 662 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksutställningars för- valtningsutgifter.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 11.17 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:4 Riksutställningar

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	44 026	44 026	44 026	44 026
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	686	1 226	1 908	2 867
Beslut	-1 484	-1 502	-1 525	-1 032

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-65	-66	-67	-68
Förslag/
beräknat
anslag	43 163	43 684	44 343	45 792

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 1 484 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av om- prioriteringar inom utgiftsområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 43 163 000 kronor anvisas under an- slaget 8:4 Riksutställningar för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 43 684 000 kronor, 44 343 000 kronor respektive 45 792 000 kronor.

11.5.5 8:5 Forum för levande historia

Tabell 11.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	42 837		sparande	1 215
		44 069	1	Utgifts-	44 194
2013	Anslag	44 069	1	prognos	44 194
2014	Förslag	43 787

2015	Beräknat	44 326	2

2016	Beräknat	45 014	3

2017	Beräknat	45 969	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 43 787 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 43 787 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 43 787 tkr i 2014 års prisnivå.

129

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ändamål

Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser.

Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remem- brance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.

Regeringens överväganden

Tabell 11.19 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:5 Forum för levande historia

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	44 069	44 069	44 069	44 069
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	830	1 383	2 088	3 067
Beslut	-1 048	-1 061	-1 077	-1 100

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-64	-65	-66	-67
Förslag/
beräknat
anslag	43 787	44 326	45 014	45 969

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 1 048 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 43 787 000 kronor anvisas under an- slaget 8:5 Forum för levande historia för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 44 326 000 kronor, 45 014 000 kronor respektive 45 969 000 kronor.

11.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 11.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	79		sparande	1
			1	Utgifts-
2013	Anslag	80	1	prognos	78
2014	Förslag	80

2015	Beräknat	80

2016	Beräknat	80

2017	Beräknat	80

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utställ- ningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har så- dant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Regeringens överväganden

Tabell 11.21 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	80	80	80	80
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	80	80	80	80

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 80 000 kronor anvisas under an- slaget 8:6 Statliga utställningsgarantier och in- köp av vissa kulturföremål för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 80 000 kronor, 80 000 kronor respektive 80 000 kro- nor.

130

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12 Trossamfund

12.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfunds verksamhet och stödet till trossamfunden.

12.2Utgiftsutveckling

Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Trossamfund
9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund	6	7	7	7	7	7	8

9:2 Stöd till trossamfund	60	75	73	78	79	79	75

Summa Trossamfund	67	82	80	85	86	87	83

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

131

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12.3Mål

Riksdagen har antagit mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

12.4Resultatredovisning

Resultat

Statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan lämnas i form av statsbidrag och avgifts- hjälp, se lagen (1999:932) om stöd till trossam- fund. Nämnden för statligt stöd till trossamfund fördelade under 2012 ca 60 miljoner kronor som stöd till 40 trossamfund och samverkansorgan i form av organisations-, verksamhets- och pro- jektbidrag.

Antalet personer som betjänas av de statsbi- dragsberättigade samfunden uppgick den 31 december 2012 till ca 757 000.

År 2000 inrättades Regeringens råd för kon- takt med trossamfunden. Syftet med rådet är att det ska vara ett forum för löpande kontakter samt ett utbyte av kunskap och erfarenheter. Ordförande i rådet är det statsråd som ansvarar för frågor om trossamfund. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden. Vid sina sammanträden under 2012 och 2013 har aktuella frågor med koppling till trossamfunden diskuterats såsom frågeställningar om läromedel i skolans religionsundervisning, massmedias bevakning av religion, skattereduktion för gåvor till ideella föreningar samt frågor om det religiösa landskapet i Sverige.

Den ökade efterfrågan på kunskap om tros- samfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har även inneburit att SST i fortsatt stor omfattning varit t.ex. remissinstans när det gäller utredningsförslag men även anlitats som expert när det gäller allmänna tros- samfunds- och religionsfrågor.

För att tillgodose behovet av expertkunskap i allmänna religions- och trossamfundsfrågor har SST bl.a. förstärkt kansliet med en handläggar-

tjänst med fördjupad kompetens inom de muslimska och ortodoxa trossamfunden.

SST har en konsulenttjänst för lokal kris- beredskap som har till uppgift att utveckla och samordna trossamfundens lokala organisation inom krisberedskap samt att uppmärksamma kommuner på behovet av kontaktnät som även omfattar församlingar knutna till SST. Inriktningen är att hitta lokala arbetsmodeller och lyfta fram goda exempel.

Regeringen har uppmärksammat trossamfun- dens betydelse i att utveckla och upprätthålla demokratin (dnr Ju2011/8862/D). SST har i uppdrag att föra en dialog med trossamfunden med syfte att stimulera ett arbete med demokrati och demokratiska värderingar. En delredovis- ning överlämnades till regeringen den 3 decem- ber 2012.

För att möta det ökande behovet att stödja trossamfunden tillfördes anslaget 9.2 Stöd till trossamfund 15 miljoner kronor fr.o.m. 2013.

Analys och slutsatser

Den religiösa mångfalden i samhället, liksom engagemanget för etiska och existentiella frågor, medför ökad uppmärksamhet för och förvänt- ningar på insatser från trossamfunden. Tros- samfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosinriktningar. Kontakter och samverkan mellan olika trossamfund, liksom trossam- fundens egen medverkan inom olika samhälls- områden, är värdefull. Trossamfunden erbjuder värdefulla mötesplatser där människor kan få ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställningar. Trossamfundens roll och arbete i krisberedskap är mycket betydelsefull och SST:s uppgift att samordna lokal krisberedskap fyller en viktig roll.

Regeringen bedömer att statens stöd till tros- samfunden bidrar till att främja den religiösa mångfalden och att statens stöd till trossamfund används i enlighet med målen för stödet.

132

12.5Budgetförslag

12.5.19:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tabell 12.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	6 371		sparande	365
			1	Utgifts-
2013	Anslag	6 982	1	prognos	7 017
2014	Förslag	7 196

2015	Beräknat	7 288	2
2016	Beräknat	7 408	3

2017	Beräknat	7 569	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 7 196 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 7 196 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 7 196 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Nämnden för statligt stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 12.3 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	6 982	6 982	6 982	6 982
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	221	313	433	594
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt3	-7	-7	-7	-7
Förslag/
beräknat
anslag	7 196	7 288	7 408	7 569

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 7 196 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund under 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 7 288 000 kronor, 7 408 000 kronor respektive 7 569 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12.5.2 9:2 Stöd till trossamfund

Tabell 12.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	60 232		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	75 232	1	prognos	73 422
2014	Förslag	77 662

2015	Beräknat	79 162
2016	Beräknat	79 162

2017	Beräknat	75 162

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får användas för ut- gifter för Skatteverkets avgiftshjälp.

Kompletterande information

I förordningen (1999:974) finns bestämmelser om statsbidrag till trossamfund.

Regeringens överväganden

Tabell 12.5 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 9:2 Stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	75 232	75 232	75 232	75 232
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	–	–	–	–
Beslut	2 500	4 000	4 000	–

Överföring
till/från andra
anslag	–	–	–	–
Övrigt	-70	-70	-70	-70

Förslag/
beräknat
anslag	77 662	79 162	79 162	75 162

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

För att möta det ökade behovet kring att ge stöd till trossamfunden tillförs anslaget 9:2 Stöd till

133

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

trossamfund 2 500 000 kronor 2014, 4 000 000 kronor 2015 samt 4 000 000 kronor 2016.

Regeringen föreslår att 77 662 000 kronor an- visas under anslaget 9:2 Stöd till trossamfund för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 79 162 000 kronor, 79 162 000 kronor re- spektive 75 162 000 kronor.

134

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13 Film

13.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens stöd till film- produktion och filmkulturella insatser som fördelas via Stiftelsen Svenska Filminstitutet samt Konstnärsnämndens filmstöd.

13.2Utgiftsutveckling

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Film
10:1 Filmstöd	303	317	317	317	310	295	295

Summa Film	303	317	317	317	310	295	295

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

135

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.3Mål

Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 4.3.

13.4Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet utgår från inriktningen för filmpolitiken som presenterades i Fokus på film – en ny svensk filmpolitik (prop. 2005/06:3, bet. 2005/06:KrU5, rskr. 2005/06:98). Bedömningen baseras på uppgifter om

–stöd till digitalisering av biografer,

–stöd till insatser för unga kvinnors filmskapande,

–könsfördelningen när det gäller produktionsstöd,

–insatser för bevarande av film,

–insatser för att sprida, visa och tillgängliggöra film, till exempel i utlandet, i skolor och för personer med funktionsnedsättning.

Bedömningen av resultat utgår även från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.

I redovisningen behandlas främst de resultat som avser de filmkulturella insatserna. I de fall där resultat av filmavtalet redovisas avses 2006 års filmavtal, som löpte ut den 31 december 2012.

Resultat

Den statliga filmpolitiken består av två delar: filmavtalet och filmkulturella insatser. Genom det avtal som ingåtts mellan staten, filmbranschen och flera tv-företag bidrar staten med medel – 185 miljoner kronor 2012 – till svensk filmproduktion samt till viss distribution och visning av film i hela landet. Insatser för olika filmkulturella ändamål – ca 120 miljoner kronor 2012 – sker helt genom statlig

finansiering. De filmpolitiska insatserna genomförs främst av Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet). Visst stöd fördelas även av Konstnärsnämnden.

Utvecklingen på filmområdet

Filmåret 2012 präglades av viktiga förändringar på flera sätt. Det var ett bra år för svensk film, biobesöken ökade under 2012 med 12 procent jämfört med 2011. Totalt gjordes ca 18,4 mil- joner biobesök, vilket är det bästa resultatet sedan slutet av 1980-talet. Drygt 4 miljoner besök på svenska filmer innebär en marknads- andel på 22 procent (20 procent 2011). Marknaden för dvd och BluRay minskade totalt sett under året, men försäljningen av svensk film i dessa format ökade något jämfört med 2011.

Antalet premiärsatta långfilmer på biograf var 216 under 2012, jämfört med 240 filmer 2011. Av dessa var 42 filmer svenska (19,4 procent), jämfört med 38 stycken (15,8 procent) 2011.

De tekniska förändringarna präglar hela utvecklingen av filmområdet. Digitaliseringen av filmbranschen tog ett stort steg framåt eftersom majoriteten av de svenska biograferna hade digitaliserats vid årets slut.

Villkoren för svensk film förändrades i och med det nya filmavtal som undertecknades den 25 september 2012 och som gäller för perioden den 1 januari 2013 – den 31 december 2015. I regeringens proposition Bättre villkor för svensk film (prop. 2012/13:22, bet. 2012/13:KrU2, rskr. 2012/13:112), som beslutades av riksdagen i december 2012, lades en ny inriktning fram för hela filmpolitiken, utifrån ledorden kvalitet, förnyelse och tillgänglighet.

Digitalisering av biografer

Under 2012 skedde den verkliga övergången till digital teknik vid landets biografer. En starkt bidragande orsak var att den största biograf- kedjan, SF Bio AB, slutförde digitaliseringen av sina biografer. Vid årsskiftet 2012/13 var 82 procent av alla biografsalonger i Sverige digitala, jämfört med 33 procent ett år tidigare och 17 procent vid årsskiftet 2010/11. Antalet biografer som har installerat digital utrustning, eller har fått stöd för detta, i minst en salong är 347 stycken, ca 76 procent. Ungefär 67 procent av de

136

digitaliserade salongerna kan visa filmer i 3D- format.

Regeringens satsning på digitalisering av biografer om totalt 60 miljoner kronor inleddes 2011. Mot bakgrund av den snabba digitali- seringstakten har de 15 miljoner kronor som var aviserade för 2014 kunnat börja fördelas redan under 2013. Statsbidraget hanteras av Film- institutet och under 2011–2012 har hittills ca 22 miljoner kronor till 87 salonger beviljats. Färre ansökningar än förväntat har inkommit, vilket främst beror på att inte alla biografer kunnat ordna den kompletterande finansiering som krävs för att få stöd. Beredskapen för teknik- skiftet har varierat mellan de olika aktörerna, vilket har krävt stora informationsinsatser från Filminstitutet. Kostnaderna för den tekniska utrustningen har också sjunkit mer än beräknat under den period som satsningen har pågått. Ny och billigare utrustning, ökad konkurrens mellan olika tillverkare och leverantörer samt en stark kurs för den svenska kronan har påverkat kostnadsutvecklingen.

Tillgänglighet till film

Digitaliseringen av biograferna har en direkt påverkan på tillgången till film i hela landet. En enklare och snabbare spridning av filmer gör det möjligt att lansera premiärfilmer samtidigt över hela landet samt att ha en mer flexibel program- sättning av biograftablån. Tekniken erbjuder också nya lösningar för att göra film tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättning.

Ny teknik påverkar utbudet

När det gäller teknikskiftets påverkan på biografernas utbud är de preliminära resultaten såväl positiva som negativa. De första analyserna visar att filmer med en mer begränsad publik har ökat mest procentuellt när det gäller antal besök och antal föreställningar på attraktiva tider. I denna grupp av filmer har antalet speldagar per film ökat, medan den har minskat för de mer publikdragande filmerna. Precis som i andra länder där biograferna har digitaliserats har premiärfilmer fått avsevärt kortare exploa- teringstider på svenska biografer. Tendensen till en likriktning av utbudet när alla biografer kan och vill visa samma premiärfilmer samtidigt märks även i Sverige.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

En enklare och billigare distribution borde underlätta för spridning av kvalitetsfilm och film från andra delar av världen än Europa och USA. De första resultaten tyder dock på att nya kostnader har tillkommit för distributörerna.

Tabell 13.2 Premiärsatta långfilmer på biograf 2010–2012 (i procent)

	2010	2011	2012
USA	43,2	46,2	41,5
Europa	33,2	30,0	35,5

Sverige	18,1	15,8	19.4

Övriga världen	5,4	7,9	3,7

Källa: Filminstitutet och egna beräkningar

Antalet premiärfilmer från övriga världen var endast åtta av totalt 217, dvs. knappt fyra procent, en halvering jämfört med 2011, trots att Filminstitutet särskilt stödjer lansering av importerad kvalitetsfilm.

Filmfestivaler och visningsorganisationer utför ett betydelsefullt arbete för spridningen av kvalitetsfilm och filmer från övriga världen. Filminstitutets stöd, som uppgick till knappt 4 miljoner kronor, har under 2012 fördelats till 13 filmfestivaler, bl.a. till utveckling av en filmfestival i samband med Umeå kultur- huvudstad 2014. Flera festivaler och visnings- organisationer har hittat nya sätt att stimulera spridning och visning av film, t.ex. turnéer med dokumentärfilmspaket till mindre orter och visning av festivalprogram på andra orter än i festivalstaden med hjälp av ny teknik.

De stöd som Filminstitutet tidigare har fördelat till regionala resurscentrum för film överförs successivt till kultursamverkans- modellen. Under 2012 fördelade Filminstitutet ca 4,6 miljoner kronor till fem regionala resurscentrum för att stimulera den regionala utvecklingen av filmpedagogisk verksamhet, visning av film och s.k. växthusverksamhet för unga filmare. Den regionala motprestationen var 14,5 miljoner kronor. Några regionala resurs- centrum har även fått EU-stöd, ca 1,4 miljoner kronor. Filminstitutet inledde under året ett analysarbete med anledning av de förändrade förutsättningarna för Filminstitutets samarbete med regionala aktörer.

137

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Textning och syntolkning

Den nya tekniken ökar tillgängligheten till film för personer med olika former av syn- och hörselfunktionsnedsättning.

Textade versioner av svensk film kan numera finnas på samma kopia som de otextade, vilket gör att filmerna kan visas med text redan i samband med biografpremiären.

Tabell 13.3 Stöd till textning och syntolkning (antal beviljade stöd)

		2010	2011	2012
Textning	Bio	14	15	22
	Dvd	29	33	10

Syn-	Bio	101	137	171
tolkning

	Dvd	4	7	5

Källa: Filminstitutet

Antalet stöd till textning på biograf ökade rejält under 2012. Under hösten, när digitaliseringen slagit igenom brett, fick de flesta svenska premiärfilmerna på digitala kopior stöd till textning.

Detta gav direkt resultat i nästan fyrdubblade besökssiffror på textade visningar, från tidigare 20–25 000 besökare per år till ca 90 000 under 2012. I det nya filmavtalet, som gäller fr.o.m. 2013, ställs krav på att filmer som får produktionsstöd ska kunna visas med svensk text. De flesta dvd-filmer textas i dag utan stöd.

Antalet genomförda syntolkade filmvisningar har också ökat, från 99 visningar 2011 till 147 visningar 2012, liksom den geografiska spridningen av visningarna. Besöksantalet ökade dock inte i motsvarande omfattning, från 1 300 till 1 600 besökare. Det bedrivs ett aktivt arbete av olika intresseorganisationer för att utveckla verksamheten.

Under 2012 fortsatte Filminstitutet och Post- och telestyrelsen projektet Tillgänglig bio på regeringens uppdrag. Syftet är att utveckla de tekniska förutsättningarna för syntolkning på digitala biografer och därmed göra film på bio tillgänglig för de människor som har synned- sättningar eller läs- och skrivsvårigheter. Uppdraget redovisades i maj 2013.

Ett filmarv som bevaras, används och utvecklas

För Filmarkivet vid Filminstitutet har digitaliseringens definitiva genombrott medfört ett antal förändringar av verksamheten. Det säkerhetsmaterial som mottagare av pro- duktionsstöd ska lämna in för filmens framtida bevarande är numera i princip alltid i digitalt format. Antalet titlar som deponeras i arkivet har ökat eftersom distributörerna lämnar in analoga kopior som inte längre är i distribution. Dock har deponeringen av utländsk biografvisad film upphört eftersom distributörerna hittills inte har kunnat överlämna de okrypterade kopior som krävs för långtidsbevarande.

Filminstitutet har antagit en digitial agenda samt planer och rutiner för hur arbetet i arkiv, bibliotek och bildarkiv ska bedrivas. Film- institutet startade 2012 ett fotokemiskt labora- torium i egen regi och utför även uppdrag åt arkiv i andra länder.

Filmarkivets egna samlingar av analog, svensk film motsvarar ca 6 500 långfilmer. Kostnaderna för att digitalisera den stora mängden film är höga.

Filmarvet görs tillgängligt genom Cinema- teket, som till stor del visar arkivets filmer. Unga Cinemateket, med inriktning på film för barn i åldrarna 7–12 år, slog besöksrekord under hösten 2012.

Webbplatsen filmarkivet.se, som invigdes 2011, bidrar i hög grad till att låta allmänheten få tillgång till delar av det svenska filmarvet. I samarbetsprojekt mellan Filminstitutet och Kungl. biblioteket tillhandahålls kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilmer ur respektive institutions samlingar gratis. Sedan starten har antalet filmer fördubblats och intresset är stort för att använda dem i under- visning, folkbildning och forskning samt i form av nyproduktion, utställningar och interaktiva läromedel.

Film för barn och unga

Svensk barnfilm har under senare år haft svårigheter både när det gäller antalet produktioner och publiksiffror. Under 2012 märktes dock en förändring och ett antal produktioner av barnfilmer som fått stöd av Filminstitutet påbörjades.

138

Som en uppföljning av regeringens uppdrag att ta fram en barn- och ungdomsstrategi för 2012–2014 har Filminstitutet fastställt en hand- lingsplan för barn och unga. Syftet med planen är att stärka intresset för barnfilm hos bl.a. filmskapare, finansiärer och publik. Tillgång till ett brett utbud av filmer för barn och unga samt vikten av eget skapande står i fokus.

Intresset för film i skolan är stort, och särskilt för svensk barn- och ungdomsfilm. I den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, har filmen fått en tydligare ställning vilket har lett till en ökad efterfrågan på kompetensutveckling för lärare. Antalet kommuner som ansökt om medel till filmpedagogiska projekt har ökat. Ansökningar från 37 kommuner beviljades (25 kommuner 2011).

Digitaliseringen har dock inneburit en minskad tillgång till filmer att visa. De digitala kopiorna hålls inte i lager av distributörerna efter den ordinarie biograflanseringen. Filminstitutet har därför undersökt möjligheten att återuppta sin distributionsverksamhet för att upprätthålla tillgången till ett antal filmtitlar för film- pedagogiska ändamål.

Jämställdhet

I 2006 års filmavtal sattes målet att ettdera könet, räknat i antal projekt som får stöd, senaste ett år före avtalsperiodens slut bör vara representerat till minst 40 procent inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Under avtalsperioden 2006–2012 har resultaten varierat en hel del, delvis påverkat av att underlaget är relativt begränsat när det gäller antalet filmer per år.

När det gäller de 36 svenska långfilmer (spel- och dokumentärfilm) som fick stöd av konsulent under 2012 var andelen kvinnor bland regissörer 31 procent, manusförfattare 33 procent och producenter 31 procent. Film- avtalets målsättning uppfylldes således inte under 2012. Sett över hela avtalsperioden är fördelningen mer jämn, nära fyrtio procent i de flesta kategorierna (se tabell 13.3). Andelen kvinnor bland spelfilmsregissörerna avviker fort- farande, även om det har skett en positiv förändring jämfört med föregående avtalsperiod (2000–2005), då den motsvarande andelen var 20 procent.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 13.4 Andel kvinnor som fått produktionsstöd under perioden 2006–20121 (procent)

	Lång spelfilm	Lång dokumentär	Kortfilm
Regi	29	39	43
Manus	39	38	45

Producent	36	44	50

1 Avser det år produktionsstöd erhållits Källa: Filminstitutet

Resultatet av Filminstitutets aktiva arbete med jämställdhet blir tydligt i en jämförelse mellan filmer som har producerats med respektive utan konsulentstöd. De senare har en klart sämre fördelning mellan könen (tabell 13.5).

Tabell 13.5 Andel kvinnor bland regissörer, manusförfattare och producenter av långa spelfilmer, med eller utan stöd från Filminstitutet (procent)

		2000–20051		2006–20121
	Med stöd	Utan stöd	Med stöd	Utan stöd

Regi	19	10	26	6
Manus	26	23	37	14

Producent	28	16	35	23

1 Avser det år filmen hade premiär. Källa: Filminstitutet

Obalansen i filmbranschen kvarstår och i 2013 års filmavtal har jämställdhetsmålet skärpts. Vid avtalsperiodens slut ska förhandsstöden, räknat i antalet projekt som får stöd, ha fördelats jämnt mellan kvinnor och män.

Regeringens satsning om totalt ca 8,3 miljoner kronor på unga kvinnors filmskapande 2010– 2014 syftar till att öka möjligheterna för unga kvinnliga filmskapare att etablera sig som filmare. Utfallet av denna satsning går inte att bedöma ännu.

Under 2012 har tolv olika regionala projekt pågått. Filminstitutet har även lanserat rapporten Inför nästa tagning4, som visar att unga kvinnor kan få förbättrade förutsättningar för film- skapande genom att medvetenheten om genus- frågor ökas vid landets filmutbildningar. I december 2012 beviljade Filminstitutet 2,35 miljoner kronor i stöd till 15 olika projekt.

4 Annika Wik. Inför nästa tagning – Hur kan förutsättningarna bli bättre för unga kvinnors filmskapande? (Svenska Filminstitutet 2012).

139

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Internationellt

Svensk film i utlandet

De senaste årens betydande intresse för svensk film utomlands håller i sig. Antalet förfrågningar från internationella festivaler om att få visa svensk film ökar, liksom efterfrågan på svenska regissörer, skådespelare och andra filmskapare till internationell filmproduktion.

Filminstitutet har valt att fokusera sitt lanseringsarbete på de högst prioriterade internationella filmfestivalerna. Svensk film visades därför på färre festivaler 2012. Lång spelfilm visades på 177 festivaler (220 festivaler 2011), dokumentärfilm visades på 110 festivaler (172 festivaler 2011) och kortfilm på ca 170 festivaler (ca 240 festivaler 2011).

Stöd till internationell lansering tilldelas filmer som blivit uttagna till de viktigaste festivalerna. Bland annat fick 19 långa spelfilmer och 31 dokumentärer stöd med totalt ca 2,9 miljoner kronor. Ett särskilt stöd delas även ut till Oscarslansering av svensk film.

Framgångarna för svensk film märks också i antalet vunna priser och i omfattningen av exporten. En av årets mest uppmärksammade svenska filmer var Oscarsbelönade Malik Bendjellouls Searching for Sugarman, som fick totalt femton internationella utmärkelser och dessutom hörde till de mest sålda titlarna 2012. Exporten av ny svensk film ökade markant 2011 och har legat kvar på motsvarande nivå 2012.

Samarbete kring spridning av svensk film i utlandet

Som en följd av propositionen Bättre villkor för svensk film (prop. 2012/13:22, bet. 2012/13:KrU2, rskr. 2012/13:112) gav regeringen i riktlinjebeslut respektive reglerings- brev uppdrag till Filminstitutet och Svenska institutet att närmare utreda formerna för främjandet och spridningen av svensk film i utlandet och lämna ett gemensamt förslag till en effektiv och samordnad verksamhetsform.

Uppdraget redovisades till regeringen den 28 mars 2013 (Ku2013/803). Filminstitutet och Svenska institutet fastställer i redovisningen gemensamma principer för samarbetet i syfte att öka effektiviteten och genomslaget i arbetet med spridning av svensk film i utlandet.

EU:s Mediaprogram

EU:s Mediaprogram omfattar stöd till ut- veckling, distribution och marknadsföring av

europeisk film i syfte att stärka den europeiska audiovisuella branschens konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Program- perioden avslutas 2013 och insatserna kommer att ingå i ramprogrammet Kreativa Europa.

Under 2012 tilldelades svenska projekt knappt 3,4 miljoner euro, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Störst andel, drygt 60 procent, gick till oberoende producenter. Stöd till digitalisering av biografer delades ut för första gången och sex svenska biografer be- viljades 20 000 euro vardera. Antalet svenska biografer som är aktiva i Europa Cinemas, det europeiska nätverket för biografer som visar en stor andel europeisk, icke-nationell film, har ökat från 13 till 42 under de två senaste åren då Folkets Bios samtliga biografer blivit med- lemmar. Göteborgs Internationella filmfestival fick festivalstöd för första gången 2012 och fick sedan förnyat förtroende för 2013 med en något högre stödsumma.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området syftar till att öka bredden och mångfalden i filmutbudet och till att stimulera filmkulturen i landet.

Digitaliseringens effekter på biografernas utbud, omsättning och publikutveckling behöver analyseras ytterligare innan några definitiva slutsatser kan dras. Det kan dock konstateras att den nya tekniken, inte minst 3D, och de ökade möjligheterna för biograferna att få tillgång till premiärfilmer har bidragit till de höga publiksiffrorna 2012. Möjligheterna till ökad tillgänglighet till film för personer med funktionsnedsättning har förbättrats, liksom förutsättningarna för ett flexibelt och brett utbud av film över hela landet.

För att filmarvet ska vara levande och föras vidare till kommande generationer ska det vara tillgängligt och kunna användas och utvecklas. Regeringens satsning på digitalisering av bio- grafer är nu till stora delar genomförd. Nu är det viktigt att verkligen kunna dra nytta av den tekniska utvecklingen och göra filmerna till- gängliga i digitalt format. Digitalisering av filmerna i Filminstitutets arkiv gör det möjligt att visa det svenska filmarvet och bidrar till ett brett och varierat utbud av film på svenska biografer och i andra visningsfönster, i synnerhet

140

när det gäller film som riktar sig till barn och unga.

Med det nya filmavtalet, som gäller från den 1 januari 2013, tar staten och film- och tv- branschen ett gemensamt ansvar för att främja svensk filmproduktion, såväl genom långsiktiga och stabila spelregler för svensk film som genom anpassning av stöden till en förändrad verklighet.

13.5Budgetförslag

13.5.1 10:1 Filmstöd

Tabell 13.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	302 894		Anslags-
2012	Utfall	302 894		sparande	0
2013	Anslag	317 144	1	Utgifts-	317 144
2013	Anslag	317 144	1	prognos	317 144
2014	Förslag	317 144

2015	Beräknat	309 644

2016	Beräknat	294 644

2017	Beräknat	294 644

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till svensk filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal. Anslaget får även användas för statsbidrag till filmkulturella åtgärder samt till digitalisering av biografer.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 13.7 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 10:1 Filmstöd

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	317 144	317 144	317 144	317 144
Förändring till följd av:
Beslut		-7 500	-22 500	-22 500

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	317 144	309 644	294 644	294 644

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget tillförs 7,5 miljoner årligen för perioden 2015–2018 för digitalisering av filmarvet. I enlighet med budgetpropositionen för 2013 minskas anslaget med 15 miljoner kronor 2015, då den särskilda förstärkningen av filmavtalet om 15 miljoner kronor som tillfördes anslaget 2014 för att täcka 2013 års anslagskredit upphört. Från och med 2016 minskar anslaget med 15 miljoner kronor som en följd av att det nuvarande filmavtalet löper ut den 31 december 2015.

Regeringen föreslår att 317 144 000 kronor anvisas under anslag 10:1 Filmstöd för 2014. För

2015, 2016	och 2017	beräknas avslaget till
309 644 000	kronor,	294 644 000 kronor

respektive 294 644 000 kronor.

141

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14 Medier

14.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheterna Presstöds- nämnden, Myndigheten för radio och tv och Statens medieråd samt presstödet och stödet till taltidningar. Avsnittet omfattar även Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges

Utbildningsradio AB. Budgetförslagen avseende Presstödsnämnden, presstödet och Myndigheten för radio och tv redovisas dock under utgiftsområde 1.

14.2Utgiftsutveckling

Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 2	2013	2014	2015	2016	2017
11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och
Finland	22	21	21	22	22	22	22

11:2 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen	3	2	2	3	3	3	3

11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	0 1	0 3	0 4	0 5	0 5	0 5	0 5
11:4 Statens medieråd	16	17	17	17	17	18	18
11:5 Stöd till taltidningar	118	122	124	83	76	91	91

Summa Medier	158	163	164	125	118	134	134

1Utfallet för 2012 var 307 000 kronor.

2Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

3Budget för 2013 är 383 000 kronor.

4Prognos för 2013 är 374 000 kronor.

5Förslag för 2014 och beräknat fr.o.m. 2015 är 383 000 kronor.

143

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för området, vilka är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92).

14.4Resultatredovisning

14.4.1 Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom området medier utgår bland annat från:

granskningsnämndens bedömning huruvida programföretagen i allmän- hetens tjänst har uppfyllt uppdraget i allmänhetens tjänst,

antalet tillstånds- och tillsynsärenden rörande radio och tv,

utbetalat presstöd i form av driftsstöd och distributionsstöd fördelat på antal tidningar,

antalet utgivna taltidningar samt kostnader och antalet abonnenter för dessa,

antalet beslut i granskningsnämnden för radio och tv,

insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan.

14.4.2 Radio och tv i allmänhetens tjänst

Resultat

Den nuvarande tillståndsperioden för program- företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) inleddes den 1 januari 2010 och löper till och med den 31 december 2013. Programföretagen följer varje år upp hur uppdraget har genomförts i redovisningar som lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) och gransknings- nämnden för radio och tv.

Regeringen har den 19 juni 2013 överlämnat propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) till riksdagen. I propositionen läggs förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla under kommande tillståndsperiod för radio och tv i allmänhetens tjänst.

Granskningsnämndens bedömningar

Granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv granskar SR:s, SVT:s och UR:s s.k. public service-redovisningar och bedömer om företagen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Gransknings- nämndens senaste rapport (Ku2013/1266) avser företagens redovisningar för 2012.

Granskningsnämnden har vid sin bedömning haft som utgångspunkt att företagens sändnings- tillstånd omfattar sändningar i marknätet och att verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar inte bidrar till uppfyllelsen av villkoren i sändningstillstånden. Enligt nämnden har det haft betydelse för bedömningen av hur företagen uppfyllt kraven på tillgänglighet för barn och unga med funktionsnedsättning, ung- domar som har teckenspråk som första språk, teckentolkning samt utvecklingen av program- verksamheten för äldre barn och unga. Vid en sammantagen bedömning finner gransknings- nämnden att programföretagen får anses ha uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst.

På vissa specifika områden, särskilt program- verksamheten för barn och unga, anser nämnden dock att villkoren i sändningstillstånden inte är uppfyllda. Enligt nämndens bedömning har inget av programföretagen uppfyllt kraven när det gäller utbud för barn och unga som tillhör språk- grupperna meänkieli och romani chib. SVT och UR anses inte heller ha uppfyllt kravet på att låta meänkieli och romani chib inta en särställning i programutbudet.

SR och SVT anses inte heller ha uppfyllt kraven avseende tillgänglighet till program för barn och unga med funktionsnedsättning. Nämnden anser vidare att SVT inte i tillräcklig utsträckning har prioriterat utvecklingen av programverksamheten för barn och unga eller uppfyllt kraven avseende utbud av nyheter samt kulturella och konstnärliga upplevelser för äldre barn och unga.

Slutligen anser granskningsnämnden att det råder tveksamhet i frågan om SVT har uppfyllt kraven vad avser spegling av hela landet och om

144

SR har uppfyllt kravet att lämna en särskild redogörelse för satsningarna på att göra program ur arkivet tillgängliga.

Analys och slutsatser

Utifrån granskningsnämndens rapport bedömer regeringen att SR, SVT och UR i huvudsak uppfyller sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Regeringen noterar dock att den kritik som nämnden har framfört på flera punkter är densamma som de två senaste åren. Det rör i synnerhet kraven på programverksamhet för barn och unga och särskilt vad avser program för barn och unga som tillhör språkgruppen romani chib. I årets rapport lyfts dock även brister i utbudet till barn och unga på meänkieli fram. Regeringen noterar att detta är en försämring av resultaten.

Den kritik som tidigare har riktats mot SVT och SR när det gäller tillgängligheten till program för barn och unga med funktions- nedsättning kvarstår även i årets bedömning. Regeringen noterar dock att gransknings- nämndens bedömningar avser företagens verk- samhet i marknätet. De verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar, till exempel webben, anser nämnden inte bidrar till att uppfylla de förpliktelser som programföretagen har enligt sändningstill- stånden.

Radio- och tv-verksamheten i allmänhetens tjänst behandlas som nämnts ovan i proposi- tionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164). I propositionen föreslår reger- ingen bl.a. skärpta villkor när det gäller utbudet på minoritetsspråk och teckenspråk samt högre krav på omfattningen av SVT:s och UR:s tillgänglighetstjänster. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen under den kommande tillståndsperioden när det gäller de områden där nämnden har pekat på brister.

14.4.3Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

Resultat

SVT ansvarar för överföringen av SVT World till Finland. Sverigefinska Riksförbundet har

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sändningstillstånd för den finska program- tjänsten TV Finland för perioden 1 april 2008 till 31 mars 2014. Sändningstillståndet är utfärdat av Myndigheten för radio och tv och sändnings- området omfattar Storstockholm, Uppsala, Västerås och Fagersta. TV Finland finns också tillgänglig i kabel-tv-nät i det aktuella sändningsområdet.

Analys och slutsatser

Utbytet av tv-sändningar mellan Sverige och Finland fungerar väl.

Samtliga tillstånd att sända tv i marknätet, som inte avser tv-sändningar som finansieras med radio- och tv-avgiften, löper ut den 31 mars 2014. Sverigefinska Riksförbundet kommer i likhet med andra tillståndshavare i marknätet att få ansöka om ett nytt sändningstillstånd från Myndigheten för radio och tv.

14.4.4 Kommersiell radio och tv

Resultat

Radio- och tv-lagen (2010:696) innehåller bl.a. bestämmelser om tillståndsgivning i marknätet, reklam, sponsring och produktplacering samt tillgänglighet för personer med funktions- nedsättning.

Vissa ändringar av radio- och tv-lagen trädde i kraft den 1 januari 2013 (prop. 2011/12:151, bet. 2012/13:KU6, rskr. 2012/13:33). Lagens be- stämmelser om att tv-sändningar i viss ut- sträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning har utvidgats så att de gäller även för tv-sändningar i tråd, dvs. sänd- ningar i kabel och ip-nät. Vidare har det blivit tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang.

För närvarande har, vid sidan av SVT och UR, 48 nationella och sju lokala tv-kanaler haft till- stånd att sända i marknätet. Sju av de nationella kanalerna sänds med högupplöst bild (hd-tv), övriga med standardupplöst bild.

Analog kommersiell radio sändes under 2012 i 52 områden med sammanlagt 103 tillstånd.

145

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Genom radio- och tv-lagen skapas goda villkor för företag på radio- och tv-marknaderna vilket leder till större mångfald. Arbetet med att förbättra tillgängligheten till tv-innehåll för personer med funktionsnedsättning fortsätter i och med Myndigheten för radio och tv:s årliga beslut.

Samtliga tillstånd att sända tv i marknätet, som inte avser tv-sändningar som finansieras med radio- och tv-avgiften, löper ut den 31 mars 2014. Myndigheten för radio och tv kommer under hösten 2013 att påbörja en ny tillstånds- process som ger programföretag möjlighet att ansöka om nya sändningstillstånd som ska gälla från och med den 1 april 2014.

14.4.5 Lokal icke-kommersiell radio och tv

Resultat

Närradion är det lokala föreningslivets radio. Vid utgången av 2012 hade 831 föreningar sändningstillstånd, en minskning med 32 sedan 2011. Tillstånden fördelades på 151 sändnings- områden, en minskning med sex områden sedan föregående år. Det fanns vid årsskiftet 24 förordnade lokala kabelsändarorganisationer i Sverige, vilket är oförändrat jämfört med 2011.

Myndigheten för radio och tv redovisade i oktober 2012 regeringens uppdrag att kartlägga om och i så fall i vilken utsträckning tillstånd att sända närradio används i vinstsyfte (Ku2012/1563). I uppdraget ingick att överväga och, om det bedömdes motiverat, föreslå regeländringar eller andra åtgärder i syfte att motverka sådan användning.

Myndigheten för radio och tv bedömer i sin rapport att närradion i huvudsak uppfyller sitt syfte att vara det ideella föreningslivets och de registrerade trossamfundens radio som är fri från kommersiella intressen. De få inslag av kommersiella intressen som myndighetens kartläggning påvisar, kan enligt myndigheten inte anses ha någon större påverkan på närradion som helhet. Mot denna bakgrund ser inte myndigheten tillräckliga skäl att nu föreslå regel- ändringar eller andra åtgärder. Närradions utveckling bör dock enligt myndigheten följas noggrant och en mer övergripande översyn av

det svenska radiolandskapet göras inom de kommande tre åren.

Analys och slutsatser

Lokal icke-kommersiell radio och tv är betydelsefull för att olika intressen och åsikter ska kunna göra sig hörda och främjar på så sätt yttrandefrihet och mångfald i samhället.

Regeringen finner mot bakgrund av Myndigheten för radio och tv:s redovisning inte anledning att för närvarande vidta några åtgärder när det gäller närradion. Regeringen följer dock fortsatt utvecklingen på området.

14.4.6 Granskning av program

Granskningsnämnden för radio och tv har till uppgift att, genom granskning i efterhand, övervaka om program som har sänts i radio, tv eller tillhandahållits i beställ-tv står i överensstämmelse med radio- och tv-lagen och de programrelaterade villkor som gäller för tjänsterna. Innehållsregler finns för public service-företagen och, i begränsad utsträckning, för TV4 AB och de övriga svenska kanaler som sänder i marknätet, bl.a. regler om saklighet och skydd för privatlivet. För public service- företagen finns därutöver särskilda bestämmelser för sändningsverksamheten i allmänhetens tjänst.

Resultat

Under 2012 har 1 189 granskningsärenden diarieförts vid Myndigheten för radio och tv, varav 1 164 anmälningar och 25 egna initiativ från nämnden. Ungefär 80 procent (945 ärenden) gäller de tre public service-företagens sändningar, vilket är i nivå med tidigare år.

Totalt har 1 245 ärenden avgjorts under 2012, varav 217 ärenden beslutades vid sammanträde i nämnden. Övriga beslut har fattats av nämndens ordförande. Granskningsnämnden beslutade i 49 procent av inkomna ärenden att dessa inte skulle leda till någon prövning. Sammantaget ligger andelen friande respektive fällande beslut på en jämn nivå över tid, där fällande beslut uppgår till fem till tio procent av den totala mängden ärenden.

146

Vid vissa överträdelser av radio- och tv-lagens bestämmelser kan programföretag åläggas att betala en särskild avgift (lägst 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor). Det finns även möjlighet för granskningsnämnden att förelägga programföretag vid vite att följa vissa åtaganden som följer av lag och villkor. Gransknings- nämnden ansökte under 2012 om påförande av särskild avgift i tio fall, vilket är två fler än året innan.

Under 2012 fortsatte trenden med en kraftig ökning i andelen inkomna anmälningar, mängden anmälningar uppgick under 2012 till ca 3 000, att jämföra med ca 1 200 under 2010. Alla anmälningar leder dock inte till granskning. Ökningen av antalet anmälningar kan bero på att det inom sociala medier har blivit vanligt med uppmaningar till följarna/besökarna att anmäla program.

Analys och slutsatser

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 14.2 Antal dagstidningar med driftsstöd 2010–2012

Frekvens

2010

2011

2012

1-2 nr/vecka	64	66	67

3-5 nr/vecka	5	5	5
6-7 nr/vecka	18	18	16

Samtliga	87	89	88

Källa: Presstödsnämnden

Driftsstödet har för 2012 uppgått till 474 mil- joner kronor (499,8 miljoner kronor 2011) och betalats ut till 88 tidningar, varav 21 är hög- och medelfrekventa och 67 är lågfrekventa.

Tabell 14.3 Antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt kostnader 2010–2012

	2010	2011	2012
Antal tidningar	136	135	135

Antal exemplar	791	764	725
(miljoner)
Kostnad (mnkr)	66,8	65,3	61,3

Källa: Presstödsnämnden

Genom den efterhandsgranskning som gransk-	Under 2012 betalades 61,3 miljoner konor ut i
ningsnämnden gör säkerställs att radio- och tv-
lagen samt bestämmelserna i sändningstill-	distributionsstöd till 135 tidningar, varav 97 är
stånden följs. Runt hälften av anmälningarna till	hög- och medelfrekventa och 38 lågfrekventa.
nämnden leder inte till prövning och av de som	År 2012 fanns det, enligt Tidningsstatistik
leder till prövning frias en mycket stor andel.	AB, 178 unika dagstidningstitlar. Antalet tid-
Regeringen noterar att den kraftiga ökningen av	ningstitlar uppgick till 181 under 2011 och 180
mängden anmälningar inte har lett till en	under 2010. Under 2012 hade knappt hälften
motsvarande ökning av fällande beslut, vilket	(88) av landets dagstidningar driftsstöd medan
tyder på att efterlevnaden av reglerna inte har	knappt tre fjärdedelar (135) hade distributions-
minskat men att medvetenheten om möjligheten	stöd.
att anmäla program ökat.	De senaste årens strukturförändringar har
Regeringen anser att granskningsnämndens	medfört att svenska dagstidningar från norr till
arbete fungerar väl och konstaterar att efter-	söder samordnats, huvudsakligen i regionala
levnaden av reglerna för radio och tv samman-	grupper. Numera finns det endast tre från lokala
taget är god.	konkurrenter helt fristående andratidningar med
	6- eller 7-dagarsutgivning.
	Som en följd av den vikande konjunkturen
14.4.7 Presstöd	kom under 2011 varsel om betydande personal-
	neddragningar vid flertalet av landets tidnings-
Resultat	företag. Det har också lett till organisations-
	förändringar	och minskad utgivningsfrekvens.
Syftet med presstödet är att värna mångfalden på	Under 2012 har dagspressens annonsförsäljning
dagstidningsmarknaden. Presstödet, som lämnas	vänt nedåt.	Annonsörer överger i ökad ut-
i form av driftsstöd och distributionsstöd, har	sträckning tryckta medier för internetbaserade
under 2012 uppgått till totalt 535,3 miljoner	kanaler.
kronor, vilket ledde till ett anslagssparande på	Dagstidningarnas sammanlagda upplaga har
31,4 miljoner kronor.	minskat under flera år. Trenden med minskande

upplagor har fortsatt under 2012.

Utgifterna för presstödet var under 2012 cirka 30 miljoner kronor lägre än under 2011. Utgift-

147

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

erna för driftsstöd har minskat med 26 miljoner kronor 2012 jämfört med 2011. De minskade kostnaderna förklaras bl.a. av nedtrappningen av stödet till storstadstidningar och sjunkande upplagor för många tidningar. Tre nya tidningar med utgivning en gång i veckan har beviljats driftsstöd under året. En lågfrekvent tidning med driftsstöd upphörde med utgivningen vid utgången av 2012. Två sexdagarstidningar gick samman till en tidning, en tidning gick från sexdagarsutgivning till endagsutgivning och en tidning avsade sig driftsstödet efter att tidningen bytt ägare. Även kostnaderna för distributions- stödet fortsätter att minska som en följd av sjunkande upplagor. Minskningen var dock större än under tidigare år.

Från och med den 1 januari 2011 infördes i presstödsförordningen (1990:524) ett krav på att tidningsföretag som har beviljats driftsstöd för en dagstidning årligen i efterhand ska lämna in en redovisning till Presstödsnämnden, som har att kontrollera att användningen av driftsstödet sker i överensstämmelse med förordningen. Presstödsnämnden har för första gången 2012 lämnat en sammanställning av tidningars redo- visade uppgifter för 2011. I den lämnade rapporten gjorde nämnden bedömningen att driftsstödet använts till de godkända kostnaderna på tidningarna som beviljats drifts- stöd.

Presstödsnämnden har även för första gången 2012 följt upp och redovisat kostnader och kostnadsutveckling för tidningsdistributionen samt distributionsföretagens prissättning av distributionstjänsten. Uppföljningen visar att kostnaderna för distribution i genomsnitt var ca 20 procent av tidningens totala kostnader. Uppföljningen visar också att distributions- företagens kostnader inte kan sänkas i den takt som upplagevolymen minskar, vilket innebär ökade kostnader per exemplar.

Analys och slutsatser

Under 2012 har flera redaktionella samarbeten ingåtts mellan högfrekventa driftsstödstidningar med samma ägare som den andra tidningen på utgivningsorten. Krav på redaktionell själv- ständighet är därmed väsentlig för att säkerställa en redaktionell mångfald.

Distributionsstödet har sjunkit under flera år, som en följd av generellt sjunkande upplagor,

vilket innebär att distributionsstödets relativa betydelse har minskat.

Regeringen bedömer att Presstödsnämndens arbete med prövning av ansökningar om presstöd och tillämpning av presstödsförord- ningen bidrar till att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. De nya bestämmelserna om redovisningskrav och kontrollen av användningen av stödet bidrar till en bättre kontroll och uppföljning av stödet. Därigenom kan stödet nyttjas mer effektivt än tidigare och möjligheterna att uppnå målen förbättras.

Det bör emellertid beaktas att det nuvarande presstödssystemet utformades i en tid då förutsättningarna för dagspressen var helt andra än i dag. Presstödskommittén har i uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen utifrån en bred genomlysning av dagens konkurrensförutsättningar på mediemarknaden och behoven av stöd till dagspressen (dir. 2011:112). Utifrån denna översyn ska kommittén lämna förslag till hur ett framtida stödsystem kan utformas. Uppdraget har redovisats slutligt den 11 september 2013.

Mot bakgrund av Presstödskommitténs arbete görs i dagsläget inga förändringar inför 2014 förutom sådana som avser stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli (se avsnitt 14.8).

14.4.8 Taltidningar

Resultat

Vid utgången av 2012 gavs sammanlagt 99 taltidningar ut (tabell 14.4). Av dessa gavs 77 ut som inlästa taltidningar (65 radiotidningar, 3 kassettidningar och 9 cd-tidningar) och 22 som talsyntestidningar (s.k. RATS-tidningar). Tre tidningar kom ut både som radiotidning och talsyntestidning. En tidning kom ut både som radiotidning och cd-tidning.

Tabell 14.4 Antal taltidningar 2010–2012

	2010	2011	2012
Radiotidningar	66	66	65
Cd/Kassettidningar	14	13	12

Talsyntestidningar	22	23	22

Totalt	102	102	99

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

148

Taltidningarna täcker i det närmaste hela landet och mer än hälften av landets alla dagstidningar ges ut som taltidning.

Utgifterna för taltidningsverksamheten uppgick 2012 till 117,9 miljoner kronor, vilket var 7,4 miljoner kronor lägre än 2011.

Tabell 14.5 Antal taltidningsabonnenter 2010–2012

	2010	2011	2012
Radiotidningar	6 810	6 309	5 759

Cd-tidningar	438	400	109

Kassettidningar	108	87	392
Talsyntestidningar	846	852	782

Totalt	8 202	7 648	7 042

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Antalet taltidningsabonnenter har fortsatt att minska. Under 2012 var minskningen 606 abonnenter. Könsfördelningen bland abonnent- erna är totalt sett relativt jämn, även om män är överrepresenterade när det gäller talsyntes- tidningar.

I maj 2010 gav regeringen ett uppdrag till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (numera Myndigheten för tillgängliga medier), Taltid- ningsnämnden och Post- och telestyrelsen om den framtida taltidningsverksamheten. Upp- draget har delredovisats vid fyra tillfällen och ska slutredovisas den 31 december 2013. Riksdagen har den 12 december 2012 beslutat om in- riktningen för den nya taltidningsverksamheten (prop. 2012/13:1 utg. omr. 17, bet. 2012/13:KrU1, rskr. 2012/13:106).

Regeringen har den 17 januari 2013 beslutat om en ny förordning som reglerar förut- sättningarna för taltidningsstöd till den nya verksamheten samt innehåller regler om mot- tagarutrustning (förordningen [2013:9] om tal- tidningar och mottagarutrustning). Förord- ningen trädde i kraft den 1 mars 2013.

Myndigheten för tillgängliga medier utvecklar det nya taltidningssystemet baserat på produktion med talsyntes och distribution via internet. Med de nya taltidningarna blir hela dagstidningen tillgänglig och inte enbart en 90 minuters inläst version. Det nya systemet medför också större flexibilitet gällande hur, när och var prenumeranten kan ta del av sin tal- tidning.

Myndigheten för tillgängliga medier bedömer att en övergång till det nya taltidningssystemet kan inledas under hösten 2013.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Stödet till taltidningar garanterar utgivning av och tillgång till taltidningar för synskadade eller personer med funktionsnedsättning som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning, afatiker eller dyslektiker. Stödet fyller därför en viktig funktion i samhället och bidrar till att öka mediernas tillgänglighet.

Den fortsatta minskningen av antalet taltidningsabonnenter kan bland annat förklaras med att verksamheten befinner sig i ett förändringsskede med fokus på den kommande teknikomläggningen. Därtill kommer att tre taltidningar har lagts ned under året och att antalet uppsägningar varit större än antalet nytecknade abonnemang.

Det nya systemet för produktion och distribution av taltidningar som ska börja införas av Myndigheten för tillgängliga medier innebär en möjlighet att utveckla taltidningsverksam- heten, förbättra tillgängligheten och nå fler användare till en lägre kostnad jämfört med dagens system. Därmed kommer teknikom- läggningen på sikt att leda till utgiftsminskningar för staten.

14.4.9Skydd av barn och unga mot skadlig mediepåverkan

Medier är i dag en integrerad del av barns och ungas liv. Den snabba utvecklingen av den digitala tekniken har inneburit att medier blivit ett självklart verktyg för information och kommunikation. Internetanvändningen har ökat kraftigt den senaste tioårsperioden. En genom- snittlig dag använder barn i åldrarna 9–14 år 73 minuter till aktiviteter på internet. Motsvarande siffra för ungdomar i åldern 15–24 år är 186 minuter. Internet är i åldersgruppen 15–24 år den viktigaste källan för både information och underhållning5. Det är en utveckling som öppnar för nya möjligheter, samtidigt som riskerna inte ska underskattas.

Enligt FN:s barnkonvention har barn och unga rätt till yttrande- och informationsfrihet, men de ska samtidigt skyddas mot information

5 Nordicom – Sveriges Mediebarometer 2012

149

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och material som är till skada för deras välfärd. Det är också utgångspunkten i regeringens arbete för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan.

Medie- och informationskunnighet

Det digitala samhället ställer allt högre krav på förståelse för mediernas logik och funktionssätt. Det handlar om förmåga att hitta och till- godogöra sig information och att analysera innehållet i denna, förmåga att använda medier för kommunikation samt att skapa medialt innehåll. Dessa olika förmågor och kunskaper kallas samlat för medie- och informations- kunnighet. Att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan handlar i dag till stor del om att genom ökad medie- och informations- kunnighet stärka dem som medvetna medie- användare.

Resultat

Statens medieråd har regeringens uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Det senaste året har myndig- heten särskilt fokuserat på insatser för ökad medie- och informationskunnighet. Bland annat genomfördes en stor satsning för att sprida det pedagogiska materialet Nosa på nätet, till alla skolor med elever i förskoleklass till årskurs 3. Detta resulterade bl.a. i en kraftig ökning av antalet nybeställningar av materialet.

Statens medieråd bedriver samverkan med ett stort antal myndigheter och organisationer. Under året har bl.a. ett nytt samarbete inletts med Svensk biblioteksförening för att undersöka vilken roll biblioteken och bibliotekarierna kan spela i mediekunnighetsarbetet. Detta resulterade i skriften Det unga internet – om bibliotek och mediekunnighet. Samarbetet kommer att fortsätta under 2013.

Inom ramen för Nordic Youth Internet Governance Forum deltog Statens medieråd till- sammans med övriga nordiska mediemyndig- heter och Nordiskt Informationscenter för Medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) i genomförandet av ett ungdoms- forum om internets styrning. Samarbetet resulterade i att Statens medieråd och Nordicom tillsammans med fem nordiska ungdomar hösten 2012 arrangerade seminariet Youth have their

say on Internet Governance vid den internatio- nella konferensen Internet Governance Forum i Baku, Azerbajdzjan. Seminariet bidrog till att ungdomars egna kunskaper och erfarenheter togs tillvara i arbetet för ett säkrare internet.

Som ett led i arbetet för att skydda barn och ungdomar mot skadlig mediepåverkan har Statens medieråd även i uppdrag att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt. Myndigheten fattade 647 beslut om ålders- gränser under 2012 och av dessa överklagades tio till kammarrätten. I två fall biföll kammarrätten överklagandet, i resterande åtta fall ändrades inte myndighetens beslut.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunika- tionsområdet. Under året har de, i samverkan med bl.a. Svenska Unescorådet, gjort en över- sättning och bearbetning av Unescos ramverk för Medie- och informationskunnighet för lärare och lärarutbildningar. Ramverket syftar till att stärka kunskapen om medier och mediesam- hällets förutsättningar utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv och bidrar därmed till att stärka utbildningen i medie- och informa- tionskunnighet.

Även verksamheten inom gransknings- nämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv bidrar till att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Gransknings- nämnden övervakar, genom efterhandsgransk- ning, om program som har sänts i tv eller radio av svenska programföretag står i överens- stämmelse med radio- och tv-lagen (2010:696) samt med de villkor i sändningstillstånd som bl.a. rör mediets genomslagskraft.

Under 2012 har 1 245 ärenden avgjorts i granskningsnämnden. I 13 av dessa ärenden fälldes inslagen på grund av att de ansågs strida mot bestämmelsen om mediets särskilda genom- slagskraft genom att de exempelvis var skrämmande, innehöll våld eller uppmuntrade till farligt beteende. Ytterligare två ärenden fälldes för utebliven varning före program med våldsinslag.

Sedan 2008 arbetar Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag för att förebygga sexuell exponering och exploatering av barn och unga på internet och i andra interaktiva medier. Under 2012 genomfördes utbildningsinsatser riktade bland annat till personal som i sin verksamhet

150

möter ungdomar i syfte att öka kunskapen på detta område och därmed öka säkerheten för barn och unga på nätet.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att den tekniska och digitala utvecklingen liksom den kraftigt ökande användningen av digitala medier för information och kommunikation ökar behovet av att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. Åtgärder för att stärka medie- och informations- kunnigheten hos barn och unga är en central del av detta arbete. Genom ökad kunskap minskar riskerna för skadlig mediepåverkan.

Regeringen bedömer att Statens medieråds och även Nordicoms verksamhet för att sprida kunskap inom detta område har bidragit till att skydda barn och unga från skadlig medie- påverkan. Genom deras arbete får lärare, lärar- utbildare och andra som arbetar med barn och unga kunskap om barns och ungas medievanor och om hur man, genom medie- och informationskunnighet, kan stärka dem som medvetna medieanvändare.

Lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt syftar till att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan genom att tillgången till film som kan vara till skada för deras välbefinnande begränsas. Regeringen bedömer att Statens medieråds arbete med att fastställa åldersgränser för film fungerar väl. Få beslut överklagas och det förekommer sällan kritik mot besluten från allmänheten. Av över- klagandena är det en klar majoritet som avslås vilket innebär att Statens medieråds beslut kvarstår.

Åldersgränser för film är en viktig del av arbetet för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Samtidigt ser regeringen att den snabba mediala och tekniska utvecklingen liksom befolkningens förändrade medievanor innebär nya förutsättningar för verksamheten. Regeringen har därför i juli 2013 tillsatt en utredning (dir. 2013:77) för att se över den framtida modellen för fastställande av ålders- gränser för film. I uppdraget ingår att lämna förslag till hur verksamheten ska utformas och finansieras i framtiden. Utredaren ska ta ställning till om det är möjligt att med bibehållet skydd av barn och unga mot skadlig medie-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

påverkan övergå till ett system där branschen tar ett större ansvar för åldersgränser för film.

Genom granskningsnämndens arbete ökar kunskapen hos programföretagen om radio- och tv-lagens bestämmelser om bl.a. våldsskildringar och mediets genomslagskraft. Detta har bidragit till att efterlevnaden av bestämmelserna hos de svenska programföretagen är god.

14.4.10Sammanställning och spridning av information om utvecklingen inom medieområdet

Resultat

Flera aktörer arbetar med att ta fram informa- tion om utvecklingen inom medieområdet.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet följer medieutvecklingen, utarbetar mediestatistik, kartlägger medie- marknaden samt analyserar aktuella trender. Nordicom genomför årligen den s.k. Medie- barometern.

Myndigheten för radio och tv har till uppgift att följa utvecklingen och branschstrukturen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten.

Statens medieråd har ett särskilt ansvar att följa medieutvecklingen när det gäller barn och medier. Som en del i detta ger myndigheten bl.a. vartannat år ut publikationen Ungar och medier.

Myndigheternas arbete för att följa och sprida information om medieutvecklingen bidrar till att öka kunskapen om såväl medieanvändningen i Sverige som mediebranschens utveckling och förutsättningar. Arbetet har resulterat i ett flertal rapporter och kunskapssammanställningar som har stor betydelse såväl för utvecklingen av mediepolitiken som för forskare inom området, t.ex. Mediebarometern och Medieutveckling 2012.

Analys och slutsatser

Behovet av kunskap om mediernas roll i sam- hället är stor. Den snabba tekniska utvecklingen har påverkat såväl människors medieanvändning som förutsättningarna på mediemarknaden.

Regeringen bedömer att den kartläggning och uppföljning av medieutvecklingen som sker vid

151

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

mediemyndigheterna och institutionerna är angelägen och utgör ett betydelsefullt underlag för regeringens och riksdagens ställnings- taganden på området.

Den fortsatta tillgången till högkvalitativ forskning och dokumentation om medie- utvecklingen är väsentlig och det är av stor vikt att denna garanteras även i framtiden. Tillgång till ny kunskap på detta område skapar förutsättningar för beslut som åstadkommer en starkare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mångfald och konkurrens.

14.4.11 Internationellt samarbete

Resultat

Arbetet med medier och information inom Europarådet sker sedan 2012 i styrkommittén för media och informationssamhället (CDMSI). Styrkommitténs mandat omfattar även ett ansvar för uppföljningen av den strategi för internets styrning som antogs av ministerkommittén i mars 2012. Ett särskilt fokus läggs på rätten till yttrandefrihet på internet och rätten att meddela och ta emot information oberoende av gränser. Arbetet präglas i dag i högre utsträckning av perspektiv och idéer från de icke EU-anslutna länderna.

Analys och slutsatser

De länder som deltar i diskussionerna som förs inom Europarådets ram har kommit olika långt i sina respektive demokratiseringsprocesser. Det är av stort värde att ett svenskt perspektiv tillförs, bl.a. för att framhäva betydelsen av fria och oberoende medier samt frihet på nätet.

14.5Budgetförslag

14.5.111:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 14.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	21 756		sparande	0
2013	Anslag	21 293	1	Utgifts-	20 781
2013	Anslag	21 293	1	prognos	20 781
2014	Förslag	21 793

2015	Beräknat	21 906	2

2016	Beräknat	22 041	3

2017	Beräknat	22 249	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 21 792 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 21 793 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 21 794 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sveriges Television AB och till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet för utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland.

Regeringens överväganden

Tabell 14.7 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	21 293	21 293	21 293	21 293
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	30	141	273	476
Beslut	501	504	507	511

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-31	-31	-31	-32
Förslag/
beräknat
anslag	21 793	21 906	22 041	22 249

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

152

Anslaget ökar med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av en engångsvis minskning i budgetpropositionen för 2013. Anslaget minskas med 500 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 21 793 000 kronor anvisas under anslaget 11:1 Utbyte av tv- sändningar mellan Sverige och Finland för 2014. För 2015, 2016 respektive 2017 beräknas anslaget till 21 906 000 kronor, 22 041 000 kronor respektive 22 249 000 kronor.

14.5.211:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 14.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	2 593		sparande	0
2013	Anslag	2 193	1	Utgifts-	2 193
2013	Anslag	2 193	1	prognos	2 193
2014	Förslag	2 624
2015	Beräknat	2 658	2

2016	Beräknat	2 702	3

2017	Beräknat	2 762	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 624 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 2 623 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 2 624 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för informa- tion om forskningsresultat för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och mark- nadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informa- tionscenter för Medie- och Kommunikations- forskning (Nordicom).

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 14.9 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	2 193	2 193	2 193	2 193
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	86	116	154	206
Beslut	348	353	358	366

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-3	-3	-3	-3
Förslag/
beräknat
anslag	2 624	2 658	2 702	2 762

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget tillförs 350 000 kronor fr.o.m. 2014 för att förstärka studien Mediebarometern. Anslaget minskas med 2 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att 2 624 000 kronor anvisas under anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2014. För 2015, 2016 respektive 2017 beräknas anslaget till 2 658 000 kronor, 2 702 000 kronor respektive 2 762 000 kronor.

14.5.311:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Tabell 14.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	307		sparande	276
2013	Anslag	383	1	Utgifts-	374
2013	Anslag	383	1	prognos	374
2014	Förslag	383
2015	Beräknat	383

2016	Beräknat	383

2017	Beräknat	383

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

153

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 14.11 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	383	383	383	383
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	383	383	383	383

Anvisat 2013 1	383	383	383	383

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 383 000 kronor anvisas under anslaget 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet för 2014. För 2015,

2016 respektive	2017 beräknas anslaget till
383 000 kronor,	383 000 kronor respektive
383 000 kronor.

14.5.4 11:4 Statens medieråd

Tabell 14.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	15 906		Anslags-
2012	Utfall	15 906		sparande	1 112
2013	Anslag	16 680	1	Utgifts-	16 786
2013	Anslag	16 680	1	prognos	16 786
2014	Förslag	17 023

2015	Beräknat	17 239	2

2016	Beräknat	17 519	3

2017	Beräknat	17 898	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 17 023 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 17 023 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 17 023 tkr i 2014 års prisnivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 14.13 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2012	6 935	0	3 996	2 939

Prognos 2013	7 000	0	4 000	3 000

Budget 20141	4 190	0	4 190	0

1Budgeten för 2014 är en prognos baserad på regeringens föreslagna lägre avgifter för fastställande av åldersgränser för framställning i film fr.o.m. 2014.

För fastställande av åldersgränser ska Statens medieråd ta ut avgifter enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Intäkterna redovisas på budgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Fast- ställande av åldersgränser för framställning i film. Statens medieråd får inte disponera intäkterna. Avgiftsintäkterna ska motsvara kostnaderna för verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 14.14 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:4 Statens medieråd

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	16 680	16 680	16 680	16 680
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	386	603	883	1 263
Beslut	-18	-18	-19	-19

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt3	-25	-25	-26	-26
Förslag/
beräknat
anslag	17 023	17 239	17 519	17 898

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.

154

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget minskas med 18 000 kronor fr.o.m.			taltidningsområdet. För 2015 beräknas minsk-
2014 till följd av omprioriteringar inom			ningen till 37,5 miljoner kronor och för 2016
utgiftsområdet.			och 2017 till 22,5 miljoner kronor årligen.
Regeringen	föreslår att	17 023 000 kronor	Regeringen föreslår att	83 456 000	kronor
anvisas under anslaget 11:4 Statens medieråd för			anvisas under anslaget 11:5 Stöd till taltidningar
2014. För 2015, 2016 respektive 2017 beräknas			för 2014. För 2015, 2016 respektive 2017
anslaget till	17 239 000	kronor, 17 519 000	beräknas anslaget till	75 956 000	kronor,
kronor respektive 17 898 000 kronor.			90 956 000 kronor respektive 90 956 000 kronor.

14.5.5 11:5 Stöd till taltidningar

Tabell 14.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	117 869		Anslags-
2012	Utfall	117 869		sparande	-4 413
2013	Anslag	122 456	1	Utgifts-	123 907
2013	Anslag	122 456	1	prognos	123 907
2014	Förslag	83 456

2015	Beräknat	75 956

2016	Beräknat	90 956

2017	Beräknat	90 956

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter samt för utgifter för införandet av ett nytt taltidningssystem.

Regeringens överväganden

Tabell 14.16 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 11:5 Stöd till taltidningar

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	113 456	113 456	113 456	113 456
Förändring till följd av:
Beslut	-30 000	-37 500	-22 500	-22 500

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	83 456	75 956	90 956	90 956

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget minskas med 30 miljoner kronor för 2014 till följd av förväntade kostnadsminsk- ningar med anledning av teknikutvecklingen på

14.6Radio och tv i allmänhetens tjänst

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), inklusive dotterbolagen, finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontots resultatkonto (rundradio- kontot). Även verksamheten i Myndigheten för radio och tv finansieras delvis med radio- och tv- avgiftsmedel. Regeringen lämnar i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) förslag om medelstilldelning till SR, SVT och UR för 2014.

Regeringens förslag: För den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv anvisas 8 700 000 kronor från rundradiokontot till budgetens inkomstsida.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för radio och tv finansieras delvis över statens budget, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till budgetens inkomstsida. I propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) föreslår regeringen att det uppdrag som granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv har, och som innebär att granska om SR, SVT och UR uppfyller sina uppdrag i allmänhetens tjänst, förtydligas. Regeringen uttrycker i nämnda proposition att förtydligandet av uppdraget medför ett behov av ökade resurser från rundradiokontot till Myndigheten för radio och tv. Regeringens förslag till medelstilldelning till Myndigheten för radio och tv lämnas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 8:3

Myndigheten för radio och tv. Regeringen föreslår

155

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att 8 700 000 kronor ska anvisas från rundradiokontot till budgetens inkomstsida. Av dessa medel avser 1 000 000 kronor en förstärk- ning med anledning av det ökade resursbehov som nämnts ovan.

Distributionskonto för finansiering av kostnader för tv-distribution

Riksdagen beslutade 2001 att införa ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för tv-distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden var att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under en övergångsperiod skulle bli höga på grund av att distributionen förväntades ske parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distributionskontot förs medel från rundradio- kontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s tidigare analoga distribution. Från distributionskontot har det under perioden 2002–2007 förts medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för tv-distribution via både analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det successivt ökande under- skottet på distributionskontot som har upp- kommit under uppbyggnadsskedet har täckts genom lån i Riksgäldskontoret.

Återbetalningen av skulden inleddes under 2008 då övergången från analog till digital tv var helt genomförd. Betalningarna från rundradio- kontot till distributionskontot ska fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. Enligt den plan som tidigare redovisats ska detta ske senast 2013.

Tabell 14.17 Distributionskontots utveckling 2010–2012 samt prognos för 2013

Miljoner kronor

	2010	2011	2012	2013
Medel från	520	530	541	336
rundradio-
kontot

Medel till	260	265	271	276
SVT och
UR

Årligt	260	265	270	59
resultat

Ränte-	3	8	3	2
kostnader1
Utgående	583	326	58	0
skuld

1 För beräkning av räntekostnaden för 2013 har räntesatsen 5 procent använts.

Tabell 14.17 redovisas distributionskontots ut- veckling under perioden 2010–2012 samt en prognos för utvecklingen 2013. Utfallet fram till 2012 ligger väl i linje med den bedömning av kontots utveckling som gjordes i samband med att kontot inrättades. Skulden uppgick vid ut- gången av 2012 till 58 miljoner kronor.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2013 besluta om överföring av medel från rundradio- kontot till distributionskontot till ett belopp som möjliggör att skulden på distributions- kontot slutregleras 2013 enligt plan (prop. 2012/13:1 utg.omr. 17, bet. 2012/13:KrU1, rskr. 2012/13:106).

Då underskottet på distributionskontot kommer att vara återbetalt 2013 kommer kontot inte längre att användas. Medel för SVT:s och UR:s tv-distributionskostnader kommer från och med 2014 att tilldelas direkt från rundradio- kontot (prop. 2012/13:164 s. 84).

14.7Sänkta avgifter för fastställande av åldersgränser för film

Ärendet och dess beredning: Promemorian Sänkta avgifter för fastställande av åldersgränser för film som ska visas offentligt (dnr Ku2013/674) har utarbetats och remiss- behandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Kulturdepartementet.

Regeringens förslag om sänkning av avgiften för fastställande av åldersgränser för film som ska visas offentligt förutsätter en ändring i 10 § lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. De föreslagna ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Regeringens förslag: Avgiften för fastställande av åldersgränser för film som ska visas offentligt sänks. Avgiften för varje tillståndskort utöver det första sänks till 550 kronor för långfilmer, 250 kronor för kortfilmer under 30 minuter och 40 kronor för programtrailrar och kortfilmer under fem minuter. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2014.

156

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslagen i promemorian. Statens medieråd konstaterar att en sänkning av avgifterna är nödvändig för att rätta till den stora obalansen mellan avgifter och inkomster. Sveriges biografägareförbund påtalar att en sänkning av avgifterna kan medföra att fler filmer granskas vilket ökar möjligheten för en bredare och yngre publik att få tillgång till dessa filmer. Sveriges filmuthyrareförening u.p.a. stödjer sänkningen men föreslår samtidigt att staten ska bekosta filmgranskningen från 2014. De påtalar även att det överskott som avgifterna inneburit för staten de senaste åren bör återbetalas till branschen.

Ekonomistyrningsverket (ESV) påtalar att regeringen vid avgiftssänkningen bör ta hänsyn till det ackumulerade överskott som upparbetats under de senaste åren. Vidare bör den avgift som nu föreslås på lång sikt medföra att avgifts- intäkterna och kostnaderna för verksamheten överensstämmer. ESV anser att regeringen bör lämna förslag om att riksdagen ska delegera rätten att besluta om avgiftsnivån till regeringen. Om regeringen i stället skulle besluta om avgifternas storlek skulle man få ett mer flexibelt system där avgifterna lättare skulle kunna justeras om behov uppstår.

Ett antal remissinstanser bl.a. Statens medieråd och Sveriges biografägareförbund välkomnar den aviserade utredningen med syfte att se över den framtida modellen för fastställande av åldersgränser för film som ska visas offentligt. Sveriges filmuthyrareförening u.p.a. betonar att en sådan utredning bör tillsättas snarast och att den statliga filmgranskningen bör ersättas av ett system som baseras på branschens egenåtgärder.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2011 avskaffades den obligatoriska förhands- granskningen av film. Sedan dess granskar Statens medieråd enbart de filmer som ska visas offentligt för barn och unga under femton år i syfte att fastställa åldersgränser för filmerna. Verksamheten är avgiftsfinansierad och avgift- erna ska i princip motsvara Statens medieråds kostnader för verksamheten (jfr prop. 1989/90:70 s. 57). Avgifterna tas ut med en grundavgift om 200 kronor, en tidsavgift om 17 kronor per spelminut vid normal visnings- hastighet, dock minst 200 kronor, och med 975

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kronor för varje tillståndskort utöver det första (10 § lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt).

De senaste åren har intäkterna från dessa avgifter kraftigt överstigit de faktiska kostnaderna för verksamheten. För 2011 upp- gick avgiftsintäkterna till 8 798 000 kronor medan kostnaderna uppgick till 4 250 000 kronor. Under 2012 har antalet utfärdade till- ståndskort minskat med cirka 20 procent vilket inneburit att avgiftsintäkterna sjunkit till 6 935 000 kronor. Kostnaden för verksamheten uppgick till 3 996 000 kronor. Den bristande överensstämmelsen mellan avgiftsintäkter och kostnader har tidigare påtalats av ESV och av branschorganisationen Sveriges Filmuthyrare- förening u.p.a. (dnr Ku2012/1233).

Avgiften för fastställande av åldersgränser för film som ska visas offentligt bör därför justeras genom en sänkning av avgiften för tillstånds- korten. För långfilmer föreslås avgiften för till- ståndskort sänkas till 550 kronor, för kortfilmer under 30 minuter till 250 kronor och för programtrailrar och kortfilmer under fem minuter till 40 kronor. Därmed beräknas avgifts- intäkterna sjunka så att de motsvarar Statens medieråds kostnad för verksamheten.

Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 2014.

Avgifternas storlek bygger på prognoser om antalet filmer som kommer att lämnas in för fastställande av åldersgräns och antalet tillstånds- kort som kommer att beställas. Att en viss obalans mellan avgifter och kostnader ibland uppstår är därmed ofrånkomligt. Någon åter- betalning av överskott förekommer inte liksom inte heller något efterhandskrav för det fall avgifterna inte skulle täcka statens kostnader för verksamheten.

Avgifterna för fastställande av åldersgränser på film bör så som ovan anges sänkas, men regelverket behöver också moderniseras. Regeringen har därför tillsatt en utredning med syfte att se över den framtida modellen för fastställande av åldersgränser för film som ska visas offentligt (dir. 2013:77). Mot bakgrund av detta föreslår regeringen i nuläget inte, så som ESV föreslagit, att riksdagen ska delegera rätten att besluta om avgifterna till regeringen.

157

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.8Presstöd till dagstidningar på samiska och meänkieli

Ärendet och dess beredning: Presstödsförord- ningen (1990:524) i dess nuvarande form gäller till och med den 31 december 2016. I december 2011 fick en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av presstödet och lämna förslag till hur ett framtida stödsystem kan utformas (dir. 2011:112). I uppdraget ingick bl.a. att beakta nationella minoriteters tillgång till dagstidning på sitt eget språk. Dessutom ville regeringen att kommittén, i ett delbetänkande, skulle ta ställning till förslag till förändringar av nuvarande presstödsförord- ning som lämnats av Sametinget i förstudien Förutsättningar för gränsöverskridande tid- ningssamarbete på samiska och meänkieli (dnr Ku2011/1523).

Kommittén, som antog namnet Presstöds- kommittén, lämnade i september 2012 delbe- tänkandet Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli (SOU 2012:58). Delbetänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av re- missyttrandena finns tillgänglig i Kulturdeparte- mentet (dnr Ku2013/1397).

Bakgrund: Genom Sveriges ratificering av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan) har finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska getts status som nationella minoritetsspråk.

Bland minoritetsspråken har finska, samiska och meänkieli getts ett förstärkt skydd eftersom de har en historisk geografisk bas i landet och därmed omfattas av del II och III av språk- stadgan. Sverige har åtagit sig att uppmuntra eller underlätta att minst en tidning grundas eller upprätthålls på dessa språk. I Sverige finns för närvarande tre presstödsberättigade dagstid- ningar som skriver på finska. Det saknas dock helt dagstidningar på samiska och meänkieli.

Driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli

Regeringens förslag: För tidningar vilkas redaktionella innehåll i huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli sänks upplagekravet för allmänt driftsstöd från 1 500 till 750 abonnerade exemplar. För lågfrekventa dagstidningar med en

upplaga på minst 750 och högst 1 499 abonnerade exemplar lämnas årligt allmänt driftsstöd med ett belopp som Presstöds- nämnden beslutar. Stödet får dock högst uppgå till 1 679 000 kronor för tidningar som kommer ut en gång per vecka, och med högst 2 015 000 kronor för tidningar som kommer ut två gånger per vecka.

Tidningar vars redaktionella innehåll i huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli ska inte omfattas av villkoret om att minst 90 procent av den abonnerade upplagan ska vara spridd i Sverige. Driftsstödets storlek ska be- räknas med utgångspunkt i den del av upplagan som huvudsakligen distribueras inom Sverige.

Förändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014.

Presstödskommitténs förslag överens- stämmer med regeringens.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till förslagen. Sametinget står fast vid de förslag som lämnas i förstudien. Umeå Universitet anser att de föreslagna åtgärderna är otillräckliga och att halveringen av upplagekravet fortfarande innebär ett alltför högt krav, åtminstone för de samiska språken. Föreningen Meänmaa anser att upplagekravet om möjligt bör sänkas till 500 abonnerade exemplar. Föreningen anser också att det är bekymmersamt att abonnenter i Finland och Norge inte räknas med i underlaget för driftsstöd.

Skälen för regeringens förslag: I presstödsförordningen (1990:524) anges en rad förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en dagstidning ska få driftsstöd. En av dessa förutsättningar är att tidningen har en abonnerad upplaga om minst 1 500 exemplar. Före den 1 januari 2009 var upplagekravet 2 000 exemplar. Sänkningen motiverades bl.a. med att regeringen ville skapa bra förutsättningar för etablering av tidningar som riktar sig till språkliga minoriteter i Sverige

Svårigheterna med att etablera dagstidningar på samiska eller meänkieli hänger troligtvis till stor del samman med att de tilltänkta tid- ningarnas målgrupper är begränsade och att läsarunderlaget därför är litet. I syfte att under- lätta för dagstidningar som skriver på något av språken att etablera sig och upprätthålla en utgivning har Presstödskommittén föreslagit att

158

upplagekravet ska sänkas ytterligare och halveras i förhållande till nu gällande krav.

Mot bakgrund av att inga dagstidningar på samiska eller meänkieli hittills har etablerat sig i landet bedömer regeringen att en sänkning av upplagekravet i enlighet med Presstöds- kommitténs förslag bör genomföras. Sverige får då samma upplagekrav som gäller i Norge för presstöd till tidningar som har den samiska befolkningen som huvudmålgrupp.

Det sänkta upplagekravet ska gälla för dagstidningar vilkas redaktionella innehåll i huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli, eller på dessa språk tillsammans. Det bör ankomma på Presstödsnämnden att närmare precisera detta krav i sina föreskrifter.

Regeringen instämmer i Presstödskommitténs bedömning att det inte bör anges något fast stödbelopp i förordningen för tidningar med en upplaga mellan 750 och 1 499 abonnerade exemplar som kommer ut en eller två gånger i veckan, dvs. lågfrekventa dagstidningar. I stället bör det ankomma på Presstödsnämnden att närmare bestämma det årliga driftsstödet med utgångspunkt i de förutsättningar som gäller för respektive tidning inom intervallet. En sådan ordning framstår som lämplig eftersom driftskostnaden för en tidning ofta inte är proportionell mot tidningens upplaga. Det högsta stödbeloppet bör, som Presstöds- kommittén föreslagit, motsvara de stödbelopp som i dag ges till lågfrekventa tidningar med en abonnerad upplaga på minst 1 500 exemplar.

Presstödsnämnden anför att det kan finnas skäl att även ange en lägsta möjlig stödnivå. Regeringen delar den bedömningen. En miniminivå för stödet bör dock inte anges i förordningen. Presstödsnämnden bör i stället reglera frågan i sina föreskrifter. För dagstid- ningar som kommer ut med tre eller fler num- mer i veckan, det vill säga medel- och hög- frekventa dagstidningar, ska driftsstödet beräk- nas enligt de bestämmelser som redan finns i presstödsförordningen.

För att få driftsstöd krävs, förutom en lägsta abonnerad upplaga, även att upplagan till minst 90 procent är spridd i Sverige. Eftersom de områden där samiska och meänkieli talas inte stämmer överens med landsgränserna mellan framför allt Sverige, Norge och Finland begränsar villkoret möjligheterna till spridning av dagstidningar på respektive språk.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förutsättningarna för etablering och utgivning av tidningar på språken skulle förbättras om tidningarna, utan att förlora rätten till driftsstöd, kunde spridas inom de områden där språken talas. Liksom Presstödskommittén anser regeringen därför att det finns skäl att ta bort villkoret om spridning inom Sverige för dessa tidningar.

Beräkningen av storleken på driftsstödet bör dock bara ske med utgångspunkt i den del av upplagan som huvudsakligen distribueras i Sverige. Det är, som Presstödskommittén pekar på, inte rimligt att svenskt presstöd används för att stödja produktion och distribution till läsare i andra länder. Att även låta abonnenter i andra länder ingå vid beräkningen av driftsstödet i större utsträckning än vad som sker för övriga tidningar, såsom föreslås av bl.a. Sametinget, skulle även vara problematiskt utifrån EU- rättsliga aspekter. Beräknas storleken på driftsstödet bara med utgångspunkt i den del av upplagan som huvudsakligen sprids i Sverige undviks däremot den EU-rättsliga problematik som regeringen pekade på i propositionen Nya villkor för stödet till dagspressen och som bl.a. medförde att ett liknande förslag inte genomfördes (prop. 2009/10:199 s. 39 f.).

Begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli

Regeringens förslag: Tidningar vilkas redak- tionella innehåll till minst 25 procent är skrivet på något eller några av språken finska, samiska eller meänkieli ska kunna ges begränsat drifts- stöd.

Utgivningsorten för en tidning som skriver på samiska eller meänkieli ska omfatta kommuner som ligger inom respektive språks förvaltnings- område enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Presstöds- nämnden ska kunna bestämma att en annan ort ska betraktas som utgivningsort om utgivnings- orten inte är en kommun som ligger inom för- valtningsområdet, men det är uppenbart att tidningens spridningsområde innefattar hela eller delar av förvaltningsområdet för samiska eller meänkieli.

För en tidning som till minst 25 procent är skriven på ett av de berörda minoritetsspråken lämnas ett årligt begränsat driftsstöd på högst

159

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 239 000 kronor, för en tidning som är skriven på minst två av språken lämnas ett stöd på högst 2 686 000 kronor.

Förändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014.

Presstödskommitténs förslag överens- stämmer med regeringens.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till förslaget och flertalet välkomnar de föreslagna förändringarna. Umeå universitet anser dock att den föreslagna 25-procentiga gränsen är för hög.

Svenska Tornedalingars Riksförbund och

Haparandabladet anser att stödnivån som föreslås för tidningar som skriver på minst två av språken är otillräcklig. Även Tidningsutgivarna anser att det är tveksamt om den föreslagna ersättningen ger tillräckliga incitament för att ge ut en tidning med ett innehåll inte bara på finska utan också på meänkieli eller samiska.

Sametinget står fast vid de förslag som lämnas i förstudien.

Svenska Tornedalingars Riksförbund, Sverige- finländarnas delegation, Haparandabladet, Statens kulturråd och Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det bör övervägas om avgränsningen av utgivningsort bör utvidgas även vad gäller tidningar som skriver på finska.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 8 § presstödsförordningen kan begränsat driftsstöd ges till en dagstidning om

1.den uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt driftsstöd utom den om högsta täckningsgrad,

2.tidningens utgivningsort är Haparanda, Kalix, Överkalix eller Övertorneå kommun, och

3.tidningen, trots att den till övervägande delen är på svenska, har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 procent är skrivet på finska.

Någon motsvarande bestämmelse finns inte för samiska eller meänkieli. Enligt regeringens uppfattning finns inget skäl till att dessa språk i detta avseende ska missgynnas i jämförelse med finskan. Därför föreslår regeringen, i enlighet med Presstödskommitténs förslag, att även samiska och meänkieli ska omfattas av bestämmelsen. En tidning som skrivs på fler än ett av språken i bestämmelsen ska också ges rätt

till driftsstöd om det redaktionella innehållet för språken sammanlagt uppgår till minst 25 procent.

När även samiska och meänkieli omfattas av 2 kap. 8 § presstödsförordningen krävs att bestämmelsens geografiska avgränsning ses över. Den nuvarande avgränsningen är för snäv i förhållande till områdena där dessa språk talas. Som föreslagits av Presstödskommittén bör utgivningsorterna för språken bestämmas till de förvaltningsområden som språken tillhör enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det är en väl etablerad avgränsning som används i minoritetspolitiken för att säkerställa de natio- nella minoriteternas möjligheter att behålla sin särart, sin kultur och sitt språk. Förutsätt- ningarna i bestämmelsen bör även anses vara uppfyllda när en tidnings utgivningsort inte är en kommun som ligger i respektive förvalt- ningsområde, om det är uppenbart att tidningens spridningsområde innefattar hela eller delar av förvaltningsområdet för meän- kieli eller samiska. Det bör ankomma på Presstödsnämnden att avgöra när så är fallet.

När det gäller den synpunkt som lämnats av flera remissinstanser om att den geografiska avgränsningen i bestämmelsen bör utvidgas även för finska språket konstaterar regeringen att det saknas beredningsunderlag för ett sådant förslag.

Om det redaktionella innehållet till minst 25 procent är skrivet på enbart ett av språken bör det begränsade driftsstödet bestämmas till högst 2 239 000 kronor, vilket är det högsta begränsade driftsstöd en tidning som delvis skriver på finska kan få enligt nuvarande bestämmelser.

Som Presstödskommittén anför är det rimligt att en tidning som skriver på fler än ett av minoritetsspråken får ett högre driftsstöd än en tidning som bara skriver på ett av dessa språk. Ett par remissinstanser, däribland Sametinget och Tidningsutgivarna, anser att den föreslagna ersättningsnivån är för låg. Enligt förslaget från Presstödskommittén är det tillräckligt att språken tillsammans står för minst 25 procent för att den högre ersättningen ska kunna komma i fråga. Med hänsyn härtill framstår det föreslagna beloppet om 2 686 000 kronor enligt regeringens uppfattning som välavvägt. Presstödsnämnden anser att det bör finnas en miniminivå för hur stor andel respektive språk måste utgöra för att det högre begränsade

160

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

driftsstödet ska kunna motiveras. Enligt regeringens mening bör Presstödsnämnden kunna reglera frågan i sina föreskrifter.

Konsekvenser av förslagen

Som en konsekvens av förslagen kan statens utgifter för Presstödsnämnden och presstödet komma att öka något. Regeringen delar dock Presstödskommitténs bedömning att de ökade kostnaderna blir relativt begränsade och kommer att rymmas inom ramen för anslagen.

I likhet med Presstödskommittén anser regeringen att förslagen inte bör få några negativa konsekvenser för företag. Snarare kan förslagen få positiva konsekvenser för arbets- förutsättningar och konkurrensförmågan för små företag i förhållande till stora företag. Förslagen kan också få positiva konsekvenser för sysselsättningen och för möjligheten att nå de minoritetspolitiska målen.

161

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15 Ungdomspolitik

15.1Omfattning

Ungdomspolitiken omfattar frågor om ungdomars levnadsvillkor. Vidare ingår stöd till nationell och internationell ungdomsverk- samhet.

Arbetet med ungdomspolitiken är sektors- övergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar.

Ungdomspolitikens målgrupp är ungdomar mellan 13 och 25 år. Arbetet med ungdoms- politiken förutsätter insatser på såväl nationell, regional och lokal som internationell nivå. Till området hör myndigheten Ungdomsstyrelsen.

15.2Utgiftsutveckling

Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Ungdomspolitik
12:1 Ungdomsstyrelsen	32	32	32	33	33	34	34

12:2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet	249	250	240	260	260	260	260
Summa Ungdomspolitik	281	282	272	293	294	294	295

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

163

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.3Mål

De övergripande mål som gäller för ungdomspolitiken är att

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.

Analys, samordning och redovisning av ungdomars levnadsvillkor ska ske inom fem huvudområden, vilka är

1.utbildning och lärande,

2.arbete och försörjning,

3.hälsa och utsatthet,

4.inflytande och representation, och

5.kultur och fritid.

Målen och de fem huvudområdena beslutades i samband med budgetpropositionen för 2008 (bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58).

15.4Resultatredovisning

Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

Utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor följs upp årligen. Uppföljningen sker dels genom ett antal indikatorer som ger en samlad bild av utvecklingen, dels genom tematiska analyser som ger en fördjupad bild av utvecklingen inom ett utvalt område. Med jämna mellanrum genomförs också attityd- och värderingsstudier bland unga samt utvärderingar av ungdoms- politiken. I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom ungdomspolitikens fem huvudområden.

Ungdomsstyrelsens redovisning av indikatorer utgår från ungdomspolitikens fem huvudområden och bygger på ett antal myndig- heters rapportering. Totalt redovisas cirka 85 indikatorer. Avsikten är att indikatorerna till- sammans ska ge en bred belysning av ungdomars levnadsvillkor i samhället. I viss mån begränsas redovisningen av indikatorer av att det finns sämre tillgång på statistik inom vissa områden jämfört med andra. Den senaste uppföljningen av indikatorer på ungdomsområdet presenteras i rapporten Ung i dag 2013 – En beskrivning av

ungdomars villkor (Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:2).

Resultat

Utbildning och lärande

I resultatredovisningen för barn- och ungdoms- utbildning i denna proposition (utg.omr. 16) redovisas ett antal indikatorer som visar utvecklingen av resultat på nationella prov, betyg och behörighet i grundskolan och gym- nasieskolan. Sammantaget visar dessa resultat- mått på små förändringar under den senaste femårsperioden. För grundskolan gäller att andelen elever som uppnår målen i samtliga äm- nen i grundskolan har ökat, liksom det genom- snittliga meritvärdet samtidigt som andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat och betygsgenomsnittet från gymnasieskolan har legat på en konstant nivå. De senaste årens andel behöriga till gymnasieskolan ska ställas i relation till att behörighetskraven till gymnasieskolan skärptes inför hösten 2011.

Nästan alla ungdomar som har slutfört grund- skoleutbildning, 99 procent, påbörjar studier i gymnasieskolan. Denna andel har varit i det närmaste konstant under det senaste decenniet. Varje år lämnar dock cirka en tredjedel av alla elever gymnasieskolan utan att ha uppnått grundläggande högskolebehörighet. Denna beskrivning gäller för elever som gått den tidi- gare gymnasieutbildningen. Från och med våren 2014 slutför den första årskullen den nya och reformerade gymnasieutbildningen (Gy 2011).

Av de elever som påbörjade utbildning i gymnasieskolan 2009 hade 69 procent slutfört gymnasieskolan och fått slutbetyg tre år senare. Bland unga kvinnor gällde detta för 72 procent och för unga män var andelen 66 procent. Utländsk bakgrund och studietraditioner från hemmet har stor betydelse för om utbildningen slutförs och för elevernas studieresultat. Nära hälften av de elever som har utländsk bakgrund och under hälften av elever med lågutbildade föräldrar hade inte fått slutbetyg inom tre år efter att de började i gymnasieskolan 2009. (Utländsk bakgrund innebär att vara född utomlands eller att vara född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.) Statens skolverk har i rapporten Elever med utländsk bakgrund (dnr 75–2004:545) gjort tolkningen att de

164

skillnader avseende studieresultatet som finns mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund till största delen har att göra med elevernas socioekonomiska situation. Vidare har den tid som elever med utländsk bakgrund har vistats i Sverige stor betydelse för hur de kan svenska språket och deras anpassning till det svenska skolsystemet och därmed för studie- resultatet.

Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga elever som fick slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 2011/12 var 14,0 poäng, vilket är i nivå med de senaste fem åren. För kvinnor uppgick den genomsnittliga betygs- poängen till 14,7 poäng och för män till 13,3 poäng. Av elever med slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 2011/12 uppnådde 87 procent behörighet till högskolestudier på grundläggande nivå. Kvinnor med svensk respektive utländsk bakgrund fick slutbetyg i högre utsträckning än män med motsvarande bakgrund.

Av de elever som fullföljt en gymnasie- utbildning läsåret 2008/09 hade knappt 45 procent påbörjat högskoleutbildning tre år senare. Andelen var störst bland kvinnor med utländsk bakgrund av vilka 63 procent påbörjat studier vid högskolan jämfört med 49 procent av kvinnor med svensk bakgrund. Bland män med svensk bakgrund var andelen lägst, knappt 37 procent, jämfört med 50 procent bland män med utländsk bakgrund. Den andel som slutför gym- nasieutbildning med grundläggande behörighet till högskolan är dock betydligt lägre bland ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med andelen bland ungdomar med svensk bakgrund (Av nybörjare i gymnasieskolan 2009 hade 41 procent av elever med utländsk bakgrund respektive 66 procent av elever med svensk bakgrund sådan behörighet efter tre års studier).

Studiemotiverande folkhögskolekurs

Under 2012 har Folkbildningsrådet fördelat 4 200 utbildningsplatser till studiemotiverande folkhögskolekurser för arbetslösa ungdomar som varken har grundläggande högskolebe- hörighet eller gymnasieexamen. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har drygt 22 procent av dem som har gått studiemotiverande folkhög- skolekurs under perioden februari 2010 – april 2013 studerat vidare och 17 procent har gått vidare till arbete eller nystartsjobb.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Arbete och försörjning

Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög. Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år uppgick under 2012 i genomsnitt till 153 200, varav 55 200 personer var heltidsstuderande som sökte arbete (Statistiska centralbyrån, SCB, Arbetskraftsundersökningen). Under 2011 var i genomsnitt 149 300 ungdomar i denna ålder arbetslösa. Under 2012 var 25 procent av män i åldern 15–24 år arbetslösa och av kvinnor i denna ålder var andelen 22 procent.

Ungdomar i åldern 16–24 år som under en ramtid om fyra månader har varit arbetslösa i 90 dagar omfattas av jobbgarantin för ungdomar. Syftet med jobbgarantin är att erbjuda unga särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser tidigt under arbetslöshet för att de så snabbt som möj- ligt ska få arbete eller påbörja en utbildning inom det reguljära utbildningssystemet.

Sedan 2012 har Arbetsförmedlingen möjlighet att ge ungdomar som löper hög risk för långtidsarbetslöshet individanpassat stöd redan från första dagen i arbetslöshet. Stödet ska fram- för allt ges i form av förstärkta förmedlings- insatser men kan även, i begränsad utsträckning, vara programinsatser.

Under 2012 var genomsnittligt drygt 94 600 personer i åldern 18–24 år inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa och sökande i program. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män.

Kommunerna är enligt skollagen (2010:800) skyldiga att löpande hålla sig informerade om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Skyldigheten gäller för ungdomar som varken genomför eller har fullföljt gymnasie- utbildning. Skolverkets uppföljningar av hur kommunerna arbetar med informationsansvaret visar att närmare två tredjedelar av kommunerna har en handlingsplan 2010 jämfört med mindre än hälften 2006. Trots att kommunerna sedan 2005 är ålagda att hålla sig informerade om dessa ungdomars situation finns det kommuner som inte lever upp till lagens intentioner. Skolverkets uppföljning visar även att kommunerna ofta upplever svårigheter i att hantera informations- ansvaret.

165

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ungdomars försörjning

Ungdomar som förvärvsarbetar har genom- snittligt lägre inkomster än den övriga befolk- ningen. För ungdomar i åldern 18–25 år uppgick den pensionsgrundande medelinkomsten av anställning 2012 till 139 117 kronor. För kvin- norna i denna ålder uppgick medelinkomsten till 118 651 kronor och för männen 159 334 kronor (Ung idag 2013, Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:2). Kvinnors lägre genomsnittliga inkomst kan till viss del bero på att de i högre grad än männen uppbär föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samt att de arbetar i yrken med lägre lön än männen. Ungdomars (18–25 år) pensionsgrundande medelinkomst av närings- verksamhet uppgick till 89 795 kronor. Unga kvinnors medelinkomst av näringsverksamhet uppgick till 77 635 kronor jämfört med unga mäns medelinkomst av näringsverksamhet som uppgick till 96 977 kronor (Ung idag 2013).

Under 2012 fick 7,8 procent av alla 18–19- åringar och 7,5 procent av 20–24-åringarna ekonomiskt bistånd. Detta kan jämföras med att cirka 4 procent av befolkningen i åldern 35–44 år fick ekonomiskt bistånd 2012. Andelen som fick ekonomiskt bistånd skilde sig inte åt mellan unga kvinnor och unga män.

Aktivitetsersättning ger stöd till unga mellan 19 och 29 år som inte kan arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning kan också utbetalas om skolgången måste förlängas på grund av en funktionsnedsättning. Under 2012 fick drygt 22 100 kvinnor och 21 400 män i åldern 16–24 år sjukpenning eller aktivitetsersättning någon gång under året. Detta motsvarar att 41 kvinnor och 38 män per 1 000 försäkrade i åldersgruppen hade nyttjat sjukförsäkringen i någon form. Den genomsnittliga ersättningen per dag för personer med sjukpenning var 2012 lägst för personer i åldern 16–19 år. Antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1 000 registrerade för- säkrade är störst för 19-åringarna, vilket är en följd av ersättning vid förlängd skolgång. (Ung idag 2013). Antalet unga personer med aktivi- tetsersättning har ökat, i hög grad beroende på utvecklingen inom särskolan där antalet elever har ökat sedan mitten av 1990-talet.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder, både för att minska risken att unga ska behöva aktivitetsersättning och för att öka chansen att de ska kunna lämna den. Bland annat har Skolverket i uppdrag att, i samråd med

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Hjälpmedelsinstitutet, ta fram en fortbild- ningsinsats för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan. Utredningen om moderni- sering av studiehjälpen och anpassning av studiestödet till nya studerandegrupper lämnade i juni 2013 sitt slutbetänkande Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52). I betänkandet före- slås bland annat att den grupp som i dag studerar med aktivitetsersättning, i den mån det är möjligt, i stället ska kunna få ersättning från studiestödsystemet. Vidare föreslås att de belopp och inkomstgränser som fastställdes i mitten av 1990-talet ska anpassas till dagens inkomst- och kostnadsnivå. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Ungdomars bostadssituation

Ungdomar har ofta svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, åtminstone i de områden där de vill arbeta eller studera. Under 2010–2011 bodde 34 procent av unga i åldern 20–25 år kvar i föräldrahemmet. Andelen kvarboende i föräldra- hemmet var högre bland ungdomar med ut- ländsk bakgrund och bland unga män i stor- stadsområden. Bland unga kvinnor var andelen kvarboende i föräldrahemmet 30 procent och bland unga män 38 procent under 2010–2011. Andelen kvarboende var 45 procent bland unga med utländsk bakgrund respektive 32 procent

bland unga med svensk bakgrund (Ung idag 2013).

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Unga vuxna har ofta svårt att få egen bostad. En orsak till att ungdomar har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden är att de har dåliga ekonomiska förutsättningar, eftersom de ofta saknar fast inkomst och sparkapital. I Social- styrelsens nationella hemlöshetskartläggning 2011 återfinns unga personer som har varit i samhällsvård, men även ungdomar som inte lyckats ta sig in på den ordinarie bostadsmark- naden och som har sökt hjälp hos socialtjänsten eller frivilligorganisationer för att lösa detta. Kartläggningen visade att cirka 7 000 personer i åldern 18–26 år var hemlösa (21 procent av det totala antalet hemlösa personer). Den främsta orsaken till unga vuxnas hemlöshet var, enligt kartläggningen, att de inte hade godkänts som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Av dessa ungdomar var 59 procent män och 41 procent kvinnor. Vidare var 32 procent födda

166

utanför Sverige. Cirka 8 procent av dessa hem- lösa unga befann sig i akut hemlöshet, medan resterande var inneboende, hade kortvariga andrahandskontrakt eller bodde i försökslägen- heter eller liknande. För 40 procent uppgavs den bakomliggande orsaken till hemlösheten vara konflikt i familjen, skilsmässa eller våld i familjen. Missbruk och beroende uppgavs vara orsaken till hemlöshet för cirka 25 procent av de unga.

Hälsa och utsatthet

De flesta unga upplever sig ha ett gott hälsotillstånd. Undersökningarna av levnads- förhållanden (ULF) som SCB genomför visar att 92 procent av ungdomar i Sverige i åldern 16– 24 år upplevde att de hade ett gott hälsotillstånd under 2011. Bland unga kvinnor upplevde 90 procent att de hade ett gott hälsotillstånd medan 94 procent av unga män upplevde motsvarande. Det finns tecken på en sämre hälsoutveckling bland ungdomar än bland den vuxna befolk- ningen. Det finns också stora skillnader i hälsa mellan olika grupper unga i samhället. Det handlar bl.a. om sämre upplevd hälsa bland unga personer med funktionsnedsättning, homo- sexuella, bisexuella och transpersoner (hbt- personer), nationella minoriteter, placerade barn och unga och ungdomar med utländsk bakgrund.

Andelen 16–24-åringar som uppger att de blivit behandlade så att de känt sig kränkta har minskat från 32 procent 2005 till 29 procent 2012. Enligt Statens folkhälsoinstituts årliga redovisning av uppdraget om ungas levnads- villkor var det 2012 totalt 35 procent av de unga kvinnorna och 24 procent av de unga männen som uppgav att de blivit behandlade så att de känt sig kränkta (Ung idag 2013).

Ungdomars psykiska hälsa

Unga kvinnor upplevde sig ha sämre hälsa än unga män och led oftare av långvarig sjukdom och svår värk. Unga kvinnor hade också i större utsträckning än unga män besvär av ängslan, oro och ångest. Enligt ULF hade 32 procent av unga kvinnor i åldern 16–24 år besvär av ängslan, oro och ångest under 2010/11 jämfört med 14 pro- cent av männen i samma ålder (Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet). Andelen unga som får

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

antidepressiva läkemedel har ökat under senare år.

I maj 2012 beslutade regeringen om PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016 (dnr S2012/3907). Under perioden beräknar rege- ringen fördela cirka 870 miljoner kronor årligen för insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett prioriterat område i handlingsplanen.

Unga hbt-personer

Ungdomsstyrelsen redovisade i januari 2010 rapporten Hon hen han – en analys av hälso- situationen för homosexuella och bisexuella ung- domar samt för unga transpersoner (Ungdoms- styrelsens skrifter 2010:2). Rapporten visar att majoriteten av unga hbt-personer har en god häl- sa, men en större andel har sämre hälsa jämfört med befolkningen som helhet. Särskilt den psykiska hälsan är sämre bland unga hbt- personer, vilket var särskilt framträdande bland homo- och bisexuella unga kvinnor. Nästan var- annan ung homo- och bisexuell kvinna upplevde sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Enligt Ungdomsstyrelsen beror den sämre psykiska hälsan på att många unga hbt-personer upplever osynliggörande, diskriminering, mobbning, hot och våld. Ungdomsstyrelsen fick därför i regleringsbrevet för 2011(dnr IJ2009/1644 m.fl.) i uppdrag av regeringen att genomföra utbild- ningsinsatser för personal som arbetar inom fritidsverksamheter för unga i syfte att stärka kompetensen att skapa öppna och fördomsfria fritidsverksamheter. Utbildningsinsatserna pågår till och med 2013.

Ungdomar med funktionsnedsättning

Ungdomsstyrelsen redovisade hösten 2012 rapporten Fokus 12 – Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning (Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:3) där det framgår att drygt femton procent av unga män och kvinnor i åldern 16–25 år har en funktionsnedsättning. Analysen visar att ungdomar med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än andra ungdomar. Inom utbildning, arbetsmarknad och hälsa är skill- naderna särskilt stora. Ungdomar med funk- tionsnedsättning har lägre utbildningsnivå och är i större utsträckning än övriga ungdomar missnöjda med sin skolsituation och känner sig

167

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

otrygga i skolan. Gruppen har också svårare att etablera sig på arbetsmarknaden i jämförelse med ungdomar utan funktionsnedsättning. Arbets- lösheten är omfattande bland ungdomar med funktionsnedsättning och det är vanligt med långtidsarbetslöshet i gruppen. Den ekonomiska situationen är också sämre bland dessa ungdomar än andra ungdomar. Vidare har ung- domar med funktionsnedsättning en sämre hälsosituation än övriga ungdomar. De är i be- tydligt större utsträckning utsatta för kränkande behandling och våld. Andelen som ofta lider av stressrelaterade symptom är dubbelt så stor som bland unga utan funktionsnedsättning. Att lida av stressrelaterade symptom är vanligare bland unga kvinnor med funktionsnedsättning än bland unga män med funktionsnedsättning.

Ungdomars missbruk och beroende

Bland skolelever har andelen som uppger att de konsumerar alkohol minskat. I rapporten Skolelevers drogvanor 2012 (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, Rapport 133) konstateras att andelen som dricker alkohol av elever i årskurs nio har sjunkit under den senaste tolvårsperioden. År 2000 var cirka 80 procent alkoholkonsumenter och 2012 var andelen 56 procent (54 procent av pojkar, 58 procent av flickor). Nivån 2012 är den lägsta uppmätta sedan starten av mätningarna år 1971. Även bland eleverna i gymnasieskolans årskurs 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat sedan mätningarna startade 2004. Från ca 90 procent 2004 till 82 procent 2012 med små skillnader mellan pojkar och flickor.

CAN:s skolundersökningar visar att andelen skolelever i årskurs nio som uppgett att de någon gång prövat narkotika ökade något under perioden 2007–2012 från 4 till 6 procent bland pojkar och oförändrat fyra procent bland flickor. Av elever i gymnasieskolans årskurs 2 hade andelen som uppgett sig använda narkotika de

senaste tolv månaderna	ökat	från	9	till
11 procent bland flickor	och	från	11	till

14 procent bland pojkar under perioden 2007–

2012. En klar majoritet av dem som har prövat narkotika har debuterat med cannabis.

Utvecklingen av brott bland unga

Brottsförebyggande rådet visar i studien Brott bland ungdomar i årskurs nio (Rapport 2013:3)som publicerades våren 2013 att allt färre ungdomar i nionde klass begår brott. Framförallt har snatteri, stöld och skadegörelse minskat.

Ungdomar har också en mindre tillåtande attityd till att begå brott än tidigare. Undersökningen visar att andelen elever som uppger att de begått någon stöldrelaterad handling, som till exempel inbrott, häleri, snatteri och cykelstöld, har minskat från 66 till 45 procent sedan mitten av 1990-talet. Den grupp ungdomar som är brottsbelastad kännetecknas bland annat av att de har en sämre relation till sina föräldrar och att föräldrarna har sämre kontroll på vad ung- domarna gör. De umgås med vänner som oftare är brottsbelastade och de har i större utsträckning en mer tillåtande attityd till att begå brott. Såväl flickor som pojkar begår brott, men pojkar är överrepresenterade, särskilt när det gäller allvarliga handlingar som t.ex. skadegörelse och våld mot annan person.

Regeringen har under 2011–2012 stött en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper på tolv platser i landet. Sociala insatsgrupper är ett strukturerat sätt att samverka kring ungdomar som är i riskzonen för att bli vanekriminella eller ungdomar som behöver stöd och hjälp att bryta med kriminella nätverk. I mars 2013 anordnades ett rundabordssamtal med berörda aktörer om sociala insatsgrupper som visade att de ung- domar som haft stöd av sociala insatsgrupper hade minskat eller upphört med kriminella aktiviteter.

Inflytande och representation

Det är viktigt att ungdomar har möjlighet att påverka såväl sin situation som samhälls- utvecklingen i stort.

Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2013 visar att andelen unga i åldern 16–25 år som deltagit i någon politisk aktivitet under 2012 var 71 procent. Detta gällde för 74 procent av de unga kvinnorna och 68 procent av de unga männen. Att stötta en åsikt i en samhällsfråga på internet var 2012 den vanligaste politiska aktivi- teten. Hälften av gruppen unga i åldern 16–25 år angav att de gjort detta.

Med medel från regeringen har Skolval 2002, 2006 och 2010 arrangerats av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Valmyndigheten och Skolverket samt ett antal ungdomsorganisationer. Ung- domsstyrelsens utvärdering av Skolval 2010 (dnr Ju2011/421) visar att skolvalsprojektet blivit bättre för varje år och att aktörerna har hittat en organisationsform som fungerat väl.

168

På regeringens uppdrag har SCB genomfört tre studier om det svenska valdeltagandet (dnr Ju2011/7407) som har redovisats under 2012 och 2013. I studierna konstateras att val- deltagandet sjönk kraftigt mellan 1994 och 2002. Vid de senaste två allmänna valen, 2006 och 2010, har dock andelen röstande åter ökat. Trots att valdeltagandet har ökat finns fortfarande stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Ungdomar deltar i lägre grad. Ungdomar är också sämre representerade i valda församlingar och lämnar sina uppdrag i högre grad. I 2010 års allmänna val utgjorde personer under 30 år 19 procent av de röstberättigade. Bland dem som valdes in i riksdagen var bara 5 procent under 30 år. Motsvarande andel i kommunfullmäktige var 7 procent och i landstingsfullmäktige 6 procent.

Under de senaste två mandatperioderna var det 16–17 procent av ledamöterna i kommun- fullmäktige som valde att lämna sina uppdrag i förtid. Ungdomar, framförallt unga kvinnor, hoppade av sina uppdrag i störst utsträckning under mandatperioden. Under de senaste två mandatperioderna lämnade 41 procent av de folkvalda kvinnorna i åldern 18–29 år sina uppdrag. Motsvarande andel bland männen i samma åldersgrupp var 36 procent. SCB konstaterar att avhopp under mandatperioden främst beror på personliga skäl som arbets- och familjeförhållanden, flytt och hälsa.

Kultur och fritid

Att kunna ta del av kultur och att utöva kultur är en viktig del av ungdomars personliga utveck- ling. Ungdomars möjligheter till en stimulerande och aktiv fritid innebär inte bara att ungdomar får positiva upplevelser utan ger även erfaren- heter som kan vara viktiga för framtida yrkesliv.

I syfte att stärka samverkan mellan grund- skolor och det professionella kulturlivet, och på så vis främja alla barns rätt till kultur och eget skapande, har regeringen inrättat Skapande skola. Detta är ett bidrag som kan sökas av skolhuvudmän till kulturfrämjande insatser med utgångspunkt i grundskolans läroplan. Statens kulturråd fördelade i början av 2013 drygt 175 miljoner kronor till 257 kommuner och 103 fristående skolor för kulturell verksamhet i skolan. Det innebär en ökning med 19 miljoner kronor jämfört med 2012. De planerade insatserna beräknas nå drygt 715 000 elever

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

spridda över landets samtliga län i grundskolans årskurs 1–9 samt förskoleklass och särskolan. Sedan 2007 anges i kulturinstitutioners styr- dokument att ett särskilt barn- och ungdoms- perspektiv ska integreras i deras verksamheter. I 2012 års styrdokument fick 26 kulturinstitu- tioner i uppdrag att redovisa den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt sina insatser för att öka den unga publiken. Barns och ungas rätt till kultur är en av regeringens kulturpolitiska prioriteringar inom kulturpoli- tiken, vilket bland annat tydliggörs av de nationella kulturpolitiska målen som slår fast att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).

Ungdomsstyrelsen fördelade under 2012 totalt 212 miljoner kronor i statsbidrag till ungdomsorganisationer. Dessa ungdomsorga- nisationer omfattade ett ökat antal medlemmar, totalt 693 584 medlemmar i åldern 7–25 år jämfört med 603 000 medlemmar 2011 och 531 900 medlemmar 2010. Antalet ungdoms- organisationer som beviljades organisations- bidrag var 101 jämfört med 97 året innan. Ungdomsstyrelsen fördelade under 2012 också 21 miljoner kronor till nya organisationer och verksamhetsformer. Fem nya organisationer fick detta statsbidrag.

En ny förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer trädde ikraft den 1 mars 2011 och tillämpas första gången i fråga om bidragsåret 2013. Det övergripande syftet med den nya förordningen är att göra reglerna tydligare för organisationerna som ska söka bidrag och enklare för Ungdomsstyrelsen som ska tillämpa dem vid beslut om bidrag.

Under 2010 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att fördela bidrag till organisa- tioner som arbetar med engagemangsguider m.m. Satsningen på engagemangsguider genom- förs i syfte att särskilt stimulera ungdomars och kvinnors engagemang i föreningslivet i områden som utmärks av låg organisationsgrad. Under 2012 fortsatte Ungdomsstyrelsen uppdraget att fördela bidrag till ungdomsorganisationer och andra organisationer som arbetar med engage- mangsguider eller liknande metoder. Totalt fördelades 9,3 miljoner kronor för arbete med engagemangsguider riktade mot kvinnor och flickor eller ungdomar generellt.

169

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Internationellt samarbete

Sverige deltar i internationellt ungdomspolitiskt samarbete inom EU, FN, Europarådet, Nordiska ministerrådet och Barentsrådet.

Ungdomsstyrelsen är programkontor i Sverige för EU-programmet Ung och aktiv i Europa under programperioden 2007–2013. Under 2012 deltog totalt 5 000 unga och ungdomsledare i programmets aktiviteter. Totalt beviljades under 2012 medel för 151 projekt varav 55 projekt riktade sig till unga med färre möjligheter, så kallade inkluderingsprojekt.

Den nationella arbetsgruppen för den struktu- rerade dialogen, ledd av Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU), har under 2012 samordnat arbetet med konsultationer om ungas deltagande i Europas demokratiska liv i syfte att främja ungas deltagande på arbetsmarknaden.

Liksom tidigare år bidrog Sverige under 2012 till finansieringen av Östersjöstaternas råd och Barentsrådets sekretariat för ungdomsfrågor i Kiel respektive Murmansk.

Analys och slutsatser

Underlag för framtida ungdomspolitik

Regeringskansliet bjöd under 2012 in ett antal aktörer att identifiera utmaningar för ungdomar på fem till tio års sikt. Ungdomsstyrelsen har inkommit med rapporten Utvecklingen av ungas levnadsvillkor och framtida utmaningar för ungdomspolitiken (dnr U2012/5071), LSU med rapporten Makt, välfärd och självständighet (dnr U2012/5795) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med rapporten Ungdoms- politiska utmaningar och Ungdomsstyrelsen roll (dnr U2013/579).

Regeringskansliet har därutöver arrangerat en dialogturné hösten 2012 med möten i fem kommuner (Stockholm, Göteborg, Jönköping, Malmö och Luleå) för att diskutera och identifiera utmaningar för ungdomar på fem till tio års sikt. Vidare har regeringens ungdoms- politiska råd sammanträtt vid två tillfällen under 2012. I rådet ingår representanter från ungdomsorganisationer och andra ideella orga- nisationer, forskare, kommuner och myndig- heter. Rådets övergripande tema är ungas in- flytande och aktiva deltagande i samhällslivet.

Utbildning och lärande

Barn- och ungdomsutbildningen ska vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla elever ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt.

Sommaren 2012 gav regeringen en utredare i uppdrag att bedöma när de åtgärder, som har vidtagits från 2007 och framåt för att höja kun- skapsnivån och öka måluppfyllelsen i grund- skolan, kan få effekt. Utredningen ska även belysa hur reformer på skolans område bör genomföras för att underlätta utvärdering (dir. 2012:53). I maj 2013 redovisades delbetänkandet Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30). Utredaren konstaterar att reformerna tidigast kan förväntas få ett visst genomslag i mitten på 2010-talet – ett genomslag som sedan gradvis bör kunna förstärkas fram till slutet av 2020-talet.

En viktig utmaning på utbildningsområdet är att fler unga ska slutföra gymnasieutbildning. Utbildning är den bästa vägen för en fast för- ankring på arbetsmarknaden. Den reformerade gymnasieskolan med en tydligare indelning i högskoleförberedande program respektive yrkesprogram ger förutsättningar för att en större andel av eleverna ska kunna slutföra gymnasieutbildning och få examensbevis. Det är angeläget att följa utvecklingen av elevernas studieresultat i gymnasieskolan och i vilken ut- sträckning de studerar vidare eller etablerar sig på arbetsmarknaden.

Arbetslösa ungdomar som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gym- nasieexamen erbjuds en studiemotiverande folkhögskolekurs. Satsningen, som bygger på ett samarbete på central nivå mellan Arbets- förmedlingen och Folkbildningsrådet samt mel- lan Arbetsförmedlingen lokalt och folkhög- skolorna, pågår sedan 2010. Dessa ungdomar bör erbjudas möjlighet till fortsatt utbildning på folkhögskolans allmänna kurs. Därför utökades folkhögskolans allmänna kurs med 1 000 årsplatser under 2013 och för 2014 föreslås medel avsättas som motsvarar 1 000 årsplatser.

170

Arbete och försörjning

Ungdomar som varken arbetar eller studerar

Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar lämnade i februari 2013 delbetänkandet Ungdomar utanför gymnasieskolan – Ett för- tydligat ansvar för stat och kommun (SOU:2013:13). I betänkandet föreslås lag- ändringar som syftar till att förtydliga kommunernas ansvar att erbjuda insatser till icke skolpliktiga ungdomar under 20 år som inte går i gymnasieskolan. Vidare föreslår utredningen att hemkommunen ska bedriva ett strukturerat arbete för denna grupp ungdomar och att kommunerna ska åläggas att föra register och rapportera in statistik till Skolverket. I be- tänkandet föreslås även att studie- och yrkesvägledningen i högre grad bör uppmärk- samma situationen för elever som riskerar att avbryta sin utbildning och att syftet med anpassad studiegång förtydligas. I utredningens uppdrag ingår även att analysera statistik som kan kartlägga unga i åldern 16–25 år som varken arbetar eller studerar och föreslå kvalitetssäkrade statistiska mått samt hur sådan statistik kan redovisas (dir. 2012:70). Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 15 oktober 2013. Mot bakgrund av de förslag som lämnades i utredningens betänkande föreslår regeringen att insatser genomförs (se vidare under Politikens inriktning).

Unga föräldrar

En grupp som särskilt bör uppmärksammas är unga föräldrar. Av Ungdomsstyrelsen rapport Unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning (2012-03-07) framgår att unga föräldrar ofta har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, bl.a. eftersom de i högre grad än andra unga inte har slutfört sina gymnasie- studier. Regeringen tillsatte i slutet av 2011 en utredning om studiehjälpen i sin helhet där utredaren bl.a. skulle kartlägga den ekonomiska situationen för studerande med barn och vid behov ta ställning till om studiehjälpen bör omfatta ett tillägg för studerande med barn eller om ersättning bör lämnas genom annat offentligrättsligt stöd. Utredaren skulle även föreslå hur tillägget i så fall ska utformas (dir. 2011:122). Sommaren 2013 redovisade utredningen betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52). I betänkandet föreslås att det, i syfte att möjliggöra för unga

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

föräldrar att påbörja eller återuppta gymnasiestudier, skapas ett särskilt bidrag som bör utformas som en förstärkning av gymnasie- bidraget. Stödet ska enligt betänkandet benämnas föräldratillägg och utgå med 3 500 kronor i månaden för det första barnet och med 500 kronor i månaden för varje ytterligare barn.

Insatser för att förbättra ungdomars bostadssituation

I juni 2013 överlämnade regeringen proposi- tionen En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (prop. 2012/13:178) till riksdagen där det föreslås att vissa ändringar ska göras i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ändringarna innebär precisering av innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostads- försörjningen. Bland annat föreslås att det i lagen ska anges att kommunens mål för bostads- byggande och utveckling av bostadsbeståndet ska grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Om en kommuns riktlinjer inte visar hur hänsyn har tagits till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ska regeringen ges en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Bostads- byggande och utveckling av bostadsbeståndet förs även in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja bland annat vid planläggning. Lag- ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Hälsa och utsatthet

Psykisk ohälsa

Som tidigare har redovisats har ungdomar under de senaste decennierna haft en sämre utveckling av den psykiska hälsan än den övriga befolkningen. Särskilt bland unga kvinnor före- kommer besvär av ängslan, oro och ångest.

Unga med funktionsnedsättning

Det är angeläget att särskilt lyfta fram situationen bland ungdomar med funktions- nedsättning och hur deras möjlighet till full delaktighet i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor utvecklas. Regeringen gav därför 2011 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under

171

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2012 genomföra en tematisk analys av levnadsvillkoren för ungdomar med funktions- nedsättning (dnr U2011/7070) som redovisades 2012. I rapporten (Fokus 12 – Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning) föreslogs åtgärder i syfte att minska diskriminering av ungdomar med funktionsnedsättning och öka stödinsatser i skolan och när det gäller att få anställning. Ungdomsstyrelsen föreslog bl.a. förstärkta möjligheter till praktik för unga med funktionsnedsättning och att alla studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan skulle få utbildning i hur funktionsnedsatta ungdomars möte med arbetsmarknaden fungerar och vilket stöd de kan få från olika myndigheter. Skol- verket har därefter fått i uppdrag att, i samråd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Hjälpmedelsinstitutet, ta fram en fortbild- ningsinsats för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan (se även utg.omr. 16, Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 5.3). Ungdomsstyrelsens rapport bereds inom Regeringskansliet.

Attityder till maskulinitet och våld

Regeringen gav 2011 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ur ett jämställdhetsperspektiv göra en studie av pojkars och unga mäns attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld (dnr U2011/2232). Syftet var att få fram ett kunskapsstöd för att förebygga våld mot unga kvinnor. Ungdomsstyrelsen redovisade i början av 2013 rapporten Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter (Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:1) i vilken redogörs för omfattningen av våld bland ungdomar och attityder till maskulinitet och våld bland flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män. Rapporten visar bl.a. att risken för att utöva en våldsam eller kränkande handling ökar bland dem som instämmer i könssterotypa påståenden om maskulinitet och femininitet. Rapporten utgör ett av underlagen för utbildnings- och informationsinsatser riktade till berörda perso- nalgrupper som Ungdomsstyrelsen genomför under 2013 och 2014.

Inflytande och representation

Ungdomars deltagande i de formella besluts- processerna är avgörande för en livskraftig demokrati. Ett högt valdeltagande är ett uttryck

för det demokratiska systemets starka förank- ring i det svenska samhället och därmed också en viktig politisk prioritering. Genomförandet av skolval är en insats som syftar till att leda till ökat intresse för politiska frågor och som kan öka ungdomars valdeltagande. Skolvalen genomförs i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan.

Sedan den 1 januari 2013 har Ungdoms- styrelsen ett uppdrag som syftar till att öka kunskapen bland unga om deras rättigheter och möjligheter som EU-medborgare att rösta till Europaparlamentet. Aktiviteterna kommer framöver främst att riktas mot unga i syfte att prioritera ungas engagemang för och deltagande i Europaparlamentsvalet 2014.

Kultur och fritid

Den analys av ungas kulturutövande som Ungdomsstyrelsen redovisade 2011 är ett angeläget bidrag för att öka kunskapen inom området. Rapporten tydliggör att det saknas kontinuerlig statistik om ungdomars kultur- utövande.

Myndigheten för kulturanalys redovisade hösten 2012 rapporten De kulturpolitiska målen i vilken analyseras hur de kulturpolitiska målen tar sig uttryck i ett antal landstings och regioners kulturplaner. I rapporten konstateras att de analyserade kulturplanerna prioriterar barn och ungas möjligheter att ta del av kultur oavsett bostadsort.

Fritidsverksamheter främjar ungdomars hälsa och etablering i samhället. I offentliga insatser om ungdomars fritid möts politiska mål som rör det civila samhället och folkbildningen samt idrotts-, kultur-, och mediepolitik. De ungdomar som inte söker sig till föreningsliv eller andra organiserade aktiviteter på fritiden är en viktig målgrupp. Olika mötesplatser, t.ex. fritidsgårdar och ungdomens hus, kan erbjuda aktiviteter som bidrar till att stärka ungdomars positiva utveckling och förebygga problem.

Internationellt ungdomssamarbete

Samarbetet i EU har under 2012 främst präglats av förhandlingarna om det nya integrerade utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram som ska ersätta det nuvarande EU-programmet Ung

172

och aktiv i Europa, vilket avslutas 2013. Beslut om det nya EU-programmet, Erasmus+, kommer att fattas hösten 2013.

15.5Politikens inriktning

Att ungdomar mår bra, att de kan försörja sig och att deras kompetens och erfarenheter tas till vara är av stor betydelse för såväl samhälle som individ. Ungdomstiden lägger grunden för utveckling och etablering i vuxenlivet. Genom goda uppväxtvillkor skapas förutsättningar för trygghet och ett aktivt deltagande i utbildning, på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Särskilt angeläget är att ungdomar som befinner sig i en utsatt situation får stöd i att komma in i samhällsgemenskapen och möjlighet till del- aktighet utifrån sina förutsättningar och behov. Det är regeringens ambition att inga unga ska växa upp i utanförskap.

Regeringen utvecklar därför ungdomspoli- tiken och avser att presentera en ungdoms- politisk proposition under inledningen av 2014. I propositionen kommer mål och inriktning för den framtida ungdomspolitiken att föreslås. Remisspromemorian En ny ungdomspolitik, som utarbetats inom Regeringskansliet, är på remiss till den 18 oktober 2013 (dnr U2013/4442). Regeringen planerar även att det i den ungdomspolitiska propositionen ska ingå ett handlingsprogram för 2014–2017 med insatser för att förbättra ungdomars situation i samhället. I propositionen planeras även ingå ett förslag om en utvecklad modell för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor. Det är prioriterat att ungdomspolitiken i högre uträckning kan följas upp på kommunal nivå. Regeringen föreslår att det avsätts 10 miljoner kronor för att möjliggöra de insatser som avses ingå i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet.

Regeringen avser även att genomföra särskilda insatser för att öka kunskapen om ungdomars psykiska ohälsa under perioden 2013–2016.

Som ytterligare underlag till ungdoms- propositionen tillkallade regeringen våren 2012 en särskild utredare med uppdrag att se över hur arbetet med unga som varken arbetar eller studerar kan utvecklas (dir. 2012:70). Som nämnts i avsnitt 15.4 lämnade utredningen i februari 2013 delbetänkandet Ungdomar utanför gymnasieskolan – Ett förtydligat ansvar för stat

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och kommun (SOU 2013:13). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober 2013. Mot bakgrund av vad som har föreslagits i delbetänkandet, avser regeringen att i den ungdomspolitiska propositionen lämna förslag som rör det kommunala informationsansvaret för ungdomar som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasie- utbildning. Utöver de förslag som rör kom- munerna bör Statens skolverk och Statens skolinspektion få uppdrag i syfte att förbättra uppföljningen av målgruppen. Regeringen föreslår därför att 6,5 miljoner kronor avsätts för dessa ändamål 2014. Vidare beräknar regeringen 12,5 miljoner kronor för 2015 och 12 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.

Regeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2014 genomföra en tematisk analys av ungdomars fritid och organisering.

Ungdomsstyrelsen genomför på uppdrag av regeringen under 2013 och 2014 utbildnings- insatser i syfte att sprida metoder och ge kunskapsstöd för arbetet med attityder och värderingar som rör jämställdhet, maskulinitet och våld (dnr U2011/2232). Ungdomsstyrelsen sprider även resultatet av rapporten Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyg- gande verksamheter (Ungdomsstyrelsens skrif- ter 2013:1) i befintliga nätverk för myndigheter och organisationer som har unga som målgrupp.

På regeringens uppdrag fortsätter Ung- domsstyrelsen under 2013 och 2014 också med insatser som syftar till att förebygga att ungdomar blir utsatta för sexuell exploatering på internet och andra interaktiva medier (dnr IJ2008/1824 och U2012/3355).

I början av 2013 gav regeringen Ungdoms- styrelsen i uppdrag att göra en kartläggning av föreningslivets arbete för att förebygga sexuella övergrepp och kränkningar mot flickor och pojkar och de insatser som görs när övergrepp har uppdagats. Resultatet av kartläggningen ska spridas i myndighetens olika nätverk samt till det civila samhällets organisationer med verksamhet riktad till barn och unga. Uppdraget pågår under 2013 och 2014 (dnr U2013/106).

173

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

budskap i dag sprids framförallt på internet. Regeringen har sommaren 2013 uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att genomföra insatser för att förebygga kränkningar, trakasserier och hot som riktas mot unga kvinnor och unga män via internet och andra interaktiva medier (dnr U2013/4492). I uppdraget ingår att ta fram och sprida information till ungdomar och föräldrar om lagstiftning och vilka instanser som kan kontaktas vid sådana kränkningar och hot. För att höja kunskapen och mobilisera ungdomar för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet har vidare Statens medieråd fått i uppdrag att genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech move- ment under 2013 och 2014 (dnr A2013/2317). Kampanjen har särskilt fokus på barn och ungdomar.

Ungdomsstyrelsen har, sedan regeringen tilldelat medel, arrangerat skolval vid de allmänna valen 2002, 2006 och 2010. Utvärderingar visar ett gott resultat av denna satsning. Regeringen har för avsikt att möjliggöra att skolval och förberedande aktiviteter genomförs även för valen 2014 (se utg.omr. 1 Rikets styrelse, avsnitt 9.8.1 och 9.9).

Regeringen gör bedömningen att Ungdoms- styrelsen bör byta namn. Det nya namnet ska tydliggöra att myndigheten har uppgifter såväl inom ungdomspolitiken som inom politiken för det civila samhället (se även avsnitt 16 Politik för det civila samhället, utg.omr. 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid).

Internationellt ungdomssamarbete

Under 2014 kommer ett nytt integrerat utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram att lanseras inom EU. Det nya programmet ersätter bl.a. det tidigare EU-programmet Ung och aktiv i Europa som avslutades 2013. Det nya program- met kommer att innebära att formellt och informellt lärande integreras och att antalet deltagande i ungdomsutbyte och volontärtjänst kan utökas.

15.6 Budgetförslag

15.6.1 12:1 Ungdomsstyrelsen

Tabell 15.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	32 070		sparande	827
			1	Utgifts-
2013	Anslag	31 867	1	prognos	31 907
2014	Förslag	32 663

2015	Beräknat	33 090	2

2016	Beräknat	33 653	3
2017	Beräknat	34 398	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 32 663 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 32 663 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 32 663 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Ungdomsstyrelsens förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 15.3 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 12:1 Ungdomsstyrelsen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	31 867	31 867	31 867	31 867
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	835	1 263	1 826	2 572
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt3	-39	-40	-40	-41
Förslag/
beräknat
anslag	32 663	33 090	33 653	34 398

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförts i statsförvaltningen.

Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att vara myndighetsstöd inom politiken för det civila samhället, vilket föranlett en ökning av myndig- hetens förvaltningsanslag under 2012 och 2013. Regeringen bedömer att anslaget 2014 bör ligga på oförändrad nivå jämfört med innevarande år,

174

med undantag för ett mindre avdrag med anledning av gemensam finansiering av den stat- liga e-förvaltningen.

Regeringen föreslår att 32 663 000 kronor anvisas under anslaget 12:1 Ungdomsstyrelsen för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas 33 090 000 kronor, 33 653 000 kronor respektive 34 398 000 kronor.

15.6.212:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 15.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	249 306		sparande	1 133
			1	Utgifts-
2013	Anslag	250 440	1	prognos	239 925
2014	Förslag	260 440
2015	Beräknat	260 440

2016	Beräknat	260 440

2017	Beräknat	260 440

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får an- vändas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Kompletterande information

I förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer finns bestäm- melser om statsbidrag till nämnda organisa- tioner.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 15.5 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	250 440	250 440	250 440	250 440
Förändring till följd av:
Beslut	10 000	10 000	10 000	10 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	260 440	260 440	260 440	260 440

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen avser att under inledningen av 2014 presentera en ungdomspolitisk proposition som bl.a. ska innehålla ett handlingsprogram. För genomförandet av handlingsprogrammet föreslår regeringen att anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ökas med 10 000 000 kronor 2014. Som en delvis finansi- ering av denna ökning föreslås att det inom utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål minskas med 2 000 000 kronor. Regeringen beräknar vidare att förevarande anslag bör ökas med 10 000 000 kronor permanent fr.o.m. 2015. Ökningen finansieras delvis av en minskning av anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål med 2 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 260 440 000 kronor anvisas under anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för 2014. För 2015–2017 beräknas anslaget till 260 440 000 kronor årligen.

175

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16 Politik för det civila samhället

16.1Omfattning

Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen.

Politiken för det civila samhället och dess mål bejakar den stora mångfald av aktörer och verk- samheter som inryms i denna sektor. I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sam- manslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser, kooperativ m.m. Politiken på området omfattar generella frågor om det civila samhället och dess villkor, bl.a. möjligheter att bilda organisationer, att erhålla statligt stöd, att bedriva ideell verksamhet och att göra människor delaktiga.

Vidare omfattas organisationernas samverkan med den offentliga sektorn genom dialog och samråd. Området omfattar även kunskaps- bildning om det civila samhällets roll, samman- sättning, verksamhet och utveckling.

Idrottspolitiken utgör en specifik del av poli- tiken för det civila samhället. Idrottsfrågorna inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folkhälsa.

Politiken för det civila samhället omfattar även stöd till allmänna samlingslokaler och till friluftsorganisationer, bidrag för kvinnors orga- nisering samt bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

16.2Utgiftsutveckling

Tabell 16.1 Utgiftsutveckling inom Politik för det civila samhället, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	20131	2013	2014	2015	2016	2017
13:1 Stöd till idrotten	1 705	1 705	1 705	1 705	1 706	1 706	1 706

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler	33	32	31	32	32	32	32
13:3 Bidrag för kvinnors organisering	28	28	28	28	28	28	28

13:4 Stöd till friluftsorganisationer	28	28	28	28	28	28	28

13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15	15	15	15	15	15	15
13:6 Insatser för den ideella sektorn	23	23	22	25	25	25	25
Summa Politik för det civila samhället	1 831	1 831	1 829	1 833	1 834	1 834	1 834

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

177

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.3Politik för det civila samhället

16.3.1 Mål

Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att

–utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort,

–stärka förutsättningarna för det civila sam- hället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opini- onsbildare och med en mångfald verksamheter, och

–fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Målet beslutades av riksdagen i samband med beslutet om propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195).

16.3.2 Resultatredovisning

Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målet för politiken för det civila samhället.

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. har till uppgift att fungera som en referensgrupp för beredningen av generella frågor om det civila samhället och dess villkor. Arbetsgruppen genomför en årlig uppföljning av politiken för det civila samhället i förhållande till politikens mål. Uppföljningen genomförs utifrån de sex principer som utgör en viktig utgångspunkt för politiken:

–självständighet och oberoende,

–dialog,

–kvalitet,

–långsiktighet,

–öppenhet och insyn, samt

–mångfald.

Resultat

Uppföljning av det civila samhällets villkor

Regeringen har under 2011 och 2012 genomfört årliga samlade uppföljningar i form av en enkätundersökning. Uppföljningen ska följa utvecklingen över tid vad gäller statlig bidragsgivning, dialog och samråd med det civila samhällets organisationer, samt övriga insatser för att förbättra det civila samhällets villkor. När det gäller bidragen har regeringen bland annat uttalat att fokus i högre grad bör ligga på mer generella stödformer såsom organisations- och verksamhetsbidrag än på projektbidrag. Bidrags- system bör dock kunna anpassas efter verksamhetsområdenas behov och därmed bör de kunna se olika ut. Regeringskansliet följer därför upp fördelningen mellan olika bidrags- former liksom de olika typer av dialog och samråd som har förts med det civila samhällets organisationer.

Av en sammanställning av enkätunder- sökningen från 2012 framgår att cirka 12 miljarder kronor fördelats i statliga bidrag till det civila samhällets organisationer, vilket är en ökning med 1 miljard kronor jämfört med 2011. Enligt enkätens resultat har regeringen under 2012 skickat ut över 3 000 inbjudningar till organisationer att svara på remisser, vilket är mer än en fördubbling av antalet i 2011 års remissförfarande. Även antalet fasta forum för samråd och dialog med det civila samhällets organisationer har ökat. Medverkande organisa- tioner i dessa forum var 858 år 2012 jämfört med 544 år 2011.

Den årliga uppföljningen kompletteras med statistik från SCB, fördjupade rapporter och en uppföljning ur det civila samhällets perspektiv.

Det ideella engagemangets utveckling

Under 2008–2009 var 79 procent av befolk- ningen över 15 år medlemmar i minst en förening. Bland kvinnor gällde detta för 78 pro- cent och bland män för 80 procent. (SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden). Samma år var det 32 procent av kvinnorna och 39 procent av männen som aktivt deltog i föreningslivet.

178

Enligt rapporten Det civila samhället 2010 – ett regeringsuppdrag med undersökningar från Statistiska centralbyrån (SCB 2012) uppgick antalet sysselsatta i det civila samhället till drygt 142 0006 år 2010. Huvudkällan för denna statistik om det civila samhället utgörs av undersökningen organisationers ekonomi som är den enda undersökningen som har anpassats till FN:s statistiksystem för satelliträkenskaper om ideella organisationer. Av de totala intäkterna om 217 miljarder kronor som ingår i de olika undersökningar som berör det civila samhället täcker undersökningen organisationers ekonomi 124 miljarder kronor. Beloppet har beräknats med utgångspunkt i samtliga intäktsposter inklusive både rörelseintäkter och finansiella intäkter från undersökningarna organisationers ekonomi, företagens ekonomi, ekonomisk redogörelse från Svenska kyrkan samt intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus. Den finansiella och den statliga sektorn ingår inte.

Medelantalet heltidsanställda personer inom ideella organisationer uppgick under 2010 till totalt 65 000 och medelantalet ideellt arbetande uppgick till 1 667 000 personer. Det ideella arbetet motsvarade knappt 60 000 heltids- arbetande. Heltidsanställda och ideellt arbetande uppgick således till totalt 125 000 heltids- arbetande personer. Vidare uppgick det totala antalet medlemskap i ideella föreningar till knappt 23 miljoner (statistik från under- sökningen organisationers ekonomi).

Den kategori av ideella organisationer som hade flest medlemmar var rekreation och kultur som totalt samlade 7,4 miljoner medlemmar under 2010. Vidare hade bransch- och yrkesorganisationer samt fackföreningar många medlemmar, totalt 4 miljoner, organisationer inom opinionsbildning och politik 3,8 miljoner medlemmar och organisationer inom social trygghet 3,7 miljoner medlemmar (statistik från undersökningen organisationers ekonomi).

Partsgemensamt forum

Partsgemensamt forum utgör en plattform för dialog på nationell nivå mellan regeringen och

6 Uppgifterna är hämtade från registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

det civila samhällets organisationer. Ett syfte med forumet är att följa upp och utveckla politiken för det civila samhället. Ungdoms- styrelsen har sedan 2011 haft i uppdrag att genomföra Partsgemensamt forum för dialog mellan regeringen och det civila samhället. I partsgemensamt forum ingår representanter från ett femtontal idéburna organisationer från olika områden. Vidare inbjuds Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att delta. Under 2012 träffades det partsgemensamma forumet fyra gånger. För varje möte fanns det ett över- gripande tema. Bland annat behandlades det civila samhällets oberoende och självständighet och det civila samhällets ekonomi.

Myndighetsstöd för frågor om det civila samhället

Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. 2012 fått i upp- drag att utgöra ett myndighetsstöd för politiken för det civila samhället. Myndigheten ska säkerställa att kontinuerlig uppföljning, kun- skapsspridning och analys genomförs. Utöver ovan nämnda möten i Partsgemensamt forum har Ungdomsstyrelsen anordnat konferensen Forum för det civila samhället. Konferensen vände sig till företrädare för det civila samhället samt till politiker och tjänstemän från offentlig sektor. Ungdomsstyrelsen har vidare spridit Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser (Code of Good Practice on Civil Participation).

Som en del i uppdraget att genomföra Partsgemensamt forum har Ungdomsstyrelsen tagit fram rapporten Dialog, självständighet och långsiktiga förutsättningar – en uppföljning med ideella föreningar i fokus (Ungdomsstyrelsen 2013). Uppföljningen bygger på en enkät- undersökning som skickades till ett represen- tativt urval av idéburna organisationer. Upp- följningen visar bl.a. att föreningar som får bidrag eller har uppdrag från den offentliga sek- torn upplever att de kan bevara sin självständiga och oberoende roll som röstbärare i relation till stat och kommun. Undersökningen visar vidare att de allra flesta föreningar upplever att de ekonomiskt klarar av att driva sin kärnverk- samhet, men att resurserna inte medger utveck- ling av verksamheten.

Ungdomsstyrelsen startade hösten 2012, utifrån sitt uppdrag om det civila samhället, en tankesmedja kring politiken för det civila sam- hället. Tjänstemän och politiker från kommuner och regionförbund samlas för att utveckla

179

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

samarbetet med ideella föreningar. Kunskap, kännedom, förankring och goda exempel är viktiga delar i tankesmedjans verksamhet.

Vidare har Ungdomsstyrelsen i början av 2013 gjort en utlysning av bidrag till studier om det civila samhället. I utlysningen pekas på behovet av studier med inriktning på verksamheternas praktik och samspelet mellan offentligt och civilt samhälle.

Överenskommelser med idéburna organisationer

I oktober 2008 slöts en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsen syftar till att tydliggöra de idéburna organisationernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer som är verksamma på området (dnr IJ2008/2110). 2013 hade omkring 70 idéburna organisationer anslutit sig till överens- kommelsen.

Enligt överenskommelsen har varje part åtaganden och ska vidta åtgärder, vilka följs upp kontinuerligt av en gemensam arbetsgrupp som består av de tre parterna. I december 2012 anordnades den fjärde årliga uppföljnings- konferensen där parterna redovisade hur åtgärderna i överenskommelsen genomförts.

Regeringen har också undertecknat en överenskommelse med SKL och idéburna organisationer inom integrationsområdet. Syftet med överenskommelsen är att förtydliga relationen mellan staten, kommunerna, lands- tingen/regionerna och de idéburna organisa- tionerna i arbetet med nyanländas etablering och integration och att utveckla former och metoder för att de idéburna organisationerna bättre ska kunna medverka i detta arbete. Överens- kommelsen inom integrationsområdet bygger på samma principer som överenskommelsen inom det sociala området och innehåller åtaganden och åtgärder som följs upp av parterna. Till överenskommelsen inom integrationsområdet har cirka 40 nationella organisationer anslutit sig, däribland ett flertal paraplyorganisationer. Under 2012 har en partsgemensam styrgrupp genomfört två regionala konferenser i Malmö och Köping. I maj genomfördes en årlig upp- följningskonferens där samtliga parter redo- visade sina åtgärdsprogram. Som en del av uppföljningen av överenskommelsen inleddes i

december 2012 en studie om somaliska flyktingars återförening som ska redovisas 2014.

Samverkan inom kulturområdet

Det civila samhällets betydelse inom kultur- området är stor och det sker en omfattande samverkan med olika organisationer. I och med kultursamverkansmodellen, som trädde i kraft 1 januari 2011 och som fr.o.m. 2013 inbegriper 20 län, har det civila samhället getts ytterligare möjligheter att påverka kulturpolitiken. Detta då framtagandet av de regionala kulturplanerna ska ske i samråd med bl.a. det civila samhället (se avsnitt 4.4.2).

Antalet medlemmar i organisationer inriktade på kultur och konst uppgick 2010 till ca 1,6 miljoner (Det civila samhället 2010, SCB 2012). Flertalet av de ideella organisationer som organi- serar ideellt arbete på kulturområdet är med- lemmar i paraplyorganisationen Ideell Kultur- allians. Detta framgår bl.a. av den förstudie som Myndigheten för kulturanalys (Ideellt arbete i kultursektorn) har tagit fram under 2012.

Regeringen har under våren 2013 gett i uppdrag åt Statens kulturråd att under perioden 2013–2014, i samverkan med idrottsrörelsen, genomföra läsfrämjande verksamhet för pojkar och flickor (dnr Ku2013/1293). Vidare är satsningen Hus med historia, som omfattade 40 miljoner kronor under åren 2010-2012, ett exempel på hur det ideella engagemanget för kulturmiljön kan stärkas (se avsnitt 10.4).

Statligt stöd till det civila samhällets organisationer

Inom flertalet politikområden finns statsbidrag som riktas till det civila samhällets organisa- tioner. I området politiken för det civila samhället ingår stöd till idrotten, bidrag till allmänna samlingslokaler, bidrag för kvinnors organisering, stöd till friluftsorganisationer samt bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. I avsnitten 16.4 respektive 16.5 redogörs närmare för stödet till idrotten och bidraget till friluftsorganisationerna.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelade under 2012 totalt 23,4 miljoner kronor som investeringsbidrag ur anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. Totalt inkom 263 ansökningar som tillsammans uppgick till cirka 113 miljoner kronor. Sammanlagt 69 föreningar med projekt spridda över hela landet beviljades bidrag. Vid fördelningen prioriterades åtgärder för att förbättra tillgängligheten, energibe- sparande åtgärder och olika standardhöjande

180

upprustningar. Boverkets samlingslokaldelega- tion fördelade vidare cirka 4,8 miljoner kronor i bidrag till 13 projekt för utveckling av ungdoms- verksamhet i allmänna samlingslokaler 2012. Vidare fördelades 3,98 miljoner kronor som bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer.

Under 2012 fördelade Ungdomsstyrelsen 28,2 miljoner kronor i statsbidrag för kvinnors organisering. Av dessa medel utbetalades 18,6 miljoner kronor som organisations- eller etableringsbidrag och 9,5 miljoner kronor som verksamhetsbidrag. Det inkom under 2012 totalt 69 ansökningar om organisationsbidrag och eta- bleringsbidrag, varav 50 ansökningar beviljades. Vidare inkom 61 ansökningar om projektbidrag, varav 31 beviljades.

Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att årligen lämna en sammanfattande redogörelse för vissa av de bidrag som myndigheten hanterar. Redogörelsen omfattar bl.a. statsbidrag för kvinnors organisering, bidrag till jämställdhets- projekt och bidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Rapporten innehåller uppgifter om hur bidragen har använts. I Ungdomsstyrelsens rapport Resultat och effekter – Återredovisning av statsbidrag till ideella organisationer 2013 (dnr U2013/3763) redovisas hur ett antal av de bidrag, som myndig- heten hanterar har använts under 2012 och vilka effekter bidragen har fått i förhållande till syftet. I rapporten konstateras att organisationer som fått organisationsbidrag ofta beskriver resultaten i termer av aktiviteter eller prestationer i form av löpande verksamhet och projekt samt förutsätt- ningar i form av bemanning, kompetens och resurser. Projektstöden kan bidra till att nå nya målgrupper, pröva nya metoder, ta fram kunskap eller till att etablera ny samverkan. I rapporten ges även konkreta exempel på vad bidragen an- vänts till. Projektbidrag för kvinnors organi- sering har bland annat använts för ett mentors- program för unga kvinnor i syfte att öka andelen kvinnliga chefer i näringslivet och för ett karriär- och entreprenörsnätverk som verkar för att synliggöra osynliga möjligheter på arbetsmark- naden och i samhället.

Vidare har Partibidragsnämnden fördelat 15 miljoner kronor i stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för 2012. Stödet fördelades till samtliga åtta riksdagspartier.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Engagemangsguider för ökad delaktighet

Syftet med stödet till engagemangsguider är att genom uppsökande verksamhet stimulera boen- de i områden med lägre organisationsgrad, särskilt ungdomar och kvinnor, till kontakter med det civila samhällets organisationer inom skilda verksamhetsområden. Ungdomsstyrelsen har under 2012 fördelat 9,3 miljoner kronor för stöd till engagemangsguider. Elva projekt har fokus på kvinnor och flickor och fem projekt på

ungdomar,	såväl	flickor	som	pojkar
(dnr U2013/2079).		Ungdomsstyrelsen		ska

under 2014 göra en utvärdering av satsningen. Denna redovisas hösten 2014 (dnr U2012/7090).

Stöd till arbete mot diskriminering i den egna organisationen och jämställdhetsprojekt

Under 2012 fördelade Ungdomsstyrelsen 3,6 miljoner kronor till nio organisationer för att arbeta mot diskriminering och för jämställdhet i den egna verksamheten (dnr U2013/2076). Totalt inkom 24 ansökningar om projektbidrag.

Ungdomsstyrelsen fördelade också 7 miljoner kronor i statsbidrag till jämställdhetsprojekt. Det inkom 66 ansökningar, varav 17 beviljades för ändamålen makt och inflytande, ekonomisk jäm- ställdhet, obetalt hem- och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet. Ungdomsstyrelsen har därtill fördelat 2,7 miljoner kronor i statsbidrag för verkamheter i de nationella minoriteternas organisationer för jämställdhet mellan kvinnor och män och mot diskriminering. Nio projekt inom dessa verk- samheter har beviljats stöd.

Forskning och statistik om det civila samhället

Forskningsprogrammet om det civila samhället inrättades 2009 och hanteras av Vetenskapsrådet. Inom ramen för forskningsprogrammet pågår för närvarande 15 forskningsprojekt. Projekten är bl.a. inriktade på organisering i Sveriges kulturliv, gränsen mellan civilsamhälle och privatliv, kvinnor och skapandet av det civila samhället, digitala medier och civilsamhälleliga nätverk och betydelsen av informella nätverk i det civila samhället. Vetenskapsrådet har inom ramen för uppdraget i rapporten Var står forskningen om civilsamhället? – En inter- nationell översikt (Vetenskapsrådets rapport- serie 2012:04) redovisat en översikt av forsk- ningsläget med syfte att kartlägga inom vilka områden forskning bedrivs, men också inom vilka områden mer forskning behövs.

181

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

En första utlysning av medel till forskning inom identifierade behovsområden genomfördes under våren 2011. Fyra projekt beviljades medel. Projekten är bl.a. inriktade på ideella orga- nisationers roll i välfärdssamhället och en jäm- förande populationsstudie av organiserade in- tressen i det civila samhället i Sverige.

I Vetenskapsrådets utlysning av medel för forskning om det civila samhället i början av 2013 lyfts särskilt fram frågor som gäller hur det kollektiva agerandet på medborgarnas egna initiativ ser ut, medborgarnas motiv för att organisera sig, strukturella orsaker till att det civila samhället växer fram och förändras samt hur civilsamhället och övriga samhällssfärer påverkar varandra.

Vetenskapsrådet har i syfte att sprida forsk- ningsresultat när det gäller forskning om det civila samhället samarbetat med organisationen Ideell arena. I februari 2013 genomförde Ideell arena konferensen Ledarskapsarenan 2013. SCB redovisade i december 2012 en andra rapport med statistik om det civila samhället. I rapporten Det civila samhället 2010 – ett regeringsuppdrag med undersökningar från Statistiska central- byrån finns statistik om organisationernas ekonomi som i enlighet med uppdraget anpassats till FN:s statistiksystem för satelliträkenskaper om ideella organisationer, International Classification of Non Profit Organisations (ICNPO) för att bättre beskriva det civila samhället. Enligt de avgränsningar som gjorts fanns det 2010 i SCBs företagsdatabas cirka 77 000 ekonomiskt aktiva organisationer som anses tillhöra det civila samhället. De totala intäkterna uppgick 2010 till 217 miljarder kronor och de totala kostnaderna till 207 miljarder kronor.

Internationellt samarbete

År 2009 tog Europarådet tillsammans med idéburna organisationer fram en kod för främ- jande av idéburna organisationers medverkan i offentliga beslutsprocesser, Code of Good Prac- tice on Civil Participation. Under 2012 har Ung- domsstyrelsen, som tidigare nämnts, spritt information om koden via föreläsningar och seminarier till idéburna organisationer och offentliga aktörer.

Analys och slutsatser

En politik för det civila samhället

Fyra av fem av personer i Sverige över 15 år är med i en eller flera föreningar. Det omfattande deltagandet i ideella föreningar ger människor möjligheter att påverka såväl sin egen situation som samhället i stort.

Genom riksdagens beslut om politiken för det civila samhället har förutsättningar skapats för en helhetssyn på det civila samhället och dess villkor. Det civila samhället lyfts därmed fram som en egen sektor, vid sidan av den offentliga sektorn, näringslivet och det enskilda hushållet.

SCB har som ambition att fortsätta utveckla statistiken om det civila samhället, vilket möjlig- görs genom regeringens satsning på denna statistik. Det kan finnas anledning att använda denna statistik för fördjupad analys och jäm- förelser mellan områden inom det civila sam- hället samt att ge statistiken en vidare spridning.

Regeringen anser att de områden, som särskilt pekats ut i Vetenskapsrådets och Ungdoms- styrelsens utlysningar, är av stort intresse för det civila samhällets utveckling.

Som nämnts tidigare genomfördes i februari 2013 konferensen Ledarskapsarenan 2013 som hade civilsamhällets praktik och forskningens avtryck som tema. Genom konferensen kunde den samhällsvetenskapliga forskning som finns om civilsamhället tas in i organisationernas egna strategiska diskussioner. Regeringen anser att sådana konferenser bidrar till det civila samhällets utveckling genom att forskningen och dess resultat används aktivt och att det förs dialog mellan forskare och praktiker

Av särskild betydelse för utvecklingen av det civila samhällets organisationer är också den dialog som sker genom de sakområdesinriktade dialogprocesserna. I oktober 2008 slöts som nämnts en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala om- rådet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som syftar till att stärka de idéburna organisationernas roll inom det sociala området. Överenskommelsen har nu funnits i fem år och dess principer följs under 2013 upp av parterna, främst inom ramen för den gemensamma arbetsgruppens arbete. Regeringen har genom- fört flera insatser för att förverkliga överens- kommelsens intentioner, bl.a. har Tillväxtverket fått i uppdrag att genom rådgivning och utbildning främja tillväxt och nyföretagande av

182

idéburet företagande inom vård och social omsorg (dnr S2013/792). Regeringen har även beslutat bidra med medel för att främja samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (dnr S2013/1186).

För att en mångfald utförare ska kunna växa fram i hela landet är det av stor betydelse att insatser vidtas även för att stimulera framväxten av lokala och regionala överenskommelser. Regeringen avser därför att utveckla sin dialog med myndigheter som arbetar med idéburna organisationer inom det sociala området. Vidare genomförs en enkätstudie som belyser överens- kommelsens roll i statsförvaltningen.

En utmaning för överenskommelsen på integrationsområdet framöver är att fortsätta sprida överenskommelsen som verktyg och följa upp hur den fungerar i praktiken för nyanländas etablering och integration. De idéburna orga- nisationernas samverkan inom integrationsom- rådet är under utveckling på såväl nationell som regional och lokal nivå.

16.3.3 Politikens inriktning

Det civila samhället är välfärdssamhällets grund. Människors deltagande i gemenskaper och ideella organisationer skapar mening, delaktighet och utveckling. Vidare stärker de ideella organi- sationerna demokratin genom sin roll som röst- bärare och opinionsbildare. Det civila samhällets organisationer har en viktig och växande roll som utförare av offentligt finansierade tjänster. Det är en utveckling som regeringen bejakar. En större mångfald av utförare av tjänster inom det sociala området tar vara på människors engage- mang och förmåga samtidigt som det bidrar till att tillgodose behoven av valfrihet och kvalitet inom välfärden.

Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. 2012 i uppdrag att utgöra myndighetsstöd för politiken för det civila samhället och svarar för att uppföljning, kunskapsspridning och analys genomförs. Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen bör byta namn, så att myndighetens benämning tydliggör att myndigheten inte bara har till upp- gift att utgöra myndighetsstöd för ungdoms- politiken utan även för politiken för det civila samhället.

Regeringens överenskommelse från 2008 med idéburna organisationer inom det sociala om- rådet och SKL har utgjort en viktig plattform för

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att förbättra de idéburna organisationernas förutsättningar att erbjuda offentligt finansierade välfärdstjänster. Regeringen anser att utveck- lingen av utförare inom den idéburna sektorn ytterligare kan stärkas genom framväxten av lokala överenskommelser. Regeringen ser därför behov av att samordna arbetet och stödja insatser som stimulerar framväxten av sådana överenskommelser och anser att totalt 4 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål. Regeringen föreslår därför att anslaget 13:6

Insatser för den ideella sektorn ökas med 2 miljoner kronor 2014 och beräknar att anslaget ökas med samma belopp permanent fr.o.m. 2015. Avsikten är att insatserna även ska finansieras med 2 miljoner kronor genom de inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslagen 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. och 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Även regeringens överenskommelse från 2010 med idéburna organisationer inom integrationsområdet och SKL behöver följas upp och utvecklas.

Forskningsprogrammet om det civila sam- hället fortsätter. I januari 2013 gjorde Veten- skapsrådet en utlysning gällande forskning om det civila samhället. Angelägna frågor som utlys- ningen avser rör hur det organiserade kollektiva agerandet ser ut, medborgarnas motiv för att organisera sig och strukturella orsaker till att det civila samhället växer fram och förändras. Veten- skapsrådet avser att göra en ny utlysning gäl- lande forskning om det civila samhället under 2014.

Från och med 2013 ansvarar Ungdomssty- relsen för att fördela stöd för studier om det civila samhället utifrån identifierade behov. Ung- domsstyrelsen har utlyst 2,5 miljoner kronor för studier om bl.a. det civila samhällets praktik och samspelet mellan offentligt och civilt samhälle.

SCB har på regeringens uppdrag tagit fram statistik om det civila samhället. Statistiken redo- visas i Det civila samhället 2010 – ett regerings- uppdrag med undersökningar från Statistiska centralbyrån (SCB 2012). I rapporten redovisas bl.a. förbättrad statistik om de ideella organisa- tionernas ekonomi och hur många som är heltidsanställda inom det civila samhällets organisationer.

Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. 2012 i uppdrag att ansvara för att det finns kunskap om det civila samhällets villkor, sammansättning och utveckling och att sprida denna kunskap. Det är

183

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

viktigt att Ungdomsstyrelsen inom ramen för detta kunskapsuppdrag analyserar statistik om det civila samhället samt sprider statistiken och analyserna till lokal, regional och central nivå.

Regeringen föreslår att reglerna om undantag från skatt för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som har ett allmän- nyttigt ändamål ska reformeras. Syftet är att inkomstskattereglerna ska bli bättre anpassade till dagens samhälle och att den ideella sektorns arbete ska underlättas. De nya reglerna ska bl.a. möjliggöra att stiftelser som främjar kultur, miljö och idrott ska kunna bli inskränkt skatteskyldiga, dvs. bli skatteskyldiga endast för vissa inkomster. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 (se även avsnitt 6.14 inom utg.omr. 3 Skatt, tull och exekution).

16.4Idrottsfrågor

16.4.1 Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den statliga idrottspolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243). Mål och syfte med statsbidraget är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motion- era och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrätts- perspektiv. Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares inter- nationella konkurrenskraft.

16.4.2 Resultatredovisning

Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultat inom idrottsområdet utgår bland annat från:

–fördelat bidrag till Riksidrottsförbundet,

–redovisad statistik om deltagande barn och ungdomar,

–rapporter från Centrum för idrottsforsk- ning.

Resultat

Idrottsrörelsen har en betydelsefull roll i vårt samhälle. Antalet medlemmar i åldern 7–70 år är ca 3,2 miljoner varav 47 procent flickor och kvinnor och 53 procent pojkar och män. Unge- fär 2,4 miljoner är aktiva medlemmar. Antalet elitidrottare uppskattas till ca 7 000. Under 2012 uppgick statens stöd till idrotten till 1 705 miljoner kronor.

Barn- och ungdomsverksamhet

Bidraget till idrottsrörelsens barn- och ung- domsverksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd uppgick 2012 till 616 miljoner kronor vilket var i nivå med 2011. Antalet deltagartillfällen uppgick 2011 till ca 52,8 miljoner fördelade på 38,8 procent flickor och 61,2 procent pojkar.

Inom ramen för den särskilda satsningen på svensk idrott, Idrottslyftet, utbetalades 500 miljoner kronor 2012. Satsningens främsta syfte är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta högre upp i åldrarna. Verksamheten ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Prioriterade områden har varit att utveckla förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare samt att samverka med skolorna.

Under det femte verksamhetsåret som inleddes den 1 juli 2011 och avslutades den 31 december 2012 har idrotten arbetat för att uppnå sitt syfte med satsningen att rekrytera och behålla fler barn och unga. Under perioden har Riksidrottsförbundet avsatt 532 miljoner kronor till föreningsstöd. Vidare har 183 miljoner kronor använts till förbundsutveckling för specialidrottsförbunden och distriktsidrottsför- bunden.

Samtliga specialidrottsförbund har deltagit i Idrottslyftet. Riksidrottsförbundet har upp- manat dem att ha ett särskilt fokus på barnrättsperspektivet, folkhälsomålen och samverkan med andra partners. Distriktsidrotts- förbunden har liksom tidigare riktat in sig på samarbete med skolan och SISU Idrottsut- bildarnas distrikt har haft ett särskilt ansvar för ledarförsörjning och unga ledare. Arbetet med lika villkor och särskilda målgrupper har också varit prioriterat.

Totalt sett, på föreningsnivå, har ungefär 12 000 föreningar genomfört drygt 27 000

184

projekt med nästan 1 300 000 deltagare. Av deltagarna var 46 procent flickor och 54 procent pojkar.

Idrottens organisationer ska skapa sam- verkansprojekt med andra centrala organisa- tioner som administrerar fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Exempel på sådan samverkan är Svenska Orienteringsförbundet som i samarbete med Friluftsfrämjandet arbetat fram en digital databas över kartor för friluftsliv och har också gjort dessa tillgängliga för allmän nedladdning via en internetbaserad tjänst. Svenska Gymna- stikförbundet har tillsammans med organisa- tioner som anordnar parkourverksamhet erbju- dit tio föreningar att starta upp sådan verksam- het.

Mer än hälften av alla specialidrottsförbund har beviljat medel till föreningar som samverkat med andra organisationer. De vanligaste sam- arbetena, i detta avseende, har skett med skolor och fritidsgårdar. Det har också förekommit samarbeten med till exempel Friluftsfrämjandet, Svenska kyrkan, BRIS, Cykelfrämjandet och Scouterna.

Den vanligaste parten för samverkan på distriktsnivå har varit skolan. Andra samarbets- parter har varit Scouterna, Friluftsfrämjandet och fritidsgårdar.

Gemensam administration och centrala idrotts- organisationer

Under 2012 beslutade Riksidrottsförbundet att betala ut 280 miljoner kronor som basbidrag till specialidrottsförbunden (en ökning med 16 miljoner kronor jämfört med 2011), 27,8 miljoner kronor till distriktsförbund inklusive Gotland/Nordkalottstöd (oförändrat jämfört med 2011) samt 80,6 miljoner kronor till förbundets löner, ersättningar och sociala kost- nader (en ökning med 17 miljoner kronor jämfört med 2011, vilket främst beror på att Riksidrottsförbundet övertagit distriktschefsan- ställningar).

Internationella idrottsevenemang

Regeringen har under förra mandatperioden gett Riksidrottsförbundet stöd för att förbättra förutsättningarna för att internationella idrotts- evenemang förläggs till Sverige. Inom förbundet har inrättats ett idrottens evenemangscentrum. Riksidrottsförbundet har även etablerat ett sam- arbete med turism- och besöksnäringen och verksamheten har utvecklats. Ett gemensamt program mellan idrotten och turism- och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

besöksnäringen för att få fler internationella idrottsevenemang till Sverige har tagits fram. Nästa steg planeras bli att utveckla en gemensam övergripande utvärderingsmodell.

En samlad elitsatsning

Regeringen beslutade 2009 att Riksidrottsför- bundet engångsvis får disponera 212 miljoner kronor till en flerårig samlad förbundsöver- gripande och behovsprövad elitsatsning inom svensk idrott med syfte att stärka idrottsutövares internationella konkurrenskraft (dnr Ku2008/2135, Ku2009/1747). Tillsammans med de medel som ställts till Sveriges Olympiska Kommittés och Sveriges Paralympiska Kommittés förfogande har ca 146 miljoner kronor utbetalats som elitstöd under 2012.

Centrum för idrottsforsknings uppföljning av statens stöd till idrotten

Bidraget till idrottsforskning ges till Gymnastik- och idrottshögskolan, Centrum för idrotts- forskning (CIF), som har till uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område. Budgeten för 2012 uppgick till 23 miljoner kronor. Regeringen har beslutat att CIF ska analysera och genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd samt utforma indikatorer (dnr Ku2009/1978).

CIF redovisar årligen sammanlagt 22 indika- torer fördelade över fem målområden. Indikatorsystemet är i huvudsak uppbyggt på befintlig statistik. Merparten av indikatorerna rör olika aspekter av idrottsrörelsens verksamhet och organisationsstruktur, som medlems- bestånd, inkomstkällor, omfattningen av det ideella ledarskapet och utbildningsinsatser.

CIF har därutöver haft i uppdrag att under 2012 genomföra en fördjupad analys av vad som kännetecknar en bra föreningsdriven idrotts- verksamhet som får barn och ungdomar att vilja fortsätta idrotta.

I sin redovisning anger CIF bland annat att felaktigt bedriven idrott kan leda till skador och ohälsa. Tidiga elitsatsningar och osunda träningspremisser kan utmynna i selektion och utslagning. Det kan ge upphov till belastnings- skador, överträningssyndrom, ätstörningar och otillbörligt användande av kosttillskott och dopningspreparat.

Föreningsidrottens möjligheter och begräns- ningar är, enligt CIF, särskilt tydliga i frågan om unga med neuropsykiatriska funktionsned-

185

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sättningar (NPF). Det kan ge tillfredsställelse och stärkt självkänsla. Därtill kan det vara ett stöd för unga att reglera sina energibehov vilket i sin tur motverkar rastlöshet, stress och sömn- problem. För personer med funktionsned- sättning kan idrott således vara mer än en stimulerande och allmänt hälsosam fritids- sysselsättning – det kan även utgöra ett viktigt led i rehabilitering eller habilitering. Rapporten visar även att det finns många hinder för unga med NPF-diagnoser att finna sin väg in i föreningsidrotten. Flera av de ungdomar som deltog i studien sade sig ha haft svårt att passa in i en idrottsförening.

Idrottslyftet har gett landets idrottsföreningar förutsättningar att utveckla en stor mängd olika strategier för att få barn och ungdomar att vilja fortsätta idrotta. Men vissa typer av utveck- lingsinsatser saknades. Som exempel förekom sällan strategier som tar tillvara de ungas egna erfarenheter och synpunkter. Likaså saknades insatser med fokus på etik- och värderingsfrågor. Många av idrottsrörelsens förbund och före- ningar är enligt CIF starkt förankrade i en tradi- tionell syn på idrott som liktydigt med fysiskt ansträngande tävlingsverksamhet. De är följ- aktligen vana att organisera aktiviteter med ut- gångspunkt i den egna idrottsgrenens krav och förutsättningar.

Idrott är vanligtvis en mycket uppskattad fritidsaktivitet hos unga, men det finns vissa skillnader mellan de som stannar kvar i föreningsidrotten och de som väljer att sluta. Den förstnämnda gruppen utmärker sig vanligtvis genom ett mycket stort idrotts- intresse. Ofta utövar de flera idrotter eller kom- binerar sin idrott med olika motionsaktiviteter. De är aktiva i tävlingssammanhang, har tillhört föreningsidrotten sedan unga år och komplet- terar sitt idrottande med olika former av ledar- uppdrag. Även bland avhopparna är intresset för idrott vanligtvis stort. Olika omständigheter har dock resulterat i att de ändå slutat. Ibland är orsaken att de förlorat intresset för den specifika idrotten eller att verksamheten inte längre känts tillräckligt utvecklande och utmanande. Andra slutar för att de inte är tillräckligt duktiga för att få fortsätta eller ovilliga att satsa i den omfattning som krävs för att få fortsätta tävla eller spela matcher.

Barnrättsperspektivet har skrivits in i Riksidrottsförbundets stadgar. Idrottslyftet ger möjlighet till och förutsätter satsningar i syfte att

utveckla barn- och ungdomsidrotten i barn- rättskonventionens anda. Men dessa insatser har samtidigt balanserats med strategier som snarare framhävt de anslutna medlemsorganisationernas självbestämmande. Som exempel saknas direktiv för hur konventionen ska tolkas och system för att pröva eventuella förseelser. I Idrottslyftet har Riksidrottsförbundet gett förbund och före- ningar stor frihet att själva tolka utvecklings- satsningarnas mål och inriktningar. Riksidrotts- förbundet har föredragit en mjuk form av styr- ning med tyngdpunkt i värdegrundsarbete, ut- bildningsinsatser och dialog snarare än påverkan genom krav, regelverk och sanktioner.

Aktivitetsnivån inom barn- och ungdoms- idrotten har minskat under senare år. Denna tendens baseras på en minskning i det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) till idrot- ten. Under åren 2008–2011 sjönk antalet LOK- stödsberättigade deltagartillfällen med 6,7 procent och antalet bidragsberättigade samman- komster med 8,3 procent. Under samma period minskade andelen unga i åldern 7–20 år med endast 2,6 procent. Detta indikerar att den faktiska aktivitetsnivån i den organiserade barn- och ungdomsidrotten minskat sedan 2008 i en omfattning som inte kan förklaras med hänvisning till variationer i ungdomspopula- tionen. En närmare granskning av LOK- stödsstatistiken visar dessutom att nedgången är störst bland äldre ungdomar (13–20 år) och hos flickor.

Specialidrott inom gymnasieskolan

Det statliga stödet till specialidrott inom gym- nasieskolan uppgick 2012 till 41 miljoner kronor och verksamhet bedrevs vid 51 riksidrotts- gymnasier på 44 orter i samverkan med 32 specialidrottsförbund. Antalet elevplatser upp- gick till 1 204 stycken. Statens stöd har gjort det möjligt för elitidrottande unga kvinnor och män att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Eleverna erbjuds kvantitativ och kvalitativ träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö inför en framtida elitkarriär. Riksidrottsgymnasierna har som mål att utveckla internationell elit.

Från och med hösten 2011 erbjuds nationellt godkända idrottsutbildningar inom ramen för den nya gymnasieskolan.

Anläggningsstöd

Riksidrottsförbundet har under 2012 betalat ut ca 66 miljoner kronor i anläggningsbidrag till

186

föreningsägda anläggningar. Bidraget kan sökas av idrottsföreningar anslutna till Riksidrotts- förbundet. Under 2012 har ca 300 föreningar fått bidrag för investeringar i sina idrottsanlägg- ningar fördelade på 45 idrotter och 136 kom- muner. Anläggningsbidraget har medverkat till att kommuner och andra medfinansiärer har bidragit med 364 miljoner kronor till dessa anläggningar.

Nationella insatser mot dopning

Dopning inom idrotten ska aktivt motverkas. Statsbidraget för detta ändamål uppgick 2012 till 26 miljoner kronor. År 2012 togs 3 668 dopnings-prov varav 40 procent togs vid tävling och 60 procent utanför tävling. Dessutom togs 313 prover på uppdrag av internationella organisationer.

Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang

Regeringen har tillsatt en särskild utredare (nationell samordnare) med uppdrag att mot- verka brottslighet i samband med idrotts- arrangemang (dir. 2011:22). Utredaren lämnade i april 2012 delbetänkandet Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet. I mars 2013 lämnades slutbetänkandet Mer glädje för pengarna (SOU 2013:19) och en hearing för att diskutera frågeställningarna planeras till oktober 2013.

Internationellt samarbete

Inom EU har arbetet med Europeiska kommissionens förslag till programmet Erasmus för alla för budgetperioden 2014–2020 behandlats av rådet och Europaparlamentet. Det idrottskapitel som föreslagits i programmet finns trots svenska invändningar kvar inför den slutliga behandlingen. Regeringens hållning om att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet kvarstår.

Analys och slutsatser

Det indikatorsystem som Centrum för idrotts- forskning (CIF) använder visar att människors benägenhet till idrott och fysisk aktivitet ökar i takt med stigande ekonomi, utbildningsgrad och position på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor på beslutande befattningar inom idrottsrörelsen är emellertid avsevärt lägre än andelen kvinnor

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bland aktiva medlemmar. I fråga om etnicitet och kulturell mångfald visar statistiken att flickor med utländsk bakgrund är förhållandevis svagt representerade i föreningsidrotten. Sam- mantaget visar indikatorsystemet således att människors tillgång till och förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet är ojämnt fördelade i samhället. Syftet med stödet i dessa delar har således inte uppnåtts fullt ut.

Genom regeringens särskilda elitidrotts- satsning har ökade möjligheter skapats för att stärka svenska elitidrottares internationella konkurrenskraft. För att uppnå detta krävs ett fortsatt samarbete mellan Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté.

Regeringen anser att de medel som ställts till förfogande för idrottens barn- och ungdoms- verksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd och den särskilda satsningen Idrottslyftet har gett idrottsrörelsen förbättrade möjligheter att ut- vecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar, unga kvinnor och män. Genom de stora resurser som under flera år tillförts idrotts- rörelsen har stödet även kunnat ökas såväl för idrottens centrala organisationer som för elit- satsande idrottsutövare. Idrottsrörelsen har getts stor frihet att under eget ansvar disponera statens stöd. Trots detta visar CIF:s kartläggning att aktivitetsnivån inom barn- och ungdoms- idrotten har minskat under senare år.

Regeringen följer ovanstående frågor och kommer att föra en dialog med Riksidrotts- förbundet om vad förbundet avser att göra med anledning av denna utveckling.

16.5Friluftslivspolitik

Riksdagen antog i december 2010 mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Friluftslivspolitikens övergripande mål är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Målet specificeras genom tio punkter som innefattar bl.a. tillgänglighet och tillgång till natur, hänsyns-

187

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tagande till friluftslivets behov, landsbygds- utveckling och kunskapsförsörjning.

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att komplettera det översiktliga målet för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål. Regeringen återrapporterade till riksdagen i december 2012 i skrivelsen Mål för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278).

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för friluftslivsfrågor. Regeringen har stärkt Naturvårdsverkets roll och förtydligat myn- dighetens uppdrag att samordna friluftslivet. Naturvårdsverket ska enligt förordningen (2012:989) verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas. Natur- vårdsverket ska vidare samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda. Naturvårdsverket redovisar årligen till Regeringskansliet hur arbetet med samordningen av berörda myndigheters frilufts- livsarbete utvecklas, liksom samverkan med andra aktörer såsom friluftslivsorganisationerna.

Riksdagen har vidare beslutat (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38) att den framtida hanteringen av ansvaret för fördelning och utbetalning av statsbidrag till friluftsorga- nisationer ska ligga hos samarbetsorganisationen Svenskt Friluftsliv. Ändringarna trädde i kraft den 11 januari 2011.

16.5.1 Mål

De tio mätbara målen är:

–Tillgänglig natur för alla.

–Starkt engagemang och samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum.

–Allemansrätten är grunden för friluftslivet.

–Tillgång till natur för friluftslivet.

–Att det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet.

–Friluftslivet bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling och regional tillväxt.

–Skyddade områden är en resurs för friluftslivet.

–Ett rikt friluftsliv i skolan.

–Goda förutsättningar skapas för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.

–Att det finns god kunskap om friluftslivet.

Som ett stöd i genomförandet och uppföljningen av friluftslivsmålen anges ett antal preciseringar. Genom preciseringarna förtydligas innebörden av målen. Preciseringarna utgör även ett underlag för såväl mätbarhet och uppföljning som det fortsatta arbetet med att utveckla friluftslivspolitiken. Ett viktigt syfte med friluftslivsmålen och preciseringarna av dem är att de ska vara vägledande för arbetet med friluftslivsfrågor på alla nivåer i samhället. Flera av Sveriges miljökvalitetsmål har även preciseringar som rör friluftslivet. Se utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Varje friluftslivsmål berör flera olika myndigheter och organisationer. För vart och ett av dem utpekas en till två myndigheter som ansvariga för uppföljning och utveckling av respektive mål. Ansvaret för måluppfyllelsen bör dock delas mellan samtliga myndigheter som deltar i arbetet. Regeringen anser att alla involverade myndigheter och organisationer bör ta aktiv del i att nå målen genom att genomföra olika delar av åtgärderna (skr. 2012/13:51).

Uppföljning ska samordnas med miljömåls- uppföljningen. Arbetet med måluppfyllelse och uppföljning behöver utvecklas kontinuerligt.

Naturvårdsverket är samordnande myndighet för återrapporteringen till regeringen.

16.5.2 Resultatredovisning

För att vidareutveckla friluftslivspolitiken fortsätter arbetet med att utveckla målupp- följning och redovisning av måluppfyllelse för friluftslivet. Naturvårdsverket är samordnande myndighet för återrapporteringen till regeringen. Uppföljningen av friluftslivsmålen redovisas vartannat år med första rapportering år 2015.

I propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238) aviserades en rad satsningar för att fortsätta att utveckla friluftslivspolitiken. Rege- ringen har nyligen i skrivelsen Mål för frilufts- livspolitiken (skr. 2012/13:51) redovisat åtgärder som utförts och initiativ som tagits av regeringen och myndigheter och som berör frilufts- livspolitikens utveckling och genomförande.

188

Friluftsorganisationernas arbete

Statsbidrag till friluftsorganisationer fördelas och betalas ut av samarbetsorganisationen Svenskt Friluftsliv. Enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer är syftet med bidraget att stödja att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövande av friluftsliv med allemansrätten som grund samt att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om naturen och miljön. Statsbidrag lämnas antingen som organisationsbidrag eller verksamhetsbidrag. Med organisationsbidrag avses stöd till organisationer i förhållande till organisationens medlemsantal och aktivitetsnivå och med verksamhetsbidrag avses stöd till organisationer för en specifik verksamhet efter särskild prövning.

År 2012 fördelade Svenskt Friluftsliv 27,785 miljoner kronor i bidrag till friluftsorga- nisationer, varav 19,438 miljoner kronor avsåg organisationsbidrag till 15 organisationer, och 8,347 miljoner kronor avsåg verksamhetsbidrag till projekt vid 15 organisationer. Tio organi- sationer fick endast organisationsbidrag, tio andra organisationer fick endast verksamhets- bidrag, och fem organisationer fick bidrag till både organisationen och verksamheter. Orga- nisationsbidragen ger nödvändig grund för fri- luftsorganisationerna att kunna erbjuda sina medlemmar service och stöd. 30 procent av bidragen fördelades som verksamhetsbidrag vilka är förenade med resultatkrav. Under 2012 har organisationsbidrag och verksamhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenskt Friluftsliv, Svenska Livräddningssällskapet och Svenska Turistföreningen. Endast organisa- tionsbidrag har lämnats till Cykelfrämjandet, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Båtunionen, Sveriges Ornitologiska Förening, Naturskole- föreningen, Svenska Botaniska Föreningen, Kryssarklubben, Svenska Folksportförbundet, Cykelsällskapet, och Fjällklubben. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Fältbio- logerna, Svenska Scoutrådet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Orienterings- förbundet, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Klätterför- bundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Jägareförbundet och Förbundet Skog och Ungdom.

Organisationsbidragen till friluftsorganisa- tionerna möjliggör stor verksamhet med många deltagare. Till exempel har över 17 000 elever deltagit i Livräddningssällskapets sommarsim- skola. Svenska Turistföreningen har bl.a. utveck- lat föreningens verksamhet för barn och unga. Även Sportfiskarna med över 52 000 medlemmar driver sin verksamhet med stöd av bidraget till friluftsorganisationer. Anslaget ger cirka 25 kr/medlem till de organisationer som får orga- nisationsbidrag.

År 2012 prioriterades särskilt projekt för barn och ungdomar. Bland annat har Svenska Turist- föreningen arrangerat lägervecka för barn och ungdomar med Downs syndrom och deras familjer, och Svenska Jägareförbundets frilufts- dagar för invandrarungdomar har engagerat om- kring 300 deltagare. Cirka 150 barn har deltagit i Svenskt friluftslivs projekt ”Green Team” som vänder sig bl.a. till ensamkommande flyktingbarn. Vidare har Naturskyddsföre- ningens projekt ”Skogen som klassrum” nått minst 28 200 grundskoleelever. En utvärdering av denna verksamhet visar på bättre hälsa och mätbart mindre stress hos deltagarna. Uppgifter om antalet deltagare i de olika projekten ger att varje projekt får cirka 225 kr/deltagare från anslaget. Några projekt har syftat till att utbilda ledare vilket gynnar möjligheten att i följande aktiviteter öka antalet deltagare.

Forskning och dialog

Naturvårdsverket har även finansierat forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring med en budget på totalt 34,2 miljoner kronor under 2006–2012. Slutresultat från forsknings- programmet som avslutades 2012 har redovisats i Naturvårdsverkets rapport 6547.

Våren 2013 anordnade Naturvårdsverket till- sammans med Miljödepartementet och ett tjugo- tal myndigheter en tankesmedja om friluftsliv på temat Mer, Fler och Ännu Bättre. Denna syftade till att fånga upp idéer och förslag till hur fler människor kan delta i friluftslivet och vad som behöver utvecklas som stöd. Tankesmedjan ska återkomma och vara en mötesplats där fri- luftslivets aktörer samlas till dialog i syfte att utveckla friluftslivet och friluftslivspolitiken.

189

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

Regeringen har beslutat om preciseringar till de tio friluftslivsmålen (skr. 2012/13:51).

Preciseringarna förtydligar innebörden av friluftslivsmålen. Preciseringarna ska utgöra grunden för att tolka friluftslivsmålens innebörd, vara underlag vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för utvecklingen av friluftslivsmålen.

Naturvårdsverket är ansvarigt för att samordna uppföljning och utvärdering av friluftslivsmålen. Uppföljningen ska samordnas med miljömålsuppföljningen. Den första rapporteringen sker 2015.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att det är viktigt att förutsättningarna för människor att utöva friluftsliv utvecklas och stärks, oavsett ålder, kön och etnisk tillhörighet. Vistelse i natur och grönområden skapar förutsättningar för avkopp- ling och gemenskap.

Friluftsorganisationerna är viktiga för att skapa intresse och möjlighet för såväl barn och ungdomar som vuxna att utöva frilufts- aktiviteter. De bedriver en verksamhet som bland annat främjar folkhälsan och möjliggör för olika grupper av människor att få del av motion och naturupplevelser. Andra viktiga uppgifter är att skapa mötesplatser i naturen för människor med olika etnisk bakgrund och med olika förutsättningar att vistas ute i naturen samt att uppmuntra barns utevistelse.

Det är av stor betydelse att det finns attraktiva och upplevelserika naturmiljöer i alla delar av landet, inte minst i tätorternas närhet. Länsstyrelsernas program för skydd av tätortsnära natur bidrar bl.a. till detta. Attraktiva och upplevelserika naturmiljöer är även ett viktigt område inom regeringens initiativ Attraktionskraft Sverige, som genomförs under 2012–2014 i syfte att främja förutsättningarna för att utveckla attraktiva livs- och boen- demiljöer.

Vad gäller statsbidragens effekt har Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer nära två miljoner medlemmar som är aktiva och erbjuds ett rikt friluftsliv av dessa föreningar och organisationer. En undersökning som Svenskt

Friluftsliv utförde 2011 visar att organisationerna skapar åtminstone 50 miljoner aktivitetstimmar för medlemmarna och ytterligare cirka 10 miljoner aktivitetstimmar åt övriga samhället.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att Svenskt Friluftslivs bidrag till frivillig- organisationer under 2012 väl uppfyller bidra- gens syften och att anslaget ger goda effekter för samhället. Bidragen har möjliggjort verksamhet som organiserat stora grupper människor. Rege- ringen bedömer att bidraget ger stor nytta.

Se även utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

16.5.3 Politikens inriktning

Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö (prop. 2009/10:238). Staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv och att försäkra tillgång och förbättra tillgänglighet till naturen.

I regeringens arbete med att utveckla friluftslivspolitiken har mätbara mål för frilufts- livet utvecklats. Regeringen rapporterade till riksdagen i december 2012 (skr. 2012/13:51) i skrivelsen Mål för friluftslivspolitiken.

Friluftsliv innebär vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Alla människor ska ha möjlighet att få natur- upplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Frilufts- livspolitiken ska stödja alla människors möjlig- heter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Det är viktigt att förutsättningarna för männi- skor att utöva friluftsliv utvecklas och stärks, oavsett ålder, kön och etnisk tillhörighet.

En rik tillgång och mångfald på natur, allemansrätt, individens intresse och ideella organisationers engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv i alla delar av landet. Sveriges stora arealer av skogar, våtmarker, fjäll, sjöar, skärgårdar och unika tillgång till stadsnära natur ger stora möjligheter för ett aktivt friluftsliv.

Friluftslivet är brett och spänner över flera politikområden, där naturvårdspolitik, regional

190

tillväxtpolitik, näringspolitik, jordbruks- och skogspolitik, politik för landsbygdens utveckling samt utbildnings- och forskningspolitik är några exempel. Friluftslivets folkhälsoaspekter och den förebyggande hälsovården är liksom kulturlivet och samhällsplaneringen centrala. För att värna de tätortsnära grönområdena har den kommu- nala planeringen en nyckelroll. I detta samman- hang är regeringens ambition även att uppmun- tra bildandet av fler nationalstadsparker i Sverige.

Under perioden 2012–2014 genomför regeringen initiativet Attraktionskraft Sverige, i syfte att lyfta och främja förutsättningarna för att utveckla attraktiva livs- och boendemiljöer. Arbetet utgår från antagandet att Sveriges hållbara tillväxt inte enbart är beroende av näringslivets villkor. Den är också beroende av de miljöer människor bor och verkar i. Friluftsliv samt natur- och kulturturism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt.

Friluftsliv tillsammans med rekreation, turism, estetiska värden, andlig välfärd, kulturarv, möjligheter till utbildning och forskning, inspirationskälla för konst, litteratur, musik är exempel på värdet av naturen och dess ekosystemtjänster. Ekosystemtjänsternas bety- delse för samhället har belysts i regeringens proposition Svenska miljömål – för ett effek- tivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). Rege- ringen arbetar vidare med att tydliggöra det samhällsekonomiska värde ekosystemtjänsterna har och där friluftslivet utgör en viktig del.

Allemansrätten är av avgörande betydelse för ett fritt friluftsliv och turism, och en unik grundlagsfäst rätt och ett ansvar som ska värnas. Den ger oss tillgång till naturen och en möjlighet att ta del av det som naturen erbjuder på ett ansvarsfullt sätt. Allemansrätten är en viktig tillgång för både stad och land, regional utveckling och lokala turismföretag. Tillgången till naturen måste värnas och eventuella intressemotsättningar mellan olika nyttjare måste förebyggas.

Friluftsorganisationernas verksamhet är mycket viktig för möjligheten att bedriva friluftsliv. Det är bland annat genom att människorna utövar friluftsliv som kunskap och intresse för naturvård och folkhälsa upprätthålls och utvecklas. Därför är det också en angelägenhet för staten att stödja organisationer och enskilda i friluftsarbetet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Svenskt Friluftsliv, som är en samarbets- organisation för 23 ideella friluftsorganisationer, fördelar fr.o.m. 2011 statsbidragen till friluftsorganisationer. Regeringen konstaterar att de fördelade bidragen till friluftsorganisationer under 2012 väl uppfyller bidragens syften och att bidragen ger stor nytta.

16.6Budgetförslag

16.6.1 13:1 Stöd till idrotten

Tabell 16.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 704 824		sparande	27
2013	Anslag	1 705 151	1	Utgifts-	1 705 151
2013	Anslag	1 705 151	1	prognos	1 705 151
2014	Förslag	1 705 451

2015	Beräknat	1 705 751
2016	Beräknat	1 706 051

2017	Beräknat	1 706 051

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till idrottsforskning och insatser mot dopning.

Tabell 16.3 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:1 Stöd till idrotten

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	1 705 151	1 705 151	1 705 151	1 705 151
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring
till/från andra
anslag	300	600	900	900

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 705 451	1 705 751	1 706 051	1 706 051

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

191

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 300 000 kronor i nivå årligen 2014–2016 för platser för funktionshindrade elever vid riksrekryterande idrottsgymnasier.

Regeringen föreslår att 1 705 451 000 kronor anvisas under anslaget 13:1 Stöd till idrotten för 2014. För 2015, 2016 respektive 2017 beräknas anslaget till 1 705 751 000 kronor, 1 706 051 000 kronor respektive 1 706 051 000 kronor.

16.6.213:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 16.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	33 490		sparande	3 674
			1	Utgifts-
2013	Anslag	32 164	1	prognos	31 390
2014	Förslag	32 164

2015	Beräknat	32 164
2016	Beräknat	32 164

2017	Beräknat	32 164

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygde- gårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisati- onernas information, rådgivning, utvecklingsar- bete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd.

Kompletterande information

I förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler finns bestämmelser om bidrag till allmänna samlingslokaler.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2015–2018.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för investeringsbidrag till fleråriga projekt. Bidragen betalas ut när projekten är slutförda och har besiktigats. Detta innebär att bidragen betalas ut ett eller flera år efter det år då projektbidrag beslutats. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2015–2018.

Tabell 16.5 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2018
Ingående åtaganden	29 806	28 037	29 000	–	–	–

Nya åtaganden	23 382	22 263	22 100	–	–	–
Infriade åtaganden	-25 151	-21 300	- 19 400	-20 000	-6 500	-5 200

Utestående åtaganden	28 037	29 000	31 700	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	32 000	32 000	32 000	–	–	–

192

Regeringens överväganden

Tabell 16.6 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	32 164	32 164	32 164	32 164

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	32 164	32 164	32 164	32 164

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen bedömer att anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 2014 bör ligga på oför- ändrad nivå jämfört med innevarande år.

Regeringen föreslår att 32 164 000 kronor an- visas under anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för 2014. För 2015–2017 beräknas anslaget till 32 164 000 kronor årligen.

16.6.313:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tabell 16.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2012	Utfall	27 593		Anslags-
2012	Utfall	27 593		sparande	570
			1	Utgifts-
2013	Anslag	28 163	1	prognos	27 485
2014	Förslag	28 163

2015	Beräknat	28 163

2016	Beräknat	28 163
2017	Beräknat	28 163

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kompletterande information

I förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering finns bestämmelser om statsbidrag för kvinnors organisering.

Regeringens överväganden

Tabell 16.8 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	28 163	28 163	28 163	28 163

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	28 163	28 163	28 163	28 163

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen bedömer att anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering 2014 bör ligga på oför- ändrad nivå jämfört med innevarande år.

Regeringen föreslår att 28 163 000 kronor anvisas under anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering 2014. För 2015–2017 beräknas anslaget till 28 163 000 kronor årligen.

16.6.4 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tabell 16.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	27 785		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	27 785	1	prognos	27 785
2014	Förslag	27 785

2015	Beräknat	27 785

2016	Beräknat	27 785
2017	Beräknat	27 785

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.

193

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kompletterande information

I förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer finns bestämmelser om statsbidragens hantering.

Regeringens överväganden

Tabell 16.10 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	27 785	27 785	27 785	27 785

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	27 785	27 785	27 785	27 785

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 27 785 000 kronor anvisas under anslaget 13:4 Stöd till frilufts- organisationer under 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 27 785 000 kronor, 27 785 000 kronor respektive 27 785 000 kronor.

16.6.513:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tabell 16.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	15 000		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	15 000	1	prognos	15 000
2014	Förslag	15 000
2015	Beräknat	15 000

2016	Beräknat	15 000

2017	Beräknat	15 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorga- nisationer i enlighet med lagen (2010:473) om

statligt stöd till riksdagspartiernas kvinno- organisationer.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015.

Skälen för regeringens förslag: För att Partibidragsnämndens administration ska kunna bedrivas effektivt bör stödet till riksdags- partiernas kvinnoorganisationer handläggas samtidigt som stödet till de politiska partierna enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Detta innebär att åtaganden om stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer beslutas under hösten för det kommande året och därmed medför behov om framtida anslag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015.

194

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 16.12 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:5 Bidrag till allmänna riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2018
Ingående åtaganden	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Nya åtaganden	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-15 000	-15 000	-15 000	-15 000	–	–
Utestående åtaganden	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 16.13 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	15 000	15 000	15 000	15 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	15 000	15 000	15 000	15 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen bedömer att anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 2014 bör ligga på oförändrad nivå jämfört med inne- varande år.

Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer för 2014. För 2015–2017 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor årligen.

16.6.613:6 Insatser för den ideella sektorn

Tabell 16.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	22 591		sparande	167
			1	Utgifts-
2013	Anslag	22 758	1	prognos	22 210
2014	Förslag	24 758
2015	Beräknat	24 758

2016	Beräknat	24 758

2017	Beräknat	24 758

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administra- tiva utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 57 000 000 kronor 2015–2019.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för bidrag till fleråriga forsknings- projekt inom forskningsprogrammet för det civila samhället. Under 2014 kommer Veten-

195

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

skapsrådet att göra en ny utlysning av forskningsmedel som kommer att innebära åtaganden till och med 2019.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 57 000 000 kronor 2015–2019.

Tabell 16.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2019
Ingående åtaganden	42 122	26 495	25 494	–	–	–

Nya åtaganden	0	13 992	26 106	–	–	–

Infriade åtaganden	-15 627	-14 993	-15 000	-15 000	-15 000	-26 600

Utestående åtaganden	26 495	25 494	56 600	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	0	28 000	57 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 16.16 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 13:6 Insatser för den ideella sektorn

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	22 758	22 758	22 758	22 758
Förändring till följd av:		:
Beslut	2 000	2 000	2 000	2 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	24 758	24 758	24 758	24 758

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen anser att det är angeläget att sam- ordna arbetet med regeringens överenskom- melse med idéburna organisationer och SKL på det sociala området samt stödja utvecklingen av lokala överenskommelser. Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn 2014 föreslås därför öka med 2 000 000 kronor under 2014. Regeringen anser vidare att 2 000 000 kronor bör tillföras anslaget permanent fr.o.m. 2015.

Regeringen föreslår att 24 758 000 kronor anvisas under anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för 2014. För 2015– 2017 beräknas anslaget till 24 758 000 kronor årligen.

196

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17 Folkbildning

17.1Omfattning

Folkbildningen är en del av den samlade vuxenutbildningen. Till folkbildningen räknas folkhögskolor, studieförbund och studerande-

organisationer inom folkhögskolan. Inom folk- bildningen lämnas även särskilda statsbidrag för viss tolkutbildning. Ett särskilt verksamhetsstöd lämnas även till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna.

17.2Utgiftsutveckling

Tabell 17.1 Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Folkbildning

14:1 Bidrag till folkbildningen	3 306	3 547	3 547	3 625	3 604	3 650	3 722
14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning	16	17	16	17	17	17	18

Summa Folkbildning	3 322	3 564	3 564	3 642	3 621	3 668	3 739

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

197

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17.3Mål

Folkbildningen är en del av den samlade vuxenutbildningen. Som anges under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning är målet för vuxenutbildningen enligt ett riksdagsbeslut 2001 att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229).

Statens stöd till folkbildningen har fyra över- gripande syften. Enligt riksdagens beslut (prop. 2005/06:192, bet. 2005/06:KrU14, rskr. 2005/06:322) liksom enligt förordningen, (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen ska statens stöd till folkbildningen ha till syfte att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Stödet till folkbildningen ska också bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Stödet ska vidare ha till syfte att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

De verksamhetsområden som enligt förord- ningen i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd är den gemensamma värdegrunden (alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen), det mångkulturella samhällets utma- ningar, den demografiska utmaningen, det livs- långa lärandet, kulturen, tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder samt folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.

17.4Resultatredovisning

Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

Underlag för bedömning av folkbildningens verksamhet hämtas från Folkbildningsrådets årsredovisning samt från de utvärderingar som Folkbildningsrådet genomför inom folkbild- ningens områden. Avsikten är att ett arbete ska inledas under hösten med att se över vilka

indikatorer som kan behövas för att komplettera den oberoende och regelbundna utvärdering som folkbildningen ska bli föremål för framöver.

Resultat

För statens stöd till folkbildningen anvisade riksdagen 3 547 miljoner kronor för 2013, en ökning med 241 miljoner kronor jämfört med 2012. Ökningen beror främst på att det särskilda verksamhetsstödet till Studieförbundet Idrotts- utbildarna (SISU) förts till folkbildningsanslaget samt på en tillfällig förstärkning för att möjlig- göra ett ökat antal årsplatser på folkhögskolans allmänna kurs under 2013 och 2014.

Folkbildningens resultat och effekter

Våren 2011 redovisade Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag en folkhögskoledeltagar- undersökning (dnr U2010/7768). Av redovis- ningen framgår att deltagarna i såväl folk- högskole- som studieförbundsverksamhet i allt väsentligt är nöjda med sin kurs, cirkel eller arrangemang. Utvärderingen visade bl.a. att 80 procent av dem som besvarat enkäten anser att folkhögskolestudierna har bidragit till att de fått ökat självförtroende, ifrågasätter mer och tar mer initiativ än tidigare. Vidare ansåg nära 60 procent att de har haft möjlighet att påverka stu- diernas innehåll och uppläggning. Deltagandet bedöms också ha lett till nya kunskaper och insikter, ett större samhällsengagemang och ett ökat kulturintresse.

Antalet avbrott på folkhögskolans allmänna kurs låg på en hög nivå. Detta kan delvis förklaras av att en stor andel av eleverna hade svårt att tillägna sig utbildningen genom sämre språkliga kunskaper eller på grund av funktionsnedsättning. Cirka en tredjedel av eleverna hade utländsk bakgrund och en tredjedel hade funktionsnedsättning. Avbrotten i allmän kurs under läsåret 2011/12 var 2 046, vilket motsvarar 18 procent av det genom- snittliga antalet deltagare under samma period. I den särskilda kursen avbröt 1 245 studierna. Detta motsvarar 8 procent av det genomsnittliga antalet deltagare under läsåret. I de långa kurserna sammantaget avbröt 12 procent av snittdeltagarna sina studier. Under 2011/2012 sattes omdömen på 47 procent av eleverna i Allmän kurs (Folkbildningsrådet, Studieom-

198

döme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2011/2012).

Folkbildningens deltagare

Under 2012 deltog i genomsnitt 197 700 enskil- da deltagare per termin i folkhögskoleutbildning. Av dessa var 112 800 kvinnor och 84 900 män. Utöver detta gick i genomsnitt 5 875 deltagare på uppdragsutbildningar som anordnats på folkhögskolorna.

Under 2012 deltog 663 700 personer i olika former av studiecirkelverksamhet, av vilka 63 procent var kvinnor och 37 procent män. Vidare uppgick antalet deltagare i annan folkbild- ningsverksamhet anordnad av studieförbunden till 380 500 personer, varav 63 procent kvinnor och 37 procent män.

Deltagarnas bakgrund

Kvinnorna är fler än männen inom folkbild- ningen. Under 2012 utgjorde de 57 procent av deltagarna på folkhögskolorna. Vidare var 63 procent av deltagarna i studiecirklar och 67 procent av deltagarna i annan folkbildnings- verksamhet kvinnor. Män var 2012 i majoritet bland studiecirkeldeltagare i åldern 20–24 år beroende på att män i denna ålder dominerar i studiecirklar med inriktning på improvisatorisk musik, vilka har särskilt många deltagare.

Kvinnor och män söker sig till olika utbildningar och aktiviteter inom folkbild- ningen. Av deltagare i folkhögskolans långa kurser (från en termin och uppåt) hösten 2012 var andelen kvinnor större än andelen män på samtliga kursinriktningar utom musik och scenisk konst (dans, film och teater). Av del- tagarna i de studiemotiverande folkhögskole- kurserna var 42 procent kvinnor och 58 procent män under 2012. Av deltagarna i studiecirklar i improvisatorisk musik var 10 procent kvinnor och 90 procent män. Andra mansdominerade ämnen är träslöjd, medieproduktion, skogsbruk samt fiske och vattenbruk. Ämnen där kvinnor utgör mer än 90 procent av studiecirklarnas del- tagare är bl.a. knyppling, porslinsmålning, väv- ning, konstsömnad balett, klassisk dans och klädsömnad.

Många av deltagarna på folkhögskolornas utbildningar är unga. Under höstterminen 2012 uppgick andelen deltagare som inte hade fyllt 25 år till 59 procent på de allmänna kurserna, 47 procent på de särskilda kurserna och 57 procent på påbyggnadsutbildningarna.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Deltagarna i studieförbundens verksamheter är genomsnittligt äldre än folkhögskolans deltagare. Av det totala antalet studiecirkel- deltagare 2012 var 16 procent 19 år eller yngre medan 31 procent var över 65 år. Deltagare över 65 år var överrepresenterade i förhållande till befolkningen som helhet medan det omvända gällde för 25–44 åringar.

På folkhögskolornas långa kurser under 2012 hade i genomsnitt 19 procent av deltagarna någon typ av funktionsnedsättning. Vanligast förekommande var psykisk funktionsnedsätt- ning, Aspergers syndrom och andra neuro- psykiatriska diagnoser eller dyslexi. Av deltagare på folkhögskolornas allmänna kurs hade i genomsnitt 31 procent någon funktionsned- sättning och på de särskilda kurserna 13 procent medan drygt 8 procent av deltagarna i studie- cirkelverksamhet hade funktionsnedsättning.

En stor andel av dem som går på folkhög- skolorna är födda utomlands. År 2012 var denna andel 30 procent på de allmänna kurserna och på de särskilda kurserna 8 procent. Bland studie- cirkelsdeltagarna var cirka 16 procent födda utomlands.

På folkhögskolans långa kurser 2012 hade 50 procent av deltagarna kortare utbildning än treårigt gymnasium.

Kulturella kurser och program

Av deltagarna på folkhögskolans långa kurser hösten 2012 gick 20 procent på konstnär- liga/estetiska kurser.

Av de studiecirklar som anordnades under 2012 hade 61 procent inriktning på konst, musik och media och knappt 15 procent på humaniora.

Kvalitetsarbete

Folkbildningsrådet har fortsatt sitt arbete med att utveckla och förankra det systematiska kvali- tetsarbetet hos folkhögskolor och studieför- bund. Folkbildningsrådet har analyserat och redovisat genomförda insatser i rapporten Kvali- tetsarbetet inom folkbildningen 2012. Enligt rapporten har studieförbunden och folkhög- skolorna i hög grad bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete under redovisningsperioden. Drygt 70 procent av folkhögskolorna och nästan alla studieförbund har formulerat mål, genom- fört insatser och utvärderat mål och insatser i relation till statens syften med statsbidraget till folkbildningen.

Folkhögskolornas kvalitetsarbete har främst inriktats mot att utveckla pedagogiken. Det har

199

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

även handlat om att utveckla kursutbud, stu- deranderätt samt folkhögskolornas organisation och ledning. Studieförbundens kvalitetsarbete är relativt jämt fördelat mellan olika verksamhets- områden.

Folkbildningsrådet deltar i ett nationellt nätverk, Digidel, som har bildats i syfte att öka digital delaktighet och minska digitala klyftor bland befolkningen. Ett viktigt syfte med Digidel är att fånga upp och sprida erfarenheter och resultat av olika aktörers insatser. (En mer omfattande beskrivning av digital delaktighet ges inom utgiftsområde 22).

Folkhögskolorna

Under 2012 fördelade Folkbildningsrådet 1 608 miljoner kronor av statsbidraget till folkbild- ningen till 150 folkhögskolor. Under 2011 fördelades 1 592 miljoner kronor och under 2010 1 586 miljoner kronor till folkhögskolorna.

Mätt i deltagarveckor svarade folkhög- skolornas långa kurser för 93 procent av den statsbidragsberättigade verksamheten och korta kurser för 7 procent. De korta kurserna samlade under vårterminen 2012 knappt 44 500 deltagare. Betydligt fler kvinnor än män deltog i de korta kurserna.

På de långa kurserna uppgick deltagarantalet 2012 i genomsnitt till 27 690 per termin jämfört med 28 175 under 2010 och 27 640 under 2011. Av deltagarna i de långa kurserna 2012 var 63 procent kvinnor och 37 procent män. I genom- snitt deltog 11 245 personer per termin i allmän kurs under 2012, jämfört med 12 190 under 2010 och 11 770 under 2011. Av deltagarna på allmän kurs 2012 var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Knappt 2 150 deltagare avslutade under 2012 sina studier med intyg om grundläggande behörighet för högskolestudier. De mest framträdande kursinriktningarna inom allmän kurs var bred inriktning och allmän kurs med inriktning på basämnen. Inom de särskilda kurserna var det estetiska ämnesområdet dominerande med 40 procent av deltagar- veckorna. Till det estetiska området räknas inriktningar som bild, form och målarkonst, musik, scenisk konst, slöjd och konsthantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne hade musik med 2 150 deltagare under höstterminen.

Under 2012 fördelade Folkbildningsrådet 78 miljoner kronor till 106 folkhögskolor för utbildningsinsatser för arbetslösa ungdomar. Satsningen, som bygger på ett samarbete mellan

Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet samt mellan Arbetsförmedlingen lokalt och folk- högskolorna, har pågått sedan 2010. Satsningen riktas sedan 2011 till arbetslösa ungdomar i ål- dern 16–25 år som är inskrivna hos Arbets- förmedlingen och som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Deltagarna har er- bjudits en tre månader lång utbildning med kurser av orienterande, repeterande och motiva- tionshöjande karaktär. Under 2012 hade kursen enligt Arbetsförmedlingen 2 635 deltagare. Av de som gick kursen var cirka 60 procent kvinnor och cirka 40 procent män. (Studiemotiverande kurs 2012, Folkbildningsrådet).

Syftet med utbildningen är att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Av dem som gått studiemotiverande folkhögskolekurs fr.o.m. februari 2012 t.o.m. april 2013 hade 22 procent studerat vidare och 17 procent gått vidare till arbete eller nystartsjobb.

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) inrättades 2010 med syfte att stärka det studeranderättsliga arbetet inom folkhögskolan. Hittills har 116 folkhögskolor ansökt om att få ansluta sig och studeranderättsliga standarder från dessa folkhögskolor har samlats in och behandlats. Av de folkhögskolor som har ansökt har 95 skolor (82 procent) bekräftats anslutna. Det studeranderättsliga rådet har under 2011 tagit emot sju anmälningar från studerande på folkhögskolor. Anmälningarna har främst gällt avstängning och avskiljande från undervisning.

Studieförbunden

Totalt fördelade Folkbildningsrådet 1 660 mil- joner kronor till de tio studieförbunden 2012, vilket realekonomiskt motsvarade 2010 års nivå. Under 2011 fördelades 1 644 miljoner kronor till studieförbunden.

200

Tabell 17.2 Fördelning av statsbidrag till de tio
studieförbunden 2010–2012 (tkr)
Studieförbund	2010	2011	2012
Arbetarnas	478 100	466 772	469 071
Bildningsförbund
Studieförbundet	104 052	105 546	106 898
Bilda

Folkuniversitetet	108 362	107 635	108 410

Ibn Rushds	13 300	14 157	15 342
studieförbund

Studieförbundet	125 983	136 396	137 119
Medborgarskolan

Nykterhets-	101 056	104 285	105 937
rörelsens Bild-
ningsverksamhet

Sensus	169 776	166 505	164 266
studieförbund
Studiefrämjandet	213 317	218 800	220 660

Studieförbundet	317 437	313 942	318 886
Vuxenskolan

Kulturens Bild-	5 600	9 900	13 200
ningsverksamhet

Summa	1 636 982	1 643 936	1 659 789

Källa: Folkbildningsrådet

Studieförbunden arrangerade under 2012 drygt 276 600 studiecirklar med sammanlagt 1,8 miljoner deltagare. Totalt rapporterades 11,6 miljoner studietimmar. Antalet studiecirklar var 4 000 färre och hade 44 000 färre deltagare jämfört med 2011. Antalet studietimmar per cirkel hade ökat till 41,9 jämfört med 39,6 under 2011.

Närmare 341 000 kulturprogram genom- fördes hos studieförbunden med sammanlagt 18 miljoner deltagare. Föreläsningsverksamhet samt sång och musik är de kulturverksamheter som dominerar (74 procent) och har även ökat sedan föregående år.

Inom studiecirkelverksamheten dominerade ämnesområdet konst, musik och media med 61 procent av verksamheten räknat i antal studie- timmar. Ämnesområdet humaniora, språk och historia stod för 15 procent av studietimmarna och samhälls- och beteendevetenskap för 6 procent.

Förstärkta insatser i studiecirkelverksamhet

Bidrag utgår till förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i det svenska språket. Studieför- bunden har för 2012 rapporterat att förstärkta insatser gjorts för 105 200 deltagare med funk- tionsnedsättning. Vidare har förstärkta insatser

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gjorts för 218 100 utrikes födda deltagare för att de skulle få stöd i svenska språket.

Utbildningar med verksamhetsstöd

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet och utbildar ledare för idrottens behov. 2012 beviljades drygt 160 miljoner kronor för denna verksamhet. Av medlen har SISU fördelat 105 miljoner kronor till de olika distrikten samt 15 miljoner kronor enligt särskilda fördelnings- kriterier. SISU är även huvudman för Bosöns idrottsfolkhögskola.

Totalt arrangerade SISU 112 278 arrangemang under 2012 jämfört med 105 719 under 2011. Antalet deltagare uppgick till 916 269 personer.

Under 2012 beslutades om en ny bidrags- modell för fördelning av statsanslaget till distrikten som gäller fr.o.m. 2013.

Specialpedagogiskt stöd i folkbildningen

Under 2012 beviljade Specialpedagogiska skol- myndigheten 114 ansökningar om särskilt utbildningsstöd från folkhögskolor. Av beviljade bidrag om totalt 141 miljoner kronor avsåg 76 procent bidrag till stödpersoner och 24 procent andra särskilda utbildningsinsatser. De särskilda utbildningsinsatserna gällde bland annat tecken- språkstolk, kursstödjare och stöd för teknisk utrustning.

I genomsnitt kunde 4 760 deltagare per termin studera med hjälp av stödpersoner. Den största gruppen var deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som utgjorde 27 procent av det totala antalet deltagarveckor.

Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade

Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade personer bedrivs inom folkhög- skolan med särskilt statligt stöd. Antalet års- studieplatser uppgick 2012 till 311 jämfört med 314 under 2011. Vidare fanns sju årsstudieplatser vid den ettåriga komprimerade skrivtolk- utbildningen vid Södertörns folkhögskola.

Totalt slutförde 48 tolkar för döva, dövblinda och hörselskadade personer sin utbildning 2012 jämfört med 51 under 2011.

Kontakttolkutbildning

Verksamheten med kontakttolkutbildning syftar till att utbilda tolkar i invandrar- och minoritetsspråk, s.k. kontakttolkar. Utbild- ningarna bedrivs på folkhögskolor och i

201

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

studieförbund. Utbildningarna vid folkhög- skolor bedrivs som ettåriga sammanhållna grundutbildningar på halvtid eller som tvååriga distansutbildningar på kvartsfart.

Under 2012 studerade 167 personer på den sammanhållna grundutbildningen till kontakt- tolk. Av dessa var 109 kvinnor (65 procent) och 58 män (35 procent). Vidare fick 68 personer utbildningsbevis från kontakttolkutbildning under 2012. Under året genomfördes 35 korta kurser i syfte att öka andelen auktoriserade tolkar och kompetensutveckla redan verksamma kontakttolkar.

Uppgiften att pröva frågor om statsbidrag till tolkutbildningar samt att utöva tillsyn och granska tolkutbildningarnas kvalitet flyttades den 1 juli 2012 från Tolk- och översättar- institutet vid Stockholms universitet till Myndigheten för yrkeshögskolan.

Analys och slutsatser

Folkhögskolor och studieförbund har en viktig plats i det livslånga lärandet. Verksamheten, som uppvisar en betydande bredd vad gäller innehåll och upplägg, har också en stor geografisk spridning. Genom folkbildningen stimuleras människor till personlig utveckling, meningsfull fritid och ökat engagemang för att delta i samhällsutvecklingen och kulturlivet. Vidare bidrar folkbildningen till höjd utbildnings- och bildningsnivå. Regeringen bedömer att folkbild- ningen uppnår de syften som formulerats samtidigt som folkbildningen når en mycket bred målgrupp och dessutom förmår stödja grupper med särskilda behov som funktions- nedsatta och utrikes födda deltagare.

Folkhögskolorna har under senare år fått ökad betydelse i förhållande till arbetsmarknaden. Folkhögskolorna genomför yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna, varav de flesta är eftergymnasiala. Ett mindre antal yrkesutbildningar genomförs även på gymnasial nivå som personlig assistent och turistguide.

Vidare har folkhögskolorna fått stor betydelse när det gäller att motivera ungdomar till fortsatt utbildning. Arbetslösa ungdomar som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen erbjuds studiemotiverande folkhögskolekurs. Satsningen på studiemoti- verande folkhögskolekurs, som bygger på ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och

Folkbildningsrådet samt mellan Arbetsförmed- lingen lokalt och folkhögskolorna har pågått sedan 2010. De studiemotiverande kurserna fortsätter även under 2014 och gäller fr.o.m. 2013 även personer över 25 år och som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Enligt Folkbildningsrådet (Studiemotiverande folkhög- skolekurs 2012, Folkbildningsrådet 2013) har deltagarna överlag varit nöjda med kursen. Under 2012 har 70 procent av deltagarna motiverats till fortsatta studier. Av deltagarna tyckte 66 procent att kursen hade skapat förväntan på att utbildning är en väg till jobb och 64 procent kände sig bättre rustade för fortsatta studier. 52 procent av deltagarna ansåg att de fått bättre självförtroende och 90 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en studiemotiverande folkhögskolekurs.

En översyn av folkhögskollärarexamen har genomförts och bereds nu inom Regerings- kansliet.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick i början av 2010 i uppdrag att ta fram statistik om det civila samhället (dnr IJ2010/139). Som ett led i detta arbete har SCB gjort en fördjupning inom folkbildningens område. Denna redovisas i publikationen Det civila samhället 2010 – ett regeringsuppdrag med undersökningar från Statistiska centralbyrån (Statistiska centralbyrån, 2012). Fördjupningen ger en samlad bild av folkbildningen vad gäller ekonomi, personal och deltagare. Den statistik som redovisas i publika- tionen utgör tillsammans med Folkbildnings- utredningens betänkande ett underlag för regeringens bedömningar avseende det fortsatta statliga stödet till folkbildningen.

Det särskilda utbildningsstödet har 2012 täckt cirka 90 procent av folkhögskolornas kostnader för stödpersoner. Det är en något högre kostnadstäckning i jämförelse med föregående år, men i kontakter med Specialpedagogiska skolmyndigheten har folkhögskolorna uppgett att det innebär stora problem att en del av ansvaret för finansieringen av stödpersoner lämnas till folkhögskolorna. Det får konse- kvenser för deras möjligheter att erbjuda utbildning till personer med funktionsned- sättning. Det finns därför behov av en viss för- stärkning av stödet för att kunna tillgodose behoven hos deltagare med funktions- nedsättning.

För att möjliggöra att teckenspråktolk- utbildning m.m. ska kunna bedrivas som

202

tolkutbildning på högskolenivå har i budgetpro- positionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg. omr. 17, bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:77) medel förts från anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning och teckenspråkstolkutbildning, som tidigare fanns inom utgiftsområde 17, till utgiftsområde 16. I syfte att bl.a. öka teckenspråktolkutbildningens forskningsanknytning har regeringen fördelat ett bidrag till Stockholms universitet för att genom- föra ett kandidatprogram i teckenspråk och tolk- ning som påbörjas höstterminen 2013. Folkhög- skolor bör även fortsättningsvis kunna anordna utbildningar av tolkar med stöd av anslaget.

Kontakttolkutbildningen har sedan 2007 ut- vecklats till en sammanhållen grundutbildning som omfattar två terminer. Genom att förkunskapskrav och såväl skriftliga realiaprov som muntliga tolkningsprov har införts har kvaliteten på utbildningen ökat.

17.5Politikens inriktning

Folkbildningen är med sin pedagogiska inriktning och särart en viktig del av utbild- ningsväsendet och en viktig aktör för att höja kunskapsnivån i samhället. Genom dess idé- mässiga grund och dess organisatoriska självständighet skapar den möjligheter för människor att växa och utvecklas samt att kunna ta sig vidare från en utsatt situation. Folk- bildningen har därmed en viktig roll att verka mot utanförskap och för demokrati och delaktighet. Regeringen sätter värde på den frihet under ansvar som folkhögskolorna och studieförbunden har att forma utbildningar och verksamheter. Statens bidrag till folkbildningen är därmed omfattande.

Folkbildningsutredningen lämnade i oktober 2012 sitt slutbetänkande Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72). I betänkandet föreslås att de fyra syften som gäller för statens stöd till folkbildningen bör behållas i sin nuvarande form medan de preciserade verksamhetsområdena bör tas bort. Vidare pekas på behovet av utvärdering för att säkerställa att folkbildningens verksamhet uppfyller de syften som finns för det statliga bidraget till folk- bildningen. Utredaren föreslår en ny modell för statlig utvärdering av folkbildningen, bl.a. mot bakgrund av synpunkter från Riksrevisionens

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

granskning av studieförbundens verksamhet (RiR 2011: 12). Med hänsyn till det omfattande statliga stödet till folkbildningen föreslås en regelbunden och oberoende utvärdering. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen bereder för närvarande betänkandets förslag och förbereder olika initiativ. Som ett led i detta planerar regeringen att ge Myndigheten för kulturanalys ett uppdrag att utvärdera kulturverksamhet inom folkbildningen. Möjlig- heten att involvera andra statliga myndigheter i utvärderingen av folkbildningen kommer också att beredas.

Regeringskansliet har genomfört en översyn av folkhögskollärarexamen. Översynen har avsett folkhögskolornas behov av lärarkom- petens och om det inom ramen för nuvarande folkhögskollärarexamen eller övriga lärarexamina finns behov som inte är tillgodosedda. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Under 2013 har antalet platser på studiemotiverande folkhögskolekurser utökats från 4 000 till 8 000. Det är angeläget att ungdomar som gått sådana kurser kan erbjudas utbildning på folkhögskolans allmänna kurser direkt efter att de slutfört studiemotiverande kurser, så att deras studiemotivation kan tas till vara. Antalet årsplatser på folkhögskolans allmänna kurser utökades med 1 000 platser under 2013 och regeringen föreslår, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2013, att medel för en sådan utökning avsätts även för 2014. Regeringen avser även att låta utvärdera den satsning på studiemotiverande kurser inom folkhögskolan som infördes 2010.

Regeringen anser att det finns behov av fler målgruppsanpassade insatser för nyanlända invandrare, särskilt personer med en kort utbildningsbakgrund. Därför bör folkhögskolor få möjlighet att ta fram särskilt utformade utbildningar för målgruppen. Det kan t.ex. handla om sammanhållna utbildningar som omfattar såväl träning i svenska språket som orienterande och arbetsförberedande insatser. Sfi-utredningen (U 2011:05, dir. 2011:81) ska senast den 1 oktober 2013 redovisa sitt betänkande om hur mål- och individanpassning av utbildningen i svenska språket för vuxna invandrare kan förbättras, så att den bättre svarar mot individens mål, behov och yrkesval. Strukturen när det gäller utbildningen i svenska språket för vuxna invandrare kan därför komma att förändras. I avvaktan på resultatet av

203

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utredningens resultat vill regeringen redan nu öppna upp för folkhögskolor att ta fram målanpassade utbildningar för nyanlända invandrare. Regeringen avser därför göra det möjligt för Arbetsförmedlingen att köpa utbildningar från folkhögskolor för nyanlända invandrare inom ramen för myndighetens etableringsuppdrag. Avsikten är att Arbets- förmedlingen för detta ändamål, inom ramen för anvisade medel, ska få möjlighet att använda högst 40 miljoner kronor 2014. Vidare beräknas att Arbetsförmedlingen ska få använda högst 60 miljoner 2015 och 80 miljoner kronor årligen under 2016 respektive 2017 för dessa utbildningar (se utg.omr. 13 Integration och jämställdhet, avsnitt 3.5).

Statsbidrag för särskilt utbildningsstöd lämnas till folkhögskolor för kostnader för särskilt utbildningsstöd som erbjuds studerande med funktionsnedsättningar. Bidraget fördelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. I syfte att förbättra folkhögskolornas möjligheter att underlätta studier för personer med funktions- nedsättning föreslår regeringen att ytterligare 8,5 miljoner kronor avsätts för särskilt utbild- ningsstöd 2014 samt beräknar ytterligare 5,5 miljoner kronor för 2015 och ytterligare 3 miljoner kronor för 2016 för detta ändamål (se utg.omr. 16 Utbildning och universitets- forskning, avsnitt 2.1.1.74).

Regeringen har under 2013 inom ramen för det inom utg.omr. 16 Utbildning och universi- tetsforskning uppsatta anslaget 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. tilldelat medel för att Stockholms universitet ska anordna ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning. Regeringen avser att göra det även fortsättningsvis inom ramen för nämnda anslag. Kandidatprogrammet har finansierats genom att det särskilda bidraget till teckenspråktolk- utbildning vid folkhögskolor har minskats 2013 och bidraget kommer att minskas även fort- sättningsvis.

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna fördelar statligt verksamhetsstöd för idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Eftersom SISU därmed har en förvaltnings- uppgift bör SISU:s uppgift att fördela verk- samhetsstöd regleras i lag. Regeringen avser att under hösten i en särskild proposition föreslå att SISU:s uppgift att fördela statsbidrag till idrottens bildningsverksamhet ska tas in i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltnings-

utgifter inom Utbildningsdepartementets verk- samhetsområde.

Regeringen avser att till riksdagen lämna en litteraturpolitisk proposition. Det läsfrämjande arbetet har sedan folkbildningens uppkomst varit centralt i verksamheten. Dagens studie- förbund och folkhögskolor genomför betydande insatser inom det litteratur- och läsfrämjande området. Av det statliga stödet till folkbild- ningen bör därför 30 miljoner kronor destineras för planerad läsfrämjande verksamhet. Medlen ska fördelas av Folkbildningsrådet i enlighet med förordningen (1991:977) om statsbidrag till folk- bildningen. Regeringen kommer i den fortsatta beredningen av förslaget att samråda med de berörda aktörerna.

17.6Budgetförslag

17.6.1 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 17.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	3 306 021		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	3 546 705	1	prognos	3 546 705
2014	Förslag	3 624 840

2015	Beräknat	3 604 053	2
2016	Beräknat	3 650 396	3

2017	Beräknat	3 721 693	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 3 564 840 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 3 564 840 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 3 564 840 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen.

204

Kompletterande information

I förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen finns bestämmelser om stats- bidrag till folkbildningen.

Regeringens överväganden

Tabell 17.4 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	3 546 705	3 546 705	3 546 705	3 546 705
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	84 369	124 311	171 515	244 136
Beslut	-1 427	-62 103	-62 901	-64 130

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-4 807	-4 860	-4 922	-5 019

Förslag/
beräknat
anslag	3 624 840	3 604 053	3 650 396	3 721 693

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförts i statsförvaltningen.

Under 2013 har folkhögskolans allmänna kurser utökats med 1 000 årsplatser för att de ung- domar som har gått folkhögskolornas studie- motiverande kurser ska kunna fortsätta ut- bildning på allmän kurs. För att möjliggöra den- na utökning av antalet årsplatser ökades anslaget därför under 2013 med 60 000 000 kronor. Anslaget bör ligga på samma nivå 2014 för att allmän kurs ska kunna ha ett utökat antal års- platser även 2014.

Regeringen föreslår att 3 624 840 000 kronor anvisas under anslaget 14:1 Bidrag till folk- bildningen för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 3 604 053 000 kronor, 3 650 396 000 kronor respektive 3 721 693 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17.6.214:2 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 17.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	16 074		sparande	722
			1	Utgifts-
2013	Anslag	16 795	1	prognos	16 295
2014	Förslag	16 776

2015	Beräknat	17 009	2

2016	Beräknat	17 259	3

2017	Beräknat	17 580	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 16 777 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 16 776 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 16 777 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kontakttolkutbildning. Anslaget får i be- gränsad omfattning även användas för utgifter för utvecklingsinsatser.

Kompletterande information

I förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och tecken- språk finns bestämmelser om bidrag till kontakt- tolkutbildning.

205

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 17.6 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	16 795	16 795	16 795	16 795
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	4	237	488	809
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt3	-23	-23	-24	-24
Förslag/
beräknat
anslag	16 776	17 009	17 259	17 580

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförts i statsförvaltningen

Regeringen bedömer att anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning 2014 bör ligga på motsvarande nivå jämfört med innevarande år. Anslaget bör sänkas i någon mån genom att ett avdrag görs för finansiering av statens gemen- samma e-förvaltning.

Regeringen föreslår att 16 776 000 kronor anvisas under anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 17 009 000 kronor, 17 259 000 kronor respektive 17 580 000 kronor.

206

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

18 Tillsyn över spelmarknaden

18.1Omfattning

Området omfattar frågor om tillsyn och reglering av spelmarknaden.

Lotteriinspektionen är förvaltningsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens upp- gifter innefattar bl.a. tillståndsgivning och typ- godkännande samt tillsyn och kontroll av spel- marknaden.

18.2Mål

Resultatredovisningen görs i förhållande till det mål för spelpolitiken som riksdagens beslutat om (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212). Målet är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrol- lerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, häst- sporten och staten.

18.3Resultatredovisning

18.3.1 Spelmarknadens utveckling

Spelmarknaden

Under 2012 beräknas den reglerade svenska spelmarknaden ha omsatt 42,1 miljarder kronor brutto. Det är en minskning med ca 250 miljoner kronor jämfört med 2011. I tabell 18.1 redovisas

spelmarknadens bruttoomsättning uppdelat på olika spelanordnare.

Tabell 18.1 Spelmarknadens bruttoomsättning

Miljoner kronor
	2008	2009	2010	2011	2012
Svenska Spel	22 448	22 120	21 751	22 283	22 843
inkl. poker och
kasino
ATG	11 972	12 687	12 804	13 111	12 420

Folkrörelsernas	4 855	5 400	6 090	6 456	6 370
spel och lotterier

Restaurangkasino	549	525	511	500	468

Totalt	39 824	40 733	41 156	42 350	42 101

Källa: Lotteriinspektionen.

Under 2008–2012 har bruttoomsättningen ökat med 5,7 procent. I denna beräkning ingår bruttoomsättningen för samtliga spelformer med undantag för AB Svenska Spels (Svenska Spel) internetpoker och Casino Cosmopols verksamhet. För internetpoker redovisas den s.k. pokerraken, dvs. den avgift bolaget tar ut av spelarna, och för Casino Cosmopol redovisas nettoomsättningen, dvs. omsättningen efter utbetalda vinster. En uppskattning av brutto- omsättningen är i sistnämnda fall svår att göra då olika spelformer inom kasinot har olika vinst- återbetalningsprocent. Sammanfattningsvis är bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden således betydligt högre än vad som redovisats ovan.

Omsättningen efter utbetalda vinster var sammanlagt drygt 17 miljarder kronor under 2012. I genomsnitt använder svenska folket 2,4 procent av sin disponibla inkomst till spel, räknat på omsättningen före utbetalda vinster. Om i stället omsättningen efter utbetalda vinster

207

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

används blir andelen i genomsnitt en procent av inkomsten.

I tabell 18.2 redovisas olika spelanordnares marknadsandelar.

omsättning och har uppskattningsvis en procent av spelmarknaden.

I tabell 18.3 redovisas de tolv spelformerna med störst omsättning 2012.

Tabell 18.2 Marknadsandelar av nettoomsättningen

Procent av nettoomsättningen

	2008	2009	2010	2011	2012
Svenska Spel	61,2	59,3	56,8	56,1	57,1
inkl. poker och
kasino
ATG	22,2	22,6	22,5	22,6	21,5

Folkrörelsernas	12,3	14,1	17,6	18,0	18,0
spel och lotterier

Restaurangkasino	1,5	1,4	1,3	1,2	1,4

Källa: Lotteriinspektionen.

Svenska Spel har, jämfört med 2011, ökat

bruttoomsättningen		med	2,5 procentenheter.
Omsättningen,	exklusive		Casino Cosmopol,
uppgick till ca 21,6 miljarder kronor. I				detta
belopp ingår	den	s.k.	pokerraken	om
175 miljoner kronor		efter	utbetalda vinster.

Totalt sett är pokerraken avsevärt mindre än föregående år. Nettoomsättningen för Casino Cosmopol uppgick efter utbetalda vinster till ca 1,18 miljarder kronor. Svenska Spels omsättning av spel via internet, inklusive pokerraken, upp- gick till ca 2,6 miljarder kronor eller 11,4 procent av bolagets totala omsättning.

AB Trav och Galopps (ATG) bruttoomsätt- ning minskade 2012 med 5,3 procent och upp- gick till ca 12,4 miljarder kronor att jämföra med ca 13,1 miljarder kronor föregående år. Spel- formen V75 är fortfarande bolagets största produkt med en bruttoomsättning på 4,5 mil- jarder kronor. Försäljningen via internet fort- sätter att öka och uppgick till 39,7 procent av den totala omsättningen. Det traditionella ban- spelandet och ombudsspelet fortsätter att minska. Under 2012 har ATG betalat ca 1,32 miljarder kronor i lotteriskatt. När vinster och lotteriskatt betalats samt driftkostnaden täckts går överskottet från bolagets verksamhet tillbaka till hästnäringen. Under 2012 tilldelades hästsporten ca 1,7 miljarder kronor. Vidare erhöll Hästnäringens nationella stiftelse 50 mil- joner kronor.

Folkrörelsernas spel och	lotterier utgör
18 procent av spelmarknaden.	Lotterier via
internet fortsatte under 2012 att öka.
De privata företag som bedriver restaurang-

kasinospel har de senaste åren haft en minskad

Tabell 18.3 De omsättningsmässigt största spelformerna

Brutto, miljoner kronor.

	2007	2012	Förändring
Vegas Värdeautomater	7 093	7 334	241

V75	4 292	4 585	293

Triss	3 308	3 319	11

Lotto	2 532	3 117	585

Postkodlotteriet	1 129	2 877	1 748
Oddset	2 440	2 790	350

V64/V65/V86	2 012	2 088	76

Dagens Dubbel	1 988	1 572	-416

Vinnare, Plats	1 673	1 570	-103

Keno	1 337	1 263	-74

Casino Cosmopol	1 153	1 186	33
Bingo	1 466	1 039	-427

Källa: Lotteriinspektionen.

Av spelmarknadens aktörer med tillstånd har Svenska Spel, ATG, Folkspel, Miljonlotteriet och Kombispel under 2012 erbjudit spel över internet. Den sammanlagda försäljningen över internet uppskattas uppgå till 8,1 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 19 procent av den totala bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden. Utöver den reglerade marknaden förekommer spel på utländska webbplatser. Marknadsandelen för bolag utan tillstånd i Sverige är cirka 14 procent av den totala kända spelmarknaden enligt Svenska Spel, vilket motsvarar ca 2,6 miljarder kronor. Upp- gifterna baseras på omfattande undersökningar av spelvanor och omvärldsanalys. Utvecklingen på spelmarknaden visar på viss förskjutning från traditionellt spel till spel över internet och från reglerade spelbolag till oreglerade. Reglerade bolag står dock alltjämt för 86 procent av den totala spelmarknaden och tillväxten för oreglerade bolag uppskattas till 1–2 procent för de kommande åren.

Spelreglering

Många länder i Europa inför nya regelverk på spelområdet. Syftet är bl.a. att återta initiativet på den egna spelmarknaden. Flera länder inom EU har infört blockeringar av IP-adresser och betal-

208

ningar till spelbolag för att försöka stänga ute aktörer som saknar tillstånd. De senaste avgörandena från EU-domstolen har bekräftat att medlemsstaterna har ett betydande utrymme att själva reglera spelpolitiken inom ramen för fördraget. Högsta domstolen fann emellertid i en dom den 21 december 2012 (mål nr B3559- 11) att främjandeförbudets kriminalisering strider mot EU-rättens diskrimineringsförbud. Åtalet mot Expressens och Aftonbladets före detta chefredaktörer för brott mot lotterilagen (1994:1000) ogillades därför.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport Staten på spelmark- naden (RiR 2012:15) till handlingarna och konstaterat att olika insatser har initierats för att nå målen (skr. 2012/13:52, bet. 2012/13:KrU3, rskr. 2012/13:191). Regeringen har med anled- ning av Riksrevisionens rapport sett över mark- nadsföringsbestämmelserna i AB Svenska Spels och ATG:s tillstånd för att anpassa dem till spe- lens farlighetsgrad. Vidare har Lotteriinspek- tionen har fått i uppdrag att analysera och åter- rapportera i vilken mån det fortfarande före- ligger problem med illegal spelverksamhet samt återrapportera åtgärder som Lotteriinspektionen vidtagit för att minimera risker för sociala skadeverkningar av spel och lotterier. Riksdagen konstaterar vidare att Svenska Spel planerar en extern utvärdering av effektiviteten i bolagets olika spelansvarsåtgärder samt ett införande av ansvarsverktyg på Vegasmaskinerna.

18.3.2 Tillsynen av spelmarknaden

Syftet med all kontroll- och tillsynsverksamhet på området är att spelmarknaden ska vara sund och säker. Utvecklingen på den svenska spel- marknaden tenderar att gå från traditionella lotterier och vadhållning mot att spelet sker över internet. Oreglerade aktörer, som agerar från andra länder, har på senare år tagit marknads- andelar från aktörer med tillstånd i Sverige. De reglerade bolagen står dock fortfarande för 86- 87 procent av den totala spelmarknaden. Mängden marknadsföring från oreglerade aktörer utgör mer än 50 procent av den samlade reklamen från samtliga spelbolag. Antalet personer som spelar regelbundet har sedan 2006 minskat med 20 procent samtidigt som omsätt- ningen ökat med nästan 30 procent.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Lotteriinspektionens uppgift är att se till att anordnaren bedriver sin spelverksamhet på ett korrekt sätt i enlighet med villkoren i det till- stånd eller den koncession som Lotteriinspek- tionen eller regeringen lämnat. Kontroll och tillsyn är Lotteriinspektionens största verksam- hetsgren. De tre senaste åren har Lotteriinspek- tionen genomfört sammanlagt 21 552 kontroller av den legala spelmarknaden, främst av automater och lotterier, med ökat fokus på teknisk tillsyn. Lotteriinspektionen har under den senaste treårsperioden beviljat 8 306 tillstånd samt bedrivit en omfattande informations- verksamhet om spelmarknaden och spel- reglering, främst riktad mot kommuner. Infor- mationsinsatser har även genomförts gentemot spelaktörer och statliga myndigheter.

Under 2012 har ökat fokus lagts på frågor om åldersgränser och spelansvar samt på åtgärder för att motverka olagligt spel.

Den tekniska utvecklingen har medfört en förändrad spelmarknad, vilket har inneburit att kontrollen och tillsynen ställts inför nya upp- gifter. Arbetet med kontroll av den olagliga spel- marknaden har främst inriktats på de områden som medför störst risk för spelberoende och kriminalitet, i dagsläget pokerspel och spel- automater. Kontrollen sker såväl preventivt och löpande som i uppföljningssyfte.

Under 2012 har Lotteriinspektionen gjort en särskild satsning på tillsyn av den teknik och de system som reglerade speloperatörer använder. Det har även inneburit en specialgranskning för att kontrollera hur operatörerna hanterar uppdatering av kritisk kod i spelsystemen i spel över internet.

Under 2012 har Lotteriinspektionen kartlagt Casino Cosmopols tekniska system i detalj, vilket har lett till en ökad kunskap om den teknik som används på kasinona och kan nyttjas som underlag för kommande tillsynsaktiviteter. Lotteriinspektionen har meddelat ATG en anvisning med anledning av att spel har kunnat fortsätta trots att loppet startat. ATG har med anledning därav ändrat sina rutiner avseende bl.a. kontrollavstängning. Tyngdpunkten för till- synen av rikslotterierna har omfattat kontroll av ekonomi, information till spelare, vinster och eventuell teknisk utrustning för att säkra att anordnarna lever upp till sitt ansvar. Vidare har arbetet fokuserat på att öka spårbarheten i både lotterier och i tillsynen samt att standardisera rutiner och metoder för tillsyn av rikslotterierna.

209

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Högsta domstolen meddelade i december 2011 två domar som rörde illegala spelautomater som uppgavs vara uppkopplade mot servrar utanför landets gränser. Domstolen konstatera- de att spelet var anordnat i Sverige och dömde de tilltalade för brott mot lotterilagen. Domarna har underlättat Lotteriinspektionens samverkan med polis och åklagare i arbetet mot illegala spelautomater.

Socialstyrelsen redovisade i rapporten Vård och behandling av spelberoende den 31 maj 2013 förslag för att stärka vård och behandling av spelmissbruk och spelberoende. Bland annat framhålls att spelberoende bör inkluderas i ANDT-strategin (prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik), otydligheter i lagstiftningen bör ses över och datainsamlingen för att bättre följa utvecklingen bör utvidgas. Rapporten bereds i Regeringskansliet. Inriktningen i arbetet mot spelberoende bör vara att integrera det i det ordinarie arbetet inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Analys och slutsatser

Spelmarknaden möter en ökad konkurrens med allt hårdare marknadsföring. En annan tendens är att allt färre spelar allt mer. Regeringens bedömning är att det finns goda nationella möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn och omfattande kontroller.

Under 2012 har 41 procent av den tillgängliga tiden hos Lotteriinspektionen ägnats åt kontroll och tillsyn av den legala spelmarknaden, 12 procent åt kontroll av den illegala spelmark- naden, 24 procent åt tillstånd och normgivning samt 23 procent åt information.

Regeringen bedömer att Lotteriinspektionens fördelning av resurser och dess prioriteringar är rimliga med hänsyn till utvecklingen på spelmarknaden och utifrån utformningen av nuvarande spelreglering. Det samlade resultatet ger också vid handen att målen för verksamheten är uppfyllda. Samtidigt gör regeringen bedöm- ningen att det finns skäl att se över lotterilagen och föra in bestämmelser om marknadsföring och spelansvar i lagen för att aktörerna ska ha enhetliga regler att förhålla sig till. Det finns i sammanhanget skäl att se över hur Lotteriinspektionens tillsynsverktyg kan göras mer effektiva.

18.4Politikens inriktning

Regleringen på spelområdet ska säkerställa att avigsidorna med spel om pengar inte ökar, samt minska skadeverkningarna av överdrivet spelan- de. Den övervägande majoriteten av det totala spelandet sker i reglerade former hos spelaktörer som har tillstånd i Sverige, samtidigt som spelan- det över internet visar en något annorlunda bild. För att undvika att åtgärder vidtas som leder utvecklingen åt fel håll vill regeringen skaffa sig ytterligare beslutsunderlag gällande en eventuell större förändring av spelregleringen. När det gäller skydd och ansvar för spelarna ska ett antal länder som ändrat sin reglering de senaste åren studeras avseende t.ex. hur regleringen påverkat möjligheten för olika aktörer att verka på marknaden, mängden spel, marknadsföring och fördelningen mellan olika spelformer, utveck- lingen av andelen farliga spel samt om regle- ringen haft någon effekt på antalet spelberoende personer. Fokus i denna granskning ska ligga på utvecklingen av marknaden i Danmark respek- tive Norge. Förutsättningarna för de statligt kontrollerade bolagen att få tillstånd ska vara tydligt reglerade. Tillståndsprövningen bör flyttas från regeringen till Lotteriinspektionen. Regeringen avser också att ta ett mer samlat grepp över spelberoendet och vård av spel- beroende. Lotterilagen bör kompletteras med regler om spelansvar och marknadsföring och det ska finnas effektiva sanktioner för att säkerställa att kraven efterlevs. Vidare bör införas obligatoriska krav på bolagen att erbjuda spelarna att sätta gränser i fråga om tid och pengar vid onlinespel. Därtill bör övervägas om det ska ställas krav på verktyg där spelarna online kan bedöma om deras spelande är i riskzonen för att vara skadligt.

210

18.5Budgetförslag

18.5.1 15:1 Lotteriinspektionen

Tabell 18.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	45 471		sparande	2 997
			1	Utgifts-
2013	Anslag	47 310	1	prognos	48 187
2014	Förslag	48 422
2015	Beräknat	49 133	2

2016	Beräknat	49 942	3

2017	Beräknat	51 026	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 48 422 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 48 422 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 48 422 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Lotteriinspektionens förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 18.5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2012	20 676	52	45 347	-24 619
Prognos 2013	30 000	30	47 310	-17 280

Budget 2014	30 000	30	49 000	- 19 000

Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter som redovisas mot inkomsttitel 9455 Lotteriavgifter. De åtgärder som närmast är av direkt rättsvårdande karaktär, och som syftar till att motarbeta illegalt spel, är sedan den 1 januari 2007 anslagsfinansierade. Detsamma gäller den egeninitierade utbildnings- och informationsverksamhet som myndigheten bedriver där ett naturligt avgiftskollektiv saknas.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 18.6 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 15:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	47 310	47 310	47 310	47 310
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 180	1 892	2 702	3 788
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt3	-68	-69	-70	-72
Förslag/
beräknat
anslag	48 422	49 133	49 942	51 026

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförts i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 48 422 000 kronor anvisas under anslaget 15:1 Lotteriinspektionen för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 49 133 000 kronor, 49 942 000 kronor respektive 51 026 000 kronor.

211