Migration 8

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förslag till statens budget för 2014

Migration

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		7
2	Utgiftsområde 8 Migration....................................................................................		9
	2.1	Omfattning..............................................................................................	9
	2.2	Utgiftsutveckling ....................................................................................	9
	2.3	Mål för utgiftsområdet .........................................................................	10
	2.4	Resultatredovisning ..............................................................................	10
	2.4.1	Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen..........	10
	2.4.2	Resultat..................................................................................................	12
	2.4.3	Analys och slutsatser ............................................................................	24
	2.5	Politikens inriktning .............................................................................	26
	2.6	Budgetförslag ........................................................................................	30
	2.6.1	1:1 Migrationsverket.............................................................................	30
	2.6.2	1:2 Ersättningar och bostadskostnader................................................	31
	2.6.3	1:3 Migrationspoliska åtgärder.............................................................	32
	2.6.4	1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ........................................	33
	2.6.5	1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden.................	34
	2.6.6	1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden..........................................	35
	2.6.7	1:7 Utresor för avvisade och utvisade..................................................	35

2.6.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

	flyktingar ...............................................................................................	36
2.6.9	1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik................................	38

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabellförteckning

Anslagsbelopp....................................................................................................................			7
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8 ...................................................................		9
2.2	Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 8 Migration .........................		10
2.3	Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 8 Migration ...................		10
2.4	Asylsökande 2010–2012............................................................................................		12
2.5	Genomsnittliga vistelsetider i dagar från ansökan för personer som har
		lämnat Migrationsverkets mottagande 2010–2012, uppdelat på kategori .........	13
2.6	Produktivitet och styckkostnader 2010–2012.........................................................		17
2.7	Inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden vid Migrationsverket och
		utlandsmyndigheterna (förstagångsansökningar) 2010–2012............................	18
2.8	Uppehålls- och arbetstillstånd samt viseringar 2012...............................................		20
2.9	Vistelsetid, antal inskrivna personer samt antal boendedygn i
		Migrationsverkets mottagande 2010–2012..........................................................	23
2.10		Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket................................................................	30
2.11		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Migrationsverket.......................	31
2.12		Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ..................................	31
2.13		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Ersättningar och
		bostadskostnader ..................................................................................................	32
2.14		Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder .............................................	32
2.15		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Migrationspolitiska
		åtgärder ..................................................................................................................	33
2.16		Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden...........................	33
2.17		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Domstolsprövning i
		utlänningsärenden.................................................................................................	34
2.18		Anslagsutveckling 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i
		utlänningsärenden.................................................................................................	34
2.19		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Kostnader vid
		domstolsprövning i utlänningsärenden ...............................................................	35
2.20		Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden.............................	35
2.21		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Offentligt biträde i
		utlänningsärenden.................................................................................................	35
2.22		Anslagsutveckling 1:7 Utresor för avvisade och utvisade.....................................	35
2.23		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Utresor för avvisade och
		utvisade ..................................................................................................................	36
2.24		Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för
		asylsökande och flyktingar ...................................................................................	36
2.25		Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade
		insatser för asylsökande och flyktingar ...............................................................	37
2.26		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Från EU-budgeten
		finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ..........................................	38
2.27		Anslagsutveckling 1:9 Ramöverenskommelsen om migrationspolitik................	38

	PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8
2.28 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:9 Ramöverenskommelsen om
migrationspolitik	.................................................................................................. 38

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Diagramförteckning

2.1	Antal asylsökande......................................................................................................	11
2.2	Dygnskostnad (anslagen 1:1, 1:2 och 1:7) i mottagandet av asylsökande
	fördelat på kostnadsslag........................................................................................	22
2.3	Handläggningsstatus för inskrivna vid utgången av 2012.......................................	23

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 197 000 kronor 2015,

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

32 936 000 kronor 2016 och 32 867 000 kronor 2017 (avsnitt 2.6.8),

2.för budgetåret 2014 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt följande uppställning:

1:1	Migrationsverket	3 159 154
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	4 906 099
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	418 817
1:4	Domstolsprövning i utlänningsärenden	562 548
1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden		159 800
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden		290 255
1:7 Utresor för avvisade och utvisade		306 202
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar		111 372
1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik	5 084
Summa		9 919 331

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

2 Utgiftsområde 8 Migration

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, beslut om avvisning eller utvisning, utresa, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Migrationsverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör uppehållstillstånd, arbetstillstånd, visering, mottagande av asylsökande, återvändande, medborgarskap och återvandring.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8

Miljoner kronor

Utfall

2012

Inom utgiftsområdet finansieras Migrationsverkets förvaltningskostnader, kostnader för ersättningar och bostadskostnader, kostnader för personer som ska vidarebosättas, kostnader för offentliga biträden samt EU-fonder inom området. Vidare finansieras verksamheten vid migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och Kriminalvårdens kostnader för utresor för avvisade och utvisade.

Inom utgiftsområdet ryms även deltagande i EU-samarbetet och internationellt samarbete.

Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
2013 1	2013	2014	2015	2016	2017

1:1 Migrationsverket	2 589	3 217	3 035	3 159	3 020	3 026	3 071
1:2 Ersättningar och bostadskostnader	4 103	4 861	4 834	4 906	4 596	4 452	4 465

1:3 Migrationspolitiska åtgärder	373	420	420	419	424	430	441

1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden	503	548	507	563	562	564	577
1:5 Kostnader vid domstolsprövning i
utlänningsärenden	151	159	139	160	161	161	161
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden	204	305	262	290	275	280	280

1:7 Utresor för avvisade och utvisade	279	274	274	306	305	315	325

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar	45	215	151	111	205	188	157

1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik		5	0	5	0	0	0
Totalt för utgiftsområde 8 Migration	8 248	10 003	9 622	9 919	9 549	9 416	9 476

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	9 504	9 504	9 504	9 504
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	92	138	199	280
Beslut	85	-458	-1 062	-1 449
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	3	-4	1	12

Volymer	412	628	1 031	1 387

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	-130	-165	-169	-169

Övrigt 3	-46	-95	-90	-90
Ny ramnivå	9 919	9 549	9 416	9 476

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Tabell 2.3 Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

	2014
Transfereringar 1	4 948
Verksamhetskostnader 2	4 941
Investeringar 3	30
Summa ramnivå	9 919

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

2.4Resultatredovisning

2.4.1Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

Migrationsverket är den myndighet som har det huvudsakliga ansvaret för att målet för utgiftsområde 8 Migration ska uppnås. Polisen ansvarar för att verkställa avvisning eller utvisning med tvång, Kriminalvården har i uppdrag att transportera förvarstagna, domstolarna överprövar Migrationsverkets beslut i de fall den sökande överklagar och Arbetsförmedlingen ansvarar för att bosätta merparten av de asylsökande som beviljas uppehållstillstånd och har behov av hjälp med bosättning. Ansvaret för att uppnå de migrationspolitiska målen delas således av flera olika myndigheter. Vid bedömningen av måluppfyllelsen inom utgiftsområdesmålet måste därför även andra myndigheters insatser och resultat beaktas och analyseras.

Verksamheten styrs i hög grad av händelser i omvärlden som leder till förändrade migrationsströmmar. Migrationsverkets resultat påverkas därför både av myndighetens eget agerande och av omvärldsfaktorer som ständigt skiftar på ett sätt som många gånger är svårt att förutse. Detta förhållande ställer höga krav på myndighetens förmåga att planera och agera inom ramen för det handlingsutrymme Migrationsverket har givits och inom tilldelade medel. Betydande förändringar under innevarande budgetår av exempelvis antalet asylsökande eller förändringar när det gäller från vilka länder eller regioner de sökande kommer ifrån får därför ofta stor återverkan på resultaten i verksamheten. Andra faktorer som påverkar Migrationsverkets verksamhetsresultat men som myndigheten inte har någon direkt möjlighet att påverka är hur många avvisningar och utvisningar som verkställs av Polisen och hur många asylsökande som beviljats uppehållstånd som Arbetsförmedlingen bosätter, liksom i vilken takt det sker. När regeringen redovisar resultaten inom utgiftsområde 8 Migration är det således viktigt att redovisa vilka resultat som uppnåtts, men också vilka resultat som beror på effekter av förändrade faktorer i omvärlden.

Regeringen har inte pekat ut en enskild myndighet att ansvara för målet om att tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter. I första hand har regeringen och Regeringskansliet

denna arbetsuppgift. Det Globala Forumet för migration och utveckling (GFMD) och Sveriges ordförandeskap 2013–2014, är ett led i detta arbete.

Regeringens bedömningar inför budgetåret 2012

Inför budgetåret 2012 bedömde regeringen att såväl antalet asylsökande som antalet personer som skulle komma att ansöka om uppehållstillstånd av andra skäl skulle öka jämfört med 2011. Samtidigt har regeringen sett att antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande som beviljats uppehållstillstånd har ökat kontinuerligt sedan etableringsreformen trädde i kraft 2010. Vid ingången av 2012 var 3 189 personer med uppehållstillstånd inskrivna i mottagandet. Som en följd av dessa trender bedömde regeringen att antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagande skulle öka. I budgetpropositionen för 2012 var regeringens bedömning följaktligen att Migrationsverket behövde ha kapacitet att handlägga 26 000– 32 000 ärenden per år under perioden 2012– 2015. Migrationsverkets mottagande dimensionerades samtidigt för 34 000 inskrivna. De tillfälliga och tillika kostsamma boenden som användes i mottagandet av asylsökande bedömdes inför 2012 kunna avvecklas på ett par års sikt.

Diagram 2.1 Antal asylsökande

100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006	2008	2010	2012	2014

Utfall antal asylsökande

Prognos antal asylsökande inför BP12

Långa vistelsetider leder till höga kostnader inom mottagandet, försvårar integrationen efter beviljat uppehållstillstånd liksom återvändandet efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. En rättssäker asylprövning med ett tydligt slut är viktigt för att asylsystemet ska vara

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

långsiktigt hållbart. I 2012 års regleringsbrev för Migrationsverket, liksom för flera tidigare år, prioriterades därför asylprövning och återvändande. Även insatser som syftade till att underlätta en behovsstyrd arbetskraftsinvandring prioriterades.

Genom framgångsrikt arbete med att förkorta handläggningstiderna var tiden från ansökan till beslut i första instans i asylärenden 147 dagar vid ingången av 2012. Den sammantagna vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande för asylsökande var detta till trots fortfarande för lång i förhållande till de uppställda målen. Antalet inskrivna vid början av 2012 var ca 36 800 jämfört med 35 000 ett år tidigare.

Migrationsverket hade under ett antal år arbetat systematiskt för att minska antalet äldre ärenden, i första hand inom asylprövningen, i syfte att underlätta införandet av nya och mer effektiva arbetsmetoder inom prövningsverksamheten. Vid ingången av 2012 var emellertid ca 6 000 äldre ärenden fortfarande öppna. Migrationsverket fick därför i uppdrag att säkerställa att asylärenden inkomna före 2012 skulle vara avslutade senast den 1 juli 2012.

Omställningskostnaderna och produktivitetsförluster i Migrationsverket i samband med anpassning till upp- och nedgångar i antalet sökande hade dittills varit höga. Förutsättningarna för att öka graden av måluppfyllelse och för ett mer kostnadseffektivt resursutnyttjande behövde förbättras. Under 2012 gav regeringen därför Migrationsverket i uppdrag att utveckla organisation och arbetssätt för att öka förmågan att använda personalen på ett mer flexibelt sätt för att öka möjligheterna att bedriva verksamheten mer kostnadseffektivt.

Handläggningstiderna för arbetsmarknadsärenden var fortfarande för långa i jämförelse med målet vid ingången av 2012. Migrationsverket fick av detta skäl i uppdrag att handläggningstiderna skulle vara så korta som möjligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet samt arbetsgivares och sökandes behov. Regeringen bedömde att det samtidigt var viktigt att öka insatserna mot missbruk av regelverket och därför införde Migrationsverket skärpta krav i början av 2012 genom särskilda utrednings- och beviskrav för anställningar inom vissa branscher samt för nystartade verksamheter inom samtliga branscher.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förändrade förutsättningar i förhållande till regeringens bedömningar inför budgetåret 2012

Under 2012 ansökte ca 43 900 personer om asyl i Sverige och antalet inskrivna under 2012 ökade till drygt 43 000 personer vid utgången av året. Under vissa perioder ansökte fler än 1 200 personer om asyl per vecka, vilket kan jämföras med omkring 550 per vecka som var genomsnittet under 2011. Antalet asylsökande under året blev 37 procent högre än vad myndigheten var dimensionerad för i budgetpropositionen för 2012. Under året sökte 3 600 ensamkommande barn asyl i Sverige och ca 2 900 ansökningar prövades. Det var en ökning av antalet asylsökande ensamkommande barn med 35 procent jämfört med föregående år och med 50 procent i förhållande till vad verksamheten var dimensionerad för.

Första halvåret 2013 sökte 18 600 personer asyl i Sverige, vilket är en ökning med nära 15 procent jämfört med samma period 2012.

Tabell 2.4 Asylsökande 2010–2012

	2010	2011	2012	Förändring i %
				2011–2012
Syrien	421	640	7 814	1 221
Somalia	5 553	3 981	5 644	42
Afghanistan	2 393	4 122	4 755	15

Serbien	6 343	2 705	2 697	0

Eritrea	1 443	1 647	2 356	43

Statslös	1 033	1 109	2 289	106

Bosnien-	123	981	1 549	58
Hercegovina

Iran	1 182	1 120	1 529	37

Albanien	61	263	1 490	467

Irak	1 977	1 633	1 322	-19

Övriga	11 290	11 447	12 442	9
Totalt	31 819	29 648	43 887	48
- varav kvinnor	38 %	36 %	37 %
- varav män	62 %	64 %	63 %

Konflikten i Syrien eskalerade under 2012 och har sedan dess drivit miljontals människor på flykt. Den absoluta merparten av dessa människor befinner sig idag på flykt i sitt eget land eller i grannländerna Libanon, Jordanien, Irak och Turkiet. En liten andel tog sig under 2012 vidare in i EU och näst efter Tyskland var Sverige det EU-land dit flest asylsökande syrier kom 2012. Regeringen bedömer att den huvudsakliga förklaringen var att Sverige var ett av få

länder i Europa som efter skyndsam prövning beviljade uppehållstillstånd till majoriteten av de asylsökande. Även faktorer som Sveriges relativa ekonomiska stabilitet i relation till omvärlden, förekomsten av stora diasporagrupper och ett välordnat och humant mottagande kan antas ha bidragit till att många syrier sökte asyl i Sverige.

Syrierna kom att utgöra den största gruppen asylsökande under 2012, vilka till antalet mer än tiofaldigades jämfört med 2011. Antalet asylsökande från Västra Balkan ökade med 20 procent under 2012 jämfört med året innan då trenden var nedåtgående.

Av de ensamkommande barn som sökte asyl kom de flesta från Afghanistan och Somalia. Under 2012 kom också ett stort antal ensamkommande barn från länder som tidigare inte varit framträdande, däribland Algeriet, Marocko, Uganda och Syrien.

2.4.2Resultat

Vistelsetid

Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande förkortades under 2012, från 500 dagar 2011 till 432 dagar. Det är en minskning med 14 procent.

Målet för verksamhetsområdet Asyl var att tiden från ansökan till bosättning i kommun skulle uppgå till högst sex månader för asylsökande som beviljades uppehållstillstånd i första instans. Tiden från ansökan till återvändande eller bosättning för de asylsökande som fått avslag på sin ansökan i första instans skulle uppgå till högst tolv månader i minst 70 procent av fallen. Utfallet blev att av de asylsökande som beviljades uppehållstillstånd i första instans bosattes 62 procent inom sex månader, vilket är en förbättring mot föregående års 52 procent. När det gäller de asylsökande som fick avslag i första instans blev utfallet att hälften lämnade mottagandet inom tolv månader.

Tabell 2.5 Genomsnittliga vistelsetider i dagar från ansökan

för personer som har lämnat Migrationsverkets mottagande 2010–2012, uppdelat på kategori

	2010	2011	2012
Avvikna	444	614	492

Kommunplacerade	300	381	303

Utresta självmant	377	438	373

Utresta tvång	788	951	891
Genomsnittlig vistelsetid totalt dagar	393	500	432

Ett antal faktorer påverkade vistelsetiden positivt under 2012 jämfört med 2011. Förra året kom 18 procent av de asylsökande från Syrien. Av de ansökningar som avgjordes beviljades 98 procent uppehållstillstånd efter prövning i sak (exkl. ärenden enligt Dublinförordningen) och 83 procent avgjordes inom fyra månader. Detta förhållande påverkade vistelsetiden positivt. Andelen ansökningar som handlades enligt Dublinförordningen liksom andelen ansökningar som handlades i enlighet med utlänningslagens bestämmelser om uppenbart ogrundade ansökningar (8 kap. 6 § utlänningslagen 2005:716) ökade under 2012 jämfört med 2011. Detta förhållande gav i sig en positiv effekt på den genomsnittliga vistelsetiden eftersom det är ansökningar som generellt går snabbare att handlägga och överföring respektive av- och utvisningar tar kortare tid att verkställa.

Som en följd av att Migrationsverket arbetade i enlighet med en särskild handlingsplan för prioritering av handläggning och hantering av asylärenden, enligt vilken ärenden enligt Dublinförordningen, ärenden som rörde ensamkommande barn och barnfamiljer samt ansökningar som bedömdes vara uppenbart ogrundade gavs prioritet i prövningen, förstärktes den positiva effekten av sammansättningen av asylsökande och vistelsetiden förkortades ytterligare.

Under 2012 förkortade Migrationsverket handläggningstiden för ensamkommande barn med i genomsnitt 46 dagar jämfört med året innan, vilket påverkade vistelsetiden positivt. Migrationsverket vidtog även flera åtgärder för att öka sin kapacitet att avgöra ärenden i takt med att antalet asylsökande ökade. Bland annat infördes sexdagars arbetsvecka och omfattande nyrekrytering genomfördes. Myndigheten omfördelade även resurser och fastställde en handlingsplan för effektivare handläggning.

Det finns också ett antal faktorer som påverkade vistelsetiden negativt under 2012 jäm-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

fört med 2011. När antalet personer som beviljas uppehållstillstånd stiger ökar antalet personer som ska bosättas av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens bosättningskapacitet och kommunernas beredskap att ta emot nyanlända, såväl vuxna och barnfamiljer som ensamkommande barn, var under 2012 inte tillräckligt stor i förhållande till behovet. Detta medförde att många personer med uppehållstillstånd blev kvar i Migrationsverkets mottagande, vilket i sin tur påverkade den genomsnittliga vistelsetiden negativt. År 2012 var tiden från beslut till bosättning 124 dagar för de som bosattes med hjälp av Arbetsförmedlingen.

Vidare ledde det kraftigt ökade antalet asylsökande till att Migrationsverket behövde placera asylsökande i boenden som låg långt från de orter på vilka myndigheten bedrev prövningsverksamhet. Det försämrade förutsättningarna till skyndsam prövning och ledde till att handläggningstider och därmed den genomsnittliga vistelsetiden påverkades negativt.

Prövning av asylansökningar – första instans

Regeringens mål för 2012 var att beslut i asylärenden skulle fattas inom fyra månader från det att ansökan kommit in. Beslut i samtliga asylärenden inkomna före 2012 skulle vara fattade senast den 1 juli 2012. För de fall beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, enligt 8 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716) var möjligt skulle beslut fattas inom två månader. Ärenden som rörde ensamkommande barn och ärenden enligt Dublinförordningen skulle avgöras inom tre månader.

Antalet avgjorda asylärenden ökade från 30 400 under 2011 till 36 500 under 2012. Av dessa avgjordes 70 procent inom fyra månader. Sammantaget avgjordes 4 500 fler ärenden än vad myndigheten dimensionerats för. Den genomsnittliga handläggningstiden i första instans minskade från 149 till 108 dagar, bl.a. som en följd av den relativt höga bifallsfrekvensen för syrier.

Under 2012 hade Migrationsverket i uppdrag att senast vid halvårsskiftet 2012 avgöra samtliga asylärenden som inkommit före den 1 januari 2012. Myndigheten fattade beslut i ca 10 000 ärenden men den 1 juli 2012 var fortfarande 660 asylärenden som inkommit före 2012 öppna. Vid slutet av året hade antalet öppna ärenden inkomna före 2012 minskat ytterligare och var då endast 246, vilket är en förklaring till att

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

antalet öppna asylärenden liksom vistelsetiderna, inte ökade ytterligare.

Den främsta orsaken till att Migrationsverket inte uppnådde målet var att antalet asylsökande, framför allt från Syrien, steg mycket kraftigt under sommaren och fortsatte att öka året ut. Migrationsverket tvingades därmed omprioritera resurser, vilket bl.a. ledde till att prövningen av äldre asylärenden fick nedprioriteras under andra halvåret 2012.

Resultaten avseende ärenden som gäller avvisning med omedelbar verkställighet, ensamkommande barn samt ärenden enligt Dublinförordningen redovisas särskilt under separata avsnitt.

Avvisning med omedelbar verkställighet

Under året fattade Migrationsverket ca 3 100 beslut om avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet. Av dessa beslut fattades 66 procent inom två månader, vilket är fler än jämfört med föregående år. Av det totala antalet beslut om avvisning med omedelbar verkställighet rörde 87 procent personer från Västra Balkan. Sökande från Serbien utgjorde 45 procent vilket motsvarade ca 1 200 beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. An- delen uppenbart ogrundade ansökningar var inte jämt fördelade bland sökande från Västra Balkan. Till exempel fick endast 6 procent av de asylsökande från Kosovo beslut om avvisning med omedelbar verkställighet (58 ärenden). För sökande från Makedonien och Albanien var andelen beslut om avvisning med omedelbar verkställighet 23 procent (148 ärenden) respektive 24 procent (359 ärenden).

Under våren och försommaren 2012 ökade antalet asylsökande från Albanien och Bosnien- Hercegovina. Migrationsverket vidtog därför ett antal åtgärder för att snabbare kunna avgöra dessa ansökningar. Trots detta ökade handläggningstiderna inom denna ärendekategori.

Regeringen bedömer att Migrationsverket bör förbättra sin förmåga ytterligare att skyndsamt pröva ansökningar där beslut om avvisning med omedelbar verkställighet kan fattas liksom att verkställa dessa avvisningar.

Ensamkommande barn

Målet för Migrationsverket var att beslut i ärenden som rör asylsökande ensamkommande barn skulle fattas inom tre månader.

Migrationsverket fattade beslut inom tre månader i 56 procent av ärendena. Det var en

förbättring jämfört med tidigare år då endast 40 procent av besluten fattades inom tre månader. Den totala handläggningstiden minskade från 144 dagar 2011 till 98 dagar under 2012 för denna grupp. Anledningen till förbättringen är delvis en följd av Migrationsverkets prioritetsordning i prövningen. Ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd bosätts med automatik i den kommun de vistas. Handläggningstid och vistelsetid är därför i praktiken lika lång.

Den viktigaste förklaringen till att målet inte uppnåddes var det kraftigt ökade antalet asylsökande ensamkommande barn under 2012.

Ärenden enligt Dublinförordningen

Målet för Migrationsverket var att beslut i ärenden enligt Dublinförordningen skulle avgöras inom tre månader.

Migrationsverket avgjorde ca 6 000 ärenden enligt Dublinförordningen 2012, varav 45 procent inom tre månader.

Antalet ärenden enligt Dublinförordningen ökade under 2012. En förklaring till det var det ökande antalet asylsökande samt att Migrationsverket efter den 15 maj 2012 regelmässigt gjorde kontroller i det europeiska viseringsinformationssystemet (VIS). Det senare resulterade i att myndigheten i större utsträckning kunde tillämpa bestämmelserna i Dublinförordningen om att personer som söker asyl i ett EU-land men som tidigare beviljats visering till ett annat EU-land ska få sin ansökan prövad i det land som utfärdat viseringen. För att hantera ökningen bildades ytterligare en enhet med ansvar för ärenden enligt Dublinförordningen och omprioriteringar av resurser genomfördes inom myndigheten. Migrationsverket avgjorde fler ärenden på kortare tid under 2012 jämfört med året innan. Att fler ärenden kunde avgöras är en följd av utökade resurser samt ett utökat samarbete med vissa länder som exempelvis Tyskland och Italien. Andelen ärenden som kunde avgöras inom tre månader minskade, vilket i huvudsak beror på att antalet ärenden totalt var fler.

Prövning i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen – andra och tredje instans

Under 2012 var inriktningen för migrationsdomstolarna att 90 procent av målen inte skulle ta mer än fyra månader att avgöra. För beslut om avvisning eller utvisning av ensamkommande barn, s.k. avlägsnandemål, var målsättningen att

merparten av dessa inte skulle ta längre tid än två månader att avgöra.

Andelen migrationsmål som avgjordes inom fyra månader var 67 procent, vilket är en högre andel än föregående år då den var 56 procent.

Under 2012 har fler avlägsnandemål gällande ensamkommande barn kunnat avgöras inom regeringens mål om två månader. Andelen avgjorda mål inom två månader var 45 procent jämfört med 28 procent 2011.

Under 2012 minskade både antalet öppna mål och antalet äldre mål jämfört med 2011. Andelen mål äldre än sex månader minskade från 18 till 9 procent och andelen mål äldre än tolv månader var i stort sett obefintlig vid slutet av 2012. Detta trots att andelen mål med muntlig förhandling ökade från 10 till 12 procent. Ändringsfrekvensen var densamma som för 2011, 0,8 procent. Fördelningen av migrationsmål mellan migrationsdomstolarna är ojämn och målstillströmningen har varit högre än förväntat. Antalet avgjorda mål motsvarade dock i stort antalet som domstolarna hade dimensionerats för.

Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen 2012 var att merparten (90 procent) av målen inte skulle ta längre tid att avgöra än två månader. Förra året avgjordes 80 procent av målen avgjordes inom två månader. Antalet inkomna mål ökade med drygt 5 procent och de mer resurskrävande avlägsnandemålen ökade med 16 procent.

I princip kräver alla migrationsmål prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Under året beslutade Migrationsöverdomstolen om att bevilja prövningstillstånd i 83 mål, varav 39 var avlägsnandemål.

Återvändande

Regeringens mål för Migrationsverkets återvändandearbete för 2012 var att tiden från ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut till utresa skulle minska väsentligt i förhållande till verksamhetsåret 2011. Under 2012 förkortades tiden till utresa med tre dagar. Regeringen bedömer att resultatet inte når upp till målet om en väsentlig minskning.

Självmant återvändande

Antalet personer som återvände självmant ökade till 11 700 från 9 700 året innan. Av dessa kom 6 000 personer från Västra Balkan. Andelen som återvände självmant ökade inte jämfört med föregående år.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tiden mellan avvisning eller utvisning och utresa för personer vars ansökan bedömdes vara uppenbart ogrundade uppgick till 41 dagar, trots att många av dessa hade giltiga resehandlingar.

Tiden mellan beslut och utresa för personer där beslut fattades enligt Dublinförordningen var 45 dagar. Regeringen bedömer att resultatet i detta avseende inte är tillfredsställande.

Inom ramen för Dublinprocessen överfördes endast 34 procent självmant efter beslut i första instans. Personer som ska övertas eller återtas av annat land enligt Dublinförordningen är de som avviker i störst utsträckning.

Antalet ensamkommande barn som återvände ökade under 2012. Detta är delvis ett resultat av organisatoriska förändringar och förstärkningsinsatser vid Migrationsverket. Myndigheten vidtog bl.a. åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett ordnat mottagande i hemlandet.

Migrationsverket har under de senaste åren arbetat aktivt med att öka andelen personer som väljer att återvända självmant genom olika former av motivationsinsatser. Generellt är det lättare att motivera en person att återvända självmant ju kortare tid personen vistats i Sverige. I syfte att effektivisera återvändandearbetet och för att säkerställa en mer likformig handläggning har Migrationsverket under året bl.a. vidareutvecklat det standardiserade stödet till handläggarna. För detta ändamål hade Migrationsverket tilldelats 40 miljoner kronor i regleringsbrevet för 2012. Under året påbörjade Migrationsverket även framtagandet av en strategi för arbetet med reintegrering. Strategin betonar vikten av att tillhandahålla långsiktigt hållbara stödinsatser till personer som återvänder efter avslag på sin asylansökan. Ett medel för att öka incitamentet att återvända självmant är möjligheten att söka återetableringsstöd. Under 2012 minskade antalet inkomna och beviljade ansökningar om återetableringsstöd med knappt 40 procent. Det är framför allt ansökningar från irakiska medborgare som har blivit färre.

Ärenden som överlämnas till Polisen

Om Migrationsverket bedömer att en person med ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut inte kommer att medverka till att återvända självmant eller har avvikit, har myndigheten möjlighet att överlämna ärendet till Polisen för verkställighet. Under 2012 överlämnade Migrationsverket ca 12 100 ärenden till

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Polisen, vilket var knappt ca 2 600 fler än 2011. Av de ärenden som överlämnades till Polisen rörde ca 5 100 personer som fortfarande var inskrivna i Migrationsverkets mottagande. Antalet personer vars avvisnings- eller utvisningsbeslut som under året verkställdes med tvång uppgick till ca 2 900 vilket motsvarade en ökning med 400 personer jämfört med föregående år. Ökningen var bl.a. resultatet av ett långsiktigt arbete för att effektivisera samarbetet mellan Migrationsverket och polismyndigheterna. Trots att antalet utresta med tvång ökade växte antalet öppna avvisnings- och utvisningsärenden vid polismyndigheterna eftersom antalet ärenden som Migrationsverket överlämnade ökade ännu mer under samma period.

Antalet personer som avvek efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning ökade från 7 200 till närmare 10 700, vilket motsvarar en ökning med 47 procent. Till viss del kan ökningen förklaras av det ökade antalet ärenden enligt Dublinförordningen där en stor andel avviker.

Bosättning efter uppehållstillstånd

Arbetsförmedlingen ansvarar för att anvisa en kommunplats till ca 90 procent av de asylsökande som har behov av bosättning och som beviljas uppehållstillstånd av Migrationsverket eller i migrationsdomstolarna. Migrationsverket ansvarar för bosättningen av personer som tas emot i Sverige för s.k. vidarebosättning samt för personer som av hälsorelaterade skäl inte kan delta i etableringsinsatser överstigande tio timmar per vecka. Målet för Migrationsverket var att anvisa plats för bosättning i en kommun snarast möjligt efter att det framkommit att den nyanlände hade behov av plats och senast inom fyra veckor från beslut om uppehållstillstånd.

Under 2012 överfördes 1 728 vidarebosatta personer till Sverige. Därmed uppnåddes inte årets mål om överföring av 1 900 personer. Därutöver bosatte Migrationsverket 74 personer med svåra hälsorelaterade problem, varav några anvisades kommunplats under 2011 men lämnade mottagandet först under 2012. Tiden från beviljat uppehållstillstånd till bosättning var i genomsnitt ca 240 dagar. Den långa väntetiden förklaras framför allt av att kommunerna inte tog emot dessa personer i en utsträckning som motsvarade behovet. Den generella bristen på bostäder samt det faktum att fler s.k. kvot-

flyktingar har särskilda behov gjorde att målet om 1 900 personer inte kunde uppnås.

Under 2012 anvisade Arbetsförmedlingen plats för bosättning för 3 693 personer, vilket var en ökning med nästan 40 procent jämfört med 2011. Den genomsnittliga handläggningstiden från det att uppehållstillstånd beviljats till bosättning i de ärenden där Arbetsförmedlingen förmedlat plats i en kommun var 124 dagar.

Ett riktvärde för Migrationsverkets mottagande är att beläggningsgraden i anläggningsboendet inte bör överskrida 90 procent om logistiken med in- och utflyttningar ska kunna fungera smidigt. Beläggningsgraden i Migrationsverkets mottagande var under 2012 i genomsnitt över 90 procent. En så hög beläggningsgrad leder generellt till ineffektivitet i asylprocessen med förlängda vistelsetider som följd. Arbetsförmedlingens bosättningskapacitet och kommunernas förmåga att ta emot nyanlända var inte tillräcklig i förhållande till behovet. Detta medförde att personer med uppehållstillstånd blev kvar i Migrationsverkets mottagande. Antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagande hade vid utgången av 2012 ökat med ca 12 procent, 6 400 fler jämfört med 2011.

Flexibilitet och effektivitet

Förutsättningarna för att planera, dimensionera och bedriva verksamheten inom migrationsområdet påverkas starkt av förändringar i omvärlden som skapar nya migrationsströmmar. En ökning av antalet nya ärenden, oavsett slag, leder ofta till snabbt ökande balanser, minskad tillgänglighet och till att kostnaderna för tillfälliga lösningar i Migrationsverkets mottagande ökar.

I syfte att öka förmågan att på ett kostnadseffektivt sätt och med bibehållen rättssäkerhet möta plötsliga förändringar i antalet nya ärenden eller andra omvärldsfaktorer utan att det leder till minskad effektivitet och onödigt långa vistelsetider, gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att utveckla organisation och arbetssätt.

Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande som inträffade senare under året underströk ytterligare behovet av åtgärder, vilket påskyndade Migrationsverkets arbete med att genomföra uppdraget. Som en följd av uppdraget liksom av den dialog som kontinuerligt hade förts mellan regeringen och myndigheten i denna fråga, genomförde Migrationsverket ett

antal strukturella förändringar. Detta utvecklingsarbete fortsätter under innevarande och kommande år.

En förutsättning för att kunna omfördela resurser vid rätt tidpunkt och till de delar av verksamheten inom vilka de gör störst nytta är att det finns utvecklade styrprinciper för resursallokering, effektiva arbetsmetoder, tillräcklig kompetens hos myndighetens handläggare att kunna handlägga flera olika ärendeslag samt itstöd som möjliggör en geografiskt oberoende handläggning. Under 2012 utvecklade och införde Migrationsverket en central styrning av den operativa verksamheten samt principer för fördelning av ärenden.

Migrationsverkets ansökningsenheter hade fram till förra året stängt under helgerna. Eftersom det kommer nya asylsökande till Sverige varje dag medförde detta en hög arbetsbelastning i början veckorna vid ansökningsenheterna. För att kunna ta emot fler sökande med samma antal personal och lokaler infördes därför under 2012 sexdagarsvecka inom delar av myndigheten.

Migrationsverkets anläggningsboenden för asylsökande ligger sällan i eller i närheten av asylprövningsorterna. Det minskar möjligheterna till en snabb prövning. För att undvika förlängd vistelsetid påbörjade Migrationsverket under 2012 en utbyggnad av videoteknik som medför att vissa asylutredningar nu kan genomföras på distans.

Till följd av att antalet asylsökande blev 37 procent fler än vad myndigheten dimensionerades för och att det vid ingången av året fanns många äldre ärenden även inom andra ärendekategorier, var utrymmet för att flytta personalresurser till asylprövningen begränsat under 2012.

Vid den nyrekrytering myndigheten genomförde under andra halvåret 2012 utnyttjade Migrationsverket möjligheten att utöka antalet medarbetare med bred kompetens vilket är en förutsättning för ett flexibelt utnyttjande av personalresurserna.

Den totala vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande för asylsökande, behovsanpassade handläggningstider i övriga tillståndsärenden samt den rättsliga kvaliteten i verksamheten, avspeglar hur väl processerna fungerar och har stor betydelse när regeringen ska bedöma om Migrationsverket har bedrivit verksamheten kostnadseffektivt.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.6 Produktivitet och styckkostnader 2010–2012

	2010	2011	2012
Avgjorda asylärenden per
årsarbetskraft	61	55	61

Kostnad per avgjort
asylärende (kr) anslaget 1:1
Migrationsverket	15 241	17 313	16 555
Avgjorda ärenden inom arbete,
besök och bosättning per
årsarbetskraft	498	500	470

Kostnad per avgjort ärende
inom arbete, besök och
bosättning (kr) anslaget 1:1
Migrationsverket	2 337	2 472	2 713
Avgjorda ärenden inom
medborgarskap per
årsarbetare	746	717	750
Kostnad per avgjort
medborgarskapsärende (kr)
anslaget 1:1 Migrationsverket	1 109	1 049	949

Kostnadseffektiviteten mätt i termer av kostnad per avgjort ärende samt antal avgjorda ärenden per årsarbetare förbättrades för asyl- och medborgarskapsärenden men inte för ärenden som rör arbete, besök och bosättning, i jämförelse med de två föregående åren.

Kostnaden för att handlägga asylärenden påverkas av sammansättningen inom gruppen asylsökande och den varierar inte sällan kraftigt mellan åren. Många asylsökande från flera olika länder och regioner kräver normalt mer resurser än lika många asylsökande från få länder under samma period. Kostnaden för att handlägga arbetsmarknadssamt besök- och bosättningsärenden påverkades under 2012 av att kontroller infördes i tillämpningen, att ca 60 årsarbetare överfördes till asylprövningen samt att personal nyrekryterades till detta område. Indikatorn kostnad per avgjort ärende och årsarbetare måste därför kompletteras med annan information för att ge en rättvisande bild av resultatet i verksamheten (se vidare under anslaget 1:1

Migrationsverket).

Det finns ett samband mellan produktivitet inom prövningen och handläggningstid. Ju högre produktivitet desto kortare handläggningstider och därmed även kortare vistelsetider.

Regeringen bedömer att myndigheten har ökat organisationens flexibilitet i enlighet med det uppdrag som gavs i regleringsbrevet för 2012. Migrationsverkets insatser bedöms ha bidragit till att mottagandekostnaderna har kunnat begränsas. Regeringen bedömer samtidigt att arbetet måste fortsätta bedrivas

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

med kraft och att full effekt av genomförda insatser förväntas uppnås först i slutet av budgetperioden.

Rättslig kvalitet

Migrationsverket arbetar kontinuerligt med att upprätthålla en god rättslig kvalitet i prövningen inom samtliga ärendekategorier.

Under 2012 arbetade Migrationsverket med att utveckla former för att mäta rättslig kvalitet. Rättslig kvalitet kan mätas exempelvis i form av effektiva processer (handläggningstider), rätt beslut (genom att mäta ändringsfrekvensen i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen) samt i antalet återförvisade ärenden.

Andelen beslut som ändrades efter domstolsprövning var under förra året 7 procent i asylärenden och 4 procent i övriga ärenden. Den s.k. ändringsfrekvensen följs upp löpande och Migrationsverket granskar domstolarnas grunder för ändring för att kunna vidta lämpliga åtgärder för exempelvis ökat handläggarstöd eller förtydligad rättslig styrning.

Genom särskilda samordningsgrupper ledda av experter som är specialiserade inom ett antal ärendekategorier sker uppdateringar av handböcker och andra styrdokument. Dessutom genomförs kontinuerligt kvalitetsuppföljning av avgjorda ärenden. Även Migrationsverkets rättsenhet genomför kvalitetsuppföljningar.

Under året har Migrationsverket fortsatt arbetet kring barnärenden i syfte att ytterligare förbättra och utveckla en enhetlig och rättssäker prövning av dessa ärenden. Barnkonsekvensanalyser används inför beslut och andra åtgärder som rör barn och ska även framgå av rättsliga ställningstaganden fr.o.m. 2012. Tillgänglighet till information är en central fråga för asylsökande, inte minst för barn och personer med funktionsnedsättning. Migrationsverket har information direkt riktad till barn och under 2012 förbättrade och tillgängliggjorde Migrationsverket information för asylsökande med funktionsnedsättning. Migrationsverket hade under 2012 ett särskilt regeringsuppdrag att dels skapa ett system för att göra migrationsrättslig praxis och andra relevanta avgöranden från internationella domstolar och andra internationella prövningsorgan lätt åtkomlig i landinformationssystemet Lifos, dels att göra en allmän översyn

av Lifos. Migrationsrättslig praxis är nu fullt tillgänglig i systemet.

Arbetskraftsinvandring

Tabell 2.7 Inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden vid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna (förstagångsansökningar) 2010–2012

	2010	2011	2012
Inkomna ärenden	26 672	35 312	35 785

Avgjorda ärenden	23 673	30 551	37 271
- varav Migrationsverket	23 374	30 337	37 048
- varav utlandsmyndighet	299	214	223

Genomsnittlig
handläggningstid i dagar	52	80	96
- varav Migrationsverket	50	80	96
- varav utlandsmyndighet	159	73	42

Andel avgjorda inom 3 mån	84 %	68 %	63 %
- varav Migrationsverket	84 %	68 %	63 %
- varav utlandsmyndighet	75 %	94 %	90 %
Beviljade tillstånd	20 992	25 309	28 796
- varav vid Migrationsverket	20 777	25 122	28 596
- varav utlandsmyndighet	215	187	200

Målet för 2012 var att i ärenden som rör arbetstagare från länder utanför EU/EES och Schweiz skulle tiden från ansökan till beslut göras så kort som möjligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet samt arbetsgivarens och sökandes behov. Handläggningstiden skulle minska i förhållande till verksamhetsåret 2011. I övriga arbetsmarknadsärenden, dvs. avseende egna företagare, gästforskare, personer som deltar i internationellt utbyte samt anhöriga till personer inom dessa kategorier och anhöriga till arbetstagare från länder utanför EU/EES och Schweiz, skulle beslut fattas senast tre månader efter ansökan. Vidare skulle Migrationsverket motverka missbruk av reglerna.

Förra året inkom 49 000 arbetsmarknadsärenden. Migrationsverket avgjorde lika många ärenden under 2012, vilket var ca 5 000 färre än vad regeringen bedömde i samband med budgetpropositionen för 2012.

Under 2012 inkom ca 35 800 arbetsmarknadsrelaterade förstagångsansökningar, vilket var 500 fler än 2011. Av dessa utgjorde 17 800 arbetstagare som ansökte från utlandet, vilket var ungefär lika många som föregående år. Antalet ansökningar från personer som tidigare sökt asyl var ca 700, att jämföra med ca 900 under 2011. Cirka 12 000 ansökningar från anhöriga till

arbetstagare inkom under året, vilket var ungefär lika många som föregående år.

Av förstagångsansökningarna avgjordes knappt 23 000 (63 procent) inom tre månader. Den genomsnittliga handläggningstiden var 96 dagar. Detta är en försämring i jämförelse med 2011 då 68 procent avgjordes inom tre månader och den genomsnittliga handläggningstiden var 80 dagar. Orsaken till de längre genomsnittliga handläggningstiderna var bl.a. att fler utredningsmoment infördes inom vissa branscher i syfte att motverka missbruk av reglerna, bl.a. skenanställningar. Dessa insatser ledde även till att både antalet ansökningar om arbetstillstånd och antalet beviljade arbetstillstånd minskade. Vidare överfördes personella resurser från prövningsverksamheten inom arbetsmarknadsärenden till asylprövningen för att möta ett ökat antal asylsökande. Det ledde till att färre arbetsmarknadsärenden avgjordes.

Under 2012 lämnades 25 300 ansökningar in elektroniskt vilket var 51 procent av det totala antalet inkomna ansökningar, i princip samma andel som för 2011. I syfte att tillgodose sökandes och arbetsgivarens behov av korta tider från ansökan till beslut utvecklade Migrationsverket bl.a. ett system för certifiering av arbetsgivare samt ett it-baserat stöd för prövningen som när det används fullt ut kommer att öka effektiviteten i ärendehanteringen. Under 2012 beviljades för arbetstagare knutna till certifierade företag. Den genomsnittliga handläggningstiden var i dessa ärenden fem arbetsdagar.

De yrkesgrupper för vilka flest arbetstillstånd beviljats var 2012 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. Dataspecialister och storhushålls- och restaurangpersonal utgjorde därefter de största grupperna. Flest arbetstillstånd beviljades till medborgare i Thailand (35 procent), Indien (17 procent) och Kina (5 procent).

Regeringen bedömer att Migrationsverket vidtagit relevanta åtgärder för att uppnå målet. Certifiering av arbetsgivare samt elektroniskt ansökningsförfarande ledde till att handläggningstiderna kunde förkortas. Regeringen bedömer även att Migrationsverket behöver fortsätta att utveckla metoder och stöd för att uppnå full potential av bl.a. digitalisering och automatisering i prövningen och därmed i större utsträckning kunna möta arbetsgivarens och sökandes behov.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Missbruk av regler inom arbetsmarknadsärenden

I januari 2012 införde Migrationsverket särskilda utrednings- och beviskrav i prövningen av arbetsmarknadsärenden inom vissa branscher samt för nystartade verksamheter inom alla branscher. Särskilda beviskrav gäller för städ-, hotell- och restaurang-, service-, bygg-, bemannings-, handels-, jord- och skogsbrukssamt bilverkstadsbranschen. Syftet var att motverka att tillstånd beviljas för skenanställningar eller anställningar hos arbetsgivare som saknade möjlighet att betala den lön de erbjudit samt för att förhindra att utländska arbetstagare for illa på den svenska arbetsmarknaden.

Av de arbetsmarknadsärenden som inkom under 2012 omfattades ca 23 procent (4 500 ärenden) av de särskilda kraven. Under året har bifallsandelen i dessa ärenden varit 56 procent jämfört med en bifallsandel på 80 procent för övriga arbetstagare. Minskningen av bifallsandelen har varierat mellan olika branscher. Exempelvis minskade bifallsandelen för storhushåll och restaurangpersonal med ca 35 procent jämfört med föregående år. För yrkesgrupperna köks- och restaurangbiträden, slaktare, bagare och konditorer samt städare sjönk bifallsandelen med 30 procent. Migrationsverket mottog också färre ansökningar om arbetstillstånd inom dessa branscher. De skärpta kraven gjorde det även enklare för Migrationsverket att identifiera och avslå ansökningar om arbetstillstånd som inte uppfyllde kraven. Regeringen bedömer att de skärpta kraven fick, och kommer att få, avsedd effekt på förekomsten av fusk och missbruk i arbetsmarknadsärenden.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Övrig verksamhet

Tabell 2.8 Uppehålls- och arbetstillstånd samt viseringar 2012

	Inkomna	Avgjorda	Öppna
Arbetsmarknad1	49 327	49 257	14 688
Anknytningar	64 834	62 842	22 986

EES-registrering	35 806	36 123	6 671

Studerande	21 437	24 142	1 588
Besök	9 697	9 673	338

Viseringar	9 081	9 057	106

Summa
Migrationsverket	190 182	191 094	46 377

Viseringar vid
utlandsmyndigheten	220 542	216 714	–

Totalt	410 724	407 808	–

1 Arbetsmarknadsärenden redogörs för under rubriken Arbetskraftsinvandring men statistiken finns med här för att ge en samlad bild av verksamheten.

Under 2012 lämnades drygt 51 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd in till utlandsmyndigheterna, vilket är ungefär lika många som lämnades in 2011. De flesta av dessa ärenden skickades vidare till Migrationsverket för beslut. I viseringsärenden är det utlandsmyndigheterna som fattar beslut, med möjlighet att i vissa fall lämna över ärendet till Migrationsverket för beslut. Under 2012 lämnades drygt 220 000 viseringsansökningar in till utlandsmyndigheterna.

Totalt lämnades 2012 ca 410 000 ansökningar om uppehållstillstånd för arbete, besök eller bosättning, visering samt registrering av EES- medborgare in till utlandsmyndigheterna och Migrationsverket. Första halvåret 2013 har motsvarande antal uppgått till 210 000.

I en vägledande dom beslutade Migrationsöverdomstolen i januari 2012 om en bevislättnad vad gäller identitetskravet i vissa fall av familjeåterförening. En komponent i domstolens resonemang var att familjebanden hade bevisats genom DNA-tester. Avgörandet har under 2012 haft inverkan på dem som inte kan ge in identitetshandlingar som är godkända av svenska myndigheter, t.ex. somaliska medborgare.

Den ökning av antalet somaliska anknytningsärenden som förväntades under 2012, som en konsekvens av Migrationsöverdomstolens dom, skedde inte i den utsträckning som initialt bedömdes. Anledningen till detta var bl.a. att antalet anhöriga till en person med uppehållstillstånd i Sverige som omfattades av praxisändringen från början bedömdes vara fler än vad

som faktiskt var fallet. Vidare hade berörda ambassader problem med att få utredningskapacitet på plats i den takt som planerats, vilket främst berodde på säkerhetsmässiga och logistiska skäl. Inte heller har möjligheten att använda Migrationsverkets externa webbplats för att lämna in ansökan elektroniskt fått något större genomslag när det gäller dessa ärenden.

Målet för 2012 var att i ärenden som rör studerande skulle tiden från ansökan till beslut göras så kort som möjligt med hänsyn till sökandens behov. Beslut skulle fattas senast inom tre månader. Migrationsverket avgjorde under året drygt 24 000 ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier vilket i princip motsvarar antalet inkomna ansökningar under året. Av dessa avgjordes 77 procent inom tre månader vilket är en ökning med 6 procentenheter i förhållande till 2011. Av förstagångsansökningarna avgjordes 90 procent inom tre månader vilket är tolv dagar kortare än under 2011. Anledningen till den minskade handläggningstiden var framförallt utvecklingen och förbättringen av Migrationsverkets webbtjänster samt att verket haft dialoger med lärosäten i syfte att få in fler kompletta ansökningar från de sökande.

Under 2012 inkom 7 000 förstagångsansökningar för studier från medborgare utanför EU/EES, vilket är ungefär lika många som föregående år. Däremot minskade antalet förlängningsansökningar från ca 19 000 under 2011 till ca 14 400 under 2012 som en konsekvens av att anmälnings- och studieavgifter infördes 2011. Den genomsnittliga handläggningstiden för förlängningsansökningar var 67 dagar under 2012 jämfört med 80 dagar året före.

Den geografiska täckningen för Migrationsverkets webbtjänst möjliggör för 96 procent av alla gäststuderande att lämna in sin ansökan elektroniskt. Under 2012 inkom ca 13 000 ansökningar (61 procent) via Migrationsverkets webbplats. Det är en ökning med ca 15 procent i förhållande till 2011. Sammantaget minskade ledtiderna för ärenden som hanterades elektroniskt.

Antalet inkomna ansökningar om medborgarskap ökade från 35 000 till 39 000 mellan åren. Under 2012 lämnades hälften av ansökningarna in elektroniskt, vilket är ungefär lika stor andel som föregående år. Migrationsverket prioriterade att handlägga äldre ärenden och ansökningar som är klara för beslut vid inlämnandet.

År 2012 avgjorde Migrationsverket nästan 38 600 ärenden, vilket är nästan 10 000 fler än året innan och i nivå med vad myndigheten dimensionerades för. Den genomsnittliga handläggningstiden förkortades från 212 dagar i januari till 180 dagar i december 2012.

Redovisning per anslag

Anslag 1:1 Migrationsverket

Under 2012 ökade kostnaderna på anslaget med 15 procent jämfört med året innan. Kostnaderna översteg anslagna medel med 4 procent. Antalet årsarbetskrafter ökade med 7 procent till följd av ett ökat antal asylsökande. Därutöver ökade driftkostnaderna per årsarbetare med 11 procent. Myndighetens ökade driftskostnader förklaras av den årliga löneutvecklingen och av merkostnader till följd av expansion. Vidare ökade kostnaden för DNA-analyser med 17 miljoner kronor som en konsekvens av Migrationsöverdomstolens dom om sänkta beviskrav för familjemedlemmar i etablerade familjer. Driftskostnaden per årsarbetare var lägre för Migrationsverket än för staten i genomsnitt.

Migrationsverkets kärnuppdrag är att pröva ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap samt att ordna ett fungerande mottagande för personer som söker asyl i Sverige. Under 2012 kunde myndigheten pröva fler asylansökningar än året innan trots den kraftiga ökningen av asylsökande under året. Detta i huvudsak till följd av Migrationsverkets prioriteringsordning och vidtagna åtgärder för att utnyttja kontorslokaler och personal mer effektivt (se även avsnittet Vistelsetid).

Antalet avgjorda arbetsmarknadsärenden var nära 5 000 färre än vad regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2013. Skälet till det var bl.a. att antalet ansökningar som lämnades in elektroniskt blev färre än vad som beräknades samt att en högre andel av de inlämnade ansökningarna krävde kompletteringar vilket förlängde handläggningstiden. Andra orsaker var att prövning av äldre ärenden tog resurser i anspråk samt ökade krav på kontroller i handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd inom vissa branscher, vilket innebär en mer tidskrävande handläggning.

Färre ansökningar om anknytning till personer med uppehållstillstånd i Sverige inkom och avgjordes än vad myndigheten var dimen-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

sionerad för och resurser kunde därför flyttas över till asylprövningen under hösten. Det förkortade handläggnings- och vistelsetiderna inom asylprocessen, men förlängde handläggningstiderna för arbetstillstånd.

Migrationsverket har ännu inte tillräckliga tekniska lösningar för att möjliggöra en geografiskt oberoende handläggning. Myndighetens resurser kan därför inte användas på det mest kostnadseffektiva sättet. (Se även avsnitten Flexibilitet och Rättslig kvalitet). Migrationsverket bedriver ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till att öka förmågan att hantera variation samt att handläggningen inom samtliga ärendekategorier ska vara så flödeseffektiv och rättssäker som möjligt. Regeringen delar i huvudsak de bedömningar som Migrationsverket gör om vilka insatser som behöver vidtas för att ytterligare öka måluppfyllelsen.

Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Kostnaderna på anslaget ökade med totalt 423 miljoner kronor jämfört med 2011 som en följd av ett ökat antal asylsökande och att andelen personer som valt att bo i boenden anordnade av Migrationsverket ökat under de senaste åren. Det ekonomiska utfallet blev 3 procent högre än vad anslaget hade dimensionerats för i budgetpropositionen för 2012. Att utgifterna inte ökade mer, trots att antalet asylsökande kraftigt översteg den prognos som låg till grund för anslagna medel, förklaras av att vistelsetiderna förkortades under året. Omsättningen av personer i Migrationsverkets mottagande ökade med andra ord. Antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagande hade vid utgången av 2012 ökat med ca 12 procent (vilket motsvarar 6 400 personer) jämfört med året innan, samtidigt som den genomsnittliga vistelsetiden hade minskat med 56 dagar.

Antalet personer som ansökte om asyl i Sverige ökade från ett genomsnitt på 580 asylsökande per vecka under det första kvartalet 2012 till ca 1 000–1 300 personer i veckan fr.o.m. augusti samma år. Av den anledningen växte Migrationsverkets mottagande snabbt 2012 och nästan hela ökningen skedde i Migrationsverkets anläggningsboende. För att frigöra platser i Migrationsverkets mottagande för nya asylsökande, införde myndigheten under 2012 en arbetsmetod för att identifiera och prioritera ärenden i vilka beslut och verkställighet bedömdes kunna genomföras skyndsamt. Antalet

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

platser i anläggningsboende ökade under året från ca 21 500 till 27 300 platser.

Migrationsverket upphandlade under 2012 ett stort antal tillfälliga boenden. Skälet till att detta var nödvändigt var det stora antalet asylsökande, men också i hög grad det faktum att personer som beviljats uppehållstillstånd inte anvisades plats av Arbetsförmedlingen i samma takt som besluten om uppehållstillstånd fattades. Därtill var under året i genomsnitt 6 600 personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende. Vid årsskiftet var antalet tillfälliga boenden ca 7 000. Dessa platser är i genomsnitt flera gånger dyrare än en lägenhetsplats, vilket medförde merkostnader med 290 miljoner kronor under 2012.

Kostnaderna för ensamkommande barns boende utgjorde ca 34 procent av utfallet på anslaget. Antalet asylsökande ensamkommande barn ökade med 35 procent under året. Detta medförde ökade utgifter med 21 miljoner kronor, vilket utgör 5 procent av den totala ökningen. Att kostnaderna för ensamkommande barn inte ökade mer kan bl.a. bero på att Migrationsverket fattade fler beslut och att den genomsnittliga handläggningstiden förkortades från 144 till 98 dagar. Ersättningarna till anvisningskommunerna betalas ut i efterskott, vilket gör att utgiften kan uppstå upp till ett år efter att kostnaden uppstått i en kommun. Det har i sin tur lett till att effekterna av fler asylsökande ensamkommande barn delvis har förskjutits i tid. Ensamkommande barn som ansöker om asyl ska anvisas till en kommun i mån av plats. Om plats saknas blir barnet kvar i ankomstkommunen. Bristen på platser 2012 medförde att drygt 800 barn aldrig anvisades utan blev kvar i ankomstkommunen. Platsbristen har inneburit negativa konsekvenser för vissa barn när de vistats längre tid än som avsetts i tillfälliga boenden. Dessutom har det medfört att ankomstkommunerna har behövt anordna boenden för att ha en ständig beredskap att kunna ta emot ensamkommande barn, vilket inneburit högre kostnader för boenden i anvisningskommuner.

Det totala antalet platser ökade under 2012 med 426. Av denna ökning var 19 platser avsedda för asylsökande ensamkommande barn.

Kostnaden per dygn i mottagandet anger inte direkt graden av flödeseffektivitet inom asylprocessen. Vid ett givet antal asylsökande medför kortare vistelsetider att det genomsnittliga

antalet inskrivna personer i mottagandet minskar och därmed till att kostnaderna minskar. Om beläggningsgraden i mottagandet blir allt för hög måste Migrationsverket upphandla tillfälliga platser, vilket är betydligt dyrare än lägenhetsplatser (Se även avsnittet Förkortade vistelsetider).

Boendekostnaden per dygn kan också vara en indikator på hur väl Migrationsverket kan hushålla med statens resurser (ensamkommande barn exkluderat).

Diagram 2.2 Dygnskostnad (anslagen 1:1, 1:2 och 1:7) i mottagandet av asylsökande fördelat på kostnadsslag

		Kost/logi
		15%
	Verksgemen-
	samma
	kostnader*	Ersättning
	37%	Ersättning
	37%	12%
		12%
		Sjukvård
	Utresor	15%
	Utresor
	1%	Undervisning
	Personal-	Undervisning
	Personal-	7%
	kostnader
	13%

Källa: Migrationsverket

*Samkostnaderna består främst av gemensamma administrativa funktioner, it, kundtjänst och driftskostnader.

Den totala dygnskostnaden ökade 2012 till 401 kronor, vilket är en ökning med 8 kronor jämfört med året innan.

Den genomsnittliga kostnaden för personer som lämnade mottagandet minskade från 183 000 kronor till 166 000 kronor som en konsekvens av kortare vistelsetider i mottagandet. Särskild dagersättning enligt förordningen (2010:1345) om särskild dagersättning till vissa nyanlända invandrare som vistats vid mottagningsenhet har betalats ut till ungefär 1 500 personer för att täcka kostnader för försörjning för tiden från det att dagersättning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. upphört till det att utbetalning av etableringsersättning sker.

Tabell 2.9 Vistelsetid, antal inskrivna personer samt antal

boendedygn i Migrationsverkets mottagande 2010–2012

	2010	2011	2012
Vistelsetid dagar
(genomsnitt)	473	467	411
Inskrivna personer
den 31 december	35 485	36 777	43 221
Genomsnittligt
antal inskrivna per
dygn	34 631	35 019	38 120
Antal boendedygn	12 640 292	12 781 903	13 913 698

Diagram 2.3 Handläggningsstatus för inskrivna vid utgången av 2012

	Övriga		Öppet
	5%		överklagande
			9%
			9%

Öppet

asylärende

40%

Avslag överinstans* 32%

Med uppehållstillstånd

14%

Källa: Migrationsverket

*Av de med avslag i överinstans har de flesta ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut

Av dem som var inskrivna vid utgången av 2012 hade 6 000 beviljats uppehållstillstånd, vilket kan jämföras med 3 200 året innan. Antalet personer med lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut var 12 000, vilket var detsamma som 2011. Den totala vistelsetiden för personer där beslut om avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet kunde fattas var vid slutet på året 110 dagar. Under andra och tredje kvartalet var den sammantagna tiden dock kortare, 81-95 dagar. Detta kan förklaras av de åtgärder som Migrationsverket vidtog i samband med den plötsliga ökningen under våren och sommaren.

Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Anslaget var dimensionerat för att 1 900 personer skulle vidarebosättas i Sverige under 2012. Att antalet överförda i stället uppgick till 1 728 personer är förklaringen till att utfallet 2012 blev lägre än beräknat. Den generella bristen på bostäder gjorde att målet om att överföra 1 900 personer inte kunde uppnås.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Domstolsprövning i migrationsmål sker vid tre förvaltningsrätter (migrationsdomstolar) och vid Migrationsöverdomstolen. Med migrationsmål avses främst avlägsnandemål, verkställighetsmål, mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning samt mål om svenskt medborgarskap.

Kostnaderna för migrationsdomstolarna ökade med 11 procent och för Migrationsöverdomstolen med 5 procent jämfört med 2011. Utfallet motsvarade anvisade medel för 2012. De ökade kostnaderna var en följd av att domstolarna anställt mer personal. Såväl migrationsdomstolarna som Migrationsöverdomstolen ökade antalet årsarbetare jämfört med 2011. Migrationsdomstolarna ökade med 41 årsarbetare och Migrationsöverdomstolen med 10 årsarbetare. Därigenom kunde domstolarna öka genomströmningen avseende avlägsnandemål och minska antalet öppna mål med drygt 45 procent för denna kategori. Produktiviteten mätt i antalet avgjorda mål per årsarbetare minskade något, från 158 till 144 och kostnaden per avgjort mål ökade marginellt.

De relativt resurskrävande asylmålen minskade som en följd av att fler personer beviljades uppehållstillstånd i första instans. Samtidigt ökade de mindre resurskrävande medborgarskapsmålen och viseringsmålen.

Viseringsmålen handläggs i andra instans vid migrationsdomstolen i Göteborg sedan 2011 och antalet inkomna mål har överstigit den uppskattning som gjordes vid införandet av rätten till att överklaga dessa mål. Målen inkommer främst under sommarperioden och i samband med jul- och nyårshelgerna. De kräver stora beredningsresurser och ska handläggas med förtur. Arbetet med dessa mål tränger undan arbetet med andra mål, vilket inverkar på resultatet vad gäller övriga mål.

Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

I propositionen Vårändringsbudget för 2012 minskades anslaget med 6 miljoner kronor för att finansiera ökade kostnader inom utgiftsområdet. Kostnaderna för offentliga biträden ökade främst som en följd av att avgjorda mål i migrationsdomstolen ökade under 2012. Därutöver ökade den debiterade tiden per förordnande med 4 procent.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Anslag 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Anslaget ökades med 15 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2012 eftersom prognosen för antalet inkomna asylansökningar höjdes under våren. Utfallet blev dock 30 miljoner kronor lägre än anvisade medel. Det relativt höga överföringsbeloppet berodde på att sammansättningen av sökande förändrades under andra halvåret 2012 samt på att Migrationsverket prioriterade ärenden i vilka offentliga biträden inte förordnades.

Anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Kostnaden per person som utrest med tvång, ökade från ca 54 000 till 56 000 kronor. Den främsta orsaken till kostnadsökningen var att det genomfördes ett stort antal kostsamma reguljärflygningar till Asien och Afrika.

Anslaget minskades med 9 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2012 som en följd av att prognosen för resursbehovet reviderades ned. Kostnaden för utresor med tvång minskade också. Anslagssparandet uppgick till 3,8 miljoner kronor. Kostnaden för det självmana återvändandet ökade däremot som en följd av fler utresor och Migrationsverket utnyttjade därför närmare 1 miljon kronor av anslagskrediten.

Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Anslaget användes för utbetalningar för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden. Under anslaget finansieras även kvarvarande utbetalningar från Flyktingfonden II. Fonderna ingår i ramprogrammet för solidaritet och förvaltning av migrationsströmmar för perioden 2008–2013 och syftar till att stödja principen om solidaritet vid hanteringen av migrationsströmmar.

I 2013 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att anslaget fr.o.m. 2014 ska används för utbetalningar för projekt som beviljas medel inom ramen för den Europeiska asyl- och migrationsfonden som träder i kraft den 1 januari 2014. Verksamheten inom Europeiska flyktingfonden och Europeiska återvändandefonden omfattar till viss del fleråriga projekt varför åtaganden under anslaget kan medföra utgifter för kommande budgetår.

Utfallet för 2012 blev väsentligt lägre än anvisade medel till följd av att bidragsöverenskommelser med projektägare för programåret

2012 inte slutfördes. Det var i sin tur en följd av omprövningar av tidigare regeltolkningar.

Anslag 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

Genom budgetpropositionen för 2012 avsattes 1,7 miljarder kronor fr.o.m. 2013 till åtgärder som vidtas inom ramen för överenskommelsen med Miljöpartiet de gröna. För 2012 avsattes halva detta belopp. Regeringen avsåg att genomföra åtgärderna successivt men när överenskommelsen slöts var det inte klart i vilken takt detta skulle kunna ske. Medlen på anslaget utnyttjades inte 2012. Genom budgetpropositionen för 2013 överfördes däremot medel från anslaget för finansiering av inrättandet av en fjärde migrationsdomstol samt för ökad anhöriginvandring till följd av Migrationsöverdomstolens dom angående identitet i familjeåterföreningsfall som kom i början 2012 och som bedömdes få liknande konsekvenser som den lagändring som planerades.

2.4.3Analys och slutsatser

Till följd av det kraftigt ökade antalet asylsökande under 2012 har Migrationsverkets förmåga till anpassning prövats. Myndigheten klarade att ta emot ett mycket stort antal asylsökande samtidigt som fler asylansökningar än tidigare år kunde avgöras och vistelsetiden kunde förkortas.

De insatser som Migrationsverket vidtagit bedöms ha bidragit till att vistelsetiderna och kostnaderna inte ökat mer än nödvändigt. Regeringens mest prioriterade frågor under 2012 var asylprövning och återvändande i syfte att förkorta vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande. Särskilt prioriterades förkortad vistelsetid för asylsökande med uppenbart ogrundade ansökningar. Under hösten införde Migrationsverket en handlingsplan för prioritering i prövningen av asylärenden, enligt vilken ärenden enligt Dublinförordningen, ärenden som rörde ensamkommande barn och barnfamiljer samt ansökningar som bedömdes vara uppenbart ogrundade gavs prioritet i prövningen. Regeringens bedömning är att den positiva effekten av sammansättningen förstärktes och vistelsetiden förkortades ytterligare. Att asylsökande med uppenbart ogrundade ansökningar och andra prioriterade ärenden kan

hanteras skyndsamt bedömer regeringen är av största vikt och arbetssättet bör vidareutvecklas och tillämpas i högsta möjliga utsträckning i hela myndigheten, dels för att minska kostnaderna i Migrationsverkets mottagande genom förkortade vistelsetider, dels för individens skull. De personer som beviljas uppehållstillstånd ska snabbt kunna påbörja etableringsprocessen medan de som fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut är skyldiga att lämna landet.

För att klara att avgöra asylärenden utan att förlänga vistelsetiderna mer än nödvändigt behövde Migrationsverket flytta resurser från övriga tillståndsenheter till asylprövning. Det innebar i sin tur längre handläggningstider för tillståndsärenden under 2012 jämfört med 2011. Regeringen bedömer att det är viktigt att Migrationsverket fortsätter arbetet med digitalisering för att förkorta handläggningstiderna, minska känsligheten för ett varierat antal sökande samt öka likformigheten och rättssäkerheten i prövningen av arbetsmarknadsärenden och ärenden om medborgarskap. Det är ett arbete som beräknas vara genomfört under kommande budgetperiod och som kommer att få stor betydelse för utvecklingen av Migrationsverket till en modern, serviceinriktad och effektiv myndighet.

Behov av ytterligare åtgärder för att förkorta vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande

Den sammantagna vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande för asylsökande är fortfarande för lång. Tiden till bosättning i kommun och tiden från ansökan till återvändande når inte de av regeringen uppsatta målen. Orsaken till detta är bl.a. att ansökningar som skulle kunna prövas mer eller mindre omgående och beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, som skulle kunna verkställas mycket snabbt, hittills inte har hanterats på ett optimalt sätt. En annan orsak är att både personer som har beviljats uppehållstillstånd och personer som har fått avslag på sina asylansökningar av olika skäl blir kvar i Migrationsverkets mottagande. Antalet personer med uppehållstillstånd som väntade på att flytta till ett boende i en kommun nära på fördubblades jämfört med föregående år, från 3 200 till 6 000 personer. Antalet personer med lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

i Migrationsverkets mottagande var 12 000, vilket var detsamma som 2011. Med anledning av detta och i ljuset av det kraftigt ökande antalet nya asylsökande är det nödvändigt att Migrationsverket fortsätter arbetet med att förkorta vistelsetiderna och utveckla organisation och arbetssätt ytterligare för att öka förmågan till flexibilitet och kostnadseffektiviteten i verksamheten. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stödja utvecklingen och förbättra styrning och uppföljning av Migrationsverket i denna riktning. En del i detta har varit att anpassa instruktion och regleringsbrev för Migrationsverket för att stärka möjligheterna för verket att förändra intern styrning och organisation.

Regeringen anser att det är av mycket stor vikt att alla aktörer, myndigheter, domstolar och kommuner, som verkar inom utgiftsområde 8 Migration samverkar för att öka effektiviteten i processen från ansökan till bosättning eller återvändande. Regeringen gör bedömningen att en mer samordnad process mellan aktörer skulle bidra till att stärka möjligheterna till kostnadseffektivitet i asylprocessen. För att uppnå regeringens övergripande mål inom migrationspolitiken och förkorta vistelsetiderna, är det därför viktigt att effektivisera de olika delarna av asylprocessen även hos övriga berörda aktörer så som Polisen, domstolarna och Arbetsförmedlingen.

Antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagande påverkar vistelsetiderna och därmed kostnaderna i hög utsträckning. Antalet inskrivna i mottagandet ökade under 2012 med 3 100 personer, en ökning med 9 procent jämfört med 2011. Utöver ovan redovisade skäl kan kostnadsökningen förklaras av att en ökad andel asylsökande valde att bo i Migrationsverkets anläggningsboende, från 58 till 62 procent, samt att antalet asylsökande ensamkommande barn fortsatte att öka. Kommunerna möter inte det ökade behovet av platser för dessa barn och det finns risk för att barnens behov av stöd inte kan tillgodoses tillräckligt. Möjligheten till långsiktig planering förbättras om barnet omedelbart anvisas till en kommun.

Regeringen bedömer att arbetet med att få till stånd fler platser i kommunerna måste fortsätta.

De förkortade handläggningstiderna hos migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen är en utveckling i rätt riktning som påverkar vistelsetiden hos de personer som

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

befunnit sig längst i Migrationsverkets mottagande.

Regeringen bedömer att antalet asylsökande kommer att fortsätta ligga på en mycket hög nivå, även om osäkerheten i prognoserna är mycket stor. Det kommer att få direkta konsekvenser på handläggningstider, vistelsetider och för storleken på Migrationsverkets mottagande för asylsökande och därmed också för andra myndigheter och domstolar.

Regeringen delar i huvudsak de bedömningar som Migrationsverket gör avseende myndighetens resultat och vilka insatser som bör genomföras. Det är mycket positivt att myndigheten bedriver utvecklingsinsatser som syftar till att öka kostnadseffektiviteten och förkorta vistelsetiden i mottagandet. Av flera skäl är det viktigt att vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande blir så korta som möjligt. Varje dags onödig väntan i mottagandet medför ökade kostnader inom utgiftsområdet och försenar integration för den som beviljats uppehållstillstånd. Att förkorta vistelsetiderna inom asylprocessen och handläggningstiderna inom arbete, besök och bosättning bör även fortsatt vara högt prioriterade områden för Migrationsverket och övriga berörda myndigheter och domstolar. En snabb asylprocess är både gynnsam ur integrationssynpunkt för den som slutligen beviljas uppehållstillstånd och till ekonomisk nytta för samhället.

Trots olika insatser för att förkorta vistelsetiderna bedöms antalet genomsnittligt inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande öka både 2013 och 2014. Det beror främst på att antalet asylsökande i Sverige fortsatt kommer att vara högt och på att utflödet ur asylsystemet inte kommer att motsvara inflödet av nya ärenden.

2.5Politikens inriktning

Regeringens mål är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Särskild hänsyn ska tas till barnets

bästa. Sverige ska fortsatt erbjuda skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Utifrån denna målsättning träffade regeringen i mars 2011 en ramöverenskommelse med Miljöpartiet de gröna om migrationspolitiken.

Förkortade vistelsetider i Migrationsverkets mottagande, en effektiv och flexibel arbetskraftsinvandring och en gemensam asylpolitik inom EU är fortsatt prioriterade områden.

Omvärldsanalys

Kriget i Syrien har drivit miljontals människor på flykt inom och från regionen och den fortsatta utvecklingen är mycket svår att förutse. Flyktingkrisen som utvecklades mycket snabbt under 2012 och 2013 bedöms bestå under lång tid och leder till att fler människor lämnar landet eller regionen. Regeringen bedömer därför att sannolikheten för att fler syrier kommer att söka skydd i Sverige är fortsatt hög.

Till följd av att konflikten bedöms bli varaktig kommer Migrationsverket i normalfallet bevilja asylsökande från Syrien permanenta uppehållstillstånd istället för tidsbegränsade.

Utöver syrier kommer en stor andel av de asylsökande från Afghanistan, Somalia och Eritrea. Antalet statslösa asylsökande under 2013 har ökat jämfört med under motsvarande period 2012.

Södra Europa lider av en djup ekonomisk kris. Sveriges relativa ekonomiska stabilitet i relation till omvärldens kan komma att bidra till att asylsökande i än större utsträckning än tidigare väljer Sverige som slutdestination.

Det stora antalet asylsökande men även det stora antalet ansökningar av andra skäl kommer att ställa höga krav på berörda myndigheter och domstolar, inklusive utlandsmyndigheterna, samt på kommuner och landsting under kommande år.

Förkortade vistelsetider i Migrationsverkets mottagande

Såväl personer som har beviljats uppehållstillstånd som personer som har fått avslag på sin asylansökan blir av olika skäl kvar i Migrationsverkets mottagande. För att asylsystemet ska vara långsiktigt hållbart och rättssäkert är det viktigt att asylprocessen har ett tydligt slut. De som beviljas uppehållstillstånd ska så snabbt som

möjligt kunna påbörja etableringsprocessen i Sverige medan de som fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut är skyldiga att lämna landet. En utdragen väntan på att få möjlighet att etablera sig i en kommun försenar integrationen för den som beviljats uppehållstillstånd och är förenat med ekonomiska förluster för staten och samhället i stort. På samma sätt innebär en ineffektiv process för att verkställa lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut att migrationspolitikens legitimitet undergrävs och att merkostnader uppstår. För att vistelsetiden i mottagandet ska vara så kort som möjligt krävs det att alla berörda aktörer, såväl myndigheter och domstolar som kommuner, samverkar effektivt.

Förkortad tid för prövning

Regeringen och Migrationsverket har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra effektiviteten och öka förutsebarheten i de delar av asylprocessen som Migrationsverket ansvarar för. Handläggningstiden i prövning av ansökan i första instans har under senare år förkortats. Regeringen bedömer dock att den totala tiden för prövningen fortfarande är allt för utdragen och att berörda myndigheter och domstolar måste arbeta för att förkorta handläggningstiderna ytterligare. I syfte att skapa ett mottagande som bättre svarar mot behoven i prövningsverksamheten avser Migrationsverket att skapa nya boendelösningar som möjliggör ett differentierat boende utifrån de asylsökandes behov, vilket underlättar en snabbare prövning och i förlängningen en förkortad vistelsetid. Migrationsverkets ökade användning av tekniska hjälpmedel, t.ex. videolänk, minskar antalet inställda utredningar vilket förkortar den genomsnittliga tiden för prövning i första instans. Regeringen har vidare uppdragit åt Migrationsverket att utveckla organisationens funktionssätt så att resurserna kan utnyttjas effektivare och mer flexibelt än tidigare. Detta arbete behöver fortsätta. Regeringen ser positivt på fortsatta utvecklingsinsatser för it-utveckling och digitalisering, breddad kompetens hos handläggarna och ett utvecklat ledarskap samt ökad service bl.a. i syfte att effektivisera samarbetet med kommunerna, som Migrationsverket redovisade i 2014 års budgetunderlag till regeringen. Regeringen bedömer att redan vidtagna och planerade åtgärder för ökad digitalisering är nödvändiga och kommer att leda till högre måluppfyllelse i

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

verksamheten på sikt. Det är av stor betydelse att myndigheten prioriterar utvecklingsarbetet så att de positiva effekter som myndigheten redovisat för regeringen när det gäller effektivitet, rättssäkerhet och service kan realiseras så snart som möjligt.

Effektivare bosättningsarbete

Migrationsverkets behov av bostäder för asylsökande ökar när fler människor söker skydd i Sverige. När ökningen av antalet asylsökande leder till att många fler beviljas uppehållstillstånd, vilket är fallet för närvarande, ökar också Arbetsförmedlingens behov av kommunplatser för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Antalet befintliga kommunplatser är dock otillräckligt.

Vid halvårsskiftet var drygt 7 700 personer med uppehållstillstånd inskrivna i Migrationsverkets mottagande i avvaktan på att få en plats i en kommun. Kostnaden för dessa personers boende, uppehälle, ersättningar, m.m. i mottagningssystemet uppgår till drygt 2 miljoner kronor per dygn. Då dessa personer blir kvar i mottagandet ökar behovet av platser för nya asylsökande. Det leder till att Migrationsverket under vissa perioder tvingas upphandla dyra tillfälliga boenden. För att effektivisera Arbetsförmedlingens bosättningsarbete begränsas bl.a. Arbetsförmedlingens bosättningsansvar så att de som bor i eget boende enbart erbjuds bosättningshjälp efter en behovsbedömning där behovet av att flytta till en annan ort av arbetsmarknadsskäl slagits fast.

För att förhindra att delar av etableringstiden då personen har rätt till etableringsplan och etableringsinsatser har förbrukats när personen blir kommunmottagen bör etableringsplanens starttidpunkt flyttas fram för personer som bor i anläggningsboende. Etableringsplanen bör starta i anslutning till att personen blir kommunmottagen. Ändringen innebär att personen får dagersättning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. så länge han eller hon är inskriven i Migrationsverkets mottagande. Personen får därmed rätt till etableringsersättning och etableringsinsatser efter kommunplacering. Den lagstadgade rättigheten att få etableringsplanen upprättad inom tolv månader från det att uppehållstillstånd beviljas förändras inte av förslaget. Se vidare under utgiftsområde 13 Integration och jäm-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

ställdhet och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Ett väl fungerande återvändande

Ett väl fungerande återvändande, i första hand självmant men om det krävs även med tvång, är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Andelen inskrivna i Migrationsverkets mottagande med lagakraftvunna avlägsnandebeslut uppgick vid halvårsskiftet 2012 till 13 500 personer. Det är av största vikt att återvändandet ökar. Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården fick 2009 regeringens uppdrag att samverka och effektivisera återvändandearbetet i syfte att öka antalet verkställda avvisnings- eller utvisningsbeslut. Även tiden mellan lagakraftvunnet beslut och återresa behöver förkortas betydligt. Migrationsverket kommer fortsättningsvis att i ett tidigt skede av asylprocessen lägga ett ökat fokus på att fastställa den sökandes identitet. Det är av stor vikt för att underlätta integrationsinsatser när uppehållstillstånd beviljats. Det är också avgörande att identiteten kan fastställas för att kunna upprätta giltiga resehandlingar vilket är en förutsättning för att verkställa lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut. Migrationsverket fortsätter sitt arbete med att verka för att ett välfungerande mottagande sker i hemlandet för de ensamkommande barn som ska återvända enligt ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.

Ökad samsyn kring utmaningar inom migrationsområdet

Ansvaret för att uppnå de migrationspolitiska målen delas av flera olika myndigheter. För att öka möjligheten till att regeringens styrning utgår från ett helhetsperspektiv behöver kunskapen om och samsynen kring utmaningar inom migrationsområdet öka. Det är angeläget att berörda myndigheter och domstolar med uppgifter inom asylprocessen i dialog fortsätter att utveckla och effektivisera arbetet med att förkorta handläggningstiderna i syfte att förkorta vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande. Det ställer stora krav på kapaciteten att förkorta egna handläggningstider hos de olika myndigheterna, men också på samverkan mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Polisen, Kriminalvården och domstolar för att gemensamt bidra till en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik. Regeringen avser att fortsätta utveckla styrningen av Migrations-

verket och kommer bl.a. att följa det utvecklingsarbete som pågår hos myndigheten med att möta förändrade förutsättningar för verksamheten.

Effektiv och flexibel arbetskraftsinvandring

Det är positivt att människor vill flytta till Sverige för att arbeta och bo här. Sveriges regler för arbetskraftsinvandring är effektiva och flexibla, vilket underlättar för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EES- området och för tredjelandsmedborgare att arbeta i Sverige. Det är samtidigt viktigt att förhindra missbruk av regelverket. En rad åtgärder för att upptäcka och motverka missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring har redan vidtagits, bl.a. har Migrationsverket infört skärpta kontroller inom vissa särskilt utsatta branscher. I en promemoria som tagits fram inom Regeringskansliet lämnas förslag som innebär att det införs bestämmelser om efterkontroller under löpande tillståndstid, en straffsanktionerad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare till arbetstagare med arbetstillstånd, direktåtkomst för Migrationsverket till vissa myndigheters register samt kompletterande återkallelsebestämmelser med förlängd omställningsperiod.

Gemensam asylpolitik inom EU

Regeringen verkar för en gemensam asylpolitik inom EU. Den övergripande målsättningen är att asylpolitiken inom EU ska vara human, rättssäker och effektiv. En grundläggande del i arbetet är att alla medlemsstater solidariskt följer den gemensamma asyllagstiftningen och delar på ansvaret att erbjuda skydd. Enskilda medlemsländer ska dock inte förhindras att ha en i förhållande till den asylsökande mer generös inställning än den som EU som helhet har. Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som ger flest människor skydd undan förföljelse. Regeringen eftersträvar även ett stärkt praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna för att förbättra och ytterligare harmonisera tillämpningen av den gemensamma lagstiftningen. Sverige tar ett stort ansvar för att i samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ge skydd genom vidarebosättning, till personer som befinner sig på flykt utanför

sitt hemland och som inte har tillgång till någon annan säker eller hållbar lösning. Regeringen verkar för att fler EU-medlemsstater, i likhet med Sverige, ska erbjuda vidarebosättning. Målsättningen är att fler medlemsstater ska ta emot flyktingar och andra skyddsbehövande för vidarebosättning och visa solidaritet med tredje länder som hyser stora flyktingpopulationer samt att använda vidarebosättningsinstrumentet mer strategiskt och därigenom bidra till de internationella ansträngningar som görs för att lösa utdragna flyktingsituationer.

Migrationens utvecklingseffekter

Sveriges ordförandeskap i det Globala Forumet för migration och utveckling (GFMD) under perioden januari 2013 t.o.m. juni 2014 är en viktig del av regeringens politik för att beakta migrationens positiva utvecklingseffekter. Ordförandeskapet sammanfaller med två andra viktiga globala processer: den andra högnivådialogen för migration och utveckling i FN:s generalförsamling i oktober 2013 samt framtagandet av en ny global utvecklingsagenda 2015.

Reformförslag

Ökat antal platser för ensamkommande barn

Trots de insatser som har gjorts de senaste åren finns det fortfarande ett stort behov av fler boendeplatser i kommunerna för mottagande av både asylsökande ensamkommande barn och av ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Antalet platser som Migrationsverket träffat överenskommelser om med kommuner understiger behovet. Det får till följd att barnen blir kvar i de s.k. ankomstkommunernas tillfälliga boenden. Om en ankomstkommun tar emot ett stort antal barn finns det en risk för att barnens behov av stöd inte kan tillgodoses tillräckligt. Därtill är kostnaden för dessa boenden betydligt högre än ersättningen för platser som Migrationsverket har överenskommelser med kommunerna om. Mot denna bakgrund har regeringen i propositionen Kommunalt mottagande av ensamkommande barn (prop. 2012/13:162) föreslagit en ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förslaget innebär att det blir lättare för Migrationsverket att anvisa asylsökande ensam-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

kommande barn, både till kommuner som har och till kommuner som saknar överenskommelse med Migrationsverket om mottagande. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Regeringen har även för avsikt att se över ersättningarna till kommuner med inriktning mot en ökad schablonisering.

Regeringen verkar dessutom för ett mer ändamålsenligt boende för asylsökande ensamkommande barn, som ett alternativ till dagens hem för vård eller boende (HVB). Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att föreslå ny rättslig reglering som möjliggör placeringsalternativ för barns och ungas boende, vård och fostran som bättre svarar mot barnens skiftande behov samt förbättrad kostnadseffektivitet i verksamheten. Ett delbetänkande ska lämnas senast den 10 februari 2014.

Inrätta en delegation för migrationsstudier

Regeringen avser att tillsätta en delegation för migrationsstudier under 2013. Delegationen ska ha det övergripande uppdraget att tillhandahålla underlag för hur den framtida migrationspolitiken kan utformas. Delegationens uppdrag är både att framåtsyftande analysera forskningsresultat och att utvärdera den förda politiken. Delegationen ska i första hand belysa sambanden mellan migration och andra områden, såsom t.ex. utveckling, integration och sysselsättning såväl nationellt som internationellt samt migrationens drivkrafter och effekter.

Möjlighet till uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter m.m. för barn

Bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter bör ändras så att uttrycket "synnerligen ömmande" endast är tillämpligt i asylärenden som rör vuxna och att "särskilt ömmande" används för barn. Barn bör vidare beviljas permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning när det kommer fram nya omständigheter som innebär att det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas, även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Regeländringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2014.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Underlätta självmant återvändande

För att underlätta ett återvändande under värdiga villkor och öka det självmana återvändandet förlängs möjligheten för personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut att ansöka om återetableringsstöd ytterligare ett år, t.o.m. 2014.

Förstärka positiva utvecklingseffekter av cirkulär migration

I enlighet med betänkandet från Kommittén för cirkulär migration och utveckling (SOU 2011:28) avser regeringen att ge Konsumentverket i uppdrag att upprätta en webbaserad tjänst som innebär att konsumenten kan jämföra kostnader mellan olika operatörer för tjänsten att föra över en viss summa pengar till ett specifikt land. Tjänsten kan bidra till att främja konkurrens och på sikt även bidra till att sänka kostnaderna för den enskilde och föra en större del av remitteringarna från informella till formella kanaler. Regeringen avser vidare att ge Sida i uppdrag att avsätta medel för att stödja diasporagruppers utvecklingsarbete. Genomförandet av förslaget ska bidra till att uppfylla målet om att öka positiva utvecklingseffekter av cirkulär migration för utvecklingsländerna. Vidare avser regeringen att lämna i uppdrag till Statistiska centralbyrån att, i samverkan med Migrationsverket, genomföra en förstudie om förbättrad statistik inom migrationsområdet. Kommittén har i sitt slutbetänkande även föreslagit en rad åtgärder som kan bidra till att studenter och doktorander från tredjeland väljer att komma till Sverige för att studera och på så sätt bidra till utvecklingen i såväl Sverige som ursprungslandet. Förslag på insatser inom migrationsområdet för dessa grupper beskrivs inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Regeringen avser även att tillsätta en arbetsgrupp bestående av berörda departement och myndigheter för att diskutera migration och utveckling.

Ökad rättssäkerhet i samband med beslut om förvar

I Förvarsutredningens betänkande (SOU 2011:17) presenterades förslag i syfte att höja rättssäkerheten för förvarstagna utlänningar. Med utgångspunkt i förslagen avser regeringen att presentera förslag till förändrade processuella regler för förvar. Regeländringen planeras träda i kraft den 1 juli 2014.

2.6Budgetförslag

2.6.11:1 Migrationsverket

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	2 589 337		sparande	-107 335
			1	Utgifts-
2013	Anslag	3 216 507	1	prognos	3 034 869
2014	Förslag	3 159 154
2015	Beräknat	3 020 271	2

2016	Beräknat	3 025 871	3

2017	Beräknat	3 070 851	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 981 982 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 2 938 600 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 2 918 444 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för förvarslokaler och organiserad sysselsättning.

Regeringens överväganden

Migrationsverkets uppdrag och verksamhet är kopplat till en omvärld som kännetecknas av osäkerhet och föränderlighet. Antalet asylsökande är inte konstant utan varierar ofta avsevärt mellan månader och år och nivåerna är svåra att prognostisera. Även antalet inkommande tillståndsärenden av andra slag och ansökningar om medborgarskap varierar över tid, liksom antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande. Prövningen av asylärenden bör ske skyndsamt, både för individens bästa och för att begränsa kostnaderna för mottagandet.

Verksamheten är kunskapsintensiv. Därför är rekrytering och avveckling kostsamt. Vid nyrekrytering tillkommer kostnader för utbildning och det tar upp till ett år innan en handläggare inom asylprövningen uppnått full kapacitet. För att uppnå kostnadseffektivitet och god kvalitet är det viktigt att befintliga resurser vid varje givet tillfälle kan användas där behoven är som störst inom organisationen.

Antalet asylsökande 2014 och framåt bedöms bli 7 000 fler årligen i förhållande till vad som prognostiserades i samband med budgetpro-

positionen för 2013. Migrationsverket behöver under perioden 2014–2016 ha en kapacitet att ta emot mellan 44 000 och 50 000 nya asylansökningar årligen. Även antalet ansökningar om uppehållstillstånd av andra skäl bedöms öka, inte minst ansökningar om familjeåterförening. Antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande bedöms också bli högre 2014 i förhållande till vad anslaget dimensionerades för i samband med budgetpropositionen för 2013. Detta i första hand som en följd av ett ökat antal asylsökande. Till följd av dessa förändringar i

förutsättningarna		ökas	anslaget	med
320 miljoner kronor		2014 och beräknas		ökas
med	208 miljoner	kronor	2015,	med

303 miljoner kronor 2016 och med 282 miljoner kronor fr.o.m. 2017.

Med anledning av planerade förändringar av de processuella reglerna för förvar ökas anslaget med 1 miljon kronor 2014 och beräknas ökas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med motsvarande belopp.

Anslaget ökas vidare med 0,6 miljoner kronor 2014 för genomförandet av en förstudie av statistik som rör migration och utveckling. Anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget ökas anslaget med 322 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med 210 miljoner kronor 2015, 305 miljoner kronor 2016 och 284 miljoner kronor 2017.

Regeringen föreslår att 3 159 154 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 3 020 271 000, 3 025 871 000 respektive 3 070 851 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.11 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för

1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	2 959 507	2 959 507	2 959 507	2 959 507
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	76 408	115 389	166 568	234 950
Beslut	125 557	-50 419	-92 276	-115 295

Överföring
till/från andra
anslag	-1 865	-3 747	-7 461	-7 835

Övrigt 3	-453	-459	-466	-477
Förslag/
beräknat
anslag	3 159 154	3 020 271	3 025 871	3 070 851

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

2.6.21:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	4 103 102		sparande	69 467
			1	Utgifts-
2013	Anslag	4 861 167	1	prognos	4 833 846
2014	Förslag	4 906 099

2015	Beräknat	4 596 327
2016	Beräknat	4 451 761

2017	Beräknat	4 465 240

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137), statsbidrag till kommuner och landsting samt boende för asylsökande.

Regeringens överväganden

Kostnaderna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande och de sökandes vistelsetider i Migrationsverkets mottagande.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Hur många personer som söker asyl i Sverige styrs av en mängd svårbedömda och föränderliga omvärldsfaktorer. Exempel på faktorer som påverkar vistelsetiderna är handläggningstiderna hos berörda myndigheter och domstolar, tiden till kommunmottagande efter beslut om uppehållstillstånd alternativt tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa. Förändringar i förutsättningar vad gäller praxis samt nationella och internationella regelverk kan också påverka antalet asylsökande och vistelsetiderna.

Antalet inskrivna personer i mottagandet bedöms bli högre 2014 än vad som antogs i samband med beräkningar som låg till grund för budgetpropositionen för 2013.

Med den ökning av anslaget 1:1 Migrationsverket som föreslås i denna proposition bedöms väntetiderna i Migrationsverkets mottagande bli kortare än vad de annars skulle vara. Av den anledningen minskas anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 3 343 miljoner kronor under 2014–2017.

Genomsnittskostnaderna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn är väsentligt mycket högre än för asylsökande i övrigt. Utgifterna för ensamkommande barns boende utgör därför en betydligt högre andel av anslaget än vad ensamkommande barn utgör av antalet inskrivna. Till följd av den föreslagna lagändringen som innebär att ökade möjligheter för Migrationsverket att anvisa ensamkommande asylsökande barn till kommuner som saknar överenskommelse med myndigheten om mottagande sjunker kostnaderna för ensamkommande barns boende. Därför minskas anslaget med 81 miljoner kronor 2014 och beräknas minskas med 118 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2015.

Anslaget ökas med 15 miljoner kronor 2014 för utbetalning av återetableringsstöd till vissa utlänningar i samband med självmant återvändande. Genom att Arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag förändras minskas anslaget med 20 miljoner kronor 2014 och beräknas minskas med 24 miljoner kronor fr.o.m. 2015.

Till följd av att etableringsplanens start för personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets boende flyttas fram till dess att kommunmottagning skett ökas anslaget med 111 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med 111 miljoner kronor 2015, med

108 miljoner kronor 2016 och med 107 miljoner kronor fr.o.m. 2017.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 906 099 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 4 596 327 000, 4 451 761 000 respektive 4 465 240 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

Tabell 2.13 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	4 619 167	4 619 167	4 619 167	4 619 167
Förändring till följd av:
Beslut	-128 500	-644 000	-1 191 000	-1 534 000

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar

Volymer	415 432	621 160	1 023 594	1 380 073
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	4 906 099	4 596 327	4 451 761	4 465 240

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.31:3 Migrationspoliska åtgärder

Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	372 638		sparande	43 259
			1	Utgifts-
2013	Anslag	420 077	1	prognos	420 077
2014	Förslag	418 817

2015	Beräknat	424 497
2016	Beräknat	430 387

2017	Beräknat	440 647

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för:

–schablonberäknade statsbidrag till kommuner för mottagande av flyktingar i samband med vidarebosättning,

–uttagning av personer som ska vidarebosättas samt resor vid vidarebosättning,

–migrationspolitiska projekt och analyser,

–statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet,

–statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning och familjeåterförening under fredstid,

–förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet,

–återvandringsprojekt och bidrag i samband återvandring samt

–anhörigresor.

Anslaget får även användas för utgifter för förberedelser och genomförande av Sveriges ordförandeskap i det Globala Forumet för migration och utveckling.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 1,5 miljoner kronor 2014 för genomförande av en förstudie avseende statistik om migration och utveckling. Anslaget 1:1 Migrationsverket ökas för detta ändamål med 0,6 miljoner kronor 2014 och anslaget 1:9

Statistiska centralbyrån under utgiftsområde 2 Samhällsplanering och finansförvaltning ökas med 0,9 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 418 817 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 424 497 000, 430 387 000 respektive 440 647 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.15 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för

1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	420 077	420 077	420 077	420 077
Förändring till följd av:
Beslut	-500	1 000	1 000	1 000
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	2 660	-3 751	2 139	12 399
Volymer	-3 420	7 171	7 171	7 171

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	418 817	424 497	430 387	440 647

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.41:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	503 050		sparande	16 884
			1	Utgifts-
2013	Anslag	547 920	1	prognos	507 489
2014	Förslag	562 548

2015	Beräknat	561 712	2
2016	Beräknat	564 260	3

2017	Beräknat	576 720	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 554 473 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 547 680 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 547 680 tkr i 2014 års prisnivå.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Ändamål

Anslaget får användas för:

–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål,

–utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsmål samt

–Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verksamhet med utlännings- och medborgarskapsmål.

Regeringens överväganden

Med anledning av planerade förändringar av de processuella reglerna för förvar ökas anslaget med 3 miljoner kronor 2014 och beräknas öka med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 562 548 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 561 712 000, 564 260 000 respektive 576 720 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

Tabell 2.17 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	547 920	547 920	547 920	547 920
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	15 511	22 867	32 569	45 387
Beslut	-3 849	1 101	-5 881	-6 010
Överföring
till/från andra
anslag	2 799	-10 344	-10 520	-10 753

Övrigt 3	167	169	172	176
Förslag/
beräknat
anslag	562 548	561 712	564 260	576 720

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

2.6.51:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	151 472		sparande	1 328
			1	Utgifts-
2013	Anslag	158 800	1	prognos	138 584
2014	Förslag	159 800
2015	Beräknat	160 800

2016	Beräknat	160 800

2017	Beräknat	160 800

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för:

–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgarskapsmål,

–utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde i mål enligt utlänningslagen (2005:716),

–utgifter för ersättning till tolkar enligt 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) i mål enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap samt

–utgifter för ersättning till part och parts ställföreträdare enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) i dessa mål. I kostnaderna för tolkar får även kostnader för tolkförmedlings administrativa avgifter ingå.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 159 800 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till

160 800 000, 160 800 000 respektive 160 800 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

Tabell 2.19 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	158 800	158 800	158 800	158 800
Förändring till följd av:
Beslut	1 000	2 000	2 000	2 000

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	159 800	160 800	160 800	160 800

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.61:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	203 767		sparande	31 488
			1	Utgifts-
2013	Anslag	305 255	1	prognos	262 150
2014	Förslag	290 255
2015	Beräknat	275 255
2016	Beräknat	280 255

2017	Beräknat	280 255

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Regeringens överväganden

Till följd av förändrad sammansättning bland asylsökande och där med sammanhängande behov av offentligt biträde, bedöms inte kostnaderna bli lika höga som antogs i budget-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

propositionen för 2013. Anslaget minskas därför med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2014.

Regeringen föreslår att 290 255 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 275 255 000, 280 255 000 respektive 280 255 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

Tabell 2.21 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	305 255	305 255	305 255	305 255
Förändring till följd av:
Beslut	-20 000	-20 000	-20 000	-20 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	5 000	-10 000	-5 000	-5 000

Förslag/
beräknat
anslag	290 255	275 255	280 255	280 255

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.71:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	279 144		sparande	6 058
			1	Utgifts-
2013	Anslag	274 202	1	prognos	274 285
2014	Förslag	306 202
2015	Beräknat	305 202

2016	Beräknat	315 202

2017	Beräknat	325 202

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Regeringens överväganden

Ändamål

Jämfört med bedömningen inför budgetpropositionen för 2013 antas fler personer återvända med hjälp av Migrationsverket och Kriminalvårdens transporttjänst 2014–2017. Anslaget ökas därför med 25 miljoner kronor 2014 och beräknas ökas med 12 miljoner kronor 2015, med 11 miljoner kronor 2016 och med 21 miljoner kronor fr.o.m. 2017.

Regeringen föreslår att 306 202 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 305 202 000, 315 202 000 respektive 325 202 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

Tabell 2.23 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	274 202	274 202	274 202	274 202
Förändring till följd av:
Beslut	32 000	31 000	41 000	51 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	306 202	305 202	315 202	325 202

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	45 188		sparande	111 366
			1	Utgifts-
2013	Anslag	214 564	1	prognos	150 866
2014	Förslag	111 372
2015	Beräknat	205 247

2016	Beräknat	187 550

2017	Beräknat	156 550

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för den Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl- och migrationsfonden, motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering för projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 197 000 kronor 2015, 32 936 000 kronor 2016 samt 32 867 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: EU- kommissionen har lämnat förslag till förordningar på det inrikes samarbetsområdet inför EU:s nästa fleråriga budgetram som sträcker sig från 2014 t.o.m. 2020. Förslaget innebär bl.a. att en fond inom asyl-, integrations- och migrationsområdet inrättas. Först när överläggningarna resulterat i en överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet kan förslagen slutligen antas och träda i kraft.

Verksamheten inom den nya fonden föreslås fokusera på integrerad hantering av migrationsströmmar och täcka olika aspekter av EU:s gemensamma asyl- och invandringspolitik. Fonden föreslås stödja åtgärder som avser asyl, laglig migration och integration av tredjelandsmedborgare samt insatser för återsändande. Genomförandet kommer att bygga på ett flerårigt nationellt program.

Verksamheten inom den föreslagna Asyl- och migrationsfonden, samt Europeiska flyktingfonden III och Europeiska återvändandefonden omfattar till viss del fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget medför således utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

framtida anslag på högst 65 197 000 kronor 2015, 32 936 000 kronor 2016 och 32 867 000 kronor 2017.

Tabell 2.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Ingående åtaganden	243 926	192 927	200 000	–	–	–
Nya åtaganden	11 904	129 787	31 000	–	–	–
Infriade åtaganden	-62 903	-122 714	-100 000	-65 197	-32 936	-32 867

Utestående åtaganden	192 927	200 000	-131 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	445 000	200 000	140 000	–	–	–

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 111 372 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 205 247 000, 187 550 000, respektive 156 550 000 kronor. Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	214 564	214 564	214 564	214 564
Förändring till följd av:
Beslut	-52 048	75 617	57 920	26 920

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-51 144	-84 934	-84 934	-84 934
Förslag/
beräknat
anslag	111 372	205 247	187 550	156 550

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.91:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:9 Ramöverenskommelsen om migrationspolitik

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall			sparande	850 000
			1	Utgifts-
2013	Anslag	5 000	1	prognos	0
2014	Förslag	5 084

2015	Beräknat	0

2016	Beräknat	0
2017	Beräknat	0

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder som vidtas inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen

och Miljöpartiet de gröna som slöts den 3 mars 2011.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att tillsätta en delegation för migrationsstudier under 2013 med det övergripande uppdraget att tillhandahålla underlag för hur den framtida migrationspolitiken kan utformas. För att finansiera delegationen minskas anslaget med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2014. Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m., under utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp.

Vidare minskas anslaget med 5 miljoner kronor 2014 och beräknas minska med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2015 för att finansiera planerade förändringar avseende de processuella reglerna för förvar.

Överenskommelsen med Miljöpartiet de gröna omfattar även bl.a. förändrat regelverk för barn avseende synnerligen ömmande omständigheter. Denna åtgärd redovisas på annan plats i denna proposition.

Regeringen föreslår att 5 084 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om Migrationspolitik för 2014. Från och med 2015 beräknas anslaget till 0 kronor.

Anslaget har för perioden 2014–2017 beräknats enligt följande:

Tabell 2.28 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:9 Ramöverenskommelsen om migrationspolitik

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	5 000	5 000	5 000	5 000
Förändring till följd av:
Beslut	131 228	146 106	145 661	145 661

Överföring
till/från andra
anslag	-131 144	-151 106	-150 661	-150 661
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	5 084	0	0	0

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.