Skatteutskottets betänkande

2013/14:SkU30

Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till proposition 2013/14:147 Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga.

De föreslagna ändringarna i propositionen innebär dels att endast en deklarationstidpunkt per skattskyldig och år ska bli aktuell, dels att skattskyldighet till avkastningsskatt för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska återinföras.

Vidare införs regleringar av vad som avses med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL, lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, förkortad SLPL, och i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.

I betänkandet genomförs också förslag om att kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning, s.k. lärlingsersättning, som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden ska vara skattefri. Förslaget innebär ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229).

Vidare genomförs förslag om ett slopande av möjligheten för regeringen att i särskilda fall medge befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Förslaget innebär ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014 med undantag för ändringarna i fråga om lärlingsersättning och skatt på energi som föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

2. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

4. lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden,

5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:147 punkterna 1–6 och avslår proposition 2013/14:147 punkt 7.

Stockholm den 10 april 2014

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD) och Jacob Johnson (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:147 Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Inga motioner har väckts i ärendet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Beskattningsår för svenska handelsbolag

Regeringen föreslår i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, förkortad SLPL, att beskattningsåret för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska vara räkenskapsåret. Räkenskapsåret ska också vara beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL, i egenskap av arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse.

Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster, som i stället ska beskattas hos delägarna enligt 5 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. I 1 kap. 14 § IL regleras vilket beskattningsår inkomster i svenska handelsbolag ska tas upp av delägarna. Svenska handelsbolag är emellertid själva skattskyldiga och avgiftsskyldiga till bl.a. avkastningsskatt, fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift och särskild löneskatt på pensionskostnader. Det finns ingen uttrycklig bestämmelse om beskattningsår för svenska handelsbolag, och dessa omfattas enligt 2 kap. 3 § IL inte heller av bestämmelserna om juridiska personer. Eftersom det är handelsbolagen själva som ska redovisa ovan angivna skatter och avgifter är det lämpligt att uttryckligen reglera i 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, vad som ska avses med beskattningsår för svenska handelsbolag för skatter och avgifter som handelsbolaget självt ska redovisa. Eftersom svenska handelsbolag kan ha ett räkenskapsår som inte överensstämmer med kalenderåret är det lämpligt att handelsbolagets räkenskapsår utgör beskattningsår enligt SFL när det gäller skatter och avgifter som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL. En sådan förtydligande reglering kommer inte att medföra någon förändring i tillämpningen.

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar kan vara skattskyldiga och avgiftsskyldiga till samma skatter och avgifter som svenska handelsbolag. Inte heller för europeiska ekonomiska intressegrupperingar finns någon tydlig bestämmelse om beskattningsår i IL. Även för europeiska ekonomiska intressegrupperingar behövs det således förtydligande bestämmelser om vad som avses med beskattningsår i SFL, AvpL och SLPL.

Skattskyldighet till avkastningsskatt i vissa fall för svenska handelsbolag

Regeringen föreslår att svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige återinförs som skattskyldiga till avkastningsskatt enligt bestämmelserna i 2 § första stycket 6–10 AvpL vid innehav av bl.a. utländska pensions- eller kapitalförsäkringar.

Svenska handelsbolag omfattades tidigare av skattskyldighet till avkastningsskatt enligt dessa bestämmelser, men i samband med införandet av IL ändrades terminologin så att skattskyldigheten numera endast omfattar obegränsat skattskyldiga. Att svenska handelsbolag inte kom att omfattas som skattskyldiga enligt den nya formuleringen är en icke avsedd följd av den ändring som gjordes för att anpassa uttryckssättet i 2 § första stycket 6–10 AvpL till IL. Svenska handelsbolag bör därför återinföras som skattskyldiga i 2 § första stycket 6–10 AvpL så att det står klart att även ett svenskt handelsbolag som t.ex. innehar en utländsk pensionsförsäkring är skattskyldigt till avkastningsskatt. Detta sker genom att svenska handelsbolag uttryckligen läggs till som skattskyldiga tillsammans med obegränsat skattskyldiga i de aktuella punkterna i 2 § AvpL.

Inte heller europeiska ekonomiska intressegrupperingar omfattas av begreppet obegränsat skattskyldig, vilket innebär att de enligt gällande regler inte är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL. Eftersom avsikten är att de ska vara skattskyldiga enligt dessa regler föreslås att även europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige återinförs som skattskyldiga till avkastningsskatt vid innehav av t.ex. en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring. Detta sker genom att ett nytt stycke införs i 2 § AvpL där det anges att vad som sägs i paragrafen om svenska handelsbolag också ska gälla i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige.

Deklarationstidpunkt för skattskyldiga som innehar utländska livförsäkringar

Regeringen föreslår att det införs en ny paragraf, 13 § AvpL. I paragrafen ska anges för vilket beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp. Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL som har ett räkenskapsår som inte är ett kalenderår ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det räkenskapsår som går ut efter den 30 juni under kalenderåret alternativt går ut närmast efter kalenderåret. I de fall en skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6–10 nämnda lag upplöses genom likvidation, konkurs eller ett liknande förfarande ska dock skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det kalenderår då den skattskyldige upplöses, tas upp det räkenskapsår som går ut när den skattskyldige upplöses. Det räkenskapsår som skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp enligt ovan ska även vara beskattningsår enligt skatteförfarandelagen för avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL. För att anpassa bestämmelserna i SFL till regleringen i AvpL föreslås det en ny bestämmelse i 3 kap. 4 § första stycket 2 SFL med en definition av beskattningsår för skatt enligt AvpL i fall som avses i 2 § första stycket 6–10. Av bestämmelsen framgår att med beskattningsår avses det kalenderår som skatten ska betalas för eller det beskattningsår som avses i den föreslagna 13 § AvpL.

Att en och samma skattskyldig enligt reglerna i SFL ska lämna inkomstdeklaration vid två olika tidpunkter är en icke avsedd följd av bestämmelserna. Gällande lagstiftning bör därför ändras så att denna situation inte kan uppstå. Genom ändringarna kommer beskattningsåret enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL att styra bl.a. när skatteunderlaget för avkastningsskatt för skattskyldiga enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL ska redovisas i en inkomstdeklaration och enbart en deklarationstidpunkt blir aktuell för den skattskyldige.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser avseende ändrade regler om avkastningsskatt

Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juni 2014. De nya bestämmelserna om skattskyldighet till avkastningsskatt för handelsbolag ska tillämpas första gången vid beräkning av skatteunderlag för avkastningsskatt 2014 som avser tid efter ikraftträdandet och som är hänförligt till kapitalförsäkring. Bestämmelserna om när skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp tillämpas första gången på beskattningsår avseende avkastningsskatt som är hänförligt till kalenderår 2013 och då den skattskyldige har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen som går ut efter den 31 augusti 2013. Den nya bestämmelsen om beskattningsår i 3 kap. 4 § första stycket 2 skatteförfarandelagen tillämpas första gången på skatt som ska betalas för kalenderår 2013 respektive på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013. De nya bestämmelserna i 12 § tredje stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, 4 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader och 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen om vad som avses med beskattningsår för handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

Lärlingsersättning

Regeringen föreslår att kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden inte ska tas upp till beskattning. Kostnadsersättningen, i likhet med studiestödet, ska vara skattefri, eftersom den inte är en ersättning för utförd prestation utan är avsedd att täcka kostnader så att studier görs möjliga. Skattefriheten bör klargöras genom att ersättningen uttryckligen räknas upp i 11 kap. 34 § IL.

Regeringen beslutade den 12 december 2013 att införa en kostnadsersättning genom förordningen (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning. Förordningen trädde i kraft den 15 januari 2014. Kostnadsersättningen infördes för att täcka dessa elevers ökade kostnader för lunch och transporter under den tid utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Kostnadsersättningen kan ges till en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395) och som deltar i gymnasial lärlingsutbildning. För att få ersättningen ska eleven ha ett utbildningskontrakt enligt 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800). Ersättningen lämnas med 1 000 kronor per månad för de delar av ett läsår som eleven har ett utbildningskontrakt.

Förslaget har inte några offentligfinansiella eller andra effekter då det endast är fråga om ett klargörande. Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader eller någon ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Regeringen föreslår att förslaget träder i kraft den 1 juli 2014.

Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet

Regeringen föreslår att möjligheten för regeringen att i särskilda fall medge befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter tas bort.

Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet). Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. I energiskattedirektivet ges en möjlighet för medlemsstaterna att ge skattelättnader för produkter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor.

Regeringen anser att det är viktigt att skapa långsiktiga och förutsägbara villkor för aktörerna på bränslemarknaderna. Ett av de krav som ställs, utifrån de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen har lagt fast, är också att skattereglerna bör vara generella och tydliga (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). En sådan utformning av skattereglerna ligger väl i linje med regeringens prioritering att söka förenkla företagens vardag samt det sedan länge pågående arbetet med att begränsa regeringens hantering av förvaltningsärenden i enskilda fall. Riksdagens beslut att reglera omfattningen av skattebefrielsen för flytande biodrivmedel i LSE, i stället för genom enskilda regeringsdispenser, var ett steg i den riktningen. Härigenom ökades genomsynen och förutsägbarheten i skattereglerna för biodrivmedel för såväl de skattskyldiga som för berörda konsumenter och företag. Bestämmelser om skattebefrielse för vissa flytande uppvärmningsbränslen samt biogas fanns redan tidigare i LSE. Av angivna skäl bör nu även den kvarvarande delen av dispensmöjligheten slopas, vilket leder till att tydligheten och förutsägbarheten i skattereglerna ökas och förvaltningsbeslut riktade till enskilda aktörer undviks.

Några gällande dispenser finns inte i dag, varför några offentligfinansiella effekter eller andra effekter inte uppkommer av förslaget. Förslaget medför vissa kostnader för Skatteverket av engångskaraktär. Skatteverkets kostnader ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar för utgiftsområdet.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Utskottets överväganden

Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ändrad skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för vissa skattskyldiga som innehar en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring och om vad som ska avses med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Riksdagen bifaller också övriga förslag om skattefrihet för kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och slopande av möjligheten för regeringen att i särskilda fall medge befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen punkterna 1–6. När det gäller punkten 7 i regeringens förslag kommer en lagteknisk samordning i stället att ske i arbetsmarknadsutskottets ärende Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m. (bet. 2013/14:AU9).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:147 Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden.

5.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

6.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

7.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag