00

Ökad integration och koncentration

Den svenska bokmarknaden i förändring

Staffan Sundin

Den svenska mediemarknaden befinner sig i en omfattande omvandlingsprocess. Ny teknik har medfört avsevärt minskade kostnader för produktion och distribution på en rad områden. På så sätt har många nya, alltmer nischade, tv-kanaler och tidskrifter kunnat startas. Gränserna mellan olika branscher tenderar att suddas ut i takt med att medieföretagen har börjat använda internet som en plattform för produktion av en blandning av text, ljud och bild. Både konsumtionen av och annonseringen på internet har ökat mycket kraftigt. De stora koncernerna strukturerar om sin verksamhet, säljer vissa delar och köper eller startar företag på andra områden. Riskkapitalbolag med kortsiktiga vinstmål har visat allt större intresse för mediebranschen. I denna nya situation med förändrade produktionsvillkor och konsumtionsmönster ställs de etablerade medieföretagen inför stora utmaningar för att behålla sina konsumenter och annonsörer.

Bokmarknadens aktörer

Även bokmarknaden har påverkats av de allmänna utvecklingstrenderna på mediemarknaden. Ny teknik har gjort det billigare att producera böcker, vilket har gjort det lättare för nya aktörer att etablera sig. Via internet har nya försäljningskanaler skapats, såsom nätbokhandlar och försäljning direkt från förlagen. Nätbokhandeln har på ett decennium etablerat sig som en allvarlig konkurrent till den traditionella bokhandeln. Nya logistiklösningar har introducerats som förbättrat lagerhållningen och distributionen. Även om den fysiska boken fortfarande är det i särklass vanligaste har nya publiceringsformer som ljudböcker successivt etablerat sig på marknaden. De senaste åren har olika typer av e-böcker introducerats för läsning via läs- och surfplattor, smartphones etc. I diskussionerna kring framtidens bokmarknad har förlagens och bokhandelns roll börjat ifrågasättas. Vissa debattörer pekar på en

283

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

framtid där författarna säljer sina verk direkt till läsarna utan att gå vägen förbi förlag, tryckeri, distribution och bokhandel.

En rad olika aktörer medverkar i bokens väg från manuskript till läsare (figur 1).

    Författare        
           
Allmänlitteratur     Läromedel  
             
             
    Förlag        
Bonnier KF Media Natur & Kultur Liber m.fl.
         
         
Distributionsföretag        
Samdistribution   Förlagssystem      
           
           
  Försäljningskanal        
Nätbokhandel Bokhandel Bokklubb Varuhus Direktförsäljning
             
             
    Brukare        
Privatpersoner Elever/studenter/yrkesarbetande   Bibliotek
             

Källa: Bearbetning av figur i Utredning om litteraturog språkpolitiske virkemidler, utarbeidet for Kulturdepartementet (Oslo: Oslo Economics, 2011).

Gruppen författare utgör en heterogen skara; alltifrån bestsellerförfattare med miljoninkomster till entusiaster som ger ut sina verk på eget förlag i mycket små upplagor. På fackboks- och läromedelsområdet finns många författare som skriver böcker inom sina respektive specialgebit vid sidan av sitt ordinarie arbete. Svenska Författarförbundet, som även organiserar översättare, har 2 750 medlemmar.

Förlagen har som huvuduppgifter att bedöma insända manuskript, beställa verk av författare, redigera och formge böckerna, beställa den tekniska produktionen samt marknadsföra de färdiga verken.

284

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

Förlagsbranschen är kanske mer fragmenterad än någon annan mediebransch. En stor mängd mycket små förlag står sida vid sida med förlagskoncerner med miljardomsättning. Branschtidningen Svensk Bokhandel uppskattar det totala antalet förlag till ett tusental, varav närmare 400 drivs i aktiebolagsform. De övriga utgörs av handelsbolag och enskilda firmor, ofta med en mycket låg omsättning.

Den totala omsättningen i förlagsledet är svår att beräkna, beroende på att flera av de ledande aktörerna är vertikalt integrerade och inte särredovisar sina intäkter i skilda produktionsled. Svensk Bokhandels beräkning att förlagens totala försäljning 2010 uppgick till 7,3 miljarder kronor, varav 4,7 miljarder kronor för de allmänlitterära förlagen, ger dock en indikation på marknadens storlek. Tidningen beräknar vidare att de 13 största förlagen svarade för två tredjedelar av den totala omsättningen.1

Läromedelsförlagen och de allmänlitterära förlagen utgör de två huvudgrupperna i förlagsbranschen. De arbetar under vitt skilda förutsättningar eftersom de verkar på olika typer av marknader. Läromedelsförlagen saluför i regel ett läromedelspaket i stora upplagor, i konkurrens med ett fåtal andra paket, till en begränsad kundkrets som är beroende av beslut i riksdag, kommunala församlingar och friskolekoncerner. De allmänlitterära förlagen är verksamma på en konsumentmarknad där de bjuder ut sina verk i konkurrens med mängder av andra titlar.

Distributionsföretag fungerar som en mellanhand mellan förlagen och återförsäljarna. Distributörerna erbjuder logistiska lösningar för lagerhållning och snabb leverans av böckerna. Den specialiserade bokhandeln har av tradition varit den ledande återförsäljaren av böcker. Under de senaste decennierna har nya försäljningskanaler utvecklats som bokklubbar, varuhus, nätbokhandlar samt direktförsäljning från förlagen. Bland slutkunderna kan tre grupper urskiljas. Största gruppen utgörs av de privata konsumenterna som framför allt köper allmänlitteratur. Elever, studenter och yrkesverksamma, som köper böcker för att utbilda eller förkovra sig, utgör läromedelsförlagens främsta målgrupper. Slutligen så utgör även biblioteken en viktig köpare av litteratur i olika former.

1 Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 6 november 2009 och 18 november 2011.

285

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

Förlagskoncerner på frammarsch

Bokbranschen i sin helhet karaktäriseras av en mycket stark kontinuitet. Flera av de ledande aktörerna har sina rötter i förlag som grundades på 1800-talet. Vid förra sekelskiftet dominerades den svenska bokmarknaden av två förlag, Bonniers och Norstedts, som var inriktade på var sin del av marknaden, allmänlitteratur respektive skolböcker. Vid sidan av de två stora fanns ett antal medelstora förlag, i regel specialiserade på någon nisch.

Branschen behöll i stort denna struktur in på 1980-talet. Sedan dess har det funnits en tydlig tendens mot en polarisering på bokmarknaden, med å ena sidan en liten grupp stora förlagskoncerner som blivit allt större och å andra sidan en växande grupp små förlag. De medelstora förlagen har i stor utsträckning införlivats med någon av de stora förlagsgrupperna, några exempel är Tiden, LT, Prisma och Legenda.

De överlägset största aktörerna på den svenska bokmarknaden är Bonniers och KF med intäkter på över respektive nära två miljarder kronor (tabell 1). De två stora följs av nio företag med skilda inriktningar som omsätter mellan 200 och 500 miljoner kronor.

Flera av dessa stora aktörer är vertikalt integrerade, det vill säga verksamma i flera olika produktionsled. Det finns även flera exempel på horisontell integration, där en koncern är aktiv på flera områden inom samma produktionsled (tabell 2). Bonniers och KF har exempelvis intressen dels i alla produktionsled, dels i flera olika typer av kanaler i återförsäljarledet.

286

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration
1

Källa: Årsredovisningar.

Anm.: Detaljhandelsföretag är medtagna endast i de fall de tillhör företag med förlagsverksamhet. Uppgifterna avser det verksamhetsår som till minst sju månader infallit under 2010. För en mer utförlig och detaljerad version av tabellen se tabell 1 i appendix.

* Resultat efter finansiella poster.

1 De ekonomiska uppgifterna avser koncernens/sfärens sammanlagda verksamhet på bokmarknaden i Sverige exklusive koncernelimineringar.

2 De ekonomiska uppgifterna avser affärsområdet "Books" inom Forma Publishing G roup. Resultatet avser rörelseresultat.

287

Ökad integration och koncentration     SOU 2012:10
         
         
         
         

X = Ledande aktör X = Stor aktör x = Liten aktör

[X] = Stor minoritetspost i ledande aktör (X) = Styrelsepost i ledande aktör

Mediekoncerner expanderar och retirerar på bokmarknaden

På de utländska bokmarknaderna finns i regel en liknande struktur som på den svenska, med ett antal stora företag som är vertikalt eller horisontellt integrerade. Bland ägarna till världens största förlag återfinns både renodlade förlagskoncerner och mediekoncerner med verksamhet inom flera branscher. Till den senare kategorin hör det av Rubert Murdoch kontrollerade News Corporation som i likhet med flera andra stora aktörer breddade sin verksamhet under 1990-talet och bland annat gick in på bokmarknaden.

På de nordiska mediemarknaderna skedde under 1990-talet en liknande utveckling som på de stora utländska marknaderna. De största nordiska mediekoncernerna expanderade under detta decennium kraftigt genom att dels etablera sig i nya mediebranscher, dels

288

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

gå in i grannländerna.2 Även bokmarknaderna påverkades av denna utveckling, dock inte i lika hög grad som etermedierna. Ett par av koncernerna, Bonniers och Schibsted, startades båda som bokförlag 1837 respektive 1839, och var därför sedan länge etablerade på sina respektive nationella bokmarknader. Bonniers expanderade nu in i grannländerna genom att köpa flera stora förlag, norska Cappelen (1987), danska Lindhardt og Ringhof (1990) och finländska Tammi (1996). Schibsted gick in på den svenska marknaden med ett par mindre förlag inriktade på underhållningslitteratur och managementböcker.

Danska tidskriftsförlaget Egmont fanns sedan 1940-talet representerat på den svenska bokmarknaden, med utgivning av underhållningslitteratur och barnböcker. Finska Sanoma förvärvade 1999 det största bokförlaget i Finland, WSOY, och kom därigenom in på den svenska bokmarknaden genom årsboksförlaget Bertmarks. Som ett led i Stenbecksfärens ambitioner att bli en heltäckande aktör på mediemarknaden förvärvades 1991 Brombergs förlag.

Sedan mitten av 00-talet har de flesta av de stora nordiska mediekoncernerna ändrat sin strategi; från att tidigare ha försökt täcka så många områden som möjligt har man istället börjat sälja perifera verksamheter för att koncentrera sig på några kärnområden. Stenbecksfärens MTG sålde 2006 tillbaka Brombergs till grundaren och förlagschefen Dorotea Bromberg. Schibsted begränsade sin bokutgivning i Sverige till ett litet förlag för underhållningslitteratur, Boknöje.

Bonniers och Egmont genomförde 2007 en större transaktion, där koncernerna fusionerade sina två norska förlag till det till lika delar ägda Cappelen Damm, samtidigt som Egmont övertog Bonniers danska förlag Lindhardt og Ringhof. I Sverige gick Egmont motsatt väg och avyttrade 2007 sitt förlag för underhållningslitteratur, Damm, till Forma Publishing för att koncentrera sig på utgivning av barn- och ungdomsböcker.

Ytterligare en stor nordisk affär gjordes 2011 då Bonniers förvärvade WSOY:s allmänlitterära utgivning från Sanoma samtidigt som den finska koncernen köpte läromedelsförlagen Bonnier Utbildning och Tammi Learning. Bonniers som tidigare ägde det tredje största förlaget får genom affären en utomordentligt stark ställning på den finländska bokmarknaden samtidigt som koncernen något minskar sin omsättning i Sverige. Sanoma, som är en

2 Avsnittet utgår från Staffan Sundin, ”Koncentration och utländskt ägande på de nordiska mediemarknaderna”, i Ulla Carlsson, red., Nordicom Information, 3/2011.

289

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

betydande läromedelsutgivare i flera europeiska länder, stärker å sin sida sin redan starka ställning på den finländska läromedelsmarknaden samtidigt som koncernen kommer in på den svenska.

Sammanfattningsvis har Bonniers och Sanoma flyttat fram sina positioner på två av sina kärnområden, allmänlitteratur respektive läromedel, även om Bonniers tvingats till reträtt i Danmark. Stenbecksfären och Schibsted har helt eller delvis lämnat den svenska bokmarknaden. Egmonts strategi är mindre klar: expansion på hemmamarknaden, fortsatt satsning i Norge och delvis avveckling i Sverige.

Bonniers och KF – dominanter på den svenska bokmarknaden

Albert Bonniers Förlag har i mer än hundra år varit landets ledande utgivare av kvalificerad skönlitteratur. Även om konkurrensen hårdnat sedan första halvan av 1900-talet, då Bonniers dominans var mycket markant, har förlaget lyckats behålla sin starka position. Förlaget har även en omfattande och bred utgivning av fackböcker.

Bonniers har sedan 1938 haft ägarintressen i det allmänlitterära förlaget Wahlström & Widstrand, som har profilerat sig som ett medelstort förlag med inriktning på kvalificerad skönlitteratur och en bred fackboksutgivning. Bonniers tredje stora allmänlitterära förlag, Forum, startades 1944 och har sedan dess inriktat sig på utgivning av utländsk skönlitteratur och fackböcker. Koncernens utgivning av barn- och ungdomslitteratur är sedan 1993 samlad i Bonnier Carlsen.

Under 2000-talet har Bonnier AB inte i någon större utsträckning ändrat sin förlagsstruktur, förutom försäljningen av Bonnier Utbildning till Sanoma. Basen har under det senaste decenniet varit de tre stora allmänlitterära förlagen, Albert Bonniers förlag, Wahlström & Widstrand och Forum samt barn- och ungdomsförlaget Bonnier Carlsen. Utgivningen av illustrerade fackböcker är sedan 2008 samlat i det nybildade förlaget Bonnier Fakta. Ljudboksutgivningen bedrivs sedan millennieskiftet i Bonnier Audio. Semic, med ursprung i Bonnierkoncernens jul- och serietidningsutgivning, har en bred utgivning av fackböcker till låga priser. Rebus vänder sig till förskolebarn med pek- och pysselböcker. Max Ström, som Bonnierförlagen förvärvade 2001, är specialiserat på utgivning av fotografiska böcker. Serieförlaget Kartago köptes 2009. Två nya nischade förlag startades 2011, Mix

290

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

inriktad på läsare mellan 17 och 27 år, samt förlaget 2244 med utgivning av litteratur från länderna kring Svarta Havet. Koncernen är med åtta bokklubbar, bland annat Bonniers Bokklubb och Månadens Bok, helt dominerande på denna marknad.

Bonniers förändrade 2008 radikalt sin organisation på förlagsområdet. Tidigare fungerade de enskilda förlagen som självständiga enheter med egen ledning, redaktion samt marknadsavdelning och koncernens förlag konkurrerade med varandra. Moderbolaget Bonnierförlagen hade en del samordnade koncernfunktioner för till exempel ekonomi, bokklubbar och personal. Denna decentraliserade struktur ersattes 2008 av en helt ny centraliserad organisationsform. De fyra allmänlitterära förlagen Albert Bonniers Förlag, Wahlström & Widstrand, Forum och Bonnier Carlsen fick en gemensam vd. Fackboksförlagen Bonnier Fakta och Semic fördes samman i en grupp med en gemensam vd. Marknads- och informationsavdelningarna blev gemensamma för samtliga förlag förutom Max Ström och Semic.

KF har under en lång tid successivt byggt upp en omfattande verksamhet på bokmarknaden. Bokförlagsrörelsen är samlad i underkoncernen Norstedts Förlagsgrupp. Utgivningen bedrevs tidigare under flera olika förlagsnamn med skilda profiler, men är sedan 2009 koncentrerad till två enheter: Norstedts med bred allmänlitterär utgivning och Rabén & Sjögren som är ledande utgivare av barn- och ungdomslitteratur. Förlagsgruppen driver fyra helägda bokklubbar och är delägare i tre större klubbar, Barnens Bokklubb, Clio och Månadens Bok.

KF förvärvade 1987 Akademibokhandelsgruppen som nu har en andel på cirka 40 procent av bokhandelsmarknaden och cirka 15 procent av den totala bokmarknaden. Företaget är med sina 66 boklådor representerat i de flesta större städer.3 Akademibokhandeln har under flera år redovisat stora förluster. KF förvärvade 1998 internetbokhandeln Bokus, som hade startats året innan. Bokus drivs under eget varumärke men är sedan 2009 företagsmässigt integrerad i Akademibokhandelsgruppen.

KF förde 2010 samman hela sin verksamhet på bokmarknaden, Norstedts Förlagsgrupp, Akademibokhandelsgruppen, Bokus samt Coops bokförsäljning i en organisation med gemensam ledning och med den uttalade målsättningen att nå samordningsvinster.4

3Årsredovisning för Kooperativa Förbundet (KF) 2010.

4Svenska Dagbladet, 17 mars 2010.

291

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

Allmänlitterära förlag starka inom sina nischer

På den allmänlitterära marknaden verkar många olika typer av förlag, alltifrån stora förlagskoncerner till mycket små förlag. Många av de mindre förlagen svarar för en viktig del av utgivningen av kvalificerad litteratur. Som företag betraktade är de dock mycket små. I kulturdebatten uppmärksammade förlag som Nya Doxa, Daidalos och Ellerströms har exempelvis alla en omsättning som understiger 6 miljoner kronor (appendix, tabell 1). En billigare produktionsteknik i kombination med det statliga litteraturstödet har gjort det möjligt att starta små förlag, vilka ofta drivs närmast på ideell grund.

Bokförlaget Natur & Kultur intar genom sin ägarform en särställning på den svenska bokmarknaden. Förlaget startades 1922 av Johan Hansson. Grundarens intresse för folkupplysning återspeglades i en omfattande utgivning av fackböcker, men också av skönlitteratur och barnböcker. Hansson överlät 1947 förlaget till en stiftelse som enligt stadgarna bland annat ska ”motverka totalitära idéer och statsskick samt främja ekonomisk och politisk frihet”.5

Förlaget har en bred verksamhet och hör till landets främsta utgivare inom läromedel, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur samt skönlitteratur. Uppskattningsvis två tredjedelar av omsättningen på 295 miljoner kronor faller på läromedel, där förlaget ger ut produkter för alla stadier. Fackboksutgivningen präglas fortfarande av grundarens idéer med bland annat inriktning på böcker inom psykologi, humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Natur & Kultur äger även ljudboksförlaget Storyside.

Under 00-talet har Natur & Kultur engagerat sig på flera områden på bokmarknaden utanför förlagsledet. Stiftelsen Natur & Kultur gick tidigt in som minoritetsägare i nätbokhandeln Adlibris. Förlagsledningen övervägde dock aldrig att ta över hela företaget eftersom man var rädd för branschens reaktion. Sedan Bonniers hade övertagit aktiemajoriteten i Adlibris 2005 valde Natur & Kultur efter ett par år att sälja sin aktiepost.6

Natur & Kultur förvärvade 2007 en 40-procentig andel i bokdistributionsföretaget Förlagssystem. Stiftelsen gjorde året därpå en stor affär genom att delta i en nyemission i bokhandelskedjan Bokia, för att därigenom bli en av de största ägarna med en andel på 30 procent. Sammanfattningsvis har Natur & Kultur med ett stort

5Se: http://www.nok.se/om-nok/Forlaget/.

6Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 22 juni 2006.

292

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

läromedels- och allmänlitterärt förlag samt starka intressen i distributions- och detaljhandelsleden etablerat sig som en tredje kraft på bokmarknaden vid sidan av Bonniers och KF Media.

Hakon Invest, huvudägare i ICA AB, är genom sitt helägda dotterbolag Forma Publishing Group en av de större aktörerna på den svenska mediemarknaden. Icakuriren tillhör de största veckotidningarna med en upplaga på 160 000 exemplar, medan kundtidningen Buffé når över två miljoner hushåll. Ica Bokförlag, grundat 1945, har en omfattande utgivning av facklitteratur som till exempel kokböcker och praktiska handböcker för hemmet.

Sedan mitten av 00-talet har koncernen expanderat kraftigt på bokmarknaden genom att förvärva två stora förlag som båda är specialiserade på underhållningslitteratur, det familjeägda B. Wahlströms Bokförlag och Damm Förlag som Egmont sålde till Forma. De tre bokförlagen har förts samman i en underkoncern, Forma Books, som 2010 redovisade intäkter på 224 miljoner kronor. En viss renodling av utgivningslinjerna har skett så att Ica Bokförlag koncentrerar sig på fackböcker, Damm på underhållningslitteratur för vuxna och B. Wahlströms på barn- och ungdomslitteratur.7 Alla tre förlagen hör till landets största på respektive område.

Av Forma Publishing Groups totala omsättning på 875 miljoner kronor år 2010, svarade bokutgivningen för cirka en fjärdedel. Hösten 2011 meddelade Hakon Invest att Forma Publishing Group var till salu. Om företaget inte skulle kunna säljas i sin helhet avsåg ägarna att sälja det i delar.8

Familjen Tönnesson bedriver en omfattande verksamhet på olika områden via sina två koncerner, Cydonia och IMP. I sfären ingår även flera företag som är verksamma på den svenska bokmarknaden och som sammantaget omsatte cirka 200 miljoner kronor år 2010. Störst är Nationalencyklopedin som nämnda år ökade sin omsättning med 51 procent, främst genom försäljning via Bonnierkoncernens Dagens Nyheter och Expressen.9 Stabenfeldt är ett norskt företag som driver barnbokklubbar i nio länder. Det svenska dotterbolaget är även verksamt i Finland. Tönnesonsfärens tredje förlag, Bra Böcker, var en gång en av de större aktörerna på den svenska bokmarknaden, men har under lång tid varit på tillbakagång. Sedan 2001 har förlaget förlorat 75 procent av sina intäkter och genomgående redovisat stora förluster. I januari 2012

7Se: http://www.formabooks.se/.

8Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 9 november 2011.

9Årsredovisning för NE Nationalencyklopedin AB 2010.

293

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

aviserade ägarna att Bra Böcker skulle bli dotterbolag till Nationalencyklopedin och på sikt styra över sin utgivning mot fackböcker.10 Utgivningen av religiös litteratur har alltid bildat en egen sfär med specialinriktade förlag, egna försäljningskanaler och en väl avgränsad målgrupp. Den totala omsättningen beräknas i förlagsledet uppgå till cirka 150 miljoner kronor.11 Den största aktören är Berling Media med Svenska Kyrkan och Svenska Missionskyrkan som huvudägare. Koncernens totala omsättning, som inkluderar läromedelsförlaget Gleerups, facklitterära förlaget Gothia samt Kyrkans Tidning, uppgick år 2010 till 338 miljoner kronor. Verbum, med en renodlad utgivning av kristen litteratur, omsatte

52 miljoner kronor.

Ökad koncentration på läromedelsmarknaden

Läromedel har alltid utgjort en viktig del av bokmarknaden. Omsättningen för läromedelsförlagen uppgick år 2010 till cirka 1,7 miljarder kronor. Förändringarna i stort på bokmarknaden – nya produktions- och distributionsformer – påverkar även läromedelsmarknaden. Så gott som alla läromedelsproducenter har länge arbetat med att utveckla olika former av digitala läromedel. Det kan till exempel röra sig om e-böcker, eller komplement till tryckta produkter. I dag svarar digitala produkter för endast en liten del av omsättningen på läromedelsmarknaden, men den beräknas växa snabbt de närmaste åren.12

Flera av de största läromedelsförlagen, Liber, Norstedts Juridik och Sanoma Utbildning, ingår i stora koncerner med en omsättning på flera miljarder kronor och verksamhet på en lång rad marknader. Utvecklingskostnader för exempelvis nya digitala produkter kan därför slås ut på många dotterbolag, något som bör ge dessa förlag en konkurrensfördel gentemot de förlag som enbart är verksamma på en marknad.

Liber har länge varit den största aktören på läromedelsmarknaden. Förlaget grundades 1973 och växte sedan genom en rad förvärv och fusioner, bland annat förvärvades Norstedts och Almqvist & Wicksell 1990. Koncernen förvärvades 1993 av holländska Wolters Kluwer, en av världens största förlags-

10Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 12 januari 2012.

11Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 23 oktober 2009.

12Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 7 april 2011.

294

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

koncerner. Liber renodlade 1997 sin inriktning på den institutionella marknaden genom att sälja det allmänlitterära förlaget Norstedts till KF. Wolters Kluwer sålde 2007 Liber till det hollandsbaserade Infinitas Learning, ägt av det brittiska riskkapitalbolaget Bridgepoint. Infinitas Learning bedriver verksamhet i sju länder och hör med en omsättning på 2,8 miljarder kronor till de större läromedelsutgivarna i Europa. Vid försäljningen 2007 behöll Wolters Kluwer de delar av Libers utgivning som inte utgjordes av läromedel. Denna verksamhet överfördes till dotterbolaget Norstedts Juridik.

Liber har en bred utgivning av läromedel på alla nivåer, från förskola till universitet. Under de senaste åren har förlaget expanderat inom litteratur för högskolan. Ett mindre förlag, Uppsala Publishing House, förvärvades 2009. Liber omsatte år 2010 473 miljoner kronor vilket motsvarar en andel på cirka 40 procent av den totala läromedelsmarknaden (tabell 3).13

Norstedts Juridik betecknar sig som ett ”ledande informationsförlag och programvaruföretag inom juridik, skatt, ekonomi och offentlig förvaltning” som erbjuder ”litteratur, internettjänster, utbildningar och avancerade programvaror”.14 Företaget har således en bredare inriktning än enbart bokutgivning. Den totala omsättningen uppgick till 314 miljoner kronor.

Studentlitteratur, grundat 1963, är en av de största aktörerna på läromedelsmarknaden med en omsättning på 235 miljoner kronor. Moderbolaget Bratt International, till lika delar ägt av Gunilla Bratt och Kristina Edler, omsatte nära 300 miljoner kronor. Tyngdpunkten i utgivningen har legat på kurslitteratur för högskolan men under de senaste åren har förlaget satsat alltmer på för- och grundskolan samt gymnasiet. Ledningens uttalade målsättning är att

”förtäta utgivningen”, det vill säga att försöka expandera på de områden där förlaget varit dåligt representerat.15 En rad företagsköp har gjorts för att vidga verksamheten. De förvärvade förlagen är relativt små men har genomgående en stark ställning inom sina respektive nischer.

13Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 7 april 2011.

14Se: http://www.nj.se/cms/pub/startsida-om-nj.

15Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 8 april 2011.

295

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10
     
     
     
     
     

1

1

2

3

4

5

Källa: Årsredovisningar.

Anm.: Uppgifterna avser det verksamhetsår som till minst sju månader infallit under 2010.

* Resultat efter finansiella poster.

1 De ekonomiska uppgifterna avser koncernens/sfärens sammanlagda verksamhet på läromedelsmarknaden i Sverige exklusive koncernelimineringar.

2 Sanoma förvärvade Bonnier Utbildning hösten 2011 och förlagets namn ändrades till Sanoma Utbildning. Studentlitteratur förvärvade förlaget 2010.

4 Studentlitteratur förvärvade förlaget 2011.

5 De ekonomiska uppgifterna avser 2009 (07) - 2010 (06).

Störst bland de förlag Studentlitteratur förvärvat är Adastra Läromedel som är inriktat på grundskolan. Andra förvärv sedan

296

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

2009 är Mareld (beteendevetenskap), Cura (beteendevetenskap), Serholts Läromedel (för- och grundskola), det kristna förlagets Arguments skolsortiment (för- och grundskola), samt aktiemajoriteten i Iustus förlag (juridisk litteratur).16 Studentlitteraturkoncernen beräknas öka sin omsättning med cirka 50 miljoner kronor genom förvärven.

Nordens näst största mediekoncern, finska Sanoma, har sedan mitten av 90-talet varit representerad på den svenska bokmarknaden genom årsboksförlaget Bertmarks som år 2010 omsatte 83 miljoner kronor. Koncernen stärkte sin ställning i Sverige genom att år 2011 förvärva Bonnier Utbildning med en omsättning på 168 miljoner kronor, där namnet ändrades till Sanoma Utbildning efter övertagandet. Sanoma Learning driver läromedelsförlag i sju länder och omsatte 2010 nära 2,4 miljarder kronor.17

Mångfacetterad barn- och ungdomsboksmarknad

Marknaden för barn- och ungdomslitteratur liknar på många sätt den allmänlitterära marknaden för vuxna. Där finns både kvalificerad litteratur och enklare, mer underhållningsinriktade böcker. Vidare saluförs faktaböcker på en mängd olika områden. Det finns ett prisdifferentierat utbud med alltifrån påkostade fullprisböcker till enkla billighetsutgåvor. Flera av de större förlagen driver bokklubbar. Dessutom finns en kategorisering som i stort saknas för vuxenlitteratur, nämligen den strikta åldersindelningen från spädbarn till unga vuxna. De större förlagen strävar i regel efter att täcka både många typer av böcker och åldersgrupper, medan många av de mindre utgivarna har nischat in sig på ett område.

De fyra största utgivarna av barn- och ungdomslitteratur, mätt i antal titlar, särredovisar inte sin omsättning. De fyra förlagen, Rabén & Sjögren, Bonnier Carlsen, B. Wahlströms och Egmont Kärnan, svarade år 2010 för 13, 12, 9 respektive 8 procent av titlarna eller sammanlagt 42 procent.18 Eftersom de antagligen har högre intäkter per titel än de mindre förlagen, kan det antas att deras andel av den totala barn- och ungdomsboksmarknaden uppgår till närmare 50 procent.

16Se: http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/8270.

17Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 29 april 2011.

18Se Åsa Warnqvists artikel i denna antologi.

297

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

Bland de mer kvalitetsinriktade förlagen är KF-ägda Rabén & Sjögren och Bonnier Carlsen de största, båda med en mycket bred utgivning. Alfabeta, Berghs och Opal är andra utpräglade kvalitetsförlag med en omsättning på mellan 10 och 25 miljoner kronor. Egmont Kärnan och B. Wahlströms har sedan länge dominerat utgivningen av massmarknadslitteratur för barn. På ett par år har dock Tukan Förlag snabbt etablerat sig som en allvarlig konkurrent på denna marknad. Eftersom inget av förlagen särredovisar sina intäkter från barn- och ungdomslitteratur går det inte att ge någon exakt bild av deras storlek.

Det finns flera relativt stora barnbokklubbar. Störst är Barnens Bokklubb, till lika delar ägd av Norstedts Förlagsgrupp och Opal, som har ett brett sortiment men som under de senaste åren minskat sin omsättning. Sandviks Förlag, som drivs av det norska moderbolaget, har specialiserat sig på utgivning av böcker för späd- och förskolebarn som säljs via bokklubbar. Förlaget förvärvade 2010 Egmonts barnbokklubbar, däribland Disneyklubben.19 Den tredje stora aktören på marknaden är Stabenfeldt, som ingår i Tönnessonsfären och driver flera nischade klubbar. Bonniers barnbokklubb Lilla Svalan är betydligt mindre än sina konkurrenter.

Förlagskoncernerna tar över bokförsäljningen

En stor del av bokdistributionen är samlad i två företag, Förlagssystem och Samdistribution. Störst är Förlagssystem som tidigare ägdes helt av Bertil Wahlström. Han sålde år 2007 40 procent av aktierna till Natur & Kultur, som samtidigt överlät sin distributionsrörelse till Förlagssystem. Liber Distribution, med bland annat Liber och KF Medias förlag som kunder, såldes 2011 till Förlagssystem samtidigt som KF Media erhöll en plats i Förlagssystems styrelse. Efter transaktionerna beräknas Förlagssystem kontrollera nära två tredjedelar av all logistik av allmänlitteratur. Enda större konkurrenten är Bonnierägda Samdistribution.20

När den svenska bokmarknaden växte fram under 1800-talet var det vanligt att en bokhandlare även drev ett förlag. Under 1900- talet blev denna ordning allt mer ovanlig och i stället skapades det en klar rågång mellan bokförlag och bokhandel. Avskaffandet av den fasta prissättningen på böcker 1970 kom att bli starten för ett

19Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 8 oktober 2010.

20Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 9 augusti 2011.

298

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

nytt närmande mellan bokförlagen och bokhandeln. Först ut var Bonniers som snabbt byggde upp en rad bokklubbar, där man kunde sälja både sina egna förlags och andra förlags böcker direkt till kunderna/medlemmarna. Flera andra förlag startade bokklubbar men Bonniers kunde behålla sin dominerande ställning på bokklubbsmarknaden.

När de fasta bokpriserna upphörde började KF, som ägde ett av de större bokförlagen Rabén & Sjögren, att bygga upp bokavdelningar i sina varuhus. Koncernen fortsatte att expandera i återförsäljarledet genom att förvärva Akademibokhandelsgruppen 1987 samt internetbokhandeln Bokus 1998. Norstedts startade även flera bokklubbar och den tidigare delägda Böckernas klubb övertogs helt 2010. Som nämnts ovan samlades år 2011 KF:s hela verksamhet på bokmarknaden, Norstedts Förlagsgrupp, Akademibokhandelsgruppen, Bokus samt Coops bokförsäljning, i en organisation med gemensam ledning.

KF:s främsta konkurrent Bonniers har under 00-talet flyttat fram sina positioner i återförsäljarledet. Aktiemajoriteten i nätbokhandeln Adlibris övertogs 2005 och Adlibris har sedan dess ökat sin omsättning från 300 till 1 100 miljoner kronor. Därigenom har Bonniers med god marginal kunnat kompensera sina bokklubbars minskade omsättning. Bonnierförlagen ingick 2009 ett avtal med Rusta om att ta över ansvaret för bokförsäljningen på varuhusen och där sälja sina restlager till låga priser. Bonnierförlagens dotterbolag Pocketgrossisten övertog hösten 2011 all bokhantering på Åhléns 76 varuhus. Företaget bestämmer sortiment, distribuerar böcker och föreslår kampanjer. Pocketgrossisten sköter även distributionen till 500 ICA-butiker. I tolv större butiker driver Pocketgrossisten en inbyggd boklåda, ”Book Store”.21

Även några av de övriga större förlagen har gått in i försäljningsledet, men ingen i lika hög grad som de två stora aktörerna. Natur & Kultur är med en andel på 30 procent en av två stora delägare i bokhandelskedjan Bokia. Flera förlag driver bokklubbar. Opal är exempelvis hälftenägare i Barnens bokklubb och Atlantis är hälftenägare i Clio, i båda fallen med Norstedts Förlagsgrupp som partner.

Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att förlagen säljer böcker direkt till kunderna via sina hemsidor. För en del små förlag med begränsade marknadsföringsresurser har direktförsäljningen

21 Dagens Nyheter, 29 mars 2011.

299

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

kommit att bli en viktig kanal, medan den för vissa medelstora förlag, som Harlequin och Brombergs, fungerar som komplement till de traditionella försäljningsformerna. Bonniers och KF:s förlag säljer inte direkt till läsarna utan länkar på sina hemsidor till koncernernas nätbokhandlar, Adlibris respektive Bokus.22

Sammanfattningsvis har de stora förlagskoncernerna successivt flyttat fram sina positioner i återförsäljarledet så att de i dag har ägarintressen i de två största bokhandelskedjorna, äger de två dominerade nätbokhandlarna och alla stora bokklubbar samt driver bokförsäljning i fyra stora varuhus- och daglighandelkedjor. Därtill kan läggas en betydande försäljning direkt till kunderna. Utanför de stora koncernernas intressesfärer finns endast den försäljning som sker genom bokhandeln utanför de två stora kedjorna, några mindre nätbokhandlar samt de övriga förlagens direktförsäljning via hemsidor eller egna bokklubbar. Situationen liknar den som rådde på 1800-talet, med en stark vertikal integration på bokmarknaden, men med den skillnaden att den tidens många små entreprenörer nu ersatts av ett par mycket stora koncerner.

De stora aktörernas expansion i försäljningsledet har väckt en hel del debatt. Åsa Linderborg har till exempel hävdat att Bonniers

”får en total makt över våra läsvanor – vi köper det som exponeras i butikerna”.23 Svensk Bokhandels chefredaktör Lasse Winkler skrev apropå Bonniers uppgörelse med Åhléns: ”Faktum är att Bonniers i dag är så starka på bokmarknaden att de kan klara sig utan konkurrenter. Deras utgivning täcker alla områden och den håller hög kvalitet. Deras egenägda distributionskanaler dominerar sina respektive områden och de har tillräckliga ekonomiska muskler för att alltid kunna erbjuda alla återförsäljare bästa villkor. De kan på egen hand krossa allt motstånd.”24

Koncernerna brukar försvara sig mot anklagelsen att de skulle gynna sin egen utgivning i de försäljningskanaler som de kontrollerar med att deras bokhandlar och bokklubbar verkar på kommersiell grund och därför har allt intresse av att erbjuda ett brett utbud oavsett förlag. Argumentet stämmer så till vida att till exempel nätbokhandlarna ser ett mycket brett sortiment som en stark konkurrensfördel. Akademibokhandeln eller Åhléns kommer säkerligen inte heller att avstå från att sälja bestsellers från andra förlag än Norstedts respektive Bonniers. Ett direkt gynnade tycks

22Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 20 maj 2010.

23Aftonbladet, 30 mars 2011.

24Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 29 mars 2011.

300

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

endast ha förekommit på Rusta, som numera uppges sälja nästan enbart verk från Bonnierförlagen.25 Men det rör sig å andra sidan endast om restupplagor inom några områden till kunder som troligen inte sökt sig till varuhusen primärt för att köpa böcker.

En relevant fråga i sammanhanget är dock om de stora koncernernas förlag gynnas i marknadsföringen, i form av kampanjer och skyltning i bokhandlarna, plats på nätbokhandlarnas nätsidor och specialerbjudanden i varuhusens och daglighandelns kundtidningar. Några mindre stickprov tyder på att så inte är fallet, men frågan kan inte besvaras förrän en större undersökning har gjorts. Möjligen kan omstruktureringarna inom försäljningsledet ha gynnat de största förlagen, medan de medelstora förlag som haft den fysiska bokhandeln som sin främsta kanal kan ha fått det svårare att marknadsföra sina produkter i takt med att försäljningen via nätet och varuhus ökat. De minsta förlagen, med små marknadsföringsresurser och problem att sälja sina verk till bokhandeln, kan ha gynnats av nätbokhandlarnas strävan att hålla ett mycket brett sortiment.

Agenturer och författarbolag – nya aktörer på bokmarknaden

De skönlitterära förlagen arbetar ofta på mycket lång sikt genom att odla författarskap som kanske inte blir lönsamma förrän efter tio-femton års utgivning. På den allmänlitterära marknaden har det i hela västvärlden under det senaste decenniet funnits en tendens till att bestsellers säljer allt bättre och blir allt viktigare för förlagens lönsamhet.

I Sverige har det funnits en mycket lång tradition av att förlagen inte aktivt skall försöka ta författare av varandra. Författarna har å sin sida i regel visat stor trohet mot sina förlag. Mot den bakgrunden väckte det mycket uppmärksamhet när Piratförlaget bildades 1999 med bland annat två bestsellerförfattare, Jan Guillou och Liza Marklund, bland ägarna. Det nya förlaget deklarerade att det skulle erbjuda bra säljande författare bättre villkor än branschen i övrigt. Piratförlaget etablerade sig snabbt som ett av de större skönlitterära förlagen. Under 00-talet har allt fler författare börjat anlita agenturer och förlagsbyten förekommer allt oftare.

Det har länge funnits litterära agenter som representerat utländska förlag och författare på den svenska marknaden. Bonniers

25 Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 29 mars 2011.

301

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

startade redan på 1930-talet en avdelning som sålde rättigheter till förlagets författares verk på de utländska marknaderna.26 I mitten av 1990-talet etablerade sig en ny typ av agenter i Sverige, som var fristående från förlagen och företrädde sina författare gentemot både utländska förlag och det inhemska förlaget. Denna typ av litterära agenter var vanligt förekommande på de anglosaxiska bokmarknaderna men hade tidigare inte funnits i Sverige.

Pionjären, Nordin Agency, lyckades snabbt knyta en rad svenska författare till sig och bli mycket lönsam. Andra agenturer har startats men Nordin Agency, nu med Joakim Hansson som ägare, är fortfarande störst med en omsättning på 14 miljoner kronor. Närmaste konkurrenten är Salomonsson Agency med 11 miljoner kronor, medan de övriga agenturernas intäkter understiger 4 miljoner kronor.27 Intäktsuppgifter saknas för de stora förlagens egen agenturverksamhet, men Norstedts Agency, som bland annat företräder Stieg Larsson, beräknas ha haft en betydande omsättning de senaste åren. De fristående agenturerna har troligen spelat en roll för att etablera svenska författare i utlandet och de har kanske även bidragit till att höja honorarnivån för bestsellerförfattarna.

1
2
3

4 5

4

26 Staffan Sundin, Konsolidering och expansion 1930-1954: Bonniers – en mediefamilj

(Stockholm: Bonnier, 2002), s. 45. 27 Årsredovisningar 2010.

302

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration
     
     

6

4

7

4

4

4

Källa: Årsredovisningar.

* Resultat efter finansiella poster.

1 Verksamheten omfattar Astrid Lindgrens Värld AB samt Astrid Lindgrens författarrättigheter. 2 Verksamheten omfattar Astrid Lindgrens författarrättigheter.

3 Verksamheten omfattar Stieg Larssons författarrättigheter. 4 De ekonomiska uppgifterna avser 2009 (07) – 2010 (06).

5 Bolagets intäkter utgjordes av omsättning värdepapper 19,5 miljoner kronor och nettoomsättning 5,2 miljoner kronor.

6 De ekonomiska uppgifterna avser 2009 (05) – 2010 (06).

7 Verksamheten omfattar John Ajvide Lindqvists författarrättigheter.

Författarrättighetsbolag är en annan ny företagstyp som har vuxit snabbt på den svenska bokmarknaden under 2000-talet. I särklass störst bland författarbolagen är Moggliden, som förvaltar Stieg Larssons rättigheter och ägs av hans far och bror. Under sitt första förlängda verksamhetsår omsatte bolaget 206 miljoner kronor, följande år, 2010, 135 miljoner kronor. Saltkråkan, som förvaltar Astrid Lindgrens verk och ägs av hennes ättlingar, har under många år uppburit royalties på flera tiotals miljoner kronor. Camilla Läckbergs Camlac och Henning Mankells Palco Media är andra bolag som 2010 redovisade intäkter på över 20 miljoner kronor. De

303

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

svenska underhållningsförfattarnas stora framgångar i både Sverige och utlandet återspeglas i att ytterligare ett 25-tal författarbolag omsatte över två miljoner kronor (tabell 4).

Inom televisions-, radio- och tidskriftsbranscherna har det blivit allt vanligare att lägga ut den redaktionella produktionen på fristående bolag. Denna typ av utläggning förekommer även på bokmarknaden, men har hittills varit av liten omfattning. De flesta förlag föredrar att sköta hela den redaktionella processen inom huset. Det största fristående bokproduktionsbolaget, Nygren och Nygren, omsatte inte mer än fem miljoner kronor.

Ljudböcker minskar och e-böcker ökar

Den svenska marknaden för ljudböcker växte snabbt fram till 2008. Antalet utgivna titlar fyrdubblades under några få år, från 82 stycken 2002 till 322 fem år senare för att 2010 gå ner till 212.28 Den dominerande aktören på ljudboksmarknaden är Bonnier Audio. Förlaget har sin grund i ett ljudboksförlag som startades av Synskadades Riksförbund. Vid millennieskiftet övertog Bonnierförlagen 70 procent av aktierna i förlaget, som samtidigt bytte namn till Bonnier Audio. Bland utgivarna av ljudböcker dominerar de stora allmänlitterära förlagen. Störst är Bonnier Audio med cirka 70 titlar år 2011. Andra betydande aktörer är Norstedts, Natur & Kulturs Storyside, Piratförlaget och Forma Books som 2009 gav ut mellan 12 och 24 titlar.

E-böckerna utgör en snabbt växande del av bokmarknaden. I USA har tillväxten varit mycket kraftig, 164 procent mellan 2009 och 2010. Försäljningen av e-böcker stod 2010 för 8 procent av den totala bokförsäljningen.29 Även i Storbritannien är ökningen mycket snabb och där svarade e-böckerna för 6 procent av den totala försäljningen.30 Internetbokhandeln Amazon har en mycket stark position i de anglosaxiska länderna med en beräknad marknadsandel på 60-70 procent av handeln med e-böcker i USA och 90 procent i Storbritannien.31

I Sverige har försäljningen av e-böcker varit marginell, men den förväntas öka snabbt i takt med att läsplattor blir allt vanligare.

28 Branschstatistik 2010: Rapport från Svenska Förläggareföreningen (Stockholm: Svenska Förläggareföreningen, 2011).

29Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 18 mars 2011.

30Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 20 maj 2011.

31The Economist, 10 september 2011.

304

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

Förlagen särredovisar inte e-boksförsäljningen men uppgifter från den ledande e-boksdistributören, Elib, kan ge en viss uppfattning om utvecklingen. Företaget uppger att man första halvåret 2010 distribuerade i genomsnitt 1 800 e-böcker i månaden, i februari 2011 hade antalet ökat till 5 000.32 Ett annat mått är att Elib på två år har ökat sin omsättning med 75 procent, från 12,8 till 22,4 miljoner kronor. Även om tillväxten är stark så har e-böckerna en mycket svagare ställning på den svenska bokmarknaden än på de anglosaxiska.

Fyra av de största aktörerna, Bonniers, KF Media, Natur & Kultur och Piratförlaget, äger till lika delar Elib, som producerar och distribuerar digitala böcker i olika former, såsom e-böcker, Mp3-böcker och strömmande ljudböcker för både ägarförlagens och andra förlags räkning.33 Elibs katalog omfattade i början av 2011 cirka 3 000 titlar men växer snabbt. Biblioteken, som betalar 20 kronor per utlån, har fått ökade kostnader på grund av den snabba låneökningen. Förlagen å sin sida ser med oro på att en obegränsad tillgång till gratis biblioteksböcker kan underminera e-boksmarknaden. Från bibliotekshåll hörs även kritik mot att biblioteken är helt i händerna på Elib och dess ägare som bestämmer vilka böcker som får lånas ut. I februari 2011 var 80 procent av Elibs titlar möjliga att låna via biblioteken.34

Ägarkoncentrationen ökar på bokmarknaden

Utvecklingen på bokmarknaden har i likhet med mediemarknaden i stort gått mot en ökad ägarkoncentration. Så gott som alla de största aktörerna har sedan 2005 varit involverade i olika transaktioner, i regel förvärv men i ett par fall försäljningar. Bonniers har kraftigt stärkt sin ställning i återförsäljarledet genom förvärvet av nätbokhandeln Adlibris 2005, som sedan köpet expanderat mycket kraftigt. Koncernen har även gått in i grossistledet genom förvärvet av Pocketgrossisten. På bokklubbsområdet har Bonniers ökat sin ägarandel i redan tidigare majoritetsägda Månadens Bok samt köpt Pocketklubben. I övrigt inskränker sig förvärven till det relativt lilla serieförlaget Kartago. Genom försäljningen av Bonnier Utbildning kommer Bonnierförlagen sannolikt att minska sin omsättning;

32Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 5 november 2010 och 4 mars 2011.

33Se: http://www.elib.se/ebook_about_elib.asp.

34Svensk Bokhandel, http://www.svb.se/, 4 mars 2011.

305

Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

sammantaget har dock Bonniers stärkt sin position på bokmarknaden sedan 2005, framför allt genom köpet av Adlibris.

Forma Publishing Group blev genom köpen av B. Wahlströms och Damm Förlag en av de större aktörerna på bokmarknaden. Familjen Wahlström lämnade förlagsbranschen efter nästan 100 år, men finns kvar på bokmarknaden genom sitt majoritetsägande i distributionsföretaget Förlagssystem. Framtiden får utvisa om Hakons Invests saluförande av Forma Publishing Group kommer att leda till ytterligare ägarkoncentration genom att någon av de större förlagskoncernerna förvärvar Forma Books.

Natur & Kultur har liksom Bonniers gått in i distributions- och återförsäljarleden genom att köpa stora minoritetsposter i Förlagssystem och Bokia. Studentlitteratur har på kort tid köpt ett halvdussin relativt små förlag, men sammantaget har förvärven inneburit en ökad ägarkoncentration på läromedelsmarknaden. Sanoma har flyttat fram sina positioner genom förvärvet av Bonnier Utbildning. KF Medias förvärv inskränker sig till ett par mindre barnboksförlag samt övertagandet av den tidigare hälftenägda Böckernas Klubb. Koncernen har också gått in som delägare i Elib och det snabbt växande Pocketförlaget.

Bland de medelstora förlagen har ett par transaktioner gjorts. Alfabeta beräknas fördubbla sin omsättning till cirka 50 miljoner kronor sedan det förlusttyngda Ordfront Förlag förvärvats hösten 2011. Ordfront hade i sin tur övertagit aktiemajoriteten i En bok för alla. Lind & Co köpte år 2007 Fischer & Co.

Ett par affärer har inneburit att ägarkoncentrationen minskat, förutom den ovan nämnda försäljningen av Bonnier Utbildning även uppdelningen av Libers utgivning i två förlag, Liber och Norstedts Juridik, i samband med att Wolters Kluwer avvecklade sin läromedelsverksamhet.

Sammanfattning

Den svenska bokmarknaden har strukturerats om på flera områden. Den vertikala och horisontella integrationen har ökat och de största koncernerna har centraliserat sina organisationer samtidigt som ägarkoncentration har ökat inom branschen. De två stora aktörerna på den svenska bokmarknaden, Bonniers och KF Media, har genomgående varit drivande aktörer i dessa processer.

306

SOU 2012:10 Ökad integration och koncentration

Den vertikala integrationen har framför allt ökat genom att flera av de stora förlagskoncernerna i allt högre grad engagerat sig i återförsäljarledet så att de i dag har intressen i en stor del av bokförsäljningen. Distributionen har i stor utsträckning koncentrerats till två företag, båda förlagsanknutna.

På det horisontella planet har både Bonniers och KF etablerat nya försäljningskanaler, i första hand nätbokhandlar. De två stora aktörerna har även centraliserat sina respektive organisationer. Bonniers har samordnat ledningen för flertalet av sina allmänlitterära respektive facklitterära förlag. KF Media har gått ett steg längre än konkurrenten genom att lägga all sin verksamhet på bokmarknaden under en gemensam ledning.

Till denna utveckling mot centraliserad ledning och ökad integration kan läggas att de flesta av de större aktörerna har förvärvat mindre företag med en ökad ägarkoncentration på bokmarknaden som följd.

307

00

Appendix

Tabell 1 Företag/förlag på bokmarknaden: intäkter och resultat 2010 Tabell 2 Statligt litteratur- och distributionsstöd 1986/87–2008

Tabell 3 I Nationalbibliografin registrerade böcker och broschyrer 1985–2010

Tabell 4 Utgivna titlar samt totalt antal tryckta och sålda volymer av nya titlar 1986/87–2010

Tabell 5 Utgivna titlar efter litteraturkategori 1986/87–2010 Tabell 6 Tryckta volymer efter litteraturkategori 1986/87–2010

Tabell 7 Tryckta och sålda volymer per utgiven titel samt andel sålda volymer 1986/87–2010

Tabell 8 Bokförsäljning 1986/87–2010

Tabell 9 Försäljning av allmänlitteratur 1986/87–2010 Tabell 10 Försäljning efter litteraturkategori 1986/87–2010 Tabell 11 Försäljning av pocketböcker 1986/87–2010 Tabell 12 Försäljning av ljudböcker 2002–2010

Tabell 13 Nettoförsäljning till återförsäljare efter försäljningskanal 1986/87–2010

Tabell 14 Nettoförsäljning av direktsåld litteratur efter försäljningskanal 1986/87–2010

Diagram 1 Försäljning av pocketböcker och ljudböcker 1994–2010

309

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10
1
2

1

310

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration

1

1

3

1

4

5

6

7

1

311

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10
           
           
           
           
           

8

9

1 10

10

10

11

312

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     

12

313

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10
     
     
     
     
     
     
     
     

13

7

7

314

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration
     
     
     
     
     
     
     
     

7

Källa: Årsredovisningar.

Anm.: Detaljhandelsföretag är medtagna endast i de fall de tillhör företag med förlagsverksamhet. Uppgifterna avser det verksamhetsår som till minst sju månader infallit under 2010.

* Resultat efter finansiella poster.

1 De ekonomiska uppgifterna avser koncernens/sfärens sammanlagda verksamhet på bokmarknaden i Sverige exklusive koncernelimineringar.

2 Sanoma förvärvade Bonnier Utbildning hösten 2011 och förlagets namn ändrades till Sanoma Utbildning. 3 De ekonomiska uppgifterna avser affärsområdet "Books" inom Forma Publishing Group. Resultatet avser

rörelseresultat.

4 Stabenfeldts totala intäkter och resultat efter finansiella poster uppgick till 63,3 respektive 8,7 mkr.

5 Egmont Kärnans totala intäkter och resultat efter finansiella poster uppgick till 526,8 respektive 37,0 mkr. Bokförlagsverksamheten särredovisas inte.

6 Harlequins totala intäkter och resultat efter finansiella poster uppgick till 167,5 respektive 32,0 mkr. 7 De ekonomiska uppgifterna avser 2009 (07) – 2010 (06).

8 Adlibris förvärvade Företagslitteratur hösten 2011.

9 De ekonomiska uppgifterna omfattar även konferens- och seminarieverksamhet samt utbildning. 10 De ekonomiska uppgifterna avser 2010 (07) – 2011 (06).

11 Atlantis ägs av Svenska Litteratursällskapet (30), Kjell och Märta Beijers stiftelse (20), Niilo Helanders stiftelse (20), Föreningen Konstsamfundet (15), Söderström & Co (15).

12 De ekonomiska uppgifterna avser 2009 (05) – 2010 (06). 13 De ekonomiska uppgifterna avser 2009 (05) – 2010 (04).

315

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

1

2

Källa: Statens kulturråd, Kulturen i siffror 2003:7, 2004, Kulturrådets årsredovisningar, 2004–2008 (bearbetning).

1 I litteraturstödet infördes 1999 ett utökat ansvar för att sprida den statsbidragsstödda litteraturen och titlar som får litteraturstöd distribueras sedan 1999 till landets huvudbibliotek. Förlagen får ersättning, distributionsstöd, för de exemplar som distribueras på detta sätt.

2 Avser 18 månader.

1

Källa: Kungliga bibliotekets databas, Libris.

Anm.: Med bok avses publikationer med fler än 48 sidor. Inkluderat i tabellen är även broschyrer som överstiger 16 sidor. Den lägre nivån från och med 2000 beror till viss del på en eftersläpning i registreringen. Statistiken avser redovisade publikationer under ett år, inte den exakta svenska bokutgivningen under året.

1 Uppgifterna från och med 2004 omfattar ett större antal ej tidigare redovi sade delar i rapportserier etc. Därför är siffrorna betydligt högre än tidigare år. Ökningen är särskilt markant inom olika facklitteraturområden.

316

SOU 2012:10     Appendix: Ökad integration och koncentration
               
               

1

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010.

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Med nya upplagor menas tidigare utgivna titlar som utgivits i ny upplaga.

317

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10
         
         

1

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Från och med 2009 redovisas uppslagsverk under Facklitteratur, origi nal.

318

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration

1

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Från och med 2003 ingår fler förlag än tidigare i underlaget.

319

Appendix: Ökad integration och koncentration     SOU 2012:10
           
           
           
           

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

320

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration
     
     
     

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

321

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

1

2

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Inklusive realisationsförsäljning.

2 Siffrorna från och med 2010 är inte jämförbara med föregående år. Till skillnad från föregående år ingår försäljning till bokklubb, mot tidigare från bokklubb. Från och med 2010 redovisas allt i nettointäkter, försäljning till återförsäljare såväl som direktförsäljning till konsument. Fram till och med 2009 redovisades nettointäkter vid försäljning till återförsäljare och konsumentpriser vid direktförsäljning.

322

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration
       
       
       
       

1

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Siffrorna från och med 2010 är inte jämförbara med föregående år. Till skillnad från föregåen de år ingår försäljning till bokklubb, mot tidigare från bokklubb. Från och med 2010 redovisas allt i nettointäkter, försäljning till återförsäljare såväl som direktförsäljning till konsument. Fram till och med 2009 redovisades nettointäkter vid försäljning till återförsäljare och konsumentpriser vid direktförsäljning.

323

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10
       
       
       

1

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Siffrorna från och med 2010 är inte jämförbara med föregående år. Från och med 2010 ingår realisationsförsäljning och till skillnad från föregående år ingår försäljning till bokklubb, mot tidigare från bokklubb. Från och med 2010 redovisas allt i nettointäkter, försäljning till återförsäljare såväl som direktförsäljning till konsument. Fram till och med 2009 redovisades nettointäkter från försäljning till återförsäljare och konsumentpriser vid direktförsäljning.

324

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration
1

2

3

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 2002–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte.

1 Varav antalet nedladdningsbara/strömmade anges inom parantes. 2 2003 års siffror påverkas av ett stort antal lågprissatta ljudböcker.

3 Siffrorna från och med 2010 är inte jämförbara med föregående år. Från och med 2010 ingår realisationsförsäljning och till skillnad från föregående år ingår försäljning till bokklubb, mot tidigare från bokklubb. Från och med 2010 redovisas allt i nettointäkter, försäljning till återförsäljare såväl som direktförsäljning till konsument. Fram till och med 2009 redovisades nettointäkter från försäljning till återförsäljare och konsumentpriser vid direktförsäljning.

325

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10

1

2 3

3 6

4

5

7

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Nettoförsäljning är summan av leveranser minus returer.

2 Från och med 2000 redovisas Seelig under Grossister och därmed ligger samtliga grossister i samma kategori, tidigare redovisades Seelig under bokhandel.

3 Till och med 2006 redovisades internetbokhandel i ”Bokhandel”.

4 Försäljningen till bokklubbar ingick tidigare ej i statistiken som försäljning till återförsäljare. 5 Avser försäljning till Bibliotekstjänst, dvs. ej bibliotekens totala inköp.

6 Redovisades enbart som total för bokhandel, internetbokhandel och varuhus 2009. 7 Fast pris i 2010 års prisnivå.

326

SOU 2012:10 Appendix: Ökad integration och koncentration

1

     
  2 3
     
     

Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1986/87–2010 (bearbetning).

Anm.: Tabellen innefattar endast litteratur utgiven av förlag som är anslutna till Svenska Förläggareföreningen, vilka står för ca 70 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. Vidare omfattar den endast allmänlitteratur, dvs. läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. E-böcker redovisas fr.o.m. 2006, ljudböcker fr.o.m. 2002.

1 Nettoförsäljning är summan av leveranser minus returer. Redovisas i konsumentvärde. 2 Storkonsumenter som myndigheter, företag, institutioner m.m.

3 Fast pris i 2010 års prisnivå.

327

Appendix: Ökad integration och koncentration SOU 2012:10
300                          
                    268 259 256  
                      253
250                 237        
          223   222          
            213          
                         
          188       185 196 185    
200                    
        155       155       163  
                       
150                         123
                         
      112                    
              96            
100   76     76 79              
54 55                        
50                          
0                          
1994 1996 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
          Pocketböcker   Ljudböcker        
Källa: Svenska Förläggareföreningens branschstatistik 1994–2010 (bearbetning).        

Anm.: Försäljningsvärdet 2010 är inte jämförbart med föregående år.

328