den
14 augusti
Fråga
2012/13:705
Plastpåsarna och haven
av Hans Olsson (S)
till miljöminister Lena Ek (C)
I juli 2012 ställde jag en fråga rörande det
växande problemet med plastavfall i haven. Utöver de problem som plastskräpet i
sig självt och till en början utgör bryts plasten ned och plastpartiklarna
bildar en ”plastsörja” som äts av marina varelser, som antingen
direkt förgiftas eller, än värre, för plastämnena vidare uppåt i näringskedjan.
Förr eller senare kommer ämnena i plasten att nå även människan, om de nu inte
redan gjort det. Den farligaste förgiftningen är den smygande sort som når
människan genom vår mat – olika ämnen och gifter som långsamt ackumuleras
i kroppen och bland annat påverkar vår reproduktionsförmåga.
Plast uppges vara det dominerande sopmaterialet i
haven: plastpåsar, plastförpackningar, plastkorkar, små plastfragment,
skumplast. Beräkningar av hur stora mängder plast som hamnar i haven varje år
varierar. Den högsta uppskattningen landar på 7 miljarder ton per år.
Bilder i medierna efter tyfonen på Filippinerna
visar hur enorma mängder skräp, främst av plast, täcker stränderna. Även om
situationen kanske är bättre i haven runt Sverige så är även här problemet med
både plastavfall och ökande mängd plastpartiklar stort. Vi behöver se över vår
konsumtion av plastpåsar, plastkassar, plastförpackningar och användningen av
plast som material över huvud taget. Det behövs också mer av studier kring om
och hur plastens ämnen återfinns i och påverkar reproduktionen hos våra marina
produkter som fisk och skaldjur samt havsfågel.
Vad har hänt sedan 2012 i frågan, och vilka
initiativ kommer att tas under resten av valperioden?