den 14 augusti

Fråga

2012/13:705 Plastpåsarna och haven

av Hans Olsson (S)

till miljöminister Lena Ek (C)

I juli 2012 ställde jag en fråga rörande det växande problemet med plastavfall i haven. Utöver de problem som plastskräpet i sig självt och till en början utgör bryts plasten ned och plastpartiklarna bildar en ”plastsörja” som äts av marina varelser, som antingen direkt förgiftas eller, än värre, för plastämnena vidare uppåt i näringskedjan. Förr eller senare kommer ämnena i plasten att nå även människan, om de nu inte redan gjort det. Den farligaste förgiftningen är den smygande sort som når människan genom vår mat – olika ämnen och gifter som långsamt ackumuleras i kroppen och bland annat påverkar vår reproduktionsförmåga.

Plast uppges vara det dominerande sopmaterialet i haven: plastpåsar, plastförpackningar, plastkorkar, små plastfragment, skumplast. Beräkningar av hur stora mängder plast som hamnar i haven varje år varierar. Den högsta uppskattningen landar på 7 miljarder ton per år.

Bilder i medierna efter tyfonen på Filippinerna visar hur enorma mängder skräp, främst av plast, täcker stränderna. Även om situationen kanske är bättre i haven runt Sverige så är även här problemet med både plastavfall och ökande mängd plastpartiklar stort. Vi behöver se över vår konsumtion av plastpåsar, plastkassar, plastförpackningar och användningen av plast som material över huvud taget. Det behövs också mer av studier kring om och hur plastens ämnen återfinns i och påverkar reproduktionen hos våra marina produkter som fisk och skaldjur samt havsfågel.

Vad har hänt sedan 2012 i frågan, och vilka initiativ kommer att tas under resten av valperioden?