den 25 juni

Fråga

2012/13:619 Barnens bästa i vårdnadstvister

av Ann-Christin Ahlberg (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

När föräldrarna till ett barn separerar kan det uppstå konflikter. Konflikterna kan röra umgängesrätt och boende. I de allra flesta fall kan föräldrarna hantera konflikterna och komma överens om vilka regler som ska gälla. Det förekommer dock att föräldrarna inte kan hantera konflikterna utan måste driva frågan vidare för att få hjälp att hitta en gemensam överenskommelse. De allra flesta föräldrar vill sina barns bästa och vill ha umgängesrätt och vara delaktiga i sina barn.

För en tid sedan rapporterades i medierna om en treårig flicka som hade dödats av sin mamma. Föräldrarna var inte överens om hur umgänget skulle regleras, och mamman uttalade hot om att ta sitt eget och barnets liv. Detta medförde att pappan gjorde en anmälan till socialtjänsten, eftersom det förelåg en hotbild. Denna hotbild utreddes aldrig av socialtjänsten utan blev liggande i flera månader, vilket medförde att hotet verkställdes och en liten flicka miste livet.

Barnens bästa måste alltid sättas i fokus vid vårdnadstvister. Det framgår exempelvis av FN:s barnkonvention. Föräldrarna måste behandlas lika vid vårdnadstvister, vilket inte alltid sker. Alltför ofta behandlas papporna mer negativt än mammorna, vilket inte är rimligt om det inte finns en hotbild. Barnen har rätt till båda sina föräldrar. Självklart måste riskbedömningar göras i varje enskilt fall om det föreligger risk för våld, skada eller övergrepp. Flera exempel visar att så inte sker. Åtgärder måste vidtas för att förhindra att det inträffar fler tragedier.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att barnens bästa ska sättas i fokus vid vårdnadstvister?