den
25 juni
Fråga
2012/13:619
Barnens bästa i vårdnadstvister
av Ann-Christin
Ahlberg (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
När föräldrarna till ett barn separerar kan det
uppstå konflikter. Konflikterna kan röra umgängesrätt och boende. I de allra flesta
fall kan föräldrarna hantera konflikterna och komma överens om vilka regler som
ska gälla. Det förekommer dock att föräldrarna inte kan hantera konflikterna
utan måste driva frågan vidare för att få hjälp att hitta en gemensam
överenskommelse. De allra flesta föräldrar vill sina barns bästa och vill ha
umgängesrätt och vara delaktiga i sina barn.
För en tid sedan rapporterades i medierna om en
treårig flicka som hade dödats av sin mamma. Föräldrarna var inte överens om
hur umgänget skulle regleras, och mamman uttalade hot om att ta sitt eget och
barnets liv. Detta medförde att pappan gjorde en anmälan till socialtjänsten,
eftersom det förelåg en hotbild. Denna hotbild utreddes aldrig av
socialtjänsten utan blev liggande i flera månader, vilket medförde att hotet
verkställdes och en liten flicka miste livet.
Barnens bästa måste alltid sättas i fokus vid
vårdnadstvister. Det framgår exempelvis av FN:s barnkonvention. Föräldrarna
måste behandlas lika vid vårdnadstvister, vilket inte alltid sker. Alltför ofta
behandlas papporna mer negativt än mammorna, vilket inte är rimligt om det inte
finns en hotbild. Barnen har rätt till båda sina föräldrar. Självklart måste
riskbedömningar göras i varje enskilt fall om det föreligger risk för våld,
skada eller övergrepp. Flera exempel visar att så inte sker. Åtgärder måste
vidtas för att förhindra att det inträffar fler tragedier.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta
för att barnens bästa ska sättas i fokus vid vårdnadstvister?