den 20 maj

Fråga

2012/13:528 Färöarnas fartygsregister och nordiskt samarbete

av Christina Oskarsson (S)

till statsrådet Ewa Björling (M)

Regeringens underlåtenhet att införa tonnageskatt i Sverige har fått allvarliga följder i form av utflaggning och förlorade jobb till sjöss. Tidningen Sjömannen har nu också uppmärksammat den skatteflykt som är förenad med utflaggningen.

Färöarna fungerar i dag som brevlåda och ”skatteparadis” inom sjöfartsnäringen. Fartyg registreras på Färöarna samtidigt som verksamheten huvudsakligen fortfarande bedrivs från Sverige. Färöarna marknadsför nu sitt internationella fartygsregister på ett sådant sätt att det handlar om bekvämlighetsflaggning av samma slag som Panama och Liberia. De svenska företagen på Färöarna kan mycket väl på sikt komma att ersätta det svenska sjöfolket med utländskt manskap. Det kommer att innebära sämre utbildat sjöfolk, låga löner och bristande försäkringsskydd för de anställda. Det är samma utveckling som vi ser i en rad branscher på land: inom transportsektorn, i byggbranschen, i bärplockningsverksamheten etcetera. Skatteverket brottas med frågan om rederierna har fast driftsställe i Sverige eller inte, det vill säga om de ska beskattas i Sverige eller inte. Sjöfartsbranschen anses svårgranskad. Det är inte bra för det nordiska samarbetet att Färöarna agerar på det sätt man gör. Färöarna är inte heller en självständig stat utan har självstyre inom konungariket Danmark. Vad som utmärker många så kallade skatteparadis, till exempel i Västindien, brukar vara en lite oklar statsrättslig status där öarna delvis fungerar som egna stater men ändå har en stark anknytning till en tidigare kolonialmakt. Det känns tråkigt att de nordiska Färöarna nu tycks glida in ibland dem som utnyttjar och utnyttjas i detta.

Hur avser statsrådet att i det nordiska samarbetet ta upp att Färöarna glider mot att bli ett skatteparadis åt svenska rederier?