den
21 mars
Fråga
2012/13:418
Åldersdiskriminerande sjukvård
av Billy Gustafsson
(S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
I medierna har beskrivits att Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat att ej subventionera ett
prostatacancerläkemedel eftersom man menar att läkemedlet varken ger
livskvalitet eller överlevnad nog i förhållande till vad en behandling kostar
samhället. Detta var den offentligt givna förklaringen.
När Prostatacancerförbundet begärde ut hela
beslutsunderlaget visade det sig att TLV anser att subventionen blir dyrare för
staten eftersom den genomsnittlige patienten är 69 år och därmed inte arbetar
efter behandlingen. ”Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger
därmed upphov till ökade samhällskostnader”, skriver myndigheten.
Inte nog med att det är uttryck för
åldersdiskriminering – det slår också extra hårt mot den som saknar
ekonomiska förutsättningar att själv stå för kostnaden.
I min värld är detta ovärdigt ett välfärdssamhälle
och visar brist på etik och empati. Uppenbarligen saknas förmågan att förstå
hur en människa upplever en dödsdom när man samtidigt vet att det finns en
möjlighet att förlänga livet men att samhället förnekar en detta.
Mot denna bakgrund är min fråga till
socialministern följande:
På vilket sätt är socialministern beredd att agera
för att undanröja denna oacceptabla åldersdiskriminering?