den
7 mars
Fråga
2012/13:361
Stockholmsbaserat sändebud
av Carina Hägg (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Regeringen har utsett ett Stockholmsbaserat
sändebud för den syriska oppositionen, ett initiativ jag välkomnat. Men många
frågetecken uppenbarar sig. Hur definierar regeringen den opposition man
samverkar med, och vilka direktiv är formulerade? Vilken är målsättningen för
detta arbete? Jag utgår från att sändebudet samverkar
med opposition såväl inne i som utanför Syrien. En miljon flyktingar är registrerade
i grannländerna. Men det finns även icke registrerade flyktingar som inte är
gränsgrannar. Människor fortsätter att fly inom Syrien självt men också ut ur
landet. Vi nås av rapporter om svåra umbäranden och öden för män, kvinnor och
barn, framför allt inne i Syrien. Detta kan och måste få ökad uppmärksamhet och
måste följas av åtgärder. Jag menar att regeringen bör förmedla till riksdagen
hur sändebudets arbete, och därmed stödet till den demokratiska oppositionen,
utvecklas. Vilka slutsatser dras så här långt utifrån arbetet? Behöver
sändebudet förstärkning, eller kan arbetet ske inom nuvarande ramar?
Utvecklingen är dramatisk på marken, och samtidigt sker ansträngningar att
geografiskt, om än begränsat, bygga upp lokala samhällen i Syrien och organisera
sig i flyktingläger.
Min fråga är:
Har utrikesministerns och regeringens direktiv för
det Stockholmsbaserade sändebudet för syrisk opposition förändrats utifrån den
dramatiska utvecklingen?