den
13 augusti
Interpellation
2012/13:502
Skattemedel till riskkapitalbolag
av Peter Persson
(S)
till finansminister Anders Borg (M)
Hösten 2000 startades det första John
Bauer-gymnasiet i Jönköping. På tre år växte koncernen med 1 000 procent.
I mitten på 2000-talet var John Bauer-gymnasierna, som samlades under Ultra
Education AB, landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner
kronor.
Grundaren belönades med flera priser och utsågs
till årets entreprenör och årets varumärke. Samtidigt passade han på att belöna
sig själv och minoritetsägarna med rejäla vinstutdelningar, totalt 190 miljoner
mellan 2005 och 2008. 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut
ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. Tre år senare nystade Östersundsposten
vidare i fallet. Man kom fram till att ägarna bildat ett nytt moderbolag, JBO, och
sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser och tjänat 360
miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida
vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.
I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när
koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men
det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.
När man slår upp hemsidan till riskkapitalbolaget
Axcel, som ägde John Bauer Education, står det under fliken ”Företag”:
”Vi kan de branscher vi investerar i.”
Under ”Försäljning av verksamheter” får
man följande information: ”För Axcel handlar exil-fasen inte om att hitta
en köpare, utan om att hitta den rätta köparen. För oss är Exit-strategi totalt
avgörande, eftersom det är här investeringen realiseras i en utdelning till
investerarna.”
I maj meddelades att Axcel avsåg att avveckla sitt
engagemang i JB Education. Totalt hade företagskoncernen då 31 gymnasieskolor
och fem grundskolor med 10 000–15 000 elever och uppemot tusen
anställda. JB Educations vuxenutbildningar inom JB Kompetens och Kompetensutvecklingsinstitutet
sålde den 11 juni sin utbildningsverksamhet till friskolekoncernen Academedia.
Därefter försatte sig koncernen i konkurs. Sammanlagt var det elva olika bolag
i koncernen.
Skulderna uppgår till totalt till 1 150
miljoner kronor, enligt konkursförvaltarens sammanställning, som återges av
SVT. Störst är bankskulder och koncernskulder. De står för drygt 300 miljoner
vardera. Lönegarantiskulden är 139 miljoner kronor. Det är alltså lönerna till
de anställda som staten måste stå för. När tillgångarna räknats bort blir
bristen i konkursboet lite över 1 miljard kronor.
Frågan är vart pengarna tagit vägen.
Dagens Arena har granskat koncernens ekonomi 2009,
2010 och 2011, alltså de tre föregående åren. Granskningen visar att
JB-koncernens skolor gjorde en sammanlagd rörelsevinst (Ebita) på 228 miljoner
under de tre åren, i snitt 76 miljoner om året.
Samtliga dotterbolag, som var för sig innehåller en
rad gymnasier, gick med vinst. Vinstmarginalen var så hög som 13 procent på
gymnasierna i södra Sverige. Vinsterna har förts vidare från skolorna till JB
Education (tidigare JBO) som koncernbidrag, vilket kan likställas med
vinstutdelning. De samlade koncernbidragen var 266 miljoner åren 2009–2011,
och så sent som 2011 landade de på 131 miljoner. Mest fördes ut från
dotterbolaget JB Gymnasiet Syd – 53 miljoner år 2011 – men också de
påstått krisdrabbade gymnasierna i norra Sverige bidrog med 30 miljoner.
En del av den totala vinsten har använts till att
betala räntor (100 miljoner) och till att amortera på skulder, men också till
”förvärv” av en rad mindre skolor (130 miljoner). För koncernen har
hela tiden expanderat – från en omsättning på knappt 1 miljard när Axcel
tog över hösten 2008 till 1,4 miljarder i slutet av 2011.
Mina frågor till finansministern är:
Har finansministern gjort det ställningstagandet
att det är rimligt att offentliga skattemedel
omvandlas till privat avkastning mot bakgrund av vad vi vet om John
Bauer-koncernens resa och riskkapitalbolaget Axcels ägande av densamma?
Genom vilka initiativ avser finansministern att
skydda staten från ekonomiska förluster förorsakade av privata aktörer inom
välfärdssektorn?