den
25 oktober
Interpellation
2012/13:49
Svenskt erkännande av Palestina
av Urban
Ahlin (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Konflikten Israel–Palestina har i decennier
krävt liv och förstört möjligheterna för både palestinier och israeler att leva
i fred och frihet. Den israeliska ockupationen förvägrar palestinierna rätten
till ett land. Fredsförhandlingar om en tvåstatslösning inom säkra och erkända
gränser är den enda vägen till fred och förbättrade livsvillkor i regionen. Men
Israel motsätter sig förhandlingar.
För oss socialdemokrater är det självklart att
Sverige ska agera aktivt inom EU för att sätta press på Israel och nå
fredsförhandlingar. Men det finns också flera åtgärder som Sverige självt kan
vidta, några exempel följer här:
Ett av de största hindren för en tvåstatslösning är
bosättningarna. Handel med produkter från bosättningarna bidrar till att
upprätthålla dagens situation. Det är positivt att EU har ett handelsavtal med
Israel, men jag vill också understryka att produkter från bosättningarna inte
omfattas av avtalets förmåner eftersom de inte är produkter från Israel. Varje
EU-land bör bättre se till att detta efterlevs till fullo. Svenska konsumenter
har i dag svårt att få information om huruvida de produkter de köper kommer
från bosättningar eller från Israel. Sverige borde föregå med gott exempel och
införa ursprungsmärkning som exempelvis Storbritannien har gjort och som
Danmark är på väg att införa. Sverige borde också agera pådrivande för att få
fler EU-länder att göra samma sak. Med en tydlig ursprungsmärkning kan
konsumenterna göra medvetna val och välja att bojkotta varor från
bosättningarna.
Palestinierna är redo för självständighet. Den
palestinska myndigheten har målmedvetet arbetat med statsbyggande åtgärder och
fått det internationella samfundets stöd för detta. Vi socialdemokrater har
länge varit mycket tydliga i vår hållning: Om Sverige inte ger sitt stöd till
en palestinsk stat – i detta läge när Israel omöjliggör
fredsförhandlingar – överlåter vi i praktiken till ockupationsmakten att
besluta när Palestina kan bli en självständig stat. Det är en orimlig politik.
Med stor sannolikhet kommer Palestina att inför
FN:s generalförsamling lägga fram en resolution med innebörden att uppgradera
sin ställning. Detta bör Sverige stödja. Självklart måste resolutionstexten
vara känd innan Sverige kan säga slutgiltigt ja till en helhet, men regeringen bör tidigt deklarera en principiellt
positiv hållning.
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med
anledning av det anförda i frågan?