den
17 maj
Interpellation
2012/13:423
Kärnvapen
av Urban Ahlin (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
När över 70 länder nyligen ställde sig bakom ett
krav på internationella nedrustningsinitiativ baserade på de ofattbara och
oacceptabla konsekvenserna för mänskligheten som kärnvapen kan orsaka saknades
Sverige på listan. Tyvärr är det inte förvånande eftersom Sverige även vid två
tidigare tillfällen ställt sig vid sidan av liknande krav.
Den svenska regeringen är inte intresserad av att
medverka när sådana här initiativ tas, trots att frågan har fått växande
betydelse på den internationella nedrustningsagendan. Många kärnvapenfria
nationer kräver konkreta nedrustningsåtgärder med hänvisning till just denna
aspekt av kärnvapen. Denna fråga har bidragit till att ge ny kraft i arbetet
för kärnvapennedrustning. Socialdemokraterna beklagar att Sverige ställer sig
vid sidan av i stället för att bidra.
När socialdemokrater i riksdagen har frågat Carl
Bildt om detta får vi mångordiga svar, och han nämner ett flertal faktorer som
är viktiga att beakta i nedrustningsarbetet samt bakomliggande orsaker som
måste lösas. Självklart äger allt detta sin riktighet. Men vi menar att
utrikesministern inte gett något fullgott svar på varför Sverige inte kan stå
bakom uttalanden som efterfrågar starkare nedrustningsinitiativ ur ett
humanitärt perspektiv på kärnvapen.
Redan 2008 pekade vi socialdemokrater på behovet av
att aktivera arbetet i Ny Agenda-koalitionen, NAC, eftersom det samarbetet
stannat av. Sverige var med och startade NAC 1998 och koalitionens arbete har
haft goda resultat, inte minst när koalitionen var pådrivande för att få till
de framsteg som gjordes vid översynskonferensen av icke-spridningsfördraget NPT
år 2000 då man medverkade till en 13-punkters handlingsplan. Men regeringen har
inte visat något intresse för detta. I stället ser vi i dag resultatet av
ointresset. Sverige har nu lämnat NAC.
Socialdemokraterna vill även att Sverige på ett
konstruktivt och realistiskt sätt driver frågan om förbud mot all användning av
kärnvapen. Sverige bör i samråd med likasinnade stater i FN föreslå att
sonderingar och konsultationer inleds för att undersöka förutsättningarna för
en internationell konvention om ett fullständigt förbud mot kärnvapen.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag
utrikesministern om han och regeringen ämnar medverka till kommande
internationella initiativ kring frågan om de oacceptabla konsekvenserna för
mänskligheten som kan orsakas av kärnvapen.