den 25 april

Interpellation

2012/13:395 Nuonaffärens effekter på statsbudgeten

av Fredrik Olovsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

I februari 2009 köpte statliga Vattenfall det holländska energibolaget Nuon. Priset, drygt 97 miljarder kronor, gjorde affären till den största kontantuppgörelsen i Sverige någonsin. I dag vet vi att affären inneburit en förlust för Vattenfall, 15 miljarder har redan avskrivits. Enligt en uppskattning i Svenska Dagbladet Näringsliv finns ytterligare nedskrivningsbehov på runt 70 miljarder kronor. I artikeln framkommer också att de lönsamma delarna av Nuon skildes ut vid köptillfället och att den historiska lönsamheten därmed borde ha sjunkit från 785 miljoner euro till 399 miljoner euro. Det innebär att priset som Vattenfall betalade var 50 gånger högre än rörelseresultatet.

I mars informerade Vattenfall om att 2 500 personer måste lämna koncernen, 400 av dem i Sverige, då bolaget behöver spara 4,5 miljarder kronor. En bidragande faktor till den svaga ekonomin i Vattenfall är dåliga affärer.

Vattenfall är ett statligt aktiebolag som ska ge avkastning till staten. Hittills har bolaget varit en stark kassako som bidragit till statskassan. I det läge som bolaget nu befinner sig är det mer osäkert.

Prognoserna för avkastningen från de statliga bolagen är en faktor som rimligen måste påverka bedömningen av statsbudgetens intäktssida och därmed även bedömningen av det framtida budgetutrymmet.

Vilket ställningstagande har finansministern gjort i fråga om hur reformutrymmet påverkas av förlusten från Nuonköpet?