den
25 april
Interpellation
2012/13:395
Nuonaffärens effekter på statsbudgeten
av Fredrik
Olovsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
I februari 2009 köpte statliga Vattenfall det
holländska energibolaget Nuon. Priset, drygt 97 miljarder kronor, gjorde
affären till den största kontantuppgörelsen i Sverige någonsin. I dag vet vi
att affären inneburit en förlust för Vattenfall, 15 miljarder har redan
avskrivits. Enligt en uppskattning i Svenska Dagbladet Näringsliv finns
ytterligare nedskrivningsbehov på runt 70 miljarder kronor. I artikeln
framkommer också att de lönsamma delarna av Nuon skildes ut vid köptillfället
och att den historiska lönsamheten därmed borde ha sjunkit från 785 miljoner
euro till 399 miljoner euro. Det innebär att priset som Vattenfall betalade var
50 gånger högre än rörelseresultatet.
I mars informerade Vattenfall om att 2 500
personer måste lämna koncernen, 400 av dem i Sverige, då bolaget behöver spara
4,5 miljarder kronor. En bidragande faktor till den svaga ekonomin i Vattenfall
är dåliga affärer.
Vattenfall är ett statligt aktiebolag som ska ge
avkastning till staten. Hittills har bolaget varit en stark kassako som
bidragit till statskassan. I det läge som bolaget nu befinner sig är det mer
osäkert.
Prognoserna för avkastningen från de statliga
bolagen är en faktor som rimligen måste påverka bedömningen av statsbudgetens
intäktssida och därmed även bedömningen av det framtida budgetutrymmet.
Vilket
ställningstagande har finansministern gjort i fråga om hur reformutrymmet
påverkas av förlusten från Nuonköpet?