den 24 april

Interpellation

2012/13:393 Ekonomiska frizoner och avgiftsnedsättning

av Leif Jakobsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Finansdepartementet har utformat en lagrådsremiss kring ekonomiska frizoner i så kallade utsatta bostadsområden. Förslaget är baserat på SOU 2012:50 Nystartszoner som kritiserades brett i remissomgången. I de ekonomiska frizonerna ska gälla särskilda skatteregler.

Att nu regeringen väljer att gå vidare med det kritiserade förslaget får väl tillskrivas den panik som utlöstes när det stod klart för var och en att regeringens arbetslinje totalt havererat. Trots detta väljer man att gå fram med nedsatta arbetsgivaravgifter för en utpekad grupp, generalmetoden som visat sig vara både extremt kostsam och ineffektiv.

Exakt vilka områden som ska bli ekonomiska frizoner berättar inte lagrådsremissen utan tycker att kriterierna först ska antas. Därefter fastställer regeringen eller någon myndighet utan överklaganderätt för fem år framåt vilka områden i vilka kommuner som ska få status av skattegynnade områden.

Förslaget vill låsa in människor med invandrarbakgrund i vissa områden samtidigt som ”svenskar” uppmanas till flyttning och rörlighet på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en offentligt sanktionerad ytterligare segregering av vissa bostadsområden.

Företag och myndigheten som utbetalar statsstödet måste utifrån förslaget kontrollera var de anställda bor eftersom subventionen kräver att en fjärdedel av arbetet i de statsstödda företagen utförs av anställda boende i zonen.

Förslaget både sätter tak för företagsstorlek och ingriper i löneutvecklingen. Företag över 50 anställda får ingen subvention och lönesubventionen blir konstant från ett lönebelopp på 28 300 kronor (halvt inkomstbasbelopp). Det kommer därmed att finnas ett incitament till att inte höja löner över detta belopp.

Hur konkurrensneutralitet mellan småföretag i en kommun med detta förslag ska kunna upprätthållas är svårt att förstå. Företag som ger många jobb till människor som bor i de här områdena kommer att ”straffas” (eftersom de inte får någon nedsättning) i stället för att uppmuntras. Risken för omflyttning, reell eller fiktiv, av redan befintliga företag och jobb måste bedömas som stor.

Mina frågor till finansministern är:

Hur ser finansministern på inlåsningseffekten i förslaget i relation till idéer om ökad rörlighet hos arbetskraften?

Hur ska konkurrensneutralitet garanteras och omflyttning av jobb över gränsen från icke skattegynnat område till skattegynnat område undvikas?