den
24 april
Interpellation
2012/13:393
Ekonomiska frizoner och avgiftsnedsättning
av Leif
Jakobsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Finansdepartementet har utformat en lagrådsremiss
kring ekonomiska frizoner i så kallade utsatta bostadsområden. Förslaget är
baserat på SOU 2012:50 Nystartszoner som kritiserades brett i remissomgången. I de
ekonomiska frizonerna ska gälla särskilda skatteregler.
Att nu regeringen väljer att gå vidare med det
kritiserade förslaget får väl tillskrivas den panik som utlöstes när det stod
klart för var och en att regeringens arbetslinje totalt havererat. Trots detta
väljer man att gå fram med nedsatta arbetsgivaravgifter för en utpekad grupp,
generalmetoden som visat sig vara både extremt kostsam och ineffektiv.
Exakt vilka områden som ska bli ekonomiska frizoner
berättar inte lagrådsremissen utan tycker att kriterierna först ska antas.
Därefter fastställer regeringen eller någon myndighet utan överklaganderätt för
fem år framåt vilka områden i vilka kommuner som ska få status av skattegynnade
områden.
Förslaget vill låsa in människor med
invandrarbakgrund i vissa områden samtidigt som ”svenskar” uppmanas
till flyttning och rörlighet på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en
offentligt sanktionerad ytterligare segregering av vissa bostadsområden.
Företag och myndigheten som utbetalar statsstödet
måste utifrån förslaget kontrollera var de anställda bor eftersom subventionen
kräver att en fjärdedel av arbetet i de statsstödda företagen utförs av
anställda boende i zonen.
Förslaget både sätter tak för företagsstorlek och
ingriper i löneutvecklingen. Företag över 50 anställda får ingen subvention och
lönesubventionen blir konstant från ett lönebelopp på 28 300 kronor (halvt
inkomstbasbelopp). Det kommer därmed att finnas ett incitament till att inte
höja löner över detta belopp.
Hur konkurrensneutralitet mellan småföretag i en
kommun med detta förslag ska kunna upprätthållas är svårt att förstå. Företag
som ger många jobb till människor som bor i de här områdena kommer att
”straffas” (eftersom de inte får någon nedsättning) i stället för
att uppmuntras. Risken för omflyttning, reell eller fiktiv, av redan befintliga
företag och jobb måste bedömas som stor.
Mina frågor till finansministern är:
Hur ser finansministern på inlåsningseffekten i
förslaget i relation till idéer om ökad rörlighet hos arbetskraften?
Hur ska konkurrensneutralitet garanteras och
omflyttning av jobb över gränsen från icke skattegynnat område till
skattegynnat område undvikas?