den
12 april
Interpellation
2012/13:375
Ritualslaktat kött i Sverige
av Markus
Wiechel (SD)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Sverige är lyckligtvis ett föregångsland när det
kommer till djurhållning och slakt. Det kan och bör vi vara stolta över. Där avskiljer
vi oss från stora delar av världen, dock betyder inte det att vi per automatik
gör tillräckligt mycket för att säkerställa en fullgod djurhållning.
Religiös ritualslakt, som exempelvis kosher- eller
halalslakt, innebär att nerver, artärer, mat- och luftstrupe skärs av med ett
djupt snitt. Detta sker samtidigt som djuret är vid fullt medvetande i flera
minuter. Ofta sker detta i samband med att djuret är kopplat till en
fasthållningsanordning. Fasthållningsanordningen kan se ut på olika sätt men
dess primära uppgift är att se till att djuret kan avblodas under alla de
minuter som djuret har kvar sitt medvetande. I många fall blir djuren mycket
stressade av dessa anordningar, som dessutom ibland innebär att djuret hängs
upp och ned.
Kniven som används når inte två stora artärer bakom
halskotpelaren som samtidigt fortsätter att pumpa upp blod i djurets hjärna,
vilket innebär att djuret är medvetet om vad som händer. Resultatet förutom
dödsångest är alltså en mycket långsam och plågsam död.
I Sverige är det lyckligtvis sedan 1937 olagligt
att utföra ritualslakt utan föregående bedövning. Ett flertal länder runt om i
världen distribuerar dock ritualslaktat kött till
Sverige. Bara den globala halalmarknaden uppskattas i dag till 150 miljarder US-dollar
per år, vilket bör vara en tydlig signal om att hemska slaktmetoder används för
fullt.
Inte minst den senaste tidens rubriker kring att
hästkött sålts som nötkött pekar på vikten av tydlig märkning över köttets
ursprung. Att kött som producerats på ett sätt som bryter mot svensk lag över huvud
taget kan säljas i Sverige är rimligtvis tvivelaktigt.
Med hänvisning till ovanstående önskar jag ställa
följande frågor:
Avser landsbygdsministern att verka för att på sikt
förbjuda import av ritualslaktat kött som producerats utan att djuret bedövats
innan avblodningen?
Avser landsbygdsministern om inte annat att verka
för att märkningen av kött som producerats på detta sätt är tydligare?
Avser landsbygdsministern att verka för ett förbud
mot inköp av obedövat, ritualslaktat kött inom statens, kommunernas eller
landstingens verksamheter?
Vad har landsbygdsministern hittills gjort för att
förhindra användandet av detta kött eller förbättra märkningen av köttet?