den 20 mars

Interpellation

2012/13:341 Trafikverkets fiberinfrastruktur

av Annika Lillemets (MP)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

Trafikverkets fiberinfrastruktur är en av de största och mest heltäckande i landet och dessutom operatörsneutral. Denna infrastruktur är särskilt viktig för landsbygden, då den på många håll ofta är den enda fiberinfrastrukturen som finns.

Trafikverkets fiberinfrastruktur som är byggd och betald med statliga anslag bör självklart betraktas som en statlig tillgång som behövs för att uppfylla flera samhällskritiska och samhällsnyttiga behov, utöver Trafikverkets egna.

Regeringens regleringsbrev till Trafikverket har för 2013 fått en ny skrivelse gällande tillhandahållande av kapacitet. ”Trafikverket ska i sitt fibernät erbjuda tjänster på grossistnivå på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer, i den mån kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov.”

Det är en markant skillnad mellan den affärsidé, de mål och strategier som Trafikverkets resultatenhet ICT tidigare fått i uppdrag av sin styrelse att arbeta efter och hur arbetet ska bedrivas när de nu blir en del av Trafikverkets interna it-avdelning. Så här lyder dessa i dagsläget:

Affärside: ICT säljer tjänster till den offentliga sektorn, transportbranschen och till stora företag som gör det möjligt för företag att ligga i teknisk framkant. Med spetskompetens och lång erfarenhet av it och telekommunikation bidrar ICT till kunders ökade konkurrenskraft.

Mål: Sveriges säkraste leverantör inom it och telekommunikation.

Strategi: Tydligare positionering på marknaden och satsning på Säkerhet 360 grader, ett erbjudande till marknaden om tjänster med mycket hög säkerhet.

Nu har emellertid direktiven ändrats radikalt. Från och med maj i år gäller något helt annat.

Trafikverket beslutade i augusti 2012 att lägga ned resultatenheten Trafikverket ICT. Från den 1 maj i år blir Trafikverket ICT i stället en del av Trafikverkets it-avdelning i en ny, nedskuren och centraliserad organisation. Denna organisation ska renodlas i en styr- och beställarorganisation och en intern leverantörsorganisation. Enligt Trafikverket görs detta för att

· tillhandahålla säkra, tillförlitliga och kostnadseffektiva leveranser till Trafikverket

· fokusera och bygga på det som är kritiskt för Trafikverket

· underlätta outsourcing till extern part

· tydliggöra ägande, roller och ansvar

· externa tjänster ska vara baserade på kapacitet och kompetens för den interna leveransen och ska inte konkurrera med den interna leveransförmågan.

Denna nya, starkt begränsade inriktning på verksamheten kommer att få svåra, negativa följder för såväl telekommarknaden som utbyggnaden av bredband.

Det är en väsentlig skillnad på att erbjuda marknaden kapacitet som eventuellt blir över eller att agera aktivt.

Utan denna betydande marknadskraft kommer det inte att finnas en fungerande marknad för stamnätet, eller marknad 6 som det också heter. Det kommer att behövas en reglering.

Enligt den inriktning som Trafikverket nu har ska eventuella investeringar i ytterligare kapacitet eller kompetens för att leverera extern affär, vara i linje med Trafikverkets strategier. Detta ska framgå i särskilt beslutsunderlag. Om extra resurser krävs för ett externt uppdrag ska avtalet med kunden vara så utformat att alla relaterade kostnader kan avvecklas i samband med att avtalet upphör. Kontentan av detta resonemang blir att den första kunden får ta hela kostnaden.

Att uppfylla det behov av kapacitet som andra myndigheter, telekomoperatörer och medborgare har, kommer alltså i andra hand. Detta kan komma att påverka ett antal myndigheter så som Transportstyrelsen. På transportmarknaden har vi Infranord och SJ. På telekommarknaden finns Comhems 1,7 miljoner hushåll, som får sin tv, telefoni och bredband via Trafikverkets fiberinfrastruktur, samt Tele 2:s 2,8 miljoner mobilkunder. Effekterna av denna fokusering på Trafikverkets behov kan alltså bli påtagliga, inte bara för företag, myndigheter och transportsektorn, utan även för den enskilda medborgaren.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga:

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att Trafikverkets fiberinfrastruktur fortsätter att vara en marknadskraft och aktivt sälja tjänster på grossistnivå på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer?

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att Trafikverkets fiberinfrastruktur fortsätter att aktivt bidra till bredbandsstrategin?

Vad avser statsrådet att göra för att tillgodose de myndigheters, operatörers och medborgares behov som i dag tillgodoses av Trafikverkets fiberinfrastruktur, om det visar sig att kapaciteten i Trafikverkets fiberinfrastruktur behövs för Trafikverkets egna behov?