den
7 mars
Interpellation
2012/13:318
Sveriges Turkietstrategi
av Jacob
Johnson (V)
till statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Sverige har en strategi för bistånd till Turkiet
vars övergripande mål är att stärka demokratin i Turkiet så att
förutsättningarna för medlemskap i Europeiska unionen förbättras. Samarbetet är
inriktat på området demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Strategin
gäller för perioden 2010–2013 och löper alltså ut i år.
Det är uppenbart att det fortfarande råder stora
brister i Turkiet när det gäller de krav på respekt för mänskliga rättigheter
som måste ställas på Turkiet som ansökarland till EU. Köpenhamnskriterierna
omfattar krav på stabila institutioner, som garanterar demokrati, mänskliga
rättigheter, en fungerande rättsstat och skydd för nationella minoriteter. Den
fungerande praktiken när det gäller dessa frågor i Turkiet som till exempel
behandling av valda politiker, journalister med mera gör att man kan
ifrågasätta om Turkiet lever upp till kravet enligt Köpenhamnskriterierna.
Ett av många exempel är de razzior som den turkiska
polisen i mitten av februari riktade mot medlemmar och ledare i de
offentliganställdas fackliga organisation Kesk med massarresteringar som följd.
Vi vet också att ett rekordstort antal journalister är fängslade samt att
tusentals folkvalda politiker fängslats i de så kallade KCK-rättegångarna. De
flesta av dessa arresteringar görs utifrån den av omvärlden hårt kritiserade
godtyckliga antiterrorlagstiftningen där kritik av den turkiska staten är tillräcklig
grund för arresteringar.
När det gäller kurdfrågan är utvecklingen
motsägelsefull och innehåller såväl fortsatta militära stridigheter mellan den
turkiska militären och PKK-gerillan som kontakter och någon sorts förhandlingar
mellan den turkiska säkerhetstjänsten och den fängslade PKK-ledaren Öcalan. I
samtalen med Öcalan är även representanter för det prokurdiska partiet BDP i
Turkiet involverade.
Man måste i det svåra läget för demokrati,
yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Turkiet fråga sig hur Sverige med
sina goda kontakter med breda delar av det turkiska samhället kan stödja en
utveckling mot fred, demokrati, yttrande- och organisationsfrihet, jämställdhet och
övriga mänskliga rättigheter.
Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder så att
det svenska utvecklingsbiståndet till Turkiet när det gäller respekt för och
efterlevnad av mänskliga rättigheter och jämställdhet samt ökad samhällsdebatt
om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet kan fortsätta kommande år?