den
17 oktober
Interpellation
2012/13:31
Svårigheter att efterleva socialtjänstlagen
av Eva
Olofsson (V)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
Under den borgerliga regeringen har de sociala och
ekonomiska klyftorna ökat. Allt högre arbetslöshet och nedskärningar i
välfärdssystemen har gjort att många fler är i behov av hjälp. Trycket på
socialtjänsten har därför ökat i allt högre takt.
Akademikerförbundet SSR har med hjälp av Novus
gjort en intervjuundersökning om hur arbetssituationen ser ut för socialsekreterare.
Undersökningen visar att det är hög arbetsbelastning i hela landet. En orsak
till detta är att allt fler tvingas söka försörjningsstöd. Mellan 2006 och 2011
ökade andelen som försörjer sig med ekonomiskt bistånd från 7,8 till 12,3
procent.
Nya riktlinjer som ställer högre krav på
dokumentation har också bidragit till en ökad arbetsbörda på grund av ökad
administration. Nästan 80 procent av socialsekreterarna uppger att tiden med
klienterna har minskat som en direkt följd av ökade administrativa krav.
Det ökade antalet arbetsuppgifter har inte åtföljts
av ökade resurser i samma utsträckning. Socialsekreterarnas psykosociala
arbetsmiljö blir därför allt sämre. Resursbristen och överutnyttjandet av
personalen riskerar samtidigt att hota rättssäkerheten. Endast en tredjedel av
socialsekreterarna säger att de kan leva upp till intentionerna i socialtjänstlagen.
Arbetsbelastningen är hög i hela landet, men
pressen är särskilt stor i Stockholm där de sociala klyftorna är mycket stora.
Här menar över hälften av socialsekreterarna att kvaliteten och rättssäkerheten
inte är garanterad.
Det var också i Stockholm som nätverket ”Nu
bryter vi tystnaden” bildades 2011. Det är ett politiskt obundet
tvärfackligt initiativ med medlemmar från Vision och Akademikerförbundet SSR
som har till syfte att påverka socialpolitiken. Bland de krav som nätverket
ställer är ökade resurser till mer personal ett av de mest prioriterade.
Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för barn
och vuxna när andra insatser inte räcker till och när andra
försörjningsmöjligheter inte finns. Det är därför mycket allvarligt när ett så
stort antal socialsekreterare i sitt arbete inte anser
sig kunna leva upp till socialtjänstlagen
Jag vill med anledning av ovanstående ställa
följande frågor till ansvarigt statsråd Maria Larsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att
socialsekreterare ska kunna efterleva socialtjänstlagen?
Är statsrådet beredd att ta initiativ för att
nationellt se över läget i socialtjänsten och arbetssituationen för socialsekreterare?