den
25 februari
Interpellation
2012/13:296
Medlingsinstitutets roll för mer jämställda löner
av Ali Esbati
(V)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
2011 tjänade kvinnor – sett till genomsnittet
för hela arbetsmarknaden – fortfarande endast 85,9 procent av mäns löner.
Det finns flera faktorer som påverkar detta, men det viktigaste utslaget kommer
från löneskillnader inom olika sektorer och näringsgrenar. Det finns alltså ett
mycket starkt, och segt, samband mellan hög andel kvinnor inom ett område och
låg genomsnittlig lön inom detta område. Den som ärligt är intresserad av
minskade löneskillnader mellan kvinnor och män bör därför lägga stor vikt vid
åtgärder som leder till att dessa skillnader minskar. Det är också detta som
har varit centralt när LO-förbunden samordnade krav på en jämställdhetspott.
Oavsett vilken förhandlingsmetod som används är det ett faktum att
löneskillnaderna inte kan minska om inte strukturellt lågavlönade
kvinnodominerade yrkesgrupper får en högre löneökning i procent än
genomsnittet.
I tidigare avtalsrörelser har dock den statliga
myndighet som ansvarar för att ”verka för en väl fungerande
lönebildning” försvårat uppnåendet av denna målsättning.
Medlingsinstitutet arbetar efter en instruktion att den konkurrensutsatta industrin
ska sätta märket för löneökningstakten. Detta har man tolkat som att den
samlade löneökningen för låglönegrupper inte ska överstiga riktmärket. Därmed
motverkas i praktiken strävan efter jämställda löner – trots att
instruktionerna också nämner detta som en del av uppdraget.
Inför årets avtalsrörelse har Medlingsinstitutets
generaldirektör apropå jämställdhetssatsningar i avtalen meddelat att
”den instruktion som vi hade förra året gäller i år också”
(Arbetet, den 11 februari 2013). Därmed är det upplagt för att
jämställdhetssatsningar försvåras, inte minst för att det kan förefalla
utsiktslöst från berörda fackförbunds sida att gå i arbetsrättslig konflikt för
nödvändiga löneökningar som Medlingsinstitutet från början anser bryter mot ”en väl fungerande lönebildning”.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga
arbetsmarknadsminister Hillevi Engström:
Avser arbetsmarknadsministern att ta initiativ för
att Medlingsinstitutets instruktioner förtydligas så att de blir förenliga med
aktiva insatser för att bryta de strukturella löneskillnaderna mellan mans- och
kvinnodominerade yrken?
Avser arbetsmarknadsministern att ta andra
initiativ för att begreppet ”en väl fungerande lönebildning” ska
inbegripa en systematisk utjämning av dessa strukturella löneskillnader?