den 21 januari

Interpellation

2012/13:210 Åtgärder mot kapitalflykt

av Valter Mutt (MP)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Många av de länder som är rikast i världen på naturresurser är samtidigt extremt fattiga. En del av förklaringen är korruption och att utländska företag inte betalar skatt på de vinster som härrör från utvinning av naturresurser. Företagens skatteflykt står för ungefär två tredjedelar av den totala kapitalflykten från utvecklingsländer, som uppgår till tio gånger så mycket som det totala globala biståndet.

Biståndsorganisationer har under många år tryckt på för att EU ska se till att multinationella företag åläggs upprätta en fullständig ekonomisk redovisning i varje land där de verkar (så kallad land-för-land-rapportering). Först då kan människor i fattiga länder få klarhet i vilka pengar som kommer in i statskassan, och vilken skatt som företagen borde betala.

Regeringen har i sin skrivelse till riksdagen, Genomförandet av samstämmighetspolitiken för utveckling (2011/12:167), uppgett att man kommer att prioritera arbetet med kapitalflykt, och att aktuella framtidsfrågor bland annat är landspecifik rapportering för multinationella företag.

EU-kommissionen kom under 2012 med ett lagförslag som innebär att företag inom utvinningsindustrier måste redovisa betalningar de gör till regeringar i varje land där de verkar (till exempel skatt, royaltyer och licenser). Lagförslaget är ett viktigt steg för att stoppa korruption och stöds av EU:s ministerråd. Men förslaget har flera kryphål och täcker endast ett fåtal branscher. Dessutom kräver det inte att företagen ska göra en fullständig ekonomisk redovisning, vilket är nödvändigt för att kunna upptäcka och stoppa skatteflykt.

EU-parlamentet vill se en rad förbättringar av förslaget som kan göra en reell skillnad för miljontals människor i fattiga länder världen över. Just nu pågår förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet om lagförslaget där parlamentet bland annat föreslår följande:

· Ett undantag för länder med en lagstiftning som går emot öppenhet ska tas bort. I dag finns ingen sådan lagstiftning. Ett undantag innebär en risk att den instiftas av korrupta regimer innan EU-direktivet hunnit implementeras. USA har antagit lagstiftning som inte accepterar några undantag (Dodd-Frank Act). För att kunna uppnå en global standard är det viktigt att EU:s lagstiftning överensstämmer med denna.

· Redovisningar måste göras på en definierad projektnivå, vilket ger en möjlighet att upptäcka och spåra lokal korruption. Projekt bör tydligt definieras enligt det lagliga avtal, kontrakt eller den licens som styr företagets operationer.

· En revision av lagen ska göras efter tre år. Denna ska undersöka möjligheten att inkludera fler ekonomiska uppgifter, till exempel om vinster, som kan avslöja företags skatteflykt, samt fler sektorer, till exempel telekommunikations‑, bank- och byggsektorn.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga ministern:

Avser justitieministern att stödja EU-parlamentets förslag i de förhandlingar som pågår inom ministerrådet gällande:

1. att ta bort undantaget från lagstiftningen

2. att redovisningen ska göras på ovan definierade projektnivå

3. att en revision av lagstiftningen ska göras efter tre år för att undersöka möjligheterna att inkludera fler ekonomiska uppgifter och sektorer?