Interpellation
2012/13:164
Effekter av EU:s svaveldirektiv för svensk exportindustri
av Hans Hoff
(S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
Nyligen beslutade EU att skärpa kravet på
svavelutsläpp för fartyg som trafikerar Nordsjön, Östersjön och Engelska
kanalen från och med 2015.
Fartygen som trafikerar svenska farvatten måste
sänka sina gränsvärden för svavel i bränslet från 1 till 0,1 procent, medan i
övriga Europa kommer gränsvärdet att vara fem gånger högre och införs först
2020.
Konstitutionsutskottet gav regeringen för drygt två
år sedan hård kritik mot den bristfälliga hanteringen av frågan.
De nya kraven är ett hårt slag mot de svenska
exportföretagen. När man skärper miljökrav, borde självklart samma villkor
gälla för alla länder i Europa.
Orderingången för svensk industri är i dag svag,
och antalet varsel har ökat dramatiskt under hösten. Ledare för stora svenska
exportföretag har nu i ett brev till statsministern skrivit: ”Att i
nuläget införa en ekonomisk belastning på industri på 13–28 miljarder
årligen kommer att ge kraftigt negativa effekter på investeringsklimatet och
öka risken för fortsatt utslagning i ett läge där samhällsekonomi ändå blir
allt svagare på grund av den utdragna finanskrisen i Europa.”
Den finska regeringen kommer enligt uppgift att
avsätta stora ekonomiska resurser i budgeten till näringen för att möta den
uppkomna situationen.
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för
att minska de negativa effekter som EU:s svaveldirektiv innebär för svensk
exportindustri?