den 8 november

Interpellation

2012/13:105 Kommunerna och välfärden

av Peter Persson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Kommunerna (kommuner och landsting) är bärare av huvuddelen av vår välfärd, av skola, vård och omsorg. Huvuddelen av kommunernas verksamhet finansieras via kommunal- och landstingsskatten. När det går dåligt för Sverige, när arbetslöshet och utanförskap växer, så märks det snabbt i kommunerna. Kostnaderna för socialt bistånd ökar och förvaltningarna får order om att hålla igen. Om nedgången fortsätter blir det så dags att börja spara.

Kanske är det där vi är just nu. Varselvågen sveper över Sverige. Regeringens glättade siffror för tillväxt och jobb framstår som alltmer falska och förljugna för varje dag som går. I spåren av arbetslöshet och dåliga ekonomiska tider växer främlingsfientlighet och rasism i Sverige.

Hur det ekonomiska läget verkligen är visas av att 46 kommuner höjer skatten nästa år. Sex kommuner sänker, samtliga i Stockholms län. Det delade Sverige och den ojämna ekonomiska utvecklingen i landet visas av följande fakta. 15 kommuner i Stockholms län har lägre kommunalskatt 2013 än 2003. Sju har högre och fyra kommuner har samma skattesats som för tio år sedan. Hög tillväxt, en bra sammansatt arbetsmarknad och ständig inflyttning gör att Stockholmsregionen klarar sig väl ekonomiskt. Dessutom har borgerliga kommunledningar i många fall sett till att omfattningen av och kvaliteten i kommunal verksamhet har hållits tillbaka.

Av 21 landsting höjer 8 också skatten. De tre landsting som i dag har lägst skattesats, Södermanland, Östergötland och Västmanland, finns alla med på listan över dem som nästa åt höjer skatten. Beror nu detta på politisk ”slösaktighet” med kommunala medel? Förvisso inte. Gamla pendeltåg och bussar måste bytas ut, omoderna och slitna sjukvårdslokaler likaså. Medelåldern stiger och sjukvårdskostnaderna för de äldsta i slutet av livet blir höga. Vi ställer också krav på omedelbar tillgänglighet och allt högre krav på att vården ska ”reparera” och rädda oss. Lite hårdraget drivs döden tillbaka av ökade ekonomiska insatser.

Regeringen samt borgerliga kommun- och landstingspolitiker målar gärna upp en rosig bild av skattesänkningar som inte berör välfärdens omfattning och kvalitet. De statliga skatterna har sänkts med över hundra miljarder. De kommunal- och landstingsskattehöjningar vi ser är delvis en effekt av regeringens politik. Statsbidrag hålls igen samtidigt som den misslyckade närings- och arbetsmarknadspolitiken ökar kostnaderna för kommunerna.

Kommuner och landsting står inför stora problem. Kommuner och landsting blir de som kommer att få hantera kostnaderna i samband med Sveriges förändrade ålderssammansättning. De yrkesverksamma ska bära allt fler äldre, icke yrkesverksamma.

Mina frågor till statsrådet är:

Vilka ekonomiska insatser är statsrådet beredd att göra för att förhindra uppsägningar i kommuner och landsting som annars kommer att förvärra, fördjupa och förlänga lågkonjunkturen?

Vilka mer långsiktiga åtgärder i den ekonomiska politiken avser statsrådet att vidta för att säkra att kommuner och landsting kan klara en god sjukvård och äldreomsorg då de äldsta åldersgrupperna på allvar börjar öka i antal och andel av befolkningen?