prop 2012/13 85

Regeringens proposition 2012/13:85

Naturgasfrågor	Prop.
	2012/13:85

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 21 februari 2013

Fredrik Reinfeldt

Anna-Karin Hatt

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en rad ändringar i naturgaslagen (2005:403). De viktigaste ändringarna gäller ordningen för förhandsprövning av natur- gasföretagens avgifter och det övergripande systemansvaret.

Det föreslås att en ny ordning för förhandsprövning införs i fråga om naturgasföretagens intäkter från överföring och lagring av naturgas samt från tillträde till en förgasningsanläggning. En intäktsram ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som omfattas av intäktsramen och ger en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Tillsynsmyndighetens nuvarande prövning av metoder för utformning av avgifter och övriga villkor för överföring av naturgas och tillträde till en förgasningsanläggning begrän- sas till andra villkor än avgifter. Samtidigt föreslås att metodprövningen ska omfatta även lagring av naturgas, i fråga om andra villkor än avgifter.

I propositionen föreslås vidare att regeringen ska kunna utse en myndighet eller en juridisk person att ha ansvaret för att balansen mellan uttag och tillförsel av naturgas i det nationella naturgassystemet på kort sikt upprätthålls (systembalansansvar).

I propositionen föreslås även att det ska införas en möjlighet för rege- ringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att i det enskilda fallet meddela ett bindande besked om huruvida en natur- gasledning omfattas av föreskrifter om undantag från kravet på koncession.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2013.

Prop. 2012/13:85

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			4
2	Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) ....................			5
3	Ärendet och dess beredning ............................................................			21
4	Distribution av naturgas..................................................................			22
	4.1	En ny definition av distribution i naturgaslagen...............		22
	4.2	Ekonomisk redovisning....................................................		23
5	Vissa koncessionsfrågor..................................................................			24
	5.1	Förhandsbesked................................................................		24
	5.2	Områdeskoncession..........................................................		25
	5.3	Koncessionsbefriade naturgasledningar ...........................		26
6	Tarifftillsynen .................................................................................			27
	6.1	Förhandsprövningens utformning ....................................		27
	6.2	Fastställande av intäktsram ..............................................		32
		6.2.1	Underlag för fastställandet ..............................	32
		6.2.2	Beslut om fastställande av intäktsramen .........	33
	6.3	Omprövning av intäktsramen ...........................................		35
		6.3.1	Omprövning under tillsynsperioden ................	35
		6.3.2	Omprövning efter tillsynsperioden..................	38
		6.3.3	Följdändringar .................................................	40
		6.3.4	Överlåtelse av verksamhet som omfattas
			av intäktsramen................................................	42
	6.4	Avvikelser från intäktsramen och periodisering...............		42
	6.5	Insamling av uppgifter .....................................................		48
	6.6	Överklagande ...................................................................		49
	6.7	Samråd..............................................................................		50
7	Intäktsramens utformning ...............................................................			51
	7.1	Ett tydligare regelverk......................................................		51
	7.2	Beräkning av intäktsramens storlek..................................		52
	7.3	Skäliga kostnader .............................................................		54
	7.4	Kapitalbasen.....................................................................		56
8	Villkor för anslutning, överföring, lagring och förgasning.............			62
9	Den framtida hanteringen av systemansvaret för gas......................			64
	9.1	Den svenska systemansvarslösningen ..............................		64
	9.2	Systembalansansvar .........................................................		66
	9.3	Tillsyn över naturgaslagen ...............................................		70
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................			71
11	Inmatning av biogas på naturgasnätet.............................................			73
12	Konsekvensutredning......................................................................			76
	12.1	Den nya tillsynsmodellen .................................................		76
		12.1.1	Naturgasföretagen ...........................................	76
		12.1.2	Kunderna .........................................................	77
		12.1.3	Energimarknadsinspektionen ..........................	78
		12.1.4	Sveriges Domstolar .........................................	78

12.2	Systembalansansvar.........................................................		79	Prop. 2012/13:85
	12.2.1	Svenska kraftnät .............................................	79
	12.2.2	Naturgasföretagen ...........................................	79
	12.2.3	Kunderna ........................................................	79
	12.2.4	Myndigheter och domstolar ............................	79
12.3	Övriga konsekvenser .......................................................		79
13 Författningskommentar..................................................................			81
Bilaga 1 Sammanfattning av Energimarknadsinspektionens
	rapport Förhandsprövning av gastariffer (EI R2010:14)....		100
Bilaga 2	Energimarknadsinspektionens lagförslag...........................		101
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna...................................			111
Bilaga 4	Sammanfattning av promemorian Förhandsprövning av
	naturgasföretagens intäkter ................................................		112
Bilaga 5	Promemorians lagförslag ...................................................		113
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna...................................			123
Bilaga 7 Sammanfattning av Energinätsutredningens
	slutbetänkande Koncessioner för el- och gasnät (SOU
	2009:48)	.............................................................................	124
Bilaga 8 Energinätsutredningens ...........lagförslag (SOU 2009:48)			132
Bilaga 9 Förteckning ...................................över remissinstanserna			133
Bilaga 10	Sammanfattning av FRANS betänkande Framtida
	regelverk och ansvarsförhållanden på
	naturgasmarknaden ...................i Sverige (SOU 2011:46)		134
Bilaga 11	FRANS lagförslag ....................................(SOU 2011:46)		142
Bilaga 12	Förteckning ...................................över remissinstanserna		150
Bilaga 13	Sammanfattning av Energimarknadsinspektionens
	rapport Förändrade marknadsvillkor för
	biogasproduktion .......................................(EI R2010:17)		151
Bilaga 14	Energimarknadsinspektionens ...........................lagförslag		154
Bilaga 15	Förteckning ...................................över remissinstanserna		156
Bilaga 16	Lagrådsremissens ..............................................lagförslag		157
Bilaga 17	Lagrådets ..............................................................yttrande		173
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari
2013. ....................................................................................................			174
Rättsdatablad........................................................................................			175

Prop. 2012/13:85 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

2	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2012/13:85
	naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403)1 dels att 6 kap. 3 a § och 7 kap. 2 § ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 6 kap. 6 § ska betecknas 6 kap. 22 §,

dels att 3 kap. 3 §, 6 kap. 2–5 §§, 7 kap. 1 §, 3–7 §§ och 9–12 §§, 10 kap. 1 och 4 §§, 11 kap. 4 §, den nya 6 kap. 22 §, rubrikerna till 6 kap. och 7 kap., samt rubrikerna närmast före 6 kap. 2 § och 7 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tjugotvå nya paragrafer, 1 kap. 6 b och 8 a §§, 2 kap. 1 a §, 6 kap. 1 b, 6–21, 23 och 24 §§, samt närmast före 6 kap. 1 b, 6, 10–13, 15, 18, 19 och 21–24 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

6 b §

Med distribution avses i denna lag överföring av naturgas genom lokala eller regionala rörled- ningsnät till kunder.

8 a §

Med intäktsram avses i denna lag de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära från överföring av naturgas, lag- ring av naturgas eller tillträde till förgasningsanläggning under en tillsynsperiod.

2 kap.

1 a §

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten ska i det enskilda fallet efter ansökan av den som avser att bygga eller som använd- er en naturgasledning, lämna ett bindande besked om huruvida ledningen omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 § tredje stycket.

1 Senaste lydelse av

6 kap. 3 a § 2011:713.

7 kap. 2 § 2006:646.

Prop. 2012/13:85					3 kap.
						3 §
Verksamhet som rör överföring						Verksamhet som rör överföring
av	naturgas skall			ekonomiskt		av naturgas ska ekonomiskt redo-
redovisas skilt från annan verk-						visas skilt från annan verksamhet.
samhet. Därvid skall överföring på						Transmission och distribution ska
transmissionsledningar				och över-		då redovisas var för sig.
föring		på	distributionsledningar
redovisas var för sig.						Regeringen eller, efter rege-
Regeringen eller, efter rege-
ringens		bemyndigande, tillsyns-				ringens	bemyndigande, tillsyns-
myndigheten får meddela närmare						myndigheten får meddela ytter-
föreskrifter			om redovisning		av	ligare föreskrifter om redovisning
verksamhet som rör överföring av						av verksamhet som rör överföring
naturgas samt om skyldighet att ge						av naturgas samt om skyldighet att
in	redovisningshandlingar				till	ge in	redovisningshandlingar till
tillsynsmyndigheten.						tillsynsmyndigheten.

6 kap. Anslutningsavgifter och	6 kap. Avgifter och övriga villkor
tariffer	för tillträde till naturgasledningar
	och andra anläggningar
	Villkor för anslutning
	1 b §
	Den som bedriver överföring av
	naturgas får inte ingå avtal om
	sådan	anslutning som avses i
	3 kap. 5 § förrän de metoder som
	har använts för att utforma avtals-
	villkoren har prövats av tillsyns-
	myndigheten. Tillsynsmyndigheten
	ska godkänna metoderna, om de
	kan antas leda till att avtalsvill-
	koren uppfyller kraven på att vara
	objektiva och icke-diskrimine-
	rande.
	Om	tillsynsmyndigheten	inte
	godkänner de metoder som före-
	slås i en ansökan, ska myndigheten
	i beslutet ange de metoder som i
	stället ska tillämpas.
	Tillsynsmyndigheten ska		delge
	beslut enligt första och andra
	styckena enligt 49 § första stycket

1 och andra stycket delgivnings- lagen (2010:1932).

Tariffer

för

överföring, lagring

Avgifter och övriga villkor för

och förgasning

överföring, lagring och förgas-

ning

2 §

Tariffer för överföring och lag-

Avgifter och övriga villkor för

ring av naturgas samt för tillträde

överföring och lagring av naturgas

till en förgasningsanläggning skall

samt för tillträde till en förgas-

vara skäliga, objektiva och icke-

ningsanläggning ska vara skäliga,

diskriminerande.

objektiva och icke-diskrimine-

rande.

3 §

Vid utformandet av tariffer för

Vid utformningen av villkor för

överföring av naturgas skall sär-

överföring av naturgas ska särskilt

skilt

beaktas

antalet

anslutna

beaktas

antalet

anslutna

kunder,

kundernas

geografiska

kundernas

geografiska

läge,

läge, mängden överförd energi och

mängden

överförd

energi

och

abonnerad effekt, kostnaderna för

överliggande ledningar,

leverans-

överliggande

ledningar, leverans-

säkerhet och trycket i ledningarna.

Överföringstariffer skall utform-

Villkoren

för

överföring

as så att den avgift en kund betalar

naturgas ska utformas så att den

för överföringen till sin anslut-

avgift en kund betalar för över-

ningspunkt

innefattar

avgift

för

föringen

till

sin

anslutningspunkt

överföringen i samtliga rörled-

innefattar avgift för överföringen i

ningar

genom vilka överföringen

samtliga rörledningar genom vilka

sker.

överföringen sker.

Regeringen eller, efter rege-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

myndigheten får meddela närmare

föreskrifter

utformningen

överföringstariffer.

Den som bedriver överföring av

4 §

Den som bedriver överföring av

naturgas eller innehar ett natur-

naturgas eller innehar en lagrings-

gaslager eller en förgasnings-

anläggning eller en förgasnings-

anläggning skall

offentliggöra sin

anläggning

ska

offentliggöra

tariff och på begäran utan dröjsmål

avgifter och övriga villkor för

lämna skriftlig uppgift om tariffen.

överföring,

lagring,

respektive

tillträde till anläggningen samt på

begäran

utan

dröjsmål

lämna

Regeringen eller, efter rege-

skriftlig uppgift om villkoren.

Regeringen eller, efter rege-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

myndigheten får meddela närmare

myndigheten får meddela ytter-

föreskrifter

offentliggörande

ligare föreskrifter om offentlig-

av sådana tariffer som avses i

görande av sådana villkor som

första stycket.

avses i första stycket.

Prop. 2012/13:85

Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en förgas- ningsanläggning får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin tariff för överföring eller tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten.

Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas.

Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Till- synsmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket del- givningslagen (2010:1932).

5 §2

Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lagrings- anläggning eller en förgasnings- anläggning får inte ingå avtal om överföring, lagring eller tillträde till en förgasningsanläggning förrän de metoder som har använts för att utforma andra avtalsvillkor än avgifter har prövats av tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten ska godkänna metoderna om de kan antas leda till att avtalsvillkoren uppfyller kraven på att vara objektiva och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som före- slås i en ansökan, ska myndig- heten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas.

Tillsynsmyndigheten ska delge beslut enligt första och andra styckena enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivnings- lagen (2010:1932).

Förhandsprövning av naturgas- företagens intäkter

Beslut om intäktsram

6 §

Intäktsramar ska beslutas i för- väg för varje tillsynsperiod för företag som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lag- ringsanläggning eller en förgas- ningsanläggning.

En intäktsram ska beslutas var för sig för transmission, distri- bution, lagring i lagringsanlägg- ning och drift av förgasnings- anläggning.

Ett beslut om intäktsram för transmission ska omfatta även intäkter från lagring i rörledning.

2 Senaste lydelse 2012:336.

7 §

Ett sådant naturgasföretag som avses i 6 § ska lämna in förslag till intäktsram till tillsynsmyndigheten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten meddelar närmare föreskrifter om ett naturgasföre- tags skyldigheter enligt första stycket.

8 §

Tillsynsmyndigheten ska med- dela beslut om intäktsram senast två månader innan tillsyns- perioden börjar.

I beslutet ska det anges vilka uppgifter och metoder som ligger till grund för beslutet.

9 §

En tillsynsperiod ska vara fyra kalenderår, om det inte finns sär- skilda skäl för en annan tids- period.

Beräkning av intäktsramen

10 §

Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser och ger en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verk- samheten (kapitalbas).

När intäktsramen bestäms ska de samlade intäkter som natur- gasföretaget högst får uppbära enligt första stycket minskas med ett belopp som motsvarar natur- gasföretagets intäkter från anslut- ning till naturgasledning och andra anläggningar under till- synsperioden, i den utsträckning intäkterna härrör från tillgångar som ingår i kapitalbasen.

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85	Regeringen		eller,	efter		rege-
	ringens	bemyndigande,			tillsyns-
	myndigheten får meddela före-
	skrifter om hur avdraget enligt
	andra stycket ska beräknas.
	Särskilt om beräkning av skäliga
	kostnader
	11 §
	Som skäliga kostnader för att
	bedriva	den	verksamhet			som
	intäktsramen		avser	ska		anses
	kostnader för		en ändamålsenlig
	och effektiv drift av en verksamhet
	med likartade objektiva förut-
	sättningar.
	Regeringen eller, efter rege-
	ringens	bemyndigande,			tillsyns-
	myndigheten får meddela ytter-
	ligare föreskrifter om				beräkning
	av skäliga kostnader.

Särskilt om beräkning av en rimlig avkastning

12 §

Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som naturgasföretaget använder för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser. Vidare ska hänsyn tas till investeringar och avskrivningar under tillsyns- perioden.

En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot natur- gasföretaget att bortse från till- gången.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om beräkning av en rimlig avkastning.

Omprövning av intäktsramen Prop. 2012/13:85 under tillsynsperioden

13 §

Tillsynsmyndigheten får under tillsynsperioden, efter ansökan av ett naturgasföretag, ändra ett beslut om intäktsram, om det

1.finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäktsramen vid en omprövning enligt 15 §, eller

2.annars finns särskilda skäl. Ett ärende om omprövning

enligt första stycket ska hand- läggas skyndsamt.

14 §

Tillsynsmyndigheten ska under tillsynsperioden ändra ett beslut om intäktsram om

1.naturgasföretaget har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter som i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek,

2.beslutet har fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofull- ständigt underlag och detta i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek,

3.tillgångar har överlåtits under tillsynsperioden och detta i väsentlig omfattning inverkar på intäktsramens storlek, eller

4.det annars finns särskilda skäl.

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

15 §

Ett naturgasföretag får inom fyra månader efter tillsyns- periodens slut ansöka hos till- synsmyndigheten om att intäkts- ramen för perioden ska ökas.

Ett ärende om ökad intäktsram ska handläggas skyndsamt.

Prop. 2012/13:85	16 §
	Tillsynsmyndigheten						ska		om-
	pröva ett beslut om intäktsram
	efter tillsynsperiodens slut, om det
	finns skäl att anta att ramen är
	större än vad som är motiverat av
	senare	kända		förhållanden					och
	avvikelsen inte är ringa.
	Om det inte finns särskilda
	hinder, ska ett beslut i frågan om
	ändring av intäktsramen meddelas
	senast tio månader efter tillsyns-
	periodens		slut.		Om			tillsyns-
	myndigheten			avser		att		meddela
	beslut vid en senare tidpunkt, ska
	naturgasföretaget				underrättas om
	det inom den nämnda tiden. Har
	en sådan underrättelse inte skett
	får myndigheten inte meddela ett
	omprövningsbeslut					som		är	till
	nackdel för naturgasföretaget.
	17 §
	Vid omprövning enligt 15 eller
	16 § ska tillsynsmyndigheten kon-
	trollera om de antaganden som
	legat till grund för beslutet om
	intäktsram		överensstämmer						med
	det	faktiska		utfallet				under
	perioden.		Vid bedömningen						ska
	tillsynsmyndigheten							tillämpa
	10–12 §§ och utgå från de upp-
	gifter och metoder som myndig-
	heten har använt vid prövningen
	av intäktsramen och som angetts i
	beslutet om denna.
	Omprövning			under		eller			efter
	tillsynsperioden
	18 §
	Tillsynsmyndigheten						ska		om-
	pröva ett beslut om intäktsramen
	för en tillsynsperiod, om myn-
	digheten eller en allmän förvalt-
	ningsdomstol			har		beslutat			om
	ändring i fråga om en tidigare
	tillsynsperiod			och det avgörandet
	har vunnit laga kraft.
12

Avvikelser från intäktsramen

19 §

Om ett naturgasföretags sam- lade intäkter från den verksamhet som omfattas av intäktsramen under tillsynsperioden har avvikit från intäktsramen, ska det belopp med vilket intäkterna överstigit eller understigit intäktsramen minska respektive öka ramen för den påföljande tillsynsperioden.

20 §

Om ett naturgasföretags sam- lade intäkter från en verksamhet som omfattas av intäktsramen under tillsynsperioden har över- stigit intäktsramen med mer än fem procent, ska ett överdebite- ringstillägg beräknat enligt andra stycket minska intäktsramen för den påföljande tillsynsperioden.

Beräkningen av överdebite- ringstillägget ska grundas på den del av naturgasföretagets samlade intäkter enligt första stycket som överstiger intäktsramen. Över- debiteringstillägget ska beräknas efter en räntesats som motsvarar den genomsnittliga referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som under tillsynsperioden fast- ställts av Riksbanken med ett tillägg av femton procentenheter.

Överlåtelse av verksamhet

21 §

Om ett naturgasföretag över- låter en verksamhet för vilken en intäktsram har fastställts, ska den fastställda intäktsramen gälla för förvärvaren av verksamheten. Förvärvaren träder även i övrigt i överlåtarens ställe när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel om intäktsramen på den överlåtna verksamheten.

Prop. 2012/13:85

6 §

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från de skyldigheter som följer av 5 § i fråga om naturgasledning eller ledningsnät som används för över- föring av naturgas uteslutande inom ett geografiskt avgränsat område som används för industriell eller kommersiell verk- samhet.

Undantag

22 §3

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från skyldig- heterna enligt 1 b, 5 och 6 §§ i fråga om naturgasledning eller ledningsnät som används för över- föring av naturgas uteslutande inom ett geografiskt avgränsat område som används för industriell eller kommersiell verk- samhet.

Verkan av beslut

23 §

Ett beslut av tillsynsmyndigheten enligt 1 b, 5, 8, 14–16 och 18 §§ gäller omedelbart.

Skyldighet att lämna uppgifter

24 §

Ett naturgasföretag ska till till- synsmyndigheten lämna de upp- gifter som behövs för prövning enligt 14, 16 och 18 §§.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten meddelar närmare föreskrifter om ett naturgas- företags skyldigheter enligt första stycket.

7 kap. Övergripande	7 kap. Systembalansansvar och
systemansvar och balansansvar	balansansvar

Övergripande systemansvar

Regeringen skall utse en myndighet som har det över- gripande ansvaret för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i

Systembalansansvar

1 §

Regeringen ska ge i uppdrag åt en myndighet eller åt en juridisk person som frivilligt åtar sig det att övergripande ansvara för att balansen kortsiktigt upprätthålls

3 Senaste lydelse av tidigare 6 kap. 6 § 2011:713.

det nationella naturgassystemet

(systemansvarig myndighet).

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, den systemansvariga myndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för dem som ingått ett balansavtal enligt 4 § första stycket att till den systemansvariga myndigheten lämna de uppgifter om inmatning och uttag av naturgas som behövs för utövandet av systemansvaret.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, den systemansvariga myndigheten får meddela föreskrifter om skyldig- het för dem som bedriver över- föring av naturgas att till den systemansvariga myndigheten lämna de uppgifter som behövs för utövandet av systemansvaret.

mellan inmatning och uttag av Prop. 2012/13:85 naturgas i det nationella naturgas-

systemet (systembalansansvarig). Regeringen meddelar före-

skrifter om den systembalans- ansvariges uppgifter.

3 §

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om skyldighet för dem som bedriver överföring av natur- gas att till den systembalans- ansvarige lämna de uppgifter som behövs för utövandet av system- balansansvaret.

			4 §4
En leverantör av naturgas får			En leverantör av naturgas får
bara leverera naturgas i uttags-			bara leverera naturgas i uttags-
punkter för vilka leverantören eller			punkter för vilka leverantören eller
någon	annan,	gentemot den	någon annan,	gentemot		den
systemansvariga myndigheten, har			systembalansansvarige,		har	åtagit
åtagit sig det ekonomiska ansvaret			sig det ekonomiska ansvaret för att
för att det nationella naturgas-			det nationella	naturgassystemet
systemet	tillförs	lika mycket	tillförs lika mycket naturgas som
naturgas som tas ut i uttags-			tas ut i uttagspunkten (balans-
punkten (balansansvar). Ett sådant			ansvar). Ett sådant åtagande ska
åtagande ska göras genom ett avtal			göras genom ett avtal med den
med den systemansvariga myndig-			systembalansansvarige		(balans-
heten (balansavtal).			avtal).

Första stycket tillämpas inte under den tidsfrist som anges i 7 a § första stycket.

Med uttagspunkt avses därvid den punkt där en gasförbrukare, enligt avtal med innehavaren av naturgasledning, tar ut naturgas för förbruk- ning.

4 Senaste lydelse 2009:581.

Prop. 2012/13:85				5 §5
Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskriminerande.
Den	systemansvariga myndig-			Den	systembalansansvarige		får
heten får inte ingå balansavtal				inte ingå balansavtal förrän avtals-
förrän de metoder som har använts				villkoren har godkänts av tillsyns-
för att utforma avtalen har god-				myndigheten.		Godkännande	ska
känts	av	tillsynsmyndigheten.		lämnas,	om	villkoren uppfyller
Godkännande		ska	lämnas, om	kraven enligt första stycket.
metoderna kan antas leda till att
avtalen	uppfyller		kraven enligt
första stycket.

Ett beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. Tillsynsmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgiv-

ningslagen (2010:1932).
	6 §
Den systemansvariga myndig-	Den systembalansansvarige ska
heten skall offentliggöra de villkor	offentliggöra	de villkor	som
som tillämpas i balansavtalen samt	tillämpas i balansavtalen samt på
på begäran utan dröjsmål lämna	begäran utan	dröjsmål	lämna
skriftlig uppgift om dessa villkor.	skriftlig uppgift om dessa villkor.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om offentliggörande av villkor enligt första stycket.

					7 §6
När	den	systemansvariga			När den systembalansansvarige
myndigheten får kännedom om att					får kännedom om att ett avtal med
ett avtal med myndigheten om					den	systembalansansvarige				om
balansansvar enligt 4 § första					balansansvar enligt 4 § första
stycket ska upphöra att gälla, ska					stycket ska upphöra att gälla, ska
myndigheten utan dröjsmål under-					den	systembalansansvarige				utan
rätta de innehavare av naturgas-					dröjsmål underrätta de innehavare
ledningar på vars ledningsnät de					av naturgasledningar på vars led-
uttagspunkter		är	belägna	där	ningsnät		de	uttagspunkter		är
balansansvaret sålunda kommer att					belägna		där		balansansvaret
upphöra att gälla. Ledningsinne-					sålunda kommer att upphöra att
havarna ska utan dröjsmål under-					gälla. Ledningshavaren ska					utan
rätta	berörda	leverantörer		av	dröjsmål underrätta berörda leve-
naturgas.					rantörer av naturgas.
När någon, som i ett avtal med					När någon, som i ett avtal med
en leverantör av naturgas har					en leverantör av naturgas har
åtagit sig balansansvaret i de					åtagit sig balansansvaret i de
uttagspunkter		där	leverantören		uttagspunkter			där	leverantören
levererar naturgas,			får kännedom		levererar naturgas,				får kännedom
om att detta avtal ska upphöra att					om att detta avtal ska upphöra att
gälla,	ska den balansansvarige				gälla,	ska	den balansansvarige
utan	dröjsmål	underrätta		den	utan	dröjsmål		underrätta		den

5Senaste lydelse 2010:1976.

6Senaste lydelse 2009:581.

Den systembalansansvarige får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge att balans- ansvaret i en uttagspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av andra stycket.

En innehavare av naturgasled- ning som tar emot en anmälan enligt andra stycket ska sända underrättelser i anledning därav.

Regeringen, eller efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om underrättelser enligt fjärde stycket.

systemansvariga myndigheten och			systembalansansvarige och		de Prop. 2012/13:85
de innehavare av naturgasled-			innehavare av	naturgasledningar
ningar på vars ledningsnät de			på vars ledningsnät de uttags-
uttagspunkter	är belägna	där	punkter är belägna där balans-
balansansvaret sålunda kommer att			ansvaret sålunda kommer att upp-
upphöra att gälla. Innehavarna av			höra att gälla. Innehavarna av
naturgasledningar ska utan dröjs-			naturgasledningar ska utan dröjs-
mål underrätta	leverantören	av	mål underrätta	leverantören	av
naturgas.			naturgas.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om underrättelseskyldigheten enligt första och andra styckena.

9 §7

Den som övertar balansansvaret i en naturgasförbrukares uttagspunkt efter en anmälan enligt 8 § första stycket får göra det från och med den dag då naturgasleverantören övertar leveranserna.

I andra fall får balansansvaret bara övertas från och med den första dagen i en kalendermånad. Den leverantör som enligt 7 d § är leverans- skyldig i uttagspunkten ska enligt de närmare föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten meddelar underrätta innehavaren av naturgasledning om övertagandet senast en månad innan det ska ske.

Den systemansvariga myndig- heten får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge att balansansvaret i en uttagspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av andra stycket.

En innehavare av naturgasled- ning som tar emot en anmälan enligt andra stycket ska sända underrättelser i anledning därav enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, till- synsmyndigheten.

		10 §8
Den som bedriver överföring av		Den som bedriver överföring av
naturgas ska enligt de närmare		naturgas ska enligt de närmare
föreskrifter som meddelas av rege-		föreskrifter som meddelas av rege-
ringen eller av den myndighet som		ringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer hålla den		regeringen bestämmer	hålla den
systemansvariga	myndigheten	systembalansansvarige	under-
underrättad om byte	av balans-	rättad om byte av balansansvarig

7 Senaste lydelse 2011:713.

8 Senaste lydelse 2009:581.

Prop. 2012/13:85 ansvarig enligt 7 b § första och tredje styckena, 7 c § första stycket och 9 §. Den som bedriver överföring av naturgas ska dess- utom hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om vem som har åtagit sig balansansvaret för dennes egna inköp.

Den systemansvariga myndig- heten skall svara för avräkningen mellan de balansansvariga enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, myndigheten meddelar.

enligt 7 b § första och tredje styckena, 7 c § första stycket och 9 §. Den som bedriver överföring av naturgas ska dessutom hålla den systembalansansvarige under- rättad om vem som har åtagit sig balansansvaret för dennes egna inköp.

11 §

Den systembalansansvarige ska svara för avräkningen mellan de balansansvariga.

Regeringen, eller efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om avräkningen enligt första stycket.

En leverantör av naturgas som har levererat gas till en uttags- punkt där det saknas någon som är balansansvarig ska vid den systemansvariga myndighetens avräkning anses som balans- ansvarig i uttagspunkten. Ersätt- ning ska betalas enligt de villkor som den systemansvariga myndig- heten tillämpar mot balans- ansvariga.

12 §9

En leverantör av naturgas som har levererat gas till en uttags- punkt där det saknas någon som är balansansvarig ska vid den systembalansansvariges avräkning anses som balansansvarig i uttags- punkten. Ersättning ska betalas enligt de villkor som den system- balansansvarige tillämpar mot balansansvariga.

10 kap.

1 §10 Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över att

1.denna lag, föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs, och

2.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 följs.

Tillsynen omfattar inte bestäm- melserna i 7 kap. med undantag för 5 och 6 §§, 8 kap. med undan- tag för 13–20 §§ och inte heller bestämmelserna i 5 kap.

Tillsynen omfattar inte bestäm- melserna i 8 kap. med undantag för 13–20 §§ och inte heller bestämmelserna i 5 kap.

9Senaste lydelse 2009:581.

10Senaste lydelse 2012:274.

			4 §11		Prop. 2012/13:85
Tillsynsmyndigheten ska fatta beslut i ett ärende inom två månader
från det att en anmälan kom in till myndigheten om anmälan
1. har lämnats in av någon som har ett intresse i saken, och
2. innehåller ett påstående att en			2. innehåller ett påstående att en
innehavare av en naturgasledning,			innehavare av en naturgasledning,
lagringsanläggning	eller	förgas-	lagringsanläggning	eller	förgas-
ningsanläggning	inte	följer	ningsanläggning eller den system-
bestämmelser som	omfattas av		balansansvarige	inte	följer
myndighetens tillsyn enligt 1 §.			bestämmelser som	omfattas av
			myndighetens tillsyn enligt 1 §.

Om myndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet får till- synsmyndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska

kunna avgöras.
Tidsfristerna gäller även			vid
anmälan mot den systemansvariga
myndigheten	med	påstående	att
dess balansavtal inte är objektiva
eller icke-diskriminerande.
			11 kap.
				4 §12
Beslut av	tillsynsmyndigheten			Beslut av tillsynsmyndigheten
enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.				enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.
5 § första stycket, 7 kap. 5 § andra				1 b, 5, 8, 14–16 och 18 §§, 7 kap.
stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och				5 § andra stycket samt 10 kap. 3,
10 §§ samt beslut av den system-				4, 7 och 10 §§ får överklagas till
ansvariga myndigheten om ersätt-				allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ning enligt 7 kap. 2 § får över-				ningstillstånd krävs vid över-
klagas till	allmän	förvaltnings-		klagande till kammarrätt.

domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande till regeringen av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

2.Bestämmelserna i 3 kap. 3 § tillämpas första gången för det räken- skapsår som börjar den 1 januari 2014 eller närmast därefter.

3.Bestämmelserna i 6 kap. 6–24 §§ tillämpas första gången för en tillsynsperiod som inleds den 1 januari 2015.

4.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för villkor för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 §, överföring och lagring av naturgas samt tillträde till en förgasningsanläggning, som avser tid före den 1 januari 2015.

11Senaste lydelse 2011:713.

12Senaste lydelse 2012:274.

Prop. 2012/13:85 5. Balansavtal som har ingåtts före den 1 juni 2013 omfattas inte av bestämmelsen i 7 kap. 5 § i dess nya lydelse under avtalens återstående giltighetstid.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2012/13:85
Förhandsregleringen
Energimarknadsinspektionen fick i sitt regleringsbrev för budgetåret
2010 i uppdrag att utreda hur naturgaslagen (2005:403) bör ändras för att
regleringen av naturgasföretag och elnätsföretag så långt som det är möj-
ligt ska harmonieras (dnr N2009/9672/E). Enligt uppdraget bör det vara
en utgångspunkt för Energimarknadsinspektionens verksamhet att till-
synen av el och naturgas ska bedrivas på ett så långt som möjligt likartat
sätt.
	I september 2010 överlämnade Energimarknadsinspektionen sin
rapport Förhandsprövning av gastariffer (EI R2010:14) som nedan
benämns ”rapporten”. Efter samråd med Näringsdepartementet inkom
Energimarknadsinspektionen den 9 november 2010 med en skrivelse
med ett förtydligande i fråga om vilka ändringar som var föranledda av
uppdraget, tillsammans med ett författningsförslag avseende dessa änd-
ringar. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Det lagförslag
som inkom den 9 november 2010 finns i bilaga 2. Det senare förslaget
har remissbehandlats och benämns nedan ”Energimarknadsinspektionens
förslag”. Rapporten skickades till remissinstanserna endast för känne-
dom. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En
sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet
(dnr N2010/6033/E).
	Med Energimarknadsinspektionens förslag som utgångspunkt har
promemorian Förhandsprövning av naturgasföretagens intäkter upprättats
inom Näringsdepartementet, nedan benämnd ”promemorian”.		En
sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagför-
slag framgår av bilaga 5. Promemorians förslag har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. En sammanställning

av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2012/3206/RS).

Koncessionsfrågor

Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bl.a. att analysera de koncessionskrav som finns i fråga om naturgasledningar (dir. 2006:39).

I maj 2009 överlämnade Energinätsutredningen slutbetänkandet
Koncessioner för el- och gasnät (SOU 2009:48). En sammanfattning av
betänkandet finns i bilaga 7. Lagförslaget i betänkandet finns i fråga om
ändringar i naturgaslagen i bilaga 8 och benämns nedan ”Energinäts-
utredningens förslag”. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 9.
En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Närings-
departementet (dnr N2009/4748/E).
Systembalansansvaret
Regeringen beslutade den 3 juni 2010 att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag bl.a. att utforma förslag till den framtida hanteringen av
systemansvaret för gas (dir. 2010:60). Den 1 juni 2011 överlämnade	21
	21

Prop. 2012/13:85 Utredningen om framtida hantering av systemansvaret för gas m.m. (FRANS) sitt betänkande Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige (SOU 2011:46). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 10. Utredningens lagförslag återges i bilaga 11 och benämns nedan ”FRANS förslag”.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 12. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2011/3879/E).

Regeringen tar i propositionen upp de frågor som rör det övergripande systemansvaret. De frågor som rör trygg naturgasförsörjning har behandlats i propositionen Trygg naturgasförsörjning (prop. 2011/12:68).

Förändrade marknadsvillkor för biogasproduktion

I 2010 års regleringsbrev gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av att komplettera naturgaslagen (2005:403) med särskilda bestämmelser som tar hänsyn till inmatning och överföring av biogas.

I oktober 2010 överlämnade Energimarknadsinspektionen sin rapport Förändrade marknadsvillkor för biogasproduktion (EI R2010:17). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 13. Rapportens lagförslag finns i bilaga 14.

Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 15. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2009/9263/E). Rapporten benämns nedan ”biogasrapporten”.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 17 januari 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 16. Lagrådets yttrande finns i bilaga 17. Regeringen har i propositionen gjort vissa förtydliganden i författningskommentaren till 7 kap. 1 § i enlighet med Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

4 Distribution av naturgas

4.1 En ny definition av distribution i naturgaslagen

Regeringens förslag: Med distribution ska i naturgaslagen avses överföring av naturgas genom lokala eller regionala rörledningsnät till kunder.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för-
	slaget särskilt.
	Skälen för regeringens förslag: I Europaparlamentet och rådets
22	direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den
22

inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG Prop. 2012/13:85 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94, Celex 32009L0073), i det följande gas- marknadsdirektivet, finns två termer som beskriver transport av naturgas:

överföring och distribution. Med överföring avses i direktivet ”transport, vars avsikt är tillhandahållande till kunder, men inte leverans, av natur- gas genom ett nät som i huvudsak består av högtrycksrörledningar, undantaget tidigare led i rörledningsnätet och undantaget den del av högtrycksrörledningarna som huvudsakligen används för lokal distribu- tion av naturgas”.

Det som naturgaslagen (2005:403) betecknar som transmission svarar i huvudsak mot gasmarknadsdirektivets ”överföring”. Transmission defi- nieras i 1 kap. 6 a § naturgaslagen som ”överföring av naturgas i en hög- trycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i sam- band med lokal distribution av naturgas”.

Med termen distribution avses i gasmarknadsdirektivet ”transport av naturgas genom lokala eller regionala rörledningsnät för tillhanda- hållande till kunder, men inte leverans”. Med kund avses i direktivet ”grossist eller slutförbrukare av naturgas samt naturgasföretag som köper naturgas”. Slutförbrukare definieras i direktivet som ”kund som köper naturgas för eget bruk”. Gasmarknadsdirektivet innehåller åtskilliga artiklar som reglerar distributionsverksamhet.

Kapitel V i gasmarknadsdirektivet innehåller bestämmelser om distri- bution och leverans. Där finns bl.a. regler om utseende av system- ansvariga för distributionssystemet (artikel 24), uppgifter som åligger systemansvariga för distributionssystemet (artikel 25) och åtskillnad av systemansvariga för distributionssystemet (artikel 26).

Kapitel VIII i gasmarknadsdirektivet behandlar bland annat de nationella tillsynsmyndigheternas skyldigheter och befogenheter. Här ingår att enligt transparanta kriterier, fastställa eller godkänna, över- förings- eller distributionstariffer eller metoderna för beräkning av dem (artikel 41.1 a).

Med hänsyn till gasmarknadsdirektivet framstår det som lämpligt att använda en term som svarar mot distribution även i naturgaslagen. Då den termen kommer ingå i flera andra bestämmelser som föreslås, bör en definition av termen införas i lagen.

4.2Ekonomisk redovisning

Regeringens förslag: Vid ekonomisk redovisning av verksamhet som rör överföring av naturgas ska transmission och distribution redovisas var för sig.

Energimarknadsinspektionens förslag innehåller inget motsvarande förslag.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Plast- och kemiföretagen är positiva till förslaget.

Ingen av de övriga remissinstanserna har kommenterat förslaget särskilt.

Energimarknadsinspektionen har dock anfört att kravet på särredovisning

Prop. 2012/13:85 av lagring i rörledning bör tas bort med anledning av att intäkter från lagring i rörledning enligt förslaget omfattas av en intäktsram och intäkter från lagring i lagringsanläggning av en annan.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § naturgaslagen ska verksamhet som rör överföring av naturgas ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet, varvid överföring på transmissionsledningar och överföring på distributionsledningar ska redovisas var för sig.

Förslaget innebär en anpassning till gasmarknadsdirektivet (jfr avsnitt 4.1). I praktiken bör förslaget inte innebära några egentliga skillnader jämfört med den nuvarande regleringen.

När det gäller Energimarknadsinspektionens förslag i fråga om sär- redovisning av lagring anser regeringen att den frågan behöver belysas ytterligare, vilket får ske i ett annat sammanhang. Något tillräckligt underlag för att i nuläget föreslå lagändringar i den delen finns alltså inte.

	5	Vissa koncessionsfrågor
	5.1	Förhandsbesked

	Regeringens förslag: Regeringen eller, efter regeringens bemyndi-
	gande, tillsynsmyndigheten ska i det enskilda fallet efter ansökan av
	den som avser att bygga eller som använder en naturgasledning, lämna
	ett bindande besked om huruvida ledningen omfattas av föreskrifter
	om undantag från kravet på koncession.
	Energinätsutredningens förslag överensstämmer i huvudsak med
	regeringens. Enligt Energinätsutredningen förslag får regeringen eller,
	efter regeringens bemyndigande nätmyndigheten meddela det aktuella
	förhandsbeskedet.
	Remissinstanserna: Naturvårdsverket har avstyrkt förslaget och
	anfört att det inte finns skäl för att det i enskilda fall ska kunna medges
	undantag från koncessionskravet i fråga om naturgasledningar, eftersom
	regelverket bör tillämpas på ett konsekvent och entydigt sätt. Övriga
	remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invänd-
	ningar mot det.
	Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 1 § naturgaslagen (2005:403)
	finns föreskrifter om koncessionskrav för att bygga eller använda en
	naturgasledning. Ett beslut om koncession fattas av regeringen.
	Koncession krävs dock inte för en naturgasledning som är belägen efter
	en mät- och reglerstation. Regeringen får meddela föreskrifter om
	undantag från kravet på koncession i fråga om vissa slag av naturgas-
	ledningar eller vissa slag av åtgärder med naturgasledningar. Ett
	motsvarande krav på koncession i fråga om elektriska starkströms-
	ledningar finns i 2 kap. 1 § ellagen (1997:857). Enligt 2 kap. 4 § första
	stycket ellagen får regeringen föreskriva undantag från koncessions-
24	kravet i fråga om vissa slag av ledningar.

Ellagen innehåller vidare en bestämmelse om bindande besked av det Prop. 2012/13:85 slag som nu föreslås i fråga om naturgasledningar. Enligt 2 kap. 4 §

tredje stycket ellagen får regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, nätmyndigheten i det enskilda fallet meddela ett bindande besked om huruvida en eller flera elektriska starkströmsledningar omfattas av föreskrifter om undantag från kravet på koncession.

Det är enligt regeringens bedömning lämpligt att det finns en rätt till motsvarande förhandsbesked när det gäller naturgasledningar. Företagens verksamhetsplanering bedöms bli enklare om tveksamheter om de aktu- ella föreskrifternas tillämplighet på ett enkelt sätt kan undanröjas.

Med hänsyn till det som Naturvårdsverket har anfört bör det under- strykas att det som nu föreslås inte är en möjlighet att i det enskilda fallet bevilja undantag från det gällande koncessionskravet. Ett bindande besked avser i stället frågan huruvida en viss föreskrift är tillämplig eller inte. Det finns inte skäl att befara att förslaget kommer att bidra till en rättstillämpning som inte är enhetlig.

5.2Områdeskoncession

Regeringens bedömning: Det saknas behov av att införa områdes- koncession för distributionsnät för naturgas.

Energinätsutredningens bedömning överensstämmer med rege- ringens.

Remissinstanserna har instämt i utredningens bedömning eller avstått från att framföra invändningar mot den. E.ON Gas Sverige AB har pekat på nödvändigheten av att tydliggöra rollfördelningen mellan de som bedriver transmission respektive de som bedriver distribution och har föreslagit en möjlighet för Energimarknadsinspektionen att pröva frågan om vem av dessa som ska göra en anslutning.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt Energinätsutredningen har de skäl som lades fram till stöd för införandet av områdeskoncession i slutbetänkandet El- och naturgasmarknaderna – Energimarknader i utveckling (SOU 2004:129) inte visat sig ha tillräcklig bärkraft.

Argumenten för en reglering har handlat om behov av att kunna styra utbyggnaden av distributionsnäten i en riktning som är ändamålsenlig och i övrigt lämplig ur ett samhällsperspektiv. Vidare skulle en områdes- koncession kunna bidra till en tryggare naturgasförsörjning genom att den skulle innehålla villkor om bland annat anslutning och underhåll samt att nätägares lämplighet skulle kunna kontrolleras i förväg. Det har även hävdats att regleringen skulle kunna bidra till att skapa förutsätt- ningar för lokala distributionsföretag att bygga ut sina nät på ett rationellt sätt och att den skulle förhindra byggandet av så kallade parallella led- ningar, där en slutförbrukare bygger sig förbi ett lokalt distributionsnät för att undgå överföringskostnader.

Regeringen noterade i propositionen Åtgärder för att stärka kundernas ställning på energimarknaden, m.m. (prop. 2005/06:158) att den gällande regleringen av distributionsnäten i praktiken inte tycktes ha gett upphov

till några problem annat än i enstaka fall och att de problem som identifi-

Prop. 2012/13:85 erats kunde lösas på andra sätt än genom en ändrad koncessionsplikt. Regeringen konstaterade även att ett utvidgat koncessionskrav skulle medföra ökade administrativa krav för såväl verksamhetsutövare som för tillståndsmyndigheten, t.ex. genom den utredning som ska tas fram och övervägas i varje koncessionsärende. Energinätsutredningen har funnit att dessa invändningar är väl motiverade även idag.

Energinätsutredningen har vidare konstaterat att det hittills inte skett någon kraftig utbyggnad av distributionsnäten i Sverige och att näten alltjämt är lokaliserade till så kallade naturliga områden. Energinäts- utredningen har också konstaterat att några mer betydande olägenheter av de slag som tidigare befarats inte har uppkommit och att naturgasmark- naden uppvisar stora skillnader mot elmarknaden i fråga om omfattning och expansion. Energinätsutredningen har även framhållit att naturgas- lagen numera uppställer tydliga och omfattande krav på en nätägares verksamhet, varför intresset av att bedöma en nätägares lämplighet inte är ett starkt argument för regleringen. Energinätsutredningen har sammantaget funnit att det inte finns skäl att införa ett krav på områdes- koncession i naturgaslagen. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Regeringen konstaterar slutligen att de frågor som E.ON väckt bör belysas ytterligare. Regeringen avser att lämna ett uppdrag till Energi- marknadsinspektionen att analysera frågorna närmare.

5.3Koncessionsbefriade naturgasledningar

Regeringens bedömning: Den nuvarande avgränsningen mellan kon- cessionspliktiga och icke-koncessionspliktiga naturgasledningar bör bestå.

Energinätsutredningens förslag: Koncession ska inte krävas för naturgasledning vars huvudsakliga användning är att överföra naturgas till slutförbrukare inom ett avgränsat geografiskt område.

Remissinstanserna: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har avstyrkt förslaget. MSB har anfört att den nuvarande regle- ringen är mycket tydlig. Utredningens förslag ger enligt MSB:s mening ett betydligt vidare tolkningsutrymme. Enligt MSB kan en tolkning av den nya bestämmelsen försena ett projekt med mer än två år, varför den nya regleringen snarast skulle försvåra för företagen. Miljööverdomstolen har ifrågasatt om benämningen ”avgränsat geografiskt område” är till- räckligt preciserad, och om det inte är motiverat att kräva koncession för större geografiska områden, även om dessa är avgränsade. Naturvårds- verket har anfört att det är anmärkningsvärt att utredningen inte inne- håller analyser eller bedömningar av förslagets miljökonsekvenser. Jord- bruksverket har anfört att det är viktigt att ett eventuellt utvidgat kon- cessionskrav för naturgas inte omfattar någon ensamrätt till byggnation och drift av lagringsanläggningar, förgasningsanläggningar och produktionsanläggningar för biogas. Skulle så vara fallet, skulle detta kunna riskera att hämma den fortsatta biogasutvecklingen. Övriga remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller inte haft några

invändningar mot det.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2 kap. 1 § naturgaslagen Prop. 2012/13:85 är naturgasledningar som är belägna efter en mät- och reglerstation inte koncessionspliktiga. Dessa ledningar överför naturgas till ett lägre tryck

lokalt eller regionalt. Som MSB har framhållit är den avgränsningen tydlig och därmed lätt att tillämpa utifrån hur det svenska naturgasnätet ser ut i dag. Det finns i dag inga konkreta planer på att öppna upp nya tillförselvägar för naturgas till landet av sådant slag att bestämmelsen skulle bli svårare att tillämpa. Inte heller kan det förväntas ske någon kraftig utbyggnad av distributionsnäten på ett sätt som skulle medföra olägenheter för samhället eller naturgassektorn om den nuvarande avgränsningen behålls.

Det är vidare uppenbart att den föreslagna avgränsningen medger ett större utrymme för tolkning än den nuvarande, vilket skulle kunna leda till osäkerhet bland företagen om vilka naturgasledningar som omfattas av koncessionskravet. Detta skulle troligen medföra att antalet koncessionsärenden skulle öka med åtföljande ökade administrativa kostnader för företagen och staten.

Det är också osäkert om en ändrat koncessionskrav i praktiken skulle innebära att koncessionsplikten inskränks eller utökas i förhållande till den nuvarande regleringen.

Mot bakgrund av det nu anförda anser regeringen inte att det finns till- räckliga skäl att i nuläget ändra den gällande avgränsningen mellan kon- cessionspliktiga och icke-koncessionspliktiga naturgasledningar.

6	Tarifftillsynen
6.1	Förhandsprövningens utformning

Regeringens förslag: De samlade intäkter som ett naturgasföretag
högst får uppbära från överföring av naturgas, lagring av naturgas,
eller tillträde till förgasningsanläggning under en tillsynsperiod ska
fastställas i förväg av tillsynsmyndigheten.
En intäktsram ska beslutas i förväg för ett företag som bedriver
överföring av naturgas eller innehar en lagringsanläggning eller en
förgasningsanläggning.
En intäktsram ska beslutas var för sig för transmission, distribution,
lagring i lagringsanläggning och drift av förgasningsanläggning.
Ett beslut om intäktsram för transmission ska omfatta även intäkter
från lagring i rörledning.
Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer delvis med
regeringens. Den väsentliga skillnaden består i att Energimarknads-
inspektionens förslag avser nättariffer och andra intäkter från över-
föringsverksamhet och omfattar inte intäkter från lagring eller förgasning
av naturgas.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har ställt sig i
huvudsak positiva till införandet av förhandsprövning av intäkter från		27

Prop. 2012/13:85 överföring av naturgas. Affärsverket svenska kraftnät har anfört att för- handsprövningen även bör omfatta lagring i transmissionsledning, s.k. line-pack. Förvaltningsrätten i Linköping har framfört att det hade varit värdefullt med en djupare analys av skillnader och likheter vad gäller tillsynen av gas och el samt en utförligare motivering till varför reglerna kan överföras ograverat från ett regelkomplex till ett annat. Fastighets- ägarna Sverige har påpekat att de konsekvenser som förslaget innebär inte är grundligt analyserade ur ett kundperspektiv. Svenskt Näringsliv har anfört att förhandsregleringen på elsidan bör utvärderas innan en motsvarande reglering införs i naturgaslagen (2005:403) och att lag- förslaget saknar kundperspektiv.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt promemorians förslag ska även intäkter från anslutning till natur- gasledning och andra anläggningar omfattas av intäktsramen.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping har framhållit för- delarna med att en intäktsram beslutas var för sig för transmission, distri- bution, lagring i lagringsanläggning och drift av förgasningsanläggning. Enligt domstolens mening bör detta medföra en mer konkret och hanter- lig prövning vid fastställande av intäktsramen. Förvaltningsrätten i Linköping har efterlyst en närmare redogörelse för syftet med förslaget i promemorian att låta anslutningsavgifterna omfattas av förhandsregle- ringen och vilka konsekvenser detta kommer att medföra. Swedegas AB har anfört att det skulle uppstå effektivitetsvinster för ett bolag av Swedegas karaktär, vilka marknaden som helhet skulle få nytta av, om all form av lagring omfattas av intäktsramen för transmission. Bolaget har föreslagit att Energimarknadsinspektionen ska bemyndigas att avgöra om lagring kan ingå i intäktsramen för transmission. E.ON Gas Sverige AB har anfört att en sådan modell skulle kunna utnyttjas för att höja avgifterna för transmission utöver vad som är skäligt ur ett kundperspek- tiv. Plast- och Kemiföretagen har konstaterat att någon djupare analys av skillnader och likheter vad gäller tillsynen av gas och el inte har genom- förts och att slutsatsen för att samma modell ska tillämpas också på naturgasområdet känns bristfälligt utredd. Plast- och Kemiföretagen har framhållit att naturgasmarknaden skiljer sig från elmarknaden i flera avseenden vilket motiverar en utformning av tillsynen som är anpassad efter just förhållandena på naturgasmarknaden. Enligt Plast- och Kemi- företagen bör detta vara den primära utgångspunkten för regleringen. Att Energimarknadsinspektionens arbete underlättas är inget självändamål. Plast- och Kemiföretagen har också anfört att det är oklart vilka kunder som ska betala för förgasningsanläggningar och att de kunder som utnyttjar anläggningarna bör betala för det inom ramen för de separata intäktsramarna. Plast- och Kemiföretagen har även påpekat att det inte är rimligt att naturgasföretagen både tar betalt för balansering av gas i nätet och att intäktsramen omfattar intäkt från lagring i rörledning. Slutligen har Plast- och Kemiföretagen avvisat promemorians förslag om att intäkter från anslutningsavgifter ska omfattas av intäktsramen, eftersom kunderna står för full kostnadstäckning för anslutningarna.

Remissinstanserna har i övrigt antingen tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Gasmarknadsdirektivets krav

Av artikel 41.6 a i gasmarknadsdirektivet framgår att tillsynsmyndig- heten ska ansvara för att, innan dessa träder i kraft, fastställa eller god- känna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för anslutning och tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och distributionstariffer, samt villkor och tariffer för tillträde till LNG- anläggningar (förgasningsanläggningar med den terminologi som används i naturgaslagen). Enligt gasmarknadsdirektivet ska dessa tariffer eller metoder utformas så att nödvändiga investeringar i näten och LNG- anläggningarna kan göras på ett sätt som gör det möjligt att säkra nätens och LNG-anläggningarnas funktion på längre sikt.

Beträffande lagring av naturgas följer av artikel 41.1 n i gasmarknads- direktivet, såvitt är av intresse för Sveriges del, att tillsynsmyndigheten ska övervaka och granska villkoren för tillträde till lagring, lagring av gas i rörledningar och andra stödtjänster enligt artikel 33.

I gasmarknadsdirektivet uppställs alltså inget krav på att villkoren för lagring av naturgas ska förhandsprövas på samma sätt som tarifferna för tillträde till gasnät och förgasningsanläggningar. Av artikel 33 i gas- marknadsdirektivet följer att medlemsstaterna kan välja mellan ett system med förhandlat eller reglerat tillträde till lager. I Sverige infördes ett reglerat tillträde till lager den 1 juli 2005 (prop. 2004/05:62).

Av artikel 29 i gasmarknadsdirektivet följer vidare att det är tillåtet att under vissa förutsättningar bedriva verksamhet med kombinerat ansvar för transmission, distribution, lager och förgasning. Ett kombinerat systemansvar med transmission, distribution och lager förekommer redan i dag i Sverige. Med tanke på de planer som finns på att investera i för- gasningsanläggningar är det möjligt att även förgasning kan komma att omfattas av ett sådant kombinerat systemansvar. Regeringen bedömer att bestämmelserna blir mer tydliga och förutsägbara för de naturgasföretag som har att tillämpa dem, om samma krav ställs oavsett vilket system- ansvar det är fråga om. Ett sådant system underlättar även Energimark- nadsinspektionens tillsyn och är i linje med ambitionen att tillsynen av energimarknaderna i Sverige ska kunna bedrivas efter likartade principer.

Den svenska regleringen

Enligt 6 kap. 1 och 2 §§ naturgaslagen ska avgifter för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 § samt tariffer för överföring, lagring och förgasning av naturgas vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande. I 6 kap. 5 § finns bestämmelser om förhandsprövning avseende avgifter och övriga villkor för anslutning till naturgasledningar, överföring av naturgas och tillträde till förgasningsanläggningar. Ett naturgasföretag får inte börja tillämpa sådana villkor förrän de metoder som har använts för att utforma villkoren har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas om metoderna kan antas leda till att avgifterna eller tarifferna uppfyller kraven på att de ska vara objektiva och icke-diskriminerande. När det gäller villkorens skälighet utövas tillsynen i efterhand.

Prop. 2012/13:85

Förhandsprövningen av elnätstariffer

I ellagen (1997:857) har det införts bestämmelser om förhandsprövning av nättariffer som motsvarar den tillsynsmodell som nu föreslås ska gälla naturgasmarknaden. Det görs sålunda en förhandsprövning av tarifferna för överföring av el och anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Prövningen sker genom att de samlade intäkter som en nätkoncessions- havare högst får uppbära från elnätsverksamheten under en tillsyns- period, en intäktsram, fastställs i förväg. Intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamheten under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksam- heten.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012. Bakgrunden till de nya bestämmelserna var att det ansågs råda tvekan om att den dåvarande lagstiftningen uppfyllde kraven enligt Europarlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upp- hävande av direktiv 96/92/EG (EGT L 176 15.7.2003, s 37, Celex 32003L0054) när det gällde förhandsgodkännande av tariffer eller metoderna för att fastställa dem.

Direktiv 2003/54/EG har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55, Celex 32009L0072), det s.k. elmarknads- direktivet. När det gäller förhandsprövningen är kraven dock i huvudsak oförändrade. De krav på förhandsprövning som ställs upp i gasmark- nadsdirektivet är utformade på samma sätt.

Intresset av en likartad tillsyn

Det får anses vara angeläget att tillsynen av energimarknaden i Sverige bedrivs på ett likartat sätt, oavsett energislag och verksamhetsinriktning. Detta bör underlätta såväl tillsynsmyndighetens som naturgasföretagens verksamhet samt bidra till en ökad förutsägbarhet på naturgasmarknaden för både kunder och företag. Regeringen ser även ett visst värde i att kraven på förhandsprövning genomförs på ett i stora drag likartat sätt när det gäller elmarknadsdirektivet och gasmarknadsdirektivet. Mot den bakgrunden bör ett likartat system för förhandsprövning införas även i naturgaslagen. Som Plast- och Kemiföretagen har antytt bör dock den närmare utformningen av förhandsregleringen i första hand styras av de särskilda förhållanden som gäller för naturgasmarknaden.

Förhandsregleringens omfattning

I linje med intresset att tillsynsmyndigheten ska bedriva ett så likartat arbete som möjligt, oavsett energislag, ligger att även olika tjänster inom samma energiområde hanteras på ett liknande sätt. Förhandsprövningen bör därför omfatta intäkter från överföring av naturgas, lagring av natur- gas och tillträde till en förgasningsanläggning. Även andra intäkter som är direkt knutna till de olika verksamheterna bör omfattas av regleringen. På samma sätt som på elsidan bör en intäktsram beräknas med utgångs- punkt i kostnaderna för verksamheten (se närmare avsnitt 7.2).

Den modell som används bör utgå från de anläggningar som används i verksamheten. Härigenom undviks risken för att en och samma kostnad för en tillgång som används i flera olika verksamheter tillgodoräknas naturgasföretaget flera gånger. Redan av den anledningen är det inte lämpligt att som Swedegas AB föreslagit, låta all lagringsverksamhet ingå i samma intäktsram. Regeringen föreslår att en intäktsram fastställs var för sig för transmission, distribution, lagring i lagringsanläggning och drift av förgasningsanläggning, samt att en intäktsram för transmission även ska omfatta intäkter från lagring i rörledning, s.k. line-pack.

Plast- och Kemiföretagen har framfört kritik mot promemorians för- slag om att anslutningsavgifterna ska omfattas av intäktsramen. Rege- ringen konstaterar att om anslutningsintäkterna omfattas av förhands- regleringen på naturgasområdet kan detta medföra att kunderna får betala för anslutningar genom anslutningsavgifter och avgifter för överföring av naturgas i en omfattning som gör att naturgasföretagen sammantaget får orimligt mycket betalt för sina anslutningar. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att intäktsramen inte bör omfatta intäkter från anslutning till naturgasledning och andra anläggningar. I avsnitt 7.2 behandlas frågan om hur intäktsramen ska justeras för det fall det i kapi- talbasen ingår tillgångar som genererar intäkter i form av anslutnings- avgifter.

Plast- och Kemiföretagen har ställt sig frågande till vem som betalar för förgasningsanläggningar. Regeringens förslag innebär att en särskild intäktsram kommer att fastställas för drift av förgasningsanläggning. Det innebär att ett företags intäkter, som främst avser avgifter som kunder betalar för tillträde till anläggningen, måste hålla sig inom intäktsramen. Enligt 1 kap. 5 § naturgaslagen avses med förgasningsanläggning en anläggning för förgasning av kondenserad naturgas, om anläggningen är ansluten till en naturgasledning som används för överföring av naturgas. Några sådana anläggningar existerar inte i dag i Sverige. Förslaget inne- bär att om en förgasningsanläggning enligt definitionen skulle etableras i framtiden kommer intäkter från de kunder som får tillträde till anlägg- ningen att omfattas av förhandsprövningen.

Plast- och Kemiföretagen har slutligen anfört att det inte är rimligt att lagring i rörledning, s.k. line-pack, omfattas av intäktsramen samtidigt som ett företag tar betalt för balanseringen av gas i näten. Intäkter från line-pack omfattas av intäktsramen transmission. Balanseringen omfattas inte av förhandsregleringen. Ett naturgasföretag får naturligtvis inte kringgå taket i intäktsramen genom att ta betalt för samma tjänst även i en verksamhet som faller utanför ramen. I sammanhanget bör framhållas att villkoren i balansavtalen är underkastade tillsynsmyndighetens pröv- ning enligt 7 kap. 5 § naturgaslagen (se avsnitt 9.1).

Bör regelverket införas nu?

Som några av remissinstanserna antytt har förebilden till förslaget, näm- ligen bestämmelserna om intäktsram i ellagen nyligen trätt i kraft och därför ännu inte hunnit följas upp närmare. Fördelarna med en enhetlig reglering måste dock anses väga tyngre. Det finns däremot anledning att noga följa utvecklingen på elsidan, inte minst ur ett kundperspektiv, och

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 återkomma med förslag på ändringar i naturgaslagen om det skulle vara påkallat.

6.2Fastställande av intäktsram

6.2.1Underlag för fastställandet

Regeringens förslag: Ett naturgasföretag som omfattas av förhands- prövningen ska lämna in förslag till intäktsram till tillsynsmyndig- heten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget.

	Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer med rege-
	ringens.
	Remissinstanserna har inte berört frågan särskilt.
	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Plast- och Kemiföretagen har anfört att förslaget
	skapar en omvänd bevisbörda och saknar kundperspektiv eftersom det
	innebär att naturgasföretaget, som eftersträvar vinstmaximering, föreslår
	sin egen intäkt. Enligt Plast- och Kemiföretagen bör det vara tillsyns-
	myndigheten som tar fram en skälig intäktsram, sedan naturgasföretaget
	lämnat uppgifter om sin kapitalbas och sina underhållskostnader.
	Skälen för regeringens förslag: Naturgasföretagen måste tillhanda-
	hålla det underlag som krävs för att fastställa en intäktsram. Det förenklar
	processen om naturgasföretaget lämnar in inte bara relevanta uppgifter
	om sin verksamhet till myndigheten utan också ett motiverat förslag till
	intäktsram, baserat på de krav som naturgaslagen ställer på utformningen
	av intäktsramen. En sådan rapporteringsskyldighet innebär en något
	tyngre administrativ börda för berörda företag. Det kan emellertid förut-
	sättas att naturgasföretaget utarbetar underlag för en egen bedömning av
	vad som är en rimlig intäktsram, oavsett om detta är ett i lagen uppställt
	krav eller inte. Fördelarna med att ett naturgasföretag kommer in med ett
	motiverat förslag till tillsynsmyndigheten är att myndigheten redan
	inledningsvis får besked om vilken intäktsram som företaget anser vara
	rimlig och vilka grunder naturgasföretaget har för sin bedömning. Till-
	synsmyndigheten ges på så sätt möjlighet att tidigt ta ställning till de
	argument som naturgasföretaget för fram.
	Med hänsyn till de synpunkter som Plast- och Kemiföretagen har fram-
	fört bör det framhållas att förslaget inte på något sätt innebär att det råder
	en presumtion för att intäktsramen ska bestämmas i enlighet med natur-
	gasföretagets förslag. Däremot ger förslaget förutsättningar för en grund-
	lig prövning av naturgasföretagets förslag vilket är till fördel för
	kunderna.
	Tillsynsmyndigheten ska vara skyldig att meddela beslut om intäkts-
	ramen för samtliga företag som omfattas av regleringen före tillsyns-
	periodens början. Om det skulle inträffa att ett företag inte kommer in
	med det föreskrivna underlaget, fråntar detta inte myndigheten dess
	skyldighet att fastställa en intäktsram. I ett sådant fall får myndigheten
	utgå från de uppgifter som finns tillgängliga. Det bör understrykas att
	eventuella felaktigheter i beslutet kan hanteras genom att intäktsramen
32	blir föremål för omprövning i efterhand (se avsnitt 6.3.1).

6.2.2

Beslut om fastställande av intäktsramen

Prop. 2012/13:85

Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten ska meddela beslut om intäktsram senast två månader innan tillsynsperioden börjar. I beslutet ska det anges vilka uppgifter och metoder som har använts vid pröv- ningen.

En tillsynsperiod ska vara fyra kalenderår, om det inte finns sär- skilda skäl för en annan tidsperiod.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förutom att Energimarknadsinspektionens förslag inte omfattar intäkter från lagring av naturgas och tillträde till en förgasnings- anläggning.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för- slaget särskilt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Plast- och Kemiföretagen har anfört att en till- synsperiod på fyra kalenderår kan vara ändamålsenlig under förutsättning att det finns en möjlighet för kunderna till omprövning av för höga tariffer.

Skälen för regeringens förslag

Tidpunkten för fastställandet

Eftersom naturgasföretaget behöver viss tid att anpassa sina avgifter efter tillsynsmyndighetens beslut om en intäktsram, måste beslutet fattas en tid innan intäktsramen ska börja gälla. Samtidigt bör inte beslutet fattas alltför lång tid före en ny tillsynsperiods början, eftersom det är viktigt att de uppgifter som ligger till grund för intäktsramen är så aktuella som möjligt. Intäktsramen bör mot denna bakgrund fastställas senast två månader innan tillsynsperioden börjar.

Innehållet i beslutet

Beslutet om intäktsram kommer att föregås av att tillsynsmyndigheten inom naturgaslagens ramar beräknar en total intäkt för tillsynsperioden. En sådan beräkning kommer att kräva metoder samt inkludera prognoser och ett stort antal uppgifter och antaganden om de förutsättningar som kommer att gälla för den aktuella verksamheten under tillsynsperioden.

Det finns tydliga fördelar med att i beslutet om intäktsramen ange såväl det belopp som intäktsramen får uppgå till som de uppgifter och metoder som tillämpats vid beräkningen. På detta sätt skapas en förutsebarhet för både kunder och företag om intäktsramens storlek utifrån de antaganden som legat till grund för beslutet. Naturgasföretagen vet därmed hur stora intäkter de kan ta ut från kunderna i form av avgifter under den kommande tillsynsperioden, förutsatt att det råder överensstämmelse med de förutsättningar som ligger till grund för fastställandet av intäkts- ramen. En sådan ordning underlättar även för tillsynsmyndigheten att följa upp hur verkligheten utfaller i förhållande till de uppgifter och prognoser som lagts till grund för beslutet om intäktsramen.

Prop. 2012/13:85 Beslut om intäktsram förutsätter en stor grad av precisering. Det bör därför i lagen införas en uttrycklig skyldighet för tillsynsmyndigheten att förutom intäktsramens belopp också redovisa de uppgifter och de metoder som legat till grund för beräkningen av ramen (jfr 20 § förvalt- ningslagen [1986:223]).

Tillsynsperiodens längd

Enligt ellagen (1997:857) ska en tillsynsperiod vara fyra kalenderår, om det inte finns särskilda skäl för en annan tillsynsperiod. De överväganden som ligger bakom regleringen på elområdet är i huvudsak giltiga även när det gäller naturgasföretagens intäkter.

En tidsperiod på fyra år innebär att naturgasföretagen får besked i för- väg om hur stora deras intäkter får bli under en längre tidsrymd. En sådan förutsägbarhet underlättar företagens planering av underhåll och nyinvesteringar. Vidare kan kostnader för underhåll och reparationer på grund av oförutsedda händelser fördelas över perioden. Samma fördelar gäller kostnader uppkomna på grund av skillnader mellan varma och kalla år.

En längre tillsynsperiod underlättar administrationen av förhands- prövningen. En längre tillsynsperiod innebär att färre beslut om fast- ställande totalt sett kommer att meddelas av myndigheten, vilket innebär att det finns mer tid för myndigheten att förbereda sina beslut och utöva fortlöpande tillsyn. Arbetsbördan kan på detta sätt fördelas över en längre tid. En längre tillsynsperiod innebär även att färre beslut fattas som kan överklagas till domstol.

En nackdel med längre tillsynsperioder är att ett naturgasföretag är skyldigt att vara i fas med intäktsramen först när tillsynsperioden är till ända. Det är således inte helt uteslutet att förhållandevis stora prisvaria- tioner kan förekomma under perioden, vilket kan vara negativt för kunderna.

En annan avigsida är att tillsynsmyndigheten inte snabbt kan ändra ett beslut om exempelvis en felaktig intäktsram. Ett felaktigt beslut kan således leda till att naturgasföretagens kunder får betala högre avgifter än vad de egentligen skulle behöva göra. Ju längre tillsynsperioden är, desto högre summor kan kunderna komma att få betala. Vidare kan det vara en nackdel för naturgasföretaget om det under en längre tid får sväva i ovisshet om vilken betydelse en oväntad händelse kan få, om intäkts- ramen kan omprövas först efter tillsynsperiodens slut. Sådana problem kan emellertid i någon omfattning avhjälpas genom att en möjlighet till omprövning under tillsynsperioden införs i lagen.

Regeringen bedömer att fördelarna med en längre tillsynsperiod över- väger nackdelarna och föreslår därför att tillsynsperioden i normalfallet ska vara fyra kalenderår på samma sätt som på elområdet.

Ur ett administrativt perspektiv skulle det underlätta om tillsyns- perioden inte sammanföll i tiden för samtliga naturgasföretag. En sådan ordning skulle emellertid innebära att naturgasföretagen inte behandlades lika. Tillsynsperioden bör därför börja löpa vid samma tidpunkt för samtliga naturgasföretag.

Undantag i vissa fall	Prop. 2012/13:85
När det gäller nya naturgasföretag kan det vara olämpligt att den första
tillsynsperioden tar sin början den 1 januari ett kalenderår, eftersom
verksamheten bör kunna inledas dessförinnan. Det är dock önskvärt att
tillsynsperioderna så långt som möjligt sammanfaller i tiden för samtliga
naturgasföretag. Regeringen föreslår därför att det ska vara möjligt att i
undantagsfall fastställa en tillsynsperiod som inte sammanfaller med
kalenderår och som inte är fyra år. När det gäller ett nytt naturgasföretag
är det lämpligt att den första tillsynsperioden slutar samtidigt som den
fyraåriga period som gäller för det stora flertalet naturgasföretag. På så
sätt kan det nya företaget komma i fas med övriga naturgasföretag.

6.3Omprövning av intäktsramen

6.3.1Omprövning under tillsynsperioden

Regeringens förslag: Den fastställda intäktsramen ska på ansökan av ett naturgasföretag som omfattas av ramen kunna ändras av tillsyns- myndigheten under tillsynsperioden, om det finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäktsramen eller om det annars finns särskilda skäl. Ett ärende om omprövning ska handläggas skyndsamt.

Ett beslut om intäktsram ska ändras under tillsynsperioden om naturgasföretaget har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter som i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek, om beslutet har fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta i mer än ringa omfattning har inverkat på intäkts- ramens storlek, om tillgångar har överlåtits under tillsynsperioden och detta i väsentlig omfattning inverkar på intäktsramens storlek eller om det annars finns särskilda skäl.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer delvis med regeringens. I sak består skillnaden i att Energimarknadsinspektionen inte har föreslagit att en fastställd intäktsram ska kunna ändras med anledning av att tillgångar har överlåtits under tillsynsperioden.

Remissinstanserna: Avfall Sverige har anfört att omprövning till följd av omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäkts- ramen ska ske under förutsättning att ökningen beror på förändringar i inmatningen av gas till nätet som inte förutsågs vid fastställandet av intäktsramen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Plast- och Kemiföretagen har påpekat att det saknas en motsvarande möjlighet för kunderna att under tillsynsperioden påkalla ändring av tariffer och att rekvisiten ”väsentlig ökning av intäkts- ramen eller andra särskilda skäl” inte skapar visshet om när intäktsramen kan tillåtas omprövas. Enligt Plast- och Kemiföretagen leder faktiska investeringar som naturgasföretaget genomför under tillsynsperioden till att ny utrustning tas in i kapitalbasen till det faktiska belopp som investe-

ringen löper på under fyraårsperioden. Någon annan händelse kan det

Prop. 2012/13:85

enligt Plast- och Kemiföretagen knappast vara fråga om och det är enligt organisationen inte acceptabelt att all risk i naturgasnätsverksamhet ska ligga på kunderna. Såväl över- som underuttag som innebär en väsentlig förändring ska enligt Plast- och Kemiföretagen regleras under inne- varande period. Avfall Sverige befarar att det inte kan anses självklart att förändringar i inmatningen av gas till nätet som inte förutsågs vid fast- ställandet av intäktsramen kommer att innefattas i rekvisiten ”omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäkts- ramen” eller utgöra ”särskilda skäl”. Avfall Sverige står därför kvar vid ståndpunkten att ett beslut om intäktsram även ska kunna ändras om ökningen av intäktsramen beror på förändringar i inmatningen av gas till nätet som inte förutsågs vid fastställandet av intäktsramen.

Skälen för regeringens förslag

Allmänna överväganden

Den fastställda intäktsramen bör som regel inte kunna ändras under en tillsynsperiod utan först när tillsynsperioden är slut, om det finns skäl för en omprövning. Inte minst med hänsyn till att tillsynsperioden sträcker sig över fyra år kan emellertid situationer uppkomma som inte kunnat förutses vid fastställandet av intäktsramen. I vissa fall kan då en ändring av intäktsramen vara påkallad.

Omprövning på ansökan av naturgasföretaget

Det kan till en början finnas ett intresse hos naturgasföretaget att få den fastställda intäktsramen omprövad. Exempelvis kan förutsättningarna för att bedriva verksamheten ha förändrats på ett sätt som inte förutsågs i de prognoser som lagts till grund för beslutet. De nya förutsättningarna kan vara sådana att de, om de hade varit kända, i hög grad skulle ha påverkat fastställandet av intäktsramen. För att inte ansökningar om ändringar av mindre betydelse för naturgasföretagen ska belasta tillsynsmyndigheten bör inte alla ändrade förutsättningar utgöra grund för omprövning. En ändring av intäktsramen bör i dessa fall endast kunna ske om det finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäkts- ramen eller om det annars föreligger särskilda skäl. Bedömningen är att detta är en lämplig avvägning mellan naturgasföretagets intresse av en ändrad intäktsram och samhällets intresse av att intäktsramen ligger fast. Vad som bör betraktas som väsentligt får avgöras från fall till fall. I första hand bör man se till den justering av intäktsramen som ansökan avser i förhållande till den totala ramen. Även en lagändring som medför stora konsekvenser för ett enskilt naturgasföretag bör utgöra ett särskilt skäl för att ändra en intäktsram under en tillsynsperiod.

Av praktiska skäl bör ett avslagsbeslut från tillsynsmyndigheten efter en ansökan från ett naturgasföretag om att ändra en fastställd intäktsram inte kunna överklagas. Naturgasföretaget riskerar inte att drabbas av någon beaktansvärd rättsförlust genom en sådan ordning. Som framgår i avsnitt 6.3.2 ska nämligen en omprövning av intäktsramen kunna ske efter tillsynsperiodens slut. Det framstår därför inte som motiverat att belasta domstolarna med överklaganden även under den pågående till- synsperioden.

Omprövning på begäran av naturgaskunder

Med anledning av vad Plast- och Kemiföretagen anfört vill regeringen framhålla att bestämmelserna om fastställande av intäktsramen gäller företagens samlade intäkter under en tillsynsperiod och inte de kund- specifika avgifterna, även om dessa naturligtvis är beroende av intäkts- ramens storlek. En rätt för kunderna att begära omprövning av intäkts- ramen skulle enligt regeringens bedömning leda till en omotiverad belastning för tillsynsmyndigheten och domstolarna. Kundernas intresse i detta avseende tillgodoses i stället genom den möjlighet som finns för tillsynsmyndigheten att göra en omprövning av intäktsramen under till- synsperioden och den omprövning som kan bli aktuell efter tillsyns- perioden.

Omprövning på initiativ av tillsynsmyndigheten

Förutom de fall då det är ett naturgasföretag som önskar ändring av intäktsramen kan det finnas fall då tillsynsmyndigheten bör ändra ramen utan ansökan. En avvägning måste i så fall göras mellan det enskilda företagets behov av att kunna förlita sig på att beslutet står fast och inrätta sig efter det och samhällets eller kundernas intresse av att ett beslut snabbt ska kunna ändras på grund av nya förutsättningar.

Den fastställda intäktsramen har vanligen beräknats utifrån de upp- gifter som naturgasföretaget har lämnat. Beslutet får konsekvenser inte bara för naturgasföretagen utan även för naturgasföretagens kunder och detta under en förhållandevis lång tid. Det framstår därför som motiverat att ändra intäktsramen redan under tillsynsperioden om naturgasföretaget har lämnat felaktiga eller bristfälliga uppgifter som har inverkat på beslutets innehåll och påverkan på intäktsramen inte är ringa. Vid bedömningen av om en ändring är av ringa omfattning bör man se till beloppsändringens storlek i förhållande till hur stor den beslutade intäkts- ramen är.

Kundintresset talar också för att ett beslut ska kunna ändras om det har fattats på felaktigt eller ofullständigt underlag även om naturgasföretaget har lämnat i och för sig korrekta uppgifter. I sådana fall bör emellertid företagets skyddsbehov tillmätas större vikt. En ändring bör därför kunna ske endast när underlaget varit uppenbart felaktigt eller ofullständigt. Att ett beslut får ändras på grund av exempelvis skriv- eller räknefel framgår redan av 26 § förvaltningslagen (1986:223).

I fall att ett naturgasföretag överlåter en tillgång som används inom en verksamhet som omfattas av en intäktsram, och detta i väsentlig omfatt- ning bedöms inverka på intäktsramen, framstår det som rimligt att detta bör kunna föranleda en ändring av intäktsramen redan under tillsyns- perioden.

Ett beslut bör även kunna ändras om det annars föreligger särskilda skäl. Det kan t.ex. vara fråga om en lagändring eller en ny EU-förordning som gör det nödvändigt att justera intäktsramen. Frågan om ändring av intäktsramen under tillsynsperioden med anledning av tillsynsmyndig- hetens eller allmän förvaltningsdomstols avgörande avseende en tidigare tillsynsperiod behandlas i avsnitt 6.3.3.

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85	Särskilt om biogas
	Avfall Sverige har som skäl för sin inställning till förslaget anfört att
	marknaden för biogas är ny och omogen varför förutsägbarheten på den
	marknaden är mindre än på elmarknaden och att detta bör beaktas vid
	utformningen av regleringen. Avfall Sverige har vidare framhållit att det
	är angeläget att systemet inte får en sådan utformning att nätägaren mot-
	sätter sig anslutningen av nya anläggningar eller kapacitetsförändringar
	hos befintliga anläggningar som av någon anledning inte förutsågs vid
	framtagande av underlag för aktuell intäktsram.
	När det gäller Avfall Sveriges synpunkter konstaterar regeringen
	följande. Med naturgas avses, enligt definitionen i 1 kap. 2 § naturgas-
	lagen, även biogas, gas från biomassa och andra gaser i den mån det är
	tekniskt möjligt att använda dessa gaser i naturgassystemet. Därmed
	finns en skyldighet för den som innehar en naturgasledning att ansluta
	ledningar för biogas och överföra sådan gas på samma sätt som när det
	gäller egentlig naturgas. I den utsträckning inmatning av biogas i näten
	leder till förändringar av intäktsramen kommer detta beaktas inom ramen
	för de omprövningsmöjligheter som finns under och efter tillsyns-
	perioden.

	6.3.2	Omprövning efter tillsynsperioden

	Regeringens förslag: Intäktsramen ska omprövas efter tillsyns-
	periodens slut, om det finns skäl att anta att ramen är större än vad
	som är motiverat av senare kända förhållanden och avvikelsen inte är
	ringa. Ett beslut i frågan om ändring av intäktsramen meddelas senast
	tio månader efter tillsynsperiodens slut, om det inte finns särskilda
	hinder. Om tillsynsmyndigheten avser att meddela beslut vid en senare
	tidpunkt, ska naturgasföretaget underrättas om det inom den nämnda
	tiden. Har en sådan underrättelse inte skett ska myndigheten inte få
	meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för naturgasföre-
	taget.
	Ett naturgasföretag ska inom fyra månader efter tillsynsperiodens
	slut få ansöka om att intäktsramen för perioden ska ökas. En sådan
	ansökan ska handläggas skyndsamt.
	Vid omprövningen ska tillsynsmyndigheten kontrollera om de
	antaganden som legat till grund för beslutet om fastställande av
	intäktsram överensstämmer med det faktiska utfallet under perioden.
	Vid bedömningen ska myndigheten tillämpa samma bestämmelser och
	utgå från de uppgifter och metoder som myndigheten har använt vid
	fastställandet av intäktsramen och som anges i beslutet om denna.
	Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer i sak med
	regeringens.
	Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för-
	slaget särskilt.
	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Svensk Energi har anfört att omprövning av
	intäktsramen efter tillsynsperioden alltid bör ske på initiativ av tillsyns-
38	myndigheten, vilket skulle vara administrativt sett mycket enklare för

alla berörda företag. Plast- och Kemiföretagen har anfört att det är	Prop. 2012/13:85
väsentligt att tillsynsmyndigheten förfogar över tillräckliga resurser så att
möjligheten till omprövning verkligen blir ett skarpt verktyg. Plast- och
Kemiföretagen har vidare framfört att det saknas skäl för att göra undan-
tag för ringa överdebitering eftersom under- och överskott ska påverka
intäktsramen i den följande tillsynsperioden. Plast- och Kemiföretagen
noterar att ett motsvarande krav inte gäller för naturgasföretagens rätt att
begära att intäktsramen ska ökas och anser att kundernas osäkerhet inte
tillmäts tillräcklig betydelse.
Skälen för regeringens förslag
Tillsynsmyndighetens granskning
Efter tillsynsperiodens slut måste tillsynsmyndigheten göra en avstäm-
ning mellan de antaganden och förutsättningar som legat till grund för
den i förväg fastställda intäktsramen och det faktiska utfallet. Det är t.ex.
fråga om investeringar och kostnader i den aktuella verksamheten. I
myndighetens tillsyn ingår också att göra en jämförelse mellan naturgas-
företagens samlade, faktiska intäkter och den fastställda intäktsramen.
Omprövning på initiativ av myndigheten
Med hänsyn till kundernas och samhällets intresse av låga avgifter och
kostnadseffektiva verksamheter bör tillsynsmyndighetens utvärdering
främst syfta till att klarlägga om den beslutade intäktsramen är för hög
när det verkliga utfallet beaktas. Därför bör tillsynsmyndigheten kunna
ompröva intäktsramen på eget initiativ bara i de fall då det kan antas att
intäktsramen bör minskas. Detta gör det också möjligt att i högre grad
koncentrera tillsynsmyndighetens resurser till de fall där det är angeläget
att omprövning sker. För att uppnå en effektiv resursanvändning bör, till
skillnad mot vad Plast- och Kemiföretagen anser, omprövning inte ske
om avvikelsen från intäktsramen kan antas vara ringa. För att modellen
ska fungera är det naturligtvis viktigt att, som Plast- och Kemiföretagen
påpekat, Energimarknadsinspektionen förfogar över tillräckliga resurser
för att lösa uppgiften.
Hänsyn måste tas till naturgasföretagens behov av förutsägbarhet i
verksamheten. En omprövning på myndighetens initiativ bör därför ske
inom en förhållandevis kort tid efter tillsynsperiodens slut. Beslut bör
därför i de flesta fall meddelas inom en fast tidsgräns. En sådan gräns
måste sättas med beaktande av att naturgasföretaget först ska ha tid att
sammanställa och komma in med uppgifter, varefter tillsynsmyndigheten
ske bereda ärendet. Vid en sammanvägd bedömning får det anses vara
lämpligt att i likhet med vad som gäller på elområdet, ett beslut meddelas
senast tio månader efter tillsynsperiodens slut.
Det kan emellertid finnas hinder för en omprövning inom denna tid,
exempelvis därför att naturgasföretaget inte kommer in med nödvändiga
uppgifter eller att en mer omfattande skriftväxling behöver äga rum
mellan företaget och tillsynsmyndigheten. Ett visst utrymme måste därför
finnas för att meddela omprövningsbeslutet vid en senare tidpunkt. I så
fall bör naturgasföretaget underrättas om detta före tiomånadersperiodens
slut för att ett beslut som är till nackdel för företaget ska få meddelas.	39

Prop. 2012/13:85

Omprövning på ansökan av naturgasföretaget

Den andra situationen som kan föranleda omprövning är att naturgas- företaget ansöker om att intäktsramen ska höjas. Det får antas att natur- gasföretaget har ett intresse av att själv kontrollera sin intäktsram och begära omprövning om intäktsramen är för låg. En sådan ansökan behöver föregås av att naturgasföretaget har en rimlig tid att utvärdera om intäktsramen bör omprövas. Det bedöms att en sådan analys bör kunna genomföras inom fyra månader från det att tillsynsperioden avslutas. Det är därmed rimligt att ansökan ska ha inkommit till tillsyns- myndigheten inom fyra månader. För att förenkla hanteringen kan rege- ringen eller efter regeringens bemyndigande tillsynsmyndigheten meddela verkställighetsföreskrifter om hur en sådan ansökan ska utformas.

En omprövning innebär ett osäkerhetsmoment för naturgasföretaget. Därför är det rimligt att det tydliggörs i lagen att en sådan omprövning ska ske skyndsamt.

Enligt regeringens bedömning innebär den föreslagna modellen ett bättre utnyttjande av Energimarknadsinspektionens resurser än en ord- ning där, som Svensk Energi föreslår, omprövning efter tillsynsperioden alltid sker på initiativ av tillsynsmyndigheten.

Plast- och Kemiföretagen har pekat på att det enligt det remitterade förslaget inte finns någon begränsning när det gäller naturgasföretagens rätt att begära omprövning. Det kan här konstateras att naturgasföretagen bär sina egna kostnader för förfarandet. Det är inte troligt att företagen kommer att belasta tillsynsmyndigheten med en begäran om omprövning om det inte finns något märkbart att vinna på en sådan process. Det sak- nas därför skäl att införa ett tröskelkrav i fråga om avvikelsens storlek för att en omprövning ska få ske.

Omprövningens innehåll

Vid omprövning bör samma regler tillämpas som vid det ursprungliga beslutet. Det bör inte heller vara möjligt för myndigheten att välja andra metoder för utvärderingen än dem som redovisats i det beslutet. Vid granskningen ska myndigheten jämföra det faktiska utfallet under till- synsperioden med prognosen. Med det faktiska utfallet åsyftas de verk- liga förutsättningarna och omständigheterna, t.ex. genomförda investe- ringar och överförd energi under tillsynsperioden.

6.3.3Följdändringar

Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten ska ompröva intäktsramen för en tillsynsperiod om myndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol har beslutat om ändring i fråga om en tidigare tillsynsperiod och det avgörandet har vunnit laga kraft.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Skillnaden består i att Energimarknadsinspektionen även förslagit att det ska införas en bestämmelse om rätt för naturgasföretag

till omprövning av intäktsramen med anledning av en lagakraftvunnen Prop. 2012/13:85 dom från allmän förvaltningsdomstol gällande ett annat naturgasföretag.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har uttalat sig om för- slaget i sak.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Skillnaden består i att det i promemorian även föreslås att det ska införas en bestämmelse om rätt för naturgasföretag till omprövning av intäkts- ramen med anledning av en lagakraftvunnen dom från allmän förvalt- ningsdomstol gällande ett annat naturgasföretag.

Remissinstanserna: Plast- och Kemiföretagen har framfört kritik mot förslaget i promemorian om rätt för naturgasföretag till omprövning av intäktsramen med anledning av en lagakraftvunnen dom från allmän förvaltningsdomstol gällande ett annat naturgasföretag. Plast- och Kemi- företagen anser att förslaget är asymmetriskt eftersom det endast gäller följdändringar som är positiva för naturgasföretagen.

Skälen för regeringens förslag

Ändring avseende en tidigare tillsynsperiod

Ett beslut om intäktsram bör kunna ändras när tillsynsmyndigheten eller en domstol ändrat intäktsramen för naturgasföretaget för en tidigare till- synsperiod. Det under- eller överskott som uppstått under den tidigare perioden kommer nämligen att ha rullats över till nästa period. En följd- ändring är således nödvändig i fråga om senare intäktsramar.

Ändring avseende ett annat naturgasföretags intäktsram

I promemorian föreslås en bestämmelse om att ett naturgasföretags intäktsram ska kunna ändras med anledning av att en allmän förvalt- ningsdomstol har ändrat en intäktsram för ett annat naturgasföretag. En motsvarande bestämmelse finns i 5 kap. 5 § ellagen. Enligt förarbetena (prop. 2008/09:141 s. 42 f.) motiverades bestämmelsen främst av intresset att hålla nere antalet överklaganden.

Regeringen konstaterar att förhållandena på naturgassidan avviker från de på elsidan i två viktiga avseenden av betydelse för antalet överklagan- den. För det första utgör antalet företag som kommer att omfattas av förhandsregleringen i naturgaslagen endast en bråkdel av motsvarande antal på elsidan. För det andra innebär regeringens förslag att närmare principer för beräkning av intäktsramen kommer att läggas fast i före- skrifter i en betydligt större omfattning än på elsidan. Sammantaget med- för detta att antalet överklagade beslut om intäktsramen kommer att bli avsevärt färre på naturgassidan än på elsidan. Mot den bakgrunden finns det enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl att införa den aktuella möjligheten till omprövning i naturgaslagen.

Prop. 2012/13:85 6.3.4	Överlåtelse av verksamhet som omfattas av
	intäktsramen

Regeringens förslag: Om ett naturgasföretag överlåter en verksamhet för vilken en intäktsram har fastställts, ska den fastställda intäkts- ramen och därmed sammanhängande rättigheter och skyldigheter fort- sätta att gälla för förvärvaren av verksamheten.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Den väsentliga skillnaden består i att Energimarknads- inspektionens förslag avser överlåtelse av ett gasnät och innebär att intäktsramen under vissa förutsättningar ska fördelas mellan överlåtaren och förvärvaren utifrån hur stor del av kapitalbasen som har överlåtits.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för- slaget särskilt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har berört frågan.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan innebär rege- ringens förslag att intäktsramar ska fastställas för transmission, distri- bution, lagring i lagringsanläggning och drift av förgasningsanläggning.

En överlåtelse eller ett förvärv av anläggningar kan motivera en omprövning, om transaktionen i väsentlig omfattning inverkar på intäkts- ramens storlek (se avsnitt 6.3.1). En och samma överlåtelse kan alltså komma att påverka en intäktsram både hos överlåtaren och hos förvärv- aren.

Det måste även vara möjligt att inom ramen för förhandsprövningen hantera en situation där hela den verksamhet som omfattas av en intäkts- ram överlåts. För att skapa förutsägbarhet om vad en sådan transaktion innebär för de berörda aktörerna föreslår regeringen att intäktsramen ska fortsätta att gälla hos förvärvaren som ska inträda i överlåtarens rättig- heter och skyldigheter vid tillämpningen av bestämmelserna om intäkts- ramen.

6.4Avvikelser från intäktsramen och periodisering

Regeringens förslag: Om ett naturgasföretags samlade intäkter från en verksamhet som omfattas av intäktsramen under tillsynsperioden har avvikit från intäktsramen, ska det belopp med vilket intäkterna överstigit eller understigit intäktsramen minska respektive öka ramen för den påföljande tillsynsperioden.

Om ett naturgasföretags samlade intäkter har överstigit intäktsramen med mer än fem procent, ska ett överdebiteringstillägg minska intäkts- ramen för den påföljande tillsynsperioden.

Beräkningen av överdebiteringstillägget ska grundas på den del av naturgasföretagets samlade intäkter enligt första stycket som över- stiger intäktsramen. Överdebiteringstillägget ska beräknas efter en räntesats som motsvarar den genomsnittliga referensränta enligt 9 § räntelagen som under tillsynsperioden fastställts av Riksbanken med

ett tillägg av femton procentenheter.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer delvis med regeringens. De väsentliga skillnaderna är följande. Energimarknads- inspektionens förslag omfattar inte intäkter från lagring eller förgasning av naturgas. Energimarknadsinspektionen har föreslagit att undantag ska kunna ges från det som följer av första stycket i förslagsrutan vid omfattande investeringar som främjar naturgassystemet i sin helhet. Energimarknadsinspektionens förslag innebär även att tillsynsmyndig- heten på ansökan av ett naturgasföretag ska få besluta att delar av intäkter under tillsynsperioden ska tas med i intäktsredovisningen först för senare tillsynsperioder.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för- slaget särskilt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förutom att promemorians förslag även innebär att tillsynsmyndigheten på ansökan av ett naturgasföretag ska få besluta att delar av intäkter under tillsyns- perioden ska tas med i intäktsredovisningen först för senare tillsyns- perioder.

Remissinstanserna: Swedegas AB har anfört att det är nödvändigt att flera tillsynsperioders underskott jämfört med tillåten intäktsram ska kunna ansamlas för att en skälig avkastning på stora investeringar i infra- struktur ska kunna vara möjlig. Plast- och Kemiföretagen har ifrågasatt att ett underskott ska få påverka ramen för den nästföljande tillsyns- perioden och avstyrkt promemorians förslag om att ett naturgasföretag ska få ansöka om att vissa intäkter under tillsynsperioden ska få tas med först i senare tillsynsperioder. Plast- och Kemiföretagen har även anfört att ett överdebiteringstillägg inte bör tillfalla staten utan ska återföras till kunderna. Göteborg Energi Gasnät AB har anfört att den tillåtna avvikel- sen på fem procent är för liten.

Skälen för regeringens förslag

Gällande reglering

I dag finns inga uttryckliga bestämmelser om vad ett naturgasföretag är skyldigt att göra om tillsynsmyndigheten finner att företagets intäkter varit för höga. Energimarknadsinspektionen skulle möjligen, i likhet med den praxis som tidigare har vuxit fram i fråga om elnätsföretagen, kunna förelägga ett naturgasföretag att återbetala det överdebiterade beloppet till naturgasföretagets befintliga kunder.

Att hantera avvikelser från intäktsramen

Det finns fördelar med en modell som tillåter att naturgasföretagens intäkter får avvika från intäktsramen. De omfattande prognoser som ligger till grund för intäktsramen kan vara bristfälliga exempelvis på grund av nya och oförutsedda omständigheter. Ett förbud mot avvikelser skulle bli mycket svårt att upprätthålla i praktiken och sannolikt kräva mycket omfattande resurser i form av kontroller och uppföljningar för både naturgasföretagen och tillsynsmyndigheten utan att detta är ekono- miskt motiverat. Vissa avvikelser från intäktsramen bör därför accepte- ras. Frågan är i stället hur sådana avvikelser ska hanteras och hur det ska undvikas att de blir omotiverat stora.

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 När det gäller den första frågan om hur avvikelser ska hanteras finns i huvudsak två metoder att välja på. Antingen kan man låta naturgas- företagen återbetala eventuellt överskjutande belopp till kunderna. Alter- nativet är att det över- eller understigande beloppet minskar eller ökar intäktsramen för nästa tillsynsperiod.

Underdebitering

Om intäkterna från den aktuella verksamheten har understigit intäkts- ramen bör naturgasföretaget få höja avgifterna för den aktuella tjänsten under nästpåföljande tillsynsperiod. Plast- och Kemiföretagen har ifråga- satt en sådan ordning. Som regeringen framhållit ovan kan ett totalt för- bud mot avvikelser bli svårt att upprätthålla men också innebära en risk för att naturgasföretagen för säkerhets skull kontinuerligt prissätter sina tjänster så att avgifterna ligger över den godtagbara nivån i syfte att und- vika att intäktsramen underskrids, vilket naturligtvis inte ligger i kunder- nas intresse.

Ett naturgasföretag bör inte kunna få samla på sig flera tillsyns- perioders underskott för att senare eventuellt kraftigt höja intäkterna. Ett underskott bör därför bara kunna utnyttjas påföljande tillsynsperiod. Swedegas AB har anfört att det är nödvändigt att flera tillsynsperioders underskott jämfört med tillåten intäktsram ska kunna ansamlas för att en skälig avkastning på stora investeringar i infrastruktur ska kunna vara möjlig. Regeringen uppfattar emellertid inte att den föreslagna ordningen skulle försämra möjligheterna till avkastning på stora investeringar i infrastruktur. Om prognosen av olika skäl blivit felaktig, kan naturgas- företaget utnyttja möjligheten till omprövning. Ett underskott bör därför bara kunna utnyttjas påföljande tillsynsperiod

Återbetalning

Erfarenheten från elmarknaden vid fall av för högt uttagna intäkter är att även en större återbetalning blir liten till beloppet per kund räknat när den ska fördelas på hela kollektivet. Vidare uppkommer svårigheter att betala tillbaka när det gäller de personer som flyttat. Det mesta talar för att en ordning med återbetalning innebär att det är de som är kunder vid återbetalningstillfället, snarare än när överdebiteringen sker, som får ta del av återbetalningen. Svårigheterna med att i efterhand ge kunder som har flyttat återbetalning medför att en modell med återbetalning inte nödvändigtvis blir rättvis i praktiken.

Det är önskvärt att avvikelser från intäktsramen hanteras på samma sätt oavsett om ramen avser transmission, distribution, lagring i lagrings- anläggning eller drift av förgasningsanläggning. De administrativa pro- blemen med återbetalning uppkommer företrädesvis när det gäller distri- butionsnäten, där många mindre kunder är anslutna. När det gäller transmissionsnäten är kundbasen – andra naturgasföretag och större industrikunder – mer lättöverskådlig.

Ett viktigt syfte med återbetalningen är att naturgasföretagen avhålls från att överdebitera sina kunder. Risken att bli återbetalningsskyldig bedöms emellertid inte komma att avhålla naturgasföretagen från över- debitering om inte företaget samtidigt påförs en kännbar ränta på

beloppet. Detta kan uppnås genom en modell som är förenad med mindre praktiska svårigheter.

Med hänsyn till det anförda är det tveksamt om ett system med åter- betalning har sådana fördelar för kunderna att det uppväger naturgas- företagens merkostnader för administration och kundhantering.

Rullande överdebitering

Att justera intäktsramen med det överstigande beloppet är en för- hållandevis enkel metod som torde möjliggöra att exempelvis över- föringsavgifter kan hållas relativt konstanta under tillsynsperioden. Det bör därför införas en ordning där överskott respektive underskott i för- hållande till intäktsramen förs vidare och tillåts minska respektive öka intäktsramen i nästa period.

Belopp eller procentsats

En fråga som diskuterades vid införandet av bestämmelserna om intäkts- ram i ellagen var om intäktsramen för den påföljande tillsynsperioden skulle justeras med själva beloppet med vilket den tidigare intäktsramen hade överskridits eller med procentsatsen (prop. 2008/09:141 s. 48).

Skillnaden mellan de två metoderna kan illustreras genom följande exempel. Om naturgasföretaget under tillsynsperiod 1 debiterar sina kunder med 100 000 kr utöver en intäktsram om 5 000 000 kr, ska intäktsramen för tillsynsperiod 2 enligt den först nämnda metoden sänkas med 100 000 kr. Om justeringen i stället görs med procentsatsen, kommer det belopp med vilket intäktsramen i tillsynsperiod 2 ska sänkas avgöras av hur stor intäktsramen blir för den perioden. Om den nya intäktsramen uppgår till 7 000 000 kr, ska den vid en överdebitering av 100 000 kr under period 1 minskas med 2 procent (100 000/5 000 000), dvs. 140 000 kr.

Båda metoderna är i och för sig rimliga. Fördelen med att utgå från en procentsats är att höjningen eller sänkningen relativt sett är neutral i förhållande till om intäktsramen för nästkommande tillsynsperiod ökar eller minskar i storlek. Å andra sidan bör inte en modell införas som ger naturgasföretaget incitament att skjuta på nödvändiga investeringar för att hålla nere kapitalbasen. Som regeringen fann i fråga om förhands- prövningen av elnätstariffer talar övervägande skäl för att justeringen ska ske med det över- eller underskjutande beloppet.

Överdebiteringstillägg

Ett naturgasföretag kan göra vinster på att överdebitera kunderna, även om ett sådant förfarande medför att intäktsramen sänks för den följande tillsynsperioden. En sådan överdebitering skulle i praktiken fungera som ett räntefritt lån från kunderna till naturgasföretaget.

Ett lämpligt sätt att motverka systematisk överdebitering är en modell där intäktsramen för den efterföljande tillsynsperioden minskas med ett engångsbelopp som utgår på det överskjutande beloppet. För ett engångsbelopp, snarare än löpande ränta, talar dels att det inte är helt enkelt att avgöra vid vilken tidpunkt under tillsynsperioden intäkterna blivit så stora att de passerat gränsen för vad som är acceptabelt, dels att den föreslagna regleringen inte innefattar något förbud mot att naturgas-

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 företagen tar ut en högre avgift ett år och en lägre ett annat. Vidare är en ordning med löpande ränta svåradministrerad. Även om tillsynsmyndig- heten kunde fastställa en exakt tidpunkt är det, inom ramen för den modell som föreslås, i praktiken ogörligt att från detta datum beräkna en löpande ränta på alla de inbetalningar som sker från kunderna från detta datum. Ett engångsbelopp är relativt enkelt för myndigheten att beräkna och ger inte heller upphov till direkta administrativa kostnader för natur- gasföretagen.

Som diskuterades vid införandet av bestämmelserna om intäktsramen i ellagen (a. prop. s. 48) är en nackdel med modellen med engångsbelopp att en sådan sanktion efter tillsynsperiodens slut inte ger naturgasföre- taget något incitament att hålla en jämn och stabil avgift under tillsyns- perioden, något som är positivt ur kundperspektiv eftersom det skapar förutsägbarhet och trygghet när det gäller avgiftsnivåerna under tillsyns- perioden. Ett belopp som påförs först efter tillsynsperioden slut mot- verkar inte heller att ett naturgasföretag systematiskt tar ut högre intäkter i början av en tillsynsperiod och därmed skaffar sig ett räntefritt lån från kunderna under tillsynsperioden. Naturgasföretaget kan i sådana fall undvika sanktionen genom att sänka avgifterna i slutet av perioden. Regeringen konstaterade i fråga om förhandsprövningen av elnäts- tarifferna, mot bakgrund av erfarenheter som gjorts i övriga Norden, att en möjlighet för nätföretagen att kunna fördela intäkterna under perioden sannolikt inte skulle medföra att nätavgifterna höjs och sänks på ett dra- matiskt sätt. Det är dock viktigt att hålla i minnet att dessa erfarenheter gäller elmarknaden, vilken i flera avseenden skiljer sig från naturgas- marknaden. Med hänsyn till de svårigheter som är förenade med en lös- ning med löpande ränta framstår ändå modellen med ett engångsbelopp som det bästa alternativet. Om den föreslagna regleringen visar sig leda till instabila avgifter för kunderna kommer dock regeringen att ta upp frågan på nytt och vidta lämpliga åtgärder för att hindra detta. Med anledning av vad Plast- och Kemiföretagen anfört bör det förtydligas att förslaget innebär att överdebiteringstillägget ska minska intäktsramen för den påföljande tillsynsperioden och därigenom tillgodoräknas kunderna.

När ska överdebiteringstillägget utgå?

Innan den nya tillsynsmodellen har införts är det svårt att med säkerhet säga hur goda förutsättningar naturgasföretagen kommer att ha att löpande jämföra sina intäkter med intäktsramen. Till sådant som för- svårar företagens bedömning är att intäktsramen inledningsvis bygger på uppskattningar, som i efterhand ska ersättas med verkliga värden som visar sig under tillsynsperioden. Tillsynsmodellen bygger sålunda på att intäktsramen kan omprövas. En sådan omprövning kommer i de allra flesta fall att ske först efter tillsynsperiodens slut. Om det är oklart hur de verkliga omständigheterna under perioden kommer att påverka intäkts- ramen vid en omprövning ökar förstås risken för naturgasföretaget att ligga fel. För att motverka en sådan osäkerhet ska det i beslutet om fast- ställande av intäktsramen anges inte bara beloppet utan också de upp- gifter och metoder som har tillämpats vid beräkningen. Syftet med detta är att naturgasföretaget förhållandevis enkelt ska kunna ersätta de

prognostiserade uppgifterna i beslutet med verkliga värden, allteftersom

dessa visar sig. Tillsynsmyndigheten bör vidare genom regelbundna avstämningar under tillsynsperioden underlätta naturgasföretagens bedömning av om intäkterna är i överensstämmelse med intäktsramen. Med hänsyn till den osäkerhet som ändå kommer att finnas samt behovet av ett lätthanterligt regelverk är det emellertid rimligt att tillåta en mindre överdebitering utan att naturgasföretaget påförs ett överdebiterings- tillägg.

Nästa fråga är vid vilken nivå överdebiteringstillägget ska utgå. Under lagstiftningsarbetet med förhandsprövningen av elnätstariffer var flera remissinstanser av uppfattningen att det borde utgå vid en lägre procent- sats än de fem procent av intäktsramen som hade föreslagits av Energi- nätsutredningen. Några remissinstanser förordade också en räntetrappa. Regeringen bedömde att fem procent av intäktsramen var en rimlig nivå. Detta ansågs vara en tillräckligt stor marginal för att nätkoncessions- havaren skulle kunna anpassa tariffsättningen till intäktsramen på ett sådant sätt att överdebiteringstillägget kunde undvikas. Göteborg Energi Gasnät AB anser att fem procent är en för låg nivå med hänsyn till natur- gasmarknadens speciella förutsättningar som kan leda till stora varia- tioner i intäkterna över tiden. Enligt regeringens mening skulle dock mer generösa gränser för tillåtna avvikelser kunna öka risken för att kunder- nas avgifter blir instabila. För det fall förhållandena under tillsyns- perioden utvecklas på ett sådant sätt att en högre intäktsram är motiverad finns möjligheten att ansöka om omprövning. Regeringen gör bedöm- ningen att en marginal på fem procent är en rimlig nivå även på naturgas- sidan.

Regeringen konstaterade i fråga om förhandsregleringen på elsidan att det var viktigt att nätkoncessionshavaren fick tydliga ekonomiska incitament att inte överskrida intäktsramen och ansåg därför att om en nätkoncessionshavare skulle överskrida femprocentsnivån borde över- debiteringstillägget beräknas på hela det belopp som överstiger intäkts- ramen. Det borde i så fall menade regeringen, förutsatt att räntan sätts tillräckligt högt, inte finnas något behov av att införa en räntetrappa (a. prop. s. 50). Regeringen gör ingen annan bedömning i fråga om för- handsprövningen av naturgasavgifterna.

Beräkning av överdebiteringstillägget

En vanlig använd ränteberäkning på förmögenhetsrättens område som även tillämpas vid ersättning vid elavbrott (se 10 kap. 14 § andra stycket ellagen) är den som beskrivs i 6 § räntelagen (1975:635). Enligt denna paragraf utgår ränta enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § samma lag med ett tillägg av åtta procentenheter.

Att fastställa överdebiteringstillägget till motsvarande den för tillsyns- perioden genomsnittliga referensräntan med ett tillägg om åtta procent- enheter kan emellertid inte antas vara tillräckligt för att motverka över- debiteringar. I likhet med de överväganden som gjordes under arbetet med förhandsprövningen i ellagen får ett tillägg om 15 procentenheter anses vara rimligt och kan antas att ge naturgasföretagen tillräckliga incitament att anpassa sina intäkter till intäktsramen.

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 Inget behov av möjlighet till periodisering

Promemorians förslag om möjlighet till periodisering av naturgasföre- tagens intäkter motiverades av att intäkter från anslutningsavgifter skulle ingå i intäktsramen, vilket skulle kunna innebära stora variationer i över- föringsavgifterna vid stora och oförutsedda anslutningar under tillsyns- perioden. Regeringens förslag innebär dock att intäkter från anslutnings- avgifterna inte ska omfattas av förhandsprövningen men att ett avdrag ska göras vid beräkningen av intäktsramen motsvarande periodiserade inkomster från anslutningsavgifterna under tillsynsperioden (se avsnitt 7.2). Mot den bakgrunden finns det inte skäl att införa någon möjlighet till periodisering av det slag som föreslogs i promemorian.

	6.5	Insamling av uppgifter

	Regeringens förslag: Ett naturgasföretag ska till tillsynsmyndigheten
	lämna de uppgifter som behövs för att meddela beslut om omprövning
	av intäktsramen när denna sker på initiativ av myndigheten.
	Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer i huvudsak
	med regeringens.
	Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för-
	slaget särskilt.
	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Linköping har anfört att det
	måste framgå i vilka fall den föreslagna skyldigheten att lämna uppgifter
	kan bli föremål för förelägganden i förening med vite enligt 10 kap. 3 §
	naturgaslagen (2005:403).
	Skälen för regeringens förslag: För att beslut som rör intäktsramen
	ska kunna meddelas är det nödvändigt att samla in uppgifter från natur-
	gasföretagen. Som framgått ovan innebär lagförslaget att ett naturgas-
	företag ska vara skyldigt att lämna de uppgifter som krävs för att pröva
	ett förslag till intäktsram.
	I flera fall kommer tillsynsmyndigheten emellertid ha att meddela
	beslut utan att något förslag eller någon ansökan har lämnats in, t.ex. när
	det finns skäl att minska en intäktsram efter tillsynsperiodens slut. För att
	tillsynsmyndigheten ska kunna följa upp och kontrollera en intäktsram
	behöver myndigheten få del av relevanta uppgifter från naturgasföretagen
	under och efter tillsynsperioden. Det behövs därför föreskrifter om
	skyldighet för naturgasföretagen att lämna myndigheten de uppgifter som
	krävs för att meddela sådana beslut. Det bör framgå direkt av lagen att ett
	naturgasföretag till tillsynsmyndigheten ska lämna de uppgifter som
	behövs för att meddela beslut om omprövning av intäktsramen på
	initiativ av myndigheten. Det framstår inte som helt ändamålsenligt att
	myndigheten i varje enskilt fall måste göra en formenlig begäran om att
	få del av nödvändig information. Det bör därför vara möjligt för rege-
	ringen eller tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om rapporte-
	ringsskyldighet utan någon särskild begäran från myndigheten. Genom
	sådana föreskrifter kan det också preciseras vilka uppgifter som behövs
48	för att beslut ska kunna meddelas.

Det krävs inget normgivningsbemyndigande i lagen för att regeringen Prop. 2012/13:85 eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten ska kunna

meddela kompletterande föreskrifter till naturgasföretagens uppgiftsskyl- dighet i samband med förslag till intäktsram. Inte heller när det gäller den uppgiftsskyldighet som föreslås i detta avsnitt är ett normgivnings- bemyndigande nödvändigt. De kompletterande föreskrifter som behövs är sådana att de kan meddelas i form av verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen. Att kompletterande före- skrifter meddelas är en nödvändighet för att uppgiftsskyldigheten ska fungera i praktiken för naturgasföretagen.

Förvaltningsrätten i Linköping har framhållit att det bör framgå i vilka fall tillsynsmyndigheten kan tillgripa vitesföreläggande med stöd av 10 kap. 3 § naturgaslagen för att begära in de uppgifter som avses med förslaget. Ett sådant föreläggande får användas för att trygga efterlevna- den av de föreskrifter och villkor som omfattas av tillsynen. Omfatt- ningen av tillsynen regleras i 10 kap. 1 § där det bl.a. anges att tillsyns- myndigheten utövar tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. I en situation där tillsynsmyndig- heten bedömer att ett naturgasföretag inte följer sin skyldighet att lämna upplysningar i enlighet med de verkställighetsföreskrifter som kommer att meddelas, kan det bli aktuellt för tillsynsmyndigheten att besluta om ett föreläggande.

6.6Överklagande

Regeringens förslag: Tillsynsmyndighetens beslut om fastställande av intäktsramen inför en tillsynsperiod, ändring under tillsynsperioden på initiativ av tillsynsmyndigheten, omprövning efter tillsynsperioden och omprövning som en följd av ett avgörande avseende en tidigare tillsynsperiod ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut av tillsynsmyndigheten om fastställande eller ändring av intäktsramen ska gälla omedelbart.

Samtliga beslut med anledning av tillsynsmyndighetens prövning av metoder för utformning av villkor om anslutning, överföring, lagring och förgasning ska vara överklagbara.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för- slaget i sak.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping har noterat att det lagtekniskt inte har reglerats vad som gäller för det fall att ett beslut under tillsynsperioden om att ändra en intäktsram har överklagats men ännu inte har fastställts genom dom när tillsynsmyndigheten ska göra en omprövning inför nästkommande tillsynsperiod. Förvaltningsrätten i Linköping har lämnat vissa redaktionella synpunkter på författnings- texten och framhållit att samtliga beslut med anledning av tillsynsmyn-

Prop. 2012/13:85 dighetens metodprövning avseende villkor för anslutning, överföring, lagring och förgasning, bör kunna överklagas.

Skälen för regeringens förslag

Överklagande till allmän förvaltningsdomstol

En rad beslut som tillsynsmyndigheten har att fatta enligt de föreslagna bestämmelserna om fastställande av intäktsramen är av sådan beskaffen- het att de bör kunna överklagas. Som Förvaltningsrätten i Linköping har uppmärksammat bör rätten till överklagande gälla samtliga beslut med anledning av tillsynsmyndighetens prövning av metoder för utformning av villkor för anslutning, överföring, lagring och förgasning.

Av praktiska skäl bör ett beslut om att inte ändra en fastställd intäkts- ram under tillsynsperioden på ansökan av ett naturgasföretag inte kunna överklagas. En omprövning av intäktsramen kan fortfarande ske efter tillsynsperioden. Att tillsynsmyndigheten lämnat en ansökan om ändring utan bifall under perioden hindrar sålunda inte att en ny prövning kan ske därefter och mynna ut i ett beslut som kan överklagas.

Beslut som tillsynsmyndigheten fattar avseende tariffer enligt den nu gällande ordningen överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Samma bör gälla för beslut enligt de nya bestämmelserna.

Vissa beslut ska gälla omedelbart

Om ett beslut av tillsynsmyndigheten i fråga om intäktsramens storlek överklagas, kan den situationen uppkomma att frågan inte är slutligt avgjord ens under den efterföljande tillsynsperioden. För att naturgas- företaget vid tillsynsperiodens början ska ha ett av tillsynsmyndigheten bedömt underlag för bestämmandet av intäkter, bör beslut om intäkts- ramens storlek gälla omedelbart. En domstol kan dock med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) förordna om att beslutet tills vidare inte får verkställas.

6.7Samråd

När det gäller avgifterna för lagring av naturgas har det i gasmarknads- direktivet ställts upp ett särskilt krav på samråd, som gäller i medlems- stater som har valt en ordning med reglerat tillträde till lagring. Som nämnts i avsnitt 6.1 har Sverige valt att införa en sådan ordning.

I artikel 33.4 i gasmarknadsdirektivet finns ett krav att tillsynsmyndig- heterna, om medlemsländerna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna ska samråda med systemanvändarna i samband med utarbetande av tarifferna eller metoderna för deras fastställande.

I samband med genomförandet av gasmarknadsdirektivet konstaterade regeringen att det inte krävdes några bestämmelser om samråd utöver det som föreskrivs om beredningen av regeringsärenden i 7 kap. 2 § rege- ringsformen (prop. 2010/11:70 s. 211). Regeringens bedömning grundande sig på att utarbetandet av tarifferna skulle ske genom förord- ning.

Enligt förslaget i propositionen ska det i framtiden finnas två olika Prop. 2012/13:85 förfaranden för tillsynsmyndighetens förhandsprövning av villkor för

lagring, dels såvitt avser avgifter, de nya bestämmelserna om intäkts- ramen, dels såvitt avser övriga villkor, tillsynsmyndighetens metod- godkännande enligt 6 kap. 5 § naturgaslagen. Förslaget innebär att det även i framtiden kommer att finnas en ordning med reglerat tillträde till lagring i gasmarknadsdirektivets mening.

Den nya regleringen av tillträde till lager medför enligt regeringens bedömning att det måste införas särskilda bestämmelser om sådant sam- råd som avses i artikel 33.4 i gasmarknadsdirektivet. Detta kan lämpligen ske genom föreskrifter i förordning i samband med de övriga ändringar som kommer bli nödvändiga inför införandet av den nya förhandsregle- ringen.

7 Intäktsramens utformning

7.1Ett tydligare regelverk

Grunden för intäktsprövningen

Av 6 kap. 2 § naturgaslagen (2005:403) följer att tariffer för överföring och lagring av naturgas samt för tillträde till en förgasningsanläggning ska vara skäliga. Med tariffer avses såväl avgifter som övriga villkor för överföring eller tillträde (jfr prop. 2004/05:62 s. 429). Kravet på skälig- het hänför sig till de totala intäkterna från verksamheten och syftar till att förhindra att lednings- eller anläggningsinnehavarna utnyttjar sin mono- polställning genom att ta ut oskäliga monopolvinster till förfång för kunderna. I kravet på skälighet ingår att lednings- eller anläggningsinne- havaren får en rimlig avkastning i verksamheten (a. prop. s. 228). Dessa principer utgör även grunden för den nya regleringsmodellen.

Regeringens förslag syftar till att naturgasföretagens verksamhet ska bedrivas effektivt till låga kostnader. Regleringen ska säkerhetsställa att kunden får betala ett skäligt pris för de olika tjänsterna som omfattas av regleringen. Vidare ska regleringen bidra till att ge kunderna en lång- siktig leveranssäkerhet och trygga den svenska naturgasförsörjningen. Naturgasföretagen ska också få stabila och långsiktiga villkor för sin verksamhet. Ytterligare ett viktigt mål med regleringen är att den ska understödja utvecklingen av en väl fungerande naturgasmarknad.

Föreskrifter eller rättspraxis

Vid en efterhandsreglering ankommer det på tillsynsmyndigheten att granska ett resultat. Vid en förhandsreglering ankommer det i stället på naturgasföretagen och tillsynsmyndigheten att uppskatta händelseför- loppet så som det kommer att gestalta sig under en kommande tillsyns- period och bedöma vad som bör vara en skälig intäkt utifrån denna prognos. En sådan reglering ställer högre krav på både naturgasföretagen

Prop. 2012/13:85	och tillsynsmyndigheten		att utarbeta goda prognoser			och bedöma
	behovet av intäkter under tillsynsperioden.
	För att ge den nya förhandsregleringen goda förutsättningar att fungera
	i praktiken krävs tydliga regler för utformningen av intäktsramen. Redan
	inför den första tillsynsperioden krävs därför ett regelverk som är mer
	förutsägbart än dagens kriterier för skälighetsbedömningen. Förutsägbar-
	het och tydlighet kan uppnås på i huvudsak två sätt, antingen genom att
	innebörden av det nuvarande skälighetskravet konkretiseras genom rätts-
	praxis eller genom föreskrifter med mer detaljerade principer för skälig-
	hetsbedömningen. I propositionen till den motsvarande regleringen i
	ellagen (1997:857) konstaterade regeringen att det inte framstod som
	sannolikt att någon praxis skulle hinna etableras tillräckligt snabbt och
	valde istället vägen med mer detaljerade föreskrifter. Regeringen
	bedömde att det även i fortsättningen skulle komma att finnas ett inte
	obetydligt utrymme för en rättsutveckling genom praxis och att en mer
	detaljerad	reglering	skulle	underlätta	för	domstolarna

(prop. 2008/09:141 s. 59).

Regeringen gör samma bedömning i fråga om den nu föreslagna regle- ringen. Grunderna för skälighetsbedömningen bör därför förtydligas genom föreskrifter.

Lag, förordning eller myndighetsföreskrifter

Det krävs lagstöd för en reglering av det aktuella slaget (jfr 8 kap. 2 § första stycket 2, 3 och 10 §§ regeringsformen). Huvudprinciperna för utformningen av intäktsramen är också av sådan karaktär att de bör anges i lag. Lagen ska emellertid inte behöva ändras på grund av sådant som ändrade förhållanden i branschstruktur eller ekonomiska situationer. Det är också rimligt att anta att mindre justeringar av tillsynsmodellen måste göras fortlöpande, inte minst under de första tillsynsperioderna. Detta bör kunna ske utan en ändring av bestämmelserna i naturgaslagen. Mer detaljerade föreskrifter bör därför meddelas av regeringen eller tillsyns- myndigheten med stöd av normgivningsbemyndiganden som införs i lagen (jfr prop. 2008/09:141 s. 59 f.).

7.2Beräkning av intäktsramens storlek

Regeringens förslag: Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser och ger en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten (kapitalbas).

När intäktsramen bestäms ska de samlade intäkter som naturgas- företaget högst får uppbära minskas med ett belopp som motsvarar naturgasföretagets intäkter från anslutning till naturgasledning och andra anläggningar under tillsynsperioden, i den utsträckning intäkterna härrör från tillgångar som ingår i kapitalbasen.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten ska få meddela föreskrifter om hur avdraget ska beräknas.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Energimarknadsinspektionen har inte föreslagit någon för- handsprövning av intäkter från lagring av naturgas och tillträde till en förgasningsanläggning eller något avdrag för intäkter från anslutnings- avgifter. Energimarknadsinspektionen har även föreslagit att vid bestämmande av intäktsramen ska hänsyn tas till kvaliteten i naturgas- företagets sätt att bedriva överföringsverksamheten.

Remissinstanserna: SABO AB har anfört att det är viktigt att kunder- nas synpunkter beaktas när tillsynsmyndigheten fastställer intäktsramens storlek.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förutom att promemorian inte innehåller något förslag om avdrag för intäkter från anslutningsavgifter eftersom dessa intäkter skulle ingå i förhandsregle- ringen.

Remissinstanserna: De synpunkter som remissinstanserna har anfört redovisas i avsnitt 7.3 och 7.4.

Skälen för regeringens förslag: Huvudprincipen att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader bör komma till uttryck redan i lagtexten. Så bedömdes också vara fallet med den motsvarande regleringen i ellagen (prop. 2008/09:141 s. 60). De kostnader som avses är i huvudsak kostna- der för kapital samt löpande påverkbara och opåverkbara kostnader i de olika verksamheterna.

Som utvecklas närmare i avsnitt 7.3 bör det i lagen även finnas vissa bestämmelser om vad som ska avses med skäliga kostnader.

En förutsättning för att de olika verksamheter som enligt förslaget ska omfattas av regleringen ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt är att naturgasföretagen har rätt till en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheterna (se närmare avsnitt 7.4).

Förutsättningarna för att föreskriva att kvalitetsaspekten ska kunna påverka intäktsramens storlek är delvis annorlunda på naturgasmark- naden jämfört med elmarknaden. Energimarknadsinspektionen har bedömt att kvaliteten i det svenska naturgassystemet är mycket hög. Med gaskvalitet avser myndigheten både leveranssäkerhet och produktkvali- tet. Myndigheten har bedömt avbrott liksom kvalitetsbrister i överföring av naturgas som ovanliga (Energimarknadsinspektionens rapport Till- synsmetod för överföring och lagring av naturgas i Sverige, EI R2009:17 s. 27). Vidare innehåller naturgaslagen inga bestämmelser om vad som är kvalitet i naturgasföretagens sätt att bedriva någon av de verksamheter som omfattas av förslaget. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det för närvarande inte finns grund att föreslå att kvaliteten i naturgas- företagens sätt att bedriva de olika verksamheterna ska beaktas när intäktsramen bestäms.

SABO AB har anfört att kundernas synpunkter bör beaktas när intäkts- ramen bestäms. Enligt regeringens bedömning skulle en sådan ordning innebära en avsevärt tyngre och mer kostnadskrävande process. Det är enligt regeringens mening lämpligare att tillsynsmyndigheten koncentrerar sina resurser till granskningen av företagens uppgifter så att syftet med regleringen, nämligen att säkerställa rimliga avgifter för kunderna, bäst tas till vara.

Regeringens förslag innebär att intäkter från avgifter för anslutning till naturgasledning och andra anläggningar inte omfattas av förhands-

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 regleringen. Det kan dock förutses att vissa av de tillgångar som ingår i kapitalbasen även kommer att generera intäkter i form av anslutnings- avgifter. Detta skulle kunna medföra att kunderna betalar dubbelt för sina anslutningar genom både anslutningsavgifter och överföringsavgifter. Regeringens förslag innebär därför att de samlade intäkter som ett natur- gasföretag högst får uppbära utifrån kravet på en rimlig avkastning, ska minskas med ett belopp som motsvarar anslutningsintäkterna i den utsträckning de härrör från anläggningar som ingår i kapitalbasen. Hur avdraget mer i detalj ska beräknas bör komma till uttryck i föreskrifter på lägre normnivå. Regeringen föreslår därför att det införs ett norm- givningsbemyndigande i lagen avseende sådana föreskrifter.

7.3Skäliga kostnader

Regeringens förslag: Vid fastställande av intäktsramen ska som skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser anses kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift av en verksamhet med likartade objektiva förutsättningar.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten ska få meddela föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer med rege- ringens förutom att myndighetens förslag inte innehåller något norm- givningsbemyndigande.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för- slaget särskilt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förutom att promemorians förslag inte innehåller något normgivningsbemyndigande.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Linköping har påpekat att det inte finns något normgivningsbemyndigande, trots att det i promemorian anförs att tillsynsmyndigheten bör kunna meddela detaljföreskrifter. Förvaltningsrätten har vidare framfört att det med hänsyn till den begränsade konkurrenssituation som föreligger inom naturgasområdet finns möjliga problem med bedömningar som ska grundas på jämförelser med verksamheter med liknande objektiva förutsättningar. DONG Energy AB anser att det vid fastställande av intäktsramen inte finns några incitament för naturgasföretagen att bedriva sin verksamhet så kostnads- effektivt som möjligt och att hålla så låga avgifter som möjligt, detta eftersom ett naturgasföretag ska få tillgodogöra sig skillnaden när verk- samheten utförs mer effektivt än kostnadsnormen. Detta innebär att det ligger i ett naturgasföretags intresse att få en så hög intäktsram som möjligt fastställd. Plast- och Kemiföretagen har anfört att det är svårt att finna en jämförbar verksamhet som har lika låga risker som överföring av naturgas med hänsyn till att nätet är i stort sett avbetalat och att det är fråga om monopolverksamhet. Plast- och Kemiföretagen anser att det är nödvändigt att använda högt ställda krav i form av benchmark som aktörerna ska mätas mot och som driver branschen mot ökad effektivitet. Plast- och Kemiföretagen menar även att på en konkurrensutsatt marknad

är det inte självklart att opåverkbara kostnader per automatik kan över-	Prop. 2012/13:85
föras på kunderna.
Skälen för regeringens förslag
Allmänna överväganden
Vid beräkning av en skälig kostnad behöver tillsynsmyndigheten inled-
ningsvis bedöma vilka kostnader som ska beaktas vid beräkningen av
ramen. Som angetts ovan, består naturgasföretagets kostnader av dels
kostnader för kapital, dels löpande påverkbara och opåverkbara kostna-
der i verksamheten. Kapitalkostnaderna behandlas närmare i avsnitt 7.4.
I de alla flesta fall torde det följa av sammanhanget om en kostnad som
företaget har ska betraktas som en sådan kostnad som ska beaktas vid
beräkning av en skälig kostnad i verksamheten. Vid sidan av kapitalkost-
naderna torde de mer omfattande posterna vara kostnader för drift och
underhåll, kostnader för att ha ledningar anslutna till överliggande nät
samt olika kundspecifika kostnader såsom kostnader för mätning och
fakturering.
Intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva verksamheten.
Det betyder att det inte nödvändigtvis är naturgasföretagets faktiska
kostnader som ska tas upp vid beräkningen. Ett naturgasföretag som har
onödigt höga kostnader på grund av ett sämre sätt att bedriva sin verk-
samhet bör inte kunna föra dessa kostnader vidare till kunderna genom
avgifter. Det är också rimligt att regleringen har en sådan utformning att
naturgasföretagen får incitament att minska sina påverkbara kostnader
över tiden.
Slutligen måste viss hänsyn också tas till utformningen av bestämmel-
serna om skälig kapitalkostnad.
Vad är en skälig kostnad?
Grovt sett kan löpande kostnader i de verksamheter som ska omfattas av
intäktsramen delas in i påverkbara kostnader, t.ex. drifts- och underhålls-
kostnader och opåverkbara kostnader. Sådana kostnader som företagen
inte kan påverka bör kunna betraktas som skäliga i sin helhet. I de allra
flesta fall torde det inte vara svårt att avgöra om en kostnad är möjlig att
påverka eller inte. När det gäller sådana kostnader som kan påverkas bör
rimligen endast kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift av en
verksamhet anses skäliga.
Vid bedömningen av om en verksamhet bedrivs under ändamålsenliga
och effektiva former bör utgångspunkten vara en jämförelse med företag
som bedriver verksamheten under likartade objektiva förutsättningar.
Hänsyn kan således behöva tas till att de enskilda naturgasföretagen
verkar under olika objektiva förutsättningar.
Tillsynsmyndigheten bör kunna meddela detaljföreskrifter om vilka
kostnader som ska anses som skäliga. Som Förvaltningsrätten i
Linköping har antytt bör det därför finnas ett normgivningsbemyndi-
gande i lagen avseende sådana föreskrifter.
I att en effektiv drift ska utgöra normen bör ligga att normkostnaden är
lägre än genomsnittskostnaden för berörda naturgasföretag. En sådan
ordning som nu föreslås kommer i praktiken att medföra att tillsynsmyn-	55

Prop. 2012/13:85 digheten bör utarbeta effektivitetskriterier till vilka samtliga eller det enskilda naturgasföretagets faktiska kostnader relateras. Som förvalt- ningsrätten framhållit är antalet företag som agerar på den svenska natur- gasmarknaden litet. Med hänsyn härtill bör tillsynsmyndigheten även se till hur naturgasföretag med samma förutsättningar drivs i andra länder.

Vid användning av effektivitetskriterier kommer ett naturgasföretag som bedriver sin verksamhet mindre effektivt än företag med likartade förutsättningar sannolikt inte att få sina faktiska kostnader täckta av intäktsramen. I realiteten kan avkastningen i så fall bli lägre i verksam- heten. I de fall då ett naturgasföretag bedriver sin verksamhet mer effektivt än kostnadsnormen är det rimligt att naturgasföretaget får till- godogöra sig skillnaden. Naturgasföretaget kommer då att kunna öka sin avkastning i verksamheten. Detta i sin tur ger incitament till naturgas- företaget att pressa sina kostnader, vilket är positivt från ett samhälls- perspektiv. För att också effektivitetsvinster ska komma kunderna till godo bör kostnadsnormer eller effektivitetskriterier uppdateras regel- bundet.

7.4Kapitalbasen

Regeringens förslag: Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som naturgasföretaget använder för att bedriva den verk- samhet som intäktsramen avser. Vidare ska hänsyn tas till investe- ringar och avskrivningar under tillsynsperioden. En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot naturgasföretaget att bortse från till- gången.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten ska få meddela föreskrifter om beräkning av en rimlig avkast- ning.

Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I Energimarknadsinspektionens förslag används termen ”utrangeringar” i stället för som i regeringens ”avskrivningar”.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för- slaget särskilt.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag används termen ”utrangeringar” i stället för som i regeringens ”avskrivningar”.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Linköping har efterlyst för- tydliganden i fråga om vilken värderingsmetod som ska användas, och avseende kapitalbasens utveckling i tiden samt ifråga om gränsdrag- ningen mellan vilka tillgångar som används men inte ägs av naturgas- företaget. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har framhållit vikten av att inte praktiska argument som påverkat valen inom elnätsverksamhet får styra utformningen av förhandsregleringen på naturgassidan enbart därför att det blir enklare för tillsynsmyndigheten och företagen. Enligt Ekonomihögskolans bedömning ger den reala linjära metoden vid kapi-

talkostnadsberäkning en betydligt bättre verksamhetsbeskrivning än den

reala annuitetsmetoden samtidigt som den linjära metoden ger högre Prop. 2012/13:85 kapitalkostnad och därmed större intäktsram för företag med nya till-

gångar, vilket främjar förnyelse och kvalitet samt en mer naturlig åter- koppling för bedömning av om valda avskrivningstider är korrekta. Villaägarnas Riksförbund har anfört att monopolisternas tillgångar över- värderas när de värderas till nuanskaffningsvärde vilket leder till att hän- syn inte tas till vare sig tillgångarnas ålder eller tidigare gjorda avskriv- ningar. Resultatet blir enligt förbundet att kunderna får betala för samma tillgång flera gånger. I fallet med elnäten har förbundet förordat tillämp- ningen av en real linjär modell, snarare än en modell med en real annui- tet, vilket gör det mer försvarbart att använda data om faktiska drifts- och underhållskostnader som underlag till intäktsramen. Förbundet anser att användning av faktiska drifts- och underhållskostnader i en modell med en real annuitet innebär en systematisk överdebitering och att ett byte till ett förmögenhetsbevarande perspektiv skulle sänka kapitalkostnaden väsentligt i elnäten, och därmed även intäktsramarna och tarifferna. DONG Energy Aktiebolag har anfört att ett användande av ett kapacitets- bevarande perspektiv där tillgångarna värderas utifrån ett nuanskaff- ningsvärde vid beräkning av kapitalbasen leder till ett oskäligt högt tariffutrymme. Bolaget anser det inte vara troligt att det kommer att ske några omfattande investeringar i naturgasnätet i Sverige, vare sig vad gäller befintliga anläggningar eller byggande av nya, vilket medför att användandet av nuanskaffningsvärdet är mindre lämpligt. Det finns enligt bolagets uppfattning goda skäl till att välja en annan värderings- metod för naturgasnätet än den som har valts för elnätet. E.ON Gas Sverige AB har anfört att den kapacitetsbevarande principen som tidigare förordats av Energimarknadsinspektionen bör ligga fast och tydligare föreskrivas i underlagen för kommande lagändringar. En sådan värdering överensstämmer enligt bolaget med lagstiftningen på elmarknaden och innebär att långsiktiga investeringar tryggas samtidigt som förutsätt- ningar skapas för stabila avgifter gentemot kunderna. Plast- och Kemiföretagen har anfört att utgångspunkten för beräkningen ska vara verkliga och existerande tillgångar och att det är ändamålsenligt att utgå från verkligt gjorda investeringar till ursprungliga och verkliga investe- ringsvärden. Plast- och Kemiföretagen ifrågasätter en ordning som tillåter naturgasföretagen att ta betalt för endast planerade investeringar utan närmare precisering och menar att det är rimligt att naturgasföre- tagen inte får tillgodoräkna sig avkastning på tillgångar som inte behövs i driften. Plast- och Kemiföretagen anser att en konsekvens av att tillämpa en kapacitetsbevarande metod är att kapitalbasen räknas upp mot en fiktiv framtida investering som kanske aldrig sker vilket resulterar i att den faktiska avkastningen inte reflekterar de faktiska kostnaderna hos naturgasföretagen. Den kapacitetsbevarande principen leder enligt Plast- och Kemiföretagen till överdebitering av naturgaskunderna utan tillförd nytta.

Prop. 2012/13:85

Skälen för regeringens förslag

Allmänna överväganden

Med kapitalbasen avses i förslaget det kapital som krävs för att bedriva den verksamhet som omfattas av intäktsramen. För att inledningsvis bestämma en rimlig avkastning är det nödvändigt att avgöra hur detta kapital ska beräknas, dvs. vilka anläggningstillgångar och övriga till- gångar som ska ingå i kapitalbasen och hur dessa tillgångar ska värderas.

Metoden för att beräkna kapitalbasen bör vara så utformad att den bidrar till att naturgasföretaget förhållandevis enkelt kan bedöma vad som är en rimlig avkastning på en planerad investering. En metod som inte lever upp till detta krav riskerar att motverka investeringar i de olika verksamheterna, vilket på sikt kan leda till brister i verksamheterna. Metoden måste vidare ta hänsyn till det enskilda naturgasföretagets objektiva förutsättningar i den verksamhet som ska omfattas av intäkts- ramen. Metoden bör också som utgångspunkt vara användbar oavsett om det rör sig om att fastställa en kapitalbas för överföring och lagring av naturgas eller drift av en förgasningsanläggning. Slutligen bör en metod för beräkningen av kapitalbasen vara enkel och motsvara högt ställda krav på förutsägbarhet och transparens.

Om huvudprinciperna för beräkning av kapitalbas anges i lag ökar för- utsägbarheten i de kommande besluten om intäktsramar. Det skapar också förutsägbarhet, transparens och öppenhet kring den nya tillsyns- modellen. Det finns därför anledning att ange huvudprinciperna för beräkningen av kapitalbasen i lagen.

Utgångspunkten för beräkningen

En grundläggande fråga är om kapitalbasen ska beräknas med utgångs- punkt i de verkliga tillgångar som används i de olika verksamheterna som ska omfattas av intäktsramen eller beräknade tillgångar, t.ex. i ett fiktivt gasnät.

Regeringen konstaterade i fråga om förhandsregleringen i ellagen (prop. 2008/09:141 s. 73) att det inte hade redovisats någon teoretisk modell för beräkningen av fiktiva tillgångar i kapitalbasen som framstod som vedertagen och därmed lämplig i en förhandsreglering. Regeringen fann att det i den situationen framstod som mest lämpligt att kapitalbasen i stället baseras på nätföretagets existerande tillgångar. Regeringen bedömde därför att det redan i ellagen borde anges att det var nätföre- tagets befintliga tillgångar i nätverksamheten som skulle utgöra utgångs- punkten vid värderingen av kapitalbasen. Det bedöms inte finnas anled- ning att anta en annan ståndpunkt i fråga om den nu aktuella regleringen.

Tillgångar som inte ägs av naturgasföretaget

En särskild fråga är om tillgångar som används i verksamheten men inte ägs av naturgasföretaget, utan t.ex. hyrs från någon annan, ska ingå i kapitalbasen. I dessa fall har naturgasföretaget inga kapitalkostnader för sådana tillgångar. I stället blir de löpande kostnaderna för driften av verksamheten högre än om företaget hade ägt utrustningen.

Ur ett regleringsperspektiv är det olämpligt att skapa olika kapitalbas- modeller som tar hänsyn till hur naturgasföretaget i praktiken valt att

skapa sig rådighet över tillgångarna. Det är motiverat med vissa förenk- lingar i denna del.

Kapitalbasen bör kunna baseras på de tillgångar som används i verk- samheten oberoende av de bakomliggande ägarförhållandena. Effekten av detta blir att ett naturgasföretag regleringsmässigt får avkastning och kan tillgodoräkna sig kostnader för avskrivningar för både ägda och hyrda tillgångar. För att ett naturgasföretag som hyr en tillgång inte ska bli överkompenserat kan företagets hyreskostnader för tillgångarna i dessa fall inte tas med vid beräkningen av intäktsramen.

Det kan inte uteslutas att det kan uppstå gränsdragningsproblem i de fall då naturgasföretaget t.ex. köper paketerade tjänster från ett annat företag och inte självt använder tillgångarna i sin verksamhet. Ett exem- pel kan vara naturgasföretag som inte självt handhar sina gasmätare. En rimlig lösning i dessa fall kan vara att separera kostnaden för tillgången. I andra fall kan det i stället vara enklare att betrakta kostnaden i sin helhet som en löpande kostnad.

Förvaltningsrätten i Linköping har efterlyst ett förtydligande i fråga om gränsdragningen mellan vilka tillgångar som används men inte ägs av naturgasföretaget och som ska ingå i kapitalbasen. Regeringen bedömer att detta är en fråga som bör kunna regleras närmare i förordning eller myndighetsföreskrifter.

Kapitalbasens utveckling över tiden

Den regleringsmässiga kapitalbasen kan behöva utvecklas över tiden. Inför varje ny tillsynsperiod har naturgasföretaget gjort investeringar och avskrivningar. Regleringsmässigt finns det flera tänkbara metoder för att beakta kapitalbasens utveckling över tiden. En sådan metod är att kapi- talbasen räknas om inför varje ny tillsynsperiod, vilket var fallet i till- synsmyndighetens tillämpning av den s.k. nätnyttomodellen på el- området. En annan metod är att en ingående kapitalbas kompletteras med investeringar och minskas med löpande avskrivningar över tiden.

Enligt regeringens förslag ska det inte i naturgaslagen införas detalje- rade bestämmelser om hur kapitalbasen ska beräknas. Det framstår därför inte heller som lämpligt att införa detaljerade lagbestämmelser om kapi- talbasens utveckling över tiden. Även i denna fråga bör en fördjupad analys äga rum och närmare föreskrifter meddelas av regeringen eller tillsynsmyndigheten. Det finns därför inte utrymme för att som Förvalt- ningsrätten i Linköping har efterlyst, belysa frågan ytterligare i detta sammanhang.

Vissa frågor bör dock regleras i lagen. Kapitalbasen läggs till grund för en intäktsram som i normalfallet ska sträcka sig över fyra år. För att en rimlig avkastning ska kunna beräknas på ett rättvisande sätt för perioden måste hänsyn därför tas till kapitalbasens förändring under den aktuella tiden. Detta kan i viss uträckning ske genom omprövningen efter till- synsperiodens slut. Det är emellertid önskvärt att ramen så långt det går blir rättvisande redan från början. Vid beräkningen av tillsynsperiodens kapitalbas bör därför hänsyn tas till de ändringar som sker under tillsyns- perioden, dvs. till planerade investeringar och till värdeminskningar under perioden. Detta bör komma till uttryck i lagen.

Prop. 2012/13:85

Tillgångar som inte behövs i driften

Att de befintliga tillgångarna ska utgöra utgångspunkten för beräkningen innebär inte att alla tillgångar som används i verksamheten ska ingå i kapitalbasen. Eftersom endast sådant kapital som krävs för att bedriva verksamheten ingår i kapitalbasen, ska sådana tillgångar som visserligen används i verksamheten men inte är nödvändiga för driften uteslutas.

Det kan finnas historiska orsaker till att onödiga tillgångar används i verksamheten. Naturgasföretaget kan exempelvis ha byggt ut sin verk- samhet under lång tid och samhällsutvecklingen kan ha gjort att nätet inte längre har en optimal utbyggnad. Vidare kan legala krav på gasnätens funktion och utförande ha ändrats genom nya regler eller liknande. Behovet av kapacitet i nätet kan också ha ändrats över åren exempelvis genom att nya uppvärmningsformer har förändrat utnyttjandet av nätet. Det kan heller inte uteslutas att naturgasföretag av olika anledningar står med anläggningar som inte används eller ens var nödvändiga när de byggdes.

Plast- och Kemiföretagen har anfört att det är rimligt att naturgasföre- tagen inte får tillgodoräkna sig avkastning på tillgångar som inte behövs i driften. Plast- och Kemiföretagen menar att en omvänd syn saknar såväl kundperspektiv som samhällsintresse. Regeringen delar den principiella uppfattningen att en ordning där kapitalbasen beräknas med utgångs- punkt i tillgångar som inte fullt ut behövs i verksamheten, innebär att naturgasföretaget i viss utsträckning tillgodoräknas investeringar som inte är helt optimala. Samtidigt kan detta bero på omständigheter som helt ligger utanför naturgasföretagets kontroll.

Därför framstår det ändå som motiverat med en undantagsbestämmelse av innebörd att även en onödig tillgång ska anses ingå i kapitalbasen om det skulle vara oskäligt att bortse från den. Härigenom sker också en viss riskfördelning mellan naturgasföretaget och kundkollektivet för historiskt genomförda investeringar. Vad som är oskäligt beror i stor utsträckning på omständigheterna i det enskilda fallet. Såväl orsakerna till att till- gången blivit onödig som de ekonomiska konsekvenserna för företaget av att den inte ingår i kapitalbasen måste vägas in i bedömningen.

Utgångspunkter för hur en rimlig avkastning bör beräknas

Enligt regeringens förslag ska närmare principer för beräkning av en rimlig avkastning läggas fast i föreskrifter som regeringen eller tillsyns- myndigheten meddelar. Sådana föreskrifter kommer exempelvis avse vilken värderingsmetod som ska tillämpas samt metod för fördelning av kapitalkostnader, avskrivningstider och kalkylränta.

Remissinstanserna har fört fram värdefulla synpunkter i fråga om vilka principer som bör vara styrande när de närmare föreskrifterna tas fram. Regeringen vill betona att föreskrifterna kommer att utformas med utgångspunkt i de särskilda förhållanden som gäller för naturgasmark- naden och med beaktande av remissinstansernas synpunkter i bl.a. fråga om vilken metod för fördelning av kapitalkostnader som bör väljas. Detta är avgörande för uppfyllelsen av de mål som finns med den föreslagna regleringen; nämligen låga kostnader, stabila avgifter, långsiktig leve- ranssäkerhet och en trygg naturgasförsörjning.

Naturgasbranschen karaktäriseras inte av stor teknikutveckling vad gäller distributionen. De ledningar som används i dag är samma led- ningar som när nätet byggdes i början av 1980-talet. Det är inte ekono- miskt rimligt att bygga parallella nät i någon betydande omfattning, dels eftersom nätet är ett naturligt monopol, dels eftersom efterfrågan varit tämligen konstant över tiden och då det nuvarande nätet är över- dimensionerat. Det är således inte motiverat att skapa fiktiva konkurrens- förutsättningar eller att genom regleringen styra mot någon ny specifik teknik.

De metoder som väljs i fråga om värdering och avskrivningar bör dock styra mot nyinvesteringar så att leveranssäkerheten på längre sikt upp- rätthålls. För att naturgasföretagen ska få kostnadstäckning för gjorda investeringar bör den branschspecifika prisutvecklingen för infra- strukturen vara styrande för utformningen av regelverket. Det är också betydelsefullt att prisutvecklingen reflekterar den branschspecifika kost- nadsutvecklingen, vilken kan variera med konjunktur och andra efter- frågespecifika komponenter. Detta är betydelsefullt dels för att företagen ska få täckning för sina kostnader, dels för att kundernas avgifter ska hållas på en rimlig nivå.

Beräknad respektive faktisk avkastning

Det ligger i sakens natur att en rimlig avkastning måste beräknas utifrån vedertagna ekonomiska metoder, utan att det särskilt uttrycks i lagstift- ningen. På så vis möjliggörs den nödvändiga jämförelsen mellan olika placeringsalternativ. I dag utgår Energimarknadsinspektionen från den s.k. WACC-metoden (Weighted average cost of capital) för att bedöma en rimlig avkastning i överförings- och lagringsverksamhet avseende naturgas.

Att det kalkyleras en rimlig avkastning inom ramen för intäktsramen innebär inte nödvändigtvis att denna avkastning också kommer att utgöra naturgasföretagets faktiska avkastning i den aktuella verksamheten. För det fall att ett naturgasföretag har lägre kostnader i sin verksamhet än vad ramen anger kommer intäkterna att överstiga de faktiska kostnaderna i verksamheten. Så kan t.ex. vara fallet om naturgasföretaget bedriver sin verksamhet effektivare än vad regleringen förutsätter eller om intäkts- ramen av olika anledningar får en alltför generös utformning. Under dessa förhållanden kan naturgasföretagets faktiska avkastning komma att överstiga vad som är beräknat som en rimlig avkastning i verksamheten. Om det omvända förhållandet gäller, dvs. att naturgasföretaget har högre kostnader i verksamheten än vad som inkluderats i intäktsramen kommer naturgasföretaget sannolikt få nöja sig med en lägre avkastning än den beräknade. Det kan hända om naturgasföretaget bedriver sin verksamhet ineffektivt.

Regleringen kan ge oönskade effekter om naturgasföretagens verkliga avkastning i förhållande till omsättningen blir högre eller lägre än den beräknade avkastningen som ingår i intäktsramen och en sådan avvikelse inte skäligen kan motiveras. Som regeringen anförde i samband med att förhandsregleringen infördes på elområdet, kan det finnas skäl att åter- komma i frågan om det visar sig att tillsynsmodellen ger enskilda företag

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 en faktisk avkastning som regelmässigt överstiger eller understiger den beräknade avkastningen i intäktsramen (prop. 2008/09:141 s. 80).

	8	Villkor för anslutning, överföring,
		lagring och förgasning

	Regeringens förslag: Den nuvarande ordningen med krav på till-
	synsmyndighetens godkännande av metoder för utformning av
	avgifter och övriga villkor för överföring av naturgas och tillträde till
	en förgasningsanläggning ska vara kvar i fråga om andra villkor än
	avgifter samt utökas till att även omfatta villkor för lagring av natur-
	gas.
	De nuvarande normgivningsbemyndigandena avseende utformning
	av tariffer för överföring och lagring av naturgas ska upphävas.
	Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer inte med
	regeringens. Energimarknadsinspektionens förslag innebär att den
	nuvarande metodprövningen enligt 6 kap. 5 § naturgaslagen (2005:403)
	ska tas bort helt.
	Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för-
	slaget särskilt.
	Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens.
	Enligt promemorians förslag ska skälighetskravet i fråga om kundernas
	avgifter och övriga villkor för anslutning samt överföring och lagring av
	naturgas och tillträde till en förgasningsanläggning tas bort. I stället ska
	det införas ett krav på att villkoren ska vara stabila. Promemorians för-
	slag innebär även att metodprövningen avseende villkor för anslutning
	till naturgasledning och andra anläggningar endast ska avse andra villkor
	än avgifter.
	Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna är tveksamma eller
	kritiska till promemorians förslag om att skälighetskravet avseende
	kundernas avgifter och övriga villkor ska ersättas med ett stabilitetskrav.
	Ekonomihögskolan vid Lunds universitet anser att kravet bör preciseras.
	Förvaltningsrätten i Linköping har ställt sig frågande till hur begreppet
	stabil förhåller sig till begreppet skälig i 6 kap. 1 § naturgaslagen och hur
	detta ska hanteras vid framtida domstolsprocesser. Svensk Energi ställer
	sig frågande till vad som gäller om intäktsramen blir sådan att avgifterna
	behöver förändras så att de inte längre är stabila. Göteborgs Energi
	Gasnät AB har påpekat att den svenska marknaden är uppbyggd med
	transmissionsnätsägare och distributionsnätsägare som var för sig och
	oberoende av varandra fattar beslut om bl.a. investeringar som påverkar
	kostnaden för slutförbrukare. Det är enligt bolaget oklart hur det är tänkt
	att målet om stabila priser ska uppnås. DONG Energy Aktiebolag har
	motsatt sig att skälighetskravet byts ut mot ett stabilitetskrav. Bolaget har
	konstaterat att det endast är skäliga kostnader som ska beaktas vid fast-
	ställandet av intäktsamen varför förslaget inte innebär en ändring i fråga
62	om att	avgifterna ska vara skäliga. Det finns därför enligt bolagets

mening ingen anledning till att kravet på skälighet tas bort. Plast- och Prop. 2012/13:85 Kemiföretagen har anfört att det är en självklar utgångspunkt att skälig-

het ska gälla avgifter och andra villkor som aktörer på en monopol- marknad tillämpar i förhållande till sina kunder. Med utgångspunkten i att endast verkliga investeringar och underhållskostnader ska kunna ligga till grund för kostnadstäckning bedömer Plast- och Kemiföretagen att stabiliteten är ett mindre problem för kunderna.

Skälen för regeringens förslag

Metodprövningen förändras

Mot bakgrund av den förhandsprövning av naturgasföretagens intäkter som ska ske enligt bestämmelserna om intäktsramen finns det inte anled- ning att behålla kravet på metodgodkännande av just avgifterna. Däremot bör det kravet finnas kvar i fråga om övriga villkor. Härigenom uppnås också likformighet i förhållande till förhandsprövningen enligt ellagen (1997:857), där en liknande bestämmelse införts i 4 kap. 1 a §. Vidare föreslås att kravet på metodgodkännande utvidgas till att även omfatta villkor för lagring av naturgas. Enligt regeringens förslag ska dock intäkter från anslutningsavgifter inte omfattas av intäktsramen varför metodprövningen avseende dessa avgifter behålls.

Skälighet och stabilitet

Av 6 kap. 2 § naturgaslagen (2005:403) följer att tariffer för överföring och lagring av naturgas samt för tillträde till en förgasningsanläggning ska vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande. Med hänsyn till den prövning av de samlade intäkternas skälighet som ska ske enligt bestämmelserna om intäktsramen, har det funnits anledning att överväga behovet av ett skälighetskrav i den nu nämnda bestämmelsen och om ett stabilitetskrav i stället bör införas. Flera av remissinstanserna har motsatt sig detta. Regeringen konstaterar också att skälighetskravet tar sikte på kundernas avgifter till skillnad från förhandsregleringen som gäller naturgasföretagens intäkter, varför det ena inte fullt ut kan ersätta det andra. Mot den bakgrunden bör enligt regeringens mening kravet på skälighet vara kvar. Promemorians förslag om stabilitetskrav är vidare, som vissa av remissinstanserna har framhållit, inte närmare preciserat. Enligt regeringens bedömning finns det inte tillräckligt underlag för att i nuläget föreslå att ett sådant krav ska införas. Det kan dock finnas anled- ning att återkomma i frågan längre fram, om förhandsregleringen skulle leda till prisvariationer som inte kan anses rimliga ur ett kundperspektiv.

Utformning av tariffer för överföring och lagring

I 6 kap. 3 § tredje stycket och 3 a § naturgaslagen finns normgivnings- bemyndiganden avseende föreskrifter om utformning av tariffer för över- föring och lagring av naturgas. Föreskriftsrätten har emellertid inte utnyttjats. De föreslagna bestämmelserna om intäktsramen medför också att utrymmet för att meddela sådana föreskrifter i realiteten skulle bli ytterst begränsat. Regeringen anser därför att de aktuella bestämmelserna

bör upphävas.

Prop. 2012/13:85 9	Den framtida hanteringen av
	systemansvaret för gas

9.1Den svenska systemansvarslösningen

Systemansvaret enligt gasmarknadsdirektivet

Gasmarknadsdirektivet innehåller regler om bl.a. skyldigheter för den som är systemansvarig för ett överföringssystem (transmission system operator, TSO). Med TSO avses i gasmarknadsdirektivet varje fysisk eller juridisk person som bedriver överföringsverksamhet och som ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av över- föringssystemet inom ett visst område och, i tillämpliga fall, dess sammanlänkningar till andra system och för att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på gastransporter (artikel 2.4). Överföring – eller transmission – är transport, vars avsikt är tillhanda- hållande till kunder, men inte leverans, av naturgas genom ett nät som i huvudsak består av högtrycksrörledningar, undantaget tidigare led i rör- ledningsnätet och undantaget den del av högtrycksrörledningarna som huvudsakligen används för lokal distribution av naturgas (artikel 2.3).

Med system avses i gasmarknadsdirektivet varje överföringsnät, distri- butionsnät, LNG-anläggning eller lagringsanläggning som ägs eller drivs av ett naturgasföretag, inbegripet lagring av gas i rörledning och dess anläggningar för stödtjänster och sådana som tillhör anknutna företag och som är nödvändiga för att erbjuda tillgång till överföring, distribution och LNG (artikel 2.13).

Av artikel 9 i gasmarknadsdirektivet följer att från och med den 3 mars 2012 ska varje företag som äger ett överföringssystem också agera som systemansvarig för överföringssystemet. Det innebär att en ägare av ett överföringssystem från den dagen också måste uppfylla de krav som artikel 9 i övrigt uppställer på en sådan aktör. Dessa krav har sin motsva- righet i bestämmelserna i 3 kap. 2–2 f §§ naturgaslagen (2005:403), som uppställer krav på ägarmässig åtskillnad för den som är transmissions- nätsoperatör.

I artikel 13 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser bl.a. om vilka uppgifter som åligger en systemansvarig för ett överföringssystem. Dessa skyldigheter regleras för svenskt vidkommande i 3 kap. 1 § och 7 kap. naturgaslagen. Enligt 3 kap. 1 § ska ett företag som innehar en naturgas- ledning och bedriver överföring av naturgas ansvara för drift och under- håll och, vid behov, utbyggnad av sitt ledningssystem och, i tillämpliga fall, dess anslutning till andra ledningssystem. Företaget ska också svara för att dess ledningssystem är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av naturgas. Detta motsvarar en del av de skyldigheter som följer av artikel 13 i gas- marknadsdirektivet. I fråga om skyldigheter vad gäller balanseringen av överföringssystemen finns den svenska motsvarigheten i 7 kap. natur- gaslagen, vilket ska behandlas närmare nedan.

En viktig skillnad mellan naturgaslagen och gasmarknadsdirektivet är definitionen av termen överföring. Med överföring av naturgas avses

nämligen enligt 1 kap. 6 § överföring av naturgas för annans räkning

genom såväl transmissionsledningar som distributionsledningar. Över- föring i direktivets mening betecknas i naturgaslagen som transmission. Med transmission avses i naturgaslagen överföring av naturgas i en hög- trycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i sam- band med lokal distribution av naturgas (1 kap. 6 a §). Den som bedriver transmission betecknas i naturgaslagen som transmissionsnätsoperatör (1 kap. 7 a §), vilket är motsvarigheten till TSO enligt gasmarknads- direktivet.

I artikel 10 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om certifiering av transmissionsnätsoperatörer. Certifieringen innebär att tillsyns- myndigheten ska göra en förhandsprövning av att åtskillnadskraven i artikel 9 är uppfyllda och därefter fortlöpande kontrollera åtskillnaden i enlighet med de förfaranden som finns angivna i artikel 10 i direktivet och artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöver- föringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 36, Celex 32009R0715). Detta har genomförts genom lagen (2011:711) om certifiering av vissa naturgasföretag.

Systemansvaret enligt svensk rätt – ett delat ansvar

Vid genomförandet av gasmarknadsdirektivet i fråga om systemansvaret för överföringsverksamhet har den del som gäller balanseringen lagts på en myndighet i stället för på innehavaren av naturgasnätet. Detta är tillåtet enligt artikel 1 sista stycket i förordning (EG) nr 715/2009. Där anges att medlemsstaterna får inrätta ett organ i enlighet med gasmark- nadsdirektivet, vilket ska genomföra en eller flera av de uppgifter som brukar handhas av den systemansvariga för ett överföringssystem. I 7 kap. naturgaslagen finns bestämmelser om det så kallade övergripande systemansvaret. Härmed avses enligt 7 kap. 1 § det övergripande ansvaret för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i det nationella naturgassystemet. Enligt bestämmelsen ska det ansvaret bäras av en myndighet som regeringen utser. Den myn- digheten benämns systemansvarig myndighet. I dag är Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) systemansvarig myndighet. System- ansvaret för överföringsverksamhet i gasmarknadsdirektivets mening uppbärs i övriga delar av Swedegas AB som numera ensamt äger det svenska transmissionsnätet för naturgas och som har certifierats som transmissionsnätsoperatör. Den svenska regleringen innebär alltså att systemansvaret i gasmarknadsdirektivets mening delas mellan Svenska kraftnät och Swedegas AB.

I 7 kap. 2 § naturgaslagen finns bestämmelser som ger Svenska kraft- nät rätt att i egenskap av systemansvarig myndighet, om det behövs för att utöva systemansvaret, beordra innehavare av naturgaslager och för- gasningsanläggningar att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska inmatning eller uttag av naturgas från överföringsledningarna och anläggningarna. Vidare får den systemansvariga myndigheten beordra innehavare av naturgasledningar att begränsa eller avbryta överföring av naturgas till kunder. Av paragrafen framgår också att regeringen får

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 meddela närmare föreskrifter om den systemansvariga myndighetens befogenheter.

Den systemansvariga myndigheten spelar även en viktig roll i fråga om det ekonomiska ansvaret för att balanseringen av det nationella naturgas- systemet upprätthålls. Av 7 kap. 4 § naturgaslagen följer nämligen att en leverantör av naturgas bara får leverera naturgas i uttagspunkter för vilka leverantören eller någon annan, gentemot den systemansvariga myndig- heten, har åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella natur- gassystemet tillförs lika mycket naturgas som tas ut i uttagspunkten (balansansvar). Ett sådant åtagande ska göras genom ett avtal med den systemansvariga myndigheten (balansavtal). Enligt 7 kap. 5 § naturgas- lagen ska villkoren i balansavtalen vara objektiva och icke-diskrimine- rande, och den systemansvariga myndigheten får inte ingå balansavtal förrän de metoder som har använts för att utforma avtalen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighet är i det här fallet Energi- marknadsinspektionen.

9.2Systembalansansvar

Regeringens förslag: Regeringen ska ge i uppdrag åt en myndighet eller åt en juridisk person som frivilligt åtar sig det att övergripande ansvara för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i det nationella naturgassystemet (systembalans- ansvarig). Formerna för utövandet av ansvaret ska vara i huvudsak oförändrade.

Den systembalansansvarige ska inte ha rätt att beordra ökad eller minskad inmatning eller ökat eller minskat uttag av naturgas eller begränsa eller helt avbryta överföring av naturgas till kunder.

Det nuvarande normgivningsbemyndigandet om skyldighet för balansansvariga att lämna uppgifter om inmatning och uttag av natur- gas till den systemansvariga myndigheten ska upphävas.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten ska få meddela föreskrifter dels om skyldighet för dem som bedriver överföring av naturgas att till den systembalansansvarige lämna de uppgifter som behövs för utövandet av systembalans- ansvaret, dels om den systembalansansvariges ansvar för avräkningen mellan de balansansvariga.

Den systembalansansvarige ska inte få ingå balansavtal förrän avtalsvillkoren har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas om villkoren uppfyller kraven på att vara objektiva och icke-diskriminerande.

FRANS förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Rege- ringens förslag innehåller inget normgivningsbemyndigande avseende föreskrifter om den systembalansansvariges uppgifter.

Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som har svarat på remissen har varit positiva till förslaget. Företagarna har anfört att uppdraget att vara systembalansansvarig bör konkurrensutsättas och

utvärderas i vart fall vartannat år, och om det tillkommer en mer lämplig

aktör för uppdraget bör denne ha möjlighet att konkurrera om uppdraget	Prop. 2012/13:85
på likvärdiga villkor. Sveriges bostadsrättscentrum (SBC) har påpekat att
det inte kan uteslutas att rollen som systembalansansvarig kan miss-
brukas av en privat aktör till nackdel för konsumenter och konkurrenter,
varför funktionen bör ligga kvar hos Svenska kraftnät. Statskontoret har
bedömt att förslaget kommer att skapa ökad flexibilitet vad det gäller
möjliga organisationslösningar och att rollerna på naturgasområdet tyd-
liggörs men också framhållit att det finns viss risk för att samordnings-
vinster inte kommer nätkunderna tillgodo och att frågan bör hanteras vid
Energimarknadsinspektionens tillsyn av nätavgifter. Swedegas AB har
anfört att den systembalansansvarige bör vara undantagen förbudet att
bedriva handel med naturgas enligt 3 kap. 2 § naturgaslagen.
Skälen för regeringens förslag
En ny modell
I sin nuvarande roll som systemansvarig myndighet för naturgas ansvarar
Svenska kraftnät för den kortsiktiga balanseringen av hela det svenska
naturgassystemet. Detta innebär inte ett ansvar för att i varje läge och i
varje moment svara för den direkta driften av hela naturgassystemet.
Driftsansvaret för de egna ledningarna, lagret och förgasningsanlägg-
ningarna vilar på den som bedriver verksamheten.
Regeringens uppfattning är att Svenska kraftnät fullgör sina uppgifter
inom ramen för det övergripande systemansvaret på ett bra sätt utifrån
givna förutsättningar. Någon ändring av formerna för utövandet är inte
påkallad. Den nuvarande ordningen innebär dock att det övergripande
systemansvaret endast kan utövas av en aktör, nämligen av den system-
ansvariga myndigheten. En ordning som inte låser ansvaret till en viss
aktör och som medger att uppgiften t.ex. kan integreras med verksam-
heten som transmissionsnätsoperatör, möjliggör enligt regeringens upp-
fattning en mer effektiv hantering av ansvaret. Samtidigt innebär en
sådan lösning flexibilitet, där ansvaret för att den kortsiktiga balanse-
ringen kan tilldelas den som utifrån rådande förhållanden framstår som
lämpligast. Regeringen bör därför kunna ge i uppdrag åt en myndighet
eller åt en juridisk person som vill åta sig det att ha det övergripande
ansvaret för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och
uttag av naturgas i det nationella naturgasnätet. Det ansvaret ska fortsätt-
ningsvis betecknas ”systembalansansvar” och den aktör som uppbär det
”systembalansansvarig”. Vad gäller Statskontorets påpekande om vilket
genomslag samordningsvinster kan få på kundernas avgifter kan det
konstateras att naturgasföretagens intäkter från bl.a. överföring av natur-
gas omfattas av de nya bestämmelserna om intäktsramen.
Beordringsrätten och tillkännagivande av krisnivåer
Med hänsyn till att den systembalansansvarige inte behöver vara en
myndighet är det inte lämpligt att behålla den lagstadgade rätten att
beordra ökat eller minskat uttag eller inmatning av gas eller begränsa
eller helt avbryta överföring av gas. En sådan ordning låter sig inte heller
utan vidare förenas med det krav på utlyst krisnivå som Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 om åtgärder för att	67

Prop. 2012/13:85 trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG (EUT L 295,12.11.2010, s. 1, Celex 32010R0944), den. s.k. gasförsörjningsförordningen, uppställer för att icke marknadsbaserade åtgärder ska kunna vidtas.

Regeringen har anpassat svensk rätt till kraven i gasförsörjningsförord- ningen genom lagen (2012:273) om trygg naturgasförsörjning och den tillhörande förordningen (2012:275) om trygg naturgasförsörjning och har utsett Statens energimyndighet (Energimyndigheten) till behörig myndighet enligt gasförsörjningsförordningen (se prop. 2011/12:68). Myndigheten ansvarar bland annat för att ta fram en nationell krisplan som ska undanröja eller minska konsekvenserna av ett avbrott. Kris- planen är styrande för de åtgärder som kan vidtas i ett sådant läge. När Energimyndigheten behöver tillkännage någon av krisnivåerna tidig varning, beredskap eller kris, ska myndigheten enligt artikel 10 i gasför- sörjningsförordningen omedelbart informera EU-kommissionen och förse den med all nödvändig information. För närvarande kan Energi- myndigheten enligt 6 § förordningen om trygg naturgasförsörjning över- lämna uppgiften att tillkännage krisnivåer enligt gasförsörjningsförord- ningen till Svenska kraftnät.

I den aktuella propositionen uttalade regeringen bland annat följande (prop. 2011/12:68 s. 17). I händelse av kris på den svenska naturgas- marknaden är det angeläget att åtgärder kan vidtas mycket snabbt. Den behöriga myndigheten kan enligt artikel 2.2 i gasförsörjningsförord- ningen delegera specifika uppgifter till andra organ under förutsättning att de utförs under överinseende av den behöriga myndigheten och speci- ficeras i den förebyggande åtgärdsplanen samt den krisplan som ska finnas enligt gasförsörjningsförordningen.

FRANS har föreslagit att den behöriga myndigheten ska få överlämna åt den systembalansansvarige, alltså även ett privat företag, att utlysa krisnivåer. Under remissbehandlingen ställde sig några remissinstanser, bland annat Kammarrätten i Jönköping, sig tveksamma till det lämpliga i att delegera uppgiften att tillkännage krisnivå till en privat aktör. Rege- ringen förklarade att den skulle behandla frågeställningarna kring delege- ring av befogenheten att tillkännage en kris i samband med att frågan om systembalansansvaret behandlades.

En ordning där myndighetsutövning överlåts till en enskild kräver stöd i lag. Samtidigt är lösningen med ett privat företag som systembalans- ansvarig ännu helt oprövad. FRANS har angivit att det finns risk för att Sverige inte kan upprätthålla försörjningsnormen om krisnivån kris till exempel inte utlyses i rätt tid på grund av att det är helg. Regeringen konstaterar dock att Energimyndigheten sedan en tid tillbaka har en tjänsteman i ständig beredskap. Mot denna bakgrund och med tanke på den tveksamhet som kommit till uttryck under remissbehandlingen bör förslaget inte genomföras inom ramen för det aktuella lagstiftnings- ärendet.

Handel inom ramen för balanseringen

I 3 kap. 2 § naturgaslagen anges att den som överför naturgas inte får bedriva handel med naturgas. Förbudet är dock inte avsett att förhindra

varje form av handel med naturgas. Inköp av naturgas som ska användas

för driften av överföringssystemet betraktas inte som handel i bestäm- melsens mening och är därför tillåten (prop. 2004/05:62 s. 216). Som Swedegas AB påpekat genomför Svenska kraftnät viss handel med natur- gas i förhållande till de balansansvariga inom ramen för systemansvaret. Transaktionerna är inte kommersiellt betingade, utan syftar till att mot- verka obalanser i naturgassystemet. Av artikel 13.3 i gasmarknads- direktivet följer att balanseringen ingår i en transmissionsnätsoperatörs skyldigheter. Med beaktande av åtskillnadsreglerna i artikel 9 i gasmark- nadsdirektivet bedömer regeringen att åtgärder inom ramen för balanse- ring inte samtidigt kan utgöra handel i gasmarknadsdirektivets mening. Mot bakgrund av det nu anförda kan de transaktioner som nu är i fråga inte anses utgöra handel i naturgaslagens mening. Något behov av undantag från handelsförbudet i 3 kap. 2 § föreligger därför inte.

Rätt att meddela föreskrifter

Förslaget innebär att den systembalansansvarige kan vara en privat aktör till skillnad från i dag då en myndighet uppbär ansvaret. Av detta skäl bör den föreskriftsrätt som i dag enligt 7 kap. 3 § andra stycket natur- gaslagen kan delegeras till den systemansvariga myndigheten överföras till tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller föreskriftsrätten i 7 kap. 11 § naturgaslagen om den systemansvariga myndighetens ansvar för avräk- ningen mellan de balansansvariga.

I 7 kap. 3 § första stycket naturgaslagen anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den systemansvariga myndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för dem som ingått ett balansavtal enligt 7 kap. 4 § första stycket att till den systemansvariga myndigheten lämna de uppgifter om inmatning och uttag av naturgas som behövs för utövandet av systemansvaret. Föreskriftsrätten har emellertid inte utnyttjats och framstår som överflödig även av det skälet att de aktuella skyldigheterna även fortsättningsvis bör kunna regleras i avtal mellan den systembalansansvarige och de balansansvariga. Regeringen anser därför att den aktuella föreskriftsrätten kan upphävas.

Med hänsyn till att systembalansansvaret är ett frivilligt uppdrag för en juridisk person är det inte nödvändigt att ha ett bemyndigande i lagen avseende föreskrifter om den systembalansansvariges uppgifter.

Förhandsgodkännande av villkoren i balansavtalen

Med anledning av att en privat aktör kan komma att få uppdraget att vara systembalansansvarig bör tillsynsmyndighetens kontroll över innehållet i balansavtalen skärpas. Regeringen föreslår därför att tillsynsmyndig- hetens förhandsprövning av balansavtalen enligt 7 kap. 5 § naturgaslagen ska avse villkoren i avtalen och inte som i dag de metoder som används för att utforma villkoren.

Vem ska ges uppdraget att vara systembalansansvarig?

För närvarande finns det två aktörer som skulle kunna uppbära ansvaret som systembalansansvarig, Svenska kraftnät och Swedegas AB. Om Swedegas AB skulle tilldelas den rollen innebär det att hela system- ansvaret i gasmarknadsdirektivets mening kommer att utövas av en och samma aktör, vilket kan ge förutsättningar för en mer effektiv hantering

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 av de uppgifter som ansvaret innebär. Med anledning av vad Företagarna och SBC framfört bör det påpekas att den som regeringen utser att vara systembalansansvarig kommer att utföra uppdraget under Energimark- nadsinspektionens tillsyn. Regeringen planerar också att uppdra åt Energimarknadsinspektionen att noga följa upp hur uppdraget fullföljs. Någon risk för att ansvaret, oavsett om det ligger hos ett privat företag eller en myndighet, skulle missbrukas på ett sätt som skadar marknaden bedöms inte föreligga. Om så ändå skulle bli fallet, eller om för- hållandena på naturgasmarknaden utvecklas så att en annan aktör skulle framstå som mer lämplig, är regeringen oförhindrad att ge uppdraget åt en annan juridisk person eller en myndighet.

9.3Tillsyn över naturgaslagen

Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över att samtliga bestämmelser i naturgaslagen om systembalansansvaret följs. Tidsfristerna enligt 10 kap. 4 § naturgaslagen ska gälla även om någon som har ett intresse i saken lämnar in en anmälan med påstående att en systembalansansvarig inte följer bestämmelser som omfattas av myn- dighetens tillsyn.

FRANS förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Fastighetsägarna har anfört att Energimarknads-

inspektionen, eller en annan lämplig myndighet, bör ges i uppdrag att särskilt bevaka att kunderna inte drabbas på ett negativt sätt av ändring- arna i naturgaslagen.

Skälen för regeringens förslag

Tillsynens omfattning

Enligt 10 kap. 1 § naturgaslagen utövar tillsynsmyndigheten tillsyn över att lagen, föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och vill- kor som har meddelats med stöd av lagen följs. Tillsynen omfattar emellertid inte bestämmelserna i 7 kap. med undantag för 5 och 6 §§. Undantaget bör ses mot bakgrund av att det hittills har ålegat en statlig myndighet att ansvara för den övergripande balansen.

Regeringens förslag innebär att en privat aktör ska kunna ges uppdraget att vara systembalansansvarig. Därför bör tillsynsmyndig- hetens tillsyn omfatta efterlevnaden av samtliga bestämmelser om systembalansansvaret i 7 kap. naturgaslagen.

Tidsfrister

I 10 kap. 4 § naturgaslagen finns bestämmelser om tidsfrister för till- synsmyndighetens handläggning av anmälningar. Tidsfristerna gäller om någon som har ett intresse i saken lämnar in en anmälan till tillsynsmyn- digheten med påstående att en innehavare av en naturgasledning, lag- ringsanläggning eller förgasningsanläggning inte följer bestämmelser

som omfattas av myndighetens tillsyn. Enligt paragrafens tredje stycke

gäller tidsfristerna även vid anmälan mot den systemansvariga myndig- Prop. 2012/13:85 heten med påstående att dess balansavtal inte är objektiva eller icke-

diskriminerande.

När tillsynen nu utvidgas till att omfatta hela 7 kap. naturgaslagen bör bestämmelserna i 10 kap. 4 § anpassas på så sätt att tidsfristerna ska gälla om anmälan innehåller ett påstående att en systembalansansvarig inte följer bestämmelser som omfattas av myndighetens tillsyn.

10	Ikraftträdande- och
	övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna i naturgaslagen ska träda i kraft
den 1 juni 2013.
Bestämmelsen om ekonomisk redovisning av överföring av naturgas
i dess nya lydelse ska tillämpas första gången för det räkenskapsår
som börjar den 1 januari 2014 eller närmast därefter.
Bestämmelserna om intäktsramen tillämpas första gången för en till-
synsperiod som inleds den 1 januari 2015.
Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för villkor för anslutning till
naturgasledning och andra anläggningar, överföring och lagring av
naturgas samt tillträde till en förgasningsanläggning, som avser tid
före den 1 januari 2015.
Balansavtal som har ingåtts före den 1 juni 2013 ska inte omfattas
av ändringarna i bestämmelsen om tillsynsmyndighetens metod-
prövning under avtalens återstående giltighetstid.
Energimarknadsinspektionen har i det förslag som har remiss-
behandlats inte lämnat något motsvarande förslag.
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för-
slag. Enligt promemorians förslag ska bestämmelserna om intäktsramen
träda i kraft den 1 januari 2014. Vidare ska äldre föreskrifter gälla i fråga
om avgifter och övriga villkor för tid före den 1 januari 2014. Prome-
morians förslag innehåller inga övergångsbestämmelser angående
bestämmelsen om ekonomisk redovisning av överföring av naturgas.
Energinätsutredningen har föreslagit att bestämmelsen om förhands-
besked om huruvida en naturgasledning omfattas av föreskrifter om
undantag från koncessionsplikten ska träda i kraft den 1 juli 2010.
FRANS har föreslagit att de ändringar som utredningen föreslår i
naturgaslagen ska träda i kraft under 2012.
Remissinstanserna: Swedegas AB och E.ON Gas Sverige AB har
anfört att det behövs ett förtydligande om anslutnings- och överförings-
avtal utan metodprövning kan tecknas från och med den 1 januari 2014.
Swedegas AB har även framfört att de nya bestämmelserna om metod-
godkännande av andra villkor än avgifter bör börja tillämpas från och
med den tidpunkt då de första intäktsramarna börjar gälla, eftersom det
annars finns risk för att marknadens funktion och utveckling hämmas.		71

Prop. 2012/13:85

Kammarrätten i Jönköping har anmärkt att övergångsbestämmelser saknas beträffande bestämmelserna om systembalansansvaret.

Skälen för regeringens förslag

Förhandsregleringen och metodprövningen

Den nya regleringen kommer inledningsvis att innebära en hel del arbete för både naturgasföretagen och tillsynsmyndigheten (Energimarknads- inspektionen). Förslaget innebär att tillsynsmyndigheten kommer att behöva utfärda föreskrifter bl.a. i fråga om hur en rimlig avkastning ska beräknas och det är viktigt att myndigheten får tid att i samråd med naturgasmarknadens aktörer genomföra det arbetet. Det framstår mot den bakgrunden som lämpligt att lagstiftningen träder i kraft i god tid innan den första tillsynsperioden börjar. De nya bestämmelserna föreslås därför träda i kraft den 1 juni 2013 och den första tillsynsperioden börja den 1 januari 2015. Detta innebär att tillsynsmyndigheten har att meddela de första fastställelsebesluten senast den 31 oktober 2014.

Vad däremot avser de lagändringar som gäller tillsynsmyndighetens metodprövning är det som Swedegas AB påpekat rimligt att de föränd- rade reglerna börjar tillämpas samtidigt som den första tillsynsperioden börjar. Bestämmelserna i 6 kap. 5 § naturgaslagen ska därför tillämpas i sin nuvarande utformning i fråga om villkor som avser tiden fram till och med utgången av år 2014.

Systembalansansvaret

Sedan sommaren 2011 har det pågått ett arbete med kunskapsöverföring från Svenska kraftnät till Swedegas AB. Arbetet har innefattat alla delar i rollen som systemansvarig, såsom modellen för balansering av naturgas- systemet och för balansavräkning. Swedegas AB har drivit kunskapsupp- byggnaden som ett internt projekt och Svenska kraftnät har bistått med tid och kompetens i relevanta delar av organisationen för att underlätta kunskapsuppbyggnaden inom Swedegas AB. Svenska kraftnät har också gett Swedegas AB all nödvändig insyn i befintliga stödsystem inom drift och avräkning. Mellan Swedegas AB och Svenska kraftnät har hållits regelbundna avstämningsmöten av status i kunskapsöverföringen samt som förberedelser av den praktiska hanteringen vid själva överlämnan- det.

Swedegas AB och Svenska kraftnät har kommit överens om att Svenska kraftnät, även efter ett övertagande av systembalansansvaret, kommer att ansvara för underhåll och utveckling av gasbranschens Edielstandard. Av denna anledning har ett utkast till samarbetsavtal mellan Svenska kraftnät och Swedegas AB arbetats fram. Avtalet kommer att reglera finansieringen av Svenska kraftnäts löpande ansvar samt eventuella tillkommande kostnader med anledning av särskilda utvecklingsinsatser specifikt för gasbranschen. Svenska kraftnät avser att överlåta sina balansavtal till Swedegas AB vid tidpunkten för en överföring av systembalansansvaret. Swedegas AB kommer därmed blir de balansansvarigas motpart. Svenska kraftnät och Swedegas AB avser att utarbeta en detaljerad ordning för hanteringen av balansavräknings- aktiviteter som berör månaden direkt före och direkt efter ett över-

föringsdatum. Detta med anledning av att det utförs månatliga aktiviteter Prop. 2012/13:85 både inför och efter själva avräkningsmånaden.

Enligt regeringens mening står det klart att Svenska kraftnät och Swedegas AB har vidtagit sådana förberedelser för en överföring av systembalansansvaret att en sådan överföring bör kunna ske vid tidigast lämpliga tidpunkt. Regeringen föreslår därför att de nya bestämmelserna om systembalansansvaret ska träda i kraft den 1 juni 2013. Några över- gångsbestämmelser bedöms inte vara nödvändiga annat än i fråga om ändringarna i 7 kap. 5 § naturgaslagen avseende tillsynsmyndighetens metodprövning av balansavtalen. Regeringen föreslår att balansavtal som har ingåtts före den 1 juni 2013 inte ska omfattas av ändringarna i den bestämmelsen.

Ekonomisk redovisning av överföring av naturgas

Regeringen föreslår att bestämmelsen i 3 kap. 3 § naturgaslagen ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller närmast därefter. En sådan ordning är nödvändig för att man inte ska behöva ändra redovisningsmetoder under löpande räkenskapsår.

11 Inmatning av biogas på naturgasnätet

Regeringens bedömning: Energimarknadsinspektionens förslag om förändrade marknadsvillkor för biogasproduktion, som i huvudsak innebär att ett företag som bedriver överföring av naturgas ska vara skyldigt att mata in och spetsa renad biogas, bör inte genomföras.

Biogasrapportens förslag: Överensstämmer inte med regeringens.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Naturvårdsverket, Trafikverket och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) ser fördelar med att avlasta biogasproducenten kostnaden för spetsning. Lunds Universitet, Avfall Sverige och E.ON Gas Sverige AB delar generellt inställningen. Lunds Universitet påpekar samtidigt att man hellre bör överväga andra system med värmevärden i takt med nya tillförselvägar och framhåller de ur miljösynpunkt negativa effekterna av att tillföra propan, som ger högre emissioner av växthusgaser än den naturgas som distribueras. Avfall Sverige och E.ON Gas Sverige AB ser behov av regler för den propan som nätägaren behöver anskaffa.

Övriga remissinstanser har över lag varit kritiska. Energimyndigheten uppskattar att inmatning av biogas endast kan komma att ske med 1 TWh och att det därmed saknas skäl att vältra över kostnader från ett kund- kollektiv till ett annat. Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, Energigas Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund(LRF), Svebio m.fl. anser att förslagen väcker ett antal frågor som inte blivit belysta i rapporten: är handel med propan förenlig med monopolverksamhet, vem äger och ska beskattas för den energi som nätföretaget har tillfört, hur

utvecklas kostnader och konkurrensen i fråga om tjänsten att utföra

Prop. 2012/13:85 spetsning, är det miljömässigt motiverat att använda propan, är det riktigt att låta värmevärdet i den danska gasen vara styrande och är frågan om gaskvalitet tillräckligt utredd? Några remissinstanser (Konsumentverket, Svensk Energi, Energigas Sverige, Swedegas AB och Dong Energy) ifrågasätter om nätföretagen kan bära ytterligare kostnader. Vidare kon- staterar LRF att förslaget innebär försämrade konkurrensvillkor för de biogasproducenter som inte matar in på naturgasnätet. Dong Energy konstaterar att svenska biogasproducenter slipper ett ansvar som utländska producenter har.

Bakgrund

I Sverige matas det in biogas på naturgasnätet vid åtta injektionsstationer i södra Sverige. Biogasen är renad och spetsad till dansk naturgaskvalitet och mängden uppgick, enligt Energimyndighetens rapport Produktion och användning av biogas år 2010, till 170 GWh.

Enligt definitionen i 1 kap. 2 § i den nu gällande naturgaslagen avses med naturgas även biogas, gas från biomassa och andra gaser i den mån det är tekniskt möjligt att använda dessa gaser i naturgassystemet. Under förutsättning att det är tekniskt möjligt är således en innehavare av en naturgasledning skyldig att ta emot och överföra annan gas. Dessa förut- sättningar utvecklas närmare i förarbetena till den aktuella bestämmelsen (prop. 2004/05:62) där det anges att innehavaren av en naturgasledning har rätt att ställa krav på kvaliteten på den gas som ska matas in i led- ningen, på grund av naturgasens höga förbränningshalt. Andra gaser har betydligt högre halter av restprodukter, främst koldioxid. Om dessa gaser förs in i systemet och når brännarna kommer dessa inte att fungera. Dessa gaser måste därför, innan de förs in i naturgassystemet, renas från restprodukter så att de når samma förbränningshalt som naturgasen. Först efter denna reningsprocess anses de, enligt definitionen, som naturgas och får därmed föras in i naturgassystemet.

Energimarknadsinspektionen fick i regleringsbreven för år 2009 och 2010 uppdragen att analysera förutsättningar för en framtida successiv övergång till biogas i naturgasnätet och vid behov lämna förslag till för- fattningsändringar. I rapporten Förändrade marknadsvillkor för biogas- produktion (EIR 2010:17) lämnades lagförslag som innebär att biogas- producenten ska svara för rening av gasen och innehavaren av naturgas- ledningen för momentet med spetsning av gasen till dansk naturgas- kvalitet. De merkostnader som uppkommer ska fördelas på kund- kollektivet på transmissionsnivå, genom att överföringstariffen för transmissionsledningar som är anslutna till utlandsförbindelser ska utformas så att de innefattar kostnader för spetsning av biogas som matas in i naturgassystemet.

I biogasrapporten beskrivs de åtgärder som vidtas i samband med inmatning av biogas i naturgasnätet i korthet enligt följande. Det första steget vid framställning av biogas innebär framställning av s.k. rågas genom rötning i en rötkammare. Vid rötningen sker en nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö varvid metangas bildas. Energiinne- hållet eller värmevärdet beror på vilket utgångsmaterial som används vid rötningen. Rågasen kan bestå av upp emot 65 procent metan men inne-

håller dessutom föroreningar som koldioxid och svavel.

I det andra steget vidtar uppgraderingsprocessen där föroreningarna avskiljs. Härigenom ökar gasens värmevärde i proportion till den ökade metanhalten. För att biogasen ska erhålla naturgaskvalitet krävs emeller- tid en ytterligare ökning av värmevärdet, vilket sker genom att tillsätta propan i lämplig mängd. Detta kallas spetsning.

Vidare anges i rapporten att varken biogasens eller naturgasens värme- värde är konstant. Därför varierar den mängd propan som kan behöva tillsättas vid spetsningen beroende på såväl den uppgraderade biogasens kvalitet som på naturgasens aktuella värmevärde. Naturgasens värme- värde varierar beroende bland annat på vilken gaskälla som gasen kommer ifrån. Det undre värmevärdet på den danska naturgasen som finns i det svenska naturgasnätet ligger dock normalt kring 11,1 kWh/Nm3.

Energimarknadsinspektionen bedömer att reningsprocessen kan betecknas som en mer naturlig del av produktionsprocessen, medan propanspetsningen – och anslutningen till gasnätet – mer naturligt kan hänföras till nätverksamheten. I rapporten konstateras samtidigt att krav på spetsning inte är något unikt för biogasen. Skulle Sverige importera mindre energirik naturgas från till exempel Norge eller Ryssland skulle även denna gas behöva propanspetsas för att uppnå samma värmevärde som den nuvarande danska naturgasen. I rapporten konstateras också att förslaget ger innehavaren av en naturgasledning möjlighet att avstå från propanspetsning och i stället sänka värmevärdet på den danska natur- gasen.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen konstaterar inled- ningsvis att det enligt dagens regler inte finns någon skyldighet för en innehavare av en naturgasledning att ta emot orenad biogas och Energi- marknadsinspektionens förslag förefaller inte heller innebära några för- ändringar i detta avseende.

EU-kommissionen har de senaste åren tagit en rad initiativ för harmo- nisering av naturgaskvalitet inom Europeiska unionen. Behovet av har- monisering accentueras av att naturgasen i större utsträckning kommer från nya gaskällor, framförallt genom import av flytande naturgas (LNG) liksom på att biogas och okonventionella gaser som skiffergas får ökad betydelse. Detta sker samtidigt som den gränsöverskridande handeln inom EU ökar. En liknande utveckling kan förväntas i vårt närområde bland annat beroende på att produktionen på de danska Nordsjöfälten avtar.

Arbetet inom EU bedrivs på flera fronter och har resulterat i att det europeiska standardiseringsorganet CEN år 2007 fick mandat att utarbeta en harmoniserad standard för naturgaskvalitet respektive år 2010 en harmoniserad standard avseende biometan som används inom transport- sektorn eller matas in i naturgasnätet. Tidplanen för publicering av dessa är planerad till år 2014 respektive 2015. För att reglera de frågor som inte kommer att omfattas av europastandard (EN) för gaskvalitet arbetas det även fram nya bestämmelser rörande gaskvalitet i förordningen (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnätet (gas- förordningen). Enligt en preliminär tidplan kan förhandlingar inom ramen för ett kommittologiförfarande kring dessa bestämmelser påbörjas i slutet på år 2013. Bestämmelserna blir omedelbart gällande som svensk rätt när de har trätt i kraft. Det får vidare antas att kommande standarder

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 kommer att vara styrande för vilka bedömningar som kan göras beträffande frågan om det är tekniskt möjligt att mata in biogas i natur- gasnätet.

Regeringen bedriver en långsiktig politik för att öka andelen förnybar energi. Biogasen spelar en viktig roll i det svenska energisystemet på regional och lokal nivå och framförallt som förnybart transportbränsle. Regeringen har i budgetpropositionen för år 2012 satsat stort på energi- forskning och förlängt det nuvarande stödet för innovativ biogas med 340 miljoner kr. Regeringen konstaterar att det förslag som har lagts fram väckt en rad frågeställningar hos remissinstanserna, vilka inte har blivit belysta i rapporten. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa det pågående arbetet inom EU kring gaskvalitet, bör förslaget inte genomföras. För att tillgodose nätkundernas intressen finns det dock skäl att vidta förberedelser inför en förändrad gassammansättning i det svenska naturgasnätet. Regeringen bedömer att det som ett första steg är lämpligt att säkerställa transparens kring de tekniska krav på gaskvalitet som tillämpas av innehavare av naturgasledningar. Krav på offentlig- görande av sådana villkor finns redan i dag när det gäller överföring av naturgas. Tillsynsmyndigheten har också bemyndigats att utfärda närmare föreskrifter om offentliggörandet. Med anledning av de föränd- ringar som föreslås i denna proposition bör det förtydligas att kravet på offentliggörande vid en anslutning också omfattar villkor som rör vissa tekniska krav. En sådan åtgärd är förenlig med artikel 16.10 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/28 EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (För- nybarhetsdirektivet). Regeringen avser att ge Energimarknads- inspektionen uppdraget att ta fram förslag till en sådan justering samt att utforma närmare föreskrifter om sådant offentliggörande vid anslutning och överföring. Uppdraget bör kompletteras med uppgiften att följa arbetet inom EU rörande gaskvalitet och, vid behov, återkomma till rege- ringen med förslag på ytterligare åtgärder.

12 Konsekvensutredning

12.1Den nya tillsynsmodellen

12.1.1Naturgasföretagen

Förslaget innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att meddela ett fastställelsebeslut om de intäkter ett naturgasföretag får debitera för en tillsynsperiod om fyra år. För de i dagsläget sex företag som berörs kommer införandet av en förhandsreglering att ha två typer av konse- kvenser, dels administrativa konsekvenser, dels konsekvenser för debite- ring av avgifter.

	Administrativa konsekvenser
	De administrativa konsekvenserna består i att naturgasföretagen med
76	början år 2014 kommer att vara underkastade krav på att lämna förslag
76

på intäktsram samt sammanställa och lämna in uppgifter till Energimark- Prop. 2012/13:85 nadsinspektionen vart fjärde år. Naturgasföretagen är sedan tidigare

skyldiga att upprätta en ingångsbalansräkning när verksamheten påbörjas och att lämna ekonomiskt underlag i sina årsrapporter. Enligt Tillväxt- verkets mätningar har kostnaderna för fortlöpande årsrapportering beräk- nats till ca 300 000 kr. De administrativa kostnaderna förknippade med att ta fram och till Energimarknadsinspektionen lämna förslag till intäkts- ram enligt den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 7 § naturgaslagen är jämförbara, men uppstår bara vart fjärde år. Energimarknadsinspektionen har i sin rapport angivit att den avser att samordna inrapporteringen av underlag till den nya förhandsregleringen med årsrapporterna, för att ytterligare minska administrationen.

De berörda naturgasföretagen bedriver, med undantag för den svenska transmissionsnätsoperatören, också verksamhet på elmarknaden. För- slaget har i allt väsentligt utformats med den motsvarande regleringen på elmarknaden som förebild, förutom i de fall nödvändiga anpassningar till de specifika förhållandena för naturgasmarknaden har varit nödvändiga. Majoriteten av företagen får därför anses vara väl bekanta med hur systemet fungerar, vilket minskar den initiala arbetsbördan. Den ytter- ligare administration som kan uppkomma vägs till viss del upp av att det tidigare metodgodkännandet när det gäller avgifter för överföring och förgasning föreslås upphöra.

Avgifter

När det gäller avgifter och övriga villkor gäller redan i dag att de ska vara skäliga. Förslaget gör att förutsägbarheten för företagen kommer att öka, genom att de på förhand får besked om huruvida de samlade avgifts- intäkterna är skäliga. Regelrådet har påtalat att konsekvensutredningen inte innehåller någon diskussion om huruvida förslaget kan väntas påverka företagens avgifter och – om så är fallet – med vilka ungefärliga belopp och anser att konsekvensutredningen är bristfällig. Regeringen konstaterar att det nu aktuella förslaget ger ramverket för hur Energi- marknadsinspektionen i förväg ska fastställa de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära under en fyraårsperiod. Den närmare utformningen av förhandsprövningen kommer att bestämmas genom förordning och föreskrifter. Det är i detta sammanhang som de närmare konsekvenserna av förslaget kommer att belysas.

12.1.2 Kunderna

De berörda naturgasföretagens verksamhet bedrivs i monopol som regle-
ras i naturgaslagen. Tillsynen över att bestämmelserna om avgifternas
skälighet följs utövas av Energimarknadsinspektionen. Regleringen och
tillsynen är av central betydelse för att säkerställa att verksamheten
bedrivs effektivt och för att naturgasföretagen inte ska missbruka sin
monopolställning.
Indirekt berör förslaget kunderna genom att intäktsramen kommer att
få betydelse för hur höga avgifter som kan debiteras under en tillsyns-
period. Avsikten med förslaget är dock inte att ett byte av tillsynsmodell i
sig ska påverka avgifternas skälighet.	77
	77

Prop. 2012/13:85 En konsekvens av förslaget som mer direkt påverkar kunderna är för- slaget om att en överdebitering jämfört med den fastställda intäktsramen inte behöver återbetalas utan ska föras över till påföljande tillsynsperiod. För kundkollektivet som helhet medför detta ingen annan effekt än att återbetalningen skjuts upp en period. En kund som däremot flyttar under perioden kommer inte att kunna få del av denna återbetalning. Motsatsvis gäller att en kund som flyttar till ett område där naturgasföretaget under en tidigare period har överdebiterat kommer att gynnas av lägre avgifter. Mot bakgrund av att naturgasföretaget riskerar att få betala ett överdebi- teringstillägg på hela det belopp som överstiger intäktsramen, har dock de berörda naturgasföretagen ett tydligt incitament att inte överskrida sin intäktsram.

12.1.3Energimarknadsinspektionen

Energimarknadsinspektionen har bedömt att både det förberedande arbetet och den löpande tillämpningen av det nya regelverket innebär en ökad arbetsbörda jämfört med dagens efterhandsgranskning. Så länge som förhandsregleringen på el och naturgasområdet ges en likartad utformning, kan de metoder och tekniska system som har byggts upp för en förhandsreglering av elnätstariffer komma till nytta. Inspektionen anser också att, då tillsynsmetoderna i huvudsak redan har utarbetats och företagen är få till antalet, kommer inte arbetsbördan att öka i någon större omfattning. Det tillkommande arbete som den föreslagna regle- ringen kan komma att medföra bedöms av Energimarknadsinspektionen kunna rymmas inom befintliga ramar.

12.1.4Sveriges Domstolar

Energimarknadsinspektionen har inte inom ramen för den nuvarande tillsynsregleringen fattat några beslut som har överklagats till domstol. Energimarknadsinspektionens beslut om att fastställa en intäktsram lik- som en omprövning av ett sådant beslut kommer enligt förslaget att kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Erfarenheter från hur systemet har fungerat på elmarknaden visar att flera fastställelsebeslut för den första tillsynsperioden har överklagats till domstol. Så kan också bli fallet för naturgasmarknaden för den första tillsynsperioden, dvs. inför årsskiftet 2014/2015. Antalet överklaganden som kan komma i fråga begränsas dock till de berörda naturgasföretagen, i dag sex till antalet. Att förslaget innebär att Energimarknadsinspektionen i större utsträck- ning än på elsidan kommer att få rätt att meddela föreskrifter i fråga om hur en rimlig avkastning ska beräknas, bör också leda till färre över- klaganden än på elsidan. Eftersom den nuvarande tillsynen av naturgas- marknaden inte medfört några överklaganden till domstol, kan det antas att den föreslagna regleringen kommer att medföra ett visst merarbete för domstolarna även på längre sikt jämfört med i dag. Förändringen bedöms dock kunna hanteras inom ramen för domstolarnas befintliga anslag.

12.2

Systembalansansvar

Prop. 2012/13:85

12.2.1Svenska kraftnät

Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnäts nuvarande ansvar för den kortsiktiga balanseringen av det svenska naturgassystemet kan upp- bäras av en privat aktör eller en myndighet. I propositionen anges att det för närvarande finns två aktörer som skulle kunna uppbära ansvaret som systembalansansvarig, Svenska kraftnät och Swedgas AB. Eftersom gas- verksamheten endast utgör en blygsam del av affärsverkets samlade verksamhet innebär en sådan lösning endast obetydliga konsekvenser för Svenska kraftnät. De flesta av det fåtal, motsvarande 4–5 personår, som arbetar med gas har även motsvarande arbetsuppgifter när det gäller el. Konsekvensen vid en överföring blir då att dessa personer enbart kommer att arbeta med el.

12.2.2Naturgasföretagen

För marknadens aktörer innebär en lösning med Swedegas AB som systembalansansvarig effektiviseringsvinster genom en tydligare roll- och ansvarsfördelning där nuvarande tudelade funktioner och avtals- relationer förs över till en aktör. Vid eventuella störningar i gasförsörj- ningen bedöms det vara fördelaktigt med en tydligare och snabbare beslutsgång samt färre rapporteringsvägar.

12.2.3Kunderna

Med de effektiviseringsvinster som följer av förslaget om systembalans- ansvar bedöms detta inte medföra någon risk för att avgifterna höjs.

12.2.4Myndigheter och domstolar

Förslagen kring systembalansansvaret innebär att Energimarknadsinspek- tionen på förhand ska godkänna villkoren i balansavtalen, och inte endast metoderna för att utforma villkoren. De nuvarande balansavtalen löper tills vidare och är utformade så att de kan överlåtas utan motpartens samtycke. Ett förhandsgodkännande aktualiseras därför endast om vill- koren i balansavtalen ändras. De uppgifter som i dag utförs vid en efter- handsgranskning ska enligt förslaget utföras på förhand. Konsekvenserna av ett förhandsgodkännande bedöms vara begränsade och i huvudsak innebära en omfördelning av Energimarknadsinspektionens tillsyn över tid.

Sveriges Domstolar förväntas inte beröras av förslagen om system- balansansvaret.

12.3	Övriga konsekvenser
När det gäller eventuella effekter på den kommunala självstyrelsen,
brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, jämställdheten mellan		79

Prop. 2012/13:85 kvinnor och män eller möjligheterna att uppnå de integrationspolitiska målen, görs bedömningen att förslagen i denna proposition inte påverkar något av dessa mål.

13	Författningskommentar	Prop. 2012/13:85
Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)
1 kap.
6 b §	Med distribution avses i denna lag överföring av	naturgas

genom lokala eller regionala rörledningsnät till kunder.

I paragrafen, som är ny, införs en definition av distribution i lagen. Defi- nitionen av distribution överensstämmer i huvudsak med definitionen av distribution i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (gasmarknadsdirektivet).

Med överföring till kunder avses även sådan överföring som sker från ett distributionsnät till ett annat, under förutsättning att det inte är fråga om överföring som uppfyller förutsättningarna för att vara transmission enligt 6 a §.

Bestämmelsen i paragrafen har behandlats i avsnitt 4.1.

8 a § Med intäktsram avses i denna lag de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära från överföring av naturgas, lagring av naturgas eller tillträde till förgasningsanläggning under en tillsyns- period.

I paragrafen, som är ny, finns en definition av termen intäktsram. På elområdet finns en motsvarande definition i 1 kap. 5 a § ellagen (1997:857).

I huvudsak utgörs intäkterna av avgifter men även andra intäkter som är direkt knutna till de olika verksamheterna omfattas av regleringen. Avgifter för balanstjänster omfattas inte av intäktsramen.

Bestämmelser om fastställande av intäktsram finns i 6 kap. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.

2 kap.

1 a § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyn- digheten ska i det enskilda fallet efter ansökan av den som avser att bygga eller som använder en naturgasledning, lämna ett bindande besked om huruvida ledningen omfattas av föreskrifter som har med- delats med stöd av 1 § tredje stycket.

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om möjlighet för den som
innehar en naturgasledning eller avser att bygga en, att få ett bindande
besked om huruvida ledningen omfattas av de föreskrifter om undantag
från kravet på koncession som regeringen får meddela med stöd av 1 §
tredje stycket. En ansökan kan avse flera naturgasledningar.
Regeringen avser föreskriva att, i de fall ett bindande besked meddelas
av tillsynsmyndigheten, detta beslut får överklagas hos regeringen.	81
	81

Prop. 2012/13:85 En liknande bestämmelse finns i 2 kap. 4 § ellagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

3 kap.

3 § Verksamhet som rör överföring av naturgas ska ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Transmission och distribution ska då redovisas var för sig.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela ytterligare föreskrifter om redovisning av verk- samhet som rör överföring av naturgas samt om skyldighet att ge in redovisningshandlingar till tillsynsmyndigheten.

Första stycket har ändrats på så sätt att uttrycket ”överföring på trans- missionsledningar” har ersatts med transmission och ”överföring på distributionsledningar” har ersatts med distribution. Innebörden av termerna transmission och distribution anges i 1 kap. 6 a och 6 b §§.

I andra stycket har ”närmare” ersatts av ”ytterligare”. Syftet med änd- ringen är att förtydliga att det är fråga om materiella föreskrifter och inte sådana verkställighetsföreskrifter som regeringen kan meddela med direkt stöd av 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

6 kap. Avgifter och övriga villkor för tillträde till naturgas- ledningar och andra anläggningar

Villkor för anslutning

1 b § Den som bedriver överföring av naturgas får inte ingå avtal om sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 § förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren har prövats av tillsynsmyndig- heten. Tillsynsmyndigheten ska godkänna metoderna, om de kan antas leda till att avtalsvillkoren uppfyller kraven på att vara objektiva och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som föreslås i en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas.

Tillsynsmyndigheten ska delge beslut enligt första och andra styck- ena enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

Paragrafen, som är ny, ersätter den nuvarande 6 kap. 5 § till den del bestämmelserna gäller villkor för anslutning till en naturgasledning och andra anläggningar. Bestämmelserna har fått en delvis ny utformning. Någon ändring i sak är inte avsedd. Ett beslut enligt paragrafen gäller omedelbart enligt 23 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.

Avgifter och övriga villkor för överföring, lagring och förgasning

Prop. 2012/13:85

2 § Avgifter och övriga villkor för överföring och lagring av natur- gas samt för tillträde till en förgasningsanläggning ska vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.

Bestämmelsen har ändrats redaktionellt på så sätt att termen ”tariffer” har ersatts med ”avgifter och övriga villkor”. Någon ändring i sak är inte avsedd (se prop. 2011/12:77 s. 26).

3 § Vid utformningen av villkor för överföring av naturgas ska sär- skilt beaktas antalet anslutna kunder, kundernas geografiska läge, mängden överförd energi och abonnerad effekt, kostnaderna för överliggande ledningar, leveranssäkerhet och trycket i ledningarna.

Villkoren för överföring av naturgas ska utformas så att den avgift en kund betalar för överföringen till sin anslutningspunkt innefattar avgift för överföringen i samtliga rörledningar genom vilka över- föringen sker.

I första och andra styckena har endast redaktionella ändringar gjorts. ”Tariffer” har ersatts med ”villkor”. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Lagförslaget innebär också att det nuvarande tredje stycket upphävs. Övervägandena finns i avsnitt 8.

4 § Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning ska offentliggöra avgifter och övriga villkor för överföring, lagring, respektive tillträde till anläggningen samt på begäran utan dröjsmål lämna skriftlig uppgift om villkoren.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela ytterligare föreskrifter om offentliggörande av sådana villkor som avses i första stycket.

Paragrafen har omarbetats språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd. Termen tariff har utgått och ersatts med ”avgifter och övriga villkor” och termen naturgaslager har ersatts med ”lagringsanläggning”. Med lagring avses således såväl lagring i lagringsanläggning som i rörledning, så kallad line-pack. Vidare har i andra stycket närmare ersatts med ”ytter- ligare”. Avsikten är att förtydliga att det är fråga om materiella före- skrifter och inte sådana verkställighetsföreskrifter som regeringen kan meddela med direkt stöd av regeringsformen (jfr 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen).

5 § Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lag- ringsanläggning eller en förgasningsanläggning får inte ingå avtal om överföring, lagring eller tillträde till en förgasningsanläggning förrän de metoder som har använts för att utforma andra avtalsvillkor än avgifter har prövats av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska godkänna metoderna om de kan antas leda till att avtalsvillkoren upp-

fyller kraven på att vara objektiva och icke-diskriminerande.

Prop. 2012/13:85 Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som föreslås i en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas.

Tillsynsmyndigheten ska delge beslut enligt första och andra styck- ena enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

I sak har paragrafen ändrats i tre avseenden. Till en början har de krav som gäller anslutning till en naturgasledning och andra anläggningar flyttats till 1 b §. Samtidigt har kravet på metodprövning utökats till att avse även villkor för lagring av naturgas. Härmed avses såväl lagring i lagringsansläggning som i rörledning, så kallad line-pack. Slutligen tar prövningen enligt paragrafen nu endast sikte på andra villkor än avgifter.

Paragrafen har vidare omarbetats något. Någon ändring i sak är inte avsedd. I sista stycket har den första meningen tagits bort. Att beslut enligt bestämmelsen gäller omedelbart framgår i stället av 23 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.

Förhandsprövning av naturgasföretagens intäkter

Under denna rubrik återfinns nya bestämmelser om att tillsynsmyndig- heten i förväg ska fastställa de samlade intäkter ett naturgasföretag högst får uppbära från överföring och lagring av naturgas samt från tillträde till en förgasningsanläggning under en tillsynsperiod. Regleringen gäller de företag som bedriver överföring av naturgas för annans räkning eller innehar en sådan lagringsanläggning eller förgasningsanläggning som är ansluten till naturgasnätet.

Övervägandena rörande införandet av en förhandsprövning finns i avsnitt 6.1.

Beslut om intäktsram

6 § Intäktsramar ska beslutas i förväg för varje tillsynsperiod för företag som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lagrings- anläggning eller en förgasningsanläggning.

En intäktsram ska beslutas var för sig för transmission, distribution, lagring i lagringsanläggning och drift av förgasningsanläggning.

Ett beslut om intäktsram för transmission ska omfatta även intäkter från lagring i rörledning.

Paragrafen är ny.

I första stycket föreskrivs att en intäktsram ska fastställas i förväg för varje tillsynsperiod för ett naturgasföretag som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lagrings- eller en förgasningsanläggning. En definition av intäktsram finns i 1 kap. 8 a §.

Av andra stycket framgår att det ska fastställas en särskild intäktsram för var och en av verksamheterna transmission, distribution, lagring och drift av förgasningsanläggning. För ett naturgasföretag kan sålunda upp till fyra olika intäktsramar gälla.

Av tredje stycket framgår att en intäktsram för transmission ska omfatta intäkt från lagring i rörledning, så kallad line-pack.

Att en intäktsram fastställs betyder inte att någon bedömning görs när det gäller de kundspecifika avgifternas skälighet.

Bestämmelserna i paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.

7 § Ett sådant naturgasföretag som avses i 6 § ska lämna in förslag till intäktsram till tillsynsmyndigheten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten meddelar närmare föreskrifter om ett naturgasföretags skyldig- heter enligt första stycket.

Av paragrafen, som är ny, framgår i första stycket att det underlag som krävs för att fastställa intäktsramen ska tillhandahållas av det naturgas- företag som intäktsramen gäller.

I andra stycket finns en upplysning om att regeringen eller tillsyns- myndigheten meddelar verkställighetsföreskrifter med stöd av 8 kap. 7 och 11 §§ regeringsformen. Sådana föreskrifter kan avse bland annat vilka uppgifter som ska lämnas och vid vilken tidpunkt naturgasföretaget ska fullgöra uppgiftsskyldigheten.

Det kan inträffa att ett naturgasföretag inte lämnar in förslag till intäktsram och andra uppgifter till grund för bedömningen. Det finns därför skäl att betona att tillsynsmyndigheten ska meddela beslut om intäktsram i enlighet med vad som anges i 8 §. Myndigheten får då fatta beslutet på annat tillgängligt underlag. Om det underlaget senare visar sig vara bristfälligt kan detta bland annat medföra en ändring av beslutet efter omprövning enligt 14 §.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.2.1.

8 § Tillsynsmyndigheten ska meddela beslut om intäktsram senast två månader innan tillsynsperioden börjar.

I beslutet ska det anges vilka uppgifter och metoder som ligger till grund för beslutet.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om tidpunkten för och utformningen av beslutet om fastställande av intäktsram.

Av första stycket framgår att en intäktsram ska fastställas senast två månader innan en tillsynsperiod börjar.

I andra stycket föreskrivs att de uppgifter och metoder som legat till grund för beslutet ska finnas angivna i fastställelsebeslutet. Detta är väsentligt, eftersom den fastställda intäktsramen i praktiken är belopps- mässigt preliminär i stora delar. Metoden, t.ex. för att beräkna en rimlig avkastning och olika effektivitetsmodeller, kommer sedan åter att användas i samband med den omprövning som kan äga rum efter till- synsperiodens slut.

Bestämmelserna i paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.2.

9 § En tillsynsperiod ska vara fyra kalenderår, om det inte finns sär- skilda skäl för en annan tidsperiod.

Av paragrafen, som är ny, framgår att längden på tillsynsperioden normalt ska vara fyra kalenderår. Den fastställda intäktsramen ska

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 således täcka naturgasföretagens samlade intäkter från den verksamhet som ramen avser fyra år framåt i tiden. Bestämmelsen innebär att ett naturgasföretag kan välja att ta in lite högre intäkter ett år och kompen- sera detta genom att ta in lägre intäkter ett annat år. Bestämmelsen gäller även ett naturgasföretag som har ett brutet räkenskapsår.

Av punkten 3 i övergångsbestämmelserna framgår att de nya bestäm- melserna om intäktsramen tillämpas första gången för en tillsynperiod som inleds den 1 januari 2015.

Bestämmelsen har utformats utifrån bedömningen att det är fördel- aktigt att samma tillsynsperiod gäller för alla naturgasföretag som bedriver de aktuella verksamheterna. Det finns emellertid undantags- situationer där detta inte är möjligt. Så är fallet om ett nytt naturgas- företag inleder sin verksamhet efter det att den fyraåriga tillsynsperioden har börjat. Det bör i sådana fall vara möjligt att besluta om en intäktsram för en kortare tillsynsperiod, som inte behöver gälla kalenderår. Det går därför att avvika från den fyraåriga tillsynsperioden om det finns sär- skilda skäl.

Bestämmelsen i paragrafen har sin motsvarighet i 5 kap. 4 § ellagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.

Beräkning av intäktsramen

10 § Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser och ger en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksam- heten (kapitalbas).

När intäktsramen bestäms ska de samlade intäkter som naturgas- företaget högst får uppbära enligt första stycket minskas med ett belopp som motsvarar naturgasföretagets intäkter från anslutning till natur- gasledning och andra anläggningar under tillsynsperioden, i den utsträckning intäkterna härrör från tillgångar som ingår i kapital- basen.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela föreskrifter om hur avdraget enligt andra stycket ska beräknas.

Paragrafen, som är ny, innehåller en grundläggande bestämmelse om hur en intäktsram ska beräknas. Enligt första stycket ska intäktsramen täcka skäliga kostnader för att bedriva en verksamhet som omfattas av intäkts- ramen och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Den verksamhet som avses är den som krävs för att tillhandahålla de olika tjänster som omfattas av förhandsregleringen, som exempelvis överföring av naturgas. På elområdet finns en delvis motsvarande bestämmelse i 5 kap. 6 § ellagen. I 11 § finns en särskild bestämmelse om hur skäliga kostnader ska beräknas. Bestämmelser om beräkning av en rimlig avkastning finns i 12 §.

I andra stycket anges att de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära enligt första stycket ska minskas med ett belopp som motsvarar intäkter från anslutning till naturgasledningar och andra anläggningar, i den utsträckning dessa härrör från tillgångar som ingår i

kapitalbasen. Med anslutning till naturgasledning och andra anläggningar menas sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 § naturgaslagen.

Med intäkter avses den del av naturgasföretagets inkomster som ska redovisas som intäkter under perioden. Utgångspunkten är att periodise- ringen ska ske med hänsyn till hur de utgifter som anslutningarna gett upphov till kostnadsförs.

I tredje stycket finns ett normgivningsbemyndigande avseende före- skrifter om hur avdraget i andra stycket ska beräknas. Sådana kan avse t.ex. hur inkomsterna från anslutningarna ska periodiseras. Över- vägandena finns i avsnitt 7.2.

Särskilt om beräkning av skäliga kostnader

11 § Som skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser ska anses kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift av en verksamhet med likartade objektiva förutsättningar.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela ytterligare föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader.

I paragrafen, som är ny, finns i första stycket en grundläggande bestäm- melse om hur skäliga kostnader ska beräknas vid fastställandet av intäktsramen.

Man bör i detta sammanhang skilja mellan påverkbara och inte påverkbara kostnader. Kostnader som är nödvändiga för driften av verk- samheten men som naturgasföretaget inte kan påverka, t.ex. kostnader för överliggande nät och avgifter till tillsynsmyndigheten, ska alltid anses som skäliga och accepteras i sin helhet.

Av bestämmelsen följer att det ska ställas krav på effektivitet på natur- gasföretagen när det gäller påverkbara kostnader. Därvid ska ses till en verksamhet med likartade objektiva förutsättningar. Det innebär att kost- nader som inte kan anses spegla en ändamålsenlig och effektiv drift av en verksamhet med likartade objektiva förutsättningar inte ska godtas.

I andra stycket finns ett normgivningsbemyndigande avseende före- skrifter om beräkning av skäliga kostnader. Sådana kan bl.a. behandla frågor om vad som ska anses vara påverkbara och inte påverkbara kost- nader och vilka effektivitetskriterier som ska gälla.

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 kap. 8 § ellagen och har behandlats i avsnitt 7.3.

Särskilt om beräkning av en rimlig avkastning

12 § Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som naturgasföretaget använder för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser. Vidare ska hänsyn tas till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden.

En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot naturgasföretaget att bortse från tillgången.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela föreskrifter om beräkning av en rimlig avkastning.

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om hur kapitalbasen ska beräknas. Av 10 § framgår att med kapitalbas avses det kapital som krävs för att bedriva den aktuella verksamheten. I paragrafen förtydligas vad som ska ingå i kapitalbasen.

I första stycket anges till en början att kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som naturgasföretaget använder för att bedriva den aktuella verksamheten. En tillgång som används i verksam- heten måste inte ägas av naturgasföretaget för att ingå i kapitalbasen utan kan innehas med nyttjanderätt. Med att användas ska förstås både sådana tillgångar som faktiskt är i bruk och egendom som i övrigt fyller en funktion, t.ex. reservmateriel. Att tillgångarna ska användas i verksam- heten betyder inte att de måste vara av sådan karaktär att de endast kan brukas där, såsom t.ex. rörledning, mät- och reglerstation, linjeventil- station, rensdonsstation och kompressorstation. Även annan utrustning ingår om den utgör en del av verksamheten, som kan vara fallet med exempelvis ett IT-system.

Vid beräkningen av en intäktsram ska hänsyn kunna tas till kapital- basens förväntade utveckling under tillsynsperioden. Därför anges i första stycket andra meningen att hänsyn ska tas till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden. Med investeringar kan avses både investeringar i befintliga anläggningar och byggande av nya. Med avskrivningar avses värdeminskningar av betydelse för den reglerings- mässiga kapitalbasen, dvs. inte nödvändigtvis de avskrivningar som kommer till uttryck i naturgasföretagets egen redovisning. Bestämmelsen tillåter att en investering som planeras för exempelvis år två i tillsyns- perioden beaktas vid beräkningen av intäktsramen. Den påverkar kapital- basen och beräknad kapitalkostnad först från den tidpunkt när den tas i bruk. Det är således inte avsikten att investeringen ska generera kapital- kostnad för hela perioden.

Utrustning som kommer till användning får normalt antas behövas för att bedriva verksamheten. Tillgångar som inte krävs för driften ingår dock inte i kapitalbasen ens om de faktiskt brukas. Kunderna ska i prin- cip inte behöva betala för tillgångar som av olika anledningar inte längre kan anses ha en berättigad funktion i verksamheten. Det kan emellertid finnas undantagssituationer där en sådan ordning är oskälig mot natur- gasföretaget. Att en investering visat sig vara obehövlig kan bero på omständigheter som helt eller delvis ligger utanför naturgasföretagets kontroll. I andra stycket finns därför en undantagsbestämmelse som tillåter att ett naturgasföretag vid beräkningen av en rimlig avkastning får tillgodoräkna sig investeringar trots att dessa i efterhand visat sig onödiga. En tillgång som inte behövs i verksamheten ska sålunda anses ingå i kapitalbasen om det skulle vara oskäligt att bortse från den. Vad som är oskäligt beror i stor utsträckning på omständigheterna i det enskilda fallet. Såväl orsakerna till att tillgången blivit onödig som de ekonomiska konsekvenserna för naturgasföretaget av att den inte ingår i kapitalbasen måste vägas in i bedömningen.

Tillsynsmyndigheten fattar inte något särskilt beslut om fastställande av kapitalbasen. Av 8 § andra stycket följer emellertid att det i beslutet om fastställande av en intäktsram ska framgå bland annat vilken kapital- bas som har legat till grund för beräkningen av en rimlig avkastning.

I tredje stycket finns ett bemyndigande för regeringen, eller efter rege- ringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om hur en rimlig avkastning ska beräknas. Sådana föreskrifter kan avse frågor om vilka tillgångar som ska ingå i kapitalbasen och hur den ska beräknas.

På elområdet finns en motsvarande bestämmelser i 5 kap. 9 § ellagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Omprövning av intäktsramen under tillsynsperioden

13 § Tillsynsmyndigheten får under tillsynsperioden, efter ansökan av ett naturgasföretag, ändra ett beslut om intäktsram, om det

1.finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäktsramen vid en omprövning enligt 15 §, eller

2.annars finns särskilda skäl.

Ett ärende om omprövning enligt första stycket ska handläggas skyndsamt.

I paragrafen, som är ny, behandlas fall där ett beslut ska ändras under tillsynsperioden efter ansökan av det naturgasföretag som beslutet gäller.

Av första stycket framgår att en förutsättning för att en intäktsram ska ändras medan tillsynsperioden pågår är att det finns omständigheter som kan medföra en väsentlig ökning av intäktsramen vid en omprövning efter tillsynsperioden eller att det annars finns särskilda skäl. Vad som menas med väsentligt och särskilda skäl får avgöras från fall till fall.

Ett exempel på omständigheter som kan medföra en ökning av en intäktsram är att ett naturgasföretag avser göra investeringar utöver de planerade investeringar som anmäldes till tillsynsmyndigheten innan tillsynsperioden började. En sådan ökning av kapitalbasen under tillsyns- perioden ska beaktas vid en omprövning enligt 15 §. Om investeringen medför en väsentlig ökning av intäktsramen, kan det ge anledning att ändra ramen redan under perioden.

Vid bedömningen av vad som är en väsentlig ökning bör man i första hand se till förhållandet mellan den aktuella justeringen av intäktsramen och den totala ramen.

Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för en ändring bör man se till vilken typ av investering det är fråga om och vilken betydelse en prövning av intäktsramen har för naturgasföretaget. Ett starkt skäl för att få till stånd en prövning är om det föreligger ett uttalat riskmoment för naturgasföretaget, exempelvis därför att det är oklart om en investering kommer att godtas av tillsynsmyndigheten enligt 10 och 12 §§.

Bestämmelsen är sålunda främst avsedd att tillämpas när det gäller investeringar som inte prövats tidigare. När det däremot gäller kostnader, t.ex. kostnader för överliggande nät, föreligger ingen risk för naturgas- företaget även om dessa kostnader satts alltför lågt i fastställelsebeslutet, eftersom intäktsramen efter tillsynsperiodens slut kan justeras med naturgasföretagets skäliga kostnader under perioden enligt 15 och 17 §§.

Av andra stycket framgår att en ansökan om ändring av intäktsramen ska handläggas skyndsamt. Ett beslut av tillsynsmyndigheten enligt para- grafen kan inte överklagas (jfr 11 kap. 4 §).

Prop. 2012/13:85

En slutlig prövning av intäktsramen kan ske efter tillsynsperioden med tillämpning av 15–17 §§. Tillsynsmyndigheten kommer då att pröva kostnaderna för tillkommande investeringar och även i övrigt beakta förhållanden som inte kunnat förutses vid det ursprungliga beslutet om fastställande. Investeringarna och andra tillkommande kostnader kan i så fall vara skäl att justera intäktsramen, även om de inte föranlett någon ändring under tillsynsperioden.

På elområdet finns motsvarande bestämmelser i 5 kap. 10 § ellagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1.

14 § Tillsynsmyndigheten ska under tillsynsperioden ändra ett beslut om intäktsram om

1.naturgasföretaget har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter som i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek,

2.beslutet har fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta i mer än ringa omfattning har inverkat på intäkts- ramens storlek,

3.tillgångar har överlåtits under tillsynsperioden och detta i väsent- lig omfattning inverkar på intäktsramens storlek, eller

4.det annars finns särskilda skäl.

I paragrafen, som är ny, behandlas fall där tillsynsmyndigheten ska ändra fastställandebeslutet under den tillsynsperiod som intäktsramen avser utan att detta föranleds av en ansökan från naturgasföretaget.

Punkterna 1 och 2 behandlar fall där fastställelsebeslutet blivit fel antingen på grund av att naturgasföretaget har lämnat oriktiga eller brist- fälliga uppgifter eller att beslutet annars har fattats på ett uppenbart fel- aktigt eller ofullständigt underlag. I båda fallen gäller att felaktigheterna i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek. Vid bedömningen av om en ändring är av ringa omfattning eller inte bör man se till beloppsändringens storlek i förhållande till hur stor den tidigare beslutade intäktsramen är.

Av punkten 3 framgår att ett beslut kan ändras om en tillgång som ingår i kapitalbasen överlåts under tillsynsperioden. Härmed avses även delar av en anläggning. Det krävs att den aktuella dispositionen inverkar på intäktsramen i väsentlig omfattning.

Av punkten 4 framgår att ett beslut även kan ändras om det föreligger särskilda skäl. Detta kan vara fallet exempelvis om en lagändring eller en ny EU-förordning gör det nödvändigt att justera intäktsramen.

Bestämmelserna i första stycket har sin motsvarighet i 5 kap. 11 § el- lagen och har behandlats i avsnitt 6.3.1.

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

15 § Ett naturgasföretag får inom fyra månader efter tillsyns- periodens slut ansöka hos tillsynsmyndigheten om att intäktsramen för perioden ska ökas.

Ett ärende om ökad intäktsram ska handläggas skyndsamt.

En ökning av intäktsramen bör som regel kunna ske endast på naturgas- företagets begäran. I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse i första

stycket som gör det möjligt för naturgasföretaget att ta initiativ till en sådan omprövning. Teoretiskt sett kan en höjning av intäktsramen bli aktuell även vid en omprövning enligt 16 §, men det är tveksamt om något sådant kommer att ske i praktiken med hänsyn till att den bestäm- melsen gäller fall där tillsynsmyndigheten funnit skäl att anta att ramen är för stor.

Enligt andra stycket ska ansökan handläggas skyndsamt. Bestämmelserna i paragrafen har sin motsvarighet i 5 kap. 12 § ellagen

och har behandlats i avsnitt 6.3.2.

16 § Tillsynsmyndigheten ska ompröva ett beslut om intäktsram efter tillsynsperiodens slut, om det finns skäl att anta att ramen är större än vad som är motiverat av senare kända förhållanden och avvikelsen inte är ringa.

Om det inte finns särskilda hinder, ska ett beslut i frågan om ändring av intäktsramen meddelas senast tio månader efter tillsynsperiodens slut. Om tillsynsmyndigheten avser att meddela beslut vid en senare tidpunkt, ska naturgasföretaget underrättas om det inom den nämnda tiden. Har en sådan underrättelse inte skett får myndigheten inte med- dela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för naturgasföretaget.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om omprövning utan att ansökan krävs. Bestämmelserna tar sikte på fall där tillsynsmyndigheten vid sin granskning av den avslutade tillsynsperioden finner skäl att anta att de faktiska förhållandena under perioden varit sådana att den i förväg fastställda intäktsramen är för stor och att avvikelsen inte är ringa. Bestämmelsen innebär att tillsynsmyndigheten inledningsvis bör kon- centrera sin granskning på de fall där det kan finnas skäl att minska intäktsramen för den aktuella perioden.

Av första stycket framgår att tillsynsmyndigheten ska ompröva intäkts- ramen efter tillsynsperiodens slut om det finns skäl att anta att ramen är större än vad som är motiverat av senare kända förhållanden och avvikel- sen inte är ringa. Omprövning ska ske redan när myndigheten finner skäl att granska intäktsramen närmare. I princip kan omprövning således äga rum utan att någon ändring sedan görs. En sådan situation kan emellertid antas bli ovanlig.

Enligt andra stycket ska ett beslut i frågan om ändring av intäktsramen meddelas senast tio månader efter tillsynsperiodens slut om det inte finns särskilda hinder. Sådana kan föreligga t.ex. på grund av att ett naturgas- företag inte lämnat in fullständiga uppgifter i tid. Det framgår vidare att tillsynsmyndigheten måste underrätta naturgasföretaget, om myndigheten avser att meddela beslut i frågan om ändring efter utgången av tiomåna- dersperioden. I annat fall har myndigheten inte rätt att justera intäkts- ramen till nackdel för naturgasföretaget. Något formkrav för underrättel- sen har inte ställts upp. Det är myndigheten som har att visa att naturgas- företaget har underrättats i tid. Myndigheten får själv avgöra hur den vill underrätta ett naturgasföretag.

Paragrafen har sin motsvarighet i 5 kap. 13 § ellagen och har behand- lats i avsnitt 6.3.2.

Prop. 2012/13:85

17 § Vid omprövning enligt 15 eller 16 § ska tillsynsmyndigheten kontrollera om de antaganden som legat till grund för beslutet om intäktsram överensstämmer med det faktiska utfallet under perioden. Vid bedömningen ska tillsynsmyndigheten tillämpa 10–12 §§ och utgå från de uppgifter och metoder som myndigheten har använt vid pröv- ningen av intäktsramen och som angetts i beslutet om denna.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om hur en omprövning enligt 15 eller 16 § ska genomföras. Bestämmelserna innebär i huvudsak att tillsynsmyndigheten ska ersätta de prognoser som har legat till grund för det tidigare beslutet med det faktiska utfallet. Med det faktiska utfallet avses de verkliga förutsättningarna och omständigheterna, t.ex. genomförda investeringar och överförd energi under tillsynsperioden. Myndigheten ska tillämpa 10–12 §§. Utgångspunkten för omprövningen är de uppgifter och metoder som har använts vid fastställelsebeslutet. Myndigheten ska alltså tillämpa samma metoder som vid det beslut som fattades inför tillsynsperiodens början. Det är av stor betydelse för förut- sägbarheten att naturgasföretaget vid varje givet tillfälle har möjlighet att självt kontrollera hur det ligger till i förhållande till fastställelsebeslutet.

Bestämmelserna i paragrafen har sin motsvarighet i 5 kap. 14 § ellagen och har behandlats i avsnitt 6.3.2.

Omprövning under eller efter tillsynsperioden

18 § Tillsynsmyndigheten ska ompröva ett beslut om intäktsramen för en tillsynsperiod, om myndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol har beslutat om ändring i fråga om en tidigare tillsynsperiod och det avgörandet har vunnit laga kraft.

Bestämmelsen i paragrafen, som är ny, avser fallet att tillsynsmyndig- heten eller en allmän förvaltningsdomstol efter ett överklagande har ändrat intäktsramen för en tidigare tillsynsperiod. Tillsynsmyndigheten ska då, när ändringen har vunnit laga kraft, göra de följdändringar som det ändrade beslutet medför när det gäller intäktsramen för den följande tillsynsperioden, oavsett om den perioden pågår eller har avslutats.

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 kap. 16 § ellagen och har behandlats i avsnitt 6.3.3.

Avvikelser från intäktsramen

19 § Om ett naturgasföretags samlade intäkter från den verksamhet som omfattas av intäktsramen under tillsynsperioden har avvikit från intäktsramen, ska det belopp med vilket intäkterna överstigit eller understigit intäktsramen minska respektive öka ramen för den påföljande tillsynsperioden.

I paragrafen, som är ny, finns huvudregeln för vad som ska ske när ett naturgasföretags samlade intäkter under tillsynsperioden avvikit från intäktsramen.

Enligt bestämmelsen ska det belopp med vilket intäkterna överstigit eller understigit intäktsramen minska respektive öka ramen för den påföljande tillsynsperioden i förhållande till den period då intäkterna

överstigit eller understigit intäktsramen. Eftersom det i paragrafen anges Prop. 2012/13:85 att ett underskott ska höja intäktsramen påföljande tillsynsperiod, kan ett

naturgasföretag inte samla på sig flera tillsynsperioders underskott. Om underskottet inte utnyttjas påföljande period, går det således förlorat.

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 kap. 20 § ellagen och har behandlats i avsnitt 6.4.

20 § Om ett naturgasföretags samlade intäkter från en verksamhet som omfattas av intäktsramen under tillsynsperioden har överstigit intäktsramen med mer än fem procent, ska ett överdebiteringstillägg beräknat enligt andra stycket minska intäktsramen för den påföljande tillsynsperioden.

Beräkningen av överdebiteringstillägget ska grundas på den del av naturgasföretagets samlade intäkter enligt första stycket som överstiger intäktsramen. Överdebiteringstillägget ska beräknas efter en räntesats som motsvarar den genomsnittliga referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som under tillsynsperioden fastställts av Riksbanken med ett tillägg av femton procentenheter.

Av paragrafen, som är ny, framgår av första stycket att ett överdebite- ringstillägg ska utgå, om de samlade intäkterna under en tillsynsperiod överstiger intäktsramen med mer än fem procent, och att överdebite- ringstillägget ska minska intäktsramen ytterligare för påföljande tillsyns- period på motsvarande sätt som enligt 19 §.

I andra stycket anges till en början att överdebiteringstillägget ska grundas på hela det belopp som överstiger intäktsramen. Överdebite- ringstillägget ska beräknas efter en räntesats motsvarande den genom- snittliga under tillsynsperioden av Riksbanken fastställda referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av femton procent- enheter. Riksbanken fastställer en sådan referensränta för varje kalender- halvår. Vid beräkningen av överdebiteringstillägget är det därför åtta sådana räntebeslut som tillämpas för att räkna fram den genomsnittliga räntan.

Bestämmelserna i paragrafen har sin motsvarighet i 5 kap. 21 § ellagen och har behandlats i avsnitt 6.4.

Överlåtelse av verksamhet

21 § Om ett naturgasföretag överlåter en verksamhet för vilken en intäktsram har fastställts, ska den fastställda intäktsramen gälla för förvärvaren av verksamheten. Förvärvaren träder även i övrigt i över- låtarens ställe när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel om intäktsramen på den överlåtna verksamheten.

Paragrafen, som är ny, innebär att om ett naturgasföretag exempelvis överlåter sina lagringsanläggningar, ska intäktsramen för lagring av naturgas fortsätta att gälla hos förvärvaren. Om överlåtelsen i stället avser endast en del av de anläggningar som omfattas av en intäktsram, kan detta innebära att en ny intäktsram ska fastställas hos förvärvaren,

Prop. 2012/13:85 samtidigt som intäktsramen för överlåtaren kan omprövas enligt bestämmelsen i 14 § 3.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4.

Undantag

22 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna enligt 1 b, 5 och 6 §§ i fråga om naturgasledning eller ledningsnät som används för överföring av naturgas uteslutande inom ett geografiskt avgränsat område som används för industriell eller kommersiell verksamhet.

Paragrafen, som är ny, motsvarar den nuvarande 6 § med den ändringen att föreskrifterna om undantag även kan avse de skyldigheter som följer av de nya bestämmelserna om fastställande av intäktsram.

Verkan av beslut

23	§ Ett beslut av tillsynsmyndigheten enligt 1 b, 5, 8, 14–16 och
18	§§ gäller omedelbart.

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om att vissa beslut av tillsynsmyndigheten ska gälla utan hinder av att de har överklagats.

Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

Skyldighet att lämna uppgifter

24 § Ett naturgasföretag ska till tillsynsmyndigheten lämna de upp- gifter som behövs för prövning enligt 14, 16 och 18 §§.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten meddelar närmare föreskrifter om ett naturgasföretags skyldig- heter enligt första stycket.

I paragrafen, som är ny, anges i första stycket att ett naturgasföretag till tillsynsmyndigheten ska lämna de uppgifter som behövs för omprövning av intäktsramen på initiativ från tillsynsmyndigheten. Den uppgifts- skyldighet som föreskrivs i paragrafen bör kompletteras genom verk- ställighetsföreskrifter som regeringen eller efter regeringens bemyndi- gande tillsynsmyndigheten meddelar. Sådana föreskrifter kan avse bland annat vilka uppgifter som ska lämnas och vid vilken tidpunkt naturgas- företaget ska fullgöra uppgiftsskyldigheten.

I andra stycket finns en upplysning om att regeringen eller tillsyns- myndigheten meddelar sådana föreskrifter.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.5.

7 kap. Systembalansansvar och balansansvar

Systembalansansvar

1 § Regeringen ska ge i uppdrag åt en myndighet eller åt en juridisk person som frivilligt åtar sig det att övergripande ansvara för att

balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i det nationella naturgassystemet (systembalansansvarig).

Regeringen meddelar föreskrifter om den systembalansansvariges uppgifter.

Paragrafen har ändrats på så sätt att regeringen enligt första stycket får träffa en överenskommelse med en juridisk person som innebär att denne får det övergripande ansvaret för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i det nationella naturgassystemet. Uppgiften utförs i dag av Svenska kraftnät. Termen systemansvarig myndighet har ersatts med systembalansansvarig. Med stöd av bestämmelsen kan regeringen flytta systembalansansvaret från en aktör till en annan.

I det andra stycket, som är nytt, finns en upplysningsbestämmelse om regeringens rätt att meddela föreskrifter om den systembalansansvariges uppgifter. I den överenskommelse som regeringen kan träffa med en juridisk person ska ligga att denne ska ha ett ansvar enligt första stycket och utföra uppdraget i enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

3 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyn- digheten får meddela föreskrifter om skyldighet för dem som bedriver överföring av naturgas att till den systembalansansvarige lämna de uppgifter som behövs för utövandet av systembalans- ansvaret.

Paragrafens nuvarande första stycke har upphävts.

Paragrafen har i övrigt ändrats på så sätt att det är tillsynsmyndigheten i stället för den systemansvariga myndigheten som efter bemyndigande från regeringen kan få rätt att meddela de aktuella föreskrifterna. Vidare har den systemansvariga myndigheten ersatts med den systembalans- ansvarige.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

4 § En leverantör av naturgas får bara leverera naturgas i uttags- punkter för vilka leverantören eller någon annan, gentemot den systembalansansvarige, har åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella naturgassystemet tillförs lika mycket naturgas som tas ut i uttagspunkten (balansansvar). Ett sådant åtagande ska göras genom ett avtal med den systembalansansvarige (balansavtal).

Första stycket tillämpas inte under den tidsfrist som anges i 7 a § första stycket.

Med uttagspunkt avses därvid den punkt där en gasförbrukare, enligt avtal med innehavaren av naturgasledning, tar ut naturgas för förbrukning.

Paragrafen har ändrats i sak endast på så sätt att den systemansvariga myndigheten har ersatts med den systembalansansvarige. Ett balansavtal ska således ingås med den systembalansansvarige.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Prop. 2012/13:85

5 § Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskri- minerande.

Den systembalansansvarige får inte ingå balansavtal förrän avtals- villkoren har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas om villkoren uppfyller kraven enligt första stycket.

Ett beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. Tillsynsmyndig- heten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

I sak har paragrafen ändrats på så sätt att den systemansvariga myndig- heten har ersatts med den systembalansansvarige och den förhandspröv- ning som tidigare avsåg metoder för utformning av balansavtal i stället ska gälla villkoren i dem.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

6 § Den systembalansansvarige ska offentliggöra de villkor som tillämpas i balansavtalen samt på begäran utan dröjsmål lämna skriftlig uppgift om dessa villkor.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela närmare föreskrifter om offentliggörande av vill- kor enligt första stycket.

Paragrafen har ändrats endast på så sätt att den systemansvariga myndig- heten har ersatts med den systembalansansvarige.

7 § När den systembalansansvarige får kännedom om att ett avtal med den systembalansansvarige om balansansvar enligt 4 § första stycket ska upphöra att gälla, ska den systembalansansvarige utan dröjsmål underrätta de innehavare av naturgasledningar på vars ledningsnät de uttagspunkter är belägna där balansansvaret sålunda kommer att upphöra att gälla. Ledningshavaren ska utan dröjsmål underrätta berörda leverantörer av naturgas.

När någon, som i ett avtal med en leverantör av naturgas har åtagit sig balansansvaret i de uttagspunkter där leverantören levere- rar naturgas, får kännedom om att detta avtal ska upphöra att gälla, ska den balansansvarige utan dröjsmål underrätta den system- balansansvarige och de innehavare av naturgasledningar på vars ledningsnät de uttagspunkter är belägna där balansansvaret sålunda kommer att upphöra att gälla. Innehavarna av naturgasledningar ska utan dröjsmål underrätta leverantören av naturgas.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten meddelar närmare föreskrifter om underrättelseskyldigheten enligt första och andra styckena.

Paragrafen har ändrats endast på så sätt att den systemansvariga myndig- heten har ersatts med den systembalansansvarige.

9 § Den som övertar balansansvaret i en naturgasförbrukares uttagspunkt efter en anmälan enligt 8 § första stycket får göra det från och med den dag då naturgasleverantören övertar leveranserna.

I andra fall får balansansvaret bara övertas från och med den första dagen i en kalendermånad. Den leverantör som enligt 7 d § är leveransskyldig i uttagspunkten ska enligt de närmare föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyn- digheten meddelar underrätta innehavaren av naturgasledning om övertagandet senast en månad innan det ska ske.

Den systembalansansvarige får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge att balansansvaret i en uttagspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av andra stycket.

En innehavare av naturgasledning som tar emot en anmälan enligt andra stycket ska sända underrättelser i anledning därav.

Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela föreskrifter om underrättelser enligt fjärde stycket.

Paragrafen har ändrats i sak endast på så sätt att den systembalans- ansvariga myndigheten har ersatts med den systembalansansvarige. Vidare har normgivningsbemyndigandet i det nuvarande fjärde stycket flyttats till ett eget stycke.

10 § Den som bedriver överföring av naturgas ska enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myn- dighet som regeringen bestämmer hålla den systembalansansvarige underrättad om byte av balansansvarig enligt 7 b § första och tredje styckena, 7 c § första stycket och 9 §. Den som bedriver överföring av naturgas ska dessutom hålla den systembalansansvarige under- rättad om vem som har åtagit sig balansansvaret för dennes egna inköp.

Paragrafen har ändrats endast på så sätt att den systemansvariga myndig- heten har ersatts med den systembalansansvarige.

11 § Den systembalansansvarige ska svara för avräkningen mellan de balansansvariga.

Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela föreskrifter om avräkningen enligt första stycket.

Paragrafen har i sak ändrats på så sätt att den systemansvariga myndig- heten har ersatts med den systembalansansvarige och att det är tillsyns- myndigheten som efter regeringens bemyndigande får meddela aktuella föreskrifter. Vidare har normgivningsbemyndigandet placerats i ett eget stycke.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

12 § En leverantör av naturgas som har levererat gas till en uttags- punkt där det saknas någon som är balansansvarig ska vid den systembalansansvariges avräkning anses som balansansvarig i uttagspunkten. Ersättning ska betalas enligt de villkor som den systembalansansvarige tillämpar mot balansansvariga.

Paragrafen har ändrats på så sätt att den systemansvariga myndigheten har ersatts med den systembalansansvarige.

Prop. 2012/13:85

Prop. 2012/13:85 10 kap.

1 § Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över att

1.denna lag, föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs, och

Tillsynen omfattar inte bestämmelserna i 8 kap. med undantag för 13–20 §§ och inte heller bestämmelserna i 5 kap.

Paragrafen har ändrats på så sätt att tillsynsmyndighetens tillsyn utvidgas till att avse efterlevnaden av hela 7 kap. och inte som i dag endast 5 och 6 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

4 § Tillsynsmyndigheten ska fatta beslut i ett ärende inom två månader från det att en anmälan kom in till myndigheten om anmälan

1.har lämnats in av någon som har ett intresse i saken, och

2.innehåller ett påstående att en innehavare av en naturgas- ledning, lagringsanläggning eller förgasningsanläggning eller den systembalansansvarige inte följer bestämmelser som omfattas av myndighetens tillsyn enligt 1 §.

Om myndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet får tillsynsmyndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska kunna avgöras.

Paragrafen har ändrats på två sätt. I första stycket har den systembalans- ansvarige lagts till i punkten 2 som följd av att den systembalans- ansvariges verksamhet nu omfattas av tillsynen. Vidare har paragrafens tredje stycke upphävts.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

11 kap.

4 § Beslut av tillsynsmyndigheten enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap. 1 b, 5, 8, 14–16 och 18 §§, 7 kap. 5 § andra stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och 10 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande till regeringen av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafens första stycke föreslås ändringar som innebär att en rad beslut av tillsynsmyndigheten enligt 6 kap. får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare har möjligheten att överklaga beslut av den systemansvariga myndigheten utgått eftersom det inte kommer att finnas någon sådan myndighet längre.

Det första stycket har även ändrats på så vis att rätten att överklaga ett Prop. 2012/13:85 beslut enligt 6 kap. 5 § inte är begränsad till beslut enligt bestämmelsens

första stycke.

Ändringarna i paragrafen behandlas i avsnitt 6.6.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

2.Bestämmelsen i 3 kap. 3 § tillämpas första gången för det räken- skapsår som börjar den 1 januari 2014 eller närmast därefter.

3.Bestämmelserna i 6 kap. 6–24 §§ tillämpas första gången för en tillsynsperiod som inleds den 1 januari 2015.

1januari 2015.

5.Balansavtal som har ingåtts före den 1 juni 2013 omfattas inte av bestämmelsen i 7 kap. 5 § i dess nya lydelse under avtalens åter- stående giltighetstid.

I punkten 1 finns bestämmelser om ikraftträdande.

Enligt punkten 2 ska bestämmelserna i 3 kap. 3 § i dess nya lydelse börja tillämpas för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller närmast därefter.

Som framgår av punkten 3 ska den första tillsynsperioden börja löpa den 1 januari 2015. Med hänsyn till att den nya ordningen kommer att kräva omfattande förberedelser för företag och myndigheter föreslås att ändringarna ska träda i kraft redan den 1 juni 2013. Detta underlättar exempelvis för regeringen eller tillsynsmyndigheten att meddela de nöd- vändiga föreskrifterna och för tillsynsmyndigheten att samla in erforder- lig information från företagen med viss framförhållning.

Av punkten 4 följer att 6 kap. 5 § i sin nuvarande lydelse ska gälla för avgifter och övriga villkor som avser tid före den 1 januari 2015. Detta innebär att den nya metodprövningen enligt 6 kap. 1 b och 5 §§ i dess nya lydelse, ska tillämpas för villkor som avser tiden från och med den 1 januari 2015.

I punkten 5 regleras den nya lydelsen av bestämmelsen i 7 kap. 5 § om godkännande av villkoren i balansavtalen. De balansavtal som ingåtts före den 1 juni 2013 omfattas inte av den nya lydelsen och fortsätter alltså att gälla oförändrade under sin återstående giltighetstid.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 10.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 1

Sammanfattning av Energimarknadsinspektionens rapport Förhandsprövning av gastariffer (EI R2010:14)

EI har i sitt regleringsbrev för 2010 fått i uppdrag att se över hur natur- gaslagen (2005:403) kan harmoniseras med ellagen (1997:857). Av upp- draget framgårföljande.

”Riksdagen har under år 2009 beslutat om ändringar i ellagen (1997:857) som innebär att Energimarknadsinspektionen ska fastställa intäktsramar för elnätsföretagen med början år 2012. Bestämmelser om intäktsramar återfinns i 5 kap. ellagen. En utgångspunkt för Energi- marknadsinspektionens verksamhet bör vara att tillsynen av el och natur- gas ska bedrivas på likartat sätt så långt som det är möjligt. Energimark- nadsinspektionen ska därför utreda hur naturgaslagen (2005:403) bör ändras för att regleringen av elnätsföretagen och naturgasföretagen så långt som det är möjligt ska harmoniseras. Vid behov ska förslag till författningsändringar lämnas och till författningsförslagen ska en konse- kvensutredning bifogas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 3 maj 2010. Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och inspektionen rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här angivits.”1

Näringsdepartementet och EI har härefter överenskommit om att upp- draget ska avrapporteras senast den 16 september 2010.

I denna rapport föreslår EI att naturgaslagen harmoniseras på så vis att reglerna om förhandsprövning i 5 kap. ellagen (1997:857) i allt väsentligt införs i naturgaslagen (2005:403). EI föreslår samtidigt en del ytterligare ändringar av redaktionell karaktär.

1 Regeringsbeslut N2009/9672/E samt N2009/9751/E (delvis).

100

Energimarknadsinspektionens lagförslag

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse

2 kap. 13 § En koncession får inte					2 kap. 13 § En koncession får inte
överlåtas utan tillstånd. Rege-					överlåtas utan tillstånd. Rege-
ringen	eller	efter	regeringens		ringen eller	efter regeringens
bemyndigande,		tillsynsmyndig-			bemyndigande,	tillsynsmyndig-
heten prövar frågor om tillstånd.					heten prövar frågor om tillstånd.
Vid prövning av en ansökan om					Vid prövning av en ansökan om
överlåtelse av koncession skall 8 §					överlåtelse av koncession ska 8 §
tillämpas.					tillämpas.
					Om en intäktsram vid överlåtelsen
					ska fördelas enligt 6 kap. 23 §
					andra stycket, får tillstånd till
					överlåtelse inte lämnas om inte
					fördelningen har godkänts enligt
					24 § första stycket samma kapitel.

6 kap. 5 § Den som bedriver över-					Fastställande av en intäktsram
föring av naturgas får inte börja					6 kap. 5 § En intäktsram ska fast-
tillämpa sin avgift och övriga
villkor för sådan anslutning som					ställas i förväg för varje tillsyns-
avses i 3 kap. 5 § eller sin över-					period för respektive naturgas-
föringstariff förrän			de	metoder	företag som bedriver överförings-
som har använts för att utforma					verksamhet av naturgas i enlighet
avgiften eller tariffen har godkänts					med 1 kap. 3 §. I 22 § finns sär-
av tillsynsmyndigheten.				God-	skild bestämmelse om faststäl-
kännande skall lämnas, om meto-					lande av intäktsramar för den som
derna kan antas leda till att					bedriver och har intäkter från
avgiften	eller	tariffen uppfyller			överföring av naturgas från olika
kraven på att den skall vara objek-					nät.
tiv och ickediskriminerande.
Om tillsynsmyndigheten inte god-
känner de metoder som avses med
en ansökan, skall myndigheten i
beslutet ange de metoder som i
stället skall tillämpas.
Beslut enligt första och andra
styckena gäller omedelbart. Till-
synsmyndigheten			skall	delge
sådana beslut enligt 16 § första
stycket och 17 § första stycket
delgivningslagen (1970:428)

Prop. 2012/13:85

Bilaga 2

101

Prop. 2012/13:85

Bilaga 2

102

6 kap. 6 § Ett naturgasföretag som bedriver överföring av naturgas ska lämna in ett förslag till intäktsram till tillsynsmyndigheten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget.

6 kap. 7 § Tillsynsmyndigheten ska senast två månader innan en till- synsperiod börjar fastställa de samlade intäkter ett naturgas- företag som bedriver överföring av naturgas får ta ut från över- föringsverksamheten genom nät- tariffer och andra intäkter från överföringsverksamheten under perioden (intäktsramen).

Det ska framgå av beslutet vilka uppgifter och metoder som har använts vid fastställandet av ramen.

Tillsynsperiod

6 kap. 8 § En tillsynsperiod ska vara fyra

kalenderår, om det inte finns sär- skilda skäl för en annan tids- period.

Beräkning av intäktsramens stor- lek

6 kap. 9 § Intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva överföringsverksamhet av natur- gas under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verk- samheten (kapitalbas).

Vid bestämmandet av intäkts- ramen ska hänsyn tas till kva- liteten i naturgasföretagets sätt att bedriva överföringsverksamheten. En sådan bedömning kan medföra en ökning eller minskning av vad som anses vara en rimlig avkast- ning på kapitalbasen.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om vad som avses med kvaliteten och löpande kostnader i naturgasföretagets sätt att bedriva överföringsverksamheten.

Särskilt om beräkning av skäliga kostnader i Nätverksamheten

6 kap 10 § Som skäliga kostnader för att bedriva överföringsverk- samhet ska anses kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift av en överföringsverksamhet med likartade objektiva förutsätt- ningar.

Särskilt om beräkning av en rimlig avkastning

6 kap. 11 § Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som naturgasföretaget stadigvarande använder för att bedriva överföringsverksamheten. Vidare ska hänsyn tas till investe- ringar och utrangeringar under tillsynsperioden.

En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot naturgasföre- taget att bortse från tillgången.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela ytter- ligare föreskrifter om hur kapital- basen ska beräknas.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 2

103

Prop. 2012/13:85

Bilaga 2

104

Omprövning av intäktsramen under tillsynsperioden

6 kap. 12 § På ansökan av ett naturgasföretag om omprövning kan tillsynsmyndigheten ändra en fastställd intäktsram under till- synsperioden, om det finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäktsramen vid en omprövning enligt 14 § eller om det annars finns särskilda skäl.

En ansökan om ändring enligt första stycket ska lämnas in till tillsynsmyndigheten.

Ansökan ska handläggas skynd- samt.

6 kap. 13 § Tillsynsmyndigheten ska ändra en fastställd intäktsram under en tillsynsperiod om

1.naturgasföretaget som beslutet gäller har lämnat felaktiga eller bristfälliga uppgifter som i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek,

2.beslutet har fattats på uppen- bart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek, eller

3.det annars finns särskilda skäl.

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

6 kap. 14 § Ett naturgasföretag får inom fyra månader efter tillsyns- periodens slut ansöka om att intäktsramen för perioden ska ökas.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in till tillsynsmyndig- heten.

Ansökan ska handläggas skynd- samt.

6 kap. 15 § Tillsynsmyndigheten ska ompröva den fastställda intäktsramen efter tillsyns- periodens slut, om det finns skäl att anta att ramen är större än vad som är motiverat av senare kända förhållanden och att avvikelsen inte är ringa.

Om det inte finns särskilda hinder, ska ett beslut i frågan om ändring av intäktsramen meddelas senast tio månader efter tillsynsperiodens slut.

Om tillsynsmyndigheten avser att meddela beslut vid en senare tid- punkt, ska naturgasföretaget underrättas om det inom den nämnda tiden.

Har en sådan underrättelse inte skett får tillsynsmyndigheten inte meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för naturgas- företaget.

6 kap. 16 § Vid omprövning enligt

14 eller 15 §§ ska tillsynsmyndig- heten kontrollera om de antag- anden som legat till grund för beslutet om fastställande av intäktsram överensstämmer med det faktiska utfallet under perioden. Vid bedömningen ska tillsynsmyndigheten tillämpa 9–10 §§ och utgå från de uppgifter och metoder som tillsynsmyndig- heten har använt vid fastställandet av intäktsramen och som framgår av beslutet om fastställande.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 2

105

Prop. 2012/13:85

Bilaga 2

106

Omprövning under eller efter tillsynsperioden

6 kap. 17 § Om förvaltningsrätten har ändrat ett beslut om intäkts- ram för ett gasföretag och grunden för ändring av det beslutet är tillämpligt även för ett annat gasföretag, ska tillsynsmyn- digheten, efter ansökan av det senare gasföretaget, ompröva det beslut om intäktsram som gäller för denne.

En ansökan om omprövning ska ha kommit in till tillsynsmyndig- heten inom tre månader efter det att domstolens avgörande vunnit laga kraft.

6 kap. 18 § Tillsynsmyndigheten ska ompröva ett beslut om intäkts- ram för en tillsynsperiod, om tillsynsmyndigheten eller förvalt- ningsrätten har beslutat om änd- ring i fråga om en tidigare till- synsperiod och det avgörandet har vunnit laga kraft.

Periodisering

6 kap. 19 § Om det finns särskilda skäl, får tillsynsmyndigheten på ansökan av ett naturgasföretag medge att delar av intäkter under tillsynsperioden tas med i intäkts- redovisningen först för senare perioder.

En ansökan enligt första stycket ska ha kommit in till tillsynsmyn- digheten senast tre månader efter den tillsynsperiod då intäkterna uppkommit.

Avvikelser från intäktsramen						Prop. 2012/13:85
						Bilaga 2
6 kap.	20 §	Om	ett naturgas-
företags samlade			intäkter	genom
nättariffer och andra intäkter från
överföringsverksamheten					under
tillsynsperioden har avvikit från
intäktsramen, ska det belopp med
vilket	intäkterna		överstigit		eller
understigit		intäktsramen		minska
respektive öka ramen för den
påföljande perioden.

Dock kan undantag från första stycket ges vid omfattande investe- ringar som främjar naturgas- systemet i sin helhet.

6 kap. 21 § Om ett naturgas- företags samlade intäkter genom nättariffer och andra intäkter från överföringsverksamheten under tillsynsperioden har överstiget intäktsramen med mer än fem procent, ska ett överdebiterings- tillägg beräknat enligt andra stycket minska intäktsramen för den påföljande tillsynsperioden.

Beräkningen av överdebiterings- tillägget ska grundas på den del av naturgasföretagets samlade intäkter genom nättariffer och andra intäkter från överförings- verksamheten som överstiger intäktsramen.

Överdebiteringstillägget ska beräknas efter en räntesats som motsvarar den genomsnittliga referensräntan enligt 9 § ränte- lagen (1975:635) som under till- synsperioden fastställts av Riks- banken med ett tillägg av femton procentenheter.

107

Prop. 2012/13:85	Särskilt om intäkter från olika nät
Bilaga 2	6 kap. 22 § Vid fastställande av en

	intäktsram för ett naturgas-
	företags intäkter från ledningsnät
	ska intäktsramen		fastställas för
	varje redovisningsenhet för sig.

	Överlåtelse av ett gasnät
	6 kap. 23 § Om ett naturgas-
	företag under	en	tillsynsperiod
	överlåter ett naturgasnät, ska den
	fastställda intäktsramen enligt 5 §
	fortsätta att gälla för övertagaren
	av naturgasnätet.
	Övertagaren träder även i övrigt i
	överlåtarens ställe när det gäller
	tillämpningen	av bestämmelserna
	i detta kapitel.

Om en intäktsram har fastställts för den överlåtna redovisnings- enheten tillsammans med en annan redovisningsenhet, ska överlåtaren och övertagaren för- dela intäktsramen proportionerligt i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som överlåtits.

Motsvarande gäller för intäkter som överstiger eller understiger en intäktsram samt överdebite- ringstillägg. Om det finns sär- skilda skäl, får fördelningen göras på annat sätt.

6 kap. 24 § En fördelning enligt

23 § andra stycket ska godkännas före överlåtelsen. Fråga om god- kännande prövas av regeringen eller av tillsynsmyndigheten om den har enligt 2 kap. 13 § bemyn- digats att pröva frågan om över- låtelse av en koncession.

108

Ett förslag till fördelning ska läm-

nas in

till tillsynsmyndigheten

tillsammans med de uppgifter som

krävs för att pröva förslaget.

Frågan om godkännande av för-

slaget ska handläggas skyndsamt.

6 kap. 25 § Ett naturgasföretag

ska till tillsynsmyndigheten lämna

de uppgifter som behövs för att

meddela beslut enligt 7, 13–15 och

17–18 §§.

10 kap. 2 § Tillsynsmyndigheten

har rätt att på begäran få de upp-

lysningar och ta del av de hand-

lingar som behövs för tillsynen.

En begäran får förenas med vite.

Ett beslut enligt första stycket

gäller omedelbart.

Regeringen eller, efter rege-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

myndigheten får meddela före-

skrifter om insamling av de upp-

gifter som behövs för bedömning

av överföringstariffers skälighet.

11 kap. 4 § Beslut av tillsynsmyn-

digheten enligt

kap.

och

digheten

enligt 2 kap. 15 och

16 §§, 6 kap. 5

första

stycket,

16 §§, 6

kap.

7 §, 13

15 §§,

7 kap.

andra

stycket

samt

17 19 §§, 24 §, 7 kap. 5–§ andra

10 kap. 3, 4,

och

10 §§

samt

stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och

beslut

den

systemansvariga

–

10 §§ samt beslut av den system-

myndigheten om ersättning enligt

ansvariga myndigheten om ersätt-

7 kap. 2 § samt om åtgärder och

ning enligt 7 kap. 2 § samt om

ersättning

enligt

kap.

och

åtgärder

och

ersättning

enligt

6 §§ får

överklagas

hos

allmän

8a kap. 5 och 6 §§ får överklagas

förvaltningsdomstol.

vid förvaltningsrätten.

Prövningstillstånd krävs vid över-

klagande till kammarrätten.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 2

109

Prop. 2012/13:85	Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
Bilaga 2	skrifter om överklagande av andra	skrifter om överklagande av andra
	beslut enligt denna lag eller enligt	beslut enligt denna lag eller enligt
	föreskrifter som meddelats med	föreskrifter som meddelats med
	stöd av lagen. Lag (2006:646).	stöd av lagen. Lag (2006:646).

110

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2012/13:85

Bilaga 3

Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstols- verket, Regelrådet, Kommerskollegium, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket Statskontoret, Länsstyrelsen i Skåne län, Läns- styrelsen i Västra Götalands län, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Uppsala Universitet (Juridiska Fakultetsnämnden), Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Boverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Statens energimyndighet, Sveriges Kommuner och Landsting, Konjunk- turinstitutet, Svensk Fjärrvärme, Föreningen Sveriges energirådgivare, Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd, Svenska bioenergi- föreningen (SVEBIO), Energigas Sverige, Svensk Energi, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, (SKGS), Konsumenternas Elrådgivningsbyrå, HSB Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Fastig- hetsägarna Sverige, Villaägarnas Riksförbund, Sveriges Energi- föreningars Riksorganisation (SERO) och Sveriges Konsumenter. Därutöver har Plast- och Kemiföretagen kommit in med yttrande.

111

Prop. 2012/13:85

Bilaga 4

Sammanfattning av promemorian Förhandsprövning av naturgasföretagens intäkter

I denna promemoria, som har upprättats inom Näringsdepartementet, finns förslag till ändringar i naturgaslagen (2005:403). I huvudsak inne- bär ändringarna att det ska göras en förhandsprövning av naturgas- företagens intäkter från anslutning till naturgasledningar och andra anläggningar, från överföring och lagring av naturgas samt från tillträde till en förgasningsanläggning. Förhandsprövningen ska ske genom att de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära under en tillsynsperiod, en intäktsram, fastställs i förväg.

Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som omfattas av intäktsramen och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten.

Ett beslut om intäktsram ska under vissa förutsättningar kunna omprövas av tillsynsmyndigheten under eller efter tillsynsperioden. Om ett naturgasföretags intäkter avviker från intäktsramen, ska detta påverka ramen för den påföljande tillsynsperioden. Om intäkterna överstiger intäktsramen med mer än fem procent ska vidare ett särskilt överdebite- ringstillägg tillkomma.

Förslaget i promemorian innebär även att det nuvarande kravet på att avgifter och övriga villkor för överföring, lagring och förgasning ska vara skäliga tas bort och att det i stället införs ett krav på att avgifterna ska vara stabila. Vidare föreslås att tillsynsmyndighetens prövning av metoder för utformning av avgifter och övriga villkor för anslutning till naturgasledning och andra anläggningar, överföring av naturgas och tillträde till en förgasningsanläggning, begränsas till andra villkor än avgifter. Förslaget innebär slutligen att metodprövningen utvidgas till att omfatta andra villkor än avgifter för lagring av naturgas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 respektive den 1 januari 2015.

112

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) dels att 6 kap. 3 a § ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 3 §, 6 kap. 2–5 §§ och 11 kap. 4 §, samt rubrikerna närmast före 6 kap. 1, 1 b, 2 och 6 §§, ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tjugotvå nya paragrafer, 1 kap. 6 b och 8 a §§ samt 6 kap. 1 b § och 7–26 §§, samt närmast före 6 kap. 10–13, 15, 18, 20, 21, 24 och 25 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

6 b §

Med distribution avses i denna lag överföring av naturgas genom lokala eller regionala rör- ledningsnät till kunder.

8 a §

Med intäktsram avses i denna lag de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära under en tillsynsperiod från anslutning till naturgasledning och andra anläggningar, över- föring av naturgas, lagring av naturgas eller tillträde till förgas- ningsanläggning.

3kap.

3 §

Verksamhet som rör överföring				Verksamhet som rör överföring
av naturgas skall			ekonomiskt	av naturgas ska ekonomiskt redo-
redovisas skilt från annan verk-				visas skilt från annan verksamhet.
samhet. Därvid skall överföring på				Transmission och distribution ska
transmissionsledningar			och över-	då redovisas var för sig.
föring	på	distributionsledningar
redovisas var för sig.				Regeringen eller, efter rege-
Regeringen eller, efter rege-
ringens	bemyndigande, tillsyns-			ringens bemyndigande, tillsyns-
myndigheten får meddela närmare				myndigheten får meddela ytter-
föreskrifter		om redovisning av		ligare föreskrifter om redovisning
verksamhet som rör överföring av				av verksamhet som rör överföring
naturgas samt om skyldighet att ge				av naturgas samt om skyldighet att	113

Prop. 2012/13:85	in	redovisningshandlingar	till	ge in	redovisningshandlingar			till
Bilaga 5	tillsynsmyndigheten.			tillsynsmyndigheten.
	6	kap. Anslutningsavgifter	och	6 kap. Avgifter och övriga villkor
	tariffer			för tillträde till naturgasledningar
				och andra anläggningar
				Villkor för anslutning
				1 b §
				Den som bedriver överföring av
				naturgas får inte ingå avtal om
				sådan	anslutning	som avses		i
				3 kap. 5 § förrän de metoder som
				har använts för att utforma avtals-
				villkoren har prövats av tillsyns-
				myndigheten. Tillsynsmyndigheten
				ska godkänna metoderna om de
				kan antas leda till att avtalen
				uppfyller de krav som anges i 1 §
				första	stycket. Prövningen		ska
				dock inte omfatta metoder för att
				utforma avgifter.
				Om	tillsynsmyndigheten		inte
				godkänner de metoder som före-
				slås i en ansökan, ska myndigheten
				i beslutet ange de metoder som i
				stället ska tillämpas.
				Beslut enligt första och andra
				styckena gäller omedelbart. Till-
				synsmyndigheten		ska	delge
				beslutet enligt 49 § första stycket 1
				och andra stycket delgivnings-
				lagen (2010:1932).
	Tariffer för överföring, lagring			Avgifter och övriga villkor för
	och förgasning			överföring, lagring och förgas-
				ning

Tariffer för överföring och lag- ring av naturgas samt för tillträde till en förgasningsanläggning skall vara skäliga, objektiva och icke- diskriminerande.

2 §

Avgifter och övriga villkor för överföring och lagring av naturgas samt för tillträde till en förgas- ningsanläggning ska vara stabila, objektiva och icke-diskrimine- rande.

114

3 §

Prop. 2012/13:85

Vid utformandet av tariffer för

Vid utformningen av villkor för

Bilaga 5

överföring av naturgas skall sär-

överföring av naturgas ska särskilt

skilt

beaktas

antalet

anslutna

beaktas

antalet

anslutna

kunder,

kundernas

geografiska

kundernas

geografiska

läge,

läge, mängden överförd energi och

mängden

överförd

energi

och

abonnerad effekt, kostnaderna för

överliggande ledningar,

leverans-

överliggande ledningar, leverans-

säkerhet och trycket i ledningarna.

Överföringstariffer

skall

Villkoren

för

överföring

utformas så att den avgift en kund

naturgas ska utformas så att den

betalar för överföringen till sin

avgift en kund betalar för över-

anslutningspunkt

innefattar

avgift

föringen

till sin

anslutningspunkt

för överföringen i samtliga rörled-

innefattar avgift för överföringen i

ningar

genom vilka

överföringen

samtliga rörledningar genom vilka

sker.

överföringen sker.

Regeringen eller, efter rege-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

myndigheten får meddela närmare

föreskrifter

utformningen av

överföringstariffer.

4 §

Den som bedriver överföring av

naturgas eller innehar ett natur-

gaslager eller en förgasnings-

anläggning skall offentliggöra sin

anläggning

ska

offentliggöra

tariff och på begäran utan dröjsmål

avgifter och övriga villkor för

lämna skriftlig uppgift om tariffen.

tillträde till anläggningen och på

begäran

utan

dröjsmål

lämna

skriftlig uppgift om villkoren.

Regeringen eller, efter rege-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

myndigheten får meddela närmare

myndigheten får meddela ytter-

föreskrifter

offentliggörande

ligare föreskrifter om offentlig-

av sådana tariffer som avses i

görande av sådana villkor som

första stycket.

avses i första stycket.

5 §1

Den som bedriver överföring av

naturgas eller innehar en förgas-

naturgas eller innehar en lagrings-

ningsanläggning

får

inte

börja

anläggning eller en förgasnings-

tillämpa sin avgift och övriga

anläggning får inte ingå avtal om

villkor för sådan anslutning som

överföring,

lagring

eller

tillträde

avses i 3 kap. 5 § eller sin tariff för

till en

förgasningsanläggning

överföring eller tillträde förrän de

förrän de metoder som har använts

metoder

som har använts

för att

för att utforma avtalsvillkoren har

1 Senaste lydelse 2012:336.

115

7 §

Ett sådant naturgasföretag som avses i 6 § ska lämna in ett förslag till intäktsram till tillsynsmyndig- heten tillsammans med de upp-

Prop. 2012/13:85

utforma avgiften eller tariffen har

prövats av tillsynsmyndigheten.

Bilaga 5

godkänts av tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten

ska

god-

Godkännande

ska

lämnas,

metoderna kan antas leda till att

känna metoderna om de kan antas

avgiften

eller

tariffen

uppfyller

leda till att avtalen uppfyller de

kraven på att den ska vara objektiv

krav som anges i 2 §. Prövningen

och icke- diskriminerande.

ska dock inte omfatta metoder för

att utforma avgifter.

tillsynsmyndigheten

inte

tillsynsmyndigheten

inte

godkänner de metoder som avses

godkänner de metoder som före-

med en ansökan, ska myndigheten

slås i en ansökan, ska myndig-

i beslutet ange de metoder som i

heten i beslutet ange de metoder

stället ska tillämpas.

som i stället ska tillämpas.

Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Tillsyns-

myndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första

stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

Förhandsprövning av

naturgas-

företagens intäkter

Beslut om intäktsram

6 §2

Regeringen får meddela före-

En intäktsram ska beslutas i för-

skrifter om undantag från de

väg för varje tillsynsperiod för ett

skyldigheter som följer av 5 § i

naturgasföretag

som

bedriver

fråga om

naturgasledning

eller

överföring av naturgas eller inne-

ledningsnät

som

används

för

har en lagringsanläggning eller en

överföring av naturgas ute-

förgasningsanläggning.

slutande

inom

ett

geografiskt

En intäktsram ska beslutas var

avgränsat

område

som

används

för sig för transmission, distribu-

för industriell

eller

kommersiell

tion, lagring i lagringsanläggning

verksamhet.

och drift av förgasningsanlägg-

ning.

Ett beslut om intäktsram för

transmission eller distribution ska

omfatta även intäkter från anslut-

ning

till

naturgasledning

och

andra anläggningar. Ett beslut om

intäktsram

för

transmission

ska

omfatta även intäkt från lagring i

rörledning.

2 Senaste lydelse 2011:713.

116

gifter som krävs för att pröva förslaget.

8 §

Tillsynsmyndigheten ska med- dela beslut i ett ärende om intäkts- ram senast två månader innan tillsynsperioden börjar.

I beslutet ska det anges vilka uppgifter och metoder som har använts vid prövningen.

9 §

En tillsynsperiod ska vara fyra kalenderår, om det inte finns sär- skilda skäl för en annan tids- period.

Beräkning av intäktsramens stor- lek

10 §

Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verk- samheten (kapitalbas).

Särskilt om beräkning av skäliga kostnader

11 §

Som skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som intäktsramen avser ska anses kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift av en verksamhet med likartade objektiva förutsätt- ningar.

Särskilt om beräkning av en rimlig avkastning

12 §

Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som naturgasföretaget använder för att

Prop. 2012/13:85

Bilaga 5

117

Prop. 2012/13:85	bedriva	den	verksamhet			som
Bilaga 5	intäktsramen		avser.	Vidare		ska
	hänsyn tas till investeringar och
	utrangeringar		under		tillsyns-
	perioden.
	En tillgång som inte behövs för
	att bedriva		verksamheten			ska
	anses ingå i kapitalbasen, om det
	skulle vara oskäligt mot natur-
	gasföretaget att bortse från till-
	gången.
	Regeringen eller, efter rege-
	ringens	bemyndigande,			tillsyns-
	myndigheten får meddela före-
	skrifter om beräkning av en rimlig
	avkastning.
	Omprövning		av	intäktsramen
	under tillsynsperioden

13 §

Tillsynsmyndigheten får under tillsynsperioden, efter ansökan av ett naturgasföretag, ändra ett beslut om intäktsram, om det

1. finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäktsramen vid en omprövning enligt 15 §, eller

2. annars finns särskilda skäl. Ett ärende om omprövning

enligt första stycket ska hand- läggas skyndsamt.

	14 §
	Tillsynsmyndigheten		ska	under
	tillsynsperioden ändra		ett	beslut
	om intäktsram om
	1. naturgasföretaget har lämnat
	oriktiga eller bristfälliga uppgifter
	som i mer än ringa omfattning har
	inverkat på intäktsramens storlek,
	2. beslutet har	fattats		på	ett
	uppenbart felaktigt eller ofull-
	ständigt underlag och detta i mer
	än ringa omfattning har inverkat
	på intäktsramens storlek,
	3. tillgångar	har	överlåtits
	under tillsynsperioden och detta i
	väsentlig omfattning inverkar				på
118	intäktsramens storlek, eller

4. det annars finns särskilda skäl.

Ett naturgasföretag ska till till- synsmyndigheten lämna de upp- gifter som behövs för prövning enligt första stycket.

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

15 §

Ett naturgasföretag får inom fyra månader efter tillsyns- periodens slut ansöka hos till- synsmyndigheten om att intäkts- ramen för perioden ska ökas.

Ett ärende om ökad intäktsram ska handläggas skyndsamt.

16 §

Tillsynsmyndigheten ska om- pröva ett beslut om intäktsram efter tillsynsperiodens slut, om det finns skäl att anta att ramen är större än vad som är motiverat av senare kända förhållanden och avvikelsen inte är ringa.

Om det inte finns särskilda skäl, ska ett beslut i frågan om ändring av intäktsramen meddelas senast tio månader efter tillsynsperiodens slut. Om tillsynsmyndigheten avser att meddela beslut vid en senare tidpunkt, ska naturgasföretaget underrättas om det inom den nämnda tiden. Har en sådan underrättelse inte skett får till- synsmyndigheten inte meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för naturgasföretaget.

Ett naturgasföretag ska till till- synsmyndigheten lämna de upp- gifter som behövs för prövning av beslut enligt första och andra stycket.

17 §

Vid omprövning enligt 15 eller 16 § ska tillsynsmyndigheten kon- trollera om de antaganden som legat till grund för beslutet om

Prop. 2012/13:85

Bilaga 5

119


Prop. 2012/13:85	intäktsram		överensstämmer			med
Bilaga 5	det	faktiska		utfallet		under
	perioden.		Vid	bedömningen ska
	tillsynsmyndigheten				tillämpa
	10–12 §§ och utgå från de
	uppgifter och metoder som myn-
	digheten har använt vid pröv-
	ningen av intäktsramen och som
	angetts i beslutet om denna.
	Omprövning			under	eller	efter
	tillsynsperioden

18 §

Om en allmän förvaltnings- domstol har ändrat ett beslut om intäktsram för ett naturgasföretag och grunden för ändring av det beslutet är tillämplig även för ett annat naturgasföretag, ska till- synsmyndigheten, efter ansökan av det senare naturgasföretaget, ompröva det beslut om intäktsram som gäller för detta.

En ansökan om omprövning ska ha kommit in till tillsynsmyndig- heten inom tre månader efter det att domstolens avgörande vunnit laga kraft.

19 §

Tillsynsmyndigheten ska om- pröva ett beslut om intäktsramen för en tillsynsperiod, om myndig- heten eller en allmän förvaltnings- domstol har beslutat om ändring i fråga om en tidigare tillsynsperiod och det avgörandet har vunnit laga kraft.

Ett naturgasföretag ska till till- synsmyndigheten lämna de upp- gifter som behövs för prövning av beslut enligt första stycket.

	Periodisering
	20 §
	Tillsynsmyndigheten		får	på
	ansökan av ett	naturgasföretag
	besluta att delar av intäkter under
120	tillsynsperioden	ska	tas med	i

intäktsredovisningen först för senare perioder, om det finns särskilda skäl.

En ansökan enligt första stycket ska ha kommit in till tillsynsmyn- digheten senast tre månader efter den tillsynsperiod då intäkterna uppkommit.

Avvikelser från intäktsramen

21 §

22 §

23 §

Prop. 2012/13:85

Bilaga 5

121

Prop. 2012/13:85	överlåtarens ställe när det gäller
Bilaga 5	tillämpningen av detta kapitel på
	den överlåtna verksamheten.
	Undantag
	24 §
	Regeringen får meddela före-
	skrifter om undantag från skyldig-
	heterna enligt 1 b, 5 och 6 §§ i
	fråga	om		naturgasledning					eller
	ledningsnät			som		används			för
	överföring av naturgas ute-
	slutande		inom		ett		geografiskt
	avgränsat		område			som		används
	för industriell				eller		kommersiell
	verksamhet.
	Verkställighet
	25 §
	Ett beslut av tillsynsmyndigheten
	enligt 9, 15–17, 19 och 20 §§
	gäller omedelbart.
11 kap.
4 §3
Beslut av tillsynsmyndigheten	Tillsynsmyndighetens							beslut
enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.	enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.
5 § första stycket, 7 kap. 5 § andra	1 b § första stycket, 5 § första
stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och	stycket, 8, 14–16 och 18–20 §§,
10 §§ samt beslut av den system-	7 kap.	5	§	andra			stycket		samt
ansvariga myndigheten om ersätt-	10 kap. 3, 4, 7 och 10 §§ samt
ning enligt 7 kap. 2 § får över-	beslut	av		den	systemansvariga
klagas till allmän förvaltnings-	myndigheten om ersättning enligt
domstol. Prövningstillstånd krävs	7 kap. 2 § får överklagas till all-
vid överklagande till kammarrätt.	män förvaltningsdomstol.
	Prövningstillstånd						krävs		vid
	överklagande till kammarrätt.

Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande till regeringen av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

2.De nya bestämmelserna om intäktsram i 6 kap. 6 § tillämpas första gången för en tillsynperiod som inleds den 1 januari 2015.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för avgifter och övriga villkor som avser tid före den 1 januari 2014.

3 Senaste lydelse 2012:274.

122

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2012/13:85

Bilaga 6

Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstols- verket, Regelrådet, Kommerskollegium, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Länsstyrelsen i Skåne län, Läns- styrelsen i Västra Götalands län, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Uppsala Universitet (Juridiska Fakultetsnämnden), Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Boverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Statens energimyndighet, Sveriges Kommuner och Landsting, Konjunkturinstitutet, Svensk Fjärrvärme, Föreningen Sveriges energirådgivare, Föreningen Sveriges Skogs- industrier, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd, Svenska bioenergiföreningen (SVEBIO), Energigas Sverige, Svensk Energi, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS), Konsumenternas energimarknadsbyrå, HSB Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Fastighetsägarna Sverige, Villaägarnas Riksför- bund, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) och Sveriges Konsumenter.

Därutöver har Swedegas AB, Göteborg Energi Gasnät AB, Dong Energy, E.ON Gas Sverige AB och Plast- och Kemiföretagen kommit in med yttranden.

123

Prop. 2012/13:85

Bilaga 7

124

Sammanfattning av Energinätsutredningens slutbetänkande Koncessioner för el- och gasnät (SOU 2009:48)

Bakgrund

Utredningens avslutande uppdrag gäller bl.a. att analysera om den nuva- rande uppdelningen mellan områdeskoncession och linjekoncession samt dess koppling till reglerna för tariffsättning och redovisning är lämplig för att åstadkomma ändamålsenliga, driftsäkra och kostnadseffektiva elnät och, om så inte är fallet, föreslå åtgärder för detta. Vi ska också beakta de slutsatser som dras vid analysen av elmarknaden och som är relevanta för det förslag till utvidgat koncessionskrav för naturgasmark- naden som lagts fram av El- och gasmarknadsutredningen.

Vidare har vi genom tilläggsdirektiv fått ett antal nya uppgifter. En sådan gäller att analysera om beslut i tillståndsfrågor bör överklagas till förvaltningsdomstol i stället för till regeringen och eventuellt lämna för- slag till ändrad instansordning. Utredningen ska också överväga om nätkoncessioner kan förenas med en omprövningsmöjlighet i stället för att vara tidsbegränsade. Slutligen ska utredningen analysera om nuva- rande regelverk för tillståndsprövning av en nätkoncession för linje är ändamålsenligt vid strukturförändringar av det befintliga ledningsnätet och eventuellt föreslå lämpliga åtgärder.

Utredningens avslutande redovisning innefattar en inledning där det gällande regelverket och förutsättningarna för utredningsarbetet i övrigt beskrivs i kapitel 1. Därefter redogör utredningen för de gällande regel- verken i Norge, Danmark, Finland och Tyskland. I kapitlen 3–8 behand- las i tur och ordning de frågor som räknats upp ovan. I kapitlen 9 och 10 behandlas förslag rörande ikraftträdandet av de föreslagna bestämmel- serna samt ekonomiska och andra konsekvenser. I det följande redovisar utredningen de viktigaste förslagen i dessa kapitel.

Avgränsning av områdes- och linjekoncession (kap. 3)

I ellagens 2 kapitel återfinns de bestämmelser som rör nätkoncessioner. Nätkoncession för linje (linjekoncession) avser en ledning med i huvud- sak bestämd sträckning och kommer i fråga främst för ledningar med högre spänning, vanligen i stamnätet eller i regionnätet. Nätkoncession för område (områdeskoncession) avser inte en särskild ledning utan ger innehavaren rätt att inom ett angivet område utan särskild prövning bygga ledningar som ingår i det lokala överföringsnätet.

En områdeskoncession får endast meddelas om området utgör en med hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet. Området får inte helt eller delvis sammanfalla med ett annat koncessionsområde och i beslutet ska en högsta tillåtna spänning för ledningsnätet anges.

Som utredningen redovisar är det inte alltid enkelt att bestämma vilken spänning som kan förutses att behövas under ett nätföretags koncessionstid. Med utredningens förslag att nätkoncession för område ska gälla till vidare (se kap. 5) ska särskilt beaktas den spänning som kan förutses behövas för att driva nätet under en rimligt överblickbar framtid.

Utredningen föreslår att bestämmelsen i ellagen, att en högsta tillåtna	Prop. 2012/13:85
spänning för ledningsnätet ska anges i ett beslut om nätkoncession för	Bilaga 7
område, kompletteras med regler om att vid valet av högsta tillåtna spän-
ning ska beaktas den spänning som kan förutses behövas för att driva
nätet, inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av ledningsnätet,
säkerställandet av en samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad och
konsekvenser för berörda kunder.
Vid tillståndsprövning av en områdeskoncession avgörs inte var och
hur en ledning ska dras fram. Detta är skälet till att det inte krävs att en
miljökonsekvensbeskrivning upprättas vid ansökan om områdes-
koncession. För utbyggnad inom ramen för en områdeskoncession gäller
att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas i den utsträckning som
behövs i det enskilda fallet, medan en miljökonsekvensbeskrivning alltid
ska ingå i en ansökan om nätkoncession för linje.
Enligt vår uppfattning medför upprättandet av en miljökonsekvens-
beskrivning som regel betydande kostnader och fördröjning i tillstånds-
processen för den sökande. Det är därför angeläget att krav på upp-
rättande av en miljökonsekvensbeskrivning, såsom är fallet vid utbygg-
nad av ett områdeskoncessionerat nät, endast ställs där det är av särskild
betydelse.
Utredningen anser att luftledningar med en spänning upp till och med
50 kV, och jordkablar upp till och med 130 kV, ofta inte innebär någon
särskild påverkan på miljön. Inom nämnda spänningsspann är det inte
ledningens spänning som är avgörande för om påverkan på miljön kan
anses föreligga, utan det är mer karaktären av de omgivningar genom
vilka ledningarna är tänkta att gå som är avgörande. Vi föreslår därför att
kraven att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om
nätkoncession för linje tas bort för nämnda spänningsintervall och ersätts
med en bestämmelse att berörd länsstyrelse inom ramen för samråd
enligt miljöbalken bestämmer om en miljökonsekvensbeskrivning ska
upprättas.
Nättariffer och redovisning av nätverksamhet (kap. 4)
Huvudfrågan i kapitel 4 rör samlad redovisning av nätkoncession för
område tillsammans med ledningar som omfattas av nätkoncession för
linje. Den nuvarande lydelsen i 11 § redovisningsförordningen anger att
ledning som omfattas av nätkoncession för linje och som är helt belägen
inom koncessionsområdet ska, om ledningen organisatoriskt och tekniskt
ingår i området, redovisas tillsammans med nätkoncession för område.
Bestämmelsen i 11 § redovisningsförordningen har tillämpats och
tolkats på olika sätt av elnätsföretagen, eftersom det är nätföretagen som
avgör vilka ledningar som ska redovisas samlat.
Utredningens förslag syftar till att, inom ramen för ellagens grund-
läggande principer, bättre anpassa reglerna om redovisning och nät-
tariffernas utformning till de gällande förutsättningarna för elnätsverk-
samhet.
Vi föreslår att bestämmelsen införs i ellagen för att ge ett tydligare för-
fattningsstöd samtidigt som bestämmelsen utökas och förtydligas genom
delvis ny ordalydelse.
	125

Prop. 2012/13:85

Bilaga 7

126

Nätmyndigheten föreslås få möjlighet att, efter ansökan från nät- koncessionshavaren, genom beslut tillåta samlad redovisning i andra fall än de som framgår av den nuvarande lydelsen i 11 § redovisningsförord- ningen och de ändringar av bestämmelsen som utredningen föreslår. Samlad redovisning efter nätmyndighetens beslut innebär att ledning- arnas funktion i elnätet får större betydelse för hur ledningen redovisas, vilket får betydelse för vilka regler som ska tillämpas vad gäller nät- tariffernas utformning. Utformningen av nättarifferna för kunder vars anläggningar är anslutna till en viss ledning blir i dessa fall mer beroende av vilken funktion den berörda ledningen har i koncessionshavarens ledningsnät, snarare än vilken koncessionstyp som har meddelats för ledningen.

För koncessionshavaren innebär detta en enklare och tydligare utform- ning av nättarifferna i koncessionshavarens samlade elnätsverksamhet. För kunderna innebär förslaget att samma tariffsättning tillämpas för den aktuella kundkategorin oavsett om kundens anläggning är ansluten till en ledning som omfattas av nätkoncession för område eller linje.

Vid övergången till samlad redovisning kan nättarifferna komma att påverkas i höjande eller sänkande riktning för olika kundkategorier. För att undvika att alltför stora och omfattande förändringar genomförs direkt, föreslås att nätmyndigheten ska kunna besluta om en övergångs- period om upp till och med fem år för tillämpning av en enhetlig nät- tariffstruktur.

Ellagens regler om nättariffernas utformning innebär att nättarifferna ska vara avståndsoberoende för samtliga kunder på lokal- och region- nätsnivå. För inmatningskunder vars anläggningar är anslutna till regionledningar gäller dock att koncessionshavaren får tillämpa avståndsberoende nättariffer. Energinätsutredningens förslag om nya regler för samlad redovisning kan komma att påverka förutsättningarna för vilka regler som ska tillämpas avseende nättariffernas utformning. Dessa konsekvenser får dock anses vara förenliga med de grundläggande principerna om nättariffernas utformning och kostnadsutjämning i el- lagen. Utredningen föreslår därför inga förändringar avseende det regel- verket.

Nätkoncessionens giltighetstid (kap. 5)

En nätkoncession meddelas för viss bestämd tid, 40 år för en linje- koncession och 25 år för en områdeskoncession. Om det finns särskilda skäl, eller sökanden begär det, kan en kortare tid bestämmas. Efter ansökan av koncessionshavaren får koncessionens giltighetstid sedan förlängas med 40 år respektive 25 år. I princip ska då samma prövning ske som vid en ansökan om ny koncession. Utredningen har haft i upp- drag att analysera om tillstånden kan förenas med en omprövnings- möjlighet i stället för att vara tidsbegränsade.

Vad gäller omprövningen av nätkoncessioner för område kan generellt sägas att nätmyndigheten i allmänhet har kunnat meddela förnyad nät- koncession utan att prövningen i sak ha gett upphov till svårare över- väganden. Utredningen anser att om det skulle finnas behov av föränd- ringar av distributionsnätet för el av skäl som t.ex. har att göra med energipolitikens utformning eller energisystemets omställning, så torde

det vara tämligen ineffektivt att utnyttja omprövningsinstitutet. Det bör	Prop. 2012/13:85
finnas andra åtgärder som ger snabbare resultat eftersom en omprövning	Bilaga 7
av nätkoncession för område sker med ett tidsintervall om tjugofem år.
Till detta ska läggas att sådana strukturella skäl inte har samma tyngd för
områdeskoncessioner som för linjekoncessioner, eftersom det allmänna
inte har något direkt inflytande genom koncessionsinstitutet över hur
nätkoncessionshavaren drar ledningarna inom koncessionsområdet.
Vi föreslår därför att bestämmelsen om att nätkoncession för område
ska meddelas för viss tid tas bort och ersättas med en reglering inne-
bärande att nätkoncession för område ska gälla tills vidare. Den nuva-
rande regleringen i ellagen och i lagen om särskild förvaltning av vissa
elektriska anläggningar ger enligt utredningens uppfattning i tillräcklig
utsträckning möjlighet till omprövning av en områdeskoncession om så
skulle krävas därför att koncessionshavaren inte fullgör sina åtaganden.
Det finns enligt utredningens uppfattning goda skäl för att med i
huvudsak samma skäl som redovisades avseende nätkoncession för
område föreslå att även en nätkoncession för linje ska gälla tills vidare.
Ett sådant förslag bör dock kompletteras med uttryckliga möjligheter att
ompröva en meddelad nätkoncession. Vi föreslår därför att nät-
koncessionen för linje som huvudregel ska gälla tills vidare. Nätmyndig-
heten har under en inledande fyrtioårsperiod endast möjlighet att
ompröva nätkoncessionen enligt de regler som redan gäller i dag för
omprövning av en nätkoncession under löpande giltighetstid. När fyrtio-
årsperioden löpt ut utvidgas skälen för att ompröva och flera parter ska
ha möjlighet att begära omprövning.
Nätmyndighetens första prövning blir således att efter ansökan pröva
om ett förfarande om omprövning ska inledas. Motiv för att nätmyndig-
heten ska inleda ett förfarande med omprövning av en nätkoncession ska
vara att det finns ett behov med beaktande av samhällsekonomiska skäl,
företagsekonomiska skäl för nätkoncessionshavaren eller skäl enligt
2–4 kap. miljöbalken, dvs. miljö-, frilufts- eller kulturskäl, att inleda ett
förfarande med omprövning. En berörd kommun eller länsstyrelse eller
nätkoncessionshavaren ska kunna ansöka om omprövning av en nät-
koncession för linje när fyrtio har gått sedan koncessionen meddelades.
Nätmyndigheten ska också på eget initiativ kunna initiera en ompröv-
ning.
Om nätmyndigheten har beslutat om att inleda ett förfarande med
omprövning av en befintlig nätkoncession baseras prövningen i detta
andra steg på de motiv som kan föreligga för beslutet att inleda ett
omprövningsförfarande samt till stora delar de bestämmelser som
tillämpas vid en ansökan om en ny nätkoncession för linje.
Koncessionsbeslut vid strukturförändringar (kap. 6)
En förutsättning för att en nätkoncession ska beviljas är att anläggningen
är lämplig från allmän synpunkt. En sådan lämplighetsbedömning aktua-
liseras vanligen när det gäller nätkoncession för linje. En ansökan om
linjekoncession ska bl.a. innehålla uppgifter om det överföringsbehov
som ledningen är avsedd att tillgodose. Vid ansökningstillfället förutsätts
sökanden ha utrett och förberett ärendet till en så detaljerad nivå att led-
	127

Prop. 2012/13:85

Bilaga 7

128

ningens tekniska konstruktion och huvudalternativ för sträckningen har fastställts.

Koncessionsprövningen sker alltså främst utifrån förutsättningarna för varje enskild ledning. Vid större omstruktureringar kan dock flera led- ningsprojekt vara beroende av varandra för genomförandet. Som ett exempel kan nämnas projektet Stockholms Ström, där Svenska kraftnät på regeringens uppdrag har utrett utformningen av det framtida kraft- ledningsnätet på 70–400 kilovolt i Stockholmsregionen.

Utredningen har haft att pröva om det gällande regelverket för till- ståndsprövning av en nätkoncession för linje är ändamålsenligt vid strukturförändringar av det befintliga ledningsnätet.

Enligt vår mening är det sannolikt att liknande strukturförändringar av elnätet som de i Stockholm kommer att genomföras i övriga större städer i landet. Utredningen bedömer att det, liksom vid större väg- och järn- vägsbyggen, ligger i alla parters intresse att i ett tidigt skede få klarlagt tillåtligheten av en strukturförändring. En förändring är även beroende av att hela projektet kan genomföras så att det blir möjligt att ta bort de ledningar som föreslås tas bort. Det ligger även en osäkerhet i dagens regler genom att hela det föregående arbetet kan bli oanvändbart om det sist ansökta projektet vid en strukturförändring avslås.

Vi föreslår därför att vid en strukturförändring av elnätet ska en tillåt- lighetsprövning ske enligt ellagen. Prövningen ska omfatta strukturför- ändringsprojektet i dess helhet. Efter att regeringen beslutat att ett visst projekt är tillåtet ska nätmyndigheten handlägga tillståndsfrågan i de enskilda delarna av projektet enligt sedvanliga koncessionsregler för linje. Prövningen hos nätmyndigheten ska då begränsas till de frågor som inte har prövats av regeringen.

En ansökan om tillåtlighetsprövning ska innehålla en miljökon- sekvensbeskrivning. Reglerna för tillåtlighetsprövning samordnas med reglerna för linjekoncession i de inledande bestämmelserna i 2 kap. el- lagen.

Överklaganden m.m. (kap. 7)

Det krävs tillstånd (koncession) av regeringen för att få bygga eller använda en elektrisk starkströmsledning. Regeringen får dock bemyndiga nätmyndigheten att pröva frågor om nätkoncession som inte avser en utlandsförbindelse. Detta innebär att nätmyndighetens beslut i kon- cessionsärenden, t.ex. om beviljande och överlåtelse av nätkoncession samt ändring av gränser för nätkoncession för område, överklagas till regeringen.

Andra beslut av nätmyndigheten överklagas till allmän förvaltnings- domstol enligt ellagen. Nätmyndigheten har rätt att agera som part i domstol och rätt att överklaga domstols avgörande som har inneburit att nätmyndighetens avgörande har ändrats i sak. Utredningen har haft i uppdrag att analysera om beslut i tillståndsfrågor bör överklagas till för- valtningsdomstol i stället för till regeringen.

Överprövning av beslut enligt elförordningen eller ellagen kan inne- bära en avvägning mellan intresset för nätkoncessionshavaren att driva sin verksamhet och andra intressenters intresse av att inte drabbas av verksamheten av t.ex. ekonomiska skäl eller miljöskäl.

Vi anser dock att utrymmet för skönsmässiga bedömningar inte kan bedömas vara så framträdande att de bör tillmätas avgörande betydelse för frågan om regeringen eller förvaltningsdomstolarna ska överpröva nätmyndighetens beslut. Vi ser inte heller något betydande behov av att regeringen ska kunna påverka bedömningen av hur olika intressen ska vägas mot varandra i aktuella ärenden enligt elförordningen och ellagen. Dessa bedömningar och intresseavvägningar bör kunna hanteras på ett betryggande sätt av de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Detta gäller enligt utredningens mening också beslut avseende nät- koncession för linje. I tidigare överväganden i dessa frågor har uttalats att ärenden avseende nätkoncession för linje bör överklagas till regeringen eftersom prövningsgrunderna, som numera avser tillämpning av miljö- balken, till stor del avser lämplighetsbedömningar. Vi finner dock att även dessa frågor bör kunna hanteras av förvaltningsdomstolarna. En prövning av beviljande av nätkoncession för linje innefattar dessutom exempelvis frågor som om sökanden ur ett ekonomiskt och administrativt perspektiv är lämplig att godkännas som nätkoncessionshavare.

Utredningen anser således att övervägande skäl talar för att nuvarande instansordning i aktuella ärenden ändras och att dessa ärenden i stället överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Undantag från första stycket är beslut av nätmyndigheten enligt nuvarande 2 § 2 och 4 elförordningen som även fortsättningsvis överklagas till regeringen.

Vårt förslag innebär att i princip samtliga av nätmyndighetens över- klagbara beslut i framtiden ska överklagas hos länsrätten som första instans. Länsrättens dom eller beslut överklagas hos kammarrätten, men det krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva överklagan- det. Regeringsrätten kommer att vara slutinstans, men det krävs även prövningstillstånd för att Regeringsrätten ska pröva överklagandet

Koncessioner för naturgas (kap. 8)

Naturgaslagen omfattar regler om koncession för naturgasledning, men därutöver gäller, oavsett om ledningen är koncessionspliktig eller inte, annan tillämplig lagstiftning (t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen m.fl.).

Naturgaslagens huvudregel innebär att en naturgasledning inte får byggas eller användas utan tillstånd (koncession) av regeringen. En kon- cession ska normalt meddelas för 40 år. Koncession krävs dock inte för en naturgasledning som är belägen efter en mät- och reglerstation (MR- station).

El- och gasmarknadsutredningen föreslog år 2004 att undantaget från koncessionsplikt för naturgasledningar belägna efter en MR-station avskaffas och att en områdeskoncession för naturgasnät införs. Utred- ningen har haft i uppdrag att analysera detta förslag om utvidgat kon- cessionskrav och ska därvid beakta de slutsatser som dras vid analysen av koncessionsuppdelningen på elmarknaden.

Vår uppfattning är dock att det saknas behov av att införa en områdes- koncession för distributionsnät för naturgas. Den nya nu gällande lag- stiftningen på området ställer tydliga och omfattande krav på en nät- ägares verksamhet, även när ledningarna drivs utan koncession. De lag- fästa skyldigheterna omfattar nätägarens ansvar för drift, underhåll och

Prop. 2012/13:85

Bilaga 7

129

Prop. 2012/13:85 utbyggnad av ledningsnätet, liksom den ekonomiska redovisningen, Bilaga 7 anslutning av ledningar och överföring av gas. Nätägaren har också att upprätta en övervakningsplan och redovisa vidtagna åtgärder utifrån denna plan. Det finns därför enligt utredningens bedömning goda möj- ligheter att övervaka ett distributionsföretags verksamhet utan att behöva

införa en förhandsprövning.

Vi anser att de problem som förslaget om områdeskoncession varit avsett att lösa i huvudsak bör angripas med andra medel. De potentiella problemen bör i de flesta fall kunna lösas inom ramen för det gällande regelverket. Utredningen föreslår endast en ändring av regelverket som avser avgränsningen av koncessionskraven för naturgasledningar.

Syftet med ett distributionsnät, att förse slutförbrukare med naturgas, var det ursprungliga motivet för undantaget från koncessionsplikt. Detta kom sedan att likställas med ledningarnas läge efter en MR-station. Denna koppling har dock visat sig inte vara entydig och kan således ifrågasättas.

Utredningen föreslår därför en ändring av naturgaslagen innebärande att koncession inte krävs för en naturgasledning vars huvudsakliga användning är att överföra naturgas till slutförbrukare inom ett avgränsat geografiskt område.

Naturgasledningar för vilka koncession inte krävs enligt gällande bestämmelser bör även fortsättningsvis vara befriade från koncessions- krav.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser (kap. 9)

Energinätsutredningen föreslår ett antal ändringar i den befintliga lag- stiftningen för el och naturgas. Utredningen anser att hinder inte före- ligger för att de föreslagna ändringarna i lagstiftningen ska kunna träda i kraft inom en snar framtid. De föreslagna ändringarna bör även kunna träda i kraft vid ett och samma tillfälle, men med vissa övergångs- bestämmelser. Sammantaget bör de föreslagna bestämmelserna kunna träda i kraft den 1 juli 2010.

Ekonomiska och andra konsekvenser (kap. 10)

Utredningen föreslår en rad förändringar i regelverken för tillstånd att bygga och använda elektriska starkströmsledningar. En ändring föreslås också angående undantag från tillståndskravet för naturgasledningar.

Förslagen innebär i flera fall snarare omfördelningar av resurser mellan verksamhetsområden än förändrade resursbehov i de aktuella verksam- heterna. Därför torde de samlade konsekvenserna av utredningens förslag kunna bedömas som tämligen måttliga. Vi lämnar en översikt av de änd- ringar i resursanvändningen och övriga konsekvenser som kan förutses till följd av förslagen.

130

Flera av förslagen leder enligt vår bedömning till minskade resurskrav, sänkta kostnader och lägre tidsåtgång för myndigheter och nät- koncessionshavare. Förslaget att överklagandebestämmelserna ändras så att ärenden som handläggs och beslutas av nätmyndigheten enligt 2 kap. ellagen ska överklagas hos allmän förvaltningsdomstol leder enligt vår bedömning till krav på en smärre resursförstärkning vid berörd länsrätt, medan ett motsvarande minskat resurskrav uppkommer för regeringen.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 7

131

Prop. 2012/13:85

Bilaga 8

132

Energinätsutredningens lagförslag (SOU 2009:48)

Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

1 §

En naturgasledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (kon- cession) av regeringen. Åtgärder för att bereda plats för en naturgasled- ning, såsom sprängning, schaktning, skogsavverkning, markberedning eller liknande åtgärder, får inte vidtas innan koncession har meddelats.

Koncession krävs inte för en	Koncession krävs inte för en
naturgasledning som är belägen	naturgasledning vars huvudsakliga
efter en mät- och reglerstation.	användning är att överföra natur-
	gas till slutförbrukare inom ett
	avgränsat geografiskt område.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på kon- cession enligt första stycket i fråga om vissa slag av naturgasledningar eller vissa slag av åtgärder med naturgasledningar.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, nät- myndigheten får i det enskilda fallet meddela ett bindande besked om huruvida en eller flera natur- gasledningar omfattas av före- skrifter om undantag från kravet på nätkoncession.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

2.Innehavaren av en naturgasledning som vid ikraftträdandet av denna lag används utan stöd av koncession för naturgasledning får även därefter använda ledningen utan stöd av koncession.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2012/13:85

Bilaga 9

Riksrevisionen, Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Södermanlands län, Domstolsverket, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket, Stats- kontoret, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Sametinget, Naturvårdsverket, Boverket, Konkurrensverket, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhets- verket, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Konsumentverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges kommuner och landsting, Svenskt näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Svensk energi, Svensk fjärrvärme, Närings- livets Regelnämnd, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Oberoende elhandlare, Plast- och Kemiföretagen, Regelrådet, SKGS, Skogsägarnas Riksförbund, Svenska naturskyddsföreningen, Svensk Elbrukarförening, Svenska Gasföreningen, Svenska Biogasföreningen, Sveriges Fastighetsägareförbund (Fastighetsägarna Sverige), Svensk vindenergi, Svensk vindkraftförening, Sveriges energiföreningars riksorganisation, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges jordägare- förbund, Sveriges konsumenter, Tillväxtverket, Uppsala universitet (Juridiska Fakultetsnämnden) och Villaägarnas riksförbund.

Härutöver har Vattenfall AB och Fortum Distribution AB inkommit med yttranden.

133

Prop. 2012/13:85

Bilaga 10

134

Sammanfattning av FRANS betänkande Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige (SOU 2011:46)

Regeringen beslutade den 3 juni 2010 att utse en särskild utredare med uppgift att hantera frågorna gällande systemansvar, marknadsmodell och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG (gasförsörjningsförord- ningen). Uppdraget för Utredningen om framtida hantering av system- ansvaret för gas m.m. (N 2010:05) preciseras i kommittédirektiv 2010:60 och innebär i korthet att:

Lämna förslag till hur en överföring av dagens systemansvars- verksamhet vid Svenska kraftnät till en ny aktör bör genomföras.

Utreda om den svenska marknadsmodellen för gas behöver anpassas för att uppfylla EU:s formella krav, och om utredaren så finner lämpligt lämna ett förslag till anpassning av det svenska regelverket.

I förekommande fall föreslå anpassningar i lagstiftning och regel- verk för att Sverige ska kunna uppfylla kraven enligt gasförsörj- ningsförordningen.

Utredningen om framtida hantering av systemansvaret för gas m.m. har antagit förkortningen FRANS och lämnar i detta betänkande förslag rörande systemansvar, marknadsmodell och gasförsörjningstrygghet i enlighet med utredningsuppdraget.

Systemansvaret för gas

Utredningen föreslår att den del av dagens systemansvarsverksamhet för gas hos Svenska kraftnät som avser den kortsiktiga balanseringen av det svenska naturgassystemet (systembalansansvaret) överförs till Swedegas AB. Överföringen bör ske efter det att Swedegas AB har certifierats som transmissionsnätsoperatör (TSO). Nuvarande myndighetsuppgifter inom ramen för Svenska kraftnäts systemansvarsverksamhet för gas föreslås överföras till Energimarknadsinspektionen. Genom att formellt skilja på rollen som transmissionsnätsoperatör och rollen som systembalans- ansvarig möjliggör utredningens förslag ett flexibelt regelverk som tillåter förekomst av fler än en transmissionsnätsoperatör på den svenska gasmarknaden. Med utredningens förslag kommer Swedegas AB således att bli såväl transmissionsnätsoperatör som systembalansansvarig, sam- tidigt som ytterligare transmissionsnätsoperatörer kan etablera sig vid sidan av Swedegas AB. Utredningen utgår vidare från att Energimark- nadsinspektionen i samband med kommande certifieringsförfarande av transmissionsnätsoperatörer fastställer avgränsningen mellan trans- mission och distribution på den svenska gasmarknaden. Avgränsningen är direkt avhängig tolkningen av regeringens föreslagna definition av begreppet transmissionsnätsoperatör (prop. 2010/11:70). Avgränsningen kan få stor inverkan på marknadens aktörer.

I fråga om systemansvaret för gas finns det ett antal förutsättningar och förhållanden som haft speciell inverkan på utredningsarbetet och dess resultat. Överföringen av dagens systemansvarsverksamhet för gas hos Svenska kraftnät till en ny aktör ska enligt kommittédirektivet ske inom ramen för en s.k. TSO-lösning, samtidigt som förvaltningen av trans- missionssystemet även fortsättningsvis ska ske i icke-statlig regi.

Vidare hanterar Svenska kraftnät i dag den kortsiktiga balanseringen av det svenska gassystemet i sin helhet, i egenskap av systemansvarig myndighet. En överföring av dagens systemansvarsverksamhet för gas hos Svenska kraftnät till en privat aktör kräver således speciell eftertanke vad gäller den framtida hanteringen av Svenska kraftnäts nuvarande myndighetsuppgifter.

I regeringens proposition 2010/11:70 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas föreslås att en transmissionsnätsoperatör ska avse den som bedriver överföring av naturgas i en högtrycksledning eller nät som i huvudsak består av högtrycks- ledningar med undantag för högtrycks- ledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas.

I dag ägs det svenska transmissionsnätet av Swedegas AB och E.ON Gas Sverige AB i olika delar. Ett förslag som till stor del bygger på änd- rade ägarförhållanden i transmissionssystemet torde inte vara särskilt konstruktivt så länge det inte finns några incitament för ändrade ägar- förhållanden hos berörda aktörer. Utredningen har därför utformat sina förslag på ett sätt som gör dem tillämpbara i ett flera olika scenarier.

Utredningen föreslår att dagens systemansvarsverksamhet för gas hos Svenska kraftnät överförs till Swedegas AB. Vid sidan av Svenska kraft- nät bedömer utredningen att Swedegas AB är den enda aktör på den svenska gasmarknaden som i dag väntas uppfylla Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direk- tiv 2003/55/EG (gasmarknadsdirektivets) krav på ägarmässig åtskillnad.

I syfte att undvika eventuella problem till följd av att den privata aktö- ren Swedegas AB övertar uppgifter som tidigare utförts av en myndighet, har utredningen valt att göra en uppdelning av den systemansvariga myndighetens nuvarande uppgifter. Utredningen föreslår att de uppgifter hos den systemansvariga myndigheten som tillsammans utgör den löpande och kortsiktiga balanseringen av naturgassystemet överförs till Swedegas AB i egenskap av systembalansansvarig. Nuvarande myndig- hetsuppgifter hos Svenska kraftnät föreslås emellertid överföras till Energimarknadsinspektionen.

Förslaget innebär flera fördelar. Genom att ersätta den systemansvariga myndigheten med en systembalansansvarig aktör, kan systembalans- ansvaret i praktiken utövas av vilken aktör som helst så länge regeringen anser att aktören ifråga är lämplig. Regelverket blir på detta sätt mer flexibelt än vad som är fallet i dagsläget samtidigt som åtskillnaden mellan myndighetsuppgifter och löpande systembalansansvar bidrar till en tydlig roll- och ansvarsfördelning på marknaden.

Utredningens förslag bygger vidare på att rollen som systembalans- ansvarig formellt skiljs från rollen som TSO. Detta skapar ytterligare flexibilitet genom att det ger möjlighet för fler TSO:er att etablera sig på en och samma marknad. En TSO behöver således inte nödvändigtvis vara

Prop. 2012/13:85

Bilaga 10

135

Prop. 2012/13:85	systembalansansvarig eftersom det endast kan finnas en aktör som
Bilaga 10	ansvarar för systembalansen i det svenska gassystemet som helhet.
	Med utredningens förslag till hantering av systemansvaret för gas
	erhålls härigenom ett regelverk som kan tillämpas vid flera olika scena-
	rier. Det faktum att transmissionssystemet i dag ägs av två aktörer utgör
	därmed inte något hinder för tillämpningen av utredningens förslag.
	Nuvarande ägarförhållanden i det svenska transmissionsnätet för gas kan
	däremot leda till problem vid kommande certifiering av transmissions-
	nätsoperatörer i Sverige. Detta i fall någon ägare av transmissionsnät inte
	visar sig kunna uppfylla kraven för att bli certifierad.
	Utredningen föreslår därför att Energimarknadsinspektionen i samband
	med kommande certifiering av transmissionsnätsoperatörer fastställer
	avgränsningen mellan transmission och distribution på den svenska gas-
	marknaden. Avgränsningen är direkt avhängig tolkningen av regeringens
	föreslagna definition av begreppet transmissionsnätsoperatör, enligt
	proposition 2010/11:70. Avgränsningen kan få stor inverkan på mark-
	nadens aktörer.
	I syfte att skapa en referens till hur gränsdragning mellan transmission
	och distribution sker på andra håll, har konsultföretaget COWI AB på
	uppdrag av utredningen kartlagt och jämfört gränsdragning mellan
	transmission och distribution i fem av EU:s medlemsstater. Resultatet
	visar att det inte tycks finnas någon fullständigt gemensam praxis inom
	EU. Mätning och/eller tryckreglering tycks emellertid återfinnas i
	gränsen mellan transmissionsnät och distributionsnät i fyra av de fem
	jämförda medlemsstaterna.
	Då gränsdragningen mellan transmission och distribution kan få inver-
	kan på tariffnivåerna i det svenska naturgassystemet har utredningen
	även anlitat konsultföretaget Pöyry Management Consulting AB i syfte
	att utreda konsekvenserna av en sammanslagning av dagens två tariffer i
	det svenska transmissionssystemet till en. Resultatet visar att en sam-
	manslagning av transmissionstarifferna kan, men inte nödvändigtvis
	behöver, leda till höjda tariffnivåer i det svenska naturgassystemets norra
	del och till sänkt tariffnivå i den södra delen. Med år 2009 som utgångs-
	punkt för en sammanslagning av de nuvarande bägge transmissions-
	tarifferna kan enligt konsultrapporten, allt annat oförändrat, den
	sammanlagda överföringskostnaden för det norra kundkollektivet komma
	att öka med knappt 64 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning av
	tariffen med cirka 65 procent. Omfördelningen kan samtidigt komma att
	innebära att den sammanlagda överföringskostnaden för slutförbrukarna i
	det södra kundkollektivet sänks med knappt 64 miljoner kronor, vilket
	motsvarar en sänkning om cirka 21 procent. Skillnaden i procentandelar
	beror på att det södra kundkollektivet står för en större andel av naturgas-
	förbrukningen än det norra kundkollektivet. Konsultrapporten visar även
	att det finns olika vägar att möjliggöra en förändring av ägandet i trans-
	missionssystemet utan att erhålla den omfördelning av kostnaderna som
	beskrivits ovan.
	Det är möjligt att tillämpa utredningens förslagna regelverk oberoende
	av hur ägandet av transmissionssystemet kommer att se ut i framtiden.
	En TSO kan t.ex. komma att äga hela det svenska transmissionsnätet för
	gas och samtidigt vara systembalansansvarig. Detta scenario skulle
136	kunna bli en realitet om Swedegas AB förvärvar de delar av trans-

missionssystemet som i dag ägs av E.ON Gas Sverige AB. Det kan också	Prop. 2012/13:85
bli en realitet om föreslagen definition av transmissionsnätsoperatör	Bilaga 10
tolkas som att E.ON Gas Sverige AB:s delar av transmissionsnätet i
själva verket är att betrakta som distributionsnät. Swedegas AB blir då
ensam ägare till återstoden av det svenska transmissionssystemet.
Det föreslagna regelverket tillåter vidare ett scenario där en TSO och
tillika systembalansansvarig äger en del av det svenska transmissions-
systemet, medan en eller fler TSO:er äger övriga delar av transmissions-
systemet. Detta scenario kan bli en realitet i det fall E.ON Gas Sverige
AB avyttrar sina nuvarande delar av transmissionsnätet till någon annan
aktör än Swedegas AB.
Slutligen tillåter det föreslagna regelverket ett scenario där dagens ord-
ning kan bibehållas. Svenska kraftnät kan då även fortsättningsvis
hantera den kortsiktiga balansen, men i egenskap av systembalans-
ansvarig istället för systemansvarig myndighet. Det sista alternativet är
dock inte något som utredningen förespråkar, utan är snarare att betrakta
som en konsekvens av det föreslagna regelverkets flexibilitet.
Trots att utredningens förslag således gör det möjligt att hantera
systembalansansvaret under varierande förutsättningar är det viktigt för
marknadens fortsatta funktion att snabbt få klarhet i vilka aktörer som
uppfyller kraven för att bli certifierade som TSO liksom konsekvenserna
av att äga transmissionsnät för gas utan att uppfylla de krav som ställs på
en TSO.

Den svenska marknadsmodellen för gas

Utredningen bedömer att den svenska marknadsmodellen för gas i dag kan anses uppfylla de formella kraven enligt EU:s rättsakter, varför någon förändring av nuvarande marknadsmodell inte bedöms vara nöd- vändig. Vid jämförelser med andra medlemsstater inom EU visar sig den svenska marknadsmodellen för gas uppvisa tydliga likheter. I syfte att tillgodose ett eventuellt framtida behov av anpassning av den svenska marknadsmodellen för gas, har utredningen utformat en lösning som kan tillämpas med små förändringar av det svenska regelverket. Ett framtida behov av anpassning är en tänkbar konsekvens av det nu pågående harmoniseringsarbetet kring nätföreskrifter inom EU, vars effekter ännu inte är kända. Behovet torde därför kunna uppstå vid t.ex. investeringar i nya gränsöverskridande tillförselledningar till den svenska gasmark- naden.

De kriterier som ligger till grund för hur en marknadsmodell ska utformas är relativt vagt formulerade i EU:s rättsakter. Den svenska regleringen med direkt koppling till marknadsmodellen är dessutom begränsad till 6 kap. 3 § naturgaslagen (2005:403). Den knapphändiga informationen om vad som faktiskt kan anses vara utmärkande för en lämpligt utformad marknadsmodell skulle kunna tolkas som ett stort mått av frihet. Samtidigt ställer EU:s rättsakter ett antal krav på bl.a. till- handahållande av tjänster, produkter och publicering av information, som indirekt ger vägledning om hur en typisk marknadsmodell inom EU är tänkt att vara utformad.

137

Prop. 2012/13:85	I syfte att skapa en bild av hur den svenska marknadsmodellen för gas i
Bilaga 10	dag förhåller sig till marknadsmodeller inom andra medlemsstater inom
	EU, har utredningen låtit konsultföretaget COWI AB kartlägga och jäm-
	föra ett antal signifikanta parametrar hos olika marknadsmodeller.
	Studien omfattar kartläggning och jämförelser av kapacitetstilldelning,
	aktörsroller, balansering och avtalsförhållanden i de marknadsmodeller
	som tillämpas i Sverige, Danmark, Tyskland och Österrike. Resultatet
	ger vid handen att den svenska marknadsmodellen uppvisar tydliga lik-
	heter med övriga jämförda marknadsmodeller.
	I samband med kontakter mellan utredningen och kommissionen under
	vintern 2011 fick utredningen vidare bekräftat att den svenska mark-
	nadsmodellen för gas i dagsläget anses uppfylla gällande regelverk inom
	EU. Oberoende av detta är det förvisso möjligt att justera den svenska
	marknadsmodellen. Genom att införa tvingande krav på att gashandels-
	företag ska boka inmatningskapacitet i gränspunkten till det svenska
	transmissionssystemet, skulle de få återstående olikheterna försvinna.
	Samtidigt skulle detta resultera i införandet av ytterligare ett moment för
	den gränsöverskridande handeln med gas, nämligen handel med kapacitet
	i inmatningspunkten till det svenska transmissionssystemet. Från
	kommissionens sida framfördes därför att en justering enligt ovan
	bedöms vara onödig och inte tillföra något ytterligare värde till den
	svenska marknadsmodellen. Även om den erhållna informationen inte
	utgör någon garanti för att det inte kan bli aktuellt med framtida änd-
	ringar av marknadsmodellen, är utredningens samlade bedömning att den
	svenska marknadsmodellen för närvarande kan anses uppfylla de for-
	mella kraven enligt EU:s rättsakter. Det finns ur denna aspekt därför inte
	något skäl att justera den nuvarande marknadsmodellen för gas.
	I det fall Sverige skulle få anledning att justera marknadsmodellen för
	gas i framtiden, har utredningen tagit fram ett förslag till möjlig justering
	som i korthet bygger på att gränssnittet mellan den svenska marknads-
	modellen och utlandet harmoniseras genom en adapter, dvs. genom
	tvingande kapacitetsbokningar för gashandelsföretag i gränspunkten till
	det svenska transmissionssystemet. Genom adaptern kan det nuvarande
	gränssnittet mellan marknadsmodellerna förflyttas från gränspunkten i
	Dragör till landföringen i Klagshamn på svenskt fastland. Lösningen
	skulle således göra det möjligt för Sverige att tillhandahålla de standardi-
	serade produkter och tjänster samt offentliggöra den information som
	formellt kan komma att krävas för gränsöverskridande infrastruktur
	enligt EU:s rättsakter.
	Denna s.k. ”adapterlösning” skulle samtidigt innebära en anpassning
	av det svenska regelverket inför eventuellt framtida tillförselledningar för
	gas till den svenska marknaden. Med detta avses att en aktör med planer
	på att bygga en ny tillförselledning till Sverige skulle ha möjlighet att
	säkra investeringen genom att kapacitet tilldelas genom ett s.k. open
	season-förfarande. Denna typ av förfarande kräver att gashandelsföretag
	kan boka kapacitet i transmissionsnätet, vilket inte är fallet i Sverige i
	dag. Genom att utforma ett regelverk som tillåter att den svenska gas-
	marknaden sammanlänkas med utlandet genom fler adapters i likhet med
	den tänkbara vid Dragör, torde även frågan om framtida transit kunna
	hanteras relativt enkelt med införande av lämpliga entry/exitavgifter till
138	och från det svenska transmissionssystemet.

Genom adapterlösningen finns härmed ett användbart verktyg som kan	Prop. 2012/13:85
tillämpas om eller när det skulle uppstå behov. Då omfattningen av de	Bilaga 10
författningsförslag som krävs för en justering enligt adapterlösningen är
relativt blygsam, är merparten av det arbete som krävs inför en framtida
förändring redan utfört.

Trygg naturgasförsörjning

Utredningen har gjort en genomgång av det svenska regelverket med bäring på försörjningstryggheten för gas och föreslår de förändringar som krävs för att säkerställa den svenska tillämpningen av gasförsörj- ningsförordningen. Gasförsörjningsförordningen är direkt gällande och tillämplig i samtliga medlemsstater inom EU vilket bl.a. bidrar till att naturgaslagens (2005:403) 8 a kap. ”Trygg naturgasförsörjning” före- slås tas bort och ersättas av en ny lag om försörjningstrygghet för gas. Utredningen föreslår att Statens energimyndighet utses till behörig myn- dighet enligt gasförsörjningsförordningen. Myndigheten får härigenom även fortsättningsvis det övergripande ansvaret för den svenska försörj- ningstryggheten för gas. Utredningen har särskilt beaktat de nya förut- sättningar som följer av att överföra dagens systemansvarsverksamhet för gas till Swedegas AB. Svenska kraftnäts myndighetsuppgifter med koppling till gasförsörjningstryggheten, som i dag följer av uppdraget som systemansvarig myndighet, föreslås överföras till den behöriga myndigheten som genom delegering kan överlämna uppgifter till exem- pelvis den föreslagna systembalansansvarige aktören Swedegas AB. Vidare föreslår utredningen att Sverige bör hålla fast vid nuvarande tillämpning av begreppet skyddade kunder, dvs. endast låta begreppet omfatta konsumenter. Mot bakgrund av gasförsörjningsförordningens kraftigt skärpta försörjningsnorm finns det inte utrymme att låta begreppet skyddade kunder omfatta fler kundgrupper än konsumenter. Ett fortsatt väl fungerande och än mer utvecklat samarbete med Danmark bedöms vara nödvändigt för att kunna säkerställa den svenska försörjningstryggheten för gas.

Gasförsörjningsförordningen trädde i kraft den 2 december 2010 och ersatte då Rådets direktiv 2004/67/EG av den 26 april 2004 om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning (gasförsörjnings- direktivet). Förordningen är direkt gällande och tillämplig i alla med- lemsstater och innehåller detaljerade bestämmelser om vilka krav med- lemsstaterna ska se till att uppfylla för att gasförsörjningen ska kunna upprätthållas även vid krissituationer.

Varje medlemsstat ska senast den 3 december 2011 utse en behörig myndighet som ska ansvara för att genomföra de åtgärder som gasför- sörjningsförordningen innehåller. Alla medlemsstaters behöriga myndig- heter ska samarbeta för att undvika avbrott i gasförsörjningen. I Sverige föreslås Statens energimyndighet bli behörig myndighet. Myndighetens ansvar och arbetsuppgifter utökas därmed jämfört med i dag.

Ett problem vid säkerställandet av gasförsörjningstryggheten är att den behöriga myndigheten inte har tillgång till någon driftcentral för natur- gassystemet och därför inte kan övervaka gasförsörjningen. Mot bak-

139

Prop. 2012/13:85	grund av detta är det nödvändigt att Statens energimyndighet kan dele-
Bilaga 10	gera operativa uppgifter till den systembalansansvarige.
	Enligt gasförsörjningsförordningen har kommissionen i händelse av
	kris rätt att kräva vissa uppgifter direkt av den behöriga myndigheten.
	Vissa uppgifter bör således inte delegeras till någon annan. Det är därför
	sannolikt nödvändigt att Statens energimyndighet måste upprätta viss
	jourberedskap för att kunna sköta kommunikationen med kommissionen
	utanför ordinarie arbetstid när så krävs. Försörjningstrygghetsavgiften
	som i dag delas av Statens energimyndighet och Svenska kraftnät före-
	slås oavkortat finansiera Statens energimyndighets fortsatta arbete med
	försörjningstryggheten för gas. Försörjningstrygghetsavgiftens storlek är
	en fråga att hanteras av regeringen och Statens energimyndighet.
	Den behöriga myndigheten ska tillsammans med aktörer på naturgas-
	marknaden upprätta förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner så att alla
	berörda aktörer vet vad som ska ske vid försörjningsproblem. De upp-
	gifter som delegeras ska framgå av planerna som ska upprättas. Den
	behöriga myndigheten får också upprätta gemensamma förebyggande
	åtgärdsplaner och gemensamma krisplaner med till exempel Danmarks
	behöriga myndighet. Detta vore för svensk del fördelaktigt eftersom
	tillförseln av gas till den svenska gasmarknaden sker från Danmark.
	Planerna ska så långt som möjligt bygga på marknadsåtgärder. Icke
	marknadsbaserade åtgärder får bara vidtas om kris är utlyst.
	Gasförsörjningsförordningen inför en norm, N-1, för infrastruktur som
	stadgar att kapaciteten hos den infrastruktur som återstår efter ett avbrott
	hos den enskilt största infrastrukturen ska vara tillräcklig för att gasen,
	trots avbrottet, ska räcka även en dag med exceptionellt hög efterfrågan
	på gas. Sverige är beviljad undantag från denna bestämmelse eftersom
	det endast finns en tillförselledning för gas till Sverige. Sverige ska dock
	fortfarande sträva efter att uppfylla kravet. Undantaget gäller så länge
	Sverige inte har någon gastransit till andra medlemsländer och så länge
	den årliga bruttogaskonsumtionen understiger 2 Mtoe samt så länge
	mindre än 5 procent av Sveriges totala primära energikonsumtion
	kommer från gas. Den behöriga myndigheten bör kontinuerligt bevaka
	förutsättningarna för undantaget och rapportera till kommissionen.
	Vidare ska kapacitet för flöden i båda riktningar möjliggöras i gräns-
	punkter mellan gränsöverskridande naturgasledningar för att gas ska
	kunna transporteras åt fler håll om det visar sig behövas. Det är möjligt
	att begära undantag från skyldigheten att möjliggöra kapacitet för flöden
	i båda riktningarna och ägaren av den svenska stamledningen, Swedegas
	AB, kan således ansöka om undantag hos den behöriga myndigheten.
	Kommissionen kan begära att en behörig myndighet ändrar sitt beslut att
	bevilja undantag.
	Den största förändringen med gasförsörjningsförordningen är dock att
	kraven på försörjning, den s.k. försörjningsnormen, skärps markant.
	Försörjningen av skyddade kunder ska säkerställas även vid extrema
	temperaturer under en 7-dagarsperiod liksom under en 30-dagarsperiod
	med exceptionellt hög efterfrågan på gas samt under minst 30 dagars
	avbrott i leveranser genom den svenska tillförselledningen under genom-
	snittliga vinterförhållanden. Jämfört med det tidigare gasförsörjnings-
	direktivet har försörjningsnormen således utökats från 24 timmar till
140	30 dygn vilket är en utmaning för Sverige. För att ha en chans att klara

detta kan Sverige inte utöka begreppet skyddade kunder till att omfatta något annat än enbart konsumenter.

I fråga om konsumenter har utredningen uppmärksammat ett problem. Det finns starka skäl som talar för att även bostadsrättsinnehavare som inte är spiskunder bör omfattas av begreppet skyddade kunder. I fråga om den fysiska överföringen av gas är det emellertid inte möjligt att skilja mellan bostadsrättsföreningar och fastighetsbolags hyresfastig- heter. Vid en krissituation med behov av en snabb reducering av den samlade gasförbrukningen kan därför bostadsrättsföreningar komma att hanteras i likhet med fastighetsbolag. Problemets lösning utgörs dock inte av ytterligare åtgärder på efterfrågesidan. Sannolikt kan problemet endast lösas genom åtgärder för att förbättra tillgången på gas vid en krissituation, t.ex. genom ökad inhemsk biogasproduktion, LNG-anlägg- ningar eller en ny tillförselledning.

Gasförsörjningsförordningen innehåller också bestämmelser om hur informationsutbyte vid en kris ska gå till och innehållet i de olika planerna som den behöriga myndigheten ska ta fram.

EU:s medlemsstater ska eftersträva en samordning av gasförsörjningen inom unionen. Samordningen underlättas av Gas Coordination Group i vilken samtliga behöriga myndigheter ingår tillsammans med byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) och det europeiska nätverket av systemansvariga för gas (ENTSOG).

Den behöriga myndigheten förslås få rätt att utfärda förelägganden, som kan förenas med vite, i syfte att säkerställa tillämpningen av gasför- sörjningsförordningen i Sverige.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 10

141

Prop. 2012/13:85

Bilaga 11

142

FRANS lagförslag (SOU 2011:46)

Förslag till lag om trygg naturgasförsörjning

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om trygg naturgasförsörjning. Bestämmelser om trygg naturgasförsörjning finns också i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 10 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG1.

Definitioner

2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i naturgaslagen (2005:403).

Behörig myndighet

3 § Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som ska vara behörig myndighet enligt förordning (EU) nr 994/2010.

Företagsplaner

4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den behöriga myndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för företag att upp- rätta en förebyggande åtgärdsplan och en krisplan för företagets verk- samhet (företagsplaner).

Överlämnande av uppgift enligt förordning (EU) nr 994/2010

5 § Den behöriga myndigheten får överlämna åt den systembalans- ansvarige att utlysa krisnivåer enligt artikel 10.3 i förordning (EU) nr 994/2010. När den systembalansansvarige utlyser någon av de krisnivåer som anges i nämnda punkt, ska den omedelbart informera den behöriga myndigheten om detta och förse myndigheten med all nödvändig information.

Tillsyn

6 § Den behöriga myndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av

1.denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och

2.förordning (EU) nr 994/2010 och de planer som upprättas enligt för- ordningen.

1 EUT L 295, 12.11.2010, s. 1 (Celex 32010R0994)

7 § Den behöriga myndigheten har rätt att på begäran få de upp-		Prop. 2012/13:85
lysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.		Bilaga 11
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den behöriga myn-
digheten, får meddela föreskrifter om insamling av de uppgifter som
behövs för att den behöriga myndigheten ska kunna fullgöra sina upp-
gifter enligt denna lag och förordning (EU) nr 994/2010.
8 § Den behöriga myndigheten får meddela de förelägganden som
behövs för att säkerställa efterlevnaden av de föreskrifter och planer som
omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.
Ett föreläggande gäller omedelbart, om inte annat beslutas.
Avgifter
9 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den behöriga
myndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för att finansiera de
uppgifter som den behöriga myndigheten har enligt denna lag och före-
skrifter som har meddelats med stöd av lagen samt enligt förordning
(EU) nr 994/2010.
Överklagande
10 § Ett beslut av den behöriga myndigheten om förelägganden enligt
8 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätt.

Denna lag träder i kraft den xx 2012.

143

Prop. 2012/13:85	Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)
Bilaga 11	Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403)1
	Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403)1
	dels att 7 kap. 2 §, 8 a kap. och 10 kap. 5 a § ska upphöra att gälla,
	dels att 7 kap. 1, 3–7, 9–12 §§, 10 kap. 1 och 4 §§, 11 kap. 4 § ska ha
	följande lydelse, och
	dels att rubriken närmast före 7 kap. ska ha följande lydelse,
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Övergripande systemansvar	Systembalansansvar

7 kap.

1 §

Regeringen skall utse en myn- dighet som har det övergripande ansvaret för att balansen kort- siktigt upprätthålls mellan inmat- ning och uttag av naturgas i det nationella naturgassystemet

(systemansvarig myndighet).

Regeringen ska utse en juridisk person eller myndighet att ha det övergripande ansvaret för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i det nationella naturgas- systemet (systembalansansvarig).

Regeringen får meddela före- skrifter om den systembalans- ansvariges uppgifter.

3 §

1 Senaste lydelse för

7 kap. 2 § SFS 2006:646, och

8 a kap. 1–2 §§ SFS 2006:646,

8 a kap. 3 § SFS 2008:901,

8 a kap. 4–8 §§ SFS 2006:646,

10 kap. 5 a § SFS 2006:646.

144

lämna de uppgifter som behövs för

behövs för utövandet av system-

Prop. 2012/13:85

utövandet av systemansvaret.

balansansvaret.

Bilaga 11

4 §2

En leverantör av naturgas får

bara leverera naturgas i uttags-

punkter för vilka leverantören eller

någon

annan, gentemot

den

någon

annan,

gentemot

den

systemansvariga myndigheten, har

systembalansansvarige,

har åtagit

åtagit sig det ekonomiska ansvaret

sig det ekonomiska ansvaret för att

för att det nationella naturgas-

det nationella

naturgassystemet

systemet tillförs

lika

mycket

tillförs lika mycket naturgas som

naturgas som tas ut i uttags-

tas ut i uttagspunkten (balans-

punkten (balansansvar). Ett sådant

ansvar). Ett sådant åtagande ska

åtagande ska göras genom ett avtal

göras genom ett avtal med den

med den systemansvariga myndig-

systembalansansvarige

(balans-

heten (balansavtal).

avtal).

Första stycket tillämpas inte under den tidsfrist som anges i 7 a § första

stycket.

Med uttagspunkt avses därvid den punkt där en gasförbrukare, enligt

avtal med innehavaren av naturgasledning, tar ut naturgas för förbruk-

ning.

skall

5 §

ska

Villkoren i

balansavtalen

Villkoren i

balansavtalen

vara objektiva och icke-diskrimi-

nerande.

Den

systemansvariga myndig-

Den

systembalansansvarige

får

heten får inte ingå balansavtal

inte ingå balansavtal förrän avtals-

förrän de metoder som har använts

villkoren har godkänts av tillsyns-

för att utforma avtalen har god-

myndigheten.

Godkännande

ska

känts

tillsynsmyndigheten.

lämnas

villkoren

uppfyller

Godkännande

skall

lämnas,

kraven enligt första stycket.

metoderna kan antas leda till att

avtalen

uppfyller

kraven

enligt

första stycket.

Ett beslut enligt andra stycket gäller omedelbart.

Tillsynsmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

2 Senaste lydelse 2009:581.

145

Prop. 2012/13:85

6 §

Bilaga 11

Den

systemansvariga

myndig-

Den systembalansansvarige ska

heten skall offentliggöra de villkor

offentliggöra

villkor

som

som tillämpas i balansavtalen samt

tillämpas i balansavtalen samt på

på begäran utan dröjsmål lämna

begäran

utan

dröjsmål

lämna

skriftlig uppgift om dessa villkor.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten

får meddela närmare föreskrifter om offentliggörande av villkor enligt

första stycket.

7 §3

När den systemansvariga myn-

När den systembalansansvarige

digheten får kännedom om att ett

får kännedom om att ett avtal med

avtal med myndigheten om balans-

den

systembalansansvarige

ansvar enligt 4 § första stycket ska

balansansvar enligt 4 § första

upphöra att gälla, ska myndigheten

stycket ska upphöra att gälla, ska

utan dröjsmål underrätta de inne-

den

systembalansansvarige

utan

havare

naturgasledningar

på

dröjsmål underrätta de innehavare

vars ledningsnät de uttagspunkter

av naturgasledningar på vars led-

är

belägna

där

balansansvaret

ningsnät

uttagspunkter

är

sålunda kommer att upphöra att

belägna

där

balansansvaret

gälla.

Ledningsinnehavarna

ska

sålunda kommer att upphöra att

utan

dröjsmål underrätta

berörda

gälla.

Ledningsinnehavarna

ska

leverantörer av naturgas.

utan

dröjsmål underrätta

berörda

leverantörer av naturgas.

När någon, som i ett avtal med

en leverantör av naturgas har

åtagit sig balansansvaret i de

uttagspunkter

där

leverantören

uttagspunkter

där

leverantören

levererar naturgas,

får kännedom

levererar

naturgas,

får

kännedom

om att detta avtal ska upphöra att

gälla,

ska

den balansansvarige

gälla,

ska

den balansansvarige

utan

dröjsmål

underrätta

den

utan

dröjsmål

underrätta

den

systemansvariga myndigheten och

systembalansansvarige

och

de innehavare av naturgasled-

innehavare

naturgasledningar

ningar på vars ledningsnät de

på vars ledningsnät de uttags-

uttagspunkter

är

belägna

där

punkter är belägna där balans-

balansansvaret sålunda kommer att

ansvaret sålunda kommer att upp-

upphöra att gälla. Innehavarna av

höra att gälla. Innehavarna av

naturgasledningar ska utan dröjs-

mål

underrätta

leverantören

mål

underrätta

leverantören

naturgas.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten

meddelar närmare föreskrifter om underrättelseskyldigheten enligt första och andra styckena

3 Senaste lydelse 2009:581.

146

	9 §4	Prop. 2012/13:85
Den som övertar balansansvaret i en naturgasförbrukares uttagspunkt		Bilaga 11
efter en anmälan enligt 8 § första stycket får göra det från och med den
dag då naturgasleverantören övertar leveranserna.
I andra fall får balansansvaret bara övertas från och med den första
dagen i en kalendermånad. Den leverantör som enligt 7 d § är leverans-
skyldig i uttagspunkten ska enligt de närmare föreskrifter som regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten meddelar
underrätta innehavaren av naturgasledning om övertagandet senast en
månad innan det ska ske.
Den systemansvariga myndig-	Den systembalansansvarige får,
heten får, om det finns särskilda	om det finns särskilda skäl, i det
skäl, i det enskilda fallet medge att	enskilda fallet medge att balans-
balansansvaret i en uttagspunkt	ansvaret i en uttagspunkt ska börja
ska börja gälla tidigare än vad som	gälla tidigare än vad som följer av
följer av andra stycket.	andra stycket.

En innehavare av naturgasledning som tar emot en anmälan enligt andra stycket ska sända underrättelser i anledning därav enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, tillsynsmyndigheten.
				10 §5
Den som bedriver överföring av				Den som bedriver överföring av
naturgas ska enligt de närmare				naturgas ska enligt de närmare
föreskrifter som meddelas av rege-				föreskrifter som meddelas av rege-
ringen eller av den myndighet som				ringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer			hålla den	regeringen	bestämmer	hålla	den
systemansvariga		myndigheten		systembalansansvarige		under-
underrättad om byte av balans-				rättad om byte av balansansvarig
ansvarig enligt 7 b § första och				enligt 7 b § första och tredje
tredje styckena, 7 c § första				styckena, 7 c § första stycket och
stycket och 9 §. Den som bedriver				9 §. Den som bedriver överföring
överföring av naturgas ska dess-				av naturgas ska dessutom hålla
utom	hålla den	systemansvariga		den systembalansansvarige under-
myndigheten underrättad om vem				rättad om vem som har åtagit sig
som har åtagit sig balansansvaret				balansansvaret för dennes			egna
för dennes egna inköp.				inköp.
				11 §
Den	systemansvariga myndig-			Den systembalansansvarige ska
heten skall svara för avräkningen				svara för avräkningen mellan de
mellan de balansansvariga enligt				balansansvariga enligt de före-
de föreskrifter		som	regeringen	skrifter som regeringen eller, efter
eller, efter regeringens bemyndi-				regeringens	bemyndigande,		till-
gande, myndigheten meddelar.				synsmyndigheten meddelar.

4I föreslagen lydelse i prop. 2010/11:70 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas.

5Senaste lydelse 2009:581.

147

Prop. 2012/13:85

Bilaga 11 En leverantör av naturgas som har levererat gas till en uttags- punkt där det saknas någon som är balansansvarig ska vid den systemansvariga myndighetens avräkning anses som balans- ansvarig i uttagspunkten. Ersätt- ning ska betalas enligt de villkor

som den systemansvariga myndig- heten tillämpar mot balans- ansvariga.

12 §6

10 kap.

1 §7 Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av

1.denna lag och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen, och

2.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005.

Tillsynen omfattar inte efter-

levnaden

bestämmelserna

levnaden av

bestämmelserna

7 kap. med undantag

för

och

8 kap. med undantag för 13– 20 §§

6 §§, 8 kap. med undantag för

och inte heller efterlevnaden av

13–20 §§, 8 a kap. med undantag

bestämmelserna i 5 kap.

för 1 §

och

inte

heller

efter-

levnaden

bestämmelserna

5 kap.

4 §8

Tillsynsmyndigheten

ska

fatta

Tillsynsmyndigheten ska

fatta

beslut i ett ärende inom två måna-

der från det att en anmälan kom in

till myndigheten om anmälan

1. har lämnats in av någon som

har ett intresse i saken, och

2. innehåller ett påstående att en

innehavare av en naturgasledning,

lagringsanläggning

eller

förgas-

lagringsanläggning

eller förgas-

ningsanläggning

inte

följer

ningsanläggning eller en system-

bestämmelser

som

omfattas

balansansvarig

inte

följer

myndighetens tillsyn enligt 1 §.

bestämmelser

som

omfattas

myndighetens tillsyn enligt 1 §.

Om myndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet får till- synsmyndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden

6Senaste lydelse 2009:581.

7Föreslagen lydelse i prop. 2010/11:70.

8Föreslagen lydelse i prop. 2010/11:70.

148

medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska Prop. 2012/13:85

kunna avgöras.							Bilaga 11
Tidsfristerna			gäller även	vid
anmälan mot den systemansvariga
myndigheten		med påstående		att
dess balansavtal inte är objektiva
eller icke-diskriminerande.
				11 kap.
					4 §9
Beslut	av	tillsynsmyndigheten			Beslut	av tillsynsmyndigheten
enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.					enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.
5 § första stycket, 7 kap. 5 § andra					5 § första stycket, 7 kap. 5 § andra
stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och					stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och
10 §§ samt beslut av den system-					10 §§ får överklagas hos allmän
ansvariga myndigheten om ersätt-					förvaltningsdomstol.		Prövnings-
ning enligt 7 kap. 2 § samt om					tillstånd	krävs vid	överklagande
åtgärder	och		ersättning enligt		till kammarrätt.
8 a kap. 5 och 6 §§ får överklagas
hos allmän		förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

Regeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Denna lag träder i kraft den xx 2012.

9 Senaste lydelse 2006:646.

149

Prop. 2012/13:85

Bilaga 12

150

Förteckning över remissinstanserna

Regelrådet, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Statskontoret, Naturvårdsverket, Boverket, Konkurrens- verket, Tillväxtverket, Ekonomistyrningsverket, Statens energi- myndighet, Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät, Konsumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Statens fastighetsverk, Handelshögskolan i Göteborg (Göteborgs universitet), Sveriges kommuner och landsting, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Svenskt Näringsliv, Svensk Fjärrvärme, Svensk Energi, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Energigas Sverige, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Näringslivets Regelnämnd, Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS), Plast- och Kemiföretagen, Fastighetsägarna Sverige, HSB Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC), Villaägarnas riks- förbund och Sveriges Konsumenter.

Härutöver har Swedegas AB inkommit med yttrande.

Sammanfattning av Energimarknadsinspektionens rapport Förändrade marknadsvillkor för biogasproduktion (EI R2010:17)

Prop. 2012/13:85

Bilaga 13

Biogas har stor potential i Sverige och kan utgöra en viktig del i energiomställningen.

Biogas är ett miljömässigt attraktivt energislag och det finns en politisk vilja att skapa förutsättningar för att biogasen ska bli ett konkurrens- kraftigt energislag. Energimarknadsinspektionen bedömer att biogasen har potential att spela en viktig roll i den kommande energiomställningen som bland annat innebär att förnybara energislag ska ersätta fossil energi.

Mot bakgrund av den övergripande omställningen till ett förnybart
energisystem är det önskvärt att öka andelen biogas i det svenska natur-
gasnätet. För att detta ska kunna ske krävs korrekta marknadsvillkor för
biogas på den svenska gasmarknaden.
Den svenska gasmarknaden består idag i huvudsak av det naturgasnät
som sträcker sig genom sydvästra Sverige, samt av lokala biogasmark-
nader. Biogasens andel på den svenska gasmarknaden ökar kontinuerligt.
Att den svenska gasmarknaden är begränsad och dessutom fragmenterad
utgör ett hinder för att biogasen ska kunna expandera. Att gasmarknaden
som helhet, naturgasen inkluderad, utvecklas och expanderar är således
en förutsättning för att den stora potential som finns för svensk biogas
ska kunna realiseras. Detta står inte i kontrast med det långsiktiga målet
att biogas helt ska kunna ersätta naturgas på den svenska gasmarknaden.
Vid förändringar som görs i syfte att stödja biogasen men som kan ha en
negativ effekt för naturgasens konkurrenskraft gentemot andra energislag
är det avgörande för biogasens långsiktiga konkurrenskraft att dessa
förändringar inte får effekten att naturgasmarknaden hindras att utveck-
las. Ett sådant scenario skulle i förlängningen innebära att också bio-
gasens utvecklingsmöjligheter försämras.
Tre huvudsakliga problem för en utveckling mot en förnybar gas-
marknad
Biogasverksamheten möter tre huvudproblem som hindrar eller försvårar
dess expansion på gasmarknaden. För det första måste möjligheterna till
lönsamhet i biogasproduktion förbättras. För det andra måste natur och
biogasmarknaderna integreras mer sinsemellan. För det tredje måste-
biogasen kunna distribueras på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att han-
tera dessa tre problem kan korrekta marknadsvillkor skapas för biogas
och dess konkurrenskraft kan stärkas. Denna utredning syftar till att
komplettera naturgaslagen med särskilda bestämmelser som tar hänsyn
till inmatning och överföring av biogas.
Korrekta marknadsvillkor avgörande för biogasens utveckling
Biogasproducenternas villkor för tillgång till infrastruktur är helt
utformade efter naturgasens förutsättningar. Det faktum att nätet är byggt	151

Prop. 2012/13:85 och utvecklat för naturgasens förutsättningar får inte innebära ett orimligt Bilaga 13 hinder för biogasproducenter som önskar distribuera sin produktion via nätet. I dagsläget innebär distribution i gassystemet en merkostnad för

biogasproducenter.

Det är avgörande att biogasen inte strukturellt missgynnas av att vill- koren på gasmarknaden är framarbetade innan biogas blev ett realistiskt alternativ till den fossila naturgasen. Energimarknadsinspektionen ser korrekta marknadsvillkor som en förutsättning för att biogasen ska kunna utvecklas och öka sin konkurrenskraft.

Energimarknadsinspektionen ser det som rimligt att gränssnittet för rening, spetsning och nätanslutning avseende ansvar och kostnad förändras för att möjliggöra en framtida successiv övergång till bio- gas i naturgasnätet.

Flera alternativ till gränsdragning mellan biogasproduktion och nätverksamhet föreligger

Utöver själva produktionen av biogas åligger det idag producenten att rena gasen från vattenånga, svavelväte och koldioxid, att höja biogasen till dansk naturgaskvalitet genom propanspetsning samt att se till att fysisk anslutning till nätet finns tillgänglig. Det finns således ett antal alternativ till en förändrad gränsdragning mellan biogasproduktion och nätverksamhet.

Gränsdragningsproblematiken består i att söka finna ett på lång sikt för samhället optimalt gränssnitt för ansvar- och kostnadsfördelning av renings- och spetsningssprocesserna för att förbättra biogasens möjlig- heter på gasmarknaden utan att riskera naturgasens konkurrenskraft gentemot andra energislag.

För att finna en tillfredställande lösning på gränsdragningsproblemati- ken har denna analyserats utifrån i) hur en förändring påverkar den all- männa gasmarknadsutvecklingen och försörjningstryggheten på gas- marknaden, ii) vad effekterna blir för de olika marknadsaktörerna, dvs. biogasproducent, nätägare och gaskund och iii) de praktiska aspekter som en förändring skulle innebära.

Ansvar för propanspetsning bör åläggas nätägaren

Kortsiktigt skulle biogasens konkurrenskraft stärkas mest om såväl rening som spetsning och anslutning ålades nätägare. På längre sikt är det emellertid inte självklart att en sådan förändring skulle vara till gagn för biogasen eftersom en sådan förändring kan få långsiktigt negativa effekter för naturgasens konkurrenskraft gentemot övriga energislag. En minskad naturgasmarknad är inte önskvärt utifrån ett biogasperspektiv eftersom biogasen inom överskådlig framtid kommer att vara beroende av naturgasen för att den svenska gasmarknaden ska kunna expandera och utvecklas. Energimarknadsinspektionen bedömer det därför inte som önskvärt att både reningen och spetsningen samt anslutningen åläggs nätägaren.

Propanspetsningen och själva anslutningen till nätet kan, till skillnad från reningsprocessen, däremot betecknas som en naturlig del av nätverk-

samheten. I dagsläget har biogasproducenterna krav på sig att se till att

152

biogasen är energimässigt likställd med den energirika danska natur-	Prop. 2012/13:85
gasen. Detta krav innebär i praktiken att biogasen måste spetsas med	Bilaga 13
propan innan den kan föras in i distributionsnätet. Energimarknads-
inspektionen anser således att det är rimligt att nätverksamheten åläggs
ansvar för propanspetsning. Nätägaren har då även möjlighet att avstå
från propanspetsning av biogas och istället sänka värmevärdet på den
danska naturgasen – ett fördelaktigt alternativ om naturgasimport från
andra länder skulle komma att bli aktuellt. Då biogasproduktionen
befrias från denna delprocess är biogasverksamhetens marknadsvillkor
att betrakta som mer korrekta då anpassning inte behöver ske till en
tidigare ensam marknadsaktör. Vidare föreslår inspektionen att de
merkostnader förslaget innebär påförs nätkollektivet på stamnätsnivå.
Spridningen blir på så sätt större varvid merkostnad per kund blir mindre.
Vidare undviks att biogasrika lokala nät åläggs orimligt hög merkostnad
till följd av att stor volym biogas matas in i just de delarna av nätet.

Energimarknadsinspektionen betraktar en gränsdragning mellan rening och spetsning avseende ansvar och kostnad som ett steg mot förbättrade marknadsvillkor för biogas utan att naturgasmarknaden riskerar en allvarligt hämmad utveckling. Detta är en förutsättning för att biogasmarknaden ska kunna växa och förbättra sin kon- kurrenskraft gentemot andra fossila energislag, på sikt fasa ut naturgasen ur de svenska gasnäten och bidra till en omvandling mot en förnybar energiförsörjning.

Ytterligare stöd till biogas kan vara nödvändigt

Ett mål utifrån ett marknadsperspektiv är att stöd eller subventioner inte ska vara nödvändiga för att marknaden ska kunna utvecklas, marknadens prissignaler ska vara tillräckliga. Biogasen har dock vissa kon- kurrensnackdelar gentemot redan etablerade energikällor. Eftersom bio- gasen är ett miljömässigt fördelaktigt bränsle, som kan komma att spela en viktig roll i den kommande energiomställningen., kan det finnas skäl att under en övergångsperiod stödja biogasen.

Energimarknadsinspektionen har dock konstaterat att det finns ett antal hinder för en väsentligt expanderad biogasmarknad. De åtgärdsförslag som presenteras i denna rapport är främst avsedda att bidra till att skapa korrekta marknadsvillkor för att möjliggöra en framtida utveckling av biogasproduktion. Situationen med bristande lönsamhet i biogas- produktion kommer att förbättras om förslaget realiseras med Energi- marknadsinspektionen bedömer att det inte kommer vara tillräckligt för att inom överskådlig framtid göra biogasen konkurrenskraftig gentemot exempelvis naturgas.

Energimarknadsinspektionen föreslår att regeringen överväger att ta initiativ till en utredning av ett marknadsbaserat stödsystem för biogas- produktion. Ett sådant system skulle exempelvis kunna utformas utifrån ett långsiktigt planeringsmål kombinerat med avgifter från lämpliga energislag och bränslen som finansierar ett produktionsstöd för biogas- producenter i likhet med elcertifikatsystemet.

153

Prop. 2012/13:85

Bilaga 14

Energimarknadsinspektionens lagförslag

Förslag till lag om ändring av naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403)

dels att det ska införas fem nya paragrafer 1 kap. 6a och 6b §§, 3 kap. 1a och b §§ samt 6 kap. 3 a §,

dels att 3 kap. 5 § ska ha följande lydelse

samt att rubriken närmast före 3 kap. 1 § ska lyda ”Inledande bestäm- melser”

1 kap. Inledande bestämmelser

Definitioner

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

	6 a § Med spetsning av biogas
	avses i denna lag anpassning av
	värmevärde i biogas till energi-
	innehållet i den gas som överförs i
	naturgasnätet.
	6 b § Med renad biogas avses i
	denna lag biogas som renats från
	svavelväte (H2S), koldioxid, vatten
	och partiklar.

3 kap. Skyldigheter för innehavare av naturgasledningar

		Inledande bestämmelser

	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
			1a § Ett företag som bedriver
			överföring av naturgas är skyldig
			att mata in och spetsa renad bio-
			gas.
			1 b § Den som bedriver överföring
			av naturgas på en transmissions-
			ledning som är ansluten till
			utlandsförbindelse är skyldig att
			ersätta en innehavare av natur-
			gasledning som har kostnader för
			spetsning av biogas med belopp
			som regeringen eller, efter rege-
			ringens bemyndigande, tillsyns-
			myndigheten meddelar i före-
154			skrifter.
154

5 § Den som innehar en natur- gasledning är skyldig att på skäliga villkor ansluta andra naturgasledningar samt lagrings- anläggningar och förgasnings- anläggningar. Detsamma gäller vid en återinkoppling av en befintlig naturgasledning, ändring av den avtalade kapaciteten i anslutningspunkten samt ändring av tiden för överföringen.

Skyldighet föreligger inte om den först nämnda ledningen sak- nar kapacitet för den begärda åtgärden eller om det annars finns särskilda skäl.

Skyldigheten gäller inte den som innehar en naturgasledning som uteslutande används för egen räkning.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om rapportering av kost- nader för spetsning av biogas.

5 § Den som innehar en natur- gasledning är skyldig att på skäliga villkor ansluta andra naturgasledningar, lagrings- anläggningar, förgasningsanlägg- ningar samt anläggningar för produktion av biogas. Detsamma gäller vid en återinkoppling av en befintlig naturgasledning, ändring av den avtalade kapaciteten i anslutningspunkten samt ändring av tiden för överföringen.

Skyldighet föreligger inte om den först nämnda ledningen sak- nar kapacitet för den begärda åtgärden eller om det annars finns särskilda skäl.

Skyldigheten gäller inte den som innehar en naturgasledning som uteslutande används för egen räkning.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 14

6 kap. Anslutningsavgifter och tariff

Tariffer för överföring, lagring och förgasning

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3a §	Överföringstariffer	för
	transmissionsledningar som		är
	anslutna	till utlandsförbindelser
	ska utformas så att de även inne-
	fattar kostnader för spetsning av
	biogas som matas in i naturgas-
	systemet.

Denna lag träder i kraft den xx.

155

Prop. 2012/13:85

Bilaga 15

156

Förteckning över remissinstanserna

Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstols- verket, Kommerskollegium, Statens Fastighetsverk, Ekonomistyrnings- verket, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) Lunds Universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Statens Jordbruksverk, Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Natur- vårdsverket, Boverket, Trafikverket, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Affärsverket svenska kraftnät (SvK), Statens Energimyndighet, Konsumentverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Regelrådet, Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Hushållningssällskapet, Svenskt Vatten, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Näringslivets Regelnämnd, Avfall Sverige, Energigas Sverige, Fastig- hetsägarna Sverige, Föreningen Sveriges energirådgivare, GRO – Gröna näringens riksorganisation, Gröna Bilister, HSB Riksförbund, SKGS, Svenska bioenergiföreningen (SVEBIO), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Sveriges Konsumenter, Villaägarnas Riksförbund och Återvinningsindustrierna.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403)1

dels att 6 kap. 3 a § och 7 kap. 2 § ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 6 kap. 6 § ska betecknas 6 kap. 22 §,

dels att 3 kap. 3 §, 6 kap. 2–5 §§, 7 kap. 1 §, 3–7 §§ och 9–12 §§, 10 kap. 1 och 4 §§, 11 kap. 4 §, den nya 6 kap. 22 §, samt rubrikerna närmast före 6 kap. 1, 1 b, 2 och 6 §§ samt 7 kap. 1 §, ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tjugoen nya paragrafer, 1 kap. 6 b och 8 a §§, 2 kap. 1 a §, 6 kap. 1 b §, 7–21 och 23-24 §§, samt närmast före 6 kap. 6, 10–13, 15, 18, 19, 22–24 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

6 b §

Med distribution avses i denna lag överföring av naturgas genom lokala eller regionala rörled- ningsnät till kunder.

8 a §

2 kap.

1 a §

1 Senaste lydelse av

6 kap. 3 a § 2011:713.

7 kap. 2 § 2006:646.

157

Prop. 2012/13:85	som har meddelats med stöd av
Bilaga 16	1 § tredje stycket.
	3 kap.

Verksamhet som rör överföring av naturgas skall ekonomiskt redovisas skilt från annan verk- samhet. Därvid skall överföring på transmissionsledningar och över- föring på distributionsledningar redovisas var för sig.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela närmare föreskrifter om redovisning av verksamhet som rör överföring av naturgas samt om skyldighet att ge in redovisningshandlingar till tillsynsmyndigheten.

3 §

Verksamhet som rör överföring av naturgas ska ekonomiskt redo- visas skilt från annan verksamhet.

Transmission och distribution ska då redovisas var för sig.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela ytter- ligare föreskrifter om redovisning av verksamhet som rör överföring av naturgas samt om skyldighet att ge in redovisningshandlingar till tillsynsmyndigheten.

6 kap. Anslutningsavgifter och	6 kap. Avgifter och övriga villkor
tariffer	för tillträde till naturgasledningar
	och andra anläggningar
	Villkor för anslutning
	1 b §
	Den som bedriver överföring av
	naturgas får inte ingå avtal om
	sådan	anslutning som avses i
	3 kap. 5 § förrän de metoder som
	har använts för att utforma avtals-
	villkoren har prövats av tillsyns-
	myndigheten. Tillsynsmyndigheten
	ska godkänna metoderna, om de
	kan antas leda till att avtalsvill-
	koren uppfyller kraven på att vara
	objektiva och icke-diskrimine-
	rande.
	Om	tillsynsmyndigheten	inte
	godkänner de metoder som före-
	slås i en ansökan, ska myndigheten
	i beslutet ange de metoder som i
	stället ska tillämpas.
	Tillsynsmyndigheten ska		delge
	beslut enligt första och andra
	styckena enligt 49 § första stycket

1 och andra stycket delgivnings- lagen (2010:1932).

158

Tariffer

för

överföring, lagring

Avgifter och övriga villkor för

och förgasning

överföring, lagring och förgas-

ning

2 §

Tariffer för överföring och lag-

Avgifter och övriga villkor för

ring av naturgas samt för tillträde

överföring och lagring av naturgas

till en förgasningsanläggning skall

samt för tillträde till en förgas-

vara skäliga, objektiva och icke-

ningsanläggning ska vara skäliga,

diskriminerande.

objektiva och icke-diskrimine-

rande.

3 §

Vid utformandet av tariffer för

Vid utformningen av villkor för

överföring av naturgas skall sär-

överföring av naturgas ska särskilt

skilt

beaktas

antalet

anslutna

beaktas

antalet

anslutna kunder,

kunder,

kundernas

geografiska

kundernas

geografiska

läge,

läge, mängden överförd energi och

mängden

överförd energi

och

abonnerad effekt, kostnaderna för

överliggande ledningar,

leverans-

överliggande

ledningar, leverans-

säkerhet och trycket i ledningarna.

Överföringstariffer skall utform-

Villkoren

för

överföring

as så att den avgift en kund betalar

naturgas ska utformas så att den

för överföringen till sin anslut-

avgift en kund betalar för över-

ningspunkt

innefattar avgift

för

föringen

till

sin

anslutningspunkt

överföringen i samtliga rörled-

innefattar avgift för överföringen i

ningar

genom vilka

överföringen

samtliga rörledningar genom vilka

sker.

överföringen sker.

Regeringen eller, efter rege-

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

myndigheten får meddela närmare

föreskrifter

utformningen

överföringstariffer.

Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar ett natur- gaslager eller en förgasnings- anläggning skall offentliggöra sin tariff och på begäran utan dröjsmål lämna skriftlig uppgift om tariffen.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela närmare föreskrifter om offentliggörande av sådana tariffer som avses i första stycket.

4 §

Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar ett natur- gaslager eller en förgasnings- anläggning ska offentliggöra avgifter och övriga villkor för tillträde till anläggningen och på begäran utan dröjsmål lämna skriftlig uppgift om villkoren.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela ytter- ligare föreskrifter om offentlig- görande av sådana villkor som avses i första stycket.

Prop. 2012/13:85

Bilaga 16

159

Prop. 2012/13:85

Bilaga 16 Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en förgas- ningsanläggning får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin tariff för överföring eller tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten.

Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas.

Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Till- synsmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket del- givningslagen (2010:1932).

5 §2

Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lagrings- anläggning eller en förgasnings- anläggning får inte ingå avtal om överföring, lagring eller tillträde till en förgasningsanläggning förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren har prövats av tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten ska godkänna metoderna om de kan antas leda till att avtalsvillkoren uppfyller kraven på att vara objektiva och icke-diskriminerande. Prövningen ska dock inte omfatta metoder för att utforma avgifter.

Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som före- slås i en ansökan, ska myndig- heten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas.

Tillsynsmyndigheten ska delge beslut enligt första och andra styckena enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivnings- lagen (2010:1932).

Förhandsprövning av naturgas- företagens intäkter

Beslut om intäktsram

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från de skyldigheter som följer av 5 § i fråga om naturgasledning eller ledningsnät som används för överföring av naturgas ute- slutande inom ett geografiskt avgränsat område som används för industriell eller kommersiell verksamhet.

6 §3

En intäktsram ska beslutas i för- väg för varje tillsynsperiod för ett företag som bedriver överföring av naturgas eller innehar en lag- ringsanläggning eller en förgas- ningsanläggning.

En intäktsram ska beslutas var för sig för transmission, distri- bution, lagring i lagrings- anläggning och drift av förgas- ningsanläggning.

2Senaste lydelse 2012:336.

3Senaste lydelse 2011:713.

160

Ett beslut om intäktsram för transmission ska omfatta även intäkter från lagring i rörledning.

7 §

Ett sådant naturgasföretag som avses i 6 § ska lämna in ett förslag till intäktsram till tillsynsmyndig- heten tillsammans med de upp- gifter som krävs för att pröva förslaget.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten meddelar närmare föreskrifter om ett naturgas- företags skyldigheter enligt första stycket.

8 §

Tillsynsmyndigheten ska meddela beslut om fastställande av intäktsramen senast två månader innan tillsynsperioden börjar.

I beslutet ska det anges vilka uppgifter och metoder som har använts vid prövningen.

9 §

En tillsynsperiod ska vara fyra kalenderår, om det inte finns sär- skilda skäl för en annan tids- period.

Beräkning av intäktsramens stor- lek

10 §

Prop. 2012/13:85

Bilaga 16

161

Prop. 2012/13:85

Bilaga 16

162

ning till naturgasledning och andra anläggningar under till- synsperioden, i den utsträckning intäkterna härrör från tillgångar som ingår i kapitalbasen.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om hur avdraget enligt andra stycket ska beräknas.

Särskilt om beräkning av skäliga kostnader

11 §

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela ytter- ligare föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader.

Särskilt om beräkning av en rimlig avkastning

12 §

En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot natur- gasföretaget att bortse från till- gången.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före-

skrifter om beräkning av en rimlig	Prop. 2012/13:85
avkastning.	Bilaga 16

Omprövning av intäktsramen under tillsynsperioden

13 §

Tillsynsmyndigheten får under tillsynsperioden, efter ansökan av ett naturgasföretag, ändra ett beslut om intäktsram, om det

1.finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av intäktsramen vid en omprövning enligt 15 §, eller

2.annars finns särskilda skäl. Ett ärende om omprövning

enligt första stycket ska hand- läggas skyndsamt.

14 §

Tillsynsmyndigheten ska under tillsynsperioden ändra ett beslut om intäktsram om

1.naturgasföretaget har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter som i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek,

2.beslutet har fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofull- ständigt underlag och detta i mer än ringa omfattning har inverkat på intäktsramens storlek,

3.tillgångar har överlåtits under tillsynsperioden och detta i väsentlig omfattning inverkar på intäktsramens storlek, eller

4.det annars finns särskilda skäl.

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

15 §

Ett naturgasföretag får inom fyra månader efter tillsyns- periodens slut ansöka hos till- synsmyndigheten om att intäkts- ramen för perioden ska ökas.

163

Prop. 2012/13:85	Ett ärende om ökad intäktsram
Bilaga 16	ska handläggas skyndsamt.
	16 §
	Tillsynsmyndigheten ska				om-
	pröva ett beslut om intäktsram
	efter tillsynsperiodens slut, om det
	finns skäl att anta att ramen är
	större än vad som är motiverat av
	senare kända förhållanden				och
	avvikelsen inte är ringa.
	Om det inte finns särskilda
	hinder, ska ett beslut i frågan om
	ändring av intäktsramen meddelas
	senast tio månader efter tillsyns-
	periodens	slut.	Om	tillsyns-
	myndigheten	avser	att	meddela
	beslut vid en senare tidpunkt, ska
	naturgasföretaget underrättas				om
	det inom den nämnda tiden. Har
	en sådan underrättelse inte skett
	får myndigheten inte meddela ett
	omprövningsbeslut		som	är	till
	nackdel för naturgasföretaget.

17 §

Vid omprövning enligt 15 eller 16 § ska tillsynsmyndigheten kon- trollera om de antaganden som legat till grund för beslutet om intäktsram överensstämmer med det faktiska utfallet under perioden. Vid bedömningen ska tillsynsmyndigheten tillämpa 10–12 §§ och utgå från de upp- gifter och metoder som myndig- heten har använt vid prövningen av intäktsramen och som angetts i beslutet om denna.

	Omprövning	under	eller	efter
	tillsynsperioden
	18 §
	Tillsynsmyndigheten		ska	om-
	pröva ett beslut om intäktsramen
	för en tillsynsperiod, om myn-
	digheten eller en allmän förvalt-
	ningsdomstol	har beslutat		om
164	ändring i fråga om		en tidigare

tillsynsperiod och det avgörandet har vunnit laga kraft.

Avvikelser från intäktsramen

19 §

20 §

21 §

Prop. 2012/13:85

Bilaga 16

165

Prop. 2012/13:85	Undantag
Bilaga 16	22 §
	22 §
	Regeringen får meddela före-
	skrifter om undantag från skyldig-
	heterna enligt 1 b, 5 och 6 §§ i
	fråga om	naturgasledning				eller
	ledningsnät som			används		för
	överföring av naturgas ute-
	slutande	inom	ett		geografiskt
	avgränsat	område		som används
	för industriell		eller		kommersiell
	verksamhet.

Verkan av ett beslut

23 §

Ett beslut av tillsynsmyndigheten enligt 1 b, 5, 8, 14–16 och 18 §§ gäller omedelbart.

Skyldighet att lämna uppgifter

			24 §
			Ett naturgasföretag ska till till-
			synsmyndigheten lämna de upp-
			gifter som behövs för prövning
			enligt 14, 16 och 18 §§.
			Regeringen eller, efter rege-
			ringens	bemyndigande,	tillsyns-
			myndigheten meddelar		närmare
			föreskrifter om ett naturgas-
			företags skyldigheter enligt första
			stycket.
7 kap. Övergripande			7 kap. Systembalansansvar och
systemansvar och balansansvar			balansansvar
Övergripande systemansvar			Systembalansansvar
			1 §
Regeringen	skall	utse en	Regeringen ska ge i uppdrag åt
myndighet som har det över-			en myndighet eller åt en juridisk
gripande ansvaret för att balansen			person som frivilligt åtar sig det,
kortsiktigt upprätthålls		mellan	att övergripande ansvara för att
inmatning och uttag av naturgas i			balansen	kortsiktigt upprätthålls
det nationella	naturgassystemet		mellan inmatning och uttag av
(systemansvarig myndighet).			naturgas i det nationella naturgas-
			systemet (systembalansansvarig).

166

Regeringen	meddelar	före-	Prop. 2012/13:85
skrifter om den systembalans-			Bilaga 16
ansvariges uppgifter.

3 §

			4 §4
En leverantör av naturgas får			En leverantör av naturgas får
bara leverera naturgas i uttags-			bara leverera naturgas i uttags-
punkter för vilka leverantören eller			punkter för vilka leverantören eller
någon	annan,	gentemot den	någon annan,	gentemot		den
systemansvariga myndigheten, har			systembalansansvarige,		har	åtagit
åtagit sig det ekonomiska ansvaret			sig det ekonomiska ansvaret för att
för att det nationella naturgas-			det nationella	naturgassystemet
systemet	tillförs	lika mycket	tillförs lika mycket naturgas som
naturgas som tas ut i uttags-			tas ut i uttagspunkten (balans-
punkten (balansansvar). Ett sådant			ansvar). Ett sådant åtagande ska
åtagande ska göras genom ett avtal			göras genom ett avtal med den
med den systemansvariga myndig-			systembalansansvarige		(balans-
heten (balansavtal).			avtal).

Första stycket tillämpas inte under den tidsfrist som anges i 7 a § första stycket.

Med uttagspunkt avses därvid den punkt där en gasförbrukare, enligt avtal med innehavaren av naturgasledning, tar ut naturgas för förbruk- ning.

4 Senaste lydelse 2009:581.

167

Prop. 2012/13:85

5 §5

Bilaga 16

Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskriminerande.

Den

systemansvariga

myndig-

Den systembalansansvarige får

heten får inte ingå balansavtal

inte ingå balansavtal förrän avtals-

förrän de metoder som har använts

villkoren har godkänts av tillsyns-

för att utforma avtalen har god-

myndigheten.

Godkännande

ska

känts

tillsynsmyndigheten.

lämnas,

villkoren

uppfyller

Godkännande

ska

lämnas,

kraven enligt första stycket.

metoderna kan antas leda till att

avtalen

uppfyller

kraven enligt

första stycket.

Ett beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. Tillsynsmyndigheten

ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgiv-

ningslagen (2010:1932).

6 §

Den

systemansvariga

myndig-

Den systembalansansvarige ska

heten skall offentliggöra de villkor

offentliggöra

villkor

som

som tillämpas i balansavtalen samt

tillämpas i balansavtalen samt på

på begäran utan dröjsmål lämna

begäran

utan

dröjsmål lämna

skriftlig uppgift om dessa villkor.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten

får meddela närmare föreskrifter om offentliggörande av villkor enligt

första stycket.

7 §6

När

den

systemansvariga

När den systembalansansvarige

myndigheten får kännedom om att

får kännedom om att ett avtal med

ett avtal med myndigheten om

den

systembalansansvarige

balansansvar enligt 4 § första

stycket ska upphöra att gälla, ska

myndigheten utan dröjsmål under-

den

systembalansansvarige

utan

rätta de innehavare av naturgas-

dröjsmål underrätta de innehavare

ledningar på vars ledningsnät de

av naturgasledningar på vars led-

uttagspunkter

är

belägna

där

ningsnät

uttagspunkter

är

balansansvaret sålunda kommer att

belägna

där

balansansvaret

upphöra att gälla. Ledningsinne-

sålunda kommer att upphöra att

havarna ska utan dröjsmål under-

gälla. Ledningshavaren

ska

utan

rätta

berörda

leverantörer

dröjsmål underrätta berörda leve-

naturgas.

rantörer av naturgas.

När någon, som i ett avtal med

en leverantör av naturgas har

åtagit sig balansansvaret i de

uttagspunkter

där

leverantören

uttagspunkter

där

leverantören

levererar

naturgas,

får kännedom

levererar

naturgas,

får

kännedom

om att detta avtal ska upphöra att

gälla,

ska

den balansansvarige

gälla,

ska den balansansvarige

utan

dröjsmål

underrätta

den

utan

dröjsmål

underrätta

den

5 Senaste lydelse 2010:1976.

6 Senaste lydelse 2009:581.

168

Den systembalansansvarige får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge att balans- ansvaret i en uttagspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av andra stycket.

En innehavare av naturgas- ledning som tar emot en anmälan enligt andra stycket ska sända underrättelser i anledning därav.

Regeringen, eller efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om underrättelser enligt fjärde stycket.

systemansvariga myndigheten och			systembalansansvarige och		de	Prop. 2012/13:85
de innehavare av naturgas-			innehavare av	naturgasledningar		Bilaga 16
ledningar på vars ledningsnät de			på vars ledningsnät de uttags-
uttagspunkter	är belägna	där	punkter är belägna där balans-
balansansvaret sålunda kommer att			ansvaret sålunda kommer att upp-
upphöra att gälla. Innehavarna av			höra att gälla. Innehavarna av
naturgasledningar ska utan dröjs-			naturgasledningar ska utan dröjs-
mål underrätta	leverantören	av	mål underrätta	leverantören	av
naturgas.			naturgas.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om underrättsskyldigheten enligt första och andra styckena.

9 §7

Den systemansvariga myndig- heten får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge att balansansvaret i en uttagspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av andra stycket.

En innehavare av naturgas- ledning som tar emot en anmälan enligt andra stycket ska sända underrättelser i anledning därav enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, till- synsmyndigheten.

		10 §8
Den som bedriver överföring av		Den som bedriver överföring av
naturgas ska enligt de närmare		naturgas ska enligt de närmare
föreskrifter som meddelas av rege-		föreskrifter som meddelas av rege-
ringen eller av den myndighet som		ringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer hålla den		regeringen bestämmer	hålla den
systemansvariga	myndigheten	systembalansansvarige	under-
underrättad om byte	av balans-	rättad om byte av balansansvarig

7 Senaste lydelse 2011:713.

8 Senaste lydelse 2009:581.

169

Prop. 2012/13:85 ansvarig enligt 7 b § första och Bilaga 16 tredje styckena, 7 c § första stycket och 9 §. Den som bedriver överföring av naturgas ska dess- utom hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om vem som har åtagit sig balansansvaret

för dennes egna inköp.

Den systemansvariga myndig- heten skall svara för avräkningen mellan de balansansvariga enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, myndigheten meddelar.

11 §

Den systembalansansvarige ska svara för avräkningen mellan de balansansvariga.

Regeringen, eller efter rege- ringens bemyndigande, tillsyns- myndigheten får meddela före- skrifter om avräkningen enligt första stycket.

12 §9

10 kap.

1 §10 Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över att

1.denna lag, föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs, och

Tillsynen omfattar inte bestäm- melserna i 7 kap. med undantag för 5 och 6 §§, 8 kap. med undan- tag för 13–20 §§ och inte heller bestämmelserna i 5 kap.

Tillsynen omfattar inte bestäm- melserna i 8 kap. med undantag för 13–20 §§ och inte heller bestämmelserna i 5 kap.

9Senaste lydelse 2009:581.

10Senaste lydelse 2012:274.

170

			4 §11		Prop. 2012/13:85
Tillsynsmyndigheten ska fatta beslut i ett ärende inom två månader Bilaga 16
från det att en anmälan kom in till myndigheten om anmälan
1. har lämnats in av någon som har ett intresse i saken, och
2. innehåller ett påstående att en			2. innehåller ett påstående att en
innehavare av en naturgasledning,			innehavare av en naturgasledning,
lagringsanläggning	eller	förgas-	lagringsanläggning	eller	förgas-
ningsanläggning	inte	följer	ningsanläggning eller den system-
bestämmelser som	omfattas av		balansansvarige	inte	följer
myndighetens tillsyn enligt 1 §.			bestämmelser som	omfattas av
			myndighetens tillsyn enligt 1 §.

kunna avgöras.
Tidsfristerna gäller även			vid
anmälan mot den systemansvariga
myndigheten	med	påstående	att
dess balansavtal inte är objektiva
eller icke-diskriminerande.
			11 kap.
				4 §12
Beslut av	tillsynsmyndigheten			Beslut av tillsynsmyndigheten
enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.				enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap.
5 § första stycket, 7 kap. 5 § andra				1 b, 5, 8, 14–16 och 18 §§, 7 kap.
stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och				5 § andra stycket samt 10 kap. 3,
10 §§ samt beslut av den system-				4, 7 och 10 §§ får överklagas till
ansvariga myndigheten om ersätt-				allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ning enligt 7 kap. 2 § får över-				ningstillstånd krävs vid över-
klagas till	allmän	förvaltnings-		klagande till kammarrätt.

domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande till regeringen av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

2.Bestämmelserna i 3 kap. 3 § tillämpas första gången för det räken- skapsår som börjar den 1 januari 2014 eller närmast därefter.

3.Bestämmelserna i 6 kap. 6 § tillämpas första gången för en tillsyns- period som inleds den 1 januari 2015.

11Senaste lydelse 2011:713.

12Senaste lydelse 2012:274.

171

Prop. 2012/13:85 5. Balansavtal som har ingåtts före den 1 juni 2013 omfattas inte av Bilaga 16 bestämmelsen i 7 kap. 5 § i dess nya lydelse under avtalens återstående

giltighetstid.

172

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-02-01

Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson.

Naturgasfrågor

Enligt en lagrådsremiss den 17 januari 2013 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

Prop. 2012/13:85

Bilaga 17

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Carl Winnberg, biträdd av kanslirådet Iris Heldt.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I lagrådsremissen föreslås en rad ändringar i naturgaslagen (2005:403). Förslaget innehåller bl.a. regler om det övergripande systemansvaret för gas. I den delen innebär förslaget ändringar i 7 kap. i lagen.

7 kap. 1 §

Enligt paragrafen ska regeringen kunna ge i uppdrag åt en myndighet eller åt en juridisk person som frivilligt åtar sig det, att övergripande ansvara för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i det nationella naturgassystemet (systembalans- ansvarig). I sin nuvarande roll som systemansvarig myndighet för natur- gas ansvarar myndigheten Svenska kraftnät i dag för den kortsiktiga balanseringen av hela det svenska naturgassystemet. Enligt förslaget ska ansvaret i stället kunna läggas på en juridisk person.

Paragrafens andra stycke innehåller en s.k. upplysningsbestämmelse om regeringens rätt att meddela föreskrifter om den systembalans- ansvariges uppgifter. Mot bakgrund av att den systembalansansvarige kan komma att vara en privat aktör uppkommer frågan om det inte krävs ett bemyndigande från riksdagen för att regeringen ska kunna meddela sådana föreskrifter. Det har emellertid under föredragningen upplysts att syftet med regleringen är att regeringen i förekommande fall ska träffa en överenskommelse med den juridiska personen om ansvaret enligt para- grafen och att det i den överenskommelsen ska ligga att den juridiska personen ska utföra uppdraget i enlighet med de föreskrifter som rege- ringen meddelar. Detta bör förtydligas i författningskommentaren.

173

Prop. 2012/13:85 Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari 2013.

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Billström, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm.

Föredragande: statsrådet Hatt.

Regeringen beslutar proposition 2012/13:85 Naturgasfrågor.

174

Rättsdatablad			Prop. 2012/13:85

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EU-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lag om ändring i natur-	2 kap. 1 a §, 3 kap.	32009L0073
gaslagen (2005:403)	3 §, 6 kap. 3, 4, 7, 10,
	11, 12, 22 och 24 §§
	samt 7 kap. 1, 3, 6, 7,
	9, 10 och 11 §§.

175