Kultur, medier, |
17 |
trossamfund och fritid
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Förslag till statens budget för 2013
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Innehållsförteckning
3.4.4Kulturella och kreativa näringar i ett nationellt och internationellt
3.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
3
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus,
5.5.33:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur86
4
10.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål. 132
5
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
13.4.8Sammanställning och spridning av information om utvecklingen inom
6
7
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabellförteckning
Anslagsbelopp.................................................................................................................. |
16 |
||
2.1 |
Kulturbudgetens utveckling |
20 |
|
2.2 |
Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund |
|
|
|
|
och fritid................................................................................................................ |
38 |
2.3 |
Härledning av ramnivån |
|
|
|
|
trossamfund och fritid.......................................................................................... |
38 |
2.4 |
Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, |
|
|
|
|
trossamfund och fritid.......................................................................................... |
38 |
2.5 |
Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto1.......................................................... |
39 |
|
3.1 |
Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet, |
|
|
|
|
utgiftsområde 17 ................................................................................................... |
41 |
3.2 |
Skapande skola |
43 |
|
3.3 |
Kulturrådets bidrag till barn och unga ..................................................................... |
44 |
|
3.4 |
Landstingens fördelning av kultursamverkansmodellens medel 2011................... |
46 |
|
3.5 |
Kulturbryggans ansökningar 2011............................................................................ |
58 |
|
3.6 |
Kulturbryggans bidragsfördelning, andel bifall per konstområde.......................... |
58 |
|
3.7 |
Regional fördelning av Statens kulturråds bidragsgivning |
59 |
|
3.8 |
Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under |
61 |
|
3.9 |
Anslagsutveckling...................................................................................................... |
62 |
|
3.10 |
Statliga utställningsgarantier................................................................................... |
62 |
|
3.11 |
Härledning av anslagsnivån |
62 |
|
3.12 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
62 |
|
3.13 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
verksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete........ |
63 |
3.14 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
63 |
|
3.15 |
Härledning av anslagsnivån |
63 |
|
3.16 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
64 |
|
3.17 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
utvecklingsinsatser inom kulturområdet............................................................. |
64 |
3.18 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
64 |
|
3.19 |
Beställningsbemyndigande...................................................................................... |
65 |
|
3.20 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
kulturlokaler.......................................................................................................... |
66 |
3.21 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
66 |
|
3.22 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
kulturverksamhet .................................................................................................. |
66 |
3.23 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
67 |
|
3.24 |
Härledning av anslagsnivån |
||
4.1 |
Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17 ....................... |
69 |
|
4.2 |
Prestationer Operan |
70 |
|
4.3 |
Prestationer Dramaten |
71 |
|
4.4 |
Prestationer Drottningholms Slottsteater |
71 |
8
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.5 |
Prestationer Riksteatern |
71 |
|
4.6 |
Statlig bidragsgivning till regionala scenkonstinstitutioner |
72 |
|
4.7 |
Statlig finansieringsandel av de regionala scenkonstinstitutionernas offentliga |
|
|
|
|
finansiering |
73 |
4.8 |
Den fria scenkonsten; andel av bidrag till barn och unga samt samverkan 2011.. |
73 |
|
4.9 |
Bidrag till den fria scenkonsten |
73 |
|
4.10 |
Jämställhet inom det fria musikområdet 2011...................................................... |
74 |
|
4.11 |
Anslagsutveckling................................................................................................... |
74 |
|
4.12 |
Intäkter för 2011..................................................................................................... |
75 |
|
4.13 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen ...... |
75 |
4.14 |
Sammanställning över medelstilldelningen |
|
|
|
|
Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen ...... |
75 |
4.15 |
Anslagsutveckling................................................................................................... |
76 |
|
4.16 |
Beställningsbemyndigande..................................................................................... |
77 |
|
4.17 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
och musikändamål................................................................................................ |
77 |
4.18 |
Anslagsutveckling................................................................................................... |
77 |
|
4.19 |
Härledning av anslagsnivån |
78 |
|
5.1 |
Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17 .... |
79 |
|
5.2 |
Prestationer talböcker |
81 |
|
5.3 |
Prestationer punktskriftsböcker |
81 |
|
5.4 |
Stöd till litteratur och läsfrämjande |
82 |
|
5.5 |
Anslagsutveckling..................................................................................................... |
84 |
|
5.6 |
Beställningsbemyndigande....................................................................................... |
85 |
|
5.7 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
kulturtidskrifter.................................................................................................... |
85 |
5.8 |
Anslagsutveckling..................................................................................................... |
85 |
|
5.9 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
punktskriftsbiblioteket ........................................................................................ |
86 |
5.10 |
Anslagsutveckling................................................................................................... |
86 |
|
5.11 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
nyhetsinformation och litteratur......................................................................... |
87 |
5.12 |
Anslagsutveckling................................................................................................... |
87 |
|
5.13 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
folkminnen............................................................................................................ |
87 |
6.1 |
Utgiftsutveckling Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17 ...... |
89 |
|
6.2 |
Arbetsinsatser |
91 |
|
6.3 |
Antal avslutade konstprojekt |
92 |
|
6.4 |
Prestationer konstprojekt |
93 |
|
6.5 |
Konstnärernas fördelning på kön 2011 ................................................................... |
93 |
|
6.6 |
Kulturrådets beviljade bidrag till Bild och form, museer och |
|
|
|
|
utställningar |
94 |
6.7 |
Anslagsutveckling..................................................................................................... |
94 |
|
6.8 |
Härledning av anslagsnivån |
94 |
|
6.9 |
Anslagsutveckling..................................................................................................... |
95 |
|
6.10 |
Beställningsbemyndigande..................................................................................... |
95 |
|
6.11 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
gemensamma miljön............................................................................................. |
96 |
6.12 |
Anslagsutveckling................................................................................................... |
96 |
|
6.13 |
Härledning av anslagsnivån |
9
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
6.14 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
96 |
|
6.15 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
och formområdet .................................................................................................. |
97 |
7.1 |
Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17 ...................... |
99 |
|
7.2 |
Stipendie- och bidragsärenden |
100 |
|
7.3 |
Beslutade bidrag |
101 |
|
7.4 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
104 |
|
7.5 |
Härledning av anslagsnivån |
104 |
|
7.6 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
104 |
|
7.7 |
Beställningsbemyndigande ..................................................................................... |
105 |
|
7.8 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
konstnärer............................................................................................................ |
106 |
8.1 |
Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17.................................................. |
107 |
|
8.2 |
Prestationer inom arkivhantering och tillsyn |
108 |
|
8.3 |
Prestationer inom ta emot, vårda och bevara |
109 |
|
8.4 |
Prestationer inom tillhandahålla och tillgängliggöra |
110 |
|
8.5 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
111 |
|
8.6 |
Härledning av anslagsnivån |
112 |
|
9.1 |
Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17........................................ |
113 |
|
9.2 |
Prestationer uppdragsarkeologi |
115 |
|
9.3 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Uppsala museum |
115 |
||
9.4 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
118 |
|
9.5 |
Uppdragsverksamhet .............................................................................................. |
118 |
|
9.6 |
Härledning av anslagsnivån |
118 |
|
9.7 |
Anslagsutveckling.................................................................................................... |
119 |
|
9.8 |
Härledning av anslagsnivån |
119 |
|
9.9 |
Beställningsbemyndigande ..................................................................................... |
120 |
|
9.10 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
120 |
|
9.11 |
Härledning av anslagsnivån |
120 |
|
10.1 |
Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar utgiftsområde 17................. |
121 |
|
10.2 |
Antal besökare vid de centrala museerna |
127 |
|
10.3 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
128 |
|
10.4 |
Sammanställning över medelsfördelningen till |
|
|
|
|
Centrala museer: Myndigheter .......................................................................... |
128 |
10.5 |
Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till |
|
|
|
|
Centrala museer: Myndigheter .......................................................................... |
128 |
10.6 Uppdragsverksamhet Cosmonova....................................................................... |
128 |
||
10.7 |
Uppdragsverksamhet Vasamuseet ........................................................................ |
128 |
|
10.8 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
Centrala museer: Myndigheter .......................................................................... |
129 |
10.9 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
129 |
|
10.10 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser .... |
129 |
||
10.11 Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer: Stiftelser ..... |
129 |
||
10.12 Härledning av anslagsnivån |
130 |
||
10.13 Anslagsutveckling................................................................................................ |
130 |
||
10.14 Sammanställning över medelstilldelningen1....................................................... |
130 |
||
10.15 Härledning av anslagsnivån |
130 |
||
10.16 Anslagsutveckling................................................................................................ |
131 |
||
10.17 Härledning av anslagsnivån |
131 |
||
10.18 Anslagsutveckling................................................................................................ |
131 |
||
10.19 Härledning av anslagsnivån |
132 |
10
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
10.20 |
Anslagsutveckling............................................................................................... |
132 |
|
10.21 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
och inköp av vissa kulturföremål....................................................................... |
132 |
11.1 |
Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17................................... |
133 |
|
11.2 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
134 |
|
11.3 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
trossamfund ........................................................................................................ |
135 |
11.4 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
135 |
|
11.5 |
Härledning av anslagsnivån |
135 |
|
12.1 |
Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17................................................. |
137 |
|
12.2 |
Andel kvinnor som regisserat, manusförfattat och producerat långa spelfilmer, |
||
|
|
med eller utan stöd från Svenska Filminstitutet (i procent)............................ |
141 |
12.3 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
142 |
|
12.4 |
Härledning av anslagsnivån |
142 |
|
13.1 |
Utgiftsutveckling inom Medier utgiftsområde 17.............................................. |
143 |
|
13.2 |
Sveriges radios programutbud i |
145 |
|
13.3 |
Sveriges Televisions programutbud, fördelat på utbudskategorier.................... |
145 |
|
13.4 |
Antal dagstidningar med driftsstöd |
148 |
|
13.5 |
Antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt |
|
|
|
|
kostnader |
149 |
13.6 |
Antal taltidningar |
150 |
|
13.7 |
Antal taltidningsabonnenter |
150 |
|
13.8 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
152 |
|
13.9 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
mellan Sverige och Finland ................................................................................ |
153 |
13.10 |
Anslagsutveckling............................................................................................... |
153 |
|
13.11 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
dokumentation om medieutvecklingen ............................................................ |
153 |
13.12 |
Anslagsutveckling............................................................................................... |
154 |
|
13.13 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
audiovisuella observatoriet................................................................................. |
154 |
13.14 |
Anslagsutveckling............................................................................................... |
154 |
|
13.15 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................. |
154 |
||
13.16 |
Härledning av anslagsnivån |
155 |
|
13.17 |
Anslagsutveckling............................................................................................... |
155 |
|
13.18 |
Härledning av anslagsnivån |
155 |
|
13.19 |
Medelstilldelning för 2013 ................................................................................. |
158 |
|
13.20 |
Distributionskontots utveckling |
159 |
|
14.1 |
Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17............................. |
161 |
|
14.2 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
171 |
|
14.3 |
Härledning av anslagsnivån |
172 |
|
14.4 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
172 |
|
14.5 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
internationell ungdomsverksamhet................................................................... |
173 |
15.1 |
Utgiftsutveckling inom Politik för det civila samhället, utgiftsområde 17....... |
175 |
|
15.2 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
187 |
|
15.3 |
Härledning av anslagsnivån |
187 |
|
15.4 |
Anslagsutveckling................................................................................................. |
188 |
|
15.5 |
Beställningsbemyndigande................................................................................... |
188 |
|
15.6 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
samlingslokaler ................................................................................................... |
189 |
11
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
15.7 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
189 |
|
15.8 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
13:3 Bidrag för kvinnors organisering ............................................................... |
189 |
15.9 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
189 |
|
15.10 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
13:4 Stöd till friluftsorganisationer.................................................................... |
190 |
15.11 |
Anslagsutveckling................................................................................................ |
190 |
|
15.12 |
Beställningsbemyndigande.................................................................................. |
191 |
|
15.13 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer ..................................... |
191 |
15.14 |
Anslagsutveckling................................................................................................ |
191 |
|
15.15 |
Beställningsbemyndigande.................................................................................. |
192 |
|
15.16 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
13:6 Insatser för den ideella sektorn.................................................................. |
192 |
16.1 |
Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17.................................... |
193 |
|
16.2 |
Fördelning av statsbidrag till de tio studieförbunden |
196 |
|
16.3 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
200 |
|
16.4 |
Härledning av anslagsnivån |
200 |
|
16.5 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
201 |
|
16.6 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
|
kontakttolkutbildning ........................................................................................ |
201 |
17.1 |
Spelmarknadens bruttoomsättning ...................................................................... |
203 |
|
17.2 |
Marknadsandelar av bruttoomsättningen ............................................................ |
204 |
|
17.3 |
De omsättningsmässigt största spelformerna...................................................... |
204 |
|
17.4 |
Anslagsutveckling.................................................................................................. |
207 |
|
17.5 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................................ |
207 |
|
17.6 |
Härledning av anslagsnivån |
207 |
12
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Diagramförteckning
3.1 |
Länsvis regional bidragsfördelning (kr/inv) ........................................................... |
60 |
3.2 |
Länsvis regional bidragsfördelning (tkr)................................................................. |
60 |
13
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:5 Stöd till
2.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2013 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2012 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 3.5.8),
3.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa
behov av framtida anslag på högst 107 000 000 kronor 2014 och 2015 (avsnitt 4.5.2),
4.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kultur- tidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2014 (avsnitt 5.5.1),
5.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
10 000 000 kronor 2014 och 2015 (avsnitt 6.5.2),
6.bemyndigar regeringen att utan ersättning överlåta en samling grafiska verk till kom- munala och fristående skolor (avsnitt 6.6),
7.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor
8.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014– 2016 (avsnitt 9.5.2),
9.godkänner förslaget att riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om taltidnings- verksamhetens utformning inte längre ska gälla samt förslaget om taltidnings- verksamhetens framtida inriktning (avsnitt 13.6),
10.godkänner förslaget till medelstilldelning för 2013 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 677 900 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 112 700 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 338 400 000 kronor(avsnitt 13.7),
11.godkänner förslaget till medelstilldelning för 2013 från rundradiokontot till bud- getens inkomstsida med 7 660 000 kronor
15
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
för den verksamhet som bedrivs av Myn- digheten för radio och tv (avsnitt 13.7),
12.bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot för tv- distribution som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 13.7),
13.bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2013 besluta om överföring av medel från rund- radiokontot till distributionskontot med ett belopp som möjliggör att skulden på distri- butionskontot slutregleras 2013 (avsnitt 13.7),
14.godkänner förslaget om överföring av
medel från distributionskontot avseende distributionskostnader för 2013 med 264 700 000 kronor till Sveriges Television AB och med 11 300 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 13.7),
15.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlings- lokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor
16.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2014 (avsnitt 15.6.5),
17.bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 28 000 000 kronor 2014– 2018 (avsnitt 15.6.6),
18.för budgetåret 2013 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande upp- ställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag |
|
Anslagstyp |
|
|
|
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
Ramanslag |
50 312 |
|
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kultur- |
|
|
1:2 |
utbyte och samarbete |
Ramanslag |
244 897 |
1:3 |
Skapande skola |
Ramanslag |
169 083 |
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
Ramanslag |
36 314 |
|
1:5 Stöd till |
Ramanslag |
9 898 |
|
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet |
Ramanslag |
1 286 090 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
Ramanslag |
13 519 |
|
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms |
|
|
2:1 |
slottsteater och Voksenåsen |
Ramanslag |
958 042 |
2:2 Bidrag till vissa |
Ramanslag |
189 503 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
Ramanslag |
104 699 |
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
Ramanslag |
123 682 |
|
3:2 |
Talboks- och punktskriftsbiblioteket |
Ramanslag |
86 726 |
3:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur |
Ramanslag |
16 803 |
|
3:4 Institutet för språk och folkminnen |
Ramanslag |
54 672 |
|
4:1 |
Statens konstråd |
Ramanslag |
7 895 |
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
Ramanslag |
33 100 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
Ramanslag |
11 363 |
4:4 Bidrag till bild- och formområdet |
Ramanslag |
28 199 |
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
Ramanslag |
18 333 |
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer |
Ramanslag |
331 954 |
16
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
6:1 |
Riksarkivet |
Ramanslag |
350 165 |
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
Ramanslag |
215 241 |
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
Ramanslag |
251 718 |
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
Ramanslag |
460 000 |
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
Ramanslag |
985 392 |
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
Ramanslag |
239 538 |
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
Ramanslag |
46 639 |
8:4 |
Riksutställningar |
Ramanslag |
44 026 |
8:5 |
Forum för levande historia |
Ramanslag |
44 069 |
8:6 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
Ramanslag |
80 |
9:1 |
Nämnden för statligt stöd till trossamfund |
Ramanslag |
6 982 |
9:2 |
Stöd till trossamfund |
Ramanslag |
75 232 |
10:1 |
Filmstöd |
Ramanslag |
317 144 |
11:1 |
Utbyte av |
Ramanslag |
21 293 |
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
Ramanslag |
2 193 |
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
Ramanslag |
383 |
11:4 |
Statens medieråd |
Ramanslag |
16 680 |
11:5 |
Stöd till taltidningar |
Ramanslag |
113 456 |
12:1 |
Ungdomsstyrelsen |
Ramanslag |
31 867 |
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
Ramanslag |
250 440 |
13:1 |
Stöd till idrotten |
Ramanslag |
1 705 151 |
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
Ramanslag |
32 164 |
13:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
Ramanslag |
28 163 |
13:4 |
Stöd till friluftsorganisationer |
Ramanslag |
27 785 |
13:5 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
Ramanslag |
15 000 |
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
Ramanslag |
22 758 |
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
Ramanslag |
3 546 705 |
14:2 |
Bidrag till kontakttolkutbildning |
Ramanslag |
16 795 |
15:1 |
Lotteriinspektionen |
Ramanslag |
47 310 |
Summa |
|
12 689 453 |
17
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2.1Omfattning
Utgiftsområdet är underindelat i följande om- råden:
-Kulturområdesövergripande verksamhet
-Teater, dans och musik
-Litteraturen, läsandet och språket
-Bildkonst, arkitektur, form och design
-Kulturskaparnas villkor
-Arkiv
-Kulturmiljö
-Museer och utställningar
-Trossamfund
-Film
-Medier
-Ungdomspolitik
-Politik för det civila samhället
-Folkbildning
-Tillsyn över spelmarknaden
2.2Politikens inriktning
2.2.1Utgångspunkter
Kultur
Utgångspunkten för regeringens kulturpolitik är de nationella kulturpolitiska målen som presen- terades i propositionen Tid för kultur och som beslutades av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).
Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefri- heten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kultur- politiken:
-främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
-främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
-främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
-främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
-särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
19
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tre övergripande prioriteringar vägleder rege- ringens kulturpolitik:
-Barns och ungas rätt till kultur. Kultur är viktigt för barns och ungas utveckling och lärande. Kunskap och insikt om den egna kulturen är också en förutsättning för att bättre förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.
-Kulturarv för framtiden. Såväl det historiska som det moderna kulturarvet måste värnas som en tillgång för dagens och kommande generationer. Utnyttjande av ny teknik och en ökad samverkan kan bidra till att kultur- arvet blir mer synligt och tillgängligt.
-Förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Kulturskapare ska ha goda möjlig- heter att fritt utveckla sitt konstnärliga skapande. Nyskapande ska gynnas och det ska finnas bra förutsättningar för att göra konsten tillgänglig för fler.
Med utgångspunkt i ovanstående prioriteringar har regeringen inlett mandatperioden med sats- ningar på bl.a. Skapande skola, kultur- samverkansmodellen, digitalisering av biografer och kulturarv samt renovering av kultur- fastigheter. I denna proposition redovisas förslag avseende bl.a. en tvåårig satsning på Umeå kulturhuvudstadsår 2014, en utbyggnad av Skapande skola till att omfatta förskoleklass, till- skott till Myndigheten för kulturanalys samt en kulturarvssatsning som innefattar Thielska galle- riet, Judiska museet i Stockholm, Zorn- samlingarna, Dansmuseet och Statens musik- verk. Det tillskott på 3 miljoner kronor som beräknats för Flygvapenmuseum för åren 2010– 2012 beräknas bli stadigvarande fr.o.m. 2013. Statens kulturråd beräknas få 2 miljoner kronor för 2013 i syfte att kartlägga hur digital teknik kan användas för att göra kultur mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Regeringen avser vidare att bidra till driften av verksamheten vid ett framtida Nobel Prize Center.
Kulturbudgeten1 har ökat varje år sedan 2006. I jämförelse med 2012 föreslås en ökning för
1 Till kulturbudgeten räknas områdena Kulturområdesövergripande verksamhet, Teater, dans och musik, Litteraturen, läsandet och språket, Bildkonst, arkitektur, form och design, Kulturskaparnas villkor, Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar samt Film.
2013 med 184 miljoner kronor, varav 46 miljoner kronor avser anslagens pris- och löneomräkning.
Tabell 2.1 Kulturbudgetens utveckling
Miljoner kronor
Budgetår |
Kulturbudget |
2006 |
5 937 |
|
|
2007 |
6 049 |
|
|
2008 |
6 068 |
2009 |
6 229 |
|
|
2010 |
6 415 |
2011 |
6 488 |
2012 |
6 667 1 |
|
|
2013 |
6 851 2 |
1Inklusive 74 miljoner kronor som beräknats för Riksantikvarieämbetet inom utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, för Kulturarvslyftet.
2Inklusive 122 miljoner kronor som beräknats för Riksantikvarieämbetet inom utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, för Kulturarvslyftet.
Arbetet med att ompröva, utveckla och göra kulturpolitiken angelägen för fler drivs vidare. I propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145) togs flera viktiga steg. Det är nu dags att föra frågorna ytterligare ett steg framåt. Nya generationer växer upp och är mer kreativa och aktiva, ställer högre krav, vill påverka mer och önskar ett annat tilltal. Fler vill få del av kulturupplevelser och utveckla sina skapande förmågor, oavsett om det sker inom mer traditionella kulturyttringar som litteraturen och bild- och scenkonsten eller inom det som allt oftare handlar om nya gränssnitt mellan kulturen och andra områden. Det är angeläget att myndigheterna och institutionerna inom kulturområdet också reflekterar kring dessa frågor. Deras syn på hur verksamheten ska erbjuda fler möten och nya gränssnitt behövs för att fortsätta utveckla kulturpolitiken. Med ut- gångspunkt i de förslag och förändringar som genomförts som en följd av propositionen Tid för kultur, arbetet med kulturella och kreativa näringar, samverkansuppdragen och den regionaliserade finansieringsformen kultur- samverkansmodellen kommer myndigheter och institutioner på kulturområdet att involveras i detta arbete.
Regeringens ambition är att öka barns och ungas rätt och möjligheter att delta i kulturlivet och att själva få skapa och uttrycka sig. Detta har bl.a. tagit sig uttryck i den långsiktiga satsningen på Skapande skola som fr.o.m. 2013 omfattar hela grundskolan och förskoleklass. Regeringen anslår 169 miljoner kronor för Skapande skola fr.o.m. 2013.
20
Återrapporteringen av regeringens uppdrag till 26 myndigheter och institutioner att utforma strategier för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren
Ett levande och tillgängligt kulturarv bidrar till förståelsen av vår samtid och vårt ursprung. Genom att använda ny teknik kan tillgänglig- heten till kulturen och kulturarvet öka. Till- skapandet av samordningssekretariatet Digisam inom Riksarkivet är en viktig del i att utveckla och samordna de statliga insatserna för digitali- sering, digitalt bevarande och digitalt tillgänglig- görande av kulturarvet.
Goda villkor för det konstnärliga skapandet är en av grundförutsättningarna för ett vitalt och mångfacetterat kulturliv. Bidrags- och ersätt- ningssystemen ska vara öppna och rättvisa och hänsyn ska tas till kulturskapares speciella arbetsvillkor. Regeringens mål är att skapa större möjligheter att leva på konstnärlig verksamhet. Inkomstskattesänkningarna under föregående mandatperiod bidrar till förbättringar av konst- närernas ekonomiska situation samtidigt som hushållens ekonomiska utrymme att ta del av kulturupplevelser ökar. Regeringens satsning på kulturella och kreativa näringar syftar till att öka kunskaperna och bredda arbetsmarknaden för kulturskapare. Det ökade internationella kultur- utbytet bidrar till utökade kontakter och en vidgad arbetsmarknad. Satsningen på att inrätta en struktur för internationellt kulturutbyte inom musikområdet genom Konstnärsnämnden är en av regeringens satsningar inom området.
I regeringens mål för förvaltningspolitiken ingår bl.a. att statsförvaltningen ska samverka. Genom en ökad samverkan kan kulturen ta större plats i samhället och nå ut till fler männi- skor. Samverkan är viktig mellan myndigheter men också med den regionala och lokala nivån, liksom med privata aktörer. Regeringen har sär- skilt lyft fram samverkan med det civila sam- hället i myndighetsstyrningen. Myndigheter och institutioner inom kulturområdet har i uppdrag att i årsredovisningarna redovisa genomförda insatser och göra en bedömning av resultatet av samverkan. Kulturinstitutionernas samverkan med det civila samhället bör utvecklas och för-
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
djupas genom att inkludera och tillvarata en- skildas ideella engagemang.
Under perioden 2012 till våren 2014 genom- för regeringen Attraktionskraft Sverige. Syftet är att tillsammans med aktörer på lokal, regional och nationell nivå, tydliggöra och utveckla de frågor som är centrala för lokal och regional attraktivitet. Initialt sätts fokus på frågor som berör såväl möjligheterna att bo och leva som att besöka och uppleva. Kulturen har en viktig roll och en stor potential för att stärka den svenska attraktionskraften. Detta kommer att tillvaratas i arbetet.
Myndigheten för kulturanalys, som inledde sin verksamhet under 2011, har till uppgift att bl.a. utvärdera regeringens kulturpolitik och genomföra omvärldsanalyser. Ett uppdrag har varit att analysera hur kvalitativa och kvantitativa indikatorer kan utvecklas för att utvärdera effekterna av den nationella kulturpolitiken. Detta är en angelägen fråga för regeringen i syfte att förbättra uppföljningen och redovisningen av resultatet av de statliga insatserna.
Utgångspunkten för regeringens politik inom filmområdet är att skapa goda förutsättningar för den svenska filmbranschen. I januari 2012 undertecknades en avsiktsförklaring om ett nytt filmavtal, som ska träda i kraft den 1 januari 2013 och gälla till och med 2015. Betydelsen av jäm- ställdhet inom filmen tydliggörs i det nya film- avtalet. En filmpolitisk proposition med den framtida inriktningen för filmen kommer att presenteras under hösten 2012.
Mot bakgrund av bl.a. propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) bedömer regeringen att det är nödvändigt att arbetet för att uppnå jäm- ställdhet mellan könen fortsätter och ger avtryck på kulturpolitikens alla områden. Regeringen har därför satsat ytterligare 17,5 miljoner kronor på jämställdhet inom kulturområdet under 2011– 2014. Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Statens historiska museer och Statens musikverk har fått särskilda bidragsmedel för ändamålet.
Medier
Målen för regeringens politik inom medie- området är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1, utg. omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92).
21
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
En mediemarknad präglad av mångfald, med fria och självständiga aktörer, tydliga spelregler och sund konkurrens ger goda förutsättningar för fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska olika företeelser och verksamheter i samhället. Tillgången till medier är nu avsevärt större än tidigare, bl.a. till följd av en ökad internationalisering, av- regleringar på marknaden och den tekniska ut- vecklingen. Allt fler medieföretag väljer också att använda sig av flera olika tekniska plattformar för att föra ut sitt innehåll, såsom traditionell tv, mobiltelefoni och läsplattor.
Både kommersiella och ideella aktörer är betydelsefulla för ett brett medieutbud med olika infallsvinklar. Medieområdet behöver sam- tidigt mer än enbart marknadslösningar. Det behövs särskilda insatser för att säkerställa kvalitet och mångfald.
Den nya radio- och
Radio och tv i allmänhetens tjänst behövs för att ett allsidigt medieutbud ska komma alla till del. Den särskilda formen av finansiering genom radio- och
En förutsättning för ett demokratiskt sam- hälle är att det finns fria och självständiga medier med granskande journalistik och allsidig nyhetsförmedling. Dagstidningar har tradi- tionellt en stark ställning i Sverige och presst- ödet har motiverats med att det bidragit till en ökad mediemångfald på tidningsmarknaden. Förutsättningarna för de företag som i dag i huvudsak arbetar med dagstidningsutgivning skiljer sig markant från de som gällde vid den tid då grunderna för presstödet utformades. Rege- ringen har därför tillsatt en kommitté med upp- drag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen (dir. 2011:112).
Det nya medielandskapets ökade möjligheter till delaktighet förutsätter medvetna och kunniga medborgare med förmåga att själva värdera till- gänglig information. Regeringen arbetar aktivt med insatser riktade till framför allt barn och unga. Därutöver ska självreglering inom området främjas i syfte att öka ansvarstagandet hos aktörerna på marknaden.
Ny teknik ger ökade möjligheter till för- bättrad tillgänglighet, t.ex. för personer med funktionsnedsättning, vilket är en av regeringens prioriteringar. Såväl satsningen på digitalisering av biografer som den pågående utvecklingen inom taltidningsområdet är delar av detta arbete.
Regeringen har gett Myndigheten för radio och tv i uppdrag att ta fram förslag till resultat- indikatorer för att följa upp de riksdagsbundna målen inom medieområdet. Uppdraget, som ska redovisas senast den 31 oktober 2012, genom- förs i samverkan med Presstödsnämnden, Statens medieråd och Talboks- och punktskrifts- biblioteket.
Trossamfund
För att möta det ökade behovet av att ge stöd till trossamfunden beräknar regeringen att anslaget för stöd till trossamfund bör tillföras 15 miljoner kronor fr.o.m. 2013.
Religions- och övertygelsefriheten är central i ett öppet samhälle och finns uttryckt i inter- nationella konventioner men även i den svenska grundlagen. Det är viktigt att vi slår vakt om dessa friheter i såväl Sverige som i vår omvärld.
Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosriktningar. Att ge människor som invandrar till Sverige möjligheten att finna en trygghet här genom sin kultur och religion har betydelse för integrationen. I det mångreligiösa Sverige är kunskap, förståelse och samverkan nödvändiga för att människor av olika tro ska kunna leva tillsammans. Främjandet av religiösa minoriteters möjligheter att behålla ett eget samfundsliv uttrycks även särskilt i regerings- formen. För många som – frivilligt eller inte – över en natt ska byta land, språk och vänner är den religiösa tillhörigheten många gånger en trygg plats i allt det nya. Religionen är en av flera värdeförmedlande krafter i samhället och som förmedlar bl.a. både tradition och historia.
Social oro, förtroendekriser och intressekon- flikter kan komma att bli viktiga områden för preventiv krishantering när internationella händelser får genomslag som konflikter i Sverige. Trossamfunden har i detta sammanhang en viktig roll att fylla. Trossamfund som i huvudsak betjänar personer med utländsk här- komst växer och därför behövs en väl funge- rande basstruktur. Att kunna samlas i en lokal
22
som är ändamålsenlig för den verksamhet som bedrivs är centralt för att samfunden ska kunna fungera i samhället, inte bara för samfundets egen existens utan även för samhällets möjlighet att kunna kommunicera och ha kontakt. För många är lokalerna en viktig samlingsplats som gör det möjligt att synas och vara en del av sam- hället.
Trossamfunden erbjuder en möjlighet för människor att ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställningar. Den religiösa mångfalden i samhället, liksom enga- gemanget för etiska, existentiella och religiösa frågor, medför förväntningar på insatser från trossamfunden, både från enskilda och från sam- hället. Kontakter och samverkan mellan olika trossamfund, liksom trossamfundens egen med- verkan inom olika samhällsområden, är värdefull.
Samfunden har kommit att uppfattas som en mycket angelägen och betydelsefull del av det civila samhället med unika bidrag i integrations- processer och stora samhällsinsatser i form av andlig vård inom sjukvården, barn- och ung- domsverksamhet, generationsöverskridande verksamhet m.m. På många områden komplette- rar trossamfunden där staten inte räcker till, t.ex. det sociala ansvarstagandet för utstötta männi- skor. I samband med större olyckor och kriser i samhället blir kyrkor och sjukhuskyrkan natur- liga samlingspunkter och ett stort stöd för många. Den andliga vården inom sjukvården, traditionellt kallad sjukhuskyrkan, är en viktig resurs så väl för sjukhusen som för den enskilde. Behovet av de olika trosinriktningarnas närvaro inom den andliga vården inom sjukvården efter- frågas i allt större utsträckning. Områden där betydelsefulla insatser görs är psykosocialt stöd, avlastningssamtal, beredskap kvällar och helger, sorgegrupper m.m. Utöver detta deltar sjukhus- kyrkans medarbetare i olika utbildningar för sjukhusens medarbetare när det gäller religion och kultur.
Det övergripande syftet med statens stöd till trossamfund är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och social omsorg m.m. Genom samverkan mellan Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) och trossamfunden behand- las angelägna frågeställningar kring bl.a. värde- ringar, respekt och tolerans. Regeringen kommer att ge SST ett fortsatt uppdrag att föra en dialog med trossamfunden i syfte att stimulera ett
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
arbete med demokrati, demokratiska värderingar och att motverka antidemokratiska yttringar.
Regeringen har fortlöpande dialog med tros- samfunden genom ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden, som består av representanter från staten och samfunden.
Ungdomspolitik
Det finns behov av att förtydliga och utveckla den nationella ungdomspolitiken. Därför avser regeringen att återkomma under mandat- perioden med en ungdomspolitisk proposition där bl.a. de nya målen och inriktningen för ungdomspolitiken presenteras.
Ett område som är särskilt prioriterat inom ungdomspolitiken är att förbättra ungdomars situation på arbetsmarknaden. Regeringen anser därför att de särskilda studiemotiverande kurser som ges inom folkhögskolan för arbetslösa ung- domar som varken har grundläggande högskole- behörighet eller har gymnasieexamen bör för- längas t.o.m. 2014. Dessa ungdomar bör även erbjudas möjlighet till fortsatt utbildning på folkhögskolans allmänna kurs, varför antalet ut- bildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs bör utökas under 2013 och 2014. Rege- ringen beslutade vidare våren 2012 att tillkalla en särskild utredare som ska se över hur arbetet med unga som varken arbetar eller studerar kan utvecklas (dir. 2012:70).
Ungdomspolitikens inriktning beskrivs när- mare i avsnitt 14.4.
Politik för det civila samhället
Det civila samhället har en oersättlig betydelse för såväl enskilda människor som samhället i stort. Regeringen vill därför skapa förutsätt- ningar för det civila samhället att växa och stärkas som en kraft vid sidan av individen, familjen, marknaden och staten.
Ett system för uppföljning av politiken för det civila samhället i förhållande till målen för om- rådet infördes 2011 i Regeringskansliet och har vidareutvecklats under 2012.
Samtliga åtgärder som aviserades i propo- sitionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) är under genomförande.
Ungdomsstyrelsen har genom en ändring av myndighetens instruktion fr.o.m. 2012 i uppdrag
23
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
att utgöra ett myndighetsstöd för politiken för det civila samhället. Ungdomsstyrelsen ska där- med ansvara för att det finns samlad kunskap inom området och sprida denna, analysera, följa upp och utvärdera insatser inom området samt bilda nätverk för samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer.
Regeringens arbete med frågan om förenings- livet bedrivs på olika nivåer. Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att den ideella sektorn inte ska drabbas om mervärdesskattereglerna måste förändras.
Inriktningen av politiken för det civila sam- hället beskrivs närmare i avsnitt 15.3.3.
Idrott
Den nationella idrottspolitiken syftar bl.a. till en god folkhälsa genom att uppmuntra och ge möj- lighet för människor att motionera och idrotta. Politiken bygger på en fri och självständig idrottsrörelse grundad på ideellt engagemang och en bred verksamhet. I detta ingår att främja barn- och ungdomsidrotten, värna god etik, ge lika förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män, arbeta aktivt för integration samt att värna demokratisk utveckling och del- aktighet. Idrotten bidrar också till glädje och underhållning för många människor. Regeringen stödjer arbetet mot dopning och verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Idrotten tar ett betydande ansvar för användningen och prioriteringen av det statliga stödet, varför den statliga styrningen av stödet till idrotten har kunnat minska i om- fattning.
Folkbildning
Folkbildningen är med sin självständighet och särart en viktig del av utbildningsväsendet och en viktig aktör i arbetet med att höja kunskapsnivån i samhället. Folkhögskolorna och studieför- bunden har en mycket viktig roll såväl för att bryta utanförskap och väcka engagemang som för att höja utbildningsnivån i samhället. Med sina utbildningar bidrar folkbildningen till att skapa möjligheter för människor att utvecklas och till att fler klarar en gymnasieutbildning och därmed får behörighet till vidare studier.
Som har nämnts tidigare bör de särskilda studiemotiverande kurserna inom folkhögskolan för arbetslösa ungdomar som varken har grund-
läggande högskolebehörighet eller gymnasie- examen förlängas t.o.m. 2014. Vidare bör antalet utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs utökas under 2013 och 2014 så att dessa ungdomar kan erbjudas möjlighet till fortsatt utbildning där.
Från och med 2013 kommer även deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som är över 25 år att kunna gå folkhögskolans studiemotiverande kurser.
Inriktningen av folkbildningspolitiken be- skrivs närmare i avsnitt 16.5.
2.2.2Prioriteringar avseende kultur, film, medier och idrott
Umeå kulturhuvudstad 2014
Regeringen beräknar att Umeå i egenskap av Europas kulturhuvudstad 2014 tillförs 75 miljoner kronor fördelat på 37 miljoner kronor för 2013 och 38 miljoner kronor för 2014. Medlen är i första hand avsedda för kultur- programverksamhet.
Umeås planerade program innebär en bred satsning som anknyter till ett flertal politik- områden. Syftet är att befintliga aktörer till- sammans med nya aktörer ska kunna utveckla verksamheter som fortsätter och kan finna sin finansiering också efter 2014. En avsevärd del av de planerade satsningarna avser kulturprogram och utvecklingsprojekt inom kulturområdet.
Berörda kulturmyndigheter och kultur- institutioner har i regleringsbrev respektive rikt- linjer för 2012 fått i uppdrag att se över hur de kan medverka inför och under kulturhuvud- stadsåret. Statens kulturråd ska dessutom beakta kulturhuvudstadsåret i sin bidragsgivning. Nio av dessa totalt 22 myndigheter och institutioner har redan redovisat sina respektive uppdrag och av dessa redovisningar framgår att ett flertal projekt kan väntas blir genomförda under kulturhuvudstadsåret.
Möjligheter till statligt stöd finns även inom ramen för anslag 1:6 Bidrag till regional kultur- verksamhet.
Den statliga insatsen är ett komplement till lokala och regionala satsningar samt insatser från EU.
24
Barns och ungas rätt till kultur
Skapande skola förskoleklass
Satsningen Skapande skola byggs ut till att även omfatta förskoleklass. Regeringen beräknar att 17 miljoner kronor tillförs Skapande skola fr.o.m. 2013.
Den frivilliga förskoleklassen är en egen skolform, men är på de flesta skolor integrerad med skolans lägre årskurser och det finns en önskan från skolorna att inkludera även för- skoleklassen.
Regeringens satsning Skapande skola har fått stort genomslag vilket visas genom att i princip alla landets kommuner har ansökt om medel för verksamheten sedan starten 2008. Statens kultur- råds uppföljningar beskriver positiva erfaren- heter både hos skolans huvudmän och kultur- aktörerna (se t.ex. Skapande skola – en nulägesanalys, Kulturrådets skriftserie 2012:2). Skolans huvudmän pekar på en större ambition att integrera kulturella uttryck i undervisningen och att insatserna har bidragit till ett förbättrat samarbetsklimat på skolorna. Därutöver har elevernas självkänsla och självförtroende stärkts. Kulturaktörerna lyfter särskilt fram positiva erfarenheter från arbetet med eleverna men också samarbetet med lärarna. Uppföljningarna visar också att samverkan mellan skola och kulturliv har förbättrats sedan Skapande skola infördes.
Regeringen anser att det positiva utfallet av satsningen mycket väl motiverar den nu före- slagna utökningen av satsningen till att även omfatta förskoleklass. Skapande skola har bidragit till ett ökat engagemang och intresse för kultur hos såväl elever som lärare och uppfyller väl målen på både det kulturpolitiska och utbild- ningspolitiska området. Att bygga ut Skapande skola till förskoleklass bidrar särskilt till att nå målet om att stärka alla barns och ungas rätt till kultur och till eget skapande.
Utvecklingsansvar för Statens kulturråd när det gäller barn- och ungdomsstrategier
Statens kulturråd har ett särskilt ansvar för stat- ligt stöd till kulturverksamhet för barn och unga genom sin bidragsgivande roll men också genom att utveckla och förmedla kunskap inom om- rådet. Arbetet bedrivs bl.a. genom Bolla, en nationell webbplats för barn- och ungdoms- kultur som Statens kulturråd ansvarar för.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringen har i regleringsbrevet till Statens kulturråd 2012 slagit fast att myndigheten årligen
Kulturarv för framtiden
Kulturarvslyftet – en satsning på jobb som vårdar kulturarvet
Kulturarvslyftet innebär att meningsfull och ut- vecklande sysselsättning kan erbjudas personer som har nedsatt arbetsförmåga och i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. En anställning inom satsningen innebär en trygghet i form av en lön att leva på, viktiga uppgifter att bygga sin vardag kring och arbetskamrater att utvecklas tillsammans med. Samtidigt bidrar Kulturarvs- lyftet till att bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön.
Genom Kulturarvslyftet gör regeringen en satsning som innebär att viktiga arbetsuppgifter inom kulturarvsområdet kan bli utförda. Sats- ningen gäller hela landet och riktar sig såväl till lokala, regionala och statliga institutioner som till ideella aktörer. De arbetsuppgifter som ryms inom satsningen spänner över ett brett fält. Att bygga upp kunskap om kulturarvet kan handla om inventering, fotografering, dokumentation och katalogisering. Att vårda kulturarvet kan innebära att byggnader, landskap och fornläm- ningar eller
Regeringen har beräknat att avsätta totalt 270 miljoner kronor för Riksantikvarieämbetet från
25
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, för arbetsledning inom Kulturarvslyftet under åren
Kulturfastigheter
Kulturfastigheterna är en betydelsefull del av kulturarvet. Regeringen arbetar fortsatt med att säkerställa en långsiktig och hållbar vård och för- valtning av de fastigheter som bl.a. inrymmer museer.
Riksdagen gav 2009 regeringen till känna att vidta vissa åtgärder som rör kulturinstitutioner- nas lokalkostnader (bet. 2009/10:KrU1, rskr. 2009/10:144). Bakgrunden är att det finns ett flertal problem kring tillämpningen av nuvarande kostnadshyresmodell. I april 2011 överlämnade Utredningen om en översyn av statens fastig- hetsförvaltning betänkandet Staten som fastig- hetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31) till rege- ringen. Med anledning av bl.a. riksdagens tillkännagivande samt med utgångspunkt i för- slaget i nämnda betänkande har regeringen i regleringsbrevet för 2012 gett Statens fastighets- verk i uppdrag att förbereda för arbetet med att omförhandla hyresavtalen för de kultur- institutioner som har kostnadshyra i syfte att förändra principerna för hyressättningen. De kulturinstitutioner det handlar om är Operan, Dramaten, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. Rege- ringen avser att återkomma till riksdagen med utfallet av omförhandlingarna.
Med utgångspunkt i utredningens förslag har regeringen vidare tillsatt en utredning för att kartlägga vilka kulturhistoriskt värdefulla fastig- heter och byggnader som fortsatt bör ägas av staten (dir. 2012:7). Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 3 december 2012.
Förberedelserna för en renovering och om- byggnad av Nationalmuseums huvudbyggnad i Stockholm går vidare. Regeringen har gett Statens fastighetsverk i uppdrag att genomföra ett projekteringsarbete inför renovering och ombyggnad av museet. I och med detta beslut har processen att göra fastigheten till en fullt modern och miljöklassad museibyggnad an- passad för framtidens museiverksamhet på- börjats. Det nya museet beräknas stå klart 2016/2017.
Statens musikverk
Regeringen beräknar att Statens musikverk till- förs 4 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för kostna- der i samband med renovering av Musik- och teatermuseet.
Det finns ett allmänt renoverings- och om- byggnadsbehov av museibyggnaden eftersom den senaste renoveringen skedde för 30 år sedan. Därutöver finns ökade krav på tillgänglighet för besökare med funktionsnedsättning och behov av ökade utställningsytor.
Sedan 2010 ingår samlingarna vid Sveriges teatermuseum och Marionettmuseet i myndig- hetens samlingar. Med anledning av det utökade uppdraget finns det behov av att renovera och bygga om utställningslokalerna i Musik- och teatermuseet.
Flygvapenmuseum
Statens försvarshistoriska museer beräknas tillföras 3 miljoner kronor fr.o.m. 2013 för fortsatt drift av Flygvapenmuseum.
Flygvapenmuseum i Linköping har byggts ut för att kunna visa den
Besöksutvecklingen vid de statliga museerna
Riksdagen gav 2011 regeringen till känna att följa upp utvecklingen av museibesöken vid de statliga museerna och analysera besöksmönstren så att dessa kan ställas mot de kulturpolitiska målen (bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:74). Med
26
anledning av detta avser regeringen att ge Myndigheten för kulturanalys ett uppdrag att följa upp utvecklingen av museibesöken.
Thielska galleriet
Regeringen beräknar att bidraget till Thielska galleriet höjs med 2 miljoner kronor 2013, varav 1 miljon kronor engångsvis. Thielska galleriet har för 2012 fått ett extra tillskott om 1 miljon kronor för att kunna starta arbetet med att ut- vecklas till en attraktiv besöksplats.
Thielska galleriet har påbörjat en förändrings- process som syftar till att öka besökssiffrorna och vidareutveckla musei- och program- verksamheten. Galleriet har en outnyttjad potential som behöver tillvaratas för att säkra museets framtida överlevnad. En större verk- samhet på galleriet kan även locka extern finansiering, vilket också är ett av galleriets syften med förändringsarbetet.
Zornsamlingarna
Regeringen beräknar att bidraget till Zorn- samlingarna höjs med 0,2 miljoner kronor för 2013 för planerat underhåll.
Zornsamlingarna har en långsiktig plan för att underhålla och rusta upp sina kulturhistoriska byggnader. Det rör sig t.ex. om ett nytt klimat- och värmesystem på Zornmuseet samt en upp- rustning av Zorns gammelgård.
Judiska museet i Stockholm
Regeringen beräknar att bidraget till Judiska museet höjs med 1 miljon kronor fr.o.m. 2013 för att ge verksamheten en stabilare grund.
Judiska museet är en viktig aktör både i den svenska museivärlden och internationellt. Museet har små resurser, men tack vare olika samarbeten har museet under senare år haft framgångar med utställningar som även visats i flera städer i Europa.
Dansmuseet
Regeringen beräknar att bidraget till Dans- museet höjs med 1 miljon kronor fr.o.m. 2013 för att fortsatt kunna bedriva kvalitativ verksam- het.
Dansmuseet har en bred och mångsidig verk- samhet som omfattar dansrelaterad konst i vid mening. I samband med museets flytt till nya lokaler kommer ökade kostnader att uppstå för hyra och anpassning av lokalerna.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Kyrkoantikvarisk ersättning
För att ge Svenska kyrkan goda och stabila för- utsättningar för att göra de bedömningar och prioriteringar som är nödvändiga för att de kyrkliga kulturminnena långsiktigt ska kunna bevaras, användas och utvecklas, aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2010 sin avsikt att den årliga kyrkoantikvariska ersätt- ningen ska uppgå till 460 miljoner kronor t.o.m. 2014. Regeringen har inlett ett arbete med berörda parter för att ta fram ett underlag inför den s.k. kontrollstationen 2014 som bl.a. syftar till att ge en samlad bild av ersättningens effekter.
Kulturmiljöarbete i en ny tid
Regeringen gav i mars 2011 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Utred- ningen, som tagit namnet Kulturmiljöutred- ningen, överlämnade i juni 2012 betänkandet Kulturmiljöarbete i en ny tid (SOU 2012:37). I utredningens uppdrag har bl.a. ingått att lämna förslag till förändringar av lagstiftningen inom kulturmiljöområdet som syftar till att öka möj- ligheterna att leva i, bruka och utveckla kultur- skyddade fastigheter och miljöer.
I betänkandet lämnar utredaren förslag till nya mål för kulturmiljöarbetet. Utredaren föreslår också bl.a. att regleringen av fornlämningar enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. ska bli tydligare. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Uppdragsarkeologi
En promemoria har tagits fram med förslag till vissa ändringar i lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. som syftar till att öka konkurren- sen på det uppdragsarkeologiska området (Ds 2011:6). Promemorian har remissbehandlats. Regeringen har tagit intryck av de synpunkter som remissinstanserna lämnat och kommer inte att gå vidare med det förslag som presenterades i promemorian. Frågan om den framtida upp- dragsarkeologin bereds dock vidare inom Rege- ringskansliet.
Uppföljning och utvärdering av Forum för levande historia
I budgetpropositionen för 2011 redovisade rege- ringen sin avsikt att göra en uppföljning och ut- värdering av Forum för levande historia. Bak- grunden var att det inte gjorts någon samlad uppföljning och utvärdering av verksamheten
27
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
och dess förutsättningar sedan tillkomsten av myndigheten 2003. Ett sådant arbete har nu genomförts (dnr Ku2012/1371).
Forum för levande historia har en grund- läggande uppgift att främja arbete med demo- krati, tolerans och mänskliga rättigheter med ut- gångpunkt i Förintelsen. Sedan 2007 omfattar uppgiften även kommunismens brott mot mänskligheten. Under senare tid har regeringen gett myndigheten nya uppdrag med särskilt fokus på insatser som motverkar och förebygger intolerans och på åtgärder för att främja utsatta gruppers möjligheter att ta tillvara sina rättig- heter. Vidare har regeringen gett Forum för levande historia i uppdrag att arbeta med att stärka demokratins grundläggande värderingar, särskilt bland unga.
I den genomförda uppföljningen och utvärde- ringen har i huvudsak frågor om myndighetens resurser, organisation och verksamhet behand- lats. Det gäller bl.a. hur den inre organisationen i myndigheten har utvecklats, förhållandet mellan fasta och rörliga kostnader i myndighetens budget, hur administrationen har utvecklats och hur myndigheten har arbetat med sin kompe- tensförsörjning.
Forum för levande historia bedöms, enligt uppföljningen, ha en väl avvägd organisation utifrån det uppdrag som myndigheten har. Myndighetens höga andel rörliga kostnader i budgeten, ca 40 procent, är central för det projektinriktade arbetssätt som präglar verksam- heten och skapar goda förutsättningar för att anpassa verksamheten till förändringar i om- världen. Även dimensioneringen av myndig- hetens administration bedöms vara jämförelsevis väl avvägd och myndigheten har goda förutsätt- ningar för att vid behov kunna tillföra kompe- tens till verksamheten.
Myndighetens verksamhet har under hela perioden
Utifrån den genomförda uppföljningen och utvärderingen gör regeringen den samlade bedömningen att verksamheten vid Forum för levande historia väl uppfyller intentionerna med myndigheten.
Myndigheten för kulturanalys
Regeringen beräknar att anslaget till Myndig- heten för kulturanalys förstärks med 4 miljoner kronor 2013, varav 2 miljoner kronor engångs- vis, bl.a. för att myndigheten fr.o.m. den 1 januari 2012 har getts ansvaret för den officiella statistiken inom kulturområdet.
I den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) gjorde regeringen bedömningen att en ny myndighet med uppgift att analysera, utvärdera och följa upp kultur- politiska insatser skulle bildas. Myndigheten för kulturanalys inledde sin verksamhet den 1 april 2011.
Nobel Prize Center
I december 2011 undertecknade Nobelstiftelsen och Stockholms stad en principöverens- kommelse om att verka för ett Nobel Prize Center på av staden ägd mark på Blasieholmen. Detta center är avsett att inrymma Nobel- museum och lokaler för symposier, seminarier m.m.
En ny byggnad skulle medföra bättre förut- sättningar för att utveckla museiverksamheten till en nationell och internationell mötesplats där vetenskap, humanism, litteratur och fred i Alfred Nobels anda står i centrum. Centret kan för- väntas få en betydande roll för forskning och ut- bildning och bli en central funktion för kultur och vetenskap.
Regeringen ser positivt på att ett Nobel Prize Center byggs i Stockholm och avser att bidra till driften av verksamheten när den beräknas inledas 2018. För de tre första verksamhetsåren kalkyle- ras det statliga bidraget uppgå till 30 miljoner kronor per år.
Förbättrade villkor för den nyskapande kulturen
Kultursamverkansmodellen
Kultursamverkansmodellen är från och med 2012 införd i 16 av 21 län. Från och med 2013 avser ytterligare fyra län att ingå i modellen. Möjligheterna för regionala prioriteringar och variationer inom kulturområdet har därmed fått genomslag i större delen av landet.
28
Kulturplaner har tagits fram i samverkan med länets kommuner och i dialog med det civila samhället och de professionella kulturskaparna.
De regionala prioriteringarna kommer till ut- tryck dels i dessa planer, dels genom att lands- tingen får ökat ansvar att fördela de statliga medlen.
Staten har ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken och för att fördela statliga medel länsvis utifrån kultur- planernas innehåll och inriktning. Statens kulturråd ansvarar för att göra nationella upp- följningar av hur de statliga medlen används medan landstingen ansvarar för uppföljningen i respektive län. Myndigheten för kulturanalys har enligt sin instruktion i uppgift att löpande ut- värdera kultursamverkansmodellen och analysera dess långsiktiga effekter. I rapporten En första utvärdering (2012:1) konstaterar myndigheten ett ökat intresse för och större kunskap om kulturpolitik hos politiker på regional och lokal nivå. Modellen har därmed bidragit till att sätta kulturen på den politiska agendan och till att de olika aktörerna upplever att deras intressen syn- liggörs. Vidare framhålls bl.a. behov av att ut- veckla former för dialogprocessen och roll- fördelning.
Regeringen bedömer att uppföljningen av och kunskapsutvecklingen om modellen är en prioriterad uppgift för både Statens kulturråd och för landstingen i respektive län, i syfte att belysa hur modellen bidrar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. Det är viktigt att även utvecklingsbidragen följs upp. Vidare bedömer regeringen att formerna för samverkan med det civila samhället och de professionella kulturskaparna bör tydliggöras på både nationell och regional nivå.
Stödet till regional kulturverksamhet har för- stärkts med totalt 75 miljoner kronor
Samverkansuppdrag för att tillgängliggöra kulturverksamhetens innehåll för personer med funktionsnedsättning
Regeringen beräknar att 2 miljoner kronor till- förs Statens kulturråd för 2013 i syfte att kart- lägga hur digital teknik kan användas för att göra kultur mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Satsningen bidrar till att uppfylla regeringens mål i den nationella strategin för funktions- hinderspolitiken
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet har som sektorsansvariga myndigheter inom kulturområdet i uppdrag att stödja, samordna och driva på utvecklingen så att personer med funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga i kulturlivet.
Möjligheterna för personer med t.ex. nedsatt syn eller hörsel att få ett utbyte av en föreställ- ning eller utställning på ett museum, beror på vilka medel som används för att presentera före- ställningen eller utställningen. Detsamma gäller för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Tillgänglighet kräver således att teknik och i vissa fall pedagogik fungerar med aktuella konstnärliga uttryckssätt.
Det finns i dag teknik och utrustning som ger ökade möjligheter att ta del av kultur och litteratur och utvecklingen går snabbt framåt. Exempel på detta var Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling om hur telefon- applikationer skulle kunna användas inom kultur- och fritidsområdet.
Regeringen avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att i samverkan med Riksantikvarie- ämbetet, Handisam, PTS och andra berörda aktörer kartlägga hur tekniska lösningar kan användas för att tillgängliggöra kultur för personer med funktionsnedsättning. I uppdraget ingår också att, med utgångspunkt från goda exempel, beskriva hur arbetet kan utvecklas i framtiden.
Kulturbryggan
Kulturbryggan är en kommitté som bedriver för- söksverksamhet i form av bidragsgivning till ny- skapande kulturprojekt (dir. 2010:77). Under 2011 och 2012 har Kulturbryggan fördelat 25 miljoner kronor årligen. Kommittén har i mars 2012 lämnat ett delbetänkande (SOU 2012:16) om en långsiktig verksamhetsform. Del- betänkandet har remitterats.
Regeringen har genom tilläggsdirektiv be- slutat att kommittén Kulturbryggans verksam- het förlängs till och med 2013 (dir. 2012:71). Kulturbryggans bidragsgivning fortsätter där- med under 2013. Regeringen avser att åter- komma i frågan om hur och i vilken form Kulturbryggans verksamhet bör drivas vidare.
Kulturen i biståndet inklusive stöd till fristadsför- fattare
Regeringen avser att under 2013 bidra till att få till stånd synergier mellan kulturpolitiken och biståndspolitiken. I budgetpropositionen för
29
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2012 tydliggjordes att kulturen kan bidra till demokratisk utveckling och mänskliga rättig- heter och därmed till fattigdomsbekämpning i bred bemärkelse. Inom insatser för frihet och demokratisering prioriteras bl.a. demokratise- ringsaktörer, som t.ex. fristadsförfattare.
Ett fritt kulturliv, kulturell mångfald och rätt till kulturella uttryck är mål i sig men också medel för att kunna uppnå andra mål, inte minst inom biståndspolitiken. Kulturskapande grupperingar kan bidra till att tänja utrymmet för åsiktsutbyte, påverka demokratiserings- processer och bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. De kan också bidra till att öka den allmänna kunskapsnivån, inte minst i auktoritära stater och stagnerade demokratier. Regeringen höjer därför ambitionerna på kultur- området inom svenskt utvecklingssamarbete. Kulturens och mångfaldens potential och bety- delse för yttrandefrihet och demokratisering ska lyftas fram.
Kulturella och kreativa näringar
De kulturella och kreativa näringarnas betydelse för innovation och tillväxt bekräftas regionalt, nationellt och på
En central fråga i sammanhanget handlar om behovet av kunskap och statistik på en aggrege- rad nivå kring de företag som bedriver verksam- het inom kulturella och kreativa sektorer. För att utveckla kunskapsinhämtning bör nationella statistiska beräkningar av kulturnäringarna i Sverige etableras. Regeringen avser att fortsätta arbetet för att främja och utveckla de kulturella näringarna.
Främjande av svenskt mode samt att stärka ung svensk design internationellt
Regeringen avser att ge Föreningen Svensk Form ett förlängt uppdrag att synliggöra svenskt mode såväl nationellt som internationellt. Före- ningen Svensk Form ska även i ökad grad verka för att främja ung svensk design i utlandet och säkerställa deltagande för unga svenska designer på internationella arenor.
För detta uppdrag beräknar regeringen att tillföra Svensk Form 1 miljon kronor i särskilda medel. I december 2011 tilldelades Svensk Form 500 000 kronor för att driva modefrågor såväl nationellt som internationellt, liksom att i ökad grad verka för att främja ung svensk design i ut- landet och säkerställa deltagande för unga svenska designers på internationella arenor. Svensk form har också tilldelats 150 000 kronor för samma ändamål via anslag från Utrikes- departementet.
Översyn av form- och designområdet
I budgetpropositionen för 2012 angavs att en översyn av form- och designområdet inletts (prop. 2011/12:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.2.2). Översynen har bland annat innefattat att analy- sera hur form- och designfrågorna generellt kan uppmärksammas och tillgängliggöras i högre grad. Som ett led i detta har ingått att överväga om det finns nya former för samverkan och samordning av befintliga verksamheter inom form- och designområdet för att stärka effek- terna av de statliga insatserna.
Översynen är nu klar och underlag har in- hämtats genom ett drygt fyrtiotal intervjuer med centrala företrädare för
Frågor om design, form och arkitektur skär genom flera samhällsområden och närings- branscher och är därför svåra att avgränsa. Staten gör redan flera olika satsningar för att främja ut- vecklingen och förståelsen av design med olika utgångspunkter och gentemot skilda mål- grupper.
Arkitekturmuseet har sedan 2009 i uppgift att främja och förmedla kunskap om arkitekturens, formens och designens roll i samhället samt, sedan 2010, att fungera som mötesplats för form och design. För dessa uppdrag har Arkitektur- museets anslag tillförts ca 9 miljoner kronor. Översynen visar en tydlig bild av att museet hit- tills inte har uppnått förväntade resultat inom design- och formområdet. Bedömningen är att detta bland annat beror på att Arkitekturmuseets vidgade uppdrag varit otydligt formulerat, men även på vissa interna brister inom institutionen. Samtidigt kan det konstateras att verksamheten har utvecklats i en positiv riktning under det senaste året.
Med stöd av den genomförda översynen har regeringen för avsikt att förtydliga Arkitektur-
30
museets uppgift att vara mötesplats för såväl arkitektur som för design och form. Analysen visar på en tydlig efterfrågan och ett stort behov av en kraftfull statlig arena för att belysa vikten av design, form och arkitektur i människors liv och i ett framtida hållbart samhälle. För att ytterligare förtydliga det bredare område som myndigheten numera svarar för, avser regeringen att i samband med en instruktionsförändring ändra namnet på myndigheten.
Ett starkt skäl för att bevara uppdraget hos Arkitekturmuseet är den nära kopplingen mellan arkitektur och design. Det är områden som i olika grad berör formgivningsprocesser avseende den miljö och de föremål som ingår i människors vardagliga liv.
Mot bakgrund av sakområdets stora bredd är samarbetet med andra aktörer inom form- och designområdet centralt. Andra aktörer bör i högre grad inbjudas för aktiviteter som överens- stämmer med politikens målsättningar. För ut- ställningar bör det finnas en stor frihet och bredd utan en låsning till egna samlingar. Sam- lingar relaterade till form- och designområden finns i dag på så gott som samtliga kultur- institutioner, såväl centrala som regionala och lokala. Det finns därför inget behov av att myn- digheten har en egen samling inom design- området – dock är det betydelsefullt med god kännedom om övriga institutioners samlingar och att rörlighet och utlån mellan kultur- institutioner främjas.
En omfattande verksamhet inom form- och designområdet pågår runt om i landet genom regionala och lokala aktörer, vilket är av stor betydelse för de statliga målsättningarna. Det bör mot denna bakgrund vara en prioriterad uppgift för Arkitekturmuseet att bedriva sam- arbete och utbyte med dessa, både kring utställ- ningar och annan verksamhet.
Riksutställningar har sedan 2011 ett förändrat uppdrag med fokus på att såväl stödja utställ- ningsaktörer i Sverige som att främja kunskaps- utveckling, forskning, utveckling och omvärlds- bevakning inom utställningssektorn. Regeringen avser att ge Riksutställningar ett fördjupat upp- drag för att bidra till utvecklingen av en stark och angelägen nationell arena för arkitektur, form och design.
Översyn av hemslöjdsområdet
I takt med att kultursamverkansmodellen införs får Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) nya
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
förutsättningar för sin verksamhet. Fördelningen av statliga medel till länshemslöjdskonsulenter kommer huvudsakligen att ske inom ramen för modellen.
I enlighet med vad som aviserades i budget- propositionen för 2011 har därför en översyn genomförts av det framtida behovet av nationell samordning på hemslöjdsområdet samt av NFH:s verksamhet (Ds 2012:8). Promemorian har remitterats och förslagen bereds för när- varande inom Regeringskansliet.
Litteraturen och läsandet
Litteraturutredningen, som regeringen tillsatte 2011, ska analysera litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser, de litterära upp- hovsmännens villkor, bokmarknaden, tid- skriftsmarknaden och det internationella utbytet på litteraturområdet (dir. 2011:24). Uppdraget ska redovisas i september 2012. Kommittén ska lämna förslag på hur litteraturens ställning kan stärkas samt bl.a. bedöma och föreslå vilka stat- liga insatser som bör göras för att möta de ut- maningar som teknikutvecklingen för med sig. En målsättning ska vara att insatserna leder till ett ökat läsande och ett rikt utbud av kvalitets- litteratur.
I enlighet med förslag i utredningens del- rapport hösten 2011 har regeringen avsatt 3 miljoner kronor per år under perioden 2012– 2014 för försöksverksamhet med att stärka bokens ställning och mångfald på bok- marknaden.
Bibliotekslagen
En promemoria med ett förslag till ny bibliotekslag har utarbetats (Ds 2012:13). För- slaget innebär bl.a. att alla ska ha tillgång till biblioteksservice och att all utlåning av litteratur ska vara fri från avgifter. Dessutom föreslås att lagen görs teknikneutral så att den omfattar litteratur oavsett i vilket medium litteraturen publiceras. Vidare föreslås att särskilt priorite- rade grupper lyfts fram tydligare än i nu gällande lag. Promemorian har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till en ny bibliotekslag.
Biblioteksersättningen
Sedan den 12 september 1985 finns en överens- kommelse mellan regeringen och Sveriges för- fattarförbund, Föreningen Svenska Tecknare samt Svenska Fotografers förbund om rätt till förhandlingar om biblioteksersättningens grund-
31
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
belopp. Förhandlingar förs årligen mellan parterna. Kulturdepartementet och de litterära upphovsmännen har under 2011 enats om en tvåårig överenskommelse där biblioteks- ersättningens grundbelopp höjs med 2 öre 2012 till 1,35 kronor och med ytterligare 2 öre till 1,37 kronor 2013. För 2012 uppgår den totala biblio- teksersättningen till 134 163 000 kronor och för 2013 beräknas den totala ersättningen uppgå till 133 746 000 kronor. Medelsberäkningen utgår från den senast fastställda biblioteksstatistiken från 2009 respektive 2010.
Den ovan nämnda pågående Litteraturutred- ningen (dir. 2011:24) har bl.a. i uppdrag att över- väga om förhandlingsordningen fortfarande är tidsenlig eller om den kan ersättas med ett annat förfarande som ger de berörda grupperna insyn i för dem viktiga processer.
Statens insatser för lättläst
Regeringen har för avsikt att tillsätta en särskild utredare som ska se över statens stöd till lättläst nyhetsinformation och litteratur. Sedan Stiftel- sen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst bildades 1987 har medie- området utvecklats i snabb takt och kretsen av målgrupper för lättläst nyhetsinformation och litteratur har utvidgats.
Nytt namn för Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Regeringen gör bedömningen att Talboks- och punktskriftsbiblioteket ska byta namn till Myndigheten för tillgängliga medier. Det nya namnet speglar bättre den verksamhet myndig- heten bedriver och tydliggör att det är en statlig myndighet.
Kultur och hälsa
Forskning har påvisat ett positivt samband mellan deltagande i kulturella verksamheter och hälsa, de kulturellt aktiva har generellt sett bättre hälsa än genomsnittet av befolkningen.
Många äldre kan av olika skäl ha svårt att ta del av kulturutbudet och att själva få skapa. Att stödja äldre människor i att kunna leva ett aktivt och kulturellt rikt liv i ett socialt sammanhang ger positiva hälsoeffekter. Det bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Aktuell hjärnforskning visar också hur kulturell verksamhet påverkar hjärnans funktioner positivt. Erfarenheter från arbetet med att införa kultursamverkansmodellen visar att många landsting lyfter fram kultur och hälsa som ett prioriterat utvecklingsområde.
Statens kulturråd gavs i oktober 2011 i upp- drag att fördela särskilda medel för att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturupplevelser som eget skapande i gemenskap med andra. Bidraget syftar även till att främja en större systematik, ökad samverkan och höjd kvalitet inom det pågående utvecklingsarbetet med kulturinsatser inom äldreområdet.
Inom kommuner och landsting pågår konti- nuerligt ett arbete med kultur som komplement till mer traditionella vårdinsatser. Regeringen följer arbetet noga och anser att det är viktigt att samverkan mellan kulturpolitiken och andra om- råden bör fortsätta för att bidra till en positiv ut- veckling inom vård och omsorg.
Översyn av myndighets- och institutions- strukturen inom kulturområdet
Ett stort antal myndigheter och andra institu- tioner för vilka regeringen utfärdar styr- dokument är verksamma inom Kulturdeparte- mentets område. Många av dem står inför likartade utmaningar när det gäller stöd- funktioner som lokalförsörjning, administration, upphandling och
Flera utredningar har under senare år belyst frågor som relaterar till dessa utmaningar på kulturområdet, exempelvis i Museikoordina- torns betänkande Kraftsamling – museisam- verkan ger resultat (SOU 2009:15) och Kultur- utredningens betänkande (SOU 2009:16). I propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) bedömde regeringen att vissa effektiviseringar av den statliga myndighets- och institutions- strukturen på kulturområdet borde göras. Rege- ringen gav också de centrala museerna i uppdrag att utveckla samarbetet i museisektorn. Sedan propositionen antogs av riksdagen har bety- dande insatser gjorts för att öka samarbetet
32
mellan myndigheter och institutioner. Detalj- styrningen av myndigheterna har minskat till förmån för en mer strategisk styrning.
Regeringen har som ett led i att effektivisera den statliga administrationen och möjliggöra för samtliga statliga myndigheter att fokusera på sin kärnverksamhet inrättat Statens servicecenter, som tillhandahåller tjänster inom ekonomi- och löneadministration samt
Regeringens bedömning att det nu är motive- rat att närmare analysera frågan om hur myndig- hets- och institutionsstrukturen inom kultur- området kan effektiviseras. Därför bör en översyn av denna struktur inledas med målsätt- ningen att ytterligare förbättra förutsättningarna för strategisk styrning inom det kulturpolitiska området, liksom för en effektiv resurs- användning inte minst vad avser myndigheternas och institutionernas stödfunktioner. Det övergripande syftet är att därmed skapa bättre villkor för fokus på kärnuppgifterna.
Nytt pensionssystem för scenkonstområdet
Det nuvarande pensionssystemet på scen- konstområdet är inte anpassat till att det all- männa pensionssystemet har reformerats och att de fasta anställningarna vid institutionerna har minskat. Systemet är svårförutsägbart för både arbetsgivare och arbetstagare.
Betänkandet Nytt pensionssystem för den statsunderstödda scenkonsten (SOU 2009:50) har, vilket framgick av budgetpropositionen för 2012, remitterats och beretts i Regeringskansliet.
Riksdagen har som sin mening tillkännagett (bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:74) att rege- ringen inom ramen för den ordinarie budget- processen, gärna i budgetpropositionen för 2013, ska återkomma till riksdagen med besked om hur scenkonstpensionsfrågan kan och bör lösas på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt.
Regeringen anser att arbetsmarknadens parter bör ta över ansvaret för att genom kollektivavtal reglera pensionsvillkoren på scenkonstområdet. Beredning av att införa en sådan ordning pågår i Regeringskansliet. Regeringen anser att frågan ska lösas på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Film
Digitalisering av biografer
För att möta den snabba utvecklingstakten tidigarelägger regeringen den redan aviserade satsningen på digitalisering av biografer och av- sätter totalt 30 miljoner kronor under 2013 i stället för, som tidigare beräknats, 15 miljoner kronor under 2013 och 15 miljoner kronor under 2014.
Landets biografer går i snabb takt över till digital visning. SF Bio AB, den största biograf- kedjan, beräknas vara klar med sin digitalise- ringssatsning under 2012. Regeringens satsning på digitalisering av biografer om totalt 60 miljoner kronor inleddes 2011 och bidrar till att mindre biografer runt om i landet kan anpassas till den nya digitala tekniken. Detta är en förut- sättning för att dessa biografer ska kunna visa nyproducerade filmer och därmed fortsätta med sin verksamhet.
Ökad andel statliga medel i nytt filmavtal
I januari 2012 undertecknades en avsikts- förklaring om ett nytt filmavtal som avses träda i kraft den 1 januari 2013. Avtalet innebär ökade resurser till filmen genom att avtalsmedlen ökar med ca 30 miljoner kronor per år, varav statens del ökar med 15 miljoner kronor från 185 miljoner kronor till 200 miljoner kronor årligen. Merparten av dessa medel satsas på ett nytt stöd till dramaserier och en förstärkning av stöden till
Medier
Nästa tillståndsperiod för radio och tv i allmänhetens tjänst
Radio och tv i allmänhetens tjänst är betydelse- fullt för att ett allsidigt medieutbud ska komma alla till del. Den särskilda formen av finansiering genom radio- och
33
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
tillståndsperiod som inleds 2014 (Public service- kommittén). Kommitténs uppdrag har omfattat bl.a. frågor om utformningen av program- företagens uppdrag, samarbete och konkurrens, finansieringsformer och ekonomiska ramar, styrning, reglering och uppföljning samt distribution och digitalisering. Uppdraget redo- visades den 11 september 2012 (SOU 2012:59).
Riksdagen har i mars 2012 gett regeringen till känna att Sveriges Television AB (SVT) även fortsättningsvis ska ha möjlighet att sända attraktiva sportevenemang som förutsätter sponsring (bet. 2011/12:KrU4, rskr. 2011/12:167). Enligt riksdagen bör detta finnas med i beredningsprocessen inför en ny till- ståndsperiod för radio och tv i allmänhetens tjänst. Frågan har hanterats av Public service- kommittén, vars betänkande för närvarande be- reds i Regeringskansliet.
Myndigheten för radio och tv har haft i upp- drag att föreslå en lämplig nivå för täcknings- kravet i marknätet och, om det är motiverat, hur SVT genom andra distributionssätt ska nå minst 99,8 procent av den fast bofasta befolkningen. Uppdraget redovisades den 31 augusti 2012 (dnr Ku2012/1308).
Presstöd
Det nuvarande presstödssystemet är tidsbegrän- sat till 2016. Regeringen tillsatte under 2011 en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen (dir. 2011:112). Kommittén ska analysera behoven av stöd och andra kostnadseffektiva insatser utifrån betydelsen av mångfald på mediemarknaden och stödets påverkan på konkurrensen. Utifrån denna analys ska kommittén lämna förslag på hur ett framtida stödsystem kan utformas. En utgångspunkt är att ett sådant stöd ska vara öppet, proportionerligt och rättvist. Kommittén ska även analysera och bedöma hur ett framtida stöd ska administreras och vilken myndighets- struktur som är lämpligast. Uppdraget ska redo- visas slutligt senast den 31 augusti 2013. I ett delbetänkande som lämnas i september 2012 ska kommittén ta ställning till om stödet för dags- tidningar till nationella minoriteter bör för- stärkas i nuvarande presstödsförordning.
Radio- och
Radio- och
tillgång till Sveriges Televisions kanaler. Myndigheten för radio och tv redovisade i oktober 2011 en översyn av vidaresändnings- plikten (dnr Ku2011/1520). I rapporten görs bl.a. bedömningar när det gäller frågan om till- gänglighetstjänster för funktionshindrade, t.ex. textning, bör omfattas av vidaresändningsplikt respektive hur de upphovsrättsliga kostnader som är förenade med vidaresändningen bör för- delas. Myndighetens rapport har remitterats. De förslag och bedömningar som finns i rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen har i juni 2012 lämnat förslag om vissa ändringar i radio- och
Riksdagen har i maj 2012 gett regeringen till känna dels att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas, dels att regeringen bör genomföra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare genomförda lagändring som innebar en ökning av vissa tillåtna annonstider till tolv minuter (bet. 2011/12:KU16, rskr. 2011/12:224). Dessa frågor bereds för när- varande i Regeringskansliet.
Det är viktigt att det finns förutsättningar för konkurrens och valfrihet inom radio- och tv- området. Regeringen aviserade därför i propo- sitionen TV – tillgänglig för alla (prop. 2007/08:8) att den avsåg att ge Konkurrens- verket i uppdrag att i samverkan med dåvarande Radio- och
34
myndigheter har på eget initiativ påbörjat ett gemensamt arbete kring nämnda frågor och några uppdrag från regeringen är därför inte aktuella i nuläget.
Teknikutvecklingen på taltidningsområdet
Arbetet med att utforma statens framtida engagemang på taltidningsområdet är fortsatt angeläget. En promemoria med förslag om att införa en ny modell för den framtida taltidnings- verksamheten har remitterats (Ds 2012:12). Modellen utgår från en övergång till produktion med talsyntes och internetdistribution för samt- liga taltidningar.
Det nya taltidningssystemet innebär bety- dande förbättringar för användarna när det gäller möjligheten att ta del av tidningar. Taltidnings- prenumeranterna kommer att få tillgång till mer tidningsinnehåll i det nya systemet, i princip hela dagstidningen i stället för en 90 minuters inläst version. Vidare kommer det att finnas större flexibilitet för prenumeranterna när det gäller valet av utrustning och större möjlighet att till- godogöra sig taltidningen efter egna önskemål. Därtill skapas förutsättningar för samordning när det gäller talboks- och taltidningsverksam- heterna, eftersom mottagning kan ske med samma tekniska utrustning.
En förändring av den nuvarande taltidnings- verksamheten är nödvändig även utifrån andra aspekter. De höga produktionskostnaderna innebär bl.a. att möjligheten för taltidnings- nämnden inom Talboks- och punktskrifts- biblioteket att, inom ramen för nuvarande anslagsnivå, medge stöd till start av fler tal- tidningar än dagens ca 100 är mycket begränsad.
Införandet av ett nytt system för produktion och distribution av taltidningar innebär sam- mantaget att verksamheten som sådan kan ut- vecklas till att öka valfriheten för taltidnings- prenumeranterna både vad avser omfattningen av taltidningen och urvalet av tidningar. Fler användare än i dag kan få tillgång till tal- tidningarna och på så sätt kan verksamheten bli mer intressant för dagstidningsföretagen och andra aktörer på området. Ett nytt taltidnings- system innebär också att de statliga medel som anslås för verksamheten kan minska samt använ- das på ett mer effektivt sätt (se vidare i avsnitt 13.6).
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Idrott
Idrottslyftet
Folkhälsomålen ska vara det centrala i fördel- ningen av Idrottslyftets medel. Satsningen bör ha en mycket nära koppling till skolans arbete för att främja fysisk aktivitet och goda motions- vanor. Satsningen bör även stödja andra typer av motionsaktiviteter än idrott, t.ex. genom sam- verkan med friluftsorganisationer och syfta till att nå fler barn och ungdomar, särskilt flickor och barn med utländsk bakgrund.
Uppföljning av statens stöd till idrotten
Centrum för idrottsforskning (CIF) vid Gym- nastik- och idrottshögskolan fick i december 2011 regeringens uppdrag att under 2012 genomföra en fördjupad analys av vad som kännetecknar en bra föreningsdriven idrotts- verksamhet som får barn och ungdomar att vilja fortsätta idrotta. CIF ska peka på goda exempel samt belysa metoder och arbetssätt inom olika idrotter där barns och ungdomars bästa tillgodo- ses. CIF ska även göra en studie av hur olika idrottsmiljöer påverkar barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Särskild upp- märksamhet ska ägnas barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. CIF ska slutligen bedöma om någon del av statsbidraget går till idrottsverksamhet som inte ser till barnets bästa och är tillgänglig för alla i enlighet med barn- konventionen. Uppdraget kommer att redovisas senast den 15 maj 2013.
CIF har sedan 2010 regeringens uppdrag att genomföra en regelbunden och långsiktig upp- följning av statens idrottsstöd utifrån ett antal indikatorer samt utföra fördjupade analyser inom av regeringen beslutade områden. De resultat som CIF redovisar ger förbättrade möj- ligheter att bedöma om syftena med stats- bidraget uppfylls samt ger idrottsrörelsen viktig information om sin verksamhet.
Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang
Regeringens särskilde utredare (nationell sam- ordnare) med uppdrag att motverka brotts- lighet i samband med idrottsarrangemang (dir. 2011:22) fortsätter sitt arbete för att stärka samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, klargöra ansvarsfördelningen dem emellan samt verka för en likformig modell för informationsutbyte. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2013.
35
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Fler internationella idrottsevenemang till Sverige
Sverige har under senare år bland annat till- delats värdskapet för
I Centrum för idrottsevenemang samlas kunskap om metoder och tillvägagångssätt för att få internationella idrottsevenemang till Sverige. Centrumet ska bistå idrottens organi- sationer främst inför och under en kandidatur för att få internationella evenemang till Sverige. Regeringen anser att den samlade kunskap och erfarenhet som finns bör användas för att skapa bättre förutsättningar för att framgångsrikt få fler internationella idrottsevenemang till Sverige.
Nationella insatser mot dopning
I januari 2011 lämnades betänkandet Anti- dopning Sverige. En ny väg för arbetet mot dopning (SOU 2011:10). I betänkandet före- slås att en nationell antidopningsorganisation bildas. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Internationellt samarbete
Regeringens arbete i internationella samman- hang utgår från de kulturpolitiska målen. Kulturpolitiken ska främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.
Sverige har kulturråd stationerade vid ambassaderna i Belgrad, Berlin, London, Moskva, Peking och Washington samt vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel. De utsända kulturråden har en fortsatt viktig roll som länk i kultursamarbetet mellan Sverige och stationeringsländerna liksom i det integrerade Sverigefrämjandet i utlandet.
I
under våren bl.a. resulterat i en jämnare balans mellan kulturens egenvärde och dess ekono- miska och andra mervärden i samhället. Därut- över har ett helt nytt perspektiv på barn och unga införts i förslaget. Detta är frågor som regeringen drivit starkt och som även kommer att vara prioriterade i de fortsatta förhand- lingarna.
Internationellt samarbete på kulturområdet
Inom Unesco fortsätter regeringens engagemang i arbetet med Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv. Efter Sveriges uppdrag som ledamot i Unescos världsarvs- kommitté
Arbetet med Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet utvecklas vidare bl.a. genom det uppdrag som regeringen gav Institutet för språk och folkminnen (ISOF) i samband med ratificeringen av konventionen i början av 2011. ISOF utvecklar arbetet med tillämpningen av konventionen i samverkan med andra berörda aktörer. ISOF ska redovisa en slutrapport gällande uppdraget den 15 februari 2014.
Uppdraget till Statens kulturråd att som sam- ordnande myndighet utveckla arbetet med att tillämpa Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar i Sverige är en lämplig utgångspunkt för fortsatt arbete med denna konvention. Att Statens kulturråd representerar Sverige i regerings- kommittén för konventionen under perioden
Avseende arbetet med kulturens roll inom biståndspolitiken konstateras att regeringen har en höjd ambition för biståndet inriktat på stöd till demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter inom ramen för befintliga strategier. På kultur- och medieområdet innebär det en
36
fortsatt utveckling av formerna för samarbete på myndighetsnivå (se också avsnittet ovan Kulturen i biståndet och stöd till fristads- författare).
Sverige innehar ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet 2013. Det svenska ord- förandeskapsprogrammet kopplas samman med strategin för nordiskt kultursamarbete 2013– 2020 i syfte att främja kontinuitet i det nordiska samarbetet. Sverige kommer att fortsätta driva arbetet med att instifta ett nordiskt barn- och ungdomslitteraturpris i motsvarande form som övriga Nordiska rådspriser med sikte på en första prisutdelning under 2013.
Ett unikt tillfälle för främjande av nordisk kultur och ömsesidigt kulturutbyte kommer att ges under det svenska ordförandeskapet 2013 när Kennedy Center i Washington anordnar en nordisk kulturfestival – Nordic Cool – under en månad med början den 19 februari. Sverige är som ordförandeland samordnare för särskilda aktiviteter i samband med festivalen
Internationellt samarbete på medieområdet
I maj 2012 presenterade Europeiska kom- missionen sitt meddelande om en europeisk strategi för ett bättre internet för barn. Det cypriotiska ordförandeskapet har aviserat att det under hösten 2012 kommer att föreslås rådslut- satser i frågan. Kommissionen konstaterar att medlemsstaterna gör allt större ansträngningar för att ta itu med digitala utmaningar, men att de insatser som vidtas inte räcker. Kommissionen bedömer det nödvändigt att utveckla en strategi för att uppfylla barns särskilda behov på internet och samtidigt garantera säkerheten för barn på internet.
Regeringen välkomnar till stora delar kom- missionens förslag till en samlad europeisk strategi för ett bättre internet för barn. Rege- ringen anser, i likhet med kommissionen, att internet kan ge barn många olika möjligheter till att leka, lära, vara kreativa och innovativa samt kommunicera.
Internationellt samarbete på idrottsområdet
I Europeiska kommissionens förslag till EU:s fleråriga budgetram för perioden
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
syftar bl.a. till att stödja insatser för att utveckla idrottens europeiska dimension. Regeringen är generellt positiv till de delar av Erasmus för alla som berör allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdom, men anser att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet.
Det är viktigt att varje enskilt förslag på det idrottspolitiska området bedöms utifrån subsi- diaritetsprincipen och principen om en fri och självständig idrottsrörelse. Regeringen avser därför att fortsatt verka för att åtgärderna begränsas till sådant som ger tydliga mervärden på
Inom ramen för Europarådet har en process för framtagandet av en eventuell internationell konvention mot uppgjorda matcher inom idrotten initierats. Frågan har aktualiserats med anledning av uppmärksammade spelskandaler inom främst europeisk fotboll. Regeringen för- ordar att berörda aktörer tar ansvar för sina verk- samheter samt samarbetar sinsemellan och med rättsvårdande myndigheter.
37
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2.3Utgiftsutveckling
Tabell 2.2 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Kulturområdesövergripande verksamhet |
1 711 |
1 739 |
1 700 |
1 810 |
1 837 |
1 809 |
1 850 |
Teater, dans och musik |
1 229 |
1 245 |
1 241 |
1 252 |
1 266 |
1 283 |
1 301 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Litteraturen, läsandet och språket |
279 |
280 |
279 |
282 |
283 |
286 |
289 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bildkonst, arkitektur, form och design |
79 |
81 |
80 |
81 |
81 |
81 |
82 |
Kulturskaparnas villkor |
343 |
350 |
343 |
350 |
354 |
357 |
364 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arkiv |
344 |
346 |
353 |
350 |
357 |
363 |
371 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kulturmiljö |
921 |
925 |
915 |
927 |
931 |
935 |
940 |
Museer och utställningar |
1 286 |
1 325 |
1 315 |
1 360 |
1 380 |
1 403 |
1 431 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Trossamfund |
55 |
67 |
65 |
82 |
82 |
82 |
83 |
Film |
302 |
303 |
303 |
317 |
317 |
302 |
287 |
Medier |
166 |
155 |
152 |
154 |
126 |
141 |
157 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ungdomspolitik |
280 |
283 |
276 |
282 |
283 |
284 |
284 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Politik för det civila samhället |
1 582 |
1 831 |
1 830 |
1 831 |
1 831 |
1 832 |
1 832 |
Folkbildning |
3 292 |
3 323 |
3 323 |
3 564 |
3 601 |
3 590 |
3 653 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillsyn över spelmarknaden |
44 |
47 |
46 |
47 |
48 |
49 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Äldreanslag |
37 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Totalt för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
och fritid |
11 952 |
12 300 |
12 221 |
12 689 |
12 777 |
12 796 |
12 973 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.3 Härledning av ramnivån
Miljoner kronor
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Tabell 2.4 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
2013
Anvisat 2012 1 |
12 300 |
12 300 |
12 300 |
12 300 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
67 |
196 |
339 |
512 |
Beslut |
153 |
122 |
||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
råden |
162 |
164 |
182 |
185 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
8 |
|||
Ny ramnivå |
12 689 |
12 777 |
12 796 |
12 973 |
Transfereringar 1 |
9 778 |
Verksamhetskostnader 2 |
2 889 |
Investeringar 3 |
22 |
Summa ramnivå |
12 689 |
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2011 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
38
2.4Skatteutgifter
Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 17 redovisas i huvudsak på bud- getens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig be- skattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skatte- lättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex.
Tabell 2.5 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto1
Miljoner kronor
|
Prognos 2012 |
Prognos 2013 |
Bidrag till Tekniska museet och |
50 |
50 |
Svenska Filminstitutet |
|
|
Försäljning av konstverk <300 000 |
– |
– |
kr/år |
|
|
|
|
|
Allmänna nyhetstidningar och |
1 920 |
2 050 |
tidskrifter |
|
|
|
|
|
Böcker och broschyrer |
900 |
960 |
Entréavgiftsbelagda kulturella |
1 310 |
1 400 |
föreställningar2 |
|
|
Kommersiell idrott |
3 270 |
3 610 |
|
|
|
Upphovsrätter3 |
400 |
420 |
Entré djurparker |
80 |
80 |
Försäljning av konstverk >300 000 |
20 |
20 |
kr/år |
|
|
|
|
|
Ersättning till idrottsutövare |
– |
– |
|
|
|
Omsättning i ideella föreningar |
190 |
200 |
|
|
|
Skattereduktion för gåvor till ideell |
260 |
260 |
verksamhet |
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 17 |
8 400 |
9 050 |
1Ett
2Biografföreställningar var tidigare särredovisade men redovisas nu i enlighet med mervärdesskattelagen under samma post som entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar.
3Basen för upphovsrätter har uppdaterats med ny statistik över försäljningen av upphovsrätter.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet (16 kap. 10 § inkomstskatte- lagen, IL) och Svenska Filminstitutet (16 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
Försäljning av konstverk <300 000 kr/år
Vid försäljning av konstverk för under 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § mervärdes- skattelagen (ML) försäljningsbeloppet undan- taget från mervärdesskatt under förutsättning att upphovsmannen eller dennes dödsbo vid försälj- ningen äger konstverket. Undantaget ger upp- hov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
Allmänna nyhetstidningar och tidskrifter
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller även radiotidningar för syn- skadade och andra varor som gör skrift tillgäng- lig för läshandikappade. Den nedsatta skatte- satsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
Böcker och broschyrer
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta gäller även bilderböcker, ritböcker och målar- böcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mer- värdesskatt.
Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter,
Kommersiell idrott
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avse- ende mervärdesskatt.
Upphovsrätter
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen
39
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller konst- närliga verk. Nedsättningen gäller inte för upp- låtelse eller överlåtelse av fotografier, reklam- produkter, system och program för automatisk databehandling eller film eller liknande upp- tagning av information. Den nedsatta skatte- satsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
Entré till djurparker
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i djur- parker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
Försäljning av konstverk >300 000 kr/år
Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för försälj- ning av konstverk för 300 000 kronor per år eller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om konstverket vid försäljningen ägs av upphovs- mannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift av- seende mervärdesskatt.
Ersättning till idrottsutövare
Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och som under året inte överstiger ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen undan- tagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.
Omsättning i ideella föreningar
Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- samhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mer- värdesskatt.
Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet
Fysiska personer som ger gåvor till vissa stiftel- ser, ideella föreningar och registrerade tros- samfund som godkänts av Skatteverket kan få en skattereduktion motsvarande 25 procent av gåvans värde som dras av mot slutgiltig skatt. Gåvounderlaget som berättigar till skatte- reduktion får uppgå till högst 6 000 kronor per person och år, vilket innebär att skatte- reduktionen får uppgå till högst 1 500 kronor per person och år. Bestämmelserna om skatte- reduktion för gåvor till godkända gåvomottagare finns intagna i lagen (2011:1269) om god- kännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva och i förordningen (2011:1295) om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva samt i 67 kap.
40
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
3 Kulturområdesövergripande verksamhet
3.1Omfattning
Avsnittet omfattar myndigheterna Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys samt bidrag till kulturområdesövergripande ändamål. I det innefattas bidrag till regional kulturverksamhet, Skapande skola, bidrag till
3.2Utgiftsutveckling
allmänkulturella ändamål, utvecklingsverksam- het och internationellt kulturutbyte, forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet samt stöd till
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Kulturområdesövergripande verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
1:1 Statens kulturråd |
46 |
48 |
48 |
50 |
46 |
47 |
48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling |
212 |
205 |
199 |
245 |
252 |
213 |
217 |
|
|||||||
samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 Skapande skola |
153 |
152 |
148 |
169 |
173 |
177 |
181 |
|
|||||||
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur- |
36 |
36 |
36 |
36 |
37 |
38 |
38 |
|
|||||||
området |
|
|
|
|
|
|
|
1:5 Stöd till |
15 |
10 |
13 |
10 |
10 |
10 |
10 |
|
|||||||
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 239 |
1 278 |
1 246 |
1 286 |
1 309 |
1 312 |
1 343 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 Myndigheten för kulturanalys |
9 |
9 |
9 |
14 |
12 |
12 |
12 |
Summa kulturområdesövergripande verksamhet |
1 711 |
1 739 |
1 700 |
1 810 |
1 837 |
1 809 |
1 850 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
41
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
3.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i de mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen lyder: Kulturpolitiken ska vara en dynamisk, ut- manande och obunden kraft med yttrande- friheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets ut- veckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
-verksamhet vid Kulturbryggan,
-den regionala fördelningen av statens bidragsgivning.
Bedömningen utgår vidare från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla de berörda verksamheterna. Statens kulturråds resultat redovisas dels nedan, dels under de av- snitt där anslagen redovisas.
3.4.1Barn- och ungdomskultur
-främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
-främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
-främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
-främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
-särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
3.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultatet för kulturområdes- övergripande verksamhet utgår från:
-insatser för att öka barns och ungas rätt till kultur, däribland bidrag till barn- och ung- domsverksamhet och Skapande skola,
-insatser i syfte att åstadkomma ett ökat regionalt inflytande och ansvar genom kultursamverkansmodellen,
-övergripande internationell verksamhet och samarbete,
-insatser för att främja kulturella och kreativa näringar,
-insatser för utvärdering av kulturpolitiken,
-insatser för forskning inom kulturområdet,
-insatser inom området kultur och hälsa,
Resultat
Inledning
Regeringens mål för statens stöd till barn- och ungdomskultur är att öka barns och ungdomars möjligheter att delta i det kulturella livet och att själva få skapa och uttrycka sig. I de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen beslutade om 2009 anges att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas. Dessa mål är sty- rande för den statliga kulturpolitiken, men ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (Barn- konventionen) som bl.a. erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
Under de senaste tio åren har det offentliga stödet till barn- och ungdomskultur ökat; från 3,5 miljarder kronor 1998 till 5,5 miljarder kronor 2008 (Kulturen i siffror 2010:1, Statens kulturråd). Uppgifterna är dock ungefärliga och ska tolkas med viss försiktighet. Kommunerna är de största offentliga bidragsgivarna med nästan 4 miljarder kronor. Merparten av dessa medel går till musik- och kulturskolor och till bibliotekens låneverksamhet gentemot barn och unga. Landstingen står för ca 400 miljoner kronor. Staten står för ca en miljard kronor.
Statens kulturråd har ett särskilt utvecklings- ansvar för barn- och ungdomskulturverksamhet i hela landet, bl.a. genom sin bidragsfördelande roll. Myndigheten avser att utforma en ny stra- tegi för området under 2012. För att öka kunskapen och den nationella samordningen inom detta kunskapsfält gav regeringen Statens
-insatser när det gäller jämställdhet samt till- kulturråd i uppdrag att etablera en nationell
gänglighet för personer med funktionsned- sättning,
-insatser för det civila samhället,
webbplats om barn- och ungdomskultur. Under 2012 publicerade Kulturrådet webbplatsen Bolla. På webbplatsen visas bl.a. goda exempel, aktuali-
42
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
teter och information som i första hand riktas till vuxna som arbetar med barn- och ungdoms- kultur. Kulturrådet har även i uppdrag att årligen genomföra en konferens med utgångspunkt i barns och ungas rätt till kultur.
Myndigheten för kulturanalys, som bildades under 2011, gör i rapporten Kulturanalys 2012 en bedömning av medierapporteringen om sats- ningen Skapande skola. Under 2012 kommer myndigheten att låta göra en extern utvärdering av satsningen.
Av den nya läroplanen för grundskolan, för- skoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) följer att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. De intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna ska uppmärksammas i skolarbetet. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. För- måga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.
Statlig finansiering
Statens bidrag till barn- och ungdomsverksam- het uppskattas till ca 1 miljard kronor (Kulturen i siffror 2010:1). I detta belopp ingår bidrag till de centrala museerna, nationalscenerna och övriga statliga kulturmyndigheter och institu- tioner, stöd till regionala
Statens kulturråds preliminära uppföljning för 2011visar att andelen verksamheter för barn och unga upp till 18 år inom kultursamverkans- modellen uppgick till cirka 54 procent.
Skapande skola
I syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet, och på så vis främja alla barns rätt till kultur och eget skapande, inrättade regeringen 2008 Skapande skola. Satsningen har successivt utvidgats och omfattar sedan 2011 hela grundskolan, dvs. års- kurs
som alla landets kommuner har ansökt om bidraget minst en gång.
Kulturrådets uppföljning av bidraget (Skapande skola – en nulägesanalys, Kulturrådets skriftserie 2012:2) visar att 2 174 skolor och sammanlagt 280 000 elever i årskurs
Tabell 3.2 Skapande skola
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
Anslag (mnkr) |
55 |
56 |
112 |
150 |
151 |
|
|
|
|
|
|
Antal ansökningar1 |
315 |
287 |
397 |
380 |
430 |
- varav kommuner |
222 |
189 |
245 |
250 |
262 |
- varav stadsdelar |
24 |
22 |
27 |
20 |
18 |
|
|
|
|
|
|
- varav friskolor/statliga |
59/0 |
74/2 |
122/2 |
110/2 |
144/2 |
Antal elever (tusental) |
236 |
200 |
400 |
605 |
615 |
1 Kommuner och stadsdelar kan söka var för sig varför antalet ansökningar inte summerar.
Vid 2012 års fördelning av Skapande skola- bidraget fördelade Statens kulturråd 156 miljoner kronor till 252 kommuner och 126 fri- stående skolor. Preliminärt berörs drygt 615 000 elever spridda över landets samtliga län i grund- skolans årskurs
Barnperspektiv hos nationella kulturinstitutioner
Sedan 2007 ska de statligt finansierade kultur- institutionerna integrera ett barnperspektiv i sina verksamheter. För att ytterligare stärka detta arbete gavs dessa institutioner i uppdrag att under 2011 utforma strategier för sin barn- och ungdomsverksamhet. De redovisade strategierna visar bl.a. att de kulturpolitiska målen och Barn- konventionen används som grund för verksam- heten. Former för ungas inflytande och delaktig- het i verksamheterna beskrivs liksom ansvariga parter för uppföljning och genomförande. Hur strategierna tillämpas i verksamheterna kommer
43
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
årligen att följas upp i dialog med institutio- nerna.
I Riksteaterns arbete med barn och unga finns ett tydligt barnperspektiv där flera produktioner har tagits fram i samverkan utifrån barns och ungas berättelser.
Kulturarvet, inte minst det som museerna för- valtar och beskriver, spelar en väsentlig roll för barns och ungas utveckling och lärande. Muse- erna erbjuder bl.a. pedagogiska upplevelser för barn och unga såväl inom ramen för det formella lärandet i förskola, grundskola och gymnasiet, som för att tillsammans med vuxna eller på egen hand besöka museerna.
År 2007 beslutade regeringen om fritt inträde för barn och unga upp till 19 år till alla utställ- ningar vid statliga museer. Antalet barn- och ungdomsbesök på de statliga museerna ökade med ca 7 procent mellan 2010 och 2011. Högst andel barn och unga under 19 år hade Natur- historiska riksmuseet med 55 procent samt Musik- och teatermuseet med 49 procent. De centrala statliga museerna avsätter 3 procent av sin personal för verksamheter som direkt rör barn och unga, vilket är betydligt lägre än de 7 procent som regionala museer i genomsnitt av- sätter.
Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i uppdrag att prioritera verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar. Det gäller det statliga stödet till regionala filmcentrum, men även t.ex. att en viss del av filmavtalets produktionsstöd ska användas för att stödja barn- och ungdomsfilm. Därutöver fördelas stöd till film i skolan som 2011 uppgick till drygt 1,8 miljoner kronor riktat till film- pedagogiska projekt i 25 kommuner. Stödet syftar till att långsiktigt bygga upp skolornas kompetens och arbete med film och rörlig bild.
Barns och ungas läsning
Flera undersökningar, däribland den internatio- nella
Färdigheter i läsning är grundläggande för att kunna tillgodogöra sig kunskap. Det är dessuto- m betydelsefullt för barns språkutveckling och intresse för litteratur. Regeringen har därför under
der kronor avsatts för ändamålet under utgifts- område 16 Utbildning och forskning. Syftet är att stärka elevernas basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna.
Statens bidrag till inköp av barn- och ung- domslitteratur på folk- och skolbiblioteken ger, i kombination med bidraget till läsfrämjande, möjligheter till ett mer mångfacetterat arbete. Under 2011 fördelades 21 procent av de olika formerna av litteraturstöd till barn och unga. Sedan 2006 har statens bidrag till läsfrämjande insatser fördubblats och uppgick 2011 till 13 miljoner kronor. Under 2011 fördelade Statens kulturråd 10,5 miljoner kronor i läsfrämjande bidrag och utsåg tillsammans med Författar- centrum en särskild läsambassadör med uppdrag att främja barns och ungas läsning. Den under 2011 tillsatta litteraturutredningen har bl.a. fått i uppgift att analysera och föreslå hur barns och ungas intresse för läsning, eget skrivande och litteratur kan stärkas (dir. 2011:24).
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA), som under 2012 firar
Barnperspektiv hos regionala institutioner och fri scenkonst
Regionala scenkonst- och musikinstitutioner ger föreställningar och konserter både i egna lokaler och genom turnéer. En betydande del av statens bidrag till dessa verksamheter, ca 37 procent, riktas mot barn och unga och uppgick 2011 till ca 180 miljoner kronor (exklusive de fem län som ingick i kultursamverkansmodellen 2011).
Tabell 3.3 Kulturrådets bidrag till barn och unga
Tusental kronor
|
2010 |
2011 |
Teater, dans och musik |
385 532 |
183 719 |
Litteratur, bibliotek, tidskrifter |
65 043 |
55 560 |
Bild, form, museer, utställningar |
46 100 |
36 750 |
|
|
|
Kulturområdesövergripande |
111 548 |
156 796 |
|
|
|
Totalt |
608 223 |
432 825 |
I tabell 3.3. ovan ingår inte de medel som 2011 fördelades till de fem län som ingick i kultur- samverkansmodellen.
Drygt 50 procent av bidraget till fria teater- grupper avsåg 2011 projekt och verksamheter som riktade sig till den unga publiken. Den fria scenkonsten tar ett stort ansvar för den unga publiken i hela landet.
44
Inom det fria musiklivet var andelen konserter riktade till de yngre målgrupperna ca 13 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter jäm- fört med 2010.
Av det totala statliga stödet till regionala museer fördelades 26 procent till verksamheter riktade till barn och unga. I genomsnitt berör 30 procent av museernas verksamhet barn och unga i form av insatser inom skolans ram och särskilda pedagogiska program på fritiden. Ungefär 7 procent av personalen arbetade med inriktning mot barn och ungdomar under 2010, en siffra som varit relativt konstant de senaste tio åren.
Skyddet för barn och unga mot skadlig medie- påverkan
Barn och unga är aktiva dator- och internet- användare och en av de tydligaste trenderna är att användningen har gått ner i åldrarna. Siffror från 2010 visar att två av tre förskolebarn
Den 1 januari 2011 bildades myndigheten Statens medieråd med uppdraget att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas medie- situation. Statens medieråd ska också fastställa åldersgränser för film som är avsedd att visas för barn under 15 år. Mediekunnighet är myndig- hetens främsta medel för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. Under 2011 har myndigheten prioriterat yngre barn och tagit fram ett pedagogiskt paket om källkritik och mediekunnighet (Nosa på nätet) för för- skola och lågstadiet och en lärarhandledning (Expert på nätet) utifrån den nya läroplanen (Lgr 11). Statens medieråd avser även att ta fram undervisningsmaterial om källkritik och medie- analys för högstadiet och gymnasiet under 2013.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Analys och slutsatser
De statliga och regionala kulturinstitutionerna bedriver ett varierat och brett arbete för barn och unga med utgångspunkt bl.a. i de nationella kulturpolitiska målen och i enlighet med de mål, riktlinjer och återrapporteringskrav som formul- eras i bl.a. regleringsbrev. Det uppdrag som de statliga kulturinstitutionerna fått om att utforma strategier för sin barn- och ungdomsverksamhet ger goda möjligheter att synliggöra insatser inom området och genomföra ett mer systematiskt utvecklingsarbete.
I syfte att bistå regeringen med underlag och rekommendationer som kan ligga till grund för utveckling och omprövning av kulturpolitiken bildades Myndigheten för kulturanalys under 2011. Kommande rapporter och analyser från myndigheten om barn- och ungdomskultur kommer att öka kunskapen inom området. Kultursamverkansmodellen (se avsnitt 3.4.2) bör ge nya möjligheter till dialog och uppföljning om det arbete inom kulturområdet som riktas till barn och unga. Det kommer även att vara möj- ligt att se vilka insatser som vänder sig till ung- domar och unga vuxna i åldrarna
Att så gott som alla landets kommuner har ansökt om medel från regeringens satsning Skapande skola minst en gång visar att förutsätt- ningarna för barns och ungas tillgång till pro- fessionell kultur och till eget skapande har för- bättrats. Det tydliggörs även av det stora antal barn och unga i hela landet som omfattades av årets bidragsbeslut. De positiva reaktioner som satsningen fått hos skolans huvudmän och hos berörda kulturaktörer visar på satsningens goda utfall. Nätverk har etablerats mellan skola och kulturliv liksom nya strukturer för samverkan mellan berörda förvaltningar, vilket bidrar till att det ömsesidiga utbytet mellan skola och kultur- liv förankras långsiktigt. Kravet på handlings- planer har inneburit att ett mer målinriktat och strategiskt arbete genomförs än tidigare. De positiva beskrivningar som lärare och elever gör av sina erfarenheter av satsningen visar att Skapande skola inte bara har positiva effekter för eleverna utan även för lärandet och för skolan generellt.
Varierade och angelägna insatser har även genomförts inom medieområdet för att skapa säkrare miljöer på nätet för barn och unga att vistas i och för att ta vara på och öka barns och ungas mediekompetens.
45
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
3.4.2Kultursamverkansmodellen – kulturen närmare medborgarna
Resultat
Från och med 2011 infördes kultursamverkans modellen i fem län; Skåne, Västra Götaland, Halland, Norrbotten och Gotland. Ett syfte med modellen är att föra besluten om kulturen när- mare medborgarna samt att ge ökat genomslag för regionala prioriteringar och variationer. Huvudsyftet är att modellen i ökad grad ska bi- dra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen.
För att kunna ingå i modellen gäller att lands- tinget i respektive län, i samverkan med länets kommuner, ska ha tagit fram en regional kultur- plan. Dialog om planens innehåll ska även ske med det civila samhället och de professionella kulturskaparna.
Det är Statens kulturråd som ansvarar för beslut om statens länsvisa bidrag till regionala kulturverksamheter.
I och med att landstingen övertar ansvaret för att fördela det statliga stödet till regionala kulturverksamheter i länen uppstår en större flexibilitet och frihet för landstingen, eftersom regeringen inte längre pekar ut vilka verksam- heter som ska få del av statens bidrag.
Från och med 2012 inträdde ytterligare elva län i modellen, vilket innebär att modellen om- fattar totalt 16 län. Från och med 2013 avser ytterligare fyra län att tillträda modellen.
Kulturrådet utfärdade 2012, efter dialog med landstingen och samverkansrådet, föreskrifter för hur den kvantitativa uppföljningen av modellen ska göras. Arbetet med den kvalitativa uppföljningen fortsätter under 2012.
Uppföljning av modellen – utfall 2011
De fem första länen i modellen tilldelades 2011 bidrag på totalt ca 552 miljoner kronor, vilket motsvarade 45 procent av Kulturrådets totala bidragsgivning till regionala kulturverksamheter. Bidragsgivningen baserade sig på 2010 års för- delning. Skåne fick därutöver ett tillskott på 1 miljon kronor som användes till arbete inom bild och form. Halland tilldelades en förstärkning på 700 000 kronor som användes till en dans- satsning.
Enligt Kulturrådets preliminära kvantitativa uppföljning av de fem första länen fördelade landstingen och Gotlands kommun det statliga
stödet till de sju utpekade konst- och kultur- områdena enligt tabell 3.4. nedan.
Tabell 3.4 Landstingens fördelning av kultursamverkans- modellens medel 2011
Professionell |
81,8 % |
|
|
Museiverksamhet |
13,3 % |
|
|
Konst- och kulturfrämjande verksamhet |
0,6 % |
Biblioteksverksamhet |
2,0 % |
|
|
Filmkulturell verksamhet |
1,0 % |
Främjande av hemslöjd |
0,9 % |
|
|
Regional enskild arkivverksamhet |
0,4 % |
|
|
Summa |
100 % |
|
|
Statens kulturråds uppföljning omfattar även de totala regionala intäkterna inom ramen för modellen. De totala intäkterna omfattar regional och lokal medfinansiering,
Till de fem första länen fördelades 2011 även ca 14 miljoner kronor i utvecklingsbidrag. Mer- parten, 7,6 miljoner kronor, tilldelades scen- konstområdet, 4,5 miljoner kronor tilldelades museirelaterade projekt, ca 500 000 kronor till- delades konstområdesövergripande projekt och 1,4 miljoner kronor gick till biblioteksrelaterad verksamhet.
Utfall 2012
Från och med 2012 ingår ytterligare elva län i modellen. Därmed omfattas 16 län och 75 procent av de bidragsmedel som Kulturrådet tidigare fördelade direkt till institutionerna. Totalt fördelades ca 960 miljoner kronor till de 16 länen 2012.
Under 2012 har 30 miljoner kronor fördelats i utvecklingsbidrag till regionala verksamheter både inom och utanför modellen. Cirka 25,5 miljoner kronor fördelades till projekt i de län som ingår i modellen. Kulturrådet prioriterade verksamheter som beaktar de nationella kultur- politiska målen om kvalitet, konstnärlig för- nyelse och tillgänglighet samt projekt som främjar interregionalt eller internationellt sam- arbete.
46
Svensk biblioteksförening har 2012 presente- rat en kartläggning av hur bibliotekens intressen tagits tillvara i de fem första länens kulturplaner. I rapporten Verka samman framgår att de biblioteksfrågor som tagits upp i kulturplanerna i stort motsvarar statens krav. I rapporten fram- hålls även kompetensutveckling som ett viktigt område. Vidare framgår att det finns stora för- väntningar på ett gott samarbete mellan Statens Kulturråd och Kungl. biblioteket som drivkraft för en bra samverkan på lokal och regional nivå.
Utvärdering av modellen
Effekterna av, formerna för och införandet av kultursamverkansmodellen har utvärderats av Myndigheten för kulturanalys. Rapporten Kultursamverkansmodellen – en första utvärde- ring (2012:1) visar bl.a. att modellen har bidragit till att sätta kulturen högre på den politiska agendan runt om i regionerna.
De regionala kulturplanerna som tagits fram omfattar ofta länens hela kulturområde och inte endast de områden som det statliga stödet kan tilldelas. Vidare framgår det att berörda aktörer har fått ökad kunskap om varandras verksam- heter och att deras intressen synliggjorts.
De första fördelningarna av bidrag som gjorts av landstingen uppvisar inga större förändringar vad gäller vilka bidragsmottagare som tilldelas stöd jämfört med innan kultursamverkans- modellen infördes. Huvuddelen av medlen i de första fem länen avser bidrag till scenkonst- området. Andelen varierade från ca 61 procent i Hallands län till 87 procent i Västra Götalands län. Genomsnittet bland övriga län utanför modellen låg på ca 77 procent.
Utvärderingen lyfter även fram behovet av att tydliggöra former och syfte med dialogen med det civila samhället och de professionella kultur- skaparna. Detta framhålls vara en pedagogisk uppgift för både staten och regionerna.
Analys och slutsatser
Kultursamverkansmodellen har nu fått genom- slag i merparten av landet. Modellen bidrar till att skapa strategiska arenor för samtal om kulturens roll och värde. Utvärderingen visar att modellen därmed har bidragit till att kulturens betydelse och potential fått ökad tydlighet i länen, bland såväl kulturskapare och besluts-
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
fattare som bland medborgarna. Därmed ökar kunskap och kompetens om kulturen.
Kulturrådets utvecklingsbidrag har en viktig strategisk nationell betydelse för kulturens ut- veckling och förnyelse. Det är angeläget att ut- vecklingsbidragens effekter följs upp av Statens kulturråd, som därvid är beroende av god sam- verkan med regionala aktörer. Uppföljningen blir betydelsefull för kommande utvärderingar så att nya kunskaper kan byggas och förmedlas mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Vidare är det viktigt att de nationella kulturpolitiska målen beaktas, både av Statens kulturråd och av aktörer på regional nivå, sam- tidigt som de regionala prioriteringarna ges ökat genomslag. Regeringens styrning för att integrera ett
Sammantaget är det väsentligt att både Statens kulturråd och landstingen bedriver och vidare- utvecklar en kvantitativ och kvalitativ uppfölj- ning av kultursamverkansmodellen och dess effekter som bidrar till fortsatt kunskaps- utveckling. Även formerna för dialogen med det civila samhället och de professionella kultur- skaparna bör tydliggöras.
3.4.3 Internationella frågor
Resultat
Europeiska unionen
EU:s insatser ska bidra till kulturens och den audiovisuella sektorns (film, tv och video) ut- veckling och främja samarbete mellan medlems- staterna. Kulturpolitiken faller huvudsakligen under nationell behörighet, men vid behov kan EU stödja och komplettera medlemsstaternas insatser.
Arbetet har under året fortsatt i enlighet med arbetsplanen för kulturområdet för perioden
EU:s Mediaprogram löper till och med 2013. Programmet omfattar stöd till utveckling,
47
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
distribution och marknadsföring av europeisk film i syfte att stärka den europeiska audio- visuella branschens konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Den totala bud- geten för programperioden är 755 miljoner euro. Under 2011 tilldelades svenska projekt ca 3,2 miljoner euro, varav 65 procent utgjorde stöd till producenter och ca 26 procent distributionsstöd.
EU:s ramprogram Kultur
Antalet länder som deltar i kulturprogrammet uppgick 2011 till 36 stycken. Det totala beloppet som projekt med svensk medverkan fått ta del av 2011 inom EU:s kulturprogram (stöd till kultur- projekt, översättningsstöd och stöd till organi- sationer verksamma på europeisk nivå) uppgick till 7 miljoner euro. Under 2012 medverkar 27 svenska organisationer i projekt som samman- lagt beviljats 8,8 miljoner euro från kultur- programmet. Utfallet är det bästa för Sveriges del under innevarande programperiod. Det svenska engagemanget för att söka stöd från kulturprogrammet har tidigare varit svagt. Statens kulturråd har därför haft i uppdrag 2011 och 2012 att främja ansökningar från svenska aktörer till kulturprogrammet. I Statens kultur- råds rapport om uppnådda resultat framgår hur myndigheten strategiskt arbetat tillsammans med myndigheter, regioner och landsting samt kultur- och branschaktörer för att sprida kunskap och kompetens om kulturprogrammets bidragsmöjligheter. Statens kulturråd framhåller vikten av att fortsättningsvis utveckla sitt upp- drag som kontaktpunkt för EU:s kultur- program. En sista omgång av ansökningar till programmet kan lämnas in under hösten 2012. Därefter vidtar insatser för att främja samarbeten inom ramen för det kommande nya kultur- programmet, Kreativa Europa
Från EU:s regionala strukturfonder för- delades 2011 totalt ca 202 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning. Därut- över tilldelades svenska projekt med kultur- anknytning ca 39 miljoner kronor från social- fonden och ca 76 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet.
Under 2011 och våren 2012 har förhand- lingarna om ett nytt ramprogram inom kultur-
och medieområdet påbörjats i Europeiska unionens råd. Den 23 november 2011 presente- rade
De övergripande målen med programmet föreslås vara att värna och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och att stärka den kulturella och kreativa sektorns konkurrens- kraft och på så sätt bidra till en smart och hållbar tillväxt för alla. Programmet föreslås stödja sådana insatser eller projekt som ger ett poten- tiellt europeiskt mervärde och bidrar till upp- fyllandet av målen i Europa
Förhandlingarna i rådet har under våren bl.a. resulterat i en jämnare balans mellan kulturens egenvärde och dess ekonomiska och andra mer- värden i samhället. Därutöver har ett helt nytt perspektiv på barn och unga införts i förslaget.
Under 2012 antog rådet slutsatser om kul- turell och kreativ kompetens, och den roll sådana kompetenser har inom uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital. Vidare antogs en resolution om
Arbetet med att tydliggöra och uppmärk- samma kulturens roll i EU:s utrikes- och bi- ståndspolitik har fortsatt. Med utgångspunkt i rådets arbetsplan för kultur har samarbetet mellan representanter ansvariga för kulturfrågor i Utrikesministerier och Kulturministerier ökat. Som en följd av EU:s år för interkulturell dialog 2012, där Kina är fokusland, har en expertgrupp tillsatts som analyserar relationen mellan kultur och utrikespolitik i EU:s relationer till Kina. Slutsatserna presenteras i slutet av 2012 och kommer att kunna fungera som utgångspunkt i utformningen av EU:s relationer inom detta om- råde med fler länder och regioner.
48
Europarådet
Den nya organisation för Europarådet som för- beretts under 2010 och 2011 har nu trätt i kraft. Detta innebär bl.a. att antalet mellanstatliga kommittéer har minskat. För kulturområdets del blir följden att de tidigare styrkommittéerna för kulturarv och landskap (CDPATEP) respektive kultur (CDCULT) har upphört och ersatts av kommittén för kultur, kulturarv och landskap (CDCPP). Denna kommitté höll sitt första sammanträde i maj 2012. På området medier och information upphörde kommittén CDMC vid årsskiftet och har ersatts av CDMSI, som har ett något bredare uppdrag än den tidigare kommit- tén. Uppdraget innebär bl.a. ett mer holistiskt förhållningssätt till medier och informations- samhället.
Regeringen har beslutat att från och med 2012 utträda ur den vidgade partiella överens- kommelsen om idrott inom Europarådet.
Unesco
Sverige var ledamot i Unescos världsarvs- kommitté
Unescos konvention om skydd för och främ- jande av mångfalden av kulturyttringar antogs 2005 och trädde i kraft 2007. Konventionen be- fäster parternas rätt och skyldighet att föra en nationell kulturpolitik till stöd för kulturell mångfald. Den verkar för ökat internationellt kulturutbyte och ökad kulturell mångfald. Länder som ratificerat konventionen ska vart fjärde år rapportera om sitt arbete för att genomföra den och en första rapporterings- omgång för de parter som först ratificerade konventionen, däribland Sverige, har genomförts. Syftet med rapporteringen är att kunna se globala trender och identifiera särskilt goda exempel på kulturpolitikens område. Sverige konstaterar i sin rapport bl.a. att de nationella kulturpolitiska målen generellt över- ensstämmer med konventionens mål och syfte. En av de större utmaningarna för det inter- nationella samfundet handlar om att öka kunskap och kompetens om konventionen och
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
dess funktion. Sverige valdes in som ledamot i regeringskommittén för konventionen på den tredje ordinarie partskonferensen i juni 2011, och detta för en period på fyra år. Regeringen har gett i uppdrag till Statens kulturråd att som samordnande myndighet utveckla arbetet med att tillämpa Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar i Sverige.
Regeringen beslutade i december 2010 att ratificera Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet, som bl.a. omfattar muntliga traditioner, sociala sedvänjor och traditionellt hantverk. I samband med ratifice- ringen gav regeringen Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att, som samordnande myndighet, utveckla arbetet med tillämpningen av konventionen. Uppdraget, som genomförs i samverkan med andra berörda aktörer, del- rapporterades den 30 juni 2012 och ska slut- rapporteras senast den 15 februari 2014. För detta tillförs Institutet för språk och folkminnen 1,5 miljoner kronor per år under åren
Nordiska ministerrådet
Ministerrådet för kultur ansvarar för det näst största insatsområdet i det officiella nordiska samarbetet. Norge är ordförande i Nordiska ministerrådet under 2012 och har valt ut- vecklingen av en hållbar välfärdsstat som sitt huvudtema. Inom kultursektorn har Norge framhållit kultur och inkludering som ett huvudelement i sitt ordförandeskap. Kultur- ministrarna har under det norska ordförande- skapet avsatt medel för ett nordiskt barn- och ungdomslitteraturpris och därmed inlett en dialog med Nordiska rådet om att instifta ett sådant pris med sikte på en första prisutdelning under 2013. Detta som ett led i en satsning på barn- och ungdomslitteraturen i Norden.
Ett antal administrativa förändringar har verk- ställts i syfte att minska kostnader, effektivisera institutionernas arbete och jämställa de själv- styrande områdenas representation med länder- nas. Exempelvis slogs Nordens institut i Finland (Nifin) och förvaltningsorganet Kulturkontakt Nord (KKN) samman. Vidare har det beslutats att stärka dialogen mellan förvaltningsorgan, hus, institutioner, program och de olika
49
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
administrativa nivåerna. Från och med den 1 januari 2012 har de nordiska husen och institu- tionernas totala styrelseledamotsantal minskat och sammansättningen strömlinjeformats.
Arbetet med en strategi för det nordiska kultursamarbetet
De utsända kulturråden
Kulturdepartementet är huvudman inom Regeringskansliet för de kulturråd som i dag finns vid ambassaderna i Belgrad, Berlin, London, Moskva, Peking och Washington samt vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel. Kulturrådet i Bryssel har särskilda uppgifter inom
Kulturrådens övergripande uppgift är att föra fram kulturens roll i kontakterna med andra länder och stimulera den kulturella dialogen och kulturutbytet.
Kulturråden rapporterar om sin verksamhet i ett nyhetsbrev som publiceras regelbundet på regeringens hemsida. Nyhetsbrevet har i dags- läget ca 1 300 prenumeranter.
Slutet av 2011 kom för flera av kulturråden att präglas av att poeten Tomas Tranströmer till- delats nobelpriset i litteratur, vilket uppmärk- sammades världen över.
Verksamheten under 2011 har för kulturrådet i Belgrad huvudsakligen handlat om att lyfta frågan om historieskrivning, museipedagogik och kultur för barn och unga. Ambassaden har utarbetat ett pedagogiskt program med inspi- ration av Skapande skola, Creative Society, vilket utgör en metod för skolor att använda kultur- projekt i skolarbetet. I Berlin gjordes i maj 2011 ett större projekt vid namn Kvinnor i maj. Under hela månaden arrangerade eller med- arrangerade ambassaden evenemang med tema kvinnor inom scenkonsten.
En större satsning i London under 2011 var Swedish Design goes London som genomfördes parallellt med London Design Festival. Sats- ningen genomfördes tillsammans med Svensk Form, Exportrådet i London och Svenska institutet.
I Moskva har kulturrådet tillsammans med övriga avdelningar på ambassaden fokuserat sin
verksamhet på att även nå utanför Moskva. I juni presenterades t.ex. en utställning om modern svensk grafik. Utställningen sattes bl.a. upp i staden Tjeboksary i Tjuvashien innan den upp- fördes i Moskva, där den utökades och ställdes ut på Darwinmuseet. Sedan lång tid tillbaka har ambassaden i samarbete med Statens kulturråd närvarat med monter och gäster under de två stora litteraturevenemangen i Moskva; Öppna bokfestivalen och NON/Fiction.
I Peking har verksamheten under 2011 delvis innehållit satsningar på svensk film genom svenska filmveckor i tre städer, Peking, Shanghai och Chengdu. Bristen på potentiella översättare av svensk litteratur har identifierats som ett problem för möjligheten att ge ut svensk litte- ratur i Kina. Ett samarbete med kinesiska förlag har initierats, delvis med finansiering från Statens kulturråd, och i slutet av året bjöds svenska för- fattare tillsammans med representanter från Sveriges författarförbund till Kina.
Kulturrådet i Washington har tillsammans med övriga ambassaden arbetat utifrån temat Fabric of Life. Syftet har varit att lyfta fram aktuella samhällsfrågor, kreativa näringar, mat och design. Bland annat har ett flertal utställ- ningar visats, däribland 17 Svenska designers som förutom i Washington även har visats i San Francisco, Las Vegas och Philadelphia. Två sam- tidskonstutställningar har under 2011 presente- rats i House of Sweden.
Statens kulturråd
Statens kulturråd har i uppgift att utveckla inter- nationalisering och interkulturellt utbyte inom hela kulturområdet. Statens kulturråd ska även, liksom övriga kulturmyndigheter, integrera bl.a. ett internationellt och interkulturellt perspektiv i hela sin verksamhet och bidragsgivning. Myn- digheten har även särskilda medel för inter- nationell bidragsgivning. Under 2011 beviljades ca 11 miljoner kronor för detta ändamål. Hälften av de beslutade medlen avsåg verksamheter i Europa. Över hälften av bidragsmedlen fördela- des till
Vidare fördelade Statens kulturråd 2011 totalt 5,8 miljoner kronor till medverkan vid litterära projekt i utlandet och i översättningsstöd för svensk litteratur i utlandet.
50
Under
Statens kulturråd är nationell kontaktpunkt för och informerar om EU:s ramprogram för kultur samt bevakar och informerar om EU:s kulturpolitik och andra
Under 2011 har Statens kulturråd aktivt arbetat för att främja svenska ansökningar till EU:s kulturprogram, vilket för 2012 resulterade i det bästa utfallet för svensk del under inne- varande programperiod
Analys och slutsatser
Det svenska kulturlivets aktiviteter inom ramen för EU:s kulturprogram har ökat under 2011 och 2012. Detta är en positiv utveckling som bidrar till ett ökat internationellt och inter- kulturellt perspektiv inom kulturområdet samt breddar dess finansieringsmöjligheter.
Ett tema som fortsätter att vara aktuellt är vikten av kulturens roll i utrikespolitiken. Detta återspeglas också på
Diskussionen om kulturens roll i EU:s strategi för tillväxt, Europa 2020, har intensifie- rats under året. Det har exempelvis handlat om hur de kulturella och kreativa näringarna kan ut- vecklas ytterligare, genom det förslag till nytt
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
ramprogram, Kreativa Europa, som kom- missionen presenterade i november 2011.
Det nationella arbetet med Unescos kon- vention om skydd för och främjande av mång- falden av kulturyttringar har anledning att fort- sätta och Statens kulturråd har ett fortsatt viktigt uppdrag inom området.
Planeringen och förberedelserna för det svenska ordförandeskapet i Nordiska minister- rådet 2013 har påbörjats. Det svenska ord- förandeprogrammet för kultur- och medie- området koordineras med den kommande gemensamma nordiska strategin för kultursam- arbetet
Kulturråden utgör en viktig länk mellan Sveriges och stationeringsländernas kulturliv. Kulturrådens verksamhet utgör en betydelsefull del i det integrerade Sverigefrämjandet.
Det är angeläget att Statens kulturråd vidare- utvecklar och följer upp effekterna av arbetet med att stimulera internationaliseringen inom kulturområdet på såväl lokal och regional som nationell nivå.
3.4.4Kulturella och kreativa näringar i ett nationellt och internationellt perspektiv
Resultat
Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar genomförs mellan 2009 och 2012 i samverkan mellan Kultur- och Närings- departementet. Ett antal myndigheter inom de kultur- och näringspolitiska områdena har inom ramen för handlingsplanen genomfört och genomför ett antal projektuppdrag. Dessa om- fattar bl.a. insatser som rådgivning till företag, programsatsning på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar samt mellanhänder, nät- verk och modeller för samverkan och entrepre- nörskap i kulturella och kreativa utbildningar.
Det övergripande målet för handlingsplanen är att stärka entreprenörskap och företagande inom kulturområdet samt att främja kulturell och kreativ kompetens i näringslivet för ökad konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Som ett komplement till handlingsplanen in- rättade regeringen i september 2010 ett särskilt råd för kulturella och kreativa näringar (dnr N2010/3043). Rådet består av experter och utövare inom kulturella och kreativa områden
51
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
och ska bidra till att stärka både det nationella och regionala arbetet med kultur och kreativitet som drivkrafter för hållbar utveckling och tillväxt. Rådets övergripande uppgift är att belysa viktiga frågeställningar för sektorn och att bistå regeringen i arbetet med den antagna hand- lingsplanen för kulturella och kreativa näringar.
Insatserna i handlingsplanen utgår från de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter. Förutom den kunskapsupp- byggnad som görs inom de olika projekt- uppdragen i handlingsplanen så innebär också utformningen av arbetet och det sektors- övergripande arbetssättet i sig en utvecklings- process som främjar en ökad helhetssyn på om- rådet och stärkt samverkan mellan myndigheter och organisationer.
Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarie- ämbetet, Konstnärsnämnden, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Nämnden för hemslöjds- frågor har i enlighet med av regeringen givna uppdrag utvecklat och medverkat i insatser för kulturella och kreativa näringar. Myndigheterna redovisade den 1 juni 2012 uppnådda erfaren- heter och resultat av det hittills bedrivna arbetet.
På regional nivå pågår också flera utvecklings- verksamheter som syftar till att främja de kulturella och kreativa näringarna. Samtliga regioner har utarbetat strategiska planer eller program för kulturella och kreativa näringar. Strategierna ser olika ut och utgår från respektive regions förutsättningar. Det handlar om att skapa funktioner mellan kultur och näringsliv i det regionala tillväxtarbetet, men det kan också handla om att utveckla affärsmodeller, att coacha talanger och att skapa mötesplatser, kluster och s.k. mäklarfunktioner. I flera strategier finns också kopplingar till kulturarv och turism.
Inom EU står arbetet med Creative industries högt på agendan, både inom kulturområdet och inom det näringspolitiska området. Rådet har återkommande understrukit vikten av att de kulturella och kreativa näringarnas potential tas tillvara vid implementeringen av EU 2020- strategin på nationell nivå. Detta gäller inte minst inom ramen för innovationsstrategin och den digitala agendan. I det sammanhanget presenterades i november
förslagets närmare utformning och omfattning är under förhandling och beräknas vara slut- förhandlad under våren 2013.
Inom Nordiska ministerrådet har det gemen- samma projektet KreaNord fortsatt under det finska ordförandeskapet för att utveckla kunskap och verktyg som kan främja kulturella och krea- tiva näringar, bygga nätverk och profilera Norden som en kreativ region. Beslut har även tagits om fortsatt verksamhet för KreaNord under 2012.
Kulturen och den kulturella och kreativa sektorn spelar en viktig roll för utvecklingen av besöks- och upplevelsenäringen i alla delar av Sverige. En bred kulturell verksamhet ökar attraktiviteten i regionen och kan bidra till håll- bar tillväxt och utveckling. Regeringen har i april 2012 lanserat en kommunikationsplattform under namnet Attraktionskraft Sverige. Syftet är att främja lokala och regionala förutsättningar att utveckla attraktiva livs- och boendemiljöer. En central fråga för de statliga kulturinstitutionerna är vikten av att arbeta regionalt. Som ett led i ett ökat regionalt perspektiv har t.ex. de statliga museerna i årets regleringsbrev fått regeringens uppdrag att utveckla sitt arbete för att verksam- heten i ökad utsträckning ska ge effekter i hela landet.
Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarie- ämbetet, Konstnärsnämnden, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Nämnden för hemslöjds- frågor har regeringens uppdrag att medverka till att genomföra den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning
Analys och slutsatser
Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar bidrar till och fördjupar kunskap och erfarenheter till gagn för områdets fortsatta ut- veckling. Vidare skapas en grogrund för ett lång- siktigt samarbete mellan myndigheter på kultur- och näringsområdena. Till detta ska läggas Rådet
52
för kulturella och kreativa näringar som bör kunna utveckla och presentera idéer och strate- gier för områdets fortsatta utveckling.
Betydelsen av ett horisontellt arbetssätt mellan politikområden och över sektorsgränser är helt avgörande för att åstadkomma en positiv utveckling inom sektorn kulturella och kreativa näringar. Det gäller såväl
3.4.5 Myndigheten för kulturanalys
Resultat
Myndigheten för kulturanalys inledde sin verk- samhet i april 2011 och var i augusti full- bemannad. Under 2011 har en stor del av verk- samheten ägnats åt uppstartsarbete.
Myndigheten för kulturanalys har delat upp sin verksamhet i ett antal ansvarsområden:
1.utvärdering av regeringens kulturpolitik,
2.samhällsekonomiska analyser,
3.den statliga verksamhetsstyrningen,
4.kultursamverkansmodellen,
5.mångfald, tillgänglighet och jämställdhet,
6.kulturpolitisk forskning,
7.kvantitativa analyser,
8.omvärldsanalys,
9.kommunikation,
10.samverkan, och
11.metodutveckling.
För varje område har myndigheten formulerat särskilda mål för 2011 och utformat en strategi för arbetet. Vissa frågor har myndigheten be- arbetat internt, andra genom att ge uppdrag till externa utvärderare eller analytiker. Myndig- heten för kulturanalys har, förutom sin års- redovisning, lämnat två fristående rapporter till regeringen, Kulturanalys 2012 och Kultur- samverkansmodellen – en första utvärdering.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Analys och slutsatser
Ett analysarbete har påbörjats inom samtliga områden där Myndigheten för kulturanalys har uppgifter, och mer fördjupat inom områdena kultursamverkansmodellen och jämställdhets- arbetet inom tre statliga institutioner. Både den struktur och det arbetssätt myndigheten valt för arbetet ger regeringen väsentligt bättre förut- sättningar att framöver bedöma resultat och strategier inom kulturpolitiken. Från 2012 har Myndigheten för kulturanalys ansvar för den officiella statistiken på kulturområdet. För att med kvantitativa data ge aktörer på statlig, regional och lokal nivå en bättre överblick över området behöver verksamheten tillföras resurser för utvecklingen av denna uppgift.
3.4.6 Forskning inom kulturområdet
Resultat
Staten ger stöd till forsknings- och utvecklings- arbete inom kultursektorn. År 2011 uppgick stödet till ca 36 miljoner kronor via anslaget 1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur- området. Medlen har använts för projekt inom ansvarsområdet för de centrala museerna, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Institutet för språk och folkminnen. Vidare används medel för grundforskning inom natur- vetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.
Flera av kulturområdets institutioner bedriver forskningsanknuten verksamhet, bl.a. som be- ställare, som basinstitutioner för annan forsk- ning vid arkiv och museer samt som institutioner med ansvar för forskningsprojekt. Insatserna har i stor utsträckning betydelse för universitets- forskningen eftersom det handlar om t.ex. grundläggande materialbearbetning som många gånger är en förutsättning för vidare forskning. Kulturinstitutionerna är alltså en viktig del av den forskningsinfrastruktur som tillför värde- fullt material till framför allt den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen, men även till naturvetenskaplig forskning.
I linje med propositionen Ett lyft för forsk- ning och innovation (prop. 2008/09:50) har Vetenskapsrådet under 2011 fördelat 24,7 miljoner kronor för kultur- och kulturarvs- forskning samt 24,9 miljoner kronor för en fort- satt satsning på konstnärlig forskning och
53
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
konstnärligt utvecklingsarbete, inklusive en fort- satt finansiering av den nationella konstnärliga forskarskolan.
Statens kulturråd fördelar medel till forskning och utveckling vid centralmuseerna i syfte att stärka kunskapsuppbyggnaden inom musei- sektorn. Medlen kan sökas av samtliga centrala museer. År 2011 uppgick medlen till ca 3,7 miljoner kronor. Sammanlagt sju institutioner – Arkitekturmuseet, Armémuseum, Historiska museet, Nationalmuseum, Nordiska museet, Statens museer för världskultur och Statens musikverk – beviljades bidrag för olika projekt. Ungefär hälften av projekten är av forsknings- infrastrukturell karaktär, medan den andra hälften rör museivetenskapliga frågeställningar.
Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forsk- ningsverksamhet. Museet är erkänt som en av landets främsta institutioner för forskning om biologisk och geologisk mångfald samt sam- spelet mellan naturmiljö och människa. Sam- lingarna, forskarkompetensen och moderna analyslaboratorier utgör tillsammans en forsk- ningsinfrastruktur av stor nationell och inter- nationell betydelse.
På arkivområdet bedrivs forskning och metodutveckling inom flera fält, bl.a. långsiktigt digitalt bevarande, digitalisering, standardisering, arkivredovisning och arkivpedagogik. Riks- arkivet är en central del av forskningens infra- struktur, särskilt på det humanistiska området. Myndigheten producerar t.ex. olika ingångar till källmaterialet, vilket underlättar vidare forskning inom olika områden.
Institutet för språk och folkminnen bedriver forskningsverksamhet i en rad olika projekt inom områden som språk, dialekt, folkminnen, ortnamn och personnamn. Under 2011 har myndigheten arbetat för att stärka sin forsk- ningsprofil ytterligare och verksamheten inriktas alltmer mot egen kvalificerad forskning.
Forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Riksantikvarieämbetet har bedrivits enligt FoU- programmet för kulturmiljöområdet under
och högskolor. Andelen museer och länsstyrel- ser bland anslagsmottagarna har emellertid ökat från 10 procent vid programperiodens början till 30 procent vid slutet av perioden. Ett nytt FoU- program för perioden
Analys och slutsatser
Kulturinstitutionernas möjlighet att efterfråga, värdera och implementera forskning i sin verk- samhet är grundläggande för deras förmåga att förmedla kunskap till samhällets olika aktörer och intressenter.
Även om institutionerna generellt sett har ett gott nationellt samarbete med universitet och högskolor, och flera av dem även internationellt, bedömer regeringen att det finns ett behov av att stärka samverkan mellan kulturområdet och relevanta forskningsdiscipliner. I syfte att inspirera och visa på goda exempel på samverkan har Kulturdepartementet därför våren 2012 ordnat ett seminarium om forskningssamverkan mellan universitet och högskolor respektive kulturinstitutioner.
Kvaliteten på kulturinstitutionernas forskning återspeglas bl.a. i resultatmått som belyser publi- cering, tilldelning av externa forskningsmedel erhållna i konkurrens, besök av gästforskare samt externa utvärderingar, utmärkelser och andra slag av uppmärksamhet. I betänkandet Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20) som redo- visades till Utbildningsdepartementet i mars 2012 framgår att de statliga myndigheterna inom kulturområdet som ingick i undersökningen generellt sett håller en hög nivå i kvalitetssäk- ringen av sin forskningsverksamhet.
Regeringen bedömer att institutionerna överlag har en god forsknings- och ut- vecklingsverksamhet. Särskilt utmärkande är Naturhistoriska riksmuseet, som är en forsk- ningsinstitution med professorer och dokto- rander och där forskningen håller en inter- nationellt sett hög kvalitet inom flera områden.
54
3.4.7 Kultur och hälsa
Resultat
För att öka kännedomen och sprida information inom området kultur och hälsa har regeringen gett Statens kulturråd i uppdrag att utveckla sin utåtriktade information om området. Det inne- bär bl.a. att tillgängliggöra goda exempel och nya arbetsmetoder, i synnerhet inom sjukvård och äldreomsorg. Under 2011 har Kulturrådet bl.a. publicerat artiklar och medverkat på olika konfe- renser.
Regeringen påbörjade under 2011 en satsning i syfte att öka och fördjupa kunskapen om hur kultur långsiktigt kan bidra till att stärka äldres hälsa. Sammanlagt avsatte regeringen 30 miljoner kronor som stimulansmedel riktat till offentliga och privata aktörer inom sjukvårds- och om- sorgsverksamhet. Kulturrådet mottog ca 110 ansökningar från kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare som ansökte om sammanlagt 232 miljoner kronor. Det stora söktrycket visar på ett stort intresse för att ut- veckla området inom kommuner och landsting. Medlen har i enlighet med uppdraget fördelats till 24 mottagare. En extern utvärdering av in- satserna kommer att sammanställas i en rapport och spridas till vård- och omsorgssektorn samt till kultursektorn i syfte att bidra till kunskap om hur kulturen kan komplettera traditionella metoder inom vård och omsorg.
Analys och slutsatser
På flera håll ökar insikten om kulturens och kreativitetens betydelse för andra delar av sam- hället. Forskning visar att människor som deltar i kulturlivet eller kulturskapande har en bättre hälsa än de som inte deltar. Genom en ökad samverkan med andra politikområden kan kulturpolitiken bl.a. bidra till personlig ut- veckling, höjd livskvalitet och välbefinnande.
Regeringens insatser i form av Kultur för äldre liksom försöken med Kultur på recept har fört kulturpolitiken närmare andra politikområden. På så sätt har kunskapen ökat om framkomliga former för samverkan och om hur kulturen kan vara en aktiv och bidragande part i den bredare samhällsutvecklingen.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
3.4.8 Jämställdhet
Resultat
Kulturområdet ska – i likhet med samhället i stort – präglas av likabehandling och jämlika vill- kor för män och kvinnor. Samtliga myndigheter inom kulturområdet ska integrera ett jämställd- hetsperspektiv i sina verksamheter, vilket fram- går av myndigheternas instruktioner.
Mot bakgrund av bl.a. propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) bedömer regeringen att det är nödvändigt att arbetet för att uppnå jäm- ställdhet mellan könen fortsätter och ger avtryck på kulturpolitikens alla områden. Regeringen har därför satsat ytterligare 17,5 miljoner kronor på jämställdhet inom kulturområdet under 2011– 2014. Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Statens historiska museer och Statens musikverk har fått särskilda bidragsmedel för ändamålet för att förbättra villkoren för kvinnliga filmskapare, ut- veckla mer genusorienterade metoder för ut- ställningsverksamhet inom museisektorn respektive till särskilda projekt inom musikområdet.
Under 2011 har Myndigheten för kulturanalys genomfört en första utvärdering av de särskilda satsningar på jämställdhet inom
Ytterligare resultat av arbetet med jäm- ställdhetsintegrering redovisas under respektive avsnitt för verksamhetsområdena.
Analys och slutsatser
Medvetenheten och kunskapen om jämställd- hetsfrågor inom kulturområdet har ökat, men det finns behov av fortsatta insatser. En ut- veckling på området kräver än mer kunskaps- inhämtning, analys och vilja till förändring. Som en del i detta arbete har regeringen genom för- ordningen (2011:124) med instruktion för Myndigheten för kulturanalys givit myndigheten i uppgift att särskilt bedöma utvecklingen av jämställdhet inom kulturområdet. Ett jämställt
55
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
kulturliv bidrar till kreativitet, mångfald och kvalitet.
Betydelsen av jämställdhet inom filmen avses även tydliggöras i det nya filmavtalet som ska gälla från den 1 januari 2013 till utgången av 2015.
3.4.9 Funktionshinderspolitik
Resultat
I de kulturpolitiska målen anges att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Personer med funktionsnedsättning ska därför beaktas i alla regeringsinitiativ på kulturområdet. Inriktnings- målen inom områdena kultur, medier och idrott är följande(skr. 2009/10:166):
-Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras.
-Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet.
-Medietjänster och film ska i större utsträck- ning utformas på ett sätt som gör dem till- gängliga för personer med funktionsned- sättning.
Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförandet av funktions- hinderspolitiken i Sverige
På kulturområdet är Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet sektorsansvariga myndig- heter med uppgift att vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktions- hinderspolitiska målen. Myndigheternas delmål går ut på att öka fysisk tillgänglighet, öka till- gängligheten till information och att öka till- gängligheten till innehållet i verksamheten. Av målen framgår att det behövs mer och bättre ut- nyttjande av befintlig teknik – syntolkning, textning och andra hjälpmedel – samt bättre pedagogik och bemötande som kan fungera
tillsammans med de konstnärliga uttryckssätten för att innehållet i verksamheten ska bli till- gängligt för alla.
I syfte att undersöka hur väl delmålen är uppfyllda har Statens kulturråd i samråd med Handisam genomfört en enkätundersökning riktad till kulturområdet. Undersökningen visar bl.a. att 42 procent av respondenterna har en handlingsplan för arbetet med att öka till- gängligheten samt att 33 procent påbörjat arbetet med en handlingsplan. Vidare har 44 procent av respondenterna inventerat enkelt avhjälpta hinder i de publika delarna av lokalerna. Därutöver har 43 procent delvis inventerat enkelt avhjälpta hinder. Endast 15 procent har fullständigt åtgärdat enkelt avhjälpta hinder.
Även Riksantikvarieämbetet har gjort en enkätundersökning som riktat sig till kultur- miljöenheterna på alla 21 länsstyrelser. Svaren visade bl.a. att det finns en god kunskap om till- gänglighet inom ansvarsområdet för kulturarv, men att det finns efterfrågan på kompetens- utveckling.
På regeringens uppdrag fördelar Stiftelsen Svenska Filminstitutet sedan 2000 stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk, vilket har lett till en ökad till- gänglighet till svensk film för synskadade, hörselskadade och döva. Regeringen har i juni 2011 uppdragit åt Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen att genomföra ett projekt som syftar till att utreda och utveckla förutsätt- ningarna för en ökad tillgänglighet till svensk film på digitala biografer för personer med funk- tionsnedsättning, främst synskadade.
Regeringen ställer i sändningstillstånden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB krav på att före- tagen ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning. I sändningstillstånden för perioden
56
Talboks- och punktskriftsbiblioteket,
Målet med statens stöd till idrotten är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. Statsbidraget utgår bl.a. som organisationsbidrag till Svenska Handikapp- idrottsförbundet och Svenska Dövidrotts- förbundet. Stöd ges även inom ramen för det statliga lokala aktivitetsstödet för barn- och ungdomsverksamhet och av medel från den sär- skilda satsningen Idrottslyftet.
Ytterligare resultat av arbetet med funktions- hinderspolitiken redovisas under respektive verksamhetsområdesavsnitt.
Analys och slutsatser
Tillgängligheten till kulturområdet har förbätt- rats under den senaste tioårsperioden, men ännu återstår mycket att göra för att kulturpolitiken och funktionshinderspolitiken ska kunna nå sina mål om att alla ska ha möjlighet att delta i kul- turlivet på lika villkor.
Den nya tekniken bedöms skapa helt nya möjligheter för personer med funktionsned- sättning. Det finns i dag teknik och utrustning som ger möjlighet för personer med funktions- nedsättning att delta och ta del av kulturen i högre utsträckning än tidigare.
Även på film- och medieområdet ger den tek- niska utvecklingen förutsättningar för ökad till- gänglighet.
3.4.10 Det civila samhället
Resultat
Det civila samhällets engagemang och skapande förmåga är en viktig förutsättning för ett rikt kulturliv. Genom samverkan mellan kultur- institutioner och det civila samhället kan kulturen ta mer plats och nå fler. För att sti-
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
mulera till mångfald och nya perspektiv kan ideella krafter på många sätt berika och komplettera kulturinstitutionerna.
Statens kulturråd har i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Riksteatern och det civila samhället fått i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport med lärande exempel på hur kultur- institutioner kan involvera det civila samhällets organisationer och andra ideella krafter i sina respektive verksamheter.
Rapporten Kulturinstitutionerna och det civila samhället (dnr Ku2012/128) lyfter fram exempel på samverkan och visar att förutsätt- ningarna för samarbete ser olika ut i olika delar av landet. I många län är nära samverkan mellan professionella och amatörer nödvändig för att konsten ska nå sin publik. Genom införandet av kultursamverkansmodellen har det ideella kulturlivet getts möjligheter att medverka till att ta fram regionala kulturplaner.
Analys och slutsatser
Den professionella kulturen och den ideella kulturen skapar förutsättningar för varandra och utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv. Medvetenheten om det civila samhällets be- tydelse är i dag stor inom kulturpolitiken, inte minst genom kultursamverkansmodellen där det civila samhällets roll och betydelse lyfts fram.
I den första utvärdering av kultur- samverkansmodellen, som Myndigheten för kulturanalys gjort, framgår det bl.a. att de olika aktörerna utanför politiken – däribland det civila samhället – upplever att deras intressen har syn- liggjorts. Utvärderingen visar dock på behov av att tydliggöra formerna för dialogen med det civila samhället inom ramen för kultur- samverkansmodellen.
3.4.11 Kulturbryggan
Försöksverksamheten Kulturbryggan – en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet – har våren 2012 lämnat ett del- betänkande (SOU 2012:16) med förslag till i vilken form verksamheten bör drivas vidare efter 2012.
Kulturbryggan, som bedrivs i kommittéform under 2011 och 2012, ansvarar för bidrags- givning till förnyelse och utveckling inom
57
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
kulturområdet. År 2011 fördelade Kultur- bryggan 25 miljoner kronor.
Tabell 3.5 Kulturbryggans ansökningar 2011
Antal ansökningar |
1 251 |
Beviljade ansökningar |
147 |
|
|
Andel beviljade ansökningar |
12 % |
|
|
Kulturbryggans bidragsgivning på totalt 25 miljoner kronor genererar preliminärt 42,9 miljoner kronor i medfinansiering, varav 14,3 miljoner kronor avser privata finansiärer. Totalt genererade Kulturbryggan därmed 67,9 miljoner kronor, och var femte krona kom från en privat finansiär.
Utfallet av bidragsfördelningen per konst- område framgår av tabell 3.6 nedan.
Tabell 3.6 Kulturbryggans bidragsfördelning, andel bifall per konstområde
Scenkonst |
33 % |
|
|
Bild/form |
25 % |
Rörliga bilder |
12 % |
|
|
Musik |
12 % |
|
|
Arkitektur/design |
9 % |
Kulturarv |
6 % |
|
|
Litteratur/tidskrifter |
3 % |
Totalt |
100 % |
Av tabell 3.6 ovan framgår att scenkonsten är det konstområde som beviljats flest stöd antals- mässigt. Litteraturområdet har beviljats minst stöd. Kulturbryggan framhåller att det kan finnas flera förklaringar till denna spridning, men att resultatet inte är helt tillfredsställande utifrån målet om att Kulturbryggan ska främja ut- vecklingen inom hela kulturområdet.
Antalet ansökningar till Kulturbryggan har 2011 haft en relativ jämn könsfördelning bland de sökande projektägarna. Andelen ansökningar från kvinnor som projektägare uppgick 2011 till 56 procent.
60 procent av kvinnors ansökningar har be- viljats och 40 procent av männens. Upp- följningen av den geografiska spridningen visar att bidragsgivningen har dominerats av stor- stadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö; hela 82 procent av beviljade ansökningar avsåg aktörer i dessa områden.
Analys och slutsatser
Kulturbryggans bidragsgivning har möjliggjort att många nya idéer och projekt kunnat genom- föras inom hela kulturområdet. Kulturbryggan är en finansiär som behövs för att strategiskt stötta nya aktörer och nya idéer på kultur- området. Bidragsgivningen kompletterar den stödgivning som övriga statliga myndigheter ansvarar för, men som inte tillmötesgår behoven av bidrag till idéer i tidiga skeden eller projekt av hög innovativ karaktär.
Regeringen bedömer att denna typ av bidragsmedel, som möjliggör innovation och ut- veckling inom kulturområdet, även på sikt kommer att berika såväl institutioner och det fria kulturlivet som publiken.
3.4.12Regional fördelning av Statens kulturråds bidragsgivning
Resultat
Statens kulturråd är den största bidraggivande myndigheten inom kulturområdet. Totalt för- delade myndigheten 2011 ca 1,9 miljarder kronor i bidrag.
Av tabell 3.7 nedan framgår hur bidrags- givningen fördelat sig, dels på olika konst- områden, dels länsvis
58
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 3.7 Regional fördelning av Statens kulturråds bidragsgivning
Tusental kronor
Län |
Teater, dans, musik |
Litteratur, bibliotek, |
Konst, museer, utställ- |
Konstområdesövergripande |
Totalt |
|||||
|
|
|
kulturtidskrifter. |
ningar |
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2010 |
2011 |
2010 |
2011 |
2010 |
2011 |
2010 |
2011 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm |
112 451 |
118 564 |
18 608 |
9 747 |
13 518 |
14 994 |
25 307 |
40 833 |
169 883 |
184 137 |
Uppsala |
30 495 |
30 981 |
2 464 |
2 620 |
4 790 |
4 774 |
4 989 |
6 044 |
42 737 |
44 418 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Söderman- |
16 603 |
16 816 |
2 780 |
2 266 |
6 009 |
5 771 |
1 828 |
2 412 |
27 219 |
27 264 |
land |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öster- |
55 609 |
55 797 |
3 021 |
4 129 |
7 086 |
7 233 |
6 471 |
9 124 |
72 186 |
76 283 |
götland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jönköping |
22 126 |
22 832 |
2 446 |
2 613 |
6 565 |
6 615 |
2 990 |
6 476 |
34 127 |
38 536 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kronoberg |
25 746 |
26 155 |
980 |
1 080 |
6 511 |
6 762 |
2 460 |
3 360 |
35 697 |
37 357 |
Kalmar |
16 303 |
16 297 |
2 520 |
2 096 |
9 669 |
9 787 |
3 007 |
4 323 |
31 498 |
32 503 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gotland |
14 097 |
14 456 |
981 |
875 |
6 385 |
7 548 |
1 055 |
2 377 |
22 518 |
25 256 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blekinge |
8 451 |
8 194 |
2 389 |
2 389 |
4 408 |
4 430 |
2 330 |
3 648 |
17 578 |
18 661 |
Skåne |
162 836 |
162 705 |
11 042 |
7 282 |
16 062 |
27 428 |
13 586 |
28 442 |
203 525 |
225 857 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Halland |
14 775 |
14 401 |
1 890 |
2 379 |
6 444 |
9 530 |
3 005 |
7 581 |
26 113 |
33 890 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Västra |
263 810 |
258 221 |
11 185 |
5 795 |
38 829 |
58 447 |
20 966 |
33 165 |
334 789 |
355 628 |
Götaland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värmland |
37 270 |
37 548 |
2 849 |
2 536 |
6 173 |
6 594 |
4 170 |
7 643 |
50 462 |
54 321 |
Örebro |
27 719 |
30 292 |
1 932 |
2 228 |
5 664 |
5 494 |
2 170 |
4 685 |
37 485 |
42 699 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Västman- |
21 990 |
24 256 |
2 430 |
2 510 |
4 572 |
4 533 |
3 605 |
4 410 |
32 597 |
35 709 |
land |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dalarna |
22 222 |
23 366 |
2 014 |
2 565 |
5 888 |
5 463 |
3 257 |
6 797 |
33 380 |
38 191 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gävleborg |
30 187 |
30 765 |
2 030 |
2 180 |
5 257 |
5 357 |
3 835 |
3 672 |
41 309 |
41 974 |
Väster- |
34 461 |
33 951 |
2 375 |
2 426 |
5 596 |
5 536 |
4 000 |
5 273 |
46 431 |
47 186 |
norrland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jämtland |
15 839 |
15 626 |
1 865 |
1 541 |
9 409 |
9 265 |
1 819 |
3 080 |
28 931 |
29 512 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Väster- |
55 676 |
57 839 |
8 505 |
2 961 |
7 023 |
7 559 |
3 452 |
7 709 |
74 655 |
76 068 |
botten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrbotten |
35 135 |
35 795 |
3 013 |
2 873 |
4 953 |
6 452 |
2 915 |
4 431 |
46 016 |
49 551 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationellt |
174 361 |
181 889 |
75 370 |
74 143 |
41 030 |
43 065 |
9 435 |
6 150 |
300 196 |
305 247 |
Summa |
1 198 158 |
1 216 744 |
162 688 |
139 234 |
221 835 |
262 637 |
126 651 |
201 634 |
1 709 331 |
1 820 249 |
nationellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inter- |
30 631 |
21 698 |
14 114 |
11 921 |
3 002 |
4 692 |
6 127 |
5 796 |
53 874 |
44 107 |
nationellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
1 228 789 |
1 238 442 |
176 802 |
151 156 |
224 837 |
267 328 |
132 778 |
207 430 |
1 763 206 |
1 864 356 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 3.7 ovan visar att stödet till scenkonst- området utgör närmare två tredjedelar av Statens kulturråds totala bidragsgivning, inklusive de medel som ingick i kultursamverkansmodellen. Konst- och museiområdet utgör 14 procent och litteraturområdet ca 8 procent av bidrags-
givningen. Scenkonstområdet är även det om- råde som får mest stöd i respektive län.
Av diagram 3.1 och 3.2 nedan framgår det hur Kulturrådets beslutade bidrag 2011 fördelades länsvis över landet, dels mätt per invånare, dels i absoluta tal.
59
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Diagram 3.1 Länsvis regional bidragsfördelning (kr/inv)
Diagram 3.2 Länsvis regional bidragsfördelning (tkr)
Av diagram 3.1 ovan framgår att Gotland och Västerbotten tilldelats mest stöd mätt i kronor per invånare.
Av diagram 3.2 ovan framgår det att stödet i absoluta tal är högst i storstadslänen.
Analys och slutsatser
Den regionala fördelningen av Statens kulturråds bidragsgivning har över tid varit tämligen stabil. Utfallet avspeglar demografiska förutsättningar, men är även en spegling av hur regionerna valt att satsa på kultur eftersom det statliga stödet oftast förutsätter regional eller lokal med- finansiering.
I och med att kultursamverkansmodellen nu införts kommer det regionala utfallets fördelning mellan olika konstområden framöver att i hög grad bero på hur landstingen väljer att fördela stödet i länen.
60
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
3.4.13 Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror
Tabell 3.8 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under
Myndighet/Institution |
Hyreskostnad inkl. uppvärmning och |
|
Anslag/Bidrag |
|
Hyreskostnad inkl. uppvärmning |
Förändring i |
||||
|
|
el |
|
|
|
|
och el, andel av anslag/bidrag |
procentenheter |
||
|
2009 |
2010 |
2011 |
2009 |
2010 |
2011 |
2009 |
2010 |
2011 |
|
Riksteatern |
24 027 |
28 098 |
29 555 |
264 798 |
264 798 |
251 889 |
9,1 % |
10,6 % |
11,7 % |
+2,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungliga Operan AB |
52 005 |
54 413 |
51 600 |
411 301 |
427 407 |
432 206 |
12,6 % |
12,7 % |
11,9 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungliga Dramatiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
teatern AB |
34 415 |
35 186 |
34 751 |
212 242 |
216 352 |
217 306 |
16,2 % |
16,3 % |
16,0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dansens hus |
8 475 |
8 747 |
8 657 |
21 029 |
25 514 |
22 642 |
40,3 % |
34,3 % |
38,2 % |
|
Riksarkivet och lands- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arkiven |
124 584 |
109 260 |
108 263 |
330 323 |
345 553 |
343 653 |
37,7 % |
31,6 % |
31,5 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Institutet för språk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och folkminnen |
6 616 |
6 553 |
6 266 |
46 179 |
51 320 |
52 855 |
14,3 % |
12,8 % |
11,9 % |
|
Riksantikvarieämbetet |
47 007 |
56 830 |
57 012 |
218 973 |
209 704 |
210 510 |
21,5 % |
27,1 % |
27,1 % |
+5,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens historiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museer |
21 369 |
20 709 |
23 747 |
80 066 |
80 876 |
83 493 |
26,7 % |
25,6 % |
28,4 % |
+1,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationalmuseum med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prins Eugens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Waldemarsudde |
33 112 |
34 256 |
36 080 |
95 467 |
103 488 |
110 891 |
34,7 % |
33,1 % |
32,5 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Naturhistoriska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
riksmuseet |
48 307 |
48 256 |
49 485 |
151 176 |
156 353 |
157 545 |
32,0 % |
31,2 % |
31,4 % |
|
Statens museer för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
världskultur |
58 285 |
59 078 |
61 233 |
150 503 |
152 439 |
152 225 |
38,7 % |
38,8 % |
40,2% |
+1,5 |
Livrustkammaren, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skoklosters slott och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hallwylska museet |
12 326 |
13 203 |
14 180 |
40 010 |
40 737 |
41 393 |
30,8 % |
32,4 % |
34,3 % |
+3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens maritima |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museer |
63 459 |
63 440 |
64 489 |
112 280 |
113 386 |
113 636 |
56,5 % |
56,0 % |
56,8 % |
+0,3 |
Arkitekturmuseet |
12 807 |
12 665 |
13 521 |
38 713 |
44 744 |
44 935 |
33,1 % |
28,3 % |
30,1 % |
|
Statens musikverk1 |
- |
- |
20 665 |
- |
- |
84 444 |
- |
- |
24,5 % |
0,0 |
Statens försvars- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
historiska museer |
27 711 |
35 365 |
36 357 |
101 349 |
105 224 |
106 143 |
35,4 % |
33,6 % |
34,3 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Moderna museet |
47 569 |
46 641 |
46 200 |
120 076 |
122 653 |
122 671 |
39,6 % |
38,0 % |
37,7 % |
|
Nordiska museet |
30 595 |
28 373 |
36 101 |
106 889 |
109 010 |
108 942 |
28,6 % |
26,0 % |
33,1 % |
+4,5 |
Tekniska museet |
13 064 |
15 657 |
16 466 |
43 877 |
44 669 |
44 903 |
29,8 % |
35,1 % |
36,7 % |
+1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetets museum |
2 363 |
2 699 |
2 581 |
13 819 |
14 008 |
14 105 |
17,1 % |
19,3 % |
18,3 % |
+1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dansmuseet |
4 392 |
4 511 |
4 002 |
10 240 |
9 612 |
8 743 |
42,9 % |
46,9 % |
41,6 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Drottningholms |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slottsteater |
3 007 |
7432 |
501 |
7 383 |
10 718 |
10 777 |
40,7 % |
6,9 % |
4,7 % |
|
Forum för levande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
historia |
5 627 |
5 468 |
5 054 |
44 090 |
45 060 |
43 345 |
12,8 % |
12,1 % |
11,7 % |
1Statens musikverk inledde sin verksamhet den 1 maj 2011.
2Till och med 2009 ingick Drottningholms teatermuseum i Drottningholms slottsteater. Stiftelsen inordnades fr.o.m. 2010 i Statens musiksamlingar, vilket förklarar minskningen av hyreskostnaden för Drottningholms slottsteater 2010.
61
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
3.5Budgetförslag
3.5.11:1 Statens kulturråd
Tabell 3.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
45 582 |
|
sparande |
1 285 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
48 305 |
prognos |
48 334 |
|
2013 |
Förslag |
50 312 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
46 293 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
47 160 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
48 208 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 45 247 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 45 247 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 45 248 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Statens kulturråds för- valtningskostnader. Statens kulturråd är central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör statliga bidrag för kulturell verksamhet och andra statliga åtgärder.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Statliga utställningsgarantier
Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier. Verksamheten finansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på inkomstsidan i statens budget under inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansöknings- avgifter.
Tabell 3.10 Statliga utställningsgarantier
Tusental kronor
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt- |
(som inte |
disponeras |
|
kostnad) |
får dispo- |
|
|
|
neras) |
|
|
|
Utfall |
1 109 |
1 170 |
- 61 |
2011 |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos |
1 100 |
1 200 |
|
2012 |
|
|
|
|
|
|
|
Budget |
1 300 |
1 300 |
0 |
2013 |
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
48 305 |
48 305 |
48 305 |
48 305 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
7 |
1 124 |
2 050 |
3 168 |
Beslut |
2 000 |
|||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
50 312 |
46 293 |
47 160 |
48 208 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga för- ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Statens kulturråd tillförs 2 miljoner kronor 2013 för att kartlägga hur digital teknik kan användas för att göra kultur tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen föreslår att 50 312 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens kulturråd för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 46 293 000 kronor, 47 160 000 kronor respektive 48 208 000 kronor.
3.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
Tabell 3.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
212 346 |
|
sparande |
2 946 |
2012 |
Anslag |
204 720 |
1 |
Utgifts- |
199 497 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
244 897 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
251 511 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
213 452 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
217 103 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 248 671 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 208 100 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 208 099 tkr i 2013 års prisnivå.
62
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Anslaget används för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.
Regeringens överväganden
Tabell 3.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
204 720 |
204 720 |
204 720 |
204 720 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
28 |
2 367 |
5 294 |
8 887 |
Beslut |
40 149 |
44 738 |
3 755 |
3 819 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
244 897 |
251 511 |
213 452 |
217 103 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga för- ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Anslaget tillförs 37 miljoner kronor 2013 och 38 miljoner kronor 2014, totalt 75 miljoner kronor, till följd av insatser i samband med Umeå kulturhuvudstad 2014.
Till följd av att tidigare omprioriteringar från anslaget återförs ökas anslaget med 3,149 miljoner kronor 2013.
Regeringen föreslår att 244 897 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 251 511 000 kronor, 213 452 000 kronor respektive 217 103 000 kronor.
3.5.31:3 Skapande skola
Tabell 3.14 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
153 438 |
|
sparande |
0 |
2012 |
Anslag |
151 624 |
1 |
Utgifts- |
147 784 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
169 083 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
172 547 |
2 |
|
|
2015 |
Beräknat |
176 825 |
3 |
|
|
2016 |
Beräknat |
181 453 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 168 921 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 168 920 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 168 920 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för satsningen Skapande skola för barn i förskoleklass, grundskola och mot- svarande skolformer. Satsningen innebär att skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till professionell kultur och till eget skapande sammanfaller. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.
Regeringens överväganden
Tabell 3.15 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
151 624 |
151 624 |
151 624 |
151 624 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
459 |
3 724 |
7 576 |
11 742 |
Beslut |
17 000 |
17 365 |
17 796 |
18 261 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
169 083 |
172 547 |
176 825 |
181 453 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga för- ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Anslaget tillförs 17 miljoner kronor fr.o.m. 2013 till följd av att Skapande skola byggs ut till för- skoleklass.
63
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringen föreslår att 169 083 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Skapande skola för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 172 547 000 kronor, 176 825 000 kronor respektive 181 453 000 kronor.
3.5.41:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
Tabell 3.16 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
35 642 |
|
sparande |
899 |
2012 |
Anslag |
36 314 |
1 |
Utgifts- |
35 882 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
36 314 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
37 021 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
37 683 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
38 485 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 36 261 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 36 264 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 36 262 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för att finansiera forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsområden. Vidare beräk- nas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Anslaget används även för projekt inom samtliga centrala museers ansvarsområden.
Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.
Regeringens överväganden
Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
36 314 |
36 314 |
36 314 |
36 314 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt2 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
36 314 |
37 021 |
37 683 |
38 485 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 36 314 000 kronor an- visas under anslaget 1:4 Forsknings- och ut- vecklingsinsatser inom kulturområdet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 37 021 000 kronor, 37 683 000 kronor respektive 38 485 000 kronor.
3.5.51:5 Stöd till
Tabell 3.18 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
15 215 |
|
sparande |
18 336 |
2012 |
Anslag |
9 898 |
1 |
Utgifts- |
12 939 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
9 898 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
9 884 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
9 884 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
9 884 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för stöd till
64
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:5 Stöd till
Skälen för regeringens förslag: Projekt av- seende stödet till
Tabell 3.19 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Ingående åtaganden |
20 270 |
8 225 |
5 350 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
4 525 |
5 350 |
8 050 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
– |
|||||
Utestående åtaganden |
8 225 |
5 350 |
9 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
9 000 |
9 000 |
9 000 |
– |
– |
– |
1 Av infriade åtaganden motsvarar 2 372 tkr s.k. återkallade ärenden.
65
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
9 898 |
9 898 |
9 898 |
9 898 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt 2 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
9 898 |
9 884 |
9 884 |
9 884 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 9 898 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Stöd till
3.5.61:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
Tabell 3.21 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
1 239 491 |
|
sparande |
1 586 |
2012 |
Anslag |
1 278 295 |
1 |
Utgifts- |
1 245 920 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
1 286 090 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
1 308 511 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
1 311 623 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
1 343 052 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 284 303 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 1 259 305 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 1 259 306 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter.
Anslaget ska användas till följande verksam- heter:
-professionell
-museiverksamhet,
-biblioteksverksamhet,
-konst- och kulturfrämjande verksamhet,
-regional enskild arkivverksamhet,
-filmkulturell verksamhet,
-främjande av hemslöjd.
Statens kulturråd får inom ramen för anslaget finansiera tidsbegränsade utvecklingsinsatser.
Anslaget får belastas med vissa kostnader för Kungl. bibliotekets genomförande av det sam- lade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.
Regeringens överväganden
Tabell 3.22 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
1 278 295 |
1 278 295 |
1 278 295 |
1 278 295 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
19 |
24 113 |
53 128 |
85 030 |
Beslut |
|
|
||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt 3 |
7 776 |
6 104 |
6 240 |
6 389 |
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
1 286 090 |
1 308 511 |
1 311 623 |
1 343 052 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga för- ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Anslaget ökas med 7,776 miljoner kronor fr.o.m. 2013.
Regeringen föreslår att 1 286 090 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 1 308 511 000 kronor, 1 311 623 000 kronor respektive 1 343 052 000 kronor.
66
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
3.5.71:7 Myndigheten för kulturanalys kronor fr.o.m. 2014 bl.a. för att myndigheten
Tabell 3.23 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
9 292 |
|
sparande |
55 |
2012 |
Anslag |
9 440 |
1 |
Utgifts- |
9 255 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
13 519 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
11 710 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
11 903 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
12 138 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 11 504 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 11 506 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 11 504 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används till förvaltningskostnader för Myndigheten för kulturanalys samt för forsk- nings- och utvecklingsinsatser på kulturområdet. Myndigheten för kulturanalys har till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. I uppgifterna ingår att analysera utvecklingen både inom detta område och inom andra samhällsområden som har betydelse för kulturlivet.
Regeringens överväganden
Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
fr.o.m. den 1 januari 2012 har getts ansvaret för den officiella statistiken inom kulturområdet.
Regeringen föreslår att 13 519 000 kronor an- visas under anslaget 1:7 Myndigheten för kultur- analys för 2013. För 2014, 2015 samt 2016 be- räknas anslaget till 11 710 000 kronor, 11 903 000 kronor respektive 12 138 000 kronor.
3.5.8Bidrag till kulturverksamhet från AB Svenska Spel
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2013 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets över- skott 2012 från Nya Penninglotten samt att bi- draget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Anvisat 2012 1 |
9 440 |
9 440 |
9 440 |
9 440 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
79 |
249 |
408 |
603 |
Beslut |
4 000 |
2 035 |
2 069 |
2 110 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
13 519 |
11 710 |
11 903 |
12 138 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen |
beräknar |
att |
anslaget |
tillförs |
4 miljoner |
kronor för |
2013 |
och 2 |
miljoner |
67
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4 Teater, dans och musik
4.1Omfattning
Avsnittet omfattar statens bidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB,
4.2Utgiftsutveckling
Riksteatern, Stiftelsen Dansens Hus, Drottning- holms Slottsteater och Voksenåsen AS. Vidare omfattas det statliga stödet till den fria scen- konsten och myndigheten Statens musikverk.
Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Teater, dans och musik |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, |
|
|
|
|
|
|
|
Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och |
|
|
|
|
|
|
|
Voksenåsen |
945 |
952 |
952 |
958 |
966 |
980 |
995 |
2:2 Bidrag till vissa |
166 |
190 |
186 |
190 |
189 |
191 |
191 |
2:3 Statens musikverk |
119 |
104 |
103 |
105 |
110 |
112 |
114 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Teater, dans och musik |
1 229 |
1 245 |
1 241 |
1 252 |
1 266 |
1 283 |
1 301 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
69
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
4.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultatet inom teater, dans och musik utgår från:
-fördelade bidrag till statliga och regionala kulturinstitutioner samt till utövare inom den fria scenkonsten,
-redovisad statistik om utvecklingen av besökssiffror, antalet föreställningar, andel besökare som utgörs av barn och ung- domar,
Vidare redovisas insatser avseende bl.a. barn och unga, jämställdhet och personer med funktions- nedsättning samt internationell och inter- kulturell verksamhet. Bedömningen av resultatet utgår även från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.
Resultat
Nationella scenkonstinstitutioner
Operan och Dramaten
Kungliga Operan AB (Operan) har med en bred och varierad repertoar och en stor mängd aktiviteter attraherat 260 000 besökare under 2011. Jämfört med 2009 är det en ökning med nästan 10 procent. Även beläggningsgraden har ökat. Operan gästade Oslos nya operahus med åtta utsålda föreställningar och Kungliga baletten, liksom Kungliga hovkapellet, har gäst- spelat på flera scener. Tack vare tre
Operan har fortsatt att utveckla sin organi- sation. Under 2012 kommer beslut om en ny
struktur för organisationen att fattas, vilket Operan menar kommer att bidra till en ökad produktivitet och sänkta kostnader. Arbetet med att renovera teatermaskineriet har påbörjats 2011, vilket medför förlängda speluppehåll under sommarperioderna 2013 och 2014.
På Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten) har 21 moderna verk och sex klassiker framförts under året i regi av såväl internationella som svenska regissörer. Sex tidigare beställda produktioner sattes upp, varav fyra för den unga publiken på Elverket, Dramatens scen för barn och unga. En föreställ- ning direktsändes till 42 biografer i samverkan med Folkets Hus och Parker och fyra produktioner syntolkades i samarbete med Syn- skadades Riksförbund, vilket har ökat tillgänglig- heten till Dramaten. Jämfört med de två tidigare åren har antalet besökare minskat. Även belägg- ningsgraden är lägre och når i genomsnitt 75 procent.
Genom Unga på Operan och Unga Dramaten riktas särskilda föreställningar och aktiviteter till den unga publiken. I Operans och Dramatens verkstäder och ateljéer bevaras och utvecklas hantverkstraditioner inom en mångfald av yrken och bidrar därmed till att utveckla och vårda kulturarvet. Vid nationalscenerna pågår också ett arbete för att utjämna könsskillnader inom respektive verksamhet. Nationalscenerna redo- visade under 2011 sitt regeringsuppdrag om att utveckla former för samverkan. Ett flertal om- råden har identifierats som utvecklingsbara. Regeringen kommer att följa den fortsatta processen.
Tabell 4.2 Prestationer Operan
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal föreställningar |
316 |
407 |
361 |
|
|
|
|
Antal besökare (tusental) |
237 |
253 |
260 |
|
|
|
|
Andel besökare barn och ungdomar |
16 % |
14 % |
15 % |
|
|
|
|
Snittbeläggning opera |
78 % |
80 % |
83 % |
Snittbeläggning balett |
93 % |
92 % |
95 % |
|
|
|
|
1 |
1 |
3 |
|
|
|
|
|
Digitala sändningar via biografer |
3 |
3 |
0 |
|
|
|
|
70
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 4.3 Prestationer Dramaten
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal föreställningar |
1 054 |
1 048 |
1 061 |
|
|
|
|
Antal besökare |
251 661 |
290 448 |
237 613 |
|
|
|
|
Andel besökare barn och ungdomar |
24 % |
23 % |
23 % |
|
|
|
|
Snittbeläggning |
78 % |
80 % |
75 % |
5 |
5 |
1 |
|
|
|
|
|
Digitala sändningar via biograf |
1 |
1 |
1 |
|
|
|
|
Stiftelsen Drottningholms Slottsteater
Verksamheten vid Drottningholms Slottsteater omfattar både föreställningar av hög kvalitet och visningar av teatern, som sedan 1991 är klassad som ett av Unescos världsarv.
Tabell 4.4 Prestationer Drottningholms Slottsteater 2009– 2011
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal föreställningar |
19 |
16 |
20 |
|
|
|
|
Antal besökare till föreställningar |
7 642 |
6 750 |
7 682 |
Antal besökare till visningar |
25 200 |
27 400 |
25 200 |
|
|
|
|
– varav elever och studenter |
3 490 |
5 390 |
4 593 |
|
|
|
|
Antalet besökare till föreställningar har ökat med 14 procent medan besökarna till visningar minskade något jämfört med 2010 som var ett år med särskilt stort intresse för Drottningholm, bl.a. beroende på kronprinsessparets bröllop. Beläggningsgraden var fortsatt mycket hög och uppgick till 92 procent.
Drottningholmsteatern samverkar med Operahögskolan i Stockholm vad gäller före- ställningsverksamheten. Teatern har sedan 2011 en ny ledning som påbörjat ett arbete i syfte att vidareutveckla en innovativ och tillgänglig verk- samhet. Under 2012 har teatern fått i uppdrag av regeringen att ta fram en barn- och ungdoms- strategi. Slottsteatern ingår i the European Route of Historic Theatres, ett av de samarbetsprojekt som tilldelats bidrag från EU:s kulturprogram.
Riksteatern med Cullbergbaletten
Riksteatern nådde drygt 1 240 000 besökare under 2011, vilket är en ökning jämfört med året innan. Ett arbete har inletts för att stärka lokal- föreningarnas inflytande över den nationella och regionala planeringen. Samverkan har skett med ett stort antal aktörer på alla nivåer, vilket enligt Riksteaterns bedömning kommer att skapa nya och gemensamma arenor och arbetstillfällen för både professionella och amatörer.
Tabell 4.5 Prestationer Riksteatern
|
2009 |
2010 |
2011 |
Lokala riksteaterföreningar |
234 |
236 |
235 |
|
|
|
|
Anslutna föreningar |
32 |
46 |
54 |
|
|
|
|
Medlemmar |
40 110 |
41 178 |
39 847 |
Egna produktioner |
33 |
31 |
33 |
|
|
|
|
Produktioner i samarbete |
58 |
70 |
46 |
|
|
|
|
Arrangerade föreställningar |
3 368 |
3 192 |
3 182 |
|
|
|
|
Publik totalt (tusental) |
1 233 |
1 180 |
1 237 |
|
|
|
|
Under 2011 lanserades Scenkonstportalen, en webbkatalog som presenterar alla turnerande professionella scenkonstutövares föreställningar. Ett arbete pågår för att utveckla olika kulturers konstnärliga uttryck och språk. En del i detta är att undersöka och synliggöra nya svenska berättelser som en del av ett kommande kultur- arv. Riksteatern verkar för att öka tillgänglig- heten till kultur genom teknikutveckling, inte minst för personer med funktionsnedsättning.
På uppdrag av Kulturdepartementet har revisionsfirman Ernst & Young genomfört en analys av hur statsbidraget till Riksteatern används (dnr Ku2012/261). I rapporten fram- hålls bl.a. att Riksteatern bör förtydliga sin redovisning av statsbidragets användning. Mot bakgrund av analysen har återrapporterings- kraven i riktlinjebeslutet för 2012 förtydligats.
Dansens hus
Dansens hus har under 2011 presenterat samtida svenska och utländska gästspel av hög kvalitet. Fler föreställningar har spelats jämfört med 2010 och antalet besökare har ökat med 34 procent. Även den genomsnittliga beläggningen har ökat. Genom bl.a. Dansnät Sverige har det nationella samarbetet utvecklats. Dansens hus är medlem i två Europeiska nätverk: IETM (International Network for Contemporary Performing Arts) och EDN (European Dancehouse Network), vilket bidrar till att sprida svensk danskonst internationellt. Dansens hus har under året arbetat för att öka tillgängligheten genom permanenta rullstolsplatser med plats för följeslagare utan kostnad. Ett publikarbete i syfte att nå yngre grupper har genomförts under året, bl.a. genom sociala medier. Antalet besökare under 26 år har ökat med 8 procent.
71
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Voksenåsen AS
Voksenåsen AS hade en varierad program- verksamhet under 2011. SommerAkademiet, Språk- og kulturkursene, Kultur- og medie- kurset och Voksenåsens stipendiatordning är årligt återkommande program för unga. Voksenåsen behåller sina marknadsdelar i hotell- och konferensbranschen. Antalet sålda rum ökade mellan 2010 och 2011 och bolaget redo- visade ett positivt ekonomiskt resultat för 2011.
Statens musikverk
Den 1 maj 2011 etablerades Statens musikverk. Myndigheten omfattar den tidigare verksam- heten vid Statens musiksamlingar och delar av Rikskonserters verksamhet. Statens musikverk ska främja ett varierat musikaliskt utbud i hela landet, präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet. Statens musikverk ska även, i likhet med tidigare uppdrag till Statens musiksamlingar, dokumentera, främja och bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Musikverket ska också stödja utvecklingen av den professionella musik- verksamheten med prioritering av det fria musiklivet. Regeringen har tillsatt ett konstnär- ligt råd vid myndigheten som ska fördela statsbidrag till musiklivet enligt förordningen (2010:1921) om statsbidrag till musiklivet. Vid två ansökningsomgångar under 2012 har sam- manlagt 95 projekt av 773 ansökningar fått stöd och 23,3 miljoner kronor har fördelats.
Statens musikverk har i uppdrag att, i samver- kan med Statens kulturråd och Konstnärsnämn- den, stödja och stimulera strategiskt arbete för ett mer jämställt musikliv. Uppdraget löper
Ett seminarium om Musikliv i balans arrange- rades våren 2012 inom ramen för detta uppdrag. Arbetet för att skapa ett mer jämställt musikliv fortsätter. Musikverket fördelade under våren 2012 bl.a. bidrag för ökad jämställdhet till nio projekt som får dela på nära 2,4 miljoner kronor. Bland annat tilldelades Sveriges Musik- och Kulturskoleråd bidrag till projektet Genus- fällorna. I projektet ingår fortbildning och seminarier för kulturskolelärare. Syftet är bl.a. att motverka invanda könsroller i musik- undervisningen och att främja ett fritt musice- rande för både flickor och pojkar.
Införlivandet av de omfattande teater- samlingarna från Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum har fortsatt, nu med fokus på föremålen. Efter det att samlingen från Arkivet för folklig dans överfördes till myndigheten 2011, har även dansdokumentationsuppdraget påbörjats.
Regionala scenkonstinstitutioner
De regionala scenkonstinstitutionerna har stor betydelse för utbudet av professionell scenkonst av hög kvalitet runt om i landet. Institutionernas föreställningar har de senaste åren attraherat en publik på drygt 3 miljoner besökare per år. Statens kulturråd har i 2011 års bidragsgivning särskilt uppmärksammat bl.a. genreöver- skridande arbeten samt nyskriven dramatik, musik och koreografi.
Tabell 4.6 Statlig bidragsgivning till regionala
scenkonstinstitutioner
Miljoner kronor
Verksamhet |
2009 |
2010 |
2011 |
Regionala orkestrar |
108 |
108 |
64 |
Regional musikverksamhet |
222 |
227 |
171 |
Musikteater och operaverksamhet |
160 |
178 |
65 |
|
|
|
|
Teater- och dansinstitutioner |
268 |
276 |
187 |
|
|
|
|
Utvecklingsbidrag |
16 |
16 |
10 |
|
|
|
|
Totalt |
775 |
805 |
497 |
|
|
|
|
Formerna för statens bidrag till de regionala institutionerna har förändrats i och med att kultursamverkansmodellen infördes i fem län 2011 och i ytterligare elva län 2012 (se avsnitt 3.4.2.). Detta avspeglas i en minskning av det direkta statliga stödet till institutionerna under 2011 och 2012. Sammanlagt uppgick statens direkta stöd till ca 197 miljoner kronor 2012 och avsåg de fem län vilka ännu inte trätt in i modellen. Det innebär att cirka 75 procent av statens tidigare direkta bidragsgivning till regionala scenkonstinstitutioner 2012 fördelas genom kultursamverkansmodellen.
Under 2011 beviljades de 16 län som inte ingick i kultursamverkansmodellen ca 10 miljoner kronor i utvecklingsbidrag. Prioriterade områden var bl.a. insatser för nya publikgrupper och tillgänglighet samt insatser för ökat inter- nationellt och interkulturellt utbyte.
Andelen bidrag som avsåg verksamhet för barn och unga uppgick 2011 till 37 procent.
Den statliga finansieringsandelen till regional scenkonst har legat på en stabil nivå över tid,
72
vilket framgår av tabell 4.7 nedan. Tabellen visar även att den statliga finansieringsandelen för regional musikverksamhet har legat högre än för övriga områden.
Tabell 4.7 Statlig finansieringsandel av de regionala scenkonstinstitutionernas offentliga finansiering 2009– 2011
Verksamhet |
2009 |
2010 |
2011 |
Samtliga regionala scen- |
37 % |
38 % |
37 % |
konstinstitutioner |
|
|
|
|
|
|
|
Regional musikverksamhet |
53 % |
56 % |
57 % |
|
|
|
|
Orkestrar |
31 % |
35 % |
34 % |
|
|
|
|
Teater- och dansinstitutioner |
34 % |
33 % |
30 % |
Tillgänglighet
Regeringen har beslutat om tre delmål för Statens kulturråds verksamhet som ska bidra till att uppnå målen för funktionshinderspolitiken inom kulturområdet
Inom scenkonstområdet arbetar många institutioner aktivt med att främja tillgänglig- heten till kulturområdet. Arbetet rör bl.a. den fysiska miljön, bemötandefrågor och konstnär- ligt skapande av och med personer med funktionsnedsättning. Skånes Dansteater arran- gerar under 2012 en festival om dans och funktionsnedsättning och i Örebro har Läns- teatern samarbetat med Riksteaterns verksamhet Tyst Teater kring en musikal med unga ama- törer, med hörande, döva och hörselskadade artister på scenen, kallad Fame Visukalen.
Internationellt och interkulturellt utbyte
Många institutioner är internationellt verksamma genom turnéer och gästspel m.m. Antalet ansökningar från svenska aktörer till EU:s kulturprogram har ökat och 2012 bevilja- des bidrag till olika projekt där bl.a. Uppsala Stadsteater och Stockholms läns Blåsar- symfoniker deltar. Länsmusiken i Kalmar är ut- sedd att vara koordinator för ett av projekten.
Den fria scenkonsten
Den fria scenkonsten är en angelägen del av det svenska scenkonstutbudet. Statens kulturråd
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
fördelar statligt stöd till den fria scenkonsten, arrangörer och fonogramverksamhet. Stödet uppgick 2011 till totalt ca 163 miljoner kronor.
Tabell 4.8 Den fria scenkonsten; andel av bidrag till barn och unga samt samverkan 2011
|
Teater |
Dans |
Musik |
Verksamhet barn |
53 % |
31 % |
13 % |
och unga |
|
|
|
Samverkan med |
31 % |
65 % |
20 % |
institutioner |
|
|
|
|
|
|
|
De fria scenkonstgrupperna är mycket bety- delsefulla för den unga publiken, särskilt vad gäller utbudet av dans och teater.
Samverkan med institutionerna är väsentlig för den fria scenkonsten som helhet, men i syn- nerhet för den fria danskonsten som inte har samma institutionella infrastruktur som teater- och musikområdena. Detta kan vara en följd av att dansen inte på samma sätt har en insti- tutionell infrastruktur som teater- och musik- områdena.
Tabell 4.9 Bidrag till den fria scenkonsten
Miljoner kronor |
2009 |
2010 |
2011 |
Musik |
12 |
12 |
12 |
Musikarrangörer |
24 |
24 |
24 |
|
|
|
|
Teater |
55 |
54 |
54 |
|
|
|
|
Dans |
23 |
24 |
23 |
Dansarrangörer m.m. |
14 |
14 |
14 |
|
|
|
|
Vissa aktörer av kultur- |
16 |
19 |
19 |
politiskt intresse |
|
|
|
|
|
|
|
Fonogram |
7 |
7 |
7 |
|
|
|
|
Musikalier, notutgivning |
3 |
3 |
3 |
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
Samverkan med ton- |
5 |
5 |
7 |
sättare |
|
|
|
Totalt |
159 |
162 |
163 |
Den statliga bidragsgivningens fördelning har varit relativt stabil under den senaste treårs- perioden. Vad gäller bidrag till samverkan med tonsättare har stödet ökat från 5 till 7 miljoner kronor
Jämställdhet
Enligt den jämställdhetsstrategi som Statens kulturråd tagit fram, ska minst 40 procent av bidragsmedlen komma det underrepresenterade könet till del. Inom teaterområdet uppfylls denna princip vad gäller dramatiker, regissörer och andra upphovsmän. Inom det fria dans-
73
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
området mäts jämställdheten i andelen kvinnliga och manliga koreografer. Av bidragen riktades 63 procent till kvinnliga koreografer, 24 procent till manliga och 13 procent till dansgrupper med både manliga och kvinnliga koreografer. Trots att fler kvinnor än män är aktiva inom dans- området konstaterar dock Kulturrådet att männen förfogar över en större andel av hela dansområdets resurser.
Tabell 4.10 nedan visar hur könsfördelningen inom vissa delar av det fria musiklivet ser ut. Av tabellen framgår att fortsatta insatser för ett jäm- ställt musikliv behövs.
Tabell 4.10 Jämställhet inom det fria musikområdet 2011
Könsfördelning |
Kvinnor |
Män |
Inom konstnärlig |
33 % |
67 % |
ledning i bidrags- |
|
|
ansökningar |
|
|
|
|
|
Bland medverkande |
29 % |
71 % |
i musikgrupper som |
|
|
beviljats bidrag |
|
|
Bland beviljade |
34 % |
66 % |
bidrag om ton- |
|
|
sättarsamverkan |
|
|
|
|
|
Bland medverkande, |
27 % |
73 % |
vid musikarrangörer |
|
|
som beviljats bidrag (2010)
Tillgänglighet
Två av Kulturrådets tre delmål för tillgänglighet inom scenkonsten (se avsnitt 4.4.2) gäller även för den fria scenkonsten i den omfattning som kan anses vara skäligt. Dessa mål innebär att åtgärda enkelt avhjälpta hinder och att tillgäng- lighetsanpassa webbplatser och
Analys och slutsatser
Måluppfyllelsen för de nationella scenkonst- institutionerna är god och har stor betydelse för att högkvalitativ konst med spets och bredd görs tillgänglig för en stor publik i hela landet.
Regeringens bedömning är att även de regionala och lokala kulturinstitutionernas verk- samhet har hållit en hög nivå vad gäller konst- närlig kvalitet, tillgänglighet och bredd i repertoar. I och med att kultursamverkans- modellen införts har formerna för fördelning av statens bidrag till dessa verksamheter förändrats. De nationella kulturpolitiska målen ska beaktas
även när landstingen ansvarar för att fördela medlen.
Den fria scenkonsten står för en stor andel av det utbud som når barn och unga och bidrar i sin helhet inom teater, dans och musik till att berika, utveckla och komplettera institutionernas verk- samhet.
Drottningholms Slottsteater har påbörjat ett arbete för att utveckla en innovativ och till- gänglig verksamhet med hög konstnärlig kvalitet. I verksamheten förenas både kulturarv och konstnärlig förnyelse.
Regeringen bedömer att det är angeläget att Riksteatern i nästa års återrapportering till Kulturdepartementet redovisar statsbidragets användning på ett tydligare sätt.
Statens musikverk har sedan ombildningen den 1 maj 2011 väl uppfyllt sina uppdrag och det är angeläget att Statens musikverk fortsatt etablerar sin roll i kulturlivet i nära kontakt med andra stödfördelande myndigheter som Statens kulturråd och Konstnärsnämnden.
Inom det fria musikområdet behövs fortsatta insatser för att uppnå målet om ett mer jämställt musikområde. Regeringen bedömer att den jäm- ställdhetssatsning som Statens musikverk an- svarar för
4.5Budgetförslag
4.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen
Tabell 4.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
944 815 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
951 734 |
prognos |
951 734 |
|
2013 |
Förslag |
958 042 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
966 195 |
2 |
|
|
2015 |
Beräknat |
979 588 |
3 |
|
|
2016 |
Beräknat |
995 494 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 956 688 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 956 688 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 956 689 tkr i 2013 års prisnivå.
74
Anslaget används för bidrag till fem riks- institutioner på
Tabell 4.12 Intäkter för 2011
Tusental kronor
|
Regeringens |
Övriga intäkter |
Summa intäkter |
|
bidrag |
|
|
Operan |
432 206 |
79 354 |
511 560 |
|
|
|
|
Dramaten |
217 306 |
42 427 |
259 733 |
|
|
|
|
Riksteatern |
251 889 |
111 719 |
363 508 |
Dansens Hus |
22 642 |
24 222 |
46 864 |
|
|
|
|
Drottningholms |
10 777 |
8 782 |
19 559 |
Slottsteater |
|
|
|
|
|
|
|
Voksenåsen |
9 995 |
48 5401 |
58 5351 |
Summa |
944 815 |
315 044 |
1 259 759 |
1 Uppgifterna är omräknade från norska till svenska kronor med årsgenomsnittet för växelkursen 2011, vilken uppgick till 114,525 SEK för 100 NOK.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 4.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
951 734 |
951 734 |
951 734 |
951 734 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
6 308 |
15 828 |
29 240 |
45 168 |
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
958 042 |
966 195 |
979 588 |
995 494 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Tabell 4.14 Sammanställning över medelstilldelningen
Tusental kronor
|
2012 |
2013 |
Operan |
433 408 |
435 198 |
|
|
|
Dramaten |
221 042 |
222 481 |
|
|
|
Riksteatern |
253 353 |
256 028 |
|
|
|
Dansens Hus |
22 921 |
23 158 |
|
|
|
Drottningholms Slottsteater |
10 881 |
10 916 |
|
|
|
Voksenåsen |
10 129 |
10 261 |
Summa |
951 734 |
958 042 |
|
|
|
Operan
Regeringen beräknar att bidraget till Operan ökar med 1 790 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Sammantaget uppgår bidraget till Operan till 435 198 000 kronor för 2013.
Dramaten
Regeringen beräknar att bidraget till Dramaten till följd av av pris- och löneomräkning ökar med 1 439 000 kronor 2013. Sammantaget uppgår bidraget till Dramaten till 222 481 000 kronor för 2013.
Riksteatern
Regeringen beräknar att bidraget till Riksteatern till följd av pris- och löneomräkning ökar med
75
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2 675 000 kronor 2013. Sammantaget uppgår bidraget till Riksteatern till 256 028 000 kronor för 2013.
Dansens Hus
Bidraget till Dansens Hus ökar till följd av pris- och löneomräkningen med 237 000 kronor 2013. Sammantaget uppgår bidraget till Dansens Hus till 23 158 000 kronor för 2013.
Drottningholms Slottsteater
Regeringen beräknar att bidraget ökar med 35 000 kronor till följd av pris- och löneomräk- ning 2013. Sammantaget uppgår bidraget till Drottningholms Slottsteater till 10 916 000 kronor för 2013.
Voksenåsen
Regeringen beräknar att bidraget ökar med 132 000 kronor till följd av pris- och löneomräk- ning 2013. Sammantaget uppgår bidraget till Voksenåsen till 10 261 000 kronor för 2013.
Regeringen föreslår att 958 042 000 kronor an- visas under anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottning- holms Slottsteater och Voksenåsen för 2013. För
2014, 2015 |
och 2016 beräknas anslaget till |
966 195 000 |
kronor, 979 588 000 kronor |
respektive 995 494 000 kronor.
4.5.22:2 Bidrag till vissa
Tabell 4.15 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
165 560 |
|
sparande |
6 429 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
189 503 |
prognos |
186 096 |
|
2013 |
Förslag |
189 503 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
189 233 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
191 233 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
191 233 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för bidrag till den fria scen- konsten samt arrangörer inom musikområdet, stöd till produktion och distribution av fono- gram, bidrag till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse, bidrag till samverkan med tonsättare m.m.
Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa
Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget beviljas bidrag till den fria scenkonsten samt fonogramstöd. För att skapa goda planerings- förutsättningar för de fria grupperna bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kommande år. Vad gäller fono- gramstödet är det förenat med sådana villkor att beviljat belopp endast delvis betalas ut under samma budgetår. Normalt utbetalas en tredjedel av beviljat bidrag i förskott och resterande del när fonogrammet har producerats.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa
76
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 4.16 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
79 700 |
93 520 |
107 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
93 520 |
107 000 |
103 500 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
– |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
93 520 |
107 000 |
107 000 |
– |
– |
– |
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
100 000 |
107 000 |
107 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden 4.5.3 2:3 Statens musikverk
Tabell 4.17 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
189 503 |
189 503 |
189 503 |
189 503 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
2 000 |
2 000 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt 2 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
189 503 |
189 233 |
191 233 |
191 233 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 189 503 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Bidrag till vissa
Tabell 4.18 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
118 937 |
|
sparande |
807 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
104 062 |
prognos |
103 110 |
|
2013 |
Förslag |
104 699 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
110 284 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
112 040 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
114 223 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 108 484 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 108 484 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 108 484 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Statens musikverks förvaltningskostnader, projektverksamhet inom musikområdet samt kostnader som kan uppstå till följd av Stiftelsen Svenska rikskonserters av- veckling, så som pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Statens musikverk ska främja ett varierat musikaliskt utbud, präglat av konstnärlig för- nyelse och hög kvalitet, i hela landet. Myndig- heten ska vidare dokumentera, bevara, främja, bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv.
77
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
104 062 |
104 062 |
104 062 |
104 062 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
637 |
2 374 |
4 069 |
6 176 |
Beslut |
|
4 000 |
4 064 |
4 143 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
104 699 |
110 284 |
112 040 |
114 223 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Statens musikverk tillförs 4 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för kostnader i samband med reno- vering av Musik- och teatermuseet.
Regeringen föreslår att 104 699 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Statens musikverk för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 110 284 000 kronor, 112 040 000 kronor respektive 114 223 000 kronor.
78
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
5 Litteraturen, läsandet och språket
5.1Omfattning
Avsnittet omfattar Statens kulturråds och Kungl. bibliotekets bidragsgivning till bibliotek,
5.2Utgiftsutveckling
litteratur och kulturtidskrifter. Vidare omfattas Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Institutet för språk och folkminnen och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur.
Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Litteraturen, läsandet och språket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
127 |
124 |
121 |
124 |
124 |
124 |
124 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:2 Talboks- och punktskriftsbiblioteket |
83 |
86 |
86 |
87 |
88 |
90 |
92 |
3:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation |
|
|
|
|
|
|
|
och litteratur |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
18 |
3:4 Institutet för språk och folkminnen |
52 |
53 |
55 |
55 |
54 |
55 |
57 |
Summa Litteraturen, läsandet och språket |
279 |
280 |
279 |
282 |
283 |
286 |
289 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
79
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
5.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
5.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultatet inom litteraturen, läsandet och språket utgår från de mål för be- rörda verksamheter som regeringen beslutat. Bedömningen utgår också från
-fördelade bidrag och utvecklingsbidrag till folkbibliotek, region- och länsbibliotek, lånecentraler, Sveriges depåbibliotek och Internationella biblioteket,
-fördelade bidrag till litteratur, kulturtid- skrifter, litterära evenemang, läsfrämjande insatser, inköpsstöd till folk- och skol- bibliotek, litterära projekt i utlandet och översättningsstöd samt produktion och ut- låning av talböcker och punktskriftsböcker,
-insatser inom språkområdet med utgångs- punkt i språklagen (2009:600),
-insatser för anpassad litteratur och nyhets- information.
Bedömningen av resultatet utgår vidare från in- satser avseende jämställdhet, mångfald, barn och unga, samt från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.
5.4.1 Bibliotek
Resultat
Statens kulturråd
Staten ger genom Statens kulturråd bidrag till folk- och länsbibliotek för att främja spridning och läsning av litteratur.
Drygt 20 miljoner kronor fördelades under 2011 som verksamhetsbidrag till region- och länsbibliotek. Därutöver har medel till biblio- teksverksamhet delats ut inom ramen för kultur- samverkansmodellen till de fem län som ingick i
modellen 2011. Från och med 2012 ingår ytter- ligare elva län i modellen.
Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket har sedan den 1 januari 2011 ett utvidgat nationellt samordnings- och ut- vecklingsansvar som bl.a. innebär att utöva nationell överblick, främja samordning och samla in statistik. För detta arbete disponerar Kungl. biblioteket 24 miljoner kronor. Under året har en plan för 2012 års nationella biblioteksutveckling och samverkan publicerats. En struktur för inflytande i arbetet med att främja utvecklingen av biblioteksväsendet har arbetats fram i dialog med övriga biblioteks- sektorn. En handbok för inflytandearbetet har tagits fram och tre styrgrupper och sex expert- grupper är nu bemannade. Ett arbete har inletts för att förbättra biblioteksdatasystemet Libris och göra det möjligt för bibliotek från hela sektorn att delta.
Kungl. biblioteket har rekryterat ny kompetens och införskaffat nya program för att axla ansvaret för den officiella biblioteks- statistiken. Folk- och länsbibliotekens planer för biblioteksverksamheten har samlats in och en kartläggning har påbörjats. En arbetsgrupp med representanter för länsbiblioteken har bildats för det fortsatta arbetet med planerna.
Närmare 15 miljoner kronor har fördelats som verksamhetsbidrag till lånecentralerna, Sveriges depåbibliotek och Internationella biblioteket. Kungl. biblioteket har utrett frågan om hur Sveriges depåbibliotek, Internationella biblioteket och landets tre lånecentraler bör organiseras.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov av litteratur som personer med synskada och annan läsnedsättning har. Under 2011 ökades utbudet av tillgänglig litteratur i form av talböcker, punktskriftsböcker och
80
kan även avlyssnas i mobiltelefon, bl.a. genom applikationen Daisy Reader. På kort tid har drygt 2 600 låntagare börjat använda tjänsten.
Tabell 5.2 Prestationer talböcker
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal producerade och för- |
2 178 |
2 311 |
3 187 |
värvade talböcker |
|
|
|
|
|
|
|
Antal förmedlande bibliotek och |
12 521 |
13 711 |
14 393 |
studerande som är registrerade |
|
|
|
vid TPB |
|
|
|
Antal låntagare som lånar |
3 265 |
2 610 |
2 470 |
fysiskt från TPB |
|
|
|
|
|
|
|
Antal enskilda låntagare som |
- |
3 055 |
11 750 |
laddar ner från TPB |
|
|
|
|
|
|
|
Under 2011 har TPB genomfört förbättringar i produktionssystemet för punktskriftsböcker. Resultatet är att 34 procent av titlarna för det allmänna biblioteket har kunnat framställas internt till en lägre kostnad och att produktions- tiden förkortats. Ett migreringsarbete av äldre punktskriftstitlar till ett nytt digitalt produk- tionsformat med digital lagring har påbörjats. Detta medför att även äldre titlar kan envägs- lånas, vilket innebär att låntagaren inte behöver returnera eller låna om den lånade boken, vilket i sin tur innebär ökad tillgänglighet. Det betyder också att utlåningsstatistiken för punktskrifts- titlar, som traditionellt också innefattar omlån, kan tolkas som positiv trots att siffrorna visar på en viss nedgång.
Tabell 5.3 Prestationer punktskriftsböcker
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal producerade och |
367 |
409 |
742 |
förvärvade punktskrifts- |
|
|
|
böcker |
|
|
|
|
|
|
|
Antal utlånade punkt- |
20 414 |
19 334 |
18 170 |
skriftsböcker |
|
|
|
5 820 |
4 899 |
4 492 |
|
|
|||
Bestånd av taktila |
60 |
65 |
67 |
bilderböcker |
|
|
|
Analys och slutsatser
Biblioteken är en viktig samhällelig resurs med stora utvecklingsmöjligheter i framtidens sam- hälle. De verkar för läskunnighet, utbildning, livslångt lärande, kultur och informations- spridning. Biblioteksverksamheten är främst en kommunal angelägenhet som stöds med statliga bidrag och andra insatser från Statens kulturråd
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
och Kungl. biblioteket. I och med att statliga medel till regional biblioteksverksamhet fr.o.m. 2011 fördelas genom kultursamverkans- modellen, får landstingen ett ökat ansvar för biblioteksverksamheten i länen. Kungl. biblio- teket har under året skapat goda förutsättningar för det fortsatta arbetet enligt dess utvidgade uppdrag.
Biblioteken är också betydelsefulla sam- verkansparter i regeringens arbete med att digi- talisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra det nationella kulturarvet.
Under 2011 påbörjades arbetet i Regerings- kansliet med att se över bibliotekslagen (1996:1596). En promemoria med förslag till en ny lag har skickats ut på remiss. Remisstiden löpte ut den 15 september 2012.
TPB har utvecklat verksamhetens effektivitet när det gäller att nå ut till myndighetens mål- grupper. Genom att dra nytta av den tekniska utvecklingen och förbättrade förutsättningar för produktion och distribution av tillgängliga medier har myndigheten ökat utbudet av produkter och tjänster och möjliggjort att an- talet användare har ökat.
Under 2011 genomförde Statskontoret en myndighetsanalys av TPB. Statskontorets be- dömning är att TPB bedriver en i allt väsentligt väl fungerande verksamhet och att myndigheten löpande söker utveckla effektiviteten i verksam- het och resursutnyttjande. Statskontoret konstaterar också att TPB har höga utvecklings- ambitioner.
5.4.2Litteratur, läsfrämjande och tidskrifter
Resultat
Statens kulturråd
Statens kulturråd fördelar flera bidrag som syftar till att dels stödja utgivning och distribution av litteratur och kulturtidskrifter, dels främja läs- ning och litteraturförmedling, särskilt bland barn och unga. Sammanlagt uppgick bidragen på om- rådet till drygt 113 miljoner kronor 2011.
Drygt 37 miljoner kronor fördelades i littera- turstöd, dvs. efterhandsstöd till förlagens bokutgivning och distributionsstöd, vilket fram- går av tabell 5.4 nedan. Små och medelstora förlag har beviljats en stor andel av stödet och översatt litteratur från språkområden som inte är
81
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
väl företrädda i den svenska utgivningen har prioriterats. Andelen ansökningar och beviljade bidrag som rör kvinnor är 37 procent. Antalet ansökningar om översatt skönlitteratur har minskat och bredden i översatt barn- och ung- domslitteratur är eftersatt enligt Statens kultur- råd. För att bidra till spridning av den litteratur som beviljas stöd sändes under året 722 nya titlar till huvudbiblioteken i landets kommuner genom distributionsstödet.
Vidare fördelades nära 2 miljoner kronor som förhandsstöd till särskilt kostnadskrävande ut- givning. Översättningar från mindre företrädda språkområden har prioriterats.
Tabell 5.4 Stöd till litteratur och läsfrämjande
|
2009 |
2010 |
2011 |
Litteraturstöd (mnkr) |
36,6 |
35,1 |
37,3 |
Antal ansökningar om litteratur- |
1 775 |
1 473 |
1 606 |
stöd |
|
|
|
|
|
|
|
Antal beviljade ansökningar |
756 |
722 |
755 |
Läsfrämjandebidrag (tkr) |
7 867 |
11 064 |
10 548 |
|
|
|
|
Antal ansökningar om läs- |
107 |
122 |
124 |
främjandebidrag |
|
|
|
|
|
|
|
Antal beviljade ansökningar |
58 |
82 |
71 |
|
|
|
|
Statens kulturråd beslutade 2011 om bidrag till läsfrämjande insatser på drygt 10 miljoner kronor. Av de beviljade ansökningarna rörde 92 procent (64 stycken) projekt och verksam- heter med barn och unga som målgrupp. Fem ansökningar som gällde ökad tillgänglighet beviljades sammanlagt 380 000 kronor.
Under 2011 fördelades ca 22,2 miljoner kronor till kulturtidskrifter, varav produktions- stödet till tryckta tidskrifter var ca 17,5 miljoner kronor och till digitala tidskrifter ca 1,1 miljoner kronor. Av de 112 tidskrifter som beviljades produktionsstöd ges 23 tidskrifter ut helt eller delvis på andra språk än svenska. Åtta av dessa avser ett nationellt minoritetsspråk. Könsfördel- ningen bland skribenterna i tidskrifter med produktionsstöd är jämn. Vidare fördelades
ca 3,6 miljoner |
kronor i utvecklingsstöd varav |
ca 1 miljon kronor till tidskriftsverkstäder. |
|
Under 2011 |
fördelades drygt 25 miljoner |
kronor till folk- och skolbiblioteken för inköp av litteratur, i syfte att främja barns och ungas läsande. En jury med representanter från litte- ratur- och biblioteksbranschen utsåg en läs- ambassadör med uppgift att driva debatt om läs- ning och litteratur för unga. För att färdigställa och underhålla klassikerserien för skolan, Alla
tiders klassiker, gav Statens kulturråd stöd för
sex nya titlar och |
sju äldre om totalt ca |
1,2 miljoner kronor. |
|
Litteraturpriset till |
Astrid Lindgrens minne |
(ALMA) syftar till att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen. Pris- summan är 5 miljoner kronor. Målet för 2011 var främst att öka rapporteringen om priset och pristagaren samt att stärka utbytet med aktörer som verkar för barn- och ungdomslitteratur. Tillkännagivandet av pristagaren och den pris- tagarvecka som arrangerades i samband med prisutdelningen fick stort medialt genomslag. För första gången inrättades ett virtuellt pressrum på engelska, som fick ca 25 000 besök. Antalet besökare på
År 2011 fördelade Kulturrådet ca 1,8 miljoner kronor i bidrag till litterära projekt i utlandet, samt ca 4 miljoner kronor i översättningsstöd till utländska förlag för översättning av svensk litteratur. Litterära evenemang i Sverige bevilja- des ca 2,2 miljoner kronor i stöd.
Kulturrådet har under året fortsatt arbetet för ett ökat antal fristäder för förföljda författare. Ett evenemang – Kulturforum – på temat yttrandefrihet och fristäder arrangerades i november med deltagare från en rad aktörer från hela Norden. Bidrag har bl.a. beviljats för en handbok för fristäder, fristadsförfattares medverkan i litterära evenemang och en nationell konferens om fristadsförfattares villkor. Svenska PEN har beviljats bidrag för Dissidentbloggen, där författare som censureras av totalitära regimer ges möjlighet till publicering.
Centrum för lättläst
Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska till- godoses med nyhetsinformation och litteratur.
Under 2011 har läsaranpassningen av nyhets- tidningen 8 SIDOR utvecklats, bl.a. genom en nyhetsapplikation för mobila enheter och tek- nisk utveckling av nyhetsspridningen via inter- net. För att återställa stiftelsekapitalet har antalet nyproducerade lättlästa titlar minskat från 36 titlar under 2010 till 21 under 2011. Utgivningen har dock haft variation och bredd. En målsätt- ning har varit att satsa på unga läsare i skolan. Marknadsföringen har varit mer målgrupps- anpassad och samarbetet med offentliga aktörer
82
och det civila samhället har utvecklats. Rollen som kompetenscentrum är under utveckling. Satsningen Lättläst i skolan har fortsatt under året. En utvärdering av satsningen har genom- förts och en strategi för barn- och ungdoms- verksamheten har redovisats. Centrum för lätt- läst har även presenterat en analys över utvecklingen på området och vilka andra aktörer som finns.
Analys och slutsatser
Sammantaget bedömer regeringen att de statliga insatserna på området bidrar till att bredda till- gången till och intresset för litteratur och kulturtidskrifter. Både litteraturstödet och produktions- och utvecklingsstöden till kultur- tidskrifterna bedöms ha stor betydelse för att främja mångfald och kvalitet i utbudet. Genom ett brett utbud värnas också yttrandefriheten.
Behovet att se över statens insatser för lättläst nyhetsinformation och litteratur kvarstår.
5.4.3 Språk
Resultat
Institutet för språk och folkminnen
Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har fortsatt att utveckla arbetet med att följa upp tillämpningen av språklagen (2009:600). Myndigheten har genom Språkrådet bl.a. tagit fram en policy med allmänna riktlinjer och väg- ledning för hur lagen ska tolkas och tillämpas. Vidare har myndigheten verkat för att sprida kunskap hos myndigheter och allmänhet om lagar och språkpolitiska mål samt utvärderat språksituationen i Sverige. ISOF har bedrivit ett omfattande arbete med att stärka forsknings- profilen ytterligare samt utvecklat och förstärkt kompetensförsörjningen vid myndigheten.
Institutets samlingar har utökats med material tillhörande dokumentations- och forsknings- projekt där barn- och mångfaldsperspektivet har uppmärksammats. Institutet har arbetat med att bedriva språkvård t.ex. genom att vidareutveckla rådgivningen i språkfrågor. Rådgivningen har ökat liksom antalet besökare till institutets arkiv. Vidare har frågedatabasen för svenska utökats och facebooktjänsterna är fortsatt populära med ett stort gensvar på inläggen. Arbetet med att ta
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
fram en webbaserad Sverigekarta för sökning av material om dialekter har fortsatt under året.
Arbetet med att stärka forskningsprofilen har skett både genom egna projekt och samverkans- projekt samt genom att ytterligare integrera forskningen i institutets övriga verksamhet. Myndigheten har bedrivit samarbete och utbyte med andra myndigheter och institutioner samt deltagit i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.
ISOF har arrangerat de årligen återkommande seminarierna Språkrådsdagen och Språk- politikens dag samt för fjärde gången delat ut Klarspråkskristallen, priset för ett klart och begripligt myndighetsspråk. Kunskapsspridning har skett genom rådgivning inom myndighetens alla ämnesområden. ISOF har också erbjudit material, studiebesök och handledning.
Som en följd av att Sverige 2011 ratificerade Unescos konvention om skydd av det im- materiella kulturarvet har myndigheten getts samordningsansvaret för uppdraget att utveckla arbetet med tillämpningen av konventionen. I arbetet, som delrapporterades den 30 juni 2012 och ska slutrapporteras i februari 2014, har flera insatser gjorts, bl.a. har en projektledare utsetts, samordnare rekryterats och en arbetsgrupp samlats under året.
Under 2011 har ISOF även gjort en översyn av bestämmelsen om minoritetsspråkiga ortnamn i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och i mars 2012 rapporterade myndigheten om hur en nationell språkdatabank kan införas.
Arbetet med att utveckla de nationella mino- ritetsspråken och det svenska teckenspråket har bedrivits dels genom språkvårdande insatser, dels genom s.k. revitaliseringsinsatser. På webb- platsen har bl.a. informationen om jiddisch ut- vidgats och en rapport om barns tillgång till teckenspråk samt en minigrammatik för svenskt teckenspråk tagits fram. Genom anslagsposten Revitalisering av nationella minoritetsspråk har totalt 3,5 miljoner kronor fördelats (Utgifts- område 1, anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter). Syftet är att ge enskilda bättre för- utsättningar att tillägna sig, utveckla och använda sitt nationella minoritetsspråk. Intresset för bidraget har varit mycket stort och vid fördel- ningen av bidrag har språkprojekt som riktas till barn och ungdomar samt läsfrämjande projekt prioriterats.
83
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Analys och slutsatser
Språklagens införande den 1 juli 2009 innebar att svenskan fick formell status som huvudspråk i Sverige samt att de fem nationella minoritets- språkens och det svenska teckenspråkets ställ- ning befästes. I takt med att medvetenheten om språklagens krav ökar, ökar också behovet av in- satser. Genom ISOF:s uppdrag att följa upp tillämpningen av språklagen har arbetet stärkts ytterligare.
Därutöver har ISOF stärkt språkens ställning genom att utföra flera särskilda regerings- uppdrag, bl.a. om minoritetsspråkiga ortnamn, tryggandet av det immateriella kulturarvet och utvecklandet av formerna för drift och sam- ordning av en nationell språkdatabank. Språk- databanken främjar utvecklingen av teknik som gagnar språken i Sverige och ökar tillgänglig- heten till information för alla.
Institutets samarbete och utbyte med andra myndigheter och institutioner samt deltagandet i internationellt samarbete inom verksamhets- området har bidragit till att ytterligare stärka kunskapsutbytet.
5.5Budgetförslag
5.5.13:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
Tabell 5.5 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
126 552 |
|
sparande |
767 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
123 682 |
prognos |
121 297 |
|
2013 |
Förslag |
123 682 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
123 509 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
123 509 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
123 509 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för stöd till utgivning och spridning av litteratur och kulturtidskrifter, stöd till insatser för att främja läsning samt ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. An- slaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2014.
Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget fördelas stöd till utgivning och spridning av litteratur och kulturtidskrifter. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kommande år.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2014.
84
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 5.6 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
– |
– |
20 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
– |
20 000 |
20 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
– |
– |
– |
– |
||
|
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
– |
20 000 |
20 000 |
– |
– |
– |
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
– |
20 000 |
20 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
123 682 |
123 682 |
123 682 |
123 682 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt2 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
123 682 |
123 509 |
123 509 |
123 509 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 123 682 000 kronor an- visas under anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 123 509 000 kronor, 123 509 000 kronor respektive 123 509 000 kronor.
5.5.23:2 Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Tabell 5.8 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
83 109 |
|
sparande |
2 593 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
85 781 |
prognos |
86 102 |
|
2013 |
Förslag |
86 726 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
88 257 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
89 755 |
3 |
|
|
2016 |
Beräknat |
91 595 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 86 604 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 86 603 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 86 603 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Talboks- och punkt- skriftsbibliotekets (TPB) verksamhet. Rege- ringen avser att ändra myndighetens namn till Myndigheten för tillgängliga medier (se vidare nedan). TPB är en statlig myndighet som i sam- verkan med andra bibliotek ska arbeta för att personer med funktionsnedsättning får tillgång till litteratur som de kan ta del av.
TPB svarar även för att förse högskole- studerande personer med funktionsnedsättning i form av läshandikapp med tillgänglig studie- litteratur. Medlen för studielitteraturverk- samheten anvisas under utgiftsområde 15 Studie- stöd, anslaget 1:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Inom myndigheten finns en nämnd för punktskrift och taktil läsning, punktskrifts- nämnden, med uppgift att främja och utveckla taktil läsning och punktskrift som skriftspråk för synskadade. Inom myndigheten finns även ett särskilt beslutsorgan för taltidningar, taltidnings- nämnden, som beslutar om bidrag till tidnings- företag som ger ut en talad version av den tryckta tidningen.
85
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
85 781 |
85 781 |
85 781 |
85 781 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
593 |
2 242 |
3 736 |
5 571 |
Beslut |
352 |
359 |
365 |
372 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
86 726 |
88 257 |
89 755 |
91 595 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Till följd av att tidigare omprioriteringar från anslaget återförs ökar anslaget med 352 000 kronor 2013.
Regeringen föreslår att 86 726 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 88 257 000 kronor, 89 755 000 kronor respektive 91 595 000 kronor.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket får namnet Myndigheten för tillgängliga medier
Efter förslag i regeringens proposition med för- slag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 har riksdagen godkänt att en myndighet för biblioteksverksamhet med tal- och punktskriftsböcker inrättas (prop. 1979/80:25, bet. 1979/80:KrU22, rskr. 1979/80:76). I propositionen anges att myndig- heten bör få namnet Talboks- och punktskrifts- biblioteket, se a. prop. s. 32.
Myndighetens verksamhet bestod initialt av biblioteksverksamhet med talböcker och punkt- skriftsböcker samt framställning av studie- litteratur för synskadade. I verksamheten ingår numera också den tidigare Taltidningsnämndens verksamhet, dvs. att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för de personer som har svårt att tillgodogöra sig skriven text, att stärka teckenspråkig litteratur och att erbjuda kompletterande samhällsinformation.
Mot bakgrund av myndighetens breddade verksamhet och med beaktande av att begreppet ”tillgänglig” är väl etablerat när det gäller per- soner med funktionsnedsättning anser reger- ingen att Talboks- och punktskriftsbiblioteket ska få namnet Myndigheten för tillgängliga medier. Namnändringen beräknas ske den 1 januari 2013.
5.5.33:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
Tabell 5.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
16 548 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
16 698 |
prognos |
16 698 |
|
2013 |
Förslag |
16 803 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
16 981 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
17 216 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
17 517 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 16 780 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 16 780 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 16 779 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en ny- hetstidning för personer med funktions- nedsättning samt att ge ut lättlästa böcker (LL- böcker). Verksamheten ska bedrivas utan vinst- syfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal löper till och med den 31 december 2013.
86
Regeringens överväganden
Tabell 5.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
16 698 |
16 698 |
16 698 |
16 698 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
105 |
307 |
542 |
844 |
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
16 803 |
16 981 |
17 216 |
17 517 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 16 803 000 kronor an- visas under anslaget 3:3 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 16 981 000 kronor, 17 216 000 kronor respektive 17 517 000 kronor.
5.5.43:4 Institutet för språk och folkminnen
Tabell 5.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
52 487 |
|
sparande |
1 101 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
53 379 |
prognos |
54 660 |
|
2013 |
Förslag |
54 672 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
54 331 |
2 |
|
|
2015 |
Beräknat |
55 357 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
56 593 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 53 077 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 53 076 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 53 076 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används till förvaltningskostnader för Institutet för språk och folkminnen. Institutet är en central myndighet på språkets område som har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Vidare ska institutet bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verk- samhetsområde. Institutets verksamhet bedrivs i Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Stock- holm.
Regeringens överväganden
Tabell 5.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
53 379 |
53 379 |
53 379 |
53 379 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
249 |
1 516 |
2 553 |
3 802 |
Beslut |
|
|||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
1 000 |
1 024 |
1 043 |
1 066 |
Övrigt3 |
44 |
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
54 672 |
54 331 |
55 357 |
56 593 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen beräknar att 1 miljon kronor över- förs från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning fr.o.m. 2013 för att Institutet för språk och folkminnen tar över ansvaret för lexikaliskt arbete inom tolkområdet.
Regeringen föreslår att 54 672 000 kronor an- visas under anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 54 331 000 kronor, 55 357 000 kronor respektive 56 593 000 kronor.
87
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
6 Bildkonst, arkitektur, form och design
6.1Omfattning
Avsnittet omfattar Statens kulturråds bidrags- givning inom bild- och formområdet samt Statens konstråds insatser för den konstnärliga
6.2Utgiftsutveckling
gestaltningen av den gemensamma miljön. Vidare omfattas Arkitekturmuseet (redovisas även under avsnitt 10) och Nämnden för hem- slöjdsfrågor.
Tabell 6.1 Utgiftsutveckling Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Bildkonst, arkitektur, form och design |
|
|
|
|
|
|
|
4:1 Statens konstråd |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma |
|
|
|
|
|
|
|
miljön |
33 |
33 |
34 |
33 |
33 |
33 |
33 |
4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 |
11 |
11 |
11 |
12 |
12 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:4 Bidrag till bild- och formområdet |
27 |
28 |
27 |
28 |
28 |
28 |
28 |
Summa Bildkonst, arkitektur, form och design |
79 |
81 |
80 |
81 |
81 |
81 |
82 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
89
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
6.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
Riksdagen har även antagit mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Målen är följande:
-Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.
-Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska över- väganden.
-Kulturhistoriska och estetiska värden i be- fintliga miljöer ska tas till vara och för- stärkas.
-Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.
-Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitets- frågor.
-Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.
6.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultatet inom arkitektur, form och design utgår från bl.a. besökssiffror, utställningar och fördelade bidrag. Vidare redo- visas insatser för barn och unga samt samverkan.
För bildkonstområdet utgår resultat- bedömningen från uppgifter om bl.a. inköpta konstverk, antal konstnärliga gestaltningar, antal inkomna konstansökningar och fördelade bidrag. Vidare redovisas insatser för att öka intresset för och kunskapen om offentlig konst hos allmänheten och hos samarbetspartners samt för olika samverkansinsatser. Bedömningen ut- går även från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten samt insatser avseende jämställdhet.
6.4.1 Arkitektur, form och design
Resultat
Översyn av form- och designområdet
I budgetpropositionen för 2012 angavs att den tidigare aviserade översynen av form- och designområdet inletts. Översynen har bl.a. innefattat en analys av hur form- och design- frågorna generellt kan uppmärksammas och tillgängliggöras i högre grad. I översynen har även ingått att göra överväganden om det finns nya former för samverkan och samordning med hänsyn till befintliga verksamheter inom form- och designområdet. De bedömningar som görs med utgångspunkt i översynen återfinns under avsnitt 2 Politikens inriktning.
Arkitekturmuseet
Arkitekturmuseet har sedan 2009 till uppgift att främja och förmedla kunskap om hur en ökad kvalitet inom arkitektur, form och design kan bidra till samhällsutvecklingen. Förutom museets tidigare uppdrag innebär det att de upp- drag som fram till 2009 var Rådet för arkitektur, form och designs ansvar till stora delar övergått till Arkitekturmuseet. Detsamma gäller det mötesplatsuppdrag som fram till 2010 låg hos Föreningen Svensk Form. Sammanlagt har museets anslag ökats med ca 9 miljoner kronor för att finansiera det vidgade uppdraget.
Arkitekturmuseet har haft en stark utveckling av antalet besök under 2011. Jämfört med året innan ökade antalet besök med 36 procent. Den utåtriktade verksamheten har bestått både av ut- ställningar och program i de egna lokalerna samt deltagande i möten och debatter i andras lokaler och program. I det egna huset arrangerades nio utställningar, varav fyra var egna produktioner. Under sju veckor i början av 2011 prövades ett nytt utställningskoncept kallat Arkitektur- museet LIVE. Då genomfördes bl.a. möten, ut- ställningar, seminarier, föredrag, workshops, filmvisningar, konstnärliga uttryck, bokbord och debatter. I de enkäter som museet genomfört är genomsnittsbesökaren nöjd med sitt besök. Antalet externa samverkansparter är stort. Vidare har besöken i samlingarna ökat jämfört med tidigare år, liksom den externa finansie- ringen av forskning. Samverkan inom ramen för uppdraget gestaltning av offentliga miljöer, till- sammans med Statens konstråd, Boverket och Riksantikvarieämbetet, har fortgått, liksom
90
arbetet med hållbar stadsutveckling tillsammans med Boverket, Formas och Riksantikvarie- ämbetet. Museet arbetar fortlöpande med digita- lisering av samlingar och kommunikation. Museet arrangerar, förutom visningar av de egna utställningarna, även stadsvandringar.
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) har till uppgift att främja hemslöjden i Sverige, såväl ur ett kultur- som ett näringsperspektiv.
Trenden i verksamheten är att den strategiska samordningen ökar i betydelse jämfört med bidragsgivningen. Detta återspeglas i fördel- ningen av kansliets arbetsinsatser i tid och i kostnaderna per verksamhetsgren.
Tabell 6.2 Arbetsinsatser
|
2010 |
2011 |
Strategisk samord- |
|
|
ning |
|
|
I tid (procent) |
58 |
67 |
Kostnader (tkr) |
1 705 |
3 404 |
|
|
|
Främjande av hem- |
|
|
slöjd |
|
|
|
|
|
I tid (procent) |
42 |
33 |
|
|
|
|
|
|
Kostnader (tkr) |
22 553 |
18 000 |
|
|
|
Under 2011 har myndighetens arbete tydligt riktat sig till kulturella och kreativa näringar samt till utvecklingen av hemslöjden som näringsgren. En näringskonsulent har utnämnts för en period av två år och 41 procent av projektmedlen har gått till projekt som har med hemslöjd som näringsgren att göra. En ny ut- bildning i slöjd och kulturhantverk med inrikt- ning mot ledarskap och entreprenörskap starta- des vid Göteborgs universitet hösten 2011.
Nämnden för hemslöjdsfrågor medverkar i det samverkansråd som inrättades i samband med kultursamverkansmodellens införande och förser rådet med sakkunskap inom hemslöjds- området. Nämnden ingår i en arbetsgrupp för beredning och uppföljning av de kulturplaner som regionerna tagit fram. NFH har även gjort en uppföljningsresa till de fem län som ingick i modellen 2011 samt ordnat ett seminarium riktat till de elva län som gick in i modellen från och med 2012. Nämnden framhåller att det finns stora skillnader mellan regionerna och deras för- utsättningar, vilket innebär att olika modeller
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
och förhållningsätt bör prövas för att föränd- ringsarbetet ska lyckas.
Nämnden har levererat en strategi för sin barn- och ungdomsverksamhet för
NFH har aktivt samarbetat med Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund för att för- bereda Hemslöjdens
Ett betydelsefullt steg har tagits när det gäller arbetet med internationella och interkulturella frågor genom att en rikskonsulent har anställts för ändamålet.
Under hösten 2011 genomfördes en översyn av det framtida behovet av nationell samordning på hemslöjdsområdet och av nämndens framtida verksamhet. Resultatet av översynen har presenterats i en departementspromemoria (Ds 2012:8). Promemorian har remitterats. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Nämnden för hemslöjdsfrågor är en liten myndighet med ett brett uppdrag, vilket förut- sätter en god förmåga att samverka med andra myndigheter och organisationer. Mycket av hemslöjdsverksamheten bottnar i det civila sam- hället och i den ideella hemslöjdsorganisationens breda arbete, vilket har lett till samarbetsprojekt mellan Nämnden för hemslöjdsfrågor som myndighet och Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund som ideell organisation. Nämnden redovisar även en omfattande samverkan med en rad olika statliga myndigheter samt regionala aktörer.
Svensk Form
Föreningen Svensk Form är världens äldsta före- ning för form och design. Svensk Form är en ideell medlemsförening som verkar för att främja svensk design nationellt och internationellt genom att främja, lyfta fram och synliggöra formgivare, designer och modeskapare och verka för att förbättra villkoren för dessa.
Svensk Forms verksamhet har under 2011 koncentrerats på att främja och synliggöra svensk design utomlands och på att möjliggöra deltagande av svenska designer i internationella sammanhang. Tidningen FORM, som sedan 2010 utkommer även på engelska, har varit en prioriterad del av verksamheten. Medlemsantalet har sedan 2010 ökat med ca 1 000 medlemmar. Under 2011 genomfördes två större satsningar, Swedish design goes London och Swedish Love Stories vid möbelmässan i Milano. Svensk Forms vandringsutställningar har visats på olika håll i
91
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
världen. Svensk Form har ansvar för två priser, UNG och Design S samt förvaltar tre stipendie- former.
I december 2011 tilldelades Svensk Form 500 000 kronor för att i ökad grad synliggöra svenskt mode såväl nationellt som inter- nationellt. Det kan t.ex. handla om att samarbeta med de svenska modeveckorna och medverka till att möjliggöra för mindre modeföretag att synas. Svenskt mode kan synliggöras i utlandet genom riktade insatser i samverkan med svenska ut- landsmyndigheter och andra relevanta svenska aktörer.
Arbetet har inletts under 2012 och har främst inneburit riktade insatser mot ett antal större städer i världen.
I den målsättning som regeringen satt upp om att fördubbla exporten fram till 2015 har vissa utvalda kulturella och kreativa näringar med sär- skilt stor exportpotential valts ut som priorite- rade områden för främjararbetet under 2012, däribland modeområdet.
Analys och slutsatser
Ansvaret för området arkitektur, form och design delas av flera politikområden, vid sidan av kulturpolitiken. Myndigheter och aktörer inom
I flera avseenden kan positiva trender avläsas för Arkitekturmuseets verksamhet som vittnar om att museet uppfattas som relevant och intresseväckande för ett ökande antal individer och aktörer inom området. Samtidigt är rege- ringens krav på resultat höga med tanke på de betydande nya anslagsresurser som ställts till museets förfogande för nya uppgifter. Från flera håll framförs att museet, trots en breddad verk- samhet, inte i tillräcklig utsträckning fungerat som den nationella mötesplats för
Bedömningen av den samverkan som pågår mellan Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet och Boverket med att ut-
veckla gestaltningen av offentliga miljöer presenteras under avsnittet Bildkonst (se nedan).
Nämnden för hemslöjdsfrågor står inför en period av förändring då verksamheten påverkas av införandet av kultursamverkansmodellen som innebär att fördelningen av medel till länshem- slöjdskonsulenterna successivt överförs till landstingen.
Föreningen Svensk Form utgör en viktig kunskapsplattform för designområdet i Sverige. Även utomlands bedrivs ett omfattande arbete med att främja svensk design internationellt och att synliggöra Sverige som designnation. Utöver regeringens uppdrag bedriver Svensk Form verk- samheter och projekt i samarbete med myndig- heter, organisationer och företag. Svensk Form fungerar som både förmedlare och opinions- bildare inom designområdet.
6.4.2 Bildkonst
Resultat
Statens konstråd
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande in- slag i samhällsmiljön. Statens konstråd förser byggnader som innehåller statlig verksamhet med god samtidskonst liksom övriga offentliga miljöer som inte ägs av staten.
Tabell 6.3 Antal avslutade konstprojekt
|
2010 |
2011 |
Statligt lokalbruk |
3 |
9 |
5 |
3 |
I allmänhet sträcker sig byggprocesser där konstnärlig gestaltning ingår över en tidperiod på två till fyra år. Totalt har 19 konstnärer fått uppdrag att genomföra konstnärlig gestaltning i den offentliga miljön.
Inom ramen för uppdraget om samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har tre sam- verkansavtal tecknats under 2011. Vid utgången av 2011 fanns det elva pågående samverkans- projekt av varierande karaktär och i olika delar av landet. Samverkansformer mellan yrkesgrupper har utvecklats med särskilt fokus på att förbättra kvaliteten i arbetet. Uppdraget har förlängts t.o.m. utgången av 2013.
92
Myndigheternas efterfrågan på konst- kollektioner som Statens konstråd samman- ställer är fortfarande mycket hög.
Tabell 6.4 Prestationer konstprojekt
|
2010 |
2011 |
Genomförda projekt |
165 |
133 |
|
|
|
Inkomna ansök- |
130 |
135 |
ningar |
|
|
Antal placerade |
1 748 |
1 887 |
konstverk |
|
|
Värdet av placerade |
9 744 |
9 888 |
konstverk (tkr) |
|
|
Statens konstråd sprider även kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö genom en varierad programverksamhet med bl.a. seminarier, föreläsningar, invigningar och publi- kationer.
Under 2011 har forskningsprojektet Förvalt- ning av offentlig byggnadsanknuten konst i offentlig och privat ägo genomförts. Projektet syftar till att analysera och bedöma vilken kom- petens och vilka ekonomiska resurser som fordras för att långsiktigt vårda och bevara den offentliga konst som är beställd under
Statens konstråd arbetar aktivt för att integrera ett mångfalds- och jämställdhets- perspektiv i verksamheten. Fler kvinnor än män har fått uppdrag och fler konstverk av kvinnliga konstnärer än manliga konstnärer blev inköpta under 2011. Att bredda rekryteringen av konst- närer ur ett regionalt perspektiv är också viktigt för att nå mångfaldsmålet.
Tabell 6.5 Konstnärernas fördelning på kön 2011
|
2010 |
|
2011 |
|
|
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
Män |
Skissuppdrag |
11 |
13 |
4 |
8 |
|
|
|
|
|
Kontrakt |
13 |
8 |
5 |
6 |
|
|
|
|
|
Slutbesiktigade |
14 |
8 |
10 |
5 |
konstverk |
|
|
|
|
Inköpta konstverk |
242 |
122 |
244 |
159 |
|
|
|
|
|
För att skapa direkt kontakt med ungdomar har en fototävling framgångsrikt lanserats på webben. I Kriminalvårdens miljöer har Statens konstråd fått i uppdrag att placera konstverk
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
som främst vänder sig till de barn och unga som besöker sina anhöriga.
Statens konstråd samarbetar med Arkitektur- museet, Boverket och Riksantikvarieämbetet inom ramen för uppdraget om samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Myndigheten samarbetar med Riksantikvarieämbetet även inom ramen för forskningsprojektet Förvaltning av offentlig byggnadsanknuten konst i offentlig och privat ägo. Vidare sker ett samarbete med statliga myndigheter och svenska ambassader i utlandet för att sammanställa konstkollektioner.
Inom ramen för Konstrådets arbete med konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön förs löpande dialog med medborgare, boende och olika andra grupper inom det civila samhället.
Statens kulturråd
Statens kulturråd fördelar bidrag till ett flertal aktörer inom bild- och formområdet, bl.a. orga- nisationer, utställningsarrangörer och konst- hantverkskooperativ. Kulturrådet fördelar även utrustningsbidrag till konstnärernas kollektiv- verkstäder. Anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet tillfördes 1 miljon kronor fr.o.m. 2012 bl.a. som en förstärkning av stödet till sär- skilda utställare. Under 2011 har Kulturrådet genomfört en konsekvensanalys av bidragsgiv- ningen till konsthantverkskooperativ för att se hur det statliga stödet på bästa sätt kan stödja och öka tillgängligheten till samtida konsthant- verk. Kulturrådets slutsats är att den framtida bidragsgivningen inom bild- och formområdet bör vara mer flexibel för att kunna följa om- rådets utveckling. Vidare har antalet ansökningar för internationellt kulturutbyte inom bild- och formområdet ökat under senare år.
Inom museiområdet fördelar Kulturrådet verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag till landets länsmuseer samt utvecklingsbidrag och forskningsbidrag till de statliga centrala museerna. Från och med 2011 ingår verksam- hetsbidragen för regional museiverksamhet successivt i kultursamverkansmodellen. Kultur- rådets bidragsgivning har därmed minskat enligt tabellen nedan.
93
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 6.6 Kulturrådets beviljade bidrag till Bild och form, museer och utställningar
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal bidrags- |
564 |
396 |
326 |
ansökningar |
|
|
|
Beviljade |
353 |
260 |
199 |
bidrag, antal |
|
|
|
Beviljade |
218 909 |
213 343 |
162 159 |
bidrag tkr |
|
|
|
Kulturrådet ansvarar också för den statliga ut- ställningsgarantin. Under 2011 var 23 garantier utställda till ett sammanlagt värde av i genom- snitt ca 6 miljarder kronor per månad.
Bidrag till bild- och formområdet utgjorde 9 procent av kulturrådets totala bidragsgivning. Under 2011 beviljades de regionala museerna totalt 5 725 000 kronor i utvecklingsbidrag, med fokus på större samarbetsprojekt.
Analys och slutsatser
De statliga insatserna på området bidrar till att den offentliga miljön berikas med konst. Ansva- ret för hur den gemensamma miljön ser ut bör dock delas av många aktörer och det är av stor betydelse att olika perspektiv beaktas vid ut- formningen av gemensamma miljöer. Det arbete som leds av Statens konstråd, Arkitekturmuseet, Riksantikvarieämbetet och Boverket inom ramen för uppdraget om samverkan om gestalt- ning av offentliga miljöer är positivt i detta hän- seende och bidrar till att utveckla nya arbetsformer och processer för att stärka arkitektonisk kvalitet i planering och utformning av offentliga miljöer. Genom en gestaltning av hus och offentliga miljöer som kan tjäna som förebild bidrar myndigheterna till att stärka intresset och förståelsen för de värden som arkitektur, form och konst innebär för sam- hället.
Regeringen bedömer att de insatser Statens kulturråd gjort under året inom bild- och form- området har bidragit till att utveckla utbudet av och tillgängligheten till professionell bild- och formkonst i hela landet. Regeringens arbete med att följa användningen och tillämpningen av det statliga avtalet för medverkans- och utställnings- ersättning till konstnärer,
6.5Budgetförslag
6.5.14:1 Statens konstråd
Tabell 6.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
7 610 |
|
sparande |
|
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
7 855 |
prognos |
8 187 |
|
2013 |
Förslag |
7 895 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
8 058 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
8 205 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
8 384 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 7 884 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 7 884 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 7 885 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Statens konstråds förvalt- ningskostnader. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön. I detta ligger att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksam- het, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens bety- delse för en god samhällsmiljö.
Regeringens överväganden
Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
7 855 |
7 855 |
7 855 |
7 855 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
40 |
214 |
361 |
540 |
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
7 895 |
8 058 |
8 205 |
8 384 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
94
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringen föreslår att 7 895 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Statens konstråd för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 8 058 000 kronor, 8 205 000 kronor respektive 8 384 000 kronor.
6.5.24:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
Tabell 6.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
32 731 |
|
sparande |
369 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
33 100 |
prognos |
33 589 |
|
2013 |
Förslag |
33 100 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
33 054 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
33 054 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
33 054 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslagets används för konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 4:2 Konstnärlig gestalt- ning av den gemensamma miljön besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2014 och 2015.
Skälen för regeringens förslag: Inom ramen för anslaget bör möjlighet ges till att kunna ingå åtaganden med konstnärer för fleråriga projekt.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2014 och 2015.
Tabell 6.10 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
8 198 |
5 177 |
10 000 |
– |
– |
– |
Nya åtaganden |
6 475 |
10 000 |
10 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
– |
|||||
Utestående åtaganden |
5 117 |
10 000 |
10 000 |
– |
– |
– |
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
95
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 6.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
33 100 |
33 100 |
33 100 |
33 100 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt2 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
33 100 |
33 054 |
33 054 |
33 054 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 33 100 000 kronor an- visas under anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 33 054 000 kronor, 33 054 000 kronor respektive 33 054 000 kronor.
6.5.34:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor
Tabell 6.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
11 255 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
11 355 |
prognos |
11 067 |
|
2013 |
Förslag |
11 363 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
11 525 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
11 704 |
3 |
|
|
2016 |
Beräknat |
11 927 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 11 347 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 11 348 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 11 347 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Nämnden för hemslöjds- frågors förvaltningskostnader samt för bidrag till rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet. Tillväxt- verket svarar för nämndens medelsförvaltning och personaladministration.
Regeringens överväganden
Tabell 6.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
11 355 |
11 355 |
11 355 |
11 355 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
8 |
186 |
365 |
589 |
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
11 363 |
11 525 |
11 704 |
11 927 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 11 363 000 kronor an- visas under anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjds- frågor för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräk- nas anslaget till 11 525 000 kronor, 11 704 000 kronor respektive 11 927 000 kronor.
6.5.44:4 Bidrag till bild- och formområdet
Tabell 6.14 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
27 409 |
|
sparande |
14 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
28 199 |
prognos |
27 485 |
|
2013 |
Förslag |
28 199 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
28 160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
28 160 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
28 160 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för bidrag till bild- och form- området, såsom statsbidrag till kulturella ända- mål, statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, statsbidrag till konsthant- verkskooperativ samt statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Vidare används anslaget för bidrag till folkparkerna och vissa samlings- lokalhållande organisationer för konstförvärv.
96
Regeringens överväganden
Tabell 6.15 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
28 199 |
28 199 |
28 199 |
28 199 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt2 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
28 199 |
28 160 |
28 160 |
28 160 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 28 199 000 kronor anvisas under anslaget 4:3 Bidrag till bild- och formområdet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 28 160 000 kronor, 28 160 000 kronor respektive 28 160 000 kronor.
6.6Överlåtelse av grafiska verk
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utan ersättning överlåta en samling grafiska verk till kommunala och fristående skolor.
Skälen för regeringens förslag: Statens konstråd har grafiska verk som under åren har återlämnats från myndigheter som lagts ned, ombildats eller skaffat nya lokaler. Returerna av grafisk konst och avsaknaden av avsättning för sådan konst har lett till att den nu utgör mer än hälften av den totala mängden förvarade konst- verk, som sammantaget ökat kraftigt de senaste åren.
Statens konstråd har föreslagit att en samling av grafiska verk ska skänkas till svenska skolor i syfte att utsmycka skolornas lokaler och för att konsten ska kunna användas i undervisningen. Samlingen, som omfattar duplicerade blad som redan finns i andra statliga kollektioner (Moderna museet, Nationalmuseum, Kungl. biblioteket), består av 2 146 grafiska verk av Sveriges mest kända grafiker med ett uppskattat totalt värde på 2 000 000 kronor, vilket ger ett
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
genomsnitt på ca 930 kronor per verk. Sam- lingen kan ses som ett unikt pedagogiskt material för undervisningen i skolorna. En över- låtelse skulle främja barns och ungas rätt till kultur och kulturupplevelser, och därmed bidra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen.
Regeringen får enligt budgetlagen (2011:203) besluta om att överlåta viss lös egendom, om egendomen inte längre behövs för statens verk- samhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Den nu aktuella samlingen bedöms inte utgöra egendom av sådant slag som kan överlåtas utan riksdagens bemyndigande.
Mot bakgrund av vad som anförts bör riks- dagen bemyndiga regeringen att utan ersättning överlåta den aktuella samlingen av grafiska verk till kommunala och fristående skolor.
97
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
7 Kulturskaparnas villkor
7.1Omfattning
Avsnittet omfattar de statliga ersättningar och bidrag som i huvudsak riktar sig till kultur- skapare samt andra insatser som har direkt inverkan på kulturskapares villkor. Området behandlar särskilt myndigheten Konstnärsnämn- den och dess ersättningar, stipendier och bidrag inom
7.2Utgiftsutveckling
verksamhet och bevakning av konstnärernas sociala och ekonomiska villkor samt löpande bevakning av trygghetssystemens utformning i förhållande till konstnärlig verksamhet.
Vidare omfattas bl.a. Sveriges författarfonds verksamhet, med i första hand fördelning av biblioteksersättning till konstnärer inom ord- området samt fördelning av den individuella visningsersättningen till bildkonstnärer som den ekonomiska föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) ansvarar för.
Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Kulturskaparnas villkor |
|
|
|
|
|
|
|
5:1 Konstnärsnämnden |
18 |
18 |
18 |
18 |
19 |
19 |
19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer |
325 |
332 |
325 |
332 |
336 |
338 |
344 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Kulturskaparnas villkor |
343 |
350 |
343 |
350 |
354 |
357 |
364 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
99
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
7.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
7.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultatet inom området kulturskaparnas villkor utgår från bl.a.:
-fördelade bidrag inom de olika konst- områdena,
-arbetet med att bevaka och informera om konstnärernas sociala och ekonomiska vill- kor,
-insatser för att stärka konstnärernas arbets- marknad,
Resultat
Konstnärsnämnden
Stipendier och bidrag
Konstnärsnämnden har under 2011 tagit emot det största antalet ansökningar någonsin (7 923 stycken). Ökningen har främst skett inom om- rådet internationellt kulturutbyte och allra mest inom dansområdet. Andelen digitala ansök- ningar fortsätter att öka och utgör nu 53 procent.
-insatser avseende jämställdhet och insatser på det internationella området.
Bedömningen av resultatet utgår vidare från in- satser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.
Tabell 7.2 Stipendie- och bidragsärenden
Antal ansökningar
|
|
2009 |
|
|
2010 |
|
|
2011 |
|
|
Kvinnor |
Män |
Totalt |
Kvinnor |
Män |
Totalt |
Kvinnor |
Män |
Totalt |
Inkomna |
3 709 |
3 269 |
6 978 |
4 200 |
3 573 |
7 773 |
4 276 |
3 632 |
7 923 |
ansökningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav online |
1 435 |
1 091 |
2 526 |
1 815 |
1 508 |
3 323 |
2 354 |
1 870 |
4 224 |
Beviljade |
704 |
670 |
1 374 |
724 |
663 |
1 387 |
715 |
683 |
1 398 |
ansökningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avslagna |
3 005 |
2 599 |
5 604 |
3 476 |
2 910 |
6 386 |
3 561 |
2 949 |
6 525 |
ansökningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100
Under |
2011 har |
Konstnärsnämnden fördelat |
1 794 |
stipendier |
och bidrag (1 398 beslutades |
under året och 396 är beslut från tidigare år i form av bl.a. fleråriga arbetsstipendier). Beloppet för beslutade stipendier och bidrag uppgår till ca 127 miljoner kronor. Störst andel medel går till bild- och formområdet (50 procent av ansök- ningarna är inom bild- och formområdet). Av ansökningarna beviljas ca 18 procent.
Tabell 7.3 Beslutade bidrag
Tusental kronor
|
2009 |
2010 |
2011 |
Bild och form |
69 510 |
75 158 |
71 863 |
|
|
|
|
Musik |
19 792 |
19 472 |
20 901 |
|
|
|
|
Teater |
5 929 |
6 172 |
6 525 |
|
|
|
|
Dans |
8 426 |
8 261 |
8 130 |
Film |
8 092 |
8 439 |
8 506 |
|
|
|
|
Övrigt |
7 784 |
11 760 |
11 284 |
|
|
|
|
Totalt |
119 663 |
129 262 |
127 210 |
Fördelningen av bidrag mellan könen är fortsatt jämn totalt sett, liksom tidigare år finns det dock skillnader mellan konstområdena. De tre senaste åren har antalet ansökningar från kvinnor ökat och utgör nu 54 procent. Av de ansökningar som beviljas kommer 51 procent från kvinnor. Totalt tilldelas kvinnor 55 procent av medlen. Inom musiken kommer 62 procent av ansök- ningarna från män även om andelen ansökningar från kvinnor ökat något och inom dansen kommer 72 procent av ansökningarna från kvinnor.
Konstnärsnämnden fortsatte under 2011 sitt arbete med att successivt genomlysa bidrags- och stipendiesystemen samt rutinerna i hante- ringen. Under 2011 utvärderades bidragsformen för samarbete mellan komponister och musiker med resultatet att bidragsformen ersattes med allmänna projektbidrag. Konstnärsnämndens uppföljningar av olika stipendier och bidrag, bl.a. för långtidsstipendier och målinriktade, tvååriga arbetsstipendier, visar att konstnärsstöd i hög utsträckning har haft betydelse för den egna konstnärliga utvecklingen och att övriga in- komster av konstnärlig verksamhet har ökat till följd av stipendiet.
Internationell verksamhet
Intresset för Konstnärsnämndens internationella verksamhet ökar. Drygt 30 procent av ansök- ningarna under 2011 rör internationalisering,
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Konstnärsnämnden har själv ut- ökat medel till internationell verksamhet genom omprioriteringar. Totalt avsätts ca 27 miljoner kronor till internationell verksamhet. Konst- närsnämndens uppföljningar av bidrag visar att det internationella utbytet leder till ökade kontakter med bl.a. producenter och arrangörer vilket i vissa fall leder till beställningar och in- bjudningar till festivaler. Iaspis har, enligt Konstnärsnämndens redovisning, spelat en betydande roll för att svenska bild- och form- konstnärer skapat sig en stark position inter- nationellt. Motsvarande effekter bedöms det Internationella dansprogrammet ha haft.
Analysverksamhet och bevakning av konstnärernas villkor
Under året publicerades den tredje delen i Konstnärsnämndens stora inkomstundersökning med fokus på konstnärernas inkomster, arbets- marknad och försörjningsmönster. Utredningen visar bl.a. att konstnärer i högre grad än vad som tidigare framkommit har sina inkomster från konstnärlig verksamhet.
Konstnärsnämnden arbetar kontinuerligt med att informera och skapa dialog om konstnärernas villkor i olika sammanhang, både nationellt och internationellt. Konstnärsnämnden har regel- bundna möten med Arbetsförmedlingen Kultur, dels genom deltagande i Rådet för kulturarbets- marknaden, dels genom en samarbetsgrupp där även Kulturrådet ingår. Under 2011 har samarbete med Skatteverket och Försäkrings- kassan inletts.
Samverkan
Konstnärsnämnden fortsätter sitt utåtriktade arbete genom deltagande i bl.a. samverkansrådet inom ramen för kultursamverkansmodellen och handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Konstnärsnämnden samarbetar konti- nuerligt med en rad andra myndigheter och institutioner, framför allt med Statens kulturråd, Sveriges författarfond och Statens musikverk på områden där myndigheterna har gemensamma uppdrag och funktioner. Konstnärsnämnden har också ett omfattande internationellt samarbete, bl.a. genom de internationella utbytespro- grammen och genom det arbete som bedrivs inom EU.
101
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Insatser för att stärka kulturskaparnas arbetsmarknad
Utgångspunkten för regeringens politik på området är att professionella kulturskapare ska kunna försörja sig på sitt konstnärliga skapande och därmed minska beroendet av de generella trygghetssystemen.
Scenkonstallianserna
En viktig insats för att stärka kulturskaparnas arbetsmarknad är alliansverksamheterna på
Alliansverksamheterna möter väl både kultur- politiska och arbetsmarknadspolitiska målsätt- ningar, vilket också framgår av kulturutskottets utvärdering av scenkonstallianserna (bet. 2011/12:KrU10).
Centrumbildningarna
Även Centrumbildningar spelar en betydelsefull roll för att stärka kulturskaparnas arbetsmark- nad. Kulturrådet fördelade under 2011 ca 35 miljoner kronor till tolv centrumbildningar inom olika konstområden med fokus på deras arbets- förmedlande verksamhet. För 2010 och 2011 tillförde regeringen 20 miljoner kronor extra till Centrumbildningarna. De extra medel som för- delats under två år har, enligt Kulturrådets bedömning, bidragit till ökad samverkan mellan organisationerna och till ökat samarbete kring satsningen Skapande skola.
Medverkans- och utställningsersättning
Att kulturskapare får en skälig ersättning för sitt arbete är en viktig fråga för att öka möjligheten att leva på konstnärligt skapande. Avtalet om medverkans- och utställningsersättning, MU- avtalet, trädde i kraft den 1 januari 2009 och reglerar vilka villkor och ersättningsnivåer som ska gälla då statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären. Regeringen har fram- hållit betydelsen av att avtalet fungerar som en förebild för andra offentliga och privata ut- ställare. I december 2011 beviljade regeringen Konstnärernas Riksorganisation (KRO) ca 400 000 kronor för informations- och utbild-
ningsarbete för att
Övriga insatser
Arbetet med Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar, där Konstnärsnämnden är del- aktig, är betydelsefullt bl.a. i syfte att stärka kulturskaparnas arbetsmarknad (se även avsnitt 3).
Kultursamverkansmodellen är ett sätt att öka dialogen med professionella kulturskapare både nationellt och regionalt. I framtagandet av landstingens kulturplaner förutsätts att kultur- skaparna ges en möjlighet att vara delaktiga (se även avsnitt 3).
Övriga ersättningar och bidrag till kulturskapare
De statliga stöd- och ersättningssystemen ska vara öppna och rättvisa. Inom det kulturpolitiska området finns ett flertal ersättningar som syftar till att ge kulturskapare betalt för redan utfört konstnärligt arbete, men också stödordningar som leder till möjligheter att fördjupa och ut- veckla sitt konstnärskap.
Biblioteksersättning
Sveriges författarfond ansvarar för att fördela biblioteksersättningen till upphovsmän av litterära verk – författare, översättare, tecknare och fotografer – för användning av deras verk genom de svenska folk- och skolbiblioteken. Förhandlingen om biblioteksersättningens grundbelopp mellan Kulturdepartementet och upphovsmannaorganisationerna gick 2011 till medling vilket dock inte resulterade i en över- enskommelse. I stället fastställde regeringen ensidigt grundbeloppet till 1,33 kronor. Den totala ersättningsnivån uppgick 2011 till 127,9 miljoner kronor, vilket är en höjning med 1,4 miljoner kronor jämfört med året innan. Den största delen av biblioteksersättningen fördelas som författar- och översättarpenningar som baseras på antalet hemlån och referensexemplar. Under 2011 har 4 290 upphovsmän varit berätti- gade till enskilda författar- och översättar- penningar och utbetalat belopp har varierat mellan 1 600 kronor och 225 317 kronor. Därutöver har 173 särskilda författarpenningar (tidigare garanterad författarpenning) fördelats om 173 000 kr per person. Fonden samverkar med en rad myndigheter och organisationer både
102
nationellt och internationellt. Framför allt sker samarbete med Konstnärsnämnden, Kulturrådet och Kungl. biblioteket, men också med upphovsmannaorganisationerna.
Kulturdepartementet och de litterära upp- hovsmännen har under 2011 enats om en tvåårig överenskommelse där biblioteksersättningens grundbelopp höjs med 2 öre 2012 till 1,35 kronor och med ytterligare 2 öre till 1,37 kronor 2013. Se vidare politikens inriktning, avsnitt 2.
Individuell visningsersättning
Individuell visningsersättning (IV) fördelas av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) till bild- och formkonstnärer för att de av deras verk som ägs av offentliga institutioner visas för allmän- heten. Under 2011 uppgick den totala ersätt- ningen till 34,2 miljoner kronor. Under 2011 har antalet sökande ökat med 39 konstnärer och uppgår nu till ca 3 900 konstnärer. Ökningen sker främst inom de yngre åldersgrupperna. Av dem som söker IV beviljas drygt 90 procent (ca 3 600) ersättning med mellan 500 kronor och 42 000 kronor. Under 2011 har BUS genomfört en genusundersökning av
Talboksersättning
Talboksersättningen, som fördelas av Sveriges Författarförbund, fördelas till författare och översättare för utnyttjandet av deras verk i form av talböcker. Under 2011 fördelades 9 miljoner kronor till detta ändamål.
Fonogramersättning
Fonogramersättningen fördelas som kompen- sation för att musikaliska verk på fonogram och i tryckt form lånas ut genom folk- och skol- bibliotek. Under 2011 fördelades 5 miljoner kronor i fonogramersättning av STIM och SAMI.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Analys och slutsatser
Utgångspunkten för regeringens politik på om- rådet är att öka möjligheten för kulturskapare att leva på sitt skapande. Insatser för att vidga och stärka kulturskaparnas arbetsmarknad är därför avgörande. Allianserna på scenkonstområdet liksom Centrumbildningarna bedriver ett viktigt arbete för att skapa ökade arbetsmöjligheter och kompetenshöjande insatser. Kulturskaparna har en betydelsefull roll för Kultursamverkans- modellen samt inom Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar.
Ersättningarna inom kulturbudgeten för ut- fört konstnärligt arbete är en väsentlig del av kulturpolitiken, liksom att fortsatt ha öppna och rättvisa stödsystem. Enligt regeringens bedöm- ning är det mot den bakgrunden viktigt att MU- avtalets spridning och användning följs upp.
Litteraturutredningen (dir. 2011:24) kommer att lämna sitt slutbetänkande i september 2012. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att analysera de ekonomiska villkoren för yrkesverksamma upp- hovsmän på det litterära området.
Internationaliseringen av kulturlivet är en fortsatt kulturpolitisk prioritering. Bland annat därför att den bidrar till ett ökat kontaktnät och därmed vidgad arbetsmarknad för konstnärer. Internationellt kulturutbyte med särskilt utsatta länder kan också bidra med kontakter som verkar systemöppnande och till demokratisk ut- veckling.
103
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
7.5Budgetförslag
7.5.15:1 Konstnärsnämnden
Tabell 7.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
17 908 |
|
sparande |
632 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
18 236 |
prognos |
18 300 |
|
2013 |
Förslag |
18 333 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
18 693 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
19 026 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
19 432 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 18 308 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 18 308 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 18 307 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Konstnärsnämndens för- valtningskostnader. Nämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till
Regeringens överväganden
Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
18 236 |
18 236 |
18 236 |
18 236 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
97 |
483 |
816 |
1 223 |
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
18 333 |
18 693 |
19 026 |
19 432 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 18 333 000 kronor an- visas under anslaget 5:1 Konstnärsnämnden för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 18 693 000 kronor, 19 026 000 kronor respektive 19 432 000 kronor.
7.5.25:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
Tabell 7.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
325 148 |
|
sparande |
1 460 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
331 954 |
prognos |
324 778 |
|
2013 |
Förslag |
331 954 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
335 553 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
338 186 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
344 160 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 331 481 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 329 482 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 329 481 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för ersättningar och bidrag inom
Den individuella visningsersättningen fördelas av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk. Biblioteksersättning till upphovsmän till litterära verk för användning av deras verk genom de svenska folk- och skolbiblioteken för- delas av Sveriges författarfond. Övriga bidrag till konstnärer fördelas i första hand av Konstnärs- nämnden.
De som enligt lagen (1992:318) om över- lämnande av förvaltningsuppgifter inom Kultur- departementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget.
Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.
104
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget fördelar Konstnärsnämnden bidrag och stipendier som sträcker sig upp till tio år.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor
Tabell 7.7 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
97 719 |
88 043 |
136 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
15 219 |
62 900 |
30 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
88 043 |
136 000 |
136 000 |
– |
– |
– |
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
120 000 |
136 0001 |
136 000 |
– |
– |
– |
1 inklusive förslag i ändringsbudget i samband med denna proposition.
105
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
331 954 |
331 954 |
331 954 |
331 954 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
0 |
4 078 |
8 770 |
14 789 |
Beslut |
|
|
||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt3 |
|
|||
Förslag/ be- |
|
|
|
|
räknat anslag |
331 954 |
335 553 |
338 186 |
344 160 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 331 954 000 kronor anvisas under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2013. För 2014, 2015 och 2016
beräknas anslaget |
till 335 553 000 kronor, |
338 186 000 kronor |
respektive 344 160 000 |
kronor. |
|
106
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
8 Arkiv
8.1Omfattning
Avsnittet omfattar myndigheten Riksarkivet samt bidrag till regional arkivverksamhet.
8.2Utgiftsutveckling
Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Arkiv |
|
|
|
|
|
|
|
6:1 Riksarkivet |
344 |
346 |
353 |
350 |
357 |
363 |
371 |
Summa Arkiv |
344 |
346 |
353 |
350 |
357 |
363 |
371 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
107
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
8.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
Riksdagen har tidigare antagit mål för den statliga arkivverksamheten (prop.1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307) som kommer till uttryck i arkivlagen (1990:782). Målen syftar bl.a. till:
-att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial,
-att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling,
-metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.
8.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
För att redovisa måluppfyllelsen utgår bedöm- ningen från resultatet av verksamheten när det gäller kärnuppgifterna, vilket inbegriper tillsyns- verksamhet, bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial samt tvärsektoriellt samarbete. Vidare utgår bedömningen från insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och ut- veckla verksamheten.
Resultat
För att utveckla arbetet inom en rikstäckande myndighet har Riksarkivet sedan 2010 genom- fört en översyn av sin verksamhet och organi- sation. Den 1 januari 2010 ombildades Riks- arkivet till en sammanhållen statlig arkiv- myndighet genom att landsarkiven avvecklades som självständiga myndigheter och deras verk- samheter inordnades i Riksarkivet. Syftet med översynen är att skapa en enhetlig myndighets- struktur med arbetsformer som bidrar till att nå uppfyllelsen av verksamhetens mål. Arbetet ska slutföras 2012 genom att myndigheten presen- terar och inrättar en ny organisation.
Riksarkivet arbetar fortsatt aktivt med att in- tegrera
perspektiven i det dagliga arbetet. Myndigheten har under året tagit fram en ny jämställdhetsplan där det betonas att det framför allt inom Svenskt biografiskt lexikon samt arbetet med enskilda arkiv kan bedrivas ett arbete där
God arkivhantering och tillsyn
Tabell 8.2 Prestationer inom arkivhantering och tillsyn
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal inspektioner genom |
|
|
|
besök |
143 |
124 |
97 |
Antal besök med råd- |
|
|
|
givning |
184 |
230 |
181 |
|
|
|
|
Antal kurser (statliga, |
|
|
|
kommunala, enskilda och |
|
|
|
Svenska kyrkan) |
34 |
31 |
23 |
|
|
|
|
Tillsynsarbetet har under året fått stå tillbaka till förmån för Riksarkivets stora omställningsarbete av organisationen. Myndigheten planerar att, inom ramen för den nya organisationen, utveckla nya samordningsrutiner för tillsynsarbetet. Under året har Riksarkivet riktat en enkät till samtliga statliga myndigheter om läget avseende arkivförteckningar, med syfte att bevaka, kon- trollera och utvärdera arkivhanteringen inom statsförvaltningen. Vidare har Riksarkivet även inlett en intern översyn av sin egen målupp- fyllelse av arkivlagen och sina egna föreskrifter, där arbetet hittills har omfattat arkivhanteringen, myndighetsarkivet och arkivlokalerna.
Under året genomförde myndigheten 97 inspektioner genom besök och 181 besök med rådgivning vid statliga myndigheter, vilket i båda fallen är en minskning från tidigare år.
Inom myndighetens normeringsarbete har medel, metoder och regelverk för statliga myn- digheter utvecklats, bl.a. genom en förnyelse av myndighetens författningssamling
108
verkat i Swedish Standard Institutes standardise- ringsarbete genom att delta i flera arbetsgrupper.
För myndighetens främjandearbete har
Ta emot, bevara och vårda
Arkivbestånden hos Riksarkivet har under peri- oden
Bevarandearbetet omfattar alla de slags informationsbärande medium som Riksarkivet hanterar. Inom verksamheten arbetar myndig- heten med att hitta samordningsformer för att nå bättre effektivitet och kvalitet. Vid utveck- lingen av långsiktigt digitalt bevarande sam- arbetar myndigheten med
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 8.3 Prestationer inom ta emot, vårda och bevara
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal leveranser av arkiv- |
|
|
|
material |
1 924 |
1 445 |
1 003 |
Mottagna pappers- |
|
|
|
handlingar (hyllmeter) |
17 550 |
12 469 |
9579 |
|
|
|
|
Antal mottagna kartor och |
|
|
|
ritningar |
38 102 |
36 091 |
33 069 |
|
|
|
|
Antal mottagna elektro- |
|
|
|
niska filer |
68 832 |
159 037 |
3708 |
|
|
|
|
Tillhandahålla och tillgängliggöra
Insatserna inom verksamhetsgrenen uppvisar under åren
Riksarkivet utvecklar övergripande sök- och orienteringssystem i arkivbestånden (materialet). Myndigheten arbetar med att modernisera arkivinformationssystemet Arkis och under året har en ny betaversion av söktjänsten NAD prövats. För att ge mer utrymme för besöks- grupper och utställningar utvecklar myndigheten expeditionsmiljöerna genom att ta bort oan- vända forskarplatser och manuella register. För att hantera den stora mängden forskar- förfrågningar utarbetas ett webbformulär för att effektivisera arbetet.
De uppgifter om och ur arkiven som kan sökas och nyttjas med hjälp av databaser, ofta via internet, ökar snabbt. SVAR (Svensk arkivin- formation) har t.ex. utvecklat ett system för att via internet indexera de bilder som skannas och publiceras, vilket gör dem mer sökbara. Ett fler- tal universitet använder sig av SVAR:s databas, framför allt för uppgifter i folkräkningarna. Landsarkivet i Lund driver Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) som är en registrerings- verksamhet för att tolka, systematisera och till-
109
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
gängliggöra kyrkoböckernas innehåll för forsk- ning, skola, kultur och turism. Databasen har över 300 000 besökare per år.
Produktionsverksamheten genom digitaliser- ing vid Mediakonverteringscentrum (MKC) har enligt myndigheten fortgått enligt plan. Kom- mande digitaliseringsarbete förbereds genom inventering av myndighetens mikrofilms- samlingar. Ett exempel på det är projektet Digidaily, där Riksarkivet tillsammans med Kungl. biblioteket och Mittuniversitetet arbetar för att hitta effektiva och rationella metoder att digitalisera pappersdagstidningar. Sammantaget har Riksarkivets bilddatabaser ökat kraftigt under året och innehåller nu mer än 115 miljoner digitala bilder, varav 43 miljoner är tillgängliga för forskning via myndighetens hemsida.
Arbetet som utförs av Svenskt biografiskt lexikon och Svensk diplomatarium är ett viktig led i myndighetens samverkan med forskar- samhället. Under året färdigställdes band 33 av Svenskt biografiskt lexikon och hela lexikonet finns sedan våren 2012 fritt tillgängligt via internet. Utgivningen av det
Riksarkivet delar via Nämnden för enskilda arkiv ut bidrag till enskilda arkiv i enlighet med förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Syftet är enligt för- ordningen att främja regional arkivverksamhet och att bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken. Bidragsgivningen har skett i enlighet med de prioriteringar och den praxis som nämnden utvecklat under föregående år. Som en följd av den nya kultursamverkans- modellen förbereds förändrade insatser inom nämnden och den övriga bidragsverksamheten.
Tabell 8.4 Prestationer inom tillhandahålla och tillgänglig- göra
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal forskar- |
|
|
|
besök |
77 023 |
61 892 |
52 934 |
Antal fram- |
|
|
|
tagna volymer |
157 307 |
164 094 |
163 778 |
|
|
|
|
Digitalisering, |
|
|
|
antal expone- |
|
|
|
ringar |
29 389 285 |
25 321 989 |
23 945 125 |
|
|
|
|
Antal besök på |
|
|
|
Riksarkivets |
|
|
|
webbplatser, |
|
|
|
totalt |
2 615 626 |
2 874 175 |
3 128 868 |
|
|
|
|
Samordningssekretariatet Digisam
Riksarkivet fick i februari 2011 uppdraget att in- rätta ett samordningssekretariat för digitaliser- ing, digitalt bevarande och digitalt tillgänglig- görande. Digisam är inrättat som en avdelning under riksarkivarien och har tre medarbetare. Under året har arbetet inriktats på att bygga upp och planera verksamheten. Digisam har med- verkat på en rad nationella och internationella konferenser, men även arbetat för att tillsätta en rad arbetsgrupper för de mest prioriterade upp- gifterna som gemensamma lösningar för digital långtidsbevaring och digitalt tillgängliggörande.
Samverkan
Riksarkivets samverkan är i huvudsak integrerad i myndighetens dagliga verksamhet. I ett natio- nellt sammanhang samverkar Riksarkivet med hela den statliga sektorn i samband med tillsyn, rådgivning, inkommande arkivleveranser och heraldiska frågor. Även myndighetens arbete inom
Internationellt arbete
Det internationella samarbetet på arkivområdet har under 2011 liksom tidigare år varit omfat- tande. Riksarkivets huvudsakliga samverkan har
110
skett med andra nationalarkiv och med inter- nationella arkivorganisationer inom ramen för bl.a. UNESO och ICA (International Council on Archives). Inom Europeiska unionen deltar myndigheten i projekten Europeana 1.0, APEnet,
Analys och slutsatser
Genom det arbete som bedrivs främjar Riks- arkivet att kulturarvet kan bevaras, användas och utvecklas för framtiden. Statens insatser på arkivområdet gör det möjligt för medborgarna att ta del av allmänna handlingar och annat arkiv- material. Därmed upprätthålls offentlighets- principens krav och förutsättningar skapas för ökad kunskap på olika områden. Riksarkivets verksamhet bidrar även till att främja möjlig- heten till bildning och kulturupplevelser.
Arkivsektorn är en aktiv part i arbetet med att anpassa statsförvaltningen till de arbetssätt som den digitala informationshanteringen innebär. Trots det kvarstår utvecklingsbehov vad gäller bl.a. långsiktigt digitalt bevarande. Avseende detta arbete främjar Riksarkivets deltagande i E- delegationen hela den statliga förvaltningens övergång till
Riksarkivet har, i sin resultatredovisning, gjort sammanfattande kvalitativa bedömningar av varje verksamhetsgren. Myndigheten behöver utveckla definitionerna på kvalitet för att få en tydligare redovisning av de kvalitativa aspekterna på verksamhetens resultat.
Bedömningen är att Riksarkivet arbetar på ett ändamålsenligt sätt med bevarandefrågorna och kan hantera leveranser av många olika media- typer. Övergången till digitaliserat material kräver ny teknik och nya arbetssätt. Riksarkivet arbetar aktivt med att utveckla och effektivisera myndighetens verksamhet och arbetssätt för att möta statsförvaltningens nya behov. Trots det kräver myndighetens kärnverksamhet större in- satser, mycket beroende på den ökande volymen moderna arkivhandlingar.
Myndigheten fortsätter sitt arbete med att ut- veckla tillsynsarbetet, även om detta arbete under de senaste två åren fått stå tillbaka på grund av arbetet med att sammanfoga lands-
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
arkiven och Riksarkivet i en samlad myndighet. För att kvalitetssäkra tillsynen kommer Riks- arkivet att ta fram nya samordningsrutiner för tillsynsarbetet.
Bedömningen är att myndigheten arbetar bra med tillgänglighetsfrågorna. En stor del av det mest efterfrågade materialet finns numera till- gängligt i digital form och Riksarkivet har ett ökande antal besökare på sina webbplatser.
Samordningssekretariatet Digisam har in- rättats och påbörjat sitt uppdrag att samordna arbetet med att bevara och göra kulturarvet till- gängligt digitalt. I detta ligger även att hitta gemensamma lösningar som bl.a. utvecklar formerna för tillgängliggörande som gör att kulturarvet används och utvecklas.
Riksarkivet stöttar regionala och lokala projekt som syftar till samarbete mellan de olika kulturarvsinstitutionerna. Det är en viktig ut- veckling som skapar förutsättningar att nå ut till nya användargrupper. På så vis kan också det material som finns i arkiven – ofta med lokal eller regional anknytning – komma fler till del så att kulturarvet blir synligt och tar plats på fler ställen i samhället. Det gäller t.ex. i pedagogisk verksamhet eller i det regionala utvecklings- arbetet.
8.5Budgetförslag
8.5.16:1 Riksarkivet
Tabell 8.5 Anslagsutveckling
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
343 884 |
|
sparande |
8 494 |
|
|
346 188 |
1 |
Utgifts- |
352 831 |
2012 |
Anslag |
prognos |
|||
2013 |
Förslag |
350 165 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
356 839 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
363 116 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
370 792 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 349 679 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 349 678 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 349 678 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för förvaltningskostnader för Riksarkivet som är statlig arkivmyndighet med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Riksarkivet är cen- tral förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga
111
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
arkivverksamheten. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län.
Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv.
Myndighetens avgiftsinkomster uppgick 2011 till ca 95 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 8.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
346 188 |
346 188 |
346 188 |
346 188 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
3 353 |
10 510 |
16 785 |
24 458 |
Beslut |
532 |
543 |
552 |
564 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
92 |
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
350 165 |
356 839 |
363 116 |
370 792 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga för- ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen beräknar att anslaget tillförs 470 000 kronor fr.o.m. 2013 för mottagande av arkiv- material från Arbetsförmedlingen.
Vidare beräknar regeringen att anslaget tillförs 62 000 kronor fr.o.m. 2013 för mottagande av arkivmaterial från Statens medieråd.
Regeringen föreslår att 350 165 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Riksarkivet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 356 839 000 kronor, 363 116 000 kronor respektive 370 792 000 kronor.
112
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
9 Kulturmiljö
9.1 |
Omfattning |
miljövård och kyrkoantikvarisk ersättning samt i |
|
|
viss utsträckning det regionala kulturmiljö- |
Avsnittet omfattar myndigheten Riksantikvarie- |
arbetet som bedrivs av länsstyrelserna. |
|
ämbetet. Vidare omfattas bidragen till kultur- |
|
9.2Utgiftsutveckling
Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Kulturmiljö |
|
|
|
|
|
|
|
7:1 Riksantikvarieämbetet |
208 |
214 |
212 |
215 |
219 |
223 |
228 |
7:2 Bidrag till kulturmiljövård |
254 |
252 |
243 |
252 |
251 |
251 |
251 |
|
|
|
|
|
|
|
|
7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 |
460 |
460 |
460 |
460 |
460 |
460 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Kulturmiljö |
921 |
925 |
915 |
927 |
931 |
935 |
940 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
113
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
9.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
Riksdagen har tidigare antagit mål för arbetet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).
De övergripande målen för verksamhets- området är:
-ett försvarat och bevarat kulturarv,
-ett hållbart samhälle med goda och stimule- rande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen,
digheten ska verka för att utveckla och stärka kulturmiljöarbetet och öka kunskapen och in- sikten om kulturarvets betydelse för människors livsmiljö.
RAÄ organiserar sin verksamhet utifrån en rad insatsområden. För varje insatsområde finns ett mål för verksamheten som tydligt relaterar till kvalitativa aspekter. Genom att kvalitets- aspekterna är inarbetade i de olika delmålen så stärks myndighetens samlade arbete för att främja kvalitet i verksamheten.
RAÄ har som sektorsmyndighet ett särskilt ansvar för att genomföra funktionshinders- politiken, vilket t.ex. får stort genomslag i verk- samheten vid myndighetens besöksmål. Arbete med jämställdhet och mångfald sker inom RAÄ
-allas förståelse, delaktighet och ansvars- genom kontinuerlig utveckling av interna styr-
tagande för den egna kulturmiljön,
-nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv.
9.4Resultatredovisning
dokument. För att skapa bättre förutsättningar för jämställdhetsintegrering har en datorbaserad genusutbildning genomförts för alla medarbetare under 2010 och 2011.
RAÄ påbörjade under 2011 arbetet med att administrera satsningen Kulturarvslyftet.
Bedömningsgrunder
Bedömningen av det nationella och det regionala kulturmiljöarbetets verksamhet och resultat ut- går från måluppfyllelsen inom kärnuppgifterna, bl.a. kunskapsuppbyggnad, tillgänglighet, bidragsgivning och tvärsektoriellt samarbete. Bedömningen utgår vidare från insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och ut- veckla verksamheten.
Resultat
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har som myndig- het en sammanhållande roll i kulturmiljö- sektorns gemensamma utvecklingsarbete. Myndighetens uppdrag är att ha överblick över hela sitt ansvarsområde, driva kulturarvsfrågor i dialog med andra samhällssektorer, vara ett centralt stöd och samordna aktörer samt följa upp kulturmiljöområdets styrmedel och arbets- sätt. RAÄ:s verksamhet kräver ständigt ut- vecklingsarbete. Myndigheten arbetar utifrån en strategi och vision som formulerats av myndig- heten för perioden
Kulturminnen
Inom arbetet med kulturminnen har RAÄ under 2011 arbetat med stöd och vägledning till läns- styrelserna som syftar till en mer enhetlig tillämpning av lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. (kulturminneslagen).
RAÄ ska i en särskild rapport under hösten 2012 redovisa utfallet av myndighetens beslut (2007) om föreskrifter och allmänna råd av- seende verkställigheten av 2 kap.
Regeringen tillsatte i mars 2011 en utredning som har haft i uppdrag att lämna sådana förslag till förändringar av lagstiftningen inom kulturmiljöområdet som ska syfta till att öka möjligheterna att leva i, bruka och utveckla kulturskyddade fastigheter och miljöer (dir. 2011:17). Utredningen har också haft i uppdrag att göra en redaktionell översyn av kulturminneslagen och lämna förslag till hur de särskilda nationella målen för arbetet med kulturmiljön kan tydliggöras och anpassas till de nya kulturpolitiska målen. Utredningen fick genom tilläggsuppdrag uppgiften att också se över användningen av metallsökare. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 4 juni 2012 i
114
betänkandet Kulturmiljöarbete i en ny tid (SOU 2012:37). Utredningens förslag har remitterats.
Samhällsbyggnad
Insatserna lyfter fram kulturarvsperspektiv i arbetet med till exempel regional tillväxt, landsbygdsutveckling och planering av be- byggelse och transporter. Arbetet utförs i samverkan med olika aktörer – offentliga, privata och ideella.
Genom att visa på goda exempel har RAÄ ökat kunskapen om kulturmiljöns betydelse. Yttranden rörande remisser och liknande är ett viktigt medel för att utveckla tolkningen av kulturmiljön utifrån gällande regelverk.
Internationellt arbete
RAÄ har under åren
Världsarvsarbetet har också inriktats mot för- beredelserna för nästa omgång av Unescos peri- odiska uppföljning som startar 2012.
Tillsammans med Nordic World Heritage Foundation (NWHF) har en workshop genomförts för att ge länsstyrelser stöd i världs- arvsarbetet. Vid Unescos världsarvsmöte i Sankt Petersburg i juli i år beslutades att uppta Hälsingegårdar på Unescos världsarvslista. Hälsingegårdar i Gävleborgs län är ett svenskt exempel på nordeuropeisk träbyggnadskonst och dekorationsmåleri med globala kultur- värden.
Arkeologisk uppdragsverksamhet
De senare årens nedgång i volym på de arkeo- logiska uppdragen följdes av en ökning under
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2010 vilket innebar ett ekonomiskt trendbrott för RAÄ:s arkeologiska uppdragsverksamhet (UV). För 2011 visar dock verksamheter åter ett negativt resultat. Uppdragsvolymen har varit hög, men har inte nått 2010 års nivå.
Tabell 9.2 Prestationer uppdragsarkeologi
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal fälttimmar |
50 584 |
118 995 |
74 602 |
En insats under året har varit de fortsatta under- sökningarna av ett centralt kvarter i Nyköping där omfattande medeltida lämningar dokumen- terats.
Kulturarvsförvaltning och besöksmål
RAÄ har ett samordningsuppdrag för vård och konserveringsfrågor för byggnader, forn- lämningar, föremål och annat kulturhistoriskt material. En del i arbetet är att skapa förut- sättningar för informationsspridning och erfa- renhetsutbyte. Genom att myndigheten tagit initiativ till Kulturvårdsforum har en digital mötesplats skapats för personer och organi- sationer inom kulturarvsområdet.
Svensk Museitjänst överfördes den 1 oktober 2010 från Riksarkivet till RAÄ. Verksamheten är lokaliserad i Tumba, i två fastigheter som är utrustade för att kunna hyra ut högklassiga föremålsarkiv till i första hand museer.
RAÄ förvaltar ca 160 fastigheter på 76 platser, vilka till största delen består av mark och forn- lämningsområden. I Gamla Uppsala och Glim- mingehus bedriver RAÄ omfattande publik verksamhet som bl.a. innefattar aktiviteter för barn och unga. I visionen för myndighetens besöksmål uttrycks att ”ingen verksamhet (…) ska vara exkluderande för någon oavsett etnicitet, religion, genus, klass, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”.
Tabell 9.3 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Upp- sala museum
Antal besökare
|
2010 |
2011 |
Glimmingehus |
48 558 |
48 758 |
|
|
|
Gamla Uppsala museum |
14 400 |
16 316 |
|
|
|
115
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tillgänglig kulturarvsinformation
För att kulturarvsinformationen ska vara så tillgänglig och användbar som möjligt har RAÄ flera
Ett exempel på arbetet med digital tillgänglig- het är att RAÄ med finansiering från Riks- bankens Jubileumsfond driver projektet Digitala Sveriges Runinskrifter. Projektet ska i en första fas tillgängliggöra bokverket digitalt på myndig- hetens hemsida och genomföra en studie av hur ett forskarstöd för runforskning kan fungera.
Arkiv- och bibliotekssamlingarna omfattar drygt sju hyllkilometer publikationer, fyra hyllkilometer arkivhandlingar och cirka fem miljoner foton och bilder. Myndigheten arbetar fortsatt aktivt med digitalisering av det analoga materialet.
Antalet användare av RAÄ:s
Samverkan
RAÄ redovisar en omfattande och komplex verksamhet. Uppdragen är många och de kräver stor erfarenhet och förmåga att sam- arbeta. Regional samverkan har fått ett ökat fokus i och med landstingens nya ansvar för kulturpolitiken och kultursamverkans- modellen.
Under året har RAÄ till följd av samverkan stärkt sin roll genom att bidra med kunskap och underlag i olika sammanhang. Kulturmiljö- perspektiven har därmed blivit tydligare och kommit in tidigt i olika processer. RAÄ sam- verkar bl.a. med andra statliga myndigheter, organisationer och näringsliv. Myndigheten har omfattande samverkan både nationellt och internationellt. Bland samverkansparterna märks också flera universitet och högskolor samt en lång rad regionala och lokala aktörer med koppling till myndighetens besöksmål.
RAÄ har under året arbetat i bred samverkan, med bl.a. Sveriges hembygdsförbund, för att lyfta fram det civila samhällets potential för be- varande och utveckling av kulturmiljön.
Samarbete med Skåne läns landsting och Västra Götalands landsting samt länsstyrelserna i Skåne och Västra Götalands län har resulterat i ramöverenskommelser om det fortsatta sam- arbetet för att bidra till utveckling av kulturarvs- och kulturmiljöverksamheter.
Regionalt kulturmiljöarbete
På den regionala nivån ansvarar länsstyrelserna för myndighetsarbetet inom kulturmiljö- området. Även länsmuseerna har en viktig roll i det regionala kulturmiljöarbetet, bl.a. rörande uppbyggnad och förmedling av kunskap.
Det finns sammantaget en tydlig ambition inom länsstyrelserna att utveckla kulturmiljö- arbetet för att möta utmaningarna i dagens sam- hälle. Länsstyrelserna har som kollektiv arbetat för att hitta nya effektiva samverkansformer. Flera länsstyrelser gör viktiga insatser för att främja införandet av kultursamverkansmodellen. Länsstyrelsernas insatser inom området är nöd- vändiga och grundläggande för att bevara och utveckla kulturlandskapet.
Länsstyrelserna har tillsammans med RAÄ, på uppdrag av regeringen, utarbetat ett program för hur ett fördjupat och samordnat arbete mellan myndigheterna ska bidra till att stärka det offentliga kulturmiljöarbetet. Samarbetet har i allt större utsträckning inriktats på konkreta frågor.
Bidrag till kulturmiljövård
Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ genom länsstyrelserna medverkat till finansiering av mer än 1 700 projekt inom om- rådena vård av byggnader, fornlämningar och landskap, information och tillgängliggörande, arkeologi och kunskapsunderlag. Bidraget är avgörande för möjligheterna att förvalta många av landets mest värdefulla kulturmiljöer. Vårdinsatserna har gjort att kulturhistoriska värden har bevarats och utvecklats. Krävande antikvariska arbeten, som normalt inte är möj- liga för en fastighetsägare att genomföra, har kunnat komma till stånd. Bidragsgivningen
116
skapar förutsättningar för goda livsmiljöer samt för regional utveckling och tillväxt. Insatserna har bidragit till att lyfta fram och tillgängliggöra många kulturmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer.
Genom förbättrade kunskapsunderlag kan kulturmiljöer i högre utsträckning tas till vara i samhällsutvecklingen.
En översyn av RAÄ:s bidragsfördelning till länsstyrelserna har genomförts och ett förslag till en ny fördelningsmodell har tagits fram. Syftet har varit att förenkla och effektivisera den admi- nistrativa hanteringen av anslaget för att på sikt öka effekterna av bidraget. Den nya modellen möjliggör ett mer strategiskt arbetssätt för både länsstyrelserna och RAÄ.
En ny förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer trädde i kraft den 1 januari 2011. Införandet av den nya förordningen innebär, förutom en generell modernisering, att större fokus läggs på bl.a. till- gängliggörande, bättre kunskapsunderlag och ökad helhetssyn. RAÄ har i regleringsbrevet för 2012 fått i uppdrag att senast den 31 mars 2013 lämna en rapport om hur införandet av förord- ningen påverkat bidragsgivningen.
Regeringen har tagit initiativ till en om- fattande satsning på hembygdsrörelsens bygg- nader inom anslaget för bidrag till kulturmiljö- vård. Projektet Hus med historia omfattar totalt 40 miljoner kronor under
Svenska kyrkan får ersättning från staten för kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Den kyrkoantikvariska ersättningen uppgår till 460 miljoner kronor per år. Ersättningen bidrar till att det kyrkliga kul- turarvet bevaras hållbart och långsiktigt.
Analys och slutsatser
De statliga insatserna på kulturmiljöområdet bidrar till att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Insatserna främjar en hållbar utveckling och leder till att levande och omhändertagna kulturmiljöer kan ge människor ökad livskvalitet och ge förut-
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
sättningar för utveckling av nya idéer och verksamheter i hela landet.
För att kulturmiljöarbetet ska kunna fortsätta att vara en stark kraft i samhällsutvecklingen krävs att mål och styrmedel kontinuerligt ut- vecklas.
Det är också angeläget att samverkan inom kulturmiljöområdet fördjupas och utvecklas vidare. Kulturmiljöarbetets roll och betydelse inom kultursamverkansmodellen bör förtydligas och befästas genom aktiv medverkan från RAÄ och länsstyrelserna. De offentliga aktörernas samspel med det civila samhället inom kultur- miljöområdet behöver också vidareutvecklas, exempelvis genom att erfarenheterna från Hus med historia tas till vara och sprids.
RAÄ har fått regeringens uppdrag att admini- strera satsningen Kulturarvslyftet. Genom- förandet av satsningen är av stor betydelse för såväl kulturmiljöarbetet som för hela kulturarvs- området och bidrar till att ge människor som i dag står långt från arbetsmarknaden möjlighet till meningsfull och utvecklande sysselsättning.
Behoven av resurser för förvaltningen av kulturmiljön är stora och samtidigt finns omfattande behov av insatser för att bygga upp och förmedla kunskap om kulturmiljön. Det är angeläget att de medel som avsätts för dessa ändamål, inom anslaget 7:2 och inom den kyrkoantikvariska ersättningen, används effektivt och ger största möjliga samhällsnytta. Det är också viktigt att möjligheter att samfinansiera insatser tas till vara, exempelvis inom Kulturarvslyftet.
Kvalitet handlar i kulturmiljöarbetet ofta om att metodiskt integrera aktuell och relevant kun- skap i olika processer. Det är väsentligt att kun- skapen om kulturarvet och kulturmiljön utveck- las och används på nya sätt.
117
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
9.5Budgetförslag
9.5.17:1 Riksantikvarieämbetet
Tabell 9.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
207 633 |
|
sparande |
4 641 |
|
|
213 657 |
1 |
Utgifts- |
212 439 |
2012 |
Anslag |
prognos |
|||
2013 |
Förslag |
215 241 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
219 485 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
223 407 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
228 182 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 214 937 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 214 937 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 214 938 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för RAÄ:s förvaltnings- kostnader. RAÄ ansvarar för frågor om kultur- miljön och kulturarvet. RAÄ ska bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhälls- planering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersökningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2011 till ca 153 miljoner kronor, varav ca 124 miljoner kronor avser arkeologisk uppdrags- verksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entréavgifter och in- komster av försäljning.
Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och ut- redningar som föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.
Avgiftsfinansierad verksamhet vid Riks- antikvarieämbetet
Tabell 9.5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2011 |
152 760 |
153 451 |
|
|
|
|
|
Prognos 2012 |
140 600 |
147 700 |
|
|
|
|
|
Budget 2013 |
145 000 |
145 000 |
0 |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
213 657 |
213 657 |
213 657 |
213 657 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
1 292 |
5 840 |
9 762 |
14 537 |
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
292 |
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
215 241 |
219 485 |
223 407 |
228 182 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 215 241 000 kronor an- visas under anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 219 485 000 kronor, 223 407 000 kronor respektive 228 182 000 kronor.
118
9.5.27:2 Bidrag till kulturmiljövård
Tabell 9.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
253 625 |
|
sparande |
|
|
|
251 718 |
1 |
Utgifts- |
243 001 |
2012 |
Anslag |
prognos |
|||
2013 |
Förslag |
251 718 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
251 355 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
251 355 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
251 355 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och till- gängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för anslaget avsätts även medel för att täcka vissa arkeologiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. En ny förordning (2010:1121) om bidrag till för- valtning av värdefulla kulturmiljöer trädde i kraft den 1 januari 2011.
Regeringens överväganden
Tabell 9.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
251 718 |
251 718 |
251 718 |
251 718 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt 2 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
251 718 |
251 355 |
251 355 |
251 355 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 251 718 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljö- vård för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 251 355 000 kronor, 251 355 000 kronor respektive 251 355 000 kronor.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 7:2 Bidrag till kultur- miljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: Projekt inom kulturmiljövårdsområdet sträcker sig ofta över flera kalenderår. Regeringen bör därför be- myndigas att under 2013 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor
119
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 9.9 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Ingående åtaganden |
88 951 |
81 696 |
83 679 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
71 408 |
78 400 |
100 000 |
– |
– |
– |
Infriade åtaganden |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
81 696 |
83 679 |
100 000 |
– |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
– |
– |
– |
9.5.3 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning Regeringens överväganden
Tabell 9.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
460 000 |
|
sparande |
0 |
2012 |
Anslag |
460 000 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
460 000 |
||||
2013 |
Förslag |
460 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
460 000 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
460 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
460 000 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används av Svenska kyrkan för kultur- historiskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kultur- minnena; kyrkoantikvarisk ersättning. Ersätt- ningen, som avser kyrkobyggnader, kyrko- tomter, kyrkliga inventarier och begravnings- platser, ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljö- området, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Tabell 9.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
460 000 |
460 000 |
460 000 |
460 000 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
460 000 |
460 000 |
460 000 |
460 000 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 460 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk er- sättning för 2013. För 2014, 2015 och 2016
beräknas anslaget |
till 460 000 000 kronor, |
460 000 000 kronor |
respektive 460 000 000 |
kronor. |
|
120
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
10 Museer och utställningar
10.1Omfattning
Avsnittet omfattar statens stöd till museer och utställningsverksamhet. De myndigheter som är verksamma inom detta område är Statens histo- riska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riks- museet, Statens museer för världskultur, Livrust- kammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens försvarshistoriska museer, Moderna museet, Riksutställningar och Forum för levande historia.
Dessutom finns ett stort antal andra institu- tioner med verksamhet inom området varav
10.2Utgiftsutveckling
följande kan nämnas: Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, de regio- nala museerna, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottningholms teater- museum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftel- sen Föremålsvård i Kiruna, Stiftelsen Strind- bergsmuseet, Ájtte – Svenskt fjäll- och same- museum, Nobelmuseet, Judiska museet, Bild- museet, Zornsamlingarna, Röhsska museet och Riksförbundet Sveriges museer.
Även stödet till statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål omfattas av detta avsnitt.
Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Museer och utställningar |
|
|
|
|
|
|
|
8:1 Centrala museer: Myndigheter |
926 |
957 |
947 |
985 |
1 002 |
1 019 |
1 040 |
8:2 Centrala museer: Stiftelser |
235 |
237 |
237 |
240 |
242 |
245 |
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8:3 Bidrag till vissa museer |
41 |
43 |
42 |
47 |
46 |
47 |
47 |
8:4 Riksutställningar |
41 |
44 |
44 |
44 |
46 |
47 |
48 |
8:5 Forum för levande historia |
43 |
44 |
44 |
44 |
44 |
45 |
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa |
|
|
|
|
|
|
|
kulturföremål |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Museer och utställningar |
1 286 |
1 325 |
1 315 |
1 360 |
1 380 |
1 403 |
1 431 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
121
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
10.3Mål
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
10.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultaten för museers och ut- ställningars verksamhet utgår från regeringens beslutade uppgifter för institutionerna i enlighet med vad som fastställts i myndighetsinstruk- tioner, regleringsbrev, riktlinjer och villkor samt övriga regeringsbeslut.
Bedömningen görs utifrån institutionernas resultat vad gäller bl.a. deras förvaltning av sam- lingarna, deras publika verksamhet, jämställdhet, kunskapsuppbyggnad inom berört område samt samverkan med andra myndigheter och aktörer. Bedömningen utgår vidare från gjorda insatser för att främja kvalitet samt förmågan att förnya och utveckla verksamheten. Som underlag till bedömningarna har även rapporter från bl.a. Statens kulturråd använts.
Resultat
Publik verksamhet
Museernas attraktionskraft avspeglar sig bl.a. i att museibesöken på både de centrala och de regionala museerna stadigt ökar. Under 2011 var det hela 18 miljoner personer som besökte Sveriges museer, vilket är ungefär lika många personer som gick på bio förra året. Antalet be- sökare på de statliga centrala museerna ökade med 6 procent, från drygt 7 miljoner 2010 till 7,5 miljoner under 2011. Det är fjärde året i rad som besöken ökar på de centrala museerna. Flest be- sökare hade Skansen, Vasamuseet och Moderna museet i Stockholm. Den största procentuella ökningen stod Etnografiska museet för. Antalet barn- och ungdomsbesök ökade med ca 6 pro- cent mellan 2010 och 2011. Högst andel barn och unga under 19 år hade Naturhistoriska riksmuseet med 55 procent samt Musik- och
teatermuseet med 49 procent. Antal besök på de regionala museerna har också ökat under 2011.
Under 2011 har samordnade publikundersök- ningar genomförts vid 22 av de 25 statliga muse- erna. Undersökningarna visade att den genom- snittliga medelåldern för museibesökaren var 40 år för både kvinnor och män. Den högsta medel- åldern, 50 år, hade besökarna vid Prins Eugens Waldemarsudde. Yngre besökare lockades till Armémuseum (37 år), Musik- och teatermuseet (37 år) och Världskulturmuseet (35 år). Enligt undersökningen var majoriteten av besökarna kvinnor (57 procent). Det museum som besöks av störst andel män är Armémuseum (69 procent). Störst andel kvinnliga besökare hade Prins Eugens Waldemarsudde och Hallwylska museet med 71 respektive 69 procent. Under 2011 har de 22 statliga museer som genomfört de samordnade publikundersökningarna haft i genomsnitt 38 procent utländska besökare. Av dessa har 81 procent kommit från ett europeiskt land.
Regeringen anser det viktigt att följa upp både museernas kvantitativa och kvalitativa resultat. Ett flertal museer arbetar med att genomföra kvalitativa besöksundersökningar för att få reda på hur nöjd publiken är med sitt museibesök. Generellt visar undersökningarna på relativt höga betyg för museibesöken. För att bl.a. få en större jämförbarhet mellan museerna har Riks- utställningar fått regeringens uppdrag att, i sam- råd med berörda museer, föreslå enhetliga meto- der för kvalitativa publikundersökningar som kan genomföras på de statliga centrala museerna. Uppdraget ska redovisas senast den 30 novem- ber 2012.
Kulturarv för framtiden
De statliga museerna har till uppgift att på ett långsiktigt och kvalitetssäkrat sätt vårda och för- valta sina, i många fall, ovärderliga föremåls- samlingar inför framtiden. Insatserna inbegriper t.ex. konservering, klimatförbättringar, magasi- nering och allmän föremålsvård. En samman- fattande bedömning av de statliga museernas insatser inom området är att ett flertal kvalitets- höjande åtgärder har genomförts under året. Dock beskriver vissa av museiinstitutionerna att det finns betydande brister i den långsiktiga föremålsvården, både vad det gäller förvaltning och vård.
122
Kulturfastigheterna utgör en betydelsefull del av kulturarvet. Regeringen arbetar med att säker- ställa en långsiktig och hållbar vård och förvalt- ning av de fastigheter som bl.a. inrymmer museer.
Förberedelserna för en renovering och om- byggnad av Nationalmuseums huvudbyggnad i Stockholm går vidare. Regeringen har gett Statens fastighetsverk i uppdrag att genomföra ett projekteringsarbete inför renovering och ombyggnad av museet. I och med detta beslut inleddes processen med att göra National- museum till en fullt modern och miljöklassad museibyggnad anpassad för framtidens musei- verksamhet. Projekteringsarbetet beräknas pågå i ca 2,5 år. Målet är att det nya museet ska stå klart 2016/2017.
Under 2011 avslutades forskningsprojektet En framtid för Vasa. Projektet har genererat väsentlig ny kunskap om hur träet i Vasa bryts ner och bildar grunden för den bevarandeplan som ska utarbetas av Statens maritima museer under 2012. I december 2011 inleddes ett nytt forskningsprojekt kring Vasabevarandet i sam- arbete med Uppsala universitet – En ny stöd- struktur för Vasa. Projektets syfte är att arbeta fram en design för en ny stödvagga för skrovet och beräknas vara klart 2015.
Regeringen arbetar även med att förändra principerna för hyressättningen för de fem institutioner som har kostnadshyror, dvs. Operan, Dramaten, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. Rege- ringen har i regleringsbrevet till Statens fastig- hetsverk gett myndigheten i uppdrag att om- förhandla hyresavtalen för huvudbyggnaderna vid de fem berörda institutionerna. Målet är en mer ändamålsenlig hyressättning.
Forum för levande historia
Forum för levande historia har en grundläggande uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångs- punkt i Förintelsen. Myndigheten har även som uppgift att informera om Förintelsen och kom- munismens brott mot mänskligheten. Under senare tid har regeringen gett myndigheten nya uppdrag med särskilt fokus på insatser som motverkar och förebygger intolerans och på åt- gärder för att främja utsatta gruppers möjligheter att ta tillvara sina rättigheter.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Under året har en uppföljning och utvärdering av främst myndighetens organisation och verk- samhet genomförts av Kulturdepartementet (se avsnitt 2.2.2 Prioriteringar).
Riksutställningar
Riksutställningars uppdrag har omprövats och omformulerats inom ramen för regleringsbrevet för 2010 samt i en ny instruktion fr.o.m. april 2011. Myndighetens nya huvuduppgift är att främja utveckling inom utställningsområdet och i samverkan med museer och andra utställnings- aktörer utarbeta former för en ökad samverkan som rör utåtriktat och pedagogiskt arbete. Arbetet ska huvudsakligen ske genom att bedriva nationell och internationell omvärlds- analys, samla in och förmedla kunskaper och erfarenheter, ge teknik- och metodstöd samt stödja produktion och förmedling av vandrings- utställningar som syftar till att ge perspektiv på samtiden och samhällsutvecklingen. Myndig- heten ska i sin verksamhet även prioritera dels barn och ungdomar, dels samtidskonstens ut- veckling och spridning i landet.
Digitalisering av kulturarvet
I de statliga museernas magasin och arkiv finns miljontals föremål, bilder och konstskatter. Ett omfattande digitaliseringsarbete har pågått under en längre tid, men stora delar av museernas sam- lingar återstår att digitalisera.
Den digitala utvecklingen på museerna har lett till att efterfrågade objekt är sökbara dels på museernas egna webbplatser, dels genom ut- vecklingen av
Det är angeläget att museerna, likväl som övriga berörda statliga kulturinstitutioner, an- vänder den digitala utvecklingen som en driv- kraft och en hävstång för att utveckla verksam- heten och därmed öka tillgängligheten. Central- museernas samarbete för att digitalisera före- målssamlingarna kommer därför att följas noga av regeringen.
123
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
I detta sammanhang bör även nämnas rege- ringens nationella digitaliseringsstrategi, Digitalt kulturarv, som bl.a. innebär att de statliga museerna ska ta fram planer för hur de ska arbeta med att digitalisera och tillgängliggöra sina sam- lingar. Som stöd för detta arbete finns ett sam- ordningssekretariat på Riksarkivet för digitali- sering, digitalt bevarande och digitalt till- gängliggörande av kulturarvet – Digisam (se av- snitt 8.4).
Barns och ungas rätt till kultur
En av kulturpolitikens högst prioriterade frågor är barns och ungas rätt till kultur. Kulturarvet, inte minst museerna, spelar en väsentlig roll för barns och ungas utveckling och lärande. Museerna erbjuder bl.a. pedagogiska upplevelser för barn och unga såväl inom ramen för det for- mella lärandet i förskola, grundskola och gym- nasiet, som för att tillsammans med vuxna eller på egen hand besöka museerna. För att betona vikten av barns och ungas rätt till kultur har regeringen bl.a. gett alla statliga museer i upp- drag att ta fram strategier för sin barn- och ung- domsverksamhet för åren
Samverkan
En viktig fråga för museiområdet är att stärka samverkan och samarbete, såväl inom själva museisektorn som med övriga delar av samhället. Förutsättningarna för ökad samverkan har för- bättrats i och med regeringens uppdrag till Riksförbundet Sveriges museer att vara den primärt samlande noden och kommunikations- kanalen för Sveriges museer.
Överlag sker en stor andel samarbeten och samverkan både inom sektorn och med andra myndigheter och aktörer, inte minst det civila samhället. Det visar den sammanställning som Centralmuseernas samarbetsråd redovisade i sin rapport till regeringen, Förstärkt samarbete inom museisektorn (Ku2010/552). Rapporten visar att samarbetet sker inom alla delar av centralmuseernas verksamhet.
Jämställdhet
Regeringen har uppmärksammat behovet av en ökad jämställdhet inom kulturområdet. För de museer som får statligt bidrag innebär detta bl.a. att de ska öka arbetet med att belysa och ge nya perspektiv på sina samlingar och utställningar utifrån jämställdhetsaspekter. Generellt är det angeläget att museerna arbetar långsiktigt med att jämställdhetsintegrera sin kärnverksamhet.
För att bl.a. öka jämställdhetsintegreringen i verksamheten har Statens historiska museer regeringens uppdrag att under 2011 och 2012 ta fram underlag och utveckla metoder för en mer jämställd representation i samlingar och utställ- ningar. I anslutning till uppdraget har en arbets- grupp skapats på Historiska museet, JÄMUS, som bl.a. driver det operativa arbetet med upp- draget. JÄMUS arbete syftar bl.a. till att kart- lägga museernas behov, kommunicera uppdraget och diskutera idéer. Därefter planeras arbetet gå vidare med en mer konkret planeringsfas, genomförande och slutligen rapportering och utvärdering. Uppdraget ska redovisas till rege- ringen senast den 1 april 2013.
Flera museer i Sverige är även medlemmar i föreningen Genus i museer, en förening som bl.a. diskuterar och problematiserar genus i museernas olika verksamhetsgrenar, vad gäller både det interna och det utåtriktade arbetet. En viktig del av verksamheten är det nätverk som genom åren har byggts upp.
Ett konkret exempel på ett ökat jämställdhets- perspektiv i museernas verksamhet är att Moderna museet för andra året i rad producerade något fler separatutställningar med kvinnliga konstnärer än manliga.
Internationellt arbete
Riksdagen har i de kulturpolitiska målen betonat kulturens roll för att främja internationellt ut- byte. Flera av de statliga museerna bedriver någon form av internationellt samarbete inom ramen för sin verksamhet.
De statliga museernas internationella sam- arbete har bl.a. inneburit engagemang i inter- nationella initiativ, program och projekt, forsk- ning, in- och utlån av föremål samt vissa biståndsrelaterade verksamheter i samarbete med bl.a. Sida.
124
Tillgänglighet
Enligt de kulturpolitiska målen ska alla ha möj- lighet att delta i kulturlivet och kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser. En ökad tillgänglighet till kulturen är en av de viktigaste kulturpolitiska frågorna. Museerna har en väsentlig och avgörande roll för att detta kulturpolitiska mål ska kunna nås. De flesta museer arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor, inte minst genom digitaliseringen av sina sam- lingar, och vidtar löpande förbättringsåtgärder. Det sker även genom bl.a. utbildning av perso- nalen, riktade visningar till utvalda grupper, vis- ningar på olika språk, anpassningar av lokalerna och installation av olika hjälpmedel samt sam- arbeten med föreningar och organisationer.
Analys och slutsatser
Resultaten av de statliga museernas verksamhet i relation till de kulturpolitiska målen samt de uppgifter som regeringen har beslutat om be- döms generellt som goda.
Museibesöken på både de centrala och de regionala museerna ökar stadigt, trots hård kon- kurrens från bl.a. upplevelseindustrin. Antal museibesök är dock bara en variabel bland flera vid bedömningen av museernas resultat. Minst lika viktigt är att se på verksamhetens kvalitet. I en ständigt föränderlig omvärld är det angeläget att de statliga museerna följer med i samhälls- utvecklingen, inte minst för att kunna möta all- mänhetens förväntningar och behov.
De statliga museerna förvaltar inte bara cen- trala delar av vårt kulturarv, utan är även väsent- liga och relevanta aktörer när det gäller dags- aktuella frågor. Det är positivt att museerna under senare år har tagit en allt mer aktiv roll som en plats där människor kan diskutera och reflektera över aktuella frågeställningar, som t.ex. demokratiutveckling, alla människors lika värde och kulturell mångfald.
Sveriges museer tillhör de främsta i världen, inte minst när det gäller verksamhet som är riktad mot barn och unga samt samarbete med skolan. Museerna erbjuder t.ex. pedagogiska upplevelser för barn och unga såväl inom ramen för det formella lärandet i förskola, grundskola och gymnasiet, som för att tillsammans med vuxna eller på egen hand besöka museerna. En samlad bedömning av museernas verksamhet för
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
barn och ungdom visar att institutionerna gene- rellt arbetar med att möta barns och ungas behov samt prioriterar målgruppen i sin verksamhet.
Det är en utmaning för flera museer att han- tera en ständigt växande föremålssamling. Ett ökat antal föremål kräver ökade insatser inom konservering, klimatförbättring, magasinering och allmän föremålsvård. Museerna har genom- fört ett flertal kvalitetshöjande åtgärder inom området. Samtidigt behöver vissa museer inten- sifiera arbetet för att trygga den långsiktiga vården av samlingarna.
En central fråga för museerna är vikten av att arbeta regionalt. Det är viktigt att understryka att de statliga museerna, trots att en majoritet av dem ligger i Stockholm, är hela Sveriges museer. Som ett led i ett ökat regionalt perspektiv har de statliga museerna i årets regleringsbrev rege- ringens uppdrag att utveckla sitt arbete för att verksamheten i ökad utsträckning ska ge effekter i hela landet.
En ytterligare fråga som är angelägen för museiområdet är att fortsätta arbetet med en ökad samverkan, både inom själva museisektorn och med övriga delar av samhället. Förutsätt- ningarna för detta har förbättrats i och med Riksförbundet Sveriges museers uppgift som den primärt samlande noden och kommunika- tionskanalen för Sveriges museer. Det bör dock finnas utrymme för museerna att i än högre grad samarbeta och samverka inom sektorn samt med andra myndigheter och aktörer, inte minst det civila samhället. Regeringen ser ett betydande värde i att museernas samverkan och samarbete utvecklas ytterligare.
Museerna är även betydelsefulla för utveck- lingen av besöks- och upplevelsenäringen i alla delar av Sverige. Museernas verksamhet ökar t.ex. attraktiviteten i regionen och kan bidra till ekonomisk tillväxt och ökad regional utveckling.
Inför kommande år står de statliga museerna inför vissa utmaningar vad gäller den strategiska kompetensförsörjningen. Under de närmaste åren kommer det att ske en generationsväxling bland museernas personal vilket utifrån ett verk- samhetsperspektiv ställer krav på en väl avvägd kompetensförsörjning.
Övriga områden som de statliga museerna bör uppmärksamma vidare är eventuella brister i vår- den och förvaltningen av samlingarna samt en ökad digitalisering och tillgängliggörande av samlingarna. Vissa museer har även ett behov av
125
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
att se över sin publika verksamhet i syfte att öka den publika attraktionskraften.
Den uppföljning och utvärdering av Forum för levande historia som utfördes under året visar att myndigheten har en väl avvägd verk- samhet och organisation utifrån det uppdrag myndigheten har.
Regeringens bedömning är att Riksutställ- ningar har genomfört ett omfattande föränd- ringsarbete avseende både budgetfrågor och per- sonal på ett ansvarsfullt och strukturerat sätt. Samtidigt har myndigheten på ett nytänkande och konstruktivt sätt utvecklat verksamheten utifrån sitt nya uppdrag.
126
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 10.2 Antal besökare vid de centrala museerna
|
|
2009 |
|
|
2010 |
|
|
2011 |
|
|
Kvinnor |
Män |
Samtliga |
Kvinnor |
Män |
Samtliga |
Kvinnor |
Män |
Samtliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens historiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museer |
94 000 |
84 000 |
178 000 |
106 000 |
81 000 |
187 000 |
88 000 |
100 000 |
188 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationalmuseum med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prins Eugens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Waldemarsudde |
366 000 |
215 000 |
581 000 |
335 000 |
165 000 |
500 000 |
367 000 |
244 000 |
611 000 |
Naturhistoriska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
riksmuseet (inkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cosmonova) |
322 000 |
242 000 |
564 000 |
282 000 |
263 000 |
545 000 |
254 000 |
275 000 |
529 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens museer för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
världskultur |
413 000 |
217 000 |
630 000 |
553 000 |
395 000 |
948 000 |
556 000 |
356 000 |
912 000 |
Livrustkammaren och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skoklosters slott med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stiftelsen Hallwylska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museet |
227 000 |
154 000 |
381 000 |
243 000 |
158 000 |
401 000 |
260 000 |
146 000 |
406 000 |
Statens maritima |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museer2 |
757 000 |
806 000 |
1 563 000 |
693 000 |
777 000 |
1 470 000 |
846 000 |
720 000 |
1 566 000 |
Arkitekturmuseet |
40 000 |
36 000 |
76 000 |
62 000 |
39 000 |
102 900 |
64 000 |
73 000 |
137 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens musikverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Musik- och teater- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museet) |
43 000 |
33 000 |
76 000 |
46 000 |
35 000 |
81 000 |
46 000 |
32 000 |
78 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens försvars- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
historiska museer |
37 000 |
69 000 |
106 000 |
75 000 |
121 000 |
196 000 |
73 000 |
149 000 |
222 000 |
Moderna museet |
332 000 |
250 000 |
582 000 |
327 000 |
251 000 |
575 000 |
365 000 |
254 000 |
619 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stiftelsen Nordiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museet |
188 000 |
81 000 |
269 000 |
196 000 |
84 000 |
280 000 |
157 000 |
115 000 |
272 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stiftelsen Skansen |
885 000 |
520 000 |
1 405 000 |
788 000 |
497 000 |
1 285 000 |
775 000 |
623 000 |
1 398 000 |
Stiftelsen Tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museet |
172 000 |
146 000 |
318 000 |
178 000 |
145 000 |
323 000 |
178 000 |
202 000 |
380 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stiftelsen Arbetets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
museum |
124 000 |
94 000 |
218 000 |
124 000 |
94 000 |
218 000 |
145 000 |
86 000 |
231 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
4 000 000 |
2 953 000 |
6 947 000 |
4 101 000 |
3 149 000 |
7 111 900 |
4 174 000 |
3 375 000 |
7 549 000 |
1Uppgifterna för 2011 är främst hämtade från rapporten Besöksutveckling och tillgänglighet för museer 2011 men även från institutionernas årsredovisningar.
2För Marinmuseum och Vasamuseet saknas uppgifter för uppdelning på kvinnor och män.
127
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
10.5Budgetförslag
10.5.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter
Tabell 10.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
926 455 |
|
sparande |
15 861 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
956 620 |
prognos |
946 763 |
|
2013 |
Förslag |
985 392 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
1 002 271 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
1 019 364 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
1 040 358 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 983 203 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 983 201 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 983 204 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används till förvaltningskostnader för de centrala museer som är myndigheter. Följande centrala museer omfattas: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Liv- rustkammaren och Skoklosters slott med Stiftel- sen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens försvars- historiska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet.
Tabell 10.4 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
|
2012 |
2013 |
Statens historiska museer |
84 617 |
85 262 |
|
|
|
Nationalmuseum med Prins |
|
|
Eugens Waldemarsudde |
127 443 |
138 486 |
|
|
|
Naturhistoriska riksmuseet |
158 965 |
160 408 |
|
|
|
Statens museer för världskultur |
152 271 |
154 576 |
|
|
|
Livrustkammaren och Sko- |
|
|
klosters slott med Stiftelsen |
|
|
Hallwylska museet |
41 762 |
42 083 |
Statens maritima museer |
114 483 |
117 475 |
|
|
|
Arkitekturmuseet |
45 501 |
49 736 |
Statens försvarshistoriska |
|
|
museer |
106 966 |
109 051 |
|
|
|
Moderna museet |
124 612 |
128 315 |
Summa |
956 620 |
985 392 |
|
|
|
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.5 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
|
2010 |
2011 |
Statens historiska museer |
11 566 |
11 683 |
|
|
|
Nationalmuseum med Prins |
|
|
Eugens Waldemarsudde |
60 718 |
71 506 |
|
|
|
Naturhistoriska riksmuseet2 |
29 747 |
35 026 |
Statens museer för världskultur |
52 051 |
45 740 |
Livrustkammaren och Skoklosters |
|
|
slott med Stiftelsen Hallwylska |
|
|
museet |
15 203 |
15 368 |
Statens maritima museer3 |
15 159 |
20 739 |
Arkitekturmuseet |
6 607 |
6 703 |
|
|
|
Statens försvarshistoriska museer |
13 763 |
19 701 |
|
|
|
Moderna museet |
47 901 |
59 302 |
|
|
|
Summa |
252 715 |
285 768 |
1I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.
2Intäkterna för Cosmonova redovisas i tabell 10.6.
3Intäkterna för Vasamuseet redovisas i tabell 10.7.
Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet Cosmonova
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt |
|
|
|
nad) |
|
|
|
|
Utfall 2011 |
15 034 |
16 786 |
|
|
|
|
|
Prognos 2012 |
15 140 |
17 075 |
|
|
|
|
|
Budget 2013 |
14 425 |
17 118 |
|
|
|
||
Tabell 10.7 Uppdragsverksamhet Vasamuseet |
|
||
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt |
|
|
|
nad) |
Utfall 2011 |
110 265 |
108 293 |
1 972 |
|
|
|
|
Prognos 2012 |
90 000 |
90 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2013 |
96 545 |
96 545 |
0 |
|
|
|
|
128
Regeringens överväganden
Tabell 10.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
956 620 |
956 620 |
956 620 |
956 620 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
29 178 |
48 298 |
65 437 |
86 484 |
Beslut |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
985 392 |
1 002 271 |
1 019 364 |
1 040 358 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
I enlighet med beräkningar i budgetpropo- sitionen för 2011 beräknar regeringen att Nationalmuseum tillförs ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2013 för renovering av museet.
Till följd av att förstärkningen för Moderna museet i Malmö upphör fr.o.m. 2013 minskar anslaget med 1 miljon kronor.
I enlighet med beräkningar i budgetpropo- sitionen för 2010 beräknas anslaget minska med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2013 när de medel som finansierat Flygvapenmuseum återgår till ut- giftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap. Motsvarande medel omprioriteras fr.o.m. 2013 inom anslaget till Statens försvars- historiska museer att användas till driften av Flygvapenmuseum.
Regeringen beräknar att anslaget minskas med 6,2 miljoner kronor fr.o.m. 2013 och med ytter- ligare 1 miljon kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att 985 392 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 1 002 271 000 kronor, 1 019 364 000 kronor respektive 1 040 358 000 kronor.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
10.5.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser
Tabell 10.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
235 081 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
237 388 |
prognos |
237 388 |
|
2013 |
Förslag |
239 538 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
242 073 |
2 |
|
|
2015 |
Beräknat |
245 424 |
3 |
|
|
2016 |
Beräknat |
249 732 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 239 197 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 239 197 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 239 197 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för bidrag till centrala museer som är stiftelser. Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
Tabell 10.10 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
|
2012 |
2013 |
Nordiska museet |
110 145 |
111 209 |
|
|
|
Skansen |
67 667 |
68 257 |
Tekniska museet |
45 339 |
45 694 |
|
|
|
Arbetets museum |
14 237 |
14 378 |
|
|
|
Summa |
237 388 |
239 538 |
Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna som är stiftelser uppgick 2011 till ca 188 119 miljoner kronor.
Tabell 10.11 Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
|
2010 |
2011 |
Nordiska museet |
29 704 |
29 652 |
|
|
|
Skansen |
105 714 |
116 965 |
Tekniska museet |
23 648 |
35 077 |
|
|
|
Arbetets museum |
5 985 |
6 425 |
|
|
|
Summa |
165 051 |
188 119 |
129
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 10.12 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
237 388 |
237 388 |
237 388 |
237 388 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
2 150 |
5 030 |
8 386 |
12 700 |
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat an- |
|
|
|
|
slag |
239 538 |
242 073 |
245 424 |
249 732 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 239 538 000 kronor an- visas under anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftel- ser för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 242 073 000 kronor, 245 424 000 kronor respektive 249 732 000 kronor.
10.5.3 8:3 Bidrag till vissa museer
Tabell 10.13 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
41 213 |
|
sparande |
1 000 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
43 157 |
prognos |
42 064 |
|
2013 |
Förslag |
46 639 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
45 918 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
46 556 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
47 375 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 45 367 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 45 367 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 45 367 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten.
Tabell 10.14 Sammanställning över medelstilldelningen1
Tusental kronor
|
2012 |
2013 |
Dansmuseet |
8 376 |
9 476 |
|
|
|
Millesgården |
3 908 |
3 946 |
|
|
|
Thielska galleriet |
3 873 |
4 930 |
|
|
|
Föremålsvård i |
|
|
Kiruna |
13 119 |
13 179 |
|
|
|
Nobelmuseet |
4 952 |
4 952 |
|
|
|
Svensk Form |
2 797 |
2 824 |
|
|
|
Röhsska museet |
1 002 |
1 002 |
|
|
|
Strindbergsmuseet |
581 |
581 |
Judiska museet |
602 |
1 602 |
|
|
|
Bildmuseet |
743 |
743 |
|
|
|
Zornsamlingarna |
204 |
404 |
Ájtte, Svenskt fjäll- |
|
|
och samemuseum |
500 |
500 |
Riksförbundet |
|
|
Sveriges museer |
1 500 |
1 500 |
|
|
|
Till regeringens dis- |
|
|
position |
1 000 |
1 000 |
Summa |
43 157 |
46 639 |
1 Medelstilldelningen för 2013 är preliminär.
Regeringens överväganden
Tabell 10.15 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
||||
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
43 157 |
43 157 |
43 157 |
43 157 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
289 |
816 |
1 427 |
2 212 |
Beslut |
3 193 |
2 006 |
2 034 |
2 069 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
46 639 |
45 918 |
46 556 |
47 375 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
I budgetpropositionen för 2012 tilldelades Thielska galleriet 1 miljon kronor engångsvis för 2012. Under 2013 beräknas bidraget till Thielska galleriet höjas med 2 miljoner kronor, varav 1
130
miljon kronor engångsvis, för att fortsätta det förändringsarbete som inletts.
Bidraget till Zornsamlingarna beräknas höjas med 200 000 kronor under 2013 för planerat underhåll.
Bidraget till Judiska museet beräknas höjas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2013 för att ge verksamheten en stabilare grund.
Bidraget till Dansmuseet beräknas höjas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2013 för att fortsatt kunna bedriva kvalitativ verksamhet.
Regeringen föreslår att 46 639 000 kronor an- visas under anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas an- slaget till 45 918 000 kronor, 46 556 000 kronor respektive 47 375 000 kronor.
10.5.4 |
8:4 Riksutställningar |
|
||||
|
|
|
|
|
||
|
Tabell 10.16 Anslagsutveckling |
|
|
|
||
|
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
40 992 |
|
sparande |
3 493 |
|
|
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
|
2012 |
Anslag |
44 307 |
prognos |
44 444 |
|
2013 |
Förslag |
44 026 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
45 822 |
2 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
46 601 |
3 |
|
|
2016 |
Beräknat |
47 559 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 44 962 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 44 962 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 44 962 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Riksutställningars förvalt- ningskostnader. Riksutställningar har till uppgift att främja utveckling och samarbete inom utställ- ningsområdet genom att bl.a. stödja produktion och förmedling av turnerande utställningar, bi- träda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 10.17 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
44 307 |
44 307 |
44 307 |
44 307 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
487 |
1 344 |
2 120 |
3 074 |
Beslut |
0 |
0 |
0 |
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt 3 |
232 |
171 |
174 |
178 |
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
44 026 |
45 822 |
46 601 |
47 559 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen beräknar att anslaget minskar med 1 miljon kronor för 2013 till följd av ompriorite- ringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att 44 026 000 kronor an- visas under anslaget 8:4 Riksutställningar för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 45 822 000 kronor, 46 601 000 kronor respektive 47 559 000 kronor.
10.5.5 8:5 Forum för levande historia
Tabell 10.18 Anslagsutveckling
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
42 734 |
|
sparande |
305 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
43 747 |
prognos |
44 203 |
|
2013 |
Förslag |
44 069 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
43 838 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
44 578 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
45 489 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 43 024 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 43 024 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 43 025 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för förvaltningskostnader för Forum för levande historia. Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demo- krati, tolerans och mänskliga rättigheter med ut-
131
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
gångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har sär- skilt till uppgift att informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten. Verksamheten ska syfta till att stärka männi- skors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskaps- uppbyggnad ska verksamheten med stöd i forsk- ning bedrivas i form av kulturverksamhet, semi- narier, föreläsningar och debatt m.m.
Regeringens överväganden
Tabell 10.19 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
43 747 |
43 747 |
43 747 |
43 747 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
322 |
1 155 |
1 913 |
2 846 |
Beslut |
|
|||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
44 069 |
43 838 |
44 578 |
45 489 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen beräknar att anslaget minskar med 1 miljon kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprio- riteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att 44 069 000 kronor anvisas under anslaget 8:5 Forum för levande historia för 2013. För 2014, 2015 och 2016 be- räknas anslaget till 43 838 000 kronor, 44 578 000 kronor respektive 45 489 000 kronor.
10.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
Tabell 10.20 Anslagsutveckling
Tusental kronor |
|
|
Anslags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011 |
Utfall |
|
|
sparande |
80 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
80 |
prognos |
78 |
|
2013 |
Förslag |
80 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
80 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används till inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller ve- tenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Den som anordnar en tillfällig utställning som ska visas i Sverige kan under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställnings- garanti får också lämnas för svenska kultur- manifestationer utomlands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier.
Regeringens överväganden
Tabell 10.21 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
80 |
80 |
80 |
80 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
80 |
80 |
80 |
80 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas under anslaget 8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa föremål för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 80 000 kronor, 80 000 kronor respektive 80 000 kronor.
132
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
11 Trossamfund
11.1Omfattning
Avsnittet omfattar myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfunds verksamhet och stödet till trossamfunden.
11.2Utgiftsutveckling
Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund |
5 |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
9:2 Stöd till trossamfund |
50 |
60 |
59 |
75 |
75 |
75 |
75 |
Summa Trossamfund |
55 |
67 |
65 |
82 |
82 |
82 |
83 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
133
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
11.3Mål
Riksdagen har antagit mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.
11.4Resultatredovisning
Resultat
Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp i enlighet med för- ordning (1999:94) om statsbidrag till trossam- fund. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) fördelade under 2011 ca 50 miljoner kronor som stöd till 40 trossamfund och sam- verkansorgan i form av
anslaget för stöd till trossamfund 10 miljoner kronor fr.o.m. 2012.
Analys och slutsatser
Den religiösa mångfalden i samhället, liksom engagemanget för etiska och existentiella frågor, medför ökad uppmärksamhet för och förvänt- ningar på insatser från trossamfunden. Tros- samfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosinriktningar. Kontakter och samverkan mellan olika trossamfund, liksom trossam- fundens egen medverkan inom olika samhälls- områden är värdefull. Trossamfunden erbjuder värdefulla mötesplatser där människor kan få ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställningar. Trossamfundens roll och arbete i krisberedskap är mycket betydelsefull och SST:s uppgift att samordna lokal krisberedskap fyller en viktig roll.
Statens stöd till trossamfund används i enlig- het med målen för stödet.
11.5Budgetförslag
11.5.19:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund
Tabell 11.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
4 947 |
|
sparande |
|
2012 |
Anslag |
6 948 |
1 |
Utgifts- |
6 565 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
6 982 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
7 125 |
2 |
|
|
2015 |
Beräknat |
7 254 |
3 |
|
|
2016 |
Beräknat |
7 410 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 6 975 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 6 976 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 6 975 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för förvaltningskostnader för Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Nämnden har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till trossamfund samt handlägga frågor om trossamfundens roll i krisberedskaps- samordning och ha kontakt med och samverka
134
med andra myndigheter och organisationer i frågor som rör trossamfund.
Regeringens överväganden
Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
6 948 |
6 948 |
6 948 |
6 948 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
34 |
184 |
313 |
469 |
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
6 982 |
7 125 |
7 254 |
7 410 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Regeringen föreslår att 6 982 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 7 125 000 kronor, 7 254 000 kronor respektive 7 410 000 kronor.
11.5.2 9:2 Stöd till trossamfund
Tabell 11.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
50 337 |
|
sparande |
911 |
2012 |
Anslag |
60 232 |
1 |
Utgifts- |
58 706 |
prognos |
|||||
2013 |
Förslag |
75 232 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
75 162 |
2 |
|
|
2015 |
Beräknat |
75 162 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
75 162 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 75 162 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 75 162 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 75 162 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för stöd till trossamfund. Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för tros- samfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Förutsätt- ningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som sam- hället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.
Under anslaget beräknas även medel till Skatteverket för kostnader för avgiftshjälp (se prop. 1998/99:124, s. 69 f.).
Regeringens överväganden
Tabell 11.5 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
60 232 |
60 232 |
60 232 |
60 232 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Beslut |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
75 232 |
75 162 |
75 162 |
75 162 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
För att möta det ökade behovet kring att ge stöd till trossamfunden tillförs anslaget för stöd till trossamfund 15 miljoner kronor fr.o.m. 2013. Förslaget finansieras bl.a. genom att anslag 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård under utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med 5 miljoner kronor och att anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldre- politiken under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg minskas med 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att 75 232 000 kronor anvisas under anslaget 9:2 Stöd till trossamfund för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 75 162 000 kronor, 75 162 000 kronor respektive 75 162 000 kronor.
135
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
12 Film
12.1Omfattning
Avsnittet omfattar statens stöd till film- produktion och filmkulturella insatser som för- delas via Stiftelsen Svenska Filminstitutet samt Konstnärsnämndens filmstöd.
12.2Utgiftsutveckling
Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Film |
|
|
|
|
|
|
|
10:1 Filmstöd |
302 |
303 |
303 |
317 |
317 |
302 |
287 |
Summa Film |
302 |
303 |
303 |
317 |
317 |
302 |
287 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
137
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
12.3Mål
Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145), se avsnitt 3.3.
12.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultatet utgår från de mål för filmpolitiken som slagits fast genom propo- sitionen Fokus på film – en ny svensk filmpolitik (prop. 2005/06:3, bet. 2005/06:KrU5, rskr. 2005/06:98). Bedömningen baseras bl.a. på upp- gifter om stöd till regionala insatser, bevarande av film, jämställdhet på filmområdet, stöd till film i skolan, stöd till visningsorganisationer och festivaler samt stöd för att göra svensk film till- gänglig för personer med syn- och hörselned- sättning. Bedömningen av resultatet utgår vidare från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.
Insatserna sker främst genom Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Visst stöd fördelas även genom Konstnärsnämnden.
Resultat
Stöd till svensk filmproduktion och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet finansieras och regleras i 2006 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och flera
Avtalet innebär ökade resurser till filmen genom att avtalsmedlen ökar med ca 30 miljoner kronor per år, varav statens del ökar med 15 miljoner kronor per år. Merparten av dessa medel satsas på ett nytt stöd till dramaserier och en förstärkning av stöden till
Statens direkta bidrag till filmavtalet uppgick 2011 till 185 miljoner kronor. Vid sidan av av- talet bidrog staten med ungefär 117 miljoner kronor till olika filmkulturella insatser, varav 15 miljoner kronor var stöd till digitalisering av biografer. Inom ramen för regeringens satsning på unga kvinnors filmskapande anvisades 2,2 miljoner kronor åren
Digitalisering av biografer
Omställningen från analog till digital teknik vid landets biografer går i snabb takt. Vid årsskiftet 2011/12 var 33 procent av landets biografer digitala, jämfört med 17 procent ett år tidigare. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 en satsning på digitalisering av biografer om totalt 60 miljoner kronor åren
Stöd till regionala insatser
Syftet med stöden till regional och lokal film- verksamhet är att stimulera den regionala ut- vecklingen av filmpedagogisk verksamhet, vis- ning av film och s.k. växthusverksamhet för unga filmare. Filminstitutet fördelade 11,2 miljoner kronor till 14 regionala resurscentrum under 2011. Det är en minskning med fem resurs- centrum jämfört med året innan. Dessa fem regionala resurscentrum får från och med 2011 stöd från Statens kulturråd genom kultursam- verkansmodellen. Den regionala motpresta- tionen var drygt 30 miljoner kronor, vilket är tre gånger så mycket som de statliga medlen. Några regionala resurscentrum har även fått stöd från EU:s strukturfonder.
En tydlig tendens under de senaste åren är att allt fler resurscentrum fokuserar på den strate- giska delen av arbetet, exempelvis rådgivning och kompetensutveckling för lärare och rektorer samt samordning av de pedagogiska insatserna. Många resurscentrum strävar också efter att hitta långsiktiga arbetsmodeller där utbildning i film och rörliga bilder blir en integrerad del av den ordinarie undervisningen i skolan. På flera
138
platser bedrivs pilotprojekt inom förskola, särskola och kulturskola för att pröva nya meto- der att nå fler målgrupper. Några regionala resurscentrum har arrangerat biografvisningar för synskadade.
Det statliga ekonomiska stödet, tillsammans med Filminstitutets och de regionala resurs- centrumens långvariga utvecklingsarbete, har bidragit till att utveckla en basnivå av regional verksamhet över hela landet. Detta har medfört att den filmpedagogiska verksamheten bedrivs på ett stabilt och långsiktigt sätt.
Stöd till film i skolan
År 2011 fördelades drygt 1,8 miljoner kronor till filmpedagogiska projekt i 25 kommuner, inom ramen för Filminstitutets stöd till film i skolan. Stödet syftar till att långsiktigt bygga upp skol- ornas kompetens och arbete med film och rörlig bild. Allt fler kommuner tar nu själva ansvar för arbetet med skolbio och film i skolan utan stöd från Filminstitutet. Under perioden 1996 till 2010 har antalet kommuner som bedriver skol- bio utan stöd från Filminstitutet mer än för- dubblats. Skolorna använder i högre grad än tidigare egen teknisk utrustning och visar film på skolan, i stället för på biograf. Filminstitutet har under de senaste åren fokuserat på att vara en resurs för kommunernas och skolornas film- pedagogiska arbete. Detta sker bl.a. genom stöd till projekt för att utveckla mediepedagogiska program eller planer för kompetensutveckling. Under 2011 har Filminstitutet publicerat film- handledningar till 33 olika titlar inom olika gen- rer, såväl spelfilmer som dokumentärer och kortfilmer. Handledningarna har en hög ned- laddningsfrekvens på Filminstitutets webbplats.
Filminstitutets stöd till filmpedagogisk verk- samhet kompletterar på flera sätt de projekt som stöds via regeringens satsning Skapande skola, som Statens kulturråd administrerar.
Stöd till visningsorganisationer och filmfestivaler
Det sammanlagda stödet till visningsorganisa- tioner var något lägre 2011 än året innan, men detta beror på att tre projektstöd till två nya organisationer, som beviljades under 2010, finan- sierades med outnyttjade stödmedel från tidigare år.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Totalt fördelades ca 7,8 miljoner kronor i stöd till ideella organisationer. Genom att samordna
Sammanlagt fördelades nästan 3,7 miljoner kronor till elva filmfestivaler i landet. I stöd- givningen har de festivaler prioriterats som med ett stort antal filmer, seminarier, journalister och filmintresserade bidrar till att öka intresset för kvalitetsfilm i Sverige. Göteborg International Filmfestival och Stockholms Internationella Filmfestival fick de största bidragen om ca 1,3 miljoner kronor respektive 0,7 miljoner kronor.
Bredd och spridning
Antalet premiärsatta filmer var 238 under 2011, vilket är 16 fler än 2010, men på ungefär samma nivå som 2009. För andra året i rad ökade antalet filmer som var från andra delar av världen än Europa och USA. Totalt hade 18 titlar från övriga världen premiär 2011, vilket är den högsta noteringen sedan 2006. Filminstitutets utökade stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm har gjort det möjligt att lansera ett fortsatt stort an- tal kvalitetsfilmer. Om man jämför besökssiffror för kvalitetsfilmer i olika europeiska länder är resultatet för Sverige lågt, även relaterat till ländernas olika folkmängd. Biobesöken per capita är också lägre i Sverige än i många andra europeiska länder och i USA. En möjlig för- klaring till de relativt låga besökssiffrorna är att visningarna ofta är koncentrerade till de tre stor- städerna, samtidigt som majoriteten av befolk- ningen finns utanför dessa städer.
Stöd till syntolkning och textning
För att göra svensk film tillgänglig för syn- och hörselskadade fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning av film på biograf och dvd. I fördelningen av stödet prioriteras barn- och ungdomsfilm.
Syntolkad film på biograf och dvd
Under 2011 genomfördes ungefär 100 syn- tolkade filmvisningar på biograf jämfört med 69 visningar 2010. Det sammanlagda antalet be- sökare på dessa visningar var ca 1 300. Motsvar-
139
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
ande siffra 2010 var 872 besökare. Förklaringen till att antalet syntolkade filmvisningar har ökat är bl.a. att det tillkommit ett antal nya aktörer som bedriver syntolkad filmverksamhet på både regional och nationell nivå.
Antalet genomförda syntolkade filmvisningar är lägre än det antal som beviljats stöd. Både antalet genomförda visningar och den geografiska spridningen av dessa påverkas i hög grad av att syntolkade filmvisningar främst bedrivs av ideella krafter. Flera landsting har dock börjat ta ansvar för det syntolkade utbudet, vilket på sikt kan förbättra kontinuiteten. För att ytterligare stärka det regionala och lokala arbetet med syntolkade filmvisningar, och på sikt öka både antalet visningar och besök, genomförde Synskadades Riksförbund under 2011 en kurs för syntolkningsarrangörer, med stöd från Film- institutet. Stöd beviljades även till sju syntolkade
Under 2011 gav regeringen i uppdrag till Filminstitutet och Post- och telestyrelsen att utreda och utveckla de tekniska förutsättning- arna att använda i förväg inspelade syntolkade ljudspår på visningar av svensk film på digitala biografer. Uppdraget ska redovisas under 2013.
Textad film på biograf
Fram till 2009 var trenden att det blev allt svårare för textade svenska filmer att få plats på biograf- repertoaren i de större svenska städerna och att därmed nå den största delen av den döva och hörselskadade publiken. I syfte att förändra detta har Filminstitutet under
Den totala publiken på textade svenska filmer var ca 25 000 besökare, ungefär 2 000 besökare fler än 2010. I fördelningen av stödet prioriteras barn- och ungdomsfilm, samtidigt som utfallet är beroende av det totala utbudet av barn- och ungdomsfilm och vilka filmer de sökande prio- riterar. Av de tolv premiärsatta svenska lång- filmer som visades med svensk text under 2012 var tre barn- och ungdomsfilmer. Denna siffra
speglar dock utbudet av svensk barn- och ungdomsfilm under året.
Bevarande och tillgängliggörande av filmarvet
Filmarkivet vid Filminstitutet samlar in och bevarar visningskopior av alla filmer som visats på biograf i Sverige. Antalet inkomna filmer och material var fler 2011 än närmast föregående år, bl.a. på grund av att filmlaboratorier och distri- butions- och produktionsbolag som digitaliserat sin verksamhet inte längre har bruk för analoga originalmaterial och visningskopior. Under 2011 har arbetet med att bevara arkivsamlingarna för framtiden intensifierats. Ett nytt kompaktarkiv med ett kontrollerat klimat optimerat för pappersmaterial har installerats i Filmhuset.
Cinemateket är Filminstitutets visningsverk- samhet med uppdrag att hålla filmhistorien levande. Under 2011 ägde 441 visningar av arkivets kopior rum i Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket är en ökning jämfört med före- gående år. Unga Cinemateket, som är Filminsti- tutets satsning på filmhistoria för barn och ung- domar mellan 7 och 12 år, har fortsatt att locka en stor publik.
I början av 2011 invigdes webbplatsen film- arkivet.se, som är ett samarbetsprojekt mellan Filminstitutet och Kungl. biblioteket. Filmer ur respektive institutions samlingar tillhandahålls gratis som en streamingtjänst över nätet. Främst rör det sig om filmer som annars sällan tillgäng- liggörs, i huvudsak kort- och dokumentärfilm, reklamfilm och annan sorts beställningsfilm, av stort intresse för såväl allmänhet som special- intresserade och forskare.
Stort internationellt intresse för svenska filmer
Svensk film fortsätter att vara mycket efter- traktad internationellt. Efterfrågan från ut- ländska festivaler blir allt större och svenska filmer väckte stor uppmärksamhet och prisbe- lönades på några av världens mest prestigefulla festivaler som Berlin, Cannes, Venedig och Toronto. År 2011 ökade även exporten av ny svensk film markant. Det såldes 21 nya svenska långfilmer till utlandet 2011, jämfört med tio filmer 2010.
Svensk spelfilm visades på 220 filmfestivaler runt världen, jämfört med 196 festivaler 2010. Svensk
140
dokumentärfilm visades på 172 festivaler, jämfört med 117 festivaler 2010 och svensk kortfilm på ca 240 festivaler, en minskning från 275 festivaler 2010.
Internationellt utbyte och samarbete
EU:s Mediaprogram löper till och med 2013. Programmet omfattar stöd till utveckling, distri- bution och marknadsföring av europeisk film i syfte att stärka den europeiska audiovisuella branschens konkurrenskraft och öka sprid- ningen av europeiska verk.
Den totala budgeten för programperioden är 755 miljoner euro. Under 2011 tilldelades svenska projekt ca 3,2 miljoner euro, varav 65 procent utgjorde stöd till producenter och ca 26 procent distributionsstöd.
Jämställdhet på filmområdet
Filmavtalets jämställdhetsmål är att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Målet har varit särskilt svårt att nå när det gäller regissörer, där andelen kvinnor legat på ca 30 procent under de senaste åren.
Av de 38 svenska långfilmer (spel- och doku- mentärfilm) som fick stöd av konsulent under 2011 var andelen kvinnor bland regissörer 43 procent, manusförfattare 50 procent och produ- center 43 procent. Ökningen när det gäller an- delen kvinnor bland regissörer bedöms dock vara tillfällig under 2011. En svagt uppåtgående trend kan dock ses över tid. Antalet konsulentstödda filmer med kvinnor i nyckelpositioner har ökat jämfört med den förra filmavtalsperioden.
Tabell 12.2 Andel kvinnor som regisserat, manusförfattat och producerat långa spelfilmer, med eller utan stöd från Svenska Filminstitutet (i procent)
|
||||
|
Med stöd |
Utan stöd |
Med stöd |
Utan stöd |
|
|
|
|
|
Regi |
19 |
10 |
26 |
7 |
|
|
|
|
|
Manus |
26 |
23 |
38 |
15 |
Producent |
28 |
16 |
33 |
19 |
|
|
|
|
|
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringen inledde en satsning på unga kvinnors filmskapande 2010. Syftet är att skapa möjlig- heter för långsiktiga nätverk och på annat sätt öka möjligheterna för unga kvinnliga filmskapare att etablera sig som filmare. Under 2011 för- delades 980 000 kronor till 13 projekt över hela landet. Därtill fördelades 110 000 kronor till en studie som ska mynna ut i konkreta åtgärds- förslag för ökad jämställdhet. Avsikten är att totalt avsätta ca 8,3 miljoner kronor till och med 2014.
Analys och slutsatser
De statliga insatserna på området syftar till att öka bredden och mångfalden i filmutbudet och till att stimulera filmkulturen i landet.
Det nya filmavtalet innebär att staten och film- och
Digitaliseringen av distribution, visning och hantering av filmarvet är en högaktuell fråga. I snabb takt går nu landets biografer över till digital visning. Den största biografkedjan, SF Bio AB, beräknas ha genomfört digitalisering av samtliga biografer under 2012. Regeringens sats- ning på digitalisering av biografer med 60 miljoner kronor bidrar till att mindre biografer runt om i landet kan anpassas till den nya digitala tekniken. Detta är en förutsättning för att dessa biografer ska kunna visa nyproducerade filmer och därmed leva vidare.
Det finns fortfarande en obalans mellan män och kvinnor när det gäller fördelningen av film- stöd. För att förstärka jämställdhetsarbetet inledde regeringen 2010 en satsning på unga kvinnors filmskapande i s.k. växthusverksamhet med 1,1 miljoner kronor. Satsningen förstärktes under 2011 med sammanlagt 6,5 miljoner kronor för perioden
141
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
12.5Budgetförslag
12.5.1 10:1 Filmstöd
Tabell 12.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
302 334 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
302 894 |
prognos |
302 894 |
|
2013 |
Förslag |
317 144 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
317 144 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
302 144 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
287 144 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används dels för stöd till svensk film- produktion m.m. enligt det avtal som avses gälla fr.o.m. den 1 januari 2013, dels för stöd till film- kulturella insatser utanför avtalets ram. Syftet med stödet är att främja värdefull svensk film- produktion, spridning och visning av värdefull film samt bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse. Syftet är också att verka för internationellt samarbete samt att förbättra kvinnliga film- skapares villkor. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärsnämndens filmstöd.
Regeringens överväganden
Tabell 12.4 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
302 894 |
302 894 |
302 894 |
302 894 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
14 250 |
14 250 |
||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
317 144 |
317 144 |
302 144 |
287 144 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Anslaget ökas med 15 miljoner kronor under 2013 för att avsluta satsningen på digitalisering av biografer, dvs. totalt 30 miljoner kronor av- sätts för detta ändamål 2013. Anslaget minskas med 750 000 kronor till följd av att en tidsbe- gränsad satsning avslutades 2012. För att för-
stärka statens bidrag till filmavtalet beräknar regeringen en anslagskredit om 15 miljoner kronor för 2013. För 2014 tillförs anslaget 30 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor avser att täcka 2013 års anslagskredit och resterande 15 miljoner kronor avser förstärkningen i film- avtalet. För 2015 tillförs anslaget 15 miljoner kronor för filmavtalet.
Regeringen föreslår att 317 144 000 kronor anvisas under anslaget 10:1 Filmstöd för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 317 144 000 kronor, 302 144 000 kronor respek- tive 287 144 000 kronor.
142
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
13 Medier
13.1Omfattning
Avsnittet omfattar myndigheterna Presstöds- nämnden, Myndigheten för radio och tv, Statens medieråd samt presstödet och stödet till tal- tidningar. Avsnittet omfattar även Sveriges
13.2Utgiftsutveckling
Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Medier utgiftsområde 17
Miljoner kronor
Utfall
2011
Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Budgetförslagen avseende Presstödsnämnden, presstödet och Myndigheten för radio och tv redovisas dock under utgifts- område 1.
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
11:1 Utbyte av |
|
|
|
|
|
|
|
Finland |
21 |
22 |
21 |
21 |
22 |
23 |
23 |
11:2 Forskning och dokumentation om medie- |
|
|
|
|
|
|
|
utvecklingen |
2 |
3 |
3 |
2 |
2 |
2 |
2 |
11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
02 |
1 |
1 |
03 |
1 |
1 |
1 |
11:4 Statens medieråd |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
11:5 Stöd till taltidningar |
125 |
113 |
111 |
113 |
83 |
98 |
113 |
Summa Medier |
166 |
155 |
152 |
154 |
126 |
141 |
157 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Utfallet för 2011 var 316 000 kronor.
3Förslag för 2013 är 383 000 kronor.
143
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
13.3Mål
Målen för området är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och till- gänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1, utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92).
13.4Resultatredovisning
Bedömningsgrunder
Bedömningen av resultatet inom området medier utgår bl.a. från:
-granskningsnämndens bedömning huruvida programföretagen i allmänhetens tjänst har uppfyllt uppdraget i allmänhetens tjänst,
-antalet tillstånds- och tillsynsärenden rör- ande radio och tv,
-utbetalat presstöd i form av driftsstöd och distributionsstöd fördelat på antal tidningar,
-antalet utgivna taltidningar, kostnader samt antalet abonnenter för dessa,
-antalet beslut i granskningsnämnden för radio och tv,
-insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan.
13.4.1 Radio och tv i allmänhetens tjänst
Resultat
Den nuvarande tillståndsperioden för program- företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildnings- radio AB (UR) inleddes den 1 januari 2010 och löper till och med den 31 december 2013.
Enligt programföretagens sändningstillstånd ska verksamheten präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i för- hållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändningarna ska vara tillgängliga i hela landet och programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgo- doser skiftande förutsättningar och intressen hos
befolkningen i hela landet. Programföretagen ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar.
Hänsyn ska tas till mediets särskilda genom- slagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt till tiden för sändning av programmen.
Riksdagens beslut om riktlinjerna för radio och tv i allmänhetens tjänst för perioden 2010– 2013 (prop. 2008/09:195, bet. 2009/10:KrU3, rskr. 2009/10:61) innebär bl.a. ett tydligare upp- drag för programföretagen, en fördjupning av kulturutbudet i SR och SVT, en skärpning av reglerna för direkt sponsring i SVT och en för- enkling av reglerna för indirekt sponsring. Där- utöver ska SR och SVT bl.a. utveckla och vidga sitt kulturutbud samt höja ambitionsnivån när det gäller
Riksdagens beslut om medelstilldelning till programföretagen för 2012 (prop. 2011/12:1, utg. omr. 17, bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:74) inkluderar en särskild tilldelning på totalt 100 miljoner kronor från rundradiokontot i syfte att göra program ur arkiven tillgängliga för allmänheten.
SR, SVT och UR redovisar årligen till Rege- ringskansliet (Kulturdepartementet) och granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv hur uppdraget har genomförts. De senaste redovisningarna avser 2011, dvs. det andra året i den nuvarande till- ståndsperioden.
Sveriges Radio AB
SR sänder
Av allmänproduktionen producerades 56 pro- cent utanför Stockholm. Företaget använde 449 miljoner kronor till inköp av rättigheter och utomståendes medverkan, vilket är ungefär i nivå med 2010.
144
Tabell 13.2 Sveriges radios programutbud i
Sänd tid i timmar |
2011 |
2010 |
Nyheter |
16 609 |
16 097 |
|
|
|
Samhälle |
15 025 |
14 810 |
|
|
|
Livsstil |
3 945 |
3 848 |
|
|
|
Kultur |
6 973 |
6 786 |
Sport |
4 170 |
4 265 |
|
|
|
Underhållning |
5 723 |
5 795 |
|
|
|
Musik |
62 523 |
62 878 |
Trafik och service |
3 109 |
3 113 |
|
|
|
Totalt |
118 077 |
117 590 |
|
|
|
Av tabellen ovan framgår hur SR:s första- sändningar i FM fördelade sig på olika program- områden 2011 och 2010. Musik är den största kategorin och utgjorde, liksom 2010, ca 53 pro- cent av utbudet i
Hörbarhetsarbetet har under 2011 främst be- drivits inom den ordinarie verksamheten vid varje kanal och redaktion. Tekniskt relaterade åtgärder har också genomförts, exempelvis har ljudprocessen för både FM och webbkanaler förbättrats.
Ett ökat antal mångfaldsreportrar har för- stärkt redaktionerna och medverkat till att för- nya innehållet. Antalet program på nationella minoritetsspråk och invandrarspråk var något fler än 2010.
Sveriges Television AB
SVT sänder
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Play. Under året har ett arbete inletts med att tillgängliggöra SVT:s arkiv för allmänheten. SVT:s utbud fördjupas och kompletteras genom
Tabell 13.3 Sveriges Televisions programutbud, fördelat på utbudskategorier
Sänd tid i timmar |
2010 |
2011 |
|
|
|
Rikssänt utbud |
|
|
Kultur och musik |
1 460 |
1 580 |
Fiktion |
5 242 |
6 128 |
|
|
|
Underhållning |
3 887 |
3 417 |
|
|
|
Sport |
2 014 |
1 317 |
|
|
|
Fakta |
5 649 |
6 218 |
|
|
|
Nyheter |
2 227 |
2 272 |
|
|
|
Övrigt |
1 611 |
1 924 |
Totalt rikssänt ut- |
|
|
bud |
22 090 |
22 857 |
|
||
Totalt regionalt |
|
|
utbud |
2 677 |
2 487 |
|
||
Totalt SVT World |
8 760 |
8 760 |
|
|
|
Som framgår av tabellen sändes totalt 22 857 timmar rikstäckande utbud i de fem program- kanalerna under 2011. Av dessa var 8 125 timmar s.k. förstasändningar. I SVT World sändes totalt 8 760 timmar. Liksom 2010 utgjordes 46 procent av det totala antalet sända timmar av egen- produktion. Andelen egenproducerade första- sändningar ökade från 59 procent 2010 till 62 procent 2011. Av allmänproduktionen har 57 procent sitt ursprung från produktionsorterna utanför Stockholm. Antalet sändningstimmar i SVT World var oförändrat jämfört med 2010.
Av tabellen framgår också hur det rikssända utbudet fördelade sig på olika utbudskategorier under 2011. Under året ökade utbudet av kultur och musik samt fiktion och fakta, medan under- hållningsutbudet minskade något. Antalet sända timmar sport minskade kraftigt eftersom 2011 var ett betydligt mindre händelserikt år jämfört med 2010 som innehöll både OS och VM i fot- boll.
Under 2011 sände SVT 5 343 timmar program för barn och ungdom, vilket är mer än 2010.
145
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Detta inkluderar 132 timmar barnprogram på nationella minoritetsspråk. Totalt sändes 485 timmar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk, vilket är en ökning jämfört med 2010.
Det har också skett en förbättring när det gäller att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Totalt textades 59 procent av utbudet på svenska, jämfört med 50 procent 2010. För synskadade erbjöds uppläst textremsa för samtliga
Sveriges Utbildningsradio AB
UR producerar utbildnings- och folkbildnings- program. Programverksamheten omfattar ut- bildningsområdena förskola, skola, högskola samt övrig vuxenutbildning, inklusive folkbild- ning och lärarfortbildning. UR sänder sina program i SVT:s och SR:s kanaler. Sändnings- tiderna fastställs genom överenskommelser mellan bolagen. I Kunskapskanalen, som är en av UR och SVT gemensamt driven kanal, svarade UR för 50 procent av utbudet under 2011. UR:s radio- och
UR sände totalt 3 741 timmar tv under 2011, vilket är en ökning med 341 timmar jämfört med 2010. Antalet sända timmar i radio har däremot minskat från 342 timmar 2010 till 315 timmar 2011. Antalet uppspelningar av såväl radio- som
Under 2011 gjordes en omfattande tema- satsning på det arabiska språket. På ur.se lanse- rades en Språkportal med en särskild avdelning för nationella minoritetsspråk. En rad program för, om och med barn och ungdomar med intellektuella och neuropsykiatriska funktions- nedsättningar sändes under året. Utbudet inom teckenspråk med fokus på de äldre barnen har utvecklats. Sedan hösten 2011 svensktextar UR all nyproduktion utom direktsända Lilla Aktuellt
Skola samt språkprogrammen som av pedago- giska skäl sänds textade på sina respektive språk.
Granskningsnämndens bedömningar
Granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv granskar SR:s, SVT:s och UR:s s.k. public
Granskningsnämnden har vid sin bedömning haft som utgångspunkt att företagens sänd- ningstillstånd omfattar sändningar i marknätet och att verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar inte bidrar till uppfyllelsen av villkoren i sändningstillstånden. Enligt nämnden har det haft betydelse för be- dömningen av hur företagen uppfyllt kraven på tillgänglighet för barn och unga med funktions- nedsättning, ungdomar som har teckenspråk som första språk, teckentolkning samt utveck- lingen av programverksamheten för äldre barn och unga. Vid en sammantagen bedömning finner granskningsnämnden att programföre- tagen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst. På vissa specifika områden, särskilt pro- gramverksamheten för barn och unga, anser nämnden dock att villkoren i sändningstill- stånden inte är uppfyllda.
Enligt nämndens bedömning har inget av programföretagen uppfyllt kraven när det gäller utbud för barn och unga som tillhör språk- gruppen romani chib. SR och SVT anses inte heller ha följt kraven avseende tillgänglighet till program för barn och unga med funktionsned- sättning. Nämnden anser vidare att SVT inte i tillräcklig utsträckning prioriterat utvecklingen av programverksamheten för äldre barn och unga eller uppfyllt kraven avseende utbud av nyheter samt kulturella och konstnärliga upp- levelser för äldre barn och unga. SR anses inte ha uppfyllt villkoren avseende utbud av fakta för barn. Nämnden finner vidare att SVT inte har uppfyllt kraven på teckentolkning av program och program för ungdomar som har teckenspråk som första språk. UR anses inte uppfyllt kraven avseende program för barn i årskurs
146
Analys och slutsatser
Utifrån granskningsnämndens rapport bedömer regeringen att SR, SVT och UR i huvudsak upp- fyller sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Rege- ringen noterar samtidigt att den kritik som nämnden framfört på flera punkter är densamma som förra året. Det rör i synnerhet kraven på programverksamhet för barn och unga och sär- skilt vad avser program för barn och unga som tillhör språkgruppen romani chib. Även den kritik som tidigare riktats mot SVT när det gäller kraven på teckentolkning av program upprepas. Regeringen noterar dock att gransknings- nämndens bedömningar avser företagens kärn- verksamhet, dvs. den verksamhet som omfattas av sändningstillstånden och som är att producera och sända program i marksänd tv och radio. De verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar, till exempel webben, anser nämnden inte bidrar till att uppfylla de för- pliktelser som programföretagen har enligt sänd- ningstillstånden.
Public
13.4.2Utbyte av
Det svenskfinska
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Resultat
SVT ansvarar för överföringen av SVT World till Finland. Sverigefinska Riksförbundet har sänd- ningstillstånd för den finska kanalen TV Finland för perioden den 1 april 2008 till den 31 mars 2014. Sändningsområdet omfattar sändare i Storstockholm, Uppsala, Västerås och Fagersta. Kanalen finns också tillgänglig i
Analys och slutsatser
Utbytet av
13.4.3 Kommersiell radio och tv
Resultat
Radio- och
I radio- och
147
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
generella eller särskilda skyldigheter för pro- |
13.4.4 Lokal |
gramtjänster ska varje år rapportera hur skyldig- |
Resultat |
heterna har uppfyllts. Med hänsyn till att pro- |
|
gramtjänsterna och tittartidsandelarna kan för- |
|
väntas variera under den period som beslutet av- |
Närradion är det lokala föreningslivets radio. Vid |
ser kommer Myndigheten för radio och tv att |
utgången av 2011 fanns det 863 föreningar som |
göra en årlig omprövning av vilka program- |
hade sändningstillstånd. Dessa fördelades på 157 |
tjänster som ska omfattas av respektive skyldig- |
sändningsområden som i de flesta fall omfattar |
het. |
en kommun. Det fanns vid årsskiftet 25 förord- |
Under 2011 har, vid sidan av SVT och UR, 44 |
nade lokala kabelsändarorganisationer i Sverige. |
nationella och 6 lokala |
|
att sända i marknätet. Sju av de nationella |
|
kanalerna sänds med högupplöst bild |
Analys och slutsatser |
övriga sänds med standardupplöst bild. I juni |
|
2012 beslutade Myndigheten för radio och tv om |
Lokal |
sändningstillstånd för ytterligare fem nationella |
betydelsefulla för att olika intressen och åsikter |
och en lokal |
ska kunna göra sig hörda och främjar på så sätt |
med den 1 juli 2012 och avser alla standard- |
yttrandefrihet och mångfald i samhället. |
upplöst tv. |
Med anledning av att det framkommit upp- |
Analog kommersiell radio har under 2011 |
gifter om att närradiotillstånd används i vinst- |
sänts i 52 områden med sammanlagt 103 till- |
syfte har regeringen i december 2011 gett |
stånd. Genom radio- och |
Myndigheten för radio och tv i uppdrag att |
införts regler om digitala kommersiella radio- |
kartlägga i vilken utsträckning detta förekommer |
sändningar. Myndigheten för radio och tv har i |
och att, om det bedöms motiverat, föreslå regel- |
juni 2012 utlyst lediga tillstånd för digital |
ändringar eller andra åtgärder i syfte att mot- |
kommersiell radio. |
verka sådan användning (dnr Ku2011/1922). |
Analys och slutsatser
Genom radio- och
Regeringen har lämnat förslag om vissa ändringar i radio- och
|
|
|
|
Frekvens |
2009 |
2010 |
2011 |
61 |
64 |
66 |
|
6 |
5 |
5 |
|
17 |
18 |
18 |
|
|
|
|
|
Samtliga |
84 |
87 |
89 |
|
|
|
|
Driftsstödet har för 2011 uppgått till 499,8 miljoner kronor och betalats ut till 89 tidningar, varav 23 är hög- och medelfrekventa
148
Tabell 13.5 Antal dagstidningar och exemplar med distribu- tionsstöd samt kostnader
|
2009 |
2010 |
2011 |
Antal tidningar |
137 |
136 |
135 |
|
|
|
|
Antal exemplar |
814 |
791 |
764 |
(miljoner) |
|
|
|
Kostnad (mnkr) |
68,0 |
66,8 |
65,3 |
|
|
|
|
Under 2011 betalades 65,3 miljoner konor ut i distributionsstöd till 135 tidningar, varav 99 är hög- och medelfrekventa och 36 lågfrekventa.
År 2011 fanns det, enligt Tidningsstatistik AB, 181 unika dagstidningstitlar. Detta innebär att knappt hälften (89) av landets dagstidningar hade driftsstöd medan knappt tre fjärdedelar (135) hade distributionsstöd under året. Antalet tidningstitlar uppgick till 180 under 2010 och 175 under 2009.
Dagstidningarnas sammanlagda upplaga har minskat under flera år. Enligt Tidningsstatistik AB uppgick den totala vardagsupplagan 2011 för landets dagstidningar till 3 059 600 exemplar, vilket är en minskning från 2010 med cirka 410 700 exemplar. Nedgången mellan 2009 och 2010 stannade på 134 700 exemplar.
Fyra nya tidningar med utgivning en gång i veckan har beviljats driftsstöd under året. Tre lågfrekventa tidningar med driftsstöd upphörde med utgivningen vid utgången av 2011.
Kostnaderna för driftsstöd har, trots ökat antal tidningar, minskat med tre miljoner kronor 2011 jämfört med 2010. De minskade kostna- derna förklaras främst av två faktorer. Drifts- stödet till storstadstidningar har sänkts med anledning av nya bestämmelser i presstöds- förordningen (1990:524) som trädde i kraft den 1 januari 2011. Därtill kommer att upplagorna sjunker för många tidningar, vilket kan få till följd att de hamnar på lägre stödnivå. Även kostnaderna för distributionsstödet fortsätter att minska som en följd av sjunkande upplagor.
Regeringen har i december 2011 tillsatt en kommitté för att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen utifrån en bred genom- lysning av dagens konkurrensförutsättningar på mediemarknaden och behoven av stöd till dags- pressen (dir. 2011:112). Kommittén ska lämna förslag till hur ett framtida stödsystem kan ut- formas. Uppdraget ska slutredovisas den 31 augusti 2013.
I ett delbetänkande, som lämnades i sep- tember 2012, har kommittén redovisat förslag
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
rörande stödet för dagstidningar till nationella minoriteter i nuvarande presstödsförordning. Utgångspunkten för delbetänkandet är en rapport från Sametinget om förutsättningarna för gränsöverskridande tidningssamarbete på meänkieli och samiska.
Analys och slutsatser
De senaste årens strukturförändringar har med- fört att svenska dagstidningar från norr till söder samordnats, huvudsakligen i regionala grupper. Det fanns 2011 på femton olika orter mer än en tidning med 6- eller
En tendens under senare tid är att tidnings- grupper i allt högre utsträckning köper tidnings- rörelser av varandra. Efter ett par år utan större ägarskiften genomfördes under 2011 en rad för- värv på den svenska dagstidningsmarknaden. En tidning har från december 2011 beslutat att inte söka driftsstöd efter uppköp och långtgående samarbete med annan tidning.
Den ekonomiska situationen för dagspressen under 2010 visade på en snabb återhämtning efter en nedgång under 2009. Förklaringen till det goda resultatet 2010 låg till stor del i en stärkt annonsmarknad. Under 2011 har den snabba tillväxten av annonsförsäljningen under 2010 stannat av. Flera av de stora tidnings- grupperna varslade om betydande personalned- dragningar.
Regeringen bedömer att Presstödsnämndens arbete med prövning av ansökningar om presstöd och tillämpning av presstödsförord- ningen bidrar till att värna mångfalden på dags- tidningsmarknaden. Regeringen anser att de nya bestämmelser avseende redovisningskrav som
149
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
tillämpas för första gången under 2011 bidrar till en bättre kontroll och uppföljning av stödet. Därigenom kan stödet nyttjas mer effektivt än tidigare och möjligheterna att uppnå målen för- bättras.
Distributionsstödet har sjunkit under flera år, som en följd av generellt sjunkande upplagor. Denna utveckling har inneburit att distributions- stödets relativa betydelse har minskat.
13.4.6 Taltidningar
Syftet med stödet till taltidningar är att ge syn- skadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll.
Resultat
Taltidningsnämnden, som beslutar om stödet till taltidningar, utgör sedan den 1 augusti 2010 ett särskilt beslutsorgan inom Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket (TPB).
Tabell 13.6 Antal taltidningar
|
2009 |
2010 |
2011 |
Radiotidningar |
67 |
66 |
66 |
Cd/Kassettidningar |
15 |
14 |
13 |
Talsyntestidningar |
19 |
22 |
23 |
|
|
|
|
Totalt |
101 |
102 |
102 |
|
|
|
|
Vid utgången av 2011 gavs sammanlagt 102 tal- tidningar ut. Av dessa gavs 79 ut som inlästa tal- tidningar (66 radiotidningar, 4 kassettidningar och 9
Taltidningarna täcker i det närmaste hela lan- det och mer än hälften av landets alla dagstid- ningar ges ut som taltidning.
Kostnaderna för taltidningsverksamheten uppgick 2011 till 125,3 miljoner kronor, vilket var något högre än 2010. Kostnaderna var för- delade med 117,3 miljoner kronor för de 79 in- lästa taltidningarna och 8 miljoner kronor för de 23 talsyntestidningarna.
Tabell 13.7 Antal taltidningsabonnenter
|
2009 |
2010 |
2011 |
Radiotidningar |
7 295 |
6 810 |
6 309 |
|
|
|
|
211 |
438 |
400 |
|
|
|
|
|
Kassettidningar |
333 |
108 |
87 |
Talsyntestidningar |
855 |
846 |
852 |
|
|
|
|
Totalt |
8 694 |
8 202 |
7 648 |
|
|
|
|
Antalet taltidningsabonnenter har fortsatt att minska. Under 2011 var minskningen 554 abonnenter. Nya taltidningsabonnenter till- kommer kontinuerligt, men då uppsägningarna samtidigt är stora, är nettoförändringen fortsatt negativ.
Könsfördelningen bland abonnenterna är totalt sett relativt jämn, även om män är över- representerade när det gäller talsyntestidningar.
Taltidningsnämnden har under 2011 behandat nya ansökningar, men har inte bedrivit något aktivt informationsarbete för att få tidnings- företag att starta taltidningar bl. a. på grund av arbetet med ett kommande teknikskifte.
I maj 2010 gav regeringen ett uppdrag till TPB, Taltidningsnämnden och Post- och tele- styrelsen om den framtida taltidningsverk- samheten. Uppdraget syftar till att intensifiera ett utvecklings- och förändringsarbete på tal- tidningsområdet. Utgångspunkten är att öka till- gängligheten för målgruppen till dagstidningar- nas innehåll samt att effektivisera användningen av de statliga medel som anslås för taltidnings- verksamheten.
Uppdraget har delredovisats vid tre tillfällen och ska slutredovisas våren 2013. I den första delrapporten föreslår myndigheterna ett nytt system för taltidningar som bygger på produk- tion med talsyntes och distribution via internet.
En viktig aspekt av den föreslagna modellen är att resurser för produktion, distribution och konsumtion av taltidningar upphandlas centralt av TPB och att leverantörerna förpliktas att följa de internationella och öppna standarder som finns på området. TPB kommer att ansvara för att upphandla produktion och distribution och tidningsföretagens ansvar blir att leverera en tidningsfil till ett centralt produktionssystem. Det innebär en förändring av ansvarsfördel- ningen jämfört med i dag och det betyder också att stödsystemet kommer att behöva ändras.
För att kunna införa det nya systemet krävs förändringar i regelverket på området. I avsnitt
150
13.6 föreslås riksdagen därför besluta om en ny inriktning på taltidningsverksamheten.
Analys och slutsatser
Stödet till taltidningar garanterar utgivning av och tillgång till taltidningar för synskadade eller personer med funktionsnedsättning som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning, afatiker eller dyslektiker. Stödet fyller därmed en viktig funktion i samhället.
Det nya system för produktion och distribu- tion av taltidningar som föreslås i denna propo- sition innebär en möjlighet att utveckla tal- tidningsverksamheten och nå fler användare än i dag till en lägre kostnad jämfört med dagens system.
13.4.7Skydd av barn och unga mot skadligt medieinnehåll
Medier är i dag en stor del av barns och ungas liv. Det är därför angeläget att säkerställa att barn och unga både har tillgång till information från olika källor och möjlighet att värdera dessa och själva uttycka sina åsikter. Utgångspunkten för regeringens arbete i dessa frågor är Sveriges åtagande enligt FN:s barnkonvention, som föreskriver att barn och unga har rätt till yttrande- och informationsfrihet, men att de samtidigt ska skyddas mot information och material som är till skada för deras välfärd.
Den 1 januari 2011 avskaffades filmcensuren för vuxna (prop. 2009/10:228, bet. 2010/11:KrU2, rskr. 2010/11:61). Statens medie- råd fastställer sedan dess enbart åldersgränser för filmer som ska visas offentligt för barn under 15 år.
Resultat
Statens medieråd
Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medie- användare och skydda dem från skadlig medie- påverkan. Myndigheten informerar och vägleder genom exempelvis seminarier, föreläsningar, nätverksbyggande och andra akiviteter.
Myndigheten har under 2011 lanserat en ny webbplats, www.statensmedierad.se. Antalet
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
besökare på myndighetens hemsida har ökat efter lanseringen, från drygt 18 000 till ca 24 000 besök per månad. Myndigheten har också intro- ducerat ett diskussionsforum för frågor relate- rade till mediekunnighet för personer som arbetar med barn.
Statens medieråd har tagit fram undervis- ningsmaterialet Nosa på nätet som är ett paket för att öka mediekunnigheten bland yngre barn
Arbetet med medier och skydd av barn och unga är ett gränsöverskridande arbete. Statens medieråd har bedrivit kampanjen Det unga internet för en säkrare internetanvändning bland barn och unga. Projektet är delfinansierat av EU- kommissionen. På ett europeiskt plan sker näverkande vad gäller Digital Literacy för barn.
Statens medieråd har under 2011 fattat beslut i 678 granskningsärenden. Av dessa ärenden över- klagades 13 till Kammarrätten i Stockholm, varav sex bifölls, vilket därmed ändrade myndighetens beslut.
Granskningsnämnden för radio och tv
Under 2011 tog granskningsnämnden upp 1 299 ärenden till prövning. I 88 ärenden beslutade nämnden att fälla det granskade programinslaget. I elva av dessa ärenden fälldes inslagen på grund av att de ansågs strida mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft genom att de exempelvis var skrämmande, innehöll våld eller uppmuntrade till farligt beteende. Gransknings- nämnden fann vid sin granskning ett program som innehöll sådana ingående och verklighets- trogna våldsskildringar att en anmälan till Justitiekanslern var motiverad.
Analys och slutsatser
Regeringen bedömer att ökad kunskap om barns och ungas mediesituation samt arbetet med att stärka barn och unga som medvetna medie- användare är betydelsefullt och kan minska risk- erna för skadlig mediepåverkan.
151
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Med utgångspunkt i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt bedömer regeringen att Statens medieråds arbete med att fastställa åldersgränser under 2011 har bidragit till att skydda barn och unga från skad- ligt medieinnehåll.
Regeringen bedömer, med utgångspunkt i granskningsnämndens arbete avseende gransk- ning av program i efterhand, att programbolagen generellt har god kunskap om och efterlever reglerna för bl.a. mediets genomslagskraft.
13.4.8Sammanställning och spridning av information om utvecklingen inom medieområdet
Resultat
Flera aktörer arbetar med att ta fram informa- tion om utvecklingen inom medieområdet. Myndigheten för radio och tv har till uppgift att följa utvecklingen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten. Myndigheten ska även publicera statistik och annan information om ägande- och bransch- struktur, teknik, innehåll och ekonomiska för- hållanden inom medieområdet. I mars 2012 publicerade myndigheten rapporten Svenskt tv- utbud 2011 och i juni publicerades rapporten Medieutveckling 2012.
Nordiskt Informationscenter för Medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet följer medieutvecklingen, utarbetar mediestatistik, kartlägger mediemark- naden samt analyserar aktuella trender.
Nordicom erbjuder bl.a. webbaserade tjänster och publikationer. En undersökning är den årliga Mediebarometern. Den belyser den dagliga användningen av olika medier hos den svenska befolkningen, oavsett format och plattform. Nordicom tillhandahåller även en särskild Inter- netbarometer. I december 2011 publicerades rapporten Den svenska mediemarknaden, som innehåller omfattande statistiskt material och analyser av branschen och olika ägarsfärer. Nordicom har också påbörjat ett arbete med att särskilt beakta frågor som rör barn, unga och medier.
Analys och slutsatser
Behovet av kunskap om massmediernas roll i samhället är stort, inte minst mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på mediemarknaden. Regeringen bedömer att den kartläggning och uppföljning av medieutvecklingen som sker vid mediemyndigheterna och institutionerna är angelägen och utgör ett betydelsefullt underlag för regeringens och riksdagens ställningstag- anden på området.
Den fortsatta tillgången till högkvalitativ forskning och dokumentation om medie- utvecklingen skapar förutsättningar för beslut som åstadkommer en starkare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mångfald och konkur- rens.
13.5Budgetförslag
13.5.111:1 Utbyte av
Tabell 13.8 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
21 261 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
21 756 |
prognos |
21 205 |
|
2013 |
Förslag |
21 293 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
22 463 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
22 775 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
23 130 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 22 263 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 22 263 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 22 262 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för tillhandahållande och över- föring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för distribution i marknätet av en finsk programkanal i Sverige samt övriga kost- nader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige. Anslaget fördelas mellan två parter, Sveriges Television AB (SVT) och Sverigefinska Riksförbundet. SVT tilldelas medel för att tillhandahålla en svensk program- kanal till Finland. Sverigefinska Riksförbundet tilldelas medel för distribution av den finska programkanalen i Sverige och för övriga kost- nader som uppstår i samband med denna.
152
Regeringens överväganden
Tabell 13.9 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
21 756 |
21 756 |
21 756 |
21 756 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
537 |
738 |
1 050 |
1 406 |
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
21 293 |
22 463 |
22 775 |
23 130 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Anslaget minskas med 1 miljon kronor för 2013 till följd av omprioriteringar inom utgifts- området. Verksamheten bedöms kunna fullgöras med bibehållen kvalitet med en engångsvis sänkt anslagsnivå eftersom verksamheten under de senaste åren genererat ett överskott.
Regeringen föreslår att 21 293 000 kronor an- visas under anslaget 11:1 Utbyte av
13.5.211:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
Tabell 13.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
2 173 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
2 593 |
prognos |
2 593 |
|
2013 |
Förslag |
2 193 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
2 240 |
2 |
|
|
2015 |
Beräknat |
2 281 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
2 332 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 190 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 2 190 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 2 190 tkr i 2013 års prisnivå.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Anslaget används för stöd till Nordiskt Informa- tionscenter för Medie- och Kommunikations- forskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet för utarbetande av mediestatistik och infor- mation om forskningsresultat, bl.a. genom Mediebarometern, som belyser hur stor andel av befolkningen som tar del av olika medier.
Regeringens överväganden
Tabell 13.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
2 593 |
2 593 |
2 593 |
2 593 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
0 |
59 |
108 |
168 |
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
2 193 |
2 240 |
2 281 |
2 332 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Anslaget minskas med 400 000 kronor för 2013 till följd av att en tidsbegränsad satsning av- slutats.
Regeringen föreslår att 2 193 000 kronor anvisas under anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 2 240 000 kronor, 2 281 000 kronor respektive 2 332 000 kronor.
153
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
13.5.311:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
Tabell 13.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
316 |
|
sparande |
267 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
583 |
prognos |
568 |
|
2013 |
Förslag |
383 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
583 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
583 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
583 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för att finansiera svensk med- verkan i Europeiska audiovisuella observatoriet, ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, videogram och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området. Anslaget till verksamheten vid audio- visuella observatoriet betalas ut i euro.
Regeringens överväganden
Tabell 13.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
583 |
583 |
583 |
583 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
383 |
583 |
583 |
583 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Anslaget minskas med 200 000 kronor 2013 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet för att avgiften bedöms kunna rymmas inom den föreslagna sänkta anslagsnivån.
Regeringen föreslår att 383 000 kronor anvisas under anslaget 11:3 Avgift till Europeiska audio- visuella observatoriet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 583 000 kronor, 583 000 kronor respektive 583 000 kronor.
13.5.4 11:4 Statens medieråd
Tabell 13.14 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
16 710 |
|
sparande |
69 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
16 949 |
prognos |
16 667 |
|
2013 |
Förslag |
16 680 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
16 981 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
17 273 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
17 630 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 16 655 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 16 655 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 16 655 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för förvaltningskostnader kopplade till att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan och att stärka dem som medvetna medieanvändare. Anslaget används också för kostnader för att fastställa ålders- gränser för film som är avsedd att visas offentligt för barn under 15 år.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 13.15 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
lig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall 2011 |
8 797 |
|
4 249 |
4 548 |
Prognos 2012 |
8 000 |
|
4 500 |
3 500 |
|
|
|
|
|
Budget 2013 |
8 000 |
|
4 500 |
3 500 |
|
|
|
|
|
För fastställande av åldersgränser ska Statens medieråd ta ut avgifter enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offent- ligt. Intäkterna redovisas på budgetens inkomst- sida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Statens medieråd får inte disponera intäkterna. Avgifts- intäkterna ska motsvara kostnaderna för verk- samheten.
154
Regeringens överväganden
Tabell 13.16 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
16 949 |
16 949 |
16 949 |
16 949 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
143 |
477 |
777 |
1 143 |
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt 3 |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
16 680 |
16 981 |
17 273 |
17 630 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (fr.o.m. 2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Anslaget minskas med 412 000 kronor fr.o.m. 2013. Av dessa avser 62 000 kronor arkiv- kostnader för den avvecklade myndigheten Statens biografbyrå som överförs till anslag 6:1 Riksarkivet. Den resterande minskningen av an- slaget är en följd av en omprioritering inom utgiftsområdet som aviserades i budgetpropo- sitionen för 2012.
Regeringen föreslår att 16 680 000 kronor an- visas under anslaget 11:4 Statens medieråd för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 16 981 000 kronor, 17 273 000 kronor respektive 17 630 000 kronor.
13.5.5 11:5 Stöd till taltidningar
Tabell 13.17 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
125 253 |
|
sparande |
203 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
113 456 |
prognos |
110 582 |
|
2013 |
Förslag |
113 456 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
83 456 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
98 456 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
113 456 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Anslaget används för bidrag till tidningsföretag i enlighet med bestämmelserna i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Regeringens överväganden
Tabell 13.18 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
113 456 |
113 456 |
113 456 |
113 456 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
113 456 |
83 456 |
98 456 |
113 456 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Anslaget minskas med 30 miljoner kronor 2014 och 15 miljoner kronor 2015 till följd av för- väntade kostnadsminskningar med anledning av teknikutvecklingen på taltidningsområdet.
Regeringen föreslår att 113 456 000 kronor anvisas under anslaget 11:5 Stöd till taltidningar för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 83 456 000 kronor, 98 456 000 kronor respektive 113 456 000 kronor.
155
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
13.6En ny taltidningsverksamhet genom radio- och kassettidningar har beslutats
Regeringens förslag: Riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om taltidnings- verksamhetens utformning ska inte längre gälla.
Inriktningen för den framtida taltidningsverk- samheten ska vara att personer med sådana funktionsnedsättningar som innebär att de inte kan ta del av en vanlig dagstidning ska få god tillgång till dessa tidningar genom taltidningar.
Regeringen ska bestämma den närmare ut- formningen av reglerna för taltidningsverk- samheten.
Ärendet och dess beredning: Promemorian En ny taltidningsverksamhet (Ds 2012:12) har ut- arbetats och remissbehandlats. En remissam- manställning finns tillgänglig i Kulturdeparte- mentet (dnr Ku2011/0474).
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remiss- instanserna tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar dem utan invändningar. Kungliga Tekniska högskolan anser att även andra än de som tillhör målgruppen bör kunna få rätt till en taltidning. Myndigheten för handikapppolitisk samordning (Handisam), Synskadades riks- förbund och Jämtlands läns landsting anser att talsyntesen måste förbättras. Teracom Group AB anser att distribution via internet medför vissa nackdelar för användarna vilket radiodistribution inte gör och att densamma kan kostnads- effektiviseras. Tidningsutgivarna anser bl.a. att fler än personer ur målgruppen bör få tillgång till taltidningar. Utgivaransvaret för taltidningen bör ligga kvar hos det dagstidningsföretag som levererar underlaget till taltidningen. Regelrådet avstyrker förslagen i promemorian och anser att konsekvensanalysen är bristfällig. Svenska Journalistförbundet avstyrker en avveckling av stödet till inlästa taltidningar med hänvisning till att användarna fortfarande vill ha sådana tid- ningar. Journalistförbundet anser vidare att den kunskap om taltidningsmarknaden som finns hos de journalister som läser in tidningen kommer att gå förlorad genom införande av det nya taltidningssystemet samt att upphovsrättslig reglering och ersättning måste beaktas när det nya systemet införs.
Bakgrund: Principerna för den nuvarande verksamheten med utgivande av taltidningar
av riksdagen (prop. 1987/88:145, bet. 1987/88:KU39, rskr. 1987/88:291). Genom riks- dagens beslut slogs bl.a. fast att huvudalter- nativet i den fortsatta verksamheten ska vara redigerade och förlagetrogna inlästa taltidnings- utgåvor och att en god geografisk spridning skulle eftersträvas vid utgivningen. Vidare slogs det fast att radio- och kassettidningar ska för- behållas synskadade, att rätten att teckna ett abonnemang på en radio- eller kassettidning skulle utgå från att behovet kan styrkas och att huvudregeln borde vara att ett abonnemang är personligt. Vissa institutioner bör dock efter sär- skild prövning kunna teckna abonnemang. Tal- tidningsnämnden ska fördela stödet till radio- och kassettidningar. Frekvenserna som användes för Sveriges Riksradios sändningar skulle även i fortsättningen användas för sändning av radio- tidningar. Dåvarande Taltidningsnämnden fick ansvar för vidareutveckling och upphandling av nödvändig teknisk mottagarutrustning. Det slogs också fast att bidrag för utgivning av radio- eller kassettidning ska ge full nettokostnads- täckning för utgivande företag.
Efter förslag i budgetpropositionen för 1994 har riksdagen beslutat om en utvidgning av mål- gruppen till dyslektiker och afatiker (prop. 1994/95:11, bet. 1994/95:KrU23, rskr. 1994/95:287).
Efter förslag i budgetproposition för 1998 har riksdagen beslutat att det inte längre ska krävas intyg för att teckna abonnemang på analoga radio- och kassettidningar (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97).
Efter förslag i budgetpropositionen för 2000 har riksdagen beslutat att en schablonmodell ska användas när Taltidningsnämnden beslutar om stödnivåer till radio- eller kassettidningar inom anslaget (prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87).
I förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar kommer de av riks- dagen fastställda principerna till uttryck.
Skälen för regeringens förslag: I prome- morian En ny taltidningsverksamhet (Ds 2012:12) föreslås ett nytt system för att fram- ställa, distribuera och konsumera taltidningar. Förslaget innebär att dagstidningsföretag skickar en datafil, som innehåller dagstidningen, till ett centralt produktionssystem som Talboks- och punktskriftsbiblioteket upphandlar. Taltid- ningen produceras och distribueras sedan via
156
internet, varvid läsarna kan tillgodogöra sig innehållet genom olika slag av mottagarutrust- ning. Talsyntes kan användas antingen lokalt i mottagarutrustning eller centralt i produktions- processen. Vidare föreslås ett centralt stöd till läsarna benämnt Läshjälpen.
Flera remissinstanser anser, i likhet med den uppfattning som kommer till uttryck i prome- morian, att stödet till läsarna är av stor vikt och att den talsyntes som används måste förbättras. Regeringen delar denna uppfattning. Genom en väl utvecklad talsyntes och tillräckligt tekniskt stöd bör det nya systemet vara attraktivt för taltidningskonsumenterna, eftersom de då får tillgång till hela tidningens innehåll och kan ta del av taltidningen där de önskar.
Svenska Journalistförbundet anser att den upphovsrättsliga regleringen måste beaktas vid införandet av det nya systemet och att Talboks- och punktskriftsbiblioteket bör hantera de eko- nomiska anspråk som aktualiseras med anled- ning av den upphovsrättsliga användning som verksamheten innefattar. Regeringen bedömer att upphovsrättsliga frågor med anledning av taltidningsverksamheten, liksom för närvarande, vid behov bör kunna regleras i avtal mellan parterna.
Teracom Group AB anför att den nuvarande radiodistributionen av taltidningar har kvalitativa fördelar och kan kostnadseffektiviseras. Rege- ringen vill framhålla att en övergång till internet- distribution är central för att möjliggöra en ut- veckling av taltidningsverksamheten. Som exempel kan nämnas att konsumtionen av tal- tidningar inte längre kommer att vara begränsad till det geografiska området för en viss radio- sändare och att det skapar förutsättningar för en samordning av talboks- och taltidnings- verksamheterna. Detta utgör starka skäl för att gå över till internetdistribution.
Flera remissinstanser anför att fler än per- soner ur målgruppen bör få tillgång till internet- abonnemang, att abonnemanget bör kunna användas till annat än läsning av taltidningar samt att det inte bör ske någon prövning av användarnas behov av taltidningar. Regeringen vill i detta sammanhang anföra att taltidnings- verksamheten är statligt subventionerad och att därför endast de som har behov av en taltidning ska kunna erhålla mottagarutrustning och inter- netabonnemang på statens bekostnad.
Genom det nya produktions- och distribu- tionssystemet kommer tidningsföretagen och
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
myndigheten att få andra uppgifter än i det nuvarande systemet. Detta innebär att taltid- ningsstödet behöver förändras. Bland annat kommer tidningsföretagen att ersättas för sina faktiska kostnader för taltidningsverksamheten. Stödet bör utgå i enlighet med reglerna för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Tidningsutgivarna anser att utgivaransvaret för taltidningen bör ligga kvar hos det dagstid- ningsföretag som levererar underlaget till taltid- ningen. Regeringen delar denna uppfattning.
Regelrådet avstyrker förslaget och hänvisar till att den upprättade konsekvensutredningen inte närmare redogör för i vilken omfattning de administrativa kostnaderna kan komma att minska eller hur många företag som berörs. Med anledning av Regelrådets synpunkter vill rege- ringen förtydliga att tidningsföretagens och den ansvariga myndighetens administrativa arbets- börda kommer att minska i det föreslagna systemet, eftersom t.ex. produktion och distri- bution inte längre faller inom tidningsföretagens ansvarsområde. Därmed underlättas tidnings- företagens kostnadsredovisning och det blir också färre faktorer för myndigheten att ta hänsyn till vid bestämning av storleken på taltid- ningsstödet. Det antal företag som berörs av för- ändringarna motsvaras av de tidningsföretag som ger ut taltidningar. Dessa företag ger i dag ut 97 tidningstitlar.
Under en övergångsfas kommer det nu- varande och det nya systemet för produktion och distribution av taltidningar att existera parallellt. Förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar kommer att reglera stödet till radio- och kassettidningar, medan en ny förordning kommer att reglera stödet till taltidningar som produceras och distribueras via internet. Förordningen kommer också att innehålla regler om mottagarutrustning.
Taltidningsverksamhetens nuvarande utform- ning, liksom hur verksamheten ska regleras vid införandet av det nya systemet, är frågor som faller inom regeringens kompetens och följakt- ligen kan regleras på förordningsnivå. Som fram- går ovan har det dock tidigare ansetts lämpligt att riksdagen tar ställning till taltidningsverksam- hetens utformning.
Eftersom taltidningsverksamheten är av stor vikt för många människors möjlighet att inhämta information finns fortfarande skäl att låta riks- dagen besluta om den grundläggande inrikt-
157
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
ningen av verksamheten. Ett sådant ställnings- tagande bör dock inte i detalj reglera systemets uppbyggnad utan vara begränsat till de över- gripande principerna. Tidigare riksdags- bindningar bör därför upphävas och ersättas av ett ställningstagande med innebörden att per- soner med sådana funktionsnedsättningar som innebär att de inte kan ta del av en vanlig dags- tidning ska få god tillgång till dessa tidningar genom taltidningar. Det bör ankomma på rege- ringen att besluta om den närmare utformningen av taltidningsverksamheten.
13.7Radio och tv i allmänhetens tjänst
Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Ut- bildningsradio AB (UR), inklusive dotter- bolagen, finansieras i huvudsak med radio- och
Regeringens förslag: Från rundradiokontot till- delas Sveriges Radio AB 2 677 900 000 kronor, Sveriges Television AB 4 112 700 000 kronor och Sveriges Utbildningsradio AB 338 400 000 kronor för 2013. För den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv anvisas 7 660 000 kronor från rundradiokontot till budgetens inkomstsida.
Skälen för regeringens förslag: Det föreslås att de tre programföretagen i allmänhetens tjänst tilldelas sammanlagt 7 129 000 000 kronor från rundradiokontot. Enligt förslaget fördelas de samlade medlen med 2 677 900 kronor till SR, med 4 112 700 000 kronor till SVT och med 338 400 000 kronor till UR. I enlighet med riks- dagens beslut avseende propositionen Utveck- ling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst
procent till SR, 57,73 procent till SVT och 4,75 procent till UR användas. Vidare ska SR få en särskild medelstilldelning om 5 miljoner kronor för att bibehålla kvaliteten i den verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören.
En förutsättning för uppräkningen av medel- stilldelningen med 2 procent ska enligt riks- dagens beslut vara att antalet radio- och tv- avgiftsbetalare inte minskar i någon större om- fattning. Regeringen bedömer att den förutsätt- ningen kommer att vara uppfylld under 2012.
Tabell 13.19 Medelstilldelning för 2013
Miljoner kronor
Sveriges Radio |
2 672,9 |
37,52% |
|
|
|
Sveriges Television |
4 112,7 |
57,73% |
|
|
|
Sverige Utbildningsradio |
338,4 |
4,75% |
|
|
|
Summa |
7 124,0 |
100% |
Särskild tilldelning Sveriges Radio |
5,0 |
|
|
|
|
Som framgår i det följande föreslår regeringen också att SVT och UR, utöver medel från rundradiokontot, tilldelas medel från distribu- tionskontot för finansiering av kostnader för tv- distribution.
Myndigheten för radio och tv finansieras del- vis över statens budget, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till budgetens inkomstsida. Liksom 2011 bör en uppräkning av medelstilldelningen ske med 1 procent. Rege- ringens förslag till medelstilldelning till Myndig- heten för radio och tv lämnas under utgifts- område 1 Rikets styrelse anslaget 8:3
Myndigheten för radio och tv. Regeringen förslår att 7 660 000 kronor ska anvisas från rundradio- kontot till budgetens inkomstsida.
Distributionskonto för finansiering av kostnader för
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2013 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot för
Regeringen bemyndigas att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2013 besluta om överföring av medel från rundradiokontot till distributionskontot med ett belopp som
158
möjliggör att skulden på distributionskontot slutregleras 2013.
Från distributionskontot anvisas 264 700 000 kronor för distributionskostnader till Sveriges Television AB och 11 300 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB för 2013.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 2001 att införa ett särskilt distri- butionskonto för finansiering av kostnader för
Återbetalningen av skulden inleddes under 2008 då övergången från analog till digital tv var helt genomförd. Betalningarna från rundradio- kontot till distributionskontot ska fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. Enligt den plan som tidigare redovisats ska detta ske senast 2013.
Tabell 13.20 Distributionskontots utveckling
Miljoner kronor
|
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Medel från |
510 |
520 |
530 |
541 |
343 |
rundradio- |
|
|
|
|
|
kontot |
|
|
|
|
|
Medel till |
255 |
260 |
265 |
271 |
276 |
SVT och |
|
|
|
|
|
UR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årligt |
255 |
260 |
265 |
270 |
67 |
resultat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ränte- |
7 |
3 |
8 |
10 |
2 |
kostnader1 |
|
|
|
|
|
Utgående |
839 |
583 |
326 |
65 |
0 |
skuld |
|
|
|
|
|
1 För beräkning av räntekostnaden för
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 13.20 redovisar distributionskontots ut- veckling under perioden
Riksdagen har tidigare år beslutat om hur stort belopp som ska överföras från rundradio- kontot till distributionskontot för att dels minska underskottet på distributionskontot, dels möjliggöra utbetalning till SVT och UR för att täcka företagens distributionskostnader. Då skulden på distributionskontot ska slutregleras 2013 och ränteutvecklingen är osäker, är det dock inte möjligt att i nuläget föreslå hur stort belopp som ska överföras från rundradiokontot till distributionskontot 2013.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2013 besluta om överföring av medel från rundradiokontot till distributionskontot till ett belopp som möjliggör att skulden på distributionskontot slutregleras 2013 enligt plan.
Regeringen föreslår vidare att SVT anvisas 264,7 miljoner kronor och UR 11,3 miljoner kronor från distributionskontot för 2013.
Regeringen föreslår också att riksdagen be- myndigar regeringen att besluta om lån i Riks- gäldskontoret för att finansiera underskottet på distributionskontot för 2013. Regeringen be- dömer att det föreslagna beloppet om 100 mil- joner kronor ger ett låneutrymme som täcker en eventuell högre räntenivå än 5 procent, vilket är den räntesats som används vid bedömningar av utvecklingen på kontot.
159
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
14 Ungdomspolitik
14.1Omfattning
Ungdomspolitiken omfattar frågor om ung- domars levnadsvillkor. Vidare ingår stöd till nationell och internationell ungdomsverksam- het.
Arbetet med ungdomspolitiken är sektor- sövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar.
Ungdomspolitikens målgrupp är ungdomar mellan 13 och 25 år. Arbetet med ungdoms- politiken förutsätter insatser på såväl nationell, regional som lokal och internationell nivå. Till området hör myndigheten Ungdomsstyrelsen.
14.2Utgiftsutveckling
Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Ungdomspolitik |
|
|
|
|
|
|
|
12:1 Ungdomsstyrelsen |
27 |
32 |
32 |
32 |
33 |
33 |
34 |
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms- |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
253 |
250 |
244 |
250 |
250 |
250 |
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Ungdomspolitik |
280 |
283 |
276 |
282 |
283 |
284 |
284 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
161
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
14.3Resultatredovisning
Mål och indikatorer
De övergripande mål som gäller för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande.
Utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor följs upp årligen. Uppföljning sker dels genom ett antal indikatorer som ger en samlad bild av utvecklingen, dels genom tematiska analyser som ger en fördjupad bild av utvecklingen inom ett utvalt område. Med jämna mellanrum genomförs också attityd- och värderingsstudier bland unga samt utvärderingar av ungdoms- politiken. I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom ungdomspolitikens fem huvudområden.
Den senaste uppföljningen av indikatorer på ungdomsområdet presenteras i rapporten Ung i dag 2012 – En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:00).
Resultat
Utbildning och lärande
Barn- och ungdomsutbildningen ska vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla elever ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt. Skolväsendet befinner sig nu i den mest omfattande reformperioden sedan den allmänna folkskolan infördes. Stora insatser genomförs för att höja lärarnas kompentens och läraryrkets status. Resultatuppföljningen i skolan förbättras genom obligatoriska nationella prov i fler ämnen. En ny betygsskala infördes hösten 2011 och betyg införs i årskurs 6 i grundskolan fr.o.m. höstterminen 2012. De flesta av reformerna har införts nyligen. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen av skolans resultat.
I resultatredovisningen för barn- och ungdomsutbildning i denna proposition (utgifts- område 16) redovisas ett antal indikatorer som visar utvecklingen av resultat på nationella prov, betyg och behörighet i grundskolan och gymnasieskolan. Sammantaget visar dessa resultatmått på små förändringar under den senaste femårsperioden. För grundskolan gäller
att andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen i grundskolan har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet samtidigt som andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat och betygsgenomsnittet från gymnasieskolan har legat på en konstant nivå.
Nästan alla ungdomar som har slutfört grundskoleutbildning, 99 procent, påbörjar studier i gymnasieskolan. Denna andel har varit i det närmaste konstant under det senaste decenniet. Varje år lämnar dock ca en tredjedel av alla elever gymnasieskolan utan att ha uppnått grundläggande högskolebehörighet.
Av de elever som påbörjade utbildning i gymnasieskolan 2008 hade 69 procent slutfört gymnasieskolan och fått slutbetyg tre år senare. Av unga kvinnor gällde detta för 72 procent och av unga män för 66 procent. Utländsk bakgrund och studietraditioner från hemmet har stor betydelse för om utbildningen slutförs och för elevernas studieresultat. Nära hälften av de elever som har utländsk bakgrund och lika stor andel bland dem med lågutbildade föräldrar hade inte fått slutbetyg inom tre år efter att de började i gymnasieskolan 2008.
Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga elever som fick slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 2010/11 var 14,1 poäng, vilket är i nivå med de senaste fem åren. För kvinnor uppgick den genomsnittliga betygs- poängen till 14,8 poäng och för män 13,3 poäng. Av elever med slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 2010/11 uppnådde 87 procent behörighet till högskolestudier på grundläggande nivå. Kvinnor med svensk respektive med utländsk bakgrund fick slutbetyg i högre utsträckning än vad män med motsvarande bakgrund fick.
Av de elever som fullföljt en gymnasie- utbildning läsåret 2007/08 hade knappt 44 procent påbörjat högskoleutbildning tre år senare. Andelen var störst bland kvinnor med utländsk bakgrund av vilka drygt 60 procent påbörjat studier vid högskolan jämfört med knappt 48 procent av kvinnor med svensk bakgrund. Av män med svensk bakgrund var andelen lägst, knappt 37 procent, jämfört med 48 procent av män med utländsk bakgrund.
Fler unga kvinnor än unga män får barn före 20 års ålder. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2010 nästan 6 000 föräldrar i åldrarna 12 till 20 år i Sverige; ca 1 300 var män och 4 700 var
162
kvinnor. Varje år föds omkring 1 300 barn av kvinnor som är under 20 år gamla.
Ungdomsstyrelsen redovisade hösten 2011 materialet Gravid i plugget – vad kan skolan göra? som syftar till att öka förståelsen för unga föräldrars situation och förbättra deras möjlig- heter att slutföra sina studier i grund- och gymnasieskolan. Vidare redovisade Ungdoms- styrelsen i februari 2012 rapporten Unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning. Den statistiska analys som Ungdomsstyrelsen har gjort visar att majoriteten av unga som blir föräldrar före 20 års ålder inte går klart sin gymnasieutbildning. Vid 25 års ålder har 83 pro- cent av alla unga gått en minst treårig gymnasie- utbildning, men av unga som blev föräldrar före 20 års ålder har enbart 27 procent uppnått detta. Det är framförallt unga kvinnors utbildning som påverkas negativt av tidigt föräldraskap.
Kommunerna är enligt skollagen (2010:800) skyldiga att löpande hålla sig informerade om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder (29 kap. 9 §). Skyldigheten gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt gymnasieutbildning. Statens skolverks uppfölj- ningar av hur kommunerna arbetar med informationsansvaret visar att närmare två tredjedelar av kommunerna har uppgett att de har en handlingsplan 2010 jämfört med mindre än hälften 2006. Cirka fyra av tio kommuner anser att de lyckas mycket eller ganska bra med att samla in information samt att få kontakt med berörda ungdomar. Trots att kommunerna sedan 2005 är ålagda att hålla sig informerade om dessa ungdomars situation finns det dock fortfarande kommuner som inte alls lever upp till lagens intentioner. Skolverkets uppföljning visar att kommunerna ofta upplever svårigheter i att hantera informationsansvaret.
Under 2011 har Folkbildningsrådet fördelat utbildningsplatser till studiemotiverande folk- högskolekurser. Sammanlagt omfattade utbild- ningen 2 400 utbildningsplatser vilka genom- fördes på 80 folkhögskolor. Enligt Arbetsför- medlingen deltog 2 250 personer i utbildningen under 2011. Arbetsförmedlingens målsättning att minst 20 procent av deltagarna ska gå vidare till fortsatta studier har uppnåtts. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har 23 procent av de som har gått studiemotiverande folkhög- skolekurs under perioden februari 2010 – april
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2012 studerat vidare och 17 procent fått ett arbete.
Arbete och försörjning
Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder i syfte att minska arbetslösheten bland ungdomar. Ungdomsarbetslösheten är dock fortfarande hög. Antalet arbetslösa ungdomar i åldern
Det finns tre grupper ungdomar som enligt statistik och forskning löper särskilt stor risk att fastna i långvarig arbetslöshet: utrikesfödda ungdomar, ungdomar med en funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och ungdomar som saknar fullständig gymnasial utbildning. Av ungdomar i åldern
Det finns flera orsaker till att ungdomar har lägre inkomster än övriga. Ungdomar som förvärvsarbetar har, fullt naturligt, genom- snittligt lägre inkomster än den övriga befolk- ningen. För ungdomar i åldern
Enligt samma rapport fick 9,1 procent av alla
Ungdomar har ofta svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, åtminstone i de områden där ungdomar vill arbeta eller studera. Ungdoms- styrelsen fick 2011 i uppdrag av regeringen att
163
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
göra en tematisk analys av ungdomars bostadssituation. I november 2011 redovisade Ungdomsstyrelsen rapporten Fokus 11 – En analys av ungas bostadssituation (Ungdoms- styrelsens skrifter 2011:4). Av rapporten framgår att 27 procent av ungdomar i åldern
För att motverka diskriminering på grund av ålder har regeringen överlämnat propositionen Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering (prop. 2011/12:159) till riksdagen. Förslaget innehåller ändringar i diskrimineringslagen som innebär att skyddet mot diskriminering på grund av ålder utvidgas till att omfatta fler samhällsområden.
Hälsa och utsatthet
De flesta unga upplever sig ha ett gott hälsotillstånd. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) som Statistiska centralbyrån genomför visar att 90 procent av ungdomar i Sverige i åldern
Unga kvinnor upplevde sig ha sämre hälsa än unga män och led oftare av långvarig sjukdom och svår värk. Unga kvinnor hade också i större utsträckning än unga män besvär av ängslan, oro och ångest. Enligt ULF hade 32 procent av unga kvinnor i åldern
I maj 2012 beslutade regeringen om en handlingsplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa
ohälsa. Barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett prioriterat område i handlingsplanen.
Bland skolelever har andelen som uppger att de konsumerar alkohol minskat. I 2011 års undersökning av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) konstateras att andelen alkoholkonsumenter var mindre än tidigare. I grundskolans årskurs nio uppgick andelen som 2011 uppgav att de inte dricker alls till 41 procent bland pojkar och 37 procent bland flickor. Det finns en samvariation mellan hög alkoholkonsumtion och olovlig frånvaro från skolan, dvs. att ha skolkat ett par gånger i månaden eller oftare.
CAN:s skolundersökningar visar att andelen skolelever i årskurs 9 som uppgett att de någon gång prövat narkotika ökade något under perioden
Hedersrelaterat våld och förtryck samt att bli gift mot sin vilja drabbar barn, unga och vuxna oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Många gånger är det föräldrar, syskon och andra närstående som står för våld och hot. Särskilt unga kvinnor är en utsatt grupp för hedersrelaterat våld och förtryck.
Enligt Ungdomsstyrelsens undersökning från 2009 (Gift mot sin vilja 2009:5) upplevde 5,0 procent av de unga mellan
Statistiska centralbyrån har under 2011 haft i uppdrag av regeringen att kartlägga antalet kontakter som olika myndigheter och ideella verksamheter har haft med personer som blivit gifta mot sin vilja. Kartläggningen visar att av drygt 1 100 verksamheter (främst grundskolor, gymnasieskolor, kommuner, ungdomsmottag- ningar samt kvinno- och mansjourer) hade ett nittiotal haft kontakt med målgruppen. Verksamheterna hade under 2011 haft kontakt med sammanlagt 270 personer som uppgett att de har blivit gifta mot sin vilja, av vilka 250 var flickor/kvinnor. Vidare hade knappt 210
164
verksamheter under samma år haft kontakt med över 500 personer som uttryckt oro för att bli gifta mot sin vilja Av dessa var 95 procent flickor/kvinnor. Enligt kartläggningen utgjorde majoriteten av de som har tagit kontakt med någon verksamhet av kvinnor i åldern
Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om förekomsten av vigselliknande ceremonier som inte utgör vigslar i rättslig mening och förekomsten av ekonomiska förbindelser mellan blivande makars familjer. Rapporten Äkta makar (Ungdoms- styrelsens skrifter 2012:1) visar att formellt ogiltiga vigslar mellan underåriga förekommer i Sverige.
Ungdomsstyrelsen har sedan 2008 haft regeringens uppdrag att genomföra insatser för att förebygga att ungdomar blir utsatta för sexuell exploatering via Internet och andra interaktiva medier. Ungdomsstyrelsen redo- visade 2009 en studie av ungas erfarenheter av och attityder till exponering av sexuell natur och sexuellt utnyttjande via Internet och andra interaktiva medier, och 2010 ett metodmaterial om ungas sexualitet och Internet som vänder sig till lärare i skolan. Med utgångspunkt i dessa material har Ungdomsstyrelsen i uppdrag att t.o.m. 2013 genomföra utbildningsinsatser för personalgrupper som arbetar med ungdomar.
Ungdomsstyrelsen redovisade i januari 2010 rapporten Hon hen han – en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2). Rapporten visar att majoriteten av unga
Aktivitetsersättning ger stöd till unga under 30 års ålder som inte kan arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning kan också utbetalas om
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
skolgången måste förlängas på grund av en funktionsnedsättning. I juli 2010 hade 30 000 unga
Regeringen har under 2011 gett en särskild utredare i uppdrag att se över studiehjälpssystemet i sin helhet (U2012:02, dir. 2011:122). Utredaren ska bl.a. föreslå hur de som omfattas av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång eller förlängt barnbidrag i stället kan få ersättning från studiestödssystemet och ta reda på vilka konsekvenser det får för de studerandes ekonomiska situation. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2013.
Inflytande och representation
Att ungdomar har möjlighet att såväl påverka sin situation som samhällsutvecklingen är viktigt.
I det allmänna valet 2010 kunde såväl ett högre valdeltagande bland ungdomar som en bättre representation av ungdomar i de styrande församlingarna noteras. I valet 2010 fick en stor grupp förstagångsväljare i åldern
Valet 2010 innebar även en ökning av antalet invalda och nominerade
Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2012 visar att ungdomars politiska intresse har ökat. Andelen unga som är medlemmar i politiska organisationer har sjunkit men under de senaste tio åren har nivån stabiliserats. Under 2008/09
165
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
uppgav 3,5 procent av ungdomarna i åldern 16– 25 år att de var medlemmar i politiska organisationer. Enligt Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 uppgav 71 procent av ungdomar i åldern
Kultur och fritid
Att kunna ta del av kultur och att utöva kultur är en viktig del av ungdomars personliga utveckling. Ungdomars möjligheter till en stimulerande och aktiv fritid innebär inte bara att ungdomar får positiva upplevelser utan ger även erfarenheter som kan vara viktiga för framtida yrkesliv.
På uppdrag av regeringen redovisade Ungdomsstyrelsen i april 2011 rapporten När Var Hur – Om ungas kultur (Ungdoms- styrelsens skrifter 2011:1). Syftet var att öka kunskapen om ungdomars deltagande i kulturella aktiviteter och kulturutövande. Av rapporten framgår att andelen som under 2010 hade utövat minst en kulturform uppgick till 68 procent av unga i åldern
I syfte att stärka samverkan mellan grundskolor och det professionella kulturlivet, och på så vis främja alla barns rätt till kultur och eget skapande, har regeringen inrättat Skapande
skola. Detta är ett bidrag som kan sökas av skolhuvudmän till kulturfrämjande insatser med utgångspunkt i grundskolans läroplan. Bidraget avser elever i grundskolan och omfattar sedan 2011 totalt 150 miljoner kronor per år. Sedan bidraget infördes 2008 har 99 procent av landets kommuner ansökt om att få del av bidraget vilket avspeglar ett stort nationellt intresse.
Sedan 2007 anges i kulturinstitutioners styrdokument att ett särskilt barn- och ungdomsperspektiv ska integreras i deras verksamheter. I 2011 års styrdokument fick 26 kulturinstitutioner i uppdrag att utforma strate- gier för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren
Ungdomar engagerar sig i föreningslivet i stor utsträckning. Under 2008 var 65 procent av kvinnorna i åldern
Läsåret 2008/09 uppgav ca en tredjedel av ungdomar i åldern
Ungdomsstyrelsen fördelade under 2011 211,9 miljoner kronor i statsbidrag till ungdomsorganisationer. Dessa ungdomsorga- nisationer omfattade ett ökat antal medlemmar, totalt drygt 602 900 medlemmar i åldern
En ny förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer trädde ikraft den 1 mars 2011 och tillämpas första gången i fråga om bidrag för bidragsåret 2013. Det övergripande syftet med den nya förordningen är att göra reglerna tydligare för organisationerna som ska söka bidrag och enklare för Ungdomsstyrelsen som ska tillämpa dem vid beslut om bidrag.
166
Under 2010 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att fördela bidrag till organisa- tioner som arbetar med engagemangsguider m.m. Satsningen på engagemangsguider genom- förs i syfte att särskilt stimulera ungdomars och kvinnors engagemang i föreningslivet i områden som utmärks av låg organisationsgrad. Idén med engagemangsguider är att organisationerna ska verka lokalt för att hitta länkar mellan civils- amhällets organisationer och de kvinnor och ungdomar som inte själva söker sig till föreningslivet. Det handlar om uppsökande verksamhet som kan se ut på olika sätt.
Under 2011 fortsatte Ungdomsstyrelsen uppdraget att fördela bidrag till ungdoms- organisationer och andra organisationer som arbetar med engagemangsguider eller liknande metoder. Totalt fördelades 9 671 000 kronor för arbete med engagemangsguider riktade mot kvinnor/flickor eller ungdomar generellt. Sammanlagt var ca 300 föreningar involverade i projekten.
Internationellt samarbete
Sverige deltar i internationellt ungdomspolitiskt samarbete inom EU, FN, Europarådet, Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet.
Samarbetet i EU har under 2012 främst präglats av förhandlingarna om framtiden för
Ungdomsstyrelsen är programkontor i Sverige för
I samband med ordinarie möte i FN:s generalförsamling i oktober 2011 finansierade regeringen ett seminarium om rättigheter för unga
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Liksom tidigare år bidrog Sverige under 2011 till finansieringen av Östersjöstaternas råd och Barentsrådets sekretariat för ungdomsfrågor i Kiel respektive Murmansk.
Analys och slutsatser
Utbildning och lärande
En viktig utmaning på utbildningsområdet är att fler unga ska slutföra gymnasieutbildning. Utbildning är den bästa vägen för en fast förankring på arbetsmarknaden.
Enligt SCB (Trender och Prognoser 2011) beräknas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial eller eftergymnasial utbildning öka under de närmaste 20 åren. Tillgången på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt samtidigt som tillgången på personer med högst gymnasial utbildning minskar under prognos- perioden. Detta leder till ett överskott på eftergymnasialt utbildade och ett underskott på gymnasialt utbildade. Särskilt beräknas efter- frågan på gymnasieutbildad arbetskraft inom vård och omsorg att öka. Efterfrågan på personer med högst grundskoleutbildning väntas minska påtagligt i framtiden, vilket gör att be- hovet av att fler ska slutföra gymnasieutbildning är stort.
Den reformerade gymnasieskolan med en tydligare indelning i högskoleförberedande program respektive yrkesprogram ger förutsättningar för att en större andel av eleverna ska kunna slutföra gymnasieutbildning och få examensbevis. Det är angeläget att följa utvecklingen av elevernas studieresultat i gym- nasieskolan och i vilken utsträckning de studerar vidare eller etablerar sig på arbetsmarknaden.
För att uppmuntra arbetslösa ungdomar i åldrarna
Det är betydligt vanligare att ungdomar uppbär ekonomiskt bistånd i jämförelse med den vuxna befolkningen. I syfte att minska marginaleffekterna vid arbete och öka lönsamheten att ta arbete eller utöka sin arbetstid har regeringen för avsikt att föreslå
167
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
ändringar i socialtjänstlagen (2003:453) som innebär att endast en del av arbetsinkomsten beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. (Se vidare UO9, Avsnitt 7 Politik för sociala tjänster.)
En grupp som särskilt bör uppmärksammas är unga föräldrar. Av Ungdomsstyrelsen rapport Unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning (Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:) framgår att unga föräldrar ofta har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, bl.a. eftersom de i högre grad än andra unga inte har slutfört sina gymnasiestudier. En förälder som inte har fyllt 21 år och som under sin föräldraledighet har uppburit försörjningsstöd för sig själv och sitt barn riskerar att förlora försörjningsstödet när hon eller han återupptar sina studier i gymnasieskolan. Det ekonomiska ansvaret övergår då till den unga förälderns egna föräldrar, eftersom dessa har försörjningsplikt så länge den unga föräldern går i gymnasieskolan och inte har fyllt 21 år. Som tidigare nämnts har regeringen under 2011 tillsatt en utredning om studiehjälpen i sin helhet där utredaren bl.a. ska kartlägga den ekonomiska situationen för studerande med barn och vid behov ta ställning till om studiehjälpen bör omfatta ett tillägg för studerande med barn eller om ersättning bör lämnas genom annat offentligrättsligt stöd. Utredaren ska föreslå hur tillägget i så fall ska utformas (U 2012:02, dir. 2011:122).
I grundskolans årskurs 9 uppnådde ca hälften av de utrikes födda elever, som invandrat efter 2002, behörighet till nationellt program vid gymnasiet under läsåret 2010/11. För samtliga elever var denna andel ca 85 procent. Elever i grundskolans årskurs 9 som hade invandrat till Sverige efter sju års ålder hade i genomsnitt gått 4,5 år i svensk skola, vilket utgör en förklaring till dessa elevers sämre resultat i skolan. Mot denna bakgrund presenterade regeringen våren 2012 ett reformpaket mot segregation med bl.a. flera uppdrag till Statens skolverk.
Arbete och försörjning
Regeringen prioriterar insatser som kan förbättra ungdomars situation på arbetsmarknaden. För att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet har regeringen halverat socialavgifterna, d.v.s. arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna, för personer under 26 år. Detta gäller alla ungdomar, inte bara de som varit arbetslösa. Vidare kan
unga få nystartsjobb efter sex månaders arbetslöshet. Regeringen har också förenklat för arbetsgivarna att anställa på tillfälliga kontrakt vilket underlättar för unga att få ett jobb. Vidare har regeringen sänkt mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent. Inom restaurangbranschen får många ungdomar sitt första jobb och därmed arbetslivserfarenhet och möjligheter till fortsatta anställningar.
Ungdomar i åldern
Arbetslösa ungdomar som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen erbjuds en studiemotiverande folkhögskolekurs. Satsningen, som bygger på ett samarbete på central nivå mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet samt mellan Arbetsförmedlingen lokalt och folkhögskolorna, pågår sedan 2010. Det bör finnas en beredskap hos folkhögskolorna att kunna möjliggöra för dessa elever som går de studiemotiverande kurserna att fortsätta sina studier på folkhögskolans allmänna kurs. Det finns därför behov av att utöka antalet studieplatser på folkhögskolans allmänna kurs.
Regeringen har under sommaren 2012 tillsatt en utredning som ska föreslå hur arbetet med unga som varken studerar eller arbetar kan utvecklas (dir. 2012:70). I utredningens uppdrag ingår att analysera statistik som kan kartlägga denna grupp unga och föreslå kvalitetssäkrade statistiska mått samt hur sådan statistik kan redovisas. Vidare ingår i uppdraget att ta ställning till om ansvarsfördelningen mellan kommuner och statliga myndigheter behöver förtydligas vad gäller insatser för unga som varken arbetar eller studerar samt att göra en översyn av det kommunala informations- ansvaret.
I Ungdomsstyrelsens tematiska analys Fokus 11 – En analys av ungas bostadssituation konsta-
168
teras att ungdomar har stora svårigheter att få ett boende i de områden där de kan få arbete eller har planerat studera. I rapporten föreslogs en rad olika åtgärder i syfte att förbättra ungdomars situation på bostadsmarknaden. Ungdomssty- relsen föreslog bl.a. att staten skulle stärka kraven på kommunernas bostadsförsörjnings- planer genom lagstiftning. Regeringen har i början av 2012 uppdragit åt Boverket att göra en översyn av bostadsförsörjningslagen i syfte att förtydliga det kommunala ansvaret för bostads- försörjningen och det regionala perspektivet.
Hälsa och utsatthet
Det är angeläget att särskilt lyfta fram situationen bland ungdomar med funktions- nedsättning och hur deras möjlighet till full delaktighet i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor utvecklas. Regeringen gav därför 2011 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2012 genomföra en tematisk analys av levnadsvillkoren för ungdomar med funktions- nedsättning när det gäller utbildning, inflytande, kultur, fritid och föreningsliv, arbetsmarknad samt hälsa. Analysen ska göras med utgångspunkt i de ungdomspolitiska och funktionshinderspolitiska målen. Ungdoms- styrelsen ska även lyfta fram goda exempel från kommuner som genomför främjande åtgärder och identifiera möjliga utvecklingsområden. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2012.
Regeringen har fortsatt vidta åtgärder i syfte att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Det är viktigt att unga har tillgång till konkret information om att de själva har rätt att välja vem de ska ingå äktenskap med. Regeringen har därför under 2011 gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att översätta broschyren Får jag gifta mig med vem jag vill? till relevanta språk. Även Länsstyrelsen i Östergötlands län har haft i uppdrag att översätta information på webbplatsen www.dinarattigheter.se. Information om barns och ungas rättigheter finns idag på arabiska, dari, engelska, franska, kurmandji, persiska, romani chib, somaliska, sorani, svenska och turkiska.
Under 2010 tillsatte regeringen en utredning om lagstiftning i syfte att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (dir. 2010:54). Utredningen har haft i uppdrag att göra en samlad översyn av relevant straffrättslig, civilrättslig och internationellt privaträttslig
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
lagstiftning och lämnade sitt slutbetänkande i maj 2012. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga under mandatperioden.
Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att genom- föra en studie av pojkars och unga mäns attityder och erfarenheter kring jämställdhet, maskulinitet och våld. Studien ska också särskilt belysa homo- sexuella och bisexuella ungdomars samt unga transpersoners situation i detta sammanhang. Studien ska redovisas den 1 februari 2013.
Inflytande och representation
Under 2012 har regeringens ungdomspolitiska råd, där representanter från ungdoms- organisationer och andra ideella organisationer, forskare, kommuner och myndigheter ingår, sammanträtt vid tre tillfällen. Rådets över- gripande tema är ungas inflytande och aktiva deltagande i samhällslivet. Årets mötestillfällen har ägnats åt fördjupade diskussioner kring den ungdomspolitiska proposition som avses lämnas till riksdagen hösten 2013.
Kultur och fritid
Den analys av ungas kulturutövande som Ungdomsstyrelsen redovisade 2011 är ett angeläget bidrag för att öka kunskapen inom området. Rapporten tydliggör att det saknas kontinuerlig statistik om ungdomars kulturutövande.
Ungdomsstyrelsen redovisade i rapporten Fokus 10 – En analys av ungas inflytande (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:10) att unga i dag till viss del engagerar sig på andra sätt än tidigare och att en viss del av ungas engagemang har kanaliserats till internet.
En urvalsundersökning som Novus Opinion genomfört på uppdrag av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att unga har lågt förtroende för rådgivning på internet. De unga födda 1994 och 1996 som ingick i studien kunde mycket väl tänka sig att hämta information från internet men endast ett fåtal kunde tänka sig att söka råd och stöd på internet (CAN 2012).
Internationellt ungdomssamarbete
I slutet av september 2012 genomför Europa- rådet en ungdomsministerkonferens i St. Petersburg. Syftet med konferensen är att följa upp genomförandet av Europarådets handlings- plan på ungdomsområdet Agenda 2020 sedan den förra ministerkonferensen 2008 och att anta
169
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
en deklaration på temat Ungas tillgång till rättigheter.
14.4Politikens inriktning
Ungdomstiden formar människor. Det ställer särskilda krav på hur samhället och politiken möter ungdomar och de utmaningar de ställs inför. Ungdomspolitiken omfattar alla ungdomar mellan 13 och 25 år. Goda uppväxtvillkor är en förutsättning för trygghet och ett aktivt deltagande i utbildning samt på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Omvänt medför utanförskap i unga år betydande kostnader för både individen och samhället. Det är regeringens ambition att inga barn eller ungdomar ska behöva växa upp i utanförskap.
Mot den bakgrunden avser regeringen att förnya ungdomspolitiken och att återkomma under mandatperioden med en ungdomspolitisk proposition där bl.a. de nya målen och inriktningen för ungdomspolitiken presenteras. Som en förberedelse inför detta genomförs under hösten 2012 en dialogturné med ungdomar i olika delar av landet.
Omfattande satsningar har gjorts under de senaste två mandatperioderna på att bland annat stärka ungas utbildning och på att främja ungas etablering på arbetsmarknaden. Dock kvarstår fortfarande utmaningar som bl.a. gäller att fler ungdomar ska fullfölja sin utbildning, att fler ungdomar snabbare ska komma in på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden, att ungdomars hälsa ska stärkas och deras utsatthet minska samt att ungdomars inflytande i samhället ska öka. Att främja goda levnadsvillkor för ungdomar och att motverka utanförskap i tidiga år är viktigt, såväl för unga som individer, som för en hållbar utveckling och tillväxt.
Ett område som är särskilt prioriterat är att förbättra ungdomars situation på arbets- marknaden. Regeringen beslutade våren 2012 att tillkalla en särskild utredare som ska se över hur arbetet med unga som varken arbetar eller studerar kan utvecklas (U 2012:08, dir. 2012:70). Utredaren ska bl.a. föreslå kvalitetssäkrade statistiska mått som kan kartlägga gruppen unga som varken arbetar eller studerar samt föreslå hur denna statistik kan redovisas. I utredarens uppdrag ingår också att ta ställning till om ansvarsfördelningen mellan kommunerna och
statliga myndigheter behöver förtydligas när det gäller insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Vidare ingår att göra en översyn av det kommunala informationsansvaret för unga som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning.
Regeringen anser att de särskilda studie- motiverande kurser som ges inom folkhögskolan för arbetslösa ungdomar som varken har grundläggande högskolebehörighet eller har gymnasieexamen bör förlängas t.o.m. 2014. Dessa ungdomar bör även erbjudas möjlighet till fortsatt utbildning på folkhögskolans allmänna kurs. Antalet utbildningsplatser på folkhög- skolans allmänna kurs bör därför utökas med 1 000 årsplatser under 2013 och med 1 000 års- platser under 2014. Utökningen av utbildningsplatser på allmän kurs ska ha som prioritering att underlätta för de personer som går studiemotiverande folkhögskolekurs att direkt efter kursens slut kunna fortsätta studera på folkhögskolans allmänna kurs. Det är angeläget att snabbt ta till vara dessa ungdomars studiemotivation och undvika att de får vänta ett antal månader på att få studera vidare. Folkhög- skolornas utbildningsform och metodik lämpar sig också väl för målgruppen ungdomar som står utanför arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar med funktionsnedsättning, ungdomar födda utom- lands och ungdomar med psykiska och sociala problem.
Ungdomsstyrelsen fick 2011 i uppdrag att genomföra insatser för att främja unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning i grund- och gymnasieskolan (U2011/4664/UC). Upp- draget redovisades i februari 2012. I rapporten Unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning konstateras att unga som blir för- äldrar innan de fyller 20 år har betydligt lägre utbildningsnivå än andra unga. Det är av central vikt att unga föräldrar uppmärksammas tydligare inom det kommunala informationsansvaret. I de tidigare nämnda kommittédirektiven Utveckling av arbetet med unga som varken arbetar eller studerar pekas på att unga föräldrar löper större risk än andra unga att hamna utanför utbildning och arbete.
Regeringen bedömer att det finns behov av åtgärder som ökar utbudet av bostäder, bl.a. för ungdomar. I denna proposition föreslås därför en rad åtgärder för att underlätta för privat- personer att hyra ut sin bostad (se utgiftsområde 18, avsnitt 4.7). Dessutom föreslås att
170
schablonavdraget för privatpersoners uthyrning höjs från 21 000 kronor till 40 000 kronor.
Det finns vidare behov av att öka kunskapen om ungdomars situation såväl övergripande som på mera specifika områden. Därför ges Ungdomsstyrelsen årligen i uppdrag att göra en tematisk analys inom ett område där det behövs mer kunskap. Regeringen avser att ge Ungdoms- styrelsen i uppdrag att under 2013 genomföra en tematisk analys om jämställdhet bland ung- domar. Tidigare tematiska analyser har bl.a. varit inriktade på ungdomars situation på bostads- marknaden och ungdomars inflytande. Analysen om ungdomars jämställdhet ska ha sin utgångs- punkt i hur de ungdomspolitiska och jämställd- hetspolitiska målen uppnås när det gäller ung- domar. Utifrån analysen ska förslag läggas fram som berör de områden som behöver förbättras.
Regeringen har också uppdragit åt Ungdoms- styrelsen att ta fram särskild information som riktar sig till flickor och pojkar i syfte att före- bygga att de blir utsatta för sexuell exploatering via internet och andra interaktiva medier (U2012/3355/UC). Ungdomsstyrelsen ska redovisa uppdraget i februari 2014.
Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att genom- föra en studie av pojkars och unga mäns attityder och erfarenheter kring jämställdhet, maskulinitet och våld (U2011/2232/UC). Uppdraget ska redovisas i februari 2013. Med utgångspunkt i studiens resultat ska Ungdomsstyrelsen genomföra utbildningsinsatser under 2013 och 2014 i syfte att sprida metoder och ge kunskapsstöd för arbetet med attityder och värderingar som rör jämställdhet, maskulinitet och våld. Ungdomsstyrelsen ska också sprida resultatet av studien i befintliga nätverk för myndigheter och organisationer som har unga som målgrupp för sina insatser.
Utredningen om stärkt skydd mot tvångs- äktenskap och barnäktenskap (Ju 2010:06) lämnade sitt betänkande Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35) i maj 2012. Utredningen lade fram förslag på straffbestämmelser när det gäller tvångsäktenskap och barnäktenskap samt ett förslag om att inrätta ett nationellt kompetens- team som kan handleda myndigheter och kommuner i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen avser att åter- komma till Riksdagen i denna fråga under mandatperioden.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Under 2012 har nästa generations ungdoms- och utbildningsprogram i EU för perioden
Barn och unga är en prioriterad målgrupp i Nordiska ministerrådet. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer är Sveriges representanter i Nordiska minister- rådets barn- och ungdomskommitté (NORDBUK). Det övergripande målet är att arbetet med barn och ungdomar i Nordiska ministerrådet ska främja barns och ungas möjlig- heter till goda levnadsvillkor samt barns och ungas inflytande. Sverige kommer att inneha ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet 2013 och förberedelser pågår inför detta.
14.5Budgetförslag
14.5.1 12:1 Ungdomsstyrelsen
Tabell 14.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
27 126 |
|
sparande |
647 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
32 250 |
prognos |
32 064 |
|
2013 |
Förslag |
31 867 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
32 557 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
33 164 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
33 898 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 31 828 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 31 828 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 31 829 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Ungdomsstyrelsens förvaltningskostnader.
Ungdomsstyrelsen är den centrala myndig- heten för ungdomspolitikens genomförande och har som huvuduppgift att ansvara för att de nationella ungdomspolitiska målen får genom- slag inom olika samhällssektorer. Ungdoms- styrelsens uppgifter inom ungdomspolitiken är att ansvara för kunskapsuppbyggnad och uppföljning inom området samt att hantera bidrag till ungdomsorganisationer
Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. 2012 även fått i uppdrag att vara myndighetsstöd åt regeringen inom politiken för det civila samhället. Inom detta område ansvarar Ungdomsstyrelsen för
171
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
kunskapsuppbyggnad samt uppföljning och ut- värdering av det civila samhällets villkor och utveckling. Vidare ska myndigheten bilda nät- verk för samverkan med myndigheter och orga- nisationer inom politiken för det civila samhället. Ungdomsstyrelsen hanterar också bidrag till organisationer inom ett antal olika politik- områden, bl.a. inom integration, diskriminering, demokrati och jämställdhet. För hanteringen av vissa bidrag har medel tillförts myndighetens förvaltningsanslag, medan myndigheten för hanteringen av vissa andra bidrag årligen tillförs särskilda medel.
Regeringens överväganden
Tabell 14.3 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
27 550 |
27 550 |
27 550 |
27 550 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
127 |
760 |
1 288 |
1 926 |
Beslut 3 |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
4 700 |
4 808 |
4 897 |
5 006 |
Övrigt |
|
|||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
31 867 |
32 557 |
33 164 |
33 898 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (2014) till en följd av beräknade samordningsvinster i sam- band med att
Eftersom Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att vara myndighetsstöd för regeringen inom politiken för det civila samhället föreslår regeringen att myndighetens förvaltningsanslag ökas med 4 700 000 kronor 2013 samt beräknar att anslaget ökas med motsvarande belopp permanent fr.o.m. 2014. Ökningen finansieras genom att 2 200 000 kronor överförs från anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn och att 2 500 000 kronor överförs från anslaget 14:1
Bidrag till folkbildningen för 2013. Motsvarande belopp beräknas överföras permanent från respektive anslag fr.o.m. 2014. Riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2012 innebär att
motsvarande belopp har överförts från nämnda anslag till nu aktuellt anslag under 2012.
Vidare minskas anslaget med 510 000 kronor 2013 eftersom tillfälliga anslagsmedel avseende administration av stöd till verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering upphör. Stödet till organisationer och stiftelser som arbetar med att förebygga och motverka diskriminering ska i stället permanent finansieras under anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Av dessa medel får viss del användas för administrativa kostnader.
Regeringen föreslår att 31 867 000 kronor anvisas under anslaget 12:1 Ungdomsstyrelsen för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 32 557 000 kronor, 33 164 000 kronor respektive 33 898 000 kronor.
14.5.212:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
Tabell 14.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
253 094 |
|
sparande |
446 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
250 440 |
prognos |
244 097 |
|
2013 |
Förslag |
250 440 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
250 440 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
250 440 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
250 440 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för statsbidrag till ungdoms- organisationer enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisa- tioner, vilken tillämpas första gången i fråga om bidrag för bidragsåret 2013. Anslaget används även för visst övrigt stöd till nationell och inter- nationell ungdomsverksamhet.
172
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 14.5 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
250 440 |
250 440 |
250 440 |
250 440 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
250 440 |
250 440 |
250 440 |
250 440 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 250 440 000 kronor anvisas under anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 250 440 000 kronor, 250 440 000 respektive 250 440 000 kronor.
173
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
15 Politik för det civila samhället
15.1Omfattning
Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hus- hållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen.
Politiken för det civila samhället och dess mål bejakar den stora mångfald av aktörer och verk- samheter som inryms i denna sektor. I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sam- manslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser, kooperativ m.m.
Politiken på området omfattar generella frågor om det civila samhället och dess villkor, bl.a. möjligheter att bilda organisationer, att erhålla statligt stöd och att göra människor delaktiga
15.2Utgiftsutveckling
och bedriva verksamhet. Vidare omfattas organi- sationernas samverkan med den offentliga sek- torn genom dialog och samråd. Området om- fattar även kunskapsbildning om det civila sam- hällets roll, sammansättning, verksamhet och utveckling.
Idrottspolitiken utgör en specifik del av poli- tiken för det civila samhället. Idrottsfrågorna in- rymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en för- bättrad folkhälsa.
Politiken för det civila samhället omfattar även stöd till allmänna samlingslokaler och till friluftsorganisationer, bidrag för kvinnors organisering samt bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom Politik för det civila samhället, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
13:1 Stöd till idrotten |
1 455 |
1 705 |
1 705 |
1 705 |
1 705 |
1 706 |
1 706 |
13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler |
32 |
33 |
34 |
32 |
32 |
32 |
32 |
|
|
|
|
|
|
|
|
13:3 Bidrag för kvinnors organisering |
28 |
27 |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
13:4 Stöd till friluftsorganisationer |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
13:6 Insatser för den ideella sektorn |
25 |
22 |
23 |
23 |
23 |
23 |
23 |
Summa Politik för det civila samhället |
1 582 |
1 830 |
1 832 |
1 831 |
1 831 |
1 832 |
1 832 |
1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.
175
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
15.3Politik för det civila samhället
15.3.1 Mål
Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att
-utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort,
-stärka förutsättningarna för det civila sam- hället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinions- bildare och med en mångfald verksamheter,
-fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.
Målet beslutades av riksdagen i samband med beslutet om propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195).
15.3.2 Resultatredovisning
Mål och indikatorer
Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målet för politiken för det civila samhället.
Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. har till uppgift att fungera som en referensgrupp för beredningen av generella frågor om det civila samhället och dess villkor. Referensgruppen ska även genom- föra en årlig uppföljning av utvecklingen inom det civila samhället i förhållande till politikens mål. Uppföljningen ska organiseras kring de sex principer som utgör en viktig utgångspunkt för politiken:
-självständighet och oberoende,
-dialog,
-kvalitet,
-långsiktighet,
-öppenhet och insyn, samt
-mångfald.
Resultat
Myndighetsstöd för frågor om det civila samhället
Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. 2012 fått i upp- drag att utgöra ett myndighetsstöd för politiken för det civila samhället. Myndigheten ska säkerställa att kontinuerlig uppföljning, kunskapsspridning och analys genomförs.
I Ungdomsstyrelsens uppdrag ingår främst följande uppgifter:
-samla kunskap om det civila samhällets vill- kor och utveckling och att sprida denna kunskap på nationell och lokal nivå,
-låta göra analyser och utvärderingar om politiken för det civila samhället,
-bilda nätverk för samordningen med andra berörda myndigheter i frågor som rör det civila samhället,
-tills vidare administrera ett partsgemensamt forum, i vilket ingår att följa upp politiken för det civila samhället ur det civila samhäl- lets perspektiv samt genomförande av konferensen Forum för det civila samhället, och
-på nationell nivå genomföra den kod om främjande av medborgerligt deltagande, (Code of Good Practice on Civil Participa- tion), som antagits av Europarådets sam- verkansorgan för det civila samhället.
Det ideella engagemangets utveckling
86 procent av männen och 85 procent av kvinnorna i åldrarna
Totalt 54 procent av männen och 43 procent av kvinnorna i åldrarna
176
hjälpinsatser. Var tionde vuxen svensk, dvs. en halv miljon personer, gör en direkt social insats genom föreningsväsendet. Sammanlagt uppgick de frivilliga insatserna 2009 till mer än 400 000 heltidsårsarbeten enligt ovan nämnda rapport.
Uppföljning av det civila samhällets villkor
Regeringen har beslutat att följa upp villkoren för det civila samhället och dess organisationer i förhållande till politikens mål. Den inter- departementala arbetsgrupp som har inrättats inom Regeringskansliet genomför sedan 2011 en årlig samlad uppföljning i form av en enkät- undersökning. Uppföljningen ska ge möjlighet att följa utvecklingen över tid vad gäller olika aspekter av statlig bidragsgivning, dialog och samråd med det civila samhällets organisationer, samt övriga insatser för att förbättra det civila samhällets villkor, exempelvis insatser för bättre kunskap om det civila samhället. Vad gäller bidragen har regeringen bland annat uttalat att mer generella stödformer såsom organisations- och verksamhetsbidrag bör öka i förhållande till projektbidrag. Bidragssystem bör dock kunna anpassas efter verksamhetsområdenas behov och därmed se olika ut.
Av 2011 års sammanställning av den ovan nämnda enkätundersökningen framgår att ca. 10,7 miljarder kronor fördelades i statliga bidrag till det civila samhällets organisationer under 2010. 1 82 procent av bidragsmedlen gick till generella bidrag såsom organisations- och verk- samhetsbidrag. Regeringskansliet var under 2010 i kontakt med sammanlagt ca 3 300 organi- sationer inom det civila samhället för olika typer av dialog och samråd. Drygt 1 500 organisationer bjöds in att svara på remisser och sammanlagt ca 1 200 svarade. Departementen anordnade ca 300 möten för dialog och samråd med det civila sam- hällets organisationer.
Överenskommelser med idéburna organisationer
I oktober 2008 slöts en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om hur relationerna mellan staten, SKL och de idéburna organisationerna kan utvecklas (IJ2008/2110/UF). Överenskom- melsens syfte är att tydliggöra de idéburna orga- nisationernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer som är verksamma på området. I april 2012 hade omkring 60 idéburna
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
organisationer anslutit sig till överenskommel- sen.
Överenskommelsen omfattar även varje parts åtaganden och åtgärder, vilka följs upp kontinu- erligt av en gemensam arbetsgrupp som har inrättats för denna uppföljning. I november 2011 anordnades den tredje årliga uppföljningskon- ferensen där parterna redovisade hur åtgärderna i överenskommelsen genomförts. Som ett led i den nationella uppföljningen genomförs också en årlig tematisk studie på initiativ av arbets- gruppen. Hittills har två tematiska studier pro- ducerats; en studie om den idéburna sektorns särart och mervärde och en studie som belyser två exempel på lokala dialogprocesser. Därutöver har en uppföljningsstudie genomförts om själva överenskommelsen, som har producerats i tre delar av Ersta Sköndal högskola. Den sista delen redovisades maj 2012. Under hösten 2011 har ett särskilt inspirationsmaterial framtagits som bl.a har använts i den processledarutbildning som Överenskommelsekansliet har arrangerat till- sammans med studieförbundet Bilda. Personer från olika organisationer har deltagit. Bilda har även skapat en studiecirkel på nätet för process- ledare i samverkan med Överenskommelse- kansliet.
Regeringen har också undertecknat ännu en överenskommelse med SKL och idéburna organisationer inom integrationsområdet. Syftet med denna överenskommelse är att förtydliga relationen mellan staten, kommunerna och de idéburna organisationerna i arbetet med ny- anländas etablering och integration och att utveckla former och metoder för att de idéburna organisationerna bättre ska kunna medverka i detta arbete. Överenskommelsen inom integra- tionsområdet bygger på samma principer som överenskommelsen inom det sociala området och innehåller åtaganden och åtgärder, vilka kommer att följas upp av parterna. Till överens- kommelsen inom integrationsområdet har 35 nationella organisationer anslutit sig, däribland ett flertal paraplyorganisationer. En partsge- mensam styrgrupp genomförde under december 2011 fyra regionala konferenser i Stockholm, Göteborg, Boden och Sundsvall. I dessa kon- ferenser deltog sammanlagt drygt 350 personer. Vid samtliga konferenser betonades vikten av en fortsatt lokal och regional samverkan mellan idéburna organisationer och myndigheter när det gäller nyanländas etablering och integration.
177
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Samverkan inom kulturområdet
Under 2011 har 39 myndigheter och institu- tioner fått uppdrag om att verka för att ideella organisationer och andra delar av det civila sam- hället involveras. Redovisningen av uppdragen ger en bred överblick av olika samverkansformer och visar på en generellt sett omfattande sam- verkan med det civila samhället. Vidare har Statens kulturråd i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Riksteatern och det civila samhället av regeringen fått i uppdrag att ta fram en rapport med goda exempel på hur kultur- institutioner kan involvera det civila samhällets organisationer och andra ideella krafter i sina respektive verksamheter.
Rapporten Kulturinstitutionerna och det civila samhället (Kulturrådets skriftserier 2012:1) lyfter fram intressanta exempel på samverkan och visar att förutsättningarna för samarbete ser olika ut i olika delar av landet, att samarbete förekommer på många platser och i många olika sammanhang på ett naturligt och respektfullt sätt. I rapporten framgår även att det inom ramen för kultursamverkansmodellen och de regionala kulturplanerna finns en tydlig vilja att inkludera det civila samhället.
Partsgemensamt forum
Ungdomsstyrelsen hade under 2011 i uppdrag att genomföra partsgemensamt forum för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. Under perioden janu- ari 2011 t.o.m. januari 2012 anordnades idé- seminarier med olika teman som välfärd, finansi- ering och demokrati. Ungdomsstyrelsen sammankallade i början av 2012 ett forum med representanter från ett tjugotal organisationer från olika områden inom det civila samhället samt inbjöd också Sveriges Kommuner och Landsting.
Som en del i uppdraget utarbetade Ungdoms- styrelsen en uppföljningsrapport utifrån det civila samhällets organisationers perspektiv. I rapporten redovisar Ungdomsstyrelsen den uppföljning som myndigheten lät Civos – Civila samhällets organisationer i samverkan – göra. Ungdomsstyrelsen arrangerade också inom sitt nya myndighetsuppdrag konferensen Forum för det civila samhället – Hur formas samhälls- agendan? den
politik och civilsamhälle. Konferensen vände sig till företrädare för det civila samhällets organi- sationer samt politiker och tjänstemän från den offentliga sektorn. Under konferensen diskute- rades allt från lokalt påverkansarbete och sociala mediers roll till entreprenörskap och innovation.
Samråd
En utvärdering inom Regeringskansliet av projektet Utökat samråd mellan regeringen och civila samhällets organisationer som genomfördes 2010 visade att samråd med det civila samhällets organisationer kan bidra till ett bättre och mer mångsidigt beslutsunderlag i olika typer av ären- den, t.ex. i beredningen av en förordning. Ett särskilt informationsmaterial har tagits fram inom regeringskansliet för att ytterligare stödja och utveckla formerna för samråd med det civila samhällets organisationer.
Statligt stöd till det civila samhällets organisationer
Inom flertalet politikområden finns statsbidrag som riktas till det civila samhällets organisa- tioner. I området politiken för det civila sam- hället ingår stöd till idrotten, bidrag till allmänna samlingslokaler, bidrag för kvinnors organise- ring, stöd till friluftsorganisationer samt bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. I av- snitten 16.4 respektive 16.5 redogörs närmare för stödet till idrotten och bidraget till frilufts- organisationerna.
Under 2011 fördelade Boverkets samlings- lokaldelegation 23,8 miljoner kronor som investeringsbidrag ur anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. Totalt inkom 266 ansökningar som tillsammans uppgick till cirka 106 miljoner kronor. Sammanlagt 92 föreningar med projekt spridda över hela landet beviljades bidrag. Vid fördelningen prioriterades åtgärder för att förbättra tillgängligheten och för att genomföra olika standardhöjande upprustningar. Boverkets samlingslokaldelegation fördelade vidare cirka 4,8 miljoner kronor i bidrag till 14 projekt för utveckling av ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler 2011. Vidare fördelades 3,98 miljoner kronor som bidrag till samlings- lokalhållande föreningars riksorganisationer.
Under 2011 fördelade Ungdomsstyrelsen 29,3 miljoner kronor i statsbidrag för kvinnors organisering, varav 28,1 miljoner kronor ut- gjordes av medel som anvisats under anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering. Eftersom Ungdomsstyrelsen under 2011 även fördelade vissa inom anslaget återbetalade medel kunde
178
myndigheten under 2011 fördela totalt 29,3 miljoner kronor för kvinnors organisering. Av dessa medel utbetalades 18,6 miljoner kronor som organisations- eller etableringsbidrag och 10,6 miljoner kronor som verksamhetsbidrag. Det inkom under 2011 totalt 64 ansökningar om organisationsbidrag och etableringsbidrag varav 53 ansökningar beviljades. Vidare inkom 83 ansökningar om projektbidrag varav 31 bevilja- des. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att årligen lämna en sammanfattande redogörelse för de bidrag som myndigheten hanterar. I Ungdoms- styrelsens rapport Resultat och effekter 2012 redovisas för 2011 hur ett antal av de bidrag, som myndigheten hanterar har använts, och vilka effekter bidragen har fått i förhållande till syftet.
Under 2011 fördelade Partibidragsnämnden 15 miljoner kronor i stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Stödet fördelades till samtliga riksdagspartier.
Engagemangsguider för ökad delaktighet
Syftet med stödet till engagemangsguider är att genom uppsökande verksamhet stimulera boen- de i områden med lägre organisationsgrad, sär- skilt ungdomar och kvinnor, till kontakter med det civila samhällets organisationer inom skilda verksamhetsområden. Stöd till engagemangs- guider har fördelats av Ungdomsstyrelsen under 2011 med 10 miljoner kronor. 11 projekt har fokus på kvinnor/flickor. Sammanlagt nådde satsningen cirka 11 000 ungdomar och 300 kvinnor. I tre av projekten har verksamheten lett till att ungdomar/kvinnor startat nya organisa- tioner i området/stadsdelen. Dessutom redo- visade åtta projekt att deras insats lett till fast verksamhet. Inom ramen för projektet har Riksteatern hittills arrangerat 13 lokala sam- verkansträffar med metodutveckling, coachning och erfarenhetsutbyte som syfte.
Ungdomsstyrelsen ska fortsätta med upp- draget att stödja organisationer som vill arbeta med engagemangsguider och liknande metoder bland ungdomar och kvinnor i bostadsområden med lägre organisationsgrad under 2012 och 2013. Under 2012 ska totalt 10 miljoner kronor fördelas för detta ändamål.
Stöd till arbete mot diskriminering i den egna organisationen och jämställdhetsprojekt
Under 2011 fördelade Ungdomsstyrelsen 4 miljoner kronor till sju organisationer som ville fortsätta sitt arbete mot diskriminering och för jämställdhet i den egna verksamheten.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Ungdomsstyrelsen fördelade också 7,2 mil- joner kronor i statsbidrag till jämställdhets- projekt. Det inkom 124 ansökningar, varav 19 beviljades för ändamålen makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, obetalt hem- och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet. Ungdomsstyrelsen har också fördelat 2,7 miljoner kronor i statsbidrag för verksamheter i de nationella minoriteternas organisationer för jämställdhet mellan kvinnor och män och mot diskriminering. Tio projekt har beviljats stöd.
Forskning och statistik om det civila samhället
Forskningsprogrammet om det civila samhället inrättades 2009 och hanteras av Vetenskapsrådet. Femton forskningsprojekt från universitet och högskolor har beviljats medel fram till 2015. Projekten är bl.a. inriktade på organisering i Sveriges kulturliv, civilsamhälle i Polen, med- borgarnormer i det kinesiska civilsamhället, gränsen mellan civilsamhälle och privatliv, kvinnor och skapandet av det civila samhället, digitala medier och civilsamhälleliga nätverk, civila samhället och välfärdsstaten, ideella före- ningar, aktiebolag eller hybrider och betydelsen av informella nätverk i det civila samhället. Vetenskapsrådet har inom ramen för uppdraget genomfört en översikt av forskningsläget Var står forskningen om civilsamhället? – En inter- nationell översikt (Vetenskapsrådets rapportserie 2012:04) med syfte att kartlägga inom vilka områden forskning bedrivs, men också inom vilka områden mer forskning behövs.
Vetenskapsrådet redovisade i mars 2012 upp- draget om stöd till forskning inom identifierade behovsområden och att stimulera samverkan mellan forskare och andra aktörer inom området samt att sprida information om forskning på området.
En första utlysning av medel till forskning inom identifierade behovsområden genomfördes under våren 2011. Fyra projekt beviljades medel. Projekten är bl.a. inriktade på ideella organisa- tioners roll i välfärdssamhället och en jäm- förande populationsstudie av organiserade intressen i det civila samhället i Sverige. Veten- skapsrådet genomförde i samarbete med Riks- bankens jubileumsfond konferensen Arenan för civilsamhälle och vetenskap som organisationen Ideell Arena arrangerade i februari 2012. På konferensen fanns ett
179
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
myndigheter och universitet och högskolor. Konferensen syftade till möten mellan akademi och praktik.
SCB redovisade den 30 september 2011 statistik om det civila samhället i en första rapport. I denna rapport fanns statistik om orga- nisationernas ekonomi som enligt uppdraget anpassats till FNs statistiksystem för satellit- räkenskaper om ideella organisationer, Inter- national Classification of Non Profit Organisations (ICNPO) för att bättre beskriva det civila samhället. Enligt de avgränsningar som gjorts fanns det 2009 i SCBs företagsdatabas drygt 50 000 ekonomiskt aktiva organisationer som anses tillhöra det civila samhället. De totala intäkterna uppgick till 212 miljarder kronor och de totala kostnaderna till 201 miljarder kronor. Antalet heltidsanställda uppgick till knappt 61 000 personer 2009, samtidigt fanns det över 930 000 ideellt arbetande personer, varav de flesta inom områdena rekreation och kultur. SCB kommer att presentera en rapport med uppföljande statistik hösten 2012.
Internationellt samarbete
Europeiska unionens råd utsåg 2011 till Europa- året för frivilligarbete. Det finns i Europa 94 miljoner frivilligarbetare, vilka utgör nästan 23 procent av alla européer över 15 år.
Europaåret för frivilligarbete 2011 skulle bl.a. verka för en miljö som främjar ideellt engage- mang, samt för att stärka ideella organisationer och öka kvaliteten på ideella insatser. Europaåret för frivilligarbete sammanföll med FN:s tioårs- jubileum av det Internationella året för frivillig- arbete.
I Sverige utsåg regeringen Ungdomsstyrelsen till att förbereda och administrera aktiviteterna under 2011. Ungdomsstyrelsen inkom i april 2012 med en rapport som bl.a. visade att ca 5 350 personer varit direkt involverade i arbetet med Frivilligåret i samarbete med Ungdomsstyrelsen, ofta i samband med redan befintliga konferenser eller seminarier över hela landet. Därutöver har många lokala organisationer arrangerat egna evenemang. Det största projektet för året var European tour days
Analys och slutsatser
En politik för det civila samhället
Genom riksdagens beslut om politiken för det civila samhället har förutsättningar skapats för en helhetssyn på det civila samhället och dess vill- kor. Det civila samhället lyfts därmed fram som en egen sektor, vid sidan av den offentliga sektorn, marknaden och det enskilda hushållet.
Regeringen ser det som angeläget att öka kunskapen om det civila samhällets roll, sammansättning och villkor och har därför in- rättat ett tioårigt forskningsprogram och gett i uppdrag till Statistiska Centralbyrån (SCB) att ta fram förbättrad statistik om det civila samhället. SCB redovisade hösten 2011 en första samman- ställning med ny statistik om det civila samhället som gäller de ideella organisationernas ekonomi. För första gången kan därmed det civila sam- hällets ekonomiska betydelse i samhälls- ekonomin belysas. Denna sammanställning med fördjupad statistik om det civila samhället kan utgöra underlag för fortsatt utvecklingsarbete i syfte att etablera det civila samhället som ett nytt statistikområde i framtiden.
Inom ramen för det tioåriga forskningspro- grammet pågår för närvarande femton forsk- ningsprojekt. Vetenskapsrådet har låtit göra en kartläggning inom vilka områden forskning bedrivs och inom vilka områden forskning saknas.
Dialog mellan regeringen och det civila sam- hällets organisationer är centralt i politiken för det civila samhället. Detta avspeglas i att ett partsgemensamt forum ska föra den kontinu- erliga dialogen mellan regeringen och det civila samhällets organisationer.
Av särskild betydelse för utvecklingen av det civila samhällets organisationer är också den dialog som sker genom de sakområdesinriktade dialogprocesserna. De överenskommelser som slutits mellan regeringen, idéburna organisa- tioner och Sveriges Kommuner och Landsting behöver även fortsättningsvis följas upp och utvecklas. Vidare har ett kontinuerligt samråd ägt rum angående handlingsplanen för arbetet med Mänskliga rättigheter i Sverige. Under respektive sakområde sker en kontinuerlig identifikation av hinder och förbättrade villkor för att de idéburna organisationerna ska kunna verka mer effektivt som röstbärare och som ut- förare av tjänster.
180
Regeringens beslut att inrätta ett system för uppföljning av politiken för det civila samhället innebär att utvecklingen av det civila samhällets villkor i förhållande till målet för politiken för det civila samhället kan följas och att jämförelser över tid kan göras. En andra uppföljning genomfördes 2012 i Regeringskansliet. Resul- tatet av uppföljningen sammanställs och analyse- ras utifrån de sex principer som fastslagits i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55).
Europeiska kommissionen inledde 2008 ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kom- missionen menar att den svenska lagstiftningen strider mot EU:s mervärdesskattedirektiv eftersom den svenska lagen anses innehålla allt- för generösa undantag från mervärdesskatt för allmännyttig verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och registrerade trossamfund. Rege- ringen ifrågasätter kommissionens tolkning. I januari 2011 ansökte Sverige hos kommissionen om tillåtelse att få införa en regel om en s.k. om- sättningsgräns för mervärdesskatteredovisning avseende ideell sektor. Ansökan innebar att verksamheter inom ideell sektor som har en skattepliktig omsättning på högst en miljon kronor skulle kunna undantas. Enligt ett besked från kommissionen godtas dock inte ansökan. Regeringen och kommissionen har därefter fört en fortsatt dialog i frågan om den ideella sektorns mervärdesskattesituation. I samband med arbetet med en allmän översyn av mer- värdesskattesystemet på
15.3.3 Politikens inriktning
Det civila samhället har en oersättlig betydelse för såväl enskilda människor som samhället i stort. Regeringen vill därför skapa förutsätt- ningar för det civila samhället att växa och stärkas som en kraft vid sidan av individen, familjen, marknaden och staten. I politiken för det civila samhället ingår att utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor del- aktiga utifrån engagemang och vilja att påverka den egna livssituationen. Ett starkt civilsamhälle stärker demokratin genom civilsamhällets centrala roll som röstbärare och opinionsbildare.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Ett system för uppföljning av politiken för det civila samhället i förhållande till målen för om- rådet infördes 2011 i Regeringskansliet och har vidareutvecklats under 2012.
Ungdomsstyrelsen har genom en ändring av myndighetens instruktion fr.o.m. 2012 i uppdrag att utgöra ett myndighetsstöd för politiken för det civila samhället. Ungdomsstyrelsen ska där- med ansvara för att det finns samlad kunskap inom området och sprida denna, analysera, följa upp och utvärdera insatser inom området samt bilda nätverk för samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer.
Överenskommelser har slutits mellan regeringen, idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting inom såväl det sociala området som integrationsområdet. Regeringen uppmuntrar till en större mångfald av utförare av tjänster inom det sociala området för att å ena sidan ta tillvara människors engagemang och förmåga, å andra sidan kunna tillgodose behoven av valfrihet och kvalitet inom välfärden.
Under 2012 t.o.m. våren 2014 genomför rege- ringen Attraktionskraft Sverige. Visionen är att Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och formar sin framtid utifrån sina unika förutsättningar. Tillsammans med aktörer på lokal, regional och nationell nivå, bl.a. med det civila samhällets organisationer, ska frågor som är centrala för lokal och regional attraktivitet utvecklas och tydliggöras. Attrak- tionskraft Sverige tar avstamp i regeringens befintliga politik och ska bl.a. genom dialog möjliggöra erfarenhetsutbyte, innovativa lös- ningar och spridning av goda exempel.
När det gäller frågan om mervärdeskatt för ideella föreningar har Sverige åberopat Sveriges särställning. Regeringens arbete med frågan om föreningslivet bedrivs på olika nivåer. Rege- ringen kommer att fortsätta arbeta för att den ideella sektorn inte ska drabbas om mer- värdesskattereglerna måste förändras.
Samtliga åtgärder som aviserades i propo- sitionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) är under genomförande. Det tio- åriga forskningsprogrammet om det civila sam- hället har resulterat i ett antal pågående forsk- ningsprojekt vid landets universitet. Utöver detta program har en utlysning av medel till forskning inom identifierade behovsområden resulterat i fyra pågående projekt som kommer
181
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
att fullföljas inom de närmaste åren. Regeringen avser vidare att fr.o.m. 2013 uppdra åt Ungdomsstyrelsen att fördela medel för studier i syfte att öka kunskapen om det civila samhället. Statistiska centralbyrån har tagit fram ny statistik om det civila samhället som belyser de ideella organisationernas ekonomi. Statistiken kommer att vidareutvecklas och uppdateras i nya publikationer. Under året har Ungdomsstyrelsen sammankallat ett partsgemensamt forum vid flera tillfällen för att diskutera det civila samhällets organisationers villkor med aktuella teman, bl.a. självständighet och oberoende samt det civila samhällets ekonomi.
Under 2013 ska Ungdomsstyrelsen fortsätta fördela ett särskilt stöd för engagemangsguider för uppsökande verksamhet till boende i områ- den med lägre organisationsgrad, särskilt ungdomar och kvinnor.
15.4Idrottsfrågor
15.4.1 Mål
Riksdagen antog i maj 2009 mål för statens stöd till idrott (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243). Mål och syfte med bidraget är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motion- era och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verk- samhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Stöd kan även lämnas till verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkur- renskraft.
15.4.2 Resultatredovisning
Resultatet redovisas med utgångspunkt i de mål för idrottspolitiken som riksdagen beslutat (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243).
Resultat
Den fria och självständiga idrottsrörelsen har en betydelsefull roll i vårt samhälle. Antalet med- lemmar inom idrottsrörelsen i åldern
Barn- och ungdomsverksamhet
Bidraget till idrottsrörelsens barn- och ung- domsverksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd uppgick 2011 till 616 miljoner kronor, vilket var en minskning med 3 miljoner kronor jämfört med 2010. Antalet deltagartillfällen uppgick 2010 till ca 53 miljoner fördelade på 40 procent flickor och 60 procent pojkar. Inom ramen för den särskilda satsningen på svensk idrott, Idrottslyftet, utbetalades 500 miljoner kronor 2011. Satsningens främsta syfte har under de fyra inledande åren varit att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta högre upp i åldrarna. Verksamheten ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Prioriterade områden har varit att utveckla förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare samt att samverka med skolorna. Under det fjärde verksamhetsåret har 280 miljoner kronor betalats ut som föreningsstöd, av vilka 90 miljoner kronor har gått till speciella insatser och 122 miljoner kronor till förbunds- utvecklingsstöd, främst i form av utbildning och insatser för att utveckla den interna demokratin. Resterande 8 miljoner kronor har avsatts för rådgivning och utvärdering m.m. Samtliga specialidrottsförbund och distrikt har deltagit i Idrottslyftet. Drygt 10 000 föreningar har genomfört mer än 15 600 satsningar med nästan 900 000 deltagare fördelade på 45 procent flickor och 55 procent pojkar. Cirka 3 000 föreningar har kunnat utbilda idrottsledare i samarbete med SISU Idrottsutbildarna.
Från och med det femte verksamhetsåret som inleddes den 1 juli 2011 ska idrottens organisa- tioner skapa samverkansprojekt med andra centrala organisationer som administrerar fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Exempel på
182
detta är att Svenska Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet samverkar för att utveckla digitala kartor för allmänheten. Svenska Simför- bundet och Svenska Livräddningssällskapet arbetar gemensamt för att öka simkunnigheten i socioekonomiskt svaga områden.
Gemensam administration och centrala idrotts- organisationer
Under 2011 beslutade Riksidrottsförbundet att betala ut 264 miljoner kronor som basbidrag till specialidrottsförbunden, 28 miljoner kronor till distriktsförbund inklusive Gotland/ Nordkalott- stöd samt 62 miljoner kronor till förbundets löner, ersättningar och sociala kostnader.
En samlad elitsatsning
Regeringen beslutade 2009 att Riksidrottsför- bundet engångsvis får disponera 212 miljoner kronor till en flerårig samlad förbundsöver- gripande och behovsprövad elitsatsning inom svensk idrott med syfte att stärka idrottsutövares internationella konkurrenskraft (dnr Ku2008/2135, Ku2009/1747).
Tillsammans med de medel som ställts till Sveriges Olympiska Kommittés och Sveriges Paralympiska Kommittés förfogande har ca 129 miljoner kronor utbetalats i form av statligt elit- stöd under 2011.
Forskning och uppföljning
Bidraget till idrottsforskning ges främst till Gymnastik- och idrottshögskolan, Centrum för idrottsforskning (CIF), som har till uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område. Budgeten för 2011 uppgick till 23 miljoner kronor.
Regeringen har beslutat att CIF ska analysera och genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd samt utforma indikatorer (dnr Ku2009/1978).
CIF har därutöver haft i uppdrag att under 2011 genomföra en fördjupad analys av det samlade elitstödets utformning och verkan samt övrig verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft (dnr Ku2010/1978). Studien visar att svensk elitidrott verkar under mycket olika villkor. Inom Riks- idrottsförbundet fanns 2010 sammanlagt 244 separata landslagstrupper fördelade på 65 specialidrottsförbund. Dessa trupper represen- terar stora och små idrotter med skilda idrotts- traditioner, anläggningsbehov och ekonomiska förutsättningar.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
I analysen ingick även att bedöma effekterna av den samlade elitsatsningen på totalt 212 miljoner kronor som regeringen beviljade 2009. CIF konstaterar att det inte är möjligt att be- döma satsningens verkan i form av idrottsliga prestationer i internationella tävlingssamman- hang. Däremot har bidraget på andra sätt haft stor principiell betydelse för svensk idrott.
CIF har slutligen analyserat i vilken omfatt- ning idrottens organisation och verksamhet på alla nivåer medverkar till att uppfylla syftet med statsbidraget, nämligen att människor med annan kulturell och etnisk bakgrund än svensk ska bli mer delaktiga i idrotten. CIF föreslår att idrottsrörelsen och idrottsforskningen fördjupar sin diskussion i frågor som rör idrott och etnisk mångfald och därmed knyter an till de perspektiv och synsätt som präglar dagens integrations- politiska samhällsdebatt.
Studier av idrottsrörelsens sammansättning visar att unga med utländsk bakgrund är väl representerade i föreningsidrotten, pojkar i större utsträckning än flickor. När det gäller representation i beslutande organ är statistiken emellertid inte lika positiv.
Specialidrott inom gymnasieskolan
Det statliga stödet till specialidrott inom gym- nasieskolan uppgick 2011 till 41 miljoner kronor och verksamhet bedrevs vid 51 riksidrotts- gymnasier i samverkan med 32 specialidrotts- förbund. Antalet elevplatser uppgick till 1 204 stycken. Statens stöd har gjort det möjligt för elitidrottande unga kvinnor och män att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Eleverna erbjuds kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö inför en framtida elitkarriär.
Från och med hösten 2011 erbjuds nationellt godkända idrottsutbildningar inom ramen för den nya gymnasieskolan. Riksidrottsgymna- sierna har som mål att utveckla internationell elit.
Anläggningsstöd
Riksidrottsförbundet har under 2011 betalat ut ca 23 miljoner kronor i anläggningsbidrag till föreningsägda anläggningar. Bidraget kan sökas av idrottsföreningar anslutna till Riksidrotts- förbundet. Under 2011 har ca 300 föreningar fått bidrag för investeringar i sina idrottsanlägg- ningar.
183
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Nationella insatser mot dopning
Dopning inom idrotten ska aktivt motverkas. Statsbidraget för detta ändamål uppgick 2011 till 26 miljoner kronor. Antalet provtagningar under 2011 uppgick till 3 902 tester varav 37 procent togs vid tävling och 63 procent utanför tävling. Dessutom togs 404 prover på uppdrag av inter- nationella organisationer.
Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang
Regeringen har tillsatt en särskild utredare (nationell samordnare) med uppdrag att mot- verka brottslighet i samband med idrotts- arrangemang (dir. 2011:22). Utredaren lämnade i april 2012 delbetänkandet Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet.
Analys och slutsatser
Centrum för idrottsforskning (CIF) har redo- visat sin övergripande uppföljning av det statliga idrottsstödets effekter med utgångspunkt i ett indikatorsystem. Uppföljningen tar sin utgångs- punkt i motiven till statens stöd till idrotten såsom dessa preciserats i förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet. Samman- lagt redovisas 22 indikatorer, fördelat över fem målområden.
Indikatorsystemet är i huvudsak uppbyggt på befintlig statistik. Merparten av indikatorerna rör olika aspekter av idrottsrörelsens verksamhet och organisationsstruktur, som medlemsbe- stånd, inkomstkällor, omfattningen av det ideella ledarskapet och utbildningsinsatser. Redogör- elsen för indikatorsystemet tecknar en bred bild av den frivilligt organiserade idrottsrörelsens utformning och existensvillkor i Sverige. Indikatorsystemet vittnar tydligt om den organi- serade idrottens anmärkningsvärt starka position i det svenska samhället. Särskilt stark är idrottens ställning hos barn och ungdomar. Aktiva idrottsutövare återfinns i alla åldrar.
Indikatorsystemet visar att människors be- nägenhet till idrott och fysisk aktivitet ökar i takt med stigande ekonomi, utbildningsgrad och position på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor på beslutande befattningar inom idrottsrörelsen är emellertid avsevärt lägre än andelen kvinnor bland aktiva medlemmar. I fråga om etnicitet
och kulturell mångfald visar statistiken att flickor med utländsk bakgrund är förhållandevis svagt representerade i föreningsidrotten. Sammantaget visar indikatorsystemet således att människors tillgång till och förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet är ojämnt fördelade i samhället. Syftet med stödet i dessa delar har således inte uppnåtts fullt ut.
Genom regeringens särskilda elitidrotts- satsning har ökade möjligheter skapats för att stärka svenska elitidrottares internationella konkurrenskraft. För att uppnå detta krävs en god samverkan mellan Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté. CIF konstaterar emellertid i sin fördjupade analys att det inte är möjligt att bedöma satsningens verkan i form av idrottsliga prestationer i internationella tävlings- sammanhang.
Regeringen anser att de medel som ställts till förfogande för idrottens barn- och ungdoms- verksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd och den särskilda satsningen Idrottslyftet har gett idrottsrörelsen förbättrade möjligheter att ut- vecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar, unga kvinnor och män. Genom de ökade resurser som under flera år tillförts idrotts- rörelsen har stödet även kunnat ökas såväl för idrottens centrala organisationer som för elit- satsande idrottsutövare. Idrottsrörelsen har getts stor frihet att under eget ansvar disponera statens stöd.
Sveriges engagemang i arbetet mot dopning inom idrotten är betydande. Riksidrotts- förbundets utvecklingsarbete på nationell nivå bedöms vara framgångsrikt. Förbundets aktiva deltagande i samarbete med regeringen i det internationella arbetet mot dopning bedöms främja elitidrottares möjligheter att tävla i en dopningsfri idrott.
15.5Friluftslivspolitik
15.5.1 Mål
Riksdagen har i december 2010 antagit mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Friluftslivspolitiken ska ha ett mål, där det bland annat ingår att ge alla människor
184
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
möjligheter att vara ute i naturen. Målet speci- ficeras genom tio punkter:
-att naturen ska vara tillgänglig för alla,
-att personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum,
-att allemansrätten ska värnas,
-att den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov,
-att kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna,
ordningen av berörda myndigheters friluftslivs- arbete utvecklas, liksom samverkan med andra aktörer såsom friluftslivsorganisationerna.
För att vidareutveckla friluftslivspolitiken pågår ett arbete med att utveckla mätbara mål för friluftslivet. Naturvårdsverket har efter samråd med berörda myndigheter och organisationer den 1 mars 2012 till regeringen redovisat förslag till mätbara mål (rapport 6476).
Fram till och med den 30 juni 2009 fanns det inom Naturvårdsverket ett råd för friluftsliv, Friluftsrådet. Rådets uppgift var att skapa, bevara och utveckla förutsättningar för friluftslivet samt
-att friluftslivet ska bidra till landsbygds- att göra friluftslivets samhällsnytta tydlig. Åren
utveckling och regional tillväxt,
-att skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet,
-att friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete,
-att fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan, och
-att beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap.
Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att komplettera målet för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål. Regeringen avser att åter- rapportera till riksdagen under hösten 2012.
Riksdagen har vidare beslutat (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38) att den framtida hanteringen av ansvaret för fördelning och ut- betalning av statsbidrag till friluftsorganisationer ska ligga hos samarbetsorganisationen Svenskt Friluftsliv. Ändringarna trädde i kraft den 11 januari 2011.
15.5.2 Resultatredovisning
Resultat
Naturvårdsverket har ansvar för friluftslivs- frågor. Naturvårdsverket ska enligt förordningen (2009:1476) med instruktion för Naturvårds- verket, verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas.
Regeringen har vidare stärkt Naturvårds- verkets roll och förtydligat Naturvårdsverkets uppdrag att samordna friluftslivet på myndig- hetsnivå. Naturvårdsverket redovisar årligen till Regeringskansliet hur arbetet med sam-
Statsbidrag lämnas antingen som organisa- tionsbidrag eller verksamhetsbidrag. Med orga- nisationsbidrag avses bidrag till organisationer i förhållande till organisationens medlemsantal och aktivitetsnivå och med verksamhetsbidrag avses stöd till organisationer för en specifik verk- samhet efter särskild prövning.
År 2011 fördelade Svenskt Friluftsliv 27,8 miljoner kronor i bidrag till friluftsorganis- ationer, varav 20,2 miljoner kronor avsåg organi- sationsbidrag till tolv organisationer, och 7,6 miljoner kronor avsåg verksamhetsbidrag till projekt vid tolv organisationer. Organisations- bidragen ger nödvändig grund för frilufts- organisationerna att kunna erbjuda sina medlemmar service och stöd. Cirka 27 procent av bidragen fördelades som verksamhetsbidrag vilka är förenade med resultatkrav. Under 2011 har organisationsbidrag och verksamhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sport- fiske- och Fiskevårdsförbund och Svenska Liv- räddningssällskapet. Endast organisationsbidrag har lämnats till Svenskt Friluftsliv, Cykel- främjandet, Svenska Turistföreningen, Sveriges Ornitologiska Förening, Naturskoleföreningen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Båtunionen, Svenska Botaniska Föreningen och Svenska
185
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Folksportförbundet. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Fältbiologerna, Svenska Scout- rådet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Oriente- ringsförbundet, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Klätterförbundet och Svenska Kanotförbundet.
Av organisationernas redovisningar framgår att barn och ungdomar prioriterades under 2011. Bland annat har över 1 500 barn och vuxna del- tagit i aktiviteter inom projektet Framtidens sportfiskare, över 300 lärare har fortbildats i orientering, kartkunskap och skogsäventyr, 350 sommarsimskolor har arrangerats och 7 000 barn med föräldrar har deltagit i friluftsfrämjandets informationskampanj om allemansrätten. Vidare har inom projektet Skogen som klassrum över 1 200 pedagoger på 90 skolor fortbildats i utom- huspedagogik och värdet av att använda skogen som klassrum. Genom pedagogerna finns möjlighet att ta ut minst 24 200 barn i skogen och därmed bl.a. ge kunskap som leder till att fler barn vistas i naturen både på fritid och skol- tid. Inom Scoutrörelsen har projektet Familje- scouting i invandrartäta förorter fokuserat på att nå ut med scouting och friluftsliv till familjer i segregerade områden i Sverige.
Naturvårdsverket finansierar dessutom forsk- ningsprogrammet Friluftsliv i förändring med en budget på totalt 34,2 miljoner kronor under
Våren 2012 anordnade Naturvårdsverket till- sammans med Miljödepartementet och ett tjugo- tal myndigheter en tankesmedja om friluftsliv som syftade till att fånga upp idéer och förslag till den fortsatta utvecklingen av natur- och kulturturismen i Sverige.
Analys och slutsatser
Regeringen bedömer att det är viktigt att förut- sättningarna för människor att utöva friluftsliv utvecklas och stärks, oavsett ålder, kön och etnisk tillhörighet. Vistelse i natur och grön- områden skapar förutsättningar för avkoppling och gemenskap.
Friluftsorganisationerna är viktiga för att skapa intresse och möjlighet för såväl barn och ungdomar som vuxna att utöva frilufts- aktiviteter. De bedriver en verksamhet som bland annat främjar folkhälsan och möjliggör för
olika grupper av människor att få del av motion och naturupplevelser. Andra viktiga uppgifter är att skapa mötesplatser i naturen för människor med olika etnisk bakgrund och med olika förut- sättningar att vistas ute i naturen samt att upp- muntra barns utevistelse.
Det är av stor betydelse att det finns tillräck- ligt med attraktiva och upplevelserika natur- miljöer i tätorternas närhet. Länsstyrelsernas program för skydd av tätortsnära natur bidrar till detta.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att Svenskt Friluftslivs bidrag till frivillig- organisationer under 2011 uppfyller bidragens syften och även har inneburit att föreningarna lyckats överträffa sina uppsatta mål.
Se även utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
15.5.3 Politikens inriktning
Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö (prop. 2009/10:238). Staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv och att försäkra tillgång och förbättra tillgänglighet till naturen.
En rik tillgång och mångfald på natur, alle- mansrätt, individens intresse och ideella organi- sationers engagemang är grunden för männi- skors möjligheter att bedriva friluftsliv. Sveriges stora oexploaterade arealer av skogar, våtmarker, fjäll, sjöar, skärgårdar och unika tillgång till stadsnära natur ger stora möjligheter för ett aktivt friluftsliv.
Friluftsliv innebär vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Alla människor ska ha möjlighet att få natur- upplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Friluftslivspolitiken ska stödja alla människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv.
Friluftslivet är brett och spänner över flera politikområden, där naturvårdspolitik, regional tillväxtpolitik, jordbrukspolitik, politik för landsbygdens utveckling samt utbildnings- och
186
forskningspolitik är några exempel. Friluftslivets folkhälsoaspekter och den förebyggande hälso- vården är liksom kulturlivet och samhälls- planeringen centrala. För att värna de tätortsnära grönområdena har den kommunala planeringen en nyckelroll. I detta sammanhang är rege- ringens ambition även att uppmuntra bildandet av fler nationalstadsparker i Sverige.
Friluftsliv tillsammans med rekreation, turism, estetiska värden, andlig välfärd, kultur- arv, möjligheter till utbildning och forskning, in- spirationskälla för konst, litteratur, musik är exempel på värdet av naturen och dess eko- systemtjänster. Ekosystemtjänsternas betydelse för samhället har belysts i regeringens proposi- tion Svenska miljömål – för ett effektivare miljö- arbete (prop. 2009/10:155).
Allemansrätten är av avgörande betydelse för ett fritt friluftsliv och turism, och en unik grundlagsfäst rätt som ska värnas. Den ger oss tillgång till naturen och också möjlighet att ta del av det som naturen erbjuder. Allemansrätten är en viktig tillgång för både stad och land, regional utveckling och lokala turismföretag. Tillgången till naturen måste värnas och eventuella intresse- motsättningar mellan olika nyttjare måste före- byggas.
Friluftsorganisationernas verksamhet är mycket viktig för möjligheten att bedriva friluftsliv. Det är bland annat genom att människorna utövar friluftsliv som kunskap och intresse för naturvård och folkhälsa upprätthålls och utvecklas. Därför är det också en angelägenhet för staten att stödja organisationer och enskilda i friluftsarbetet.
Svenskt Friluftsliv, som är en samarbets- organisation för 23 ideella friluftsorganisationer, fördelar fr.o.m. 2011 statsbidragen till friluftsliv. Regeringen konstaterar att de fördelade bidragen till friluftsorganisationer under 2011 har uppfyllt bidragets syften.
För att utveckla friluftslivspolitiken pågår arbetet med att utveckla mätbara mål för friluftslivet. Regeringen avser att återrapportera detta till riksdagen under hösten 2012.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
15.6Budgetförslag
15.6.1 13:1 Stöd till idrotten
Tabell 15.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
1 454 728 |
|
sparande |
250 123 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
1 704 851 |
prognos |
1 704 851 |
|
2013 |
Förslag |
1 705 151 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
1 705 451 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
1 705 751 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
1 706 051 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för stöd till idrotten. Anslaget finansierar bl.a. idrottens barn- och ungdoms- verksamhet, den särskilda satsningen Idrotts- lyftet, idrottens gemensamma verksamhet, antidopning samt olympisk och paralympisk verksamhet.
Regeringens överväganden
Tabell 15.3 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
1 704 851 |
1 704 851 |
1 704 851 |
1 704 851 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
300 |
600 |
900 |
1 200 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
1 705 151 |
1 705 451 |
1 705 751 |
1 706 051 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Anslaget ökar med 300 000 kronor i nivå årligen
187
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
15.6.213:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
Tabell 15.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
31 603 |
|
sparande |
20 851 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
32 164 |
prognos |
32 926 |
|
2013 |
Förslag |
32 164 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
32 164 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
32 164 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
32 164 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används i enlighet med förordningen (1995:1593) om bidrag till allmänna samlings- lokaler.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden med- för behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för investeringsbidrag till fler- åriga projekt. Bidragen betalas ut när projekten är slutförda och har besiktigats. Detta innebär att bidragen betalas ut ett eller flera år efter det år då projektbidrag beslutats. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor
Tabell 15.5 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Ingående åtaganden |
29 000 |
29 800 |
31 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
21 500 |
19 900 |
19 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
||||||
Utestående åtaganden |
29 800 |
31 900 |
31 400 |
11 400 |
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
32 000 |
32 000 |
32 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
188
Regeringens överväganden
Tabell 15.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
32 164 |
32 164 |
32 164 |
32 164 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
32 164 |
32 164 |
32 164 |
32 164 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 15.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
28 163 |
28 163 |
28 163 |
28 163 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
28 163 |
28 163 |
28 163 |
28 163 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att |
32 164 000 |
kronor |
Regeringen |
föreslår |
att 28 163 000 kronor an- |
anvisas under anslaget 13:2 Bidrag till allmänna |
visas under anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors |
||||
samlingslokaler för 2013. För 2014, 2015 och |
organisering för 2013. För 2014, 2015 och 2016 |
||||
2016 beräknas anslaget till |
32 164 000 |
kronor, |
beräknas |
anslaget |
till 28 163 000 kronor, |
32 164 000 kronor respektive 32 164 000 kronor. |
28 163 000 kronor respektive 28 163 000 kronor. |
15.6.313:3 Bidrag för kvinnors organisering
Tabell 15.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
28 086 |
|
sparande |
77 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
28 163 |
prognos |
27 450 |
|
2013 |
Förslag |
28 163 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
28 163 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
28 163 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
28 163 |
4 |
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används i enlighet med förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organi- sering.
15.6.4 13:4 Stöd till friluftsorganisationer
Tabell 15.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
27 785 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
27 785 |
prognos |
27 785 |
|
2013 |
Förslag |
27 785 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
27 785 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
27 785 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
27 785 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Anslaget används för statsbidrag till frilufts- organisationer. Ansökningar om bidrag prövas enligt förordningen (2010:2008) om stats- bidrag till friluftsorganisationer.
189
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 15.10 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
27 785 |
27 785 |
27 785 |
27 785 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
27 785 |
27 785 |
27 785 |
27 785 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.
Regeringen föreslår att 27 785 000 kronor anvisas under anslaget 13:4 Stöd till frilufts- organisationer under 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 27 785 000 kronor, 27 785 000 kronor respektive 27 785 000 kronor.
15.6.513:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
Tabell 15.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
15 386 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
15 000 |
prognos |
15 000 |
|
2013 |
Förslag |
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
15 000 |
|
|
|
2016 |
Beräknat |
15 000 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
.
Anslaget används för bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2014.
Skälen för regeringens förslag: För att Parti- bidragsnämndens administration ska kunna bedrivas effektivt bör stödet till riksdags- partiernas kvinnoorganisationer handläggas samtidigt som stödet till de politiska partierna enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Detta innebär att åtaganden om stöd till riksdagspartiernas kvinno- organisationer beslutas som medför behov av framtida anslag. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2013 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2014.
190
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 15.12 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Ingående åtaganden |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
|
|
||||
Utestående åtaganden |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Tabell 15.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
15 000 |
15 000 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen beräknar att 15 000 000 kronor ska överföras från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till anslaget 13:5
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer fr.o.m. 2015. Vidare har det gjorts en teknisk justering under anslaget från en tidigare felaktigt angiven anslagsnivå.
Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 13:5 Bidrag till riksdags- partiers kvinnoorganisationer för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor, 15 000 000 kronor respektive 15 000 000 kronor.
15.6.613:6 Insatser för den ideella sektorn
Tabell 15.14 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
24 785 |
|
sparande |
173 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
22 758 |
prognos |
22 181 |
|
2013 |
Förslag |
22 758 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
22 758 |
|
|
|
2015 |
Beräknat |
22 758 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
22 758 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
.
Anslaget används för kunskapsutveckling, uppföljning och vissa andra initiativ som syftar till att främja den ideella sektorn. Anslaget kan även användas för sådana administrativa kost- nader som är en förutsättning för genom- förandet av insatser inom området.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 28 000 000 kronor
191
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 15.15 Beställningsbemyndigande
Tusental kronor
|
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2013 1 |
2014 |
2015 |
|
Ingående åtaganden |
26 4951 |
28 000 |
12 000 |
6 000 |
Nya åtaganden |
16 498 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
- 6 000 |
|||
Utestående åtaganden |
28 000 |
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
28 000 |
|
|
|
1Ingående åtaganden på 26 495 tkr avser åtaganden som har ingåtts med stöd av tidigare års beslutade bemyndiganden
.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för bidrag till fleråriga forsknings- projekt inom forskningsprogrammet för det civila samhället. Under 2013 kommer Vetenskapsrådet att göra en ny utlysning av forskningsmedel som kommer att innebära åtaganden fram till och med 2018.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 28 000 000 kronor
Regeringens överväganden
Tabell 15.16 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
24 958 |
24 958 |
24 958 |
24 958 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
Regeringen föreslår att 22 758 000 kronor anvisas under anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 22 758 000 kronor, 22 758 000 kronor respektive 22 758 000 kronor.
Beslut
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
22 758 |
22 758 |
22 758 |
22 758 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 2 200 000 kr för 2013 och beräknar att anslaget minskas med samma belopp permanent fr.o.m. 2014 för att delvis finansiera den ökning av anslaget 12:1 Ungdomsstyrelsen som föreslås i avsnitt 14.5.1. Genom riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2012 har anslaget minskats med motsvarande belopp för samma ändamål under 2012.
192
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
16 Folkbildning
16.1Omfattning
Till folkbildningen räknas folkhögskolor, studie- förbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Inom folkbildningen lämnas även särskilda statsbidrag för viss tolkutbildning. Ett särskilt verksamhetsstöd lämnas även till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna.
Folkbildningen är en del av den samlade vuxenutbildningen. Som anges under utgifts-
16.2Utgiftsutveckling
område 16 är målet för vuxenutbildningen enligt ett riksdagsbeslut 2001 att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229).
Tabell 16.1 Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2011 |
2012 1 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Folkbildning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14:1 Bidrag till folkbildningen |
3 275 |
3 306 |
3 306 |
3 547 |
3 584 |
3 572 |
3 635 |
14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
18 |
Summa Folkbildning |
3 292 |
3 323 |
3 323 |
3 564 |
3 601 |
3 590 |
3 653 |
1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.
193
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
16.3Mål
I förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen anges statens syften med stödet till folkbildningen samt de verksamheter som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. Dessa redovisas närmare nedan.
16.4Resultatredovisning
Mål och indikatorer
Statens stöd till folkbildningen har fyra över- gripande syften. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen ska statens stöd till folkbildningen ha till syfte att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin och att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livs- situation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Stödet ska vidare ha till syfte att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
De verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd är den gemen- samma värdegrunden (människors lika värde och jämställdhet mellan könen), det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska ut- maningen, det livslånga lärandet, kulturen, till- gängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.
Resultat
För statens stöd till folkbildningen anvisade riksdagen 3 306 miljoner kronor för 2012, en ökning med knappt 31 miljoner kronor jämfört med 2011.
Folkbildningens resultat och effekter
Av underlag från Folkbildningsrådet framgår att deltagarna i såväl folkhögskole- som studie- förbundsverksamhet i allt väsentligt är nöjda med sin kurs, cirkel eller arrangemang. Utbild- ningen, studiecirklarna och övriga arrangemang bedöms ha bidragit till människors möjligheter
att påverka sin livssituation och till ett ökat engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.
Våren 2011 redovisade Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag en folkhögskoledeltagar- undersökning. Utvärderingen visade bl.a. att 80 procent av de som besvarat enkäten anser att folkhögskolestudierna har bidragit till att de fått ökat självförtroende, ifrågasätter mer och tar mer initiativ än tidigare. Vidare ansåg nära 60 procent att de har haft möjlighet att påverka studiernas innehåll och uppläggning. Del- tagandet har också lett till nya kunskaper och insikter, ett större samhällsengagemang och ett ökat kulturintresse.
Folkbildningens deltagare
Under 2011 deltog i genomsnitt 205 000 enskilda deltagare per termin i folkhögskole- utbildning, varav 115 700 kvinnor. På folk- högskolorna var 56 procent av deltagarna kvin- nor och 44 procent män. Utöver detta gick i genomsnitt 4 575 deltagare på olika upp- dragsutbildningar som anordnats på folkhög- skolorna.
Under 2011 deltog totalt 1 791 000 personer i studiecirklar, 727 100 personer i annan folk- bildningsverksamhet samt 17 248 700 deltagare i kulturprogram. Omräknat till unika deltagare blir det 683 200 personer som gått i studiecirkel under 2011, eftersom samma person kan delta i flera studiecirklar. Av dessa deltagare var 63 procent kvinnor. Vidare uppgick antalet unika deltagare i annan folkbildningsverksamhet anordnad av studieförbunden till 391 600 personer, varav 68 procent var kvinnor.
Deltagarnas bakgrund
Kvinnorna är som framgår ovan fler än männen inom folkbildningen. Under 2011 utgjorde de 57 procent av deltagarna i studiecirklar, 66 procent av deltagarna i annan folkbildningsverksamhet och 57 procent i studieförbundens kultur- program. Vidare utgjorde kvinnorna 60 procent av deltagarna i folkhögskolornas allmänna kurser och 66 procent av deltagarna i de särskilda kurserna.
Kvinnor och män söker sig till olika utbild- ningar och aktiviteter inom folkbildningen. Andelen kvinnor i folkhögskolornas långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 31 till 99 procent. I 27 procent av 2011 års studiecirklar uppgick kvinnornas andel till 10 procent eller mindre och i 22 procent var andelen män 10 procent av deltagarna eller mindre.
194
Studieförbundens deltagare är betydligt äldre än folkhögskolans. Under höstterminen 2011 uppgick andelen deltagare som ej fyllt 25 år till 56 procent av deltagarna på folkhögskolornas all- männa kurser, 50 procent av deltagarna på de särskilda kurserna och 70 procent av deltagarna på påbyggnadsutbildning. Studiecirklar och studieförbundens övriga folkbildningsverksam- het utgör en viktig verksamhet för landets pensionärer. Av cirkeldeltagarna var 35 procent 65 år eller äldre.
På folkhögskolornas långa kurser hade under 2011 i genomsnitt 16 procent av deltagarna någon typ av funktionsnedsättning. Vanligast var någon typ av psykisk funktionsnedsättning, Aspergers syndrom, och andra neuropsykiat- riska diagnoser samt dyslexi. Av deltagare på folkhögskolornas allmänna kurs hade i genom- snitt 30 procent någon funktionsnedsättning och på de särskilda kurserna 13 procent. Av del- tagarna i studiecirkelverksamhet hade drygt 8 procent någon funktionsnedsättning.
Inom folkhögskolorna uppgick 2011 andelen deltagare med utländsk bakgrund till 31 procent i de allmänna kurserna och 14 procent i de sär- skilda kurserna. Bland studiecirkelsdeltagarna hade cirka 17 procent utländsk bakgrund. På folkhögskolans långa kurser 2011 saknade 10 procent grundskolekompetens och 42 procent hade inte slutfört en gymnasieutbildning.
Kulturella kurser och program
Av deltagarna på folkhögskolans långa kurser hösten 2011 gick 20 procent på konstnär- liga/estetiska kurser.
Av de studiecirklar som anordnades under 2011 hade 61 procent inriktning på konst, musik och media och knappt 15 procent på humaniora.
Kvalitetsarbete
Folkbildningsrådet har fortsatt sitt arbete med att utveckla och förankra det systematiska kvali- tetsarbetet hos folkhögskolor och studieförbund genom utveckling av olika former av intern kontroll inom bidragshanteringen. Folkbild- ningsrådet har analyserat och redovisat genom- förda insatser i rapporten Kvalitetsarbete och utveckling av verksamheten inom folkbildningen 2011 (U2012/1230/UC). Av rapporten framgår att studieförbund och folkhögskolor arbetar med utveckling inom verksamhetsområdet folk- hälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Den viktigaste utmaningen handlar om folkhög- skolors och studieförbunds samspel med
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
omvärlden för att stärka formerna för kommu- nikation och öppenhet.
Förstärkta folkbildningsinsatser när det gäller EU
Folkbildningsrådet inkom i februari 2012 med en sammanfattande rapport om den treåriga sats- ningen om förstärkta folkbildningsinsatser när det gäller EU (U2012/1340/UC). Satsningen pågick under
Folkhögskolorna
Under 2011 fördelade Folkbildningsrådet 1 582 miljoner kronor av statsbidraget till folkbildningen till 152 folkhögskolor. Mätt i deltagarveckor svarade långa kurser för 93 procent av den statsbidragsberättigade verksamheten och korta kurser för 7 procent. De korta kurserna samlade under vårterminen 2011 knappt 49 900 deltagare. Betydligt fler kvinnor än män deltog i de korta kurserna.
På de långa kurserna uppgick deltagarantalet 2011 i genomsnitt till 27 640 per termin. I genomsnitt deltog 11 770 personer per termin i allmän kurs under 2011. Knappt 2 400 deltagare avslutade under 2011 sina studier med intyg om grundläggande behörighet för högskolestudier. Av de särskilda kurserna var det estetiska området samt området information och media dominerande med sammanlagt 39 procent av antalet deltagarveckor 2011. Störst deltagarantal i ett enskilt ämne hade kurserna i musik med 2 150 deltagare under höstterminen 2011.
Under 2010 kunde arbetslösa ungdomar som saknade slutbetyg från grund- eller gymnasie- skolan och som deltog i jobbgarantin för ung- domar via Arbetsförmedlingen få möjlighet att ta del av en kortare, studiemotiverande utbild- ning i folkhögskolornas regi. Under 2011 vidga- des satsningen till att omfatta även övriga arbetslösa ungdomar i åldern
195
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
inskrivna på Arbetsförmedlingen och som sak- nar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Deltagarna har erbjudits en tre månader lång utbildning med kurser av orienterade, repete- rande och motivationshöjande karaktär. I januari 2011 tecknades ett samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet om genomförandet av studiemotiverande folkhögskolekurs. Under 2011 gick drygt 2 250 ungdomar kursen enligt Arbetsförmedlingen. Syftet med utbildningen är att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Av de som gått studiemotiverade folkhögskolekurs från februari 2010 fram t.o.m. april 2012 har 23 procent studerat vidare och 17 procent fått ett arbete.
Folkhögskolornas Studeranderättsliga råd
2010 inrättades Folkhögskolornas Studerande- rättsliga råd (FSR) med syfte att stärka det studeranderättsliga arbetet inom folkhögskolan. Hittills har 84 folkhögskolor ansökt om att ansluta sig och studeranderättsliga standarder från folkhögskolorna har samlats in och behandlats.
Studieförbunden
Totalt fördelade Folkbildningsrådet 1 644 miljoner kronor till de tio studieförbunden 2011.
Studieförbunden arrangerade under 2011 drygt 280 400 studiecirklar med sammanlagt 1,8 miljoner deltagare, varav 57 procent kvinnor och 43 procent män. Eftersom vissa deltar i mer än en studiecirkel varje år uppgick antalet enskilda personer till drygt 683 200. Närmare 331 800 kulturprogram genomfördes med mer än 17,2 miljoner deltagare. Antalet arrangemang i form av annan folkbildningsverksamhet, bl.a. att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på en viss verksamhet ökade med fem procentenheter och antalet studietimmar ökade med en procentenhet.
Det estetiska ämnesområdet konst, musik och media fortsatte att dominera med 61 procent av den totala studiecirkelverksamheten räknad i an- tal studietimmar. Humaniora, språk och historia stod för 15 procent av studietimmarna och sam- hälls- och beteendevetenskap för 6 procent.
Tabell 16.2 Fördelning av statsbidrag till de tio studieför- bunden
Studieförbund |
2009 |
2010 |
2011 |
Arbetarnas Bildning |
465 305 |
478 100 |
466 081 |
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
Studieförbundet |
101 379 |
104 052 |
107 778 |
Bilda |
|
|
|
Folkuniversitetet |
108 895 |
108 362 |
197474 |
|
|
|
|
Ibn Rushds |
9 910 |
13 300 |
14 136 |
studieförbund |
|
|
|
|
|
|
|
Studieförbundet |
119 760 |
125 983 |
136 194 |
Medborgarskolan |
|
|
|
|
|
|
|
Nykterhetsrörel- |
97 675 |
101 056 |
104 139 |
sens Bildnings- |
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
Sensus studieför- |
167 988 |
169 776 |
166 268 |
bund |
|
|
|
Studiefrämjandet |
207 6834 |
213 317 |
218 488 |
|
|
|
|
Studieförbundet |
309 0534 |
317 437 |
313 478 |
Vuxenskolan |
|
|
|
|
|
|
|
Kulturens Bild- |
|
4 500 |
9 900 |
ningsverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
1 587 650 |
1 635 882 |
1 643 936 |
|
|
|
|
Källa: Folkbildningsrådet |
|
|
|
Utbildningar med verksamhetsstöd
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver
SISU är huvudman för Bosöns idrottsfolk- högskola. Totalt arrangerade SISU 97 225 studiecirklar 2011 (jämfört med 95 279 under 2010). Antalet deltagare uppgick till knappt 738 300 personer. SISU genomförde också 15 912 kulturevenemang. Motsvarande antal för 2010 var 15 295.
SISU tar för närvarande fram förslag till en ny bidragsmodell för fördelning av statsbidraget till distrikten som ska gälla från och med 2013.
Samernas utbildningsstiftelse är en privat stiftelse med Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Same Ätnam och Jokkmokks kommun som huvudmän. Utbildningscentrumet bedriver vuxenutbildning i form av kurser i bl.a. språk, sameslöjd och företagande inom rennäringen. Under 2011 genomfördes 1 356 elevveckor på långa linjer vilket var färre än 2010. Totalt deltog 88 elever i de långa linjerna läsåret 2011/12,
196
vilket är en ökning jämfört med föregående läsår. Vidare genomfördes totalt 37 elevveckor på olika korta kurser 2011, att jämföra med 34 elevveckor 2010.
Specialpedagogiskt stöd i folkbildningen
Under 2011 beviljade Specialpedagogiska skol- myndigheten 85 folkhögskolor särskilt utbildningsstöd i form av stödpersoner för del- tagare med funktionsnedsättning. I genomsnitt kunde 4 217 deltagare studera med hjälp av stöd- personer. Den största gruppen var deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som utgjorde 25 procent av det totala antalet del- tagarveckor. Den näst största gruppen var del- tagare med utvecklingsstörning som utgjorde 22 procent av det totala antalet deltagarveckor.
Under 2011 beviljades 104 folkhögskolor bidrag för vissa åtgärder för stöd till studerande med funktionsnedsättning. Av de beviljade medlen avsåg 35 procent kostnader för tecken- språktolk och 16 procent kursstödjare som ger stöd till deltagare med synskada eller dövblind- het.
Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade
Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade personer bedrivs inom folkhög- skolan med särskilt statligt stöd. Antalet års- studieplatser uppgick under 2011 till 314, vilket var något färre än 2010 då antalet årsstudie- platser uppgick till 340. Totalt slutförde 51 tolkar för döva, dövblinda och hörselskadade personer sin utbildning 2011 vilket var lika många som 2010.
Den ettåriga komprimerade skrivtolkutbild- ningen vid Södertörns folkhögskola uppvisade goda resultat och en ny omgång startade hösten 2011. Den komprimerade teckenspråks- och dövblindtolkutbildningen fortsatte efter ut- värdering med en ny kursomgång. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet har fördelat ett särskilt statsbidrag för dessa tolkutbildningar. För 2011 disponerades 36 miljoner kronor för verksamheten.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Kontakttolkutbildning
Verksamheten med kontakttolkutbildning syftar till att utbilda tolkar i invandrar- och minoritets- språk, s.k. kontakttolkar. Utbildningarna bedrivs på folkhögskolor och i studieförbund. Utbild- ningarna vid folkhögskolor bedrivs som ettåriga sammanhållna grundutbildningar på halvtid eller som tvååriga distansutbildningar på kvartsfart. Antalet sökande har vida överstigit antalet platser, särskilt under de senaste åren. Under 2011 deltog 327 personer i sammanhållen grundutbildning och 96 personer avslutade grundutbildningen med godkänt resultat. Sedan 2006 har 517 personer fått utbildningsbevis från sammanhållen grundutbildning inom 35 språk. Utöver grundkursen har olika kompletterings- respektive fördjupningskurser genomförts, bl.a. i tolkning för och med barn. Totalt deltog 373 personer i preparandkurser inför auktorisa- tion eller i rättstolkningskurser inför provet för speciell kompetens som rättstolk.
Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelade under 2011 statsbidrag för utbildningarna. Totalt anvisades 16,8 miljoner kronor för verksamheten under 2011.
Analys och slutsatser
Folkhögskolor och studieförbund har en viktig plats i det livslånga lärandet. Verksamheten, som uppvisar en betydande bredd vad gäller innehåll och upplägg, har också stor geografisk spridning. Genom folkbildningen stimuleras människor till personlig utveckling, meningsfull fritid och ökat engagemang för att delta i samhällsutvecklingen och kulturlivet. Vidare bidrar folkbildningen till höjd utbildnings- och bildningsnivå.
Folkbildningsrådet redovisade i november 2011 på regeringens uppdrag förslag till verk- samhetsområden som i särskilt hög grad ska utgöra motiv för statens stöd (U2011/6350/UC). Folkbildningsrådet föreslog att de fyra syften som finns i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen även fortsättningsvis ska ligga till grund för statens stöd för folkbildningen men att samtliga sju verksamhetsområden som enligt förord- ningen i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd ska tas bort. Folkbildningsrådet anser att nuvarande verksamhetsområden redan täcks in
197
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
av de fyra syftena i förordningen. De fyra syftena redogörs närmare för i avsnitt 17.3.
Regeringen anser att det finns ett behov av att genomföra utvärderingar av statsbidragets användning för att kunna bedöma i vilken utsträckning statens syften med stödet till folk- bildningen uppnås. Med hänsyn till det omfattande statliga stödet till folkbildningen är det motiverat att mer regelbundet utvärdera den verksamhet som anordnas av folkhögskolor och studieförbund med stöd av statsbidraget till folkbildningen. Utvärderingar kan ge svar på i vilken utsträckning syftena med statsbidraget har uppnåtts samt ge underlag för bedömningen av i vilken utsträckning dessa syften fortfarande har relevans. De kan också utgöra underlag vid bedömningen av folkbildningens betydelse och värde för samhället.
Regeringen överlämnade hösten 2011 en skrivelse till riksdagen (skr. 2011/12:6) med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12). Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser, bl.a. när det gäller behovet av att följa upp i vilken utsträckning statens syften med statsbidraget till studieförbunden har upp- nåtts. Regeringen tillsatte därför i oktober 2011 utredningen Utvärdering av det statliga stödet till folkbildningen (dir 2011:93). I uppdraget ingår att utvärdera och analysera i vilken ut- sträckning de syften som har beslutats för stats- bidraget har uppnåtts samt överväga om syftena är ändamålsenliga. Vid behov ska utredare även föreslå förändrade syften och hur syften och verksamhetsområden för statsbidraget kan kopplas samman. I uppdraget ingår också att föreslå hur oberoende utvärderingar kan genomföras för att säkerställa en regelbunden återrapportering och att föreslå en ny modell för utvärderingar som beaktar behovet av djup- gående studier. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2012.
Sedan ett antal år bedriver folkhögskolor och studieförbund ett systematiskt kvalitetsarbete, initierat av Folkbildningsrådet. Det utvärde- ringsarbete som Folkbildningsrådet bedriver på central nivå fokuserar bl.a. på att analysera folk- bildningens samhällseffekter. Sammantaget leder insatserna inom folkbildningen till bättre möjligheter att bedöma enskilda verksamheter, liksom till att göra jämförelser mellan dem.
Statistiska centralbyrån (SCB) fick i början av 2010 i uppdrag att ta fram statistik om det civila
samhället. En viktig del i uppdraget var att redo- visa statistiken enligt internationella statistik- räkenskaper (ICNPO). Som ett led i detta arbete ska SCB göra en fördjupning inom området studiecirkelverksamhet, annan folkbild- ningsverksamhet samt folkhögskoleverksamhet (2011/6905/UC). Denna fördjupningsdel kom- mer att redovisas i en kommande publikation rörande det civila samhället i november 2012.
I syfte att möjliggöra att fler ungdomar ska kunna slutföra sin utbildning genomförs motivationshöjande kurser på folkhögskolorna, som vänder sig till arbetslösa ungdomar i åldern
För att möjliggöra att teckenspråktolkutbild- ning m.m. ska kunna bedrivas som tolkutbild- ning på akademisk nivå har i budgetproposi- tionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utg.område. 17, bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:77) medel förts från det inom utgiftsområde 17 förut- varande anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning och teckenspråktolkutbildning till utgiftsområde 16. I syfte att bl.a. öka teckenspråktolkutbild- ningens forskningsanknytning har regeringen tillfört Stockholms universitet utvecklingsmedel för att under 2012 inleda planeringen av en tolk- utbildningi högskolan. Utbildningen planeras att påbörjas höstterminen 2013. Folkhögskolor bör även fortsättningsvis kunna anordna utbildningar av tolkar och teckenspråklärare med stöd av anslaget.
Kontakttolkutbildningen har sedan 2007 ut- vecklats till en sammanhållen grundutbildning som omfattar två terminer. Genom att bl.a. förkunskapskrav och nationella prov har införts har kvaliteten på utbildningen ökat. Söktrycket till utbildningarna har varit mycket stort under 2011. Regeringen gav 2010 Statskontoret i uppdrag att bl.a. identifiera för- och nackdelar med den nuvarande ansvarsfördelningen och organisationen för auktorisation av tolkar och översättare. Statskontoret redovisade i början av 2012 rapporten En tolkningsfråga – Om auktori- sation och åtgärder för fler och bättre tolkar
198
(Statskontoret 2012:2). I rapporten framför Statskontoret att den åtgärd som på kort sikt mest kan öka antalet kompetenta tolkar är ökade möjligheter till validering.
16.5Politikens inriktning
Folkbildningen är med sin självständighet och särart en viktig del av utbildningsväsendet och en viktig aktör i arbetet med att höja kunskapsnivån i samhället. Folkbildningens roll i det civila samhällets arbete mot utanförskap och för demokrati, mänskliga rättigheter och delaktighet är central. Folkhögskolorna och studieför- bunden har en mycket viktig roll såväl för att bryta utanförskap och väcka engagemang som för att höja utbildningsnivån i samhället. Med sina utbildningar bidrar de till att skapa möjligheter för människor att utvecklas och till at fler klarar en gymnasieutbildning och därmed får behörighet till vidare studier. Regeringen värdesätter den frihet under ansvar som folkhögskolorna och studieförbunden har att i stor utsträckning själv forma sin verksamhet och sitt utbud.
Regeringen lägger stor vikt vid det systema- tiska kvalitetsarbete som Folkbildningsrådet bedriver genom att skapa förutsättningar för folkhögskolor och studieförbund att utveckla system och metoder för kvalitets- och ut- vecklingsarbete. Folkbildningsrådets utvär- deringar utgör också ett viktigt kunskaps- underlag för regeringen och en grund för utveckling och kvalitetsarbete.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att utvärdera folkbildningen (dir. 2011:93). I uppdraget ingår att utvärdera och analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget för folkbildningen har uppnåtts samt överväga om syftena är ändamålsenliga och vid behov föreslå förändrade syften. Folkbildningsrådet har på regeringens uppdrag (U2010/7768/SV) lämnat förslag till hur folkbildningens verksamhetsområden bör utvecklas (U2011/6350/UC). Med detta underlag som en av utgångspunkterna avser regeringen att inom mandatperioden fullfölja en översyn av förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen.
I propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89, bet.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2009/10:UbU16, rskr. 2009/10:248) gjorde regeringen bedömningen att folkhögskollärarexamen bör ses över i särskild ordning. Ett arbete med att genomföra en översyn av folkhögskollärarexamen kommer att påbörjas hösten 2012. I översynen ingår att analysera behovet av lärarutbildning för folkhögskolorna och vid behov lämna förslag på en förändring av nuvarande högskoleutbildning.
Regeringen anser att de särskilda studie- motiverande kurserna för arbetslösa ungdomar som varken har grundläggande högskole- behörighet eller har gymnasieexamen bör förlängas t.o.m. 2014. Dessa ungdomar bör även erbjudas möjlighet till fortsatt utbildning på folkhögskolans allmänna kurs. Antalet utbild- ningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs bör därför utökas med 1 000 årsplatser under 2013 och med 1 000 årsplatser under 2014. Utökningen av utbildningsplatser på allmän kurs ska ha som prioritering att underlätta för de personer som går studiemotiverande folkhögskolekurs att direkt efter kursens slut kunna fortsätta studera på folkhögskolans allmänna kurs. Det är angeläget att snabbt ta till vara dessa ungdomars studiemotivation i stället för att de som gått den studiemotiverande kursen ska få vänta ett antal månader på att få studera vidare. Folkhögskolornas utbildnings- form och metodik lämpar sig också väl för målgruppen ungdomar som står utanför arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar med funktionsnedsättning, ungdomar födda utomlands och ungdomar med psykiska och sociala problem. Regeringen föreslår att 60 000 000 kronor avsätts för 2013 för nämnda utökning at utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs samt beräknar samma belopp för 2014.
Från och med 2013 kommer även deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som är över 25 år att kunna gå folkhögskolans studiemotiverande kurser.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2012 avsikten att möjliggöra att tecken- språktolkutbildningar ska kunna bedrivas som högskoleutbildning i syfte att öka utbildningens kvalitet och utbildningens forsknings- anknytning.
Stockholms universitet har föreslagit ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning med en första intagning hösten 2013. Re- geringen avser att delvis finansiera kandidat-
199
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
programmet under anslaget 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (se utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 10.2.70). Folkhögskolor kommer även fortsättningsvis att kunna anordna tecken- språktolksutbildning med stöd enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk.
16.6Budgetförslag
16.6.1 Bidrag till folkbildningen
Tabell 16.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
3 274 817 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
3 306 021 |
prognos |
3 306 021 |
|
2013 |
Förslag |
3 546 705 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
Beräknat |
3 583 739 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
3 572 486 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
3 635 161 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 3 541 244 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 3 481 955 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 3 481 955 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för statsbidrag till folk- bildningen. Anslaget används vidare för Folk- bildningsrådets förvaltningskostnader och utgifter för Folkbildningsnätet.
Anslaget används även för bidrag till Nordiska folkhögskolan i Genève samt för det särskilda verksamhetsstödet till Studieförbundet Idrottsutbildarna (SISU).
Regeringens överväganden
Tabell 16.4 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
3 308 521 |
3 308 521 |
3 308 521 |
3 308 521 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
20 129 |
60 073 |
106 674 |
166 590 |
Beslut |
60 000 |
60 000 |
0 |
0 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
158 055 |
159 952 |
162 164 |
165 009 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
3 546 705 |
3 583 739 |
3 572 486 |
3 635 161 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Folkhögskolorna har under 2012 fått i fortsatt uppdrag att anordna särskilda studiemotiverande kurser för arbetslösa ungdomar som varken har grundläggande högskolebehörighet eller har gymnasieexamen. Regeringen har föreslagit att denna satsning fortsätter t.o.m. 2014. Dessa ungdomar bör erbjudas möjlighet till fortsatt utbildning på folkhögskolans allmänna kurs. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 60 000 000 kronor för att möjliggöra att folkhögskolans allmänna kurs ökas med 1 000 årsplatser 2013. Regeringen beräknar samma belopp för 2014 i syfte att möjliggöra samma utökning av antalet årsplatser på allmän kurs 2014.
Riksdagens beslut om 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100, bet. 2011/12:FiU20, rskr. 2011/12:292) innebär att de ändamål och verksamheter som avser särskilt verksamhetsstöd för idrottens
Statligt stöd till vuxenutbildning flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Särskilt verksamhetsstöd till Studie- förbundet Idrottsutbildarna (SISU) för idrottens
200
beräknar att anslaget ökas med motsvarande belopp permanent fr.o.m. 2014.
Regeringen föreslår vidare att anslaget 14:1
Bidrag till folkbildningen minskas med 2 500 000 kronor för 2013 samt beräknar en minskning med samma belopp permanent fr.o.m. 2014. Minskningen ska delvis finansiera den ökning av anslaget 12:1 Ungdomsstyrelsen om 4 700 000 kronor som föreslås i avsnitt 14.5.1. Genom riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2012 har anslaget minskats med motsvarande belopp för samma ändamål under 2012.
Regeringen föreslår att 3 546 705 000 kronor anvisas under anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 3 583 739 000 kronor, 3 572 486 000 kronor respektive 3 635 161 000 kronor.
16.6.2 Bidrag till kontakttolkutbildning
Tabell 16.5 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
16 782 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
16 795 |
prognos |
16 795 |
|
2013 |
Förslag |
16 795 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
16 998 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
17 244 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
17 558 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 16 772 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 16 772 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 16 772 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslagets ändamål är att finansiera utgifter för statsbidrag till kontakttolkutbildning och administrativa utgifter för denna verksamhet. Vidare får medlen i begränsad omfattning användas för utvecklingsinsatser.
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Regeringens överväganden
Tabell 16.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Anvisat 2012 1 |
16 795 |
16 795 |
16 795 |
16 795 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
0 |
226 |
473 |
786 |
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
16 795 |
16 998 |
17 244 |
17 558 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att
Regeringen föreslår att 16 795 000 kronor anvisas under anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 16 998 000 kronor, 17 244 000 kronor respektive 17 558 000 kronor.
201
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
17 Tillsyn över spelmarknaden
17.1Omfattning
Området omfattar frågor om tillsyn och regle- ring av spelmarknaden.
Lotteriinspektionen är förvaltningsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens upp- gifter innefattar bl.a. tillståndsgivning och typgodkännande samt tillsyn över och kontroll av spelmarknaden.
17.2Mål
Resultatredovisningen görs i förhållande till det mål för spelpolitiken som riksdagen beslutat om (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212). Målet är en sund och säker spel- marknad där sociala skyddsintressen och efter- frågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, häst- sporten och staten.
17.3Resultatredovisning
17.3.1 Spelmarknadens utveckling
Spelmarknaden
Under 2011 beräknas den reglerade svenska spel- marknaden ha omsatt 42 miljarder kronor brutto. Detta är en ökning med drygt 1 miljard kronor, ca 3 procent, jämfört med året innan. I
tabell 17.1 redovisas spelmarknadens bruttoom- sättning uppdelat på olika spelanordnare.
Tabell 17.1 Spelmarknadens bruttoomsättning
Miljoner kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
|
|
|
|
|
|
Svenska Spel inkl. |
21 486 |
22 448 |
22 120 |
21 751 |
22 283 |
poker och kasino |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ATG |
11 869 |
11 972 |
12 687 |
12 804 |
13 111 |
|
|
|
|
|
|
Folkrörelsernas |
4 878 |
4 855 |
5 400 |
5 879 |
6 387 |
spel och lotterier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Restaurangkasino |
538 |
549 |
525 |
511 |
496 |
|
|
|
|
|
|
Totalt |
38 771 |
39 824 |
40 733 |
40 945 |
42 277 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Lotteriinspektionen. |
|
|
|
|
|
Under
Omsättningen efter utbetalda vinster var sammanlagt drygt 17 miljarder kronor under 2011. I genomsnitt använder svenska folket 2,4 procent av sin disponibla inkomst till spel, räknat på omsättningen före utbetalda vinster. Om i stället omsättningen efter utbetalda vinster
203
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
används blir andelen i genomsnitt drygt 1 pro- cent av inkomsten. I tabell 17.2 redovisas olika reglerade spelanordnares marknadsandelar.
Tabell 17.2 Marknadsandelar av bruttoomsättningen
Procent av bruttoomsättningen
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
Svenska Spel inkl. poker och |
55 |
55 |
54 |
53 |
53 |
kasino |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ATG |
31 |
29 |
31 |
31 |
31 |
Folkrörelsernas spel och |
13 |
15 |
13 |
14 |
15 |
lotterier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Restaurangkasino |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Källa: Lotteriinspektionen.
Svenska Spel har, jämfört med 2010, ökat brutto- omsättningen med 2,5 procentenheter och bolagets marknadsandel uppgick 2011 till omkring 53 procent. Omsättningen, exklusive Casino Cosmopol, uppgick till ca 21 miljarder kronor. I detta belopp ingår den s.k. pokerraken om 214 miljoner kronor. Totalt sett är poker- raken avsevärt mindre än föregående år. Netto- omsättningen för Casino Cosmopol uppgick efter utbetalda vinster till ca 1,2 miljarder kronor. Svenska Spels omsättning av spel via internet, inklusive pokerraken, uppgick till ca 2,6 miljoner kronor eller 12 procent av bolagets totala omsättning, en ökning med ca 12 procent jämfört med 2010.
AB Trav och Galopps (ATG) bruttoomsätt- ning ökade 2011 med 2,4 procent och uppgick till ca 13,1 miljarder kronor, att jämföra med ca 12,8 miljarder kronor föregående år. Detta mot- svarar en marknadsandel om 31 procent. Spel- formen V75 är fortfarande bolagets största produkt med en bruttoomsättning på 4,9 mil- jarder kronor. Försäljningen via internet fort- sätter att öka och uppgick till 37 procent av den totala omsättningen. Det traditionella banspelan- det och ombudsspelet fortsätter att minska. Under 2011 har ATG betalat drygt 1,4 miljarder kronor i lotteriskatt. När vinster och lotteriskatt betalats samt driftskostnaden täckts går över- skottet från bolagets verksamhet tillbaka till hästnäringen. Under 2011 tilldelades hästsporten ca 1,7 miljarder kronor. Vidare erhöll Häst- näringens nationella stiftelse 48 miljoner kronor.
Folkrörelsernas spel och lotterier utgör 15 procent av spelmarknaden. Det traditionella bingospelandet fortsätter att minska i omsätt- ning medan samtliga större aktörer har ökat det senaste året. Den största ökningen står Postkod-
lotteriet för. Lotterier via internet fortsatte under 2011 att öka.
De privata företag som bedriver restaurang- kasinospel har de senaste åren haft en minskad omsättning och har uppskattningsvis en mark- nadsandel om 1 procent.
I tabell 17.3 redovisas de tolv spelformerna med störst omsättning 2011.
Tabell 17.3 De omsättningsmässigt största spelformerna
Brutto, miljoner kronor.
|
2006 |
2011 |
Förändring |
Vegas Värdeautomater |
6 811 |
7 461 |
651 |
|
|
|
|
V75 |
4 141 |
4 931 |
790 |
|
|
|
|
Triss |
3 147 |
3 216 |
69 |
Lotto |
2 350 |
2 955 |
416 |
|
|
|
|
Postkodlotteriet |
307 |
2 955 |
2 648 |
Oddset |
2 112 |
2 522 |
410 |
Dagens Dubbel |
1 911 |
1 711 |
|
|
|
|
|
Vinnare, Plats |
1 562 |
1 651 |
89 |
|
|
|
|
Keno |
1 322 |
1 299 |
|
|
|
|
|
V65 |
1 185 |
1 160 |
|
|
|
|
|
Casino Cosmopol |
1 002 |
1 203 |
201 |
|
|
|
|
Bingo |
1 503 |
1 103 |
Källa: Lotteriinspektionen.
Av spelmarknadens aktörer med tillstånd har Svenska Spel, ATG, Folkspel samt Miljon- lotteriet under 2011 erbjudit spel över internet. Den sammanlagda försäljningen över internet uppskattas uppgå till drygt 7 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 16 procent av den totala bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden. Utöver den reglerade markna- den förekommer spel på webbplatser som erbjuds av aktörer som saknar tillstånd i Sverige. Marknadsandelen för dessa är cirka 11 procent av den totala kända spelmarknaden enligt Svenska Spel, som baserar sina uppgifter på om- fattande undersökningar av spelvanor och om- världsanalys. Dessa aktörer tar framför allt mark- nadsandelar på området kasino på internet, men även från Svenska Spel.
Spelreglering
Flera länder i Europa inför nya lagar på spel- området. Syftet är bl.a. att återta initiativet på den egna spelmarknaden. Flera länder inom EU har infört blockeringar av
204
aktörer som saknar tillstånd. De senaste domarna från
Främjandeförbudet har aktualiserats även i en dom som meddelades den 22 juni 2011 av Högsta förvaltningsdomstolen. Av domen följer att främjandeförbudet i princip inte omfattar sponsringsmeddelanden i TV och att odds- jämförelser i det sammanhang de förekom i det aktuella målet skyddas av yttrandefrihets- grundlagen. Spelutredningen har i betänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124) före- slagit en annan utformning av främjande- förbudet. Detta förslag bereds inom Regerings- kansliet.
Högsta domstolen har i en dom den 6 april 2011 konstaterat att så kallade cash games (spel där deltagarna i princip kan gå in och dra sig ur spelet när som helst) är spel vars utgång till väsentlig del beror på slumpen i den mening som
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
avses i brottsbalkens bestämmelse om dobbleri. Den som anordnar ett sådant spel utan tillstånd enligt lotterilagen kan därmed dömas för dobbleri alternativt grovt dobbleri. I domen konstateras emellertid att utgången av den huvudturnering och de sidoturneringar i Texas Hold’em som prövades i det aktuella målet inte till väsentlig del berodde på slumpen. De åtalade kunde därför inte dömas för dobbleri med anledning av att de anordnat dessa. Det är dock fortfarande oklart om anordnandet av tur- neringarna utgjort brott mot lotterilagen. Denna fråga har återförvisats till underinstansen för prövning.
Under 2011 har det kommit ett antal domar från olika domstolar som rör automater eller lik- nande utrustning som finns på den svenska marknaden och som är uppkopplade mot inter- net och särskilda spelservrar, ofta på en plats utanför Sverige. Högsta domstolen har i december 2011 meddelat dom i två mål rörande sådan utrustning. Det konstaterades att den i målen aktuella verksamheten var att anse som automatspel i lotterilagens mening och att verk- samheten anordnades i den tilltalades lokaler. Eftersom verksamheten anordnades utan till- stånd dömdes de tilltalade för brott mot lotteri- lagen. Domarna medför att Lotteriinspektionens arbete med att bidra till ett minskat utbud av olagliga spel och lotterier kan intensifieras.
Motverkande av spelberoende är en fortsatt viktig fråga. De svenska aktörernas förebyg- gande arbete med spelansvarsprogram, utbild- ning av personal och seminarier om spelens effekter har fortsatt under året. Svenska Spel är ett av de första spelbolagen i Europa som upp- fyllt branschorganisationen European Lotteries krav för spelansvar.
17.3.2 Tillsynen över spelmarknaden
Syftet med all kontroll- och tillsynsverksamhet på området är att spelmarknaden ska vara sund och säker. Lotteriinspektionens uppgift är att se till att anordnaren bedriver sin spelverksamhet på ett korrekt sätt i enlighet med villkoren i det tillstånd eller den koncession som Lotteri- inspektionen eller regeringen har lämnat. Den tekniska utvecklingen har medfört en kraftigt förändrad spelmarknad, vilket innebär att kontrollen och tillsynen ställts inför nya upp- gifter. Arbetet med kontroll av den olagliga
205
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
spelmarknaden har främst inriktats på de om- råden som medför störst risk för spelberoende och kriminalitet, i dagsläget pokerspel och spel- automater. Kontrollen sker såväl preventivt och löpande som i uppföljningssyfte.
Under 2011 har Lotteriinspektionen priorite- rat kontroll av att restaurangernas eller spel- platsernas omsättning från värdeautomater inte är större än resten av omsättningen på spel- platsen. Vidare har Lotteriinspektionen kontrollerat att samtliga restauranger med till- stånd för värdeautomater har giltigt serverings- tillstånd. Dessutom har Lotteriinspektionen kontrollerat att ombuden för Svenska Spel och ATG följer reglerna om åldersgränser och kreditspel. Tillsyn av travbanor har genomförts med ökat fokus på spel av minderåriga. Under 2011 har Lotteriinspektionen gjort tillsynsbesök på Svenska Spels samtliga fyra kasinon med fokus på kontroll av regler om tillträde och åtgärder mot penningtvätt. Tyngdpunkten för tillsynen av rikslotterierna har under året legat på verksamhetstillsyn. Det har även genomförts en tematillsyn avseende hur verksamheten fungerar vid kortare allvarligare avbrott i
Problemen med illegala spelautomater kvar- står. I de flesta fall är dessa spelautomater upp- kopplade mot internet och särskilda spelservrar, som ofta är placerade utanför Sverige. Det är svårt att uppskatta hur många spelautomater av denna typ som finns utställda, men Lotteri- inspektionen har under 2011 noterat en klar ökning och har tagit emot ett ökat antal tips om misstänkt illegalt automatspel. Antalet polis- anmälningar har därmed också ökat jämfört med 2010.
17.3.3 Analys och slutsatser
Kontroll och tillsyn är Lotteriinspektionens största verksamhetsgren. De tre senaste åren har Lotteriinspektionen genomfört sammanlagt 16 048 kontroller av den legala spelmarknaden, främst av automater och lotterier, samt teknisk tillsyn. Under 2011 genomfördes 1 899 kon- troller avseende den illegala spelmarknaden, en ökning med 873 stycken från föregående år. Framför allt inriktades kontrollen på illegala spelautomater, där samarbete skett med olika myndigheter och där flera ärenden har prövats i domstol. Lotteriinspektionen har under den senaste treårsperioden beviljat 9 624 tillstånd
samt bedrivit en omfattande informationsverk- samhet om spelmarknaden och spelreglering, främst riktad mot kommuner. Informations- insatser har även genomförts gentemot spel- aktörer och statliga myndigheter.
Under 2011 har fokus lagts på frågor om åldersgränser och spelansvar samt på åtgärder för att motverka olagligt spel.
Under 2011 har 41 procent av den tillgängliga tiden hos Lotteriinspektionen ägnats åt kontroll och tillsyn av den legala spelmarknaden, 12 pro- cent åt kontroll av den illegala spelmarknaden, 31 procent åt tillstånd och normgivning samt 16 procent åt information.
Regeringen bedömer att Lotteriinspektionens fördelning av resurser och dess prioriteringar är rimliga med hänsyn till utvecklingen på spel- marknaden och utifrån utformningen av nu- varande spelreglering. Det samlade resultatet ger också vid handen att målen för verksamheten är uppfyllda.
17.4Politikens inriktning
Regeringens ambition är att bedriva en ansvars- full spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn och brottsbekämpning ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. Riskerna för spelberoende ska motverkas. De statligt kontrollerade bolagen ska i sin verksamhet uppfylla krav på spelansvar. Marknadsföringen ska ha en socialt ansvars- tagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande.
Spelutredningen överlämnade den 15 decem- ber 2008 betänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124) till regeringen. Betänkandet har remitterats och utredningens förslag är föremål för beredning i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i syfte att få till stånd ett väl fungerande regelverk på området.
206
17.5Budgetförslag
17.5.1 15:1 Lotteriinspektionen
Tabell 17.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2011 |
Utfall |
44 027 |
|
sparande |
3 798 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2012 |
Anslag |
47 071 |
prognos |
46 008 |
|
2013 |
Förslag |
47 310 |
|
|
|
2014 |
Beräknat |
48 256 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
Beräknat |
49 124 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 |
Beräknat |
50 177 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 47 243 tkr i 2013 års prisnivå.
3Motsvarar 47 244 tkr i 2013 års prisnivå.
4Motsvarar 47 243 tkr i 2013 års prisnivå.
Anslaget används för Lotteriinspektionens för- valtningskostnader.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 17.5 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
lig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2011 |
24 495 |
9 |
44 047 |
|
|
|
|
|
|
Prognos 2012 |
21 500 |
20 |
47 071 |
|
Budget 2013 |
29 000 |
20 |
47 310 |
|
|
|
|
|
|
Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. De åtgärder som närmast är av direkt rättsvårdande karaktär, och som syftar till att motarbeta illegalt spel, är sedan den 1 januari
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
2007 anslagsfinansierade. Det samma gäller den egeninitierade utbildnings- och informations- verksamhet som myndigheten bedriver där ett naturligt avgiftskollektiv saknas.
Regeringens överväganden
Tabell 17.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2012 1 |
47 071 |
47 071 |
47 071 |
47 071 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
239 |
1 253 |
2 122 |
3 177 |
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
47 310 |
48 256 |
49 124 |
50 177 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Regeringen |
föreslår |
att |
47 310 000 kronor |
|
anvisas |
under |
anslaget |
15:1 Lotteriinspektionen |
|
för 2013. För 2014, 2015 |
och 2016 beräknas |
|||
anslaget |
till |
48 256 000 kronor, 49 124 000 |
||
kronor |
respektive |
|
50 177 000 kronor. |
207