Regeringens proposition 2012/13:177
Tekniska föreskrifter för fartyg |
Prop. |
på inre vattenvägar |
2012/13:177 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 juni 2013
Fredrik Reinfeldt
Catharina
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra direktivet 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart.
Genomförandet av direktivet innebär att Sverige börjar tillämpa delar av EU:s regelverk om inlandssjöfart. Inlandssjöfarten har såväl inter- nationellt som inom EU en reglering som är helt separerad från havssjö- farten. Sverige har hittills tillämpat havssjöfartsregler på all fartygstrafik.
De lagändringar som föreslås i denna proposition är framför allt av ramkaraktär. Regeringen föreslår att det i fartygssäkerhetslagen (2003:364) t.ex. införs krav på fartyg att ha gemenskapscertifikat för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kraven föreslås dock inte gälla för fartyg som endast trafikerar svenska inre vattenvägar. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska ange vilka vattenområden som ska vara svenska inre vattenvägar. Transportstyrelsen ska kunna överlåta tillsynsuppgifter till s.k. erkända klassificeringssällskap. Förslagen innebär att förvaltnings- uppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till ett utländskt organ. Riksdagens beslut bör därför fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2014. För fartyg som vid ikraftträdandet har giltiga certifikat för aktuell fart föreslås att lagändringarna tillämpas när certifikatets giltighet upphör, dock senast den 30 december 2018.
1
Prop. 2012/13:177
2
Innehållsförteckning
1 |
Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. |
4 |
|
2 |
Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)........ |
5 |
|
3 |
Ärendet och dess beredning ............................................................ |
12 |
|
4 |
Bakgrund......................................................................................... |
13 |
|
|
4.1 |
Havssjöfart – inlandssjöfart.............................................. |
13 |
|
4.2 |
EU:s regelverk om inre vattenvägar ................................. |
13 |
|
4.3 |
Regionala överenskommelser och FN.............................. |
14 |
4.4Den svenska inställningen till fenomenet inre
|
vattenvägar ....................................................................... |
15 |
5 Förslag |
............................................................................................ |
16 |
5.1 |
EU:s regler om inre vattenvägar ska genomföras............. |
16 |
5.2 |
Något om det inledande och kommande arbetet .............. |
17 |
5.3Direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg i
|
inlandssjöfart bör genomföras i befintlig lagstiftning ...... |
20 |
5.4 |
Inre vattenvägar och zonindelning ................................... |
21 |
5.5 |
Krav på gemenskapscertifikat för inlandssjöfart .............. |
24 |
5.6 |
Frivillighet att tillämpa regelverket.................................. |
29 |
5.7Inre vattenvägsfartyg ska undantas från vissa andra
|
certifikatskrav................................................................... |
31 |
5.8 |
Krav på ny besiktning efter bl.a. reparation ..................... |
31 |
5.9Klassificeringssällskap ska få besikta fartyg och
|
utfärda certifikat ............................................................... |
32 |
|
5.10 |
Övrig anpassning av fartygssäkerhetslagen...................... |
37 |
|
5.11 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................... |
39 |
|
6 Kostnader och andra konsekvenser................................................. |
41 |
||
6.1 |
Det allmänna .................................................................... |
41 |
|
|
6.1.1 |
Ett nytt trafikslag ............................................. |
41 |
|
6.1.2 |
Tillsynsmyndigheten ....................................... |
41 |
|
6.1.3 |
Miljön ............................................................. |
42 |
|
6.1.4 |
Övriga allmänna effekter ................................. |
43 |
6.2 |
Näringen |
........................................................................... |
43 |
|
6.2.1 |
Rederierna ....................................................... |
43 |
|
6.2.2 |
Transportköparna ............................................. |
45 |
|
6.2.3 ................................ |
Klassificeringssällskapen |
45 |
|
6.2.4 ............................................................. |
Övriga |
45 |
6.3 |
Den enskilde..................................................................... |
46 |
|
7 Författningskommentar................................................................... |
47 |
||
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG om |
|
||
|
tekniska föreskrifter .......för fartyg i inlandssjöfart (utdrag) |
52 |
|
Bilaga 2 Europaparlamentets .........och rådets direktiv 2006/137/EG |
69 |
||
Bilaga 3 Rådets direktiv ..................................................2008/59/EG |
72 |
||
Bilaga 4 Europaparlamentets ...........och rådets direktiv 2008/68/EG |
74 |
||
Bilaga 5 Kommissionens .................................direktiv 2008/87/EG |
121 |
Bilaga 6 |
Kommissionens direktiv 2008/126/EG .............................. |
144 |
Bilaga 7 |
Kommissionens direktiv 2009/46/EG ................................ |
213 |
Bilaga 8 |
Kommissionens direktiv 2012/48/EU ................................ |
236 |
Bilaga 9 |
Kommissionens direktiv 2012/49/EU ................................ |
284 |
Bilaga 10 |
Lagförslag i SOU 2011:4 ................................................... |
322 |
Bilaga 11 |
Sammanfattning av SOU 2011:4 ....................................... |
331 |
Bilaga 12 |
Förteckning över remissinstanserna – SOU 2011:4........... |
342 |
Bilaga 13 |
Promemorians lagförslag ................................................... |
343 |
Bilaga 14 Förteckning över remissinstanserna – |
|
|
|
Näringsdepartementets promemoria .................................. |
347 |
Bilaga 15 |
Lagrådsremissens lagförslag .............................................. |
348 |
Bilaga 16 |
Lagrådets yttrande.............................................................. |
355 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2013........ |
358 |
|
Rättsdatablad........................................................................................ |
359 |
Prop. 2012/13:177
3
Prop. 2012/13:177 1 |
Förslag till riksdagsbeslut |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364).
4
2 |
Förslag till lag om ändring i |
Prop. 2012/13:177 |
|
fartygssäkerhetslagen (2003:364) |
|
Härigenom föreskrivs1 i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364) dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1, 2 och 7 §§, 5 kap. 3 och 7 §§, 6 kap. 1 §,
7 kap. 1 och 11 §§ samt rubrikerna närmast före 1 kap. 5 § och 7 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 3 kap. 1 a och 1 b §§ och 7 kap. 11 a §, samt närmast före 1 kap. 7 § och 3 kap. 1 a § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
1 kap. |
Erkänd organisation |
Erkänd organisation och erkänt |
|
klassificeringssällskap |
Med erkänd organisation avses i denna lag en sådan organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemen- samma regler och standarder för organisationer som utför inspek- tioner och utövar tillsyn av fartyg.
En organisation enligt denna lag kan vara ett klassificerings- sällskap eller annan som utför säkerhetsbedömningar på statens vägnar.
5 §2
Med erkänd organisation avses i denna lag en organisation som har erkänts i enlighet med Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar till- syn av fartyg.
Med erkänt klassificerings- sällskap avses i denna lag ett sällskap som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlands- sjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG3, senast ändrat genom kom- missionens direktiv 2012/49/EU av den 10 december 2012 om ändring av bilaga II till Europaparla- mentets och rådets direktiv
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (2006/87/EG) av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (EUT L 389, 30.12.2006, s. 1, Celex 32006L0087), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2012/49/EU (EUT L 6, 10.1.2013, s. 49 (Celex 32012L0049).
2Senaste lydelse 2011:549.
3EUT L 389, 30.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0087).
5
Prop. 2012/13:177 |
2006/87/EG om tekniska före- |
|
skrifter för fartyg i inlandssjöfart4. |
|
Fartområden och zoner |
|
7 § |
|
För sjöfarten ska Sveriges sjö- |
|
territorium delas in i fartområden |
|
och zoner. |
3 kap. |
|
|
1 §5 |
Ett svenskt fartyg som har en |
Ett svenskt fartyg som har en |
bruttodräktighet av minst 20 eller |
bruttodräktighet av minst 20 eller |
är ett passagerarfartyg skall ha ett |
är ett passagerarfartyg ska ha ett |
fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver |
fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver |
dock ha fartcertifikat endast om |
dock ha fartcertifikat endast om |
bruttodräktigheten är minst 100. |
bruttodräktigheten är minst 100. |
Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används ute- |
|
slutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fart- |
|
certifikat. |
|
Transportstyrelsen får befria ett fartyg från skyldigheten att ha fart- certifikat, om ett passagerarfartygscertifikat har utfärdats för fartyget enligt 2 §.
Fartyg och flytande utrustning som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.
Gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1 a §
Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett gemenskapscertifikat för inlands- sjöfart enligt direktiv 2006/87/EG eller ett certifikat utfärdat i enlig- het med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:
4EUT L 6, 10.1.2013, s. 49 (Celex 32012L0049).
5Senaste lydelse 2008:1378.
6
|
|
|
|
|
1. passagerarfartyg, |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
2. bogserfartyg |
och |
skjutbog- |
||||||
|
|
|
|
|
serare som är avsedda att bog- |
||||||||
|
|
|
|
|
sera, sidobogsera eller skjuta på |
||||||||
|
|
|
|
|
antingen sådana fartyg som avses |
||||||||
|
|
|
|
|
i 3 eller flytande utrustning, och |
||||||||
|
|
|
|
|
3. andra |
fartyg som |
har |
en |
|||||
|
|
|
|
|
längd av minst 20 meter, eller för |
||||||||
|
|
|
|
|
vilka produkten av längd, bredd |
||||||||
|
|
|
|
|
och djupgående ger en volym på |
||||||||
|
|
|
|
|
minst 100 m3. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Flytande |
utrustning |
ska |
också |
|||||
|
|
|
|
|
ha något av de certifikat som |
||||||||
|
|
|
|
|
anges i första stycket vid trafik på |
||||||||
|
|
|
|
|
inre vattenvägar. |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Havsgående |
fartyg |
|
som |
har |
||||
|
|
|
|
|
giltiga |
certifikat |
för |
havsgående |
|||||
|
|
|
|
|
trafik behöver trots första stycket |
||||||||
|
|
|
|
|
inte ha något av de certifikat som |
||||||||
|
|
|
|
|
där anges när de tillfälligt trafike- |
||||||||
|
|
|
|
|
rar inre vattenvägar. |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
1 b § |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fartyg eller flytande utrustning |
||||||||
|
|
|
|
|
som endast |
trafikerar |
svenska |
||||||
|
|
|
|
|
vattenvägar utan förbindelse med |
||||||||
|
|
|
|
|
en vattenväg i någon annan med- |
||||||||
|
|
|
|
|
lemsstat i EU via en inre vattenväg |
||||||||
|
|
|
|
|
behöver inte ha något gemen- |
||||||||
|
|
|
|
|
skapscertifikat enligt 1 a §. |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
2 § |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ett |
svenskt |
passagerarfartyg |
Ett svenskt passagerarfartyg ska |
||||||||||
skall ha ett passagerarfartygs- |
ha ett |
passagerarfartygscertifikat. |
|||||||||||
certifikat. |
Vid |
utfärdandet |
av |
Vid utfärdandet av passagerar- |
|||||||||
passagerarfartygscertifikat |
skall |
fartygscertifikat |
ska |
det |
högsta |
||||||||
det högsta tillåtna antalet passa- |
tillåtna antalet passagerare be- |
||||||||||||
gerare bestämmas så att säkerheten |
stämmas så att säkerheten för |
||||||||||||
för passagerarna |
är betryggande. |
passagerarna är betryggande. Av- |
|||||||||||
Avseende skall fästas särskilt vid |
seende ska fästas särskilt vid far- |
||||||||||||
fartygets |
stabilitet och bärighet, |
tygets stabilitet och bärighet, vid |
|||||||||||
vid de åtgärder som har vidtagits |
de åtgärder som har vidtagits för |
||||||||||||
för utrymning och övergivande av |
utrymning |
och |
övergivande |
av |
|||||||||
fartyget samt vid skyddet mot |
fartyget samt vid skyddet mot |
||||||||||||
ohälsa och olycksfall ombord. |
|
ohälsa och olycksfall ombord. |
|
||||||||||
Ett |
utländskt |
passagerarfartyg |
Ett |
utländskt |
passagerarfartyg |
||||||||
skall ha ett certifikat eller en annan |
ska ha ett certifikat eller en annan |
||||||||||||
handling som anger det högsta |
handling som anger det högsta |
||||||||||||
tillåtna antalet passagerare. |
|
tillåtna antalet passagerare. |
|
|
Prop. 2012/13:177
7
Prop. 2012/13:177 |
Fartyg och flytande utrustning |
|
som har något av de certifikat som |
|
anges i 1 a § första stycket be- |
|
höver inte ha något passagerar- |
|
fartygscertifikat vid trafik på inre |
|
vattenvägar. |
Ett fartyg som skall ha fri- bordsmärken enligt 5 § skall också ha ett fribordscertifikat.
7 §
Ett fartyg som ska ha fri- bordsmärken enligt 5 § ska också ha ett fribordscertifikat. Fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fribords- certifikat.
5 kap.
Om tillsyn i form av besiktning eller inspektion har utövats av en erkänd organisation för att fast- ställa minsta tillåtna fribord, eller för att utfärda eller förnya certi- fikat för fartyg eller utrustning, har denna tillsyn samma giltighet som om den utövats av Transport- styrelsen.
Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § skall besiktigas om det har genomgått någon större om- byggnad, reparation eller förnyelse eller har lidit skada som kan inverka menligt på sjövärdigheten. En sådan besiktning skall göras inom tre månader från det att om- byggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats.
3 §6
Om tillsyn i form av besiktning eller inspektion har utövats av en erkänd organisation eller ett erkänt klassificeringssällskap för att fastställa minsta tillåtna fribord, eller för att utfärda eller förnya certifikat för fartyg eller utrust- ning, har denna tillsyn samma giltighet som om den utövats av Transportstyrelsen.
7 §
Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § ska besiktigas om det har genomgått någon större om- byggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdig- heten. En sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats. För far- tyg som har ett gemenskapscerti- fikat för inlandssjöfart ska en besiktning, i stället för inom den tid som anges i andra meningen, göras innan fartyget gör någon ny resa.
6 Senaste lydelse 2008:1378.
8
Lydelse enligt 2012:97 |
Föreslagen lydelse |
Prop. 2012/13:177 |
6kap.
1 §
Ett fartygs resa får förbjudas, om det finns skälig anledning att anta att
1. fartyget inte är sjövärdigt för |
1. fartyget inte är sjövärdigt för |
resa i den avsedda farten, |
en resa i den avsedda farten eller |
|
zonen, |
2. fartyget i något väsentligt av- |
2. fartyget i något väsentligt av- |
seende har brister i skyddet mot |
seende har brister i skyddet mot |
ohälsa, olycksfall eller otrygghet |
ohälsa, olycksfall eller otrygghet i |
avseende arbets- och levnads- |
fråga om arbets- och levnads- |
förhållanden, |
förhållanden, |
3.fartyget inte är lastat eller barlastat på ett betryggande sätt,
4.fartyget medför fler passagerare än det högsta tillåtna antalet,
5.fartyget inte är bemannat på ett betryggande sätt för den avsedda resan,
6.rederiet eller fartyget inte uppfyller kraven på säkerhetsorganisation enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006,
7. bestämmelserna |
i |
lagen |
7. bestämmelserna |
i |
lagen |
(1998:958) om vilotid för sjömän |
(1998:958) om vilotid för sjömän |
||||
inte efterlevs och detta innebär en |
inte följs och detta innebär en |
||||
uppenbar fara för sjömännens eller |
uppenbar fara för sjömännens eller |
||||
arbetstagarnas hälsa och säkerhet, |
arbetstagarnas hälsa och säkerhet, |
8.väder- eller sjöförhållandena är så ogynnsamma att resan skulle innebära allvarliga risker för människor eller miljön,
9.fartyget inte uppfyller föreskrivna krav på märkning med IMO- identifikationsnummer, eller
10. fartyget inte uppfyller före- |
10. fartyget inte uppfyller före- |
skrivna krav avseende sådana |
skrivna krav på sådana handlingar |
handlingar med fartygshistorik |
med fartygshistorik som ska finnas |
som ska finnas ombord på far- |
ombord på fartyget. |
tyget. |
|
Om det är fråga endast om brister i anordningar för arbetet eller i arbetsredskap får i stället användningen av anordningarna eller redskapen förbjudas tills rättelse har skett.
Likaså får, i stället för förbud enligt första stycket, användningen av en viss lokal, arbetsprocess eller arbetsmetod eller av ett visst ämne för- bjudas tills rättelse har skett om det finns skälig anledning att anta att användningen innebär risk för ohälsa eller olycksfall.
9
Prop. 2012/13:177 Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
7 kap. |
Fartområden |
Fartområden och zoner |
Regeringen får meddela före- skrifter om vilka fartområden som skall finnas och omfattningen av de olika områdena. Regeringen får också meddela föreskrifter om rätt för Transportstyrelsen att i sär- skilda fall bestämma att ett fartygs fartområde skall ha annan omfatt- ning än vad som följer av före- skrifter som har meddelats med stöd av första meningen.
1 §7
Regeringen får meddela före- skrifter om vilka fartområden som ska finnas och omfattningen av de olika områdena. Regeringen får också meddela föreskrifter om rätt för Transportstyrelsen att i sär- skilda fall bestämma att ett fartygs fartområde ska ha annan omfatt- ning än vad som följer av före- skrifter som har meddelats med stöd av första meningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka zoner som ska finnas och vilka inre vattenvägar som ska ingå i varje zon.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får genom avtal uppdra åt en erkänd organisation att utfärda och förnya certifikat och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.
Ett avtal som avses i första stycket får innehålla en begräns- ning av statens rätt att från organi- sationen kräva ersättning för skadestånd som staten ålagts att betala på grund av organisationens vållande. En sådan begränsning ska vara förenlig med vad som anges i detta avseende i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar till- syn av fartyg och för sjöfarts-
11 §8
Transportstyrelsen får överlåta
åt en erkänd organisation att utfärda och förnya andra certifikat
än gemenskapscertifikat för inlandssjöfart och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.
Innehållet i överlåtelsen ska regleras genom ett avtal. Avtalet får innehålla en begränsning av statens rätt att kräva ersättning från organisationen för skadestånd som staten ålagts att betala på grund av organisationens vållande. En sådan begränsning ska vara förenlig med vad som anges i detta avseende i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemen- samma regler och standarder för organisationer som utför inspek- tioner och utövar tillsyn av fartyg
7Senaste lydelse 2008:1378.
8Senaste lydelse 2011:549.
10
administrationernas verksamhet i |
och för sjöfartsadministrationernas |
förbindelse därmed. |
verksamhet i förbindelse därmed. |
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Transportstyrelsen får uppdra åt någon annan än en erkänd organisation att utfärda och för- nya certifikat som bara avser utrustning till fartyg och personlig skydds- utrustning, samt föreskriva eller för särskilda fall besluta att sådana certi- fikat ska ha samma giltighet som certifikat som utfärdas av Transport- styrelsen.
11 a §
Transportstyrelsen får överlåta åt ett erkänt klassificerings- sällskap att utfärda och förnya gemenskapscertifikat för inlands- sjöfart. Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige får Transportstyrelsen i stället överlåta uppgifterna åt en erkänd organisation.
1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2014.
2.För fartyg som vid ikraftträdandet har giltiga certifikat för aktuell fart ska lagen tillämpas när certifikatets giltighet har upphört, dock senast fr.o.m. den 30 december 2018.
Prop. 2012/13:177
11
Prop. 2012/13:177 |
3 |
Ärendet och dess beredning |
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december |
||
|
2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upp- |
||
|
hävande av rådets direktiv 82/714/EEG gäller inte Sverige. Sverige har |
||
|
inte heller helt genomfört något annat |
||
|
vattenvägar, oavsett om Sverige omfattas av direktiven eller är undan- |
||
|
taget. Sverige tillämpar vidare inte de |
||
|
vattenvägar. Direktivet 2006/87/EG samt de rättsakter som därefter har |
||
|
ändrat direktivet finns som bilaga |
||
|
dock inte de delar av direktivet som inte berörs av förslagen i denna |
||
|
lagrådsremiss. |
|
|
|
|
I en skrivelse den 23 juni 2009 (dnr N2009/3159/TE) hemställde före- |
|
|
trädare för Västra Götalandsregionen att regeringen ska pröva om Göta |
||
|
älv, Trollhätte kanal och Vänern kan införlivas i EU:s lagstiftning som |
||
|
rör inre vattenvägar. |
|
|
|
|
Regeringen gav den 21 december 2009 en särskild utredare uppdraget |
|
|
att analysera de konsekvenser som uppkommer om EU:s regelverk om |
||
|
inre vattenvägar genomförs i svensk rätt samt föreslå författnings- |
||
|
ändringar för ett sådant genomförande. Utredningen redovisade upp- |
||
|
draget i betänkandet Genomförande av EU:s regelverk om inre vatten- |
||
|
vägar i svensk rätt (SOU 2011:4). Utredningens lagförslag finns i bilaga |
||
|
10. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 11. Betänkandet har |
||
|
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga |
||
|
12. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Närings- |
||
|
departementet (dnr N2011/751/TE). |
|
|
|
|
I Näringsdepartementet utarbetades under hösten 2012 promemorian |
|
|
Kompletterande förslag till lagändringar för genomförande av direktivet |
||
|
2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i |
inlandssjöfart |
|
|
(dnr N2013/512/RS). Promemorians lagförslag finns |
i bilaga 13. |
|
|
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- |
||
|
instanserna finns i bilaga 14. En sammanställning av remissyttrandena |
||
|
finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2013/512/RS). |
||
|
|
I avsnitt 5.9 avviker regeringens förslag från promemorians förslag på |
|
|
så sätt att överlåtelse av förvaltningsuppgifter föreslås kunna ske |
||
|
beträffande fler uppgifter än som föreslås i promemorian. En förklaring |
||
|
till avvikelsen finns i avsnittet. Regeringen hade vid beredningen av |
||
|
lagrådsremissen underhandskontakter med Transportstyrelsen som berörs |
||
|
av förslaget. Transportstyrelsen fick också tillfälle att lämna synpunkter |
||
|
på utkastet till lagrådsremiss. Transportstyrelsen hade inte några invänd- |
||
|
ningar mot regeringens förslag. |
|
|
|
Lagrådet |
|
|
|
Regeringen beslutade den 8 maj 2013 att inhämta Lagrådets yttrande |
||
|
över det lagförslag som finns i bilaga 15. Lagrådets yttrande finns i |
||
|
bilaga 16. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter, vilket har lett till |
||
|
ändringar av vissa paragrafer och i författningskommentaren. Lagrådets |
||
|
synpunkter behandlas i avsnitten 5.4, 5.5, 5.9 och 7. I propositionen har |
||
|
vidare vissa redaktionella ändrar gjorts i förhållande till lagrådsremissens |
||
12 |
lagförslag. |
|
4 |
Bakgrund |
Prop. 2012/13:177 |
4.1Havssjöfart – inlandssjöfart
I stora delar av Europa och i t.ex. Nordamerika är sjöfarten av tradition uppdelad i å ena sidan maritim sjöfart, dvs. transport av gods och passa- gerare på haven, å andra sidan inlandssjöfart, dvs. trafik på s.k. inre vattenvägar. Inre vattenvägar består av kanaler, floder och insjöar, men även hamn- och kustområden kan i vissa fall anses vara inre vattenvägar. Gemensamt för de inre vattenvägarna är att våghöjden generellt är lägre än på haven och att fartygen typiskt sett alltid befinner sig relativt nära land.
Denna karaktäristiska skillnad har lett till att havssjöfart och inre vattenvägstrafik omfattas av två helt separata regelverk när det gäller bl.a. fartygens konstruktion och utrustning, bemanning, utbildning och certifiering av sjömän samt navigering. Ett fartyg konstruerat för inre vattenvägar kan exempelvis ha lägre boghöjd och fribord samt färre besättningsmän jämfört med ett fartyg avsett för havssjöfart. Fartyg i inlandssjöfart behöver inte heller klara sig själva vid en olycka utan kan normalt få hjälp från närliggande land.
4.2EU:s regelverk om inre vattenvägar
Inom EU finns ett antal direktiv och förordningar som reglerar förhållan- den som rör de inre vattenvägarna och trafiken på dessa. Av de mest centrala direktiven kan nämnas:
–direktiv 87/540/EEG om tillstånd att utföra varutransporter på vattenvägar inom nationell och internationell transport och om ömsesidigt erkännande av
–direktiv 91/672/EEG om det ömsesidiga erkännandet av båtförar- certifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar,
–direktiv 96/50/EG om harmonisering av villkoren för att erhålla nationella förarbevis för gods- eller passagerarbefordran på gemen- skapens inre vattenvägar,
–direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg,
–direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen,
–direktiv 2005/44/EG om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen,
–direktiv 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjö- fart,
–direktiv 2008/68/EG om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar, och
–direktiv 2009/100/EG om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat
för fartyg i inlandssjöfart 97/68/EG om tillnärmning av medlems- |
13 |
|
Prop. 2012/13:177 staternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikel- formiga föroreningar frön förbränningsmotorer som ska monteras i mobila maskiner som inte är av sedda att användas för transporter på väg (arbetsmaskindirektivet).
Av förordningarna kan följande nämnas:
–förordning (EEG) nr 3921/91 om villkoren för att transportföretag skall få utföra inrikes transporter av gods eller passagerare på inre vattenvägar i en annan medlemsstat än den där de är hemma- hörande,
–förordning (EG) nr 1356/96 om gemensamma bestämmelser för transport av gods eller passagerare på inre vattenvägar mellan medlemsstater, i syfte att införa frihet att tillhandahålla sådana transporttjänster,
–förordning (EG) nr 1365/2006 om statistik över godstransporter på inre vattenvägar, och
–förordning (EG) nr 169/2009 om tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar.
4.3Regionala överenskommelser och FN
Flera av EU:s rättsakter om inre vattenvägar har sin grund i regionala överenskommelser. Till exempel har i direktivet 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart inarbetats de bestämmelser som reglerar inspektion av fartyg på Rhen, utfärdade av Centrala Kommissionen för Rhensjöfarten (CCNR). Även det båtförarcertifikat som regleras i direktiv 96/50/EG har sitt ursprung i regler antagna av CCNR. Även för andra floder, bl.a. Donau, Mosel och Sava, finns flod- kommissioner som tar fram regler och rekommendationer för trafiken på respektive flod. Reglerna är framför allt offentligrättsliga säkerhets- bestämmelser, men också civilrättsliga och i vissa fall t.o.m. straffrätts- liga frågor omfattas av kommissionernas regler.
Utöver de här nämnda regionala samarbetena som normalt endast omfattar de länder varigenom respektive flod rinner finns FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE. UNECE har med hjälp av en arbetsgrupp för inlandssjöfart tagit fram alleuropeiska bindande regler samt rekommendationer om i stort sett alla områden som rör inre vatten- vägar. UNECE utför sitt arbete i nära samarbete med EU, flodkom- missionerna och andra internationella organ.
Sverige har inte tillträtt någon av de konventioner som UNECE har antagit. En utförligare beskrivning av de olika regionala samarbetena finns i betänkandet.
14
4.4 |
Den svenska inställningen till fenomenet inre |
Prop. 2012/13:177 |
|
vattenvägar |
|
I anslutningsfördraget för bl.a. Sveriges inträde i EU anges att Sverige har inre vattenvägar. Konkret gjordes dessa konstateranden genom att de relevanta rättsakterna om inre vattenvägar ändrades genom att vissa särskilt angivna svenska vattenvägar, lades till i t.ex. berörda bilagor. Även särskilda då gällande svenska befälsbehörigheter angavs som tillämpliga på de rättsakter som reglerar behörigheter för sjömän på fartyg i inlandssjöfart.
Redan i betänkandet EU, Sverige och de inre vattenvägarna (SOU 1996:183) lämnades förslag till åtgärder för att genomföra EU:s regelverk om inre vattenvägar. Förslagen i betänkandet kom dock aldrig
– förutom i vissa mindre avseenden – att genomföras. Den svenska inställningen har i stället varit att de svenska inre vattenvägarna av betydelse, dvs. framför allt Vänern och Mälaren med anslutningar, är av havskaraktär. Med åberopande av säkerhetsskäl har Sverige därför avstått från att helt genomföra
Kommissionen har inte framfört några formella invändningar mot den svenska inställningen till
I Svensk Sjöfartsnäring – Handlingsplan för förbättrad konkurrens- kraft, beslutad den 17 januari 2013, uppgav regeringen att regeringen har påbörjat arbetet med att införa EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk lagstiftning.
15
Prop. 2012/13:177 5 |
Förslag |
5.1 |
EU:s regler om inre vattenvägar ska |
|
genomföras |
Regeringens bedömning: Sverige ska genomföra EU:s regelverk om trafik på inre vattenvägar.
Utredningens bedömning: I betänkandet tas inte ställning till frågan om regelverket bör genomföras eller inte utan endast vilka författnings- ändringar som krävs för att genomföra vissa av direktiven.
Remissinstanserna: Den övervägande andelen av remissinstanserna tillstyrker allmänt eller har inte någon erinran mot bedömningen att genomföra
Skälen för regeringens bedömning
Underlätta för näringen
Det finns framför allt näringspolitiska skäl att införa regelverket om inre vattenvägar i Sverige. På senare år har företrädare för den svenska när- sjöfarten uppgett att de ser stora möjligheter för en utveckling av sjö- transporter inom Sverige om reglerna om inre vattenvägar genomförs. Detta bekräftas också av remissvaren på betänkandet. I betänkandet anförs förvisso att det är svårt att bedöma om och i så fall i vilken omfattning ett genomförande av regelverket kommer att leda till någon ökning av sjötransporter t.ex. genom överflyttning av gods från järnväg eller väg. Denna analys har kritiserats av många remissinstanser som ofullständig eftersom någon statistik eller andra uppgifter till grund för påståendet inte har lämnats. Regeringen kan till viss del hålla med i kritiken, men det kan inte bortses från att det innan regelverket är genom- fört och utformat i alla dess delar knappast kan sägas något om hur transportköparna och därmed rederierna påverkas. Å andra sidan har inte något framkommit som pekar på att ett genomförande skulle påverka sjöfartsbranschen negativt eller minska utnyttjandet av sjöfarten som transportsätt. Det finns snarare flera positiva effekter av ett genom- förande, vilket regeringen redogör närmare för i avsnitt 6.
Det finns inre vattenvägar i Sverige
Sverige har inre vattenvägar. Även om det i
1 Se angående detta konstaterande Europeiska unionens domstols dom den 1 mars 2007 i
mål nr
16
föreligger egentligen tillräckliga förutsättningar för att genomföra EU:s Prop. 2012/13:177 regelverk om inre vattenvägar. Av betänkandet framgår också att det inte
finns några juridiska eller praktiska hinder att genomföra regelverket om inre vattenvägar.
Undvika överträdelseförfaranden
Som skäl för att inte genomföra eller tillämpa regelverket om inre vattenvägar har Sverige under åren åberopat att Sverige i stället tillämpar samma regelverk som gäller för havsgående fartyg, vilket ger en högre säkerhetsnivå än regelverket om inre vattenvägar och alltså rättfärdigar ett underlåtande att genomföra direktiven. Kommissionen har åtminstone indirekt godtagit detta argument genom att inte inleda något överträdelse- förfarande mot Sverige för att inte ha genomfört direktiven eller tillämpat förordningarna. I avsaknad av ett officiellt ställningstagande från kommissionen kan det dock inte förutsättas att kommissionen kommer att godta den svenska inställningen i all framtid. Detta särskilt eftersom regelverket om inre vattenvägar inte enbart har ett säkerhets- och miljöskyddshöjande syfte utan även ger rättigheter för enskilda och företag att t.ex. utöva sitt yrke som båtförare eller driva företag fritt inom unionen. Även för att undvika framtida överträdelseärenden finns således anledning att genomföra regelverket om inre vattenvägar.
Sammanfattning
Regeringen anser sammanfattningsvis att det inte längre finns några skäl att inte genomföra regelverket om inre vattenvägar. Ett genomförande ger legala förutsättningar för de rederier som så önskar att övergå till att transportera gods och passagerare enligt reglerna om inre vattenvägar.
5.2Något om det inledande och kommande arbetet
Det tekniska direktivet inleder genomförandet i lagstiftningen |
|
I avsnitt 4.2 har redovisats de mest centrala direktiven och förord- |
|
ningarna som rör förhållanden för inre vattenvägar. I betänkandet före- |
|
slås endast för ett fåtal av dessa hur genomförandet kan ske. För flera av |
|
direktiven lämnas i betänkandet inga förslag till genomförande utan före- |
|
slås att en vidare utredning måste göras. Detta gäller t.ex. direktiven som |
|
rör harmonisering av förarbevis och ömsesidigt erkännande av båt- |
|
förarcertifikat. För andra direktiv – där ett sådant val är möjligt – föreslås |
|
att Sverige tills vidare inte ska genomföra direktiven. Detta gäller t.ex. |
|
direktiven om harmoniserade flodinformationstjänster och transport av |
|
farligt gods. För dessa båda kategorier saknas således förutsättningar att |
|
lämna några förslag till genomförande. |
|
Ett av få direktiv för vilket det i betänkandet lämnas ett fullständigt |
|
förslag till genomförande är direktivet 2006/87/EG om tekniska före- |
|
skrifter för fartyg i inlandssjöfart. Det direktivet får också anses vara det |
|
mest centrala vid ett införande av hela |
|
vägar. Om inga fartyg kan certifieras enligt det direktivet saknas också i |
|
princip anledning att genomföra övriga direktiv som rör förhållanden på |
|
inre vattenvägar. Det faller sig därför naturligt att ett svenskt genom- |
17 |
Prop. 2012/13:177
18
förande bör inledas med det direktivet. Med början i avsnitt 5.3 lämnas förslag till vilka lagändringar som krävs för att genomföra det direktivet i svensk rätt. Genomförandet av regelverket om inre vattenvägar har dock redan inletts genom en förordningsändring som rör typgodkännande av motorer på fartyg i inlandssjöfart.
Typgodkännande av motorer på fartyg i inlandssjöfart redan infört
Direktivet 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (det s.k. arbetsmaskin- direktivet) reglerar utsläppsgränsvärden från motorer, och stadgar att dessa motorer ska typgodkännas.
Sverige har tidigare genomfört arbetsmaskindirektivet för samtliga mobila maskiner utom sådana som är avsedda för fartyg i inlandssjöfart. Den 21 mars 2013 beslutade dock regeringen en förordningsändring som innebär att även motorer avsedda för fartyg i inlandssjöfart ska typgod- kännas. Transportstyrelsen är godkännande myndighet. Förordnings- ändringen trädde i kraft den 23 april 2013. Ändringen innebär t.ex. att svenska motortillverkare i fortsättningen inte behöver vända sig till andra länder för att typgodkänna sina produkter, utan kan vända sig till Transportstyrelsen.
Förordningsändringen är av stor vikt för arbetet med att genomföra direktivet med tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart. Enligt artikel 8.2a. i arbetsmaskindirektivet får nämligen medlemsstaterna inte utfärda det fartcertifikat för gemenskapens inlandssjöfart, vilket fastställs i rådets direktiv 82/714/EEG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart, till något fartyg med motorer som inte uppfyller kraven i arbetsmaskindirektivet. Direktiv 82/714/EEG är upphävt och ersatt av direktiv 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart.
Bemanning
Enligt 2 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen (2003:364), förkortad FSL, ska ett fartyg vara bemannat på ett betryggande sätt. Enligt 3 kap. 10 § FSL ska säkerhetsbesättning fastställas för varje passagerarfartyg och för varje annat fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 som transporterar gods eller passagerare. Med säkerhetsbesättning avses enligt 1 kap. 2 § FSL det minsta antal besättningsmän i olika befattningar som kan anses vara betryggande från sjösäkerhetssynpunkt i den fart som fartyget används i eller är avsett att användas i. Säkerhetsbesättning fastställs enligt 3 kap. 12 § FSL av Transportstyrelsen. Enligt 3 kap. 11 § FSL får ett fartyg för vilket säkerhetsbesättning har fastställts inte framföras om inte besätt- ningen har den storlek och den sammansättning i övrigt som anges i beslutet. Bestämmelserna om säkerhetsbesättning gäller enligt 3 kap. 18 § FSL inte utländska fartyg.
Enligt gällande svenska bestämmelser är det således Transportstyrelsen som i enskilda beslut avgör hur många besättningsmän som ett fartyg ska
ha och vilka befattningar dessa ska ha. Dessa bestämmelser blir, vilket Prop. 2012/13:177 utredningen också konstaterat, tillämpliga på svenska fartyg på inre
vattenvägar.
Även om det inte finns några
Bemanningen är som redareföreningen påpekar en viktig faktor när det gäller prissättningen av transporter och påverkar således direkt kostnads- bilden för rederierna och därmed också indirekt industrins val av trafik- slag för sina transporter. Regeringen gav mot denna bakgrund den 27 mars 2013 Transportstyrelsen i uppdrag att se över principerna för bemanning av de fartyg som kommer att certifieras för inlandssjöfart. Utgångspunkten enligt uppdraget är att konstruktions- och utrustnings- kraven för fartyg i inlandssjöfart samt fartygens trafikmönster bör få genomslag i besluten om säkerhetsbesättning. Uppdraget ska redovisas för Näringsdepartementet den 31 december 2013.
Det fortsatta arbetet
Som nämnts finns ett stort antal direktiv och förordningar med koppling till inre vattenvägar. Regeringen avser att återkomma med besked om vilka ytterligare direktiv som ska genomföras. Som redan nämnts kan det dock krävas ytterligare utredning innan några förslag kan lämnas när det gäller flera av direktiven. När det gäller direktiven 91/672/EEG om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat och 96/50/EG om harmoni- sering av villkoren för att erhålla nationella förarbevis har något förslag till genomförande inte lämnats av utredningen. I stället för att analysera hur dessa direktiv ska genomföras har regeringen valt att delta i kommissionens expertgrupp som utarbetar ett nytt
Regeringen avser också att fortsätta analysen av vilka
19
Prop. 2012/13:177 5.3 |
Direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg i |
|
inlandssjöfart bör genomföras i befintlig |
|
lagstiftning |
Regeringens förslag: Direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg bör genomföras genom ändringar i fartygssäkerhetslagen och genom föreskrifter som meddelas med stöd av den lagen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig över förslaget. Skälen för regeringens förslag: Frågan är om direktivet om tekniska
föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart ska genomföras i befintlig lagstift- ning eller genom ett separat nytt regelverk.
Det europeiska och det
Utredningen har dock föreslagit att genomförandet av direktivet ska ske genom ändringar i den befintliga lagstiftningen, dvs. fartygssäker- hetslagen (2003:364), förkortad FSL, och genom föreskrifter som meddelas med stöd av den lagen. Något alternativt förslag till genom- förande redogörs det inte för i betänkandet. Ingen remissinstans har heller haft någon synpunkt på förslaget. Redan av den anledningen saknas förutsättningar att genomföra direktivet på något annat sätt. Det finns fördelar med ett genomförande i befintlig lagstiftning som kan väga tyngre än införandet av ny lagstiftning. Ett genomförande av direktivet genom användande av FSL kräver inte särskilt många lagändringar. Direktivets bestämmelser låter sig relativt lätt infogas i FSL:s systematik. Eftersom avsikten är att Transportstyrelsen är den myndighet som ska ansvara för att ta fram föreskrifter om krav på fartyg och deras utrustning och sköta tillsynen finns i FSL redan t.ex. bemyndiganden om delegering av normgivning till Transportstyrelsen inom dessa områden som går att utnyttja utan ändringar.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att genomförandet av direk- tivet bör ske genom utnyttjande av den befintliga regleringen i FSL och genom föreskrifter som meddelas med stöd av den lagen. Det ska upp- lysningsvis nämnas att uttrycken inlandssjöfart och fartyg/trafik på inre vattenvägar både allmänt och i direktivet används synonymt.
20
5.4 |
Inre vattenvägar och zonindelning |
Prop. 2012/13:177 |
Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka zoner som ska finnas och vilka inre vattenvägar som ska ingå i varje zon.
I fartygssäkerhetslagen ska det tas in en bestämmelse om att för sjö- farten ska Sveriges sjöterritorium delas in i fartområden och zoner.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens även om den lagtekniska utformningen är något annorlunda. Utredningen föreslår inte någon bestämmelse om indelning av Sveriges sjöterritorium i fartområden och zoner.
Remissinstanserna: Göta hovrätt har inte något att erinra mot det föreslagna lagförslaget, men anser att det författningsmässigt framstår som en brist om det är så att såväl svensk rätt som aktuell
Skälen för regeringens förslag
Definition av zonerna
Av artikel 1.1 i direktivet framgår att unionens inre vattenvägar delas in i zoner. Zonerna
Det är medlemsstaterna själva som – efter samråd med kom- missionen – avgör vilka vattenvägar som de vill anmäla till bilagan, jfr artikel 1.2. Någon geografisk avgränsning av vad som är en inre vatten- väg finns inte. Detta innebär t.ex. att flera länder, däribland Sverige, inte har anmält några vattenvägar att ingå i bilagan. Av artikel 27 följer att Sverige och dessa andra länder därmed inte har någon skyldighet att genomföra direktivet.
Direktivet innehåller inte någon definition av eller annan förklaring för vilken omfattning de olika zonerna har. Göta hovrätt har anfört att detta framstår som otillräckligt. Regeringen kan i och för sig instämma i hovrättens resonemang att det inte finns någon klar rättslig grund för hur zonindelningen enligt direktivet ska göras. De tekniska föreskrifterna i direktivet omfattar dock i huvudsak bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen (se skäl 2 till direktivet). De bestämmelserna har i sin tur tagits in i UNECE:s rekommendationer om harmoniserade europeiska tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, se UNECE resolution nr 61 (ECE/TRANS/SC.3/172). Det är allmänt vedertaget att zonindelningen i direktivet därför också ska följa dessa rekommendationer. Detta har vid underhandskontakter bekräftats av kommissionen samt av vissa andra
medlemsstater som har genomfört direktivet. Regeringen anser därför i
21
Prop. 2012/13:177
22
likhet med utredningen att vid indelning av inre vattenvägar i de olika zonerna ska definitionen av zonerna utgå från den ovan nämnda rekommendationen av UNECE. Det saknas dock anledning att, i linje med vad Göta hovrätt föreslår, reglera detta i lagen.
I sak innebär detta i korthet följande. Zon 1 utgörs av vattenvägar med en signifikant våghöjd som över viss tid i genomsnitt inte överskrider 2,0 m. För zon 2 och 3 är gränserna för den signifikanta våghöjden 1,2 m respektive 0,6 m. Zon 4 regleras inte i rekommendationerna. För beräk- ningen av våghöjden finns angivet en matris i rekommendationerna.
Närmare om utformningen av bemyndigandet
I betänkandet föreslås att ”regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får även […] meddela föreskrifter om vilka zoner som ska finnas och omfattningen av de olika zonerna.”
Av artikel 1 och 3 i direktivet följer att endast trafik på de vattenvägar som är uppräknade i bilaga I till direktivet omfattas av direktivets krav. Även om ett vattenområde har en våghöjd som ligger inom ramen för zonindelningen omfattas inte trafiken på det vattenområdet så länge medlemsstaten inte har beslutat att det aktuella vattenområdet ska omfattas och området har infogats i bilaga I. Förslaget från utredningen att i lagen delegera rätten att meddela föreskrifter om omfattningen av zonerna kan därför möjligen leda tanken till att alla vattenvägar som har en våghöjd som ryms inom en viss zon också automatiskt omfattas av den svenska lagstiftningen. Detta torde dock inte ha varit utredningens avsikt och motsvarar inte heller som nämnts direktivets lydelse. För att bättre motsvara direktivets innehåll bör delegationsbestämmelsen i stället formuleras så att ”regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka zoner som ska finnas och vilka inre vattenvägar som ska ingå i varje zon”. Därigenom klargörs att det krävs ett aktivt utpekande av aktuella vattenområden. Naturligtvis kan ett utpekande göras på så sätt att en viss zon omfattar samtliga vattenområden som har en våghöjd som ligger inom ramen för den aktuella zonen.
Det ska också nämnas att en inre vattenväg kan vara såväl ett område avgränsat av en yttre gräns som enbart en sträcka mellan två punkter.
Förberedande mätning av Vänern
Av betänkandet framgår att enligt de beräkningar som har gjorts har bl.a. delar av Vänern en sådan våghöjd som ligger över de gränsvärden som ska tillämpas vid zonindelningen enligt direktivet 2006/87/EG om tekniska föreskrifter. Det skulle därmed enligt betänkandet inte gå att tillämpa direktivet på hela Vänern. Den våghöjdsberäkningen är dock inte gjord enligt bestämmelserna i direktivet och den ovan nämnda
överskrids på Vänern. Direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart kan därmed tillämpas på hela Vänern.
Utpekande av inre vattenvägar kräver samråd med samt underrättelse till kommissionen
Enligt artikel 1.2 kan en medlemsstat, efter samråd med kommissionen, företa ändringar i klassificeringen av sina vattenvägar i de zoner som är upptagna i bilaga I. Ändringarna ska enligt samma bestämmelse senast sex månader innan de träder i kraft anmälas till kommissionen, som ska underrätta de övriga medlemsstaterna. Ett svenskt genomförande av direktivet kräver som nämnts att Sverige pekar ut inre vattenvägar som ska ingå i de olika zonerna. Detta innebär i praktiken att en ändring ska göras av bilaga I, vilket således kräver först samråd med kommissionen och därefter att kommissionen underrättas sex månader innan före- skrifterna träder i kraft. Regeringen avser att peka ut Transportstyrelsen som ansvarig myndighet för att meddela föreskrifter om zonindelningen. Det är därför naturligt att Transportstyrelsen också får ansvara för samråd med och underrättelse till kommissionen.
En grundläggande bestämmelse om fartområden och zoner bör införas
Fartygssäkerhetslagen innehåller inte någon grundläggande bestämmelse om att det svenska sjöterritoriet ska delas in i fartområden. Först i det bemyndigande som föreslås ändras enligt förslaget i detta avsnitt omtalas fartområden. Inte heller när det gäller zoner för vilka det enligt förslaget ska delegeras föreskriftsrätt finns någon grundläggande bestämmelse om vad detta begrepp innebär eller att sådana ska finnas. Lagrådet har ansett att det är otillfredsställande att lagen inte ger underlag för att bedöma vilken innebörd bemyndigandena har. Enligt Lagrådet skulle denna brist i viss mån kunna läkas genom att föra in en bestämmelse i lagen enligt vilken Sveriges sjöterritorium för sjöfarten ska delas in i fartområden och zoner. Regeringen delar Lagrådets uppfattning och föreslår att en sådan bestämmelse tas in i lagens allmänna bestämmelser i första kapitlet.
Prop. 2012/13:177
23
Prop. 2012/13:177 5.5 |
Krav på gemenskapscertifikat för inlandssjöfart |
Regeringens förslag: Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt direk- tiv 2006/87/EG eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:
1.passagerarfartyg,
2.bogserfartyg och skjutbogserare som är avsedda att bogsera, sidobogsera eller skjuta på antingen sådana fartyg som avses i 3 eller flytande utrustning, och
3.andra fartyg som har en längd av minst 20 meter, eller för vilka
produkten av längd, bredd och djupgående ger en volym på minst 100 m3.
Flytande utrustning ska också ha något av de certifikat som anges i första stycket vid trafik på inre vattenvägar.
Havsgående fartyg som har giltiga certifikat för havsgående trafik behöver trots första stycket inte ha något av de certifikat som där anges när de tillfälligt trafikerar inre vattenvägar.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I betänkandet föreslås att fartyg enligt den tredje punkten ska uppfylla både längd- och volymkravet för att omfattas, dvs. att villkoren ska vara kumulativa. I betänkandet föreslås vidare när det gäller passagerarfartyg att endast utländska sådana ska omfattas. I betänkandet föreslås också att i stället för flytande utrustning ska flytande anläggningar ha certifikat. När det gäller utländska fartyg som innehar s.k. Rhencertifikat föreslås i betänkandet att detta skulle ge en rättighet att trafikera svenska inre vattenvägar. Slutligen föreslås i betänkandet ett något annat namn på certifikatet.
Remissinstanserna: Sjöfartsforum och SWEREF Skärgårdsredarna anser att även svenska passagerarfartyg ska omfattas av genomförandet.
Transportstyrelsen och Sveriges fartygsbefälsförening tillstyrker för- slaget att svenska passagerarfartyg ska undantas. I övrigt kommenteras inte förslaget av någon remissinstans.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har ingen erinran mot
eller tillstyrker allmänt förslagen. Sveriges redareförening, Erik Thun AB och Ahlmark Lines
|
Skälen för regeringens förslag |
|
Av artikel 3.1 b) och artikel 1 följer att farkoster som trafikerar de inre |
|
vattenvägar som delats in i zoner och finns upptagna i bilaga I till direk- |
|
tivet ska medföra ett gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart. |
|
Definitionerna i artikel 1.01 i bilaga II till direktivet ger en närmare bild |
24 |
av vad som avses. En farkost är enligt definitionen (punkt 1 i nämnda |
artikel i bilagan) ett fartyg eller flytande utrustning. Med fartyg avses Prop. 2012/13:177 fartyg i inlandssjöfart eller havsgående fartyg (punkt 2). Med fartyg i
inlandssjöfart avses fartyg som är avsett uteslutande eller huvudsakligen för trafik på inre vattenvägar (punkt 3) och med havsgående fartyg avses fartyg som certifierats för havsgående trafik (punkt 4). Med flytande utrustning avses slutligen flytande installationer som bär upp arbets- redskap som kranar, muddringsutrustning, pålkranar eller hissar (punkt 23).
Det kan således konstateras att direktivet blir tillämpligt och krav på certifikat som huvudregel gäller så snart en farkost faktiskt trafikerar en sådan vattenväg som en medlemsstat har utsett som en inre vattenväg att ingå i bilaga I till direktivet. Detta gäller oavsett om farkosten är avsedd för inre vattenvägar eller är havsgående. Det avgörande är klassifi- ceringen av vattenområdet. (Havsgående fartyg kan dock undantas i vissa situationer, se nedan.)
Vilka farkoster omfattas?
I artikel
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.Detta direktiv skall enligt artikel 1.01 i bilaga II gälla för följande farkoster:
a) Fartyg med en längd (L) av 20 meter eller mer.
b) Fartyg för vilka produkten av L × B × T (längd, bredd, djupgående) ger en volym på 100 m3 eller mer.
2.Dessutom skall detta direktiv enligt artikel 1.01 i bilaga II gälla för alla
a) bogserfartyg och skjutbogserare, som är avsedda att bogsera eller påskjuta sådana fartyg som avses i punkt 1 eller flytande anläggningar eller för att långsides bogsera sådana fartyg eller flytande anläggningar,
b) fartyg avsedda för persontransport, som transporterar fler än tolv
passagerare förutom besättningen, c) flytande utrustning.2
Förslaget i betänkandet innebär att artikel
2 I den svenska språkversionen av direktivet anges under c) flytande anläggningar. Denna översättning är fel och ska rätteligen vara flytande utrustning, se närmare s. 14 i
promemorian.
25
Prop. 2012/13:177 20 meter eller en volym om minst 100 m3 samt att det är flytande utrust- ning som ska omfattas, inte flytande anläggningar. Ingen remissinstans har invänt mot detta. Bureau Veritas har uttryckligen bekräftat prome- morians slutsats när det gäller flytande utrustning. Regeringen föreslår att genomförandet i denna del görs i enlighet med promemorians förslag. Lagrådet har dock föreslagit en något annorlunda utformning av bestämmelsen, ett förslag som regeringen har följt. I sak innebär Lagrådets förslag inte någon avvikelse från promemorians förslag.
Alla passagerarfartyg – även svenska – ska omfattas
Direktivet gäller enligt artikel 2.2 b) fartyg avsedda för persontransport, som transporterar fler än tolv passagerare förutom besättningen. Enligt definitionen i artikel 1.01 punkt 18 i bilaga II till direktivet är ett passa- gerarfartyg ett dagstursfartyg eller fartyg med hytter som är konstruerat och utrustat för att kunna transportera fler än 12 passagerare. Enligt 1 kap. 3 § FSL avses med passagerarfartyg fartyg som medför fler än tolv passagerare. Enligt 3 kap. 2 § FSL ska ett svenskt passagerarfartyg ha ett passagerarfartygscertifikat. Ett sådant certifikat är slutligen enligt 1 kap. 4 § 2 FSL ett bevis bl.a. om att ett fartyg vid tillsyn har befunnits lämpligt att transportera passagerare. Eftersom den praktiska innebörden av begreppet passagerarfartyg i FSL är densamma som direktivets definition kan vid genomförandet av artikel 2.2 b) begreppet passagerar- fartyg i FSL:s mening användas.
Artikel 7 ger medlemsstaterna en möjlighet att undanta fartyg som endast trafikerar inre vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i en annan medlemsstat via en inre vattenväg. Betänkandets förslag innebar att svenska passagerarfartyg ska undantas vid genomförandet av direk- tivet medan utländska passagerarfartyg ska omfattas. SWEREF och Sjöfartsforum motsatte sig i sina remissvar att svenska passagerarfartyg ska undantas. Därutöver uttalade ett flertal remissinstanser i allmänna ordalag att ett genomförande måste ske med så få avvikelser från direk- tivet som möjligt. Sveriges Fartygsbefälsförening och Transportstyrelsen stödde som enda remissinstanser uttryckligen utredningens förslag i denna del. I promemorian föreslås dock att även svenska passagerar- fartyg ska omfattas. Regelrådet har avstyrkt promemorians förslag eftersom det saknas dels en analys av alternativa lösningar, dels kostnadsmässiga beräkningar av följderna av förslaget för företagen.
Regeringen anser till skillnad mot förslaget i betänkandet men i likhet med förslaget i promemorian att det på flera grunder finns skäl att även svenska passagerarfartyg ska omfattas. Ett undantag för svenska passa- gerarfartyg skulle medföra att olika villkor kommer att gälla för samma trafik eftersom fartyg som har certifierats i andra medlemsstater enligt direktivet har rätt att trafikera svenska inre vattenvägar med stöd av det certifikatet. Fram till i dag har Sverige i praktiken kunnat vägra detta med hänvisning till det svenska allmänna ställningstagandet rörande regelverket om inre vattenvägar. Med ett påbörjat genomförande av regelverket bedömer regeringen att någon möjlighet inte längre finns att hindra företag från andra medlemsländer att utnyttja direktivets möjlig- heter att trafikera svenska inre vattenvägar. En rätt att utföra cabotage
kan också härledas ur förordningen (EEG) nr 3921/91 om villkoren för
26
att transportföretag skall få utföra inrikes transporter av gods eller passa- gerare på inre vattenvägar i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande. Konkurrensnackdelarna för svenska passagerarfartyg skulle om de fartygen lämnas utanför genomförandet kunna bestå i t.ex. högre utrustningskrav, kortare besiktningsintervall och därmed högre kostnader. Konkurrensskäl talar därför starkt för att även svenska passa- gerarfartyg ska omfattas, vilket företrädare för såväl redare som hamnar också särskilt har understrukit. En annan anledning till att de svenska passagerarfartygen inte bör undantas från genomförandet är att person- transporter till sjöss bedöms få en ökad betydelse i utformningen av kollektivtrafiken framför allt i vissa stadsområden. De svenska passa- gerarfartygen bör därför inte uteslutas från möjligheten att ta del av de eventuella fördelar som det nya regelverket kan ge.
Ett annat skäl som bör nämnas för att svenska passagerarfartyg ska omfattas är att som allmän utgångspunkt vid genomförande av direktiv i svensk rätt gäller att genomförandet ska ske så nära direktivets nivå som är möjligt. Detta innebär t.ex. att eventuella tillägg utöver direktivets krav, liksom undantag från dessa – även om de är tillåtna enligt direktivet
– måste kunna motiveras väl. Några säkerhetsmässiga skäl att undanta de svenska passagerarfartygen har dock inte framlagts av utredningen och har inte heller framkommit i övrigt. Det finns inte heller på denna grund någon anledning att undanta de svenska passagerarfartygen.
Regeringen föreslår således att genomförandet av direktivet ska omfatta även de svenska passagerarfartygen. Med anledning av vad Regelrådet har anfört visar det ovan förda resonemanget enligt rege- ringen också att det inte finns någon bättre alternativ lösning som exem- pelvis att låta svenska passagerarfartyg undantas, särskilt då det kommer att finnas en frivillighet för rederierna att ansluta sina fartyg till regel- verket, se nedan i detta avsnitt. När det gäller vad Regelrådet anfört om att det saknas uppgifter om vilka kostnader som kan komma att uppstå för berörda företag hänvisas till konsekvensbedömningen i avsnitt 6.
Med anledning av Kommerskollegiums efterfrågan om en definition på begreppet passagerarfartyg erinrar regeringen om att 1 kap. 3 § FSL innehåller en definition på begreppet passagerarfartyg. Eftersom defini- tionen i sak överensstämmer med direktivets krav och blir tillämplig även på den föreslagna nya bestämmelsen om krav på gemenskaps- certifikat för inlandssjöfart behöver någon ytterligare definition enligt regeringen inte införas.
Något om tillämpligheten på utländska fartyg
Direktivet innebär att ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart ska ge rätt att trafikera övriga medlemsstaters inre vattenvägar med stöd av certifikatet. Ett utländskt fartyg med ett sådant motsvarande certifikat har således rätt att trafikera de svenska inre vattenvägarna. Detta kan klar- göras i lagtexten genom Lagrådets förslag i form av en hänvisning i lagtexten till direktivet. Ett utländskt fartyg som har ett certifikat utfärdat enligt direktivet uppfyller således kraven.
Enligt artikel 4.1 i direktivet får vidare alla fartyg som medför ett giltigt certifikat, utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, trafikera gemenskapens vattenvägar
Prop. 2012/13:177
27
Prop. 2012/13:177 enbart försedda med det certifikatet. Bestämmelsen i direktivet är förvisso utformad som en rättighet, men i praktiken är det också en skyldighet för det fartyg som trafikerar en inre vattenväg att ha ett sådant certifikat om fartyget inte har något annat certifikat som krävs. Det bör således i lagen anges att som alternativ till ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt direktivet kan kravet uppfyllas genom ett sådant Rhencertifikat. Genom en sådan bestämmelse får också ett fartyg med ett sådant certifikat en rättighet att trafikera de svenska inre vattenvägarna. Den konvention som åsyftas är 1868 års reviderade konvention för sjöfarten på Rhen. Konventionen reglerar i artikel 22 kraven på fartyget att ha nödvändig skrovstyrka och utrustning för den avsedda farten. Artikeln är kompletterad med ett omfattande separat regelverk för hur dessa krav ska uppfyllas och inspekteras i konkreta detaljer. Det är också det regelverkets sakinnehåll som ligger till grund för direktivets krav, jfr avsnitt 4.3. Ett fartyg som har ett sådant certifikat enligt konventionen uppfyller således i sak samma krav som ett fartyg som har ett certifikat utfärdat enligt direktivet.
Det ska nämnas att artikel 4.2 i direktivet innebär att ett fartyg som har ett sådant Rhencertifikat kan behöva ha ett kompletterande gemenskaps- certifikat för inlandssjöfart om medlemsstaten har utfärdat ytterligare eller sänkta föreskrifter med stöd av artikel 5. Föreskrifter om krav på ett sådant kompletterande gemenskapscertifikat kan i så fall meddelas av Transportstyrelsen med stöd av befintliga bemyndiganden i 7 kap. 3 § första stycket 1 § FSL och 3 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), förkortad FSF.
Undantag
I artikel 2.3 finns en uppräkning av fartyg som inte omfattas av direk- tivet. Dels undantas färjor och militärfartyg, dels undantas havsgående fartyg som tillfälligt trafikerar inre vattenvägar och medför giltiga fart- och säkerhetscertifikat.
Direktivet innehåller inte någon definition på vad som är en färja. Det är därför lämpligast att undantaget regleras i myndighetsföreskrifter i vilka det efter t.ex. konsultation med kommissionen kan klargöras vad som är en färja. Ett allmänt bemyndigande för myndigheten att meddela undantag från kraven på certifikat i FSL finns redan i 7 kap. 9 § 1 a) FSL och 8 kap. 2 § 1 a) FSF. Någon ytterligare reglering behövs inte eftersom dessa bemyndiganden kommer att bli tillämpliga även på det krav på gemenskapscertifikat som föreslås i denna lagrådsremiss.
Beträffande militärfartygen anges i 1 kap. 1 § FSL att lagen gäller örlogsfartyg endast i den mån regeringen föreskriver det. Någon sådan förordningsbestämmelse som innebär att de föreslagna kraven kommer att tillämpas på örlogsfartyg finns inte.
När det gäller undantaget för havsgående fartyg finns inga hinder att reglera detta i lagen, varför regeringen föreslår ett sådant undantag. Vad som utgör giltiga fart- och säkerhetscertifikat bör däremot regleras i verkställighetsföreskrifter eftersom vissa krav på sådana certifikat endast finns reglerade i myndighetsföreskrifter.
Artikel
grunder undanta fartyg och flytande utrustning från direktivets krav
28
antingen helt eller delvis. Regeringen förutsätter att Transportstyrelsen Prop. 2012/13:177 vid det fortsatta genomförandet av direktivet på föreskriftsnivå närmare
analyserar om och i så fall i vilken omfattning undantagsmöjligheterna bör utnyttjas, bl.a. när det gäller flytande utrustning samt fritidsfartyg. Stöd för att göra undantag finns i så fall i de i detta avsnitt nämnda bestämmelserna i FSL och FSF. Någon ytterligare reglering i lag krävs inte.
Certifikatets namn
I betänkandet föreslås att certifikatet ska benämnas gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart. Det är också det begrepp som används i artikel 3 i den svenska språkversionen av direktivet. Även beträffande detta begrepp är dock den svenska översättningen bristfällig. Begreppet blir felaktigt eftersom kravet att ha certifikat inte bara omfattar fartyg utan även flytande utrustning. Detta har också bekräftats av kommissionen vid underhandskontakter under framtagandet av denna proposition. Fartyg och flytande utrustning är enligt definitionerna i artikel 1.01 i bilaga II till direktivet olika begrepp som samlas under begreppet farkost.
Eftersom certifikat således otvivelaktigt krävs även för andra subjekt än fartyg bör betänkandets förslag till beteckning på certifikatet justeras något. Ett lämpligare namn är gemenskapscertifikat för inlandssjöfart, ett begrepp som faktiskt också används i artiklarna 4 och 11 i den svenska språkversionen. En sådan översättning motsvarar också bättre åtminstone den engelska beteckningen community inland navigation certificate som är densamma i samtliga nämnda artiklar. Däremot är den franska språk- versionen lika tveksam som den svenska då den i artikel 3 anger att ”Les bâtiments […] doivent être munis […] du certificat communautaire pour bateaux”, dvs. (fritt översatt) ”en farkost ska ha ett certifikat för fartyg”! Här finns således anledning att bortse från den franska språkversionen och luta sig mot den engelska.
5.6 |
Frivillighet att tillämpa regelverket |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Kravet på gemenskapscertifikat ska inte gälla |
|
|
för fartyg eller flytande utrustning som endast trafikerar svenska |
|
|
vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan |
|
|
medlemsstat i EU via en inre vattenväg. |
|
|
Utredningens förslag: Utredningen föreslår inte någon frivillighet. |
|
|
Remissinstanserna: SWEREF Skärgårdsredarna och Sjöfartsforum |
|
|
uppger att det måste finnas en frivillighet att tillämpa det nya regelverket |
|
|
eller utöva sin verksamhet enligt nuvarande regler. |
|
|
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens, men i |
|
|
promemorian föreslås att undantag kan regleras i myndighetsföreskrifter |
|
|
med stöd av befintliga bemyndiganden. |
|
|
Remissinstanserna: SWEREF Skärgårdsredarna upprepar att det |
|
|
måste finnas en frivillighet att tillämpa regelverket. Transportstyrelsen |
|
|
anser att den frivillighet som regelverket är tänkt att inrymma bör framgå |
|
|
redan av lagtexten. |
29 |
|
|
|
Prop. 2012/13:177 Skälen för regeringens förslag: Artikel 7.1 ger en medlemsstat möjlighet att undanta alla fartyg och flytande utrustning som omfattas av direktivet från direktivets krav helt eller delvis för de fall fartygen eller den flytande utrustningen endast trafikerar sådana svenska vattenvägar som inte är förbundna med en annan medlemsstats vattenväg via en inre vattenväg. I praktiken innebär det för svensk del att all inlandssjöfart kan undantas från kraven (i teorin kan svenska inre vattenvägar förbindas med finska inre vattenvägar för det fall angränsande kusträckor vid gränsen eller Torne älv anges som inre vattenväg enligt direktivet).
Regeringen anser att direktivets möjlighet till undantag bör utnyttjas, dvs. att fartyg ska kunna avstå från att tillämpa regelverket om inre vattenvägar och i stället trafikera svenska farvatten med stöd av den nuvarande regleringen i FSL. Annars finns det en risk att fartyg som är konstruerade enligt det nuvarande svenska regelverket kan bli tvungna att byggas om för att tillgodose kraven i direktivet. På så sätt uppnås i praktiken en frivillighet att välja certifikat. En sådan möjlighet har också av SWEREF Skärgårdsredarna och Sjöfartsforum ansetts vara av stor vikt. Denna frivillighet bör gälla såväl under övergångstiden (se avsnitt 5.11) som därefter.
I promemorian redogörs för att en sådan frivillighet inte kräver någon lagändring utan att de nämnda befintliga bemyndigandena i 7 kap. 9 § 1 a) FSL och 8 kap. 2 § 1 a) FSF kan utnyttjas, dvs. undantag kan erhållas genom att Transportstyrelsen genom antingen föreskrifter eller enskilda beslut inför undantag. Transportstyrelsen har dock ansett att eftersom avsikten är att det ska finnas en frivillighet att utnyttja det nya regelverket eller behålla certifieringen enligt det nuvarande regelverket, bör detta också framgå direkt av lagen. Regeringen har förvisso haft som utgångspunkt att ett genomförande av direktivet ska göras med så stort utnyttjande av befintlig lagstiftning som möjligt. Den frivillighet som direktivet ger i det här avsedda avseendet kan, som redogörs för i promemorian, uppnås genom att Transportstyrelsen med stöd av befint- liga bemyndiganden meddelar föreskrifter med denna effekt. Av berörda remissinstanser framgår emellertid att det är mycket viktigt att det kommer att finnas en frivillighet för rederierna att välja vilket regelverk de vill följa, inom de ramar som direktivet ger. Att i ett sådant fall hänvisa till föreskrifter eller t.o.m. beslut på myndighetsnivå för att reglera en undantagsmöjlighet som direktivet medger och som rege- ringen anser ska få utnyttjas är därför mindre lämpligt. Regeringen före- slår därför att det i lagen ska anges att fartyg som i och för sig omfattas av direktivet men som endast trafikerar svenska inre vattenvägar utan förbindelse med vattenvägarna i övriga medlemsstater via en inre vatten- väg ska vara undantagna från kraven. Ett rederi vars fartyg omfattas av ett sådant undantag kan ändå ansöka om att få ett gemenskapscertifikat utfärdat, jfr artikel 2.02 i bilaga II till direktivet. På så sätt uppnås en sådan frivillighet att välja regelverk som remissinstanserna har efter- frågat.
Det ska också nämnas att ingenting hindrar att ett fartyg samtidigt kan vara certifierat enligt både det nuvarande regelverket och det nu före- slagna regelverket om inre vattenvägar.
30
5.7 |
Inre vattenvägsfartyg ska undantas från vissa |
Prop. 2012/13:177 |
|
andra certifikatskrav |
|
Regeringens förslag: Ett fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart ska inte behöva ha fartcertifikat, passagerarfartygs- certifikat eller fribordscertifikat.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens, förutom i det hänseendet att utredningen föreslog att undantaget ska gälla fartyg som ska ha ett gemenskapscertifikat.
Remissinstanserna: Har inte några synpunkter på förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I 3 kap. 1, 2 och 7 §§ FSL finns krav på att fartyg ska ha fartcertifikat, passagerarfartygscertifikat respektive fribordscertifikat. Ett fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlands- sjöfart uppfyller sådana krav som kontrolleras inför utfärdande av fart- certifikat, passagerarfartygscertifikat respektive fribordscertifikat. Ett fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart ska därför inte behöva ha även de nämnda certifikaten. Till skillnad från förslaget i betänkandet bör undantaget dock inte gälla enbart på den grunden att fartyget ska ha ett sådant gemenskapscertifikat, utan det bör krävas att certifikatet också har utfärdats, att fartyget har ett gemenskapscertifikat.
5.8Krav på ny besiktning efter bl.a. reparation
Regeringens förslag: Ett fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart och som har genomgått någon större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdigheten, ska besiktas innan fartyget gör någon ny resa.
Utredningens förslag: Innehåller inte något förslag i denna fråga. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrade sig. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Föreningen Sveriges varv har inga synpunkter på förslaget. I övrigt yttrar sig ingen remissinstans särskilt över förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 15 ska ett fartyg på nytt genomgå en teknisk inspektion om fartyget undergår större ändringar eller reparationer som berör fartygsstrukturens stabilitet, fartygets gång- eller manövreringsegenskaper eller de särskilda specifikationerna i bilaga II, innan fartyget får företa någon ny resa.
Den svenska bestämmelse som närmast motsvarar direktivets krav är 5 kap. 7 § FSL. Enligt den bestämmelsen gäller krav på ny besiktning (besiktning innebär detsamma som begreppet teknisk inspektion i direk- tivet) i vissa situationer som är jämförbara med de som anges i direktivet. I bestämmelsen i FSL anges dock att en sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen av fartyget har skett. Direktivet däremot medger inte någon sådan frist utan en teknisk inspektion ska ske innan fartyget får företa någon ny resa.
31
Prop. 2012/13:177 För att uppfylla direktivets krav bör lämpligen ett tillägg göras i den nämnda bestämmelsen i FSL.
5.9Klassificeringssällskap ska få besikta fartyg och utfärda certifikat
Regeringens förslag: Transportstyrelsen ska få överlåta åt ett erkänt klassificeringssällskap att utfärda och förnya gemenskapscertifikat för inlandssjöfart. Med erkänt klassificeringssällskap ska avses ett sällskap som har erkänts i enlighet med direktivet om tekniska före- skrifter för fartyg i inlandssjöfart.
Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige ska överlåtelse i stället kunna göras åt en sådan erkänd organisation som har godkänts i enlighet med
En besiktning eller en inspektion som har utövats av ett erkänt klassificeringssällskap ska ha samma giltighet som om den utövats av Transportstyrelsen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. I betänkandet föreslås dock inte några lagändringar, endast ändring av förordning.
Remissinstanserna: Transportstyrelsen tillstyrker förslaget. Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I
promemorian föreslås att överlåtelsen endast kan ske avseende besikt- ning av fartyg, inte det efterföljande utfärdandet av certifikatet.
Remissinstanserna: Sjöfartsverket, Erik Thun AB och Ahlmark Lines
Skälen för regeringens förslag
Av artikel 8 i direktivet följer att ett fartyg som har genomgått en teknisk inspektion för att kontrollera om fartyget uppfyller de tekniska före- skrifterna i bilaga II till direktivet, ska få ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart utfärdat för fartyget. I artikel 9 anges att certifikat får utfärdas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Den tekniska inspektionen ska enligt artikel 10 genomföras av de behöriga myndig- heterna, som dock enligt samma artikel helt eller delvis får avstå från att göra en teknisk inspektion, om ett giltigt intyg utfärdat av ett erkänt klassificeringssällskap klart visar att fartyget helt eller delvis uppfyller de tekniska föreskrifterna i bilaga II.
I promemorian görs bedömningen att de nämnda artiklarna inte ger
stöd för att delegera mer än själva besiktningen av fartyg, dvs. vad som i
32
direktivet benämns den tekniska inspektionen, men inte det efterföljande utfärdande av certifikatet. Innebörden av artiklarna
Det ska med anledning av vad Kammarrätten i Göteborg har efter- frågat om ett klargörande av begreppen nämnas följande. Begreppet besiktning i FSL avser samma typ av åtgärd som direktivet benämner teknisk inspektion. För att kunna utfärda certifikat krävs att en före- gående besiktning av fartyget har gjorts. Rätten att utfärda certifikat inbegriper därför även en rätt att besikta fartygen. När det i lagen talas om en rätt att utfärda certifikat omfattar det således även en rätt att besikta fartygen i den omfattning som krävs för att kunna utfärda certi- fikatet. Både besiktning och certifiering är tillsynsåtgärder i den mening som avses i FSL. I denna proposition används därför samlingsbegreppet tillsyn när besiktning och certifiering av fartyg diskuteras.
Möjligheten att överlåta uppgifter till klassificeringssällskapen bör utnyttjas
För den s.k. havssjöfarten har det sedan många år, nu i FSL, men även i tidigare fartygssäkerhetsregleringar, funnits en möjlighet för Transport- styrelsen (eller tidigare Sjöfartsverket) att uppdra åt t.ex. klassificerings- sällskap att utfärda certifikat för fartyg. Tidigare har denna möjlighet att överlåta certifiering utnyttjats i begränsad omfattning. Under senare år har det dock skett ett ökat användande av klassificeringssällskap för tillsyn av svenska fartyg, se t.ex. regeringens beslut den 21 december 2009 att uppdra till Transportstyrelsen att se över möjligheterna att effektivisera och skapa en större flexibilitet för besiktningar av svenska fartyg. Transportstyrelsen har i dag avtal med sex sällskap som har i uppdrag att utföra tillsyn enligt FSL. Regeringen har vidare i proposi- tionen Överlåtelse av tillsynsuppgifter inom sjöfarten (prop. 2012/13:110) föreslagit att Transportstyrelsen ska få överlåta vissa till- synsuppgifter inom sjöfartsskyddet till s.k. erkända sjöfartsskyddsorgani- sationer, dvs. till exempel klassificeringssällskap.
Regeringens nämnda uppdrag till Transportstyrelsen grundade sig i målsättningen att förenkla och skapa bättre näringspolitiska förutsätt- ningar för rederier med svenskflaggade fartyg. Att möjliggöra flexibilitet och eventuell vidhängande kostnadsminskning inom tillsynsområdet är en åtgärd i linje med nämnda målsättning. Det finns därför ingen anled- ning att något annat bör gälla när det gäller tillsyn av fartyg avsedda för inre vattenvägar. Det kan snarare finnas än mer skäl att utnyttja klassi- ficeringssällskapen när det gäller detta nya rättsliga område. I svensk rätt finns i dag som ovan nämnts inte någon reglering över huvud taget av inre vattenvägar och trafik på dessa. I statsförvaltningen finns således i dag en begränsad kompetens inom området. Det
Prop. 2012/13:177
33
Prop. 2012/13:177 har beträffande lastfartygen uppskattat att så få som
Transportstyrelsen och Sjöfartsverket som företrädare för redarnäringen har också tillstyrkt en sådan möjlighet att välja tillsynsutövare.
Förslaget i promemorian är att endast de tekniska inspektionerna, dvs. vad som i FSL:s språkdräkt kallas besiktning, ska vara möjliga att över- låta. Efter kommissionens klargörande att även utfärdandet av certifikat kan överlåtas finner regeringen att även denna uppgift bör vara möjlig att överlåta. Transportstyrelsen har vid underhandskontakter uppgett att myndigheten inte ser något problem med att även överlåta utfärdandet av certifikat.
Behov av ändrad reglering
Enligt 7 kap. 11 § första stycket FSL får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer genom avtal uppdra åt en erkänd organisation att utfärda och förnya certifikat och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord. Med erkänd organisation avses enligt 1 kap. 5 § samma lag en sådan organisation som har erkänts i enlighet med Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg. En organisation kan enligt sist- nämnda paragraf vara ett klassificeringssällskap eller annan som utför säkerhetsbedömningar på statens vägnar. I 5 kap. 3 § FSL förtydligas att om tillsyn i form av besiktning eller inspektion har utövats av en erkänd organisation för att fastställa minsta tillåtna fribord, eller för att utfärda eller förnya certifikat för fartyg eller utrustning, har denna tillsyn samma giltighet som om den utövats av Transportstyrelsen.
Bestämmelserna i FSL omfattar således överlåtelse av uppdrag till s.k. erkända organisationer enligt det
I betänkandet anfördes att i teorin är en organisation enligt direktiv 94/57/EG (som numera har ersatts av bl.a.
34
Det är förvisso korrekt att en organisation som har erkänts enligt EU- förordningen också kan vara aktuell att erkännas som klassificerings- sällskap enligt direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjö- fart. Ur legal synpunkt är detta dock inte tillräckligt. Definitionen i 1 kap. 5 § FSL hänvisar enbart till
Den nuvarande regleringen i FSL är således otillräcklig. För att en överlåtelse ska kunna ske till de klassificeringssällskap som har erkänts enligt direktivet om tekniska föreskrifter för inlandsfartyg måste bestämmelserna i FSL uttryckligen omfatta även begreppet klassifi- ceringssällskap i den betydelse som avses i direktivet om tekniska före- skrifter. I promemorian lämnas därför de förslag till lagändringar som krävs. Regeringen delar den bedömning som gjorts i promemorian och föreslår således att tillägg görs i 1 kap. 5 § och 5 kap. 3 §. När det gäller regleringen i 7 kap. 11 § FSL har Lagrådet förordat att direktivets möjlighet att överlåta uppgifter till erkända klassificeringssällskap i stället genomförs genom en ny paragraf och att det i 11 § klargörs att den nuvarande regleringen i 11 § inte avser gemenskapscertifikat för inlands- sjöfart. En sådan lagteknisk lösning skulle också enligt regeringen vara tydligare på så sätt att gränsdragningen mellan uppgifter rörande fartyg i havssjöfart (11 §) och inlandssjöfart (ny 11 a §) klargörs bättre. Rege- ringen har således följt Lagrådets förslag att genomföra den nya regleringen i en egen, ny paragraf.
Det ska i detta sammanhang också nämnas något om de nuvarande bestämmelserna i 11 § andra stycket om krav på avtal och om innehållet i avtalet. Lagrådsremissens förslag innebar att 11 § andra stycket kom att gälla även för överlåtelser av uppgifter inom inlandssjöfarten. Lagrådet har som en följd av sitt förslag att separera bestämmelserna om över- låtelse i två paragrafer anfört att i den mån det som föreskrivs i 11 § andra stycket är avsett att gälla även för överlåtelse att utfärda och förnya gemenskapscertifikat för inlandssjöfart måste detta särskilt anges i den bestämmelse som ska reglera inlandssjöfarten. En sådan reglering som finns i 11 § andra stycket krävs inte enligt direktivet om tekniska före- skrifter för inre vattenvägar, och är enligt regeringen inte heller nödvändig för ett genomförande av direktivet. Även om lagrådsremissens förslag innebar att bestämmelserna i 11 § andra stycket omfattade såväl havssjöfart som inlandssjöfart, saknas enligt regeringen skäl att vid en separation av bestämmelserna om överlåtelse av uppgifter särskilt införa bestämmelser motsvarande de som finns i 11 § andra stycket i den nya paragrafen.
Grundlagsstöd för överlämnande av förvaltningsuppgifter till ett utländskt organ
De sällskap som är möjliga att överlåta uppgifter till är samtliga att anse som utländska organ, även om det kan förekomma att de har filial eller kontor i Sverige. När det gäller möjligheten att överlämna förvaltnings- uppgifter till ett utländskt organ finns det bestämmelser i 10 kap. 8 § regeringsformen. Av bestämmelsen framgår bl.a. att rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på regeringsformen
Prop. 2012/13:177
35
Prop. 2012/13:177 genom beslut av riksdagen kan överlåtas till en utländsk eller inter- nationell inrättning eller samfällighet. Det framgår vidare att riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.
I FSL finns bestämmelser om överlåtelse av tillsynsuppgifter till erkända organisationer. Förslaget i detta avsnitt handlar om liknande uppgifter som överlåts till samma typer av organ i ett liknande samman- hang och av likadana skäl. Det som skiljer överlåtelserna åt är att bestämmelserna som reglerar förfarandet kring erkännandet av klassifi- ceringssällskapen skiljer sig något åt och finns i olika
Hänsyn bör dock tas till att bemyndigandet i sådana fall ska ske till regeringen eller någon annan myndighet. Myndigheten bör därför anges redan i lagtexten i nu lämnade förslag.
Förslaget innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets- utövning får överlåtas till utländskt organ. Riksdagens beslut bör därför fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regerings- formen.
Justering av nuvarande bestämmelse
Enligt den nuvarande ordningen enligt 7 kap. 11 § första stycket FSL vid överlåtelse av tillsyn till erkända organisationer är det regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som genom avtal får uppdra åt en erkänd organisation att utfärda och förnya certifikat och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord. Som har anförts ovan bör dock för att uppfylla grundlagskraven myndigheten anges redan i lagtexten. Rege- ringen föreslår därför att en justering görs av den befintliga regleringen.
I detta sammanhang har vidare uppmärksammats att den nuvarande lydelsen av 7 kap. 11 § första stycket FSL inte heller korrekt beskriver hur förfarandet bör gå till. Överlåtelsen av uppgifter sker inte genom ett avtal utan genom ett beslut av myndigheten. Därefter ska omfattningen av och innehållet i överlåtelsen regleras i ett avtal mellan Transport- styrelsen och respektive organisation eller klassificeringssällskap. Att förfarandet är en tvåstegsprocess med ett beslut från myndigheten som första steg och krav på avtal för att reglera innehållet som andra steg framgår också av artikel 3.2 och
direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och
36
standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av Prop. 2012/13:177 fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse
därmed. Bestämmelserna i 7 kap. 11 § första och andra stycket FSL bör därför justeras i enlighet med detta.
5.10 |
Övrig anpassning av fartygssäkerhetslagen |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Ett fartygs resa ska få förbjudas, om det finns |
|
|
skälig anledning att anta att fartyget inte är sjövärdigt för resa i den |
|
|
avsedda farten eller zonen. |
|
|
Regeringens bedömning: Några övriga anpassningar av fartygs- |
|
|
säkerhetslagen behöver inte göras med anledning av direktivet. |
|
|
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens när det |
|
|
gäller förslaget om reseförbud. Utredningen föreslår utöver det ett flertal |
|
|
lagändringar av förtydligande art med hänvisningar till direktivet |
|
|
2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart. |
|
|
Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig över förslaget om |
|
|
reseförbud. Näringslivets regelnämnd uppger att det måste diskuteras |
|
|
inom vilka ramar det bör ges bemyndiganden så att regelverket inte får |
|
|
en annan inriktning än vad som var avsikten. Många andra remiss- |
|
|
instanser påpekar att genomförandet måste ske med så få svenska |
|
|
tilläggsregler som möjligt. Flera av dessa men även andra remiss- |
|
|
instanser anser samtidigt att de säkerhets- och miljömässiga aspekterna |
|
|
måste beaktas vid genomförandet. |
|
|
Skälen för regeringens förslag och bedömning |
|
|
Reseförbud |
|
|
Enligt 6 kap. 1 § FSL finns en möjlighet för tillsynsmyndigheten att |
|
|
förbjuda ett fartygs resa om det finns skälig anledning att anta att fartyget |
|
|
inte är sjövärdigt för resa i den avsedda farten. Med fart avses det fart- |
|
|
område som fartyget trafikerar. Regeringen har med stöd av 7 kap. 1 § |
|
|
FSL meddelat föreskrifter om vilka fartområden som ska finnas. Genom |
|
|
direktivet införs dock begreppet zon för de vattenområden som omfattas |
|
|
av direktivet. I avsnitt 5.4 föreslås att regeringen eller den myndighet |
|
|
som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka zoner |
|
|
som ska finnas och vilka inre vattenvägar som ska ingå i respektive zon. |
|
|
Eftersom möjligheten att förbjuda ett fartygs resa enligt 6 kap. 1 § FSL är |
|
|
knuten till farten och inte zonen, kan ett sådant beslut inte fattas om ett |
|
|
fartyg med ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart inte uppfyller |
|
|
kraven på sjövärdighet. Ett behov av att kunna fatta ett sådant beslut |
|
|
föreligger dock även när det gäller fartyg i inlandssjöfart. Bestämmelsen |
|
|
i 6 kap. 1 § FSL bör därför justeras så att även fartyg i inlandssjöfart, |
|
|
dvs. fartyg som trafikerar zoner, kan träffas av ett sådant förbud. |
|
|
Fartygssäkerhetslagen täcker i övrigt direktivets krav |
|
|
Fartygssäkerhetslagen gäller enligt huvudregeln i 1 kap. 1 § alla fartyg |
|
|
som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium samt svenska fartyg |
37 |
|
|
|
Prop. 2012/13:177 som används till sjöfart utanför sjöterritoriet. Lagen omfattar således fartyg i inlandssjöfart utan att någon förändring görs. Därmed kan också lagens bestämmelser i övrigt tillämpas i relevanta delar på fartyg i inlandssjöfart. Till exempel kan lagens bestämmelser om fartygs sjö- värdighet, tillsyn samt delegation till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om t.ex. fartygs konstruktion, utrustning och tillsyn tillämpas. Förutom när det gäller de förslag som lämnas i denna lagrådsremiss kan således resterande delar av direktivet genomföras genom FSL utan lagändringar.
Till skillnad mot förslaget i betänkandet anser regeringen att de befint- liga bestämmelser som således går att tillämpa inte behöver något för- tydligande med t.ex. hänvisningar till direktivet 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart. Det är till exempel enligt rege- ringen självklart att sjövärdighetsbegreppet enligt 2 kap. 1 § FSL och besiktningsbestämmelserna enligt 5 kap. 5 § FSL även omfattar fartyg i inlandssjöfart precis som de omfattar andra fartyg. Därmed finns också redan enligt gällande lydelse av FSL en rätt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om t.ex. fartygs utrustning och bemanning. Det saknas därmed anledning att ha särskilda förtydliganden om bestämmelsernas tillämplighet på fartyg i inlandssjöfart när det dessutom inte finns sådana förtydliganden för andra fartygstyper.
Närmare om föreskrifternas innehåll
Direktivets bestämmelser om fartygs konstruktion och utrustning kommer alltså att genomföras genom Transportstyrelsens föreskrifter, med stöd av redan befintliga bemyndiganden. Naturligtvis ska som många av remissinstanserna påpekar de säkerhets- och miljömässiga aspekterna beaktas vid genomförandet. Inlandssjöfart är dock ett mycket säkert trafikslag jämfört med övriga trafikslag. Även om Vänern är Europas största insjö har en analys som Transportstyrelsen genomfört med hjälp av SMHI visat att ingen del av Vänern har en våghöjd som inte ryms inom ramen för direktivet 2006/87/EG.
Med anledning av vad särskilt Näringslivets regelnämnd men även många andra remissinstanser uppgett om vikten av att undvika svenska tilläggsregler – särskilt ur ett konkurrensperspektiv – vill regeringen utveckla detta något. Transportstyrelsen har en skyldighet att genomföra direktivet om tekniska föreskrifter inom de ramar som direktivet sätter, med de möjligheter till tilläggskrav eller sänkta krav som direktivet medger. I vilken mån sådana tilläggskrav eller sänkta krav ska införas är dock en fråga som Transportstyrelsen som ansvarig myndighet för sjö- säkerhetsfrågor måste ha möjlighet att fritt och objektivt analysera i samråd med bl.a. branschen. Samma förfarande gäller när det är fråga om föreskrifter som myndigheten meddelar och som genomför andra direktiv inom sjösäkerhetsområdet för andra typer av fartyg.
Det ska emellertid nämnas att för det fall en medlemsstat överväger
sådana enligt direktivet tillåtna tilläggskrav eller sänkta krav krävs enligt
38
direktivet såväl samråd med kommissionen som information om sådana Prop. 2012/13:177 bestämmelser till kommissionen sex månader innan de ska träda i kraft.
Regeringen avser också att peka ut Transportstyrelsen som ansvarig även för denna samråds- och informationsskyldighet. Exempel på sådana tilläggskrav som skulle kunna vara motiverade mot bakgrund av de särskilda svenska förhållandena är dubbelskrov och isklass. Just dessa krav har också branschen redan uppgett kan godtas.
Andra eventuella krav som inte omfattas av direktivets reglering bör kunna motiveras än mer och ska i sedvanlig ordning anmälas till kommissionen enligt direktivet 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
5.11Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens |
förslag: Lagändringarna ska träda i kraft |
den |
1 september 2014. För fartyg som vid ikraftträdandet har giltiga certi- |
||
fikat för aktuell fart ska lagen tillämpas när certifikatets giltighet har |
||
upphört, dock senast fr.o.m. den 30 december 2018. |
|
|
Utredningens förslag: Innehåller inte något förslag till ikraftträdande- |
||
eller övergångsbestämmelser. |
|
|
Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig i frågan. |
|
|
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Västra Götalandsregionen uppger att berörda |
||
rederier inte bedöms ha möjlighet att före utsatt tid, år 2018, göra de |
||
nyinvesteringar som krävs för ett införande av regelverket. |
|
|
Skälen för regeringens förslag |
|
|
Ikraftträdande |
|
|
Det är angeläget att direktivet kan genomföras så snart det är möjligt. |
||
Direktivets innehåll är dock mycket omfattande och kommer att kräva en |
||
stor arbetsinsats för att ta fram föreskrifter på myndighetsnivå och göra |
||
organisatoriska förändringar m.m. inom myndigheten. Ett tidigare ikraft- |
||
trädande av |
de bestämmelser som genomför direktivet än |
den |
1 september 2014 framstår därför inte som möjligt. |
|
Övergångsbestämmelser m.m. |
|
I direktivet finns vissa övergångsbestämmelser i artikel 8 och 13. Enligt |
|
artikel 8.1 ska certifikat utfärdas för fartyg som kölsträcks från och med |
|
den 30 december 2008. Enligt artikel 8.2 ska certifikat utfärdas för fartyg |
|
som inte omfattades av tillämpningsområdet för direktiv 82/714/EEG |
|
men som nu omfattas av detta direktiv i enlighet med artikel 2.1 och 2.2, |
|
efter en teknisk inspektion som ska genomföras när fartygets aktuella |
|
certifikat löper ut, dock senast den 30 december 2018. Enligt artikel 13.1 |
|
ska gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart förnyas när giltighetstiden |
|
löper ut enligt de villkor som fastställs i artikel 8. |
|
Bestämmelserna är svåra att tillämpa vid ett svenskt genomförande, |
|
dels eftersom tidpunkten i artikel 8.1 har passerat för länge sedan, dels då |
39 |
|
Prop. 2012/13:177 Sverige inte tillämpade direktiv 82/714/EEG och det därför inte kan anges vilka kategorier av fartyg som enligt artikel 8.2 omfattades respek- tive inte omfattades av det direktivet. I praktiken omfattades inga svenska fartyg av 1982 års direktiv. Åtminstone finns det inga fartyg som är certifierade enligt det direktivet.
Syftet bakom artikel 8 är dock relativt klart, dvs. nya fartyg behöver inte någon övergångsperiod utan kan och ska certifieras enligt det nya regelverket direkt vid ikraftträdandet, medan fartyg som har giltiga certi- fikat enligt andra regelverk än direktiv 82/714/EEG kan fortsätta att använda dessa certifikat till dess en förnyelse av certifikatet ska ske.
Eftersom direktivet medger en övergångsperiod fram till år 2018, och det saknas anledning att någon striktare tillämpning bör gälla i Sverige vid genomförandet av direktivet bör motsvarande övergångs- bestämmelser gälla för de fartyg som i dag innehar certifikat enligt gällande bestämmelser i FSL. För svensk del skulle en lämplig över- gångsbestämmelse som tar hänsyn till ändamålet med artikel 8 alltså innebära att fartyg som i dag har giltiga certifikat enligt FSL kan fortsätta att använda dessa, men att fartyg ska omfattas av kraven på gemenskaps- certifikat för fartyg i inlandssjöfart från och med den tidpunkt då nuvarande certifikat löper ut. I likhet med direktivet bör dock som en sista tidpunkt för att certifiera enligt det nya systemet sättas till den 30 december 2018. En sådan bestämmelse bör således införas. Med anledning av vad Västra Götalandsregionen har anfört ska dock erinras om att eftersom i princip alla fartyg som endast går i svensk trafik kan undantas från kraven att ha certifikat (se avsnitt 5.6) får denna övergångsbestämmelse mycket begränsad effekt. Slutpunkten under 2018 kommer endast att träffa de fartyg som trafikerar även ett annat lands inre vattenvägar via en inre vattenväg, en situation som endast torde kunna uppstå kring gränserna till Finland. Övriga fartyg kan även därefter ha möjlighet att vara undantagna från kraven på certifikat.
Det ska nämnas att direktivet innehåller övergångsregler beträffande vilka närmare krav som ett fartyg ska uppfylla vid den tekniska besikt- ningen som föregår certifieringen. Övergångsregler gäller en rad skilda tekniska krav beroende på bl.a. när befintligt certifikat är utfärdat och när fartyget är byggt. I vilken omfattning dessa övergångsregler kan tillämpas vid det svenska genomförandet får analyseras av Transport- styrelsen i samband med att myndigheten tar fram föreskrifter för att genomföra de närmare tekniska kraven i direktivet.
Frivillighet att certifiera i förtid
Ett rederi som vill certifiera sina fartyg för inlandssjöfart innan kraven träder i kraft har möjlighet att göra det på frivillig väg, jfr artikel 2.02 i bilaga II till direktivet. Nuvarande certifikat kan återkallas om rederiet begär det. Detta följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer och kräver inte något särskilt lagstöd. Rederiet kan också välja att behålla nuvarande certifikat samtidigt som det certifierar fartyget enligt det nya regelverket.
40
6 |
Kostnader och andra konsekvenser |
Prop. 2012/13:177 |
6.1Det allmänna
6.1.1Ett nytt trafikslag
Förslaget påverkar inte statsbudgeten.
Med genomförandet av EU:s regelverk om inre vattenvägar vill rege- ringen skapa förutsättningar för att utveckla en för Sverige ny typ av sjötransporter. Regelverket möjliggör transporter med inre vattenvägs- fartyg som alternativ eller komplement till transporter på väg och järnväg där det ofta kan råda kapacitetsbrist. Sjöfarten har en stor outnyttjad potential som sådan transportör. Regeringens bedömning är att genom- förandet kommer att skapa nya förutsättningar för sjöfartsbranschen att utveckla såväl gods- som passagerartrafik på inre vattenvägar. När det gäller godstransporter är lastkapaciteten en stor fördel för sjöfarten. Ett fullastat s.k. Vänermaxfartyg (största möjliga fartygsstorlek som klarar slusspassagerna mellan Vänern och Göteborg) motsvarar ungefär 5 fullastade godståg eller 135 fullastade långtradare (källa: Trafikverket). När det gäller passagerartrafik bedöms införandet av inre vattenvägar framför allt kunna få betydelse för utvecklingen av den urbana kollektiv- trafiken till sjöss. Exempelvis kan olika tvärförbindelser bidra till såväl minskad trängsel som förkortade restider.
Förslaget innebär således att det skapas förutsättningar för en vidgad syn på hur gods- och passagerartransporter kan ske i framtiden. Det är dock mycket svårt att i siffror ange vilka effekter införandet av detta, åtminstone i legalt hänseende, nya trafikslag kan få. Trafikverket har i en stråkstudie avseende Göta
6.1.2 Tillsynsmyndigheten
Transportstyrelsen, som regeringen avser att utse till tillsynsmyndighet, |
|
kommer att påverkas dels genom att myndigheten ska meddela helt nya |
|
föreskrifter om bl.a. vilka tekniska krav som ska gälla för fartygen och |
|
deras utrustning, dels genom uppgiften att utföra tillsyn i form av t.ex. |
|
besiktning och certifiering av fartygen. |
|
Det inledande arbetet med att utarbeta föreskrifter kommer att kräva en |
|
relativt stor arbetsbelastning för myndigheten eftersom det i dag inte |
|
finns några föreskrifter på området och kunskapen om det nya regel- |
|
verket är begränsad. I betänkandet har uppgetts att det kan krävas upp till |
|
tio årsarbetskrafter för denna uppgift. Regeringen har dock erfarit att |
|
denna uppskattning var något överdriven och att inledningsskedet kan |
|
klaras med mindre än fem årsarbetskrafter under de två första åren. |
41 |
|
Prop. 2012/13:177 Uppgifterna ska hanteras inom befintlig ram för verksamhet som inte är avgiftsfinansierad på Transportstyrelsens förvaltningsanslag. Efter inled- ningsskedet bör förvaltningen av föreskrifterna kunna ske inom ramen för den nu befintliga organisationen.
Den besiktning och certifiering av fartygen som ska utföras föreslås Transportstyrelsen kunna överlåta till s.k. erkända klassificeringssällskap (se avsnitt 5.9). Regelverket om inre vattenvägar är inte tidigare genom- fört i svensk rätt. Det är i dag oklart hur många fartyg som kommer att välja att omfattas av regleringen. Någon sådan trafik som det aktuella direktivet huvudsakligen omfattar förekommer i princip inte i dag. Utredningen har uppskattat antalet fartyg som inledningsvis kommer att beröras till så lågt som
Det är i dag också oklart i vilken omfattning tillsynsmyndigheten kommer att utnyttja den föreslagna möjligheten att överlåta tillsynen till klassificeringssällskapen, även om regeringens uppfattning är att så mycket som är möjligt och lämpligt bör överlåtas. Det är vidare omöjligt att säga i vilken mån rederierna kommer att välja att låta dessa sällskap eller tillsynsmyndigheten utföra tillsynen. Myndigheten har huvud- ansvaret för tillsynen och måste alltid vara beredd att utföra tillsyn om sådan efterfrågas. Därför måste viss kompetens och personalresurser ändå finnas i myndigheten. Avgifter tas ut för att täcka kostnaderna för Transportstyrelsens tillsyn. Tillsynsavgifterna redovisas mot inkomsttitel på stadsbudgeten. Det innebär att intäkterna inte disponeras av Transportstyrelsen. I stället får styrelsen en anslagspost för avgifts- finansierad verksamhet som i princip motsvarar avgiftsintäkterna. De ökade kostnaderna bedöms rymmas inom befintlig ram för den avgifts- finansierade verksamheten på Transportstyrelsens förvaltningsanslag. De allra flesta fartyg som inledningsvis kan antas bli certifierade enligt det nya regelverket är samma fartyg som Transportstyrelsen i dag har tillsyn över, vilket innebär att någon ökad mängd fartyg som ska kontrolleras och certifieras inte torde uppkomma. Det har dock aviserats från flera rederier att de kommer att beställa fartyg anpassade till det nya regel- verket när det står klart att regelverket kommer att införas i Sverige. Det kan därför inte uteslutas att en viss nettoökning av antalet fartyg som ska undergå tillsyn kommer att uppkomma till följd av genomförandet. Det bör dock finnas utrymme att utan särskilda resurstillskott infoga den nya ordningen i Transportstyrelsens befintliga tillsynsorganisation mot bakgrund av att den utflaggning av fartyg som har skett från det svenska fartygsregistret har lett till att tillsynsorganisationen har blivit för stor.
Sammanfattningsvis får de eventuella ökade kostnader som uppstår i Transportstyrelsen täckas genom befintliga anslagsramar.
|
6.1.3 |
Miljön |
|
Förslaget har positiva miljökonsekvenser vilket även har framförts av |
|
|
flera berörda branschaktörer. Fartyg på inre vattenvägar omfattas enligt |
|
|
det s.k. bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG) av samma krav på bränsle- |
|
|
kvaliteten |
som för t.ex. lastbilar, dvs. svavelhalten får vara högst |
42 |
10 mg/kg. |
|
|
|
Som tidigare nämnts har sjöfarten en fördel när det gäller lastkapacitet, Prop. 2012/13:177 vilket har positiva effekter på energieffektiviteten. Ett fullastat s.k.
Vänermaxfartyg (största möjliga fartygsstorlek som klarar sluss- passagerna mellan Vänern och Göteborg) motsvarar ungefär 5 fullastade godståg eller 135 fullastade långtradare.
6.1.4Övriga allmänna effekter
Förslaget bedöms inte få några effekter på jämställdheten eller andra intressen.
6.2Näringen
6.2.1 Rederierna
Omcertifiering till inlandssjöfart |
|
Det har redan konstaterats att det är oklart hur många fartyg som |
|
rederierna kommer att låta omfattas av den föreslagna regleringen. Det |
|
finns dock i branschen ett stort intresse av att få möjlighet att certifiera |
|
fartygen enligt reglerna om inlandssjöfart, både när det gäller lastfartyg |
|
och passagerarfartyg. En del rederier har också uppgett att de har |
|
konkreta planer för att ta fram nya fartyg för det fall regelverket genom- |
|
förs i svensk rätt. |
|
Det kan därför vara av intresse att se hur många fartyg som finns i det |
|
svenska fartygsregistret och som skulle kunna omfattas av förslagen i |
|
denna lagrådsremiss. Enligt uppgifter från Transportstyrelsen i mars |
|
2013 fanns då 504 passagerarfartyg registrerade (vägfärjor eller fartyg |
|
för max 12 passagerare ej medräknade). Förutom ett mycket litet antal |
|
fartyg (12 st) som går i fartområde A och B går samtliga dessa fartyg i |
|
fartområde |
|
kan komma att anses som en inre vattenväg enligt direktivet om tekniska |
|
föreskrifter för inlandsfartyg. Dessa fartyg är fördelade på 320 rederier, |
|
varav i princip samtliga är att anse som små företag. Vid samma tidpunkt |
|
fanns 464 lastfartyg registrerade för fartområde |
|
rederier. Den nedre gränsen storleksmässigt för att registreras som last- |
|
fartyg går vid 12 gånger 4 meter, dvs. fartyget ska vara ett skepp enligt |
|
definitionen i sjölagen (1994:1009). Gränsen för ett lastfartyg att |
|
omfattas av direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart |
|
går vid en volym på 100 m³ eller en längd på 20 meter. Ett lastfartyg som |
|
ligger vid gränsen för att definieras som skepp i Transportstyrelsens |
|
register är alltså storleksmässig mindre än ett fartyg som ligger vid |
|
gränsen för att omfattas av direktivet. Det kan därför antas att ett antal av |
|
de 464 fartyg som anges ovan inte kommer att omfattas av direktivets |
|
krav. |
|
Innan Transportstyrelsen har tagit fram förslag till föreskrifter som |
|
genomför bilagorna till direktivet och det därmed finns ett konkret |
|
förslag till vilka tekniska krav som kommer att gälla för fartygen går det |
|
inte att bedöma vilka för- och nackdelar det finns med att låta fartygen |
|
certifieras enligt det föreslagna regelverket jämfört med nuvarande regel- |
43 |
|
Prop. 2012/13:177 verk. Det kan dock antas att någon avgörande skillnad inte föreligger mellan regelverken när det gäller kostnaderna för att uppfylla de tekniska kraven. Generellt sett är kraven på fartygen säkerhetsmässigt något lägre enligt regelverket för inre vattenvägsfartyg. Kostnaderna för att uppfylla kraven bör därför generellt sett kunna antas bli lägre, även om det dock inte alltid är så att kostnaden minskar i proportion till kravbilden. För vissa av de befintliga fartygen kan de nya kraven medföra kostnader om fartyget eller dess utrustning måste ändras för att uppfylla kraven, medan det kan antas att det är billigare att bygga ett nytt inlandsfartyg jämfört med att bygga ett nytt fartyg konstruerat enligt de nuvarande kraven för havstrafik.
När det gäller administrativa kostnader bedöms det att någon kost- nadsmässig skillnad inte kommer att uppstå. De befintliga fartygen står redan under Transportstyrelsens tillsyn och kommer att göra det även enligt det nya regelverket, såvida rederierna inte väljer att låta ett klassificeringssällskap sköta tillsynen. Transportstyrelsens avgift för tillsyn är marginalkostnadsbaserad och bör därför inte leda till någon större skillnad vid en jämförelse av tillsyn enligt det nuvarande respek- tive nya regelverket. Transportstyrelsens kostnad i dag för en besiktning och ett certifikat är 10 000 – 65 000 kr per år beroende på fartygstyp och bruttodräktighet. Klassificeringssällskapens avgifter är okända och kan vara såväl högre som lägre än Transportstyrelsens. Eftersom möjlig- heterna alltid finns att låta Transportstyrelsen sköta tillsynen kan det dock antas att förslaget inte kommer att medföra någon påtvingad ökad kostnad för redarna när det gäller tillsynskostnader.
Det ska dock erinras om att förslaget i propositionen innebär att rederierna får en valfrihet att låta sina fartyg omfattas enligt det nya regelverket eller fortsätta att trafikera med stöd av nuvarande certifikat. På så sätt kan branschen själv bedöma vilken lösning som är bäst lämpad för olika typer av fartyg. Det ska också nämnas att möjligheten att frivilligt låta ett fartyg omfattas av regelverket (se avsnitt 5.6) omfattar samtliga fartyg som av någon anledning inte omfattas av kraven. Såväl fartyg som uppfyller t.ex. längd- eller volymkraven för att omfattas, men är undantagna då de endast går i svensk trafik, som fartyg som inte uppnår dessa längd- eller volymkrav kan således begära att få ett gemen- skapscertifikat utfärdat. På så sätt finns det för samtliga fartyg en möjlig- het att tillämpa regelverket om redaren anser att det är fördelaktigt.
Förslaget om överlåtelse av tillsyn till klassificeringssällskap
Förslaget innebär att rederierna får möjlighet att välja en annan tillsyns- utövare än den statliga för den besiktning av fartyg som ska föregå certi- fieringen av ett fartyg som trafikerar inre vattenvägar. För det fall rederiet redan anlitar en erkänd organisation för de tillsynsuppgifter som överlåtits med stöd av andra regelverk, kan rederiet nu få möjlighet att använda samma tillsynsutövare för de fartyg som i stället kommer att omfattas av det nya regelverket om tekniska krav på fartyg på inre vattenvägar. Det är naturligt att tänka sig att för ju fler uppgifter ett rederi anlitar en erkänd organisation att utföra, desto lägre kostnader för organisationen vilket kan rendera lägre avgifter för rederiet. Det är
emellertid inte möjligt att ange några exakta belopp för rederiernas
44
tillsynskostnader, bl.a. eftersom klassificeringssällskapens avgifter inte är Prop. 2012/13:177 kända. Detta innebär att det inte med säkerhet kan slås fast ens att för-
slaget innebär sänkta kostnader för rederierna. Möjligheten att välja ett erkänt klassificeringssällskap som tillsynsutövare innebär dock en möjlighet att i ett affärsmässigt förhållande avtala om priset.
För den redare som väljer att låta Transportstyrelsen utföra tillsynen kan det antas att någon större skillnad av kostnaderna inte kommer att uppstå, eftersom de fartyg som avses redan i dag omfattas av Transport- styrelsens tillsyn. Avgiftssättningen bör utgå från samma kriterier oavsett enligt vilket regelverk som tillsynen görs, vilket bör innebära att någon större skillnad inte uppstår.
Förslaget till krav på ny besiktning efter reparation m.m.
Förslaget (se avsnitt 5.8) innebär att ett fartyg som har genomgått en större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har lidit skada som kan inverka menligt på sjövärdigheten inte får sättas i trafik igen förrän en ny besiktning har skett. Enligt nuvarande bestämmelser kan rederiet avvakta upp till tre månader innan en besiktning måste ske. I praktiken går det redan i dag normalt till så att tillsynsmyndigheten eller ett klassifi- ceringssällskap följer arbetet med fartyget och planerar in en ny besikt- ning till den tidpunkt fartyget antas vara brukbart igen. Förslaget bör därför inte medföra någon större praktisk skillnad jämfört med i dag.
6.2.2Transportköparna
En transportköpare har flera faktorer att ta hänsyn till i valet av transport som exempelvis pris, tillförlitlighet och frekvens. Då regelverket för inre vattenvägar ännu ej är genomfört är det svårt att på förhand bedöma i vilken utsträckning transportköpare kommer att välja detta nya alternativ. På senare år har redare och andra branschrepresentanter visat ett starkt intresse för att regelverket om inre vattenvägar ska genomföras i svensk lagstiftning. Regeringen har också helt nyligen erfarit att branschen arbetar med att utveckla logistiklösningar med utgångspunkt i det nya regelverket.
6.2.3Klassificeringssällskapen
Förslaget innebär en möjlighet för klassificeringssällskapen att få upp- giften att besikta fartyg inför en certifiering för inlandssjöfart (se avsnitt 5.9). I vilken omfattning tillsynsmyndigheten kommer att välja att över- låta denna uppgift, och i vilken mån rederierna i sin tur väljer att utnyttja klassificeringssällskapen och inte tillsynsmyndigheten, återstår att se. Se även avsnitt 6.2.1.
6.2.4Övriga
Flytande utrustning |
|
|
Enligt huvudregeln |
kommer vad som benämns flytande utrustning att |
|
omfattas (se avsnitt 5.5). Med flytande utrustning avses allehanda |
45 |
Prop. 2012/13:177 farkoster av olika slag, vanligast förmodligen flytande kranar och arbets- plattformar. Eftersom dessa redan i dag, åtminstone i viss omfattning, omfattas av vissa säkerhetskrav och av Transportstyrelsens och Arbets- miljöverkets tillsyn, bör de nya reglerna inte innebära några väsentliga skillnader. Det ska också erinras om att det finns en möjlighet att undanta dessa farkoster från regelverket.
Motortillverkare
Regeringen har nyligen gett Transportstyrelsen uppgiften att typgod- känna motorer på inre vattenvägsfartyg (se avsnitt 5.2). För att få ett gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart måste fartygets motor, om motoreffekten är minst 130 kW, vara typgodkänt. Förordningsänd- ringen ger ökad flexibilitet för industrin eftersom svenska företag då får möjlighet att typgodkänna motorer i Sverige och inte behöver göra det utomlands.
Bränsleleverantörer
Fartyg i inlandssjöfart omfattas av det s.k. bränslekvalitetsdirektivet med krav på lägre svavelhalt i bränslet (se avsnitt 6.1.3). I hamnar och på andra ställen där fartyg bunkrar kommer bränsleleverantörerna således att behöva tillhandahålla lågsvavlig diesel.
6.3Den enskilde
En fråga som kan beröra den enskilde är bemanningsfrågan. Transport- styrelsen tar enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) beslut om säker- hetsbesättning för svenskflaggade fartyg och när regelverket är genom- fört kommer beslut även tas för fartyg som går i inre vattenvägstrafik. Då det inte finns några gemensamma
46
7 Författningskommentar
1 kap.
5 §
I andra stycket har införts en definition av begreppet erkänt klassifi- ceringssällskap. Detta har gjorts som en följd av att det i 7 kap. 12 § har införts en möjlighet att överlåta åt ett sådant sällskap att utfärda och förnya gemenskapscertifikat för inlandssjöfart. Begreppet erkänt klassifi- ceringssällskap är det begrepp som används på företag som kontrollerar och klassificerar fartyg inom inlandssjöfarten, medan begreppet erkänd organisation är ett begrepp som är förbehållet företag som utför mot- svarande uppgifter men för havsgående fartyg. Eftersom terminologin skiljer sig åt och förfarandet för erkännandet är olika reglerat i de två
Det tidigare andra stycket har tagits bort eftersom den upplysning som fanns i den bestämmelsen annars kunde ha lett till missförstånd vid en samtidig läsning av det nya andra stycket. I paragrafen har också en språklig ändring gjorts.
Ändringen av paragrafen avser att, tillsammans med den nya 7 kap. 11 a §, genomföra artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.9.
7 §
Paragrafen är ny.
Ett fartområde är ett geografiskt område vars gränser baseras på såväl den signifikanta våghöjden som avståndet från land, jfr 1 kap. 3 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Enligt artikel 4 i direktivet 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passage- rarfartyg ska medlemsstaterna fastställa fartområden.
En zon är också ett geografiskt område, men till skillnad från fart- områden baserat enbart på den signifikanta våghöjden. Zoner är den klassificering av inre vattenvägar som ska göras enligt direktivet 2006/87/EG. Den signifikanta våghöjden för zoner beräknas dock enligt en annan matematisk formel än den signifikanta våghöjden enligt direk- tivet 98/18/EG.
Inget hindrar att ett och samma vattenområde både delas in som fart- område och pekas ut som zon.
Paragrafen har utformats enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. där även Lagrådets synpunkter behandlas.
Prop. 2012/13:177
47
Prop. 2012/13:177
48
3 kap.
1 §
I paragrafen har införts undantag från kravet på fartcertifikat för det fall fartyget har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a §. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.7.
1 a §
Paragrafen är ny och genomför artikel
Vilka vattenområden eller sträckor som utgör inre vattenvägar anges i de föreskrifter som får meddelas med stöd av 7 kap. 1 § andra stycket. Ett vattenområde eller en sträcka måste alltså vara uppräknad i dessa föreskrifter för att den här paragrafen ska vara tillämplig.
Enligt första stycket 1 omfattas passagerarfartyg. Med passagerarfartyg avses enligt 1 kap. 3 § fartyg som medför fler än 12 personer. För passa- gerarfartygen gäller inte någon gräns när det gäller storleken på fartygen för att de ska omfattas.
Villkoren enligt första stycket 3 är alternativa, dvs. det räcker om ett fartyg uppfyller ett av villkoren för att fartyget ska omfattas.
Bestämmelserna i första och andra stycket innebär att samtliga fartyg och flytande utrustningar, dvs. både farkoster avsedda för trafik på inre vattenvägar och sådana avsedda för havsgående trafik som utgångspunkt omfattas av kraven om de trafikerar sådana vattenområden som klassifi- cerats som inre vattenvägar. Detta framgår också av artikel 3 jämfört med definitionen på fartyg i artikel 1.01 bilaga II till direktivet. Med flytande utrustning avses enligt artikel 1.01 punkt 23 i bilaga II till direk- tivet flytande installationer som bär upp arbetsredskap som kranar, muddringsutrustning, pålkranar eller hissar.
I tredje stycket anges att havsgående fartyg som tillfälligt trafikerar inre vattenvägar och som har giltiga certifikat för havsgående trafik inte behöver ha ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart. Undantaget bör kunna vara tillämpligt i två typer av situationer. Den ena situationen är när ett fartyg vid något enstaka tillfälle under en tidsperiod trafikerar en inre vattenväg men i övrigt under tidsperioden endast trafikerar vatten- områden utanför inre vattenvägar. Den andra situationen är när ett fartyg gör en viss del av en särskild resa på en inre vattenväg men där resan i övrigt i huvudsak sker utanför inre vattenvägar. Villkoret i båda fallen är att fartyget har certifikat för havstrafik. Med certifikat för havstrafik avses dels certifikat enligt sjösäkerhetskonventionen SOLAS, miljö- skyddskonventionen MARPOL samt lastlinjekonventionen, dels ett säkerhetscertifikat för passagerarfartyg enligt rådets direktiv 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg. Samtliga dessa certifikat regleras i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillsyn inom sjöfartsområdet (TSFS 2009:2). Före- skriften är omtryckt i TSFS 2011:49. Även ett svenskt fartcertifikat enligt FSL bör utgöra ett sådant likställt certifikat som enligt direktivet medger undantag.
Paragrafen är tillämplig på såväl svenska som utländska fartyg och flytande utrustning, jfr 1 kap. 1 §. Utländska fartyg ska ha antingen ett
motsvarande certifikat utfärdat i enlighet med direktivet 2006/87/EG Prop. 2012/13:177 eller ett certifikat utfärdat enligt artikel 22 i den reviderade konventionen
för sjöfarten på Rhen. Det sistnämnda certifikatet ger enligt artikel 4.1 i direktivet samma rättighet att trafikera unionens inre vattenvägar som gemenskapscertifikatet ger.
Fartyg som omfattas av direktivet kan i vissa fall undantas helt eller delvis från genomförandet med stöd av artikel 7.1. I 1 b § regleras undantag för fartyg eller flytande utrustning som endast trafikerar svenska vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg. Utöver denna undantags- möjlighet ger bestämmelsen i 7 kap. 9 § 1 en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att även i andra situa- tioner som direktivet anger undanta fartyg från kraven på gemenskaps- certifikat.
Paragrafen har utformats enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 5.5, där även Lagrådets synpunkter behandlas.
1 b §
För att undantaget från kravet på att ha certifikat ska gälla krävs enligt paragrafen att de olika ländernas vattenvägar inte är förbundna med varandra via en inre vattenväg. En sådan förbindelse föreligger i första hand när t.ex. en flod eller en kanal rinner genom flera länder. Även för det fallet att en flod eller en kanal som utgör en gräns mellan två länder bör en sådan förbindelse kunna anses föreligga. I båda fallen krävs att förbindelsen i sig, dvs. floden eller kanalen har klassificerats som en inre vattenväg. En förbindelse kan också föreligga om vattnet t.ex. längs en kustremsa som förenar två länder har klassificerats som inre vattenväg. Eftersom det är den s.k. signifikanta våghöjden för ett vattenområde som avgör om vattnet är en inre vattenväg (se kommentaren till 7 kap. 1 § och avsnitt 5.4) kan en förbindelse även upprättas genom att vilket annat vattenområde som helst som uppfyller kraven på signifikant våghöjd klassificeras som inre vattenväg.
Paragrafen genomför undantagsmöjligheten i artikel 7.1 a) och har behandlats i avsnitt 5.6.
2 §
I paragrafen har införts undantag från kravet på passagerarfartygs- certifikat för det fall fartyget har ett gemenskapscertifikat för inlandssjö- fart eller motsvarande för utländska fartyg enligt 1 a §. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.7.
7 §
I paragrafen har införts undantag från kravet på fribordscertifikat för det fall fartyget har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a §. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.7.
49
Prop. 2012/13:177
50
5 kap.
3 §
Paragrafen har ändrats till följd av att det i 7 kap. 11 a § har införts en möjlighet att överlåta uppgifter även åt erkända klassificeringssällskap. Förevarande paragraf omfattar nu tillsyn utförd även av ett erkänt klassi- ficeringssällskap.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.9.
7 §
Tillägget i sista meningen genomför artikel 15 i direktivet och har behandlats i avsnitt 5.8. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
6 kap. 1 §
I första stycket 1 har ett tillägg gjorts. Ändringen är en följd av att zonbegreppet, har införts utöver det tidigare begreppet fartområde, jfr 1 kap. 7 § och 7 kap. 1 §, se kommentarerna till dessa paragrafer. I första stycket 2, 7 och 10 har redaktionella ändringar gjorts.
7 kap.
1 §
I första stycket har redaktionella ändringar gjorts.
Andra stycket är nytt och genomför artikel 1.1 i direktivet. En medlemsstat har enligt direktivet möjlighet att placera in vattenvägar i zonerna
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.4.
11 §
Paragrafen har justerats för att motsvara kraven i 10 kap. 8 § regerings- formen vid överlåtelse av förvaltningsuppgift. Det har således nu angivits direkt i lagen att överlåtelsen får göras av Transportstyrelsen. Paragrafen har också justerats för att bättre motsvara hur förfarandet vid överlåtelse går till genom att det först krävs ett beslut om överlåtelse (första stycket) och därefter ett avtal om innehållet (andra stycket). Ändringarna för- tydligar därmed även genomförandet av artikel 3.2 och
Slutligen har redaktionella ändringar gjorts i andra stycket.
Paragrafen har utformats efter Lagrådets synpunkter, Övervägandena Prop. 2012/13:177 finns i avsnitt 5.9, där också Lagrådets synpunkter behandlas.
11 a §
Paragrafen är ny och avser att, tillsammans med ändringen av 1 kap. 5 §, genomföra artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG. För att motsvara kraven i 10 kap. 8 § regeringsformen vid överlåtelse av förvaltningsuppgift har angivits direkt i lagen att överlåtelsen får göras av Transportstyrelsen.
Paragrafen har utformats efter Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 5.9, där också Lagrådets synpunkter behandlas.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Bestämmelserna genomför i princip artikel 8 och har behandlats i avsnitt 5.11.
51
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/1 |
|
|
|
|
I
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 2006
om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/ EEG
(2006/87/EG)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (1),
(2)De tekniska föreskrifterna i bilagorna till direktiv 82/714/EEG omfattar i huvudsak bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen i den version som godkändes av Centralkommissionen för Rhensjöfarten (CCNR) 1982. Villkoren och de tekniska föreskrifterna för utfärdande av certifikat för fartyg i inlandssjöfart enligt artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen har regelbundet setts över sedan dess och anses avspegla den senaste tekniska utvecklingen. Det är önskvärt ur konkurrens- och säkerhetssynpunkt och särskilt för att främja en harmonisering i Europa att räck- vidden för och innehållet i dessa tekniska föreskrifter fast- ställs för gemenskapens inre vattenvägsnät i dess helhet. Härvid bör även de förändringar som ägt rum inom gemenskapens inre vattenvägsnät beaktas.
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1)Genom rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjö- fart (3) infördes harmoniserade villkor för utfärdande av tekniska certifikat för fartyg i inlandssjöfart i samtliga medlemsstater, varvid sjöfarten på Rhen dock uteslöts. För fartyg i inlandssjöfart gäller fortfarande olika tekniska föreskrifter i Europa. Hittills har ansträngningarna att få till stånd ett ömsesidigt erkännande av nationella fartcer- tifikat utan att det behövs ytterligare inspektioner av utländska fartyg hämmats av att olika internationella och nationella bestämmelser förekommer jämsides. Dessutom avspeglar standarderna i direktiv 82/714/EEG inte längre helt den senaste tekniska utvecklingen.
(1) EGT C 157, 25.5.1998, s. 17.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 16 september 1999 (EGT C 54, 25.2.2000, s. 79), rådets gemensamma ståndpunkt av den 23 februari 2006 (EUT C 166 E, 18.7.2006, s. 1), Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 23 oktober 2006.
(3) EGT L 301, 28.10.1982, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(3)Gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart som intygar att fartygen helt uppfyller de ovannämnda revide- rade tekniska föreskrifterna bör vara giltiga på alla inre vattenvägar inom gemenskapen.
(4)Det är önskvärt att sörja för en högre grad av harmoni- sering mellan villkoren för medlemsstaternas utfärdande av kompletterande gemenskapscertifikat för inlandssjöfart för trafik på vattenvägar i zonerna 1 och 2 (flodmyn- ningar) och på vattenvägar i zon 4.
(5)Med hänsyn till säkerheten för passagerartransporter är
det önskvärt att utvidga tillämpningsområdet för direktiv 82/714/EEG så att det även omfattar passagerar- fartyg för transport av fler än tolv passagerare, i överens- stämmelse med bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen.
52
|
|
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 389/2 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
(6) |
Med hänsyn till säkerheten bör harmoniseringen av stan- |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. |
|
|
||
|
darderna ligga på en hög nivå och uppnås på ett sådant |
|
|
|
||
|
sätt att den inte medför mindre omfattande säkerhets- |
|
|
|
||
|
standarder på någon inre vattenväg inom gemenskapen. |
|
|
|
Artikel 1
(7)Det är lämpligt att tillhandahålla övergångsbestämmelser för fartyg i trafik som fortfarande saknar gemenskapscer- tifikat för fartyg i inlandssjöfart, när de genomgår en första teknisk inspektion enligt de reviderade tekniska föreskrifter som fastställs i detta direktiv.
(8)Det är lämpligt att fastställa giltighetsperioden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart i varje enskilt fall, inom vissa gränser och alltefter det aktuella fartygets kategori.
(9)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).
(10)Det är nödvändigt att rådets direktiv 76/135/EEG av den 20 januari 1976 om ömsesidigt erkännande av certifikat för fartyg i inlandssjöfart (2) fortsätter att gälla för de fartyg som inte omfattas av det här direktivet.
(11)Eftersom det finns fartyg som omfattas av såväl tillämp-
ningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (3) som tillämpningsområdet för det här direktivet, bör bilagorna till dessa båda direktiv så fort som möjligt anpassas genom de relevanta kommittéför- farandena, i de fall bestämmelserna i direktiven är motsä- gelsefulla eller inkompatibla.
(12)I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (4) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överens- stämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgär- derna samt att offentliggöra dessa tabeller.
(13)Direktiv 82/714/EEG bör upphöra att gälla,
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(2) EGT L 21, 29.1.1976, s. 10. Direktivet senast ändrat genom direktiv 78/1016/EEG (EGT L 349, 13.12.1978, s. 31).
(3) EGT L 164, 30.6.1994, s. 15. Direktivet senast ändrat genom förord- ning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(4) EGT C 321, 31.12.2003, s. 1.
Klassificering av vattenvägar
1.I detta direktiv skall gemenskapens inre vattenvägar klassi- ficeras enligt följande:
a)Zonerna 1, 2, 3 och 4:
i)Zonerna 1 och 2: de vattenvägar som är upptagna i kapitel 1 i bilaga I.
ii)Zon 3: de vattenvägar som är upptagna i kapitel 2 i bilaga I.
iii)Zon 4: de vattenvägar som är upptagna i kapitel 3 i bilaga I.
b)Zon R: de av vattenvägarna i led a för vilka certifikat skall utfärdas i enlighet med artikel 22 i den reviderade konven- tionen för sjöfarten på Rhen, i den lydelse som artikeln har då detta direktiv träder i kraft.
2.En medlemsstat kan, efter samråd med kommissionen, företa ändringar i klassificeringen av sina vattenvägar i de zoner som är upptagna i bilaga I. Ändringarna skall senast sex månader innan de träder i kraft anmälas till kommissionen, som skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.Detta direktiv skall enligt artikel 1.01 i bilaga II gälla för följande fartyg:
a)Fartyg med en längd (L) av 20 meter eller mer.
b)Fartyg för vilka produkten av L x B x T (längd, bredd, djup- gående) ger en volym på 100 m3 eller mer.
2.Dessutom skall detta direktiv enligt artikel 1.01 i bilaga II gälla för alla
a)bogserfartyg och skjutbogserare, som är avsedda att bogsera eller påskjuta sådana fartyg som avses i punkt 1 eller flytande anläggningar eller för att långsides bogsera sådana fartyg eller flytande anläggningar,
b)fartyg avsedda för persontransport, som transporterar fler än tolv passagerare förutom besättningen,
c)flytande anläggningar.
53
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/3 |
|
|
|
|
3.Följande fartyg omfattas inte av detta direktiv:
a)Färjor.
b)Militärfartyg.
c)Havsgående fartyg, inbegripet havsgående bogserfartyg och skjutbogserare som
i)trafikerar eller befinner sig på vattenvägar inom tidvatten- sområden,
ii)tillfälligt trafikerar inre vattenvägar och medför giltiga fart- och säkerhetscertifikat, nämligen:
— certifikat över att fartyget uppfyller kraven i 1974 års
internationella konvention om säkerhet för männis- koliv till sjöss (SOLAS), eller ett likvärdigt certifikat, ett certifikat över att fartyget uppfyller kraven i 1966 års internationella lastlinjekonvention, eller ett likvärdigt certifikat, och ett
— för passagerarfartyg som inte omfattas av någon av de konventioner som avses i första strecksatsen: ett certifikat beträffande säkerhetsregler och säkerhets- normer för passagerarfartyg som utfärdats i enlighet med rådets direktiv 98/18/EG av den 17 mars 1998 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (1), eller
—för fritidsbåtar som inte omfattas av samtliga konven- tioner som avses i första strecksatsen: ett certifikat från flaggstaten.
Artikel 3
Skyldighet att medföra certifikat
1. Fartyg som trafikerar de inre vattenvägar inom gemen- skapen som avses i artikel 1 skall medföra följande:
a)När de trafikerar vattenvägar inom zon R,
—ett certifikat som utfärdats i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, eller
—ett gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart som utfärdats eller förnyats efter den 30 december 2008 som
(1) EGT L 144, 15.5.1998, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommis- sionens direktiv 2003/75/EG (EUT L 190, 30.7.2003, s. 6).
intygar att fartyget, om inte annat föreskrivs i övergångs- bestämmelserna i kapitel 24 i bilaga II, helt uppfyller de tekniska föreskrifter enligt bilaga II för vilka det enligt tillämpliga regler och förfaranden har fastställts att de motsvarar de tekniska föreskrifterna i den ovannämnda konventionen.
b)När de trafikerar vattenvägar i de övriga zonerna, ett gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart, inklusive vid behov de specifikationer som avses i artikel 5.
2.Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall utformas enligt förlagan i del I i bilaga V och utfärdas i enlighet med detta direktiv.
Artikel 4
Kompletterande gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1.Alla fartyg som medför ett giltigt certifikat, utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, får, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 5.5 i det här direktivet, trafikera gemenskapens vatten- vägar enbart försedda med det certifikatet.
2.Alla fartyg som medför det certifikat som avses i punkt 1 skall emellertid också vara försedda med ett kompletterande gemenskapsfartcertifikat för inlandssjöfart
a)då de trafikerar vattenvägarna i zonerna 3 och 4, om de vill dra fördel av att de tekniska föreskrifterna är mindre omfat- tande på dessa vattenvägar,
b)då de trafikerar vattenvägarna i zonerna 1 och 2 eller, för passagerarfartyg, då de trafikerar vattenvägar i zon 3 som inte är förbundna med en annan medlemsstats navigerbara inre vattenvägar, om den berörda medlemsstaten har antagit ytterligare tekniska föreskrifter för dessa vattenvägar i enlighet med artikel 5.1, 5.2 och 5.3.
3.Det kompletterande gemenskapsfartcertifikatet för inlands- sjöfart skall utformas enligt förlagan i del II i bilaga V och utfärdas av behöriga myndigheter vid uppvisande av det certi- fikat som avses i punkt 1 och på villkor som fastställs av de myndigheter som har behörighet i fråga om de berörda vatten- vägarna.
54
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
L 389/4 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|
|
|
Artikel 5
Ytterligare eller sänkta tekniska föreskrifter för vissa zoner
1.Varje medlemsstat får, efter samråd med kommissionen och i förekommande fall med förbehåll för föreskrifterna i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, anta tekniska föreskrifter utöver dem i bilaga II för fartyg som trafikerar vattenvägarna i zonerna 1 och 2 inom dess territorium.
2.Varje medlemsstat får, för passagerarfartyg som inom dess territorium trafikerar vattenvägar i zon 3 som inte är förbundna med en annan medlemsstats navigerbara inre vattenvägar, behålla tekniska föreskrifter utöver dem i bilaga II. Ändringar av sådana tekniska föreskrifter skall kräva föregående godkännande av kommissionen.
3.Dessa ytterligare föreskrifter skall endast omfatta de krav som anges i bilaga III. De ytterligare föreskrifterna skall senast sex månader innan de träder i kraft anmälas till kommissionen, som skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
som avses i artikel 3 eller – om artikel 4.2 tillämpas – i det kompletterande gemenskapscertifikatet för inlandssjö- fart.
6.Fartyg som trafikerar vattenvägar endast i zon 4 behöver endast uppfylla de sänkta föreskrifter som anges i kapitel 19b i bilaga II när det gäller vattenvägarna i denna zon. Överensstäm- melse med de sänkta föreskrifterna skall specificeras i det gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som avses i artikel 3.
7.Varje medlemsstat får, efter samråd med kommissionen, tillåta sänkta krav vad gäller de tekniska föreskrifterna i bilaga II för fartyg som uteslutande trafikerar vattenvägar i zonerna 3 och 4 inom dess territorium.
Sådana sänkta krav skall endast omfatta de aspekter som anges i bilaga IV. Om ett fartygs tekniska egenskaper motsvarar dessa sänkta krav, skall detta anges i gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart eller – om artikel 4.2 tillämpas – i det komplette- rande gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart.
De sänkta kraven vad gäller de tekniska föreskrifterna i bilaga II skall senast sex månader innan de träder i kraft anmälas till kommissionen, som skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
4.Om fartygen uppfyller de ytterligare föreskrifterna, skall detta anges i det gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som avses i artikel 3 eller – om artikel 4.2 tillämpas – i det komplet- terande gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart. Sådana bevis på överensstämmelse skall erkännas på gemenskapens vatten- vägar i den aktuella zonen.
5.a) Om tillämpningen av övergångsbestämmelserna i kapitel 24a i bilaga II leder till en sänkning av befintliga natio- nella säkerhetsstandarder, får en medlemsstat underlåta att tillämpa sådana övergångsbestämmelser på passagerar- fartyg i inlandssjöfart som är i trafik på inre vattenvägar i medlemsstaten som inte är förbundna med en annan medlemsstats navigerbara inre vattenvägar. Under sådana omständigheter får medlemsstaten kräva att sådana fartyg som trafikerar dess icke förbundna inre vattenvägar från och med den 30 december 2008 fullt ut uppfyller de tekniska föreskrifter som anges i bilaga II.
b)En medlemsstat som använder sig av den möjlighet som anges i led a skall underrätta kommissionen om sitt beslut och ge kommissionen närmare uppgifter om de tillämpliga nationella standarderna för passagerarfartyg som trafikerar medlemsstatens inre vattenvägar. Kommis- sionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
c)Överensstämmelse med en medlemsstats föreskrifter för trafik på dess icke förbundna inlandssjöfartsvattenvägar skall anges i det gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
Artikel 6
Farligt gods
Varje fartyg som medför ett certifikat som utfärdats i enlighet med förordningen om transport av farliga ämnen på Rhen (”ADNR”) får frakta farligt gods överallt inom gemenskapens territorium på de villkor som anges i detta certifikat.
Varje medlemsstat får begära att fartyg som inte har något sådant certifikat endast får frakta farligt gods inom dess territo- rium om fartygen uppfyller ytterligare krav utöver dem som anges i detta direktiv. Sådana krav skall anmälas till kommis- sionen och kommissionen skall underrätta de övriga medlems- staterna.
Artikel 7
Undantag
1. Medlemsstaterna får medge undantag från hela eller delar av detta direktiv för
a)fartyg, skjutbogserare, bogserfartyg och flytande utrustning som trafikerar farbara vattenvägar utan förbindelse med vattenvägarna i övriga medlemsstater via en inre vattenväg,
55
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/5 |
|
|
|
|
b)fartyg med en dödvikt om högst 350 ton eller fartyg som inte är avsedda för godstransport och med ett deplacement på mindre än 100 m3, vilka kölsträcktes före den 1 januari 1950 och enbart trafikerar en nationell vattenväg.
2.Medlemsstaterna får medge undantag från en eller flera av direktivets föreskrifter i fråga om trafik på deras nationella vattenvägar, om det gäller begränsade resor av lokalt intresse eller inom hamnområden. Dessa undantag och den resa eller det område som de gäller skall anges i fartygets certifikat.
3.Kommissionen skall underrättas om undantag som medgi- vits med stöd av punkterna 1 och 2 och i sin tur underrätta de övriga medlemsstaterna.
4.En medlemsstat som, på grund av undantag som medgi- vits med stöd av punkterna 1 och 2, inte har några fartyg som omfattas av föreskrifterna i detta direktiv i trafik på sina vatten- vägar behöver inte följa artiklarna 9, 10 och 12.
Artikel 8
Utfärdande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1.Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall utfärdas för fartyg som kölsträcks från och med den 30 december 2008, efter en teknisk inspektion som skall genomföras innan fartyget sätts i trafik för att kontrollera om det uppfyller de tekniska föreskrifterna i bilaga II.
2.Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall utfärdas till
fartyg som inte omfattades av tillämpningsområdet för direktiv 82/714/EEG men som nu omfattas av detta direktiv i enlighet med artikel 2.1 och 2.2, efter en teknisk inspektion som skall genomföras när fartygets aktuella certifikat löper ut, dock senast den 30 december 2018, för kontroll av om fartyget uppfyller de tekniska föreskrifterna i bilaga II. I medlemsstater där giltighetsperioden för fartygets gällande nationella certifikat är kortare än fem år får ett sådant certifikat utfärdas fram till den 30 december 2008.
Om något av de tekniska krav som anges i bilaga II inte uppfylls, skall detta anges på gemenskapscertifikatet för inlands- sjöfart. Förutsatt att de behöriga myndigheterna anser att dessa brister inte utgör en uppenbar fara, får de fartyg som avses i första stycket fortsätta att användas fram till dess att de kompo-
nenter eller de fartygsdelar som har befunnits inte motsvara de kraven byts ut eller byggs om, varefter komponenterna eller fartygsdelarna skall uppfylla kraven i bilaga II.
3. |
Enligt denna artikel |
föreligger en uppenbar fara särskilt |
när föreskrifter som gäller |
fartygsstrukturens stabilitet, fartygets |
gång- eller manövreringsegenskaper eller de särskilda specifika- tionerna i bilaga II berörs. De undantag som medges i bilaga II får inte uppfattas som brister som utgör en uppenbar fara.
Utbyte av existerande delar mot identiska delar eller delar av likvärdig teknik och utformning under löpande reparationer och rutinunderhåll skall för tillämpningen av denna artikel inte betraktas som ett utbyte.
4. Vid de tekniska inspektioner som avses i punkterna 1 och 2 eller vid en teknisk inspektion som utförs på begäran av farty- gets ägare skall det, om lämpligt, kontrolleras om ett fartyg uppfyller de ytterligare föreskrifter som avses i artikel 5.1, 5.2 och 5.3.
Artikel 9
Behöriga myndigheter
1.Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart får utfärdas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.
2.Varje medlemsstat skall upprätta en förteckning i vilken anges vilka myndigheter som är behöriga att utfärda gemenskap- scertifikaten för inlandssjöfart samt överlämna denna förteck- ning till kommissionen. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
Artikel 10
Genomförande av tekniska inspektioner
1. Den tekniska inspektion som avses i artikel 8 skall genom- föras av de behöriga myndigheterna, som helt eller delvis får avstå från teknisk inspektion av fartyget, om ett giltigt intyg utfärdat av ett erkänt klassificeringssällskap enligt artikel 1.01 i bilaga II klart visar att fartyget helt eller delvis uppfyller de tekniska föreskrifterna i bilaga II. Klassificeringssällskap får erkännas endast om de uppfyller kriterierna i del I i bilaga VII.
56
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 389/6 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|||
|
SV |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
Varje |
medlemsstat |
skall |
upprätta en |
förteckning |
i vilken |
förlänga giltighetstiden utan |
teknisk inspektion. En sådan |
||
anges |
vilka |
myndigheter |
som |
är behöriga |
att utföra |
tekniska |
förlängning skall anges i det certifikatet. |
inspektioner samt överlämna denna förteckning till kommis- sionen. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemssta- terna.
Artikel 15
Artikel 11
Utfärdande av nya gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
Giltighetstiden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1.Giltighetstiden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart skall i varje särskilt fall fastställas av den myndighet som är behörig att utfärda sådana certifikat i enlighet med bilaga II.
2.Varje medlemsstat får, i de fall som anges i artiklarna 12 och 16 och i bilaga II, utfärda tillfälliga gemenskapscertifikat för inlandssjöfart. Tillfälliga gemenskapscertifikat för inlandssjöfart skall upprättas i enlighet med förlagan i del III i bilaga V.
Artikel 12
Ersättande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
Varje medlemsstat skall fastställa på vilka villkor ett giltigt gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som förkommit eller förstörts får ersättas.
Artikel 13
Förnyande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1.Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall förnyas när giltighetstiden löper ut enligt de villkor som fastställs i artikel 8.
2.För förnyande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som utfärdats före den 30 december 2008 skall övergångsbe- stämmelserna i bilaga II gälla.
3.För förnyande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som utfärdats efter den 30 december 2008 skall de övergångs- bestämmelser i bilaga II gälla som trätt i kraft efter det att certi- fikatet utfärdades.
Artikel 14
Förlängning av giltighetstiden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
Den myndighet som utfärdat eller förnyat ett gemenskapscerti- fikat för inlandssjöfart får i enlighet med bilaga II undantagsvis
Om fartyget undergår större ändringar eller reparationer som berör fartygsstrukturens stabilitet, fartygets gång- eller manövre- ringsegenskaper eller de särskilda specifikationerna i bilaga II, skall fartyget på nytt genomgå en teknisk inspektion enligt artikel 8, innan fartyget får företa någon ny resa. Efter denna inspektion skall ett nytt gemenskapscertifikat för inlandssjöfart utfärdas med uppgifter om fartygets tekniska egenskaper. Om detta certifikat utfärdas i någon annan medlemsstat än den där det ursprungliga certifikatet utfärdades eller förnyades, skall den behöriga myndighet som ursprungligen utfärdade eller förnyade certifikatet underrättas inom en månad.
Artikel 16
Vägran att utfärda eller förnya samt återkallande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
I ett beslut om avslag på en begäran att utfärda eller förnya ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart skall anges skälen till avslaget. Den person som berörs skall underrättas och få upplys- ning om hur beslutet kan överklagas och vilka frister för över- klagande som gäller i den berörda medlemsstaten.
Ett giltigt gemenskapscertifikat för inlandssjöfart får återkallas av den behöriga myndighet som utfärdade eller förnyade det, om fartyget inte längre uppfyller de tekniska föreskrifter som anges i dess certifikat.
Artikel 17
Ytterligare inspektioner
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får i enlighet med bilaga VIII när som helst kontrollera om ett fartyg medför ett certifikat som är giltigt enligt bestämmelserna i detta direktiv och uppfyller föreskrifterna i certifikatet eller utgör en uppenbar fara för de personer som befinner sig ombord, för miljön eller för sjöfarten. De behöriga myndigheterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga enligt bilaga VIII.
57
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/7 |
|
|
|
|
Artikel 18
Erkännande av certifikat för fartyg från tredje land
I avvaktan på att gemenskapen ingår överenskommelser med tredje land om ömsesidigt erkännande av certifikat får de behö- riga myndigheterna i en medlemsstat erkänna de certifikat som utfärdats för fartyg från tredje land för fart på den medlemssta- tens vattenvägar.
av det certifikat som avses i artikel 22 i den reviderade konven- tionen om sjöfarten på Rhen.
2. Kommissionen skall fatta beslut på grundval av rekom- mendationer från kommittén om utfärdande av tillfälliga gemenskapscertifikat för inlandssjöfart i enlighet med artikel 2.19 i bilaga II.
Utfärdandet av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart för fartyg från tredje land skall ske i enlighet med vad som anges i artikel 8.1.
Artikel 19
Kommittéförfarande
Artikel 21
Fortsatt tillämplighet av direktiv 76/135/EEG
För fartyg som inte omfattas av artikel 2.1 och 2.2 utan av artikel 1 a i direktiv 76/135/EEG skall bestämmelserna i det dir- ektivet gälla.
1.Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrät- tades genom artikel 7 i rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcer- tifikat för transport av gods och passagerare på inre vatten- vägar (1) (nedan kallad ”kommittén”).
2.När det hänvisas till denna punkt, skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 20
Anpassning av bilagorna och rekommendationer om tillfäl- liga tillstånd
1. Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 19.2, anta de ändringar som behövs för att anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen och till utvecklingar på detta område som kan följa av arbetet i andra internationella organisationer, i synnerhet i Centralkommissionen för Rhensjö- farten (CCNR), för att säkerställa att de båda certifikat som avses i artikel 3.1 a utfärdas på grundval av tekniska krav som garan- terar en likvärdig säkerhetsnivå eller för att ta hänsyn till de fall som avses i artikel 5.
Dessa ändringar skall göras snarast för att säkerställa att de tekniska föreskrifter som är nödvändiga för utfärdandet av gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart för sjöfart på Rhen ger en säkerhetsnivå som motsvarar den som krävs för utfärdandet
(1) EGT L 373, 31.12.1991, s. 29. Direktivet senast ändrat genom förord- ning (EG) nr 1882/2003.
Artikel 22
Nationella ytterligare föreskrifter eller begränsningar av föreskrifterna
De ytterligare föreskrifter för fartyg som trafikerar vattenvägar inom zonerna 1 och 2 i en medlemsstats territorium vilka gäller i medlemsstaten före den 30 december 2008 eller begränsningar av de tekniska föreskrifterna för fartyg som inom medlemssta- tens territorium trafikerar vattenvägar inom zonerna 3 och 4, vilka tekniska föreskrifter gällde i medlemsstaten före den dagen, skall fortsätta att gälla tills ytterligare föreskrifter enligt artikel 5.1 eller begränsningar enligt artikel 5.7 av de tekniska föreskrif- terna i bilaga II har utfärdats, dock längst till och med den 30 juni 2009.
Artikel 23
Införlivande
1. De medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som anges i artikel 1.1 skall sätta i kraft de lagar och andra författ- ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv med verkan från och med den 30 december 2008. De skall genast under- rätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis- ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis- ningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
58
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
L 389/8 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|
|
|
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.
Artikel 24
Sanktioner
Medlemsstater skall fastställa ett system för sanktioner vid brott mot de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säker- ställa att dessa sanktioner utdöms. De fastställda sanktionerna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Artikel 25
Upphävande av direktiv 82/714/EEG
Direktiv 82/714/EEG skall upphöra att gälla med verkan från och med den 30 december 2008.
Artikel 26
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 27
Adressater
Detta direktiv riktar sig till de medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som anges i artikel 1.1.
Utfärdat i Strasbourg den 12 december 2006
På Europaparlamentets vägnar |
På rådets vägnar |
Josep BORRELL FONTELLES |
Mauri PEKKARINEN |
Ordförande |
Ordförande |
59
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGEFÖRTECKNING |
|
|
|
|
|
Sida |
|
Bilaga I |
Förteckning över gemenskapens inre vattenvägar, uppdelade geografiskt i zonerna 1, 2, 3 och 4 |
10 |
|
|
Bilaga II |
Tekniska minimikrav för fartyg som trafikerar inre vattenvägar i zonerna 1, 2, 3 och 4 . . . . . . . . . . . . . . . |
29 |
|
|
Bilaga III |
Områden för eventuella ytterligare tekniska föreskrifter för fartyg på inre vattenvägar i zonerna 1 |
175 |
|
|
|
|
och 2 . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . |
|
|
Bilaga IV |
Områden för eventuella begränsningar av de tekniska föreskrifterna för fartyg som trafikerar inre |
176 |
|
|
|
|
vattenvägar i zonerna 3 och 4 . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . |
|
|
Bilaga V |
Förlaga till gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . |
177 |
|
|
Bilaga VI |
Förlaga till register över gemenskapscertifikat för inlandssjöfart . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . |
194 |
|
|
Bilaga VII |
Klassificeringssällskap. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . |
197 |
|
|
Bilaga VIII |
Förfaranderegler för genomförande av inspektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . |
199 |
|
|
Bilaga IX |
Föreskrifter om signalljus, radarinstallationer och girhastighetsindikator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . |
200 |
60
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
L 389/38 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|
|
|
DEL I
KAPITEL 1
ALLMÄNT
Artikel 1.01
Definitioner
I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
Typer av farkost
1.farkost: fartyg eller flytande utrustning.
2.fartyg: fartyg i inlandssjöfart eller havsgående fartyg.
3.fartyg i inlandssjöfart: fartyg som är avsett uteslutande eller huvudsakligen för trafik på inre vattenvägar.
4.havsgående fartyg: fartyg som certifierats för havsgående trafik.
5.motorfartyg: lastmotorfartyg eller tankmotorfartyg.
6.tankmotorfartyg: fartyg som är avsett för godstransport i fasta tankar och som är försett med eget framdrivningsma- skineri.
7.lastmotorfartyg: fartyg, annat än lastmotorfartyg, som är avsett för godstransport och försett med eget framdrivnings- maskineri.
8.kanalpråm: fartyg med en längd som inte överstiger 38,5 m och en bredd som inte överstiger 5,05 som är avsett för trafik på inre vattenvägar och vanligen trafikerar
9.bogserfartyg: fartyg som är konstruerat för att utföra bogsering.
10.skjutbogserare: fartyg som är konstruerat för att framdriva en skjutbogserad konvoj.
11.pråm: släppråm eller tankpråm.
12.tankpråm: fartyg som är avsett för godstransport i fasta tankar och konstruerat för att kunna bogseras, och som antingen saknar eget framdrivningsmaskineri eller endast har tillräckligt framdrivningsmaskineri för kortare förflytt- ningar.
13.släppråm: fartyg, annat än en tankpråm, som är avsett för godstransport och konstruerat för att kunna bogseras och antingen saknar eget framdrivningsmaskineri eller endast har tillräckligt framdrivningsmaskineri för kortare förflytt- ningar.
14.läktare: tankläktare, lastläktare eller skeppsburen läktare.
15.tankläktare: fartyg som är avsett för godstransport i fasta tankar och konstruerat eller särskilt ombyggt för att kunna skjutbogseras, och som antingen saknar eget framdrivningsmaskineri eller endast har framdrivningsmaskineri för kortare förflyttningar när det inte ingår i en skjutbogserad konvoj.
16.lastläktare: fartyg, annat än en tankläktare, som är avsett för godstransport och konstruerat eller särskilt ombyggt för att kunna skjutbogseras, och som antingen saknar eget framdrivningsmaskineri eller endast har framdrivningsmaski- neri för kortare förflyttningar när det inte ingår i en skjutbogserad konvoj.
17.skeppsburen läktare: läktare som är konstruerad för att kunna transporteras ombord på havsgående fartyg och för trafik på inre vattenvägar.
18.passagerarfartyg: dagstursfartyg eller fartyg med hytter som är konstruerat och utrustat för att kunna transportera fler än 12 passagerare.
19.passagerarsegelfartyg: passagerarfartyg som även är konstruerat och utrustat för att gå för segel.
20.dagstursfartyg: passagerarfartyg utan övernattningshytter för passagerare.
21.passagerarfartyg med hytter: passagerarfartyg utrustat med övernattningshytter för passagerare.
22.höghastighetsfartyg: motordrivet fartyg som kan uppnå en fart över 40 km/tim genom vattnet.
23.flytande utrustning: flytande installationer som bär upp arbetsredskap som kranar, muddringsutrustning, pålkranar eller hissar.
24.arbetsfarkost: fartyg som är konstruerat och utrustat för användning vid arbetsanläggningar, t.ex. med sandsugnings- pråm, bottentippningspråm eller däckslastpråm, ponton eller stendumpningsfartyg.
61
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/39 |
|
|
|
|
25.fritidsfartyg: fartyg, annat än passagerarfartyg, som är avsett för sport- och fritidsändamål.
26.arbetsbåt: båt som används för transport, räddning, bärgning och arbetsuppgifter.
27.flytande anläggning: flytande installation som i normala fall inte är avsedd att flyttas såsom simbad, docka, brygga eller båtskjul.
28.flytande föremål: flotte eller någon annan typ av konstruktion, föremål eller sammankoppling som kan framföras, annat än ett fartyg, flytande utrustning eller flytande anläggning.
Sammankopplade farkoster
29.konvoj: fast formerad konvoj eller bogserad konvoj av farkoster.
30.formering: sätt på vilket en konvoj är sammankopplad.
31.fast formerad konvoj: skjutbogserad konvoj eller fast sidoformerad konvoj.
32.skjutbogserad konvoj: fast sammankoppling av farkoster där åtminstone den första enheten är placerad före den farkost eller de farkoster som driver konvojen framåt, och som kallas skjutbogserare; en konvoj som består av en skjutbogserare och en skjutbogserad farkost vilka är kopplade på ett sätt som möjliggör kontrollerad rörelse anses också vara fast formerad.
33.fast sidoformering: sammankoppling av farkoster som är fast kopplade sida vid sida, i vilken ingen enhet är kopplad framför den framdrivande enheten.
34.släpkonvoj: sammankoppling bestående av en eller flera farkoster, flytande anläggningar eller flytande installationer som bogseras av en eller flera farkoster med eget framdrivningsmaskineri som ingår i konvojen.
Utrymmen på fartyg
35.huvudmaskinrum: utrymme där framdrivningsmaskineriet är installerat.
36.maskinrum: utrymme där förbränningsmotorerna är installerade.
37.pannrum: utrymme med en bränsledriven anläggning som är utformad för att producera ånga eller värma en termisk vätska.
38.sluten överbyggnad: genomgående konstruktion som är fast och vattentät och som har fasta väggar anslutna till däck på ett stadigvarande och vattentätt sätt.
39.styrhytt: utrymme där styr- och kontrollutrustning som är nödvändig för att manövrera fartyget finns installerad.
40.bostadsutrymme: utrymme som är avsett att användas av personer som normalt bor ombord, inklusive kök, proviant- förråd, toaletter och badrum, tvätteri, förrum och korridorer, dock ej styrhytt.
41.passagerarutrymme: områden ombord som är avsedda för passagerare och inneslutna områden som salonger, kontor, butiker, frisörsalonger, torkrum, tvättstugor, bastur, toaletter, badrum, passager, korridorer och trappor som inte är omgärdade av väggar.
42.kontrollcentral: en styrhytt, ett område som innehåller en reservströmkälla eller delar av en sådan eller ett område med en central som ständigt är bemannad av personal ombord eller besättningsmedlemmar, exempelvis för brand- larmsutrustning, fjärrkontroller för dörrar eller brandspjäll.
43.trapphus: trapphus för en trappa inomhus eller hisschakt.
44.salong: rum i ett bostadsutrymme eller passagerarutrymme. Kök anses inte vara salonger ombord på passagerar- fartyg.
45.kök: rum med spis eller liknande matlagningsanordning.
46.förrådsrum: rum för förvaring av brandfarliga vätskor eller rum med en yta på mer än 4 m2 för förvaring av mate- riel.
47.lastrum: del av fartyget som är avgränsad för och akter av skott, och som öppnas och stängs med lastluckor, och som är avsedd antingen för transport av förpackat gods eller bulklast, eller för att rymma tankar fristående från skrovet.
48.fast tank: tank som är fast monterad i fartyget och vars sidor antingen utgörs av själva skrovet eller av en inneslut- ning som är fristående från skrovet.
49.arbetsutrymme: område där besättningen skall utföra sitt arbete, inbegripet landgång, lyftbom och arbetsbåt.
50.passage: område som är avsett för normal förflyttning av personer och varor.
62
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
L 389/40 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|
|
|
51.säkert område: område som utåt avgränsas av en lodrät yta som löper på ett avstånd av 1/5 BWL parallellt med skrovet i linje med största djupgående.
52.samlingsområde: särskilt skyddade områden på fartyget där passagerare samlas vid fara.
53.utrymningsområde: del av samlingsområden på fartyg från vilken utrymning av personer kan genomföras.
Sjötekniska termer
54.flytvattenlinje vid största djupgående: flytvattenlinjeplan som motsvarar farkostens största tillåtna djupgående.
55.flödningsavstånd: avståndet mellan flytvattenlinjen vid största djupgående och ett parallellt plan som går genom den lägsta punkt ovanför vilken farkosten inte längre anses vara vattentät.
56.restflödningsavstånd: vid slagsida, det lodräta avståndet mellan vattennivån och den lägsta punkt på den nedsänkta sidan ovanför vilken fartyget inte längre anses vara vattentätt.
57.fribord (f): avståndet mellan flytvattenlinjen vid största djupgående och ett parallellt plan som går genom den lägsta punkten på skarndäck, eller om skarndäck saknas, lägsta punkten på den övre kanten av fartygssidan.
58.restfribord: vid slagsida, det lodräta avståndet mellan vattennivån och däckets översida vid den lägsta punkten på den nedsänkta sidan eller, om det inte finns något däck, den lägsta punkten på den fasta fartygssidans översida.
59.marginallinje: tänkt linje dragen på bordläggningen minst 10 cm nedanför skottdäck och minst 10 cm nedanför fastygssidans lägsta icke vattentäta punkt; i de fall då det inte finns något skottdäck används en linje dragen minst 10 cm nedanför den lägsta linje upp till vilken den yttre bordläggningen är vattentät.
60.volymdeplacement ( ): volymen av fartygets undervattenskropp, i m3.
61.viktdeplacement ( ): fartygets totala vikt, inklusive last, i ton.
62.blockkoefficient (CB): förhållandet mellan fartygets volymdeplacement och produktens längd LWL x bredd BWL x djup- gående T.
63.lateralplan ovanför vattenlinjen (AV): fartygets lateralplan ovanför vattenlinjen i m2.
64.skottdäck: däck till vilket de föreskrivna vattentäta skotten går och från vilket fribord mäts.
65.skott: vägg, vanligtvis vertikal, med bestämd höjd, avsedd för indelning av fartyget, avgränsad av fartygets botten, bordläggning eller andra skott.
66.tvärskeppsskott: skott som sträcker sig från ena sidan av fartyget till den andra.
67.vägg: avgränsande yta, vanligtvis vertikal.
68.mellanvägg: vägg som inte är vattentät.
69.längd (L): skrovets största längd i meter, med undantag för roder och bogspröt.
70.längd överallt (LOA): farkostens största längd i meter, inbegripet alla fasta installationer, exempelvis delar av styrinrätt- ningen eller framdrivningsanordningen, de mekaniska anordningarna eller liknande.
71.längd i vattenlinjen (LWL): skrovets längd i meter, mätt vid största djupgående.
72.bredd (B): skrovets största bredd i meter, mätt på utsidan av bordläggningen (med undantag för skovelhjul, avbärar- list och liknande).
73.bredd överallt (BOA): farkostens största bredd i meter, inbegripet all fast utrustning såsom skovelhjul, avbärarlist, meka- niska anordningar och liknande.
74.bredd i vattenlinjen (BWL): skrovets största bredd i meter, mätt från bordläggningens utsida vid vattenlinjen vid största djupgående.
75.djup (H): minsta lodräta avstånd i meter mellan skrovets eller kölens lägsta punkt och däckets lägsta punkt på fartygssidan.
76.djupgående (T): det lodräta avståndet i meter mellan den lägsta punkten på skrovet eller kölen och vattenlinjen vid största djupgående.
77.förlig perpendikel: lodrät linje vid den förliga skärningspunkten mellan skrovet och vattenlinjen vid största djup- gående.
78.skarndäcksbredd: avståndet mellan den lodräta linje som går genom den mest utskjutande delen av luckkarmen på skarndäckssidan och den lodräta linje som går genom innerkanten av fallskydden (räcken, fotlister) på utsidan av skarndäck.
63
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/41 |
|
|
|
|
Styrinrättning
79.styrinrättning: all utrustning som är nödvändig för att styra fartyget och för att uppnå den manöverförmåga som fö- reskrivs i kapitel 5.
80.roder: ett eller flera roder med hjärtstock, inbegripet kvadrant och komponenter som förbinder roder med styran- ordning.
81.styranordning: del av styrinrättning som genererar rodrets rörelse.
82.drivenhet: styranordningens drivenhet, mellan kraftkällan och styranordningen.
83.kraftkälla: energiförsörjning till styrkontrollsystem och styranordning från nätet ombord, batterier eller en förbrän- ningsmotor.
84.styrkontrollsystem: komponenter och kretssystem för styrning av ett motordrivet styrkontrollsystem.
85.drivenhet för styranordningen: kontrollsystem för styrapparaten, dess drivenhet och kraftkälla.
86.manuell drivenhet: drivenhet genom vilket rodret aktiveras vid manuell manövrering av ratten, via en mekanisk över- föring, utan ytterligare kraftkälla.
87.manuell hydraulisk drivenhet: manuell drivenhet med hydraulisk överföring.
88.girhastighetsregulator: utrustning som automatiskt ställer in och upprätthåller en viss girhastighet åt fartyget i enlighet med förinställda värden.
89.styrhytt utformad för radarstyrning utförd av en person: styrhytt utformad så att fartyget vid radarnavigering kan manö- vreras av en person.
Egenskaper hos byggnadsdelar och material
90.vattentät: konstruktionsdel eller anordning som är så beskaffad att den hindrar inträngning av vatten.
91.spoltät och vädertät: konstruktionsdel eller anordning som är så inrättad att den under normala förhållanden endast släpper igenom en obetydlig mängd vatten.
92.gastät: konstruktionsdel eller anordning som är inrättad så att inträngning av gaser och ångor förhindras.
93.obrännbar: ämne som varken brinner eller avger lättantändliga ångor i sådan mängd att det kan fatta eld när det uppnår en temperatur av omkring 750°C.
94.flamskydd: material som är svårantändligt eller vars yta åtminstone hindrar spridning av elden enligt förfarandet i artikel 15.11.1 c.
95.brandmotstånd: egenskap hos konstruktionsdelar eller anordningar som bestyrkts genom testförfaranden enligt artikel 15.11.1 d.
96.regler för brandprovningsförfaranden: International Code for the Application of Fire Test Procedures enligt beslut MSC.61(67) av IMO:s sjösäkerhetskommitté.
Övriga definitioner
97.godkänt klassificeringssällskap: klassificeringssällskap som har godkänts i enlighet med kriterierna och förfarandena i bilaga VII till direktivet.
98.radarinstallation: elektroniskt navigeringshjälpmedel som upptäcker och visar omgivning och trafik.
99.ECDIS för inre vattenvägar: standardiserat system för visning av elektroniska sjökort för inre vattenvägar och tillhö- rande information, vilket visar utvald information från kommersiella elektroniska sjökort för inre vattenvägar och eventuellt information från andra sensorer på farkosten.
100.
101.informationsfunktion: användning av ECDIS för inre vattenvägar endast i informationssyfte utan integration mellan radar och elektroniska sjökort (radar overlay).
102.navigeringsfunktion: användning av ECDIS för inre vattenvägar med ”radar overlay” för navigering av en farkost.
64
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
L 389/42 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|
|
|
103.personal ombord: alla anställda ombord på ett passagerarfartyg som inte är besättningsmedlemmar.
104.personer med nedsatt rörelseförmåga: personer som har särskilda problem när de använder allmänna transportmedel, exempelvis äldre personer, personer med sensoriska eller andra funktionshinder, rullstolsbundna, gravida kvinnor och personer som reser med små barn.
105.gemenskapscertifikat: certifikat som den behöriga myndigheten utfärdar för fartyg som följer de tekniska föreskrifterna i detta direktiv.
Artikel 1.02
(Utan innehåll)
Artikel 1.03
(Utan innehåll)
Artikel 1.04
(Utan innehåll)
Artikel 1.05
(Utan innehåll)
Artikel 1.06
Föreskrifter av tillfällig natur
Föreskrifter av tillfällig natur kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 20 i detta direktiv om det, till följd av den tekniska utvecklingen inom inlandssjöfarten, anses vara nödvändigt att snabbt medge undantag från bestämmelserna i dir- ektivet i väntan på att en ändring införs i själva direktivet eller för att tillåta provningar. Föreskrifterna skall offentliggöras och skall gälla i högst tre år. De skall träda i kraft samtidigt och upphävas under samma förutsättningar i alla medlems- stater.
Artikel 1.07
Administrativa anvisningar
För att underlätta och standardisera tillämpningen av detta direktiv kan bindande administrativa anvisningar för inspek- tioner antas i enlighet med förfarandet i artikel 20 i detta direktiv.
KAPITEL 2
FÖRFARANDE
Artikel 2.01
Inspektionsorgan
1.Inspektionsorgan skall inrättas av medlemsstaterna.
2.Ett inspektionsorgan skall bestå av en ordförande och experter. I inspektionsorganet skall minst följande experter ingå:
a)En tjänsteman vid den myndighet som ansvarar för inlandssjöfarten.
b)En expert på konstruktion av fartyg för inlandssjöfart och maskiner i sådana fartyg.
c)En sjöfartsexpert som avlagt styrmansexamen.
3.Ordföranden och experterna i varje organ skall utses av myndigheterna i den stat där organet inrättats. När de inleder sitt uppdrag skall ordföranden och experterna skriftligen intyga att de kommer att utföra arbetet på ett fullständigt oberoende sätt. Tjänstemän behöver inte förelägga ett sådant intyg.
4.Inspektionsorganen kan anlita hjälp från specialister enligt gällande nationella bestämmelser.
65
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/43 |
|
|
|
|
Artikel 2.02
Ansökan om inspektion
1.De myndigheter som utfärdar gemenskapscertifikaten skall besluta om hur ansökan om inspektion skall ske och om hur plats och datum för inspektion skall bestämmas. Den behöriga myndigheten skall avgöra vilka dokument som skall lämnas. Förfarandet skall vara sådant att inspektionen kan äga rum inom rimlig tid efter ansökan.
2.Ägaren till en farkost som inte faller under detta direktiv eller dennes ombud kan ansöka om ett gemenskapscertifikat. Ansökan skall beviljas om fartyget uppfyller föreskrifterna i detta direktiv.
Artikel 2.03
Uppvisning av farkosten för inspektion
1.Ägaren eller dennes ombud skall uppvisa farkosten olastad, rengjord och utrustad. Ägaren skall också lämna nödvän- digt bistånd vid inspektionen, t.ex. tillhandahålla en lämplig arbetsbåt, ställa personal till förfogande och underlätta undersökningen av delar av skrovet eller installationer som inte är direkt åtkomliga eller synliga.
2.Vid första inspektionen skall inspektionsorganet begära att fartyget är torrsatt för inspektionen. Myndigheten kan ge avkall på kravet på inspektion av torrsatt fartyg om ett klassificeringsintyg eller ett intyg från ett auktoriserat klassifice- ringssällskap kan företes som visar att konstruktionen motsvarar klassificeringssällskapets föreskrifter eller om ett intyg företes som visar ett en behörig myndighet redan har utfört en inspektion av torrsatt fartyg för andra ändamål. Vid regelbunden inspektion eller inspektion enligt artikel 15 i detta direktiv kan inspektionsorganet fordra att inspektionen sker med fartyget torrsatt.
Inspektionsorganet skall utföra driftprov vid en första inspektion av motorfartyg eller konvojer eller vid större modifi- kationer av framdrivnings- eller styrinrättningen.
3.Inspektionsorganet kan kräva ytterligare driftprov och annan dokumentering. Denna föreskrift gäller även i byggnads- skedet.
Artikel 2.04
(Utan innehåll)
Artikel 2.05
Tillfälligt gemenskapscertifikat
1.Den behöriga myndigheten kan utfärda ett tillfälligt gemenskapscertifikat i följande fall:
a)Om farkosten med den behöriga myndighetens tillstånd skall gå till en bestämd plats för att erhålla ett gemenskap- scertifikat.
b)Om farkostens gemenskapcertifikat tillfälligt återkallats i något av de fall som avses i artikel 2.07 eller i artiklarna 12 och 16 i detta direktiv.
c)Om gemenskapscertifikatet är under behandling efter godtagbar inspektion.
d)Om inte samtliga villkor för utfärdande av ett gemenskapscertifikat som avses i del I i bilaga V är uppfyllda.
e)Om en farkost har skadats så att den är i sådant skick att den inte längre uppfyller kraven för gemenskapscertifi- katet.
f)Om de behöriga myndigheterna för specialtransporter enligt gällande föreskrifter utfärdade av sjöfartsmyndighe- terna i medlemsstaterna beviljar tillstånd för flytande installationer eller flytande utrustning att utföra en specialt- ransport på villkor att ett sådant gemenskapscertifikat har utfärdats.
g)Om farkosten avviker från bestämmelserna i del II enligt artikel 2.19.2.
2.Det tillfälliga gemenskapscertifikatet skall utfärdas enligt förlagan i del III i bilaga V, när fartygets, den flytande installa- tionens eller den flytande utrustningens sjövärdighet anses vara tillräckligt fastställd.
Certifikatet skall innehålla de villkor som den behöriga myndigheten anser nödvändiga, och skall ha följande giltighet:
a)I de fall som avses i punkt 1 a och 1
b)I de fall som avses i punkt 1 b och c: För en lämplig tidsperiod.
c)I de fall som avses i punkt 1 g: Sex månader. Det tillfälliga gemenskapscertifikatet får förlängas sex månader åt gången, så länge som kommittén ännu inte har fattat något beslut.
66
|
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
30.12.2006 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/197 |
|
|
SV |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA VII |
|
|
|
|
|
KLASSIFICERINGSSÄLLSKAP |
|
|
|
|
|
INNEHÅLLSFÖRTECKNING |
|
|
|
Del I: |
Kriterier för godkännande av klassificeringssällskap |
|
|
|
|
Del II: |
Förfarande för godkännande av klassificeringssällskap |
|
|
|
|
Del III: |
Förteckning över godkända klassificeringssällskap |
|
|
Del I
Kriterier för godkännande av klassificeringssällskap
Klassificeringssällskap som ansöker om godkännande i enlighet med artikel 10 i detta direktiv skall uppfylla följande krite- rier:
1.Klassificeringssällskapet skall kunna dokumentera en omfattande erfarenhet av att bedöma konstruktion och byggande av fartyg för inlandssjöfart, inbegripet fartyg för transport av farligt gods. Klassificeringssällskapet skall ha uttömmande regler och föreskrifter för konstruktion, byggande och periodisk besiktning av fartyg för inlandssjöfart, inbegripet fartyg för transport av farligt gods, som skall vara offentliggjorda åtminstone på engelska, franska, neder- ländska eller tyska och som kontinuerligt skall uppdateras och förbättras genom forsknings- och utvecklingsprogram. Reglerna får inte strida mot gällande bestämmelser i gemenskapsrätten eller mot gällande internationella avtal.
2.Klassificeringssällskapet skall offentliggöra sitt fartygsregister årligen.
3.Klassificeringssällskapet skall inte vara styrt av redare eller varv eller av andra som har kommersiella intressen i konstruktion, byggnad, utrustning, reparation, drift, eller försäkring av fartyg. Klassificeringssällskapet skall inte vara beroende av ett enda kommersiellt företag för sin inkomst.
4.Klassificeringssällskapet skall ha sitt huvudkontor, eller en filial med befogenhet att fatta beslut och vidta åtgärder inom alla områden som den ansvarar för enligt bestämmelserna för inlandssjöfart, i någon av EU:s medlemsstater.
5.Klassificeringssällskapet och dess experter skall ha ett gott rykte inom inlandsjöfartsbranschen. Experterna skall kunna styrka sin yrkeskompetens. De skall agera på klassificeringssällskapets ansvar.
6.Klassificeringssällskapet skall ha en stor personal för tekniska frågor, ledning, stödjande uppgifter, tillsyn och forsk- ning, som skall stå i proportion till arbetsuppgifterna och till antalet klassade fartyg och som skall övervaka utveck- lingen av organisationens kapacitet samt utarbeta och upprätthålla regler och föreskrifter. Klassificeringssällskapet skall ha inspektörer i åtminstone en medlemsstat.
7.Klassificeringssällskapet skall styras av etiska regler.
8.Klassificeringssällskapet skall förvaltas och administreras på ett sådant sätt att sekretessen garanteras för den informa- tion som en medlemsstat begär.
9.Klassificeringssällskapet skall vara berett att lämna relevant information till en medlemsstat.
10.Klassificeringssällskapets ledning skall ha fastställt och dokumenterat sin policy och sina mål och åtaganden när det gäller kvalitet och skall ha säkerställt att alla nivåer inom klassificeringssällskapet förstår, genomför och upprätthåller denna policy.
11.Klassificeringssällskapet skall ha utvecklat, genomfört och upprätthållit ett effektivt internt system för kvalitetskontroll som grundar sig på tillämpliga delar av internationellt godkända kvalitetsstandarder och uppfyller
a)klassificeringssällskapets regler och föreskrifter fastställs och upprätthålls på ett systematiskt sätt,
b)klassificeringssällskapets regler och föreskrifter följs,
c)kraven är uppfyllda för det lagstadgade arbete som klassificeringssällskapet har befogenhet att utföra,
d)ansvarsområden, befogenheter och inbördes förhållande fastställs och dokumenteras för de anställda vars arbete påverkar kvaliteten på klassificeringssällskapets tjänster,
e)allt arbete utförs under kontrollerade förhållanden,
67
Prop. 2012/13:177
Bilaga 1
L 389/198 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|
|
|
f)det finns ett kontrollsystem för övervakning av de handlingar och det arbete som utförs av inspektörer och teknisk och administrativ personal som är direkt anställda av klassificeringssällskapet,
g)föreskrifterna för viktigt lagstadgat arbete som klassificeringssällskapet har tillstånd att utföra endast genomförs eller direkt övervakas av sällskapets särskilda inspektörer eller genom särskilda inspektörer vid andra godkända klassificeringssällskap,
h)det införs ett system för fortbildning av inspektörer och ständig uppdatering av inspektörernas kunskaper,
i)det förs register som visar att de föreskrivna standarderna uppnåtts inom de olika områden där tjänster utförs samt att kvalitetssystemet fungerar effektivt, och
j)det finns ett övergripande system för planerad och dokumenterad internrevision av den kvalitetsrelaterade verk- samheten på alla platser där den förekommer.
12.Kvalitetssystemet skall certifieras av ett oberoende revisionsorgan som erkänts av förvaltningen i den stat där klassifi- ceringssällskapet har sitt huvudkontor eller filial enligt punkt 4.
13.Klassificeringssällskapet skall förbinda sig att anpassa sina föreskrifter till Europeiska unionens riktlinjer och att i god tid ge kommittén all relevant information.
14.Klassificeringssällskapet skall förbinda sig att regelbundet samråda med de redan godkända klassificeringssällskapen för att garantera att klassificeringssällskapens tekniska standarder och genomförandet av dessa är likvärdiga, och bör tillåta företrädare för en medlemsstat och andra berörda parter att delta i utarbetandet av sällskapets regler och/eller föreskrifter.
Del II
Förfarande för godkännande av klassificeringssällskap
Ett beslut om att godkänna ett klassificeringssällskap enligt artikel 10 i detta direktiv skall fattas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 i detta direktiv. Dessutom skall följande förfarande tillämpas:
1.En ansökan om godkännande skall lämnas till kommissionen av företrädarna för den stat där klassificeringssällskapet har sitt huvudkontor eller en filial med befogenhet att fatta beslut och vidta åtgärder på alla områden som den ansvarar för enligt bestämmelserna för fartyg i inlandssjöfart. Dessutom skall företrädarna för denna stat översända all informa- tion och dokumentation som behövs för att kontrollera att kriterierna för godkännande är uppfyllda.
2.Varje kommittémedlem kan begära att det berörda klassificeringssällskapet hörs eller att ytterligare information lämnas.
3.Godkännanden skall återkallas på liknande sätt. Varje kommittémedlem kan begära att ett godkännande återkallas. Företrädarna för den stat som begär att godkännandet skall återkallas skall lämna information och dokumentation till stöd för sin begäran.
4.När kommissionen fattar sina beslut skall den beakta beslut som fattats av Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen beträffande godkännandet av det berörda klassificeringssällskapet. Innan kommissionen godkänner ett klassificerings- sällskap som inte godkänts av Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen skall den samråda med Centralkommissio- nens sekretariat.
5.Efter varje beslut om godkännande av ett klassificeringssällskap eller återkallande av ett godkännande skall förteck- ningen över godkända sällskap ändras.
6.Kommissionen skall underrätta det berörda klassificeringssällskapet om kommissionens beslut.
Del III
Förteckning över godkända klassificeringssällskap
På grundval av kriterierna i del I och del II har för närvarande följande klassificeringssällskap godkänts enligt artikel 10 i detta direktiv:
1.Bureau Veritas
2.Germanischer Lloyd
3.Lloyd's Register of Shipping
Klassificeringssällskap som erkänts och godkänts av en medlemsstat enligt rådets direktiv 94/57/EG av den 22 november 1994 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (1) skall tills de har godkänts enligt del I och del II för närvarande godkännas enligt artikel 10 i det här direktivet endast för fartyg som uteslutande trafikerar vattenvägar i denna medlemsstat.
(1) EGT L 319, 12.12.1994, s. 20. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, 29.11.2002, s. 53).
68
Prop. 2012/13:177
Bilaga 2
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/261 |
|
|
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV av den 18 december 2006
om ändring av direktiv 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart
(2006/137/EC)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande,
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
(1)Genom direktiv 2006/87/EG (2) införs harmoniserade villkor för utfärdande av tekniska certifikat för fartyg i inlandssjöfart på gemenskapens inre vattenvägsnät i dess helhet.
(2)De tekniska föreskrifterna i bilagorna till direktiv 2006/87/EG omfattar i huvudsak bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen i den version som godkändes av medlemsstaterna i Centralkommissionen för Rhensjöfarten (CNNR) 2004. Villkoren och de tekniska föreskrifterna för utfärdande av certifikat för fartyg i inlandssjöfart enligt artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen har periodiskt uppda- terats och anses avspegla den senaste tekniska utveck- lingen.
(3)För att undvika snedvridning av konkurrensen och olika säkerhetsnivåer, och särskilt för att främja en harmoni- sering i Europa, är det önskvärt att lika tekniska före- skrifter fastställs för gemenskapens inre vattenvägsnät i dess helhet och att de fortsättningsvis uppdateras regel- bundet så att likheten bibehålls.
(4)Genom direktiv 2006/87/EG bemyndigas kommissionen att anpassa de tekniska föreskrifterna med hänsyn till de tekniska framsteg och den utveckling på detta område som följer av arbetet i andra internationella organisa- tioner, särskilt CCNR.
(5)Dessa anpassningar behöver göras snarast för att säker- ställa att de tekniska föreskrifter som är nödvändiga för utfärdande av gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart ger en säkerhetsnivå som motsvarar den som krävs för utfärdande av det certifikat som avses i artikel 22 i den reviderade konventionen om sjöfarten på Rhen.
(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 30 november 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 18 december 2006.
(2) Se sidan 1 i denna Officiella tidning.
(6)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktiv 2006/87/EG bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfar- anden som skall tillämpas vid utövandet av kommissio- nens genomförandebefogenheter (3).
(7)Kommissionen bör särskilt ges behörighet att fastställa villkoren för ändring av de i bilagorna till direktiv 2006/87/EG angivna tekniska föreskrifterna och admi- nistrativa förfarandena. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2006/87/EG, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
(8)Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för anta- gande av sådana åtgärder om ändring av bilagorna till direktiv 2006/87/EG.
(9)Av brådskande skäl är det nödvändigt att tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för antagande av ändringar av bilagorna till direktiv 2006/87/EG för att beakta den tekniska och därmed sammanhängande utveckling som följer av arbetet i andra internationella organisationer, särskilt CCNR, och även i fråga om antagande av föreskrifter av tillfällig natur.
(10)Direktiv 2006/87/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Direktiv 2006/87/EG skall ändras på följande sätt:
1.I artikel 19 skall följande punkter läggas till:
”3. När det hänvisas till denna punkt, skall artikel 5a.1– 5a.4 och 5a.5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
De tidsfrister som avses i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG skall vara 21 dagar, 15 dagar respektive en månad.
(3) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
69
Prop. 2012/13:177
Bilaga 2
L 389/262 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.12.2006 |
|
|
|
|
4.När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”
2.Artikel 20 skall ersättas med följande:
”Artikel 20
Anpassning av bilagorna och rekommendationer om tillfäl- liga tillstånd
1.De ändringar som behövs för att anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen och till utveck- lingar på detta område som följer av arbetet i andra interna- tionella organisationer, särskilt Centralkommissionen för Rhensjöfarten (CCNR), för att säkerställa att de båda certifikat som avses i artikel 3.1 a utfärdas på grundval av tekniska krav som garanterar en likvärdig säkerhetsnivå eller för att ta hänsyn till de fall som avses i artikel 5, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3. När det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 19.4.
Dessa ändringar skall göras snarast för att säkerställa att de tekniska föreskrifterna för utfärdande av gemenskapscertifi- katet för inlandssjöfart, vilket är giltigt för sjöfart på Rhen, ger en säkerhetsnivå som motsvarar den som krävs för utfär- dande av det certifikat som avses i artikel 22 i den reviderade konventionen om sjöfarten på Rhen.
2.Utan att det påverkar punkt 1 skall kommissionen anta de godkännanden som avses i artikel 5.2 i enlighet med det förfarande som avses i artikel 19.2.
3.Kommissionen skall fatta beslut på grundval av rekom- mendationer från kommittén om utfärdande av tillfälliga
gemenskapscertifikat för inlandssjöfart i enlighet med artikel 2.19 i bilaga II.”
3.Bilaga II skall ändras på följande sätt:
1.Artikel 1.06 skall ersättas med följande:
”1.06
Föreskrifter av tillfällig natur
Föreskrifter av tillfällig natur som syftar till att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det kan antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.4 i detta direktiv om det, för anpassning till tekniska framsteg inom inlandssjö- farten, anses vara nödvändigt att snabbt medge undantag från bestämmelserna i direktivet eller för att tillåta prov- ningar. Föreskrifterna skall offentliggöras och skall gälla i högst tre år. De skall träda i kraft samtidigt och upphävas på samma villkor i alla medlemsstater.”
2.Artikel 10.03a.5 skall ersättas med följande:
”5. System som avger mindre vattenmängder skall ha ett typgodkännande enligt IMO:s resolution A 800(19) eller annan erkänd standard. Sådana erkännanden skall, när de syftar till att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3 i detta direktiv. Typgodkännandet skall utföras av ett godkänt klassifice- ringssällskap eller ett ackrediterat provningsinstitut. Det ackrediterade provningsinstitutet skall uppfylla de harmo- niserade standarderna för provlaboratoriers verksamhet (EN ISO/IEC 17025:2000).”
3.Artikel 10.03b.1 skall ersättas med följande:
”1. Släckmedel
För att skydda
a)CO2 (koldioxid).
b)
c)
Tillstånd att använda andra släckmedel, när sådana till- stånd syftar till att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, skall ges i enlighet med det föreskrivande förfa- rande med kontroll som avses i artikel 19.3 i detta direktiv.”
Artikel 2
1. De medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som avses i artikel 1.1 i direktiv 2006/87/EG skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv med verkan från och med den 30 december 2008. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de inne- hålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommis- sionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska unionens officiella tidning.
70
Prop. 2012/13:177
Bilaga 2
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 389/263 |
|
|
|
|
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till de medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som avses i artikel 1.1 i direktiv 2006/87/EG.
Utfärdat i Bryssel den 18 december 2006 |
|
|
|
På Europaparlamentets vägnar |
På rådets vägnar |
||
Josep BORRELL FONTELLES |
|
||
Ordförande |
|
Ordförande |
|
|
|
|
|
71
Prop. 2012/13:177
Bilaga 3
27.6.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 166/31 |
|
|
|
|
DIREKTIV
RÅDETS DIREKTIV 2008/59/EG av den 12 juni 2008
om anpassning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. |
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av 2005 års anslutningsakt, särskilt artikel 56,
med beaktande av kommissionens förslag, och
Artikel 1
Direktiv 2006/87/EG ska ändras på följande sätt:
1.Bilaga I ska ändras på följande sätt:
a)I kapitel 2, zon 3
av följande skäl:
(1)Om en före anslutningen antagen rådsakt behöver anpas- sas till följd av anslutningen och de nödvändiga anpass- ningarna inte har gjorts genom anslutningsakten eller dess bilagor ska, enligt artikel 56 i 2005 års anslutnings- akt, nödvändiga akter antas av rådet.
(2)Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för far- tyg i inlandssjöfart (1) antogs före Bulgariens och Rumä- niens anslutning till Europeiska unionen och måste an- passas med anledning av denna anslutning.
(3)Direktiv 2006/87/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
(4)I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmel- sen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller (2).
(1) EUT L 389, 30.12.2006, s. 1. Direktivet ändrat genom direktiv 2006/137/EG (EUT L 389, 30.12.2006, s. 261).
(2) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
i)ska följande införas mellan ledet för Belgien och ledet för Tjeckien:
”Bulgarien
Donau: Från km 845,650 till km 374,100”
ii)ska följande införas mellan ledet för Polen och ledet för Slovakien:
”Rumänien
Donau: Från gränsen mellan Serbien och Rumänien (km 1 075) till Svarta havet vid
av Donau vid Cernavodă (respektive km 64,410 av kanalen), till Constanta södra
Poarta
b)I kapitel 3, zon 4, ska följande införas mellan ledet för Polen och ledet för Slovakien:
72
Prop. 2012/13:177
Bilaga 3
L 166/32 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
27.6.2008 |
|
|
|
|
”Rumänien
Alla andra vattenvägar som inte finns upptagna i zon 3.”
2.Bilaga IX ska ändras på följande sätt:
a)I del I, kapitel 4, artikel 4.05
i)ska följande införas mellan uppgifterna för Danmark och Polen:
”19. = Rumänien”
ii)ska följande införas mellan uppgifterna för Lettland och Litauen:
”34. = Bulgarien”.
b)I del III, kapitel 1, artikel 1.06
i)ska följande införas mellan uppgifterna för Danmark och Polen:
ii)ska följande införas mellan uppgifterna för Lettland och Litauen:
”34. = Bulgarien”.
Artikel 2
1. De medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som anges i artikel 1.1 i direktiv 2006/87/EG ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv med verkan från och med den 30 de- cember 2008. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis- ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis- ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
”19. = Rumänien”
ii)ska följande införas mellan uppgifterna för Lettland och Litauen:
”34. = Bulgarien”.
c)I del IV, kapitel 1, artikel 1.06
i)ska följande införas mellan uppgifterna för Danmark och Polen:
”19. = Rumänien”
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Luxemburg den 12 juni 2008.
På rådets vägnar
A. VIZJAK
Ordförande
73
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/13 |
|
|
|
|
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/68/EG av den 24 september 2008
om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1)Vid transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar är risken för olyckor ökad. Det bör således vidtas åtgärder för att se till att denna typ av transporter kan genomföras under så säkra former som möjligt.
(2)Enhetliga regler för transport av farligt gods på väg och järnväg har fastställts i rådets direktiv 94/55/EG av den 21 november 1994 om tillnärmning av medlemsstater
(1) EUT C 256, 27.10.2007, s. 44.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 5 september 2007 (EUT C 187 E, 24.7.2008, s. 148), rådets gemensamma ståndpunkt av den 7 april 2008 (EUT C 117 E, 14.5.2008, s. 1) och Europaparlamentets stånd punkt av den 19 juni 2008 (ännu ej offentliggjord i EUT).
nas lagstiftning om transport av farligt gods på väg (3) respektive i rådets direktiv 96/49/EG av den 23 juli 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på järnväg (4).
(3)För att möjliggöra ett enhetligt system som omfattar alla aspekter av landtransport av farligt gods bör direktiven 94/55/EG och 96/49/EG ersättas av ett enda direktiv som också omfattar transport på inre vattenvägar.
(4)De flesta medlemsstaterna är avtalsslutande parter till Europeiska överenskommelsen om internationell trans port av farligt gods på väg (ADR), omfattas av reglemen tet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID) samt, när det gäller de medlemsstater som berörs, är partner till Europeiska överenskommelsen om inter nationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN).
(5)I ADR, RID och ADN fastställs enhetliga regler för säkra internationella transporter av farligt gods. Reglerna bör även omfatta nationella transporter, dels för att villkoren för transport av farligt gods ska kunna harmoniseras i hela gemenskapen, dels för att säkerställa att den gemen samma transportmarknaden fungerar väl.
(6)Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på transport av farligt gods i de fall då det råder exceptionella omständig heter som har att göra med de berörda fordonens eller fartygens beskaffenhet eller då transporten är av begrän sad art.
(7)Bestämmelserna i detta direktiv bör inte heller vara tillämpliga på transport av farligt gods under försvars maktens direkta och fysiska ansvar eller övervakning. Transport av farligt gods som utförs av kommersiella entreprenörer som arbetar för försvarsmakten bör dock omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv om deras avtalsförpliktelser inte utförs under försvarsmaktens direkta och fysiska ansvar eller övervakning.
(3) EGT L 319, 12.12.1994, s. 7. (4) EGT L 235, 17.9.1996, s. 25.
74
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/14 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
(8)En medlemsstat som saknar järnvägsnät, och inte avser att skaffa ett sådant inom den närmaste framtiden, skulle åläggas en oproportionerlig och meningslös skyldighet om den var tvungen att införliva och genomföra de be stämmelser i detta direktiv som gäller järnvägstransport. En sådan medlemsstat bör därför, så länge som den inte har något järnvägsnät, undantas från skyldigheten att in förliva och genomföra detta direktiv i fråga om järn vägstransport.
(9)Varje medlemsstat bör ha rätt att bevilja undantag från detta direktiv för transport av farligt gods på inre vatten vägar i de fall då de inre vattenvägarna i medlemsstaten inte ansluter till vattenvägar i andra medlemsstater eller om inget farligt gods transporteras på dem.
(10)Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapslag stiftningen och bestämmelserna i bilaga I avsnitt I.1 (1.9), bilaga II avsnitt II.1 (1.9) och bilaga III avsnitt III.1 (1.9) bör medlemsstaterna ha möjlighet att av transportsäker hetsskäl behålla eller anta bestämmelser på områden som inte omfattas av detta direktiv. Dessa bestämmelser bör vara klara och specifika.
(11)Varje medlemsstat bör även i fortsättningen ha rätt att reglera eller förbjuda transport av farligt gods på sitt territorium av andra skäl än transportsäkerhetsskäl, till exempel nationella säkerhetsskäl eller miljöskydd.
(12)Det bör vara tillåtet att använda transportmedel som är registrerade i tredjeland för internationell transport av farligt gods inom medlemsstaternas territorier, på villkor att relevanta bestämmelser i ADR, RID och ADN och detta direktiv iakttas.
(13)Varje medlemsstat bör även i fortsättningen ha rätt att tillämpa striktare regler beträffande nationell transport som utförs med transportmedel som är registrerade i medlemsstaten eller som tas i bruk inom dess territo rium.
(14)Harmoniseringen av villkoren för nationell transport av farligt gods bör inte förhindra att hänsyn tas till särskilda nationella förhållanden. Medlemsstaterna bör därför ge nom detta direktiv ges rätten att bevilja vissa undantag på vissa angivna villkor. Sådana undantag bör förtecknas i detta direktiv som ”nationella undantag”.
(15)Medlemsstaterna bör i ovanliga och exceptionella situa tioner ha rätt att bevilja individuella tillstånd för sådana transporter av farligt gods inom sitt territorium som i annat fall skulle vara förbjudna enligt detta direktiv.
(16)Med tanke på de investeringar som krävs inom denna sektor bör medlemsstaterna temporärt få behålla vissa särskilda nationella bestämmelser vad gäller konstruk
tionskrav för transportmedel och transportutrustning och vad gäller transport genom tunneln under Engelska kanalen. Medlemsstaterna bör också tillåtas att behålla och anta bestämmelser om transport av farligt gods på järnväg mellan medlemsstaterna och stater som är avtals slutande parter i organisationen för järnvägssamarbete (OSJD) till dess att reglerna i bilaga II till avtalet om internationell godstrafik på järnväg (SMGS) har harmoni serats med bestämmelserna i bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv och därigenom med RID. Inom tio år efter i kraftträdandet av detta direktiv bör kommissionen utvär dera följderna av dessa bestämmelser och vid behov lägga fram lämpliga förslag. Sådana bestämmelser bör förteck nas i detta direktiv som ”kompletterande övergångsbe stämmelser”.
(17)Bilagorna till detta direktiv måste snabbt kunna anpassas efter den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, även utvecklingen av ny teknik för spårning, och för att ta hänsyn till nya bestämmelser som införs i ADR, RID
och ADN. Ändringarna av ADR, RID och ADN och de motsvarande anpassningarna av bilagorna bör träda i kraft samtidigt. Kommissionen bör när så är lämpligt ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för översätt ningen av ADR, RID och ADN och ändringarna av dessa till deras officiella språk.
(18)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens ge nomförandebefogenheter (1).
(19)Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anpassa bilagorna till detta direktiv efter den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det
med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
(20)Kommissionen bör även ha möjlighet att se över förteck ningarna över nationella undantag och att besluta om och hur det bör genomföras nödfallsåtgärder vid en olycka eller ett tillbud.
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
75
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/15 |
|
|
|
|
(21)Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för an tagande av ändringar av bilagorna till följd av den veten skapliga och tekniska utvecklingen.
(22)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkra en enhetlig tillämpning av harmoniserade säkerhetsregler i hela gemenskapen och en hög säkerhetsnivå inom natio nell och internationell transport, inte i tillräcklig utsträck ning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av direktivets omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i
(23)Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte det åta gande som gemenskapen och dess medlemsstater gjort om att verka för en harmonisering av systemen för klas sificering av farliga ämnen, i enlighet med de mål som fastslogs vid Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro i juni 1992.
(24)Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte tillämp ningen av gemenskapslagstiftningens bestämmelser om säkerhetsvillkoren för transport av biologiska agens och genetiskt modifierade organismer enligt rådets direktiv 90/219/EEG av den 23 april 1990 om innesluten an vändning av genetiskt modifierade mikroorganismer (1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (2) och Europaparlamen tets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponer ing för biologiska agens i arbetet (3).
(25)Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte tillämp ningen av andra gemenskapsbestämmelser på områdena arbetsmiljö och miljöskydd. Detta gäller särskilt ramdi rektivet om säkerhet och hälsa i arbetet, rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (4) och dess dotterdirektiv.
(1) EGT L 117, 8.5.1990, s. 1. (2) EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.
(3) EGT L 262, 17.10.2000, s. 21. (4) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.
(26)I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för far tyg i inlandssjöfart (5) anges att varje fartyg som medför ett certifikat som utfärdats i enlighet med förordningen för transport av farliga ämnen på Rhen (ADNR) får frakta farligt gods överallt inom gemenskapens territorium på de villkor som anges i certifikatet. Till följd av att detta direktiv antas bör direktiv 2006/87/EG ändras på ett sådant sätt att den bestämmelsen utgår.
(27)En övergångsperiod på upp till två år bör medges för tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv om transport av farligt gods på inre vattenvägar för att få tillräcklig tid för att anpassa de nationella bestämmel serna, införa regelverk och utbilda personal. En allmän övergångsperiod på fem år bör beviljas för alla fartygs- och personalcertifikat som utfärdats före eller under över gångsperioden när det gäller tillämpningen av detta di rektivs bestämmelser om transport av farligt gods på inre vattenvägar, om det inte anges en kortare giltighetstid i certifikatet.
(28)Direktiven 94/55/EG och 96/49/EG bör därför upphöra att gälla. Av tydlighets- och samstämmighetsskäl bör även följande rättsakter upphöra att gälla: rådets direktiv 96/35/EG av den 3 juni 1996 om utnämning av och kompetens hos säkerhetsrådgivare för transport av farligt
gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar (6), Europa parlamentets och rådets direktiv 2000/18/EG av den 17 april 2000 om minimikrav vid examinering av säker hetsrådgivare för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar (7), kommissionens beslut 2005/263/EG av den 4 mars 2005 om att tillåta med lemsstaterna att i enlighet med direktiv 94/55/EG anta vissa undantag avseende transport av farligt gods på väg (8), samt kommissionens beslut 2005/180/EG av den 4 mars 2005 om att ge medlemsstaterna tillstånd att medge vissa undantag i enlighet med rådets direktiv 96/49/EG om transport av farligt gods på järnväg (9).
(29)I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (10) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överens stämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgär derna samt att offentliggöra dessa tabeller.
(5) EUT L 389, 30.12.2006, s. 1. (6) EGT L 145, 19.6.1996, s. 10. (7) EGT L 118, 19.5.2000, s. 41. (8) EUT L 85, 2.4.2005, s. 58.
(9) EUT L 61, 8.3.2005, s. 41. (10) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
76
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
||
|
|
|
Bilaga 4 |
|
|
L 260/16 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
SV |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. |
a) Transport av farligt gods med fordon, vagnar |
eller fartyg i |
|||
|
|
|
inlandssjöfart som inte omfattas av detta direktiv. |
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Detta direktiv ska tillämpas på transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar inom eller mellan medlems stater, samt på lastning och lossning, överföring till eller från ett annat transportsätt och på de avbrott i transporten som om ständigheterna kräver.
Det ska inte tillämpas på följande former av transport av farligt gods:
a)Transport med fordon, vagnar eller fartyg som tillhör för svarsmakten eller som denna ansvarar för.
b)Transport med havsgående fartyg på en yttre vattenväg som är en del av en inre vattenväg.
c)Transport med färjor som endast korsar en inre vattenväg eller en hamn vid en inre vattenväg.
b)Användning av föreskrivna rutter, inbegripet användning av föreskrivna transportsätt när så är lämpligt.
c)Särskilda bestämmelser för transport av farligt gods på pas sagerartåg.
Kommissionen ska underrättas om sådana bestämmelser och skälen till dem.
Kommissionen ska informera andra medlemsstater om detta.
5. Medlemsstaterna får reglera eller förbjuda transport av farligt gods på sitt territorium, men endast av andra skäl än säkerheten under transport.
Artikel 2
d)Transport som helt och hållet genomförs inom ett avgränsat område.
2.Bilaga II avsnitt II.1 ska inte tillämpas på medlemsstater som saknar ett järnvägsnät så länge som inget sådant nät upp rättats på deras territorium.
3.En medlemsstat får inom ett år efter det att detta direktiv träder i kraft besluta att inte tillämpa bilaga III avsnitt III.1 av ett av följande skäl:
a)Medlemsstaten har inga inre vattenvägar.
b)Medlemsstatens inre vattenvägar är inte kopplade genom inre vattenvägar till vattenvägar i andra medlemsstater.
c)Det förekommer ingen transport av farligt gods på medlems statens inre vattenvägar.
Om en medlemsstat beslutar att inte tillämpa bestämmelserna i bilaga III avsnitt III.1 ska den meddela detta till kommissionen, som ska underrätta övriga medlemsstater.
4. Medlemsstaterna får fastställa särskilda säkerhetskrav för följande former av nationell och internationell transport av far ligt gods inom sina territorier:
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
1.ADR: Europeiska överenskommelsen om internationell trans port av farligt gods på väg, som ingicks i Genève den 30 sep tember 1957, i dess ändrade lydelse.
2.RID: Reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg, som utgör bihang C till fördraget om internatio nell järnvägstrafik (COTIF), som ingicks i Vilnius den 3 juni 1999, i dess ändrade lydelse.
3.ADN: Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar, som ingicks i Genève den 26 maj 2000, i dess ändrade lydelse.
4.fordon: motorfordon som är avsedda att användas på väg, med minst fyra hjul och konstruerade för en maximihastig het över 25 km/tim samt släpvagnar till sådana fordon, med undantag av spårbundna fordon, motorredskap samt jord bruks- och skogsbrukstraktorer under förutsättning att de inte färdas med en hastighet som överstiger 40 km/tim när de transporterar farligt gods.
5.vagn: järnvägsfordon utan egen drivning, som rullar på egna hjul på järnvägsskenor och är avsett för transport av gods.
77
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/17 |
|
|
|
|
6.fartyg: alla fartyg som trafikerar inre vattenvägar eller sjö gående fartyg.
Artikel 3
Allmänna bestämmelser
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 får farligt gods inte transporteras om det omfattas av förbud enligt bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 eller bilaga III avsnitt III.1.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om mark nadstillträde och om de allmänna reglerna för godstransport ska det vara tillåtet att transportera farligt gods under förutsättning att de villkor som fastställs i bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 och bilaga III avsnitt III.1 iakttas.
Artikel 4
Tredjeländer
Det ska vara tillåtet att transportera farligt gods mellan med lemsstaterna och tredjeländer på villkor att kraven i ADR, RID och ADN iakttas, såvida inget annat anges i bilagorna.
Artikel 5
Begränsningar av transportsäkerhetsskäl
1.Medlemsstaterna får, av transportsäkerhetsskäl, tillämpa striktare regler, utom vad gäller konstruktionskraven, beträf fande nationell transport av farligt gods som utförs med fordon, vagnar och fartyg i inlandssjöfart som är registrerade i medlems staten eller som tas i bruk inom dess territorium.
2.Om en medlemsstat till följd av en olycka eller ett tillbud inom dess territorium anser att de tillämpliga säkerhetsbestäm melserna är otillräckliga för att begränsa farorna i samband med transporten och att åtgärder måste vidtas omedelbart, ska med lemsstaten redan på planeringsstadiet underrätta kommissionen om de åtgärder den avser att vidta.
Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2 besluta om huruvida den godkänner åtgärderna eller inte, samt om hur länge godkännandet ska gälla.
Artikel 6
Undantag
1. Medlemsstaterna får tillåta att andra språk än dem som anges i bilagorna används för transporter som utförs inom deras territorier.
2.a) Under förutsättning att säkerheten inte äventyras får med lemsstaterna begära undantag från bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 och bilaga III avsnitt III.1 för trans port på sina territorier av små mängder av visst farligt gods, med undantag för ämnen som har en medelhög eller hög radioaktivitet, förutsatt att villkoren för sådan transport inte är striktare än villkoren i nämnda bilagor.
b)Under förutsättning att säkerheten inte äventyras får med lemsstaterna begära undantag från bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 och bilaga III avsnitt III.1 för följande former av transport av farligt gods på sina territorier:
i)Lokala transporter över korta sträckor.
ii)Lokala transporter med järnväg på särskilt bestämda rutter som ingår i en viss industriprocess och som övervakas noga i enlighet med tydligt angivna villkor.
Kommissionen ska i varje enskilt fall kontrollera om förutsätt ningarna som anges i led a och b har uppfyllts och ska fatta beslut i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2 om huruvida undantaget kan beviljas och föras upp i förteckningen över nationella undantag i bilaga I avsnitt I.3, bilaga II avsnitt II.3 och bilaga III avsnitt III.3 eller inte.
3. Undantagen enligt punkt 2 ska vara giltiga i högst sex år från det datum då de godkänns, vilket ska fastställas i beslutet om godkännande. För gällande undantag i bilaga I avsnitt I.3, bilaga II avsnitt II.3 och bilaga III avsnitt III.3 ska datumet för godkännande anses vara den 30 juni 2009. Om inget annat anges ska undantag vara giltiga i sex år.
Undantagen ska tillämpas utan åtskillnad.
4. Om en medlemsstat begär förlängning av godkännandet av ett undantag ska kommissionen se över undantaget i fråga.
Om det inte har gjorts några ändringar av bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 eller bilaga III avsnitt III.1 som påverkar grunden för undantaget ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2, förlänga godkännandet med högst sex år från och med datum för godkännande, vilket ska fastställas i beslutet om godkännande.
78
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/18 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Om det har gjorts ändringar av bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 eller bilaga III avsnitt III.1 som påverkar grunden för undantaget får kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2, vidta följande åtgärder:
a)Förklara att undantaget är föråldrat och stryka det ur relevant bilaga.
b)Begränsa godkännandets räckvidd och ändra relevant bilaga i enlighet därmed.
c)Förlänga godkännandet med högst sex år från och med
datum för godkännandet, vilket ska fastställas i beslutet om godkännande.
5. Var och en av medlemsstaterna får, undantagsvis och för utsatt att säkerheten inte äventyras, utfärda individuella tillstånd för sådana transporter av farligt gods inom sitt territorium som är förbjudna enligt detta direktiv eller utföra sådana transporter på andra villkor än dem som fastställs i detta direktiv, under förutsättning att det är fråga om transporter som är tydligt definierade och tidsbegränsade.
Artikel 7
Övergångsbestämmelser
1. Medlemsstaterna får inom sina territorier fortsätta att tillämpa de bestämmelser som förtecknas i bilaga I avsnitt I.2, bilaga II avsnitt II.2 och bilaga III avsnitt III.2.
De medlemsstater som fortsätter att tillämpa de bestämmelserna ska underrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska un derrätta de övriga medlemsstaterna.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.3 får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa bestämmelserna i bi laga III avsnitt III.1 fram till senast den 30 juni 2011. I detta fall ska den berörda medlemsstaten när det gäller inre vattenvägar fortsätta att tillämpa de bestämmelser i direktiven 96/35/EG och 2000/18/EG som är tillämpliga den 30 juni 2009.
Artikel 8
Anpassningar
1. De ändringar som måste göras för att anpassa bilagorna efter den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, även när det
gäller telematik, på de områden som om fattas av detta direktiv, och särskilt för att ta hänsyn till ändringar av ADR, RID och ADN, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 9.3.
2. Kommissionen ska när så är lämpligt ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för översättningen av ADR, RID och ADN och ändringarna av dessa till deras officiella språk.
Artikel 9
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté för transport av farligt gods.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel serna i artikel 8 i det beslutet.
Den tidsfrist som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel
De tidsfrister som avses i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG ska vara en månad, en månad respektive två månader.
Artikel 10
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra för fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2009. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
79
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/19 |
|
|
|
|
Artikel 11
Ändringar
Artikel 6 i direktiv 2006/87/EG ska utgå.
Artikel 12
Upphävande
1. Direktiven 94/55/EG, 96/49/EG, 96/35/EG och 2000/18/EG ska upphöra att gälla den 30 juni 2009.
De certifikat som har utfärdats på grundval av bestämmelser i de upphävda direktiven ska vara giltiga fram till sista giltighets dagen.
Artikel 13
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 14
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 24 september 2008.
På Europaparlamentets vägnar |
På rådets vägnar |
2. |
Besluten 2005/263/EG och 2005/180/EG ska upphöra att |
||||
Ordförande |
Ordförande |
||||
gälla. |
|
|
|||
|
|
|
|
|
80
|
|
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 4 |
|
L 260/20 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
SV |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA I |
|
|
|
|
|
|
TRANSPORT PÅ VÄG |
|
|
I.1 |
ADR |
|
|
|
||
I bilagorna A och B till ADR som gäller från och med den 1 januari 2009, ska ”kontraktslutande part” ersättas med |
||||||
”medlemsstat” i lämpliga fall. |
|
|
|
|||
I.2 |
Kompletterande övergångsbestämmelser |
|
|
|||
1. |
Medlemsstaterna får ha kvar de |
undantag som de antagit på grundval av artikel 4 i direktiv |
94/55/EG till den |
|||
|
31 december 2010 eller till dess att bilaga I avsnitt I.1 ändras i enlighet med Förenta nationernas rekommendationer |
|||||
|
om transport av farligt gods på det sätt som avses i den artikeln om detta inträffar tidigare. |
|
|
2.Medlemsstaterna får på sina territorier tillåta bruk av tankar och fordon som är tillverkade före den 1 januari 1997 och som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, men som tillverkats enligt de krav i den nationella lagstift ningen som gällde den 31 december 1996, under förutsättning att dessa fordon fortsatt uppfyller den krävda säker hetsnivån.
Tankar och fordon som är tillverkade den 1 januari 1997 eller därefter och som inte uppfyller villkoren i detta direktiv, men som har tillverkats i enlighet med villkoren i direktiv 94/55/EG som var i kraft när de tillverkades, får fortsatt användas för nationell transport.
3.De medlemsstater, i vilka utomhustemperaturen regelbundet är lägre än – 20 °C får, tills bestämmelser om lämpliga referenstemperaturer för vissa bestämda klimatzoner har införts i bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv, införa strängare temperaturbestämmelser för material i plastförpackningar, tankar och utrustning som är avsedda för nationell transport på väg av farligt gods.
4.Medlemsstaterna får på sina territorier ha kvar nationella bestämmelser som skiljer sig från bestämmelserna i detta direktiv avseende referenstemperaturer för transport av kondenserade gaser och blandningar av kondenserade gaser till dess att bestämmelser om lämpliga referenstemperaturer för olika klimatzoner har infogats i
5.Medlemsstaterna får för transporter som utförs av fordon som är registrerade inom deras territorier ha kvar de nationella bestämmelser som den 31 december 1996 var i kraft angående märkning eller skyltning med en nödåt gärdskod i stället för det riskidentifieringsnummer som anges i bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv.
6.Medlemsstaterna får ha kvar de nationella restriktioner avseende transport av ämnen som innehåller dioxiner och furaner som gällde den 31 december 1996.
I.3 Nationella undantag
Undantag för medlemsstaterna för transport av farligt gods på deras territorier i enlighet med artikel 6.2 i detta direktiv.
Numrering av undantag:
RO = väg
a/bi/bii = artikel 6.2 a/bi/bii
MS = medlemsstat
nn = löpnummer
På grundval av artikel 6.2 a i detta direktiv
BE Belgien
Typ: Klass 1 – Små mängder.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6.
Innehåll i bilagan till direktivet: Genom 1.1.3.6 begränsas mängden av de explosiva ämnen för gruvdrift som kan transporteras i ett normalt fordon till 20 kg.
81
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/21 |
|
|
|
|
Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för innehavare av magasin som är avlägset belägna från leverantörer att transportera högst 25 kg dynamit eller kraftiga explosiva ämnen och 300 sprängkapslar i normala motorfordon, och endast enligt bestämmelser som ska fastställas av byrån för explosiva ämnen.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Article 111 de l’arrêté royal 23 septembre 1958 sur les produits explosifs.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av ej rengjorda, tömda containrar som har innehållit produkter av olika klasser.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.1.6.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Angivelse på godsdeklarationen av ”ej rengjorda, tömda förpackningar som har innehållit produkter av olika klasser”.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Derogation
Kommentarer: Undantaget har registrerats av Europeiska kommissionen som nr 21 (inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Antagande av
Inledande hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
DE Tyskland
Typ: Samemballering och samlastning av bildelar med klassificeringen 1.4G tillsammans med visst farligt gods (n4).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 4.1.10 och 7.5.2.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om samemballering och samlastning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: UN 0431 och UN 0503 får lastas tillsammans med visst farligt gods (produkter som avser biltillverkning) i vissa mängder, som anges i undantaget. Värdet 1 000 (jämför med 1.1.3.6.4) får inte över skridas.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Undantaget krävs för snabb leverans av säkerhetsdetaljer till bilar i takt med den lokala efterfrågan. På grund av det stora utbudet av dessa produkter är det ovanligt att de lagerhålls i de lokala bilverkstäderna.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från kravet att medföra en godsdeklaration och ett avsändarintyg avseende vissa mängder av farligt gods enligt definitionen i 1.1.3.6 (n1).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.1.1 och 5.4.1.1.6.
Innehåll i bilagan till direktivet: Godsdeklarationens innehåll.
Den nationella lagstiftningens innehåll: För alla klasser utom klass 7 krävs ingen godsdeklaration, förutsatt att mängden transporterat gods inte överskrider de mängder som anges i 1.1.3.6.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: De uppgifter som ges i märkningen och på etiketterna på förpackningar betraktas som tillräckliga för nationella transporter, eftersom en godsdeklaration inte alltid är lämplig när det rör sig om lokal distribution.
82
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/22 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Undantaget har registrerats av Europeiska kommissionen som nr 22 (inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av mätstandarder och bränslepumpar (tömda, ej rengjorda).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bestämmelser avseende
Innehåll i bilagan till direktivet: Förpackning, märkning, dokument, transport- och hanteringsinstruktioner samt instruk tioner för fordonsbesättningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Angivande av tillämpliga bestämmelser och kompletterande bestämmelser för att tillämpa undantag upp till 1 000 liter: jämförbara med tömda, ej rengjorda förpackningar och över 1 000 liter: överens stämmelse med vissa förordningar för tankar, transport av endast tömda och ej rengjorda behållare.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Förteckningarna nr 7, 38 och 38a.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Tillstånd för samemballering.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 4.1.10.4 MP2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Förbud mot samemballering.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Klass 1.4S, 2, 3 och 6.1, tillstånd för samemballering av föremål i klass 1.4S (patroner till små vapen), aerosolbehållare (klass 2) och rengörings- och behandlingsmaterial i klass 3 och 6.1 (UN- nummer) som ska säljas som set i samemballering i förpackningsgrupp II och i mindre mängder.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Förteckning nr 30*, 30a, 30b, 30c, 30d, 30e, 30f, 30g.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
DK Danmark
Typ: Vägtransport av förpackningar innehållande avfall eller rester av farliga ämnen som samlats in från hushåll och laboratorier i syfte att bortskaffas.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 2, 4.1.4, 4.1.10, 5.2, 5.4 och 8.2.
Innehåll i bilagan till direktivet:
Principer för klassificering. Bestämmelser om samemballering. Bestämmelser om märkning och etikettering. Godsdeklara tion.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Innerförpackningar innehållande avfall eller rester av kemikalier som samlats in från hushåll eller laboratorier får packas tillsammans i vissa
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 729 af 15. august 2001 om vejtransport af farligt gods paragraf 4, stk. 3.
Kommentarer: När avfall eller rester av kemikalier samlas in från hushåll och laboratorier i syfte att bortskaffas är det inte möjligt att göra en korrekt klassificering och tillämpa samtliga
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
83
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/23 |
|
|
|
|
Typ: Vägtransport av förpackningar innehållande explosiva ämnen och förpackningar av sprängkapslar på samma fordon.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.5.2.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om samemballering.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Reglerna i ADR måste följas när farligt gods transporteras på väg.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 729 af 15. august 2001 om vejtransport af farligt gods paragraf 4, stk. l.
Kommentarer: Det finns ett praktiskt behov av att kunna förpacka explosiva ämnen tillsammans med sprängkapslar på samma fordon när dessa varor transporteras från lagringsplatsen till arbetsplatsen och tillbaka.
När den danska lagstiftningen om transport av farligt gods har ändrats kommer de danska myndigheterna att tillåta sådan transport på följande villkor:
1.Transporten får högst innehålla 25 kg explosiva ämnen i grupp D.
2.Högst 200 sprängkapslar i grupp B får transporteras.
3.Sprängkapslar och explosiva ämnen måste förpackas separat i
4.Avståndet mellan förpackningar som innehåller sprängkapslar och förpackningar som innehåller explosiva ämnen måste minst vara 1 meter. Detta avstånd måste även bibehållas vid plötslig inbromsning. Förpackningar som innehåller explosiva ämnen och förpackningar som innehåller sprängkapslar måste placeras så att de snabbt kan avlägsnas från fordonet.
5.Alla övriga bestämmelser om vägtransport av farligt gods måste iakttas.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
FI Finland
Typ: Transport av farligt gods i vissa mängder i bussar och små mängder radioaktivt material för sjukvårds- och forsk ningsändamål.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 4.1, 5.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om förpackning, dokumentation.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Det är tillåtet att transportera farligt gods i vissa mängder i enlighet med 1.1.3.6 med högsta nettomassa på 200 kg i bussar utan krav på godsdeklaration och utan att samtliga förpackningskrav är uppfyllda. Vid transport av högst 50 kg lågaktivt radioaktivt material för sjukvårds- och forskningsändamål behöver fordonet inte märkas och utrustas i enlighet med ADR.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003; 312/2005).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Beskrivning av tömda tankar i godsdeklarationen.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.1.6.
Innehåll i bilagan till direktivet: Särskilda bestämmelser för tömda, ej rengjorda förpackningar, fordon, containrar, tankar, batterifordon och gasbehållare bestående av flera element (MEGC).
Den nationella lagstiftningens innehåll: När det rör sig om tömda, ej rengjorda tankfordon som transporterat två eller flera ämnen med
84
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/24 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Etikettering och märkning av transportenheten för explosiva ämnen.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.3.2.1.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Allmänna bestämmelser för orangefärgad skyltning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Transportenheter som transporterar (normalt sett i skåpbilar) små mängder ex plosiva ämnen (högst 1 000 kg [netto]) till stenbrott och arbetsplatser kan märkas fram och bak med storetikett nr 1.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
FR Frankrike
Typ: Transport av bärbar och rörlig gammaradiograferingsutrustning (18).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilagorna A och B.
Innehåll i bilagan till direktivet:
Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport i särskilda fordon av gammaradiograferingsutrustning av användare undantas, men omfattas av särskilda villkor.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article 28.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av avfall från sjukvårdverksamhet som inbegriper smittorisker och som betraktas som anatomiska delar enligt UN 3291 med en massa på högst 15 kg.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilagorna A och B.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantag från
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article 12.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av farligt gods i kollektivtrafikfordon (18).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.3.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Transport av passagerare och farligt gods.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport av farligt gods som får medföras som handbagage i kollektivtrafik fordon. Endast de bestämmelser om förpackning, märkning och etikettering av paket som fastställs i 4.1, 5.2 och 3.4 gäller.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article 21.
85
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/25 |
|
|
|
|
Kommentarer: I handbagage får endast medföras farligt gods för personligt eller eget yrkesmässigt bruk. Bärbara gasbe hållare i den mängd som krävs för en resa tillåts för patienter med andningsproblem.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av små mängder av farligt gods för egen räkning (18).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på innehav av en godsdeklaration.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport av så små mängder av farligt gods för egen räkning att de inte överskrider de gränsvärden som fastställs i 1.1.3.6 omfattas inte av det krav på innehav av en godsdeklaration som fastställs i 5.4.1.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
IE Irland
Typ: Undantag från kravet på godsdeklaration i punkt 5.4.0 i ADR för transport av bekämpningsmedel i
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på innehav av en godsdeklaration.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Godsdeklaration krävs inte för transport av bekämpningsmedel i
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(9) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 2004.
Kommentarer: Onödiga, betungande krav för lokala transporter och leveranser av sådana bekämpningsmedel.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från kraven i några av
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6, 4.1, 5.2 och 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bortskaffande av utgångna pyrotekniska artiklar.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(10) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 2004.
Kommentarer: Transporter av små mängder av utgångna nödraketer till militäranläggningar för säkert bortskaffande, som utförs av fritidsbåtägare och företag för båttillbehör, har skapat problem, framför allt i fråga om förpackningskraven. Undantaget gäller små mängder (mindre än de som anges i 1.1.3.6) vid lokala transporter.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
86
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/26 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Typ: Undantag från kraven i 6.7 och 6.8 för vägtransport av praktiskt taget tömda, ej rengjorda lagertankar (för stationär lagring) som ska rengöras, repareras, testas eller skrotas.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.7 och 6.8.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av bulkcontainrar.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantag från kraven i kapitel 6.7 och 6.8 i ADR för vägtransport av praktiskt taget tomma ej rengjorda lagertankar (för stationär lagring) som ska rengöras, repareras, testas eller skrotas, på villkor att a) rören som var kopplade till tanken är borttagna så mycket det är praktiskt möjligt, b) en lämplig tryckavlastningsventil, som ska vara inkopplad under transporten, är monterad på tanken och c) samtliga öppningar i tanken (se b), samt de rör som varit kopplade till öppningarna, har förseglats så långt är möjligt för att förhindra att farliga ämnen läcker ut.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Proposed amendment to Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Tankarna används för lagring av ämnen på fasta platser och inte för godstransport. Vid transport till andra platser för rengöring eller reparation innehåller de mycket små mängder farligt gods. Tidigare artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från kraven i 5.3, 5.4, 7 och bilaga B i ADR i fråga om transport av gaskärl för utskänkningsställen (för drycker) när de transporteras på samma fordon som dryckerna (som de ska användas för).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.3 och 5.4, 7 och bilaga B.
Innehåll i bilagan till direktivet: Märkning av fordonet, den dokumentation som ska medföras samt bestämmelserna för transportutrustning och transporter.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantag från kraven i 5.3 och 5.4, 7 och bilaga B i ADR i fråga om gaskärl som används vid utskänkning av drycker när de transporteras på samma fordon som dryckerna (som de ska användas för).
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Proposed amendment to Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Huvudverksamheten utgörs av distribution av förpackade dryckesvaror, som inte ingår i ADR, samt små mängder av små kärl som innehåller samma typ av gaser.
Tidigare artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag för nationella transporter i Irland från konstruktions- och testkraven för behållare, samt bestämmelserna om användning av dem, i 6.2 och 4.1 i ADR för kärl och tryckfat för gaser i klass 2, som ingått i en multimodal transport, inklusive till havs, och där följande krav är uppfyllda: i) kärlen och tryckfaten har tillverkats, provats och använts i enlighet med
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.4.2, 4.1 och 6.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om multimodala transporter, även till havs, användning av kärl och tryckfat för gaser i
87
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/27 |
|
|
|
|
Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna i 4.1 och 6.2 gäller inte kärl och tryckfat för gaser i klass 2 under följande förutsättningar: i) kärlen och tryckfaten har tillverkats och provats i enlighet med
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Proposed amendment to Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Gaserna i dessa kärl och tryckfat har sådana egenskaper, vilka specificerats av slutanvändarna, att det är nödvändigt att importera dem från områden som inte omfattas av ADR. Efter användning ska dessa praktiskt taget tömda kärl och tryckfat returneras till ursprungslandet för återfyllning med särskilt specificerade gaser. De får inte återfyllas i Irland eller inom
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
LT Litauen
Typ: Antagande av
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2000 m. kovo 23 d. nutarimas Nr. 337 ”Dėl pavojingų krovinių vežimo kelių transportu Lietuvos Respublikoje” (Regeringens resolution nr 337 av den 23 mars 2000 om transport av farligt gods på väg i Republiken Litauen).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
UK Förenade kungariket
Typ: Transport av vissa produkter innehållande relativt ofarliga radioaktiva ämnen, som klockor, armbandsur, rökdetek torer och kompassrosor (E1).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Största delen av bestämmelserna i ADR.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelserna om transport av ämnen av klass 7.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Vissa varor som innehåller begränsade mängder radioaktiva ämnen undantas helt från de nationella bestämmelserna. (En självlysande anordning som är avsedd att bäras på kroppen; högst 500 rökde tektorer för privat bruk med en aktivitet på högst 40 kBq per fordon eller järnvägsvagn; högst fem lysanordningar med gasformig tritium med en aktivitet per anordning på högst 10 GBq per fordon eller järnvägsvagn).
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002 Regulation 5(4)(d). The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 3(10).
Kommentarer: Detta undantag är en kortsiktig åtgärd, som inte längre kommer att vara nödvändig när liknande ändringar av Internationella atomenergiorganets (IAEA) föreskrifter har införlivats med ADR.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från kravet att medföra en godsdeklaration för vissa mängder av farligt gods (annat än klass 7) enligt definitionen i 1.1.3.6 (E2).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6.2 och 1.1.3.6.3.
Innehåll i bilagan till direktivet: Undantag från vissa krav för vissa mängder per transportenhet.
88
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
Bilaga 4 |
|
L 260/28 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
SV |
|
|||
|
|
|
|
|
Den nationella lagstiftningens innehåll: Det krävs ingen godsdeklaration för begränsade mängder förutsatt att dessa inte utgör en del av en större last.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 3(7)(a).
Kommentarer: Detta undantag avser nationella transporter, eftersom en godsdeklaration inte alltid är lämplig när det rör sig om lokal distribution.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från kravet på brandsläckningsutrustning för fordon som transporterar lågradioaktivt material (E4).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.1.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på att fordon medför brandsläckningsutrustning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelser om avskaffande av kravet på att medföra brandsläckningsutrustning vid transport av enbart sådana förpackningar som omfattas av undantag (UN 2908, UN 2909, UN 2910 och UN 2911).
Begränsade krav för transport av endast ett litet antal förpackningar.
Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002 Regulation 5(4)(d).
Kommentarer: Det är i praktiken ofta ovidkommande huruvida brandsläckningsutrustning medförs eller inte vid transport av UN 2908, UN 2909, UN 2910 och UN 2911, som ofta kan transporteras i små fordon.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Distribution av gods i innerförpackningar till återförsäljare och användare (med undantag av sådant gods som tillhör klasserna 1, 4.2, 6.2 och 7) från lokala distributionsmagasin till återförsäljare eller användare och från återförsäljare till slutanvändare (N1).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Förpackningarna måste inte bära ett RID/ADR- eller
Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 7(4) and Regulation 36 Authorisation Number 13.
Kommentarer: Det är olämpligt att tillämpa bestämmelserna i ADR när det gäller de sista transportsträckorna från ett distributionsmagasin till en återförsäljare eller användare, eller från en återförsäljare till en slutanvändare. Detta undantag syftar till att tillåta transport av innerkärl för gods utan ytterförpackningar på den sista delsträckan av den lokala distributionsresan, om det är ämnat för detaljhandeln.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Bestämmelser om att tillåta olika högsta totalmängder per transportenhet för gods av klass 1 i transportkategorierna 1 och 2 i tabell 1.1.3.6.3 (N10).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6.3 och 1.1.3.6.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Undantag avseende transporterade mängder per transportenhet.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Regler om undantag för begränsade kvantiteter och samlastade explosiva ämnen.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Explosives by Road Regulations 1996, reg. 13 and Schedule 5; reg. 14 and Schedule 4.
Kommentarer: Bestämmelser om att tillåta olika högsta totalmängder per transportenhet för gods av klass 1, närmare bestämt 50 för kategori 1 och 500 för kategori 2. Vid beräkning av samlastning används multiplikationsfaktorn 20 för transportkategori 1 och multiplikationsfaktorn 2 för transportkategori 2.
89
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/29 |
|
|
|
|
Detta var tidigare ett undantag enligt artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Ökad maximal nettomassa för explosiva föremål som tillåts i
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.5.5.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Begränsning av de mängder explosiva ämnen och föremål som får transporteras.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Begränsning av de mängder explosiva ämnen och föremål som får transporteras.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Explosives by Road Regulations 1996, reg. 13, Schedule 3.
Kommentarer: Enligt Förenade kungarikets bestämmelser tillåts en maximal nettomassa på 5 000 kg i fordon av typ II när det gäller samhanteringsgrupperna 1.1C, 1.1D, 1.1E och 1.1J.
Många föremål i klasserna 1.1C, 1.1D, 1.1E och 1.1J som transporteras inom EU är stora eller skrymmande och längre än 2,5 m. Det rör sig främst om explosiva föremål för militär användning. Konstruktionsbegränsningarna för
I Förenade kungariket transporteras militära explosiva föremål och ämnen oftast av privata företag, som inte kan utnyttja undantaget för militärfordon i ramdirektivet. För att lösa detta problem har Förenade kungariket alltid tillåtit transport av upp till 5 000 kg av explosiva ämnen och föremål på
Efter 1950 har endast två tillbud inträffat (båda på
Erfarenheten visar att det är osannolikt att explosiva föremål som förpackas på ett korrekt sätt exploderar vid stötar, exempelvis vid fordonskollisioner. Belägg från militära rapporter och från provning av missilers anslag visar att den anslagshastighet som krävs är högre än den som uppkommer vid ett fallprov från 12 meter för att patroner ska explodera.
Gällande säkerhetsnormer påverkas inte.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från övervakningskravet för små mängder av vissa typer av gods i klass 1 (N12).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.4 och 8.5 S1(6).
Innehåll i bilagan till direktivet: Övervakningskrav avseende fordon som transporterar vissa mängder farligt gods.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelser om säkra uppställningsplatser och övervakningsanordningar, enligt vilka det inte krävs att vissa laster av klass 1 alltid ska övervakas i enlighet med 8.5 S1(6) i ADR.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg. 24.
Kommentarer: Övervakningskraven enligt ADR är inte alltid genomförbara på nationell nivå.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Lättnad av begränsningarna för samlastning vid transporter av explosiva ämnen och vid transporter av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods, i vagnar, fordon och containrar (N4/5/6).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.5.2.1 och 7.5.2.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Begränsningar av vissa typer av samlastning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Den nationella lagstiftningen är mindre begränsande när det gäller samlastning av explosiva ämnen, förutsatt att sådana transporter kan ske riskfritt.
90
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/30 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg. 18.
Kommentarer: Förenade kungariket vill tillåta vissa anpassningar av bestämmelserna för samlastning av explosiva ämnen med andra explosiva ämnen och samlastning av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods. Alla anpassningar kommer dock att innebära en begränsning av mängden av en eller flera delar av lasten och tillåts endast förutsatt att alla rimliga och genomförbara åtgärder har vidtagits för att förhindra att de explosiva ämnena kommer i kontakt med, eller på annat sätt äventyrar eller blir utsatt för fara från, sådant gods.
Exempel på anpassningar som Förenade kungariket kan komma att tillåta är:
1.Explosiva ämnen som klassificerats med
2.Explosiva ämnen som klassificerats med
3.Explosiva ämnen enligt 1.4G får transporteras med brandfarliga vätskor och gaser i transportkategori 2 eller ej brandfarliga, ej giftiga gaser i transportkategori 3, eller en kombination av dessa i samma fordon, förutsatt att den totala vikten eller volymen för farligt gods inte överstiger 200 kg eller liter och den sammanlagda nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 20 kg.
4.Explosiva föremål som klassificerats enligt
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Alternativ till orangefärgade skyltar vid transport av små mängder radioaktivt material i små fordon.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.3.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på orangefärgade skyltar vid transport av små mängder radioaktivt material i små fordon.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Lagstiftningen tillåter undantag som godkänts enligt detta förfarande. Det begärda undantaget avser följande:
1.Fordonen ska antingen
a)märkas enligt gällande bestämmelser i 5.3.2 i ADR, eller
b)märkas med skyltar som uppfyller kraven i punkt 2, när det gäller fordon med en vikt på högst 3 500 kg som transporterar mindre än tio förpackningar med icke klyvbart eller undantaget klyvbart material, och där summan av dessa förpackningars transportindex inte överskrider 3.
2.För de syften som avses i punkt 1 ska den märkning som anbringas i fordonet under transport av radioaktivt material uppfylla följande villkor:
a)Den ska minst vara 12 × 12 cm. Texten på skylten ska vara svart, i fetstil och läslig. All text ska dessutom vara präglad eller stämplad. Versalerna i ordet ”RADIOAKTIVT” ska vara minst 12 mm höga, och alla övriga versaler ska vara minst 5 mm höga.
b) Den ska vara brandsäker så att texten på skylten förblir läsbar även om den varit utsatt för brand i fordonet.
c)Den ska vara säkert fäst i fordonet i en position där den är väl synlig för föraren, men inte skymmer blickfältet, och ska endast anbringas när fordonet transporterar radioaktivt material.
d)Den ska vara utförd i ett godkänt format och innehålla ett namn, en adress och ett telefonnummer som kan användas i nödfall.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002: Regulation 5(4)(d).
91
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/31 |
|
|
|
|
Kommentarer: Undantaget krävs för begränsade transporter av små mängder radioaktivt material, främst doser av radio aktivt material avsedda för enskilda patienter, mellan lokala sjukhusanläggningar, där små fordon används och möjlig heten att anbringa även små orangefärgade skyltar är begränsad. Erfarenheten visar att det är svårt att anbringa orange färgade skyltar på sådana fordon och att det är besvärligt att se till att skyltarna sitter kvar under normala transportför hållanden. Fordonen kommer att märkas med skyltar som anger innehållet i enlighet med 5.3.1.5.2 i ADR (och normalt sett 5.3.1.7.4) och tydligt påvisar faran. Dessutom kommer en brandsäker märkning med relevanta uppgifter för nödfall att anbringas på väl synlig plats. I praktiken kommer därigenom mer säkerhetsinformation att finnas tillgänglig än enligt kraven i 5.3.2 i ADR.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
På grundval av artikel 6.2 bi i detta direktiv
BE Belgien
Typ: Transporter i närheten av industriområden, inklusive transporter på allmänna vägar.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilagorna A och B.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bilagorna A och B.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantagen gäller dokumentationen för, etiketteringen och märkningen av för packningar samt förarintyget.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Dérogations
Kommentarer: Förflyttning av farligt gods mellan olika platser:
—Undantag
—Undantag
—Undantag
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av lagertankar som inte är avsedda som transportutrustning.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.2. (f)
Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillåtelse att flytta lagringstankar för rengöring och reparation.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Undantag
Kommentarer: Undantaget har registrerats av Europeiska kommissionen som nr 7 (inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Förarutbildning.
Lokala transporter av UN 1202, 1203 och 1223 i förpackningar och tankar (i Belgien inom en radie av 75 km från företagets säte).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.2.
Innehåll i bilagan till direktivet:
Uppbyggnad av utbildningen
1.Utbildning avseende förpackningar.
2.Utbildning avseende tankar.
3.Särskild utbildning avseende klass l 1.
4.Särskild utbildning avseende klass l 7.
92
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/32 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Den nationella lagstiftningens innehåll: Definitioner, intyg, utfärdanden, dubbletter, giltighet och förlängning, anordnande av kurser och prov, undantag, påföljder och slutbestämmelser.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Specificeras i kommande bestämmelser.
Kommentarer: Förslaget omfattar en inledande kurs som följs av ett prov som begränsas till transporter av UN 1202, 1203 och 1223 i förpackningar och tankar inom en radie av 75 km från företagets säte. Utbildningens längd måste uppfylla
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport i tankar av farligt gods avsett för destruktion genom förbränning.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 3.2.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Genom ett undantag från tabellen i 3.2 tillåts användning av en tankcontainer med tankkoden L4BH i stället för L4DH för transport av vattenreaktiv vätska, giftig, III, inte närmare specificerad, under vissa villkor.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Dérogation
Kommentarer: Denna bestämmelse får endast användas för transport av farligt avfall på en kort sträcka.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av avfall till avfallsanläggningar.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.2, 5.4, 6.1 (tidigare bestämmelse A5, 2X14, 2X12).
Innehåll i bilagan till direktivet: Klassificering, märkning och förpackningskrav.
Den nationella lagstiftningens innehåll: I stället för att avfallet klassificeras enligt ADR kan det delas in i olika grupper (brandfarliga lösningsmedel, färger, syror, batterier, etc.) för att undvika farliga reaktioner inom en grupp. Kraven för förpackningarnas konstruktion är mindre stränga.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrête royal relatif au transport de marchandises dangereuses par route.
Kommentarer: Denna bestämmelse kan tillämpas vid transport av små avfallsmängder till avfallsanläggningar.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Antagande av
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Antagande av
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Antagande av
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
93
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/33 |
|
|
|
|
DE Tyskland
Typ: Utelämnande av vissa uppgifter i godsdeklarationen (n2).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.1.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Godsdeklarationens innehåll.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Avser alla klasser utom klasserna 1 (utom 1.4S), 5.2 och 7.
I godsdeklarationen krävs inga uppgifter om följande:
a)Mottagaren när det gäller lokal distribution (utom för kompletta laster och transporter på vissa rutter).
b)Antal förpackningar och typ av förpackningar, om 1.1.3.6 inte tillämpas och om fordonet uppfyller alla bestämmelser i bilagorna A och B.
c)Tömda, ej rengjorda tankar. Godsdeklarationen för den senaste lasten räcker.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Det skulle inte vara praktiskt möjligt att tillämpa alla bestämmelser i den berörda typen av trafik.
Undantaget har registrerats av Europeiska kommissionen som nr 22 (inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transporter av
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.3.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bulktransport.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för bulktransporter i fordon med växelflak eller containrar som förseglats för att inte släppa in vätska eller damm.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Undantag 11 är tidsbegränsat t.o.m. den 31 december 2004. Från och med 2005 gäller samma bestäm melser som i ADR och RID.
Se även det multilaterala avtalet M137.
Förteckning nr 4*.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transporter av förpackat farligt avfall.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1 till 5.
Innehåll i bilagan till direktivet: Klassificering, förpackning och märkning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Klasserna
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Förteckning nr 6*.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
94
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/34 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
DK Danmark
Typ: UN 1202, 1203, 1223 och klass 2 – ingen godsdeklaration.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på godsdeklaration.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Vid transport av mineraloljeprodukter i klass 3, UN 1202, 1203 och 1223 och gaser i klass 2 i samband med distribution (av gods till två eller flera mottagare och insamling av returnerat gods i liknande situationer) är en godsdeklaration inte nödvändig, förutsatt att de skriftliga anvisningarna, förutom de upplys ningar som krävs enligt ADR, innehåller upplysningar om
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 729 af 15. august 2001 om vejtransport af farligt gods.
Kommentarer: Skälet till att det finns ett nationellt undantag enligt ovan är utvecklingen av elektronisk utrustning, vilket gör det möjligt för exempelvis oljebolag, som använder elektronisk utrustning, att överföra information om kunderna till fordonen. Eftersom denna information inte finns tillgänglig i början av transporten och därför kommer att överföras under transporten, är det inte möjligt att före transporten sammanställa en godsdeklaration. Denna typ av transport begränsas till vissa områden.
Danmark har redan beviljats undantag för en liknande bestämmelse inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
EL Grekland
Typ: Undantag från säkerhetsbestämmelserna för fasta tankar (tankfordon), som registrerats före den 31 december 2001, vid lokala transporter eller transport av små mängder av vissa kategorier av farligt gods.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.6.3.6, 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.3, 6.8.2.4.4, 6.8.2.4.5,
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav avseende konstruktion, utrustning, typgodkännande, inspektioner och provning samt märkning av fasta tankar (tankfordon), avmonterbara tankar och tankbehållare samt
Den nationella lagstiftningens innehåll: Övergångsbestämmelser: Fasta tankar (tankfordon), avmonterbara tankar och tankbehållare som för första gången registrerades i Grekland mellan den 1 januari 1985 och den 31 december 2001 kan fortsätta att användas fram till den 31 december 2010. Denna övergångsbestämmelse avser fordon avsedda för transport av följande typer av farligt gods (UN 1202, 1268, 1223, 1863, 2614, 1212, 1203, 1170, 1090, 1193, 1245, 1294, 1208, 1230, 3262, 3257). Sådan transport omfattar små mängder eller utgörs av lokal transport med fordon som registrerats inom referensperioden ovan. Övergångsbestämmelserna kommer att gälla för tankfordon som anpassats i enlighet med följande:
1.Punkterna i ADR för inspektion och provning, dvs. 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.3, 6.8.2.4.4, 6.8.2.4.5, (ADR 1999: 211 151, 211 152, 211 153, 211 154).
2.Minsta tjocklek på tankväggen ska vara 3 mm för tankar som rymmer upp till 3 500 liter och minst 4 mm gjutstål för
tankar som rymmer upp till 6 000 liter, oberoende av skiljeväggarnas tjocklek.
3.Om tanken är gjord av aluminium eller annan metall ska den uppfylla alla krav avseende tjocklek och andra tekniska specifikationer som härleds från tekniska ritningar som godkänts av lokala myndigheter i det land där fordonen tidigare varit registrerade. Om tekniska ritningar saknas ska tankarna uppfylla kraven i 6.8.2.1.17 (211 127).
4.Tankarna ska uppfylla kraven i punkterna 211 128, 6.8.2.1.28 (211 129), punkt 6.8.2.2 med delpunkterna 6.8.2.2.1 och 6.8.2.2.2 (211 130, 211 131).
Detta innebär att tankfordon under 4 ton som används för lokal transport av enbart gasol (UN 1202), som registrerats för första gången före den 31 december 2002 och vars hölje är tunnare än 3 mm endast får användas om de anpassas i enlighet med punkt 211 127 (5)b4 (6.8.2.1.20).
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Τεχνικές Προδιαγραφές κατασκευής, εξοπλισμού και ελέγχων των δεξαμενών μεταφοράς συγκεκριμένων κατηγοριών επικινδύνων εμπορευμάτων για σταθερές δεξαμενές
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
95
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/35 |
|
|
|
|
Typ: Undantag från konstruktionsbestämmelserna för grundfordon, beträffande fordon avsedda för lokal transport av farligt gods som registrerats för första gången före den 31 december 2001.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: ADR 2001: 9.2, 9.2.3.2, 9.2.3.3.
Innehåll i bilagan till direktivet: Villkor för konstruktion av basfordon.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantaget avser fordon avsedda för lokal transport av farligt gods (kategorierna UN 1202, 1268, 1223, 1863, 2614, 1212, 1203, 1170, 1090, 1193, 1245, 1294, 1208, 1230, 3262 och 3257), som registrerats för första gången före den 31 december 2001.
Fordonen ska överensstämma med kraven i 9 (9.2.1 till 9.2.6) i bilaga B till direktiv 94/55/EG, med följande avvikelser:
Överensstämmelse med kraven i 9.2.3.2 krävs endast om fordonet är utrustat med fabriksmonterade
Färdskrivarens elförsörjning ska förses med en säkerhetsspärr som kopplas direkt till batteriet (marginalnummer 220 514) och den elektriska utrustningen för lyftmekanismen för boggiaxlar ska installeras på den plats där den ursprungligen installerats av fordonstillverkaren och skyddas med lämpligt förseglat hölje (marginalnummer 220 517).
Tankfordon med en maximivikt på högst 4 ton avsedda för lokal transport av
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Τεχνικές Προδιαγραφές ήδη κυκλοφορούντων οχημάτων που διενεργούν εθνικές μεταφορές ορισμένων κατηγοριών επικινδύνων εμπορευμάτων (Tekniska krav för fordon som är i bruk, avsedda för lokala transporter av vissa kategorier av farligt gods).
Kommentarer: Det rör sig om ett litet antal fordon, jämfört med det sammanlagda antalet registrerade fordon. Dessutom är de endast avsedda för lokal trafik. Den begärda undantagsformen, den berörda fordonsparken och den typ av gods som omfattas av transporterna leder inte till trafiksäkerhetsproblem.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
ES Spanien
Typ: Specialutrustning för distribution av vattenfri ammoniak.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.8.2.2.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: För att förhindra att innehåll går förlorat om de yttre tillbehören (rör, sidomonterade avstängningsventiler) skulle skadas, måste den inre stoppventilen och dess förankring vara skyddade mot att kunna lossna genom yttre påverkan eller vara utformade för att motstå sådan påverkan. Påfyllnings- och tömningsanordningarna (inklusive flänsar och gängade pluggar) samt skyddskåpor (om sådana finns) ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Tankar som används inom jordbruket för utkörning och spridning av vattenfri ammoniak, och som togs i drift före den 1 januari 1992, får utrustas med yttre, i stället för inre, säkerhetsanordningar, under förutsättning att de erbjuder samma skydd som väggen på tanken.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Real Decreto 551/2006. Anejo 1. Apartado 3.
Kommentarer: Före den 1 januari 1992 användes en typ av tank utrustad med yttre säkerhetsanordningar enbart inom jordbruket för att sprida vattenfri ammoniak direkt på marken. Tankar av den här typen används fortfarande. De körs sällan lastade på vägar utan används enbart för gödselspridning på större gårdar.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
96
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/36 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
FI Finland
Typ: Ändring av informationen i godsdokumentet för explosiva ämnen.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.2.1 (a).
Innehåll i bilagan till direktivet: Särskilda bestämmelser för klass 1.
Den nationella lagstiftningens innehåll: I godsdokumentet är det tillåtet att ange antalet tändhattar (1 000 tändhattar motsvarar 1 kilo explosiva ämnen) i stället för den faktiska nettomassan explosiva ämnen.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003).
Kommentarer: Informationen anses tillräcklig för nationell transport. Detta undantag avser huvudsakligen sprängämnes industrin och små mängder i lokala transporter.
Undantaget har registrerats av Europeiska kommissionen som nr 31.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
FR Frankrike
Typ: Användning av ett sjöfartsdokument som godsdeklaration för korta transporter efter fartygslossning.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Uppgifter som ska finnas i det dokument som används som godsdeklaration för farligt gods.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Sjöfartsdokumentet används som godsdeklaration för transporter inom en radie på 15 km.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport de marchandises dangereuses par route – Article
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av föremål av klass 1 tillsammans med farligt gods ur andra klasser (91).
Hänvisning till bilaga I avsnitt 1.1 till detta direktiv: 7.5.2.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Förbud mot samlastning av förpackningar med olika varningsetiketter.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Möjlighet att samtransportera enkla eller monterade sprängkapslar och gods som inte tillhör klass 1, på vissa villkor och på kortare sträckor på upp till 200 km inom Frankrike.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport de marchandises dangereuses par route – Article 26.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av fasta lagertankar för LPG (18).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilagorna A och B.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Särskilda bestämmelser gäller för transport av fasta lagertankar för LPG. Gäller endast för korta sträckor.
97
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/37 |
|
|
|
|
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport de marchandises dangereuses par route – Article 30.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Särskilda villkor för förarutbildning och godkännande av de fordon som används för jordbrukstransporter (korta sträckor).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.8.3.2, 8.2.1 och 8.2.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Tankutrustning och förarutbildning.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
Särskilda bestämmelser om godkännande av fordon.
Särskild förarutbildning.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport de marchandises dangereuses par route – Article
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
IE Irland
Typ: Undantag från kravet i punkt 5.4.1.1.1 på att godsdeklarationen ska innehålla i) mottagarens namn och adress, ii) antal och beskrivning av förpackningarna, samt iii) den totala mängden farligt gods i de fall fotogen, diesel eller LPG med identifieringsnummer UN 1223, UN 1202 respektive UN 1965 transporteras till slutanvändare.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Dokumentation.
Den nationella lagstiftningens innehåll: I de fall fotogen, diesel eller LPG med identifieringsnummer UN 1223, UN 1202 respektive UN 1965 i enlighet med specifikationen i tillägg B.5 till bilaga B till ADR transporteras till slutanvändaren, behöver inte mottagarens namn och adress, antal och beskrivning av förpackningarna, bulkcontainrar eller behållare, eller den totala mängd som transporteras, anges på transportenheten.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(2) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: När eldningsolja levereras till hushållskunder är det praxis att tanken fylls ända upp och följaktligen är den faktiskt levererade mängden okänd och även antalet kunder under en enskild runda är okänd när den fullastade tankbilen inleder körningen. När
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag för att tillåta att den godsdeklaration som krävs i 5.4.1.1.1 ska kunna vara samma som användes för den senaste lasten i de fall tömda, ej rengjorda tankar transporteras.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Dokumentation.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Vid transport av tömda, ej rengjorda tankar, är godsdeklarationen för den senaste lasten tillräcklig.
98
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/38 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(3) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Framför allt vid bensin- och/eller dieselleveranser till bensinstationer återvänder tankbilen direkt till cent rallagret (för att fylla tankarna inför kommande leveranser) omedelbart efter den sista leveransen.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag för lastning och lossning av farligt gods, som omfattas av specialbestämmelsen CV1 i 7.5.11 eller S1 i 8.5, på en offentlig plats utan specialtillstånd från behöriga myndigheter.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.5 och 8.5.
Innehåll i bilagan till direktivet: Kompletterande bestämmelser om lastning, lossning och hantering.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Lastning och lossning av farligt gods på en offentlig plats är tillåtet utan special tillstånd från behöriga myndigheter, vilket innebär en avvikelse från kraven i 7.5.11 eller 8.5.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(5) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: När det gäller nationella transporter inom statens gränser, utgör denna bestämmelse en mycket tung börda för de behöriga myndigheterna.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag som möjliggör transport i tankar av matriser av explosiva emulsioner, med ämnesidentifieringsnummer UN 3375.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 4.3.
Innehåll i bilagan till direktivet: Användning av tankar, etc.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för transport i tankar av matriser av explosiva emulsioner, med ämnes identifieringsnummer UN 3375.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(6) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Även om matrisen klassificeras som fast, är den inte i pulver- eller kornform.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från förbudet mot samlastning enligt 7.5.2.1 för artiklar i samhanteringsgrupp B och ämnen och artiklar i samhanteringsgrupp D på samma fordon som farligt gods i klasserna 3, 5.1 och 8 i tankar.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.5.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om lastning, lossning och hantering.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Förpackningar som innehåller artiklar i samhanteringsgrupp B i
99
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/39 |
|
|
|
|
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(7) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Tillstånd, på villkor som de behöriga myndigheterna godkänt, för lastning av artiklar och ämnen i klass 1 i samhanteringsgrupperna B och D på samma fordon som transporterar farligt gods i klasserna 3, 5.1 och 8 i tankar, dvs. så kallade pump trucks.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från kravet i 4.3.4.2.2 om att böjliga påfyllnings- och tömningsrör som inte är ständigt fastsatta på tanken på tankvagn ska vara tömda under transport.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 4.3.
Innehåll i bilagan till direktivet: Användning av tankfordon.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Upprullade böjliga slangar (även fasta rör som är en del av slangarna) monterade på tankbilar som används för distribution av petroleumprodukter med ämnesidentifieringsnummer UN 1202, UN 1223, UN 1011 och UN 1978 behöver inte vara tömda under transport på väg under förutsättning att lämpliga åtgärder vidtagits för att förhindra att innehållet läcker ut.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(8) of the Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Böjliga slangar monterade på tankfordon för leverans till hushåll måste vara fyllda, även under transport. Tömningssystemet är av
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från vissa av kraven i 5.4.0, 5.4.1.1.1 och 7.5.11 i ADR för bulktransport av gödselmedel UN 2067 från hamnar till mottagare.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.0, 5.4.1.1.1 och 7.5.11.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på separat godsdokument som ska innehålla korrekt total kvantitet för den särskilda last som avses, för varje transport, och krav på att fordonet ska rengöras före och efter resan.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Föreslaget undantag för att tillåta ändringar av kraven i ADR för godsdokument och fordonsrengöring. Syftet är att ta hänsyn till de praktiska problemen vid bulktransport från hamn till mottagare.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Proposed amendment to Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004.
Kommentarer: Enligt bestämmelserna i ADR krävs a) ett separat godsdokument med uppgifter om den totala massan farligt gods som transporteras i den aktuella lasten, och b) specialbestämmelsen ”CV24” om rengöring vid samtliga laster som transporteras mellan hamnen och mottagaren vid lossning av bulkfartyg. Eftersom transporten är lokal och omfattar lossning av ett bulkfartyg och där flera laster (på samma dag eller under flera på varandra följande dagar) av samma ämne transporteras mellan bulkfartyget och mottagaren räcker det med ett enda godsdokument som innehåller en uppskattning av totalmassan för varje last. Att kräva specialbestämmelse ”CV24” borde inte vara nödvändigt.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
LT Litauen
Typ: Antagande av
Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2000 m. kovo 23 d. nutarimas Nr. 337 ”Dėl pavojingų krovinių vežimo kelių transportu Lietuvos Respublikoje” (Regeringsresolution nr 337 om vägtransport av farligt gods i Litauen, antagen den 23 mars 2000).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
100
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/40 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Typ: Antagande av
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2000 m. kovo 23 d. nutarimas Nr. 337 ”Dėl pavojingų krovinių vežimo kelių transportu Lietuvos Respublikoje” (Regeringsresolution nr 337 om vägtransport av farligt gods i Litauen, antagen den 23 mars 2000).
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
NL Nederländerna
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6, 3.3, 4.1.4, 4.1.6, 4.1.8, 4.1.10, 5.2.2, 5.4.0, 5.4.1, 5.4.3, 7.5.4, 7.5.7, 8.1.2.1 a och b, 8.1.5 c, 8.3.6.
Innehåll i bilagan till direktivet:
1.1.3.6: Undantag i samband med transportmängd per transportenhet.
3.3: Särskilda bestämmelser för specifika ämnen och föremål.
4.1.4: Förteckning över förpackningsinstruktioner. 4.1.6: Särskilda förpackningskrav för gods i klass 2.
4.1.8: Särskilda förpackningskrav för smittämnen. 4.1.10: Särskilda krav för samlingsförpackningar.
5.2.2: Märkning av transportförpackningar. 5.4.0: Allt gods som transporteras inom ramen för
7.5.4: Försiktighetsregler för livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder. 7.5.7: Hantering och stuvning:
8.1.2.1: Förutom den dokumentation som krävs i lagen, måste följande dokument medfölja transportenheten: a) de transitdokument som det hänvisas till i 5.4.1 och som omfattar allt farligt gods som transporteras och, i tillämpliga fall, det intyg för containerlast som föreskrivs i 5.4.2, och b) de skriftliga instruktioner som anges i 5.4.3 och som rör allt farligt gods som transporteras. 8.1.5: Varje transportenhet med farligt avfall ska förses med följande: c) den utrustning som krävs för genomförandet av de kompletterande och särskilda åtgärder som avses i 5.4.3.
8.3.6: Tomgångskörning vid på- och avlastning.
Följande bestämmelser i ADR ska inte gälla:
a)1.1.3.6.
b)3.3.
c)4.1.4, 4.1.6, 4.1.8, 4.1.10.
d)5.2.2, 5.4.0, 5.4.1, 5.4.3.
e)7.5.4, 7.5.7.
f)8.1.2.1 a och b, 8.1.5 c, 8.3.6.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 3 van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: Systemet ska ge enskilda möjlighet att lämna kemiskt avfall i små mängder på en enda särskild punkt. Hit hör exempelvis rester av färg. Risknivån begränsas av valet av transportmedel, där det bland annat handlar om särskilda transportenheter, och av tydligt synliga ”rökning
101
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/41 |
|
|
|
|
Med tanke på de begränsade mängderna och förpackningarnas särskilda art undantas ett antal
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6.
Innehåll i bilagan till direktivet: Undantag i samband med transportmängden per transportenhet.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
Ledsagarens yrkeskompetensbevis och den not som avses i artikel 16.1 b ska båda finnas ombord på fordonet. Fordonets ledsagare ska ha kvalifikationer för ”transport av farligt gods” utfärdat av CCV (tillståndsmyndighet för förare).
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 10, onderdeel a, en 16, onderdeel b, van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: På grund av den stora mängd av olika typer av farligt hushållsavfall som berörs ska transportoperatören ha ett yrkeskompetensbevis trots att det rör sig om små mängder avfall per transport. Ett kompletterande krav är att transportoperatören ska ha kvalifikation att transportera farligt avfall.
Ett skäl till detta är att man vill se till att transportoperatören inte exempelvis förpackar syror och baser tillsammans, och förfogar över tillräckliga kunskaper om vad som bör göras i nödsituationer.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6.
Innehåll i bilagan till direktivet: Undantag i samband med transportmängden per transportenhet.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
Följande dokument ska finnas ombord på fordonet: b) skriftliga instruktioner och information i enlighet med bilagan till den rättsakt genom vilken systemet införs.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 10b van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: Eftersom systemet inte tillåter undantag från 1.1.3.6 i
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
1.Det farliga hushållsavfallet får endast lämnas i tätt slutna förpackningar som är lämpliga för det berörda ämnet och
a)för föremål i kategori 6.2 gäller att förpackningen inte får vålla skada vid inlämnandet,
102
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/42 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
b)för farligt hushållsavfall av industriellt ursprung gäller att det ska användas en låda på högst 60 liter i vilken avfallsämnena är skilda enligt riskkategorier
2.Förpackningens utsida ska vara fri från farligt hushållsavfall.
3.Ämnets namn ska anges på förpackningen.
4.Endast en låda enligt punkt 1 b kommer att tas emot per insamling.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 6 van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: Denna artikel bygger på artikel 3 där det fastställs att vissa avsnitt av ADR inte är tillämpliga. I detta system behövs inga godkända förpackningar enligt 6.1 i ADR, eftersom det rör sig om begränsade mängder farliga ämnen. Istället fastställs ett antal bestämmelser i artikel 6, bland annat ett krav på att de farliga ämnena ska lämnas i förseglade behållare för att förhindra läckage från förpackningarna.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
Fordonet ska ha ett lastutrymme som är skilt från förarhytten genom en tjock vägg eller, alternativt, ett lastutrymme som inte är fast del av fordonet.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 7, tweede lid, van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: I detta system behövs inga godkända förpackningar enligt avsnitt 6.1 i ADR, eftersom det rör sig om begränsade mängder farliga ämnen. Därför innehåller denna artikel de kompletterande bestämmelser som krävs för att förhindra att giftiga ångor läcker in i förarhytten.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
Lastutrymmet i slutna fordon ska ha permanent påkopplade luftutsug i toppen och vara utrustat med öppningar nedtill.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 8, eerste lid, van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: I detta system behövs inga godkända förpackningar enligt 6.1 i ADR, eftersom det rör sig om begränsade mängder farliga ämnen. Därför innehåller denna artikel kompletterande krav avsedda att förebygga ansamling av farliga gaser i lastutrymmet.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.1.
103
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/43 |
|
|
|
|
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
1.Fordonet ska förses med enheter som under transporten
a)inte oavsiktligt kan sättas i rörelse, och
b)är förseglade med lock och skyddade mot oavsiktlig öppning.
2.Punkt 1 b gäller inte vid transit för insamlingsändamål eller när fordonet står stilla under insamlingsrundorna.
3.Ett tillräckligt säkerhetsutrymme ska avgränsas i fordonet så att det farliga hushållsavfallet kan sorteras och placeras i de olika enheterna.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 9, eerste, tweede en derde lid, van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: I detta system behövs inga godkända förpackningar enligt 6.1 i ADR, eftersom det rör sig om begränsade mängder farliga ämnen. Därför innehåller denna artikel bestämmelser om att enheter ska användas för lagring av förpackningarna i syfte att garantera att alla olika typer av farligt gods lagras på lämpligt sätt.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
1.Farligt hushållsavfall ska uteslutande transporteras i enheter.
2.Varje ämne och föremål i varje klass har sin separata enhet.
3.Ämnen och föremål i klass 8 ska delas upp i olika enheter för syror, baser och batterier.
4.Sprayburkar kan placeras i förslutbara pappkartonger om dessa transporteras i enlighet med artikel 9.1.
5.Om eldsläckare i klass 2 har samlats in kan de placeras i samma enhet som sprejburkar som inte förpackats i pappkartonger.
6.Genom undantag från artikel 9.1 krävs inget lock vid transport av batterier förutsatt att de placerats i enheten på ett sätt som gör att alla batteriöppningar är slutna och riktade uppåt.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 14 van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: Denna artikel bygger på artikel 3, där det fastställs att vissa bestämmelser i ADR inte är tillämpliga. I detta system behövs inga godkända förpackningar enligt 6.1 i ADR. I artikel 14 fastställs krav för enheter i vilka farligt hushållsavfall tillfälligt lagras.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.
104
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/44 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Den nationella lagstiftningens innehåll:
1.Enheter eller askar för transport av sprejburkar ska tydligt märkas enligt följande:
a)För sprayburkar i klass 2 som samlats in i pappkartonger: ordet ”SPUITBUSSEN” (sprayburkar).
b)För brandsläckare i klass 2 och sprejburkar: etikett nr 2.2.
c)För brandsläckare i klass 3 och sprejburkar: etikett nr 3.
d)För färgavfall i klass 4.1: etikett nr 4.1.
e)För giftiga ämnen i klass 6.1: etikett nr 6.1.
f)För föremål i klass 6.2: etikett nr 6.2.
g)För frätande ämnen och föremål i klass 8: etikett nr 8.
h)För alkaliska ämnen: ordet ”BASEN” (baser).
i)För sura ämnen: ordet ”ZUREN” (syror).
j)För batterier: ordet ”ACCU’S” (batterier).
2. Samma etiketter och texter ska synligt anbringas på de förslutbara utrymmen i fordonet där enheterna kan placeras. Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 15 van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: Denna artikel bygger på artikel 3 där det fastställs att vissa bestämmelser i ADR inte är tillämpliga. I detta system behövs inga godkända förpackningar enligt 6.1 i ADR. I artikel 15 fastställs krav för identifiering av enheter i vilka farligt hushållsavfall tillfälligt lagras.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.5.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Försiktighetsregler för livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
1.Det är förbjudet att transportera livsmedel och djurfoder tillsammans med farligt hushållsavfall.
2.Fordonet ska stå stilla vid insamlingen.
3.Fordonet ska vara försett med ett orangefärgat blinkande ljus vid körning och när det står stilla för insamling.
4.Under insamling vid en fast punkt som är avsedd för detta ska motorn stängas av. Genom undantag från punkt 3 kan även det blinkande ljuset stängas av.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 13 van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: Förbudet i 7.5.4 i ADR utvidgas, eftersom det med tanke på den stora mångfalden insamlade ämnen praktiskt taget alltid finns ämnen i klass 6.1 med.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
105
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/45 |
|
|
|
|
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 7.5.9.
Innehåll i bilagan till direktivet: Rökförbud.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Skyltar med ”Rökning förbjuden” ska vara väl synligt anbringade på fordonets sidor och baksida.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 9, vierde lid, van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
Kommentarer: Eftersom systemet avser insamling av farliga ämnen från enskilda föreskrivs det i artikel 9.4 att skyltar med ”Rökning förbjuden” måste vara väl synligt anbringade.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2002.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.1.5.
Innehåll i bilagan till direktivet: Utrustning av olika typer.
Varje transportenhet som transporterar farligt avfall ska förses med
a)minst en bromskloss för varje fordon, av lämplig storlek för fordonets vikt och hjuldiameter,
b)utrustning för allmänna åtgärder enligt de säkerhetsföreskrifter som avses i 5.4.3, i synnerhet
i)två separata stående varningssignaler (t.ex. reflekterande koner, varningstrianglar eller blinkande orangefärgade lampor som är oberoende av fordonets elanläggning),
ii)en skyddsjacka eller skyddskläder av god kvalitet (t.ex. enligt europeisk standard EN 471) för samtliga i personalen,
iii)en handlampa (se 8.3.4) för samtliga i personalen,
iv)andningsutrustning i enlighet med de ytterligare bestämmelserna S7 (se 8.5) om denna ytterligare bestämmelse är tillämplig i enlighet med angivelserna i kolumn 19 i tabell A i 3.2,
c)den utrustning som behövs för kompletterande och särskilda åtgärder enligt de skriftliga instruktionerna i 5.4.3.
Den nationella lagstiftningens innehåll: En säkerhetslåda ska föras med ombord och vara tillgänglig för alla i personalen. Lådan ska innehålla följande:
a)Fullständigt slutande skyddsglasögon.
b)Skyddande andningsmask.
c)Syrabeständiga, syrasäkra overaller eller förkläden.
d)Syntetiska gummihandskar.
e)Syrasäkra och syraresistenta stövlar eller säkerhetsskor.
f)En flaska med destillerat vatten för ögonbad.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Artikel 11 van de Regeling vervoer huishoudelijk gevaarlijk afval 2002.
106
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/46 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Kommentarer: På grund av den stora mångfalden insamlade farliga ämnen föreskrivs extra krav avseende obligatorisk säkerhetsutrustning, som överskrider kraven i 8.1.5 i ADR.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
SE Sverige
Typ: Transport av farligt avfall till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 2, 5.2 och 6.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om klassificering, märkning och etikettering, samt om tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Lagstiftningen innehåller förenklade klassificeringskriterier, mindre stränga krav för tillverkning och provning av förpackningar, och ändrade bestämmelser om märkning och etikettering.
Istället för att farligt avfall klassificeras i enlighet med ADR delas det in i olika avfallsgrupper. Varje avfallsgrupp innehåller ämnen som i enlighet med ADR kan samemballeras.
Varje förpackning ska märkas med koden för den berörda avfallsgruppen i stället för
Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: Dessa bestämmelser får endast tillämpas för transport av farligt avfall från offentliga återvinningsstationer till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Avsändarens namn och adress i godsdeklarationen.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Allmänna uppgifter i godsdeklarationen.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Enligt den nationella lagstiftningen krävs ingen uppgift om avsändarens namn och adress i samband med att tömda ej rengjorda förpackningar returneras inom ett distributionssystem.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: Tömda ej rengjorda förpackningar som returneras kommer i de flesta fall att innehålla små mängder av farligt gods.
Detta undantag tillämpas främst av industrier för retur av tömda, ej rengjorda gasbehållare i utbyte mot fyllda.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av farligt gods i närheten av industriområden, inklusive transporter på allmän väg mellan olika delar av industriområden.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilagorna A och B.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om transport av farligt gods på allmän väg.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport av farligt gods i närheten av industriområden, inklusive transporter på allmän väg mellan olika delar av industriområden. Undantagen rör etikettering och märkning av förpackningar, godsdek larationer, förarintyg och godkännandecertifikat enligt 9.
107
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/47 |
|
|
|
|
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: Det förekommer i ett antal situationer att farligt gods transporteras mellan områden som ligger på varsin sida om en allmän väg. Denna transportform utgör inte transport av farligt gods på privat väg och bör därför omfattas av de tillämpliga bestämmelserna. Jämför även med artikel 6.14 i direktiv 96/49/EG.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av farligt gods som beslagtagits av myndigheterna.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilagorna A och B.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om transport av farligt gods på väg.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Avvikelser från bestämmelserna kan tillåtas om de kan motiveras genom hänvis ning till arbetarskydd, lossningsrisker, överlämnande av bevis, m.m.
Avvikelser från bestämmelserna kan endast tillåtas om tillfredsställande säkerhet garanteras under normala transportför hållanden.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: Dessa undantag får endast tillämpas av myndigheter som beslagtar farligt gods.
Undantaget avser lokal transport av gods som beslagtagits av polisen, exempelvis explosiva ämnen eller stulen egendom. Problemet med dessa typer av gods är att man aldrig kan vara säker på dess klassificering. Dessutom är godset ofta inte förpackat, märkt eller etiketterat i enlighet med ADR. Hundratals sådana transporter genomförs årligen av polisen. Smuggelsprit ska transporteras från den plats där den beslagtogs till en anläggning där bevismaterial förvaras och därefter till en anläggning där spriten förstörs. Avståndet mellan de två senare kan vara långt. De tillåtna avvikelserna är följande: a) varje förpackning måste inte vara etiketterad, och b) godkända förpackningar måste inte användas. Varje pall som innehåller sådana förpackningar måste emellertid vara etiketterade på ett korrekt sätt. Alla övriga krav måste uppfyllas. Ungefär 20 sådana transporter genomförs varje år.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av farligt gods i och i närheten av hamnar.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.1.2, 8.1.5, 9.1.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Dokument som ska medföras i transportenheten. Varje transportenhet som transporterar farligt gods ska vara utrustad med den angivna utrustningen. Godkännande av fordon.
Den nationella lagstiftningens innehåll:
Handlingar (med undantag av förarintyget) som inte måste medföras i transportenheten.
En transportenhet måste inte vara utrustad med den utrustning som anges i 8.1.5.
Det måste inte finnas ett godkännandecertifikat för dragbilar.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: Jämför med artikel 6.14 i direktiv 96/49/EG.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
108
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/48 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Typ: Intyg om
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.2.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Fordonsförarna måste genomgå utbildning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Inspektörer som utför årliga tekniska besiktningar av fordon måste inte delta i den utbildning som avses i 8.2 eller inneha ett intyg om
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: I vissa fall kan de fordon som provas vid den tekniska besiktningen medföra farligt gods i lasten, exempelvis i form av ej rengjorda, tömda tankar.
Bestämmelserna i 1.3 och 8.2.3 gäller fortfarande.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Lokal distribution av UN 1202, 1203 och 1223 i tankfordon.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4.1.1.6, 5.4.1.4.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: För tömda, ej rengjorda tankar och tankcontainrar ska beskrivningen överensstämma med 5.4.1.1.6. Flera mottagares namn och adress får anges i andra handlingar.
Den nationella lagstiftningens innehåll: För tömda, ej rengjorda tankar och tankcontainrar krävs det inte någon beskriv ning i godsdeklarationen enligt 5.4.1.1.6 om mängden av ämnet i lastningsplanen anges som 0. Mottagarnas namn och adress krävs inte i några handlingar i fordonet.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Lokala transporter inom jordbruksområden och byggplatser.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 5.4, 6.8 och 9.1.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Godsdeklaration, konstruktion av tankar, godkännandecertifikat.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Lokala transporter inom jordbruksområden och byggplatser behöver inte uppfylla vissa krav:
a)En deklaration av farligt gods krävs inte.
b)Äldre tankar/containrar som inte konstruerats i enlighet med kapitel 6.8 utan enligt äldre nationell lagstiftning och som monterats på depåvagnar får fortfarande användas.
c)Äldre tankar, som inte uppfyller kraven i 6.7 eller 6.8, avsedda för transport av ämnen enligt UN 1268, 1999, 3256 och 3257, med eller utan vägbeläggningsutrustning, får fortfarande användas för lokala transporter och i närheten av vägarbeten.
d)Godkännandecertifikat krävs inte för depåvagnar och tankfordon med eller utan vägbeläggningsutrustning.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: En depåvagn är en typ av bod för manskapet med dels ett manskapsutrymme, dels en
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
109
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/49 |
|
|
|
|
Typ: Transport i tankar av explosiva ämnen.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 4.1.4.
Innehåll i bilagan till direktivet: Explosiva ämnen får endast förpackas i förpackningar enligt 4.1.4.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Den nationella behöriga myndigheten godkänner fordon som är avsedda för transport i tankar av explosiva ämnen. Transport i tankar godkänns endast i fråga om sådana explosiva ämnen som anges i förordningen eller genom ett specialgodkännande från den behöriga myndigheten.
Ett fordon som är lastat med explosiva ämnen i tankar måste vara märkt i enlighet med reglerna i 5.3.2.1.1, 5.3.1.1.2. och 5.3.1.4. Endast ett fordon i transportenheten får transportera farligt gods.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg S – Särskilda regler för inrikes transport av farligt gods på väg. Utgivet i enlighet med lagen om transport av farligt gods på väg och den svenska föreskriften SÄIFS 1993:4.
Kommentarer: Detta gäller endast inrikes transporter och om transporten till största delen sker lokalt. De aktuella bestämmelserna var i kraft innan Sverige blev medlem av Europeiska unionen.
Endast två företag utför transporter med explosiva ämnen i tankfordon. Inom en snar framtid förväntas en övergång till emulsioner ske.
Gammalt undantag: nr 84.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Körkort
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på utbildning av fordonets besättning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Förarutbildning får inte ske i något av de fordon som anges i 8.2.1.1.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg S – Särskilda regler för inrikes transport av farligt gods på väg, utgivet i enlighet med lagen om transport av farligt gods på väg.
Kommentarer: Lokal transport.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transport av UN 0335 Fyrverkerier.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilaga B, 7.2.4, V2 (1).
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om bruk av EX/II- och
Den nationella lagstiftningens innehåll: Vid transport av UN 0335 Fyrverkerier är specialbestämmelsen V2 (1) i 7.2.4 endast tillämplig om det explosiva innehållets nettovikt överstiger 3 000 kg (4 000 kg med släpfordon) och fyrverkerierna är klassificerade som UN 0335 enligt tabellen för standardklassificering av fyrverkerier i 2.1.3.5.5 i den fjortonde reviderade utgåvan av Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods.
En sådan klassificering ska ske med samtycke av den behöriga myndigheten. En bekräftelse av klassificeringen ska medföras i transportenheten.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg S – Särskilda regler för inrikes transport av farligt gods på väg, utgivet i enlighet med lagen om transport av farligt gods på väg.
110
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/50 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Kommentarer: Fyrverkerier transporteras endast under två korta perioder varje år, nämligen vid årsskiftet och vid må nadsskiftet april/maj. Transporten från leverantör till terminal kan utan större svårigheter utföras med den nuvarande fordonsparken av
När detta undantag tillämpas måste fyrverkerierna ha klassificerats enligt standardförteckningen i UN:s rekommendationer för att klassificeringen ska vara så aktuell som möjligt.
Ett liknande undantag har införts för UN 0336. Fyrverkerier enligt särbestämmelse 651, avsnitt 3.3.1 i ADR 2005.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
UK Förenade kungariket
Typ: Bestämmelser i de fall fordon som medför farligt gods korsar allmänna vägar (N8).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: Bilagorna A och B.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelser om transport av farligt gods på allmän väg.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna om farligt gods tillämpas inte på transporter inom privata områden som skiljs åt av en väg. När det gäller klass 7 gäller detta undantag inte bestämmelserna i Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg. 3 Schedule 2(3)(b);. Carriage of Explosives by Road Regulations 1996, reg 3(3)(b).
Kommentarer: Det uppstår ofta situationer där farligt gods transporteras mellan privatägda områden som ligger på varsin sida om en väg. Sådana transporter utgör inte transport av farligt gods på allmän väg i vanlig bemärkelse, och ingen av bestämmelserna om farligt gods bör tillämpas i sådana fall.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från förbudet för förare eller medhjälpare att öppna en förpackning med farligt gods i en lokal distribu tionskedja under transport från ett lokalt distributionsmagasin till en återförsäljare eller slutanvändare, eller från en återförsäljare till en slutanvändare (med undantag av klass 7) (N11).
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 8.3.3.
Innehåll i bilagan till direktivet: Förbud för förare eller medhjälpare att öppna en förpackning med farligt gods.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Förbudet mot öppnande av förpackningar inskränks av förbehållet ”om inte tillstånd erhållits för det ändamålet av den som ansvarar för fordonets drift”.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg.12 (3).
Kommentarer: Vid en ordagrann tolkning kan förbudet enligt dess ordalydelse i bilagan skapa problem för distributionen till detaljhandeln.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Alternativa bestämmelser för transport av trätunnor innehållande UN 3065 i förpackningsklass III.
Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.4, 4.1, 5.2 och 5.3.
111
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/51 |
|
|
|
|
Innehåll i bilagan till direktivet: Förpacknings- och märkningskrav.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för transport av alkoholhaltiga drycker på mellan 24 och 70 volymp rocent (förpackningsgrupp III) i trätunnor som inte är
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 7 (13) and (14).
Kommentarer: Den aktuella produkten är en dyr produkt som omfattas av statlig punktskatt och som transporteras från destilleriet till förseglade lagerlokaler i säkra och förseglade fordon med skattemärken. För att garantera säkerheten beaktas de mildrade förpacknings- och märkningskraven i de kompletterande bestämmelserna.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
112
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/52 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
BILAGA II
TRANSPORT PÅ JÄRNVÄG
II.1 RID
Bilaga till RID, som återfinns i bihang C till COTIF, och som gäller från och med den 1 januari 2009.
II.2 Kompletterande övergångsbestämmelser
1. |
Medlemsstaterna får ha kvar de undantag som de antagit på grundval av artikel 4 i direktiv 96/49/EG till den |
|
31 december 2010 eller till dess att bilaga II avsnitt II.1 ändras i enlighet med Förenta nationernas rekommendationer |
|
om transport av farligt gods på det sätt som avses i den artikeln om detta inträffar tidigare. |
2. |
Medlemsstaterna får på sina territorier tillåta bruk av vagnar och tankvagnar med en spårvidd av 1 520/1 524 mm |
|
som är tillverkade före den 1 juli 2005 och som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, men vars konstruktion |
uppfyller kraven i bilaga II till SMGS eller de krav i den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning som gällde den 30 juni 2005, under förutsättning att vagnarna och tankvagnarna fortsatt uppfyller den krävda säkerhetsnivån.
3.Medlemsstaterna får på sina territorier tillåta bruk av vagnar och tankvagnar som är tillverkade före den 1 januari 1997 och som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, men vars konstruktion uppfyller de krav i den nationella lagstiftningen som gällde den 31 december 1996, under förutsättning att vagnarna och tankvagnarna fortsatt uppfyller den krävda säkerhetsnivån.
Vagnar och tankvagnar som har konstruerats efter den 1 januari 1997 och som inte uppfyller villkoren i detta direktiv, men som har konstruerats i enlighet med villkoren i direktiv 96/49/EG som var i kraft när de konstruerades, får fortsatt användas för nationell transport.
4.De medlemsstater, i vilka utomhustemperaturen regelbundet är lägre än – 20 °C får, tills bestämmelser om lämpliga referenstemperaturer för vissa bestämda klimatzoner har införts i bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv, införa strängare temperaturbestämmelser för material i plastförpackningar, tankar och utrustning som är avsedda för nationell transport på järnväg av farligt gods.
5.Medlemsstaterna får på sina territorier ha kvar nationella bestämmelser som skiljer sig från bestämmelserna i detta direktiv avseende referenstemperaturer för transport av flytande gaser och blandningar av flytande gaser till dess att bestämmelser om lämpliga referenstemperaturer för olika klimatzoner har infogats i
6.Medlemsstaterna får för transporter som utförs med vagnar som är registrerade inom deras territorier ha kvar de nationella bestämmelser som den 31 december 1996 var i kraft angående märkning eller skyltning med en nödåt gärdskod i stället för det riskidentifieringsnummer som anges i bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv.
7.Beträffande transport genom tunneln under Engelska kanalen kan Frankrike och Förenade kungariket införa strängare bestämmelser än de som anges i detta direktiv.
8.Medlemsstaterna får behålla och anta bestämmelser om transport med järnväg på de nationella territorierna av farligt gods från och till de länder som är medlemmar av OSJD. Genom lämpliga åtgärder och förpliktelser ska de berörda medlemsstaterna säkerställa att säkerhetsnivån motsvarar den som föreskrivs i bilaga II avsnitt II.1.
Sådana bestämmelser ska meddelas kommissionen som ska underrätta övriga medlemsstater om dessa.
Inom tio år efter direktivets ikraftträdande ska kommissionen utvärdera följderna av de bestämmelser som omnämns i denna punkt. Kommissionen ska vid behov lägga fram lämpliga förslag tillsammans med en rapport.
9.Medlemsstaterna får behålla de nationella restriktioner avseende transport av ämnen som innehåller dioxiner och furaner som gällde den 31 december 1996.
113
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/53 |
|
|
|
|
II.3 Nationella undantag
Undantag för medlemsstaterna för transport av farligt gods på deras territorier i enlighet med artikel 6.2 i detta direktiv.
Numrering av undantag:
RA = Järnväg
a/bi/bii = artikel 6.2 a/bi/bii
MS = medlemsstat
nn = löpnummer
På grundval av artikel 6.2 a i detta direktiv
DE Tyskland
Typ: Tillstånd för samemballering.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 4.1.10.4 MP2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Förbud mot samemballering.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Klass 1.4S, 2, 3 och 6.1, tillstånd för samemballering av föremål i klass 1.4S (patroner till små vapen), aerosolbehållare (klass 2) och rengörings- och behandlingsmaterial i klass 3 och 6.1 (UN- nummer) som ska säljas som set i samemballering i förpackningsgrupp II och i mindre mängder.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Förteckning nr 30*, 30a, 30b, 30c, 30d, 30e, 30f, 30g.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
FR Frankrike
Typ: Transport av registrerat resgods i passagerartåg.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 7.7.
Innehåll i bilagan till direktivet: Ämnen och föremål som omfattas av RID får inte transporteras som resgods.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Ämnen och föremål som omfattas av RID och som får medföras som expressgods kan medföras som resgods på passagerartåg.
Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par chemin de fer – Article 18.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
114
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/54 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Typ: Paket med farligt gods som innehas av tågpassagerare.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 7.7.
Innehåll i bilagan till direktivet: Ämnen och föremål som omfattas av RID får inte transporteras som handbagage.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport av paket med farligt gods som handbagage för passagerares personliga eller yrkesmässiga bruk tillåts under vissa villkor. Endast de bestämmelser om förpackning, märkning och etikettering av paket som fastställs i 4.1, 5.2 och 3.4 gäller.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par chemin de fer – Article 19.
Kommentarer: Bärbara gasbehållare i den mängd som krävs för en resa tillåts för patienter med andningsproblem.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transporter för järnvägsföretagets räkning.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 5.4.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Uppgifter om farligt gods ska anges på fraktsedeln.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Farligt gods i mängder som inte överskrider begränsningarna enligt 1.1.3.6 och som transporteras för järnvägsföretagets räkning behöver inte anges i lastdeklarationen.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par chemin de fer – Article 20.2.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från märkning av vissa postvagnar.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 5.3.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på att sätta etiketter på vagnarna.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Etiketter måste endast sättas på postvagnar som transporterar mer än tre ton ämnen av samma klass (med undantag för klasserna 1, 6.2 och 7).
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par chemin de fer – Article 21.1.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
115
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/55 |
|
|
|
|
Typ: Undantag från märkning av vagnar som transporterar småcontainrar.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 5.3.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på att sätta etiketter på vagnarna.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Om de etiketter som sätts på småcontainrarna är klart synliga behöver vagnarna inte ha några etiketter.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par chemin de fer – Article 21.2.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Undantag från märkning av vagnar som transporterar vägfordon lastade med paket.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 5.3.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på att sätta etiketter på vagnar.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Om vägfordonen har etiketter som motsvarar paketen i lasten behöver vagnarna inte ha några etiketter.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport de marchandises dangereuses par chemin de fer – Article 21.3.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
SE Sverige
Typ: Järnvägsvagnar som transporterar farligt gods som expressgods behöver inte vara försedda med etiketter.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 5.3.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Järnvägsvagnar som transporterar farligt gods ska vara försedda med etiketter.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Järnvägsvagnar som transporterar farligt gods som expressgods behöver inte vara försedda med etiketter.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: Gods som ska få kallas expressgods enligt RID omfattas av kvantitativa begränsningar. Med andra ord rör det sig om små mängder.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
116
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/56 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
UK Förenade kungariket
Typ: Transport av vissa relativt ofarliga radioaktiva föremål, exempelvis klockor, armbandsur, rökdetektorer och kom passrosor.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: Största delen av bestämmelserna i RID.
Innehåll i bilagan till direktivet: Bestämmelserna om transport av ämnen av klass 7.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Vissa varor som innehåller begränsade mängder radioaktiva ämnen undantas helt från de nationella bestämmelserna.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Packaging, Labelling and Carriage of Radioactive Material by Rail Regulations 1996, reg. 2(6) (as amended by Schedule 5 of the Carriage of Dangerous Goods [Amendment] Regulations 1999).
Kommentarer: Detta undantag är en kortsiktig åtgärd, som inte längre kommer att vara nödvändig när liknande ändringar av IAEA:s föreskrifter har införlivats med RID.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Lättnad av begränsningarna för transporter av samlastade explosiva ämnen och för transporter av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods, i vagnar, fordon och containrar (N4/5/6).
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 7.5.2.1 och 7.5.2.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Begränsningar av vissa typer av samlastning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Den nationella lagstiftningen är mindre begränsande när det gäller samlastning av explosiva ämnen, förutsatt att sådana transporter kan ske riskfritt.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: Packaging, Labelling and Carriage of Radioactive Material by Rail Regulations 1996, reg. 2(6) (as amended by Schedule 5 of the Carriage of Dangerous Goods [Amendment] Regulations 1999).
Kommentarer: Förenade kungariket vill tillåta vissa anpassningar av bestämmelserna för samlastning av explosiva ämnen med andra explosiva ämnen och samlastning av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods. Alla anpassningar kommer dock att innebära en begränsning av mängden av en eller flera delar av lasten och kommer endast att tillåtas förutsatt att alla rimliga och genomförbara åtgärder har vidtagits för att förhindra att de explosiva ämnena kommer i kontakt med, eller på annat sätt äventyrar eller blir utsatta för fara från sådant gods.
Exempel på anpassningar som Förenade kungariket kan komma att tillåta är:
1.Explosiva ämnen som klassificerats med
2.Explosiva ämnen som klassificerats med
117
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/57 |
|
|
|
|
3.Explosiva ämnen enligt 1.4G får transporteras med brandfarliga vätskor och gaser i transportkategori 2 eller ej brandfarliga, ej giftiga gaser i transportkategori 3, eller en kombination av dessa i samma fordon, förutsatt att den totala vikten eller volymen för farligt gods inte överstiger 200 kg eller liter och den sammanlagda nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 20 kg.
4.Explosiva föremål som klassificerats med
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Tillstånd för olika ”maximala totala kvantiteter per transportenhet” för gods av klass 1 i kategori 1 och 2 i tabellen i 1.1.3.1.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 1.1.3.1.
Innehåll i bilagan till direktivet: Undantag beroende på transportens art.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Fastställande av regler om undantag för begränsade kvantiteter och samlastade explosiva ämnen.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 3(7)(b).
Kommentarer: Att tillåta olika begränsade kvantitetsgränser och multiplikationsfaktorer för samlastat gods av klass 1, dvs. 50 för kategori 1 och 500 för kategori 2. Vid beräkning av blandad last ska multiplikationsfaktorerna anges som 20 för transportkategori 1 och 2 för transportkategori 2.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Antagande av
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 5.3.1.3.2.
Innehåll i bilagan till direktivet: Lättnader i kravet på etikettering vid kombitransport.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Kravet på storetikettering är inte tillämpligt när fordonets storetiketter är klart synliga.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 7(12).
Kommentarer: Detta har alltid varit en nationell bestämmelse i Förenade kungariket.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
På grundval av artikel 6.2 bi i detta direktiv.
DE Tyskland
Typ: Transporter av klass 9
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 7.3.1.
118
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
L 260/58 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2008 |
|
|
|
|
Innehåll i bilagan till direktivet: Bulktransporter.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för bulktransporter i fordon med växelflak eller containrar som förseglats för att inte släppa in vätskor eller damm.
Hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Undantag begränsat t.o.m. den 31 december 2004. Från och med 2005 gäller samma bestämmelser i ADR och RID.
Se även det multilaterala avtalet M137.
Förteckning nr 4*.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
Typ: Transporter av förpackat farligt avfall.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 1 till 5.
Innehåll i bilagan till direktivet: Klassificering, förpackning och märkning.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Klass 2 till 6.1, 8 och 9. Samemballering och transport av farligt avfall i förpack ningar och IBC (småbulkbehållare). Avfall måste vara förpackat i inre förpackningar (när det samlas in) och delas in i specifika avfallsgrupper (för att undvika farliga reaktioner inom en avfallsgrupp). Användning av skriftliga specialinstruk tioner som rör avfallsgrupperna och som fraktsedel. Insamling av avfall från hushåll, laboratorier, etc.
Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen:
Kommentarer: Förteckning nr 6*.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
SE Sverige
Typ: Transport av farligt avfall till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.
Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 2, 5.2 och 6.1.
Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering och märkning, samt bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar.
Den nationella lagstiftningens innehåll: Lagstiftningen innehåller förenklade klassificeringskriterier, mindre stränga krav för tillverkning och provning av förpackningar, och ändrade bestämmelser om märkning och etikettering. I stället för att farligt avfall klassificeras i enlighet med RID delas det in i olika avfallsgrupper. Varje avfallsgrupp innehåller ämnen som i enlighet med RID kan samemballeras. Varje förpackning ska märkas med koden för den berörda avfallsgruppen i stället för
Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.
Kommentarer: Dessa bestämmelser får endast tillämpas för transport av farligt avfall från offentliga återvinningsstationer till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.
Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.
119
Prop. 2012/13:177
Bilaga 4
30.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 260/59 |
|
|
|
|
BILAGA III
TRANSPORT PÅ INRE VATTENVÄGAR
III.1 ADN
Bestämmelser som bifogas ADN, som gäller från och med den 1 juli 2009, samt artiklarna 3 f), 3 h), 8.1 och 8.3 i ADN. ”Kontraktslutande part” ska ersättas med ”medlemsstat” i lämpliga fall.
III.2 Kompletterande övergångsbestämmelser
1.Medlemsstaterna får behålla de restriktioner avseende transport av ämnen som innehåller dioxiner och furaner som gällde den 30 juni 2009.
2.Certifikat i enlighet med bilaga III, avsnitt III.1 (8.1), som utfärdats före eller under den övergångsperiod som avses i artikel 7.2 ska vara giltiga till och med den 30 juni 2016, om det inte anges en kortare giltighetstid i certifikatet.
III.3 Nationella undantag
120
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/5 |
|
|
|
|
DIREKTIV
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2008/87/EG av den 22 september 2008
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (1), särskilt artikel 20.1 första meningen, och
av följande skäl:
(1)Efter antagandet av direktivet i december 2006 har man enats om att ändra bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen. Direktiv 2006/87/EG måste därför ändras i enlighet med detta.
(2)Det bör säkerställas att gemenskapens certifikat för fartyg och det fartygscertifikat som utfärdas enligt bestämmel serna om inspektion av fartyg på Rhen utfärdas på basis av tekniska föreskrifter som garanterar en likvärdig säker hetsnivå.
(3)För att undvika snedvridningar av konkurrensen och olika nivåer av säkerhet måste ändringarna av direktiv 2006/87/EG genomföras så snabbt som möjligt.
(4)De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 7 i
(1) EUT L 389, 30.12.2006, s. 1.
rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar (2).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga II till direktiv 2006/87/EG ska ändras enligt bilaga I till detta direktiv.
Artikel 2
Bilagorna V och VI till direktiv 2006/87/EG ska ändras enligt bilaga II till detta direktiv.
Artikel 3
De medlemsstater som har inre vattenvägar enligt artikel 1.1 i direktiv 2006/87/EG ska sätta i kraft de bestämmelser, lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv med verkan från och med den 30 december 2008. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
(2) EGT L 373, 31.12.1991, s. 29.
121
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/6 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
Artikel 4
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 5
Detta direktiv riktar sig till de medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som avses i artikel 1.1 i direktiv 2006/87/EG.
Utfärdat i Bryssel den 22 september 2008.
På kommissionens vägnar
Antonio TAJANI
Vice ordförande
122
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/7 |
|
|
|
|
BILAGA I
Bilaga II till direktiv 2006/87/EG ska ändras på följande sätt:
1.Innehållsförteckningen ska ändras på följande sätt.
a)I artikel 2.18 ska rubriken ersättas med följande:
”Artikel 2.18 – Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg”.
b)I artikel 6.09 ska rubriken ersättas med följande:
”Artikel 6.09 – Besiktning och regelbundna inspektioner”.
c)Följande artikel ska införas som artikel 10.03c:
”Artikel 10.03c – Fasta brandbekämpningssystem för att skydda föremål”.
2.I Artikel 2.07 punkt 1 ska ”officiellt nummer” ersättas med ”europeiskt identifieringsnummer för fartyg”.
3.Artikel 2.17 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 2 ska följande mening läggas till:
”De ska uppdatera det register som avses i punkt 1 i enlighet därmed.”
b)Följande punkt ska läggas till som punkt 3:
”3. I syfte att införa bestämmelser för att upprätthålla säkerhet och lugn vid sjöfart och för genomförandet av artiklarna
4.Artikel 2.18 ska ersättas med följande:
”Artikel 2.18
Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg
1.Det unika europeiska identifieringsnumret för fartyg, nedan kallat europeiska identifieringsnummer för fartyg, ska bestå av åtta arabiska siffror enligt tillägg III.
2.Den behöriga myndighet som utfärdar ett gemenskapscertifikat ska på detta gemenskapscertifikat ange det euro peiska identifieringsnumret för fartyg. Om farkosten inte har ett europeiskt identifieringsnummer för fartyg vid den tid då gemenskapscertifikatet utfärdas ska identifieringsnumret tilldelas farkosten av den behöriga myndig heten i den medlemsstat där farkosten är registrerad eller har sin hemmahamn.
När det gäller farkoster från länder där ett europeiskt identifieringsnummer för fartyg inte kan tilldelas ska de behöriga myndigheter som utfärdar gemenskapscertifikat tilldela ett europeiskt identifieringsnummer som ska anges på gemenskapscertifikatet.
3.Endast ett enda europeiskt identifieringsnummer för fartyg kan tilldelas en farkost. Det europeiska identifierings numret för fartyg utfärdas endast en gång och förblir oförändrat under farkostens hela livstid.
4.Farkostens ägare eller dennes ombud ska ansöka om ett europeiskt identifieringsnummer för fartyg hos de behöriga myndigheterna. Ägaren eller ombudet ska också fästa det europeiska identifieringsnummer som förts in i gemenskapscertifikatet på farkosten.
123
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/8 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
5.Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namnet på de behöriga myndigheter som är ansvariga för att tilldela det europeiska
6.De behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 5 ska vidta åtgärder för att informera övriga behöriga myndig heter som är upptagna i det register som förs i enlighet med punkt 5 om alla europeiska identifieringsnummer för fartyg som tilldelas samt de uppgifter för identifikation av fartyget som anges i tillägg IV. Dessa uppgifter kan hållas tillgängliga för behöriga myndigheter i andra medlemsstater, avtalsstater i Mannheimkonventionen och, om likvärdig sekretess garanteras, tredjeland på basis av administrativa avtal i syfte att införa bestämmelser för att upprätthålla säkerhet och lugn vid sjöfart och för genomförandet av artiklarna
5.I Artikel 2.19 punkt 2 andra stycket ska ’officiella nummer’ ersättas med ’europeiska identifieringsnummer för fartyg’.
6.Artikel 6.02 punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Om styranordningen har en motoriserad drivenhet, ska det finnas en separat reservdrivenhet eller en extra manuell drivenhet. Om rodersystemets drivenhet stannar eller vid tekniskt fel måste den separata reservdrivenheten eller den manuella drivenheten vara i bruk inom fem sekunder”
7.Artikel 6.03 ska ersättas med följande:
”Artikel 6.03
Hydraulisk drivenhet för styranordningen
1.Ingen annan strömförbrukande apparat får anslutas till den hydrauliska drivenheten för styranordningen.
2.Hydraultankar ska vara utrustade med en larmanordning som övervakar oljan, så att den hålls på en nivå som krävs för säker drift.
3.Rörsystemets dimensioner, konstruktion och placering ska vara sådana att de i möjligaste mån är skyddade mot mekaniska skador eller skador på grund av brand.
4.Hydraulslangar
a)är endast tillåtna, om det är nödvändigt att använda sådana för att dämpa vibrationer eller för att de ingående delarna ska kunna röra sig fritt,
b)ska vara konstruerade för ett tryck som minst motsvarar högsta arbetstryck,
c)ska bytas ut senast vart åttonde år.
5.Hydraulcylindrar, hydraulpumpar och hydraulmotorer samt elektriska motorer ska besiktigas minst vart åttonde år av ett specialiserat företag och vid behov repareras.”
8.Artikel 6.07.2 ska ändras på följande sätt:
a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:
”Ett ljud- och ljuslarm ska finnas vid styrplatsen för att varna för följande:”
b)Punkt a ska ersättas med följande:
”a) Minskning av oljan i hydraultankarna till lägsta nivå enligt artikel 6.03.2 och minskning av hydraulsystemets arbetstryck.”
124
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/9 |
|
|
|
|
9.Artikel 6.09 ska ersättas med följande:
”Artikel 6.09
Besiktning och regelbundna inspektioner
1.Ett inspektionsorgan ska kontrollera att styrinrättningen installerats på rätt sätt. För detta ändamål kan inspek tionsorganet begära att få se följande dokument:
a)Beskrivning av styrinrättningen.
b)Ritningar och information om styranordningens drivenheter och styrkontrollsystem.
c)Information om styranordningen.
d)Elkretsschema.
e)Beskrivning av girhastighetsregulatorn.
f)Drift- och underhållsanvisningar för styrinrättningen.
2.Styrinrättningen som helhet ska kontrolleras med ett manöverprov. Om en girhastighetsregulator har installerats ska det kontrolleras att en fastställd rutt kan hållas med säkerhet och att svängar kan utföras på ett säkert sätt.
3.Motoriserade styrinrättningar ska inspekteras av en expert
a)innan de tas i drift,
b)efter ett tekniskt fel,
c)efter ändringar eller reparationer,
d)regelbundet minst vart tredje år.
4.Inspektionen ska åtminstone omfatta följande:
a)Kontroll av att styrinrättningen överensstämmer med de godkända ritningarna och vid de regelbundna inspektionerna en kontroll av huruvida ändringar har gjorts.
b)Provning av styrinrättningen i alla driftlägen.
c)Visuell kontroll och täthetskontroll av de hydrauliska delarna, särskilt ventiler, rörsystem, hydraulslangar, hydraulcylindrar, hydraulpumpar och hydraulfilter.
d)Visuell kontroll av de elektriska delarna, särskilt reläer, elmotorer och säkerhetsanordningar.
e)Kontroll av ljud- och ljuskontrollenheterna.
5.Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av inspektören och i vilket datum för inspektionen anges, ska utfärdas.”
125
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/10 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
10.Artikel 7.02 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 2 ska det första stycket ersättas med följande:
”Den för rorsmannen skymda zonen förut i olastat skick med halvfyllt bränsleförråd men utan ballast får inte överstiga två fartygslängder eller 250 m, beroende på vilket som är kortats, till vattenytan.”
b)I punkt 6 ska det andra stycket ersättas med följande:
”För att undvika reflexer ska bryggans frontfönster vara bländfria eller monterade så att de på ett effektivt sätt förhindrar reflexer. Detta krav ska anses uppfyllt när fönstren har en lutning från det vertikala planet med den övre delen i en vinkel utåt på minst 10° och högst 25°.”
11.Artikel 8.05.7 ska ersättas med följande:
”7. Distributionsrören för bränsle ska vara försedda med en snabbstängningsventil direkt vid tanköppningen som kan manövreras från däck, även när rummen i fråga är låsta.
Om manöverorganet är dolt, får inte locket eller skyddet kunna låsas.
Manöverorganet ska markeras med rött. Om organet är dolt ska det märkas med en symbol för den snabb stängande ventilen i enlighet med bild 9 i tillägg I med en sidolängd på minst 10 cm.
Det första stycket gäller inte bränsletankar som är monterade direkt på motorn.”
12.I artikel 9.15.9 ska följande mening läggas till:
”Antalet kabelfogar ska vara minsta möjliga.”
13.Artikel 10.03a ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 8 ska ersättas med följande:
”8. Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av inspektören och i vilket datum för inspektionen anges, ska utfärdas.”
b)Punkt 10 ska utgå.
14.Artikel 10.03b ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska följande punkt läggas till som punkt d:
”d)
b)I punkt 4 ska punkt b ersättas med följande:
”b) Munstyckena ska vara dimensionerade och monterade på ett sådant sätt att släckmedlet fördelas jämnt. Släckmedlet ska i synnerhet vara effektivt även under golvplattorna.”
c)I punkt 5 e ska led cc ersättas med följande:
”cc) Åtgärder som besättningen ska vidta när brandbekämpningssystemet är utlöst och när den får tillträde till det skyddade utrymmet efter utlösning eller översvämning, särskilt när det gäller en eventuell närvaro av farliga ämnen.”
126
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/11 |
|
|
|
|
d)I punkt 9 ska led e ersättas med följande:
”e) Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av inspektören och i vilket datum för inspektionen anges, ska utfärdas.”
e)Punkt 13 ska ersättas med följande:
”13.
För brandbekämpningssystem i vilka
a)Om flera utrymmen med olika bruttovolym ska skyddas, ska varje utrymme vara försett med ett eget brandbekämpningssystem.
b)Varje
c)Varje behållare ska vara utrustad med en anordning för kontroll av gastrycket.
d)Behållare får inte fyllas till mer än 1,00 kg/l. Den specifika volymen för
e)Volymen för det utrymme som ska skyddas ska uppgå till minst 5,5 % av utrymmets bruttovolym. Denna volym ska tillföras på 10 sekunder.
f)
g)Efter utlösning av systemet får koncentrationen i det utrymme som ska skyddas inte överstiga 10 %.”
15.Följande artikel ska införas som artikel 10.03c:
”Artikel 10.03c
Fasta brandbekämpningssystem för att skydda föremål
Fasta brandbekämpningssystem för att skydda föremål ska endast vara tillåtna på grundval av rekommendationer från kommittén.”
16.I artikel 10.05.2 ska det första stycket ersättas med följande:
”2. Det ska finnas en personlig, automatiskt uppblåsbar räddningsväst enligt Europastandard EN 395: 1998, EN 396: 1998, EN ISO
17.I artikel 14.13 ska följande mening införas efter den andra meningen:
”När det gäller passagerarfartyg ska experten dessutom kontrollera om det finns ett giltigt inspektionscertifikat som intygar att gaslarmsystemet enligt artikel 15.15.9 är korrekt installerat eller en inspektion av det.”
127
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/12 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
18.Artikel 15.03 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska följande mening läggas till:
”Uppgifter om fyrskepp som beaktas vid stabilitetsberäkningen ska bestämmas med hjälp av ett krängningsprov.”
b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:
i)I det tredje stycket ska inledningsfrasen ersättas med följande:
”Dessutom ska kravet i punkt 3d bestyrkas för följande lastkondition:”
ii)Det sista stycket ska utgå.
c)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:
i)Punkterna a, b och c ska ersättas med följande:
”a) Den maximala rätande hävarmen hmax ska inträffa vid en krängningsvinkel på φmax ≥ (φmom+3°) och får inte vara mindre än 0,20 m. Om φf < φmax får den rätande hävarmen vid flödningsvinkeln φf dock inte vara mindre än 0,20 m.
b)Flödningsvinkeln φf får inte vara mindre än (φmom+3°).
c)Arean A under kurvan för den rätande hävarmen ska beroende på positionen för φf och φmax uppnå minst följande värden:
|
Fall |
|
|
|
A |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
φmax ≤ 15° eller φf ≤ 15° |
|
0,05 m.rad till den mindre av vinklarna φmax eller φf |
|
|
2 |
15° < φmax < 30° |
φmax ≤ φf |
0,035+0,001 |
· |
|
3 |
15° < φf < 30° |
φmax > φf |
0,035+0,001 |
· |
4 |
φmax ≥ 30° and φf ≥ 30° |
|
0,035 m.rad till vinkeln φ = 30° |
||
|
|
|
|
|
|
I denna figur gäller följande: |
|
|
|
||
hmax |
den största hävarmen |
|
|
|
φkrängningsvinkeln
φf |
flödningsvinkeln, dvs. den krängningsvinkel vid vilken öppningar i skrovet, överbyggnaden eller |
|
däckhusen som inte kan tillslutas vattentätt, översvämmas |
φmom |
den maximala krängningsvinkeln enligt e |
φmax |
den krängningsvinkel vid vilken den maximala rätande hävarmen inträffar |
Aarean under kurvan för den rätande hävarmen”
128
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/13 |
|
|
|
|
ii)Led e ska ersättas med följande:
”e) Krängningsvinkeln φmom får i följande två fall inte överskrida 12°:
aa)Vid tillämpning av krängningsmomentet beroende på personer och vind enligt punkterna 4 och 5.
bb)Vid tillämpning av krängningsmomentet beroende på personer och girning enligt punkterna 4 och 6.”
d)I punkt 4 ska
”ni = 4 för fria däckytor och däckytor med flyttbara möbler,
för däckytor med fasta sittmöbler såsom bänkar ska ni beräknas med en bredd på 0,45 m och ett djup på 0,75 m per person”
ersättas med följande:
”ni = 3,75 för fria däckytor och däckytor med flyttbara möbler,
för däckytor med fasta sittmöbler såsom bänkar ska ni beräknas med en bredd på 0,50 m och ett djup på 0,75 m per person”
e)Punkt 9 ska ändras på följande sätt:
i)Tabellen under inledningsfrasen i det andra stycket ska ersättas med följande tabell:
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Sidoskadans utsträckning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
långskeppsled 1 [m] |
0,10 |
· LWL, dock inte mindre än |
0,05 |
· LWL, dock inte mindre än |
|
4,00 |
m |
2,25 |
m |
|
|
|
|
|
tvärskeppsled b [m] |
B/5 |
|
0,59 |
|
|
|
|
||
vertikalled h [m] |
från fartygets botten och uppåt utan begränsning |
|||
|
|
|
|
|
Bottenskadans utsträckning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
långskeppsled 1 [m] |
0,10 |
· LWL, dock inte mindre än |
0,05 |
· LWL, dock inte mindre än |
|
4,00 |
m |
2,25 |
m |
|
|
|
|
|
tvärskeppsled b [m] |
B/5 |
|
|
|
|
|
|||
vertikalled h [m] |
0,59, rörledningar som installerats enligt artikel 15.02.13 c ska anses |
|||
|
intakta” |
|
|
|
|
|
|
|
|
ii)I led d ska det sista stycket utgå.
f)I punkt 10 ska följande led läggas till som led d:
”d) Beräkningen av effekten av den fria ytan under de mellanliggande faserna av vatteninströmning ska bygga på de skadade avdelningarnas bruttoyta.”
g)Punkt 11 ska ändras på följande sätt:
i)I inledningsfrasen ska ”på grund av personer” utgå.
129
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/14 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
ii)Led b ska ersättas med följande:
”b) Över jämviktsläget ska den positiva delen av kurvan för den rätande hävarmen visa ett värde för den
rätande hävarmen på GZR ≥ 0,02 m med en area A ≥ 0,0025 m·rad. Dessa minimivärden för stabilitet ska uppfyllas till dess att den första oskyddade öppningen hamnar under vatten eller under alla omständigheter innan en krängningsvinkel på φm of 25° uppnås.
I denna figur gäller följande:
φE |
är krängningsvinkeln under vatteninströmningens slutskede med beaktande av krängningsmomen |
|
tet i enlighet med punkt 4. |
φm |
är vinkeln för förlust av stabilitet, den vinkel vid vilken den första oskyddade öppningen hamnar |
|
under vatten eller 25°. Det minsta värdet ska användas |
GZR |
är den återstående rätande hävarmen under vatteninströmningens slutskede med beaktande av |
|
krängningsmomentet i enlighet med punkt 4. |
GZK |
är den krängande hävarmen från krängningsmomentet i enlighet med punkt 4.” |
19.Artikel 15.06 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 3 a ska följande mening läggas till:
”utrymmen, utom kabiner, och grupper av utrymmen som endast har en utgång ska ha minst en nödutgång.”
b)I punkt 8 a ska inledningsfrasen ersättas med följande:
”Samlingsområdenas totala yta (AS) ska motsvara minst värdet av följande formel:”
20.Artikel 15.09 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska det första stycket ersättas med följande:
”Utöver de livbojar som anges i artikel 10.05.1 ska alla delar av det däck som är avsett för passagerare och som inte är inbyggt vara utrustat med lämpliga livbojar som ska placeras på båda sidor av fartyget och högst 20 m ifrån varandra. Livbojarna ska anses som lämpliga om de uppfyller kraven i
130
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/15 |
|
|
|
|
—Europastandard EN 14144: 2003, eller
—den internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS 1974) kapitel III regel 7.1, och den internationella livräddningsutrustningskoden
b)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Utöver de livbojar som anges i punkt 1 ska personlig livräddningsutrustning enligt artikel 10.05.2 finnas inom räckhåll för all personal ombord. För ombordanställda som inte har ansvar för arbetsuppgifter enligt säker hetsrutinerna är
c)Punkt 4 ska ändras på följande sätt:
i)Första stycket ska ersättas med följande:
”Utöver den livräddningsutrustning som anges i punkt 1 och 2 ska personlig livräddningsutrustning enligt artikel 10.05.2 finnas för 100 % av det högsta tillåtna antalet passagerare.
ii)Det andra stycket ska utgå.
21.Artikel 15.10.6 sista meningen ska ersättas med följande:
”Reservströmsanläggningen ska vara installerad ovanför marginallinjen och så långt bort som möjligt från kraft källorna enligt artikel 9.02.1 för att säkerställa att, i händelse av vatteninströmning enligt artikel 15.03.9 den inte hamnar under vatten samtidigt med dessa kraftkällor.”
22.Artikel 15.11 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:
i)I d ska led aa ersättas med följande:
”aa) Bilaga I del 3 till koden för brandprovningsmetoder, och”
ii)Följande led ska läggas till som led e:
”e) Inspektionsorganet får enligt koden för brandprovningsmetoder föreskriva en provning av en slumpvis vald skiljevägg för att säkerställa att den uppfyller kraven i punkt 2 om motståndskraft och temperaturökning.”
b)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Skiljeväggar
a)mellan utrymmen ska vara utformade enligt följande tabeller:
aa)Tabell för skiljeväggar mellan utrymmen där inga trycksatta sprinklersystem enligt artikel 10.03a är installerade.
131
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/16 |
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
23.9.2008 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utrymmen |
Kontroll |
Trapphus |
Samlingsom |
Salonger |
Maskinrum |
Kök |
Förrådsrum |
|
|
|
|
|
centraler |
|
råden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontrollcentraler |
— |
A0 |
A0/B15 (1) |
A30 |
A60 |
A60 |
A60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trapphus |
|
— |
A0 |
A30 |
A60 |
A60 |
A60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samlingsområ |
|
|
— |
A30/B15 (2) |
A60 |
A60 |
A60 |
|
|
|
|
den |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Salonger |
|
|
|
A60 |
A60 |
A60 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Maskinrum |
|
|
|
|
A60/A0 (4) |
A60 |
A60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kök |
|
|
|
|
|
A0 |
A60/B15 (5) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förrådsrum |
|
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1) Skiljeväggar mellan kontrollcentraler och samlingsområden inomhus ska motsvara typ A0, men samlingsområden utomhus ska endast motsvara typ B15.
(2) Skiljeväggar mellan salonger och samlingsområden inomhus ska motsvara typ A30, men samlingsområden utomhus ska endast motsvara typ B15.
(3) Skiljeväggar mellan kabiner, skiljeväggar mellan kabiner och korridorer samt vertikala skiljeväggar som delar upp salonger enligt punkt 10 ska uppfylla kraven för typ B15 för utrymmen utrustade med trycksatta sprinklersystem B0.
(4) Skiljeväggar mellan maskinrum enligt artiklarna 15.07 och 15.10.6 ska uppfylla kraven för typ A60, i annat fall ska de uppfylla kraven för typ A0.
(5) B15 är tillräcklig för skiljeväggar mellan kök å ena sidan och kallförrådsrum och matförrådsrum å andra sidan.
bb)Tabell för skiljeväggar mellan utrymmen där trycksatta sprinklersystem enligt artikel 10.03a är in stallerade.
Utrymmen |
Kontroll |
Trapphus |
Samlingsom |
Salonger |
Maskinrum |
Kök |
Förrådsrum |
|
centraler |
|
råden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontrollcentraler |
— |
A0 |
A0/B15 (1) |
A0 |
A60 |
A30 |
A30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Trapphus |
|
— |
A0 |
A0 |
A60 |
A30 |
A0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Samlingsområ |
|
|
— |
A30/B15 (2) |
A60 |
A30 |
A30 |
den |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Salonger |
|
|
|
A60 |
A30 |
A0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Maskinrum |
|
|
|
|
A60/A0 (4) |
A60 |
A60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kök |
|
|
|
|
|
— |
B15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förrådsrum |
|
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
(1) Skiljeväggar mellan kontrollcentraler och samlingsområden inomhus ska motsvara typ A0, men samlingsområden utomhus ska endast motsvara typ B15.
(2) Skiljeväggar mellan salonger och samlingsområden inomhus ska motsvara typ A30, men samlingsområden utomhus ska endast motsvara typ B15.
(3) Skiljeväggar mellan kabiner, skiljeväggar mellan kabiner och korridorer samt vertikala skiljeväggar som delar upp salonger enligt punkt 10 ska uppfylla kraven för typ B15 för utrymmen utrustade med trycksatta sprinklersystem B0.
(4) Skiljeväggar mellan maskinrum enligt artiklarna 15.07 och 15.10.6 ska uppfylla kraven för typ A60, i annat fall ska de uppfylla kraven för typ A0.
b)Skiljeväggar av typ A är skott, väggar och däck som uppfyller följande krav:
aa)De ska vara av stål eller annat motsvarande material.
bb)De ska vara tillräckligt förstyvade.
132
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/17 |
|
|
|
|
cc)De ska vara isolerade med ett sådant godkänt
Typ A60 — 60 minuter
Typ A30 — 30 minuter
Typ A0 — 0 minuter
dd)De ska vara konstruerade så att de förhindrar att rök och lågor sprids innan en normal brandprovning på en timme är avslutad.
c)Skiljeväggar av typ B är skott, väggar, däck, tak eller ytbeklädnader som uppfyller följande krav:
aa)De ska vara gjorda av ett godkänt
bb)De ska uppvisa ett sådant isoleringsvärde att medeltemperaturen på den sida som vetter från elden inte stiger till över 140 °C över utgångstemperaturen och att temperaturen inte på något ställe, inklusive öppningarna vid skarvarna, ökar till mer än 225 °C över utgångstemperaturen inom följande angivna tidsrymder:
Typ B15 — 15 minuter
Typ B0 — 0 minuter
cc)De ska vara konstruerade så att de förhindrar att lågor sprids innan den första halvtimmen av en normal brandprovning är slut.”
23.Artikel 15.15 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska inledningsmeningen ersättas med följande:
”Passagerarfartyg med en längd LWL av högst 25 m som har tillstånd att ta ombord högst 50 passagerare ska styrka tillräcklig stabilitet efter skada enligt artikel
b)I punkt 1 ska led e ersättas med följande:
”a) Vatteninströmningen i fartyget får inte överskrida marginallinjen och”
c)I punkt 5 ska den första meningen ersättas med följande:
”Inspektionsorganet kan frångå tillämpningen av artikel 10.04 när det gäller passagerarfartyg avsedda för högst
250 passagerare och med en längd LWL av högst 25 m, under förutsättning att de är utrustade med en plattform som kan nås från båda sidorna av fartyget, omedelbart ovanför vattenlinjen, så att personer på ett säkert sätt kan tas upp ur vattnet.”
d)I punkt 10 ska inledningsmeningen ersättas med följande:
”Följande bestämmelser gäller inte passagerarfartyg med en längd LWL av högst 25 m:”
24.I artikel 16.06.2 ska ”officiellt nummer” ersättas med ”Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg”.
133
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/18 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
25.Artikel 21.02 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 g efter hänvisningen till artikel ”10.03b” ska följande hänvisning införas:
”Artikel 10.03c”
b)I punkt 2 d ska hänvisningen till ”artikel 10.07” ersättas med följande:
”Artikel 10.05”.
26.Tabellen i artikel 24.02.2 ska ändras på följande sätt:
a)Följande text i artikel 6.02.1 ska införas efter texten i artikel 6.01.7:
”6.02.1 |
Närvaro av separata hydraultankar |
Dubbel uppsättning styrventiler om det finns hydrauliska drivenheter
Separerade rörsystem för den andra dri venheten om det finns hydrauliska dri venheter
b) Texten i artikel 6.02.2 ska ersättas med följande:
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2020
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2020
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2020”
”punkt 2 |
Aktivering av den andra drivenheten med |
|
hjälp av ett moment |
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010”
c) Texten i artikel 6.03.1 ska ersättas med följande:
”6.03.1 |
Anslutning av andra strömförbrukande |
|
apparater till den hydrauliska drivenheten |
|
för styranordningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2020”
d)Texten i artikel 6.03.2 ska utgå.
e)Texten i artikel 6.07.2 a ska ersättas med följande:
”6.07.2 a |
Nivålarm i hydraultankarna och larm för |
|
arbetstryck |
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010”
f) Följande text i artikel 7.02.2 ska införas efter texten i artikel 6.08.1:
”7.02.2 |
Skymd sikt framför fartyget 2 fartygs |
|
längder om mindre än 250 m |
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2049”
g) Texten i artikel 8.05.7 ska ersättas med följande:
”7.1 |
Snabbstängande ventil på tanken som |
|
styrs från däck, även när utrymmena i |
|
fråga är stängda. |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2050”
134
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/19 |
|
|
|
|
h) Texten i artikel 15.01.2 ska ersättas med följande:
”e) |
Förbud mot installationer för flytande gas |
|
enligt kapitel 14 |
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045. Övergångsbestämmelsen gäller endast om larmsystem monteras en ligt artikel 15.15.9”
i)Följande text i artikel 15.06.6 c ska införas efter texten i artikel 15.06.6 b:
”c) |
Inga räddningsvägar genom maskinrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
1 januari 2007 |
|
Inga räddningsvägar genom kök |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
1 januari 2015” |
j)Texten i artikel 15.06.7 ska ersättas med följande:
”punkt 7 |
Lämpligt säkerhetsledningssystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
1 januari 2015” |
k) Texten i artikel 15.06.16 ska ersättas med följande:
”punkt 16 |
Dricksvattensystem enligt artikel 12.05 |
N.E.O. senast den 31 december 2006” |
l)Texten i artikel 15.07 ska ersättas med följande:
”15.07 |
Krav för framdrivningssystemet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
1 januari 2015” |
m) Texten i artikel 15.09.4 ska ersättas med följande:
”punkt 4 |
Livräddningsredskap |
För |
passagerarfartyg |
som |
var |
utrustade |
|
|
med |
kollektiva livräddningsredskap enligt |
|||
|
|
artikel 15.09.5 före den 1 januari 2006 |
||||
|
|
anses dessa redskap |
som |
ett |
alternative |
|
|
|
till personlig livräddningsutrustning. |
För passagerarfartyg som var utrustade med kollektiva livräddningsredskap enligt artikel 15.09.6 före den 1 januari 2006 anses dessa redskap som ett alternativ till personlig livräddningsutrustning till utfär dandet eller förlängningen av gemenskaps certifikatet efter den 1 januari 2010.”
n) Texten i artikel 15.10.3 ska ersättas med följande:
”punkt 3 |
Tillräcklig nödbelysning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
1 januari 2015” |
135
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/20 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
o) Texten i artikel 15.10.6 ska ersättas med följande:
”punkt 6 första |
|
Skiljeväggar enligt artikel 15.11.2 |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
meningen |
|
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
|
|
1 januari 2015 |
andra och tredje |
|
Kabelinstallation |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
meningen |
|
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
|
|
1 januari 2015 |
fjärde meningen |
|
Reservströmsanläggningen ovanför |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
marginallinjen |
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
|
|
1 januari 2015” |
p) Texten i artikel 15.12.1 ska ersättas med följande: |
|
|
||
”15.12.1c |
|
Bärbara brandsläckare i kök |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
|||
|
|
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet” |
q) Texten i artikel 15.12.2 ska ersättas med följande: |
|
|
||
”punkt 2 a |
|
Andra brandpump |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
|||
|
|
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
|
|
1 januari 2010” |
r) Texten i artikel 15.12.3 ska ersättas med följande: |
|
|
||
”punkt 3 b och 3 c |
|
Tryck och vattenstrålelängd |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
|||
|
|
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
|
|
1 januari 2010” |
s) Texten i artikel 15.12.9 ska ersättas med följande: |
|
|
||
”punkt 9 |
|
Brandsläckningsanordning i maskinrum |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng |
|
|
|||
|
|
|
|
ningen av gemenskapscertifikatet efter den |
|
|
|
|
1 januari 2015” |
27. I artikel 24.03.1 ska texten i 15.05 ersättas med följande: |
|
|
||
”15.05 |
|
Antal passagerare |
|
Utfärdande eller förlängning av gemen |
|
|
|||
|
|
|
|
skapscertifikatet efter den 1 januari 2045” |
28.Tabellen i artikel 24.06.5 ska ändras på följande sätt:
a)Följande text ska införas efter texten i kapitel 3:
”KAPITEL 6
6.02.1Dubbel uppsättning styrventiler om det finns hydrauliska drivenheter
Separerade rörsystem för den andra drivenheten om det finns hydrauliska drivenheter
6.03.1Anslutning av andra strömförbru kande apparater till den hydrauliska drivenheten för styranordningen
6.07.2a Nivålarm i hydraultankarna och larm för arbetstryck
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.4.2007 förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2020
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.4.2007 förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2020
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.4.2007 förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2020
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.4.2007 förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2010
136
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/21 |
|
|
|
|
KAPITEL 7
7.02.2Skymd sikt framför fartyget 2 fartygs längder om mindre än 250 m
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 30.12.2008” förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2049
b) Följande text i artikel 8.05.7 första meningen ska införas efter texten i artikel 8.03.3
”punkt |
Snabbstängande ventil på den tank |
8.05.7som styrs från däck, även när utrym
första |
mena i fråga är stängda. |
meningen |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.4.2008” förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2015
c) Texten i artikel 15.01.2 ska ersättas med följande:
”e) |
Förbud mot installationer för flytande |
|
gas enligt kapitel 14 |
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.1.2006” förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter 1.1.2045. Övergångsbestäm melsen gäller endast om larmsystem monteras enligt artikel 15.15.9
d) Texten i artikel 15.06.6c ska ersättas med följande:
”c) |
Inga räddningsvägar genom |
N.E.O., senast |
vid utfärdandet |
eller |
1.1.2006” |
|
maskinrum |
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
||
|
|
tet efter den 1 |
januari 2007 |
|
|
|
Inga räddningsvägar genom kök |
N.E.O., senast |
vid utfärdandet |
eller |
|
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
||
|
|
tet efter den 1 |
januari 2015 |
|
|
e) Texten i artikel 15.06.7 ska ersättas med följande:
”punkt 7 |
Lämpligt säkerhetsledningssystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006” |
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
|
|
tet efter den 1 januari 2015 |
|
f)Texten i artikel 15.06.16 ska ersättas med följande:
”punkt 16 |
Dricksvattensystem enligt artikel 12.05 |
N.E.O. senast den 31 december 2006 |
1.1.2006” |
|
|
|
|
g) Texten i artikel 15.07 ska ersättas med följande:
”15.07 |
Krav för framdrivningssystemet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006” |
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
|
|
tet efter den 1 januari 2015 |
|
137
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/22 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
h) Texten i artikel 15.09.4 ska ersättas med följande:
”punkt 4 |
Livräddningsredskap |
För passagerarfartyg som var utrustade |
1.1.2006” |
||
|
|
med |
kollektiva |
livräddningsredskap |
|
|
|
enligt artikel 15.09.5 före den 1 janu |
|
||
|
|
ari 2006 anses dessa redskap som ett |
|
||
|
|
alternativ till personlig livräddningsut |
|
||
|
|
rustning. |
|
|
|
|
|
För passagerarfartyg som var utrustade |
|
||
|
|
med |
kollektiva |
livräddningsredskap |
|
|
|
enligt artikel 15.09.6 före den 1 janu |
|
||
|
|
ari 2006 anses dessa redskap som ett |
|
||
|
|
alternativ till personlig livräddningsut |
|
||
|
|
rustning fram till utfärdandet eller för |
|
||
|
|
längningen av gemenskapscertifikatet |
|
||
|
|
efter den 1 januari 2010. |
|
i)Texten i artikel 15.10.3 ska ersättas med följande:
”punkt 3 |
Tillräcklig nödbelysning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006” |
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
|
|
tet efter den 1 januari 2015 |
|
j)Texten i artikel 15.10.6 ska ersättas med följande:
”punkt 6 |
Skiljeväggar enligt artikel 15.11.2. |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006 |
|
första |
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
meningen |
|
|
tet efter den 1 januari 2015 |
|
andra och |
Kabelinstallation |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006 |
tredje |
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
meningen |
|
|
tet efter den 1 januari 2015 |
|
fjärde |
Reservströmsanläggningen |
ovanför |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006” |
meningen |
marginallinjen |
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
|
|
|
tet efter den 1 januari 2015 |
|
k) Texten i artikel 15.12.1 ska ersättas med följande:
”15.12.1 c |
Bärbara brandsläckare i kök |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006” |
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
|
|
tet |
|
l)Texten i artikel 15.12.2 ska ersättas med följande:
”punkt 2 a |
Andra brandpump |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller |
1.1.2006” |
|
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
|
|
tet efter den 1 januari 2010 |
|
138
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/23 |
|
|
|
|
m) Följande notering:
”punkt 9 Brandsläckningsanordning i
maskinrum
”15.12.9 Brandsläckningsanordning i maskin rum av stål eller med motsvarande egenskaper
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.1.2006” förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2010
N.E.O., senast vid utfärdandet eller 1.1.2006” förlängningen av gemenskapscertifika
tet efter den 1 januari 2045. Över gångsperioden gäller inte passagerar fartyg som kölsträckts efter den 31 de cember 1995 och vars skrov är av trä, aluminium eller plast och vars ma skinrum inte är tillverkade av material enligt artikel 3.04.3 och 3.04.4
ska ersättas med följande: |
|
|
|
|
|
|
||
”punkt 9 |
|
Brandsläckningsanordning i |
|
N.E.O., senast |
vid |
utfärdandet eller |
|
1.1.2006” |
|
|
|
||||||
|
|
maskinrum |
|
förlängningen av gemenskapscertifika |
|
|
||
|
|
|
|
tet efter den 1 januari 2015. Över |
|
|
||
|
|
|
|
gångsperioden |
gäller |
inte passagerar |
|
|
|
|
|
|
fartyg som kölsträckts efter den 31 de |
|
|
||
|
|
|
|
cember 1995 och vars skrov är av trä, |
|
|
||
|
|
|
|
aluminium eller plast och vars ma |
|
|
||
|
|
|
|
skinrum inte är tillverkade av material |
|
|
||
|
|
|
|
enligt artikel 3.04.3 och 3.04.4 |
|
|
29.Tabellen i artikel 24a.02.2 ska ändras på följande sätt:
a)Följande text i artikel 6.02.1 ska införas efter texten i artikel 6.01.7:
”6.02.1 |
Närvaro av separata hydraultankar |
Dubbel uppsättning styrventiler om det finns hydrauliska drivenheter
Separerade rörsystem för den andra drivenheten om det finns hydrauliska drivenheter
b) Texten i artikel 6.02.2 ska ersättas med följande:
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2026
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2026
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2026”
”punkt 2 |
Aktivering av den andra drivenheten med |
|
hjälp av ett moment |
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2026”
c) Texten i artikel 6.03.1 ska ersättas med följande:
”6.03.1 |
Anslutning av andra strömförbrukande |
|
apparater till den hydrauliska drivenheten |
|
för styranordningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2026”
d) Texten i artikel 6.03.2 ska utgå.
139
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/24 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
e) Texten i artikel 6.07.2 ska ersättas med följande:
”6.07.2 a |
Nivålarm i hydraultankarna och larm för |
|
arbetstryck |
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2026”
f) Texten i artikel
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förläng ningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2049”
30. Följande figur 9 ska införas i tillägg I:
”Figur 9 |
Färg: brunt/vit” |
Snabbstängande ventil på tank
31. Följande tillägg ska läggas till som tillägg III och tillägg IV:
”Tillägg III
Mall för det unika europeiska identifieringsnumret för fartyg
A |
A |
A |
x |
x |
|
x |
|
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Kod för den behöriga |
|
|
|
|
|
|
|
||
myndighet som tilldelar |
|
|
[Serienummer] |
|
|
||||
det unika europeiska iden |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
tifieringsnumret för fartyg] |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I mallen representerar ’AAA’ den tresiffriga kod som ges av den behöriga myndighet som tilldelar det unika europeiska identifieringsnumret för fartyg enligt följande nummerordningar:
140
|
|
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 5 |
|
23.9.2008 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/25 |
|
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Litauen |
|
|
|||
|
Lettland |
|
|
|||
|
reserverat |
|
|
|||
|
Österrike |
|
|
|||
|
Liechtenstein |
|
|
|||
|
Tjeckien |
|
|
|||
|
Slovakien |
|
|
|||
|
reserverat |
|
|
|||
|
Kroatien |
|
|
|||
|
Serbien |
|
|
|||
|
|
|
||||
|
Ungern |
|
|
|||
|
Ryska federationen |
|
|
|||
|
Ukraina |
|
|
|||
|
Vitryssland |
|
|
|||
|
Moldavien |
|
|
|||
|
Rumänien |
|
|
|||
|
Bulgarien |
|
|
|||
|
Georgien |
|
|
|||
|
reserverat |
|
|
|||
|
Turkiet |
|
|
|||
|
Grekland |
|
|
|||
|
Cypern |
|
|
|||
|
Albanien |
|
|
|||
|
|
|
||||
|
Slovenien |
|
|
|||
|
Montenegro |
|
|
|||
|
reserverat |
|
|
|||
|
Italien |
|
|
|||
|
Spanien |
|
|
|||
|
Andorra |
|
|
|||
|
Malta |
|
|
|||
|
Monaco |
|
|
|||
|
San Marino |
|
|
|||
|
reserverat |
|
|
|||
|
Sverige |
|
|
|||
|
Kanada |
|
|
|||
|
Förenta staterna |
|
|
|||
|
Israel |
|
|
|||
|
reserverat |
|
|
|||
|
Azerbajdzjan |
|
|
|||
|
Kazakstan |
|
|
|||
|
Kirgizistan |
|
|
|||
|
Tadzjikistan |
|
|
|||
|
Turkmenistan |
|
|
|||
|
Uzbekistan |
|
|
|||
|
Iran |
|
|
|||
|
reserverat |
|
|
’xxxxx’ representerar det femsiffriga nummer som ges av behöriga myndigheter.
141
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
L 255/26 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
23.9.2008 |
|
|
|
|
Tillägg IV
Uppgifter för identifikation av ett fartyg
A.Alla fartyg
1.Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg i enlighet med artikel 2.18 i denna bilaga (bilaga V del 1 ruta 3 till mallen och bilaga VI femte kolumnen)
2.Farkostens/fartygets namn (bilaga V del 1 ruta 1 till mallen och bilaga VI fjärde kolumnen)
3.Typ av farkost enligt artikel
4.Längd överallt enligt artikel 1.01.70 i denna bilaga (bilaga V del 1 ruta 17a)
5.Bredd överallt enligt artikel 1.01.73 i denna bilaga (bilaga V del 1 ruta 18a)
6.Djupgående enligt artikel 1.01.76 i denna bilaga (bilaga V del 1 ruta 18a)
7.Uppgiftskälla (gemenskapscertifikat)
8.Dödvikt (bilaga V del 1 ruta 2 och bilaga VI elfte kolumnen) för lastfartyg
9.Volymdeplacement enligt artikel 1.01.60 i denna bilaga (bilaga V del 1 ruta 21 och bilaga VI elfte kolum nen) för andra fartyg än lastfartyg
10.Redare (ägaren eller dennes ombud, bilaga II kapitel 2)
11.Utfärdande myndighet (bilaga V del 1 och bilaga VI)
12.Certifikatnummer för gemenskapens fartyg i inlandssjöfart (bilaga V del 1 och bilaga VI första kolumnen i mallen)
13.Utgångsdatum (bilaga V del 1 ruta 11 i mallen och bilaga VI 17e kolumnen i mallen)
14.Upphovsman till dataset
B.Om uppgifterna är tillgängliga
1.Nationellt nummer
2.Typ av farkost enligt de tekniska specifikationerna för elektronisk fartygsrapportering i inlandssjöfart
3.Enkelt eller dubbelt skrov i enlighet med ADN/ADNR (förordningen om transport av farliga ämnen/förord ningen om transport av farliga ämnen på Rhen)
4.Djup enligt definitionen i artikel 1.01.75
5.Bruttoton (fartyg i havssjöfart)
6.
7.Anropssignal (fartyg i havssjöfart)
8.
9.
10.Typ, nummer, utfärdande myndighet och utgångsdatum för andra certifikat”
142
Prop. 2012/13:177
Bilaga 5
23.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/27 |
|
|
|
|
BILAGA II
1.Bilaga V till direktiv 2006/87/EG ska ändras på följande sätt:
a)I del I fält 3 i förlagan ska ”Officiellt nummer” ersättas med ”Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg”.
b)I del II fält 3 i förlagan ska ”Officiellt nummer” ersättas med ”Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg”.
c)I del III fält 3 i förlagan ska ”Officiellt nummer” ersättas med ”Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg”.
2.I bilaga VI femte kolumnen i förlagan ska ”Officiella nummer” ersättas med ”Unika europeiska identifieringsnummer för fartyg”.
143
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/1 |
|
|
|
|
I
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)
DIREKTIV
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2008/126/EG av den 19 december 2008
omändringavEuropaparlamentetsochrådetsdirektiv2006/87/EGomtekniskaföreskrifterförfartyg i inlandssjöfart
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av den Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (1), särskilt artikel 20.1, och
av följande skäl:
(1)Bindande administrativa anvisningar för inspektion har antagits i enlighet med artikel 22 i den reviderade konven- tionen för sjöfarten på Rhen. Det är därför nödvändigt att ändra direktiv 2006/87/EG i enlighet med detta.
(2)Det bör säkerställas att gemenskapens fartygscertifikat och det fartygscertifikat som utfärdats i enlighet med förord- ningenominspektionavfartygpåRhenutfärdaspågrund- val av tekniska föreskrifter, vilket garanterar en likvärdig säkerhetsnivå.
(3)För att undvika snedvridning av konkurrensen så väl som olika säkerhetsnivåer ska ändringarna av direktiv 2006/87/EG genomföras så snabbt som möjligt.
(1) EUT L 389, 30.12.2006, s. 1.
(4)De bestämmelser som tillhandahålls i detta direktiv är i enlighet med kommitténs yttrande som fastställts i arti- kel 7 i rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar (2).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillägg II till bilaga II till direktiv 2006/87/EG ska ändras i enlig- het med bilagan till detta direktiv.
Artikel 2
Medlemsstater som har inre vattenvägar enligt artikel 1.1 i direk- tiv2006/87/EGskasättaikraftdebestämmelserilagarochandra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 december 2008. De ska genast till kommissionen över- lämna texterna till dessa bestämmelser.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Medlemsstaterna ska själva avgöra hur en sådan hänvisning ska göras.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska unionens officiella tidning.
(2) EGT L 373, 31.12.1991, s. 29.
144
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
Bilaga 6 |
|
L 32/2 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
SV |
||||
|
|
|
|
|
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till de medlemsstater som har inre vattenvägar enligt artikel 1.1 i direktiv 2006/87/EG.
Utfärdat i Bryssel den 19 december 2008.
På kommissionens vägnar
Antonio TAJANI
Vice ordförande
145
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/3 |
|
|
|
|
BILAGA
Tillägg II till bilaga II till direktiv 2006/87/EG ska ersättas med följande:
”Tillägg II
Administrativa anvisningar
Nr 1: Föreskrifter för förmåga till undanmanöver och förmåga att vända.
Nr 2: Föreskrifter för minimihastighet (vid gång framåt), förmåga att stoppa och att backa.
Nr 3: Föreskrifterförkopplingssystemochkopplingsanordningarförfarkostersomlämparsigförattframdrivaellerför framdrivning i en fast sammankoppling.
Nr 4: Utan innehåll. Nr 5: Bullermätningar. Nr 6: Utan innehåll.
Nr 7: Specialankare med minskad massa. Nr 8: Vattentäta fönsters styrka.
Nr 9: Föreskrifter för automatiska trycksatta vattensprinkler. Nr 10: Utan innehåll.
Nr 11: Färdigställande av gemenskapscertifikat. Nr 12: Bränsletankar på flytande farkoster. Nr 13: Pråmars minsta skrovtjocklek.
Nr 14: Utan innehåll.
Nr 15: Fartygets styrfart för egen maskin. Nr 16: Utan innehåll.
Nr 17: Lämpligt brandlarmsystem.
Nr 18: Bevis på olika fartygsdelars bärighet, trim och stabilitet. Nr 19: Utan innehåll.
Nr 20: Utrustning för fartyg som ska framföras i enlighet med standarderna S1 och S2. Nr 21: Föreskrifter om lågt placerad belysning.
Nr 22: Särskilda säkerhetsbehov för personer med nedsatt rörelseförmåga. Nr 23: Utan innehåll.
Nr 24: Lämplig gasvarningsutrustning. Nr 25: Elektriska kablar.
Märk:
I enlighet med artikel 5.7 i direktivet, för objekt som omfattas av bilaga IV, får varje medlemsstat tillåta mindre stränga före- skrifter för respektive värden som anges i följande administrativa anvisningar för farkoster som uteslutande trafikerar vat- tenvägar i zon 3 och zon 4 inom dess territorium.
I enlighet med artikel 5.1 och 5.3 i direktivet, för objekt som omfattas av bilaga III, får varje medlemsstat tillåta mer stränga föreskrifter för respektive värden som anges i följande administrativa anvisningar för farkoster som trafikerar vattenvägar i zon 1 och zon 2 inom dess territorium.
146
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/4 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 1
Föreskrifter för förmåga till undanmanöver och förmåga att vända
(Artikel 5.09 och 5.10 tillsammans med artiklarna 5.02.1, 5.03.1, 5.04 och 16.06 i bilaga II)
1.Allmänna villkor och gränsvillkor avseende undanmanöverprovning
1.1Enligt artikel 5.09 ska fartyg och konvojer kunna göra en undanmanöver i god tid och förmågan ska bestyrkas genom undanmanövrar utförda i provningszonen i enlighet med artikel 5.03. Detta ska provas genom simulerade undanma- növrar åt babord och styrbord med föreskrivna värden, varvid en viss tidsgräns ska uppfyllas för specifika girhastig- heter för fartyget som svar på dikt roder och återföring av rodret.
Under provningarna ska föreskrifterna i punkt 2 uppfyllas med ett kölflödningsavstånd på minst 20 % av djupgåendet, men inte mindre än 0,5 m.
2.Provningsförfarande för undanmanöver och registrering av data
(Diagram i bilaga 1)
2.1Undanmanövern ska utföras enligt följande:
Med fartyget eller konvojen på väg med en konstant hastighet av V0 = 13 km/h i förhållandet till vattnet, vid inled- ningen av manövern (tid t0 = 0 s, girhastighet r = 0°/min, rodervinkel δ0 = 0°, motorvarvtalet hålls konstant), undan- manöver åt babord eller styrbord ska inledas genom att lägga rodret dikt. Vid inledningen av manövern ska rodret
ställas in på en vinkel δ, eller styrinrättningen på en vinkel δa, om en aktiv styranordning finns i enlighet med de anvis- ningar som ges i punkt 2.3. Rodervinkeln δ (t.ex. 20° åt styrbord) ska bibehållas tills värdet r1 på girhastigheten som hänvisas till i punkt 2.2 för motsvarande storlek på fartyg eller konvoj har uppnåtts. När girhastigheten r1 har uppnåtts ska tiden t1 registreras och rodret ställas in på samma vinkel åt motsatt håll (t.ex. 20° åt babord) för att stoppa giren och inleda gir åt motsatt håll, dvs. för att minska girhastigheten till r2 = 0 och låta den öka igen till det värde som ges i punkt 2.2. När girhastigheten r2 = 0 har uppnåtts ska tiden t2 registreras. När girhastigheten r3 som anges i punkt 2.2 har uppnåtts ska rodret ställas in åt motsatt håll på samma vinkel δ, för att stoppa giren. Tiden t3 ska registreras. När girhastigheten r4 = 0 har uppnåtts ska tiden t4 registreras och fartyget eller konvojen ska återföras till ursprunglig kurs.
2.2Följande gränsvärden ska uppfyllas för att uppnå girhastigheten r4 beroende på fartygets eller konvojens dimensioner och vattendjupet h:
|
|
Fartygens eller konvojernas dimensioner |
Krav på girhastighet |
Gränsvärden för tiden t4 |
(s) på grunt |
||||
|
|
r1 = r3 (°/min) |
|
och djupt vatten |
|
||||
|
|
L × B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
δ = 20° |
δ = 45° |
1,2 ≤ h/T ≤ 1,4 |
|
1,4< h/T< 2 |
h/T > 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Alla motorfartyg, enradiga konvojer |
20°/min |
28°/min |
150 s |
|
110 s |
|
110 s |
|
|
≤ 110 × 11,45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
Enradiga konvojer upp |
12°/min |
18°/min |
180 s |
|
130 s |
|
110 s |
|
|
till 193 × 11,45 eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
konvojer upp till 110 × 22,90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
8°/min |
12°/min |
180 s |
|
130 s |
|
110 s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
6°/min |
8°/min |
(*) |
|
(*) |
|
(*) |
|
|
|
till 270 × 22,90 eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
konvojer upp till 193 × 34,35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(*) |
I enlighet med sjöfartsexpertens beslut. |
|
|
|
|
|
|
|
Tidernat1,t2,t3 ocht4 somkrävsförattuppnågirhastigheternar1,r2,r3 ochr4 skaregistrerasimätrapportenibilaga2.
147
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/5 |
|
|
|
|
2.3Minst fyra undanmanövrar ska utföras, nämligen:
—en åt styrbord med rodervinkeln δ = 20°,
—en åt babord med rodervinkeln δ = 20°,
—en åt styrbord med rodervinkeln δ = 45°,
—en åt babord med rodervinkeln δ = 45°.
Om så krävs (t.ex. om osäkerhet råder om de uppmätta värdena eller vid otillfredsställande manövrer), ska undanma- növrerna upprepas. Den girhastighet som anges i punkt 2.2 och tidsgränsvärdena ska uppfyllas. För aktiva styrnings- anordningar eller särskilda typer av roder, får läget δa för styrenheten eller rodervinkeln δa avvikande från δ = 20° och δ = 45° väljas i enlighet med expertens bedömning, beroende på typen av styrsystem.
2.4 För att fastställa girhastigheten ska det finnas en girhastighetsindikator ombord i enlighet med bilaga IX till direktivet.
2.5 I enlighet med artikel 5.04 ska lastkonditionen under undanmanövern vara mellan 70 % och 100 % av maximal död- vikt. Om provningen görs med lättare last ska godkännandet för färd medströms och motströms vara begränsat till det lastgränsvärdet.
Förfarandet vid undanmanövrar och de termer som används visas i ett diagram i bilaga 1.
3.Förmåga att vända
Vändförmågan hos fartyg och konvojer vars längd (L) inte överstiger 86 m och bredd (B) inte överstiger 22,90 m ska anses vara tillräcklig enligt artikel 5.10 tillsammans med artikel 5.02.1, om vid en vändningsmanöver motströms med en ursprunglig hastighet i förhållande till vattnet på 13 km/h, gränsvärdena för att stanna medströms som fastställts i administrativ anvisning nr 2 är uppfyllda. Kölflödningsavståndsförhållandena i enlighet med punkt 1.1 ska vara uppfyllda.
4.Andra föreskrifter
4.1Oaktat punkterna 1 till 3 ska följande krav vara uppfyllda:
a)För manuellt styrda styrsystem ska ett enda varv på ratten motsvara en rodervinkel på minst 3°.
b)För motordrivna styrinrättningar, då rodret är maximalt nedsänkt, ska det vara möjligt att uppnå en medelgirhas- tighet på 4°/s över rodrets hela vridningsområde.
Detta krav ska även kontrolleras, med fartyget i full hastighet, för att flytta rodret inom ett område från 35° babord till 35° styrbord. Dessutom ska det kontrolleras huruvida rodret bibehåller sin position vid maximal vinkel vid maxi- malframdrivningskraft.Föraktivastyrsystemellersärskildatyperavrodergällerdettakraveftervederbörligaändringar.
4.2Om någon extra utrustning, som hänvisas till i artikel 5.05, krävs för att uppnå den manöverförmåga som krävs ska den uppfylla föreskrifterna i kapitel 6 och följande upplysningar ska anges under punkt 52 i gemenskapscertifikatet:
’Sidoroder (*)/bogstyrningssystem (*)/annanutrustning (*)somhänvisastillipunkt34ärnödvändigförattuppfyllaföre- skrifterna på manöverbarhet i kapitel 5.
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.’
5.Registrering av data och rapporter
Mätningarna, rapporterna och registreringen av data ska utföras i enlighet med det förfarande som anges i bilaga 2.
148
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/6 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
BILAGA 1
till administrativ anvisning nr 1
Diagram över undanmanöver
t0 |
= |
Undanmanövern inleds |
||
t1 |
= |
Tid för att uppnå girhastigheten r1 |
||
t2 |
= |
Tid för att uppnå girhastigheten r2 = 0 |
||
t3 |
= |
Tid för att uppnå girhastigheten r3 |
||
t4 |
= |
Tid för att uppnå girhastigheten r4 = 0 (slut på undanmanöver) |
||
δ |
= |
Rodervinkel [°] |
||
r |
= |
Vinkelhastighet [°/min] |
||
|
|
|
|
|
149
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
|
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA 2 |
|
|
|
|
|
till administrativ anvisning nr 1 |
|
|
|
|
|
Rapport om undanmanöver och vändningsförmåga |
|
|
Inspektionsorgan: .......................................................................................................................... |
|
|
||
|
Datum: ....................................................................................................................................... |
|
|
||
|
Namn: ....................................................................................................................................... |
|
|
||
|
Farkostens namn: ........................................................................................................................... |
|
|
||
|
Ägare: ........................................................................................................................................ |
|
|
||
|
Farkosttyp: ........................................................ |
Provningszon: ..................................................... |
|
||
|
eller konvojtyp: ................................................... |
Relevant vattennivå [m]: ......................................... |
|
||
|
L × B [m × m]: .................................................... |
Vattendjup h [m]: ................................................ |
|
||
|
Tprov [m]: .......................................................... |
h/T: ................................................................. |
|
||
|
Strömhastighet [m/s]: |
|
|
||
|
Last: ........................................................... |
% av maximalt ........................................................... |
|
||
|
(under provning) [t] ...................................................... |
dödvikt: ...................................................... |
|
||
|
Girhastighetsindikator |
|
|
||
|
Typ: .......................................................................................................................................... |
|
|
Typ av roderkonstruktion: normal konstruktion/speciell konstruktion (*)
Aktivt styrsystem: ja/nej (*)
Resultat av undanmanövrar:
|
|
Rodervinkel δ eller δa (*) vid vilken undanmanövern inleds |
|
||||||
|
|
|
och vinkelhastigheten som ska uppfyllas med r1 = r3 |
|
|||||
Tid |
|
δ = 20° |
|
δ = 20° |
|
δ = 45° |
|
δ = 45° |
|
t1 till t4 krävs för |
|
STYRBORD (*) |
|
BABORD (*) |
|
STYRBORD (*) |
BABORD (*) |
Anmärkning: |
|
undanmanövern |
δa |
=STYRBORD (*) |
|
δa =BABORD (*) |
|
δaSTYRBORD= |
|
δa =BABORD (*) |
|
|
|
|
(*) |
|
|||||
|
|
r1 = r3 = … °/min |
|
r1 = r3 = … °/min |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t1[s] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t2[s] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t3[s] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t4[s] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärde t4 |
|
|
|
|
Gränsvärde t4 = … [s] |
|
|||
enligt punkt 2.2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förmåga att vända (*) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Geografiskt läge vid början av undanmanöver ..................................................................................... |
|
|
|
|
km |
||||
Geografiskt läge vid slutet av undanmanövern .................................................................................... |
|
|
|
|
km |
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.
150
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 6 |
|
L 32/8 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|||
|
SV |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Styrinrättning |
|
|
|
|
|
||
|
Typ av drift: manuell/motordriven (*) |
|
|
|
|
|
||
|
Rodervinkel per rattvarv (*): ............................................................................................................. |
|
|
|
° |
|
||
|
Vinkelhastighet för rodret över hela området (*): ................................................................................... |
°/s |
||||||
|
Vinkelhastighet för rodret över området 35° babord till 35° styrbord (*): ....................................................... |
°/s |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.
151
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/9 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 2
Föreskrifter för minimihastighet (vid gång framåt), förmåga att stoppa och att backa
(Artikel 5.06, 5.07 och 5.08 tillsammans med artiklarna 5.02.1, 5.03.1, 5.04 och 16.06 i bilaga II)
1.Högsta föreskriven minimihastighet (vid gång framåt) i enlighet med artikel 5.06
Hastigheten i förhållande till vattnet är tillfredsställande i enlighet med artikel 5.06.1, när farkosten uppnår minst 13 km/h. Vid provningar ska följande villkor uppfyllas på samma sätt som vid stopprovningen:
a)Kölflödningsavståndet som anges i punkt 2.1 ska vara uppfyllt.
b)Mätning, registrering av data, rapportering och utvärdering av provningsdata ska utföras.
2.Förmåga att stoppa och att backa enligt vad som föreskrivs i artikel 5.07 respektive 5.08
2.1Fartyg och konvojer bedöms kunna stoppa i riktning medströms i god tid i enlighet med artikel 5.07.1, när detta kan bevisas under en stopprovning i förhållande till land i riktning medströms från en utgångshastighet i förhållande till vattnet på 13 km/h, med ett kölflödningsavstånd på minst 20 % av djupgåendet, men inte mindre än 0,5 m.
a)I strömmande vatten (strömhastighet 1,5 m/s) ska stopp i förhållande till vattnet bevisas över en maximal sträcka mätt i förhållande till marken av
550 m för fartyg och konvojer med
—längd L > 110 m eller
—bredd B > 11,45 m
eller
480 m för fartyg och konvojer med
—längd L ≤ 110 m och
—bredd B ≤ 11,45 m.
Stoppmanövern är slutförd när ett stopp i förhållande till marken har uppnåtts.
b)I stillastående vatten (strömhastighet mindre än 0,2 m/s) ska stopp i förhållande till vattnet bevisas över en maxi- mal sträcka mätt i förhållande till marken av
350 m för fartyg och konvojer med
—längd L > 110 m eller
—bredd B > 11,45 m
eller
305 m för fartyg och konvojer med
—längd L ≤ 110 m och
—bredd B ≤ 11,45 m.
I stillastående vatten ska även en provning utföras för att visa att en hastighet på inte mindre än 6,5 km/h kan uppnås vid backning.
152
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/10 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
Mätning, registrering och rapportering av de provningsdata som anges i punkt a eller b ska utföras i enlighet med det förfarande som anges i tillägg 1.
Under hela provningen ska fartyget eller konvojen ha en tillräcklig manöverförmåga.
2.2 I enlighet med artikel 5.04 ska fartygen under provningen, i den omfattning som det är möjligt, vara lastade till
2.3Om de verkliga värdena för utgångshastighet och strömhastighet vid provningens utförande inte uppfyller de villkor som anges i punkt 2.1 ska de erhållna resultaten utvärderas enligt det förfarande som beskrivs i tillägg 2.
Dentillåtnaavvikelsenfrånutgångshastigheten13km/hskaintevarastörreän+ 1km/hochströmhastigheteniström- mande vatten ska vara mellan 1,3 och 2,2 m/s, i annat fall ska provningarna göras om.
2.4Det tillåtna maximala djupgåendet eller motsvarande maximal last eller maximal nedsänkt tvärsnitt för fartyg och kon- vojer vid färd medströms ska fastställas på grundval av provningar och anges i gemenskapscertifikatet.
153
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/11 |
|
|
|
|
Tillägg 1
till administrativ anvisning nr 2
MÄTNING, REGISTRERING OCH RAPPORTERING AV DATA SOM SAMLATS IN UNDER
STOPPMANÖVERPROVNINGAR
1.Stoppmanöver
De fartyg och konvojer som anges i kapitel 5 ska utföra en provning i strömmande vatten eller stillastående vatten, i ett provningsområde, för att bevisa att de klarar att stoppa i riktning medströms med endast sitt framdrivningssystem utan användning av ankare. Provningen startar när fartyget färdas med en konstant hastighet så nära 13 km/h i förhållande till vattnet som möjligt genom att maskinerna reverseras från ’framåt’ till ’back’ (punkt A i ordern ’stopp’) och är slutförd när fartyget är stillastående i förhållande till marken (punkt E: v = 0 i förhållande till marken eller punkt D: = punkt E: v = 0 i förhållande till vattnet och i förhållande till marken om stoppmanövern utförts i stillastående vatten).
När stoppmanövern utförs i strömmande vatten ska även läget och stoppögonblicket i förhållande till vattnet registreras (fartyget rör sig med strömmens hastighet, punkt D: v = 0 i förhållande till vattnet).
Uppmätta data ska anges i en rapport såsom visas i diagrammet i tabell 1. Innan stoppmanövern utförs ska oföränder- liga data anges överst på formuläret.
Medelströmhastigheten (vSTR) i farleden ska fastställas, om den är tillgänglig, baserat på avläsningen av en fastställd vat- tennivåmätare eller genom att mäta en flytande kropps rörelse, och ska anges i rapporten.
I princip är användningen av strömmätare tillåten för att fastställa fartygets hastighet i förhållande till vattnet under stoppmanövern, om det är möjligt att registrera rörelsen och de data som krävs i enlighet med det förfarande som anges ovan.
2.Rapportering av uppmätta data och registrering av dem i rapporten (tabell 1)
För stoppmanövern ska först av allt utgångshastigheten i förhållande till vattnet fastställas. Detta kan göras genom att mäta den tid det tar att färdas mellan två markeringar på land. I strömmande vatten ska medelströmhastigheten beaktas.
Stoppmanövern initieras av att ordern ’stopp’ A, ges vid passage av en markering på land. Passeringen av landmarke- ringen ska registreras vinkelrätt mot fartygets axel och ska anges i rapporten. Passagen av alla andra landmarkeringar under stoppmanövern ska samtidigt registreras och varje markering (t.ex. kilometermärke) samt tiden för passagen ska antecknas i rapporten.
De uppmätta värdena ska, om möjligt, registreras med intervall om 50 m. Under alla omständigheter ska tiden anteck- nas då punkterna B och C – om möjligt – liksom när punkterna D och E uppnås och respektive läge ska uppskattas. Uppgifter om motorvarvtal behöver inte registreras i rapporten, men bör noteras för att medge en mer noggrann kon- troll av utgångshastigheten.
3.Beskrivning av stoppmanövern
Detta görs enligt följande (se figur 1).
Genom att fastställa kvoten mellan lägesskillnaden och tidsskillnaden Δs/Δt, kan fartygets medelhastighet under denna tidsperiod beräknas.
154
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/12 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
Exempel:
Under intervallet mellan 0 sekunder och 10 sekunder tillryggaläggs sträckan från 0 meter till 50 meter.
Δs/Δt = 50 m/10 s = 5,0 m/s = 18,0 km/h
Detta värde anges såsom medelhastigheten vid
Δs/Δt = 45 m/10 s = 4,5 m/s = 16,2 km/h
Vid markeringen D, har fartyget stoppat i förhållande till vattnet dvs. strömhastigheten är cirka 5 km/h.
Figur 1
Stoppmanöver
Teckenförklaring till symbolerna i figur 1
AOrder ’stopp’
BPropeller stoppad
CPropeller går bakåt
Dv = 0 i förhållande till vattnet
E v = 0 i förhållande till marken
vFartygets hastighet
vL |
v i förhållande till marken |
s |
Tillryggalagd sträcka i förhållande till marken |
tUppmätt tid
155
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
|
|
SV |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
L 32/13 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapport om stoppmanövern |
|
|
|
|
||||
|
Inspektionsorgan: |
....... |
Fartygstyp eller konvojtyp: |
|
|
....... |
Provningszon: |
.................... |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
L × B [m]: |
|
|
....... |
Avläsning |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vattennivåmätare |
[m]: ......... |
||
|
Datum: ....... |
|
T vid provning [m]: |
|
|
....... |
Vattendjup |
[m]: ......... |
||||||||
|
Namn: ....... |
|
Last vid provning [ton]: |
|
|
....... |
Lutning |
[m/km]: ......... |
||||||||
|
Provkörning nr: ....... |
|
% av maximal dödvikt |
|
|
....... |
vSTR |
[km/h]: ......... |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Framdrivningsmotorernas effekt PB [kW] |
....... |
|
|
[m/s]: ......... |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Framdrivningssystem enligt bilaga 2, |
|
Största |
[m3]: |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
tabell 2: |
|
|
....... |
deplacement: |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Tid |
|
Δs |
|
Δt |
|
vIL |
|
Motorvarvtal n |
Observationer |
|||
|
|
|
[s] |
|
[m] |
|
[s] |
|
[km/h] |
|
[varv/min] |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
156
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/14 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
Tillägg 2
till administrativ anvisning nr 2
UTVÄRDERING AV RESULTATEN AV STOPPMANÖVERN
1.På grundval av de värden som registrerats ska överensstämmelsen med gränsvärdena i enlighet med tillägg 1 verifieras. Om förhållandena för stoppmanövern avviker väsentligt från standardförhållandena eller om det finns tvivel om över- ensstämmelsen med gränsvärdena ska resultaten utvärderas. För detta kan följande förfarande tillämpas för att beräkna stoppmanövrar.
2.Teoretisk stoppsträcka fastställs under standardförhållanden (Sreference [referens]) i punkt 2.1 i administrativ anvisning nr 2 och under stoppmanöverförhållanden (Sactual [verklig]) och jämförs med uppmätt stoppsträcka (Smeasured [uppmätt]). Den korrigerade stoppsträckan för stoppmanövern under standardförhållanden (Sstandard [standard]) beräknas enligt följande:
Formel 2.1:
SSTANDARD = SMEASURED ∙ SSREFERENCE ≤ Gränsvärde i enlighet med punkt 2.1 a eller b i administrativ anvisning nr 2
ACTUAL
nistrativ anvisning nr 2 för att beräkna Sstandard ska deplacementet (Dreference = Dactual) motsvarande lasten vid provning- ens utförande användas för att fastställa Sreference och Sactual.
När Sstandard, ska fastställas i enlighet med formel 2.1, om gränsvärdet i fråga överskrids eller ej uppnås, ska värdet på Sreference minskas eller ökas genom att ändra Dreference så att gränsvärdet överensstämmer med (Sstandard = gränsvärdet i fråga). Det maximalt tillåtna deplacementet vid färd medströms ska anges i enlighet härmed.
3.Enligt de gränsvärden som ges i punkt 2.1 a eller b i administrativ anvisning nr 2 ska endast de stoppsträckor som upp- mäts under
—fas I (’full fart framåt’ reverseras till ’full fart back’): SI
och
—fas II (slut på reversering tills fartyget stannar i förhållande till vattnet) SII
beräknas (se figur 1). Den totala stoppsträckan blir då:
Formel 3.1:
Stotal =SI +SII
4. De enskilda stoppsträckorna ska beräknas enligt följande:
157
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/15 |
|
|
|
|
BERÄKNING AV STOPPMANÖVERN
Figur 2
Diagram
|
Beräkningsformler: |
|
|
|
|
|
|
Med följande koefficienter |
|
|||||||||||||
4.1 |
S |
I |
=k |
1 |
∙v |
L |
∙t |
1 |
|
|
|
t |
I |
≤20 s |
|
|
|
— |
k1 enligt tabell 1 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
D∙g |
|
|
|
|
VSTR |
|
|
|
|
4.2 |
SII =k2 ∙vII |
∙ |
|
|
|
|
∙(k4 |
+ |
|
) |
— k2, k3, k4 enligt tabell 1 |
|
||||||||||
k3 ∙FPOR+RTmII |
VII |
|
||||||||||||||||||||
4.3 |
RTmII =(RT/v2)∙(k7 ∙k6 ∙(vL |
|
|
|
— k6, k7 enligt tabell 1 |
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
RT/v2 enligt tabell 3 |
|
4.4 |
RG |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
4.5 |
VII =k6 ∙(VL |
|
|
|
|
|
|
— k6 enligt tabell 1 |
|
|||||||||||||
4.6 |
FPOR =f∙PB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
f enligt tabell 2 |
|
|||||||
4.7 |
tII |
= |
|
|
|
|
SII |
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
k4 enligt tabell 1 |
|
||||
|
|
|
vII ∙(k4 + |
vSTR |
) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
vII |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
I formlerna 4.1 till 4.7: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
vL |
Hastigheten i förhållande till marken vid reverseringens inledning |
(m/s) |
||||||||||||||||||||
tI |
Reverseringstid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(s) |
||||||||||
vII |
Hastighet i förhållande till vattnet vid reverseringens slut |
|
|
(m/s) |
||||||||||||||||||
D |
Deplacement |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(m3) |
||||||||||
FPOR |
Pollardrag vid backning |
|
|
|
|
|
|
|
|
(kN) |
158
|
|
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
Bilaga 6 |
|
L 32/16 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
PB |
Framdrivningsmotorns effekt |
|
(kW) |
||
RTmII |
Medelmotståndet under fas II ska fastställas med hjälp av diagrammet för att fastställa RT/v2 |
(kN) |
|||
RG |
Lutningsmotstånd |
|
(kN) |
||
i |
Lutning i m/km (antas vara 0,16 om det saknas) |
(m/km) |
|||
vSTR |
Medelströmhastighet |
|
(m/s) |
||
g |
Tyngdkraftsacceleration (9,81) |
|
(m/s2) |
||
ρ |
Vattendensitet, ρ sötvatten = 1 000 |
(kg/m3) |
|||
T |
Maximalt djupgående (för fartyg eller konvoj) |
(m) |
|||
h |
Vattendjup |
|
(m) |
||
B |
Bredd |
|
(m) |
||
L |
Längd |
|
(m) |
Koefficienterna till formlerna 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6 och 4.7 kan tas från tabellerna nedan.
Tabell 1
a)motorfartyg eller enradiga konvojer,
b)tvåradiga konvojer
c)treradiga konvojer
|
a |
b |
c |
Enheter |
||
|
|
|
|
|
|
|
k1 |
0,95 |
0,95 |
0,95 |
|
— |
|
k2 |
0,115 |
0,120 |
0,125 |
kg∙s2 |
||
|
|
|
|
|
m4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
k3 |
1,20 |
1,15 |
1,10 |
|
— |
|
k4 |
0,48 |
0,48 |
0,48 |
|
— |
|
k6 |
0,90 |
0,85 |
0,80 |
|
— |
|
k7 |
0,58 |
0,55 |
0,52 |
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 2
Koefficient f för förhållandet mellan pollardragning vid backning och framdrivningsmaskinernas effekt
Framdrivningssystem |
f |
Enheter |
|
|
|
Moderna dysor med rundad bakre kant |
0,118 |
kN/kW |
|
|
|
Gamla dysor med skarp bakre kant |
0,112 |
kN/kW |
|
|
|
Propellrar utan dysa |
0,096 |
kN/kW |
|
|
|
Roderpropellrar med dysor (vanligen skarp bakre kant) |
0,157 |
kN/kW |
|
|
|
Roderpropellrar utan dysor |
0,113 |
kN/kW |
|
|
|
159
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/17 |
|
|
|
|
Tabell 3
Diagram för beräkning av motstånd
För att fastställa värdet på RT/v2 i förhållande till D1/3 [B + 2T]:
160
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/18 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
Bilaga till tillägg 2
till administrativ anvisning nr 2
Exempel på användning av tillägg 2
(utvärdering av resultaten av stoppmanövern)
EXEMPEL I
1.Data för fartyg eller konvoj:
Formering: vanligt motorfartyg med en (Europa IIa) läktare kopplad i bredd
|
L [m] |
B [m] |
Tmax [m] |
Dwt (*)max [t] |
Dmax [m3] |
PB [kW] |
Motorfartyg |
110 |
11,4 |
3,5 |
2 900 |
3 731 |
1 500 |
|
|
|
|
|
|
|
Läktare |
76,5 |
11,4 |
3,7 |
2 600 |
2 743 |
— |
|
|
|
|
|
|
|
Konvoj |
110 |
22,8 |
3,7 |
5 500 |
6 474 |
1 500 |
|
|
|
|
|
|
|
Motorfartygets framdrivningssystem: moderna dysor med rundad bakre kant. (*) Dwt = dödvikt.
2.Uppmätta värden under stoppmanövern
Strömhastighet:
Fartygets hastighet (i förhållande till vattnet): Fartygets hastighet (i förhållande till marken): Reverseringstid (uppmätt) (punkt A till C):
Stoppsträcka i förhållande till vattnet: (punkt A till D): Lastkondition (möjligen uppskattad):
Konvojens verkliga djupgående:
vSTRverklig |
= |
1,4 m/s |
≈ |
5,1 km/h |
|
vSverklig |
= |
3,5 m/s |
≈ |
12,5 km/h |
|
vLverklig |
= |
4,9 m/s |
≈ |
17,6 km/h |
|
tI |
= |
16 s |
|
|
|
SUPPMÄTT |
= |
340 m |
|
|
|
Dverklig |
= |
5 179 m3 |
≈ |
0,8 |
Dmax |
Tverklig |
= |
2,96 m |
≈ |
0,8 |
Tmax |
3.Gränsvärde enligt punkt 2.1 a eller b att jämföras med Sstandard
Eftersom B > 11,45 m och eftersom konvojen är i strömmande vatten, är följande tillämpligt för denna konvoj enligt punkt 2.1 a:
Sstandard < 550 m
4.Fastställande av korrigerad stoppsträcka jämfört med standardförhållanden
—Uppmätt värde enligt tillägg 1 (se punkt 2)
Suppmätt = 340 m
—ska beräknas:
Sverklig såsom summan av
sIverklig (enligt formel 4.1 i tillägg 2 med vLverklig) och
sIIverklig |
(enligt formlerna 4.2, 4.3, 4.4, 4.5 och 4.6 i tillägg 2 med verkliga hastigheter vIIverklig, vSTRverklig, Dverklig) |
161
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/19 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
Sreferens såsom summan av |
|
|
|||||||||
|
|
SIreferens |
|
(enligt formel 4.1 i tillägg 2 med vLreferens) |
|
||||||||
|
|
och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
SIIreferens |
|
(enligt formlerna 4.2 till 4.6 i tillägg 2 med med standardhastigheter enligt 2.1 i den administrativa |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
anvisningen eftersom lastkonditionen är större än 70 % av maximalt [≈ 80 %]: Dreferens = Dfaktisk och |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
Treferens = Tverklig) |
|
|
|||||
— |
ska kontrolleras: |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
S |
|
|
=S |
|
∙ |
Sreference |
|
≤550 m |
|
||
|
|
standard |
measured |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
S |
actual |
|
|
|
||||
4.1 Koefficienter för beräkningen tagna från tillägg 2 |
|
||||||||||||
Tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
för SIverklig och SIreferens |
|
|
k1 |
= |
0,95 |
|
|||||||
för SIIverklig och SIIreferens |
|
|
k2 |
= |
0,12 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
k3 |
= |
1,15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
k4 |
= |
0,48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
k6 |
= |
0,85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
k7 |
= |
0,55 |
|
Tabell 2 (för moderna dysor med rundad bakre kant)
f = 0,118
4.2Beräkning av Sverklig
a)SIverklig med de uppmätta värdena under stoppmanövern (formel 4.1)
SIactual =k1 ∙vLactual ∙tIactual
S =0,95∙4,9∙16=74,5m
Iactual
b)Formel för SIIverklig
2 |
|
D |
actual |
∙ g |
∙(k4 + |
VSTR |
actual |
) |
|
SIIactual =k∙v |
IIactual ∙ |
|
|
|
|||||
k3 ∙FPOR+ RTmIIactual – RG |
VIIactual |
c)Beräkning av RTmIIverklig enligt tabell 3 och formel 4.3 i tillägg 2
Dactual1/3 =5 1791/3 +17,3 [m]
Dactual1/3 ∙(B+2∙Tactual)=17,3∙(22,8+5,92)=496,8 [m2] enligt tabell 3 R2T = 10,8 [kNm∙2s2]v
vL |
actual |
||
|
|
actual |
RTmIIactual = Rv2T ∙(k7 ∙k6 ∙(vLactual
d)Beräkning av lutningsmotståndet RG enligt formel 4.4
RG
162
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/20 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
e)Beräkning av vIIverklig enligt formel 4.5
vIIactual =k6(vLactual – vSTRactual)=0,85∙3,5=2,97 [m/s] vII2actual =8,85 [m/s]2
f)Beräkning av FPOR enligt formel 4.6 och tabell 2
FPOR =0,118∙1 500=177 [kN]
g)Beräkning av SIIverklig med formel b och resultaten från c, d, e och f
|
|
|
|
0,12∙8,85∙9,81∙(0,48+ |
1,4 |
) |
|
||
s |
|
|
= |
2,97 |
∙5 179 |
||||
IIactual |
|
||||||||
|
|
|
|||||||
sII |
actual |
=228,9 m |
|
|
|
|
h)Beräkning av total sträcka enligt formel 3.1 sactual =74,51+228,9=303,4 m
Märk: Termen (RtmII – RG), vilken är en funktion av D, med ett verkligt värde på 20,67 kN är tydligen relativt liten i förhållande till k3 ∙ FPOR med ett verkligt värde på 203,55 kN, så för att förenkla kan sII tas såsom pro- portionell mot D, dvs. sII = Constant ∙ D.
4.3Beräkning av Sreferens
Utgångsvärden
vSTR |
|
=1,5 m/s=5,4 km/h |
Dreference =Dactual =5 179 m3 |
||
|
|
|
reference |
|
|
v |
Sreference |
=3,6 m/s=13 km/h |
Treference =Tactual =2,96 m |
||
|
|
|
|||
vL |
reference |
=5,1 m/s=18,4 km/h |
|
||
|
|
|
|
a)SIreference =k1 ∙ vLreference ∙ tI
|
SI |
=0,95∙5,1∙16=77,50 m |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
reference |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) |
SIIreference =k2 ∙v |
2 |
∙ |
D |
reference |
∙g |
∙(k4 + |
vSTR |
reference |
) |
||
IIreference |
k3 ∙FPOR+ RTmIIreference – RG |
|
vIIreference |
c)Beräkning av RTmIIreferens
R2T = 10,8[kNm∙2s2]såsom i punkt 4.2, eftersom B, D och T är oförändrade.v
v |
– v |
[ |
m/s |
] |
=3,6 |
|
|||
|
Lreference |
STRreference |
|
|
RTmIIreference = Rv2T ∙(k7 ∙k6 ∙(vLreference – vSTRreference))2 =10,8∙(0,55∙0,85∙3,6)2 =30,99 [kN]
163
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/21 |
|
|
|
|
d)Motstånd på grund av lutningen RG såsom i punkt 4.2
e)Beräkning av vIIreferens
vIIreference =k6 ∙(vLreference – vSTRreference)=0,85∙3,6=3,06 [m/s],v2IIreference =9,36 [m/s]2
f)FPOR såsom i punkt 4.2.
g)Beräkning av SIIreferens med formel b och resultaten från c till f
|
|
|
0,12∙9,36∙9,81∙(0,48+ |
1,5 |
) |
|
||
s |
|
= |
3,06 |
∙5 179 |
||||
IIreference |
|
|||||||
|
|
|
||||||
=0,0472∙5 179=244,5 m |
|
|
|
|
||||
{ |
|
|
|
|
|
|||
Constantreference |
|
|
|
|
h)Beräkning av total sträcka
sreference =sIreference+ sIIreference =77,5+244,5=322 m
4.4Verifiering av överensstämmelsen med tillåten stoppsträcka under standardförhållanden Sstandard enligt formel 2.1 i tillägg 2
s |
|
=s |
∙ |
sreference |
=340∙ |
322 |
=360,8 m<550 m |
||
|
standard |
measured |
|
s |
actual |
|
|
303,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Slutsats: |
|
|
|
|
|
|
|
||
Det tillåtna gränsvärdet har långt ifrån uppnåtts, dvs. |
— tillstånd till färd medströms är möjlig för aktuell lastkondition (0,8 ∙ Dmax),
— en högre lastkondition är möjlig och kan beräknas enligt punkt 5 nedan.
5. Möjlig ökning av Dverklig vid färd medströms
(sstandard)Limit =smeasured |
∙ |
(sreference)Limit |
=550 m |
|||||||||
s |
actual |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
(sreference)Limit =550∙ |
|
sactual |
=550∙ |
303,4 |
=490,8 m |
|||||||
smeasured |
340 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|||||||
Med sIIreference = Constantreference ∙ D enligt noten under punkt 4.2 |
||||||||||||
(sreference)Limit =(sIreference+ sIIreference)Limit =sIreference +0,0472∙(Dreference)Limit |
||||||||||||
Följaktligen |
|
|
|
Ireference = |
||||||||
(Dreference)Limit = |
|
|
|
|||||||||
|
(sreference)Limit |
– s |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
0,0472 |
|
0,0472 |
|
||||||
Av detta följer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eftersom (Dreference)Limit > Dmax (8 756 > 6 474) kan denna formering (se punkt 1) tillåtas för färd medströms med full last.
164
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/22 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
EXEMPEL II
1.Data för fartyg eller konvoj
Formering: stort framdrivande motorfartyg 2 läktare i fast sidoformering framför och 1 läktare i fast sidoformering
|
L [m] |
B [m] |
T |
max |
[m] |
Dwt max |
D |
max |
[m3] |
P |
B |
[kW] |
|
|
|
|
|
[t] (*) |
|
|
|
|
|||
Motorfartyg |
110 |
11,4 |
|
3,5 |
2 900 |
3 731 |
1 500 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Varje läktare |
76,5 |
11,4 |
|
3,7 |
2 600 |
2 743 |
|
|
— |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Konvoj |
186,5 |
22,8 |
|
3,7 |
10 700 |
11 960 |
1 500 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Framdrivningssystem för fartyget med eget framdrivningsmaskineri: moderna dysor med rundad bakre kant. (*) Dwt = dödvikt.
2.Uppmätta värden under stoppmanövern
Strömhastighet
Fartygets hastighet (i förhållande till vattnet) Fartygets hastighet (i förhållande till stranden) Reverseringstid (uppmätt) (punkt A till C):
Stoppsträcka i förhållande till vattnet: (punkt A till D): Lastkondition (möjligen uppskattad):
Konvojens verkliga djupgående:
vSTRactual |
= |
1,4 m/s |
≈ |
5,1 km/h |
VSactual |
= |
3,5 m/s |
≈ |
12,5 km/h |
VLactual |
= |
4,9 m/s |
≈ |
17,6 km/h |
tI |
= |
16 sec |
|
|
smeasured |
= |
580 m |
|
|
Dactual |
= |
9 568 m3 |
≈ |
0,8 Dmax |
Tactual |
= |
2,96 m |
≈ |
0,8 Tmax |
3.Gränsvärde enligt punkt 2.1 a eller b i den administrativa anvisningen att jämföras med Sstandard
Eftersom B > 11,45 m och eftersom konvojen är i strömmande vatten, gäller följande för denna konvoj enligt punkt 2.1 a:
sstandard ≤ 550 m
4.Fastställande av den korrigerade stoppsträckan jämfört med standardförhållanden
—Uppmätt värde:
smeasured = 340 m
—Beräkningar som ska göras:
Sverklig såsom summan av
SIverklig |
(enligt formel 4.1 i tillägg 2 med vLverklig) |
och |
|
SIIverklig |
(enligt formlerna 4.2, 4.3, 4.4, 4.5 och 4.6 i tillägg 2 med verkliga hastigheter vLverklig |
|
(se under 2 ovan) och Dverklig) |
sreference: sum sIreference + sIIreference (enligt formlerna 4.1 till 4.6 i tillägg 2 med standardhastigheter och i överensstäm- melse med tillägg 2, eftersom lastkonditionen > 70 % av maximalt, där Dreference =
Dactual och Treference = Tactual)
165
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/23 |
|
|
|
|
— Följande ska verifieras:
sstandard = smeasured∙ssreference ≤ 550 m, annars actual
—Beräkna:
s*standard = 550 m genom minskning av Dactual till D*
4.1Koefficienter för beräkningen enligt tillägg 2 Tabell 1
för sIactual och sIreference |
k1 |
= |
0,95 |
för sIactual och sIreference |
k2 |
= |
0,12 |
|
k3 |
= |
1,15 |
|
k4 |
= |
0,48 |
|
k5 |
= |
0,85 |
|
k7 |
= |
0,55 |
Tabell 2 (för moderna dysor med rundad bakre kant)
f = 0,118
4.2Beräkning av sIactual
a)sIactual Med användning av de uppmätta värdena under stoppmanövern
sIactual = k1 ∙ vLactual ∙ tIactual
sIactual = 0,95 ∙ 4,8 ∙ 16 = 73 m
b)formel för sIIactual
2 |
|
Dactual∙ g |
∙(k4 + |
vSTRactual |
) |
|
sIIactual =k2 ∙v |
IIactual ∙ |
|
|
|
||
k3 ∙FPOR+RTmIIactual |
vIIactual |
c)Beräkning av RTmIIactual enligt tabell 3 och formel 4.3 i tillägg 2
Dactual1/3 =9 5681/3 =21,2 [m]
Dactual1/3
vL |
actual |
||
|
|
actual |
RTmIIactual = Rv2T ∙(k7 ∙k6 ∙(vLactual – vSTRactual))2 =14,0∙(0,55∙0,85∙3,4)2 =35,4 [kN]
d)Beräkning av motståndet på grund av lutningen RG enligt formel 4.4 i tillägg 2.
RG
e)Beräkning av vIIactual enligt formel 4.5 i tillägg 2
vIIactual =k6 ∙(vLactual ∙vSTRactual)=2,89 [m/s] v2IIactual =8,35 [m/s]2
166
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/24 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
f)Beräkning av FPOR enligt formel 4.6 och tabell 2
FPOR =0,118∙1 500=177 [kN]
g)Beräkning av sIIactual med formel b och resultaten från c, d, e och f
|
|
0,12∙8,35∙9,81∙(0,48+ |
1,4 |
) |
|
||
S |
= |
2,89 |
∙9 568 |
||||
|
|||||||
|
IIactual |
|
SIIactual = 402 m
h)Beräkning av den totala sträckan enligt formel 3.1 sactual = 73 + 402 = 475 m
4.3Beräkning av sreference
Utgångsvärden:
VSTR |
|
=1,5 m/s≈5,4 km/h |
Dreference =Dactual =9 568 m3 |
||
|
|
|
reference |
|
|
V |
Sreference |
=3,6 m/s≈13 km/h |
Treference = Tactual =2,96 m |
||
|
|
|
|||
VL |
reference |
=5,1 m/s≈18,4 km/h |
|
||
|
|
|
|
a)SIreference =k1 ∙ vLreference ∙t1
|
SI |
reference |
=0,95∙5,1∙16=77,50 m |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
b) |
SIIreference =k2 ∙v |
2 |
|
|
|
Dreference∙ g |
|
|
∙(k4 + |
vSTRreference |
) |
|||||||
IIreference ∙ |
|
|
||||||||||||||||
k3 ∙FPOR+ RTmIIreference |
vIIreference |
|||||||||||||||||
c) |
Beräkning av RTmII |
reference |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
RT |
= 14,0 [ |
kN ∙ s2 |
]såsom i punkt 4.2, eftersom B, D och T är oförändrade |
||||||||||||||
|
v2 |
m2 |
||||||||||||||||
|
v |
|
|
|
– v |
|
|
|
|
[ |
] |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lreference |
STRreference |
=3,6 m/s |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
R |
|
|
=14,0∙ |
( |
|
|
) |
[ |
kN |
] |
|
|
|||||
|
|
|
|
0,55∙0,85∙3,6 2 =39,6 |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
TmIIreference |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
d) Motstånd på grund av lutningen RG såsom i punkt 4.2
e) Beräkning av v
IIreference
vIIreference = 0,85 ∙ 3,6 = 3,06 [m/s], vII2reference = 9,36 [m/s]2
f)FPOR såsom enligt punkt 4.2
167
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
|
SV |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/25 |
||||
|
|
|
|
||||||||
g) |
Beräkning av SII |
med formel b och resultaten från c till f |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
reference |
|
|
|||
|
|
|
|
|
0,12∙9,36∙9,81∙(0,48+ |
1,5 |
) |
|
|
||
|
|
S |
= |
3,06 |
∙9 568 |
|
|||||
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
IIreference |
|
|
S
IIreference
=0,04684∙9 568=448 m
{
Constantreference
h)Beräkning av den totala sträckan
Sreference =SIreference+ SIIreference =77,5+448=525,5 m
4.4Verifiering av överensstämmelse med tillåten stoppsträcka under standardförhållanden Sstandard enligt formel 2.1 i tillägg 2
Sstandard =Smeasured ∙ Sreference =580∙ 525,5 = 641 m>550 m Sactual 475
Slutsats:Gränsvärdetärklartöverskridet.Medgivandetillfärdmedströmsärendastmöjligtmedlastbegränsning.Denna begränsade last kan beräknas i överensstämmelse med punkt 5 nedan.
5.D* är tillåtet vid färd medströms enligt formel 2.1 i tillägg 2
S |
|
|
=S |
|
|
|
∙ |
S*reference |
=550 m |
|
||||||
|
standard |
|
|
measured |
|
S |
actual |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Därför: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
* |
|
|
|
|
|
|
Sactual |
|
|
|
* |
|
|||
S |
reference |
=550∙ |
|
|
|
|
=S |
|
+ S |
|
||||||
Smeasured |
Ireference |
IIreference |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
S* |
|
|
=Constantreference ∙D* =0,04684∙D* |
|||||||||||||
|
IIreference |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
550∙ |
475 |
– 77,5 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
D* = |
580 |
=7 950 |
[m3] |
|
||||||||||||
|
|
0,04684 |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsekvens: Eftersom det vid färd medströms tillåtna deplacementet D* endast är 7 950 m3, är den tillåtna dödvikten (perm. Dwt.) i denna formering cirka:
perm.Dwt. |
= |
D* |
= |
|
7 950 |
=0,66 |
max.Dwt. |
Dmax |
11 960 |
Tillåten dödvikt (se punkt 1)
0,66∙10 700=7 112 t
168
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/26 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 3
Föreskrifter för kopplingssystem och kopplingsanordningar för farkoster som lämpar sig för att framdriva eller för framdrivning i en fast sammankoppling
(Artikel 16.01, 16.02, 16.06 och 16.07 i bilaga II)
Förutom föreskrifterna i kapitel 16 i bilaga II ska tillämpliga bestämmelser i föreskrifter från medlemsstaternas sjöfartsmyn- digheter iakttagas.
1.Allmänna föreskrifter
1.1Varje kopplingssystem ska garantera att alla farkoster i konvojen är fast sammankopplade, dvs. under förutsedda driftsförhållanden ska kopplingsanordningen förhindra rörelser i längsgående och transversal riktning mellan farty- gen, så att enheten kan ses såsom en ’nautisk enhet’.
1.2Kopplingssystemet och dess komponenter ska vara säkra och enkla att använda, samt möjliggöra att farkosten kan kopplas till snabbt utan fara för personalen.
1.3De krafter som uppstår vid förutsedda driftförhållanden ska absorberas korrekt och överföras på ett säkert sätt till fartygets struktur av kopplingssystemet och dess komponenter.
1.4Ett tillräckligt antal kopplingspunkter ska finnas tillgängliga.
2.Kopplingskrafter och dimensionering av kopplingsanordningar
För att vara godkända måste konvojers och fartygformeringars kopplingsanordningar vara så dimensionerade att de garanterar tillräckliga säkerhetsnivåer. Detta förhållande anses vara uppfyllt om kopplingskrafterna som fastställts i enlighet med punkterna 2.1, 2.2 och 2.3 anses vara dragbrottgränsen för dimensioneringen av de längsgående kopplingskomponenterna.
2.1Kopplingspunkter mellan skjutbogserare och skjutbogserade läktare eller andra farkoster:
FSB =270∙PB ∙ LBS
s
2.2Kopplingspunkter mellan skjutbogserande motorfartyg och skjutbogserad farkost:
FSF =80∙PB ∙ hLS
K
2.3Kopplingspunkter mellan skjutbogserade farkoster:
FSL =80∙PB ∙ L′S
Ett värde på 1 200 kN anses vara tillräckligt för den maximala kopplingskraften för en skjutbogserande farkost vid kopplingspunkten mellan den först skjutbogserade farkosten och den farkost som är kopplad framför den, även om formeln i punkt 2.3 ger ett högre värde.
För kopplingspunkterna i alla andra förbindelser i längdriktningen mellan skjutbogserade farkoster ska dimensione- ringen av kopplingsanordningarna baseras på den kopplingskraft som fastställts enligt formeln i punkt 2.3.
169
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/27 |
|
|
|
|
Där: |
|
||
FSB, FSF, FSL [kN] |
kopplingskraft för förbindelsen i längdriktningen, |
||
PB [kW] |
framdrivningsmotorns installerade effekt, |
||
LS [m] |
avståndet från aktern på skjutbogseraren eller skjutbogserfarkosten till kopplingspunkten, |
||
L’S [m] |
avståndetfrånakternpåskjutbogserfarkostentillkopplingspunktenmellandenförstaskjut- |
||
|
|
|
bogserade farkosten och den farkost som är kopplad framför den, |
hK, h’K [m] |
respektive hävarm för förbindelsen i längdriktningen, |
||
BS [m] |
den skjutbogserand farkostens bredd, |
||
|
kN |
empiriskt fastställda värden för omvandling av installerad effekt till dragkraft för att säker- |
|
270 och 80 [ |
|
] |
ställa lämpliga säkerhetsnivåer. |
kW |
2.4.1För den längsgående kopplingen av enskilda farkoster ska minst två kopplingspunkter användas. Varje kopplings- punkt ska vara dimensionerad för den kopplingskraft som fastställts i enlighet med punkterna 2.1, 2.2 eller 2.3. Om fasta kopplingskomponenter används kan en enda kopplingspunkt godkännas om den punkten säkerställer säker förbindelse av farkosten.
Kablarnas dragbrottgräns ska väljas efter det förutsedda antalet kabelvarv. Det ska inte finnas mer än tre kabelvarv vid kopplingspunkten. Kablar ska väljas efter deras avsedda användning.
170
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/28 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
2.4.2I fallet med skjutbogserare med en enda skjutbogserad läktare kan formeln i punkt 2.2 användas för att fastställa kopplingskraften om sådana skjutbogserare har godkänts för att framdriva flera sådana läktare.
2.4.3Tillräckligt antal pollare eller liknande anordningar ska finnas tillgängliga och klara att ta upp de kopplingskrafter som uppstår.
3.Särskilda föreskrifter för ledade kopplingar
Ledade kopplingar ska vara så konstruerade att de även säkerställer en fast koppling mellan farkoster. Överensstäm- melse med föreskrifterna i kapitel 5 ska kontrolleras under manöverprovningar med en fast konvoj i enlighet med artikel 16.06.
Den ledade kopplingens drivenhet ska medge en tillfredsställande återgång från det ledade läget. Föreskrifterna i arti- kel
Det ska vara möjligt att använda och övervaka den ledade kopplingen (åtminstone dess ledade rörelse) från styrhyt- ten. Föreskrifterna i artikel 7.03 och 7.05 ska tillämpas efter vederbörliga ändringar.
171
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/29 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 4
(Utan innehåll)
172
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/30 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 5
Bullermätningar
(Artiklarna 3.04.7, 7.01.2, 7.03.6, 7.09.3, 8.10, 11.09.3, 12.02.5, 17.02.3 b och 17.03.1 i bilaga II)
1.Allmänt
För att kontrollera de maximala ljudtrycksnivåer som anges i bilaga II ska mätvärden, mätförfaranden och mätvillkor för kvantitativ, reproducerbar registrering av ljudtrycksnivåer fastställas i enlighet med punkterna 2 och 3.
2.Mätinstrument
Mätinstrumenten ska uppfylla föreskrifter för klass 1 enligt EN 60651:1994.
Innan och efter varje uppsättning mätningar, ska en kalibrator av klass 1 enligt EN 60942:1998 placeras på mikrofo- nen för att kalibrera mätinstrumentet. Kalibratorns överensstämmelse med föreskrifterna i EN 60942:1998 ska kon- trolleras en gång varje år. Mätinstrumentens överensstämmelse med föreskrifterna i EN 60651:1994 ska kontrolleras en gång vartannat år.
3.Mätning av buller
3.1Ombord på farkosten
Mätningarna ska utföras i enlighet med ISO 2923:2003, avsnitten 5 till 8, endast
3.2Luftburet buller från farkoster
Buller från farkoster på inre vattenvägar och i hamnar fastställs genom mätningar i enlighet med EN ISO 22922: 2000, avsnitten
4.Dokumentation
Mätningarna ska registreras i enlighet med ’Bullermätningsrapport’ (bilaga).
Bullermätningsrapport
—ombord på farkost i enlighet med ISO 2923:2003
—luftburet buller från farkost i enlighet med EN ISO 2922:2000 (*)
A. Farkostdata
1.Typ av farkost och namn:
Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg:
2.Ägare:
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.
173
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
|
SV |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
L 32/31 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
3. |
Huvudframdrivningssystem: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
3.1 |
Huvudmotorer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nummer |
|
Tillverkare |
|
Typ |
|
Tillverk - |
Effekt (kW) |
Tvåtakt/fyrtakt |
Turboladdad |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningsår |
|
(varv/min) |
|
Ja/nej |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2 |
Transmission |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Tillverkare: ................................. |
|
|
Typ: |
................................. |
|
Nedväxling: 1: ................................. |
|
|
|||||
3.3 |
Propellrar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Antal: .......................... |
|
|
Antal blad: .......................... |
|
Diameter: .......................... |
mm Dysa: ja/nej (*) |
|||||||
3.4 |
Styrinrättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Typ: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.Hjälpsystem:
Nummer |
Framdrivning |
Tillverkare |
Typ |
Tillverkningsår |
Effekt (kW) |
Motorvarvtal |
|
av |
(varv/min) |
||||||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.Genomförda bullerminskningsåtgärder:
6.Observationer:
B. Använda mätinstrument
1.Ljudtrycksnivåmätare:
Tillverkare: ................................ |
Typ: ................................ |
Senaste kontroll: ................................ |
2.Oktav/tredje oktavbandsmätare
Tillverkare: ................................ |
Typ: ................................ |
Senaste kontroll: ................................ |
3.Kalibrator
Tillverkare: ................................ |
Typ: ................................ |
Senaste kontroll: ................................ |
4.Tillbehör:
5.Observationer:
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.
174
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/32 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
C. Mätförhållanden – farkost
1.Formering under mätningarna:
2. |
Last/deplacement: .................................... |
t/m3 (*) (cirka .................................... |
% av maximalt värde) |
3. |
Huvudmotorns varvtal: ................................ |
varv/min (cirka ................................ |
% av maximalt värde) |
4.Hjälpsystem i drift nr:
5.Observationer:
D.Mätförhållanden – omgivningar
1. |
Mätområde: .............................................................................................. |
|
|
Motströms/nedströms (*) |
2. |
Vattendjup: ............................. |
m (Relevant vattennivå |
............................. = |
............................. m) |
3. |
Väder: .............................. |
Temperatur: .............................. |
°C, vindstyrka: |
.............................. BF |
4. |
Påverkan av externt buller: Ja/nej (*), specificera om ja: .......................................................................... |
|
|
|
5. |
Observationer: |
|
|
|
E. Registrering av mätning
1.Mätningen utförd av:
2.Datum:
3.Observationer:
4.Underskrift:
F.1 Mätresultat
Bullermätningar ombord på farkost:
Nummer |
Mätnings- |
|
Dörrar |
|
Fönster |
Uppmätt |
|
||
|
|
|
|
|
|
värde |
Observationer |
||
|
punkt |
Öppen |
|
Stängd |
Öppet |
|
Stängt |
i dB(A) |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F.2 Mätresultat
Mätningar av luftburet buller från farkost:
|
Nummer |
Mätningspunkt |
Mätvärden |
Observationer |
|
|
i dB(A) |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.
175
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/33 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 6
(Utan innehåll)
176
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/34 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 7
Specialankare med minskad massa
(Artikel 10.01.5 i bilaga II)
DEL 1
Godkända specialankare
Specialankare med minskad massa som är godkända av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 10.01.5 presenteras i följande tabell.
|
|
Godkänd minskning av ankarets |
|
|
Ankare nr |
massa |
Behörig myndighet |
|
|
(%) |
|
|
|
|
|
1. |
30 % |
Tyskland |
|
|
|
|
|
2. |
D’Hone Spezial |
30 % |
Tyskland |
|
|
|
|
3. |
Pool 1 (ihålig) |
35 % |
Tyskland |
|
|
|
|
4. |
Pool 2 (solid) |
40 % |
Tyskland |
|
|
|
|
5. |
De |
50 % |
Tyskland |
|
|
|
|
6. |
50 % |
Frankrike |
|
|
|
|
|
7. |
Vicinay AC 14 |
25 % |
Frankrike |
|
|
|
|
8. |
Vicinay typ 1 |
45 % |
Frankrike |
|
|
|
|
9. |
Vicinay typ 2 |
45 % |
Frankrike |
|
|
|
|
10. |
Vicinay typ 3 |
40 % |
Frankrike |
|
|
|
|
11. |
Stockes |
35 % |
Frankrike |
|
|
|
|
12. |
50 % |
Tyskland |
|
|
|
|
|
13. |
Schmitts effektiva hållankare |
40 % |
Nederländerna |
|
|
|
|
DEL 2
Kontroll och godkännande av specialankare med minskad massa
(Minskning av ankarets massvärden fastställd i enlighet med artikel
1.Kapitel 1 – Förfarande för godkännande
1.1Specialankare med minskad massa i enlighet med artikel 10.01.5 i bilaga II ska godkännas av behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten fastställer godkänd minskning av ankarmassan för specialankare i enlighet med det förfa- rande som beskrivs nedan.
1.2Godkännande såsom specialankare är endast möjligt om den fastställda minskningen av ankarmassa är minst 15 %.
1.3Ansökningar om godkännande av ett specialankare i enlighet med punkt 1.1 ska inlämnas till den behöriga myndig- heten i en medlemsstat. Tio kopior av följande dokument ska medfölja varje ansökan:
a)En skiss av specialankarets dimensioner och massa, med angivande av huvuddimensionerna och typbeteckning för varje tillgänglig ankarstorlek.
b)Ett bromskraftsdiagram för referensankaret A (i enlighet med punkt 2.2) och specialankaret B som ska godkän- nas, vilket ställts i ordning och bedömts av ett organ som angetts av den behöriga myndigheten.
177
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/35 |
|
|
|
|
1.4Den behöriga myndigheten meddelar kommissionen om alla ansökningar om att minska ankarmassa, vilka den över- väger att godkänna efter provning. Den behöriga myndigheten meddelar därför kommissionen om alla godkända spe- cialankare,med angivande av dess typbeteckning ochgodkänd minskning av ankarmassan. Den behöriga myndigheten beviljargodkännandetillansökandetidigast3månaderefteratthameddelatkommissionenunderförutsättningattden senare inte uppställer invändningar.
2.Kapitel 2 – Provningsförfarande
2.1Bromskraftsdiagrammet i enlighet med punkt 3.1 ska visa bromskrafterna såsom en funktion av hastigheten för refe- rensankaret A och specialankaret B som ska godkännas på grundval av provningarna i enlighet med punkterna 2.2 till 2.5 nedan. I bilaga I visas en möjlig bromskraftsprovning.
2.2Referensankaret A som används vid provningarna ska vara ett normalt vikbart stocklöst ankare motsvarande skissen och uppgifterna som ges nedan, med en massa på minst 400 kg.
En tolerans på ± 5 % gäller för de dimensioner och den massa som anges. Varje ankarfly måste dock ha en yta som minst är 0,15 m2.
2.3Massan på specialankaret B som används vid provningarna ska inte avvika med mer än 10 % från massan för referen- sankaret A. Om toleranserna är större ska krafterna räknas om i förhållande till massan.
2.4Bromskraftsdiagrammen ska ha en linjär funktion av hastigheten (v) i området
2.5Vid varje provning ska det ankare som provas dras med en stålvajer vars längd mellan ankaranslutningen och drag- farkosten eller anordningen är 10 gånger anslutningspunktens höjd på farkosten över ankarbottnen.
2.6Minskningen av ankarmassan i procent beräknas med följande formel:
Där:
r |
ankarmassans minskning i procent för specialankaret B i förhållande till referensankaret A, |
PA |
massan för referensankaret A, |
PB |
massan för specialankaret B, |
FA |
hållkraft för referensankare A vid v = 0,5 km/h, |
FB |
hållkraft för specialankare A vid v = 0,5 km/h, |
178
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/36 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
AAbromskraftsdiagrammets yta som avgränsas av
—linjen som är parallell med
—linjen som är parallell med
—linjen som är parallell med
—bromskraftskurvan för referensankaret A.
Modell för bromskraftsdiagram
(Fastställande av ytorna AA och AB)
AB samma definition som för AA förutom att bromskraftskurvan för specialankaret B används.
2.7 Den godtagbara procentandelen är medelvärdet av sex värden för r, som beräknas i enlighet med punkt 2.6.
179
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/37 |
|
|
|
|
Bilaga I till föreskrifterna om inspektion och godkännande av specialankare
Exempel på en ankarprovningsmetod med en enkelradig tvådelad skjutbogserad konvoj
180
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/38 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 8
Vattentäta fönsters styrka
(Artikel 15.02.16 i bilaga II)
1.Allmänt
Enligtartikel15.02.16ibilagaIIfårvattentätafönsterfinnasnedanförmarginallinjenomdeärvattentäta,intekanöpp- nas, är tillräckligt starka och uppfyller kraven i artikel 15.06.14.
2.Vattentäta fönsters konstruktion
Föreskrifterna i artikel 15.02.16 i bilaga II anses vara uppfyllda om de vattentäta fönstrens konstruktion uppfyller föl- jande bestämmelser.
2.1Endast härdat glas som uppfyller ISO 614, utgiven april 1994, ska användas.
2.2Runda fönster ska uppfylla ISO 1751, utgiven april 1994, serie B: medelkraftiga fönster, typ: ej öppningsbara fönster.
2.3Kantiga fönster ska uppfylla ISO 3903, utgiven april 1994, serie E: kraftiga fönster, typ: ej öppningsbara fönster.
2.4
181
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/39 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 9
Föreskrifter för automatiska trycksatta vattensprinkler
(Artikel 10.03a.1 i bilaga II)
Lämpliga automatiska trycksatta vattensprinkler enligt artikel 10.03a.1 ska uppfylla följande föreskrifter:
1.Den automatiska trycksatta vattensprinklern ska alltid vara driftklar när det finns personer ombord. Ingen extra åtgärd ska krävas av besättningen för att utlösa funktionen.
2.Systemet ska permanent bibehållas vid nödvändigt tryck. Rören ska alltid vara fyllda med vatten ända fram till mun- styckena. Systemet ska ha kontinuerligt arbetande vattenförsörjning. Det ska inte vara möjligt för föroreningar, som kan störa driften, att komma in i systemet. Lämpliga visningssystem och provningssystem (t.ex. manometrar, vatten- indikatorer på trycktankar, pumpprovningskretsar) ska vara installerade för övervakning och kontroll av systemet.
3.Pumpenförvattenförsörjningen av munstyckena ska aktiveras automatisktvidett tryckfalli systemet. Pumpenska vara så dimensionerad att den kontinuerligt kan tillhandahålla tillräcklig vattenförsörjning med erforderligt tryck om alla munstyckena, som krävs för att täcka en yta motsvarande det största rummet som ska skyddas, är aktiverade samtidigt. Denna pump ska exklusivt försörja den automatiska trycksatta vattensprinklern. I händelse av fel på pumpen ska det vara möjligt att förse munstyckena med tillräcklig vattenförsörjning från annan pump ombord.
4.Systemet ska vara uppdelat i sektioner, vardera med högst 50 munstycken.
5.Munstyckenas antal och placering ska säkerställa effektiv fördelning av vatten i de rum som ska skyddas.
6.Munstyckena ska utlösas vid en temperatur mellan 68 °C och 79 °C.
7.Installationen av komponenter till automatiska trycksatta vattensprinkler inuti de rum som ska skyddas ska begränsas till nödvändigt minimiantal. Inga sådana systemkomponenter ska installeras i huvudmaskinrum.
8.Optiska och akustiska indikatorer ska tillhandahållas på en eller flera lämpliga platser, åtminstone en som är ständigt bemannad, vilka visar aktivering av automatiska trycksatta vattensprinkler i varje sektion.
9.Energiförsörjningen av installationen av automatiska trycksatta vattensprinkler ska tillhandahållas av två oberoende energikällor som inte är installerade på samma plats. Varje energikälla ska kunna försörja hela systemet på egen hand.
10.Eninstallationsplanöverdenautomatiskatrycksattavattensprinklernskavisasförinspektionsorganetförkontrollinnan systemet installeras. Planen ska visa vilka typer av maskiner och utrustning som används och prestandauppgifter för dessa.Eninstallationsomprovatsochcertifieratsavettgodkäntklassningssällskapochsomuppfylleråtminstoneovan- stående bestämmelser kan godkännas utan att provas ytterligare.
11.Förekomsten av en automatiskt trycksatt vattensprinkler ska anges i gemenskapscertifikatet under punkt 43.
182
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/40 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 10
(Utan innehåll)
183
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/41 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 11
Färdigställande av gemenskapscertifikat
1.ALLMÄNT
1.1Formulär
Endast formulär som är godkända av en behörig myndighet ska användas för färdigställande av gemenskapscertifi- kat. Formulären ska endast fyllas i på den ena sidan.
Vid utfärdande av gemenskapscertifikat ska alla sidorna
1.2Metod för inskrivning
Uppgifter på gemenskapscertifikatet ska vara maskin- eller datorskrivna. Handskrivna uppgifter får endast användas i undantagsfall. Uppgifterna ska vara outplånliga. Teckensnittets färg ska endast vara svart eller blå. Raderingar ska göras med rött.
2.UPPGIFTER
2.1Strykning av alternativ
När uppgifter är markerade med (*) ska de som inte gäller strykas.
2.2Punkter utan uppgifter
Om det inte krävs någon uppgift eller inte är möjligt att ange någon uppgift för någon av punkterna
2.3Gemenskapscertifikatets sista sida
Om inga extra sidor krävs efter sidan 13 (se punkt 3.2.3) ska orden ’fortsättning på sidan (*)’ längst ned på sidan 13 strykas.
2.4Ändringar
2.4.1Första handskrivna ändringen på en sida
En sida kan endast ändras en gång, men då kan dock flera ändringar göras. En röd linje ska dras genom alla uppgifter somskaändras.Etttidigarestruketalternativ(sepunkt2.1)ellerenpunktsomtidigaresaknadeuppgift(sepunkt2.3) ska strykas under med rött. De nya uppgifterna ska inte anges i det ändrade fältet, utan på samma sida under rubri- ken ’Ändringar’, och raden ’Denna sida har ersatts’ ska strykas.
2.4.2Ytterligare handskrivna ändringar på en sida
Vid ytterligare ändringar av sidan ska den ersättas och de nödvändiga ändringarna såväl som alla tidigare ändringar ska anges direkt under tillämpliga punkter. Under rubriken ’Ändringar’ ska raden ’ändringar av punkt(erna)’ strykas.
Den gamla sidan ska behållas av inspektionsorganet som ursprungligen utfärdade gemenskapscertifikatet.
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.
184
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/42 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
2.4.3Ändringar medelst elektronisk datahantering
Vidändringarmedelstelektroniskdatahanteringskasidanersättasochdenödvändigaändringarnasåvälsomallatidi- gare ändringar ska anges direkt under tillämpliga punkter. Under rubriken ’Ändringar’ ska raden ’ändringar av punk- t(erna)’ strykas.
Den gamla sidan ska behållas av inspektionsorganet som ursprungligen utfärdade gemenskapscertifikatet.
2.5Korrigeringar genom överklistring
Överklistring av uppgifter eller inklistring av ytterligare uppgifter under en punkt är ej tillåtet.
3.ERSÄTTA OCH LÄGGA TILL SIDOR
3.1Ersätta sidor
Sidan 1 i gemenskapscertifikatet ska aldrig ersättas. För utbyte av övriga sidor ska det förfarande som beskrivs i punkt 2.4.2 eller punkt 2.4.3 tillämpas.
3.2Lägga till sidor
Om utrymmet är otillräckligt för ytterligare uppgifter på sidorna 10, 12 eller 13 i gemenskapscertifikatet får ytterli- gare sidor bifogas.
3.2.1Utökning/bekräftelse av giltighet
Om ytterligare utökning krävs när certifikatet redan har utökats sex gånger ska orden ’Fortsätter på sidan 10a’ läggas till längst ned på sidan 10 och en ytterligare sida 10 ska märkas såsom 10a och sättas in efter sidan 10. Respektive uppgift anges sedan under punkt 49 överst på sidan 10a. Längst ned på sidan 10a ska uppgiften ’Fortsätter på sidan 11’ anges.
3.2.2Utökning av certifikatet för anläggningar för flytande gas
Ett liknande förfarande som det i punkt 3.2.1 ska tillämpas, med sidan 12a insatt efter sidan 12.
3.2.3Bilaga till gemenskapscertifikatet
Längst ned på sidan 13 ska orden ’Slut på gemenskapscertifikat’ strykas med rött, de strukna orden ’Fortsätter på sidan (*)’ ska strykas under med rött och efter den ska sidan med nummer 13a infogas. Denna ändring ska ha en offi- ciell stämpel. En ytterligare sida 13 ska märkas såsom sidan 13a och infogas efter sidan 13. Bestämmelserna i punkt 2.2 gäller för sidan 13a efter vederbörliga ändringar.
Samma förfarande ska tillämpas för alla ytterligare bilagor (sidorna 13b, 13c, etc.).
4.FÖRKLARING AV ENSKILDA PUNKTER Självklara punkter nämns inte nedan.
2.Om tillämpligt anges villkoren såsom i artikel 1.01. Andra typer av farkoster ska anges med sin allmänt godtagna beteckning.
15.Denna sektion ska endast fyllas i för farkoster för vilka åtminstone en av egenskaperna 1.1 eller 1.2 eller 1.3 under punkt 14 inte är struken, i annat fall ska hela tabellen strykas.
15.1I kolumnen ’formeringsskiss’ i tabellen ska antalet av de avbildadeformeringarna anges.Rader utan uppgift ska strykas över.
Ytterligare formeringar kan ritas och ska betecknas 18, 19, 20 etc.
(*) Stryk det som inte är tillämpligt.
185
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/43 |
|
|
|
|
Om det inte är uppenbart enligt egenskapen ’lämplig för skjutbogsering’ i det tidigare fartygscer- tifikatet, vilka formeringar som är godkända, får uppgiften i det tidigare fartygscertifikatet överfö- ras till punkt 52. ’Se punkt 52’ ska anges på rad 1 i tabellen ’Godkänd formering’.
15.2Kopplingar
Endast uppgifter om kopplingen mellan den skjutbogserande farkosten och den skjutna delen av konvojen ska anges.
21.Dödviktstonnage för lastfartyg i ton enligt tonnagecertifikatet för maximalt djupgående enligt punkt 19.
Deplacement för alla andra farkoster i m3. Om inget tonnagecertifikat finns tillgängligt beräknas deplacementet från produkten av blockkoefficienten och längd LWL, bredd BWL och medeldjupgå- endet vid maximal nedsänkning.
23.Antal tillgängliga passagerarbäddar (inklusive fällsängar och liknande).
24.Endast vattentäta tvärskeppsskott som sträcker sig från ena sidan av fartyget till den andra ska beaktas.
26.Om tillämpligt ska ett av följande uttryck användas:
—handmanövrerade lastluckor,
—handmanövrerade rullande lastluckor,
—handmanövrerade skjutlastluckor,
—mekaniskt hanterade skjutlastluckor,
—mekaniskt hanterade lastluckor.
Andra typer av lastluckor ska anges med sin allmänt godtagna beteckning.
Alla lastrum som saknar lastlucka ska förtecknas, t.ex. under punkt 52.
28.Tal utan decimaler.
30., 31. och 33. Varje vinschhus ska räknas såsom en vinsch, oavsett antalet ankare eller dragkablar som är anslutna
till det.
34.Under ’Andra installationer’ ska system som inte omfattar roderblad (t.ex.
Ange även alla elektriska hjälpmotorer för manuell aktivering.
Vid bogpropellersystem avser ’fjärrstyrd’ endast fjärreglage som manövreras från styrplatsen i styrhytten.
35.Endast de teoretiska värdena enligt artiklarna 8.08.2 och 8.08.3, 15.01.1 c och 15.08.5 ska anges och då endast för farkoster som kölsträcktes efter den 31 december 1984.
36.En skiss kan krävas för förtydligande.
37.Endast de teoretiska värdena utan reduktion enligt artikel
38.Endast minimilängder enligt artikel 10.01.10 och minimidragbrottsgränsvärden enligt 10.01.11 ska anges.
186
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/44 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
39., 40. Endast minimilängder och minimibrottsgränsvärden omräknade enligt artikel 10.02.2 ska anges. På begäran av ägaren kan tillgängligheten till de gamla kablarna noteras under punkt 52.
42.Inspektionsorganet får läggatill punkteriförteckningen över nödvändigutrustning. Dessa ska rätt- färdigas såsom viktiga för fartygets säkerhet för respektive fartygstyp eller dess trafikområde. Tillägg ska anges under punkt 52.
Vänster kolumn, raderna 3 och 4: För passagerarfartyg ska den förstnämnda punkten strykas, och under den sistnämnda punkten ska längden på landgången anges såsom fastställd av inspektions- organet. För alla andra fartyg ska den sistnämnda punkten strykas helt respektive, om inspektions- organet har tillåtit en kortare längd än enligt artikel 10.02.2 d, endast första hälften strykas och landgångens längd anges.
Vänster kolumn, rad 6: Här ska antalet föreskrivna förbandslådor enligt artikel 10.02.2 f och arti- kel 15.08.9 anges.
Vänster kolumn, rad 10: Här ska antalet föreskrivna brandsäkra behållare enligt artikel 10.02.1
43.Bärbara brandsläckare som krävs enligt säkerhetsföreskrifterna, t.ex. förordningen om transport av farligt gods på Rhen (ADNR), ingår inte här.
44.Rad 3: I gemenskapscertifikat som ska förlängas före den 1 januari 2010, eller den 1 januari 2025 i de fall då kapitel 24a är tillämpligt, ska punkten ’enligt Europastandard EN 395:1998 eller EN 396:1998’ strykas om inga räddningsvästar som motsvarar denna standard finns ombord.
Rad 4: när gemenskapscertifikat förlängs efter den 1 januari 2015, eller den 1 januari 2030 i de fall då kapitel 24a är tillämpligt, eller om en ny arbetsbåt tas ombord, ska punkten ’ett par åror, en förtöjningslina och ett öskar’ strykas. Punkten ’enligt Europastandard EN 1914:1997’ ska strykas om ingen arbetsbåt som motsvarar denna standard finns ombord.
46.Såsom en allmän regel ska inte kontinuerlig drift anges om det saknas bäddar eller om ljudnivå- erna är för höga.
50.Experten ska underteckna endast om han själv fyllt i sidan 11.
52.Här kan alla tillkommande begränsningar, undantag och förklaringar eller liknande anges som gäl- ler uppgifter under enskilda punkter.
5.ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
5.1Befintliga gemenskapscertifikat
Med undantag för artikel 2.09.2, ska inga utökningar av befintliga gemenskapscertifikat beviljas.
5.2Utbyte efter en regelbunden inspektion
Efter en regelbunden inspektionavett fartyg som ännu ej har ettgemenskapscertifikat i linjemed modelleni bilaga V, del 1, ska ett gemenskapscertifikat utfärdas. Artiklarna 2.09.4 och 2.17 ska tillämpas.
187
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/45 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 12
Bränsletankar på flytande farkoster
(Artiklarna 8.05.1 och 17.02.1 d i bilaga II)
Enligt artikel 8.05.1 ska bränsletankar utgöra in inbyggd del av skrovet eller vara fast monterat i det.
Bränsletankar till motorer för arbetsredskap på flytande utrustning behöver inte utgöra en inbyggd del av skrovet eller vara fast monterat i det. Flyttbara tankar får användas under förutsättning att de uppfyller följande villkor:
1.Dessa tankars volym ska inte överskrida 1 000 liter.
2.Det ska vara möjligt att montera tankarna tillräckligt fast och jorda dem.
3.Tankarna ska vara tillverkade av stål med tillräcklig väggtjocklek och ska vara installerade på en dropplåt. Den senare ska vara konstruerad för att förhindra att läckande bränsle förorenar farlederna. Dropplåten får uteslutas om dubbel- väggigatankarmedläckageskyddellerläckagevarningssystemanvändsochsomendastfyllspåviaenautomatiskpåfyll- ningsventil. Bestämmelserna i punkt 3 ska anses vara uppfyllda om en tankkonstruktion har certifierats och godkänts enligt föreskrifterna i en medlemsstat.
Detta ska noteras i gemenskapscertifikatet.
188
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/46 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 13
Pråmars minsta skrovtjocklek
(Artikel 3.02.1 i bilaga II)
Vid regelbundna inspektioner i enlighet med artikel 2.09 av pråmar som uteslutande bogseras får det inspekterande organet medge vissa avvikelser från artikel 3.02.1 b med avseende på bordläggningens minsta tjocklek på skrovet. Avvikelsen ska inte vara större än 10 % och den minsta skrovtjockleken ska inte vara mindre än 3 mm.
Dessa avvikelser ska anges i gemenskapscertifikatet.
Under punkt 14 i gemenskapscertifikatet ska endast egenskap nr 6.2 ’Bogserad såsom en farkost utan egen framdrivning’ gälla.
Egenskaperna nr 1 till 5.3 och 6.1 ska strykas.
189
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/47 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 14
(Utan innehåll)
190
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/48 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 15
Fartygets styrfart för egen maskin
(Artiklarna 10.03b.2 a, 15.07.1 och 22a.05.1 a i bilaga II)
1.Minimikrav för fartygs styrfart
Fartygs rörelse för egen maskin i enlighet med artiklarna 10.03b.2 a, 15.07.1 och 22a.05.1 a anses vara tillräcklig om – vid användning av bogpropeller – fartyget eller formeringen som framdrivs av fartyget uppnår hastigheten 6,5 km/h i förhållande till vattnet och girhastigheten 20°/min kan uppnås och bibehållas under färd med hastigheten 6,5 km/h i förhållande till vattnet.
2.Manöverprov
Vid verifieringen av minimikraven ska artikel 5.03 och 5.04 vara uppfylld.
191
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/49 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 16
(Utan innehåll)
192
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/50 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 17
Lämpligt brandlarmsystem
(Artiklarna 10.03b.3, 15.11.17 och 22b.11.1 i bilaga II)
Brandlarmsystem anses vara lämpliga om de uppfyller följande villkor.
0.KOMPONENTER
0.1Brandlarmsystemet består av
a)branddetekteringssystem,
b)brandindikeringssystem,
c)kontrollpanel,
såväl som av den externa energiförsörjningen.
0.2Branddetekteringssystemet kan vara uppdelat i en eller flera brandzoner.
0.3Brandindikeringssystemet kan ha en eller flera indikeringsanordningar.
0.4Kontrollpanelen är den centrala kontrollenheten för brandlarmsystemet. Den omfattar även delar av brandindike- ringssystemet (t.ex. en indikeringsanordning).
0.5En brandindikeringszon kan ha en eller flera branddetektorer.
0.6Branddetektorer kan vara
a)värmedetektorer,
b)rökdetektorer,
c)jondetektorer,
d)flamdetektorer,
e)kombinerade detektorer (branddetektorer med en kombination av de detektorer som listats under a till d).
Branddetektorer som reagerar på andra faktorer som indikerar att en brand utbrutit kan godkännas av det inspekte- rande organet under förutsättning att de inte är mindre känsliga än de detektorer som nämns under a till e.
0.7Branddetektorer kan installeras
a)med eller
b)utan
enskild identifiering.
1.KONSTRUKTIONSFÖRESKRIFTER
1.1Allmänt
1.1.1Obligatoriska brandlarmsystem ska alltid vara i drift.
1.1.2De branddetektorer som krävs i enlighet med punkt 2.2 ska vara automatiska. Extra manuellt manövrerade brand- detektorer får installeras.
193
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/51 |
|
|
|
|
1.1.3Systemet och dess komponenter ska klara spänningsvariationer och överspänningar, ändringar av omgivande tem- peratur, vibrationer, fuktighet, stötar, slag och korrosion såsom vanligen förekommer på fartyg.
1.2Energiförsörjning
1.2.1Energikällor och elektriska kretsar som krävs för brandlarmsystemens funktion ska vara självövervakande. Alla fel som uppstår ska aktivera en optisk och akustisk larmsignal på kontrollpanelen som kan särskiljas från brandlarmsignalen.
1.2.2Det ska finnas minst två kraftkällor för den elektriska delen av brandlarmsystemet, varav en ska vara ett reservkraft- system (dvs. reservkraftkälla och reservkopplingstavla). Det ska finnas två separata kraftmatningar enbart för detta syfte. Dessa ska ledas till en automatisk omkopplare i eller nära brandlarmsystemets kontrollpanel. På dagtursfartyg på upp till 25 m LWL och på motorfartyg är det tillräckligt med en reservkraftförsörjning.
1.3Branddetekteringssystem
1.3.1Branddetektorer ska vara grupperade i branddetekteringszoner
1.3.2Branddetekteringssystem ska inte användas för några andra syften. Som undantag kan stängning av dörrarna i enlig- het med artikel 15.11.8 och liknande funktioner aktiveras och indikeras på kontrollpanelen.
1.3.3Branddetekteringssystem ska vara så konstruerade att det första indikerade brandlarmet inte förhindrar brandlarm som utlöses av andra detektorer.
1.4Branddetekteringszoner
1.4.1Närbranddetektorerintekanfjärridentifierasenskiltskaenbranddetekteringszoninteövervakameränettdäck.Detta gäller inte för en branddetekteringszon som övervakar ett inkapslat trapphus.
Förattundvikafördröjningarviddetekteringavbrandensursprungskaantaletslutnautrymmenvarabegränsativarje branddetekteringszon. Det ska inte finnas mer än femtio slutna utrymmen i en branddetekteringszon.
När branddetekteringssystemet har fjärridentifiering av enskilda branddetektorer får branddetekteringszonerna över- vaka flera däck och godtyckligt antal slutna utrymmen.
1.4.2På passagerarfartyg som saknar branddetekteringssystem med fjärridentifiering av enskilda branddetektorer ska en detekteringszon inte omfatta mer än det område som anges enligt artikel 15.11.10. Aktiveringen av en branddetek- tor i en enskild hytt i denna branddetekteringszon ska avge en optisk och akustisk signal i korridoren utanför den hytten.
1.4.3Kök, maskinrum och pannrum ska utgöra separata branddetekteringszoner.
1.5Branddetektorer
1.5.1Endast
1.5.2Branddetektorer ska vara typgodkända.
1.5.3Alla automatiska branddetektorer ska vara så konstruerade att de kan provas för att säkerställa att de fungerar kor- rekt och tas i drift igen utan att några komponenter behöver ersättas.
1.5.4Rökdetektorer ska vara så inställda att de reagerar för en siktminskning per meter orsakad av rök på mer än 2 till 12,5 %. Rökdetektorer monterade i kök, maskinrum och pannrum ska reagera med en känslighet som uppfyller gränsvärdena enligt inspektionsorganets föreskrifter, varvid för låg eller för hög känslighet hos detektorerna ska undvikas.
194
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/52 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
1.5.5Värmedetektorer ska vara så inställda att de vid temperaturökningar på mindre än 1 °C/min reagerar vid temperatu- rer mellan 54 °C och 78 °C.
Vid snabbare temperaturökningar ska värmedetektorn reagera inom temperaturgränsvärdena, varvid för låg eller för hög känslighet hos värmedetektorn ska undvikas.
1.5.6Genom överenskommelse med inspektionsorganet får värmedetektorernas tillåtna driftstemperatur ökas till 30 °C över den maximala temperaturen i den övre delen av motor- och pannrum.
1.5.7Flamdetektorernas känslighet ska vara tillräcklig för att detektera flammor mot en upplyst bakgrund. Flamdetektorer ska även vara utrustade med ett system för identifiering av falska larm.
1.6Branddetekteringssystem och kontrollpanel
1.6.1Aktivering av en branddetektor ska avge en optisk och akustisk brandlarmssignal vid kontrollpanelen och indikeringsanordningarna.
1.6.2Kontrollpanelen och indikeringsanordningarna ska finnas på en plats som är ständigt bemannad av besättning eller ombordanställda. En indikator ska finnas vid styrplatsen.
1.6.3Indikeringsanordningarnaskaåtminstoneindikeradenbranddetekteringszonivilkenenbranddetektorharaktiverats.
1.6.4På och nära varje indikeringsanordning ska det finnas tydlig information om de övervakade områdena och branddetekteringszonerna.
2.MONTERINGSFÖRESKRIFTER
2.1Branddetektorer ska monteras på ett sådant sätt att systemets bästa möjliga funktion säkerställs. Platser i närheten av däcksbalkar och ventilationsschakt eller andra platser där luftströmmar negativt kan påverka systemets drift, samt platser där stötar och mekaniska skador är troliga, ska undvikas.
2.2I allmänhet ska branddetektorer som är placerade i taket sitta åtminstone 0,5 meter från skott. Det största avståndet mellan branddetektorer och skott ska överensstämma med följande tabell:
Typ av branddetektor |
Maximal golvyta per |
Maximalt avstånd mellan |
Maximalt avstånd mellan |
detektorer och tvärskepps- |
|||
|
branddetektor |
branddetektorer |
skott |
|
|
|
|
|
|
|
|
Värme |
37 m2 |
9 m |
4,5 m |
Rök |
74 m2 |
11 m |
5,5 m |
Inspektionsorganet kan föreskriva eller godkänna andra avstånd på grundval av provningar som bestyrker detekto- rernas egenskaper.
2.3Dragningen av elektriska kablar för brandlarmsystemet genom maskinrum och pannrum eller andra områden med hög brandrisk är inte tillåten om detta inte är nödvändigt för branddetektering i dessa områden eller för anslutning till motsvarande kraftförsörjning.
3.PROVNING
3.1Brandlarmsystem ska kontrolleras av en expert
a)efter installation,
b)regelbundet, men minst vartannat år.
För maskinrum och pannrum ska dessa kontroller utföras under varierande drifts- och ventilationsförhållanden.
3.2Ett provningscertifikat ska vara undertecknat av experten och visa provningsdatum.
195
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/53 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING NR 18
Bevis på olika fartygsdelars bärighet, trim och stabilitet
(Artikel 22a.05.2 tillsammans med artikel 22.02 och 22.03 i bilaga II)
1.Vid provning av olika fartygsdelars bärighet, trim och stabilitet, vilka har delats av i enlighet med artikel 22a.05.2 a, ska det antas att båda delarna var delvis eller helt olastade i förväg eller att containrar som sköt ut utanför luckkarmen på lämpligt sätt var skyddade mot glidning.
2.För vardera av de två delarna ska därför följande krav uppfyllas vid beräkning av stabiliteten i enlighet med artikel 22.03 (Randvillkor och beräkningsmetod för bestyrkande av stabilitet för transport av säkrade containrar):
—metacenterhöjden MG ska inte understiga 0,50 m,
—restflödningsavståndet ska vara minst 100 mm,
—den hastighet som ska beaktas ska vara 7 km/h,
—vindtrycket ska antas vara lika med 0,01 t/m2.
3.Krängningsvinkeln (≤ 5°) behöver inte uppfyllas för de fartygsdelar som delats av i enlighet med artikel 22a.05.2 efter- som denna vinkel – härledd från friktionskoefficienten – anges för ej säkrade containrar.
Hävarmen för det krängningsmoment som uppstår på grund av fria vätskeytor ska beaktas i enlighet med den formel som ges i artikel 22.02.1 e.
4.Föreskrifterna i punkterna 2 och 3 ska även anses vara uppfyllda om, för vardera av de två delarna, stabilitetskraven i avsnitt 9.1.0.95.2 i förordningen om transport av farliga ämnen på Rhen (ADNR) är uppfyllda.
5.Bekräftelse på fartygsdelarnas stabilitet kan erhållas med antagande om att lasten är jämnt fördelad, eftersom en jämn lastfördelning – i den mån så inte redan är fallet – kan ordnas före delning, annars kan fartyget i stort sett vara olastat.
196
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/54 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 19
(Utan innehåll)
197
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/55 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 20
Utrustning för fartyg som ska framföras i enlighet med standarderna S1 och S2
(Artikel 23.09 i bilaga II)
1.Allmän inledning
Enligtartikel23.09.1ibilagaIIskafartygsomäravseddaattanvändasenligtstandardernaS1ochS2uppfyllabestäm- melserna i denna artikel. Enligt artikel 23.09.1 ska inspektionsorganet i gemenskapscertifikatet bekräfta att fartyget uppfyller dessa bestämmelser.
Dessa bestämmelser avser föreskrifter om kompletterande utrustning som gäller förutom de föreskrifter som ett far- tygmåsteuppfyllaförattgemenskapscertifikatetskautfärdas.Bestämmelsernaiartikel23.09,somkantolkaspåolika sätt, kommer att klarläggas i denna administrativa anvisning. Således ska bestämmelserna i artikel 23.09.1 i bilaga II tolkas enligt följande:
2.Artikel 23.09
2.11.1 a – Anordning av framdrivningssystem
Om ett fartyg är utrustat med en direkt reversibel huvudmotor ska tryckluftssystemet som krävs för att reversera drivriktningen
a)hållas ständigt trycksatt av en automatiskt inställd kompressor eller
b)trycksättas med en hjälpmotor som kan startas från styrplatsen, när ett larm utlöses i styrhytten. Om hjälpmo- torn har en egen bränsletank ska det – i enlighet med artikel 8.05.13 – finnas en varningsanordning i styrhytten som visar om fyllningsnivån inte är tillräckligt för att säkerställa fortsatt säker drift.
2.21.1 b – Slagvattennivåerna i huvudmaskinrummet
Om det krävs ett bogstyrningssystem för att uppfylla manöverföreskrifterna i kapitel 5 ska det rum som innehåller bogstyrningssystemet anses vara ett huvudmaskinrum.
2.31.1 c – Automatisk bränsleförsörjning
2.3.1Om framdrivningssystemet har en tank för daglig förbrukning, ska
a)dess innehåll vara tillräckligt för att säkerställa att framdrivningssystemet kan användas under 24 timmar, med antagande av en förbrukning motsvarande 0,25 liter per kW per timme,
b)bränsleförsörjningspumpen för påfyllning av tanken för daglig förbrukning användas kontinuerligt eller
c)bränsleförsörjningspumpen vara utrustad med
—en omkopplare som automatiskt kopplar på bränsleförsörjningspumpen när tanken för daglig förbruk- ning uppnår en viss låg nivå och
—en omkopplare som automatiskt stänger av bränsleförsörjningspumpen när tanken för daglig förbrukning är full.
2.3.2Tanken för daglig förbrukning ska ha ett nivålarm som uppfyller föreskrifterna i artikel 8.05.13.
2.41.1. d – Ingen särskild kraftansträngning ska krävas för styrinrättningen
Hydrauliska styrinrättningar uppfyller denna föreskrift. Manuella styrinrättningar ska inte kräva större kraft vid användningen än 160 N.
198
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/56 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
2.51.1 e – Optiska och akustiska signaler som krävs under gång
Optiskasignaleromfattarintecylindrar,bollar,konerellerdubbelkonersomkrävsenligtföreskrifterutfärdadeavsjö- fartsmyndigheterna i medlemsstaterna.
2.61.1 f – Direkt kommunikation och kommunikation med maskinrummet
2.6.1Direkt kommunikation ska anses vara säkerställd om
a)direkt optisk kontakt är möjlig mellan styrhytten och manöverplatsen för vinschar och pollare på fartygets främre del eller akter och om avståndet från styrhytten till dessa manöverplatser inte är större än 35 m,
b)bostadsutrymmena kan nås direkt från styrhytten.
2.6.2Kommunikation med maskinrummet ska anses vara säkerställd om den signal som nämns i artikel 7.09.3, andra meningen, kan användas oberoende av den omkopplare som nämns i artikel 7.09.2.
2.71.1 i – Vevar och liknande roterande manöversätt
Dessa omfattar
a)manuelltmanövreradeankarvinschar(denmaximalakraftsomkrävsskaansesvaradendåankarnahängerfritt),
b)vevar för att lyfta lastluckor,
c)vevar på mast och trattvinschar.
Dessa omfattar inte
a)förhalnings- och kopplingsvinschar,
b)vevar på kranar, om de inte är avsedda för arbetsbåtar.
2.81.1 m – Ergonomiska anordningar
Bestämmelserna anses uppfyllda om
a)styrhytten är anordnad i enlighet med Europastandard EN 1864:2008 eller
b)styrhytten är utformad för radarstyrning, som utförs av en enda person eller
c)styrhytten uppfyller följande föreskrifter:
aa)Kontrollenheterna och övervakningsinstrumenten är i det främre synfältet och inom en vinkel om högst 180° (90° åt styrbord och 90° åt babord), inklusive golv och tak. De ska vara tydligt läsbara och synliga från rorsmannens normala plats.
bb)Huvudkontrollenheterna såsom ratt eller styrspak, motorreglagen, radioreglagen och reglagen för akus- tiska signaler och de varnings- och manöversignaler som krävs enligt tillämpliga nationella eller interna- tionella sjöfartsmyndigheters föreskrifter ska anordnas på ett sådant sätt att avståndet mellan reglagen på styrbords sida och babords sida inte är större än 3 m. Rorsmannen ska kunna hantera motorerna utan att behöva släppa styrinrättningens reglage och fortfarande kunna använda andra reglage såsom radiosyste- met, reglagen för de akustiska signalerna och manöversignalerna som krävs enligt tillämpliga nationella eller internationella sjöfartsmyndigheters föreskrifter.
cc)Varnings- och manöversignalerna som krävs enligt tillämpliga nationella eller internationella sjöfartsmyn- digheters föreskrifter drivs elektriskt, pneumatiskt, hydrauliskt eller mekaniskt. Genom undantag kan den användas med hjälp av en draglina endast om säker användning från styrplatsen är möjlig på detta sätt.
199
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/57 |
|
|
|
|
3.Artikel 23.09
3.11.2 a – Motorfartyg som framförs ensamma
Motorfartyg som enligt gemenskapscertifikatet även är lämpliga för skjutbogsering, men vilka
a)saknar hydrauliskt eller elektriskt manövrerade kopplingsvinschar eller
b)vars hydrauliskt eller elektriskt manövrerade kopplingsvinschar inte uppfyller föreskrifterna i punkt 3.3 i denna administrativa anvisning
ska ges standard S2 såsom motorfartyg som framförs ensamt.
Alternativet ’Standard S2 gäller inte motorfartyget vid skjutbogsering’ ska anges under punkt 47 i gemenskapscertifikatet.
3.21.2 c – Skjutbogserade konvojer
Motorfartyg som enligt sina gemenskapscertifikat är lämpliga för skjutbogsering och är utrustade med hydrauliskt eller elektriskt manövrerade kopplingsvinschar som uppfyller föreskrifterna i punkt 3.3 i denna administrativa anvis- ning,menvilkasaknaregenbogpropellerskagesstandardS2såsommotorfartygsomskjutbogserarenkonvoj.Alter- nativet ’Standard S2 gäller inte motorfartyget vid framförande ensamt’ ska anges under punkt 47 i gemenskapscertifikatet.
3.31.2 c, första meningen och 1.2 d, första meningen – Särskilda vinschar eller liknande anordningar för att spänna linorna (kopplingsanordningar)
De kopplingsanordningar som krävs är den minimiutrustning som anges i enlighet med artikel 16.01.2, vilka enligt punkterna 2.1 och 2.2 i administrativ anvisning nr 3 (förbindelser i längdriktningen) är avsedda att ta upp kopp- lingskrafter och vilka uppfyller följande föreskrifter:
a)Anordningen ska tillhandahålla den dragkraft som krävs för kopplingen endast på mekaniskt sätt.
b)Anordningens reglage ska vara placerade på själva anordningen. Genom undantag är fjärrstyrning tillåten under förutsättning att
—den person som använder anordningen har obehindrad direkt sikt över anordningen från styrplatsen,
—det finns en anordning vid styrplatsen som förhindrar oavsiktlig användning,
—anordningen är försedd med ett nödstopp.
c)Anordningen ska ha en bromsanordning som reagerar omedelbart om reglagen lossas eller drivkraften upphör.
d)Det ska vara möjligt att lossa kopplingskabeln manuellt om drivkraften upphör.
3.41.2 c, andra meningen och 1.2 d, andra meningen – Användning av bogpropeller
Reglaget för användning av bogpropellern ska vara permanent installerat i styrhytten. Föreskrifterna i artikel 7.04.8 ska vara uppfyllda. Elkablarna för användning av bogpropellern ska vara permanent installerade fram till den främre delen av det skjutbogserande motorfartyget eller skjutbogseraren.
200
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/58 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
3.51.2 e – Likvärdig manöverbarhet
Likvärdig manöverbarhet säkerställs av ett framdrivningssystem som består av
a)endrivenhetmedflerapropellrarochåtminstonetvåoberoendeframdrivningssystemmedliknandemotoreffekt,
b)minst en vertikalaxelpropeller,
c)minst en styrpropeller eller
d)minst ett framdrivningssystem med 360° vattenstråle.
201
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/59 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 21
Föreskrifter om lågt placerad belysning
(Artiklarna 15.06.7 och 22b.10 d i bilaga II)
1.Allmänt
1.1Enligt ovanstående bestämmelser ska passagerarfartyg och höghastighetsfartyg ha lämpliga system för att tydligt iden- tifiera utrymningsvägar och nödutgångar när den normala nödbelysningen är mindre effektiv på grund av rök. Sådana system ska ha formen av lågt placerad belysning (LLL). Denna administrativa anvisning omfattar godkännande, instal- lation och underhåll av sådana system.
1.2Förutom den nödbelysning som krävs enligt artikel 15.10.3 ska utrymningsvägar, inklusive trapphus, utgångar och nödutgångar vara markerade med lågt placerad belysning (LLL) längs hela utrymningsvägen, särskilt vid hörn och korsningar.
1.3
1.4
1.5Anvisningar om
2.Definitioner
2.1Lågt placerad belysning (LLL) – Elektriskt driven belysning eller fotoluminiscenta indikatorer placerade längs utrym- ningsvägarna för att säkerställa att alla sådana vägar lätt kan identifieras.
2.2Fotoluminiscent system (PL) – Ett
2.3Elektriskt drivna system (EP) – Ett
3.Passager och trapphus
3.1I alla passager ska LLL vara kontinuerlig utom där den avbryts av korridorer och hyttdörrar för att tillhandahålla en
3.2I återvändskorridorer ska LLL ha pilar placerade med intervall om högst 1 m eller likvärdiga riktningsindikatorer, som visar utrymningsvägens riktning.
3.3I alla trapphus ska LLL installeras på åtminstone den ena sidan högst 0,3 m över stegen, vilka gör varje stegs läge tyd- ligtidentifierbartförallapersonersomstårovanförellernedanförsteget.Lågtplaceradbelysningskainstalleraspåbåda sidor om trapphusets bredd är två meter eller bredare. Det översta och nedersta steget i varje trappa ska vara utmärkt för att visa att det inte finns fler steg.
4.Dörrar
4.1Lågt placerad belysning ska leda till utgångsdörrens handtag. För att förhindra förväxling ska inga andra dörrar vara märkta på samma sätt.
202
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/60 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
4.2När skjutdörrar är monterade i skiljeväggar i enlighet med artikel 15.11.2 och i skott i enlighet med artikel 15.02.5 ska öppningsriktningen indikeras.
5.Skyltar och märkning
5.1Alla utrymningsskyltar ska vara av fotoluminiscent material eller utmärkta med elektrisk belysning. Måtten på sådana skyltar och märkningar ska vara proportionerliga med resten av
5.2Utgångsskyltar för lågt placerad belysning ska tillhandahållas vid alla utgångar. Skyltarna ska vara placerade inom före- skrivet område på sidan av utgångsdörrar där handtaget är placerat.
5.3Alla skyltar ska avvika i färg i förhållande till bakgrunden (vägg eller golv) på vilka de är monterade.
5.4Standardiserade symboler (t.ex. de som beskrivs i
6.Fotoluminiscenta system
6.1Fotoluminiscenta remsor ska vara minst 0,075 m breda. Smalare remsor får dock användas om deras ljusstyrka ökas proportionerligt för att kompensera för deras bredd.
6.2Fotoluminiscenta material ska tillhandahålla minst 15 mcd/m2 mätt 10 minuter efter borttagningen av alla externa belysningskällor. Systemet ska sedan fortsätta att tillhandahålla ljusstyrkor starkare än 2 mcd/m2 under 20 minuter.
6.3Alla fotoluminiscenta systemmaterial ska vara försedda med inte mindre än den miniminivå av omgivande ljus som krävs för att ladda det fotoluminscenta materialet för att uppfylla ovanstående föreskrifter om ljusstyrka.
7.Elektriskt drivna system
7.1Elektriskt drivna system ska vara anslutna till nödkopplingstavlan som nämns i artikel 15.10.4 för att drivas av den elektriska huvudkraftkällan under normala omständigheter och även av den elektriska nödkraftkällan när den tidigare är ur drift. För att dimensionera den elektriska nödkraftkällans kapacitet ska de elektriskt drivna systemen ingå i för- teckningen över nödförbrukare.
7.2Elektriskt drivna system ska antingen kopplas på automatiskt eller kunna aktiveras genom en enda åtgärd från styrplatsen.
7.3När elektriska system är installerade ska följande ljusstyrkestandarder tillämpas:
1.Det elektriskt drivna systemets aktiva delar ska ha en minsta ljusstyrka på 10 cd/m2.
2.Miniatyrglödlampornas punktkällor ska tillhandahålla minst 150 mcd sfärisk medelintensitet med ett avstånd på högst 0,1 m mellan lamporna.
3.Punktkällorna i ljusdiodsystem ska ha en minsta toppintensitet på 35 mcd. Vinkeln på
4.För elektroluminiscenta system ska dessa fungera under 30 minuter från det ögonblick då huvudströmförsörj- ningen till vilken de måste vara anslutna enligt avsnitt 7.1 slutar fungera.
7.4Alla elektriskt drivna system ska vara så anordnade att fel på en enskild lampa, belysningsremsa eller batteri inte orsa- kar att markeringen blir ineffektiv.
7.5Elektriskt drivna system ska uppfylla föreskrifterna i artikel 9.20 om vibrations- och värmeprovning. Genom undantag från artikel 9.20.2 c kan värmeprovningen utföras vid en referensomgivningstemperatur på 40 °C.
203
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/61 |
|
|
|
|
7.6Elektriskt drivna system ska uppfylla föreskrifterna om elektromagnetisk kompatibilitet som finns i artikel 9.21.
7.7Elektriskt drivna system ska tillhandahålla en typ av minimiskydd motsvarande IP 55 i enlighet med IEC 60529:1992.
8.Provningar
204
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/62 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 22
Särskilda säkerhetsbehov för personer med nedsatt rörelseförmåga
(Artiklarna 1.01.104, 15.01.4,
1.Inledning
Personer med nedsatt rörelseförmåga har säkerhetsbehov som är större än andra passagerares. Dessa behov beaktas i föreskrifterna i kapitel 15, som förklaras enligt följande.
Dessaföreskrifteräravseddaattsäkerställaattpersonermednedsattrörelseförmågaskakunnavistasochrörasigsäkert ombord på fartyg. Dessutom ska sådana personer i en nödsituation ha samma säkerhetsnivå som andra passagerare.
Det är inte nödvändigt att alla ytor för passagerare uppfyller de särskilda säkerhetsföreskrifterna för personer med ned- satt rörelseförmåga. Därför gäller dessa föreskrifter endast för vissa områden. Personerna i fråga måste dock ges möj- lighet att bli informerade om dessa områden som särskilt anpassats för dem ur säkerhetssynpunkt, så att de kan planera sin vistelse ombord därefter. Rederiet är ansvarigt för att göra motsvarande ytor tillgängliga, göra dem kända och kom- municera dem till personer med nedsatt rörelseförmåga.
För bestämmelser avseende personer med nedsatt rörelseförmåga hänvisas till följande:
—Europaparlamentetsochrådetsdirektiv2003/24/EGavden14april2003omändringavrådetsdirektiv98/18/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg.
—Vägledningen för anpassning av passagerarfartyg i inlandssjöfart för personer med handikapp i enlighet med reso- lution nr 25 från FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE).
Definitionen av termen ’personer med nedsatt rörelseförmåga’ som används i bilaga II är i stort sett identisk med den i direktivet och de flesta av de tekniska föreskrifterna baseras på vägledningen. Vid tvivel kan därför hänvisning ske till båda när beslut fattas. Allmänt sett så är föreskrifterna i direktivet och vägledningen mer långtgående än de i bilaga II.
Föreskrifterna i bilaga II berör inte bäddar och liknande installationer. Dessa omfattas av nationella bestämmelser.
2.Artikel 1.01.104 – Termen Personer med nedsatt rörelseförmåga
Personer med nedsatt rörelseförmåga: alla som till följd av fysiska försämringar inte kan röra sig eller urskilja omgivning- arna på samma sätt som andra passagerare. Denna definitionomfattarpersoner medförsämrad syn och hörseloch per- soner som reser med barn i barnvagnar eller bär på barn. Med avseende på dessa bestämmelser omfattar dock inte personer med nedsatt rörelseförmåga personer med psykiska funktionsnedsättningar.
3.Artikel 15.01.4 – Allmänna bestämmelser: Områden tillhandahållna för personer med nedsatt rörelseförmåga
Områden som tillhandahålls för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga omfattar från, i det enklaste fal- let, entréområdet till platser från vilka en utrymning sker i en nödsituation. De ska omfatta
—en plats där livräddningsutrustning förvaras eller utlämnas i en nödsituation,
—sittplatser,
—en lämpligt anpassad toalett (nr 10 i dessa vägledningar) och
—anslutande korridorer.
205
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/63 |
|
|
|
|
Antalet sittplatser motsvarar minst det ungefärliga antal personer med nedsatt rörelseförmåga som – under en längre period – oftast vistas ombord samtidigt. Antalet ska fastställas av rederiet på grundval av erfarenhet, eftersom detta lig- ger utanför den behöriga myndighetens kunskap.
På fartyg med hytter ska även anslutande korridorer till passagerarhytter som används av personer med nedsatt rörel- seförmåga beaktas. Antalet sådana hytter ska fastställas av rederiet på samma sätt som antalet sittplatser. Med undan- tag för dörrars bredd finns inga tvingande föreskrifter för särskilda anordningar i hytterna. Det faller på rederiets ansvar att göra alla ytterligare nödvändiga arrangemang.
Mening 2 är identisk med artikel 24.04.4 med hänsyn till de särskilda säkerhetsföreskrifterna för personer med nedsatt rörelseförmåga. Den ska därför tillämpas på samma sätt. Om rekommendationerna kräver alternativa åtgärder kan dessa särskilt vara av organisatoriskt slag.
4.Artikel 15.06.3 g – Utgångar från rum
Vad gäller föreskrifterna avseende bredden på anslutande korridorer, utgångar och öppningar i relingar eller skydds- räcken avsedda för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga eller som vanligen används för ombordstig- ning och avstigning av personer med nedsatt rörelseförmåga, ska även barnvagnar beaktas och det faktum att personer kan vara beroende av olika typer av gånghjälpmedel eller rullstolar. För utgångar och öppningar för ombordstigning och avstigning ska även det extra utrymme beaktas som krävs för eventuell hjälppersonal.
5.Artikel 15.06.4 d – Dörrar
Föreskrifterna avseende anordningen av området runt dörrar avsedda att användas av personer med nedsatt rörelse- förmåga ska säkerställa att personer som till exempel är beroende av gånghjälpmedel kan öppna sådana dörrar på ett säkert sätt.
6.Artikel 15.06.5 c – Anslutande korridorer
Se punkt 4 i denna administrativa anvisning.
7.Artikel 15.06.9 – Trappor och hissar
Föreskrifterna för anordning av trappor ska, förutom eventuellt nedsatt rörelseförmåga, även beakta synförsämringar.
8.Artikel 15.06.10 a och b – Relingar och skyddsräcken
Föreskrifterna för relingar och skyddsräcken avsedda för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska vara högre eftersom sådana personer lättare tappar balansen och inte kan hålla fast.
Se även punkt 4 i denna administrativa anvisning.
9.Artikel 15.06.13 – Passager
Avolikaskäl behöverpersoner med nedsattrörelseförmåga stödja sig eller hållafast oftare, så väggari passager avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska vara utrustade med ledstänger på lämplig höjd.
Se även punkt 4 i denna administrativa anvisning.
10.Artikel 15.06.17 – Toaletter
Personer med nedsatt rörelseförmåga ska även kunna vistas och röra sig säkert på toaletter, så minst en toalett ska vara anpassad därefter.
206
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/64 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
11.Artikel 15.08.3 a och b – Larmsystem
Personer med nedsatt rörelseförmåga råkar oftare ut för situationer vid vilka de är beroende av hjälp från andra. I rum i vilka, allmänt sett, de inte kan ses av besättningen, ombordpersonal eller passagerare ska möjligheten att utlösa ett larm därför tillhandahållas. Detta gäller toaletter avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.
Ipersoner med nedsattrörelseförmåga ingår personer mednedsatt syn ellerhörsel. Följaktligenska passagerarnas larm- system åtminstone i områden avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga tillhandahålla lämpliga optiska och akustiska larm.
12.Artikel 15.10.3 d – Tillräcklig belysning
I personer med nedsatt rörelseförmåga ingår personer med nedsatt syn eller hörsel. Tillräcklig belysning i områden avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga är därför mycket viktigt och ska uppfylla strängare före- skrifter än belysningen i andra områden för passagerare.
13.Artikel 15.13.1 – Säkerhetsinstruktion
De särskilda säkerhetsåtgärder som är nödvändiga för personer med nedsatt rörelseförmåga som ska beaktas i säker- hetsinstruktionen ska beakta både möjlig nedsatt rörelseförmåga och försämrad syn och hörsel. För sådana personer ska åtgärder under normal drift beaktas förutom åtgärder i nödsituationer.
14.Artikel 15.13.2 – Säkerhetsplan
De områden som omfattas av punkt 3 i denna administrativa anvisning ska vara utmärkta.
15.Artikel 15.13.3 b – Visning av säkerhetsinstruktion och säkerhetsplan
Åtminstone de kopior av säkerhetsinstruktionen och säkerhetsplanen som visas i områden avsedda för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska vara sådana att de även kan, när så är möjligt, läsas av personer med nedsatt syn. Detta kan till exempel uppnås genom lämplig användning av kontrast och teckenstorlek.
Dessutom ska planerna visas på en sådan höjd att även rullstolsburna användare kan läsa dem.
16.Artikel 15.13.4 – Uppförandekod för passagerare
Punkt 15 i denna administrativa anvisning gäller i enlighet därmed.
207
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/65 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 23
(Utan innehåll)
208
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/66 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 24
Lämplig gasvarningsutrustning
(Artikel 15.15.9 i bilaga II)
1.I enlighet med artikel 24.02.2 och 24.06.5 (i varje fall övergångsbestämmelsen till artikel 15.01.2 e) kan gasol (LPG) för hushållsanvändning ombord på befintliga passagerarfartyg endast användas till första förnyandet av gemenskaps- certifikatet efter 1 januari 2045, på villkor att gasvarningsutrustning i enlighet med artikel 15.15.9 finns tillgänglig. I enlighet med artikel 15.15.9 kan
2.I enlighet med artiklarna 24.02.2 och 24.06.5 (i varje fall övergångsbestämmelsen till artikel 15.15.9) måste denna gasvarningsutrustning vara installerad vid det första förnyandet av certifikatet i enlighet med artikel 14.15.
3.Gasvarningsutrustningen består av sensorer, utrustning och rörledningar och ska anses lämplig om den minst upp- fyller följande föreskrivna föreskrifter:
3.1Föreskrifter som ska uppfyllas av systemet (sensorer, utrustning, rörledningar):
3.1.1Gasvarning ska avges senast när ett av följande värden uppnås eller överskrids:
a)En undre explosionsgräns (LEL) på 10 % för en
b)30 ppm CO (kolmonoxid).
3.1.2Tiden tills larmet aktiveras för hela systemet får inte överskrida 20 sekunder.
3.1.3De gränsvärden som nämns i punkterna 3.1.1 och 3.1.2 får inte ändras.
3.1.4Produktionen av provningsgasen ska vara så utformad att alla avbrott och hinder detekteras. Alla falsifikationer på grund av lufttillträde eller förlust av provningsgas såsom en konsekvens av läckage ska undvikas eller detekteras och rapporteras.
3.1.5
3.1.6Gasvarningsutrustningenmåstevarasjälvövervakande.Detskavaraomöjligtförobehörigaattstängaavutrustningen.
3.1.7Gasvarningsutrustning som försörjs av energiförsörjningsnätverket ombord ska vara buffrat mot strömavbrott. Bat- teridrivna tillämpningar ska vara försedda med en varningsanordning som indikerar en minskning av batterispänningen.
3.2Föreskrifter som ska uppfyllas av utrustningen:
3.2.1Utrustningen ska bestå av en utvärderings- och visningsenhet.
3.2.2Larmet som indikerar att gränsvärdena i punkt 3.1.1 a och b har uppnåtts eller överskridits ska ges optiskt och akus- tiskt, både i övervakade rum och i styrhytten eller på någon annan permanent bemannad plats. Det ska vara klart synligt och hörbart även under de driftsförhållanden som ger det högsta egenbullret. Larmet ska skilja sig tydligt från alla övriga akustiska och optiska signaler i det utrymme som ska skyddas. Det akustiska larmet ska även vara tydligt hörbartmedstängdaanslutningsdörrarvidentréernaochiangränsanderum.Detakustiskalarmetfårtystasefterakti- vering,detoptiskalarmetfårendastavbrytasomvärdenafallerunderdegivnagränsvärdenasomangesipunkt3.1.1.
3.2.3Det ska vara möjligt att separat detektera och tydligt i rapporterna ange vilka gränsvärden i punkt 3.1.1 a och b som har uppnåtts eller överskridits.
3.2.4Om apparaten har en särskild status (start, fel, kalibrering, parametrisering, underhåll etc.) ska detta indikeras. Fel på hela systemet eller en av komponenterna ska indikeras av ett larm i analogi med punkt 3.2.2. Det akustiska larmet får tystas efter aktivering, det optiska larmet får endast avbrytas om felet avhjälpts.
209
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/67 |
|
|
|
|
3.2.5Om det är möjligt att utfärda olika rapporter (gränsvärden, särskild status) ska det även vara möjligt att särskilja dem var för sig och att tydligt tilldela dem. Om det är nödvändigt ska en gemensam signal visas som indikerar att det inte är möjligt att utfärda alla rapporter. I detta fall ska rapporterna utfärdas i prioritetsordning, med början med den rap- port som har störst betydelse för säkerheten. Det ska vara möjligt att visa de rapporter som inte kan utfärdas genom att trycka på en knapp. Prioritetsordningen ska vara uppenbar enligt apparatens dokumentation.
3.2.6Utrustningen ska vara så konstruerad att obehörig påverkan inte är möjlig.
3.2.7I alla fall då detekterings- och larmutrustning används ska larmkontrollenheten och indikeringspanelen vara i drift från en plats utanför de utrymmen som innehåller gaslagrings- och gasförbrukningsanordningar.
3.3Föreskrifter som ska uppfyllas av sensorer/provtagningsanordningar:
3.3.1I varje rum med förbrukande apparater ska gasvarningsutrustningens sensorer tillhandahållas i närheten av dessa apparater.Sensorerna/provtagningsanordningarna skavara såinstalleradeatt gasansamlingdetekterasinnandegivna gränsvärdena som nämns i punkt 3.1.1 har uppnåtts. Sensorernas arrangemang och installation ska dokumenteras. Valet av platser ska motiveras av de tillverkare eller specialföretag som har installerat utrustningen. Provtagningsan- ordningarnas rör ska vara så korta som möjligt.
3.3.2Sensorerna ska vara lätt åtkomliga för att möjliggöra regelbunden kalibrering, underhåll och säkerhetskontroller.
3.4Föreskrifter som ska uppfyllas av installationen:
3.4.1Hela gasvarningsutrustningen ska installeras av ett specialföretag.
3.4.2Vid installationen ska följande aspekter beaktas:
a)Lokala ventilationssystem.
b)Strukturella arrangemang (konstruktionen av väggar, skiljeväggar etc.) som underlättar eller försvårar ansam- lingen av gaser.
c)Förebyggande av negativa effekter orsakade av mekaniska skador, vatten- eller värmeskador.
3.4.3Provtagningsanordningarnas alla rörledningar ska arrangeras så att kondensvatten inte kan ansamlas.
3.4.4Installationen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att obehörig manipulering inte är möjlig.
4.Kalibrering/inspektion av utrustningen
4.1Före igångkörning av gasvarningsutrustningen ska den kalibreras i enlighet med tillverkarens uppgifter.
4.2Gasvarningsutrustningen ska regelbundet kalibreras och inspekteras av en godkänd expert eller en expert i enlighet med tillverkarens uppgifter. Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av den godkända experten eller av en expert i enlighet med tillverkarens uppgifter och som anger inspektionsdatum ska utfärdas.
4.3Komponenter i gasvarningsutrustningen som har en begränsad livslängd ska ersättas i god tid före utgången av den förväntade livslängden.
5.Märkning
5.1Alla apparater ska minst ha följande information på ett tydligt och outplånligt sätt:
a)Namn och adress på tillverkaren.
b)Lagstadgad märkning.
c)Typ- och seriebeteckning.
d)I tillämpliga fall, serienummer.
e)I tillämpliga fall alla råd som är oumbärliga för säker användning.
f)Indikering av kalibreringsgas för varje sensor.
210
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
L 32/68 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
31.1.2009 |
|
|
|
|
5.2Komponenter i gasvarningsutrustningen som har en begränsad livslängd ska vara tydligt märkta som sådana.
6.Tillverkarens uppgifter avseende gasvarningsutrustningen:
a)Komplettaanvisningar,ritningarochdiagramavseendesäkerochkorrektanvändningsåvälsomavseendeinstal- lation, igångkörning och underhåll av gasvarningsutrustningen.
b)Driftsanvisningar omfattande åtminstone
aa)åtgärder att vidta i händelse av ett larm eller en felindikering,
bb)säkerhetsåtgärder i händelse av att utrustningen inte är tillgänglig (t.ex. vid kalibrering, inspektion, avbrott) och
cc)personer som är ansvariga för installation och underhåll.
c)Anvisningar för kalibrering före igångkörning och för rutinkalibrering inklusive de tidsintervall som ska följas.
d)Försörjningsspänning.
e)Typ och betydelse för larm och indikatorer (t.ex. särskild status).
f)Information avseende detekteringen av olika driftsproblem och felavhjälpning.
g)Typ och omfattning av utbyte av komponenter med begränsad livslängd.
h)Typ, omfattning och tidsintervall för inspektionerna.
211
Prop. 2012/13:177
Bilaga 6
31.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 32/69 |
|
|
|
|
ADMINISTRATIV ANVISNING nr 25
Elektriska kablar
(Artiklarna 9.15 och 15.10.6 i bilaga II)
Allmänt (alla fartyg) – artikel 9.15
1.Vid tillämpning av artikel 9.15.5 måste minskad ventilation för skärmade kablar och kablar i helt slutna kabelkanaler beaktas.
2.I artikel 9.15.9 ska antalet kabelskarvar vara så få som möjligt. De får användas för reparations- och utbytessyften såväl som, i undantagsfall, för att förenkla installationen. Kabelskarvar som görs i enlighet med punkt 3.28 och bilaga D i IEC
Passagerarfartyg – artikel 15.10.6
1.På passagerarfartyg anses kablar och kabeldragning vara tillfredsställande om de uppfyller villkoren i punkt 2 och 3.
2.För kablar som i nödsituationer tillhandahåller ström till utrustning som förtecknas i artikel 15.10.4 krävs överensstäm- melse med artikel 15.10.6, andra stycket, enligt följande:
a)Kablarna ska dras på sådant sätt att det undviks att de blir oanvändbara på grund av upphettning av skott och däck som kan orsakas av en brand i angränsande utrymme.
b)När kablarna försörjer utrustning som är placerad inom högriskområden måste kabelvägar inom sådana områden undvika dragningar som passerar över eller nära den översta delen av dieselmotorer och oljeeldad utrustning eller nära heta ytor t.ex. dieselmotorers avgassystem. När det inte finns någon alternativ dragning måste kablarna skyd- dasmotskadororsakadeavvärmeochbrand.Sådantbrandskyddkanvaraiformavenstålplattaellerenkabelkanal.
c)Kablarna och tillhörande utrustning som försörjs av nödkraftkällan ska, i den mån det är praktiskt möjligt, bibe- hållas inom det säkra området.
d)Kabelsystem ska arrangeras så att brand i något utrymme som avgränsas av skiljeväggar av typ A såsom visas i arti- kel 15.11.2 inte påverkar tjänster som är viktiga för säkerheten inom ett annat sådant utrymme. Denna föreskrift är uppfylld om inte huvud- och nödkablar går genom samma utrymme. Om de går genom samma utrymme är föreskriften uppfylld om
aa)de sitter så långt från varandra som det är praktiskt möjligt eller
bb)nödkabeln är av en brandsäker typ.
3.Hänsyn ska tas vid dragning av kabelknippen för att säkerställa att kablarnas flamhämningsegenskaper inte försämras. Denna föreskrift är uppfylld om kablarna överensstämmer med IEC
212
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
L 109/14 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.4.2009 |
|
|
|
|
|
|
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/46/EG av den 24 april 2009
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (1), särskilt artikel 20.1 första meningen, och
av följande skäl:
(1)Efter antagandet av direktiv 2006/87/EG i december 2006 har man enats om att ändra bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen. Di- rektiv 2006/87/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
(2)Det bör säkerställas att gemenskapscertifikat för fartyg och fartygscertifikat som utfärdas enligt bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen utfärdas på basis av tekniska föreskrifter som garanterar en likvärdig säker- hetsnivå.
(3)Av detta skäl är det nödvändigt att införa likvärdiga be- stämmelser som bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen för installation och driftskontroll för de motorer som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparla- mentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 decem- ber 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift- ning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelfor- miga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (2).
(4)För att undvika snedvridningar av konkurrensen och olika nivåer av säkerhet bör ändringarna av direktiv 2006/87/EG genomföras så snabbt som möjligt.
(1) EUT L 389, 30.12.2006, s. 1. (2) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.
(5)De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 7 i rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar (3).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I bilaga I till direktiv 2006/87/EG ska uppgiften i kapitel 3 avseende Republiken Italien ersättas med följande:
”Republiken Italien
Alla navigerbara nationella vattenvägar.”
Artikel 2
Bilaga II till direktiv 2006/87/EG ska ändras enligt bilaga I till detta direktiv.
Artikel 3
Bilaga V till direktiv 2006/87/EG ska ändras enligt bilaga II till detta direktiv.
Artikel 4
Medlemsstater som har inre vattenvägar enligt artikel 1.1 i di- rektiv 2006/87/EG ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 30 juni 2009. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis- ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis- ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
(3) EGT L 373, 31.12.1991, s. 29.
213
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
30.4.2009 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 109/15 |
|
|
|
|
|
Artikel 5
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 6
Detta direktiv riktar sig till de medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som avses i artikel 1.1 i direktiv 2006/87/EG.
Utfärdat i Bryssel den 24 april 2009.
På kommissionens vägnar
Antonio TAJANI
Vice ordförande
214
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
L 109/16 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.4.2009 |
|
|
|
|
|
|
BILAGA I
1.Innehållsförteckningen ska ändras på följande sätt:
a)Rubriken till kapitel 8a ska ha följande lydelse:
”UTSLÄPP AV GAS- OCH PARTIKELFORMIGA FÖRORENINGAR FRÅN DIESELMOTORER”
b)Följande artiklar i kapitel 8a ska införas efter rubriken till kapitel 8a:
|
”Artikel 8a.01 |
– |
Definitioner |
|
Artikel 8a.02 |
– |
Allmänna bestämmelser |
|
Artikel 8a.03 |
– |
Erkända typgodkännanden |
|
Artikel 8a.04 |
– |
Provningar av installationer och mellanliggande provningar samt specialprov- |
|
|
|
ningar |
|
Artikel 8a.05 |
– |
Tekniska tjänster” |
c) |
I artikel 10.03a ska rubriken ersättas med följande: |
||
|
”Fasta brandbekämpningssystem för att skydda bostadsutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen” |
||
d) |
I artikel 10.03b ska rubriken ersättas med följande: |
||
|
”Fasta brandbekämpningssystem för att skydda maskinrum, pannrum och pumprum” |
||
e) |
Följande rubrik ska införas efter artikel 24.07: |
||
|
”Artikel 24.08 – |
Övergångsbestämmelse till artikel 2.18” |
|
f) |
Följande rubrik ska införas efter artikel 24a.04: |
||
|
”Artikel 24a.05 – Övergångsbestämmelse till artikel 2.18” |
||
g) |
Följande tillägg |
ska läggas till efter tillägg II: |
|
|
”TILLÄGG III – |
MALL FÖR DET UNIKA EUROPEISKA IDENTIFIERINGSNUMRET FÖR |
|
|
|
|
FARTYG |
|
TILLÄGG IV |
– UPPGIFTER FÖR IDENTIFIKATION AV FARTYGET |
|
|
TILLÄGG V |
– |
PROTOKOLL FÖR FARTYGSPARAMETRAR” |
2.Artikel 1.01 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 52 ska ersättas med följande:
”52. samlingsområden: särskilt skyddade områden på fartyget där personer samlas vid fara.”
b)Punkt 76 ska ersättas med följande:
”76. djupgående (T): det lodräta avståndet i meter mellan den lägsta punkten på skrovet utan att räkna med kölen eller andra fasta fastkopplingar och vattenlinjen vid största djupgående.”
215
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
30.4.2009 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 109/17 |
|
|
|
|
|
c)Följande punkt ska införas efter punkt 76 som punkt 76a:
”76a. djupgående överallt (TOA): det lodräta avståndet i meter mellan den lägsta punkten på skrovet inbegripet kölen eller andra fasta fastkopplingar och vattenlinjen vid största djupgående.”
d)Följande punkter ska införas efter punkt 97 som punkt 97a och punkt 97b:
”97a. lanternor: ljussken från lanternor för att identifiera farkoster.”
”97b. ljussignaler: ljussken som beledsagas av optiska signaler eller ljudsignaler.”
3.Artikel 2.07.1 ska ersättas med följande:
”1. Farkostens ägare, eller dennes ombud, ska underrätta den behöriga myndigheten om alla ändringar av namn eller ägare, alla ommätningar och alla ändringar när det gäller registrering eller hemmahamn, och ska sända in gemenskapscertifikatet till myndigheten för ändring.”
4.Artikel 7.04 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Riktningen på den framdrivningskraft som överförs på fartyget och propellerns eller huvudmaskinernas rota- tionshastighet ska anges.”
b)I punkt 9 ska andra meningen ersättas med följande:
”Kraven i punkterna
Om roderpropeller- eller cykloida propellersystem inte kontrolleras genom spakar kan inspektionsorganet bevilja undantag från punkt 2. Dessa undantag ska anges i gemenskapscertifikatet i fält 52.”
5.Följande kapitel 8a ska införas efter kapitel 8:
”KAPITEL 8a
UTSLÄPP AV GAS- OCH PARTIKELFORMIGA FÖRORENINGAR FRÅN DIESELMOTORER
Artikel 8a.01
Definitioner
I detta kapitel avses med
1.motor: förbränningsmotor som fungerar enligt kompressionständningsprincipen (dieselmotor),
1a. framdrivningsmaskineri: maskineri för framdrivning av fartyg i inlandssjöfart enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 97/68/EG (1),
1b. hjälpmaskin: maskineri för användning i andra tillämpningar än för framdrivning av en farkost,
1c. utbytesmaskin: en använd, överhalad motor som är avsedd att ersätta en motor som är i drift och som är av samma konstruktion (radmotor,
216
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
L 109/18 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.4.2009 |
|
|
|
|
|
|
2.typgodkännande: det förfarande som definieras i artikel 2 andra strecksatsen i direktiv 97/68/EG i dess ändrade
lydelse, genom vilket en medlemsstat intygar att en motortyp eller en motorfamilj uppfyller de relevanta tekniska kraven vad gäller nivån för utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorn eller motorerna,
3.installationsprovning: ett förfarande genom vilket den behöriga myndigheten försäkrar sig om att en motor som är monterad i en farkost, även om den har genomgått ändringar eller justeringar vad gäller nivån för utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar sedan utfärdandet av typgodkännandet, fortfarande uppfyller de relevanta tekniska kraven i detta kapitel,
4.mellanliggande provning: ett förfarande genom vilket den behöriga myndigheten försäkrar sig om att en farkosts motor, även om den har genomgått ändringar eller justeringar vad gäller nivån för utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar sedan installationsprovningen, fortfarande uppfyller de relevanta tekniska kraven i detta kapitel,
5.specialprovning: ett förfarande genom vilket den behöriga myndigheten efter varje betydande ändring av en farkosts motor vad gäller nivån för utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar försäkrar sig om att den fortfarande uppfyller de relevanta tekniska kraven i detta kapitel,
6.(utan innehåll),
7.motorfamilj: en tillverkares gruppering av motorer vilka genom sin konstruktion förväntas ha likartade egenskaper vad gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar enligt definitionen i artikel 2 fjärde strecksatsen i direktiv 97/68/EG i dess ändrade lydelse, och som uppfyller kraven i artikel 8a.03,
8.(utan innehåll),
9.(utan innehåll),
10.(utan innehåll),
11.tillverkare: i enlighet med artikel 2 i direktiv 97/68/EG i dess ändrade lydelse, den person eller det organ som inför godkännandemyndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande och för kontroll av produktionsöverensstämmelsen. Det är inte nödvändigt att denna person eller sammanslutning är direkt engagerad i samtliga stadier av motorns konstruktion,
12.(utan innehåll),
13.(utan innehåll),
14.(utan innehåll),
15.(utan innehåll),
16.motorparameterprotokoll: det dokument i enlighet med bilaga V, där alla parametrar samt ändringar, inbegripet komponenter och motorinställningar som påverkar utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från mo- torn, är vederbörligen registrerade,
17.motortillverkarens instruktioner om kontrollen av de komponenter och motorparametrar som är relevanta för avgasutsläpp: det dokument som sammanställs för att utföra installationsprovningen och den mellanliggande provningen eller specialprovningen.
Artikel 8a.02
Allmänna bestämmelser
1.Utan att det påverkar kraven i direktiv 97/68/EC ska bestämmelserna i detta kapitel gälla för alla motorer med en nominell motoreffekt över 19 kW som är installerade i fartyg i inlandssjöfart eller i maskineri ombord på sådana fartyg.
217
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
30.4.2009 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 109/19 |
|
|
|
|
|
2.Motorerna ska uppfylla kraven i direktiv 97/68/EG.
3.Efterlevnaden av gränsvärdena för avgasutsläpp för det tillämpliga steget ska avgöras på grundval av ett typ- godkännande enligt artikel 8a.03.
4.Installationsprovningar
a)Efter installation av en motor ombord, men innan den tas i drift, ska en provning av installationen utföras. Denna provning, som ingår i den första inspektionen av farkosten eller i en specialinspektion beroende på den motor som installerats, ska antingen leda till registrering av motorn i det gemenskapscertifikat som ska utfärdas för första gången eller till en ändring av ett befintligt gemenskapscertifikat.
b)Inspektionsorganet kan ge dispens för en installationsprovning enligt a om en motor som har en nominell
motoreffekt PN på mindre än 130 kW ersätts av en motor som omfattas av samma typgodkännande. Som ett förhandsvillkor ska fartygets ägare eller dennes ombud vara skyldiga att meddela inspektionsorganet om motorn i fråga har ersatts och inlämna en kopia på typgodkännandet och uppgifter om identifieringsnumret för den nya motor som har installerats. Inspektionsorganet ska göra tillämpliga ändringar av gemenskap- scertifikatet (se fält 52).
5.Mellanliggande provningar av motorn ska utföras inom ramen för den periodiska inspektionen i enlighet med artikel 2.09.
6.En specialprovning måste alltid utföras efter varje betydande ändring av en motor, där sådana ändringar kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorn.
6a. Resultaten av provningarna i enlighet med artikel
7.Inspektionsorganet ska i fält 52 i gemenskapscertifikatet ange typgodkännandenumren samt identifieringsnumren för alla motorer som installeras ombord på fartyget och som omfattas av kraven i detta kapitel. För motorer som omfattas av artikel 9.4a i direktiv 97/68/EG ska identifieringsnumret vara tillräckligt.
8.Den behöriga myndigheten får anlita en teknisk tjänst för att fullgöra uppgifterna enligt detta kapitel.
Artikel 8a.03
Erkända typgodkännanden
1.Följande typgodkännanden ska erkännas, på villkor att maskintillämpningen omfattas av tillämpligt typgodkän- nande:
a)Typgodkännanden i enlighet med direktiv 97/68/EG.
b)Typgodkännanden som erkänns som likvärdiga enligt direktiv 97/68/EG (2).
2.För varje typgodkänd motor ska följande dokument eller kopior av dessa finnas tillgängliga ombord på fartyget:
a)Typgodkännandet.
b)Motortillverkarens instruktioner om kontrollen av de komponenter och motorparametrar som är relevanta för avgasutsläpp.
c)Motorparameterprotokollet.
218
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
L 109/20 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.4.2009 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 8a.04
Installationsprovningar, mellanliggande provningar och specialprovningar
1.Vid tidpunkten för installationsprovningen enligt artikel 8a.02.4 och i händelse av mellanliggande provningar enligt artikel 8a.02.5 och specialprovningar enligt artikel 8a.02.6, kommer den behöriga myndigheten att inspektera motorns befintliga skick med avseende på de komponenter, justeringar och parametrar som anges i instruktionerna enligt artikel 8a.01.17.
Om myndigheten anser att motorn inte överensstämmer med den godkända motortypen eller motorfamiljen kan den
a)kräva att
aa)åtgärder vidtas för att se till att motorn återigen uppfyller kraven,
bb)lämpliga ändringar av typgodkännandet görs, eller
b)begära att de verkliga utsläppen ska mätas.
Om åtgärder för att se till att motorn återigen uppfyller kraven inte vidtas eller i avsaknad av lämpliga ändringar av typgodkännandet eller i det fall mätningarna visar att utsläppsgränsvärdena inte efterlevs ska den behöriga myndigheten avslå utfärdande av ett gemenskapscertifikat eller återkalla eventuella redan utfärdade gemenskaps- certifikat.
2.För motorer med ett system för efterbehandling av avgaser ska kontroller utföras för att se till att dessa system fungerar ordentligt inom ramen för installationsprovningen och den mellanliggande provningen eller special- provningen.
3.Provningarna enligt punkt 1 ska utföras enligt motortillverkarens instruktioner om kontrollen av de kompo- nenter och motorparametrar som är relevanta för avgasutsläpp. I instruktionerna, som ska utarbetas av till- verkaren och godkännas av den behöriga myndigheten ska de komponenter som är relevanta för utsläpp samt justeringar och parametrar anges, enligt vilka kontinuerlig efterlevnad av utsläppsgränsvärdena kan förutsättas. Instruktionerna ska innehålla minst följande uppgifter:
a)Motortyp och i förekommande fall motorfamilj med angivelse av nominell motoreffekt och nominellt varvtal.
b)En förteckning över de komponenter och motorparametrar som är relevanta för gasutsläpp.
c)Entydiga kännemärken för att identifiera de tillåtna komponenter som är relevanta för gasutsläpp (t.ex. delnummer som anges på komponenterna).
d)Motorparametrar som är relevanta för gasutsläpp, såsom inställningsområden för insprutningstidpunkt, tillå- ten kylvattenstemperatur, maximalt avgasmottryck etc.
För motorer som är försedda med ett system för efterbehandling av avgaser ska instruktionerna även inbegripa förfaranden för att kontrollera att efterbehandlingen av avgaserna fungerar effektivt.
4.Installationen av motorer i farkost ska uppfylla de begränsningar som anges i typgodkännandet. Dessutom får inte insug under tryck och avgasmottryck överstiga de angivna värdena för den godkända motorn.
5.Om de motorer som installeras ombord tillhör en motorfamilj får inga återjusteringar eller ändringar utföras som kan påverka utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar negativt eller som faller utanför den föreslagna justeringsmarginalen.
219
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
30.4.2009 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 109/21 |
|
|
|
|
|
6.Om återjusteringar eller ändringar av motorn måste göras efter typgodkännande ska dessa noggrant föras in i motorparameterprotokollet.
7.Om installationsprovningarna och de mellanliggande provningarna visar att de motorer som finns installerade ombord, när det gäller deras parametrar, komponenter och justerbara delar, uppfyller de specifikationer som anges i instruktionerna enligt artikel 8a.01.17, kan det förutsättas att de gas- och partikelformiga föroreningarna från motorerna också uppfyller de grundläggande gränsvärdena.
8.När ett typgodkännande har erhållits för en motor får den behöriga myndigheten efter eget gottfinnande begränsa installationsprovningen eller den mellanliggande provningen enligt dessa bestämmelser. En fullständig provning ska emellertid utföras av minst en cylinder eller en motor i en motorfamilj, och får endast begränsas om det finns skäl att anse att alla andra cylindrar eller motorer uppför sig på ett liknande sätt som den cylinder eller motor som undersöks.
Artikel 8a.05
Tekniska tjänster
1.De tekniska tjänsterna ska uppfylla den europeiska standarden om allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier (EN ISO/IEC 17025:2000), med vederbörlig hänsyn till följande villkor:
a)Motortillverkare kan inte erkännas som tekniska tjänster.
b)Vid tillämpning av detta kapitel får en teknisk tjänst, med tillstånd från den behöriga myndigheten, använda anläggningar utanför sitt eget provlaboratorium.
c)Om de behöriga myndigheterna så kräver ska de tekniska tjänsterna kunna visa att de har tillstånd för att utföra den typ av verksamhet som beskrivs i denna punkt inom Europeiska unionen.
d)Tjänster från tredjeländer får endast anmälas som erkända tekniska tjänster inom ramen för ett bilateralt eller multilateralt avtal mellan Europeiska unionen och tredjelandet i fråga.
2.Medlemsstaterna ska informera kommissionen om namn och adresser för de tekniska tjänster som, tillsammans med respektive nationell behörig myndighet, är ansvariga för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel. Kommissionen ska göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna.
___________
(1) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.
(2) De alternativa typgodkännanden som erkänns enligt direktiv 97/68/EG anges i bilaga XII punkt 2 i direktiv 97/68/EG.”
6.I artikel 10.03a ska rubriken ersättas med följande:
”Fasta brandbekämpningssystem för att skydda bostadsutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen”
7.I artikel 10.03b ska rubriken ersättas med följande:
”Fasta brandbekämpningssystem för att skydda maskinrum, pannrum och pumprum”
8.Artikel 15.06.5 a ska ersättas med följande:
”a) De ska ha en fri bredd på minst 0,80 m. Om de leder till utrymmen som används av fler än 80 passagerare ska de uppfylla bestämmelserna i punkt 3 d och e när det gäller bredden på utgångar som leder till anslutande korridorer.”
220
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
L 109/22 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.4.2009 |
|
|
|
|
|
|
9.Artikel 15.06.8 ska ändras på följande sätt:
a)Led e ska ersättas med följande:
”e) Om fasta sittplatser eller bänkar är placerade i ett utrymme där det finns fastställda samlingsområden behöver motsvarande antal personer inte tas med vid beräkningen av samlingsområdenas totala yta enligt led a. Dock får det antal personer för vilka fasta sittplatser eller bänkar i ett visst utrymme räknas med inte överstiga det antal personer för vilka det finns samlingsområden i detta utrymme.”
b)Led f ska ersättas med följande:
”f) Livräddningsredskap ska vara lätt tillgängliga från utrymningsområden.”
c)Led g ska ersättas med följande:
”g) Det ska vara möjligt att säkert utrymma människor från dessa utrymningsområden via endera av fartygssi- dorna.”
d)Led h ska ersättas med följande:
”h) Samlingsområdena ska ligga ovanför marginallinjen.”
e)Led i ska ersättas med följande:
”i) Samlings- och utrymningsområdena ska visas som sådana i säkerhetsplanen och vara försedda med skyltar ombord på fartyget.”
f)Led j ska ersättas med följande:
”j) Bestämmelserna i leden d och e gäller även öppna däck där det finns fastställda samlingsområden.”
g)Led l ska ersättas med följande:
”l) I samtliga fall då begränsningar tillämpas i leden e, j och k ska den totala ytan enligt led a vara tillräcklig för åtminstone 50 % av det högsta tillåtna passagerarantalet.”
10.Artikel 15.08.6 ska ersättas med följande:
”6. Ett permanent installerat länspumpsystem med ett permanent installerat rörledningssystem ska finnas.”
11.Tabellen i artikel 24.02.2 ska ändras på följande sätt:
a)Uppgiften om artikel 7.02 punkt 5 ska betecknas artikel 7.02 punkt 6.
b)Följande uppgifter ska införas efter uppgiften om artikel 7.04 punkt 2:
”punkt 3 |
Bildskärmen |
Om det inte finns en styrhytt utformad för radar- |
|
|
styrning utförd av en enda person: N.E.O., senast |
|
|
vid utfärdandet eller förlängningen av gemen- |
|
|
skapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
punkt 9 tredje meningen |
Kontroll med hjälp av spak |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förlängningen |
|
|
av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari |
|
|
2010 |
fjärde meningen |
Klart visa drivkraftens riktning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förlängningen |
|
|
av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari |
|
|
2010” |
|
|
|
221
Prop. 2012/13:177
Bilaga 7
30.4.2009 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 109/23 |
|
|
|
|
|
c) Uppgiften om artikel 8.02 punkt 4 ska ersättas med följande:
”punkt 4 |
Skärma kopplingar av rör |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förlängningen |
|
|
av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari |
|
|
2025” |
|
|
|
d) Följande uppgifter ska införas efter uppgiften om artikel 8.02 punkt 4:
”punkt 5 |
Mantlat rörsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förlängningen |
|
|
av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari |
|
|
2025 |
punkt 6 |
Isolering av maskindelar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förlängningen |
|
|
av gemenskapscertifikatet” |
|
|
|
e)Uppgiften om artikel 8.05 punkt 9 första meningen ska betecknas artikel 8.05 punkt 9 andra meningen.
f)Följande uppgifter ska införas efter uppgiften om artikel 8.05 punkt 13:
”8.06 |
Tankar för smörjolja, rörsys- |
|
tem och tillbehör |
8.07Tankar för olja i kraftöverfö- ringssystem, kontroll- och ak- tiveringssystem samt upp- värmningssystem, värmerör och tillbehör
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förlängningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förlängningen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045”
g) Uppgiften om kapitel 8a ska ersättas med följande:
|
”KAPITEL 8a |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bestämmelserna gäller inte |
|
|
|
a) |
för motorer som installerades före den 1 janu- |
|
|
|
ari 2003, och |
|
|
b) |
för utbytesmaskiner som fram till den 31 de- |
|
|
|
cember 2011 installeras på fartyg som var i |
|
|
|
drift den 1 januari 2002. |
|
|
För motorer som var installerade |
|
|
|
a) |
på fartyg mellan den 1 januari 2003 och den |
8a.02.2 och 3 |
Efterlevnad av kraven/gräns- |
|
1 juli 2007 gäller de gränsvärden för avgasuts- |
|
läpp som anges i bilaga XIV till direktiv 97/ |
||
värdena för avgasutsläpp |
|
||
|
|
68/EG, |
|
|
|
|
|
|
|
b) |
på fartyg eller i maskineri ombord på fartyg |
|
|
|
efter den 30 juni 2007 gäller de gränsvärden |
|
|
|
som anges i bilaga XV till direktiv 97/68/EG. |
|
|
Kraven för kategorierna: |
|
|
|
aa) |
V för framdrivningsmaskineri och hjälpma- |
|
|
|
skiner över 560 kW, och |
|
|
bb) |
D, E, F, G, H, I, J, K för hjälpmaskiner i |
|
|
|
direktiv 97/68/EG gäller som likvärdiga.” |
|
|
|
|
222
Prop. 2012/13:177 |
inlandssjöfart behöver |
inte |
ha |
|||
Bilaga 10 |
fartcertifikat. |
|
|
|
||
|
Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används ute- |
|||||
|
slutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fart- |
|||||
|
certifikat. |
|
|
|
|
|
|
Transportstyrelsen får befria ett fartyg från skyldigheten att ha fart- |
|||||
|
certifikat, om ett passagerarfartygscertifikat har utfärdats för fartyget |
|||||
|
enligt 2 §. |
|
|
|
|
|
|
Gemenskapscertifikat för fartyg i |
|||||
|
inlandssjöfart |
|
|
|
||
|
1 a § |
|
|
|
|
|
|
Följande |
fartyg, avsedda |
för |
|||
|
transport på inre vattenvägar, ska |
|||||
|
ha gemenskapscertifikat för fartyg |
|||||
|
i inlandssjöfart. |
|
|
|
||
|
1. fartyg |
med |
en |
längd |
av |
|
|
20 meter eller mer och för vilka |
|||||
|
produkten av längd x bredd x |
|||||
|
djupgående ger en volym om 100 |
|||||
|
m3 eller mer, och som inte är |
|||||
|
svenska passagerarfartyg, |
|
||||
|
2. bogserfartyg eller skjutbogse- |
|||||
|
rare, som är avsedda att bogsera, |
|||||
|
sidobogsera |
eller påskjuta fartyg |
||||
|
enligt 1 eller flytande anlägg- |
|||||
|
ningar, |
|
|
|
|
|
|
3. utländska |
passagerarfartyg, |
||||
|
och |
|
|
|
|
|
|
4. flytande anläggningar när de |
|||||
|
enligt |
Europaparlamentets |
och |
|||
|
rådets direktiv 2006/87/EG ska ha |
|||||
|
ett gemenskapscertifikat för fartyg |
|||||
|
i inlandssjöfart. |
|
|
|
||
|
Havsgående fartyg, som till- |
|||||
|
fälligt |
trafikerar |
inre vattenvägar |
|||
|
och som har giltiga certifikat, som |
|||||
|
följer av artikel 2 i ovannämnda |
|||||
|
direktiv, behöver inte ha gemen- |
|||||
|
skapscertifikat. |
|
|
|
||
|
1 b § |
|
|
|
|
|
|
Ett fartyg som har ett certifikat |
|||||
|
utfärdat i enlighet med artikel 22 i |
|||||
|
den reviderade |
konventionen |
för |
|||
|
sjöfarten på Rhen får trafikera |
|||||
|
svenska inre vattenvägar utan att |
ha gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart.
324
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
5 kap. |
|
|
|
|
|
Bilaga 10 |
skall |
|
|
|
|
5 § |
ska |
|
|
|
Besiktningar |
göras |
främst |
Besiktningar |
göras främst |
||||||
för att |
|
|
|
|
|
för att |
|
|
|
|
1. undersöka |
om |
ett |
fartyg |
är |
1. undersöka |
om |
ett fartyg |
är |
||
sjövärdigt, |
|
|
|
|
|
sjövärdigt, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 a. undersöka om ett fartyg i |
||||
|
|
|
|
|
|
inlandssjöfart uppfyller de tek- |
||||
|
|
|
|
|
|
niska krav som följer av Europa- |
||||
|
|
|
|
|
|
parlamentets och rådets |
direktiv |
|||
|
|
|
|
|
|
2006/87/EG, |
|
|
|
|
2. undersöka |
om |
fartyget |
är |
2. undersöka |
om |
fartyget |
är |
|||
lämpligt att användas som passa- |
lämpligt att användas som passa- |
|||||||||
gerarfartyg, |
|
|
|
|
|
gerarfartyg, |
|
|
|
|
3. bestämma |
fartygets |
minsta |
3. bestämma |
fartygets |
minsta |
|||||
tillåtna fribord, |
|
|
|
|
|
tillåtna fribord, |
|
|
|
|
4. undersöka |
om |
fartygets |
4. undersöka |
om |
fartygets |
|||||
säkerhetsorganisation |
överens- |
säkerhetsorganisation |
överens- |
|||||||
stämmer med rederiets säkerhets- |
stämmer med rederiets säkerhets- |
|||||||||
organisation, och |
|
|
|
|
organisation, och |
|
|
|
||
5. undersöka |
efterlevnaden |
av |
5. undersöka |
efterlevnaden |
av |
|||||
bestämmelserna |
|
i |
|
lagen |
bestämmelserna |
|
i |
lagen |
||
(1998:958) om vilotid för sjömän. |
(1998:958) om vilotid för sjömän. |
|
|
|
|
|
|
6 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 § |
|
|
|
|
|
|
Ett fartygs resa får förbjudas, om det finns skälig anledning att anta att |
|||||||||||
|
1. fartyget inte är sjövärdigt för |
1. fartyget inte är sjövärdigt för |
||||||||||
|
resa i den avsedda farten, |
|
resa i den avsedda farten eller |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
zonen, |
|
|
|
|
|
|
2. fartyget |
i något väsentligt |
2. fartyget |
i något väsentligt |
||||||||
|
avseende har brister i skyddet mot |
avseende har brister i skyddet mot |
||||||||||
|
ohälsa eller olycksfall, |
|
|
ohälsa eller olycksfall, |
|
|
||||||
|
3. fartyget |
inte |
är |
lastat |
eller |
3. fartyget |
inte |
är |
lastat |
eller |
||
|
barlastat på ett betryggande sätt, |
barlastat på ett betryggande sätt, |
||||||||||
|
4. fartyget |
medför |
fler passa- |
4. fartyget |
medför |
fler passa- |
||||||
|
gerare än det högsta tillåtna |
gerare än det högsta tillåtna |
||||||||||
|
antalet, |
|
|
|
|
|
antalet, |
|
|
|
|
|
|
5. fartyget inte är bemannat på |
5. fartyget inte är bemannat på |
||||||||||
|
ett betryggande sätt för den |
ett betryggande sätt för den |
||||||||||
|
avsedda resan, |
|
|
|
avsedda resan, |
|
|
|
||||
|
6. rederiet |
eller |
fartyget |
inte |
6. rederiet |
eller |
fartyget |
inte |
||||
|
uppfyller kraven på säkerhets- |
uppfyller kraven på säkerhets- |
||||||||||
|
organisation |
enligt |
denna |
lag, |
organisation |
enligt |
denna |
lag, |
||||
|
enligt |
föreskrifter |
som |
har |
enligt |
föreskrifter |
som |
har |
||||
|
meddelats med stöd av lagen eller |
meddelats med stöd av lagen eller |
||||||||||
|
enligt |
förordning |
(EG) |
nr |
enligt |
förordning |
(EG) |
nr |
||||
|
336/2006, |
|
|
|
|
336/2006, |
|
|
|
|
||
|
7. bestämmelserna |
i |
lagen |
7. bestämmelserna |
i |
lagen |
||||||
|
(1998:958) om vilotid för sjömän |
(1998:958) om vilotid för sjömän |
||||||||||
326 |
inte efterlevs och detta innebär en |
inte efterlevs och detta innebär en |
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 § |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 10 |
Regeringen |
eller |
den myndighet som regeringen |
bestämmer |
får |
|||||||||||
|
meddela föreskrifter om |
|
|
|
|
|
|
ska |
|
|
||||||
|
1. hur |
ett |
|
fartyg |
skall |
|
vara |
1. hur |
ett |
fartyg |
vara |
|||||
|
konstruerat, |
byggt, |
utrustat |
och |
konstruerat, |
byggt, utrustat |
och |
|||||||||
|
hållet i |
stånd |
för |
|
att |
det |
enligt |
hållet i |
stånd för |
att |
det |
enligt |
||||
|
2 kap. 1 § skall anses vara sjö- |
2 kap. 1 § ska anses vara sjö- |
||||||||||||||
|
värdigt, |
|
|
|
|
|
|
|
|
värdigt, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 a. ytterligare och sänkta krav |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för fartyg i inlandssjöfart i enlig- |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
het med vad som följer av artikel 5 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i direktiv 2006/87/EG, |
|
|
|
|||
|
2. skyldighet att registrera upp- |
2. skyldighet att registrera upp- |
||||||||||||||
|
gifter |
om |
ombordvarande |
på |
gifter |
om |
ombordvarande |
på |
||||||||
|
passagerarfartyg, |
|
|
|
|
|
passagerarfartyg, |
|
|
|
|
|||||
|
3. lastning, |
|
lossning, |
minsta |
3. lastning, |
lossning, |
minsta |
|||||||||
|
tillåtna |
fribord, |
fribordsmärken |
tillåtna |
fribord, |
fribordsmärken |
||||||||||
|
och säkring av last som ännu inte |
och säkring av last som ännu inte |
||||||||||||||
|
har förts ombord, |
|
|
|
|
|
har förts ombord, |
|
|
|
|
|||||
|
4. rederiers |
och |
|
fartygs |
säker- |
4. rederiers |
och |
fartygs |
säker- |
|||||||
|
hetsorganisation, samt |
|
|
|
hetsorganisation, samt |
|
|
|
||||||||
|
5. skyldighet |
för |
|
redare, |
befäl- |
5. skyldighet för |
redare, |
befäl- |
||||||||
|
havare och den som befull- |
havare och den som befull- |
||||||||||||||
|
mäktigats att på redarens vägnar |
mäktigats att på redarens vägnar |
||||||||||||||
|
lämna information att |
|
|
|
lämna information att |
|
|
|
||||||||
|
a. anmäla |
inträffade |
olycksfall |
a. anmäla |
inträffade |
olycksfall |
||||||||||
|
eller olyckstillbud eller sjukdoms- |
eller olyckstillbud eller sjukdoms- |
||||||||||||||
|
fall utöver vad som anges i sjö- |
fall utöver vad som anges i sjö- |
||||||||||||||
|
lagen (1994:1009), |
|
|
|
|
|
lagen (1994:1009), |
|
|
|
|
|||||
|
b. anmäla |
uppkomna |
skador |
b. anmäla |
uppkomna |
skador |
||||||||||
|
eller vidtagna åtgärder som har |
eller vidtagna åtgärder som har |
||||||||||||||
|
betydelse för ett fartygs sjövärdig- |
betydelse för ett fartygs sjövärdig- |
||||||||||||||
|
het, |
|
|
|
|
|
|
|
|
het, |
|
|
|
|
|
|
|
c. lämna |
uppgifter |
inför |
ett |
c. lämna uppgifter inför ett far- |
|||||||||||
|
fartygs ankomst till en hamn eller |
tygs ankomst till en hamn eller |
||||||||||||||
|
ankarplats, och |
|
|
|
|
|
ankarplats, och |
|
|
|
|
|||||
|
d. lämna uppgifter i situationer |
d. lämna uppgifter i situationer |
||||||||||||||
|
där väder- eller sjöförhållandena är |
där väder- eller sjöförhållandena är |
||||||||||||||
|
så ogynnsamma att de innebär |
så ogynnsamma att de innebär |
||||||||||||||
|
allvarliga risker |
för |
människor |
allvarliga risker |
för |
människor |
||||||||||
|
eller miljön. |
|
|
|
|
|
|
|
eller miljön. |
|
|
|
|
|
328
Prop. 2012/13:177
Bilaga 10 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utfärdan- de av gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart i enlighet med vad som följer av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG samt fartcertifikat enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG av den 16 september 2009 om ömse- sidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg i inlandssjöfart.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
330
av ytterligare kompletterande lagstiftning, enligt utredningens uppfatt- |
Prop. 2012/13:177 |
ning, inte finns. |
Bilaga 11 |
Direktivet om tillstånd att utföra varutransporter i inlandssjöfart2 |
|
Direktivet, som reglerar fysiska och juridiska personers tillträde till |
|
transportnäringen i inlandssjöfarten, syftar till att höja fraktförarnas |
|
kompetensnivå och därigenom bidra till en sanering av marknaden |
|
genom att strukturell överkapacitet försvinner och tjänsternas kvalitet |
|
förbättras. Möjlighet finns för en medlemsstat att undanta fraktförare, |
|
som enbart är verksamma inom dess territorium på vattenvägar som |
|
saknar förbindelse med vattenvägssystem i någon annan medlemsstat, |
|
från tillämpningen av direktivet. |
|
Någon motsvarighet till direktivets bestämmelser om särskilda krav på |
|
fraktförares yrkeskompetens för att utföra varutransporter i inlandssjöfart |
|
saknas i svensk rätt. Viss jämförelse kan göras med bestämmelserna om |
|
trafiktillstånd som införts i yrkestrafiklagen (1998:490) och yrkestrafik- |
|
förordningen (1998:779). Mot bakgrund av att direktivet endast reglerar |
|
frågor om tillträde till transportnäringen och inte frågor om t.ex. behörig- |
|
heter eller andra frågor som är av direkt betydelse för säkerheten föreslår |
|
utredningen att Sverige ska nyttja möjligheten till undantag. Behov av |
|
genomförande av direktivet, föreligger i syfte att svenska fraktförare, |
|
som önskar utföra transporter på inre vattenvägar i andra medlemsstater, |
|
ska kunna få ett bevis om yrkeskompetens av svensk behörig myndighet. |
|
Utredningen föreslår att direktivet bör införlivas i svensk rätt genom en |
|
ny förordning om utfärdande av visst slag av intyg för utförande av |
|
transporter på inre vattenvägar inom den Europeiska unionen. Förord- |
|
ningen bör kompletteras av föreskrifter på myndighetsnivå. Transport- |
|
styrelsen anges som behörig myndighet att utfärda intyg samt att åter- |
|
kalla rätten att utföra varutransport. Möjlighet att överklaga Transport- |
|
styrelsens beslut om avslag på ansökan om rätt att utföra varutransport i |
|
inlandssjöfart och återkallande av denna rätt bör finnas. |
|
Direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart3 |
|
Direktivet innehåller tekniska föreskrifter för fartyg4 i inlandssjöfart för |
|
ett antal områden, exempelvis skrovstyrka, maskineri och utrustning. |
|
Tilläggskrav finns för vissa fartygstyper, såsom passagerarfartyg och |
|
fartyg med en längd större än 110 m. Havsgående fartyg omfattas inte av |
|
direktivet. Vattenvägarna är indelade i fyra zoner och indelningen av |
|
zonerna baseras på våghöjden i en zon. En jämförelse mellan de fart- |
|
områden som definieras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och |
|
zonerna enligt direktivet ger, relaterat till signifikanta våghöjder, att |
|
zon 1 och 2 motsvarar fartområde D och zon 3 och 4 fartområde E. Fart- |
|
2Rådets direktiv 87/540/EEG av den 9 november 1987 om tillstånd att utföra varutransporter på vattenvägar inom nationell och internationell transport och om ömsesidigt erkännande av
3Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart.
4Direktivet gäller för fartyg med en längd av 20 meter eller mer och fartyg för vilka produkten LxBxT (längd, bredd och djupgående) ger en volym överstigande 100 m3.
333
Prop. 2012/13:177 område C, vilket finns i stora delar av norra Vänern, kan inte anses Bilaga 11 omfattas av de zoner som tillämpas för de inre vattenvägar som direktivet är tillämpligt på. Direktivet medger att en medlemsstat antar ytterligare tekniska krav än de som följer av direktivet. Ytterligare krav får dock
endast antas inom vissa i direktivet angivna teknikområden och zoner.
Behov av säkerhetshöjande åtgärder
I utredningens jämförelse mellan direktivet och nu gällande regler för fartyg som bedriver trafik i fartområdena C, D och E bedöms säkerhets- nivån vara betydligt lägre, eller reglering helt saknas, när det bl.a. gäller besiktningsintervall, konstruktivt brandskydd på lastfartyg, brandpumps- kapacitet, vissa fribordskrav, krav på dubbelbotten/dubbelskrov för vissa fartygstyper, flödningsvinkelkrav för passagerarfartyg och intaktstabili- tetskriterier för lastfartyg.
För att åtgärda dessa brister har utredningen föreslagit att Transport- styrelsen, med stöd av ett nytt bemyndigande i 2 kap. 1 § fartygssäker- hetsförordningen, ska ta fram bestämmelser om ytterligare krav inom dessa områden samt ställa krav på klasscertifikat för fartyg i inlandssjö- fart i den mån direktivet medger sådana ytterligare tekniska krav. När det t.ex. gäller konstruktivt brandskydd på lastfartyg saknas möjligheter att anta tilläggskrav enligt direktivet varför alternativa åtgärder måste över- vägas.
Sjöområden motsvarande fartområde C
Direktivet är inte tillämpligt på fartyg i inlandssjöfart som trafikerar sjöområden motsvarande fartområde C, t.ex. norra delarna av Vänern. För att fartyg certifierade för inre vattenvägar ska kunna trafikera dessa sjöområden krävs att överväganden görs om Sverige ska uppställa egna krav, utöver dem som följer av direktivet, för att säkerställa att en till- räcklig säkerhetsnivå uppnås för denna trafik.
Nya definitioner i fartygssäkerhetslagen
Utredningen har föreslagit att följande definitioner ska införas i 1 kap. fartygssäkerhetslagen: fartyg i inlandssjöfart, gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart samt kompletterande respektive tillfälligt gemen- skapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart.
Krav på gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart
För fartyg som uppfyller de tekniska föreskrifterna i direktivet ska den av medlemsstaten utsedda behöriga myndigheten utfärda ett certifikat som benämns gemenskapscertifikat för fartyg inlandssjöfart. Utredningen har föreslagit att en ny bestämmelse införs i 3 kap. fartygssäkerhetslagen om vilka fartyg som är skyldiga att ha ett sådant certifikat för att få trafikera inre vattenvägar. Fartyg som är skyldiga att ha ett sådant certifikat undantas från krav på fartcertifikat, passagerarcertifikat och fribords- certifikat.
Vidare har utredningen föreslagit att svenska passagerarfartyg ska undantas från direktivets tillämpning.
334
Prop. 2012/13:177 farten. Utredningen har därför föreslagit att ett tillägg införs i 6 kap. 1 § Bilaga 11 fartygssäkerhetslagen om att ett fartygs resa får förbjudas om det finns skälig anledning att anta att ett fartyg inte är sjövärdigt för resa i den
avsedda farten eller zonen.
Uppdrag till erkända organisationer
Av direktivet följer att en behörig myndighet helt eller delvis kan avstå från besiktning i samband med utfärdande av ett gemenskapscertifikat om fartyget kan visa upp ett giltigt intyg utfärdat av ett godkänt klassifi- ceringssällskap. Med ett godkänt klassificeringssällskap avses ett klassificeringssällskap som godkänts i enlighet med kriterierna och förfarandena i en av bilagorna till direktivet. Den aktuella bilagan inne- håller kriterier för godkännande av klassificeringssällskap, förfarande för godkännande av klassificeringssällskap och en förteckning över god- kända klassificeringssällskap. För närvarande har Bureau Veritas, Germanischer Lloyd och Lloyd’s Register of Shipping godkänts.
Utredningen har föreslagit att det införs en ny bestämmelse i 9 kap. fartygssäkerhetsförordningen om att Transportstyrelsen genom avtal får uppdra åt en erkänd organisation att utföra besiktning av fartyg i inlands- sjöfart. Av den nya bestämmelsen bör vidare framgå att ett sådant avtal får, när det avser fartyg som uteslutande trafikerar nationella inre vatten- vägar, slutas med en organisation som erkänts och godkänts av Sverige enligt direktiv 94/57/EG. I annat fall får avtal endast slutas med klassifi- ceringssällskap som finns angivna i bilaga till direktivet.
Klassificering av inre vattenvägar
Direktivets klassificering av inre vattenvägar i zoner skiljer sig från far- tygssäkerhetsförordningens bestämmelser om fartområden. Det är varje medlemsstat som anger vilka vattenområden inom dess territorium som är att hänföra till respektive zon. UNECE har utarbetat en rekommen- dation med kriterier för klassificeringen. Utredningen har föreslagit att Transportstyrelsen bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka vatten- områden som ska omfattas av dessa zoner.
Behörig myndighet
Om direktivets bestämmelser genomförs i fartygssäkerhetslagen enligt ovan blir lagens befintliga bestämmelser om att Transportstyrelsen utfärdar certifikat samt utövar tillsyn enligt lagen även tillämpliga för fartyg i inlandssjöfart. Behov av nya bestämmelser saknas.
Övrigt angående det tekniska direktivet
Med anledning av det tekniska direktivet har utredningen vidare före- slagit bl.a. följande.
•bemyndigande för Transportstyrelsen att utfärda föreskrifter i enlig- het med direktivet avseende utfärdande av gemenskapscertifikat,
•tydliggörande av att certifikaten enligt direktivet ska utformas enligt förlagor som finns i bilaga till direktivet,
336
Prop. 2012/13:177 Utredningen har, efter en översiktlig jämförelse mellan
ska gälla.
Direktiven om ömsesidigt erkännande av båtförarcertifikat8 och om harmonisering av villkoren för att erhålla nationella förarbevis9
Direktivet om ömsesidigt erkännande av båtförarcertifikat
Av direktivet om ömsesidigt erkännande av båtförarcertifikat följer att Sverige ska erkänna båtförarcertifikat utfärdade i en annan medlemsstat, dvs. de båtförarcertifikat som finns upptagna i bilaga 1 till direktivet ska vara direkt giltiga för fart på svenska inre vattenvägar. Vidare följer att båtförarcertifikat för navigering på Rhen, som utfärdas i överens- stämmelse med den reviderade konventionen om sjöfarten på Rhen, ska vara giltiga för fart på svenska inre vattenvägar.
Utredningen har därför föreslagit att en ny bestämmelse införs i 1 kap. förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal om att båt- förarcertifikat upptagna i bilaga 1 till direktivet eller som omfattas av den reviderade konventionen om sjöfarten på Rhen, ska erkännas för fart på svenska inre vattenvägar. Utredningen har även föreslagit att Sverige, vid erkännande av båtförarcertifikat enligt direktivet, ska nyttja den möjlig- het som ges i direktivet om att en medlemsstat får ställa samma villkor angående minimiålder som ställs i denna medlemsstat för utfärdande av ett båtförarcertifikat. Tillägg härom har föreslagits införas i den ovan föreslagna bestämmelsen i 1 kap. behörighetsförordningen.
Direktivet om harmonisering av villkoren för att erhålla nationella förarbevis
Direktivet om harmonisering av villkoren för att erhålla nationella förar- bevis för gods- eller personbefordran på gemenskapens inre vattenvägar avser att skapa enhetliga gemenskapsregler för utfärdande av båtförar- certifikat. Sverige har lämnat dispens från tillämpningen av direktivet för befälhavare på fartyg som endast använder svenska inre vattenvägar, dvs. vattenvägar som inte är förbundna med en annan medlemsstats inre vattenvägar. Direktivet innebär att Sverige, trots nyttjande av undantaget, måste godkänna certifikat som utfärdats för en befälhavare enligt direk-
8Rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar.
9Rådets direktiv 96/50/EG av den 23 juli 1996 om harmonisering av villkoren för att erhålla nationella förarbevis för gods eller personbefordran på gemenskapens inre vattenvägar.
338
tivet i en annan medlemsstat för framförande av fartyg på svenska inre |
Prop. 2012/13:177 |
vattenvägar. Risk finns för att befälhavare med lägre krav än vad som |
Bilaga 11 |
följer av de svenska bestämmelserna kan komma att framföra fartyg på |
|
de svenska inre vattenvägarna. Det föreligger inte heller några hinder för |
|
en svensk medborgare att få ett certifikat enligt direktivet i annan |
|
medlemsstat och på så sätt undkomma de högre ställda krav som ställs |
|
enligt svenska bestämmelser. Resultatet blir att högre krav ställs på |
|
svenska befälhavare än en befälhavare från en annan medlemsstat. |
|
Möjligheten till dispens bör därför, enligt utredningens uppfattning, inte |
|
nyttjas. |
|
Utredningen har därför bedömt att direktivet bör genomföras i svensk |
|
rätt. Utredningen avstår dock från att lämna förslag till ny befälsutbild- |
|
ning för framförande av inre vattenvägsfartyg. Den närmare utform- |
|
ningen av denna utbildning bör i stället lämpligen inlemmas i Transport- |
|
styrelsens utredning om utbildning för befäl i skärgårdstrafiken. |
|
Bemanning, arbets- och vilotider
Bemanning
Inom EU finns inte någon gemensam reglering avseende antal besätt- ningsmän och besättningens sammansättning på fartyg avsedda för fart på inre vattenvägar. Bemanning av fartyg regleras dels genom bindande föreskrifter utfärdade av CCNR, Sava kommissionen och Moselle kommissionen, dels genom icke bindande föreskrifter utfärdade av UNECE och Donau kommissionen. Nationella bestämmelser om bemanning är tillämpliga dels för de inre vattenvägar som är belägna utanför dessa kommissioners geografiska område, dels för inrikes trafik. De av CCNR utfärdade bestämmelserna om fartygsbesättningar innebär att det är klassificeringen av fartyget och hur stor del av ett dygn ett fartyg seglas som avgör hur stor besättningen ska vara och hur den ska vara sammansatt. Då det inom EU saknas en gemensam reglering av bemanning på fartyg i inlandssjöfart kommer svenska bestämmelser om fastställande av säkerhetsbesättning att vara tillämpliga för dessa fartyg.
Arbets- och vilotider
Regleringen av arbetstidens förläggning för mobila arbetstagare inom transportsektorn på inre vattenvägar är allmänt hållen. Arbetstids- direktivet10, som är tillämpligt för dessa arbetstagare, har karaktären av ett ramdirektiv och någon mer detaljerad reglering för inre vattenvägar motsvarande den som finns för vägtransportsektorn saknas. Härtill kommer att mobila arbetstagare undantas från stora delar av arbetstids- direktivets bestämmelser. Utredningen anser att, då arbetstidsdirektivet framstår som tämligen konturlöst i sin reglering av arbetstiden för sjö- män ombord på fartyg för inre vattenvägar, öppnar det för arbetstider som inte tillämpas i övrigt i svenskt arbetsliv. Utredningen har därför gjort bedömningen att lagen (1998:958) om vilotid för sjömän bör tillämpas även för den nu aktuella typen av fartyg. Dock vet vi ännu inte
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om
arbetstidens förläggning i vissa avseenden.
339
Prop. 2012/13:177 vilka trafikmönster eventuella inre vattenvägsfartyg kommer att ha. Bilaga 11 Framtiden får slutligt utvisa om en ändring av arbets- och vilotids-
regleringen marginellt måste göras.
Krav på motorer och kvalitet på bränsle för fartyg i inlandssjöfart
Följande tre direktiv är av intresse, arbetsmaskinsdirektivet11, bränsle- kvalitetsdirektivet12 och det marina bränsledirektivet13. I arbetsmaskin- direktivet finns bestämmelser om motorer som är avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart. Bränslekvalitetsdirektivet innehåller minikrav för bensin och diesel i mobila maskiner, inklusive fartyg på inre vattenvägar när de inte är till sjöss. I marina bränsledirektivet fastställs gränsvärden för svavelhalten för bl.a. petroleumbaserade flytande bränslen som används ombord på fartyg i inlandssjöfart när de är till sjöss.
Direktiven har införlivats i svensk rätt, dock inte i de delar som avser fartyg i inlandssjöfart. Utredningen har därför föreslagit att följande åtgärder vidtas. Tillägg görs i 1 § lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner om att med mobil maskin avses fartyg i inlandssjöfart när de inte är till sjöss. Vidare görs ett tillägg i 2 § förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle i syfte att tydliggöra att även petroleumbaserade flytande bränslen som används ombord på fartyg i inlandssjöfart, när dessa är till sjöss, inkluderas i förordningens definition av marint bränsle.
Potentialen att utveckla sjötransporterna på de inre vattenvägarna
Utredningen har tagit fram uppgifter om transporterade godsmängder till och från hamnar i Vänern och Mälaren. Ett antal problem har därvid identifierats. Detta gäller inte minst tillgången på statistik för det gods som transporteras med de olika trafikslagen. Hamnarnas statistik gör att bilden av de volymer som transporteras med sjöfart är relativt hel- täckande, såväl vad avser anlöp och fartygsstorlekar som volymer och godsslag. Däremot saknas motsvarande statistik för lastbils- och järn- vägstransporter som kan brytas ner på läns- eller kommunnivå. Som en följd av detta har uppgifterna, i den mån de funnits tillgängliga, kommit att hämtas från andra utredningar, analysrapporter och olika hemsidor, eftersom det varit helt omöjligt för utredningen att skapa en egen statistik för gods på lastbil och järnväg. Det befintliga underlaget av prognoser och utredningar har dessutom kompletterats i form av möten och inter- vjuer som genomförts med hamnar, regionföreträdare, transportköpare och transportörer inom landet.
På grundval av ovan nämnt material har utredningen dragit slutsatsen att ett införande av EU:s regelverk om inre vattenvägar måste bidra till
11Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som ska monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg.
12Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG.
13Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG.
340
betydligt lägre transportkostnader för sjöfarten för att göra denna Prop. 2012/13:177 transportlösning intressant för näringslivet och därmed medföra ökad Bilaga 11 transport på inre vattenvägar. Svårigheten är att bedöma kostnadens
inverkan på transportvalet, då detta beror på ett flertal samverkande faktorer. Hur mycket lägre kostnaderna måste bli för att det ska bli intressant för den del av näringslivet som har potentiellt gods att öka den andel man transporterar på inre vattenvägar är svårt för utredningen att svara på, utan det måste näringslivet själv göra.
Ett införande av Göta älv, Trollhätte kanal och Vänern samt Södertälje kanal och Mälaren i
341
byggnaden, |
reparationen |
eller |
byggnaden, |
|
reparationen |
eller |
Prop. 2012/13:177 |
||||||||
förnyelsen har avslutats. |
|
förnyelsen |
har |
avslutats. |
För |
Bilaga 13 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
fartyg som har ett gemenskaps- |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
certifikat för fartyg i inlandssjöfart |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
ska en besiktning i stället göras |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
innan fartyget företar någon ny |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
resa. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 §5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen eller den myndighet |
Transportstyrelsen |
får |
överlåta |
|
|||||||||||
som |
regeringen |
bestämmer |
får |
till en erkänd organisation att |
|
||||||||||
genom avtal uppdra åt en erkänd |
utfärda och förnya certifikat och |
|
|||||||||||||
organisation att utfärda och förnya |
att i sådant syfte fastställa minsta |
|
|||||||||||||
certifikat och att i sådant syfte |
tillåtna fribord. |
|
|
|
|
|
|||||||||
fastställa minsta tillåtna fribord. |
Innehållet |
i |
överlåtelsen |
ska |
|
||||||||||
Ett avtal som avses i första |
|
||||||||||||||
stycket får innehålla en begräns- |
regleras genom ett avtal. Avtalet |
|
|||||||||||||
ning av statens rätt att från organi- |
får innehålla en begränsning av |
|
|||||||||||||
sationen |
kräva |
ersättning |
för |
statens rätt att från organisationen |
|
||||||||||
skadestånd som staten ålagts att |
kräva |
ersättning |
för |
skadestånd |
|
||||||||||
betala på grund av organisationens |
som staten ålagts att betala på |
|
|||||||||||||
vållande. |
En |
sådan |
begränsning |
grund av organisationens vållande. |
|
||||||||||
ska vara förenlig med vad som |
En sådan begränsning ska vara |
|
|||||||||||||
anges i detta avseende i Europa- |
förenlig med vad som anges i detta |
|
|||||||||||||
parlamentets |
och |
rådets direktiv |
avseende |
i |
Europaparlamentets |
|
|||||||||
2009/15/EG av den 23 april 2009 |
och rådets direktiv 2009/15/EG av |
|
|||||||||||||
om |
gemensamma |
regler |
och |
den |
23 april |
2009 |
om |
gemen- |
|
||||||
standarder för organisationer som |
samma regler och standarder för |
|
|||||||||||||
utför inspektioner och utövar till- |
organisationer som utför inspek- |
|
|||||||||||||
syn av fartyg och för sjöfarts- |
tioner och utövar tillsyn av fartyg |
|
|||||||||||||
administrationernas |
verksamhet i |
och för sjöfartsadministrationernas |
|
||||||||||||
förbindelse därmed. |
|
|
verksamhet i förbindelse därmed. |
|
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Transportstyrelsen får uppdra åt någon annan än en erkänd organisation att utfärda och för- nya certifikat som bara avser utrustning till fartyg och personlig skydds- utrustning, samt föreskriva eller för särskilda fall besluta att sådana certi- fikat ska ha samma giltighet som certifikat som utfärdas av Transport- styrelsen.
5 Senaste lydelse 2011:549.
345
Prop. 2012/13:177 |
|
Transportstyrelsen får överlåta |
Bilaga 13 |
|
till ett erkänt klassificerings- |
|
|
sällskap att besikta fartyg som |
|
|
enligt 3 kap. 1 a § ska ha ett |
|
|
gemenskapscertifikat för fartyg i |
|
|
inlandssjöfart. Om fartyget ute- |
|
|
slutande trafikerar inre vatten- |
|
|
vägar i Sverige får en överlåtelse i |
|
|
stället ske till en erkänd organi- |
|
|
sation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. |
|
|
För fartyg som vid ikraftträdandet har giltiga certifikat för aktuell fart |
|
|
träder denna lag i kraft när certifikatets giltighet upphör, dock senast den |
|
|
30 december 2018. |
346
av bilaga II till Europaparla- Prop. 2012/13:177 mentets och rådets direktiv Bilaga 15 2006/87/EG om tekniska före-
skrifter för fartyg i inlandssjöfart4.
3kap.
1 §5
Ett svenskt fartyg som har en |
Ett svenskt fartyg som har en |
bruttodräktighet av minst 20 eller |
bruttodräktighet av minst 20 eller |
är ett passagerarfartyg skall ha ett |
är ett passagerarfartyg ska ha ett |
fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver |
fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver |
dock ha fartcertifikat endast om |
dock ha fartcertifikat endast om |
bruttodräktigheten är minst 100. |
bruttodräktigheten är minst 100. |
Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används ute- slutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fart- certifikat.
Transportstyrelsen får befria ett fartyg från skyldigheten att ha fart- certifikat, om ett passagerarfartygscertifikat har utfärdats för fartyget enligt 2 §.
Fartyg och flytande utrustning som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.
Gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1 a §
De fartyg som anges i
1. Fartyg som inte är passage- rarfartyg och som har en längd av minst 20 meter, eller för vilka produkten av längd, bredd och
djupgående ger en volym på minst 100 m3.
4EUT L 6, 10.1.2013, s. 49 (Celex 32012L0049).
5Senaste lydelse 2008:1378.
349
skrifter som har meddelats med |
skrifter som |
har |
meddelats |
med |
Prop. 2012/13:177 |
|||||||||
stöd av första meningen. |
|
stöd av första meningen. |
|
|
Bilaga 15 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
Regeringen eller den myndighet |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
som |
regeringen |
bestämmer |
får |
|
||||
|
|
|
|
|
|
meddela |
föreskrifter |
om |
vilka |
|
||||
|
|
|
|
|
|
zoner som ska finnas och vilka |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
inre vattenvägar som ska ingå i |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
varje zon. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 §9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen eller den myndighet |
Transportstyrelsen |
får |
överlåta |
|
||||||||||
som |
regeringen |
bestämmer |
får |
åt en erkänd organisation att |
|
|||||||||
genom avtal uppdra åt en erkänd |
utfärda och förnya certifikat och |
|
||||||||||||
organisation att utfärda och förnya |
att i sådant syfte fastställa minsta |
|
||||||||||||
certifikat och att i sådant syfte |
tillåtna fribord. |
|
|
|
|
|
||||||||
fastställa minsta tillåtna fribord. |
Innehållet |
i överlåtelsen |
ska |
|
||||||||||
Ett avtal som avses i första |
|
|||||||||||||
stycket får innehålla en begräns- |
regleras genom ett avtal. Avtalet |
|
||||||||||||
ning av statens rätt att från organi- |
får innehålla en begränsning av |
|
||||||||||||
sationen |
kräva |
ersättning |
för |
statens rätt att kräva ersättning |
|
|||||||||
skadestånd som staten ålagts att |
från organisationen för skadestånd |
|
||||||||||||
betala på grund av organisationens |
som staten ålagts att betala på |
|
||||||||||||
vållande. |
En sådan |
begränsning |
grund av organisationens vållande. |
|
||||||||||
ska vara förenlig med vad som |
En sådan begränsning ska vara |
|
||||||||||||
anges i detta avseende i Europa- |
förenlig med vad som anges i detta |
|
||||||||||||
parlamentets och |
rådets direktiv |
avseende |
i |
Europaparlamentets |
|
|||||||||
2009/15/EG av den 23 april 2009 |
och rådets direktiv 2009/15/EG av |
|
||||||||||||
om |
gemensamma |
regler |
och |
den |
23 april |
2009 |
om |
gemen- |
|
|||||
standarder för organisationer som |
samma regler och standarder för |
|
||||||||||||
utför inspektioner och utövar till- |
organisationer som utför inspek- |
|
||||||||||||
syn av fartyg och för sjöfarts- |
tioner och utövar tillsyn av fartyg |
|
||||||||||||
administrationernas |
verksamhet i |
och för sjöfartsadministrationernas |
|
|||||||||||
förbindelse därmed. |
|
|
verksamhet i förbindelse därmed. |
|
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Transportstyrelsen får uppdra åt någon annan än en erkänd organisation att utfärda och för- nya certifikat som bara avser utrustning till fartyg och personlig skydds- utrustning, samt föreskriva eller för särskilda fall besluta att sådana certi- fikat ska ha samma giltighet som certifikat som utfärdas av Transport- styrelsen.
9 Senaste lydelse 2011:549.
353
Prop. 2012/13:177 |
Transportstyrelsen |
får överlåta |
||||
Bilaga 15 |
åt ett |
erkänt |
klassificerings- |
|||
|
sällskap att utfärda och förnya |
|||||
|
gemenskapscertifikat |
för inlands- |
||||
|
sjöfart. |
Om |
fartyget |
uteslutande |
||
|
trafikerar |
inre |
vattenvägar |
i |
||
|
Sverige |
får |
Transportstyrelsen |
i |
||
|
stället överlåta uppgifterna åt en |
|||||
|
erkänd organisation. |
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2014.
2.För fartyg som vid ikraftträdandet har giltiga certifikat för aktuell fart ska lagen tillämpas när certifikatets giltighet har upphört, dock senast fr.o.m. den 30 december 2018.
354
Prop. 2012/13:177 i sista stycket, ska vara skyldiga att ha antingen ett gemenskapscertifikat Bilaga 16 för inlandssjöfart (varmed avses ett certifikat utfärdat med stöd av direk- tiv 2006/87/EG) eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen. Att lagtexten trots detta utformats med en särskild reglering för utländska fartyg har förklarats med att svenska fartyg inte kan få ett s.k. Rhencertifikat. Även om detta är riktigt motiverar det enligt Lagrådets uppfattning inte att lagregle-
ringen uppdelas på det föreslagna sättet.
Även i vissa andra hänseenden finner Lagrådet att förslaget utformats på ett inte helt tillfredställande sätt. Lagrådet förordar att paragrafen i stället ges förslagsvis följande lydelse:
Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt direktiv 2006/87/EG eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den revide- rade konventionen för sjöfarten på Rhen:
1.passagerarfartyg,
2.bogserfartyg och skjutbogserare som är avsedda att bogsera, sidobogsera eller skjuta på antingen sådana fartyg som avses i 3 eller flytande utrustning, och
3.andra fartyg som har en längd av minst 20 meter, eller för vilka produkten av längd, bredd och djupgående ger en volym på minst 100 m3.
Flytande utrustning ska också ha något av de certifikat som anges i första stycket vid trafik på inre vattenvägar.
Havsgående fartyg som har giltiga certifikat för havsgående trafik behöver trots första stycket inte ha något av de certifikat som där anges när de tillfälligt trafikerar inre vattenvägar.
7 kap. 1 §
I paragrafen finns för närvarande ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilka fartområden som ska finnas. Enligt för- slaget ska härutöver anges att regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka zoner som ska finnas och vilka inre vattenvägar som ska ingå i varje zon.
Lagrådet konstaterar att förutom i den aktuella paragrafen så före- kommer uttrycket fartområde endast i 5 kap 11 § och uttrycket zon endast i den föreslagna nya lydelsen av 6 kap. 1 §. Vilken innebörd som uttrycken har framgår inte av dessa bestämmelser. Det måste betecknas som otillfredsställande att lagen inte ger underlag för att bedöma vilken innebörd som ett bemyndigande har.
En möjlighet att i viss mån läka denna brist synes vara att föra in en bestämmelse i 1 kap. i lagen enligt vilken Sveriges sjöterritorium för sjöfarten ska delas in i fartområden och zoner samt i en författnings- kommentar till en sådan bestämmelse redovisa för begreppen och dessas
356
Prop. 2012/13:177 Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2013.
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Billström, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström,
Föredragande: statsrådet
Regeringen beslutar proposition 2012/13:177 Tekniska föreskrifter för fartyg på inre vattenvägar.
358
Rättsdatablad |
|
|
Prop. 2012/13:177 |
|
|
|
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som |
Celexnummer för |
|
|
inför, ändrar, upp- |
bakomliggande EU- |
|
|
häver eller upprepar |
regler |
|
|
ett normgivnings- |
|
|
|
bemyndigande |
|
|
|
|
|
|
Fartygssäkerhetslagen |
7 kap. 1 § |
32006L0087 |
|
(2003:364) |
|
|
|
359