Regeringens proposition 2012/13:148
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 april 2013
Fredrik Reinfeldt
Tobias Billström
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till genomförande av rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blåkortsdirektivet).
I propositionen föreslås att det införs ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning som betecknas
De bestämmelser som behövs för att genomföra blåkortsdirektivet i svensk rätt föreslås huvudsakligen bli införda in i ett nytt kapitel i utlänningslagen.
Enligt nuvarande ordning får Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller ett beslut om återkallelse av arbets- tillstånd överklagas endast om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning. I propositionen föreslås att sådana beslut alltid ska få överklagas.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och
Miljöpartiet de gröna.
1
Prop. 2012/13:148
2
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om
2.3Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
8.12Hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän
19.1Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
19.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:572) om
19.3Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
19.4Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. 149
5
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
2.lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
3.lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
4.lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
6
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)
dels att 1 kap. 1 och 7 §§, 2 kap. 3 §, 5 kap. 5 §, 5 a kap. 5 och 6 §§, 6 kap. 4 §, 13 kap. 10 § och 14 kap. 3 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 6 a kap., och fyra nya paragrafer, 2 kap. 7 a §, 5 kap. 18 a §, 5 a kap. 1 a § och 23 kap. 2 a §, samt närmast före 2 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.
1 kap.
1 §2
I denna lag finns föreskrifter om
–lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
–villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),
–visering (3 kap.),
–flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),
–uppehållstillstånd (5 kap.),
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatta i Sverige (5 a kap.),
–arbetstillstånd (6 kap.),
–
–återkallelse av tillstånd (7 kap.),
–avvisning och utvisning (8 kap.),
–kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),
–förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),
–hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),
–verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),
–handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),
–överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),
–nöjdförklaring (15 kap.),
–migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),
–skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),
–offentligt biträde (18 kap.),
–kostnadsansvar (19 kap.),
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2009:1542.
7
Prop. 2012/13:148 – bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),
–tillfälligt skydd (21 kap.),
–tribunalvittnen (22 kap.), och
–särskilda bemyndiganden (23 kap.).
7 §3
Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar
– att en utlänning ska avvisas eller utvisas,
–att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas, eller
–att en utlänning inte ska beviljas resedokument.
2 kap.
En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt.
3§4
En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd, har ställning som varaktigt bosatt eller återtas enligt 6 a kap. 14 §.
7 a §
Bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning
3Senaste lydelse 2009:1542.
4Senaste lydelse 2011:705.
8
Prop. 2012/13:148
5 kap.
5 §5
Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.
18 a §
Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om utlänningen har ett EU- blåkort utfärdat av Sverige eller har eller har haft ett
En ansökan om uppehålls- tillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där.
5 a kap.
1 a §
En ansökan från en tredjelandsmedborgare om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft
5 Senaste lydelse 2008:884.
9
Prop. 2012/13:148
enligt 6 a kap. 1 §.
Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.
Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen.
5 §6
1.medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,
2.utvisas,
3.utgör ett hot mot allmän ordning,
4.har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,
5.har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller
6.får ställning som varaktigt bosatt i en annan
Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader.
6 §7
Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier skall återfå denna efter ansökan, oavsett kravet på vistelsetid enligt 1 §, om
Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, om
1.han eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,
2.försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, och
6Senaste lydelse 2006:219.
7Senaste lydelse 2006:219.
10
Prop. 2012/13:148
12
yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.
Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.
2 §
Ett
1.är
2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
3.har ansökt om uppehålls- tillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
4.har ställning som varaktigt bosatt i en annan
5.reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,
6.har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,
7.har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, eller
8.är utstationerad i Sverige enligt lagen (1999:678) om
3 §
Ett
1.visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
2.utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
När ansökan om
4 §
En utlänning som vill ha ett EU- blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.
Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen
1.ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett
2.har ett
3.har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,
4.har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forsknings- huvudmän att ta emot gästforskare, eller
5.har återtagits enligt 14 §.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan
13
Prop. 2012/13:148
14
Tillståndstid
5 §
Ett
Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera
Att den som haft
Förlängning av tillståndstiden
6 §
Tillståndstiden för ett
Tillståndstiden för ett
1.tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
2.bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
3.utlänningen vid ansöknings- tillfället avseende
4.utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU- blåkortet beviljades för,
5.utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad
6.utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
7.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet
stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett
Tillståndets koppling till en viss anställning och ett visst slag av arbete
7 §
Ett
Vid beräkningen av den
Prop. 2012/13:148
16
1.anställningen upphör, eller
2.den avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar
10 §
Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket
För barn som åberopar anknytning till den som har EU- blåkort eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.
Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§ utom i fall som avser en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU- stat på grund av anknytning till en utlänning som har
När ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord
11 §
En familjemedlem som avses i 10 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.
Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om
1. ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett
2. sökanden har beviljats Prop. 2012/13:148 uppehållstillstånd av en annan EU-
stat på grund av anknytning till en utlänning som avses i 4 § tredje stycket, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige,
återtagits enligt 14 § och den person som familjemedlemmen har anknytning till ansöker om nytt EU- blåkort.
Återkallelse av tillstånd
12 §
Ett
1.tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
2.bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
3.utlänningen vid ansöknings- tillfället avseende
4.den avtalade lönen enligt 1 § första stycket 1 inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för
5.förutsättningarna i 1 § första stycket 2 inte längre är uppfyllda,
6.utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU- blåkortet beviljades för,
7.utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad
8.utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd,
9.utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
10.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Ett
Prop. 2012/13:148
enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över.
13 §
Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om
1. anknytningen till den som har
2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Återtagande av en utlänning som har
14 §
Om en annan
Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om
Beslutande myndighet
15 §
Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.
18
Prop. 2012/13:148
Föreskrifter om lönetröskeln
16 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln enligt 1 § första stycket 1.
13 kap.
10 §8
Ett beslut ska vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om det avser
–resedokument,
–uppehållstillstånd,
– arbetstillstånd,
–statusförklaring,
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige,
–avvisning eller utvisning,
–återreseförbud,
–förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa,
–förvar eller uppsikt, eller
–kroppsvisitation.
Vid beslut i fråga om nationell visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i en
Vid beslut i fråga om nationell visering får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i en
8 Senaste lydelse 2012:129.
19
Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till en migrations- domstol, om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning.
personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller
avtal.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
9 Senaste lydelse 2011:705.
20
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll att 5 § ska ha följande lydelse.
5 §2
I ärenden enligt denna lag gäller följande föreskrifter i utlänningslagen (2005:716) i tillämpliga delar:
1 kap. 3 b § om
1 kap. 13 § om skyndsam handläggning,
3a kap. 2 § om familjemedlemmar till
4kap.
5kap.
6 a kap.
8 kap. 7 a § om utvisning av utlänningar med permanent uppehållsrätt,
8 kap. 17 a § om sådana hänsyn som ska tas till anknytningen till Sverige, om fråga uppkommit om utvisning av en
9 kap. 8 § om fotografi och fingeravtryck,
10 kap. 1, 2, 4,
12 kap.
13 kap.
13 kap. 10 § om motivering av beslut,
13 kap. 11 § om tolkersättning,
13 kap. 12 § om rättelse av beslut på grund av oriktig uppgift, 13 kap. 15 och 16 §§ om
16 kap. 1 § andra stycket om Migrationsöverdomstolen, 17 kap. 1 och 2 §§ om skyldighet att lämna uppgifter,
18 kap. 1 § andra stycket om offentligt biträde för barn, samt 19 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2012:130.
21
Härigenom föreskrivs1 i fråga om studiestödslagen (1999:1395)
dels att 1 kap.
följande lydelse.
1 kap.
4 §2
Utländska medborgare ska, när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare om de på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1.
2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.
Första stycket gäller även familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) till sådana utländska medborgare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i denna paragraf.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2010:441.
3Senaste lydelse 2010:441.
22
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
7 §5
Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om familjeförmåner från
1.gästforskare som avses i lagen
(2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd
iSverige för forskning, och
2.sådana gästforskares familjemedlemmar med uppehållstillstånd i Sverige.
1.gästforskare som avses i lagen
(2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd
iSverige för forskning,
2.familjemedlemmar till en gästforskare som avses i 1 och har uppehållstillstånd i Sverige, eller
3.familjemedlemmar till en utländsk medborgare som har ett
4Senaste lydelse 2010:441.
5Senaste lydelse 2010:441.
23
Prop. 2012/13:148
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
8 §
I 2 kap. 4 §
9 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till
2 kap.
4 §6
Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska
medborgare, om de studerande
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),
2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd
6 Senaste lydelse 2010:441.
24
3 kap.
4 §7
Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska
medborgare, om de studerande
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),
2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
7 Senaste lydelse 2010:441.
25
Härigenom föreskrivs19 i fråga om socialförsäkringsbalken dels att rubriken närmast före 35 kap. 17 § ska utgå,
dels att 35 kap. 17 § ska ha följande lydelse.
35 kap.
17 §
En försäkrad som inte är svensk medborgare ska, när det gäller beräkning av försäkringstid för garantiersättning enligt 15 §, likställas med en svensk medborgare, om han eller hon
1. har ställning som varaktigt bosatt i en annan
2. är en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd i Sverige för forskning, eller
3. är familjemedlem till en sådan gästforskare som avses i 2 och har uppehållstillstånd i Sverige.
2.är en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd
iSverige för forskning,
3.är familjemedlem till en gästforskare som avses i 2 och har uppehållstillstånd i Sverige,
4.har
person som avses i 4 och har uppehållstillstånd i Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
19 Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelands- medborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
26
Europeiska unionens råd antog den 25 maj 2009 direktivet 2009/50/EG om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för hög- kvalificerad anställning (blåkortsdirektivet)1. Direktivet, som trädde i kraft den 19 juni 2009, skulle vara genomfört i medlemsstaterna senast den 19 juni 2011. Blåkortsdirektivet bifogas som bilaga 1.
Inom Justitiedepartementet har departementspromemorian Genom- förande av blåkortsdirektivet (Ds 2012:28) utarbetats. En samman- fattning av promemorian och promemorians lagförslag finns i bilagorna 2 och 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2012/4935/L7).
I propositionen föreslås de lagändringar som behövs för att genomföra blåkortsdirektivet. Dessutom föreslås en lagändring som innebär att Migrationsverkets beslut om avslag på ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol utan att frågan om tillstånd ska ha behandlats i samband med beslut om avvisning eller utvisning.
I samband med remissbehandlingen av departementspromemorian har vissa remissinstanser framfört synpunkter på utlänningsförfattningarna som inte har en direkt koppling till blåkortsdirektivet eller till förslaget om utvidgad möjlighet att överklaga. Dessa synpunkter beaktas inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 28 februari 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådets synpunkter och förslag behandlas i avsnitt 9.5 och i författningskommentaren. Regeringens lagförslag har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. I förhållande till lagrådsremissen har vissa redaktionella och språkliga ändringar gjorts i lagtexten.
4 Blåkortsdirektivet
4.1Syfte
Syftet med direktivet är enligt artikel 1 att fastställa villkoren för inresa och vistelse för högkvalificerad anställning i mer än tre månader på medlemsstaternas territorium och i andra medlemsstater än den första medlemsstaten när det gäller tredjelandsmedborgare som har
1 EUT L 155, 18.6.2009, s. 17 (Celex 32009L0050).
27
I artikel 2 finns ett antal definitioner.
Med tredjelandsmedborgare avses en person som inte är unions- medborgare i den mening som avses i artikel 17.1 i fördraget (numera artikel 20.1 i
Med högkvalificerad anställning avses anställning av en person som i den berörda medlemsstaten i egenskap av arbetstagare är skyddad enligt nationell arbetsrätt eller enligt nationell praxis, oavsett rättsförhållandet, i syfte att för, eller under ledning av, någon annan utöva verkligt och effektivt
syfte att för, eller under ledning av, någon annan utöva verkligt och effektivt arbete, för vilken personen erhåller betalning och för vilken personen har relevant och särskild kompetens, som styrks genom högre yrkeskvalifikationer.
Med
Med första medlemsstat avses den medlemsstat som först beviljade en tredjelandsmedborgare ett
Med andra medlemsstat avses varje annan medlemsstat än den första medlemsstaten.
Med familjemedlemmar avses tredjelandsmedborgare enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening.
Med högre yrkeskvalifikationer avses kvalifikationer som kan styrkas genom bevis på högre utbildning eller, om undantag om detta föreskrivs i nationell lagstiftning, genom bevis på minst fem års yrkeserfarenhet som är jämförbar med högre utbildning och som är relevant inom det yrke eller den bransch som specificeras i anställningskontraktet eller det bindande anställningserbjudandet.
Med bevis på högre utbildning avses
Med yrkeserfarenhet avses faktiskt och lagligt utövande av yrket i fråga.
Med reglerat yrke avses ett yrke enligt definitionen i artikel 3.1 a i direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkes- kvalifikationer.
4.3Tillämpningsområde
I artikel 3 anges direktivets tillämpningsområde. Av artikel 3.1 framgår att direktivet ska tillämpas på tredjelandsmedborgare som ansöker om
28
inresa till en medlemsstats territorium för högkvalificerad anställning, Prop. 2012/13:148 enligt villkoren i direktivet.
I direktivets artikel 3.2 anges ett antal kategorier av tredjelands- medborgare som ska undantas från direktivets tillämpningsområde.
Enligt artikel 3.3 ska direktivet inte påverka tillämpningen av eventuella avtal mellan gemenskapen eller dess medlemsstater å ena sidan och ett eller flera tredjeländer å den andra sidan, vilka syftar till att säkerställa en etisk rekrytering inom sektorer som kännetecknas av personalbrist och att skydda arbetskraft i utvecklingsländer som undertecknat dessa avtal.
Enligt artikel 3.4 ska direktivet inte påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd än
Direktivet ska, enligt artikel 4, inte påverka tillämpningen av förmånligare bestämmelser i unionslagstiftningen eller i bilaterala eller multilaterala avtal mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer. Direktivet ska inte heller påverka medlemsstaternas rätt att anta eller behålla förmånligare bestämmelser för de personer som det är tillämpligt på när det gäller vissa särskilt angivna bestämmelser i direktivet.
Av skäl
4.4Inresevillkor
I artikel 5 anges vilka villkor som ska vara uppfyllda för att en tredjelandsmedborgare ska kunna beviljas inresa och vistelse för högkvalificerad anställning på medlemsstaternas territorier. Förutom krav på giltig resehandling och bevis på högre utbildning eller relevanta yrkeskvalifikationer, ska ett giltigt anställningskontrakt eller ett bindande anställningserbjudande om minst ett års högkvalificerad anställning visas upp. Den bruttoårslön som anges i anställningskontraktet, eller i det bindande anställningserbjudandet, får inte understiga en lönetröskel som medlemsstaterna för ändamålet ska fastställa och offentliggöra och som ska vara minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna får kräva att alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant branschpraxis för högkvalificerad anställning ska vara uppfyllda. Sökanden ska även visa att han eller hon har, eller har ansökt om, sjukförsäkring.
Sökanden får inte anses utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Av artikel 6 följer att direktivet inte inverkar på en medlemsstats rätt att besluta om inresekvoter för tredjelandsmedborgare som reser in till dess territorium för högkvalificerad anställning.
29
Av artikel 7 följer att en sökande som uppfyller inresekriterierna i direktivet och som fått sin ansökan beviljad ska få ett
I artikel 10 finns bestämmelser om vem som får ansöka om
4.6Avslag på ansökan om och återkallelse av
Artikel 8 reglerar grunderna för att avslå ansökningar om
I artikel 9 anges grunderna för att återkalla eller inte förlänga EU- blåkort. Artikeln innehåller såväl obligatoriska som fakultativa bestämmelser. Ett
förlängning av ett
30
till allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa, om den Prop. 2012/13:148 berörda personen inte har meddelat sin adress och om innehavaren av ett
4.7Rättigheter
Artikel 12 reglerar tillträdet till arbetsmarknaden för en innehavare av ett
Artikel 13 reglerar situationer av tillfällig arbetslöshet. En sådan arbetslöshet ska inte i sig kunna ligga till grund för återkallelse av ett
I artikel 14 regleras i vilken mån innehavare av
4.8Familjemedlemmar
Enligt artikel 15 ska direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening vara tillämpligt beträffande familjemedlemmar till innehavare av EU- blåkort med vissa angivna undantag. Till skillnad från vad som föreskrivs i familjeåterföreningsdirektivet ska familjeåterförening inte göras beroende av om innehavaren av
31
I artikel 16 anges i vilken mån direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning ska vara tillämpligt i förhållande till innehavare av
Av artikel 17 framgår att innehavare av
4.10Vistelse i andra medlemsstater
I artikel 18 regleras villkoren för innehavare av
4.11Slutbestämmelser
Artiklarna
5 Huvuddragen i gällande ordning
Uppehållstillstånd
En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader ska enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. Uppehållstillstånd kan beviljas av olika skäl, t.ex. på grund av skyddsbehov, anknytning, arbete eller försörjning på annat sätt eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Uppehållstillstånd kan ges för viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehålls- tillstånd). Ett uppehållstillstånd ska sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock en rad undantag.
Kravet på uppehållstillstånd gäller inte för medborgare i de övriga nordiska länderna. Det gäller inte heller för andra
32
Arbetstillstånd
En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands ska ha arbetstillstånd. Kravet på arbetstillstånd gäller inte för medborgare i de övriga nordiska länderna. Det gäller inte heller för andra
Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Ett arbetstillstånd efter anställnings- erbjudande beviljas normalt för tid motsvarande anställningstiden. Ett arbetstillstånd får dock inte avse längre tid än två år. Om utlänningens anställning förlängs kan arbetstillståndet efter ansökan förlängas i motsvarande mån utan att utlänningen först behöver lämna Sverige. Förlängning kan ske vid ett eller flera tillfällen. Den sammanlagda tillståndstiden får dock inte vara längre än fyra år.
Ett arbetstillstånd efter anställningserbjudande ska knytas till viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete.
Ett tidsbegränsat arbetstillstånd på grund av ett anställningserbjudande får beviljas om anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig under vistelsen i landet. Det innebär att inkomsten från den erbjudna heltids- eller deltidsanställningen måste vara så hög att han eller hon inte behöver försörjningsstöd för att täcka sina kostnader för bl.a. boende och uppehälle. De erbjudna anställningsvillkoren får dessutom inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Därtill kommer att arbetstillstånd får ges endast om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen. Det innebär bl.a. att det s.k. unionsföreträdet måste respekteras. Unionsföreträde innebär att det egna landets befolkning samt befolkningen i EU/EES och Schweiz ska ha företräde till befintliga arbetstillfällen.
Arbetstillstånd ska som huvudregel ha sökts och beviljats före inresan i Sverige. Undantag från kravet på ett beviljat arbetstillstånd före inresan gäller bl.a. i vissa fall för den som efter ett lagakraftvunnet beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande ansöker om arbetstillstånd efter anställnings- erbjudande.
I samband med införandet av bevis om uppehållstillstånd i form av ett uppehållstillståndskort gäller från och med den 20 maj 2011 en ny ordning för arbetstillstånd som understiger tre månader. För viseringspliktiga utlänningar som får arbetstillstånd för kortare tid än tre månader utfärdas endast en visering för den avsedda vistelsen och i fältet för anmärkningar skrivs ”Paid activity”. Som bevis för själva arbets-
Prop. 2012/13:148
33
Prop. 2012/13:148 tillståndet kommer utlänningen enbart att ha en kopia av beslutet. För personer som är undantagna från kravet på visering utfärdas inget tillståndsbevis eftersom de varken behöver uppehållstillstånd eller visering för sin inresa och vistelse i Sverige som understiger tre månader. Dessa personer förses med en kopia av beslutet om arbetstillstånd som innehåller nödvändig information om anställningen i Sverige.
Återkallelse av tillstånd
Bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd finns i 7 kap. UtlL. Dessa tillstånd får bl.a. återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet. För en utlänning som rest in i Sverige får ett uppehållstillstånd återkallas, om han eller hon utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd, om en anställning upphört under pågående uppehålls- och arbetstillståndsperiod eller om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller något annat nordiskt land. Vidare kan vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd åter- kallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.
Återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av Migrationsverket.
Överklagande
Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller beslut om återkallelse av ett uppehållstillstånd får överklagas till migrationsdomstol. Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till migrationsdomstol om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning.
En migrationsdomstols beslut får inom tre veckor överklagas till Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Migrationsöverdomstolen.
34
Prop. 2012/13:148
6Förhållandet till nuvarande regler om arbetskraftsinvandring
Regeringens förslag: Det införs ett regelsystem för inresa och vistelse för högkvalificerad anställning som är parallellt med de nuvarande bestämmelserna om arbetskraftsinvandring.
De bestämmelser som behövs för att genomföra blåkortsdirektivet förs huvudsakligen in i ett nytt kapitel i utlänningslagen. Frånsett denna särreglering ska, om inte annat föreskrivs, de allmänna reglerna i lagen gälla.
Ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd som ger en utlänning rätt att vistas och arbeta i en högkvalificerad anställning ska betecknas
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att ett tillägg ska införas i 8 kap. 16 § UtlL som förtydligar att ett beslut om avvisning och utvisning även får meddelas vid avslag på ansökan om
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända. Förvaltningsrätten i Malmö ifråga- sätter behovet av att införa ett tillägg om
Skälen för regeringens förslag: Den 15 december 2008 trädde nya regler för arbetskraftsinvandring i kraft i Sverige. Genom dessa infördes ett effektivare och mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring, vilket underlättar rekryteringen av arbetskraft från tredjeland. Reglerna gäller för alla slag av arbeten. Blåkortsdirektivet avser villkor för inresa och vistelse för endast högkvalificerad anställning.
Utgångspunkten vid genomförandet av blåkortsdirektivet bör vara att 2008 års regler för arbetskraftsinvandring ska behållas så intakta som möjligt. I blåkortdirektivets artikel 3.4 anges att direktivet inte ska påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd än EU- blåkort för alla anställningsändamål. Mot denna bakgrund bör genomförandet av blåkortsdirektivet i svensk rätt ske genom att det införs ett parallellt regelsystem för utlänningars inresa och vistelse för högkvalificerad anställning.
Vid införandet av ett sådant parallellt regelsystem är flera lagtekniska alternativ tänkbara. Bestämmelserna kan samlas i en ny lag, i ett nytt kapitel i utlänningslagen eller så kan de arbetas in i utlänningslagens befintliga kapitel. De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring innefattar såväl en rätt att vistas som att arbeta i Sverige. Reglerna för tillstånd att vistas respektive arbeta finns i olika kapitel i utlänningslagen. Vid arbetskraftsinvandring regleras dock förutsättningarna för tillstånd,
tillståndstider m.m. i stor utsträckning inom ramen för reglerna om
35
Prop. 2012/13:148 arbetstillstånd. Genomförandet av blåkortsdirektivet innebär att det införs en särskild typ av tillstånd som innebär en kombinerad rätt att vistas och
Regeringens förslag: Bestämmelserna om
–
–utlänningar som omfattas av utlänningslagens bestämmelser om skydd,
–gästforskare som genomför ett forskningsprojekt i Sverige,
–utlänningar med ställning som varaktigt bosatt i en annan
–utlänningar som omfattas av åtaganden enligt internationella avtal om handel och investeringar,
–säsongsarbetare,
–utlänningar med avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, och
–utlänningar som är utstationerade i Sverige.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar att en utlänning även kan beviljas uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl enligt 12 kap. 18 § UtlL om det finns hinder mot verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft. Förvaltnings- rätten anser att det bör förtydligas om även denna kategori av personer ska omfattas av det föreslagna undantaget från bestämmelserna om EU- blåkort. Förvaltningsrätten efterlyser även ett förtydligande av om en utlänning som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 a § UtlL (s.k. spårbyte) ska kunna ansöka om och beviljas ett
Skälen för regeringens förslag
Tredjelandsmedborgare
Direktivets bestämmelser ska tillämpas på tredjelandsmedborgare. Med tredjelandsmedborgare avses enligt artikel 2 a i blåkortsdirektivet personer som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 17.1 i
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd (EUT L 132, 19.5.2011, s. 1, Celex 32011L0132).
37
Prop. 2012/13:148 tredjelandsmedborgare i utlänningslagen att ses över. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att begreppet tredjelandsmedborgare inte behöver användas vid genomförandet av blåkortsdirektivet saknas anledning att nu ändra den befintliga definitionen i utlänningslagen. Att unionsmedborgare är undantagna från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd om de har uppehållsrätt framgår av befintliga nationella regler.
Personkategorier som blåkortsbestämmelserna inte ska gälla för
I blåkortsdirektivets artikel 3.2 anges ett antal kategorier av tredjelands- medborgare som direktivet inte är tillämpligt på. De nationella bestämmelser om
Enligt artikel 3.1 är blåkortsdirektivet tillämpligt på tredjelands- medborgare vilka definieras som personer som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 20.1 i
Enligt artikel 3.2 e är blåkortsdirektivet inte tillämpligt på tredjelands- medborgare som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som har utövat eller som utövar sin rätt till fri rörlighet inom gemenskapen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier
(rörlighetsdirektivet)3. Vidare anges i artikel 3.2 sista stycket att blå- kortsdirektivet inte heller ska vara tillämpligt på tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett nationalitet, som enligt överens- kommelser mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och dessa tredjeländer, å andra sidan, åtnjuter samma rätt till fri rörlighet som unionsmedborgare. Bestämmelsen innebär att medborgare i Island, Norge och Liechtenstein samt deras familjemedlemmar undantas från direktivets tillämpningsområde. Dessutom undantas, som en följd av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.
Enligt 2 kap. 8 § UtlL är
3 EUT L 158, 30.4.2004, s. 77 (Celex 32004L0038).
38
utformad så att det tydligt framgår vilka regler som gäller för EES- Prop. 2012/13:148 medborgare och vilka regler som gäller för tredjelandsmedborgare. En
utredning fick i juni 2011 i uppdrag att överväga hur en klarare uppdelning kan åstadkommas mellan de bestämmelser i utlänningslagen respektive utlänningsförordningen som rör
Utlänningar som omfattas av bestämmelser om skydd
Enligt artikel 3.2 a ska blåkortsdirektivet inte tillämpas på tredjelands- medborgare som har rätt att vistas i en medlemsstat på grundval av tillfälligt skydd eller som har ansökt om rätt till vistelse på den grunden och väntar på beslut om sin ställning.
I 21 kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om tillfälligt skydd i en massflyktssituation. Bestämmelserna tillkom vid genomförandet av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta4. De nya bestämmelserna i utlänningslagen om
Enligt artikel 3.2 b ska blåkortsdirektivet inte heller vara tillämpligt på tredjelandsmedborgare som åtnjuter internationellt skydd enligt rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)5, eller har ansökt om inter- nationellt skydd enligt det direktivet och vars ansökan ännu inte har lett till ett slutligt beslut. Vidare ska direktivet, enligt artikel 3.2 c, inte vara tillämpligt på tredjelandsmedborgare som åtnjuter skydd i enlighet med nationell lagstiftning, internationella förpliktelser eller praxis i medlemsstaten eller har ansökt om skydd i enlighet med nationell lagstiftning, internationella förpliktelser eller praxis i medlemsstaten och vars ansökan inte har lett till något slutligt beslut.
Begreppet internationellt skydd förekommer inte i svensk utlänningslagstiftning. Uttrycket används däremot i skyddsgrunds-
4EGT L 212, 7.8.2001, s. 12 (Celex 32001L0055).
5EUT L 304, 30.9.2004, s. 12 (Celex 32004L0083).
39
av skyddsskäl enligt 12 kap. 18 § UtlL ska omfattas av undantaget från bestämmelserna om
Gästforskare
Undantagna är vidare enligt artikel 3.2 d i blåkortsdirektivet tredjelands- medborgare som ansöker om rätt att vistas i medlemsstaten som forskare i den mening som avses i rådets direktiv 2005/71/EG om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forsknings- syfte (gästforskardirektivet)6, i syfte att genomföra ett forskningsprojekt. Vid genomförandet i svensk rätt i maj 2008 fick de personer som omfattas av direktivet benämningen gästforskare. Med gästforskare avses, enligt 2 § lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvud- män att ta emot gästforskare, en tredjelandsmedborgare som är behörig att påbörja högskoleutbildning på forskarnivå och som väljs ut av en forskningshuvudman för att under en längre tid än tre månader utföra forskning hos huvudmannen. Med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 23 § UtlL har regeringen i 4 kap. 7 a och b §§ UtlF meddelat föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning till en tredjelandsmedborgare och till medföljande familjemedlemmar till en sådan utlänning. Bestämmelserna om
Artikel 3.2 d tar sikte på den som ansöker om rätt att få vistas i medlemsstaten som forskare i den mening som avses i gästforskar- direktivet. Något hinder att tillämpa blåkortsdirektivets bestämmelser på gästforskare som redan befinner sig i medlemsstaten torde således inte föreligga, se vidare avsnitt 9.1.
Utlänningar med ställning som varaktigt bosatt
Enligt artikel 3.2 f är blåkortsdirektivet inte tillämpligt på tredjelands- medborgare som har ställning som varaktigt bosatta i en medlemsstat enligt direktiv 2003/109/EG7 och utövar sin rätt att vistas i en annan medlemsstat i syfte att bedriva ekonomisk verksamhet som anställd eller
6EUT L 289, 3.11.2005, s. 15 (Celex 32005L0071).
7EUT L 16, 23.01.2004, s. 44 (Celex 32003L0109).
Prop. 2012/13:148
41
Prop. 2012/13:148
42
egenföretagare. De nationella bestämmelserna om
Åtaganden enligt internationella avtal om handel och investeringar
Enligt artikel 3.2 g är direktivet inte tillämpligt på tredjelandsmedborgare som reser in i en medlemsstat i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av fysiska personer med anknytning till handel och investeringar. Härmed torde avses tillfällig personrörlighet av tjänste- leverantörer enligt Världshandelsorganisationens (WTO) allmänna tjänstehandelsavtal (GATS). Tjänster kan enligt GATS handlas inter- nationellt på fyra olika s.k. leveranssätt. Personer som omfattas av det leveranssätt som avser tillfällig personrörlighet definieras antingen som personer med rörlighet inom företag, affärsresenärer, kontraktsanställda eller egenföretagare. Det kan röra sig om t.ex. företagsinternt förflyttade personer,
Säsongsarbetare
Enligt artikel 3.2 h är blåkortsdirektivet inte tillämpligt på tredje- landsmedborgare som beviljats inresa till en medlemsstats territorium som säsongsarbetare. Någon definition av begreppet säsongsarbetare finns inte i blåkortsdirektivet. Begreppet förekommer inte heller längre i svensk utlänningslagstiftning. Fram till den 15 december 2008 fanns i 6 kap. 2 § UtlL en särskild tillståndsgrund för säsongsarbete. För dessa ärenden gällde en särskild handläggningsordning där de dåvarande länsarbetsnämnderna beviljade säsongsarbetstillstånd utifrån på förhand beviljade länskvoter för vissa bestämda branscher eller yrkesområden. Någon särskild definition av begreppet säsongsarbete fanns dock inte. Begreppet förekommer emellertid i 5 § lagen (1982:80) om anställnings- skydd. Med säsongsarbete avses där sådant arbete som på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara orsaker inte kan bedrivas mer än under en viss del av året, t.ex. vissa slag av anläggnings- och jordbruksarbeten och arbete inom turistnäringen. Några svårigheter att vid tillämpningen av i detta lagstiftningsärende föreslagna bestämmelser urskilja dem som avses i artikel 3.2 h kan inte förutses. De personer som är aktuella kan för sin vistelse i Sverige antingen vara undantagna från kravet på visering eller så behöver de visering eller uppehållstillstånd, beroende på vistelsens längd. Vidare behöver dessa personer arbets-
tillstånd för utövandet av säsongsarbetet i Sverige, om de inte är undantagna från kravet på sådant tillstånd. Mot bakgrund av det anförda bör ett undantag för denna kategori tas in i utlänningslagen. Det bör utformas så att bestämmelserna om
Utlänningar med avvisnings- eller utvisningsbeslut
Enligt artikel 3.2 i är blåkortsdirektivet inte tillämpligt på tredjelands- medborgare som fått uppskov med avvisning eller utvisning på grund av faktiska eller rättsliga omständigheter.
I utlänningslagen finns flera bestämmelser som innebär att verkställig- heten av ett beslut om avvisning eller utvisning skjuts upp om verkställigheten inhiberas eller om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas. Bestämmelser om inhibition av verkställighet finns bl.a. i 12 kap.
I samband med att de nya reglerna för arbetskraftsinvandring trädde i kraft år 2008 infördes möjligheten att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en utlänning som fått ett lagakraftvunnet beslut om avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande, 5 kap. 15 a § UtlL (s.k. spårbyte). En förutsättning för att beviljas sådant tillstånd är att utlänningen vid ansökningstillfället för uppehållstillståndet har en anställning här som varat i minst sex månader och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället och att anställningen uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket UtlL. Detta innebär att utlänningen, med stöd av ett undantag från kravet på arbetstillstånd (s.k.
Prop. 2012/13:148
43
Prop. 2012/13:148 föreskriva att en ansökan i enlighet med 5 kap. 15 a § UtlL ska kunna medföra ett
En bestämmelse om undantag avseende tredjelandsmedborgare som fått uppskov med verkställigheten av ett utvisningsbeslut på grund av faktiska eller rättsliga omständigheter finns även i det s.k. gästforskar- direktivet. Vid genomförandet av direktivet i svensk rätt infördes en bestämmelse i lagen (2008:290) om godkännande för forsknings- huvudmän att ta emot gästforskare som anger att den lagen inte ska tillämpas på en tredjelandsmedborgare som har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas. Blåkorts- direktivets artikel 3.2 i bör genomföras på motsvarande sätt. De nationella bestämmelserna om
Utstationering
Enligt artikel 3.2 j är blåkortsdirektivet inte tillämpligt på tredjelands- medborgare som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster8 (utstationeringsdirektivet) så länge de är utstationerade på den berörda medlemsstatens territorium. Utstationeringsdirektivet gäller enbart EU:s medlemsstater. Stater inom
I promemorian föreslås att ett
Blåkortsdirektivets bestämmelser ska inte vara tillämpliga på utlänningar som omfattas av utstationeringsdirektivet, så länge som de är utstationerade på en medlemsstats territorium. För att komma i fråga för ett
8 EGT L 18, 21.1.1997, s. 1 (Celex 31996L0071).
44
sker från en arbetsgivare som är etablerad i ett land inom EU/EES- området eller i tredje land. Det har därför i detta sammanhang ingen betydelse att utstationeringslagen är vidare än utstationeringsdirektivets tillämpningsområde. I avsnitt 9.1 föreslås att det ska lagregleras i vilka fall en ansökan om
Prop. 2012/13:148 särskilda skäl. Enligt 5 kap. 9 § UtlF får ett arbetstillstånd inte beviljas för längre tid än utlänningen har tillstånd att vistas här eller får vistas här utan tillstånd och inte för längre tid än utlänningens pass gäller, om det inte finns särskilda skäl. Befintliga regler i utlänningsförordningen om begränsningar av tillståndstiden i relation till passhandlingens giltighets- tid kan tillämpas även i fråga om
8.2Högkvalificerad anställning
Regeringens förslag: För att ett
En bestämmelse som definierar begreppet högkvalificerad anställning tas in i utlänningslagen. Om anställningen avser ett reglerat yrke måste villkoren för utövandet av detta yrke vara uppfyllda för att
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Någon uttrycklig definition av begreppet högkvalificerad anställning finns dock inte i promemorians lagförslag.
Remissinstanserna: TCO tillstyrker utredningens förslag vad beträffar definitionen av högkvalificerad anställning liksom förslaget gällande reglerade yrken. Sacos och Sveriges Ingenjörers uppfattning är att definitionen av högkvalificerad anställning genom yrkeserfarenhet är alltför otydlig.
TCO, Saco, Sveriges Ingenjörer och LO ställer sig kritiska till att det i promemorian föreslås att ett anställningserbjudande ska ligga till grund för beviljande av
Förvaltningsrätten i Malmö anser att det bör övervägas att införa ett krav på att en utlänning ska styrka behörigheten för att få utöva ett reglerat yrke i Sverige även i nuvarande reglering för ansökan om nationella arbetstillstånd.
Skälen för regeringens förslag
En högkvalificerad anställning om minst ett år
Enligt artikel 5.1 a ska sökanden visa upp ett giltigt anställningskontrakt eller, i enlighet med nationell lagstiftning, ett bindande anställnings- erbjudande om minst ett års högkvalificerad anställning i den berörda medlemsstaten.
Enligt gällande ordning uppställs normalt inget krav på anställningens varaktighet för att ett arbetstillstånd ska beviljas (jfr dock möjligheten till s.k. spårbyte enligt 5 kap. 15 a § första stycket 1 UtlL). En förutsättning för att
46
Ett
TCO tillstyrker utredningens förslag vad beträffar definitionen av högkvalificerad anställning. Saco och Sveriges Ingenjörer däremot anser att definitionen av högkvalificerad anställning genom yrkeserfarenhet är alltför otydlig och att det i promemorian saknas en klar definition av vad som menas med yrke eller bransch. För att underlätta Migrationsverkets bedömning av vad som ska omfattas i bedömningen om minst fem års yrkeserfarenhet föreslår dessa remissinstanser att exempelvis Högskole- verket får i uppdrag att utveckla ett verktyg som kan validera sagda yrkeserfarenhet. Sveriges Ingenjörer föreslår att begreppet bransch bör strykas då detta begrepp är olämpligt för de som ansöker om
Blåkortsdirektivets artikel 2 i definierar yrkeserfarenhet som faktiskt och lagligt utövande av yrket i fråga. Någon närmare definition av begreppen yrke eller bransch ges inte i direktivet. Regeringen anser inte att en sådan definition behövs. Inte heller ser regeringen något behov av en särskild myndighet som ska validera vilka tidigare yrkeserfarenheter som är relevanta för det aktuella arbetet för att komma i fråga för ett EU- blåkort. Blåkortsdirektivet tar sikte på högkvalificerad anställning och det ska av arbetsgivarens utannonsering av en ledig tjänst framgå vilka arbetsuppgifter och kompetenskrav som ställs på sökanden. Enligt regeringens mening bör det i fråga om
Prop. 2012/13:148
47
Prop. 2012/13:148
48
Anställningskontrakt eller bindande anställningserbjudande
Enligt gällande ordning kan arbetstillstånd beviljas den som har ett erbjudande om anställning. En blankett för anställningserbjudandet fylls i av arbetsgivaren. I detta anges bl.a. arbetstagarens personuppgifter, uppgifter om arbetsgivaren samt detaljer om arbetet och den aktuella anställningen. Uppgifter om lön och andra ersättningar, arbetets omfatt- ning och försäkringsvillkor ska anges. Arbetsgivaren ska skriftligen intyga att de uppgifter som lämnats är riktiga och att sökanden har informerats om samtliga anställningsvillkor. Efter avstämning med berörd facklig organisation sänds blanketten till arbetstagaren, som bifogar erbjudandet till sin ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd. Anställningserbjudandet som sålunda ligger till grund för Migrations- verkets tillståndsprövning får anses utgöra ett bindande anbud i förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det förekommer att det vid ansökningstidpunkten redan föreligger ett ingånget anställnings- avtal, men något krav på giltigt anställningsavtal uppställs inte för arbetstillstånd. I promemorian görs bedömningen att något sådant krav inte heller bör ställas upp för den som ansöker om ett
TCO, Saco, Sveriges Ingenjörer och LO ställer sig kritiska till förslaget att ett anställningserbjudande ska ligga till grund för beviljande av EU- blåkort. Dessa remissinstanser anser att ett krav på att sökanden ska visa upp ett giltigt anställningskontrakt eller bindande anställningserbjudande i stället bör införas. Saco och Sveriges Ingenjörer anser att det är viktigt att säkerställa med vem som den sökande har ett bindande avtal och för att uppnå det behöver den sökande visa upp ett giltigt anställningsavtal vid ansökan. TCO anser att förslaget i promemorian inte är tillräckligt för att uppfylla direktivets krav. TCO anför att organisationen i andra sammanhang har pekat på att en av bristerna i dagens svenska system är att det arbetserbjudande som arbetsgivaren skickar till Migrationsverket och som den fackliga organisationen yttrar sig över inte är rättsligt bindande. Enligt TCO kan en arbetsgivare lova en sak i tillstånds- processen och sedan skriva något helt annat i anställningskontraktet, utan att arbetstagaren vid en eventuell tvist kan åberopa den högre lönen. LO anser att förslaget i promemorian i denna del inte kan ligga till grund för det svenska genomförandet av direktivet.
Regeringen noterar den kritik som förs fram från fackligt håll när det gäller förslaget att ett anställningserbjudande ska kunna ligga till grund för beviljande av
Som nämns ovan får det anställningserbjudande som ligger till grund för Migrationsverkets tillståndsprövning anses utgöra ett bindande anbud i förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Erbjudandet är riktat till en bestämd person och är så konkret att det går att ta ställning till. Såvida inte förbehåll gjorts torde arbetsgivaren vara bunden av sitt erbjudande när det når arbetstagaren. Om denne accepterar de villkor
som anges i arbetsgivarens erbjudande och bifogar de undertecknade handlingarna till Migrationsverket vid sin ansökan om
Avtalsfrihet råder i Sverige och det är möjligt för en arbetsgivare och en arbetstagare att omförhandla anställningsvillkoren efter det att arbetet påbörjats, både till det bättre och sämre, under förutsättning att parterna är överens om detta, om det är förenligt med lagar och gällande kollektivavtal. Detta gäller även i fråga om
När det gäller de synpunkter som framförs av Saco och Sveriges Ingenjörer angående vikten av att säkerställa med vem som sökanden har ett bindande avtal kan följande framhållas. Blåkortsdirektivet tar sikte på en anställning i den berörda medlemsstaten. Även om det inte uttryckligen anges i direktivet förutsätts att även arbetsgivaren finns i den berörda medlemsstaten. Indirekt kan detta utläsas av olika bestämmelser i direktivet, bl.a. att unionsföreträdet ska ha beaktats och att en ansökan om
Prop. 2012/13:148
49
Prop. 2012/13:148 tillämpningsområde. Den sistnämnda kategorin omfattar s.k. företags- intern förflyttning av personal för vilka ett nytt direktivförslag för närvarande är föremål för förhandling inom EU. För dessa två kategorier av arbetstagare gäller att de inte är anställda i Sverige i den mening som avses i blåkortsdirektivet. Av det skriftliga anställningserbjudandet som utlänningen bifogar sin ansökan om
Sammanfattningsvis anser regeringen att det anställningserbjudande som ligger till grund för Migrationsverkets prövning av en ansökan om
Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke
Om anställningen avser ett reglerat yrke ska sökanden enligt artikel 5.1 b presentera en handling som styrker att han eller hon uppfyller de villkor som enligt nationell lagstiftning gäller för unionsmedborgares utövande av det reglerade yrket.
Med reglerade yrken avses en eller flera former av yrkesverksamhet där det genom lagar eller andra författningar direkt eller indirekt krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten eller någon form av denna (artikel 2 j jämförd med artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer). I Sverige finns ett trettiotal reglerade yrken. Frågor om erkännande av utländska kvalifikationer prövas av den myndighet som utsetts till behörig myndighet för yrket. De flesta av de reglerade yrkena i Sverige finns inom hälso- och sjukvårdssektorn. För dessa yrken finns bestämmelser och villkor för svensk legitimation och annan behörighet i patientsäker- hetslagen (2010:659) och patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Det är Socialstyrelsen som prövar och meddelar bevis om behörighet för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland. Exempel på andra reglerade yrken är veterinär och advokat.
I utlänningslagen och utlänningsförordningen ställs inga krav på att den som ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd för att utöva ett reglerat yrke i Sverige ska styrka behörigheten att utöva detta. När det gäller vissa reglerade yrken, t.ex. läkaryrket, kräver Migrationsverket ändå vid sin handläggning av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd bevis för att sökanden uppfyller villkoren för utövandet av yrket. Förvaltningsrätten i Malmö anser att det inte är tillfredsställande att denna praxis endast får genomslag vad gäller
Generellt gäller att det är arbetsgivarens ansvar att kontrollera att den som han eller hon avser anställa har de kvalifikationer och behörigheter som krävs för att utöva ett visst yrke i Sverige. När det gäller vårdyrken har Migrationsverket påtagit sig uppgiften att särskilt kontrollera att
sökanden uppfyller villkoren för utövande av sådana yrken i Sverige.
50
Blåkortsdirektivet föreskriver en sådan skyldighet för alla reglerade Prop. 2012/13:148 yrken. Det är inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende
överväga införandet av ett sådant krav vid ansökan om nationellt arbetstillstånd.
En bestämmelse med innebörd att villkoren för utövande av reglerade yrken ska vara uppfyllda för att
8.3Fastställd lönetröskel
Regeringens förslag: För att ett
En bestämmelse som upplyser om regeringens behörighet att meddela föreskrifter om lönetröskeln tas in i utlänningslagen.
Regeringens bedömning: Uppgiften att årligen fastställa och offentliggöra den nationella lönetröskeln bör utföras av Migrationsverket efter samråd med den myndighet som är ansvarig för den officiella lönestatistiken i Sverige. Vidare bör Migrationsverket lämna sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare tillfälle att yttra sig över arbetsvillkoren för att bl.a. säkerställa att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detta bör regleras i en förordning.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Malmö anser att det vore lämpligt att genom förarbetena ge ytterligare ledning kring definitionen av begreppet lön. Sveriges advokatsamfund anser att det, i syfte att motverka s.k. lönedumpning, bör införas en hänvisning till att lön, försäkringsvillkor och övriga anställningsvillkor ska vara marknads- mässiga. Samtidigt påpekar dock Advokatsamfundet att det av rättssäkerhetsskäl är av stor vikt att bestämmelsen, för att möjliggöra en enhetlig och förutsebar rättstillämpning, står i överensstämmelse med befintlig reglering då det i grunden är samma förhållanden som regleras. Migrationsverket ifrågasätter förslaget att ansvaret att fastställa lönetröskeln ska åligga verket och anser i stället att denna uppgift bör ankomma på den myndighet som ska bistå verket med beräkningarna av lönetröskeln. Medlingsinstitutet har, från de utgångspunkter som institutet har att beakta, inte något att anföra med anledning av promemorian. TCO tillstyrker utredningens förslag men anser att lönetröskeln bör fastställas av Migrationsverket efter samråd med såväl arbetsmarknadens parter som med Medlingsinstitutet. Saco och Sveriges
Ingenjörer är kritiska till förslaget och påpekar att lönetröskeln kommer
51
Prop. 2012/13:148 att fungera som en lagstadgad minimilön för anställningar av blåkorts- innehavare och att införandet av en statligt reglerad lönetröskel på svensk arbetsmarknad går stick i stäv med den svenska modellen. Saco anser att det är av avgörande betydelse att tillräcklig tid lämnas för att berörd facklig organisation ska ges möjlighet att granska anställningsvillkoren i ett ansökningsärende. Liknande synpunkter framförs även av Sveriges läkarförbund.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Direktivet
Utöver inresevillkoren i blåkortsdirektivets artikel 5.1 anges i artiklarna
Av huvudregeln i artikel 5.3 följer att den bruttoårslön som anges i anställningskontraktet, eller i det bindande anställningserbjudandet, inte får understiga en relevant lönetröskel som medlemsstaterna för ändamålet ska fastställa och offentliggöra. Lönetröskeln ska vara minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i den berörda medlemsstaten. Vid tillämpningen av huvudregeln får medlemsstaterna, enligt artikel 5.4, kräva att alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant branschpraxis för högkvalificerad anställning ska vara uppfyllda.
Med avvikelse från huvudregeln får, enligt artikel 5.5, lönetröskeln för anställning inom de yrken där efterfrågan på arbetstagare från tredjeland är särskilt stor och som ingår i de stora grupperna 1 och 2 enligt International Standard Classification of Occupations, ISCO, vara minst 1,2 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i den berörda medlems- staten. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten varje år tillställa kommissionen en förteckning över de yrken för vilka en avvikelse har beslutats. Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) bygger på den internationella klassifikationen ISCO. Grupperna 1 och 2 i ISCO mot- svarar i stort yrkesområdena 1 och 2 i SSYK, dvs. ledningsarbete och arbete som kräver teoretisk specialistkompetens.
I artikel 5.6 anges att artikel 5 inte ska påverka tillämpliga kollektiv- avtal eller relevant branschpraxis för högkvalificerad anställning.
Det svenska lönebegreppet
Av direktivets skäl 11 framgår att lönetröskeln enbart är avsedd att, med beaktande av statistiska uppgifter som publiceras av kommissionen (Eurostat) eller av den berörda medlemsstaten, bidra till fastställandet av räckvidden för det
I Sverige saknas lagreglering som definierar begreppet lön. Med lön
brukar dock i Sverige avses inte bara själva grundlönen utan även vissa
52
tillägg som den som utför arbetet kan ha rätt till, t.ex. tillägg för obekväm arbetstid och övertidsersättning. Lönebegreppets närmare innehåll torde kunna variera mellan olika branscher och bör därför i det enskilda fallet avgöras med ledning av kollektivavtal eller praxis i den aktuella branschen. Vid en tvist mellan en arbetsgivare och en arbetstagare kan det ytterst bli en fråga för rättstillämpningen att avgöra om kraven avser lön. Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att någon närmare ledning kring definitionen av begreppet lön, som efterfrågats av
Förvaltningsrätten i Malmö, inte bör ges.
Metod för beräkning av den nationella lönetröskeln
Enligt artikel 5.3 ska lönetröskeln vara minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i den berörda medlemsstaten. Vid tillämp- ningen av denna beräkningsmetod kan medlemsstaterna, enligt artikel 5.4, kräva att alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant branschpraxis för högkvalificerad anställning ska vara uppfyllda. Av artikel 5.5 följer att medlemsstaterna, för yrken där efterfrågan på arbetstagare från tredjeland är särskilt stor och som ingår i de stora grupperna 1 och 2 enligt
Vid tillämpningen av den alternativa beräkningsmetoden i artikel 5.5 kan medlemsstaterna inte utnyttja möjligheten enligt artikel 5.4 att kräva att alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant bransch- praxis för högkvalificerad anställning ska vara uppfyllda. Enligt gällande ordning kan ett arbetstillstånd beviljas endast under förutsättning att lönen och övriga villkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom det aktuella yrket eller branschen. Det är en viktig regel som bl.a. bidrar till att minska risken för s.k. lönedumpning. Detta krav bör gälla även för den nu aktuella kategorin av arbetstagare. Av denna anledning bör den alternativa beräkningsmetoden inte tillämpas från svensk sida. Skäl att fastställa lönetröskeln högre än en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen föreligger inte heller. Ett
Offentliggjord nationell lönetröskel
Enligt blåkortsdirektivet ska medlemsstaterna fastställa och offentliggöra den nationella lönetröskeln. Eftersom Sverige inte har några lagfästa minimilöner är det rimligt att den nationella lönetröskeln fastställs utifrån tillgänglig statistik över genomsnittslön i landet. Medlingsinstitutet är ansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken i Sverige. På Statistiska centralbyråns hemsida finns information om lönestatistik för hela ekonomin som har till syfte att årligen ge en översiktlig och jämförbar statistik om lönestrukturen för hela arbetsmarknaden.
Prop. 2012/13:148
53
Prop. 2012/13:148 Statistiken är uppdelad efter region, sektor, yrke, kön och tid. Den löne- statistik som presenteras avseende heltidslön per månad för hela ekonomin sammantaget (statlig, kommunal, landsting och privat sektor) bedöms vara en lämplig utgångspunkt för fastställandet av den nationella lönetröskeln.
Av de statistikuppgifter som nu finns tillgängliga framgår att en genomsnittlig månadslön för samtliga sektorer och samtliga yrken för år 2011 uppgick till 29 000 kronor. Direktivets krav att lönetröskeln ska vara minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i den berörda medlemsstaten skulle således innebära att en nationell löne- tröskel för högkvalificerad anställning för närvarande skulle fastställas till en bruttolön uppgående till 43 500 kronor per månad. Statistik- uppgifterna presenteras av naturliga skäl med viss fördröjning. Statistikuppgifter för år 2012 finns tillgängliga någon gång i mitten av år 2013.
Mot bakgrund av att den nationellt fastställda lönetröskeln kommer att behöva ändras efter löneutvecklingen i Sverige bör en sådan uppgift regleras i särskild ordning. En bestämmelse som upplyser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den lönetröskel som ska ligga till grund för prövningen av ansökan om
I promemorian görs bedömningen att Migrationsverket bör ha uppgiften att årligen fastställa och offentliggöra den nationella lönetröskeln och att uppgiften att ta fram den årliga lönetröskeln bör ske i samråd med Medlingsinstitutet. Migrationsverket ifrågasätter förslaget att verket ska ha ansvar för att fastställa lönetröskeln och anser i stället att denna uppgift bör utföras av den myndighet som måste bistå verket med beräkningarna av lönetröskeln, dvs. Medlingsinstitutet. Medlings- institutet har ingen erinran mot promemorians förslag. TCO tillstyrker utredningens förslag men anser att lönetröskeln bör fastställas av Migrationsverket efter samråd såväl med arbetsmarknadens parter som med Medlingsinstitutet.
Eftersom Migrationsverket är den myndighet som kommer att handlägga ärenden om
Prövning av anställningsvillkoren
Enligt 13 kap. 14 § UtlL ska vid prövning av frågor om arbetstillstånd som har principiell betydelse eller som i övrigt är av större vikt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig. Med stöd av denna bestämmelse föreskrivs i 5 kap. 7 § UtlF att Migrations- verket ska lämna sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbets-
tagare inom det verksamhetsområde som tillståndet avser tillfälle att yttra
54
sig i ett ärende om arbetstillstånd som är av principiell betydelse eller Prop. 2012/13:148 annars av större vikt. Dessa bestämmelser blir tillämpliga även i fråga
om
Saco och Sveriges läkarförbund poängterar vikten av att berörda fackliga organisationer får tillräcklig tid för att kunna granska ett ansökningsärende och avge ett yttrande om villkoren i ett arbets- erbjudande. Som regeringen påpekade i samband med införandet av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring år 2008 är det i första hand arbetsgivarens ansvar att inhämta den berörda arbetstagarorganisationens yttrande över erbjudna arbetsvillkor (prop. 2007/08:147 s. 37). Arbets- givaren bör därför lämna sitt anställningserbjudande till berörd facklig organisation innan det lämnas till den sökande som i sin tur bifogar erbjudandet till sin ansökan. En sådan ordning ökar andelen kompletta ansökningar och minskar handläggningstiden hos Migrationsverket. Mot bakgrund av att direktivet föreskriver att en ansökan om
8.4Sjukförsäkring
Regeringens förslag: En utlänning som ansöker om
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.1 e ska medlems- staterna ställa som krav att en tredjelandsmedborgare ska lägga fram bevis för att han eller hon har en sjukförsäkring, eller, i enlighet med nationell lagstiftning, har ansökt om en sjukförsäkring. Försäkringen ska täcka alla risker som normalt täcks för medborgare i den berörda medlemsstaten under perioder när sådant försäkringsskydd och motsvarande förmåner inte tillhandahålls i samband med eller som en följd av anställningskontraktet.
I artikel 7 i direktivet anges att medlemsstaterna ska fastställa en standardiserad giltighetstid för
föringslagen (1991:481) anges att den som efter inflyttning kan antas
55
Prop. 2012/13:148 under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år ska folkbokföras.
Enligt bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) är landstingen skyldiga att tillhandahålla hälso- och sjukvård samt tandvård åt alla, oavsett medborgarskap, som är bosatta inom landstingen. För den som vistas inom landstinget, utan att vara bosatt där, är landstinget endast skyldigt att tillhandahålla omedelbar vård. En utlänning som beviljas ett EU- blåkort kommer således efter folkbokföring att omfattas av landstingens skyldighet att tillhandahålla även annan än omedelbar hälso- och sjukvård samt tandvård.
Fram till dess att folkbokföring ägt rum i Sverige bör som krav ställas upp att den som ansöker om
Mot bakgrund av det anförda framstår det som rimligt att kräva att den som ansöker om
8.5Unionsföreträde
Regeringens förslag: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att tillämpa principen om unionsföreträde vid prövning av ansökan om
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex), EUT L 243, 15.9.2009, s. 1 (Celex 32009R810).
56
Prop. 2012/13:148
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 8.2 andra stycket får medlemsstaterna innan de fattar beslut om en ansökan om
I likhet med nuvarande ordning för arbetskraftsinvandring till Sverige bör principen om unionsföreträde beaktas vid prövning av ansökan om
8.6Adress under vistelsen i Sverige
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att ställa som krav att utlänningen vid ansökningstillfället ska uppge sin adress i Sverige bör inte utnyttjas.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 5.2 i direktivet får medlemsstaterna kräva att sökanden uppger sin adress på den berörda medlemsstatens territorium.
Enligt nuvarande ordning uppställs inget krav på att en sökande av
uppehålls- och arbetstillstånd ska uppge på vilken adress han eller hon
57
Prop. 2012/13:148 kommer att bosätta sig vid en anställning här i landet. Det saknas anledning att införa en annan ordning för
8.7Inresekvot
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att besluta om en inresekvot för högkvalificerad anställning bör inte utnyttjas.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 6 i blåkorts- direktivet ges medlemsstaterna möjlighet att besluta om inresekvoter för tredjelandsmedborgare som reser in till deras territorier för hög- kvalificerad anställning. I artikel 8.3 anges vidare att en ansökan om EU- blåkort kan nekas prövning på grundval av artikel 6. Till skillnad från vissa andra medlemsstater i EU tillämpar Sverige inte ett system med årliga kvoter för hur många utlänningar som kan beviljas tillstånd att resa in i landet för att arbeta. Det bör även fortsättningsvis vara arbetsgivares behov av att rekrytera arbetskraft utanför Sverige och EU/EES som ska ligga till grund för att bevilja uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Möjligheten att införa en inresekvot för högkvalificerad anställning i Sverige bör därför inte utnyttjas.
8.8 Etiska krav
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att begränsa rekrytering av arbetstagare på grund av etiska krav bör inte utnyttjas.
Det finns enligt nuvarande ordning för arbetskraftsinvandring inga Prop. 2012/13:148 bestämmelser som begränsar möjligheten att rekrytera utländsk arbets-
kraft från vissa särskilda länder eller sektorer. I sin utvärdering av den svenska arbetskraftsinvandringsreformen (Recruting Immigrant Workers Sweden, s. 21), som överlämnades till regeringen i december 2011, konstaterar OECD att få utlänningar från utvecklingsländer anställs i Sverige i yrken som är avgörande för utvecklingen av deras hemländer – i synnerhet inom utbildning och hälsovård. Flertalet högutbildade utlänningar från utvecklingsländer – huvudsakligen ingenjörer och data- specialister – rekryteras för kortare uppdrag i Sverige, vilket ger möjlighet för ökad överföring av både pengar och kunskap till deras ursprungsländer.
Det saknas skäl att anta att införandet av ett system med
8.9Arbetsmarknadsprövning
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att tillämpa en s.k. arbetsmarknadsprövning bör inte utnyttjas.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: I artikel 8.2 första stycket anges att innan medlemsstaterna fattar beslut om
Prop. 2012/13:148 Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anför att det för EU- blåkortets legitimitet är viktigt att oseriösa arbetsgivare så långt det är möjligt hålls utanför systemet och att de utlänningar som beviljas EU- blåkort verkligen kommer i åtnjutande av arbetsvillkor som uppfyller ställda krav. Mot denna bakgrund anser kammarrätten att införande av ytterligare kontrollmekanismer bör övervägas i det fortsatta lagstiftnings- arbetet. Rikspolisstyrelsen (RPS) anser att möjligheten enligt blåkorts- direktivet att avslå en ansökan om
Skälen för regeringens bedömning: I artikel 8.5 anges att en ansökan om
Någon definition av begreppen odeklarerat arbete och olaglig anställning finns inte i blåkortsdirektivet. Det framgår därför inte klart vilka situationer som avses. Det framgår inte heller av direktivets bestämmelse hur långt tillbaka i tiden medlemsstaterna får beakta om en arbetsgivare har påförts någon sanktion.
I kommissionens meddelande om kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete av den 24.10.2007 (KOM [2007] 628) definieras odeklarerat arbete som
’’varje betald verksamhet som till sin art inte är lagstridig men som inte anmälts till myndigheterna, med beaktande av de skillnader som förekommer i medlemsländernas kontrollsystem”.
Med denna definition knyts enligt meddelandet odeklarerat arbete till skatte- och/eller bidragsfusk och täcker en rad aktiviteter från informella hushållstjänster till svart arbete av olagligt bosatta, medan kriminell verksamhet utesluts.
När det gäller olaglig anställning kan viss ledning hämtas från det s.k. sanktionsdirektivet mot arbetsgivare10 där olaglig anställning definieras som anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på en medlemsstats territorium och som inte uppfyller, eller inte längre uppfyller, villkoren för vistelse eller bosättning i den medlemsstaten. Genom sanktionsdirektivet åläggs medlemsstaterna att införa sanktioner mot arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som saknar rätt att vistas i medlemsstaterna (prop. 2012/13:125).
Bestämmelsen i artikel 8.5 förutsätter att Migrationsverket får känne- dom om att en arbetsgivare tidigare påförts någon sanktion. Migrations- verket har i viss utsträckning tillgång till uppgifter ur belastnings- registret. Av 10 § 14 förordningen (1999:1134) om belastningsregister framgår att uppgifter ur belastningsregistret ska lämnas till Migrationsverket i ärenden enligt lagen om svenskt medborgarskap eller
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimi- standarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, EUT L 168, 30.6.2009, s. 24 (Celex 32009L0052).
60
referenspersonen i anknytningsärende där det särskilt ska beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, om uppehållstillstånd skulle beviljas (5 kap. 17 § UtlL första stycket). Uppgifter om arbetsgivare som vid överträdelse av bestämmelser eller underlåtenhet att följa föreskrifter i lag eller förordning påförts en sanktionsavgift i form av särskild avgift, t.ex. skattetillägg, framgår inte av belastningsregistret.
Regeringen anser att, i likhet med vad som gäller vid prövning av ansökan om arbetstillstånd enligt nuvarande bestämmelser för arbetskraftsinvandring, det bör ankomma på Migrationsverket att vid sin prövning av ansökan om
Enligt gällande ordning finns ingen reglering som medger Migrations- verket att avslå en ansökan om arbetstillstånd om det framkommer att en arbetsgivare påförts sanktioner för de situationer som anges i blåkortsdirektivet. I avsnitt 6 föreslås att det införs ett med de nuvarande bestämmelserna om arbetskraftsinvandring parallellt regelsystem för inresa och vistelse för högkvalificerad anställning. Oavsett vilket tillstånd som söks – ett
Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att möjligheten enligt blåkortsdirektivet att avslå en ansökan om
61
Regeringens förslag: Ett
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I blåkortsdirektivets artikel 8.1 finns en tvingande regel som föreskriver att en ansökan om
ska återkallas är ärendet ett säkerhetsärende i utlänningslagens mening (1 kap. 7 § UtlL). Säkerhetspolisen anför att det förefaller rimligt att beslutande instans även i ärenden om
Regeringen anser att de argument som Säkerhetspolisen framför har relevans. Samma aspekter gör sig gällande då en utlänning beviljas arbetstillstånd i Sverige för en vistelse som understiger tre månader. För en utlänning som är undantagen från kravet på visering utfärdas inget tillståndsbevis eftersom han eller hon varken behöver uppehållstillstånd eller visering för inresa och vistelse i Sverige som understiger tre månader. Även om det rör sig om ett fåtal personer som beviljas arbetstillstånd utan krav på visering eller uppehållstillstånd kan det inte uteslutas att även sådana ärenden kan inrymma säkerhetsaspekter. I 1 kap. 7 § UtlL regleras vilka ärenden som är säkerhetsärenden. Det är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar avvisning eller utvisning eller att en ansökan om uppehållstillstånd ska avslås eller uppehållstillstånd återkallas. Denna bestämmelse bör ändras så att även ansökan om arbetstillstånd eller återkallelse av arbetstillstånd omfattas. Genom en sådan ändring förtydligas att även ett ärende om
Prop. 2012/13:148
63
Prop. 2012/13:148
9 Handläggning av ärenden om
9.1Ansökan om
Regeringens förslag: En utlänning som vill ha ett
Ett
–ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett
–har ett
–har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng, eller
–som gästforskare i Sverige har genomfört ett sådant forsknings- projekt som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare.
Ett
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att
medge att arbetsgivare ansöker om
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända mot förslaget. Vetenskapsrådet, liksom Ambassaden i Peking och Arbetsgivarverket, tillstyrker särskilt förslaget att en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier i Sverige liksom gästforskare från tredjeland som genomför ett forskningsprojekt i Sverige kan ansöka om och beviljas
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Direktivet
I artikel 10.2 anges att en ansökan ska tas upp till prövning antingen när tredjelandsmedborgaren fortfarande befinner sig utanför den medlemsstat som han eller hon vill resa in i, eller då han eller hon redan befinner sig
på medlemsstatens territorium med ett giltigt uppehållstillstånd eller en
64
nationell visering för längre vistelse. Enligt artikel 10.3 får, med avvikelse från artikel 10.2, medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning godta en ansökan som getts in när den berörde tredjelands- medborgaren inte innehar ett giltigt uppehållstillstånd men uppehåller sig lagligen på territoriet. Med avvikelse från artikel 10.2 får en medlemsstat vidare fastställa att ansökan endast kan ges in utanför dess territorium under förutsättning att detta förfarande redan finns antaget i nationell lagstiftning antingen för alla tredjelandsmedborgare eller för specifika kategorier av tredjelandsmedborgare (artikel 10.4).
Nuvarande ordning
Huvudregeln enligt nuvarande ordning är att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats sådana tillstånd före inresan i landet. Uppehållstillstånd och arbetstillstånd får som huvudregel inte bifallas efter inresan. I vissa särskilt angivna fall kan dock ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd bifallas när utlänningen befinner sig i Sverige (5 kap. 18 §
vid forskarutbildning (5 kap. 18 § andra stycket 8 UtlL). Även en utlänning vars ansökan om asyl avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut kan under vissa förutsättningar beviljas uppehållstillstånd för arbete vid ansökan under vistelsen i Sverige. En förutsättning är då att utlänningen sedan minst sex månader har en anställning. Detta innebär att utlänningen, med stöd av ett undantag från kravet på arbetstillstånd (s.k.
När och var ska ansökan om
Av de inledande skälen i blåkortsdirektivet anges att avsikten med direktivet är att komma till rätta med arbetskraftsbristen inom Europeiska unionen genom att främja tredjelandsmedborgares inresa och rörlighet i syfte att ta en högkvalificerad anställning under vistelser på minst tre månader. Syftet är således inte att de utlänningar som redan lagligen vistas och arbetar inom unionen ska medges
Prop. 2012/13:148
65
studier som ska leda fram till en doktorsexamen, bör efter avslutade Prop. 2012/13:148 studier kunna ansöka om ett
forskarnivån krävs slutförda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, avlagd examen på den avancerade nivån eller motsvarande utländsk utbildning eller motsvarande kvalifikationer.
En utlänning som ansöker om rätt att vistas i en medlemsstat som forskare i den mening som avses i det s.k. gästforskardirektivet11 i syfte att genomföra ett forskningsprojekt är enligt artikel 3.2 d undantagen från blåkortsdirektivets tillämpningsområde (jfr avsnitt 7). Däremot uppställer blåkortsdirektivet inget hinder mot att gästforskare kan omfattas av direktivets bestämmelser efter det att ett sådant forskningsprojekt har avslutats. I blåkortsdirektivets skäl 8 anges bl.a. att direktivet inte bör hindra dem som vill stanna kvar på en medlemsstats territorium för att bedriva en betald ekonomisk verksamhet och som vistats lagligt där enligt andra ordningar. Som exempel nämns studerande som just har avslutat sina studier enligt det s.k. studentdirektivet12 eller forskare som beviljats inresa enligt det s.k. gästforskardirektivet. Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att även en utlänning som beviljats tillstånd att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande av forskningshuvudmän att ta emot gästforskare efter det att ett forskningsprojekt har avslutats bör medges rätt att ansöka om ett
I de fall familjemedlemmar till en utländsk gäststuderande eller gästforskare redan vistas här i landet bör dessa ges möjlighet att ansöka om förlängning av uppehållstillstånden under vistelsen i Sverige när anknytningspersonen beviljats
Bestämmelser om när en ansökan om
Bör arbetsgivaren få ansöka om ett
Enligt artikel 10.1 ska medlemsstaterna fastställa huruvida ansökningar om
Enligt gällande ordning ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige själv ha ansökt om och beviljats sådana tillstånd före inresan hit (5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § UtlL). I promemorian görs bedömningen att det saknas anledning att frångå denna ordning och låta en arbetsgivare ansöka om
11EUT L 289, 3.11.2005, s. 15 (Celex 32005L0071).
12EUT L 375, 23.12.2004, s. 12 (Celex 32004L114).
67
Prop. 2012/13:148 Samma regler för vem som kan ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige bör gälla oavsett om det rör sig om en högkvalificerad anställning eller inte.
Regeringen anser därför att den möjlighet som ges i direktivet att föreskriva att arbetsgivare ska kunna ansöka om
9.2Handläggningstid
Regeringens bedömning: Några lagändringar är inte nödvändiga med anledning av direktivets bestämmelser om inom vilken tid ett beslut i ett ärende om
Möjligheten enligt direktivet att avslå en ansökan om
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 11.1 första stycket ska sökanden skriftligen underrättas om beslut i ett ärende om EU- blåkort så snart som möjligt och senast 90 dagar efter det att ansökan lämnades in. Beslutsunderrättelse ska ske enligt förfarandet i nationell lagstiftning. Om de uppgifter eller handlingar som lämnats till stöd för ansökan är otillräckliga ska, enligt artikel 11.2, sökanden anmodas att komplettera sin ansökan inom en tidsfrist som fastställts av behöriga myndigheter. I dessa fall får beslut i ärendet meddelas senare än 90 dagar efter ansökan. Sökanden ska då informeras om att tiden för beslut kommer att förlängas. Om sökanden inte inkommer med kompletterande uppgifter inom den fastställda tidsfristen får ansökan avslås.
Någon generell reglering av den tid inom vilken ett ärende om uppehållstillstånd ska avgöras finns inte i utlänningslagen. Däremot finns vissa bestämmelser om tidsfrister i utlänningsförordningen som har sin grund i olika
För att uppfylla blåkortsdirektivets krav i artikel 11.1 första stycket om beslutsunderrättelse inom viss tid föreslås i promemorian att en ny bestämmelse tas in i utlänningsförordningen som överensstämmer med direktivets reglering avseende handläggningstid och komplettering av ansökan. Regeringen delar den bedömning som görs i promemorian att direktivets krav om beslutsunderrättelse inom viss tid och komplettering
68
av ansökan kan regleras på förordningsnivå. Några lagändringar behövs Prop. 2012/13:148 alltså inte med anledning av direktivet i denna del.
Någon motsvarighet till den ordning som föreskrivs i direktivet att en ansökan om
9.3Följder av att beslut inte fattas inom angiven tidsfrist
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav i fråga om följder vid överskridande av tidsfristen för handläggning av ansökan om EU- blåkort leder inte till någon författningsåtgärd inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Justitieombudsmannen (JO) anför att de överväganden angående JO:s tillsyn som redovisas i promemorian inte synes inkludera förhållandet att JO:s tillsyn är extraordinär. JO:s resurser är starkt begränsade och den granskningsverksamhet som bedrivs kan inte likställas med reguljär tillsyn. Justitiekanslern (JK) har med utgångspunkt från de intressen som JK främst har att beakta inga synpunkter att anföra beträffande de förslag och bedömningar som görs i promemorian.
Skälen för regeringens bedömning: I artikel 11.1 andra stycket anges att följderna av att ett beslut inte fattats inom handläggningstiden på 90 dagar ska regleras i nationell lagstiftning.
Motsvarande bestämmelser om följder av att ett beslut inte fattas inom en angiven tidsfrist återfinns i andra
I prop. 2005/06:77 s. 168 anförs följande:
JO utövar tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar (12 kap. 6 § regeringsformen). JO har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden (1 § lagen 1986:765 med instruktion för Riksdagens ombudsmän,
13Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, 3.10.2003, s. 12, Celex 30023L0086).
14Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 23.1.2004, s. 44, Celex 32003L0119).
69
tillkännagivande begär att regeringen låter utreda frågan om bristen på Prop. 2012/13:148 reguljär tillsyn inom migrations- och socialförsäkringsområdet (bet.
2011/12:KU6). Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda frågan om ordinarie tillsyn inom migrations- och socialförsäkringsområdet (rskr. 2011/12:160). Denna fråga bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.
9.4Tillståndstid och permanent uppehållstillstånd
Regeringens förslag: Ett
En utlänning som under de senaste fem åren haft
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att en särskild bestämmelse som anger att permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som de senaste fem åren har haft
Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det bör förtydligas i lagtexten om det är den lönenivå som gällde då
Skälen för regeringens förslag
Tillståndstid
Av inresevillkoren i artikel 5.1 framgår att ett giltigt anställningskontrakt eller bindande anställningserbjudande om minst ett års högkvalificerad anställning i medlemsstaten ska visas upp. Enligt artikel 7.2 står det
71
Prop. 2012/13:148 medlemsstaterna fritt att fastställa giltighetstiden för ett
fackligt yttrande gäller även vid ansökan om förlängning och även om Prop. 2012/13:148 det är samma anställning som avses. Regeringen anser att något
förtydligande i lagtexten inte är nödvändigt.
I artikel 7.2 anges vidare att om anställningskontraktet omfattar en period som understiger den fastställda giltighetstiden ska
I promemorian anges att om anställningstiden är kortare än två år bör
Som anges ovan ska ett
När det gäller reglerna om tillståndstid ställer Förvaltningsrätten i Malmö också frågan om
15 Ordet förnyas har fallit bort i den svenska översättningen av blåkortsdirektivet.
73
Prop. 2012/13:148 Det finns ingen bestämmelse i direktivet som anger att
Permanent uppehållstillstånd
Enligt nuvarande ordning får ett permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som under de senaste fem åren har haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år (5 kap. 5 § första stycket UtlL). Blåkorts- direktivet behandlar inte frågor om permanenta uppehållstillstånd, däremot finns möjlighet enligt direktivet att bevilja den som har EU- blåkort ställning som varaktigt bosatt efter fem års vistelse inom unionen. Om den som har
5 a §. Regeringen anser att det finns ett värde i att tydliggöra att även den
74
som vistats i Sverige enbart med stöd av ett
tillstånd. Ett permanent uppehållstillstånd bör också kunna beviljas om utlänningen vistats här under en period med stöd av ett
9.5Koppling till anställning och slag av arbete
Regeringens förslag:
En utlänning som vill byta till ett annat slag av arbete än det som
Den som har
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att behålla anställningar som enligt nationell lagstiftning är förbehållen svenska medborgare bör utnyttjas.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens, förutom att det i promemorian föreslogs att ett
Remissinstanserna: Migrationsverket anser att den föreslagna bestämmelsen om skyldighet att ansöka om nytt
75
Prop. 2012/13:148
76
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Tillståndets koppling till en viss anställning och till ett visst slag av arbete
Enligt artikel 12.1 första meningen ska innehavare av
De krav som ställs upp i artikel 12.1 motsvarar till stor del de villkor som gäller för beviljande av arbetstillstånd vid arbetskraftsinvandring i Sverige. Enligt 6 kap. 2 a § tredje stycket UtlL ska ett arbetstillstånd under de två första åren knytas till viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete.
Den möjlighet som ges enligt direktivets artikel 12.1 andra meningen avseende likabehandling med landets egna medborgare när det gäller tillträde till anställningar som innebär högkvalificerat arbete innebär att borttagande även av
I promemorian görs bedömningen att det inte finns skäl att inom den fyraårsperiod som ett
Regeringen anser att det är en lämplig ordning att den som har EU- blåkort först efter en ny ansökan kan byta till ett annat slag av arbete. Utlänningen kan alltså på så sätt beviljas nytt
I lagrådsremissen föreslogs att ett
Enligt regeringens mening är det viktigt att direktivet genomförs på ett korrekt sätt. Såsom Lagrådet påpekar är det en saklig skillnad mellan alternativet att knyta
Efter en sammanlagd tillståndstid om två år bör ett
Byte till ny anställning
I artikel 12.2 första stycket anges att ändring av arbetsgivare för innehavare av
Enligt nuvarande ordning tillämpas inte förfaranden med skriftliga godkännanden för att medge byte av arbetsgivare. Vid byte av arbetsgivare under giltighetstiden för ett arbetstillstånd under de två första åren ska en ny ansökan om arbetstillstånd lämnas in till Migrationsverket. Ett system med krav på ny ansökan har till effekt att behörig myndighet skriftligen prövar om den nya anställningen uppfyller kraven för
Migrationsverket anser att den föreslagna bestämmelsen om skyldighet att ansöka om nytt
Ansökan om byte av slag av arbete
Som framgår ovan föreslås att ett
Prop. 2012/13:148
77
Prop. 2012/13:148
78
anställning till ett annat slag av arbete än det som
Tillfällig arbetslöshet
Enligt artikel 13 ska medlemsstaterna tillåta innehavare av
I promemorian föreslås att, för att uppfylla direktivets krav i denna del, det bör införas en bestämmelse som medger att den som har
Arbetsförmedlingen har efterlyst ett förtydligande vad gäller eventuellt ansvar för tillhandahållande av service och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med
Anställning som är förbehållen svenska medborgare, unionsmedborgare respektive medborgare i
I artikel 12.3 anges att medlemsstaterna får behålla inskränkningar i möjligheterna till sådan anställning som medför myndighetsutövning och ansvar för att skydda statens allmänna intressen, när anställningen i enlighet med nationell lagstiftning eller unionslagstiftning är förbehållen egna medborgare. Vidare anges i artikel 12.4 att inskränkningar får behållas vid anställning som enligt nationell lagstiftning eller unionslagstiftning är förbehållen egna medborgare, unionsmedborgare eller medborgare i
I regeringsformen, förkortad RF, finns krav på svenskt medborgarskap Prop. 2012/13:148 för vissa anställningar och uppdrag. Svenskt medborgarskap krävs bl.a.
för anställning som ordinarie domare (11 kap. 11 § RF) och för riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna och justitiekanslern (12 kap. 6 § RF). I den utsträckning det finns skäl att i övrigt ställa upp krav på svenskt medborgarskap ska dessa enligt samma lagrum tas in i lag eller i andra föreskrifter enligt förutsättningar som anges i lag. I t.ex. lagen (1994:260) om offentlig anställning anges krav på svenskt medborgar- skap för ett stort antal statliga anställningar.
Möjligheten enligt direktivets fakultativa artiklar 12.3 och 12.4 att behålla inskränkningar vid anställningar som enligt nationell lagstiftning eller unionslagstiftning är förbehållen svenska medborgare, unions- medborgare eller medborgare i
Unionsföreträde
Enligt artikel 12.5 ska principen om unionsföreträde respekteras när det gäller tillträde till arbetsmarknaden för innehavare av
9.6Nekad förlängning av tillståndstiden och återkallelse av
Regeringens förslag: En ansökan om förlängning ska avslås och ett
–tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
–bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
–utlänningen inte uppfyllde kraven för inresa och vistelse vid den ursprungliga ansökan,
–förutsättningarna för att bevilja
–utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som
–utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad
–utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Ett
Under tillståndstiden ska den som har
Prop. 2012/13:148 ändrats så att den för
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att neka förlängning av tillståndstiden eller återkalla ett
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det bör förtydligas i lagtexten om det är den lönenivå som gällde då
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt
I artikel 9.1 a anges att ett
För att genomföra blåkortsdirektivet i denna del bör det av det nya kapitlet i utlänningslagen framgå att ett
Förutsättningarna för
I artikel 9.1 b anges att ett
Enligt artikel 9.1 c ska ett
ningar som avses gäller bl.a. om utlänningen inte har tillträtt den
80
anställning som låg till grund för beviljandet av
I avsnitt 9.5 föreslås att den som har
Anmälningsskyldighet
Innehavare av
Enligt nuvarande ordning föreligger inte någon skyldighet för den som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd att informera Migrationsverket om att anställningen upphört i förtid. Information om att arbetslöshet inträtt kommer dock ofta till Migrationsverkets kännedom eftersom arbets- tagaren i normalfallet lämnar in en ny ansökan om arbetstillstånd till verket. Artikel 13.4 i direktivet innebär att det måste införas en skyldighet för den som har
I artikel 12.2 anges vidare att innehavare av
Saco ställer sig tveksam till om en sådan anmälningsskyldighet kommer att fungera tillfredsställande då personen som anmäler en sänkning av lönen troligtvis blir av med sitt
Prop. 2012/13:148
81
Prop. 2012/13:148
82
Det kan enligt regeringens mening inte uteslutas, såsom Saco påpekar, att uppgift om att lönetröskeln inte längre är uppnådd kan medföra att ett
I de fall den som har
Underlåtenhet att iaktta anmälningsskyldigheten
Underlåtenhet att anmäla ändring av inresevillkoren eller arbetslöshet ska medföra att
Om den som har
Begränsningar av möjligheten att neka förlängning av tillståndstiden och återkalla
I artikel 9.2 anges att underlåtenhet att informera behöriga myndigheter om ändringar i inresevillkoren enligt artikel 12.2 andra stycket eller om arbetslöshet inträffat enligt artikel 13.4 inte ska anses utgöra tillräcklig grund för att återkalla eller inte förlänga ett
Ett
Allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa
Enligt artikel 9.3 a får ett
I avsnitt 8.12 föreslås att ett
säkerhet eller allmän folkhälsa. Motsvarande bör gälla i fråga om ansökan om förlängning av tillståndstiden. Återkallelse av
Försörjningskrav
I artikel 9.3 b anges att i de fall innehavaren av
Någon reglering om återkallelse eller nekad förlängning av uppehålls- tillstånd och arbetstillstånd på grund av bristande försörjningsförmåga finns inte enligt gällande rätt. Inte heller finns något krav på att en anställning ska göra det möjligt att försörja utlänningens familje- medlemmar enligt nuvarande ordning för arbetskraftsinvandring. Något sådant försörjningskrav bör inte heller införas för den som har EU- blåkort. Möjligheten enligt artikel 9.3 b att avslå en ansökan om förlängning av
Underlåtenhet att meddela sin adress
Enligt artikel 9.3 c får ett
I avsnitt 8.6 görs bedömningen att den möjlighet som ges enligt direktivets artikel 5.2 att kräva att sökande av
Ansökan om socialbidrag
Enligt artikel 9.3 d får ett
83
Prop. 2012/13:148 Återkallelse vid arbetslöshet
Enligt artikel 13.1 ska återkallelse av
Bestämmelsen om återkallelse vid arbetslöshet bör därför utformas så att återkallelse ska ske om en utlänning varit arbetslös mer än tre månader i följd. En bestämmelse med denna innebörd bör tas in i det nya kapitlet i utlänningslagen.
9.7
Regeringens förslag: Det ska vara möjligt för en utlänning som har
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget. Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö och Migrationsverket anser dock att innehållet i den föreslagna bestämmelsen i det nya kapitlet om
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 3.4 ska blåkorts- direktivet inte påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehålls- tillstånd än
Om sökanden inte uppfyller villkoren för
Det kan inte uteslutas att den som beviljats ett
84
berörd person inte längre finner skäl att utnyttja den möjlighet till rörlighet inom EU som systemet med
Även om det är önskvärt att de bestämmelser som rör
Prop. 2012/13:148
85
Prop. 2012/13:148 en arbetsgivare inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft.
9.8 Skriftliga och motiverade beslut
Regeringens förslag: Beslut i ärenden om arbetstillstånd och ärenden om
reglerna om underrättelse om beslut i 21 § förvaltningslagen (1986:223), Prop. 2012/13:148 förkortad FL, ska en beslutsunderrättelse till part inkludera uppgift om
hur man överklagar beslutet. När det gäller tidsfrister för överklagande av Migrationsverkets beslut gäller de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen. I 23 § FL anges att ett skriftligt överklagande ska ha inkommit till den myndighet som har meddelat beslutet inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Enligt gällande ordning anges således i Migrationsverkets beslut hur man ska gå tillväga för att överklaga ett avslagsbeslut om beslutet är överklagbart och inom vilken tidsfrist de skriftliga handlingarna ska ha kommit in till Migrations- verket. Direktivets bestämmelser i denna del uppfylls således genom gällande rätt och någon författningsändring är inte nödvändig.
9.9Rätt att överklaga beslut om
Regeringens förslag: Blåkortsdirektivets krav att beslut om EU- blåkort ska kunna överklagas ska genomföras genom att rätten att överklaga Migrationsverkets beslut utvidgas till att gälla beslut om avslag på ansökan om arbetstillstånd och beslut om återkallelse av arbetstillstånd även i de fall frågan om arbetstillstånd inte har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte något
att invända mot förslaget. Flera remissinstanser, däribland Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Migrationsverket, Ambassaden i Peking, Sveriges Advokatsamfund, Saco och Sveriges Ingenjörer tillstyrker särskilt förslaget att, utöver
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
Enligt artikel 11.3 i blåkortsdirektivet ska beslut som innebär att en ansökan om
Nuvarande ordning
En förvaltningsmyndighets beslut enligt utlänningslagen får överklagas
endast i de fall som särskilt anges i 14 kap. UtlL (14 kap. 1 §). I 14 kap.
87
Prop. 2012/13:148 3 § första stycket UtlL anges bl.a. att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller beslut om återkallelse av ett uppehållstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol. Av 14 kap. 3 § andra stycket UtlL följer att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbets- tillstånd endast är överklagbart om det har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning. Av 14 kap. 11 § UtlL framgår vidare att Migrationsverkets beslut i fråga om bl.a. uppehållstillstånd och arbetstillstånd i ett säkerhetsärende får överklagas av Säkerhetspolisen.
En utlänning ska enligt huvudregeln i 2 kap. 5 § UtlL ha uppehålls- tillstånd för att vistas i Sverige i mer än tre månader. Vidare ska en utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands ha arbetstillstånd (2 kap. 7 § UtlL). Vid ansökan om arbetstillstånd i Sverige fattas i regel ett beslut om uppehållstillstånd tillsammans med beslutet om arbetstillstånd, alternativt en visering om vistelsen i Sverige understiger tre månader.
Förslag till nya
Kommissionen har under senare år presenterat flera direktivförslag som innehåller bestämmelser om rätt att överklaga beslut om avslag eller återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Det gäller bl.a. direktivet om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat, det s.k. ramdirektivet, som antogs av Europaparlamentet och rådet den 13 december 201116. Ramdirektivet föreskriver att en ansökan om att arbeta och vistas på en medlemsstats territorium ska avgöras i ett enda ansökningsförfarande som resulterar i ett kombinerat tillstånd som ger tredjelandsmedborgare rätt till både vistelse och arbete. Beslut ska meddelas skriftligen inom fyra månader och beslut att avslå en ansökan om ett kombinerat tillstånd, neka förlängning eller återkalla ett sådant tillstånd ska kunna överklagas i den berörda medlemsstaten i enlighet med nationell rätt.
Vidare har kommissionen under år 2010 presenterat två nya förslag till direktiv som behandlar uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbetare respektive för företagsintern överföring av personal. Även dessa direktivförslag innehåller bestämmelser som föreskriver att avslag på en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd eller återkallelse av sådana tillstånd ska kunna vara föremål för rättslig prövning. Förhandlingar avseende dessa direktivförslag pågår för närvarande.
En rätt att överklaga beslut om avslag på ansökan om arbetstillstånd och återkallelse av arbetstillstånd bör införas
I samband med den senaste ändringen av reglerna om arbetskrafts- invandring diskuterades om möjligheten att överklaga beslut om avslag
16 EUT L 343, 23.12.2011, s. 1 (Celex 32011L0098).
88
på en ansökan om arbetstillstånd borde utvidgas (prop. 2007/08:147 s. 37 f.). Regeringen fann dock inte skäl att införa någon sådan utvidgad möjlighet till domstolsprövning, bl.a. med hänsyn till den svenska modellen för lönesättning och att det inte ansågs lämpligt med en prövning i domstol av enskilda anställningsvillkor.
Ett genomförande i svensk rätt av blåkortsdirektivet medför att en överklagandemöjlighet måste införas för dem som fått avslag på en ansökan om
Av 14 kap. 3 § andra stycket UtlL följer att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbetstillstånd endast är överklagbart om det har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning. Att en migrationsdomstol inte är behörig att pröva frågan om arbetstillstånd innebär inte att den är förhindrad att pröva frågan om uppehållstillstånd. Migrationsöver- domstolen har i tre domar från den 11 februari 2010 (MIG 2010:3, UM
Mot den angivna bakgrunden föreslås i promemorian att det redan i samband med genomförandet av blåkortsdirektivet i svensk rätt bör införas en möjlighet att överklaga Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd och beslut om återkallelse av
Prop. 2012/13:148
89
Prop. 2012/13:148 arbetstillstånd. Med en sådan reglering kan också det problem som Migrationsöverdomstolen lyft fram undvikas. Att ett sådant kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd som ett
Regeringen ställer sig bakom förslaget som läggs fram i promemorian att beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd och beslut om återkallelse av arbetstillstånd ska få överklagas utan att frågan om tillstånd har behandlats i samband med beslut om avvisning eller utvisning. Förslaget tillstyrks också av majoriteten av remissinstanserna. Migrationsverket anger att ändringen är angelägen eftersom det i dag saknas praxis från överinstans beträffande arbetstillstånd. Endast ett fåtal ärenden prövas i dag av domstol och det är av stor betydelse för rättstillämpningen att en möjlighet till överklagande införs. Även Advokatsamfundet framhåller att det är av yttersta vikt att det i en rättsstat finns en möjlighet att överklaga beslut, särskilt beslut som för den enskilde är av livsavgörande betydelse. En möjlighet till överprövning i högre instans innebär också, enligt Advokatsamfundet, en praxisbildning i tillståndsärenden som skapar förutsättningar för en enhetlig tillämpning över hela landet, vilket i sig innebär en ökad rättssäkerhet för individen. Regeringen kan instämma i dessa argument och anser att det är angeläget att den aktuella ändringen genomförs redan nu. Det finns inte anledning att, såsom TCO och LO föreslagit, avvakta med lagändringarna och behandla frågan om att rättsligt pröva beslut om arbetstillstånd i ett större sammanhang.
Säkerhetspolisen anser att det är av vikt att även Säkerhetspolisen kan överklaga beslut om arbetstillstånd under samma förutsättningar som i dag gäller för myndighetens möjligheter att överklaga beslut. Enligt gällande ordning får Säkerhetspolisen överklaga Migrationsverkets beslut i ett säkerhetsärende i fråga om t.ex. uppehållstillstånd och arbetstillstånd, 14 kap. 11 § UtlL. Säkerhetspolisen har således redan enligt gällande rätt en möjlighet att överklaga nu aktuella beslut.
9.10Enhetlig utformning av
Regeringens bedömning: Några lagändringar är inte nödvändiga med anledning av blåkortsdirektivets bestämmelser om enhetlig utformning av beviljat
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning
Enhetlig utformning av
I artikel 7.3 anges att medlemsstaterna ska utfärda
uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland. I enlighet med vad som
90
anges i bilagan till den förordningen ska medlemsstaterna på EU- blåkortet ange villkoren för tillträde till arbetsmarknaden som följer av blåkortsdirektivets artikel 12.1. Under rubriken ”typ av tillstånd” i uppehållstillståndet ska medlemsstaterna ange
Europeiska unionens råd antog den 18 april 2008 förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002. Ändringen innebär att bevis om uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland ska utfärdas i form av ett uppehållstillståndskort med ett lagringsmedium innehållande innehavarens biometriska kännetecken. Sedan den 1 juli 2011 är en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt
Bistånd att få nödvändiga viseringar
Enligt artikel 7.1 andra stycket ska den berörda medlemsstaten ge tredjelandsmedborgare all hjälp de behöver för att få nödvändiga viseringar. Bestämmelsen ska läsas mot bakgrund av medlemsstaternas olika handläggningsrutiner vid beviljande av tillstånd för inresa och arbete. För den medlemsstat som väljer att tillämpa en ordning där ansökan om
I avsnitt 9.1 föreslås att en utlänning som vill ha ett
Rätt till inresa, förnyad inresa och vistelse m.m.
Under giltighetstiden av ett
Ett
Prop. 2012/13:148
91
Prop. 2012/13:148 2 kap. 4 § UtlL. Blåkortsdirektivets artikel 7.4 a föranleder därmed inte någon författningsändring. Att den som har
10 Uppehållstillstånd för familjemedlemmar
10.1Utgångspunkter
Direktivet
Blåkortsdirektivets artikel 15 föreskriver en rätt till uppehållstillstånd för familjemedlemmar till innehavare av
Direktiv 2003/86/EG har genomförts i svensk rätt och de lagändringar som föranleddes av direktivet trädde i kraft den 1 maj 2006 (prop. 2005/06:72).
Nuvarande ordning
Uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt familjeåterförenings- direktivet regleras i 5 kap. 3 § UtlL. Av bestämmelsen framgår att uppehållstillstånd på minst ett år ska ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige samt till barn till anknytningspersonen eller till hans eller hennes make eller sambo under förutsättning att barnet är under 18 år och ogift. Även om det föreligger en rätt till uppehålls- tillstånd för kärnfamiljen får tillstånd vägras i vissa särskilt angivna fall (5 kap. 17 a § UtlL). Detta gäller t.ex. om oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillstånd eller om utlänningen utgör hot mot allmän ordning och säkerhet. Av 5 kap. 17 b § UtlL följer att uppehållstillstånd ska vägras i fall av månggifte.
I 7 kap. UtlL finns bestämmelser om återkallelse av nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Vid genomförandet av familjeåter- föreningsdirektivet infördes en ny grund för återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning om förhållandet upphört (7 kap. 3 § andra stycket UtlL). I övrigt bedömdes den svenska lagstiftningen överensstämma med direktivets artiklar när det gäller återkallelse av tillstånd.
92
Av 5 kap. 18 § UtlL framgår att den som vill ha ett uppehållstillstånd i Prop. 2012/13:148 Sverige som huvudregel ska ha ansökt om och beviljats ett sådant
tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Detta gäller bl.a. dock inte en ansökan om uppehållstillstånd som avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls-
10.2Uppehållstillstånd och giltighetstid
Regeringens förslag: Familjemedlemmar till den som beviljas EU- blåkort ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillstånd för familjemedlemmar får dock vägras i samma omfattning som följer av familjeåterföreningsdirektivet. Uppehållstillstånd som beviljas familjemedlemmar ska gälla för samma tid som
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att lägga samman vistelseperioder i olika
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända mot förslaget och bedömningen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Rätt till uppehållstillstånd för familjemedlemmar
Blåkortsdirektivets artikel 15 föreskriver en rätt för familjemedlemmar att återförenas med en utlänning som beviljas ett
Enligt artikel 15.2 ska familjeåterförening inte göras beroende av om innehavaren av
93
Prop. 2012/13:148
94
De familjemedlemmar som kan komma i fråga för uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som har
Begränsningar i rätten till familjeåterförening
De begränsningar i rätten till familjeåterförening som följer av familje- återföreningsdirektivet bör gälla även i nu aktuella fall. En bestämmelse som hänvisar till 5 kap. 17
Tillståndstid
Enligt artikel 15.5 ska, med avvikelse från vad som anges i artikel 13.2 och 13.3 i familjeåterföreningsdirektivet, familjemedlemmars uppehålls- tillstånd ha samma giltighetstid som uppehållstillstånd som beviljas till innehavare av
Enligt 2 kap. 1 § UtlL ska en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ha pass. Av 4 kap. 23 § UtlF framgår att tidsbegränsade uppehållstillstånd inte får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller, om inte utlänningen är medborgare i Schweiz, har ställning som varaktigt bosatt i en annan
Sammanläggning av familjemedlems vistelseperioder i olika
Enligt artikel 15.7 får avvikelse göras från familjeåterföreningsdirektivets artikel 15.1 när det gäller sammanläggning av vistelsetiden i olika medlemsstater vid beräkningen av kravet på fem års vistelse för att komma i fråga för ett eget uppehållstillstånd. Om en medlemsstat väljer att använda sig av denna möjlighet anges i artikel 15.8 att bestämmelserna i artikel 16 i blåkortsdirektivet om sammanläggning av vistelseperioder i olika medlemsstater för en innehavare av ett EU- blåkort ska gälla i tillämpliga delar.
I artikel 15.1 i familjeåterföreningsdirektivet anges att make eller ogift Prop. 2012/13:148 partner samt barn som har uppnått myndig ålder har rätt att, efter
ansökan, få ett eget uppehållstillstånd som är oberoende av anknytnings- personens senast efter fem års vistelse i medlemsstaten, under förutsättning att familjemedlemmen inte har beviljats uppehållstillstånd av andra skäl än familjeåterförening.
Vid genomförandet i svensk rätt av artikel 15.1 i familjeåter- föreningsdirektivet gjordes bedömningen att rätten att få ett uppehålls- tillstånd som är oberoende av anknytningspersonen inte föranledde några författningsändringar (prop. 2005/06:72 s. 47). Något krav på fem års vistelse i Sverige för att få rätt till ett eget uppehållstillstånd ställs inte upp i utlänningslagen. Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har
10.3Ansökan om uppehållstillstånd
Regeringens förslag: En familjemedlem till den som har
Om den som har
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med nu gällande ordning bör huvudregeln vara att en familjemedlem till den som har
I avsnitt 9.7 föreslås att den som har
uppehållstillstånd och arbetstillstånd enligt gällande regler för
95
Prop. 2012/13:148 arbetskraftsinvandring och i avsnitt 9.4 föreslås att den som har EU- blåkort i vissa fall ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Vidare föreslås i avsnitt 12 att den som har haft
10.4Återkallelse av uppehållstillstånd
Regeringens förslag: Ett uppehållstillstånd som beviljats familjemedlem till den som har
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. En redaktionell ändring har gjorts i den föreslagna återkallelse- bestämmelsen.
Remissinstanserna: Migrationsverket tillstyrker förslaget att uppehållstillstånd som beviljats familjemedlem till en blåkortsinnehavare får återkallas om förhållandet upphör eller om arbetstagarens
Skälen för regeringens förslag: I fråga om familjemedlemmar till den som har
Familjemedlemmarnas rätt till uppehållstillstånd grundar sig på att anknytningspersonen beviljats ett
I 7 kap. 3 § UtlL anges under vilka förutsättningar ett uppehålls- tillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet. Det gäller bl.a. om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats med stöd av bestämmelserna om familjeåterförening i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL och
förhållandet upphör (7 kap. 3 § andra stycket UtlL). Återkallelse kan då
96
även ske av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats makens Prop. 2012/13:148 eller sambons barn. Denna återkallelsegrund infördes med anledning av familjeåterföreningsdirektivet (prop. 2005/06:72 s. 48). Säkerhetspolisen
påpekar att enligt artikel 6 i familjeåterföreningsdirektivet får en medlemsstat också återkalla ett uppehållstillstånd för en familjemedlem av skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Möjligheten att av säkerhetsskäl återkalla ett uppehållstillstånd för familjemedlem till innehavare av
Utöver bestämmelsen om återkallelse av uppehållstillstånd om familjeförhållandet upphör finns i 7 kap. UtlL även andra bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd. Ett uppehållstillstånd får återkallas om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annan nordiskt land (7 kap. 3 § första stycket 3 UtlL), om utlänningen har registrerats på den spärrlista som avses i 3 § 2 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem och det finns tillräckliga skäl för en återkallelse (7 kap. 5 § UtlL) och om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en stat tillhörande Europeiska unionen eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år eller utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott (7 kap. 6 § UtlL). Vid genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet i svenskt rätt bedömdes att svensk lagstiftning överensstämde med bestämmelserna i artikel 6.2 om möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd för familjemedlem av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Bestämmelsen föranledde därmed ingen författningsändring (prop. 2005/06:72 s. 50).
Mot bakgrund av att det nu föreslås att bestämmelser om uppehålls- tillstånd för familjemedlemmar till den som har
Migrationsverket har i sitt remissvar tagit upp frågan om inte möjligheten att återkalla uppehållstillstånd borde införas även beträffande familjemedlemmar till arbetstagare som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd enligt de nationella arbetstillståndsreglerna. Regeringen bedömer dock att denna fråga får beredas i ett annat sammanhang.
97
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav att en familjemedlem till en utlänning som har
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 15.6 får medlems- staterna, till skillnad från vad som gäller enligt artikel 14.2 i familjeåterföreningsdirektivet, inte uppställa en tidsfrist som villkor för familjemedlemmars tillträde till arbetsmarknaden. Vid genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet i svensk rätt bedömdes någon författnings- ändring med anledning av artikel 14.2 inte vara nödvändig. Vid beviljande av tidsbegränsat uppehållstillstånd i familjeåterförenings- ärenden beviljas familjemedlemmen automatiskt ett arbetstillstånd utan krav på viss tids vistelse i landet (prop. 2005/06:72 s. 51).
Enligt 6 kap. 3 § UtlL får arbetstillstånd ges till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte skäl hänförliga till syftet med uppehållstillståndet talar häremot. Någon tidsfrist som villkor för tillträdet till arbetsmarknaden föreskrivs inte. Denna bestämmelse blir också tillämplig för familjemedlemmar till den som har
10.6 Handläggningstid
Regeringens bedömning: Någon lagändring är inte nödvändig med anledning av blåkortsdirektivets krav att ett ärende om uppehållstillstånd för familjemedlem till den som har
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att göra avvikelser från familjeåterföreningsdirektivets bestämmelser om integrationsåtgärder är inte relevant för svenska förhållanden.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Artikel 15.3 i blåkortsdirektivet föreskriver att avvikelser får göras från familjeåterföreningsdirektivets bestämmelser om att medlemsstaterna får kräva att tredjelands- medborgare följer integrationsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning. Vid genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet i svensk rätt gjordes bedömningen att något krav på att den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening följer villkor för integration inte borde införas (prop. 2005/06:72 s. 44). Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att göra avvikelser från familjeåter- föreningsdirektivets bestämmelser om integrationsåtgärder är inte relevant för svenska förhållanden.
Prop. 2012/13:148 utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Det materiella tillämpningsområdet för diskrimineringsförbudet är vittomfattande. Alla situationer med koppling till arbetet som kan uppstå mellan en arbetsgivare och en arbetstagare omfattas (prop. 2007/08:95 s. 498). Arbetsvillkor, lönevillkor och uppsägningsvillkor omfattas alltså av förbudet i diskrimineringslagen. När det gäller regler som specifikt behandlar arbetsvillkor inklusive löne- och uppsägningsvillkor och villkor som gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen finns ingen särreglering som tar sin utgångspunkt i arbetstagares medborgarskap. Blåkortsdirektivets bestämmelse om att den som har
11.2Föreningsfrihet
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav på likabehandling i fråga om föreningsfrihet tillgodoses genom gällande rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 14.1 b ska innehavare av
Av 2 kap. 25 § 1 RF följer att utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om föreningsfrihet om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag. Några föreskrifter som begränsar utlänningars möjligheter till föreningsfrihet eller frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation finns inte. Enligt 2 kap. 11 § diskriminerings- lagen (2008:567) är diskriminering förbjuden i fråga om medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation och förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar. Blåkortsdirektivets krav i nu aktuellt hänseende tillgodoses således genom gällande rätt.
11.3Utbildning och yrkesutbildning
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav på likabehandling i fråga om utbildning och yrkesutbildning tillgodoses genom gällande rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
100
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända Prop. 2012/13:148 mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning
Direktivet
Enligt artikel 14.1 c ska innehavare av
Grundskole- och gymnasieutbildning
Tillgång till utbildning inom skolväsendet grundas inte på medborgarskap, men förutsätter enligt skollagen (2010:800) bosättning i landet. Bosatt i landet är i detta avseende den som är eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:1481). Eftersom anställ- ningen i Sverige ska avse minst ett år, ska de utlänningar som har EU- blåkort folkbokföras enligt 3 § folkbokföringslagen.
Av artikel 2 i direktivet följer att en högkvalificerad anställning förutsätter högre yrkeskvalifikationer. Med högre yrkeskvalifikationer avses enligt artikel 2 g kvalifikationer som kan styrkas genom bevis på högre utbildning eller, om undantag om detta föreskrivs i nationell lagstiftning, genom bevis på minst fem års yrkeserfarenhet som är jämförbar med högre utbildning och som är relevant inom det yrke eller den bransch som specificeras i anställningskontraktet eller anställnings- erbjudandet. Med hänsyn till de kvalifikationskrav som uppställs för att kunna få ett
Familjemedlemmar till den som har
Högskoleutbildning
Bestämmelser om tillträde till högskoleutbildning vid statliga universitet och högskolor finns i huvudsak i högskoleförordningen (1993:100). Dessa bestämmelser gör inte skillnad på sökande på grund av medborgarskap.
För utbildning på grundnivå och avancerad nivå i högskolan gäller enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor att tredjelandsmedborgare ska betala anmälningsavgift och studieavgift. Personer som har uppehållstillstånd av andra skäl än studier eller har ställning som varaktigt bosatt är dock undantagna från sådana avgifter. En utlänning som har
101
Prop. 2012/13:148 Yrkesutbildning och vuxenutbildning
När det gäller kommunal vuxenutbildning, inklusive yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och utbildning i svenska för invandrare har de som är bosatta i landet möjlighet att delta i utbildning. Eftersom utlänningar som har
När det gäller i huvudsak eftergymnasiala utbildningar inom Myndigheten för yrkeshögskolans ansvarsområde finns det inte någon skillnad mellan utländska och svenska medborgares tillgång till utbildning och yrkesutbildning. En sökande måste enligt huvudregeln ha en fullständig gymnasieutbildning eller motsvarande kunskaper som kan ha förvärvats i ett annat land. De allra flesta utbildningar bedrivs på svenska och utbildningarna speglar i många fall arbetsmarknadens behov i Sverige.
11.4Erkännande av examensbevis m.m.
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav på likabehandling i fråga om erkännande av examensbevis, utbildningsbevis och andra yrkeskvalifikationer tillgodoses genom gällande rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning
Direktivet
Enligt artikel 14.1 d ska den som har
Erkännande av examens- och utbildningsbevis
Möjligheten att få ett utländskt examens- eller utbildningsbevis bedömt är densamma oavsett sökandens medborgarskap. Universitets- och högskolerådet svarar för bedömningar av utländska utbildningar på
17 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 (Celex L32005L0036).
102
eftergymnasial nivå. Detta gäller oavsett i vilket land utbildningen Prop. 2012/13:148 genomförts. Blåkortsdirektivets krav på likabehandling när det gäller
erkännande av examens- och utbildningsbevis tillgodoses således genom gällande rätt.
Erkännande av yrkeskvalifikationer
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikations- direktivet) innebär att den som har ett kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som krävs för utövandet av ett yrke i en medlemsstat får utöva yrket i en annan medlemsstat om yrket är ett reglerat yrke i den medlemsstaten. Begreppet reglerat yrke behandlas i avsnitt 8.2. Yrkeskvalifikationsdirektivet gäller för
Yrkeskvalifikationsdirektivet har genomförts i Sverige genom bestämmelser i de författningar som reglerar respektive yrke. Sammantaget rör det sig om ett trettiotal yrken. I fråga om merparten av de reglerade yrkena uppställs i Sverige inget krav på medborgarskap i EU/EES eller Schweiz för att få yrkeskvalifikationerna erkända enligt direktivet, utan denna rätt grundas endast på att kvalifikationerna är förvärvade i en stat inom EU/EES, se t.ex. patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). I vissa fall uppställs dock krav på kompletterande utbildning, kunskaper i svenska språket eller om svenska författningar för att få behörighet att utöva yrket i Sverige.
Enligt artikel 14.1 d ska innehavare av
Prop. 2012/13:148 ska jämställas med svenska medborgare när det gäller rätt till studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg. Likabehandlingen ska gälla för studier i Sverige.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock även att bestämmelsen i 1 kap. 4 § studie- stödslagen, som jämställer vissa utländska medborgare med svenska medborgare, ska förtydligas till att avse medborgare i en
Remissinstanserna: Utöver Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS), vilka framför olika lagtekniska synpunkter, har ingen remissinstans något att invända mot förslaget. CSN önskar att det förtydligas att det är
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
Enligt artikel 14.1 c ska innehavare av
Begränsning av rätten till likabehandling
Blåkortsdirektivet tillåter medlemsstaterna att i viss utsträckning
begränsa rätten till likabehandling. Enligt artikel 14.2 får den berörda
104
medlemsstaten när det gäller bestämmelserna i artiklarna 14.1 c och 14.1 g begränsa rätten till likabehandling i fråga om stipendier, studiemedel eller andra bidrag och lån avseende sekundärutbildning och högre utbildning samt yrkesutbildning och förfaranden för att erhålla bostad. När det gäller artikel 14.1 c anges att det kan krävas särskilda förutsättningar enligt nationell lagstiftning för tillträde till universitets- studier och eftergymnasial utbildning. Vidare anges att den berörda medlemsstaten får begränsa likabehandlingen till fall där den registrerade eller stadigvarande hemvisten för en innehavare av ett
Ändringar i studiestödslagen
De svenska studiestödsförfattningarna bygger i stor utsträckning på bestämmelser om medborgarskap. Vissa grupper av utländska medborgare jämställs emellertid med svenska medborgare, om de kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner eller familjeförmåner från
För att genomföra blåkortsdirektivet bör den som har ett
När det gäller familjemedlemmar till den som har ett
Rätten till likabehandling för dem som har
Prop. 2012/13:148
105
Prop. 2012/13:148 för tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i Sverige (jfr prop. 2005/06:134 s. 27 f.). Möjligheten enligt artikel 14.2 att begränsa likabehandlingen i detta avseende bör således utnyttjas. Bestämmelser om att likabehandlingen i fråga om studiestöd endast ska gälla för studier i Sverige bör tas in i studiestödslagen.
Vidare bör tas in en bestämmelse som upplyser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna om studiestöd till den som har
I samband med att det nu föreslås att bestämmelserna i 1 kap. studie- stödslagen byggs ut så föreslås också vissa ändringar av redaktionell karaktär. Bestämmelserna i nuvarande 1 kap.
11.6Social trygghet
Regeringens förslag: Den som har
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
Enligt artikel 14.1 e ska innehavare av
förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att
106
gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgar- Prop. 2012/13:148 skap inte omfattas av dessa förordningar.
Nuvarande ordning
Svensk lagstiftning avseende social trygghet är i princip neutral i förhållande till medborgarskap. På ett område görs dock fortfarande en åtskillnad mellan svenska och utländska medborgare. I 35 kap. 16 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, finns det ett krav på viss bosättningstid i Sverige vid beräkning av försäkringstid för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning för dem vars försäkringsfall inträffat innan det år de fyllde 18 år.
Sjuk- och aktivitetsersättning infördes år 2003 och ingår i sjuk- försäkringen. Dessa förmåner ersatte förtidspension och sjukbidrag som var en del av pensionssystemet. Sjukersättning lämnas till försäkrade i åldrarna
Regeringen bedömde att kravet på likabehandling fordrade författningsändringar vid genomförandet av
107
Prop. 2012/13:148 Ändring i socialförsäkringsbalken
Den ordning som beskrivs ovan är inte tillräcklig för det nu aktuella kravet på likabehandling av dem som har
För att uppfylla blåkortsdirektivets krav om likabehandling vad gäller social trygghet bör ett tillägg tas in i 35 kap. 17 § SFB med innebörd att en utlänning som har
11.7Pensioner
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav på likabehandling i fråga om rätt till intjänade inkomstrelaterade lagstadgade pensioner tillgodoses genom gällande rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen. Pensionsmyndigheten instämmer i den bedömning som görs i promemorian att kravet på likabehandling i fråga om lagstadgade pensioner tillgodoses av gällande rätt och att det därför inte krävs några förändringar i socialförsäkringsbalken eller annan svensk lagstiftning.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 14.1 f ska en innehavare av
Begreppet intjänade inkomstrelaterade lagstadgade pensioner bedöms i den svenska lagstiftningen motsvara inkomstgrundad ålderspension och inkomstgrundad efterlevandepension men inte garantipension och garantipension till omställningspension. Inkomstgrundad ålderspension och inkomstgrundad efterlevandepension kan betalas ut vid vistelse utanför Sverige så länge rätten till förmånen består (6 kap. 16 § socialförsäkringsbalken). Bestämmelsen är inte beroende på svenskt medborgarskap. Direktivets krav på likabehandling i fråga om tillgång till pensioner tillgodoses således av gällande rätt.
108
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav på likabehandling i fråga om tillgång till varor och tjänster tillgodoses genom gällande rätt. Möjligheten att begränsa rätten till likabehandling när det gäller förfaranden för att få bostad bör inte utnyttjas.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 14.1 g ska inne- havare av
Utländska arbetstagare som lagligen vistas i Sverige ska likabehandlas med svenska medborgare i fråga om tillgång till varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten. Om den som har
11.9Fri tillgång till medlemsstatens territorium
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav på likabehandling i fråga om fri tillgång till territoriet tillgodoses genom gällande rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 14.1 h ska innehavare av
109
Prop. 2012/13:148 medborgare i fråga om fri tillgång till hela den berörda medlemsstatens territorium, med de begränsningar som föreskrivs i den nationella lagstiftningen.
Varje svensk medborgare är enligt 2 kap. 8 § RF gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande och även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. Om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag är utlänningar här i riket likställda med svenska medborgare i fråga om bl.a. skyddet mot frihetsberövande, däremot inte i fråga om andra begränsningar i rörelsefriheten. Av bestämmelsen i artikel 2.1 i fjärde tilläggsprotokollet till Europa- konventionen, som gäller som svensk lag, har emellertid var och en som befinner sig lagligen inom rikets territorium rätt att fritt röra sig där och att fritt välja sin bosättningsort. Rätten till rörelsefrihet är dock ingen absolut rättighet. Den får inskränkas, men sådana inskränkningar får göras bara om de är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till vissa närmare angivna intressen bl.a. statens säkerhet eller den allmänna säkerheten, och de måste vara angivna i lag (artikel 2.3). Blåkortsdirektivets bestämmelse om likabehandling i fråga om fri tillgång till territoriet, med de begränsningar som får föreskrivas i nationell lagstiftning, tillgodoses av gällande rätt.
2005/06:77).
I artikel 4.1 i direktivet om varaktigt bosatta krävs fem års laglig och oavbruten vistelse på en medlemsstats territorium för att en utlänning ska kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt. Enligt artikel 16.2 i blåkortsdirektivet ska innehavare av
För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska således sökanden ha vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft
De bestämmelser som föranleds av blåkortsdirektivet i denna del bör föras in i 5 a kap. UtlL som reglerar förutsättningar för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige och återkallelse av sådan ställning.
Den möjlighet som anges i artikel 16.5 att begränsa den tidsperiod som den berörda tredjelandsmedborgaren får vistas utanför den Europeiska unionens medlemsstaters territorier till att endast gälla fall då utlänningen kan bevisa att han eller hon återvänt till sitt ursprungsland för att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare, utföra volontärarbete eller studera, bör inte utnyttjas för svensk del.
111
Prop. 2012/13:148
112
Sammanläggning av vistelseperioder
Blåkortsdirektivets artikel 16.2 om sammanläggning av vistelseperioder ska läsas tillsammans med artikel 18.1 där det anges att innehavare av
Anledningen till att det uppställs ett krav på en viss tids laglig vistelse i en medlemsstat när det gäller sammanläggning av olika vistelseperioder är att förhindra missbruk av systemet med
Vid prövning av ansökan om ställning som varaktigt bosatt för utlänning som haft
Likabehandling och familjeåterförening
Av artikel 16.6 framgår att artiklarna 14.1 f om likabehandling avseende utbetalning av pensioner och artikel 15 om familjeåterförening i tillämpliga fall ska fortsätta att gälla även efter det att den som haft EU- blåkort erhållit ställning som varaktigt bosatt. I avsnitt 11.7 görs bedömningen att kravet på likabehandling avseende pensions- utbetalningar för dem som har
När det gäller familjeåterförening till en utlänning som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige blir utlänningslagens vanliga bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknytning i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL tillämpliga. I avsnitt 10.3 föreslås att familje- medlemmar till den som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som då också beviljas permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 a § UtlL får ansöka om uppehållstillstånd efter inresan i landet. Om familjemedlemmarna vistas tillsammans med den som haft
Regeringens förslag: Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas för den som haft
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag:
Blåkortsdirektivets artikel 16.4 föreskriver att tidsperioden om tolv månaders frånvaro från unionens territorium ska utsträckas till att gälla tjugofyra månader för den som haft
12.3Uppehållstillstånd som varaktigt bosatt
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets krav att uppehållstillstånd till den som haft
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 17 ska innehavare av
Av 4 kap. 19 a § UtlF framgår att ett
113
Regeringens förslag: En utlänning som med stöd av ett
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artiklarna
I avsnitt 9.1 föreslås att huvudregeln för att beviljas
I utlänningslagen uppställs inte något krav på att en utlänning som Prop. 2012/13:148 under vistelsen i Sverige ansöker om uppehållstillstånd och arbets-
tillstånd ska ha ett särskilt tillfälligt uppehållstillstånd under den tid som ansökan prövas av Migrationsverket. Vid ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige får sökanden en handling från Migrationsverket där det anges att personen i fråga har rätt att vistas här i landet under tiden för Migrationsverkets prövning av ansökan. Av detta följer att något särskilt tillfälligt uppehållstillstånd inte behöver utfärdas om ett
Prop. 2012/13:148 en ordning som medger att sökanden av ett
13.4Handläggningstid
Regeringens bedömning: Någon lagändring är inte nödvändig med anledning av blåkortsdirektivets krav på en längsta handläggningstid om 90 dagar när en utlänning som har
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 18.4 ska en ansökan om
I avsnitt 9.2 görs bedömningen att en ny bestämmelse bör tas in på förordningsnivå som genomför direktivets reglering avseende handlägg- ningstid. Bestämmelsen blir aktuell också för denna situation. Artikel 18.4 föranleder således inga lagändringar.
genomförandet av det direktivet i svensk rätt bedömde regeringen att Prop. 2012/13:148 bestämmelser om Migrationsverkets underrättelser till en annan
bör införas på förordningsnivå.
Enligt artikel 22 i blåkortsdirektivet ska medlemsstaterna utse en nationell kontaktpunkt som ska ansvara för att ta emot och översända information som bl.a. anges i artikel 18. Som framgår av avsnitt 15 anser regeringen att Migrationsverket bör utses som svensk kontaktmyndighet för blåkortsdirektivet. För att uppfylla blåkortsdirektivets krav om underrättelse av beslut till en annan
13.6Återtagande av en utlänning som har
Regeringens bedömning: Blåkortsdirektivets bestämmelser om återtagande av en utlänning som har
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning
Direktivet
Enligt artikel 18.4 b ska sökanden och hans eller hennes familje- medlemmar vid avslag på en ansökan om
117
Prop. 2012/13:148 Underrättelse om beslut om avslag på en ansökan om
Bestämmelser om avvisning och utvisning finns i 8 kap. UtlL. En utlänning som saknar nödvändiga tillstånd för att vistas i Sverige får avvisas enligt 8 kap. 1§ UtlL eller utvisas enligt 8 kap. 7 § UtlL. I 8 kap. 16 § UtlL anges att om en ansökan om uppehållstillstånd avslås eller avvisas eller återkallas ett sådant tillstånd och utlänningen befinner sig i Sverige, ska det samtidigt meddelas beslut om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar mot det. Denna bestämmelse blir också tillämplig i fråga om beslut om avslag på ansökan om
Kostnader för återvändande och återtagande
Enligt artikel 18.6 kan sökanden och/eller dennes arbetsgivare hållas ansvarig för kostnaderna i samband med återvändandet eller återtagandet av innehavaren av ett
Av 19 kap. 1 § UtlL följer att en utlänning som avvisas eller utvisas är skyldig att betala kostnaden för sin egen resa till den ort dit han eller hon sänds eller åläggs att resa genom en myndighets försorg. Enligt gällande ordning uppställs inget krav på att arbetsgivare ska åläggas att ansvara för kostnader för återvändande eller återtagande av arbetstagare. Något sådant krav bör inte heller införas med anledning av blåkortsdirektivet. Möjligheten enligt artikel 18.6 att ålägga arbetsgivare att ansvara för kostnader för återvändande eller återtagande bör således inte utnyttjas.
13.7Återtagande av en utlänning som har
Regeringens förslag: Om en annan
118
månader från inresan. Detta ska gälla även om
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget. Förvaltningsrätten i Malmö efterlyser ett förtydligande från vilken tidpunkt perioden om tre månader börjar löpa. Migrationsverket förordar att lagförslaget om återtagande och rätten att stanna kvar i Sverige utformas så att det tydligt framgår att det måste ha funnits ett gällande
Skälen för regeringens förslag: När den som har ett
För att uppfylla blåkortsdirektivets krav i denna del bör det införas en ny bestämmelse i utlänningslagen som föreskriver att Sverige, om den andra
I den föreslagna bestämmelsen anges att den som har ett
I 2 kap. 3 § UtlL anges att en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller
Prop. 2012/13:148
119
Prop. 2012/13:148 hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt. Som anges ovan kommer det åligga Sverige att omedelbart och utan formaliteter återta en utlänning som har, eller har haft, ett
14Familjemedlemmar till den som har
14.1Ansökan om uppehållstillstånd
Regeringens förslag: En familjemedlem som beviljats uppehålls- tillstånd av en annan
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Av artikel 19.1 följer att familje- medlemmar till innehavare av
Om familjen inte var bildad redan i den första medlemsstaten anges i artikel 19.6 att familjeåterföreningsdirektivet ska tillämpas med de i artikel 15 i blåkortsdirektivet föreskrivna undantagen. Detta innebär att de begränsningar i rätten till familjeåterförening som följer av familje- återföreningsdirektivet blir tillämpliga vid familjeåterförening i de fall familjemedlemmarna inte haft uppehållstillstånd på grund av anknytning till den som har
120
införts med stöd av familjeåterföreningsdirektivet. Däremot kan den som Prop. 2012/13:148 har
hänvisas till att villkoren i artikel 5 ska vara uppfyllda. Av undantagsbestämmelserna i artikel 15 följer vidare att uppehållstillstånd som beviljas till familjemedlemmar ska ges för samma tid som beviljats till innehavare av
I avsnitt 10.3 föreslås att en bestämmelse ska införas i utlänningslagens kapitel om
Prop. 2012/13:148 om uppehållstillstånd. Möjligheten enligt artikel 19.2 andra stycket att bevilja tillfälligt uppehållstillstånd bör därför inte utnyttjas.
14.3Beslutsunderlaget
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt direktivet att kräva att familjemedlemmar ger in bevis som styrker att de har en sjukförsäkring som gäller i Sverige eller att den som har
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 19.3 får den andra medlemsstaten kräva att familjemedlemmarna tillsammans med ansökan om uppehållstillstånd ger in uppehållstillstånd som utfärdats av den första medlemsstaten och giltig resehandling, eller bestyrkta kopior av dessa, samt vid behov visering. Ytterligare krav som får ställas upp är att familjemedlemmarna ger in bevis som styrker att de i egenskap av familjemedlemmar till innehavaren av
Migrationsverket har, i enlighet med officialprincipen, en utrednings- plikt som innebär att ett ärende ska utredas i den utsträckning dess beskaffenhet kräver. Detta innebär att behövlig dokumentation får inhämtas som visar att förutsättningar föreligger för att bevilja uppehålls- tillstånd för familjemedlem som tidigare beviljats uppehållstillstånd i en annan
Enligt gällande ordning uppställs inte något krav på innehav av sjukförsäkring när det gäller familjeåterförening vid arbetskrafts- invandring. Något sådant krav bör inte heller ställas upp vid familje- återförening med den som beviljats
Prop. 2012/13:148
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 19.5 ska de undantag från familjeåterföreningsdirektivets bestämmelser som anges i artikel 15 i tillämpliga delar fortsätta att gälla. När det gäller handläggningstid för ärenden om uppehållstillstånd för familje- medlemmar ska därför undantaget från familjeåterföreningsdirektivet beaktas.
I avsnitt 10.6 görs bedömningen att en bestämmelse som anpassar den svenska regleringen till blåkortsdirektivets krav på längsta handlägg- ningstid avseende ansökan om uppehållstillstånd från familjemedlemmar till en innehavare av ett
14.5Krav på försörjning och bostad
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt blåkortsdirektivet att ställa krav på att en utlänning som har
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Om en person med
Enligt nuvarande ordning ställs inte upp något försörjningskrav när det gäller familjeåterförening vid arbetskraftsinvandring. Regelkomplexen bör vara så lika som möjligt. Regeringen anser därför att något sådant krav i dagsläget inte heller bör ställas upp när det gäller familjeåterförening med utlänning som har
123
Regeringens bedömning: Migrationsverket bör utses till sådan nationell kontaktmyndighet som avses i blåkortsdirektivet. En bestämmelse med denna innebörd bör regleras på förordningsnivå.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 22 i blåkorts- direktivet ska medlemsstaterna utse en nationell kontaktpunkt som ska ansvara för att motta och översända information som anges i artiklarna 16, 18 och 20. Det gäller bl.a. information till andra medlemsstater om att en person som beviljats
Enligt förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket är verket central förvaltningsmyndighet för verksamhet inom migrations- området. Migrationsverket ska bl.a. föra register och statistik över utlänningar i landet i den utsträckning det behövs för verksamheten. I 3 § punkt 7 i förordningen anges bl.a. att Migrationsverket ska vara kontakt- myndighet för informationsutbyte om varaktigt bosatta tredjelands- medborgare enligt 5 a kap. UtlL. Det är Migrationsverket som fattar beslut om uppehållstillstånd m.m. i första instans. Detta ska även gälla i fråga om beslut om
16Ansökningsavgifter för uppehålls- och arbetstillstånd
Regeringens förslag: Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd.
Sådana föreskrifter får inte innebära att avgift tas ut för handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som gäller
–skyddsbehov,
–familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter,
–vidarebosättning i Sverige, eller
–personer som omfattas av
124
Prop. 2012/13:148
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om ansökningsavgifter för den som ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd finns i 8 kap. 5 § UtlF och i förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna.
Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om ansöknings- avgifter för uppehålls- och arbetstillstånd finns i form av riksdagens godkännande av ett förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100 s. 153, bet. 2000/01:FiU27, rskr. 2000/01:279). I enlighet därmed får regeringen meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd som görs av andra än personer som i Sverige söker uppehållstillstånd hos Migrationsverket på grund av skyddsbehov eller anhöriga som söker uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning till personer som fått uppehållstillstånd enligt 3 kap. UtlL (numera 4 kap. UtlL jämfört med 5 kap. 1 § UtlL, dvs. skydds- behövande) eller på grund av humanitära skäl (numera synnerligen ömmande omständigheter). Undantag görs också för personer som omfattas av
Det är naturligt att också den som ansöker om ett
Enligt 8 kap. 1 § andra stycket RF ska dock ett bemyndigande att meddela föreskrifter alltid ges i lag eller förordning. Det föreslås därför att ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för uppehållstillstånd och arbetstillstånd motsvarande det hittills gällande tas in i utlänningslagen. I likhet med nuvarande ordning bör ett sådant bemyndigande avse avgifter för ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd som görs hos Migrationsverket eller vid utlandsmyndig- heterna samt ansökan om förlängning av sådana tillstånd. Samma undantag som hittills bör gälla även fortsatt.
17 Kostnader och andra konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslaget att införa en rätt att överklaga beslut om avslag på ansökan om arbetstillstånd och beslut om återkallelse av arbetstillstånd beräknas leda till ökade kostnader för migrationsdomstolarna och Migrationsverket. Berörda anslag har tillförts medel i samband med budgetpropositionen för 2011. I övrigt bedöms de författningsförslag som motiveras av blåkortsdirektivet medföra endast marginellt ökade kostnader för Migrationsverket.
Dessa kostnadsökningar ryms inom befintliga ramar.
125
Prop. 2012/13:148
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Domstolsverket anser att en utökad möjlighet att
överklaga beslut om arbetstillstånd kommer att leda till ökade kostnader för Sveriges Domstolar och att den kostnadsökning som förslaget innebär inte kan rymmas inom befintliga anslag.
Skälen för regeringens bedömning
Samhällsekonomiska konsekvenser
Det är oklart i vilken omfattning förslaget att införa ett särskilt tillstånd för arbete och vistelse för högkvalificerad anställning – ett
Konsekvenser för det allmänna
Det finns redan enligt nuvarande ordning möjlighet att ansöka om och beviljas uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning i Sverige. Det alternativa uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning –
De föreslagna ändringarna i studiestödslagen (1999:1395) bedöms endast ha en marginell påverkan på kostnaderna för studiestöd som ryms inom befintliga ramar.
Förslaget att införa en rätt att överklaga beslut om avslag på ansökan om arbetstillstånd och beslut om återkallelse av arbetstillstånd innebär att Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen tillförs nya arbetsuppgifter i prövningen respektive överprövningen av ärenden om arbetstillstånd. När det gäller beslut i frågor om arbetstillstånd är det framför allt Migrationsverkets arbetstillstånds- enheter i Norrköping, Malmö och Stockholm som hanterar sådana ärenden. Vilka förvaltningsrätter som är migrationsdomstolar och deras domsområden regleras i 6 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. Från och med den 1 juli 2011 ska beslut fattade i Östergötlands län och därmed beslut fattade av Migrationsverket i Norrköping överklagas till migrationsdomstolen i
Malmö. Överklagande av beslut om arbetstillstånd kommer således i
126
första hand att falla in under migrationsdomstolarnas i Stockholm och Prop. 2012/13:148 Malmö domsområden.
Förslaget att införa en rätt att överklaga beslut om avslag på ansökan om arbetstillstånd och beslut om återkallelse av arbetstillstånd kommer att leda till ökade kostnader. I samband med budgetpropositionen för 2011 har därför berörda anslag tillförts medel uppgående till 17 miljoner kronor årligen från och med år 2011, varav 7 miljoner kronor för Migrationsverkets handläggning av överklagandeärenden och 10 miljoner kronor för domstolsprövning (prop. 2010/11:1, utg.omr. 08, bet. 2010/11:SfU2, rskr. 2010/11:92).
Domstolsverket anser att en utökad möjlighet att överklaga beslut om arbetstillstånd kommer att leda till ökade kostnader för Sveriges Domstolar. Regeringen avser att följa frågan.
18 Ikraftträdande m.m.
Regeringens förslag: Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2013.
Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångs- bestämmelser.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer till viss del med regeringens. I promemorian föreslås att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 december 2012.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att invända mot förslaget och bedömningen. Förvaltningsrätten i Malmö påpekar dock att en ordning där den nya regleringen föreslås träda i kraft den 1 december 2012 innebär att domstolen ges en alltför kort tid för att planera och genomföra de personalförändringar förslaget ger upphov till.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: I artikel 23 anges att medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 19 juni 2011. Det är angeläget att författningsförslagen kan träda i kraft så snart som möjligt. Till skillnad från vad som anges i promemorian föreslår regeringen att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2013.
De föreslagna reglerna ska, om inte annat särskilt föreskrivs, tillämpas vid prövning som sker från och med den dag då de nya reglerna träder i kraft (jfr RÅ 1991 ref. 1). Det finns inte något behov av övergångs- bestämmelser.
127
Prop. 2012/13:148
19 Författningskommentar
19.1Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
1 kap.
1 § I denna lag finns föreskrifter om
–lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
–villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),
–visering (3 kap.),
–uppehållsrätt (3 a kap.),
–flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),
–uppehållstillstånd (5 kap.),
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatta i Sverige (5 a kap.),
–arbetstillstånd (6 kap.),
–
–återkallelse av tillstånd (7 kap.),
–avvisning och utvisning (8 kap.),
–kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),
–förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),
–hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),
–verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),
–handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),
–överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),
–nöjdförklaring (15 kap.),
–migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),
–skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),
–offentligt biträde (18 kap.),
–kostnadsansvar (19 kap.),
–bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),
–tillfälligt skydd (21 kap.),
–tribunalvittnen (22 kap.), och
–särskilda bemyndiganden (23 kap.).
Paragrafen innehåller en innehållsförteckning till lagen.
Paragrafen ändras till följd av att ett nytt kapitel, 6 a kap., införs i lagen. En redaktionell ändring har gjorts i paragrafen.
7 § Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar
–att en utlänning ska avvisas eller utvisas,
–att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att en utlännings uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska återkallas,
–att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas, eller
–att en utlänning inte ska beviljas resedokument.
Ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap. 19 eller 19 a § är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende.
128
Paragrafen anger vilka ärenden som utgör säkerhetsärenden. Prop. 2012/13:148 Övervägandena finns i avsnitt 8.12.
Av ändringen i första stycket följer att även sådana ärenden där Säkerhetspolisen – av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet – förordar att en utlänning inte ska beviljas arbetstillstånd eller att en utlännings arbetstillstånd ska återkallas, ska betraktas som säkerhetsärenden. I de allra flesta fall behandlas frågan om en person ska beviljas arbetstillstånd tillsammans med frågan om uppehållstillstånd. En utlänning kan dock ansöka om och beviljas arbetstillstånd för vistelser som understiger tre månader. För utlänningar som är undantagna från kravet på visering utfärdas inget tillståndsbevis eftersom de varken behöver visering eller uppehållstillstånd för inresa och vistelse i Sverige. Ändringen i första stycket ger Säkerhetspolisen möjlighet att motsätta sig att en person beviljas arbetstillstånd även i de fall den frågan behandlas separat från frågan om uppehållstillstånd. Det blir också möjligt för Säkerhetspolisen att verka för att ett arbetstillstånd återkallas. Paragrafen har även ändrats språkligt.
2kap.
3§ En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd, har ställning som varaktigt bosatt eller återtas enligt 6 a kap. 14 §.
Paragrafen behandlar i vilka fall en utlänning ska ha visering för inresa och vistelse i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 13.7.
Ändringen innebär att undantag från kravet på visering för inresa och vistelse i Sverige ska gälla när Sverige återtar en utlänning och hans eller hennes medföljande familjemedlemmar från en annan
7 a § Bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning
Paragrafen, som är ny, är en upplysningsbestämmelse avseende EU- blåkort. Av paragrafen framgår att bestämmelser om
5 kap.
5 § Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som under de senaste fem åren har haft uppehållstillstånd för arbete eller
Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.
129
Prop. 2012/13:148 Paragrafen innehåller bestämmelser om permanent uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.
Av tillägget i första stycket framgår att tid som en utlänning haft EU- blåkort utfärdat av Sverige räknas in när man bedömer om kravet på en sammanlagd tidsperiod om fyra år är uppfyllt. Det innebär till att börja med att om utlänningen haft ett sådant
18 a § Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om utlänningen har ett
En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där.
Paragrafen, som är ny, reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd som gjorts i landet får beviljas dels en utlänning som har eller har haft ett EU- blåkort utfärdat av Sverige dels för hans eller hennes familjemedlemmar. Övervägandena finns i avsnitt 9.7, 10.3 och 13.7.
Av paragrafens första stycke framgår att den som har ett
Av paragrafens andra stycke framgår att den som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som har EU- blåkort, får ansöka om och beviljas uppehållstillstånd under vistelsen här om den som han eller hon åberopar anknytning till haft
5 a kap.
1 a § En ansökan från en tredjelandsmedborgare om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft
Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse
i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.
130
Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare Prop. 2012/13:148 tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid
beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen.
Paragrafen, som är ny, anger förutsättningarna för den som har ett EU- blåkort att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 12.1. Genom paragrafen genomförs artikel 16 i blåkortsdirektivet. Paragrafen har utformats enligt Lagrådets synpunkter.
Enligt första stycket krävs fem års vistelse utan avbrott inom EU som innehavare av
Av andra stycket framgår att vistelser i andra
I tredje stycket anges att vissa kortare vistelser utanför
Att den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas permanent uppehållstillstånd framgår av 5 kap. 2 a §.
5 § Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas om den som beviljats sådan ställning
1.medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,
2.utvisas,
3.utgör ett hot mot allmän ordning,
4.har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,
5.har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller
6.får ställning som varaktigt bosatt i en annan
Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader.
Paragrafen innehåller bestämmelser om när ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas. Övervägandena finns i avsnitt 12.2. Ändringen genomför artikel 16.4 i blåkortsdirektivet.
Av andra stycket, som är nytt, följer att den som haft ett
131
Prop. 2012/13:148 vistas utanför unionens territorium under 24 månader i följd innan hans eller hennes ställning som varaktigt bosatt i Sverige återkallas.
6 § Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, om
1.han eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,
2.försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, och
3.det inte finns något hinder enligt 3 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive
Ändringen är en konsekvens av att krav på viss vistelsetid nu också regleras i 1 a §. Paragrafen har även ändrats språkligt.
6 kap.
4 § En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra och tredje styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd.
Paragrafen innehåller bestämmelser om när ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 9.7.
Den nya hänvisningen till 5 kap. 18 § tredje stycket och 18 a § i andra meningen klargör att även arbetstillstånd, utöver uppehållstillstånd, får beviljas efter inresan i landet. Det gäller dels för en utlänning som får en anställning efter att ha besökt en arbetsgivare inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft, dels för en utlänning som har ett
6 a kap.
Förutsättningar för tillstånd
4. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Prop. 2012/13:148 Europeiska unionen.
En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.
Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.
Paragrafen, som är ny, innehåller förutsättningarna för att beviljas ett
Av första stycket framgår att ett
I andra stycket ges en definition av högkvalificerad anställning. En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att sökanden har relevant och särskild kompetens för den i form av minst tre års slutförd högskoleutbildning motsvarande 180 högskolepoäng eller minst fem års yrkeserfarenhet inom det aktuella yrket eller branschen.
Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke följer av tredje stycket att sökanden ska kunna visa att hon eller han har nödvändiga dokument som visar behörighet att få utöva det yrket i Sverige. Med reglerat yrke avses yrkesverksamhet där det krävs någon form av auktorisation, legitimation eller motsvarande för att få utöva yrket.
2 § Ett
1.är
2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och
som ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenländerna, jfr Prop. 2012/13:148 3 § 2 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
När ansökan om
4 § En utlänning som vill ha ett
Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen
1.ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett
2.har ett
3.har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,
4.har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, eller
5.har återtagits enligt 14 §.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan
Paragrafen, som är ny, behandlar när en ansökan om
I första stycket anges huvudregeln att en ansökan om tillstånd ska ha beviljats före inresan i Sverige och att en sådan ansökan inte får bifallas efter inresan i landet.
I andra stycket anges undantagen från huvudregeln, dvs. i vilka fall en utlänning får ansöka om och beviljas ett
I tredje stycket finns ytterligare ett undantag från huvudregeln som tar sikte på fall då en innehavare av
135
Prop. 2012/13:148 Tillståndstid
5 § Ett
Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera
Att den som haft
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillståndstiden för ett
Av första stycket följer att ett
Av andra stycket framgår att den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera
Tredje stycket innehåller en upplysningsbestämmelse som anger att det av 5 kap. 5 § framgår att den som haft ett
Förlängning av tillståndstiden
6 § Tillståndstiden för ett
Tillståndstiden för ett
1.tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
2.bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
136
3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende
4.utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som
5.utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad
6.utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
7.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Det som föreskrivs i andra stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett EU- blåkort förlängs om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över.
Prop. 2012/13:148 avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som anges i 1 § är orsaker som han eller hon inte råder över, kan enligt tredje stycket tillståndstiden ändå förlängas.
Tillståndets koppling till en viss anställning och ett visst slag av arbete
7 § Ett
Vid beräkningen av den tvåårsperiod under vilken
Om anställningen upphör under tillståndstiden för ett
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillståndets koppling till viss anställning och visst slag av arbete. Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 12 i blåkorts- direktivet. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.
Av första stycket följer att
Av andra stycket framgår att den tid som en utlänning tidigare haft
Av tredje stycket framgår att en utlänning som har ett
8 § En utlänning som vill byta till en annan anställning än den som
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om byte av anställning och byte av slag av arbete. Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 12 i direktivet.
138
Byte av slag av arbete förutsätter att utlänningen på nytt ansöker om Prop. 2012/13:148
åren en utlänning har denna typ av tillstånd
Anmälningsskyldighet
9 § Den som har ett
1.anställningen upphör, eller
2.den avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för
Paragrafen, som är ny, innehåller en anmälningsskyldighet för den som har
Enligt paragrafen ska den som har
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar
10 § Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket
För barn som åberopar anknytning till den som har
Prop. 2012/13:148 eller hennes make eller sambo. Med barn, inbegripet adoptivbarn, avses en person som är under 18 år (1 kap. 2 §). Endast ogifta barn omfattas av rätten. Uppehållstillstånd som beviljas till familjemedlemmar ska gälla för samma tid som gäller för den som har
Enligt andra stycket får uppehållstillstånd till barn beviljas endast efter medgivande också av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden om barnet.
I tredje stycket hänvisas till paragrafer som införts med anledning av familjeåterföreningsdirektivet och som anger i vilka fall familje- medlemmar får nekas uppehållstillstånd (prop. 2005/06:72). Det gäller bl.a. i fall då oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits av betydelse för att få uppehållstillstånd och då utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. En familjemedlem till den som har
När ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord
11 § En familjemedlem som avses i 10 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.
Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om
1.ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett
2.sökanden har beviljats uppehållstillstånd av en annan
3.familjemedlemmen har återtagits enligt 14 § och den person som familjemedlemmen har anknytning till ansöker om nytt
Slutligen framgår av punkten 3 att familjemedlem som återtagits till Sverige från en annan
Återkallelse av tillstånd
12 § Ett
1.tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
2.bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
3.utlänningen vid ansökningstillfället avseende
4.den avtalade lönen enligt 1 § första stycket 1 inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för
5.förutsättningarna i 1 § första stycket 2 inte längre är uppfyllda,
6.utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som
7.utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad
8.utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd,
9.utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
10.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Ett
Paragrafen, som är ny, behandlar återkallelse av
Av första stycket punkten 1 framgår att ett
Prop. 2012/13:148
141
Prop. 2012/13:148 utlänningen inte tillträtt den anställning som
Om utlänningen kan visa att anledningen till varför han eller hon inte fullgjort sin skyldighet att anmäla inträffad arbetslöshet eller att den avtalade lönen inte längre når upp till den nivå som anges i 1 § är orsaker som han eller hon inte råder över, ska enligt andra stycket återkallelse av tillståndet inte ske.
13 § Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om
1.anknytningen till den som har
2.familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd för familjemedlemmar. Övervägandena finns i avsnitt 10.4. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 15 i blåkortsdirektivet.
Av punkten 1 framgår att uppehållstillstånd som beviljats make eller sambo till den som har
Bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd finns i 7 kap. Vid genomförandet i svensk rätt av familjeåterföreningsdirektivets artikel 6.2, som rör möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd för familjemedlem av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa bedömdes svensk lagstiftning överensstämma med direktivets artikel och föranledde därmed inte någon författningsändring (prop. 2005/06:72 s. 50). Eftersom återkallelse av uppehållstillstånd för familjemedlem till den som har
142
Återtagande av en utlänning som har
14 § Om en annan
Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om återtagande av utlänning som har
Om en annan
Beslutande myndighet
15 § Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.
Paragrafen, som är ny, anger behörig myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 9.9 och 15.
Av paragrafen framgår att det är Migrationsverket som fattar beslut i ärenden som rör
Föreskrifter om lönetröskeln
16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln enligt 1 § första stycket 1.
Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln för högkvalificerad anställning. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.
143
Prop. 2012/13:148
13 kap.
10 § Ett beslut ska vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om det avser
–resedokument,
–uppehållstillstånd,
–arbetstillstånd,
–statusförklaring,
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige,
–avvisning eller utvisning,
–återreseförbud,
–förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa,
–förvar eller uppsikt, eller
–kroppsvisitation.
Vid beslut i fråga om nationell visering får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i en
Paragrafen innehåller bestämmelser om utformningen av vissa beslut. Övervägandena finns i avsnitt 9.8. Ändringarna genomför artikel 11.3 i blåkortsdirektivet.
Första stycket har ändrats så att även beslut i ärenden om arbets- tillstånd ska vara skriftliga och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet. Det innebär att dels beslut om arbetstillstånd som fattats enligt nuvarande bestämmelser i utlänningslagstiftningen dels beslut om sådant kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd som ett
Som en följd av att arbetstillstånd ska vara motiverade har en redaktionell ändring gjorts i andra stycket första meningen.
14 kap.
3 § Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär
–avvisning eller utvisning,
–avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller
tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller
– återkallelse av ett uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige.
Paragrafen behandlar överklagande av Migrationsverkets beslut. Övervägandena finns i avsnitt 9.9. Genom ändringen genomförs artikel 11.3 i blåkortsdirektivet.
Paragrafen har ändrats så att även beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd och beslut om återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol. Detta innebär att även ett sådant uppehålls- och arbetstillstånd som avses i 6 a kap. 1 §
144
ansökan om
23 kap.
2 a § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd och arbetstillstånd.
Sådana föreskrifter får inte innebära att avgift tas ut för handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som gäller
1.skyddsbehov,
2.familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter,
3.vidarebosättning i Sverige, eller
4.personer som omfattas av
Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för handläggning av uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 16.
Enligt första stycket får regeringen meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd och arbetstillstånd.
Av andra stycket framgår att avgift inte får tas ut för handläggning av vissa ärenden om uppehållstillstånd. Det gäller handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som avser skyddsbehövande och ärenden om familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter. Vidare ska personer som tas ut på den s.k. flyktingkvoten för vidarebosättning i Sverige undantas från ansökningsavgift. Även personer som omfattas av
19.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
19.3Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
1 kap.
4 § Utländska medborgare ska, när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare om de på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1.
2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.
Första stycket gäller även familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) till sådana utländska medborgare.
Paragrafen innehåller bestämmelser om studiestöd. Övervägandena finns i avsnitt 11.5.
Paragrafen har ändrats så att bestämmelsen i nuvarande tredje stycket har flyttats till 9 §.
5 § Utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i Sverige som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
Paragrafen innehåller bestämmelser om studiestöd. Övervägandena finns i avsnitt 11.5.
2.ställning som varaktigt bosatta i en annan
iSverige, eller
3.ett
Paragrafen innehåller bestämmelser om studiestöd. Övervägandena finns i avsnitt 11.5. Ändringen genomför delvis artikel 14 i blåkortsdirektivet.
Tredje punkten, som är ny, innebär att en utländsk medborgare som har ett uppehålls- och arbetstillstånd enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), dvs. har ett
Bestämmelsen i nuvarande andra stycket har flyttats till 9 § och bestämmelsen i nuvarande tredje stycket har flyttats till 8 §. Övriga ändringar är endast redaktionella.
7 § Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om familjeförmåner från
1.gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd i Sverige för forskning,
2.familjemedlemmar till en gästforskare som avses i 1 och har uppehållstillstånd i Sverige, eller
3.familjemedlemmar till en utländsk medborgare som har ett
Paragrafen innehåller bestämmelser om studiestöd. Övervägandena finns i avsnitt 11.5. Ändringen genomför delvis artikel 14 i blåkortsdirektivet.
Tredje punkten, som är ny, innebär att familjemedlemmar till en utländsk medborgare som har ett
Bestämmelsen i nuvarande andra stycket har flyttats till 9 § och bestämmelsen i nuvarande tredje stycket har flyttats till 8 §. Övriga ändringar är endast redaktionella.
8 § I 2 kap. 4 §
Paragrafen, som är ny, hänvisar till ytterligare bestämmelser i studie- stödslagen om rätt till studiestöd för utländska medborgare. Övervägandena finns i avsnitt 11.5.
Paragrafen hänvisar till 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § om studiehjälp respektive studiemedel för utländska medborgare. Motsvarande reglering
147
Prop. 2012/13:148 fanns tidigare i 1 kap. 5 § tredje stycket, 6 § tredje stycket och 7 § tredje stycket.
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till
Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i
Motsvarande reglering fanns tidigare i 1 kap. 4 § tredje stycket, 5 § andra stycket, 6 § andra stycket och 7 § andra stycket.
2 kap.
4 § Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare,
om de studerande
1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och
2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),
2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.
Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det.
I 1 kap.
jämställas med svenska medborgare.
Paragrafen innehåller bestämmelser om studiehjälp. Övervägandena finns i avsnitt 11.5.
I femte stycket har följdändringar gjorts i fråga om de hänvisningar som görs till 1 kap. Övriga ändringar är endast redaktionella.
3kap.
4§ Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare.
Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande
1. är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
1. utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),
2. schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
3. familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har
uppehållstillstånd.
148
Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i Prop. 2012/13:148 andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det.
I 1 kap.
Paragrafen innehåller bestämmelser om studiemedel. Övervägandena finns i avsnitt 11.5.
I paragrafens femte stycke har följdändringar gjorts i fråga om de hänvisningar som görs till 1 kap. Övriga ändringar är endast redaktionella.
19.4Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
35 kap.
17 § En försäkrad som inte är svensk medborgare ska, när det gäller beräkning av försäkringstid för garantiersättning enligt 15 §, likställas med en svensk medborgare, om han eller hon
1.har ställning som varaktigt bosatt i en annan
2.är en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd i Sverige för forskning,
3.är familjemedlem till en gästforskare som avses i 2 och har uppehållstillstånd i Sverige,
4.har
5.är familjemedlem till en person som avses i 4 och har uppehållstillstånd i Sverige.
Paragrafen innehåller bestämmelser om försäkringstid för garanti- ersättning. Övervägandena finns i avsnitt 11.6. Ändringarna genomför delvis artikel 14 i blåkortsdirektivet.
I paragrafen har två nya bestämmelser införts. Av punkten 4 framgår att även den som har ett sådant uppehålls- och arbetstillstånd som avses i 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), dvs. ett
149
Prop. 2012/13:148 Blåkortsdirektivet
Bilaga 1
150
DIREKTIV
RÅDETS DIREKTIV 2009/50/EG av den 25 maj 2009
om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63 första stycket led 3 a och led 4,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3), och
av följande skäl:
grad av social sammanhållning. Åtgärder för att locka och behålla högkvalificerade arbetstagare från tredjeland som en del av en strategi baserad på medlemsstaternas behov bör ses i det bredare sammanhang som utgörs av Lissabonstrategin och kommissionens meddelande av den 11 december 2007 om de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning.
(4)I Haagprogrammet, som antogs av Europeiska rådet den 4 och 5 november 2004, anges att laglig migration kom mer att ha stor betydelse för att stärka den kunskapsba serade ekonomin i Europa och främja ekonomisk utveck ling och på så sätt bidra till genomförandet av Lissabon strategin. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en strategisk plan för laglig migration som inbegriper förfaranden för inresetillstånd som snabbt kan svara på fluktuerande efterfrågan på migrerande arbets kraft.
(5)Vid sitt möte den 14 och 15 december 2006 enades Europeiska rådet om en rad åtgärder för 2007, bland annat utformning av en väl förvaltad migrationspolitik som fullt ut respekterar medlemsstaternas nationella be hörighet, för att bistå medlemsstaterna med att uppfylla befintliga och framtida behov av arbetskraft.
(1)För att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet
och rättvisa föreskrivs i fördraget att det ska beslutas om åtgärder på områdena för asyl, invandring och skydd för tredjelandsmedborgares rättigheter.
(2)Enligt fördraget ska rådet besluta om åtgärder som avser invandringspolitiken när det gäller villkor för inresa och bosättning, om normer för medlemsstaternas förfaranden för att utfärda visering för längre tid och uppehållstill stånd samt om åtgärder som definierar enligt vilka rättig heter och villkor tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i en medlemsstat får vistas i andra medlemsstater.
(3)Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 fast ställdes målet att gemenskapen senast 2010 ska bli värl dens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskaps baserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre
(1) Yttrande av den 20 november 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT). (2) Yttrande av den 9 juli 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) Yttrande av den 18 juni 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(6)För att uppnå Lissabonstrategins mål är det också viktigt att främja rörligheten inom unionen för högkvalificerade arbetstagare som är unionsmedborgare, särskilt medbor gare i de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 och 2007. Vid genomförandet av detta direktiv är med lemsstaterna skyldiga att respektera den princip om ge menskapsföreträde som särskilt uttrycks i de relevanta bestämmelserna i 2003 och 2005 års anslutningsakter.
(7)Detta direktiv är avsett att bidra till att uppnå dessa mål och komma till rätta med arbetskraftsbristen genom att främja tredjelandsmedborgares inresa och rörlighet i syfte att ta en anställning som innebär högkvalificerat arbete under vistelser på minst tre månader. Avsikten är att göra gemenskapen mer attraktiv för sådana arbetstagare från hela världen och främja dess konkurrenskraft och eko nomiska tillväxt. För att dessa mål ska kunna uppnås är det nödvändigt att underlätta inresa för högkvalificerade arbetstagare och deras familjer genom att införa ett på skyndat förfarande för utfärdande av nödvändiga viser ingar och uppehållstillstånd och genom att bevilja dem samma sociala och ekonomiska rättigheter som värdmed lemsstatens medborgare på en rad områden. Det är också
nödvändigt att ta hänsyn till medlemsstaternas prioriteringar, arbetsmarknadsbehov och mottagningska pacitet. Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas behörighet när det gäller att behålla eller införa nya na tionella uppehållstillstånd för alla anställningssyften. De berörda tredjelandsmedborgarna bör få möjlighet att an söka om ett
(8)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas rätt att fastställa antalet tredjelandsmedborgare som ska beviljas inresa på medlemsstaternas territorium för högkvalifice rad anställning. Detta bör även gälla tredjelandsmedbor gare som vill stanna kvar på en medlemsstats territorium för att bedriva en betald ekonomisk verksamhet och som vistas lagligt i den medlemsstaten enligt andra ordningar, till exempel studerande som just har avslutat sina studier eller forskare som beviljats inresa enligt rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, obetald yrkesutbildning eller volontärarbete (1) respektive rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborga res inresa och vistelse i forskningssyfte (2), och som inte åtnjuter konsoliderat tillträde till medlemsstatens arbets marknad enligt gemenskapslagstiftningen eller medlems statens nationella lagstiftning. När det gäller antalet per soner som beviljas inresa behåller medlemsstaterna möj ligheten att inte bevilja uppehållstillstånd för anställning generellt eller för vissa yrken, ekonomiska branscher eller regioner.
(9)I detta direktiv kan vid bedömning av huruvida den aktuella tredjelandsmedborgaren innehar bevis på högre utbildning hänvisning göras till 1997 års
(10)Detta direktiv bör innehålla bestämmelser om ett flexibelt och efterfrågestyrt system för inresa som baseras på ob jektiva kriterier, till exempel en lönetröskel som kan jäm föras med lönenivåerna i medlemsstaterna, och på yrkes kvalifikationer. Det är nödvändigt att definiera en minsta gemensam nämnare för lönetröskeln för att garantera en viss grad av harmonisering av villkoren för inresa och
vistelse i hela gemenskapen. Lönetröskeln anger en mi niminivå medan medlemsstaterna kan fastställa en högre lönetröskel. Medlemsstaterna bör fastställa sina trösklar på ett sätt som överensstämmer med situationen och
(1) EUT L 375, 23.12.2004, s. 12. (2) EUT L 289, 3.11.2005, s. 15.
organisationen på deras respektive arbetsmarknader och med deras allmänna invandringspolitik. En avvikelse från huvudordningen i fråga om lönetrösklar kan fastställas för specifika yrken där den berörda medlemsstaten anser att det finns särskild brist på tillgänglig arbetskraft och när de utgör en del av de större grupperna 1 och 2 i
(11)Detta direktiv syftar endast till att fastställa villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalifi cerad anställning, inom systemet med
sive urvalskriterier för lönetröskeln. Lönetröskeln är en bart avsedd att, med beaktande av statistiska uppgifter som publicerats av kommissionen (Eurostat) eller av den berörda medlemsstaten, bidra till fastställandet av räckvidden för det
(12)När en medlemsstat har beslutat att bevilja inresa för en tredjelandsmedborgare som uppfyller de relevanta krite rierna, bör den tredjelandsmedborgare som har ansökt om
(13)
(3) EGT L 157, 15.6.2002, s. 1.
(14)Tredjelandsmedborgare som innehar en giltig resehand
ling och ett
(15)Det bör erkännas att yrkesmässig och geografisk rörlighet för högkvalificerade arbetstagare från tredjeland är en grundläggande mekanism för att förbättra effektiviteten på arbetsmarknaden, förebygga brist på kvalificerad ar
betskraft och utjämna regionala obalanser. För att iaktta principen om gemenskapsföreträde och förebygga even tuellt missbruk av systemet bör den yrkesmässiga rörlig heten för högkvalificerade arbetstagare från tredjeland begränsas under de första två åren av laglig anställning i en medlemsstat.
(16)I detta direktiv respekteras likabehandling mellan med borgare i medlemsstaterna och innehavare av
(17)Likabehandling av innehavare av ett
(18)Innehavare av
medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (3) utvidgas bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 till att även avse tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i gemenskapen och som befinner sig i en gränsöverskridande situation. Bestämmelserna om li kabehandling i fråga om social trygghet i detta direktiv är
(1) EUT L 105, 13.4.2006, s. 1. (2) EGT L 149, 5.7.1971, s. 2. (3) EUT L 124, 20.5.2003, s. 1.
också direkt tillämpliga på personer som reser in på en medlemsstats territorium direkt från ett tredjeland, förut satt att personen i fråga är lagligen bosatt i medlemssta ten som innehavare av ett giltigt
Detta direktiv bör dock inte ge innehavare av
(19)Yrkeskvalifikationer som en tredjelandsmedborgare har förvärvat i en annan medlemsstat bör erkännas på samma villkor som en unionsmedborgares kvalifikatio ner, och kvalifikationer som har förvärvats i ett tredjeland bör beaktas i enlighet med Europaparlamentets och rå dets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (4).
(20)Under den första tiden som en högkvalificerad arbetsta gare från ett tredjeland vistas lagligt i en medlemsstat bör den geografiska rörligheten inom gemenskapen vara kontrollerad och styras av efterfrågan. Det bör införas undantag från rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 no vember 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborga res ställning (5) för att inte missgynna geografiskt rörliga högkvalificerade arbetstagare från tredjeland som ännu inte beviljats ställning som varaktigt bosatta, i enlighet med vad som avses i det direktivet, och för att upp muntra geografisk och cirkulär migration.
(21)Rörligheten för högkvalificerade arbetstagare från tredje land mellan gemenskapen och deras ursprungsländer bör främjas och upprätthållas. Det bör införas undantag från direktiv 2003/109/EG, för att förlänga tiden av bortovaro från gemenskapens territorium, utan att detta innebär ett avbrott i den period av laglig och oavbruten vistelse som krävs för rätt till
(4) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. (5) EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.
(22)Vid genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna avstå från att i utvecklingsländer aktivt rekrytera inom sektorer som lider brist på personal. Det bör utvecklas etiska rekryteringsrutiner och rekryteringsprinciper för offentliga och privata arbetsgivare inom nyckelsektorer, till exempel hälsosektorn, vilket betonades i rådets och medlemsstaternas slutsatser av den 14 maj 2007 om det europeiska handlingsprogrammet för att avhjälpa den akuta bristen på hälso- och sjukvårdspersonal i utveck lingsländer
(23)Förmånliga villkor för familjeåterförening och tillträde till arbetsmarknaden för makar bör vara ett grundläggande inslag i detta direktiv, som syftar till att attrahera hög kvalificerade tredjelandsarbetstagare. Särskilda undantag från rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (1) bör införas för att uppnå detta mål. Undantaget i artikel 15.3 i det här direktivet utesluter inte att medlemsstater kan behålla eller införa kriterier för integrering och integrationsåtgär der, inklusive språkstudier, för familjemedlemmar till en innehavare av
(24)Särskilda rapporteringsbestämmelser bör införas för att övervaka tillämpningen av detta direktiv, också i syfte att kunna identifiera och möjligen motverka kunskaps flykt från utvecklingsländer och för att undvika kompe tensslöseri. Relevanta uppgifter bör årligen överlämnas av medlemsstaterna till kommissionen i enlighet med Euro paparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migra tion och internationellt skydd (2).
(25)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen införande av ett särskilt inreseförfarande och antagande av villkor för inresa och vistelse i mer än tre månader på medlemssta ternas territorium för högkvalificerad anställning för tred jelandsmedborgare och deras familjemedlemmar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, särskilt vad gäller säkerställande av dessa personers rör lighet mellan medlemsstaterna, och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åt gärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(1) EUT L 251, 3.10.2003, s. 12. (2) EUT L 199, 31.7.2007, s. 23.
(26)Detta direktiv tar hänsyn till de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och som återspeglas av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(27)I enlighet med punkt 34 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning (3) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mel lan direktiven och införlivandeåtgärderna samt att offent liggöra dessa tabeller.
(28)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om För enade kungarikets och Irlands ställning, fogat till för draget om Europeiska unionen och fördraget om upp rättandet av Europeiska gemenskapen, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av detta direktiv, som därför inte är bindande för eller tillämpligt på dessa medlemsstater.
(29)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Dan marks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unio nen och fördraget om upprättandet av Europeiska ge menskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som därför inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Syftet med detta direktiv är att fastställa
a)villkoren för inresa och vistelse i mer än tre månader på medlemsstaternas territorium för högkvalificerad anställning när det gäller tredjelandsmedborgare som innehar ett EU- blåkort samt deras familjemedlemmar,
b)villkoren för tredjelandsmedborgares och deras familjemed lemmars inresa och vistelse i enlighet med led a i andra medlemsstater än den första medlemsstaten.
(3) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
a)tredjelandsmedborgare: person som inte är unionsmedbor gare i den mening som avses i artikel 17.1 i fördraget.
b)högkvalificerad anställning: anställning
—av en person som i den berörda medlemsstaten i egen skap av arbetstagare är skyddad enligt nationell arbetsrätt och/eller enligt nationell praxis, oavsett rättsförhållandet, i syfte att för, eller under ledning av, någon annan utöva verkligt och effektivt arbete,
—för vilken personen erhåller betalning, och
—för vilken personen har relevant och särskild kompetens, som styrks genom högre yrkeskvalifikationer.
c)
d)första medlemsstat: den medlemsstat som först beviljade en tredjelandsmedborgare ett
e)andra medlemsstat: varje annan medlemsstat än den första medlemsstaten.
f)familjemedlemmar: tredjelandsmedborgare enligt definitionen
iartikel 4.1 i direktiv 2003/86/EG.
g)högre yrkeskvalifikationer: kvalifikationer som kan styrkas genom bevis på högre utbildning eller, om undantag om detta föreskrivs i nationell lagstiftning, genom bevis på minst fem års yrkeserfarenhet som är jämförbar med högre utbild ning och som är relevant inom det yrke eller den bransch som specificeras i anställningskontraktet eller det bindande anställningserbjudandet.
h)bevis på högre utbildning:
i)yrkeserfarenhet: faktiskt och lagligt utövande av yrket i fråga.
j)reglerat yrke: ett yrke enligt definitionen i artikel 3.1 a i direktiv 2005/36/EG.
Artikel 3
Tillämpningsområde
1.Detta direktiv ska tillämpas på tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa till en medlemsstats territorium för högkva lificerad anställning enligt villkoren i detta direktiv.
2.Detta direktiv ska inte vara tillämpligt på tredjelandsmed borgare som
a)har rätt att vistas i en medlemsstat på grundval av tillfälligt skydd eller som har ansökt om rätt till vistelse på den grun den och väntar på beslut om sin ställning,
b)åtnjuter internationellt skydd enligt rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall be traktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rätts
liga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (1) eller har ansökt om internationellt skydd enligt det direktivet och vars ansökan ännu inte har lett till ett slutligt beslut,
c)åtnjuter skydd i enlighet med nationell lagstiftning, interna tionella förpliktelser eller praxis i medlemsstaten eller har ansökt om skydd i enlighet med nationell lagstiftning, inter nationella förpliktelser eller praxis i medlemsstaten och vars ansökan inte har lett till något slutligt beslut,
d)ansöker om rätt att vistas i medlemsstaten som forskare i den mening som avses i direktiv 2005/71/EG, i syfte att genomföra ett forskningsprojekt,
e)är familjemedlemmar till unionsmedborgare som har utövat eller som utövar sin rätt till fri rörlighet inom gemenskapen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppe hålla sig inom medlemsstaternas territorier (2),
f)åtnjuter ställning som varaktigt bosatta i en medlemsstat enligt direktiv 2003/109/EG och utövar sin rätt att vistas i en annan medlemsstat i syfte att bedriva ekonomisk verk samhet som anställd eller egenföretagare,
(1) EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.
(2) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. Rättat i EUT L 229, 29.6.2004, s. 35.
g)reser in i en medlemsstat i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vis telse för vissa kategorier av fysiska personer med anknytning till handel och investeringar,
h)beviljats inresa till en medlemsstats territorium som säsongs arbetare,
i)fått uppskov med avvisning eller utvisning på grund av fak tiska eller rättsliga omständigheter,
j)omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (1) så länge de är utstationerade på den berörda medlemsstatens territorium.
Vidare ska detta direktiv inte vara tillämpligt på tredjelandsmed borgare och deras familjemedlemmar, oavsett nationalitet, som enligt överenskommelser mellan gemenskapen och dess med lemsstater, å ena sidan, och dessa tredjeländer, å andra sidan, åtnjuter samma rätt till fri rörlighet som unionsmedborgare.
3.Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av eventuella avtal mellan gemenskapen och/eller dess medlemsstater, å den ena sidan, och ett eller flera tredjeländer, å den andra, vilka innehåller en förteckning över yrken som bör undantas från tillämpningen av detta direktiv för att säkerställa en etisk rekry tering inom sektorer som kännetecknas av personalbrist, genom att skydda arbetskraft i utvecklingsländer som undertecknat dessa avtal.
4.Detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd än
Artikel 4
Förmånligare bestämmelser
1. Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av förmån ligare bestämmelser i
a)gemenskapslagstiftningen, inbegripet i bilaterala och multila terala avtal mellan gemenskapen, eller gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett eller flera tredjeländer, å andra sidan,
b)bilaterala eller multilaterala avtal mellan en eller flera med lemsstater och ett eller flera tredjeländer.
2. Detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas rätt att anta eller behålla förmånligare bestämmelser för de personer
(1) EGT L 18, 21.1.1997, s. 1.
som det är tillämpligt på när det gäller följande bestämmelser i direktivet, nämligen
a)artikel 5.3 vid tillämpning av artikel 18,
b)artiklarna 11, 12.1 andra meningen, 12.2, 13, 14, 15 och 16.4.
KAPITEL II
INRESEVILLKOR
Artikel 5
Inresekriterier
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.1 ska en tredjelandsmedborgare som ansöker om ett
a)visa upp ett giltigt anställningskontrakt eller, i enlighet med nationell lagstiftning, ett bindande anställningserbjudande om minst ett års högkvalificerad anställning i den berörda medlemsstaten,
b)visa upp en handling som styrker att han uppfyller de villkor som enligt nationell lagstiftning gäller för unionsmedborga res utövande av det reglerade yrke som anges i anställnings kontraktet eller i det bindande anställningserbjudandet i en lighet med nationell lagstiftning,
c)när det gäller oreglerade yrken, lägga fram handlingar som styrker relevanta högre yrkeskvalifikationer för det yrke eller den bransch som specificeras i anställningskontraktet eller i det bindande anställningserbjudandet i enlighet med natio nell lagstiftning,
d)uppvisa en resehandling, som är giltig enligt nationell rätt, och en viseringsansökan eller, vid behov, en visering samt, i förekommande fall, ett giltigt uppehållstillstånd eller en na tionell visering för längre vistelse; medlemsstaterna får kräva att resehandlingen är giltig åtminstone under inledningen av den period för vilken uppehållstillståndet beviljats,
e)lägga fram bevis för att han har, eller i enlighet med natio nell lagstiftning, har ansökt om, en sjukförsäkring som täcker alla risker som normalt täcks för medborgare i den berörda medlemsstaten under perioder när sådant försäk ringsskydd och motsvarande förmåner inte tillhandahålls i samband med eller som en följd av anställningskontraktet,
f)inte anses utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säker het och allmän folkhälsa.
2.Medlemsstaterna får kräva att sökanden uppger sin adress på den berörda medlemsstatens territorium.
3.Utöver villkoren i punkt 1 får den bruttoårslön som är resultatet av den månadslön eller årslön som anges i anställ ningskontraktet, eller i det bindande anställningserbjudandet, inte understiga en relevant lönetröskel som medlemsstaterna för ändamålet ska fastställa och offentliggöra och som ska vara minst en och en halv gång större än den genomsnittliga bruttoårslönen i den berörda medlemsstaten.
4.Vid tillämpningen av punkt 3 får medlemsstaterna kräva att alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant branschpraxis för högkvalificerad anställning ska vara uppfyllda.
5.Med avvikelse från punkt 3 får lönetröskeln för anställning inom de yrken där efterfrågan på arbetstagare från tredjeland är särskilt stor och som ingår i de stora grupperna 1 och 2 enligt Isco, vara minst 1,2 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i den berörda medlemsstaten. I sådana fall ska den berörda med lemsstaten varje år tillställa kommissionen en förteckning över de yrken för vilka en avvikelse har beslutats.
6.Denna artikel ska inte påverka tillämpliga kollektivavtal eller relevant branschpraxis för högkvalificerad anställning.
Artikel 6
Inresekvoter
Detta direktiv ska inte inverka på en medlemsstats rätt att be sluta om inresekvoter för tredjelandsmedborgare som inreser till dess territorium för högkvalificerad anställning.
KAPITEL III
Artikel 7
1. En tredjelandsmedborgare som har ansökt om
Den berörda medlemsstaten ska ge tredjelandsmedborgare all hjälp de behöver för att erhålla nödvändiga viseringar.
2. Medlemsstaterna ska fastställa en standardiserad giltighets tid för
3.Medlemsstatens behöriga myndigheter ska utfärda
ienlighet med artikel 12.1 i detta direktiv. Under rubriken ”Typ av tillstånd” i uppehållstillståndet ska medlemsstaterna ange
4.Under giltighetstiden ska
a)att resa in till, på nytt resa in till och vistas på territoriet för den medlemsstat som utfärdat
b)till de rättigheter som ges i detta direktiv.
Artikel 8
Grunder för avslag
1.Medlemsstaterna ska avslå en ansökan om
2.Innan medlemsstaterna fattar beslut om en ansökan om
Medlemsstaterna får kontrollera om den berörda lediga platsen inte kan tillsättas med nationell arbetskraft, med arbetskraft från gemenskapen, med tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i den medlemsstaten och redan utgör en del av dess arbetsmark nad på grund av gemenskapslagstiftning eller nationell lagstift ning eller med personer med
3.En ansökan om
4.Medlemsstaterna får avslå en ansökan om
5.Medlemsstaterna får avslå en ansökan om
Artikel 9
Grunder för att återkalla eller inte förlänga
1. Medlemsstaterna ska återkalla eller avslå en ansökan om förlängning av ett
a)om
b)om det framkommer att innehavaren inte uppfyllde eller inte längre uppfyller kraven för inresa och vistelse i detta direktiv eller vistas i den berörda medlemsstaten av andra skäl än de för vilka innehavaren beviljades tillstånd,
c)om innehavaren inte har respekterat begränsningarna i arti kel 12.1 och 12.2 samt artikel 13.
2.Underlåtenhet att informera enligt artikel 12.2 andra stycket och artikel 13.4 ska inte anses utgöra tillräcklig grund för att återkalla eller inte förlänga ett
3.Medlemsstaterna får återkalla eller avslå en ansökan om förlängning av ett
a)Av hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och allmän folkhälsa.
b)I de fall innehavaren av
c)Om den berörda personen inte har meddelat sin adress.
d)Om innehavaren av ett
Artikel 10
Ansökan om inresa
1. Medlemsstaterna ska fastställa huruvida ansökningar om
2.Ansökan ska tas upp till prövning antingen när den be rörda tredjelandsmedborgaren fortfarande befinner sig utanför den medlemsstat som han vill resa in i, eller när han redan vistas i den medlemsstaten och har ett giltigt uppehållstillstånd eller en nationell visering för längre vistelse.
3.Med avvikelse från punkt 2 får en medlemsstat i enlighet med sin nationella lagstiftning godta en ansökan som getts in när den berörda tredjelandsmedborgaren inte innehar ett giltigt uppehållstillstånd men uppehåller sig lagligen på territoriet.
4.Med avvikelse från punkt 2 får en medlemsstat föreskriva att ansökan endast kan ges in utanför dess territorium, förutsatt att sådana begränsningar redan när detta direktiv antas finns fastställda i gällande lagstiftning för antingen alla tredjelands medborgare eller för specifika kategorier av tredjelandsmedbor gare.
Artikel 11
Rättssäkerhetsgarantier
1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska fatta beslut när ansökan om ett
Följderna av att ett beslut inte har fattats innan den tid som anges i första stycket har löpt ut, ska regleras av den relevanta medlemsstatens nationella lagstiftning.
2.Om de uppgifter eller handlingar som lämnats till stöd för ansökan är otillräckliga, ska de behöriga myndigheterna under rätta sökanden om vilka ytterligare uppgifter som krävs samt fastställa en rimlig tidsfrist för att lämna dessa uppgifter. Den tidsfrist som anges i punkt 1 ska upphöra att löpa till dess att myndigheterna har mottagit de ytterligare uppgifter och hand lingar som krävs. Om dessa ytterligare uppgifter och handlingar inte har lämnats inom tidsfristen får ansökan avslås.
3.Avslag på en ansökan om
iden berörda medlemsstaten i enlighet med nationell lagstift ning. Den skriftliga underrättelsen ska innehålla en motivering av beslutet och ange vilka prövningsförfaranden som står till buds och inom vilken tid ett sådant förfarande ska inledas.
KAPITEL IV
RÄTTIGHETER
Artikel 12
Tillträde till arbetsmarknaden
1.Under de första två åren av laglig anställning i den be rörda medlemsstaten som innehavare av ett
2.Under de första två åren av laglig anställning i den be rörda medlemsstaten ska ändringar av arbetsgivare för inneha vare av ett
behöriga myndigheterna i vistelsemedlemsstaten, i enlighet med nationella förfaranden och inom de tidsfrister som anges i artikel 11.1. Ändringar som påverkar inresevillkoren ska med delas på förhand eller, om detta fastställs i nationell lagstiftning, godkännas på förhand.
Efter de första två åren och när medlemsstaten inte utnyttjar den möjlighet som anges i punkt 1 om lika behandling, ska personen i fråga i enlighet med nationella förfaranden meddela ändringar som påverkar villkoren i artikel 5 till de behöriga myndigheterna i vistelsemedlemsstaten.
3.Medlemsstaterna får behålla inskränkningar i möjlighe terna till sådan anställning som, om så endast vid enstaka till fällen, medför myndighetsutövning och ansvar för att skydda statens allmänna intressen, när anställningen i fråga, i enlighet med befintlig nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning, är förbehållen egna medborgare.
4.Medlemsstaterna får behålla inskränkningar i möjlighe terna till sådan anställning som, i enlighet med befintlig natio nell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning, är förbehållen medborgare i den berörda medlemsstaten, unionsmedborgare eller medborgare i
5.Denna artikel ska tillämpas utan att det påverkar tillämp ningen av principen om gemenskapsföreträde, såsom denna ut trycks i relevanta bestämmelser i 2003 och 2005 års anslut ningsakter, särskilt när det gäller frågan om rätten för medbor gare i berörda medlemsstater att få tillträde till arbetsmarkna den.
Artikel 13
Tillfällig arbetslöshet
1. Arbetslöshet ska inte i sig kunna ligga till grund för åter kallande av ett
2.Under den period som avses i punkt 1 ska innehavaren av
3.Medlemsstaterna ska tillåta innehavare av
4.Innehavaren av
Artikel 14
Likabehandling
1. Innehavare av
a)Arbetsvillkor, inbegripet löne- och uppsägningsvillkor, och villkor som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
b)Föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller någon annan organisation vars medlemmar utövar ett visst yrke, inklusive de förmåner som sådana organisationer tillhandahåller, utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om allmän ord ning och allmän säkerhet.
c)Utbildning och yrkesutbildning.
d)Erkännande av examensbevis, utbildningsbevis för teoretiska utbildningar och andra yrkeskvalifikationer i enlighet med relevanta nationella förfaranden.
e)Bestämmelser i den nationella lagstiftningen om de grenar av social trygghet som definieras i förordning (EEG) nr 1408/71. De särskilda bestämmelserna i bilagan till förord ning (EG) nr 859/2003 ska följaktligen tillämpas.
f)Utan att det påverkar befintliga bilaterala avtal, utbetalning av intjänade inkomstrelaterade avtalsenliga pensioner som
utbetalas på grund av ålderdom till den ersättningsnivå som tillämpas enligt lagstiftningen i gäldenärsmedlemsstaten eller gäldenärsmedlemsstaterna vid flytt till ett tredjeland.
g) Tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster, inbegripet förfaranden för att erhålla bostad, samt informations- och rådgivningstjänster som tillhandahålls av arbetsförmedlingar.
h)Fri tillgång till hela den berörda medlemsstatens territorium, med de begränsningar som föreskrivs i nationell lagstiftning.
2. När det gäller punkt 1 c och g får den berörda medlems staten begränsa rätten till likabehandling i fråga om stipendier, studiemedel eller andra bidrag och lån avseende sekundärutbild ning och högre utbildning samt yrkesutbildning, och förfaran den för att erhålla bostad.
När det gäller punkt 1 c
a)kan särskilda förutsättningar enligt nationell lagstiftning krä vas för tillträde till universitetsstudier och eftergymnasial ut bildning,
b)får den berörda medlemsstaten begränsa likabehandlingen till fall där den registrerade eller stadigvarande hemvisten för en innehavare av ett
Punkt 1 g ska inte påverka avtalsfriheten i enlighet med gemen skapslagstiftningen och nationell lagstiftning.
3.Rätten till likabehandling enligt punkt 1 påverkar inte medlemsstatens rätt att återkalla eller vägra att förlänga EU- blåkortet i enlighet med artikel 9.
4.När en innehavare av
Artikel 15
Familjemedlemmar
1.Direktiv 2003/86/EG ska vara tillämpligt med de undan tag som föreskrivs i denna artikel.
2.Med avvikelse från artiklarna 3.1 och 8 i direktiv
2003/86/EG ska familjeåterförening inte göras beroende av om innehavaren av
3.Med avvikelse från artikel 4.1 sista stycket och artikel 7.2 i direktiv 2003/86/EG får de integrationsvillkor och åtgärder som avses i dessa bestämmelser tillämpas först efter det att de be rörda personerna har beviljats familjeåterförening.
4.Med avvikelse från artikel 5.4 första stycket i direktiv 2003/86/EG ska uppehållstillstånd för familjemedlemmar bevil jas senast sex månader efter det att ansökan har getts in, om villkoren för familjeåterförening är uppfyllda.
5.Med avvikelse från artikel 13.2 och 13.3 i direktiv 2003/86/EG ska familjemedlemmars uppehållstillstånd ha samma giltighetstid som uppehållstillstånd som utfärdas till innehavare av
6.Med avvikelse från artikel 14.2 andra meningen i direktiv 2003/86/EG ska medlemsstaterna inte tillämpa någon tidsfrist med avseende på tillträde till arbetsmarknaden.
Denna punkt ska tillämpas från och med den 19 december 2011.
7.Med avvikelse från artikel 15.1 i direktiv 2003/86/EG får vistelsetiden i olika medlemsstater läggas samman vid beräk ningen av de fem år av vistelse som krävs för rätt till ett eget uppehållstillstånd.
8.Om en medlemsstat väljer att använda sig av den möjlig het som föreskrivs i punkt 7, ska bestämmelserna i artikel 16 i detta direktiv om sammanläggning av vistelseperioder i olika medlemsstater av en innehavare av ett
Artikel 16
Ställning som varaktigt bosatt för innehavare av
1.Direktiv 2003/109/EG ska vara tillämpligt med de undan tag som föreskrivs i denna artikel.
2.Med avvikelse från artikel 4.1 i direktiv 2003/109/EG ska innehavare av ett
a)Fem års laglig och oavbruten vistelse inom gemenskapens territorium som innehavare av ett
b)Laglig och oavbruten vistelse som innehavare av ett
3. Med avvikelse från artikel 4.3 första stycket i direktiv 2003/109/EG gäller vid beräkningen av perioden av laglig och oavbruten vistelse i gemenskapen att perioder av bortavaro från gemenskapen inte ska medföra avbrott av den period som avses i punkt 2 a i den här artikeln om bortavaron understiger 12 på varandra följande månader och totalt inte överstiger 18 måna der inom den period som avses i punkt 2 a i den här artikeln. Den här punkten ska även vara tillämplig i fall där innehavaren av ett
4.Med avvikelse från artikel 9.1 c i direktiv 2003/109/EG ska medlemsstaterna förlänga den period som en varaktigt bo satt person i EG som innehar ett långvarigt uppehållstillstånd med den markering som avses i artikel 17.2, och de av dennes familjemedlemmar som har beviljats ställning som varaktigt bo satta, tillåts vara borta från gemenskapens territorium till 24 på varandra följande månader.
5.De undantag från direktiv 2003/109/EG som föreskrivs i punkterna 3 och 4 får begränsas om den berörda tredjelands medborgaren kan lägga fram bevis för att han har lämnat gemenskapens territorium för att bedriva verksamhet som an ställd eller egenföretagare, utföra volontärarbete eller studera i sitt ursprungsland.
6.Artiklarna 14.1 f och 15 ska i tillämpliga fall fortsätta att gälla för innehavare av ett långvarigt uppehållstillstånd med den markering som avses i artikel 17.2 efter det att innehavaren av ett
Artikel 17
Långvarigt uppehållstillstånd
1.För innehavare av
2.Under rubriken ”Anmärkningar” i det uppehållstillstånd som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna ange ”F.d. innehavare av
KAPITEL V
VISTELSE I ANDRA MEDLEMSSTATER
Artikel 18
Villkor
1.Efter 18 månaders laglig vistelse i den första medlemssta ten som innehavare av ett
2.Snarast möjligt och senast en månad efter inresan till den andra medlemsstatens territorium ska innehavaren av
3.Ansökan kan också ges in till de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten medan innehavaren av
4. I enlighet med förfarandena i artikel 11 ska den andra medlemsstaten behandla ansökan och skriftligen underrätta sö kanden och den första medlemsstaten om sitt beslut att
a)antingen utfärda ett
b)vägra att utfärda ett
5.Om ett
6.Sökanden och/eller dennes arbetsgivare kan hållas ansvarig för kostnaderna i samband med återvändandet och återtagandet av innehavaren av ett
ienlighet med punkt 4 b, inklusive i tillämpliga fall kostnader som täckts med offentliga medel.
7.Vid tillämpningen av denna artikel får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa inresekvoter i enlighet med artikel 6.
8.Från och med andra gången som en innehavare av ett EU- blåkort, och i tillämpliga fall dennes familjemedlemmar, utnytt jar möjligheten att flytta till en annan medlemsstat enligt be stämmelserna i detta kapitel, ska ”första medlemsstat” vara den medlemsstat från vilken han flyttar och ”andra medlemsstat” vara den medlemsstat där den personen i fråga ansöker om vistelse.
Artikel 19
Bosättning i en andra medlemsstat för familjemedlemmar
1. Om innehavaren av ett
2. Senast en månad efter inresan till den andra medlemssta tens territorium ska familjemedlemmarna eller innehavaren av ett
Om ett uppehållstillstånd för familjemedlemmar som utfärdats av den första medlemsstaten löper ut under förfarandet eller inte längre ger innehavaren rätt att lagligen vistas på den andra medlemsstatens territorium ska medlemsstaterna ge personen i fråga tillstånd att vistas på deras territorium, vid behov genom att utfärda nationella tillfälliga uppehållstillstånd eller motsva rande tillstånd, som gör det möjligt för sökanden att fortsätta att lagligen vistas på deras territorium med innehavaren av EU- blåkortet till dess att de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten har fattat ett beslut om ansökan.
3. Den andra medlemsstaten får kräva att de berörda familje medlemmarna tillsammans med ansökan om uppehållstillstånd ger in
a)sitt uppehållstillstånd i den första medlemsstaten och en giltig resehandling eller bestyrkta kopior av dessa samt vid behov en visering,
b)bevis som styrker att de i egenskap av familjemedlemmar till innehavaren av
c)bevis som styrker att de har en sjukförsäkring som täcker alla risker i den andra medlemsstaten, eller att blåkortsinne havaren har en sådan försäkring som omfattar även dem.
4. Den andra medlemsstaten får kräva att innehavaren av ett
a)innehavaren har en bostad som anses normal för en jämför bar familj i samma region och som uppfyller allmänna hälso- och säkerhetsnormer i den berörda medlemsstaten,
b)innehavaren har stabila och regelbundna medel för sin egen och sina familjemedlemmars försörjning, utan att utnyttja det sociala trygghetssystemet i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna ska bedöma dessa försörjningsmedel utifrån vilken typ av medel det rör sig om samt inkomsternas regel bundenhet och får beakta nivån för nationella minimilöner och pensioner samt antalet familjemedlemmar.
5.Undantagen i artikel 15 ska i tillämpliga delar fortsätta att
gälla.
6.Om familjen inte var bildad redan i den första medlems staten ska artikel 15 tillämpas.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 20
Genomförandeåtgärder
1. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater eventuella lagstiftningsåtgärder eller andra regle ringsåtgärder med avseende på artiklarna 6, 8.2 och 18.6.
De medlemsstater som utnyttjar bestämmelserna i artikel 8.4 ska till kommissionen och övriga medlemsstater överlämna ett motiverat beslut som anger berörda länder och sektorer.
2.Medlemsstaterna ska årligen och första gången senast den
19juni 2013 i enlighet med förordning (EG) nr 862/2007 till kommissionen lämna statistik över hur många tredjelandsmed borgare för vilka ett
3.För att genomföra artikel 5.3 och, i förekommande fall, artikel 5.5 ska hänvisning göras till uppgifter från kommissio nen (Eurostat) och, i förekommande fall, nationella uppgifter.
Artikel 21
Rapporter
Vart tredje år, och första gången senast den 19 juni 2014, ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet i medlemsstaterna, särskilt konse kvensbedömningen av artiklarna 3.4, 5 och 18, och föreslå de eventuella ändringar som krävs.
Kommissionen ska särskilt bedöma om den lönetröskel som anges i artikel 5 och de undantag som föreskrivs i samma artikel är ändamålsenliga, bland annat med beaktande av de olikartade ekonomiska, sektorsvisa och geografiska förhållan dena inom medlemsstaterna.
Artikel 22
Kontaktpunkter
1.Medlemsstaterna ska utse kontaktpunkter som ska ansvara för att motta och översända den information som avses i artik larna 16, 18 och 20.
2.Medlemsstaterna ska samarbeta på lämpligt sätt vid utby tet av sådan information och dokumentation som avses i punkt
Artikel 23
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra för fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 19 juni 2011. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 24
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentlig gjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 25
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdat i Bryssel den 25 maj 2009.
På rådets vägnar
J. ŠEBESTA
Ordförande
Bilaga 2 Sammanfattning av departementspromemorian Genomförande av blåkortsdirektivet
(Ds 2012:28)
I promemorian presenteras förslag till genomförande av rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blåkortsdirektivet)1.
I promemorian föreslås införandet av ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning som betecknas
Blåkortsdirektivet föreskriver att avvikelser ska göras i förhållande till vissa bestämmelser i direktivet om familjeåterförening och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. För den som har EU- blåkort och för hans eller hennes familjemedlemmar ska mer förmånliga regler gälla. I promemorian föreslås därför att familjemedlemmar ska ha en rätt att återförenas med den som har
De bestämmelser som behövs för att genomföra blåkortsdirektivet i svensk rätt föreslås huvudsakligen föras in i ett nytt kapitel i utlänningslagen.
Enligt nuvarande ordning är Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller ett beslut om återkallelse av arbetstillstånd endast överklagbart om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning. I promemorian föreslås att sådana beslut alltid ska få överklagas.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2012.
1 EUT L 155, 18.6.2009, s. 17 (Celex 32009L0050).
164
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 3 §, 5 kap. 5 §, 5 a kap. 5 §, 8 kap. 16 §, 13 kap. 10 § och 14 kap. 3 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 6 a kap., och fyra nya paragrafer, 2 kap. 7 a §, 5 kap. 5 a §, 5 a kap. 1 a § och 23 kap. 2 a §, samt närmast före 2 kap. 7 a § ny rubrik av följande lydelse.
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
1 kap.
1 §2
I denna lag finns föreskrifter om
–lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
–villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),
–visering (3 kap.),
–uppehållsrätt (3a kap.),
–flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),
–uppehållstillstånd (5 kap.),
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatta i Sverige (5 a kap.),
–arbetstillstånd (6 kap.),
–
–återkallelse av tillstånd (7 kap.),
–avvisning och utvisning (8 kap.),
–kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),
–förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),
–hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),
–verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),
–handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),
–överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),
–nöjdförklaring (15 kap.),
–migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),
–skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),
–offentligt biträde (18 kap.),
–kostnadsansvar (19 kap.),
–bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),
–tillfälligt skydd (21 kap.),
–tribunalvittnen (22 kap.), och
–särskilda bemyndiganden (23 kap.).
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2009:1542.
165
7 a §
Bestämmelser om
5 kap.
5 §4
arbete ska tid under vilken utlänningen har haft
Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.
5 a §
Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som under de senaste fem åren har haft EU- blåkort enligt 6 a kap. 1 § i sammanlagt fyra år.
5 a kap.
1 a §
En ansökan från en tredjelandsmedborgare om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden
3Senaste lydelse 2011:705.
4Senaste lydelse 2008:884.
166
har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft
Om vistelsen i en annan medlemsstat understiger arton månader, ska den inte tas med i beräkningen av vistelsens längd.
Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt, ska inte anses vara avbrott i vistelsen.
5 §5
1.medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,
2.utvisas,
3.utgör ett hot mot allmän ordning,
4.har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,
5.har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller
6.får ställning som varaktigt bosatt i en annan
Har ställning som varaktigt bosatt i Sverige beviljats med stöd av 1 a §, ska vistelsetiden i första stycket 4 vara tjugofyra månader.
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
6 a kap.
Förutsättningar för tillstånd
1 §
En utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år ska, om inte annat följer av 2 eller 3 §, beviljas ett
5 Senaste lydelse 2006:219.
167
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
168
uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning (EU- blåkort), om
1.lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige,
2.lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
3.utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, och
4.rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.
En anställning ska anses vara högkvalificerad om utlänningen har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller har fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.
Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.
2 §
Ett
1.är
2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 15 b §, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
3.har ansökt om uppehålls- tillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagandeavtal som har ingåtts enligt lagen
(2008:290) om godkännande för Prop. 2012/13:148 forskningshuvudmän att ta emot Bilaga 3
gästforskare,
4.har ställning som varaktigt bosatt i en annan
5.reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,
6.har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,
7.har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, eller
8.är utstationerad i Sverige på sätt som avses i Europa- parlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i
samband med tillhandahållande av tjänster6.
3 §
Ett
1.uppvisar handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
2.utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
6 EGT L 18, 21.1.1997, s. 1 (Celex 31996L0071).
169
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
170
Tillståndets koppling till anställning hos viss arbetsgivare och visst slag av arbete
4 §
Ett
Vid beräkningen av den tvåårsperiod under vilken EU- blåkortet ska knytas till såväl arbetsgivare som slag av arbete, ska även den tid som utlänningen haft ett tidigare
Om anställningen upphör under tillståndstiden för ett
5 §
En utlänning som vill byta till en annan arbetsgivare än den som
När ansökan om
6 §
En utlänning som vill ha ett EU- blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.
Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen
1.har ansökt om förlängning av tillståndstiden för ett
2.har ett
uppehållstillstånd för studier och slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,
4.har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagandeavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forsknings- huvudmän att ta emot gästforskare, eller
5.har återtagits enligt 16 §.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
Tillståndstid
7 §
Ett
Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera
Att den som haft
Förlängning av tillståndstiden
8 §
Tillståndstiden för ett
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
172
2.bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
3.utlänningen vid ansök- ningstillfället inte uppfyllde kraven
i1 §,
4.utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de för vilka EU- blåkortet beviljades,
5.utlänningen har bytt till annan arbetsgivare eller annat slag av arbete än vad
6.utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
7.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Det som föreskrivs i andra stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett
Anmälningsskyldighet
9 §
Den som har ett
1.om anställningen upphör, eller
2.om den avtalade lönen inte längre når upp till den nivå som anges i 1 §.
Byte till nationellt arbetstillstånd
10 §
Det som föreskrivs i 5 kap. 18 § första stycket och 6 kap. 4 § första meningen gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd enligt 5 kap. 10 § och 6 kap. 2 § om utlänningen
1. har ett
Uppehållstillstånd för familje- medlemmar
11 §
Sådana familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 första stycket 1 och 2 till den som har ett
Familjemedlems uppehålls- tillstånd ska gälla för samma tid som
För barn som åberopar anknytning till den som har EU- blåkort eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.
Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.
När ansökan om uppehållstillstånd för familjemedlem ska vara gjord
12 §
En familjemedlem som avses i 11 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.
Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
174
blåkort.
13 §
Det som föreskrivs i 5 kap. 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 11 § och som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som har haft
Återkallelse av tillstånd
14 §
Ett
1.tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
2.bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
3.förutsättningarna i 1 § inte längre är uppfyllda,
4.utlänningen vid ansök- ningstillfället inte uppfyllde kraven
i1 §,
5.utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de för vilka EU- blåkortet beviljades,
6.utlänningen har bytt till annan arbetsgivare eller annat slag av arbete än vad
7.utlänningen varit arbetslös mer än tre månader i följd,
8.utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
9.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Ett
eller hon inte råder över.
15 §
Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 11 § får återkallas, om anknytningen till den som har EU- blåkort bryts eller om hans eller hennes
Återtagande av utlänning som har
16 §
Har en annan
Utlänning och hans eller hennes familjemedlemmar som återtagits får vistas här i landet i tre månader även om
Beslutande myndighet
17 §
Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.
Föreskrifter om lönenivån
18 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönenivån enligt 1 § första stycket 1.
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
175
om
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte om ansökan avvisas enligt 5 kap. 1 c § andra stycket.
13 kap.
10 §8
Ett beslut ska vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om det avser
–resedokument,
–uppehållstillstånd,
– arbetstillstånd,
–statusförklaring,
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige,
–avvisning eller utvisning,
–återreseförbud,
–förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa,
–förvar eller uppsikt, eller
–kroppsvisitation.
Vid beslut i fråga om nationell visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i en
Vid beslut i fråga om nationell visering får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i en
7Senaste lydelse 2009:1542.
8Senaste lydelse 2012:129.
176
14 kap.
3 §9
Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär
- avvisning eller utvisning,
-återkallelse av ett uppe- Sverige, eller
överklagas till en migrations- domstol, om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning.
23 kap.
2 a §
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd och arbets- tillstånd.
Sådana föreskrifter får inte innebära att avgift tas ut för handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som gäller
1. skyddsbehov,
2. familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter,
3. vidarebosättning i Sverige, eller
4. personer som omfattas av EES- avtalet eller andra internationella avtal.
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
9 Senaste lydelse 2011:705.
177
Prop. 2012/13:148 Denna lag träder i kraft den 1 december 2012. Bilaga 3
178
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll att 5 § ska ha följande lydelse.
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
5 §2
I ärenden enligt denna lag gäller följande föreskrifter i utlänningslagen (2005:716) i tillämpliga delar:
1 kap. 3 b § om
1 kap. 13 § om skyndsam handläggning,
3a kap. 2 § om familjemedlemmar till
4kap.
5kap.
6 a kap.
8 kap. 7 a § om utvisning av utlänningar med permanent uppehållsrätt,
8 kap. 17 a § om sådana hänsyn som ska tas till anknytningen till Sverige, om fråga uppkommit om utvisning av en
9 kap. 8 § om fotografi och fingeravtryck,
10 kap. 1, 2, 4,
12 kap.
13 kap.
13 kap. 10 § om motivering av beslut,
13 kap. 11 § om tolkersättning,
13 kap. 12 § om rättelse av beslut på grund av oriktig uppgift, 13 kap. 15 och 16 §§ om
16 kap. 1 § andra stycket om Migrationsöverdomstolen, 17 kap. 1 och 2 §§ om skyldighet att lämna uppgifter,
18 kap. 1 § andra stycket om offentligt biträde för barn, samt 19 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2012.
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2012:130.
179
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om studiestödslagen (1999:1395)
dels att 1 kap.
följande lydelse.
1 kap.
4 §2
Utländska medborgare ska, när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare om de på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1.
2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.
Första stycket gäller även familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) till sådana utländska medborgare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i denna paragraf.
5 §3
Utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i Sverige och som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2010:441.
3Senaste lydelse 2010:441.
180
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
6 §4
Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1.om de har ställning som varaktigt bosatta i Sverige, eller
2.om de har ställning som varaktigt bosatta i en annan EU- stat men har uppehållstillstånd i Sverige.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1.har ställning som varaktigt bosatta i Sverige,
2.har ställning som varaktigt bosatta i en annan
3.har
7 §5
Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om familjeförmåner från
4Senaste lydelse 2010:441.
5Senaste lydelse 2010:441.
181
Prop. 2012/13:148
Bilaga 3
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
8 §
I 2 kap. 4 §
9 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till
2 kap.
4 §6
Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska
medborgare, om de studerande
1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, samt
2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
6 Senaste lydelse 2010:441.
182
2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
3.familjemedlemmar till sådana schweiziska medborgare som avses i 2 och som själva har uppehållstillstånd.
Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd
iandra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det.
svenska medborgare.
3 kap.
4 §7
Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska
medborgare, om de studerande
1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, samt
2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),
2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
3.familjemedlemmar till sådana schweiziska medborgare som avses i 2 och som själva har uppehållstillstånd.
Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2012.
7 Senaste lydelse 2010:441.
183
17 §
En försäkrad som inte är svensk medborgare ska, när det gäller beräkning av försäkringstid för garantiersättning enligt 15 §, likställas med en svensk medborgare, om han eller hon
1. har ställning som varaktigt bosatt i en annan
2. är en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd i Sverige för forskning, eller
3. är familjemedlem till en sådan gästforskare som avses i 2 och har uppehållstillstånd i Sverige.
2.är en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd
iSverige för forskning,
3.är familjemedlem till en sådan gästforskare som avses i 2 och har uppehållstillstånd i Sverige,
4.har
sådan person som avses i 4 och har uppehållstillstånd i Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2012.
1 Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
184
Förteckning över remissinstanserna
Prop. 2012/13:148
Bilaga 4
Följande myndigheter och organisationer har anmodats respektive erbjudits att lämna synpunkter på departementspromemoria Genomförande av blåkortsdirektivet (Ds 2012:28).
Riksdagens ombudsmän, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö, Justitiekanslern, Domstolsverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Ambassaden New Delhi, Ambassaden Peking, Svenska institutet, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Högskoleverket, Centrala studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för studiestöd, Uppsala universitet (Juridiska fakulteten), Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Vetenskapsrådet, Försäkringskassan, Pensionsmyndig- heten, Tillväxtverket (f.d. NUTEK), Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsförmedlingen, Arbetsdomstolen,
185
Prop. 2012/13:148
Bilaga 5
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)
dels att 1 kap. 1 och 7 §§, 2 kap. 3 §, 5 kap. 5 §, 5 a kap. 5 och 6 §§, 6 kap. 4 §, 13 kap. 10 § och 14 kap. 3 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 6 a kap., och fyra nya paragrafer, 2 kap. 7 a §, 5 kap. 18 a §, 5 a kap. 1 a § och 23 kap. 2 a §, samt närmast före 2 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.
1 kap.
1 §2
I denna lag finns föreskrifter om
–lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
–villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),
–visering (3 kap.),
–flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),
–uppehållstillstånd (5 kap.),
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatta i Sverige (5 a kap.),
–arbetstillstånd (6 kap.),
–
–återkallelse av tillstånd (7 kap.),
–avvisning och utvisning (8 kap.),
–kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),
–förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),
–hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),
–verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),
–handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),
–överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),
–nöjdförklaring (15 kap.),
–migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),
–skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),
–offentligt biträde (18 kap.),
–kostnadsansvar (19 kap.),
–bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2009:1542.
186
7 §3
Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar
– att en utlänning ska avvisas eller utvisas,
–att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas, eller
–att en utlänning inte ska beviljas resedokument.
säkerhetsärende.
2 kap.
En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt.
3§4
En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd, har ställning som varaktigt bosatt eller återtas enligt 6 a kap. 14 §.
7 a §
Bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning
3Senaste lydelse 2009:1542.
4Senaste lydelse 2011:705.
187
Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.
18 a §
Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om utlänningen har ett EU- blåkort utfärdat av Sverige eller har eller har haft ett
En ansökan om uppehålls- tillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där.
5 a kap.
1 a §
En ansökan från en tredjelandsmedborgare om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft
5 Senaste lydelse 2008:884.
188
för ansökan ha haft
Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.
Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska inte anses vara avbrott i vistelsen.
5 §6
1.medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,
2.utvisas,
3.utgör ett hot mot allmän ordning,
4.har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,
5.har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller
6.får ställning som varaktigt bosatt i en annan
Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader.
6 §7
Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier skall återfå denna efter ansökan, oavsett kravet på vistelsetid enligt 1 §, om
Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, om
1.han eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,
2.försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, och
3. det inte föreligger hinder enligt 3 §.
3. det inte finns något hinder enligt 3 §.
6Senaste lydelse 2006:219.
7Senaste lydelse 2006:219.
189
behörigheten att få utöva yrket i Sverige.
2 §
Ett
1.är
2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
3.har ansökt om uppehålls- tillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
4.har ställning som varaktigt bosatt i en annan
5.reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,
6.har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,
7.har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, eller
8.är utstationerad i Sverige enligt lagen (1999:678) om
Prop. 2012/13:148
Bilaga 5 3 §
Ett
1. visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
2. utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
När ansökan om
4 §
En utlänning som vill ha ett EU- blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.
Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen
1. ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett
2. har ett
har slutfört studier som motsvarar
ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forsknings- huvudmän att ta emot gästforskare, eller
5. har återtagits enligt 14 §.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan
192
5 §
Ett
Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera
Att den som haft
Förlängning av tillståndstiden
6 §
Tillståndstiden för ett
Tillståndstiden för ett
1.tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
2.bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
3.utlänningen vid ansöknings- tillfället avseende
4.utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som
5.utlänningen har påbörjat en anställning hos en annan arbetsgivare eller inom ett annat slag av arbete än vad
6.utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
8 §
En utlänning som vill byta till en annan arbetsgivare än den som
194
9 §
Den som har ett
1.anställningen upphör, eller
2.den avtalade lönen inte längre når upp till den nivå som ligger till grund för
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar
allmän ordning, allmän säkerhet Prop. 2012/13:148 eller allmän folkhälsa. Bilaga 5
Ett
13 §
Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om
1.anknytningen till den som har
2.familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Återtagande av en utlänning som har
14 §
Om en annan
Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om
197
Föreskrifter om lönenivån
16 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönenivån enligt 1 § första stycket 1.
13 kap.
10 §8
Ett beslut ska vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om det avser
– resedokument,
– uppehållstillstånd,
– arbetstillstånd,
–statusförklaring,
–tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige,
–avvisning eller utvisning,
–återreseförbud,
–förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa,
–förvar eller uppsikt, eller
–kroppsvisitation.
Vid beslut i fråga om nationell visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i en
Vid beslut i fråga om nationell visering får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i en
8 Senaste lydelse 2012:129.
198
Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till en migrations- domstol, om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning.
23 kap.
2 a §
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd och arbets- tillstånd.
Sådana föreskrifter får inte innebära att avgift tas ut för handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som gäller
1.skyddsbehov,
2.familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter,
3.vidarebosättning i Sverige, eller
4.personer som omfattas av EES- avtalet eller andra internationella avtal.
9 Senaste lydelse 2011:705.
199
Prop. 2012/13:148 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. Bilaga 5
200
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll att 5 § ska ha följande lydelse.
Prop. 2012/13:148
Bilaga 5
5 §2
I ärenden enligt denna lag gäller följande föreskrifter i utlänningslagen (2005:716) i tillämpliga delar:
1 kap. 3 b § om
1 kap. 13 § om skyndsam handläggning,
3a kap. 2 § om familjemedlemmar till
4kap.
5kap.
6 a kap.
8 kap. 7 a § om utvisning av utlänningar med permanent uppehållsrätt,
8 kap. 17 a § om sådana hänsyn som ska tas till anknytningen till Sverige, om fråga uppkommit om utvisning av en
9 kap. 8 § om fotografi och fingeravtryck,
10 kap. 1, 2, 4,
12 kap.
13 kap.
13 kap. 10 § om motivering av beslut,
13 kap. 11 § om tolkersättning,
13 kap. 12 § om rättelse av beslut på grund av oriktig uppgift, 13 kap. 15 och 16 §§ om
16 kap. 1 § andra stycket om Migrationsöverdomstolen, 17 kap. 1 och 2 §§ om skyldighet att lämna uppgifter,
18 kap. 1 § andra stycket om offentligt biträde för barn, samt 19 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2012:130.
201
Prop. 2012/13:148
Bilaga 5
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om studiestödslagen (1999:1395)
dels att 1 kap.
följande lydelse.
1 kap.
4 §2
Utländska medborgare ska, när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare om de på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1.
2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.
Första stycket gäller även familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) till sådana utländska medborgare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i denna paragraf.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
1Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
2Senaste lydelse 2010:441.
3Senaste lydelse 2010:441.
202
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
7 §5
Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om familjeförmåner från
1.gästforskare som avses i lagen
(2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd
iSverige för forskning, och
2.sådana gästforskares familjemedlemmar med uppehållstillstånd i Sverige.
1.gästforskare som avses i lagen
(2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd
iSverige för forskning,
2.familjemedlemmar till en gästforskare som avses i 1 och har uppehållstillstånd i Sverige, eller
3.familjemedlemmar till en utländsk medborgare som har ett
4Senaste lydelse 2010:441.
5Senaste lydelse 2010:441.
203
Prop. 2012/13:148 Regeringen eller den myndighet
Bilaga 5 som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestämmelserna i första stycket.
I 2 kap. 4 §
8 §
I 2 kap. 4 §
9 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till
2 kap.
4 §6
Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska
medborgare, om de studerande
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),
2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det.
6 Senaste lydelse 2010:441.
204
3 kap.
4 §7
Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska
medborgare, om de studerande
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.
Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är
1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),
2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller
Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
7 Senaste lydelse 2010:441.
205
Prop. 2012/13:148
Bilaga 5
Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs1 i fråga om socialförsäkringsbalken dels att rubriken närmast före 35 kap. 17 § ska utgå,
dels att 35 kap. 17 § ska ha följande lydelse.
35 kap.
17 §
En försäkrad som inte är svensk medborgare ska, när det gäller beräkning av försäkringstid för garantiersättning enligt 15 §, likställas med en svensk medborgare, om han eller hon
1. har ställning som varaktigt bosatt i en annan
2. är en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd i Sverige för forskning, eller
3. är familjemedlem till en sådan gästforskare som avses i 2 och har uppehållstillstånd i Sverige.
2.är en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd
iSverige för forskning,
3.är familjemedlem till en gästforskare som avses i 2 och har uppehållstillstånd i Sverige,
4.har
person som avses i 4 och har uppehållstillstånd i Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
1 Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).
206
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Per Virdesten.
Genomförande av blåkortsdirektivet
Enligt en lagrådsremiss den 28 februari 2013 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
2.lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
3.lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
4.lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Inger Högberg.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
5 a kap. 1 a §
Vad som föreslås i paragrafens andra och tredje stycken tar sikte endast på vistelse som avses i första styckets första mening, inte vistelse i Sverige som avses i dess andra mening. Detta bör framgå av lagtexten, varvid andra och tredje styckena förslagsvis kan lyda så:
Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.
Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen.
6 a kap. 7 §
Enligt paragrafen ska ett
Prop. 2012/13:148
Bilaga 6
207
208
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2013
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Norman, Attefall, Engström, Kristersson,
Föredragande: statsrådet Billström
Regeringen beslutar proposition 2012/13:148 Genomförande av blåkortsdirektivet
Prop. 2012/13:148
209
Prop. 2012/13:148 Rättsdatablad
210