Årsredovisning för staten 2012

Regeringens skrivelse 2012/13:101

Regeringens skrivelse 2012/13:101

Årsredovisning för staten 2012

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 11 april 2013

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2012. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utveckl- ingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter samt nationellt in- tygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrap- porter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skä- len för detta.

Sammanfattning

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2012

Den svenska ekonomin har påverkats tydligt av den internationella konjunkturnedgången. Till- växten i den svenska ekonomin mattades av 2012.

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande är negativt och det har försämrats med ca 26 miljarder kronor jämfört med 2011.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28,7 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i statens budget uppgick till 25 miljarder kronor, vilket är en försämring med 93 miljarder kronor jämfört med 2011.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på knappt 1 miljard kronor. Jämfört med 2011 har resultatet försämrats med 42 miljarder kronor. Statsskulden har dock minskat med nära 7 miljarder kronor. Som andel av BNP har stats- skulden minskat från 32,2 procent 2011 till 31,5 procent 2012.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2012 jämfört med 2011.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2012	av BNP1	2011	av BNP2
Den offentliga
sektorns finansi-
ella sparande	-25	-0,7	1	0,0

Statens
budgetsaldo	-25	-0,7	68	1,9

Utgiftstak	1 084	30,5	1 063	30,4
Takbegränsade
utgifter	1 022	28,7	989	28,3

Statens netto-
förmögenhet	-316	-8,9	-311	-8,9

Statsskuld	1 119	31,5	1 126	32,2
Årets överskott i
resultaträkningen	1	0,0	43	1,3
Garantiför-
bindelser3	1 609	45,3	1 595	45,6
EU-avgiften4	31,5	0,9	30,6	0,9
Nettoflöde till EU4	22	0,6	18	0,5

1Prel. BNP för 2012 uppgår till 3 555 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2011 uppgår till 3 500 miljarder kronor (löpande priser).

3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4Kassamässiga uppgifter.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Den offentliga sektorns finansiella spa- rande

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en kon-

junkturcykel.	Utfallet för	2011 blev
- 24,6 miljarder	kronor,	motsvarande

- 0,7 procent av BNP. Det genomsnittliga spa- randet 2003–2012 motsvarade 0,7 procent av BNP. Justerat för det genomsnittliga resurs- utnyttjandet låg dock det genomsnittliga finansiella sparandet på 1,4 procent av BNP. Detta tyder på att det inte finns några stora systematiska avvikelser i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspens- ionssystemet vid sidan av statens budget. Ut- giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftsta- ket för 2012 uppgick till 1 084 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de ut- gifter som omfattas av utgiftstaket till 1 022 miljarder kronor, dvs. 62 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 1 miljard kronor, vilket var en minskning med 42 miljarder kronor jämfört med 2011. Försäm- ringen av resultatet beror bl.a. på att skatteintäk- terna minskade med 30 miljarder kronor medan kostnaden för transfereringar ökade med 20 miljarder kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag förbättrades dock med 7 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 971 miljarder kronor och utgjorde 89 procent av de totala in- täkterna. Direkta skatter på arbete ökade med

17 miljarder kronor jämfört med 2011. Föränd- ringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 3,8 procent. Skattereduktionerna ökade med 8,4 miljarder kronor. Arbetsgivarav- gifterna ökade med 15 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.

Skatt på kapital minskade med 13 miljarder kronor jämfört med 2011. Skatt på kapital från hushåll minskade med 4,1 miljarder kronor och skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor. Mervärdesskatt ökade med 0,9 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror var i stort oförändrad.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive av- sättningar till fonder, uppgick till 857 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2011. Transfereringar till hushåll har under 2012 ökat med 23 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 21 miljarder kro- nor. Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,1 miljarder kronor, medan aktivitets- och sjuk- ersättningen minskade med 2,5 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av sta- tens budget ökade med 16 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blev fler, att nytillkomna pensionärer har högre intjänad pension och att pensionerna räknats upp med 3,5 procent. Transfereringarna till kommuner minskade med 4,1 miljarder kronor. Minskning- en är helt hänförligt till de allmänna bidragen till kommuner. Transfereringar till utlandet ökade med ca 1 miljard kronor och avser ökad avgift till EU.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 8,1 miljarder kronor jämfört med

2011. Kostnader för personal		ökade	med
5 miljarder	kronor. Lönekostnader inklusive
lagstadgade	arbetsgivaravgifter	ökade	med

4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag påverkade utfallet positivt med 43,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,3 miljarder kronor jämfört med 2011. Resultatet för Vatten- fall AB har förbättrats med 5,9 miljarder kronor, medan resultatet för Luossavaara-Kiirunavaara AB har försämrats med 2,2 miljarder kronor. Trots ökade volymer har intäkterna minskat till följd av lägre priser för järnmalm.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 20 miljarder kronor. Det är en kostnads- minskning med 15 miljarder kronor jämfört med

2011. Det beror i huvudsak på att räntekostna- derna minskade med 8 miljarder kronor.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev ne- gativ och uppgick till -316 miljarder kronor vid utgången av 2012, vilket motsvarar -8,9 procent av BNP. I förhållande till 2011 försämrades net- toförmögenheten med 5 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 6,6 miljarder kronor till 1 119 miljarder kro- nor vid utgången av 2012. Lån i svenska kronor minskade med 6,7 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta var närmast oförändrade.

Utfallet för statens budget

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till 788 miljarder kronor 2012. Jämfört med beräk- ningen i statens budget för 2012 blev utfallet av inkomsterna 46 miljarder kronor lägre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 782 miljarder kronor, vilket är 31 miljarder kro- nor lägre än budget.

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 566 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor lägre än budget. Det är i huvudsak intäk- terna från skatt på kapital från hushåll, skatt på företagsvinster och punktskatter som beräknas bli lägre, vilket förklaras av att den ekonomiska utvecklingen var svagare än väntat. De lägre in- täkterna motverkas till viss del av att skatt på ar- bete beräknas bli högre än prognos.

Utgifter

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 812 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statens budget för 2012. På ändringsbudget anvisades 11 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor av- såg räntor på statsskulden. I förhållande till to- talt anvisade medel (statens budget och änd- ringsbudget) blev utgifterna 13 miljarder kronor lägre.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden ökade med ca 14 miljarder kronor jämfört med 2011 och upp- gick till 1 609 miljarder kronor vid utgången av

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2012. Som andel av BNP ligger de statliga garan- tiåtagandena på drygt 45 procent. Störst är in- sättningsgarantin som uppgick till 1 226 miljarder kronor. Därefter följer kreditga- rantier inklusive exportgarantier på 266 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital på 108 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk upp- gick till 208 miljarder kronor, varav 194 miljarder kronor avser studielån. Drygt 28,7 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra ford- ringar, varav 27 miljarder kronor är hänförliga till studielån.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar föl- jande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kas- samässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räken- skaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 31,5 miljarder kro- nor. Bidragen från EU uppgick till 9,8 miljarder kronor. Det kassamässiga netto- flödet från statens budget till EU uppgick till 21,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,4 miljarder kronor jämfört med 2011.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Innehållsförteckning

Sammanfattning………………………………………………………………………..7

Årsredovisningen för staten 2012…………………………………………………….23

1	Uppföljning av de budgetpolitiska målen ...........................................................		27
	1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................	27
	1.2	Utgiftstak för staten .............................................................................	31
	1.3	Budgeteringsmarginalens användning .................................................	33
2	Utfallet för statens budget...................................................................................		37
	2.1	Saldot på statens budget 2012 ..............................................................	37
	2.1.1	Statens budget 2011 och 2012 ..............................................................	39
	2.2	Inkomster på statens budget 2012 .......................................................	40
	2.2.1	Prognosförutsättningar ........................................................................	40
	2.2.2	Totala skatteintäkter .............................................................................	43
	2.2.3	Övriga inkomster ..................................................................................	49
	2.3	Utgifter på statens budget 2012 ...........................................................	55
	2.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut....................................	55
	2.3.2	Sammanfattning ....................................................................................	58
	2.3.3	Indragningar ..........................................................................................	59
	2.3.4	Överskridanden.....................................................................................	60
	2.4	Utfall per utgiftsområde .......................................................................	61
	2.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................	62
	2.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning .................	64
	2.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ..........................................	68
	2.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet............................................................	70
	2.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .........................................	72
	2.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.....................	73
	2.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd .............................................	76
	2.4.8	Utgiftsområde 8 Migration ..................................................................	79
	2.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ..................	81

2.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp ..............................................................................................		85
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom........................		88
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ...........		90
2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet..................................		92
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.................................		94
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd ...............................................................		97
2.4.16 Utgiftsområde 16	Utbildning och universitetsforskning...................	99
2.4.17 Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid...............	103

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

	2.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................	122
	2.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.........................	124
	2.4.28	Förändring av anslagsbehållningar......................................................	125
	2.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning ......................................................	127
	2.4.30	Kassamässig korrigering......................................................................	130
	2.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................	131
	2.5	Underliggande saldo och engångseffekter .........................................	133
	2.6	Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget ................	134
	2.7	Beställningsbemyndiganden................................................................	137
	2.8	Inomstatliga lån ...................................................................................	138
	2.9	Övriga krediter ....................................................................................	138
3	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..................................		143
	3.1	Resultaträkning....................................................................................	143
	3.1.1	Intäkter.................................................................................................	144
	3.1.2	Kostnader .............................................................................................	145
	3.1.3	Transfereringar ....................................................................................	145
	3.1.4	Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade...............................	147
	3.1.5	Resultat från andelar i hel- och delägda företag förbättrades ...........	147
	3.1.6	Nettokostnaden för statsskulden minskade ......................................	148
	3.2	Balansräkning.......................................................................................	148
	3.2.1	Nettoförmögenheten ..........................................................................	149
	3.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen...............................................	150
	3.3	Finansieringsanalys..............................................................................	151
	3.3.1	Statens verksamhet gav lägre kassaflöde ............................................	152
	3.3.2	Investeringarna ökade .........................................................................	152
	3.3.3	Statens nettoutlåning var negativ........................................................	152
	3.3.4	Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades ..........................	152
	3.3.5	Statens lån minskade............................................................................	153
	3.3.6	Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget...	153
	3.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ...............................	154
	3.4.1	Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning..........................	154
	3.4.2	Redovisningsprinciper, statens budget...............................................	162
	3.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget ...................	162
	3.5	Noter ....................................................................................................	164
	3.5.1	Noter till resultaträkningen ................................................................	164
	3.5.2	Noter till balansräkningen ..................................................................	186
	3.5.3	Noter till finansieringsanalysen ..........................................................	215
4	Utvecklingen av statsskulden.............................................................................		221
	4.1	Statsskuldens fördelning och löptid ...................................................	222
	4.2	Statsskuldens kostnader ......................................................................	224
5	Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter..........................		229
	5.1	Statliga garantier ..................................................................................	229
	5.1.1	Garantiportföljens sammansättning ...................................................	229
	5.1.2	De olika garantityperna .......................................................................	231
	5.1.3	Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj ...................	235
	5.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten........................................................	236
	5.1.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och
		tillgångar i garantiverksamheten .........................................................	237

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

5.1.6Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens

		finanser ................................................................................................	238
	5.2	Statlig utlåning med kreditrisk ...........................................................	239
	5.2.1	Kreditportföljens sammansättning ....................................................	240
	5.2.2	De olika lånen med kreditrisk ............................................................	241
	5.3	Stabilitetsfonden .................................................................................	243
	5.4	Samlad analys av statens risker ...........................................................	243
	5.4.1	Kreditrisk – den ordinarie portföljen.................................................	244
	5.4.2	Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen .........................................	245
	5.4.3	Åtaganden i den finansiella sektorn ...................................................	245
	5.4.4	Fortsatt utvecklingsbehov ..................................................................	246
6	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		249

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

	statsförvaltningen................................................................................	249
6.1.1	Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel...................	249
6.1.2	Ramverket för intern styrning och kontroll......................................	250
6.2	Räkenskapssammanställning av EU-medel .......................................	250
6.2.1	Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen...............	252
6.2.2	Resultaträkning ...................................................................................	252
6.2.3	Balansräkning ......................................................................................	253
6.2.4	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning...............	253
6.3	Bedömning av ansvariga myndigheter ...............................................	254

6.3.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och

	bedömning av den interna styrningen och kontrollen......................	255
6.3.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser...............................................	255

6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

	och ledningens förvaltning .................................................................	257
6.4	Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................	258

6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om

	budgetgenomförandet.........................................................................	258
6.5.1	Väsentliga iakttagelser budgetåret 2011.............................................	259
6.5.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige...................................	259

6.5.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

	iakttagelser...........................................................................................	259
6.6	Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................	259
6.6.1	Avgiften till EU:s budget ...................................................................	259
6.6.2	Redovisningen i statens budget..........................................................	260
6.6.3	Redovisning i resultaträkningen.........................................................	262

Bilagor:

Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget

Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5 Tabellsamling

Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 7 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2013

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabellförteckning

1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		28
1.2	Det finansiella sparandet i delsektorerna .................................................................		28
1.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
		överskottsmålet.....................................................................................................	30
1.4	Utgiftstak för staten..................................................................................................		31
1.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2012 ...............................................		32
1.6	Takbegränsade utgifter ..............................................................................................		32
1.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för
		2012 till utfallet för 2012 ......................................................................................	33
2.1	Utfallet för statens budget 2012...............................................................................		37
2.2	Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget .................		38
2.3	Utfallet för statens budget 2011 och 2012...............................................................		39
2.4	Utgifter ......................................................................................................................		39
2.5	Skattereformer 2012..................................................................................................		40
2.6	Antaganden i 2013 års ekonomiska vårproposition jämfört med
		budgetpropositionen för 2012..............................................................................	40
2.7	Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för
		staten och slutligt utfall ........................................................................................	42
2.8	Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens
		budget för 2011 och 2012 .....................................................................................	44
2.9	Övriga inkomster, sammanfattning .........................................................................		49
2.10		Inkomster av statens verksamhet, översikt ...........................................................	49
2.11		Rörelseöverskott .....................................................................................................	50
2.12		Ränteinkomster .......................................................................................................	50
2.13		Aktieutdelning 2011 och 2012................................................................................	51
2.14		Inkomster av försåld egendom ...............................................................................	52
2.15		Återbetalning av lån ................................................................................................	52
2.16		Kalkylmässiga inkomster ........................................................................................	52
2.17		Statliga pensionsavgifter .........................................................................................	53
2.18		Bidrag m.m. från EU ...............................................................................................	54
2.19		Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ................................................	54
2.20		Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ...................................	55
2.21		Skillnad mellan utfall och budget för 2012 ............................................................	55
2.22		Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................	55
2.23		Utgifter på statens budget 2012 .............................................................................	58
2.24		Indragningar 2012 ...................................................................................................	60
2.25		Medgivna överskridanden 2012 ..............................................................................	60
2.26 UO 1 Anslag............................................................................................................			62
2.27		UO 1 Beställningsbemyndiganden ........................................................................	62
2.28		UO 1 Garantier .......................................................................................................	62
2.29		UO 1 Inomstatliga lån ............................................................................................	63
2.30 UO 2 Anslag............................................................................................................			64

		S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1
2.31	UO 2 Beställningsbemyndiganden........................................................................	64
2.32 UO 2 Utlåning........................................................................................................		64
2.33	UO 2 Garantier.......................................................................................................	65
2.34	UO 2 Inomstatliga lån............................................................................................	65
2.35	UO 2 Övriga krediter.............................................................................................	66
2.36 UO 3 Anslag ...........................................................................................................		68
2.37 UO 4 Anslag ...........................................................................................................		70
2.38 UO 5 Anslag ...........................................................................................................		72
2.39	UO 5 Beställningsbemyndiganden........................................................................	72
2.40 UO 6 Anslag ...........................................................................................................		73
2.41	UO 6 Beställningsbemyndiganden........................................................................	74
2.42	UO 6 Garantier.......................................................................................................	74
2.43	UO 6 Inomstatliga lån............................................................................................	75
2.44	UO 6 Övriga krediter.............................................................................................	75
2.45 UO 7 Anslag ...........................................................................................................		76
2.46	Utfall för bistånd 2003–2012 .................................................................................	77
2.47	UO 7 Beställningsbemyndiganden........................................................................	77
2.48	UO 7 Garantier.......................................................................................................	78
2.49	UO 7 Övriga krediter.............................................................................................	78
2.50 UO 8 Anslag ...........................................................................................................		79
2.51	UO 8 Beställningsbemyndiganden........................................................................	80
2.52 UO 9 Anslag ...........................................................................................................		81
2.53	UO 9 Beställningsbemyndiganden........................................................................	83
2.54 UO 10 Anslag .........................................................................................................		85
2.55	Ohälsotal .................................................................................................................	86
2.56	UO 10 Beställningsbemyndiganden......................................................................	87
2.57 UO 11 Anslag .........................................................................................................		88
2.58	UO 11 Övriga krediter...........................................................................................	89
2.59 UO 11Utlåning.......................................................................................................		89
2.60 UO 12 Anslag .........................................................................................................		90
2.61 UO 13 Anslag .........................................................................................................		92
2.62	UO 13 Beställningsbemyndiganden......................................................................	93
2.63 UO 14 Anslag .........................................................................................................		94
2.64	Arbetslöshet ............................................................................................................	95
2.65	UO 14 Beställningsbemyndiganden......................................................................	96
2.66 UO 15 Anslag .........................................................................................................		97
2.67	UO 15 Beställningsbemyndiganden......................................................................	97
2.68 UO 15 Utlåning......................................................................................................		98
2.69 UO 16 Anslag .........................................................................................................		99
2.70	UO 16 Beställningsbemyndiganden....................................................................	101
2.71	UO 16 Garantier...................................................................................................	101
2.72 UO 17 Anslag .......................................................................................................		103
2.73	UO 17 Beställningsbemyndiganden....................................................................	103
2.74 UO 17 Utlåning....................................................................................................		104
2.75 UO 18 Anslag .......................................................................................................		105
2.76	UO 18 Beställningsbemyndiganden....................................................................	105
2.77	UO 18 Garantier...................................................................................................	106
2.78	UO 18 Övriga krediter.........................................................................................	106
2.79 UO 19 Anslag .......................................................................................................		107
2.80	UO 19 Beställningsbemyndiganden....................................................................	107
2.81 UO 20 Anslag .......................................................................................................		108

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.82		UO 20 Beställningsbemyndiganden ....................................................................		109
2.83 UO 21 Anslag........................................................................................................				110
2.84		UO 21 Beställningsbemyndiganden ....................................................................		111
2.85 UO 21 Utlåning ....................................................................................................				111
2.86		UO 21 Inomstatliga lån ........................................................................................		111
2.87 UO 22 Anslag........................................................................................................				112
2.88		Väghållning ............................................................................................................		113
2.89		Banhållning ............................................................................................................		113
2.90		UO 22 Beställningsbemyndiganden ....................................................................		114
2.91 UO 22 Utlåning ....................................................................................................				114
2.92		UO 22 Garantier ...................................................................................................		114
2.93		UO 22 Inomstatliga lån ........................................................................................		114
2.94 UO 23 Anslag........................................................................................................				116
2.95		UO 23 Beställningsbemyndiganden ....................................................................		117
2.96		UO 23 Garantier ...................................................................................................		117
2.97 UO 24 Anslag........................................................................................................				118
2.98		UO 24 Beställningsbemyndiganden ....................................................................		118
2.99 UO 24 Utlåning ....................................................................................................				119
2.100 UO 24 Garantier .................................................................................................				119
2.101			24 Övriga krediter ...............................................................................................	119
2.102 UO 25 Anslag......................................................................................................				121
2.103 UO 26 Anslag......................................................................................................				122
2.104			Räntor på statsskulden 2008–2012, fördelning på anslagets komponenter.....	123
2.105			Räntor och valutakurser 2008–2012 årsgenomsnitt ..........................................	123
2.106 UO 27 Anslag......................................................................................................				124
2.107			Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
			2008–2012............................................................................................................	125
2.108			Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under
			något av åren 2008–2012.....................................................................................	126
2.109			Riksgäldskontorets nettoutlåning ......................................................................	127
2.110			Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto.................................	128
2.111			Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ...................................................	129
2.112			Kassamässig korigering .......................................................................................	130
2.113			Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget........................................	132
2.114			Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2012..........................	133
2.115			Realekonomisk fördelning av statens budget ....................................................	135
2.116			Beställningsbemyndiganden 2012 ......................................................................	137
2.117			Inomstatliga lån ...................................................................................................	138
2.118 Övriga krediter ....................................................................................................				138
3.1	Resultaträkning........................................................................................................			144
3.2	Balansräkning...........................................................................................................			148
3.3	Finansieringsanalys..................................................................................................			152
3.4	Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget...			153
3.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget......................................			163
4.1	Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2012 ...................			222
4.2	Regeringens riktlinjer för 2012...............................................................................			222
5.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2012-12-31 ...........................................			230
5.2	Garantiramar och utfärdade garantier 2012-12-31 ................................................			231
5.3	Avsättningar för förväntade garantikostnader 2012-12-31 (exklusive
			insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital).....	235
5.4	Tillgång i garantiverksamheten 2012-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) ..........			237

	S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1
5.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
	garantiverksamheten 2012-12-31 (exklusive insättningsgarantin,
	investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................	238
5.6	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2012 .....................................	238
5.7	Flöden i garantiverksamheten under 2012 ............................................................	239
5.8	Statens utlåning med kreditrisk 2012-12-31 .........................................................	240
5.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2012-12-31 ...........................	241
5.10 Den ordinarie garanti- och kreditportföljens omfattning..................................		245
6.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................	252
6.2	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013..................................	253
6.3	Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007–2013.................	254
6.4	Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) ..................................................	261
6.5	Anslag finansierade med EU-medel ......................................................................	262

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Diagramförteckning

2.1	Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990-2012 ..........................	134
2.2	Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2012, realekonomiskt
	fördelade ..............................................................................................................	134
2.3	Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2012 ..........	136
3.1	Statens intäkter ........................................................................................................	144
3.2	Statens kostnader ....................................................................................................	145
3.3	Transfereringar per sektor.......................................................................................	145
5.1	Garantiåtaganden 2008–2012..................................................................................	230
5.2	Omfattning av bankgarantiprogrammet ................................................................	232
5.3	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2008-2012 ............	239
5.4	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2008-2012 ............................................................................................................	241
5.5	Stabilitetsfondens utveckling över tiden, inklusive Nordeaaktierna
	värderade till marknadsvärde..............................................................................	243
5.6	Statens lån och placeringar på dagslånemarknaden 2008-2012.............................	245

Årsredovisningen för staten 2012

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Årsredovisningen för staten 2012

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för sta- ten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2012 har upprät- tats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Re- geringen bedömer att årsredovisningen i allt vä- sentligt ger en rättvisande bild av det ekono- miska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller in- går premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de ca 15 år som årsredovisning för staten tagits fram har re-

dovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckning in- värderats och redovisats samt att redovisning en- ligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2012 redovisas i ba- lansräkningen. Finansieringsanalysen visar sta- tens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfal- let för 2012 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2011.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2012 dels med de budgeterade inkoms- terna och utgifterna i budgetpropositionen för 2012, dels med utfallet för 2011.

Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2013/1080).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer til- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsver- ken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakli- gen på underlag som har lämnats av Ekonomi- styrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekono- mistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- räkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter. Redovisningen har i öv- rigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av över- skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2012 bygger fortfarande på en prognos (se av- snitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetproposit- ioner. När det gäller uppföljningen av över- skottsmålet utgår denna dels från officiell sta- tistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skri- velse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovis- ningar, vilka ligger till grund för resultat- och ba- lansräkningarna, finansierings-analysen samt ut-

fallet för statens budget, dels myndighetsled- ningarnas intygande om att myndighetens årsre- dovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rap- porterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mel- lanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt dokumen- terade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2012

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga re- visionen granskat drygt 230 myndigheters årsre- dovisningar för 2012.

Riksrevisionen uttalar sig med avvikande me- ning när det finns väsentliga fel som är genom- gripande och årsredovisningen som helhet däri- genom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsen- liga revisionsbevis som grund för ett revisionsut- talande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en re- visionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och läm- nar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2012 har Riksrevisionen lämnat fyra mo- difierade revisionsberättelser, dvs. med reservat- ion, avvikande mening eller inget uttalande. Sex myndigheter har erhållit revisionsberättelser med upplysning, varav två är myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges utgiftsområdesvis i kapitel 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av an- talet modifierade revisionsberättelser för 2008 – 2012. Antalet har varierat något under pe- rioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet

bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamhet- en.

Antal modifierade revisionsberättelser1 2008–2012

	2008	2009	2010	2011	2012
Summa	5	12	2	4	4

1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen.

Anpassning av det statliga regelverket till internationella redovisningsstandarder

I skrivelsen Årsredovisning för staten 2011 re- dogjorde regeringen för ett uppdrag till Ekono- mistyrningsverket (ESV) att göra en jämförelse mellan redovisningsregler som tillämpas i årsre- dovisningen för staten och internationella redo- visningsstandarder för offentlig sektor (IPSAS). ESV slutredovisade uppdraget den 11 december 2012 (dnr Fi2012/4646).

ESV:s slutsatser och bedömningar

ESV har gått igenom de 31 standarder som finns utgivna av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB) och jäm- fört dessa med det statliga regelverket. ESV kon- staterar att det statliga regelverket och tillämp- ningen i årsredovisningen för staten till största delen överensstämmer med IPSAS när det gäller grundläggande principer och definitioner. Vidare bedöms det statliga regelverket ligga väl framme i internationell jämförelse. I ESV:s översiktliga kartläggning av andra OECD-länder konstateras att inget av de sju länder1 som studerats har im- plementerat hela IPSAS regelverket.

ESV anser att utvecklingen av de statliga reg- lerna bör följa den inslagna vägen, med successiv anpassning till IPSAS när det bedöms som lämp- ligt och rimligt. ESV:s undersökning visar också att det på vissa områden finns skäl till en ytterli- gare ökad anpassning och komplettering av det statliga regelverket. I rapporten lämnar ESV för- slag om anpassningar på bl.a. följande områden. Flera av förslagen kräver fortsatt utredning.

Fullständig åtskillnad mellan lång- och kort- fristiga fordringar och skulder.

1 Kartläggningen omfattade Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland, Fin- land, Tyskland, Spanien och Frankrike

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Nuvärdeberäkning av fordringar och skulder med löptid längre än ett år.

Värdering till verkligt värde av finansiella tillgångar anskaffade för att generera avkast- ning eller värdestegring.

Redovisning av transaktioner i utländsk va- luta.

Aktivering av tillgångar med kortare livs- längd än tre år.

Redovisning av eventualtillgångar, leasing

och joint ventures.

ESV ser dock stora svårigheter och sakliga nackdelar med ett fullständigt införande av IPSAS och någon annan internationell standard finns inte. Ett införande av IPSAS fullt ut be- döms bli både kostnadskrävande och ta lång tid.

ESV konstaterar att det inte finns något normgivande internationellt redovisnings- regelverk som behandlar redovisningskrav vid sidan av de finansiella dokumenten. Det finns exempelvis inga standarder för hur måluppfyllel- sen för de budgetpolitiska målen ska presenteras.

Bland annat följande viktiga svårigheter talar mot en fullständig anpassning till IPSAS.

IPSAS ställer betydligt högre krav på till- läggsupplysningar än det statliga regelverket. De omfattande kraven på tilläggsupplys- ningar är kostsamma att tillämpa och be- döms i en del fall kräva vad ESV skulle be- teckna som överinformation som inte efterfrågas och som skymmer väsentligheter.

IPSAS ställer krav på en uppdelning av den finansiella redovisningen i rörelsegrenar, så kallade segment, vilket inte tillämpas i staten. ESV bedömer att det skulle vara en kost- nadskrävande förändring.

Enligt IPSAS ska alla kontrollerade enheter konsolideras fullständigt enligt den så kal- lade förvärvsmetoden. I årsredovisning för staten konsolideras hel- och delägda företag med kapitalandelsmetoden, som är en sum- marisk konsolideringsmetod. En tillämpning av IPSAS skulle innebära att alla majoritets- ägda bolag och AP-fonderna skulle behöva konsolideras fullständigt, rad för rad, i resul- tat- och balansräkningarna. En sådan föränd- ring skulle kräva lång förberedelsetid med lagändringar, omfattande utredningar och ökade kostnader.

Strukturen på IPSAS-regelverket är helt an- norlunda. IPSAS innebär en detaljreglering i stället för det statliga regelverkets mer kort- fattade reglering. Det gör en fullständig re-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

gelanpassning rent tekniskt komplicerad och tidskrävande samtidigt som en förändring skulle upplevas främmande inom statsför- valtningen.

Möjligheterna att hämta vägledning även från andra normgivare än IPSASB skulle för- svinna vid en fullständig anpassning. Den möjligheten bör finnas kvar även i framtiden eftersom det ofta tar lång tid från det att nya regler införs i t.ex. näringslivet till att det finns en IPSAS-standard.

Regeringens bedömning

Regeringen anser, i likhet med ESV, att staten inte bör övergå till att tillämpa IPSAS regelver- ket fullt ut. En ökad anpassning av det statliga regelverket till IPSAS bör dock göras, liksom hittills har skett, när det bedöms lämpligt och rimligt.

ESV föreslår i rapporten flera förändringar i syfte att anpassa det statliga regelverket än mer till IPSAS. Förslagen i ESV:s rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har som ambition att åstadkomma lämpliga anpass- ningar och förändringar i det statliga regelverket. EU-kommissionen har i mars 2013 lämnat rapporten ”Mot ett införande av harmonise- rade redovisningsstandarder för den offentliga sektorn i medlemsländerna” till Europeiska rå- det och Europaparlamentet. Regeringen följer det arbete som pågår inom EU och som syftar till att harmonisera redovisningsreglerna i medlemsländerna.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2012, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2013 års ekonomiska vårproposition.

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I rege- ringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.

Definitioner av finansiellt sparande och över- skottsmålet

Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.

Överskottsmålet är preciserat som att den of- fentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i ter- mer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav

på 1 procent av BNP är motiverat av stabilise- ringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett över- skottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genom- snittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beak- tas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräken- skapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2012

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2012 visade ett underskott på 25 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2012 beräknades ett underskott på 2 miljarder kronor. Det finansiella sparandet blev således 23 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket beror på att den ekonomiska utvecklingen blev sämre än väntat. En svagare tillväxt 2011 och 2012 medförde att BNP-nivån 2012 blev nära 1 procent lägre än beräknat. Skatteinkoms- terna blev 16 miljarder kronor lägre än beräknat. Ersättningen från försäkringsbolaget AFA till den kommunala sektorn på 11 miljarder kronor bidrog till att övriga inkomster blev 17 miljarder

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

kronor högre än beräknat. Statens utgifter blev i stort sett som beräknat medan den kommunala sektorns utgifter, liksom inkomsterna, blev be- tydligt högre än beräknat. Utfallet för 2012 in- nebär att den offentliga sektorns finanser försva- gades mellan 2011 och 2012, se tabell 1.1.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2012	2012	Utfall-	2011
	BP2012	Utfall	BP2012	Utfall
Inkomster	1 763	1 764	1	1 729

Skatter och avgifter	1 580	1 5641	-16	1 541
Övriga inkomster	183	200	17	188
Utgifter	1 765	1 789	24	1 728

Finansiellt sparande	-2	-25	-23	1

Procent av BNP	-0,0	-0,7	-0,7	0,0

1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2012 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, a v- kastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till 1 559 miljarder kronor och är därmed ca 5 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna.

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Statens och den kommunala sektorns finansiella sparande visade underskott 2012, medan ålders- pensionssystemet hade överskott. Statens finan- siella sparande blev lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2012 till följd av lägre skatteintäkter. Jämfört med 2011 försvagades statens och ålderspensionssystemets finansiella sparande medan den kommunala sektorns finan- siella sparande förbättrades, se tabell 1.2.

Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

	2012	2012	Utfall-	2011
	BP2012	Utfall	BP2012	Utfall
Staten	-1	-23	-22	-5

Ålderspensionssystemet	6	8	3	19

Kommunala sektorn	-6	-10	-4	-13

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

För att i efterhand avgöra om det finansiella spa- randet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, för närvarande perioden 2003–2012. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken ut- sträckning målet nåtts, och om det funnits sys- tematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid be- dömningen av detta tioårsgenomsnitt bör hän-

syn även tas till det genomsnittliga konjunktur- läget under den aktuella perioden.

Därutöver redovisas även historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finanspoliti- ken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den se- nare redovisningen är endast att visa dessa indi- katorers värden under utfallsåren.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2009 omfattar följaktligen peri- oden 2005–2012. En fördel med sjuårsindikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss ut- sträckning eftersom den är beräknad utifrån spa- randet under flera år. Enkelheten gör dock att den ofta inte beaktar konjunkturläget fullt ut. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunk- turår eller vice versa. Detta gäller särskilt under en period som kännetecknas av en global kris och flera år av svagt resursutnyttjande som den nuvarande. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till det genomsnittliga resursutnyttjandet under den pe- riod för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparan- det ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga gli- dande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med över- skottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt juste- rar det faktiska finansiella sparandet för kon- junkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordi- nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett nor- malt konjunkturläge. Exempelvis visar ett posi- tivt strukturellt sparande att det finns ett under- liggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen ba- seras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett BNP-gap och en bedömning av hur

de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. BNP-gapet definieras som skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Avvikelsen från den potentiella BNP-nivån ger ett mått på vid vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i då det sammanfattar resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. Konjunkturläget kan beskrivas som högt, lågt eller balanserat beroende på hur fak- tisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Om faktisk BNP påtagligt överstiger (understiger) potentiell BNP råder högkonjunktur (lågkon- junktur). När BNP-gapet är nära noll talar man om att konjunkturen är balanserad. Resursut- nyttjandet och de potentiella variablerna är vik- tiga som utgångspunkt för behovet av stabilise- rings- och strukturpolitik.

Bedömningen av faktisk och potentiell BNP omgärdas av betydande osäkerhet. SCB:s utfall för faktisk BNP revideras ofta bakåt i tiden. Ef- ter det att den första BNP-siffran för ett speci- fikt år offentliggörs uppdateras national- räkenskaperna med mer detaljerade statistik- uppgifter. Inte förrän två år efter den första BNP-siffran publiceras kan den definitiva BNP- nivån fastställas. I beräkningarna av potentiell BNP förekommer en rad osäkerhetsmoment. Den största källan till osäkerhet är att det, till skillnad från flertalet makroekonomiska variab- ler, aldrig finns något utfall att stämma av poten- tiell BNP mot, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Bedömningen av den historiska nivån kan därför skilja sig åt mellan olika bedömare. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik.

En ytterligare källa till osäkerhet är att pro- gnoser av framtiden inte är annat än just progno- ser, vilka i sig är osäkra. Jämfört med bedöm- ningar av den faktiska ekonomins utveckling blir dock osäkerheten i den framtida utvecklingen av potentiell BNP ännu större i och med att nuläget inte ens i efterhand kan fastställas med säkerhet.

Även bedömningen av det offentliga sparan- dets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genom- snittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den ge- nomsnittliga utvecklingen. I tabell 1.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

som regeringen gör i 2013 års ekonomiska vår- proposition.

Avstämning av överskottsmålet till och med 2012

År 2012 uppgick det faktiska finansiella sparan- det till -0,7 procent av BNP, se tabell 1.3. Det

genomsnittliga finansiella sparandet	under
2003 – 2012 uppgick till 0,7 procent av	BNP.

Under samma period var det genomsnittliga re- sursutnyttjandet lägre än normalt enligt rege- ringens uppfattning av BNP-gapet, -1,1 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tio- årssnittet för det finansiella sparandet 2003–2012 beräknas därför till 1,4 procent av BNP vid den bedömda nivån på det finansiella sparandets elasticitet med avseende på BNP-

gapet på	0,55 (0,7 + 1,4 * 0,55 ≈ 1,4).	Det
strukturella	sparandet 2012 beräknas	till

0,3 procent av BNP.

Ett problem vid bedömningen av hur kon- junkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis mycket stora negativa BNP-gap framförallt 2009 men även 2010 och 2012, se tabell 1.3. Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när kon- junkturen åter vänder uppåt. Om BNP-gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcy- kel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet just- eras fullt ut för det genomsnittliga BNP-gapet om den ska vara en rättvisande indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen av om det finansiella sparandet varit förenligt med över- skottsmålet måste därför vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning av det ojusterade och justerade tioårssnittet indi- kerar då att det finansiella sparandet i genom- snitt var i linje med överskottsmålet 2003–2012.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Finansiellt sparande	3,6	1,6	-1,5	-1,3	0,4	1,9	2,2	3,6	2,2	-1,0	0,0	0,0	-0,7
Bakåtblickande tioårssnitt										1,2	0,8	0,7	0,7

Konjunkturjusterat1										1,5	1,4	1,2	1,4
Sjuårsindikatorn				0,8	0,9	0,9	1,0	1,2	1,2	0,8

Konjunkturjusterat1				1,0	0,8	0,8	1,4	1,7	1,8	1,5
Strukturellt sparande	1,8	1,8	–0,8	-0,2	0,6	1,7	0,8	1,2	1,8	3,0	1,6	0,7	0,3

BNP-gap	0,6	-0,5	-0,8	-1,4	-0,7	-0,8	1,8	3,0	0,1	-6,7	-3,1	-1,3	-2,2

Sjuårssnitt				-0,3	0,1	0,2	-0,7	-0,9	-1,0	-1,2
Bakåtblickande tioårssnitt										-0,5	-0,9	-1,0	-1,1

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP -gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssni tt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar .

Anm: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras.

Tabell 1.3 visar även hur det finansiella sparan- det och uppskattningen av BNP-gapet utveck- las mätta som sjuåriga centrerade glidande me- delvärden. För 2003–2009 visar tabellen att det genomsnittliga finansiella sparandet under sju- årsperioderna 2000–2006, 2001–2007, 2002–2008, 2003–2009, 2004–2010, respektive 2005–2011, ligger nära 1 procent av BNP. Det genomsnittliga sparandet är höge än 1 procent 2007 och 2008, och lägre framförallt 2003 och 2009. Samtidigt beräknas motsvarande sjuåriga medelvärden för BNP-gapet vara nära noll de första åren för att sjunka till under -1 procent av BNP mot slutet av perioden.

Detta kan tolkas som att det finansiella spa- randet var marginellt svagare än överskottsmå- let under den första delen av perioden, och att det finns en viss tendens till att sparandet lig- ger något över målet mot slutet av perioden, värderat med denna indikator.

Sammantaget bedöms det finansiella spa- randet i den offentliga sektorn 2000–2012 vara i linje med överskottsmålet, både mätt med sjuårsindikatorn och det bakåtblickande tio- årssnittet, när hänsyn tas till det genom- snittliga konjunkturläget under perioden.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

1.2Utgiftstak för staten

Tabell 1.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012

Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå	810	847	877	894	931	949	971	989	1 018	1 050	1 074

Tekniska justeringar	2	-25	-19	-24	-24	0	-14	0	6	13	10

Reella justeringar1						-11
Utgiftstak, slutligt fastställt	812	822	858	870	907	938	957	989	1 024	1 063	1 084

Takbegränsade utgifter	812	819	856	864	895	910	943	965	986	989	1 022

Budgeteringsmarginal	0	3	2	6	12	28	14	24	38	74	62
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	0,0	0,4	0,3	0,7	1,3	3,1	1,4	2,5	3,9	7,5	6,0

Anm: För åren 1997–2001 se Årsredovisning för staten 2009

1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en faktisk sänkning av utgiftstaket.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, övergri- pande restriktionen som i termer av totala utgif- ter begränsar budgetprocessen från det att taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera per- manent högre utgifter. I och med detta begrän- sas också möjligheterna att bedriva en destabili- serande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fast- ställda utgiftstak har klarats samtliga år.

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budgetpo- litiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska po- litiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med över- skottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden (1–25 och 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens bud- get. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna ef-

tersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de tak- begränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2010 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2012 skulle uppgå till 1 074 miljarder kronor.2 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska ju- steringar av utgiftstakets nivå. Tekniska juste- ringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en tek- nisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sek- torns utgifter eller det offentliga finansiella spa- randet, som på de takbegränsade utgifterna. Se- dan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

2 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2012 i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2010 var, exklusive tekniska justeringar, 10 miljarder kronor lägre än bedömningen i 2009 års ekono- miska vårproposition.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

De tekniska justeringar som gjorts sedan ut- giftstaket för 2012 ursprungligen fastställdes re- dovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de års- visa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2012 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tek- niska justeringar. Flertalet av de tekniska juste- ringarna av utgiftstaket för 2012 hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grund- avdraget till pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras. Som kompensation höjdes statsbidraget till kommun- sektorn i motsvarande mån, en förändring som motiverade en teknisk justering av utgiftstaket.

Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2012

Miljarder kronor

	2012
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2010)	1 074
Tekniska justeringar i BP 2011

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer	7,50

Bruttoredovisning av avgifter hos Transportstyrelsen	1,09

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjäm-
ningsbelopp Sverige-Danmark	0,19

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS-kostnader	0,21

Ny nivå i BP 2011	1 083
Tekniska justeringar i BP 2012

Övergång till anslagsfinansiering av hemutrustningslån	1,11
Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus	0,17

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12
regler	0,22

En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av
Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen
för 2011	-0,15
Ny nivå i BP 2012	1 084
Tekniska justeringar i BP 2013

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,06
Slutligt utgiftstak	1 084

Enligt utfallet för statens budget uppgick de ut- gifter som omfattas av utgiftstaket, de takbe-

gränsade	utgifterna,	2012	till
1 022,2 miljarder kronor.		Därmed underskred
utgifterna utgiftstaket med en marginal			på
61,8 miljarder kronor (se tabell 1.6).

De takbegränsade utgifterna blev 8,4 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2012. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	-3,8
13	Integration och jämställdhet	-1,6
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-1,4
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	-1,3
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	-1,1
15	Studiestöd	-1,1

Inom några utgiftsområden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2012. Endast inom ett utgiftsområde blev emel- lertid utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än i den antagna budgeten:

Utgiftsområde		Mdkr
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	1,5

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	20121	2012	2012	2011
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	792,0	783,7	-8,3	767,0
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbud-
geten	238,6	238,5	-0,1	222,0

Takbegränsade utgifter	1 030,6	1 022,2	-8,4	989,0

Budgeteringsmarginal	53,4	61,8	8,4	74,0
Utgiftstak för staten	1 084,0	1 084,0		1 063,0

1Den av riksdagen i december 2011 fastställda budgeten för 2012, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av ändringsbudgetar 2012.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 238,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2012.

1.3Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2012 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2010. Budgeteringsmarginalen upp- gick då till 48,7 miljarder kronor. I utfallet för 2012 uppgick budgeteringsmarginalen till 61,8 miljarder kronor. Det betyder att budgete- ringsmarginalen har blivit 13,1 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2012 fastställdes. Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån är fastställd i samklang med överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgiftstakets nivå ska inte tolkas som ett mål för de takbegränsade utgifternas nivå.

I tabell 1.7 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löneomräk- ning, reviderade makroekonomiska förutsätt- ningar, volymförändringar och övriga faktorer.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2012 till utfallet för 2012

Miljarder kronor

	2012
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2010	48,7
Reformer	-20,9
Reviderad pris- och löneomräkning	1,8
Övriga makroekonomiska förändringar	19,9
Volymförändringar	-1,6
Övrigt1	13,9
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen	13,1

Budgeteringsmarginal i utfallet för
2012	61,8

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeterings margina- len, alltså högre utgifter.

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar

Sammantaget har 20,9 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fast- ställdes. I 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100) aviserade regeringen bl.a. åtgärder inom infrastrukturområdet. I budget- propositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog rege- ringen bl.a. förbättrad patientsäkerhet, ett tredje steg i tandvårdsreformen, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och satsningar på utbildning. I bud- getpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 För-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

slag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknads- politiken och infrastruktur.

Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,9 miljarder kronor större. I första hand beror det på att re- geringens bedömning av situationen på arbets- marknaden 2012 förbättrades successivt efter den befarade mycket kraftiga försämringen i samband med att finanskrisen slog till. Nya mak- roekonomiska förutsättningar har medfört att arbetsmarknadsrelaterade utgifter blivit ca 30,7 miljarder kronor lägre 2012 än beräkningen i budgetpropositionen för 2010 (prop. 200/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Be- dömningen om ett förbättrat läge på arbets- marknaden med färre öppet arbetslösa och färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program medförde att utgifterna för arbetslöshetsersätt- ning, aktivitetsstöd och programverksamhet be- dömdes bli lägre. I 2010 års ekonomiska vårpro- position reviderades t.ex. utgiftsprognoserna för

arbetslöshetsersättning samt aktivitetsstöd		och
programkostnader ned	med 9,6 respektive
8,5 miljarder kronor 2012.
Flera andra viktiga utgiftsdrivande faktorer i
de makroekonomiska	förutsättningarna	för

2012, så som nivån på priser, löner och brutto- nationalinkomsten (BNI), har samtidigt blivit högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. En starkare pris- och löneutveckling har bidragit till att utgifter för ålderspensions- systemet blev ca 6,4 miljarder kronor högre och att utgifterna för ohälsa blev ca 1,7 miljarder kronor högre, till följd av makroekonomiska förändringar. Vidare har högre BNI bidragit till högre biståndsutgifter om ca 1,7 miljarder kro- nor.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 1,6 miljarder kronor mindre. Det är en effekt av att volymförändringar på olika områden tar ut varandra. Volymerna har blivit större i första hand på två områden. Antalet personer med sjukpenning, mätt som helårsekvivalenter, upp- gick 2012 till ca 164 000, vilket är ca 20 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. Det har bidragit till att utgifterna för ohälsa blev ca 2,8 miljarder kronor högre till följd av förändringar i volym. Vidare uppgick an- talet inskrivna asylsökande 2012 till 38 058, vil- ket är ca 27 procent fler än bedömningen i bud- getpropositionen för 2010. Utgifterna för

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

migration och integration 2012 har sammantaget blivit 3,8 miljarder kronor högre 2012 till följd av förändringar i volym.

Volymerna har blivit lägre på vissa områden. Antalet personer med inkomstpension uppgick 2012 till ca 1,06 miljoner, vilket är ca 10 000 färre än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. Delvis på grund av detta har utgifterna i ålderspensionssystemet blivit 2,7 miljarder kro- nor lägre till följd av volym än vad som bedöm- des i budgetpropositionen för 2010. Antalet per- soner med studiemedel uppgick 2012 till 502 300. Det är ca 7 000 färre än bedömningen i budgetpropositionen för 2010, vilket bidragit till att utgifterna för studiestöd blivit 2,1 miljarder kronor lägre till följd av volym. Vidare har utgif- terna för hälsovård, sjukvård och social omsorg blivit 1,6 miljarder kronor lägre till följd av vo- lym än i budgetpropositionen för 2010. Det be- ror i första hand på ett lägre utnyttjande av tand- vårdsförmåner.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fak- torer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korrige- ringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändring- ar i EU:s regelverk. Sammantaget har budgete- ringsmarginalen blivit 13,9 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.

En betydande del av utgiftsförändringarna till följd av övriga faktorer härrör från bedömningen av pensionssystemets utgifter. I budget- propositionen för 2010 redovisades pensions- systemets utgifter med ett beräkningstekniskt antagande i avvaktan på ett arbete inom Försäk- ringskassan och pensionsgruppen med att utreda beräkningsmetoden för balanstalet. Det beräk- ningstekniska antagandet medför att den be- dömda utgiftsnivån i pensionssystemet 2012 var högre än den skulle varit om utgifterna beräknats med balansering utan det beräkningstekniska an- tagandet. I den därpå följande vårpropositionen beräknades utgifterna i pensionssystemet utan beräkningstekniskt antagande. Övergången till att beräkna pensionssystemets utgifter enligt den överenskommelse som pensionsgruppen gjorde bedömdes medföra att utgifterna till följd av öv- riga faktorer blev ca 6,5 miljarder kronor lägre i 2010 års ekonomiska vårproposition än i bud- getpropositionen för 2010.

Vidare har utfallet för 2012 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anslagna medel för 2012.

Sammantaget är det ca 5,6 miljarder kronor av anslagna medel som under budgetåret inte har utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat besk- rivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anslagna medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsom- råde 8 Migration, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funkt- ionsnedsättning samt utgiftsområde 16 Utbild- ning och universitetsforskning.

Utfallet för statens budget

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens låne- behov. Statens lånebehov är detsamma som sal- dot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver öka sin upplåning.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2011 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU10, rskr. 2011/12:113). När jämförelse görs mot totalt anvisade medel avses summan av både statens ursprungliga budget och de ändringsbudgetar som riksdagen fattat beslut om under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifi- kation av inkomster på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget.

2.1Saldot på statens budget 2012

Budgetsaldot uppgick 2012 till -25 miljarder kronor (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till 19 miljarder kronor. Saldot blev därmed 44 miljarder kronor sämre än beräknat i statens budget. Inkomsterna blev 46 miljarder kronor lägre än beräknat och utgifterna blev 2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2012

Miljoner kronor

				Skillnad
		Ändrings		mot
	Statens	rings-		statens
	budget	budget	Utfall 2012	budget
Totala inkomster	833 113		787 573	-45 540
Statens skattein-
komster	813 303		792 653	-20 650

Övriga inkomster	19 810		-5 079	-24 890

Totala utgifter	814 409	10 848	812 480	-1 929

Utgiftsområden
exkl. statsskulds-
räntor m.m.	794 788	4 848	783 706	-11 081

Statsskulds-
räntor m.m.	21 870	6 000	27 381	5 511

Förändring av
anslags-
behållningar	-2 814			2 814
Myndigheters
m.fl. in- och ut-
låning i RGK,
netto	121		1 009	889

Kassamässig
korrigering	445		384	-61

Budgetsaldo	18 704		-24 907	-43 611

Inkomster av skatt på kapital blev lägre

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 833 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 788 miljarder kronor, vilket är 46 miljarder kronor lägre än beräknat. Statens skatteinkomster blev 21 miljarder kronor lägre och övriga inkomster blev 25 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Det är främst in- täkterna från skatt på kapital som blivit lägre än budgeterat. Jämfört med budget- propositionen för 2012 blev inkomsterna av företagens inkomstskatt 14 miljarder kronor

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

lägre än beräknat. En del förklaras av den svaga konjunkturen 2012 men den större delen för- klaras av att intäkterna för 2011, vilka även på- verkar intäkterna 2012, överskattades. Även skatteintäkterna från kapitalvinster och utdel- ningar blev högre än beräknat medan skattere- duktionen för utgiftsräntor blev lägre än be- räknat.

Låg försäljning av statlig egendom under 2012

Inkomster av försåld egendom, som redovisas under övriga inkomster, var 15 miljarder kro- nor lägre än beräknat eftersom försäljningen av statlig egendom var låg under 2012. I bud- geten antas dessa inkomster beräkningstek- niskt uppgå till 15 miljarder kronor för varje år mellan 2012 och 2016. Det beräkningstekniska antagandet speglar regeringens målsättning över tid. Därmed är försäljningsbeloppen och tidpunkterna behäftade med stor osäkerhet.

Utgifterna för statsskuldsräntor högre än beräknat  övriga utgifter lägre än beräknat

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 812 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten för 2012. De sammanlagda utgifterna för samtliga utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntor m.m. blev 11 miljarder kronor lägre än vad riksdagen anvisade i statens budget. Ut- gifterna för statsskuldsräntor m.m. blev däremot nära 6 miljarder kronor högre än vad som ur- sprungligen anvisades på statens budget.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

					Skillnad
					mot sta-
		Statens	Ändrings-		tens
Utgiftsområde		budget	budget	Utfall	budget
14	Arbetsmarknad
och arbetsliv		70 476	1 105	66 333	-3 843
13	Integration och
jämställdhet		8 374	5	6 753	-1 621
09	Hälsovård,
sjukvård och social
omsorg		60 078	178	58 690	-1 388

23	Areella näring-
ar, landsbygd och
livsmedel		17 733	12	16 387	-1 346

12	Ekonomisk
trygghet för famil-
jer och barn		76 717		75 579	-1 138
15	Studiestöd	22 184	78	21 068	-1 116

26 Statsskulds-
räntor m.m.	21 870	6 000	27 381	5 511
10 Ekonomisk
trygghet vid sjuk-
dom och handi-
kapp	93 353	2 099	94 853	1 500

Övriga utgifter	443 625	1 372	445 137	1 512

Summa utgifter
m.m. på statens
budget	814 409	10 848	812 480	-1 929

Lägre arbetslöshet än beräknat – sjukfallen ökar och blir längre

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än i statens budget, eftersom arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades. För utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna 1,6 miljarder kronor lägre än vad som beräkna- des i budgeten. Förseningar i Migrationsverkets ärendehantering på grund av det stora antalet asylsökande gör att utgifter som avser 2012 kommer i stället att betalas till kommunerna un- der 2013. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev efterfrågan på tand- vårdsförmåner lägre än beräknat. Förändringar i valutakurser och framflyttning av stödutbetal- ningar medförde att utfallet blev 1 miljard kro- nor lägre än beräknat i budgeten för utgiftsom- råde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn är det framför allt ett lägre uttag av föräldrapenning än beräknat som gör att utgifterna blev lägre än vad som be- räknades i budgeten. Antalet studerande med rätt till studiebidrag blev färre än vad som beräk- nades i budgeten. Det medförde att utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard kronor lägre än beräknat. För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet i stället 5,5 miljarder kronor högre än beräknat i den ur- sprungliga budgeten. Jämfört med budgeten blev kursförlusterna 12,5 miljarder kronor högre än beräknat. Samtidigt blev överkurser vid emission 9 miljarder kronor högre än beräknat, vilket på- verkar skillnaden mellan utfall och budget åt motsatt riktning. På ändringsbudgeten anvisades ytterligare 6 miljarder kronor för att finansiera kursförluster och förändringar i Riksgäldskon- torets låneplan. För utgiftsområde 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och handikapp blev utgifterna 1,5 miljarder högre än beräknat i sta-

tens budget. Utgifterna blev högre till följd av fler nya sjukfall än beräknat, samtidigt som läng- den på sjukfallen har ökat.

Engångseffekter påverkar saldot positivt med 8 miljarder kronor

Saldot på statens budget påverkades samman- taget positivt av engångseffekter. De uppgick till 8 miljarder kronor under 2012. Bland annat läm- nade Sveaskog en extra utdelning om 4 miljarder kronor.

2.1.1Statens budget 2011 och 2012

I tabell 2:3 redovisas utfallet på statens budget för 2011 och 2012. Statens budget visar för 2012 ett underskott på 25 miljarder kronor, jämfört med ett överskott på 68 miljarder kronor 2011 – en försämring med 93 miljarder kronor.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2011 och 2012

Miljoner kronor

			Skillnad
	Utfall 2012	Utfall 2011	mot 2011
Totala inkomster	787 573	872 417	-84 844
Statens skatteinkomster	792 653	839 974	-47 322

Övriga inkomster	-5 079	32 443	-37 522

Totala utgifter m.m.	812 480	804 616	7 865
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	783 706	766 987	16 720
Statsskuldsräntor m.m.	27 381	34 491	-7 110

Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i Riksgäld-
skontoret, netto	1 009	1 600	-591
Kassamässig korrige-
ring	384	1 537	-1 153
Budgetsaldo	-24 907	67 801	-92 708

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Övriga inkomster minskade med 38 miljarder kronor jämfört med 2011. Inkomster av såld egendom minskade med 23 miljarder kronor.

Lägre utgifter för statsskuldsräntor än 2011 –
övriga utgifter högre
De totala	utgifterna för staten	ökade	med
8 miljarder	kronor (1,0 procent)	mellan	2011

och 2012. Utgifterna för utgiftsområdena, exklu- sive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade med 17 miljarder kronor (2,2 procent) medan Statsskuldräntor m.m. minskade med 7 miljarder kronor (20,6 procent) jämfört med föregående år. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att valutakursförluster 2011 övergick till va- lutakursvinster 2012.

Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar

Tabell 2.4 Utgifter

Miljoner kronor

				Skillnad
Utgiftsområde		Utfall 2012	Utfall 2011	mot 2011
22	Kommunikationer	42 861	38 734	4 128

12	Ekonomisk trygghet för
familjer och barn		75 579	71 994	3 585

14	Arbetsmarknad och ar-
betsliv		66 633	63 286	3 347

09	Hälsovård, sjukvård och
social omsorg		58 690	56 539	2 151

13	Integration och jämställd-
het		6 753	4 968	1 785

26	Statsskuldsräntor m.m.	27 381	34 491	-7 110
25	Allmänna bidrag till kom-
muner		85 138	88 023	-2 885
Övriga utgifter		449 444	446 582	2 862

Summa utgifter m.m. på sta-
tens budget		812 480	804 616	7 864

Både skatteinkomster och övriga inkomster lägre

än 2011
Budgetens	inkomster	minskade	med
85 miljarder	kronor (9,7 procent) mellan		2011

och 2012. Statens skatteinkomster minskade med 47 miljarder kronor (5,6 procent). Det be- ror främst på lägre skatt på kapital och högre ut- betalningar till kommunerna. Direkta skatter på arbete beräknas öka med 17 miljarder kronor (3,4 procent) och indirekta skatter på arbete ökade med 13 miljarder kronor (3,2 procent). Skatt på kapital beräknas ha minskat med 13 miljarder kronor (7,0 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer beräknas ha ökat med 28 miljarder kronor (3,7 procent).

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommuni- kationer ökade med 4 miljarder kronor (10,7 procent). Det beror på ökade utgifter för framför allt drift- och underhåll av både vägar och järnvägar. Inom utgiftsområde 12 Ekono- misk trygghet för familjer och barn blev utgift- erna nästan 4 miljarder kronor (5,0 procent) högre än 2011. En orsak är att utgifterna för för- äldraförsäkring ökade med drygt en miljard kro- nor eftersom fler barn föddes. En annan orsak är att bostadsbidragen ökade, vilket beror på olika regeländringar som trätt i kraft under året. Ut- gifterna under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med drygt 3 miljarder kro

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

nor (5,3 procent), vilket framför allt beror på att antalet arbetslösa har ökat mellan åren. Utgifter- na för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med drygt 2 miljarder kro- nor (3,8 procent), bland annat ökade kostnader- na för statlig assistansersättning. Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med nästan 2 miljarder kronor (35,9 procent). Hälften av ökningen beror på att en engångsutbetalning för hemutrustningslån belastade budgeten 2012 till följd av en omlägg- ning från lånefinansiering till anslagsfinansiering av dessa lån. Den tillfälliga höjningen av statsbi- drag till kommunerna upphörde 2012 varför ut- gifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev nästan 3 miljarder kronor lägre än 2011.

2.2Inkomster på statens budget 2012

Inkomsterna på statens budget 2012 blev 787,6 miljarder kronor, vilket är 45,5 miljarder kronor lägre än budget. Av denna differens ut- gör 15 miljarder kronor ett försäljnings- antagande som inte förverkligades. Statens skat- teinkomster uppgick 2012 till 792,7 miljarder kronor och övriga inkomster till -5,1 miljarder kronor.

I tabell 2.8 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2011 och 2012. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2012 baseras på de prognoser som redovisades i budgetpro- positionen för 2012.

2.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och för- ändringar i regelverken.

Regeringen föreslog och aviserade i budget- propositionen för 2012 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 4 miljarder kronor.

Tabell 2.5 Skattereformer 2012

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete	-1

Skatt på kapital	2

Skatt på konsumtion och insatsvaror	-5

Övriga skatter	0
Summa skattebeslut	-4

Källa: Egna beräkningar.

Intäkterna från skatt på konsumtion bedömdes minska med 5,4 miljarder kronor till följd av för- slaget om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster.

De minskade intäkterna motverkas till viss del av intäkterna från skatt på kapital som bedömdes bli 2 miljarder kronor högre till följd av förslaget om schablonbeskattning av andelsägare i fonder och införandet av investeringssparkonton.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor ut- sträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska för- utsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är des- amma som i 2013 års ekonomiska vårpro- position. I tabellen jämförs dessa med antagan- dena i budgetpropositionen för 2012.

Tabell 2.6 Antaganden i 2013 års ekonomiska vårproposi- tion jämfört med budgetpropositionen för 2012

Procentuell utveckling om inget annat anges.

	2011	2012
BNP, marknadspris1	4,9	1,6
Diff. BP12	0,3	-0,1

Arbetade timmar	2,8	0,9
Diff. BP12	1,1	0,7

Timlön2	2,7	2,9
Diff. BP12	-0,4	0,0
Utbetald lönesumma, skatteunderlag	5,6	3,9
Diff. BP12	0,7	0,8

Arbetslöshet3	7,8	8,0
Diff. BP12	0,3	0,2

Arbetsmarknadspolitiska program4	3,5	3,7
Diff. BP12	0,0	0,1

Hushållens konsumtionsutgifter1	3,5	2,8
Diff. BP12	0,2	0,3

Kommunal medelutdebitering5	31,55	31,60
Diff. BP12	0,0	0,1

Statslåneränta5	2,6	1,5
Diff. BP12	-0,3	-1,1

KPI juni-juni6	2,7	1,0
Diff. BP12	0,0	-0,2

Inkomstbasbelopp7	52,1	54,6
Diff. BP12	0,0	0,0

Prisbasbelopp7	42,8	44,0
Diff. BP12	0,0	0,0

Inkomstindex	142,3	149,3
Diff. BP12	0,0	0,0

Skiktgräns7	383,0	401,1
Diff. BP12	0,0	0,0

Övre skiktgräns7	548,3	574,3
Diff. BP12	0,0	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Enligt nationalräkenskapernas definition.

3Arbetslöshet 15–74 år.

4Procent av arbetskraften.

5Procent.

6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

En viktig variabel för prognosen på skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Intäkterna påverkas också av konsumentprisin- dex (KPI), som används för att justera skikt- gränserna i skattesystemet. Om lönerna i sam- hället ökar mer än KPI, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter.

KPI används även till att omräkna skatte- satserna på skatt på energi. Hushållens konsumt- ionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mer- värdesskatt som punktskatter.

Lönesumman 2012 blev 0,8 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2012. Upprevideringen av lönesumman beror främst på att arbetade timmar blev högre än för- väntat. Utfallet för BNP-tillväxten 2012 var 0,1 procentenheter lägre än prognosen i budget- propositionen för 2012.

Bedömningar om utfallet för 2012

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ett fastställt utfall 2012, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomst- titelgruppen:

1100 Direkta skatter på arbete
1110 Inkomstskatter	nov 2013
1120 Allmän pensionsavgift	nov 2013
1140 Skattereduktioner	nov 2013
1200 Indirekta skatter på arbete
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 2013
1240 Egenavgifter	nov 2013
1270 Särskild löneskatt, 1274	nov 2013
1280 Nedsättningar, 1283-1284	nov 2013
1300 Skatt på kapital
1310 Skatt på kapital, hushåll	nov 2013
1320 Skatt på företagsvinster	nov 2013
1340 Avkastningsskatt, 1341-1342	nov 2013
1350 Fastighetsskatt	nov 2013
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410 Mervärdesskatt, 1411	aug 2013
1600 Restförda och övriga skatter
1620 Övriga skatter, hushåll	maj 2014
1630 Övriga skatter, företag	maj 2014

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer	nov 2013
1900 Periodiseringar
1910 Uppbördsförskjutningar	maj 2014
1920 Betalningsförskjutningar	nov 2013

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutliga be- skattningen för 2012, vilket blir känt i november 2013.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2013, när skattedeklarationerna för juli är kända.

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2014, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2011 och 2012 på in- komsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall

I tabell 2.7 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall för åren 2006–2010. Skillnaden har uppgått till mellan 0,7 och 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 till 1,5 procent av utfallet för sta- tens skatteintäkter.

För 2006 blev skillnaden mellan beräknat ut- fall i årsredovisningen för staten och slutligt ut- fall 6,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,8 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras till största delen av att skatt på kapital blev högre, vilket till viss del motverkades av att skatt på arbete blev lägre än beräknat.

För 2007 blev skillnaden mellan beräknat ut- fall i årsredovisningen för staten och slutligt ut- fall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förkla-

ras till största delen av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

För 2008 blev skillnaden mellan beräknat ut- fall i årsredovisningen för staten och slutligt ut- fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.

För 2009 blev skillnaden mellan beräknat ut- fall i årsredovisningen för staten och slutligt ut- fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

För 2010 blev skillnaden mellan beräknat ut- fall i årsredovisningen för staten och slutligt ut- fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

Inkomstår	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	-2,1	1,5	3,3	-0,5	-0,8
Skatt på kapital	7,8	4,8	-2,3	11,4	10,6
Skatt på konsumtion och insatsvaror	1,7	0,4	0,1	-0,8	0,2
Restförda och övriga skatter	0,1	0,6	0,5	-0,6	-1,2
Totala skatteintäkter	7,4	7,2	1,7	9,5	8,8
Avgår: EU-skatter	0,3	0,1	0,1	0,3	0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	7,1	7,1	1,6	9,2	8,8
Avgår: Kommunal inkomstskatt	0,0	1,4	0,9	0,8	-2,6
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	0,5	-0,1	0,1	0,5	-0,3
Statens skatteintäkter	6,7	5,9	0,7	7,9	11,6

Procent av utfall	0,8	0,7	0,1	1,1	1,5

2.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 565,6 miljarder kronor, vilket är 21,8 miljarder kronor lägre än budget. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- skatter, kommunalskatt och avgifter till ålders- pensionssystemet, beräknas uppgå till 782,4 miljarder kronor, vilket är 30,7 miljarder kronor lägre än i budgeten.

Det är främst lägre intäkter från skatt på kapi- tal som förklarar avvikelserna gentemot budget, vilket motverkas till viss del av att intäkter från skatt på arbete beräknas bli högre än budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.8 nedan redovisas såväl skatte- intäkter som inkomster samt avvikelser mot budget.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

För de skatteintäkter som ännu inte är slut- giltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2012.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående be- loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2011 och 2012

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Beräknat utfall	Skillnad mot statens budget
Inkomstår	2012	2011	2012	2011
Skatt på arbete	935,5	905,1	7,5	12,7
Direkta skatter	504,3	487,3	1,2	6,0
Kommunal inkomstskatt	559,8	538,2	6,9	9,8
Statlig inkomstskatt	44,6	44,6	0,2	2,8
Allmän pensionsavgift	97,4	93,5	1,0	0,1
Skattereduktioner m.m.	-197,5	-189,1	-6,7	-6,6
Artistskatt	0,0	0,1	-0,1	0,0
Indirekta skatter	431,2	417,8	6,3	6,6
Arbetsgivaravgifter	441,1	426,6	5,4	9,5
Egenavgifter	12,2	12,5	-1,2	0,0
Särskild löneskatt	37,7	36,2	2,1	1,8
Nedsättningar	-30,7	-29,5	0,8	-3,8
Skatt på tjänstegruppliv	0,9	1,0	-0,4	0,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-29,8	-28,9	-0,3	-0,9
Skatt på kapital	170,6	183,5	-21,9	-6,2
Skatt på kapital, hushåll	24,6	28,8	-6,8	-4,2
Skatt på företagsvinster	95,1	102,8	-14,4	-2,0
Avkastningsskatt	10,3	11,8	0,1	0,6
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	28,8	27,5	0,6	0,7
Stämpelskatt	8,0	8,0	-1,2	-2,3
Kupongskatt m.m.	3,8	4,6	-0,2	1,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror	455,3	455,6	-6,9	-0,1
Mervärdesskatt	333,4	333,1	-2,4	3,8
Skatt på tobak	11,8	11,3	-0,1	0,5
Skatt på alkohol	12,3	12,2	0,2	-0,5
Energiskatt	40,1	40,6	-1,4	-1,4
Koldioxidskatt	25,2	25,4	-1,4	-1,5
Övriga skatter på energi och miljö	4,5	4,5	-0,5	-0,2
Skatt på vägtrafik	15,6	15,7	-0,6	-0,5
Skatt på import	5,3	5,7	-0,6	-0,5
Övriga skatter	7,2	7,3	0,1	0,2
Restförda och övriga skatter	4,2	3,5	-0,5	2,7
Restförda skatter	-6,3	-6,3	-1,4	0,3
Övriga skatter	10,4	9,8	0,9	2,4
Totala skatteintäkter	1 565,6	1 547,7	-21,8	9,1
Avgår, EU-skatter	-6,9	-7,2	0,5	0,5
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 558,7	1 540,5	-21,2	9,5
Avgår, kommunala inkomstskatter	-575,3	-552,7	-7,4	-9,8
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-201,0	-195,2	-2,1	-4,0
Statens skatteintäkter	782,4	792,6	-30,7	-4,3
Periodiseringar	10,3	47,3	10,1	45,8
Statens skatteinkomster	792,7	840,0	-20,7	41,5
Övriga inkomster	-5,1	32,4	-24,9	-2,1
Inkomster på statens budget	787,6	872,4	-45,5	39,4

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Skatt på arbete

4,5 miljarder

kronor

högre än vad som

be-

räknades i budgeten.

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala

skatteintäkterna och kan delas in i direkta och

Kommunal inkomstskatt

indirekta skatter. Löner och andra ersättningar

År 2012 beräknas intäkterna från den kommu-

för arbete är underlag för både direkta och indi-

nala

inkomstskatten

uppgå till 559,8 miljarder

rekta skatter,

medan

transfereringsinkomster,

kronor. Jämfört med budget har intäkterna för

såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets-

2012 reviderats upp med 6,9 miljarder kronor.

ersättning och pensioner, endast är underlag för

Detta förklaras framförallt av att lönesumman

direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be-

blev högre än budget. Upprevideringen av löne-

står till största delen av kommunal och statlig

summan beror främst på att arbetade timmar

inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar-

blev högre än förväntat.

bete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som

Statlig inkomstskatt

ingår i skatt på arbete är att de följer utveckling-

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas

en av utbetalda löner och transfereringar.

uppgå till 44,6 miljarder kronor 2012. I jämfö-

Posterna under direkta skatter fastställs i be-

relse med 2011 är den statliga inkomstskatten

skattningen 2013 och uppgifterna för 2012 är

oförändrad. Prognosen för 2012 är 0,2 miljarder

därmed ett bedömt utfall, grundat på en pro-

kronor högre än budget, vilket är i linje med

gnos.

prognos.

År 2012 beräknas skatt på arbete uppgå till

Allmän pensionsavgift

935,5 miljarder kronor. Jämfört med budgeten

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärv-

har intäkterna reviderats upp med 7,5 miljarder

sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av

kronor.

pensionsgrundande ersättningar och intäkterna

Den högre lönesummeutvecklingen har med-

följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för

fört att skatteintäkterna från direkta och indi-

direkta skatter. Prognosen för 2012 beräknas bli

rekta skatter (inklusive skattereduktioner) blev

97,4 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor

1,2

respektive

6,3 miljarder kronor

högre än

högre än budget.

budgeten. Skattereduktionen för husarbeten blev

4,5 miljarder kronor högre än budgeten, vilket

Skattereduktioner

minskar intäkterna från

skatt på arbete

med

År

2012 utgör

den

totala skattereduktionen

samma belopp.

197,5 miljarder kronor, vilket

är 6,7 miljarder

kronor högre än budget. Avvikelsen beror på

Direkta skatter

högre skattereduktion för

husarbeten (ROT-

och

RUT-avdrag),

vilket

svarade

för

direkta

skatterna

på

arbete består av in-

4,5 miljarder

kronor,

högre

jobbskatteavdrag,

vilket svarade för 1,2 miljarder kronor och högre

komstskatter till staten och kommuner, allmän

avdrag för allmän pensionsavgift, som svarade

pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2011

för 1 miljard kronor.

blev

utfallet

för

direkta

skatterna

I jämförelse med 2011 ökar de totala skatte-

487,3 miljarder kronor. År 2012 beräknas intäkt-

reduktionerna med 8,4 miljarder kronor. Ök-

erna uppgå till 504,3 miljarder kronor. Att ut-

ningen förklaras av den högre lönesumman som

vecklingstakten för de direkta skatterna inte fullt

ger

ökat avdrag

för

den

allmänna pensions-

ut följer lönesummans ökningstakt beror fram-

avgiften, högre jobbskatteavdrag på grund av fler

för allt på högre skattereduktioner.

sysselsatta

samt

högre

skattereduktion

för

Sammantaget har de direkta skatterna 2012

husarbeten. Alla

skattskyldiga

som betalar

all-

reviderats upp med ca 1,2 miljarder kronor jäm-

män pensionsavgift får en skattereduktion med

fört med budget, vilket främst beror på att den

100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär

kommunala

inkomstskatten blev 6,9 miljarder

att skattereduktion för allmän pensionsavgift be-

kronor högre än beräknat. Denna effekt mot-

räknas uppgå till 97,4 miljarder kronor.

verkades dock av att skattereduktionen för

husarbeten

(ROT-

och

RUT-avdrag)

blev

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgör 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2012 uppgå till 431,2 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökar intäkterna med 3,2 procent. Till skillnad från de direkta skatter- na, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna hu- vudsakligen staten och ålderspensionssystemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2012 är 5,4 miljarder kronor högre än budget. Det hu- vudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma än beräknat.

Jämfört med 2011 är utfallet 14,5 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent.

Särskild löneskatt

År 2012 beräknas den särskilda löneskatten bli 37,7 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 2,1 miljarder kro- nor. Upprevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda reviderats upp.

Nedsättningar

Jämfört med budgeten för 2012 beräknas ned- sättningarna bli 0,8 miljarder kronor högre.

Nedsättningarna beräknas bli 1,2 miljarder kronor högre jämfört med 2011.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och stat- lig fastighetsskatt. År 2012 beräknas skatt på ka- pital utgöra 11 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på kapi- tal fastställs i den årliga beskattningenen i no- vember året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna

från skatt på kapital för 2012 fortfarande är en prognos.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är net- tot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från rea- liserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan vari- era kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.

Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- nas bli 24,6 miljarder kronor 2012. Det är 6,8 miljarder kronor lägre än budget. Revi- deringen beror framför allt på att hushållens in- komsträntor nu bedöms bli lägre och av att in- täkterna från skatt på hushållens utgiftsräntor nu bedöms bli högre än vad som bedömdes i budge- ten.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattnings- bara inkomsten.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 95,1 miljarder kronor 2012. Jämfört med budgeten har prognosen reviderats ned med 14,4 miljarder kronor. Den lägre prognosen för intäkterna förklaras av att BNP-tillväxten nu be- döms bli väsentligt svagare än vad som bedöm- des i budgeten

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året

före beskattningsåret. Skattesatsen 2011			var
15 procent	på	pensionsförsäkringar	och

27 procent på kapitalförsäkringar. Från och med

2012	är skattesatsen på		kapitalförsäkringar
30 procent.
Intäkterna från		avkastningsskatten		beräknas
bli	10,3 miljarder	kronor	2012,	vilket är

0,1 miljarder kronor högre än i budgeten.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighets- skatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2012 till 6 825 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 365 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften 2012 beräknas uppgå till 15,9 miljarder kronor, varav 13 miljarder kronor för småhus och knappt 3 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen till budge- ten har prognosen reviderats upp med 0,5 miljarder kronor.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industri- fastigheter. Den statliga fastighetsskatten för 2012 beräknas uppgå till 12,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än i budgeten.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2012 blev 8 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det lägre utfallet beror på en sämre utveckling på fas- tighetsmarknaden än väntat, både vad gäller pri- ser och omsättning på fastigheter.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utom- lands och som fått utdelning från svenskt aktie- bolag.

Kupongskatten uppgick till 3,8 miljarder kro- nor 2012, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än i budgeten.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2012 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 455,3 miljarder kronor, vilket är 6,9 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det svaga konjunk- turläget under 2012 medförde lägre konsumtion

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

hos både företag och hushåll och därmed lägre intäkter från mervärdesskatt. Konjunktur- inbromsningen ledde också till lägre användning av olika energislag och därmed lägre intäkter från energi- och koldioxidskatt. Dessutom gjorde den svaga varuimporten att intäkterna från skatt på import blev lägre än väntat.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt för- brukning och investeringar i både privat och of- fentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 333,4 miljarder kronor 2012, vilket är 2,4 miljarder kronor lägre än budget. Det är en följd av att hushållens konsumtion och företa- gens investeringar ökade mindre än väntat under 2012.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbe- skattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2012 till 122 miljarder kronor, vilket är 3,8 miljarder kronor lägre än budget.

Skatt på tobak

Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2012 till nästan 12 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor lägre än budget.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Skatt på alkohol

Skatt på alkohol gav intäkter på 12,3 miljarder kronor 2012, vilket är knappt 0,2 miljarder kro- nor högre än budget och förklaras av en något högre alkoholförsäljning.

Energi- och koldioxidskatt

Intäkterna från energiskatten uppgick till drygt 40 miljarder kronor och intäkterna från koldi- oxidskatten till drygt 25 miljarder kronor 2012. Intäkterna för båda dessa var ungefär 2,9 miljarder kronor lägre än väntat och förklaras bl.a. av att den inbromsade konjunkturen med- fört lägre användning av olika energislag.

Skatt på import

Skatt på import blev 0,6 miljarder kronor lägre än väntat 2012 och uppgick till drygt 5 miljarder kronor. Det lägre utfallet för skatt på import be- ror på att varuimporten blev lägre.

Övriga skatter

Intäkterna från övriga skatter uppgick 2012 till drygt 7 miljarder kronor, vilket är knappt 0,1 miljarder kronor högre än väntat.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade beskattningsbeslutsbeslut samt diverse inkomster som förs till exempelvis Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Avgifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Restförda skatter är 1,4 miljarder kronor lägre än budgeten och övriga skatter är 0,9 miljarder kronor lägre än i budgeten. Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till 4,2 miljarder kronor 2012.

Periodiseringar

År 2012 beräknas periodiseringarna uppgå till 10,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har periodiseringarna för 2012 reviderats upp med 10,1 miljarder kronor.

De högre periodiseringarna beror på att upp- bördsförskjutningar kom in betydligt högre än väntat i statens budget samtidigt som betalnings- förskjutningarna kom in lägre. Uppbördsför- skjutningarna visar skillnaden mellan inkomster-

na i den löpande redovisningen och den periodi- serade intäkten. Betalningsförskjutningarna be- står av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensions- rätterna tjänas in. Det gäller både det egna pri- vata pensionssparandet, men framför allt avtal- spensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessu- tom kan företag göra skattemässiga avskrivning- ar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvi- kas.

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vil- ken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

2.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna In- komster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2012 uppgick till -5 079 miljoner kronor och är därmed sam- mantaget 24 890 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 37 522 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB
	2012	2012	2012	Utfall 2011
Inkomster av
statens verksam-
het	49 220	48 849	-371	55 333
Inkomster av
försåld egendom	15 000	322	-14 678	23 124
Återbetalning av
lån	1 361	1 322	-39	1 452
Kalkylmässiga
inkomster	11 305	9 717	-1 588	11 086
Bidrag m.m. från
EU	12 969	9 782	-3 187	12 328
Avräkningar m.m.
i anslutning till
skattesystemet	-70 045	-74 928	-4 884	-70 768
Utgifter som re-
dovisas som kre-
diteringar på
skattekonto		-144	-144	-112
Övriga inkomster	19 810	-5 079	-24 890	32 443

Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen redovisas bland annat rörelseöverskott från statliga affärsverk, från Riksbanken och från statens fastighets- förvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het. Inkomsterna under inkomsttypen uppgick till 48 849 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Inkomsterna av statens verksamhet blev 6 484 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2011. Att inkomsterna blev lägre beror huvud- sakligen på att Inkomster av statens aktier mins- kade med 5 268 miljoner kronor (19,6 procent) mellan 2011 och 2012.

Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Rörelseöverskott	5 660	8 043	2 383	6 699

Överskott av statens
fastighetsförvaltning	265	243	-22	313
Ränteinkomster	6 794	5 823	-970	5 891

Inkomster av statens
aktier	23 000	21 658	-1 342	26 926

Offentligrättsliga
avgifter	10 615	10 393	-222	10 219

Försäljningsinkomster	120	64	-56	260

Böter m.m.	1 877	1 458	-419	1 304
Övriga inkomster av
statens verksamhet	890	1 167	277	3 722
Inkomster av statens
verksamhet	49 220	48 849	-371	55 333
Rörelseöverskott
Rörelseöverskottet	uppgick till		8 043 miljoner

kronor och är i och med det 2 383 miljoner kro- nor (42,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Årets rörelseöverskott blev 1 344 miljoner kronor (20,1 procent) högre än 2011. Riksbankens inlevererade överskott upp- gick till 7 500 miljoner kronor, vilket är 2 300 miljoner kronor (44,2 procent) högre än beräknat. Överskottet utgör 80 procent av Riks- bankens genomsnittliga resultat under den sen- aste femårsperioden, före boksluts-dispositioner med mera. Det höga utfallet 2012 beror på att 2011 års resultat blev väsentligt högre än beräk- nat, främst på grund av justeringar för oreali- serade vinster eftersom priserna på värdepapper förändrats. Luftfartsverket har med anledning av tidigare års underskott inte levererat in något rörelseöverskott under 2012. Sjöfartsverket har inte levererat in något rörelseöverskott under 2012 eftersom affärsverket under 2011 redovi- sade ett negativt resultat.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.11 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Luftfartsverkets inle-
vererade överskott	11		-11

Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleve-
rans av motsvarighet
till statlig skatt	436	378	-58	499

Sjöfartsverkets inleve-
rerade överskott	12		-12

Inlevererat överskott
av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet		49	49
Inlevererat överskott
av statsstödd export-
kredit	1	116	115

Riksbankens inlevere-
rade överskott	5 200	7 500	2 300	6 200

Rörelseöverskott	5 660	8 043	2 383	6 699

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Överskottet av statens fastighetsförvaltning blev 243 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kro- nor (8,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Under 2012 blev överskottet av statens fastighetsförvaltning 70 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än 2011. Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 172 miljoner kronor och överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 72 miljoner kronor. Vad gäller över- skottet från Statens fastighetsverk består det dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2011 om 26 miljoner kronor, dels av en preli- minär inleverans av avkastningskrav för 2012 om 146 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Fortifikationsverket består detta av dels en defi- nitiv inleverans av avkastningskrav för 2011 om 21 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2012 om 51 miljoner kro- nor.

Ränteinkomster

Ränteinkomsterna uppgick till 5 823 miljoner kronor och är därmed 970 miljoner kronor (14,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Räntor på studielån uppgick till 4 066 miljoner kronor, vilket är 549 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Räntor på skattekonton m.m. (netto), som sor- terar under Övriga ränteinkomster, uppgick till 1 651 miljoner kronor och är därmed

360 miljoner kronor (17,9 procent) lägre än be- räknat i statens budget. Årets ränteinkomster blev 68 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än 2011.

Tabell 2.12 Ränteinkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Räntor på näringslån	0	-1	0	-1

Räntor på studielån	4 615	4 066	-549	4 591
Övriga ränteinkomster	2 179	1 758	-421	1 300

Ränteinkomster	6 794	5 823	-970	5 891

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp- gick till 21 658 miljoner kronor, vilket är 1 342 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än be- räknat i statens budget. De utdelningar som bo- lagen betalade ut under 2012 hänför sig till rä- kenskapsåret 2011. Utbetalda utdelningar under 2012 och 2011 redovisas i tabell 2.13.

Utdelningen från LKAB uppgick under 2012 till 5 000 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som 2011. Bolaget redovisade ett resultat före skatter på 14 800 miljoner kronor 2011, vilket är en resultatförbättring med 19 procent jämfört med året innan. Det positiva resultatet förklaras i bolagets årsredovisning med historiskt höga järnmalmspriser och en stark efterfrågan på bo- lagets produkter. Från TeliaSonera uppgick ut- delningen till 4 601 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som 2011. Koncernen redovisade ett resultat 2011 före skatter på 26 774 miljoner kronor, vilket är 10,6 procent lägre än 2010.

Utdelningen från Sveaskog Holding AB upp- gick till 4 473 miljoner kronor, vilket är 3 717 miljoner kronor högre än 2011. Den högre utdelningen 2012 förklarar bolaget i sin års- redovisning med att soliditetsmålet ligger på mellan 35 till 40 procent. Soliditeten uppgick under 2011 till 54 procent.

Från Vattenfall AB uppgick utdelningen till 4 433 miljoner kronor, vilket är 2 067 miljoner kronor lägre än 2011. Bolaget redovisade 2011 ett resultat före skatter på 14 298 miljoner kro- nor, vilket är 43,5 procent lägre än 2010.

Utdelningen från Akademiska hus uppgick till 1 245 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kro- nor högre än 2011. Bolaget redovisade 2011 ett resultat före skatter på 3 252 miljoner kronor, vilket är 11,3 procent högre än 2010.

Tabell 2.13 Aktieutdelning 2011 och 2012

Miljoner kronor

	Utfall 2012	Utfall 2011	Skillnad
Akademiska Hus	1 245	1 207	38

Apoteket AB	200	5 400	-5 200

Apotek Prod & Lab AB	2	2	0

Apoteks-gruppen i Sv
Holding AB	160	203	-43

Arbetslivs-resurs AB		56	-56

Bostads-garanti AB	5	6	-1

Green Cargo

Infranord (f.d. Banver-
ket)

Kasernen
Lernia AB		25	-25

LKAB	5 000	5 000	0

Metria		12	-12
Nordea	599	678	-79

Nordiska investerings-
banken

Posten Norden AB
(Posten AB)	223	607	-384

Preaktio AB

Rymdbolaget		10	-10
SBAB

SJ	12	90	-78

SKD-företagen AB
SOS Alarm		4	-4

Special-fastigheter AB	17	263	-246

Statens väg och ba-
ninvest AB

Sveaskog Holding AB	4473	756	3 717
Svensk Bilprovning AB	34	134	-100

Svensk Exportkredit
AB	420	301	119

Svenska Geologiska
AB

Svevia AB		108	-108

(Swedcarrier) Jernhu-
sen AB	100	100	0

Swedish Space Corp
TeliaSonera	4 601	4 604	-3

Teracom	110	110	0

Vasallen		750	-750
Vattenfall AB	4 433	6 500	-2 067

Vectura Consulting AB	23		23

Summa	21 658	26 926	-5 269

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of-

fentligrättsliga	avgifter	uppgick	till
10 393 miljoner	kronor	och är	därmed

222 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än be- räknat i statens budget. De största avvikelserna avser inkomsttitlarna 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor och 2534 Avgifter i Trans- portstyrelsen. Finansieringsavgiften från arbets- lös-hetskassorna blev 5 193 miljoner kronor, vil- ket är 97 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än väntat. Avgifterna i Transportstyrelsen uppgick till 1 548 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än beräknat. Inkoms- terna på huvudgruppen blev 174 miljoner kronor (1,7 procent) högre än 2011.

Försäljningsinkomster

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För- säljningsinkomster blev 64 miljoner kronor och är därmed 56 miljoner kronor (46,7 procent) lägre än vad som beräknats i statens budget. Av- vikelsen beror huvudsakligen på att Jordbruks- verket inte haft inkomster från försäljning av of- fentligt lagrade jordbruksprodukter under 2012. Det beror på att världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter varit höga, vilket innebär att behovet av offentlig lagring varit lågt. Inkoms- terna på huvudgruppen blev 196 miljoner kronor (75,3 procent) lägre än 2011.

Böter m.m.

Utfallet under inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 458 miljoner kronor, vilket är 419 miljoner kronor (22,3 procent) lägre än be- räknat i statens budget. Utfallet för inkomst- titeln Sanktionsavgifter m.m. blev 308 miljoner

kronor, vilket är	337 miljoner	kronor
(52,2 procent) lägre än väntat.

I statens budget beräknades inkomsttiteln Bö- tesmedel uppgå till 1 105 miljoner kronor medan utfallet uppgick till 976 miljoner kronor. In- komsterna av Böter m.m. blev 155 miljoner kro- nor (11,8 procent) högre än 2011. Ökningen be- ror huvudsakligen på att Sverige under 2012 belastades med finansiella korrigeringar för stöd- åren 20052007 på grund av brister i den så kal- lade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark. Regeringen beslutade att 425 miljoner kronor av korrigeringen skulle be- lasta anslaget för finansiella korrigeringar på budgetens utgiftssida. Av medlen tillfördes 206 miljoner kronor till inkomsttitel 2714 Sankt- ionsavgifter m.m. som en inkomst och reste-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

rande 219 miljoner kronor tillfördes inkomsttitel 6111 Gårdsstöd som en inkomst.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 167 miljoner kronor under 2012, vilket är 277 miljoner kronor (31,1 procent) högre än be- räknat i statens budget och 2 555 miljoner kro- nor (68,6 procent) lägre än 2011. Minskningen beror huvudsakligen på att utfallet för 2011 inne- fattade försäljning av frekvensutrymme för an- vändande av radiosändare, främst tillstånd för 4 G. Inkomsterna från försäljningen uppgick till 3 108 miljoner kronor.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bland an- nat inkomster av försålda byggnader och ma- skiner, mark och annan egendom som exem- pelvis gruvegendom och aktier. Utfallet på inkomsttypen uppgick till 322 miljoner kro- nor, vilket är 14 678 miljoner kronor (97,9 procent) lägre än beräknat i statens bud- get. Försäljningsinkomsterna i statens budget antas beräkningstekniskt uppgå till 15 000 miljoner kronor per år under perioden 20122016. Det beräkningstekniska antag- andet speglar regeringens målsättning över tid. Därmed är försäljningsbeloppen och tidpunk- terna behäftade med stor osäkerhet.

Inkomsterna blev 22 802 miljoner kronor (98,6 procent) lägre än 2011. Skillnaden beror huvudsakligen på att staten under 2011 genom- förde försäljningar av aktier i Nordea och Telia- Sonera, vilket genererade inkomster på 18 982 miljoner kronor respektive 3 707 miljoner kronor.

Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Inkomster av försåld
egendom	15 000	322	-14 678	23 124

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel. Utfallet på inkomsttypen uppgick till

1 322 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kro- nor (2,9 procent) lägre än vad som beräknats i statens budget och 130 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än 2011.

Tabell 2.15 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Återbetalning av nä-
ringslån	4	2	-2	5

Återbetalning av stu-
dielån	1 284	1 180	-104	1 402

Återbetalning av öv-
riga lån	73	140	67	46

Återbetalning av lån	1 361	1 322	-39	1 452

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter. Inkomsterna uppgick till 9 717 miljoner kronor, vilket är 1 588 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Utfallet för	Statliga	pensionsavgifter blev
9 191 miljoner	kronor,	vilket är 1 578 miljoner

kronor (14,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Kalkylmässiga inkomster blev 1 369 miljoner kronor (12,3 procent) lägre än 2011.

Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Avskrivningar och
amorteringar	536	526	-10	552
varav avskrivningar på
fastigheter	536	526	-10	552
Statliga pensions-
avgifter	10 769	9 191	-1 578	10 534
Kalkylmässiga inkomster	11 305	9 717	-1 588	11 086

Statliga pensionsavgifter

Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 9 191 miljoner kronor under 2012. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 636 miljoner kronor och administ- rationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 187 miljoner kronor.

Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Statlig tjänste-
pensionering		7 657		8 675

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 636		1 962

Statlig grupplivförsäk-
ring		48		48

Premieskatt, gruppliv		38		37

Statlig personskadeför-
säkring		9		9

Avdrag för administrat-
ions-kostnader		-187		-190

Administration, per-
sonskadeförsäkring		-10		-8

Statliga pensionsavgifter	10 769	9 191	-1 578	10 534

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utvecklings- fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional till- växt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Inkomsterna uppgick till 9 782 miljoner kro- nor och är därmed 3 187 miljoner kronor (24,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2011 blev bidragen från EU 2 546 miljoner kronor (20,7 procent) lägre.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 459 miljoner kronor, vilket är 814 miljoner kronor lägre än budgeterat. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 576 miljoner kro- nor lägre än beräknat, vilket främst beror på att stödmyndigheterna (Jordbruksverket m.fl.) un- der 2012 fokuserat mer på att besluta om nya stöd än att fatta beslut om utbetalningar till på- gående projekt. Anledningen är bland annat att 2013 är det sista året för beslut om nya stöd inom nuvarande programperiod. Större delen av utbetalningarna kommer att ske när stöd- berättigade projekt slutredovisas under 2014 och 2015. Gårdsstödet blev 138 miljoner kronor högre än budget. Sverige belastades med finansi- ella korrigeringar under 2012 avseende stödåren 2005–2007 på grund av brister i den så kallade

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

blockdatabasen, en databas över Sveriges jord- bruksmark. Regeringen beslutade att 425 miljoner kronor av korrigeringen skulle be- lasta anslaget för finansiella korrigeringar på budgetens utgiftssida. Av dessa medel tillfördes 206 miljoner kronor inkomsttitel 2714 Sanktion- eringsavgifter m.m. som en inkomst och reste- rande 219 miljoner tillfördes inkomsttitel 6111 Gårdsstöd som en inkomst, som alltså blev högre än budgeterat.

Inkomsterna för 6113 Övriga interventioner blev 151 miljoner kronor, vilket är 329 miljoner kronor lägre än i budgeten. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 252 miljoner kronor lägre än i statens budget. Det lägre utfallet beror på nega- tiva kurs-differenser till följd av kronans för- stärkning gentemot euron. Ersättningar för bi- drag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bidragsmottagarna, både rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jord- bruksfonder med viss eftersläpning. Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden blev 388 miljoner kronor respektive 1 352 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Orsaken till de lägre utfallen är framför allt att rekvirerade medel inte utbetalats innan årets slut. Jämfört med 2011 minskade därför även inkomsterna från Europe- iska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden med 842 miljoner kronor respek- tive 1 189 miljoner kronor.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder mins- kade med 212 miljoner kronor jämfört med 2011. Det är framför allt gårdsstödet som blivit lägre under 2012, med 421 miljoner kronor. Detta beror främst på att kronans värde gente- mot euron är lägre 2012 jämfört med 2011.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Bidrag från EU:s jord-
bruksfonder	9 273	8 459	-814	8 671

Gårdsstöd	5 470	5 608	138	6 029

Kompletterande åt-
gärder perioden 1995-
1999				0

Övriga interventioner	480	151	-329	135

Exportbidrag	1	1	0	1

Djurbidrag	158	312	154	307

Offentlig lagring	12	63	51	-75

Övriga bidrag från
Europeiska garanti-
fonden för jordbruket	13	-239	-252	-226

Bidrag från EU till
landsbygdsutveckl-
ingen	3 140	2 564	-576	2 501
Bidrag från EU till
fiskenäringen	102	2	-99	50
Bidrag från Europe-
iska regionala ut-
vecklingsfonden	1 390	1 002	-388	1 844

Bidrag från Europe-
iska socialfonden	1 351	-1	-1 352	1 188

Bidrag till transeuro-
peiska nätverk	662	212	-450	419

Övriga bidrag från EU	191	107	-84	155
Bidrag m.m. från EU	12 969	9 782	-3 187	12 328

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostna- der lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner. I sta- tens budget beräknades avräkningarna uppgå till -70 045 miljoner kronor. Utfallet blev -74 928 miljoner kronor. Skillnaden mot beräk- ningen i statens budget blev -4 884 miljoner kronor. Orsaken är främst högre kompensation för mervärdesskatt till kommuner. Jämfört med 2011 har Avräkningar m.m. i anslutning till skat- tesystemet ökat med 4 160 miljoner kronor. Av- räkningar har ökat med 3 962 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skatte- systemet

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2012	2012	2012	2011
Tillkommande skatter	10 413	10 086	-326	10 285

EU-skatter	7 395	6 930	-466	7 270

varav Momsbaserad
EU-avgift	1 550	1 643	93	1 564

varav Tullmedel	5 585	5 027	-557	5 447
varav Jordbrukstullar
och sockeravgifter	261	259	-1	259

Kommunala utjäm-
ningsavgifter	3 017	3 157	139	3 015
Utjämningsavgift för
LSS-kostnader	3 017	3 157	139	3 015
Avräkningar	-80 457	-85 015	-4 558	-81 053

Intäkter som förs till
fonder	-5 471	-7 291	-1 820	-4 422

Kompensation för
mervärdesskatt	-74 986	-77 724	-2 738	-76 631

varav Avräknad mer-
värdesskatt, statliga
myndigheter	-27 655	-28 199	-544	-26 944
varav Kompensation
för mervärdesskatt,
kommuner	-47 331	-49 525	-2 194	-49 687

Avräkningar m.m. i
anslutning till skatte-
systemet	-70 045	-74 928	-4 884	-70 768

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redo- visas som krediteringar på skattekonto. Utfallet för Jämställdhetsbonus blev -144 miljoner kro- nor. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto har upphört eller flyt- tats till utgiftssidan på statens budget.

Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
2012	2012	2012	2011
Anställningsstöd	0	0	0

Jämställdhetsbonus	-144	-144	-113

Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	-144	-144	-112

2.3Utgifter på statens budget 2012

Utgifterna på statens budget är indelade i 27 ut- giftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens ut- giftssida.

2.3.1Makroekonomiska förutsättningar och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade ut- gifterna i den ursprungliga budgeten, som riks- dagen sammanställde den 20 december 2011, re- dovisas i tabell 2.21.

Utfallet för utgiftssidan för statens budget blev 1,9 miljarder kronor lägre än i den ur- sprungliga budgeten. I detta avsnitt delas skill- naden upp i tre kategorier: skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut fattade av Riksdagen, regeringen, EU eller Riksbanken samt skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer(inkl. vo- lymförändringar).

Tabell 2.21 Skillnad mellan utfall och budget för 2012

Miljarder kronor

		Makro-
		förutsätt-		Övrigt 2
	Totalt	ningar	Beslut	Övrigt 2
Utgiftsområden, exklu-
sive räntor 1	-8,3	-3,5	0,7	-5,4
Statsskuldsräntor m.m.	5,5	5,5	0,0	0,0

Riksgäldskontorets
nettoutlåning 3	0,8	0,6	7,0	-6,8
Summa utgifter	-1,9	2,6	7,7	-12,2

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehål l- ningar med -2,8 miljarder kronor.

3Riksgäldskontorets nettoutlåning inkl. en kassamässig korrigeringspost.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Skillnader till följd av den makroekonomiska ut- vecklingen

Skillnader till följd av makroekonomiska förut-

sättningar medförde		att utgifterna	blev
2,6 miljarder kronor högre än i statens budget.
Utgifterna	för	statsskuldsräntor	blev

5,5 miljarder kronor högre än anvisat i statens budget dels till följd av lägre valutakursvinster än beräknat, dels till följd av att kursförlusterna blev betydligt högre. Kursförluster uppstår vid för- tidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kurs- förlusterna uppstod främst vid byten av obligat- ioner i samband med emissionen av ett nytt tioå- rigt lån i oktober 2012 i stället för i början av 2013. Dessutom bidrog lägre marknadsräntor än väntat till att kursförlusterna blev högre. De ökade utgifterna motverkades dock delvis av högre inkomster från överkurs vid emission, också de som följd av lägre räntor och ändrad låneplan. Det utgiftsmässiga utfallet på ränte- anslaget påverkas av många tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makrobe- roende, utom den del som beror på annat låne- behov än beräknat, vilken redovisas under Öv- rigt.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive ut- giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 3,5 miljarder kronor lägre än i statens budget. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utgifterna 3,8 miljarder kronor lägre. Det beror i huvudsak på att färre personer deltagit i program med aktivitetsstöd och att den öppna arbetslösheten var lägre än beräknat.

Utgifterna för Riksgäldskontorets netto- utlåning blev 0,6 miljarder kronor högre än i sta- tens budget, främst till följd av lägre valuta- kursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.

Tabell 2.22 Makroekonomiska förutsättningar

				Skillnad
				utfall
	Utfall	SB	Utfall	2012-
	2011	2012	2012	SB 2012
Procentuell förändring
från föregående år:

BNP (fp)1	3,7	1,3	0,8	-0,5
KPI (årsgenomsnitt)1	3,0	1,2	0,9	-0,3
Antal sysselsatta,
15–74 år1	2,3	0,0	0,7	0,7

Nivåer:

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Arbetslöshet, 15-74 år,
procent av arbets-
kraften1,2	7,8	7,8	8,0	0,2
Personer i åtgärder,
procent av arbets-
kraften1	3,5	4,6	3,7	-0,9
SEK/euro4	9,03	9,05	8,71	-0,3
SEK/USD4	6,49	6,46	6,77	0,3
3-mån ränta, års-
genomsnitt3,4	1,7	1,8	1,3	-0,6
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt4	2,3	2,3	1,1	-1,2
Prisbasbelopp, tusen-
tals kronor1	42,8	44,0	44,0	0,0

1Källa: Statistiska centralbyrån

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Utfallet för arbetslösheten har reviderats sedan SB 2012 och har höjts med 0,3 procentenheter 2011 och 2012.

4Källa: Riksbanken

5Regeringens prognos i SB avser 6-månaders ränta.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna på statens budget blev 7,7 miljarder kronor högre till följd av beslut.

Utgifterna för Riksgäldskontorets netto- utlåning blev 7,0 miljarder kronor högre till följd av att Riksbanken beslutade om en utökning av lånet i Riksgäldskontoret.

Det sammanlagda utfallet för samtliga utgifts- områden, exklusive utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m., blev 0,7 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Det förklaras framför allt av utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen, eftersom en extra ut- betalning gjordes på grund av en revidering av BNI-baserna för tidigare år. Det beror också på beslutade ändringsbudgetar under året som på- verkat utgiftsnivån. I övrigt uppstod ett mindre antal avvikelser från anvisade medel, både posi- tiva och negativa, som jämnade ut sig.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Skillnader mellan utfall och budget som inte kan hänföras till den makroekonomiska utvecklingen eller till beslut klassificeras som övrigt.

De totala utgifterna i statens budget minskade till följd av övriga orsaker med 12,2 miljarder kronor jämfört med den ursprungliga budgeten. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) blev 6,8 miljarder kronor lägre än i budgeten. Skillna- den för den kassamässiga korrigeringen var dock bara marginell. Huvudförklaringen till den lägre nettoutlåningen är att Exportkreditnämnden ökade sin inlåning med 5,7 miljarder kronor. Det beror främst på att nämnden skiftat sina långfris-

tiga värdepappersinnehav från obligationer till placeringar i Riksgäldskontoret. Vidare gjorde Island under 2012 återbetalningar i förtid av det lån som Sverige utbetalade under perioden 2009 till 2011. Återbetalningarna var på motsvarande 2,7 miljarder kronor. Åt motsatt håll verkade att myndigheternas behållningar på räntekonton minskade med 0,4 miljarder kronor i stället för den ökning på 4 miljarder kronor som beräk- nades i budgeten.

Utfallet för alla utgiftsområden, exklusive ut- giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,4 miljarder kronor lägre än beräknat i budge- ten. För utgiftsområde 13 Integration och jäm- ställdhet blev utgifterna 1,6 miljarder kronor lägre än i statens budget. Förklaringen är främst försenade ersättningar till kommunerna för mot- tagna flyktingar.

För utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 1,1 miljarder kronor lägre än i statens budget. I huvudsak förklaras avvikelsen av att medlen un- der det nya anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik inte har förbrukats. De åt- gärder som ingår i överenskommelsen införs un- der 2013.

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 1,0 miljard kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen be- ror på lägre utgifter för stimulansbidrag och åt- gärder inom äldrepolitiken, tandvårdsförmåner samt bidrag till folkhälsa och sjukvård.

För utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel blev utfallet 0,9 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikel- serna förekommer främst på de anslag som fi- nansierar Landsbygdsprogrammet med både nat- ionella medel och EU-medel. Utfallet blev lägre än anvisade medel eftersom utbetalningarna till projekt inom programmet har skett i en lång- sammare takt än förväntat.

För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna 0,6 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget.

För utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning blev de totala utgifterna 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är framför allt två anslag som bidrar till skillnaderna mellan statens budget och utfallet för utgifts- området. För anslaget 1:5 Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet blev utgifterna 0,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statens budget. Det låga anslagsutnytt- jandet 2012 beror främst på att kompetens-

utveckling av lärare i yrkesämnen samt fortbild- ning av matematiklärare och rektorer krävt pla- nering och framförhållning och därmed inte hunnit komma igång fullt ut. En annan orsak till det låga anslagsutnyttjandet är att försöksverk- samheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasie- skolan haft ett lägre elevantal än vad anslaget var beräknat för. Även för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev utgifterna 0,2 miljarder kronor lägre än anvisat. Anledning- en är att antalet ansökningar under 2012 har varit lågt inom såväl fortbildning av rektorer som av lärare och fritidspedagoger.

Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan blev 0,5 miljarder lägre än beräknat i statens budget. Det förklaras av anslaget 1:1 Av- gifter till internationella organisationer. Belast- ningen på anslaget påverkas både av valuta- kursförändringar och antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Utgifterna för FN:s

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

fredsbevarande operationer blev betydligt lägre än vad som anvisades. Anledningen till detta är att FN inte rekvirerat medel i den omfattning som beräknats.

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev utfallet 0,8 miljar- der kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för ansla- get 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev högre. I budgeten beräknades 36 miljoner utbe- talda sjukpenningdagar under 2012, men utfallet blev närmare 41 miljoner utbetalda sjukpenning- dagar.

För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet i linje med anvisade medel.

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprung- liga budgeten.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.3.2Sammanfattning

Tabell 2.23 Utgifter på statens budget 2012

Miljoner kronor

		Statens bud-	Ändrings-			Utfall-Statens	Utfall-Totalt
Utgiftsområde		get	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat
01	Rikets styrelse	11 809	8	11 817	11 529	-280	-288

	Samhällsekonomi och finansförvalt-
02	ning	13 359	2	13 361	13 511	152	150

03	Skatt, tull och exekution	10 179	14	10 193	10 272	94	80

04	Rättsväsendet	37 871	200	38 070	38 213	342	143
05	Internationell samverkan	2 024		2 024	1 550	-474	-474

	Försvar och samhällets krisbered-
06	skap	45 579	124	45 702	45 462	-117	-241

07	Internationellt bistånd	30 264	-339	29 925	30 197	-67	272

08	Migration	9 068	340	9 408	8 248	-820	-1 160
	Hälsovård, sjukvård och social om-
09	sorg	60 078	178	60 256	58 690	-1 388	-1 566
	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
10	handikapp	93 353	2 099	95 451	94 853	1 500	-599
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	41 060	874	41 933	41 342	282	-592

	Ekonomisk trygghet för familjer och
12	barn	76 717		76 717	75 579	-1 138	-1 138

13	Integration och jämställdhet	8 374	5	8 379	6 753	-1 621	-1 626

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	70 476	1 105	71 581	66 633	-3 843	-4 948
15	Studiestöd	22 184	78	22 261	21 068	-1 116	-1 194

16	Utbildning och universitetsforskning	54 476	62	54 538	53 837	-639	-701

	Kultur, medier, trossamfund och fri-
17	tid	12 300	0	12 300	12 318	18	18

	Samhällsplanering, bostadsförsörj-
	ning, byggande samt konsumentpoli-
18	tik	1 152	0	1 152	981	-172	-172

19	Regional tillväxt	3 399	25	3 424	3 408	9	-16

20	Allmän miljö- och naturvård	5 025	0	5 025	4 831	-194	-194
21	Energi	2 873		2 873	2 713	-159	-159

22	Kommunikationer	43 061		43 061	42 861	-200	-200

	Areella näringar, landsbygd och
23	livsmedel	17 733	12	17 744	16 387	-1 346	-1 357

24	Näringsliv	6 012	0	6 012	5 882	-129	-129
25	Allmänna bidrag till kommuner	85 075	63	85 138	85 138	63	0

26	Statsskuldsräntor m.m.	21 870	6 000	27 870	27 381	5 511	-489

27	Avgiften till Europeiska unionen	31 291		31 291	31 452	161	161
	Förändring av anslagsbehållningar	-2 814		-2 814		2 814	2 814

Summa		813 844	10 848	824 691	811 088	-2 756	-13 604

Riksgäldskontorets nettoutlåning		121		121	1 009	889	889
Kassamässig korrigering		445		445	384	-61	-61

Summa utgifter på statens budget		814 410	10 848	825 257	812 480	-1 929	-12 776

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 2.23. En högre förbrukning än anvisade medel kan ske genom att utnyttja årets ingående anslagssparande, eller anslagskredit. Är dessa medel inte tillräckliga kan regeringen i vissa fall besluta om medgivet över- skridande.

De totala utgifterna för staten lägre än budget

Utgifterna på statens budget uppgick till 812 480 miljoner kronor. Det är 1 929 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräkningen i sta- tens ursprungliga budget. I förhållande till totalt anvisat belopp (statens budget och ändringsbud- getar) blev utgifterna 12 776 miljoner kronor lägre än budgeterat. Trots att skillnaden mellan budget och utfall är liten på totalnivå finns det stora skillnader, som innebär både över- och un- derskridanden i förhållande till budget, inom ut- giftsområdena.

Statsskuldsräntorna högre än beräknat

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 37 381 miljoner kronor, vilket är 8 521 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. På hö- ständrings-budgeten anvisades 6 000 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för kurs- förluster och kostnader för en ändrad låneplan. Utgifterna för kursförluster blev 12 526 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget, sam- tidigt som inkomsterna av överkurser vid emiss- ion blev 9 022 miljarder kronor högre än beräk- nat i budgeten.

Arbetslösheten lägre än beräknat dock fler och längre sjukfall än beräknat

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 66 633 miljoner kronor, vilket är 3 843 miljoner kronor lägre än i statens budget. Förklaringen är att arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades i budgeten. På vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterli- gare 1 105 miljoner kronor för bidrag till lönega- rantiersättning. Det gjordes med anledning av att antalet anställda i företag som försatts i konkurs ökat mer än beräknat i budgeten.

Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick utgifterna till 58 690 miljoner kronor, vilket är 1 388 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev efterfrågan på tandvårdsförmåner lägre än beräknat.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev utgifterna 94 853 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ur- sprungliga budgeten. Framför allt blev utgifterna för sjukpenning och rehabilitering högre än be- räknat i budgeten. På vårändringsbudgeten anvi-

sades	ytterligare	2 099 miljoner kronor för att
täcka ett underskott från tidigare år.
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet
för	familjer	och barn blev	utgifterna

75 579 miljoner kronor, vilket är 1 138 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det är framför allt ett lägre uttag av för- äldrapenning än beräknat som gör att utgifterna blev lägre.

För utgiftsområdet 13 Integration och jäm- ställdhet blev utgifterna 6 753 miljoner kronor, vilket är 1 621 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Förseningar i Migrations-verkets ärendehantering på grund av det stora antalet asylsökande gör att utgifter som avser 2012 kommer att betalas till kommunerna under 2013.

Utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd uppgick till 21 068 miljoner kronor, vilket är 1 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet studerande med rätt till det högre bidraget blev färre än beräknat i budgeten.

Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella nä- ringar, landsbygd och livsmedel blev 16 387 miljoner kronor, vilket är 1 346 miljoner kronor lägre än beräknat i budgeten. Det beror på förändringar i valutakurser och framflyttning av stödutbetalningar.

2.3.3Indragningar

Enligt 3 kap 12 § budgetlagen (2011:203) får re- geringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av sär- skilda omständigheter i en verksamhet, av stats- finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2012 har regeringen dragit in anslagsme- del om totalt 25 088 miljoner kronor. Det är en minskning med 14 287 miljoner kronor jämfört med 2011. De 25 största indragningarna svarar för 79 procent av totalbeloppet under 2012. I ta- bell 2.24 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

De flesta indragningar av anslagsmedel rör an-

slagssparande
Den	största indragningen	uppgick	till

5 934 miljoner kronor och avser bidrag till ar-

betslöshetsersättning och aktivitetsstöd.			Den
näst största	indragningen	uppgick	till
1 729 miljoner	kronor och	avser tandvårds-

förmåner. Båda indragningarna avser indragning av anslagssparande från föregående år.

Tabell 2.24 Indragningar 2012

Miljoner kronor

UO/Anslag

01	4:1	Regeringskansliet m.m.	210

06	1:2	Fredsfrämjande förbandsinsatser	621

		Anskaffning av materiel och anlägg-
06	1:3	ningar	395

07	1:1	Biståndsverksamhet	341

09	1:4	Tandvårdsförmåner m.m.	1 729
09	1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	643

		Kostnader för statlig assistansersätt-
09	4:4	ning	300

		Stimulansbidrag och åtgärder inom
09	4:5	äldrepolitiken	306

		Bidrag för arbetet med sjukskrivningar
10	1:6	inom hälso- och sjukvård	285

12	1:2	Föräldraförsäkring	672

		Kommunersättningar vid flyktingmot-
13	1:2	tagande	810

		Etableringsersättning till vissa nyan-
13	1:3	lända invandrare	259

		Ersättning till etableringslotsar och
		insatser för vissa nyanlända invand-
13	1:4	rare	354

		Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14	1:2	aktivitetsstöd	5 934

		Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14	1:3	program och insatser	623

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	552

15	1:2	Studiemedel m.m.	1 535
		Utveckling av skolväsendet och annan
16	1:5	pedagogisk verksamhet	228
		Fortbildning av lärare och förskoleper-
16	1:10	sonal	345
17	13:1	Stöd till idrotten	250

21	1:5	Energiforskning	571

23	1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	251
		Åtgärder för landsbygdens miljö och
23	1:21	struktur	303
		Från EU-budgeten finansierade åtgär-
		der för landsbygdens miljö och struk-
23	1:22	tur	620

26	1:1	Räntor på statsskulden	1 675

Övriga indragningar	5 276

Summa	25 088

2.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap 8 § budgetlagen (2011:203) får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag som inte avser förvalt- ningsändamål får överskridas, om detta är nöd- vändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen fattade efter höständringsbudgeten för 2012 två beslut om medgivet överskridande.

Tabell 2.25 Medgivna överskridanden 2012

Miljoner kronor

		Medgivet över-	Utnyttjat medgivet
UO/Anslag		skridande	överskridande
	Bidrag till
	lönegaranti-
14 1:11	ersättning	450	343
	Kostnader för
	vissa skade-
	regleringar
04 1:13	m.m.	9	8

Summa		459	351

Anm: För att fullgöra statens betalningsåtaganden har regeringen även i enlighet med 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) gett Riksgäldskontoret rätt att (vid b e- hov) överskrida anslagen 1:1 Räntor på statsskulden och 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (regering s- beslut 2011-12-22). Dessa båda medgivna överskridanden har inte utnyttjats under 2012.

I statens budget anvisades 1 200 miljoner kro- nor på anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantier- sättning under utgiftsområde 14 Arbetsmark- nad och arbetsliv. I vårändringsbudgeten anvisades ytterligare 1 105 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att anslaget fick överskridas med 450 miljoner kronor (rege- ringsbeslut den 15 november 2012). Hela an- slagskrediten på 230,5 miljoner kronor utnytt- jades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 343 miljoner kronor.

Under utgiftsområde 4 Rättsväsendet anvisa- des anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegle- ringar m.m. 37 miljoner kronor. På höständ- ringsbudgeten anvisades ytterligare 5 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att ansla- get fick överskridas med 9 miljoner kronor (re- geringsbeslut 7 februari 2013). Hela anslagskre- diten på 4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 8 miljoner kronor.

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare. Tabellerna över anslagen visar i huvudsak utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från statens budget mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock endast om utfallet avviker mer än 50 procent. Inledningsvis kommenteras skill- nader mellan budgeterade belopp och utfall. Av- slutningsvis jämförs även utfallet för 2012 med utfallet 2011.

Redovisningen per utgiftsområde omfattar utöver anslagsutfallet även utfall för de övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Dessutom läm- nas redogörelser för Riksrevisionens iakttagelser avseende både årlig revision och effektivitetsre- vision fördelad på berörda utgiftsområden. På detta sätt erhålls en samlad bild per utgiftsom- råde över i princip samtliga finansiella befogen- heter som lämnats inom området och vilka iakt- tagelser Riksrevisionen gjort inom detsamma.

Redovisningen av finansiella befogenheter omfattar utfall avseende anslag, beställnings- bemyndiganden, statlig utlåning, garantier, in- omstatliga lån och övriga krediter. Även utfall för bemyndiganden om kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker redovisas. Flertalet av de finansiella befogenheterna lämnas i form av år- liga bemyndiganden i samband med budgetpro- positionen och ändringsbudgetar. I de fall be- myndigandet har lämnats i budgetpropositionen för 2012 eller i ändringsbudgetarna för detta år görs inte någon hänvisning till riksdagsbeslutet. Om däremot bemyndigandet har lämnats före 2012 görs en hänvisning.

Regeringen tillämpar följande ordning för hantering av Riksrevisionens iakttagelser i årsre- dovisningen för staten. När det gäller effektivi-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

tetsrevisionens rapporter lämnar regeringen en redovisning av de rapporter som lämnats av Riksrevisionen under räkenskapsåret och de rap- porter som lämnats tidigare men som regeringen ännu inte slutbehandlat. I de fall regeringen läm- nat en skrivelse till riksdagen med anledning av effektivitetsrapporten och regeringen därmed anser frågan slutbehandlad, anges detta. I de fall ytterligare åtgärder vidtagits eller avses vidtas re- dogörs för detta. När det gäller den årliga revis- ionens revisionsberättelser redovisas dessa i de fall revisionen lämnat en modifierad revisionsbe- rättelse eller med upplysning. En redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av den årliga revisionen lämnas i budgetpropositionen. I bi- laga 4 finns en sammanställning över slutbehand- lade granskningsrapporter.

Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs för posterna Förändring av anslagsbehållningar, Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret, netto och Kassamässig korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslut- ningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och av samtliga beställnings- bemyndiganden i bilaga 3.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.26 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
4:1	Regeringskansliet m.m.	6 612	-2	6 473	-139	-2,1	6 106

5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 357	10	2 340	-17	-0,7	2 346
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	815		792	-23	-2,9	834

2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	679		661	-18	-2,6	662

8:2	Presstöd	567		535	-32	-5,6	565
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	124		123	0	0,0	121

2:3	Riksdagens fastighetsanslag	90		52	-38	-42,3

6:1	Allmänna val och demokrati	35		30	-6	-15,6	57
	Övriga anslag	529		522	-7	-1,4	412

Summa		11 809	8	11 529	-280	-2,4	11 188

Utgiftsområdet omfattar utgifter för statsche- fen, riksdagen och Regeringskansliet. Även ut- gifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 11 529 miljoner kronor, vilket är 280 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. För ut- giftsområdet blev utgifterna 341 miljoner kronor (3,0 procent) högre än 2011.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. uppgick till 6 473 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2011 blev utfallet för an- slaget 367 miljoner kronor högre och under 2012 har antalet årsarbetskrafter ökat med 198 till 4 427. En förklaring till ökningen är att anslaget minskade med 300 miljoner kronor under 2011 medan dessa medel återfördes till anslaget 2012.

Ett nytt anslag fördes upp i budgeten för 2012 anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag. Anslaget används främst för att täcka kostnader för sär- skilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens fastigheter och bostadsrätter. Utfallet för ansla- get blev 52 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det låga ut- fallet beror i huvudsak på generella förseningar i större fastighetsprojekt, vilket har lett till att ar- beten inte har kunnat utföras i den utsträckning som planerats.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Allmänna val och demo-
6:1	krati	15	4

6:6	Stöd till politiska partier	171	127

Summa		186	131

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 186 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 131 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.28 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		Åtaganden
Garanti	Garantiram	2012-12-31
Kreditgarantier till
UD-anställda 1	50	0

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV)

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Inomstatliga lån

Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2012-12-31
Riksdagsförvaltningens investering-
ar som används i verksamheten	100	56

Riksdagsförvaltningens investering-
ar i fastigheter och tekniska an-
läggningar	420	190

Summa	520	246

Riksdagen har beslutat om låneramar inom ut- giftsområdet på 520 miljoner kronor för Riks- dagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2012 var 246 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas till- syn av överförmyndarna. Granskningen är en uppföljning av den tidigare granskningen Läns- styrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i bud- getpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 1 avsnitt 8.5).

Regeringen har därefter lämnat ytterligare för- slag till åtgärder i propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31). I propositionen föreslås att länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndarna ska koncentreras till sju länsstyrelser.

Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135). Lagänd- ringarna har trätt i kraft den 1 juli 2012. Rege- ringen har även tillsatt en utredning med syfte att skapa bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2013.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.30 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	11 133		11 271	138	1,2	10 678

1:9	Statistiska centralbyrån	541		559	18	3,4	526
1:10	Bidragsfastigheter	345		350	5	1,5	341

1:15	Riksrevisionen	301		322	22	7,2	287

1:11	Finansinspektionen	307		306	-1	-0,3	299
1:12	Riksgäldskontoret	312		291	-20	-6,5	302

	Övriga anslag	421		411	-10	-2,3	423

Summa		13 359	2	13 511	152	1,1	12 870

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän of- fentlig förvaltning, inklusive utgifter för de stat- liga tjänstepensionerna, statistik, fastighetsför- valtning, finansiell tillsyn och finansförvaltning m.m.

Utfallet uppgick till 13 511 miljoner kronor och blev därmed 152 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i sta- tens budget och 640 miljoner kronor (5,0 procent) högre än 2011.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepension- er m.m. blev 11 271 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor högre än vad som anvisades i budgeten.

Utfallet för utgiftsområdet blev högre än för 2011. Det beror bland annat på att utgifterna för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 593 miljoner kronor (5,5 procent) jämfört med 2011. Ökningen beror främst på att för- månsutbetalningarna har blivit högre, vilket be- ror både på en uppräkning av pensions- förmånerna och på att det tillkommit fler pensionärer under 2012 med höga förmånsbe- lopp.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Verksamhetsstöd för den
	statliga budgetproces-
1:3	sen	45	0
1:10	Bidragsfastigheter	30	0
Summa		75	0

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 75 miljoner kro- nor. Det fanns inga utestående åtaganden vid ut- gången av 2012.

Utlåning

Tabell 2.32 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2012-12-31
Kredit till Island 1	EUR 495	EUR 205
Kredit till Irland 2	EUR 600	EUR 300
Riksbanken 3		88 462
Riksgäldskontorets övertagande
av Venantius statsgaranterade
obligationslån 4	4 500	440

1prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310

2prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209

3Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

4prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80

Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån, för att motverka finanskrisens effekter. Totalt har Sverige lånat ut 495 miljoner euro. Det svenska lånet lämnades som ett tillägg till Internationella valutafondens (IMF) stöd och som del av de nordiska länder- nas krediter till Island. Under 2012 har Island amorterat 290 miljoner euro. Lånet ska vara återbetalt senast 2021.

Lånet till Irland är ett tillägg till det lånepaket som IMF och EU ställt ut till Irland på villkor att landet genomför ett ekonomiskt reformpro- gram. Sveriges utbetalningar till Irland sker i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012. Lånet ska vara återbetalt senast 2022.

Under 2007 övertog Riksgäldskontoret stats- garanterade obligationslån från Venantius AB. Av dem återstår 440 miljoner kronor. Skulden uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner kronor och Venantius AB betalade in motsva- rande belopp till Riksgäldskontoret, som redovi- sade mot inkomsttitel. När lånen förfaller till be- talning redovisas återbetalningen mot posten kassamässig korrigering.

Garantier

Tabell 2.33 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

			Utestående
		Utestående	åtaganden
		åtaganden	utländsk
Garanti	Garantiram	2012-12-31	valuta
Insättningsgarantin 1	Obegränsad	1 225 531
Garanti till insättare i
utländska instituts
filialer i Sverige 2	Obegränsad
Investerarskyddet 3	Obegränsad
Garantier till banker
m.m. för skuldförbin-
delser 4	Obegränsad	30 355
Garantikapital i Euro-
peiska investerings-
banken (EIB) 5	6 565 EUR	56 566	6 565 EUR
Garantikapital i Nor-
diska investerings-
banken (NIB) 6	1 963 EUR	16 917	1 963 EUR
Nordiska investerings-
banken, projekt-
investeringslån 7	671 EUR	5 780	671 EUR
Garantikapital i Euro-
peiska utvecklings-
banken (EBRD) 8	542 EUR	4 667	542 EUR

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Garantikapital i Euro-
parådets utvecklings-
bank (CEB) 9	124 EUR	1 066	124 EUR
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Akade-
miska Hus 10	Obegränsad	48
A/O Dom Shvetsii 11	100	21
Summa		1 340 951

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2012.

2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

5prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200

6prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2

7prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16

8prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2

9prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104

10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2011.

11prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75

Anm.: Avseende valutakurser användes kurser från Riksbanken per 2012 -12-28, Eur =8,341900

En samlad redovisning av statens garanti- åtaganden lämnas i avsnitt 5.1.

Inomstatliga lån

Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2012-12-31
Statens fastighetsverks investe-
ringar i fastigheter	12 300	11 612
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler	10 200	9 408
Riksrevisionen - anläggningstill-
gångar som används i verksamhet-
en	15	5

7 AP-fondens investeringar i an-
läggningstillgångar som används i
verksamheten	5	1

Summa	22 520	21 026

Riksdagen	har	beslutat	om	låneramar	på
22 520 miljoner		kronor	inom	utgiftsområdet.
Utestående	lån	vid utgången		av 2012	var
21 026 miljoner kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Övriga krediter

Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2012-12-31
Insättningsgarantin	Obegränsad	0

Investerarskyddet	Obegränsad	118

Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser	Obegränsad	0

Kredit för infriande av kapital-
garantier till internationella fi-
nansiella institutioner 1	Obegränsad	0
Kredit för infriande av Riksgälds-
kontorets garantier (ordinarie
garantireserv) 1	Obegränsad	0
För Riksgäldskontorets utlånings-
verksamhet 2	Obegränsad	0
7 AP-fondens kredit på räntekonto	185	63
Kammarkollegiets behov av likvi-
ditet för inrättande av nya myn-
digheter	355	5

Statens tjänstepensionsverk -
behov av likviditet i pensionshan-
teringen	100	0

Kammarkollegiets kredit för stat-
liga försäkringssystemet 3	100	0
Summa		186

1prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2

2Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211)

3prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsom- rådet, bland annat för insättningsgarantin och investerarskyddet. Totalt har krediter om 186 miljoner kronor utnyttjats för utgiftsområ- det. Av det avser 118 miljoner kronor investerar- skyddet som använts till tidigare ersättningsfall. Det avser pengar som anslutna institut ännu inte har återbetalat.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kompetensrådet för utveckling i staten

Kompetensrådet för utveckling i staten har, av- seende dess årsredovisning för 2012, fått en re- visionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsat- sen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slut- satsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande med reservation anger Riksrevisionen följande.

Avsättning för avveckling av lokaler

Riksrevisionen bedömer att myndigheten skulle ha redovisat en övrig avsättning med ett väsent- ligt belopp för lokalkostnader i årsredovisningen 2012. Myndigheten är under avveckling men är bunden av ett hyresavtal till och med den 31 de- cember 2016. Myndigheten har uppskattat det maximala beloppet avseende framtida hyror till 4,2 miljoner kronor. En tillförlitlig uppskattning av det troliga utflödet av resurser som kommer att krävas för att reglera åtagandet borde redovi- sats som en avsättning. Om en avsättning hade redovisats skulle flera delar av årsredovisningen påverkats såsom övriga avsättningar, lokalkost- nader samt kapitalförändringen.

Bristande dokumentation avseende resultatredo- visningen

Kompetensrådet för utveckling i staten behöver enligt regleringsbrevet inte lämna en resultatre- dovisning. Trots detta undantag från ekonomi- administrativa regelverket har myndigheten läm- nat en omfattande resultatredovisning. Myndigheten saknar dock dokumentation till stor del av informationen som lämnas i resultat- redovisningen.

Kompetensrådet för utveckling i staten har också, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riks- revisionen lämnar en upplysning när den bedö- mer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar föl- jande upplysning av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 46 och 47 i årsredovisningen som beskri- ver att myndigheten för 2012 erhållit undantag från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta har lett till att 2,4 miljoner kronor inte har av- räknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2011:29 Miljökrav i offentlig upphandling

– är styrningen mot klimatmålet effektiv?

Riksrevisionen har granskat om regeringen, be- rörda myndigheter och Miljöstyrningsrådet an- vänder styrmedlet miljökrav i offentlig upphand- ling på ett effektivt sätt så att det bidrar till etappmålet för 2020 för det nationella miljökvali- tetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Rege- ringens skrivelse 2011/12:134. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna. (bet. 2012/13:FiU7 och rskr. 2012/13:39)

RiR 2011:30 Tillämpningen av det finanspoli- tiska ramverket – Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2012

Riksrevisionen har granskat om inriktningen av finanspolitiken i budgetpropositionen för 2012 stämmer överens med det finanspolitiska ram- verket.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om till- lämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (skr. 2011/12:148). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU20, rskr. 2011/12:292).

RiR 2012:16 Statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden

Riksrevisionen har granskat Finansinspektionens och Konsumentverkets tillsyn av konsument- information på tjänstepensionsmarknaden.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn av information på tjänstepens- ionsmarknaden (skr. 2012/13:91). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:19 SBAB – mervärde, mångfald och konkurrens?

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i och uppfyllelsen av målen för SBAB.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om ef- fektivitet i och uppfyllelse av målen för SBAB (skr. 2012/13:119). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:24 Regeringens redovisning i bud- getpropositionen för 2013

Riksrevisionen har granskat transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finans- politiken i budgetpropositionen för 2013.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Re- geringen kommer att återkomma till riksdagen under 2013 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iaktta- gelser.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.36 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Skatteverket	6 793	14	6 911	118	1,7	6 667

1:2	Kronofogdemyndigheten	1 758		1 743	-16	-0,9	1 671

1:3	Tullverket	1 627		1 619	-8	-0,5	1 573

Summa		10 179	14	10 272	94	0,9	9 910

Utgiftsområdet utgörs i huvudsak av områdena beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet avseende bland annat folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning inom skatte-, tull- och exekutionsområdet. Skatte- verket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter inom respektive om- råde. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 10 272 miljoner kronor och blev därmed 94 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i sta- tens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 362 miljoner kronor (3,7 procent) högre än 2011.

Skatteverket har förtidsrekryterat

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 6 911 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga bud- geten. Under 2012 har ett anslagssparande om 104 miljoner kronor förbrukats. Det beror bland annat på att Skatteverket har rekryterat personal i stor omfattning. Myndigheten har även satsat på utveckling vilket har lett till ökade konsult- kostnader.

Utgifterna på anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 743 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Därtill har myndighetens utvecklings- arbete lett till ökade konsultkostnader. Anslags- sparandet beror bland annat på försiktighet vad gäller ersättningsrekryteringar och försening av myndighetens planerade it-utveckling.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:18 informationsutbyte mellan myn- digheter med ansvar för trygghetssystemen

Riksrevisionen har granskat informationsutbytet mellan myndigheter med ansvar för trygghetssy- stem.

Regeringen har redovisat åtgärder med anled- ning av granskningsrapporten i budgetproposit- ionen för 2013(prop. 2012/13:1 Finansplanen avsnitt 12.4). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:1 Klimatrelaterade skatter

Riksrevisionen har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och kol- dioxidskatt.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om klimatrelate- rade skatter (skr. 2011/12:150). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna (bet. 2012/13:SkU6, rskr. 2012/13:89).

RiR 2012:13 Skattekontroll av företag

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets kon- troll av företag samt regeringens styrning av Skatteverket i denna del.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag (skr. 2012/13:48). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser

Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.37 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Polisorganisationen	20 067	-6	20 478	411	2,0	19 704

1:6	Kriminalvården	7 530		7 380	-150	-2,0	7 503

1:5	Sveriges Domstolar	4 900		4 928	28	0,6	4 816
1:12	Rättsliga biträden m.m.	2 026	200	2 157	132	6,5	2 002

1:3	Åklagarmyndigheten	1 238		1 233	-5	-0,4	1 168

1:2	Säkerhetspolisen	1 047		987	-60	-5,7	985
	Övriga anslag	1 063	5	1 049	-14	-1,4	985

Summa		37 871	200	38 213	342	0,9	37 164

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet med inriktning på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda, mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ären- den ingår. Utgiftsområdet innefattar myndighet- er inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom in- går bland andra Rättsmedicinalverket, Brotts- förebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten

Utfallet uppgick till 38 213 miljoner kronor och blev därmed 342 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i sta- tens budget. För utgiftsområdet blev utgifterna 1 049 miljoner kronor (2,8 procent) högre än 2011.

Fortsatt satsning vid Polisen

Utfallet på anslaget 1:1 Polisorganisationen upp- gick till 20 478 miljoner kronor, vilket är 411 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. Utöver anvisade medel 2012 fanns ett anslagssparande från 2011 som till stor del har utnyttjats 2012. Under 2012 har Polisen gjort en särskild satsning på mer och ny kompetens, med totalt 160 miljoner kronor. Detta ska bidra till ett mervärde av den genomförda satsningen på att Sverige ska ha 20 000 poliser, både vad gäller verksamhet och resultat. Utfallet på anslaget ökade med 774 miljoner kronor jämfört med fö- regående år.

Utgifterna för rättsliga biträden ökade jämfört med 2011

För anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. anvisa- des utökade medel i budgeten för 2012 och se- dan ytterligare 200 miljoner kronor i höständ- ringsbudgeten.

Utfallet på anslaget blev 2 157 miljoner kro- nor, vilket är 132 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. Det fanns ett negativt ingående överföringsbelopp 2012 och en del av anslagskrediten har utnyttjats 2012.

Jämfört med 2011 är utfallet för anslaget 1:12

Rättsliga biträden m.m. 155 miljoner kronor högre 2012. Under 2012 ökade utgifterna för rättshjälp, offentlig försvarare och målsägandebi- träde. Ökningen för offentligt försvar och mål- sägandebiträde kan förklaras av en ökning av den genomsnittligt debiterade tiden och av en taxeökning på drygt 3 procent.

Kriminalvården

Kriminalvårdens verksamhetskostnader mins- kade med ca 100 miljoner kronor mellan 2011 och 2012. De minskade kostnaderna beror bl.a. på att kostnader för lokaler har minskat med 53 miljoner kronor och övriga driftskostnader har minskat med 57 miljoner kronor jämfört med 2011. Kriminalvårdens anslag belastades 2011 av engångskostnader för retroaktiva hyror för vissa anstalter samt avvecklingskostnad för en anstalt vilket påverkar jämförelsen mellan år.

Medgivet överskridande för skaderegleringar Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. används för kostnader som uppkommer i staten i samband med vissa skaderegleringar m.m. Dessa kan till exempel röra ersättning en- ligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsbe- rövanden och andra tvångsåtgärder eller skade- stånd enligt bestämmelserna om fel och försummelse vid myndighetsutövning i skade- ståndslagen (1972:207). I den ursprungliga bud- geten anvisades 37 miljoner kronor. I höständ- ringsbudgeten anvisades ytterligare 5 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att ansla- get fick överskridas med 9 miljoner kronor (re- geringsbeslut den 7 februari 2013). Hela anslags- krediten på 4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 8 mil- joner kronor. Utgifterna för anslaget har blivit högre än beräknat eftersom antalet ärenden som resulterat i höga ersättningsbelopp har ökat. Dessutom har antalet ärenden som innefattar frihetsberövande blivit fler.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträ- dare – en utdragen process

Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott (bet. 2010/11:JuU12, rskr. 2010/11:175).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av tillkännagivandet i budgetpro- positionen för 2013 (prop. 2012/13:1) utg.omr. 4 avsnitt 2.5.3). Granskningsrapporten är där- med slut-behandlad.

RiR 2010:3 Från många till en – sammanslag- ningar av myndigheter

Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Försäk- ringskassan och Åklagarmyndigheten har lett till

att rättstillämpningen har	blivit mer	enhet-
lig (framst. 2009/10:RRS30,	bet. 2010/11:KU8,
rskr. 2010/11:155).
Regeringen har redovisat	vidtagna	åtgärder

med anledning av granskningsrapporten och till- kännagivandet i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.5.3). Granskningsrapporten är därmed slut- behandlad.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare

Riksrevisionen har granskat Polisens och Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i bud- getpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.4.3). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad.

RiR 2010:23 Polisens brottsförebyggande ar- bete – har ambitionerna uppnåtts?

Riksrevisionen har granskat polisens brottsföre- byggande arbete.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i bud- getpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) ut- giftsområde 4 avsnitt 2.5.2 Brottsförebyggande arbete. Granskningsrapporten är därmed slut- behandlad.

RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet – ett bättre samarbete ger högre utbyte

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet.

Regeringen har vidtagit åtgärder med anled- ning av granskningsrapporten. Berörda myndig- heter har bl.a. ett återrapporteringskrav i regle- ringsbrevet för 2011, 2012 och 2013 som innebär att myndigheterna ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Myndig- heterna ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Vidare har regeringen i Åklagarmyndig- hetens och Ekobrottsmyndighetens reglerings- brev för 2013 kompletterat skrivning om brotts- utredning och lagföring med en skrivning om att myndigheten ska se till att utbyte av brottslig verksamhet återförs. Som Riksrevisionen också har uppmärksammat i sin granskning, gav rege- ringen 2009 berörda myndigheter i uppdrag att bilda en myndighetsgemensam nationell special- istfunktion för brottsutbytesfrågor (dnr Ju2008/8737/Å). En utvärdering av brottsutby- tesfunktionens verksamhet redovisades till rege- ringen i maj 2012.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.38 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 448		984	-464	-32,1	1 347

1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	189		185	-3	-1,8	165

1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	136		132	-4	-2,8	133
	Övriga anslag	252		249	-3	-1,0	248

Summa		2 024		1 550	-474	-23,4	1 892

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sve- riges förhållande till och överenskommelser med andra stater och olika internationella organisat-

ioner.
Utfallet	för	utgiftsområdet	blev
1 550 miljoner	kronor och är		därmed

474 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. Utgifterna är 342 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än 2011.

Lägre utfall än beräknat för avgifter till internat- ionella organisationer

Utfallet på anslaget 1:1 Avgifter till internation- ella organisationer uppgick till 984 miljoner kro- nor, vilket är 464 miljoner kronor (32,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Anslaget ska finansiera vissa obligatoriska avgifter som Sverige är folkrättsligt bundet att betala via sitt medlemskap i internationella organisationer. An- slaget finansierar även Sveriges bidrag till vissa gemensamma kostnader inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Belastningen på anslaget påverkas främst av valutakursförändringar och antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Utgifterna på anslaget blev 363 miljoner kro- nor (27,0 procent) lägre än 2011, vilket till stor

del förklaras av att utgifterna för Sveriges avgift till Förenta nationernas gemensamma kostnader för fredsbevarande operationer blev 273 miljoner kronor, vilket är 297 miljoner kronor (52,1 procent) lägre än föregående år då utgif- terna uppgick till 570 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Samarbete inom
1:11	Östersjöregionen	169	64

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 169 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 64 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 105 miljoner kronor. Det är framför allt inom miljöområdet som de utestående åtagandena är lägre än bemyndigandet, vilket beror på att det råder osäkerhet kring tidpunkten för beslut om miljöinvesteringar.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.40 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	21 776		22 020	244	1,1	20 583

1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	8 962		9 102	140	1,6	8 799

	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
1:4	och anläggningar	6 526		6 614	88	1,3	6 678

1:2	Fredsfrämjande förbandsinsatser	2 287	-60	1 485	-802	-35,1	2 014

2:1	Kustbevakningen	999	60	1 062	63	6,3	1 010
	Gemensam radiokommunikation för skydd och
2:5	säkerhet	100		239	139	139,3	291
1:7	Officersutbildning m.m.	233		200	-33	-14,1	214

2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m	21	122	136	115	545,0	21

1:6	Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	28	-5	10	-18	-63,1	20
	Övriga anslag	4 646	7	4 593	-54	-1,2	4 525

Summa		45 578	124	45 462	-116	-0,3	44 153

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsä- kerhet.

Utfallet uppgick till 45 462 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. Under 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 308 miljoner kronor (3,0 procent) högre än fö- regående år.

Lägre kostnader än beräknat för insatsen i Afgha- nistan

Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbands- insatser uppgick till 1 485 miljoner kronor, vilket är 802 miljoner kronor (35,1 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Skillnaden beror bland annat på lägre utgifter än beräknat för in- satsen i Afghanistan.

Högre utgifter för samhällets beredskap avseende Kustbevakningen och Rakel

Utfallet på anslaget 2:1 Kustbevakningen blev 1 062 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kro- nor (6,3 procent) högre än vad som anvisats på statens budget. Skillnaden beror bl.a. på högre drift- och underhållskostnader av flygplan och fartyg samt högre kapitalkostnader än vad som

tidigare beräknats. Den beror även på att Sverige under 2012 deltagit med ett sjöövervaknings- flygplan i EU:s marina insats Atalanta, utanför Somalias kust. Deltagandet finansierades genom att anslaget på höständringsbudgeten tillfördes 60 miljoner kronor. Eftersom insatsen inleddes senare än planerat uppgick utgifterna för den svenska insatsen i Atalanta under 2012 endast till 26 miljoner kronor. Resterande del av insatsen kommer att genomföras under 2013 då också resterande del av de medel som tillfördes på hö- ständringsbudget beräknas förbrukas.

Utfallet på anslaget 2:5 Gemensam radiokom- munikation för skydd och säkerhet uppgick till 239 miljoner kronor och är därmed 139 miljoner kronor (139,3 procent) högre än vad som anvi- sades på statens budget, vilket innebär att an- slagssparande från tidigare år använts. Anslaget har i huvudsak använts till att delfinansiera verk- samheten Radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel), i övrigt är verksam- heten avgiftsfinansierad. Delfinansieringen var nödvändig eftersom färre än väntat anslöt sig till Rakel.

Utfallet på anslaget 2:3 Ersättning för rädd- ningstjänst m.m. uppgick till 136 miljoner kro- nor, vilket är 115 miljoner kronor (545 procent)

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

högre än vad som anvisades på statens budget. På vår- och höständringsbudgetarna anvisades yt- terligare sammanlagt 122 miljoner kronor. Skill- naden mellan utfallet och statens budget beror i huvudsak på att ersättning till Tjörns kommun reglerats med anledning av oljeutsläppet 2011.

Högre utgifter för förbandsverksamheten än 2011 med anledning av ny inriktning

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökade med 1 437 miljoner kronor (7,0 procent) jämfört med 2011. Det högre ut- fallet följer av den nya försvarspolitiska inrikt- ningen mot ett mer användbart och tillgängligt försvar vilken också föranlett att anslaget ökats för 2012 i förhållande till tidigare år. Ökningen har finansierats genom att bl.a. anslag för mate- riel och forskning minskats. Utöver anslags- ökningen finansieras den ändrade inriktningen genom effektiviseringar och rationaliseringar och därpå följande omfördelning av medel inom an- slaget. Verksamhetsvolymen ökar bland annat som en följd av att försvaret övergår till både kontinuerligt och tidvis tjänstgörande gruppbe- fäl, soldater och sjömän, efter att totalförsvars- plikten inte längre tillämpas, med mindre än att regeringen beslutar om det med hänsyn till Sve- riges försvarsberedskap. Samtidigt har inte anta- let civilanställda och yrkesofficerare minskat i den utsträckning som planerats. Den högre am- bitionen för insatsorganisationens tillgänglighet och användbarhet innebär vidare bland annat högre kostnader för övningsverksamhet.

Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande för- bandsinsatser minskade med 529 miljoner kronor (26,3 procent) jämfört med 2011. Att utfallet blev lägre beror framför allt på lägre utgifter för insatserna i Afghanistan (ISAF) och Kosovo (KFOR). Skillnaden beror även på att utfallet 2011 inkluderade deltagande med flygsstrids- krafter i den av NATO ledda insatsen i Libyen.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Anskaffning av materiel
1:3	och anläggningar	46 100	29 112

	Vidmakthållande, av-
	veckling m.m. av mate-
1:4	riel och anläggningar	16 400	14 286

	Förebyggande åtgärder
	mot jordskred och andra
2:2	naturolyckor	35	28

2:4	Krisberedskap	560	511

	Strålsäkerhets-
3:1	myndigheten	60	51

Summa		63 155	43 987

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 63 155 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 43 987 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 19 168 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För detta anslag är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande 16 988 miljoner kronor. Avvikelsen be- ror dels på att beslutstidpunkten avseende vissa större materielanskaffningar har senarelagts, dels på förändringar inom stridsflygområdet.

Garantier

Tabell 2.42 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående åtaganden
Garanti	Garantiram	2012-12-31
Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum 1	24	10

1 prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74

Inomstatliga lån

Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2012-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ra-
men för Myndigheten för samhälls-
skydd och beredskaps-verksamhet	500	0

Beredskapsinvesteringar inom ra-
men för Socialstyrelsens verksamhet	350	170
Summa	850	170

Krig, krigsfara eller andra utomor-
dentliga förhållanden	40 000

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsre- dovisningen som den vill fästa läsarens upp- märksamhet på. Riksrevisionen lämnar föl- jande upplysning av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 66 i årsredovisningen, som beskriver att överskottet i den avgiftsfinansierade verksam- heten beror på delfinansiering via anslagspost 2:5:3 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.

Riksdagen		har	beslutat	om	låneramar		på
850 miljoner		kronor, exklusive			den	särskilda
krediten	för		krig	och	krigsfara		på
40 000 miljoner			kronor.	Utestående		lån	var
170 miljoner kronor vid utgången av 2012.
Övriga krediter

Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
					Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret				Kredit		2012-12-31
Försvarets materielverks behov
av rörelsekapital				12 000			753

Försvarsexportmyndighetens
behov av rörelsekapital				7 000			796

Summa				19 000			1 549

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat öv- riga krediter om 19 000 miljoner kronor.

Utnyttjade krediter vid utgången av 2012 uppgick till 1 549 miljoner kronor

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Revisorn

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:18 Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens bemanning av marinens och flygvapnets stående insatsförband samt central insatsledning.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2012:5 Besparingar i försvarets materiel- försörjning – regeringens genomförandegrupp 2008

Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av de besparingar i försvarets materielförsörjning som regeringen beslutade om 2008.

Regeringen har redovisat de åtgärder som re- geringen vidtagit eller avser att vidta för rege- ringens styrning av materielförsörjningen i skri- velsen Riksrevisionens rapport om genomförandegruppen (skr. 2011/12:173). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:11 Den nordiska stridsgruppen – Nordic Battlegroup 2011

Riksrevisionen har granskat den nordiska strids- gruppen – Nordic Battlegroup 2011.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velsen Riksrevisionens rapport om den nordiska stridsgruppen 2011 (skr. 2011/12:42). Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.45 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Biståndsverksamhet	27 870	-324	27 843	-27	-0,1	26 834

2:1	Reformsamarbete i Östeuropa	1 312	-5	1 295	-16	-1,2	1 309

	Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-
1:2	bete (Sida)	946	-10	926	-20	-2,1	924

	Övriga anslag	137		133	-4	-2,6	132
Summa		30 264	-339	30 197	-67	-0,2	29 199

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveckl- ingssamarbete. Det omfattar också reformsam- arbete i Östeuropa.

Utfallet uppgick till 30 197 miljoner kronor och är därmed 67 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. År 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 998 miljoner kronor (3,4 procent) högre än 2011.

Utfall för bistånd och Sida i linje med budget

Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 27 843 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än vad som anvisades på statens ursprungliga budget. Anslaget minskades med 324 miljoner kronor på höständrings- budgeten för att finansiera ökade utgifter för er- sättningar och bostadskostnader under utgifts- område 8 Migration. Kostnaderna för flyktingmottagandet är förenliga med OECD:s biståndskommitté DAC:s kriterier för bistånd. Utgifterna för anslaget 1:2 Styrelsen för internat- ionellt utvecklingssamarbete (Sida) uppgick till 926 miljoner kronor och är därmed 20 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Skillnaden beror delvis på att kost- naderna för personal vid Sida blivit lägre än pla- nerat på grund av försenade rekryteringar.

Ökat bistånd till Afrika jämfört med 2011

Jämfört med 2011 har anslaget 1:1 Biståndsverk- samhet ökat med 1 009 miljoner kronor (3,8 pro- cent). Det högre utfallet 2012 beror bland annat på att biståndet till Afrika har ökat med 638 mil-

joner kronor – från 5 081 miljoner kronor 2011 till 5 719 miljoner kronor 2012. Organisations- och temastödet avser bistånd bland annat inom områdena demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, miljö och klimat, jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, ekonomisk tillväxt in- klusive handel, HIV, aids och smittsamma sjuk- domar samt humanitärt bistånd. Under 2012 har utgifterna för organisations- och temastöd minskat med 353 miljoner kronor, från 3 425 miljoner kronor till 3 072 miljoner kronor.

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är hu- vudsakligen baserad på bruttonational- inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var 2012 en procent av BNI. Vid beräkningen av bi- ståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som an- svarar för att sammanställa medlems-ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den in- går samtliga kostnader, inklusive kostnader un- der andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsva- rande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2003–2012

Miljoner kronor

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Totalt utbetalt
bistånd 1	19 388	19 996	25 120	29 161	29 320	31 607	34 713	32 651	35 360	35 483

Totalt bistånd i
procent av BNI 2	0,79	0,78	0,94	1,02	0.93	0,98	1,12	0,97	1,02	0,99

1Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gä ller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.

2Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används

Utgifterna inom andra utgiftsområden avser hu- vudsakligen kostnader för flyktingar från bi- ståndsländer, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finan- sieras över EU:s reguljära budget.

Biståndsramen för 2012 uppgår till 35 800 miljoner kronor, vilket motsvarar en pro- cent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.46 redovisas DAC-rapporteringen för åren 20032012. Det preliminära utfallet för 2012 är 0,99 procent av BNI enligt DAC:s redo- visningsprinciper. Procentandelen för det preli- minära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen.

Utfall avseende kapitaltillskott

Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om ett kapitaltillskott om högst 400 miljoner kronor till det statligt ägda bolaget Swedfund In- ternational AB. Under 2012 har hela beloppet betalats till bolaget. Medlen har belastat anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.

För 2011 godkände riksdagen Sveriges med- verkan i kapitalhöjningar i Internationella åter- uppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Inte- ramerikanska utvecklingsbanken (IDB). God- kännandet för Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) gavs redan i samband med budgetpro- positionen för 2010. Under 2012 har 15 miljoner kronor inbetalats till AsDB, 52 miljoner kronor till AfDB, 10 miljoner kronor till IDB samt 48 miljoner kronor till IBRD.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
1:1	Biståndsverksamhet	44 535	38 071
	Riksrevisionen: Internat-
	ionellt utvecklingssam-
1:5	arbete	30	20

	Reformsamarbete i
2:1	Östeuropa	2 100	1 566

Summa		46 665	39 656

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 46 665 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 39 656 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 009 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Avvikelsen är främst hänförlig till områdena Af- rika, Asien och Latinamerika samt humanitära insatser och konflikthantering. Anledningen är bland annat en förändrad styrning av biståndet, vilket får till följd att flertalet av de nuvarande samarbetsstrategierna är kortsiktigt förlängda eller på väg att löpa ut. Mer långsiktiga åtaganden ingicks inte under 2012. Under 2013 planeras flera nya strategier att tas fram vilket kan leda till fler långsiktiga åtaganden för de geografiskt in- riktade delarna av biståndet.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Garantier

Tabell 2.48 UO 7 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

				Utestående
			Utestående	åtaganden
			åtaganden	utländsk
Garanti	Garantiram		2012-12-31	valuta
Garantikapital, Internat-
ionella återuppbygg-
nads- och utvecklings-
banken (IBRD) 1	2 247	USD	11 794	1 810 USD
Garantikapital, Afri-
kanska utvecklingsban-
ken (AfDB) 2	937 UoA		9 380	937 SDR
Garantikapital, Intera-
merikanska utvecklings-
banken (IDB)	538	USD	3 507	538 USD
Garantikapital, Asiatiska
utvecklingsbanken
(AsDB) 3	343	SDR	3 436	343 SDR
Garantier inom bi-
ståndsverksamheten 4	10 000		3 259
EIB-lån inom ramen för
Lomé IV Bis och Coto-
nou-avtalet 5	22	EUR		22 EUR
Nordiska investerings-
banken, miljöinveste-
ringslån	104	EUR	280	104 EUR
Garantikapital, Multila-
terala investeringsorga-
net MIGA 6	16	USD	106	16 USD
Summa			31 762

1prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2

2Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet afDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR.

3prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2

4prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88

5prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2. EIB ökade utlåningen mer än beräknat. Sveriges andel av detta åtagande uppgick till 23,912,227 euro per 31 dec 2012, vilket innebar att garantiramen överskreds.

6prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 10,014 den 28/12 2012.

Anm.: Avseende valutakurser använder Riksgäldskontoret kurser från Riksbanken per 2012-12-28, USD=8,6166, EUR=8,341900

Övriga krediter

Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2012-12-31
Kredit för infriande av kapital-
garantier till internationella
finansiella institutioner 1	Obegränsad	0

Kredit för infriande av Riks-
gäldskontorets garantier (ordi-
narie garantireserv) 2	Obegränsad	0
Kredit för infriande av Sidas
garantier 2	Obegränsad	0
Summa		0

1prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34

2Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ bu d- getlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad in- formation i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen läm- nar följande upplysning av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 210 i årsredovisningen där det framgår att Sidas styrelse inte har gjort en bedömning av den rättvisande bilden för de ekonomiska åtaganden som ingåtts av Regeringskansliet inom de an- slagsposter som Regeringskansliet beslutar om, men som Sida administrerar utbetalningar för.

Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete

Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete har, avseende dess årsredo- visning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen läm- nar följande upplysning av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 12 och 20 i årsredovisningen som beskri- ver att myndigheten för 2012 erhållit undantag från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta har lett till att 6,9 miljoner kronor inte har av- räknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.50 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	3 978	340	4 103	125	3,1	3 727

1:1	Migrationsverket	2 499		2 589	90	3,6	2 301
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	416		373	-43	-10,4	395

	Från EU-budgeten finansierade insatser för asyl-
1:8	sökande och flyktingar	157		45	-111	-71,1	106

1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik	850			-850

	Övriga anslag	1 168		1 137	-31	-2,6	1 043
Summa		9 068	340	8 248	-820	-9,0	7 572

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migrat- ion till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Utfallet uppgick till 8 248 miljoner kronor och är därmed 820 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Un- der 2012 blev utgifterna för Migration 676 miljoner kronor (8,9 procent) högre än 2011.

Antalet asylsökande fler än väntat

Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bo- stadskostnader blev 4 103 miljoner kronor. Det är 125 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvi- sat i statens budget. Orsaken till ökningen är att antalet asylsökande blivit fler än vad regeringen antog i budgetpropositionen för 2012. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades ytterli- gare 340 miljoner kronor i höständringsbudge- ten.

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 2 589 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (3,6 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Orsaken är främst att kapaciteten i mottagningssystemet byggts ut för att möta det ökade antalet asylsökande.

År 2012 uppfördes anslaget 1:9 Ramöverens- kommelse om migrationspolitik på statens budget för att finansiera åtgärder inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet. Av de 850 miljoner

kronor som anvisades på anslaget har inga medel förbrukats under 2012. Orsaken är att de över- enskomna åtgärderna kommer att införas först under 2013 då regeringen aviserat att de kommer att inrätta en fjärde migrationsdomstol och att papperslösa invandrare ska få rätt till subvent- ionerad sjukvård och skolgång.

Antalet asylsökande ökade med 48 procent jämfört med 2011

Utgifterna på anslaget 1:1 Migrationsverket har ökat med 288 miljoner kronor jämfört med 2011. Orsaken är även här främst utbyggnad av kapaciteten i Migrationsverkets mottagande och prövning för att möta det ökade antalet asylsö- kande. Antalet anställda vid årets slut var 444 personer fler än 2011.

Utgifterna under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 376 miljoner kronor (10,1 procent) högre än föregående år. Orsaken till ökningen är framför allt att antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande ökade från 36 768 till 43 222 personer under 2012, och att antalet personer som valt att bo i anlägg- ningsboende ökat från 21 376 till 26 179 personer vid slutet av året. Ökningen av antalet inskrivna beror dels på att antalet asylsö- kande ökat snabbare än Migrationsverkets kapa- citetsökning, dels att personer som beviljats up- pehållstånd har fått vänta längre på att kommunplaceras. En konsekvens av det ökade behovet av bostäder, samtidigt som det råder

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

brist på bostäder, är bland annat att Migrations- verket måste upphandla så kallade tillfälliga bo- enden, vilka är flera gånger dyrare än ordinarie anläggningsboenden.

Under 2012 har Migrationsverket tagit emot 43 887 ansökningar om asyl, det är en ökning med 14 239 (48 procent) jämfört med föregå- ende år. Som en följd av konflikten i Syrien har antalet asylsökande därifrån ökat kraftigt och det är den största gruppen med 7 814 sökande. Trots att få sökande från Balkanområdet beviljas asyl är det den näst största gruppen med 6 678 asyl- sökande. Antalet ansökningar från ensamkom- mande ungdomar och barn uppgår till 3 578, vil- ket är en ökning med 35 procent jämfört med föregående år.

Under 2012 har 36 526 asylärenden avgjorts av Migrationsverket i första instans, 12 576 personer har beviljats asyl (34 procent). Under samma period 2011 avgjorde Migrations- verket 30 404 ärenden varav 9 088 personer be- viljades asyl (30 procent). Det är främst sökande från Somalia, Syrien och Afghanistan som bevil- jats asyl under 2012.

Under 2012 beviljade Migrationsverket 16 543 personer arbetstillstånd, vilket är en ök- ning med 1 821 personer (12,3 procent) jämfört med föregående år. Ökningen avser främst ar- betstillstånd för arbete utan krav på särskild yr- kesutbildning, som har ökat med 2 382 personer (49,8 procent). Under 2012 har Migrationsver- ket totalt beviljat 111 090 uppehållstillstånd. Jämfört med 2011 är det en ökning med 17 956 tillstånd (19,3 procent). Antalet skydds- behövande som fick uppehållstillstånd ökade med 4 679 personer (37 procent).

Under 2012 fick 41 156 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familje- anknytning, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2011. Kategorin med familje-

anknytning utgör därmed den till antalet största gruppen av personer som fick uppehållstillstånd under 2012.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Från EU-budgeten finan-
	sierade insatser för asyl-
1:8	sökande och flyktingar	445	193

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 445 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 193 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 252 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:23 Början på något nytt – Etable- ringsförberedande insatser för asylsökande

Riksrevisionen har granskat mottagande- systemet för asylsökande utifrån ett integrat- ionsperspektiv. Granskningen har inriktats på Migrationsverkets mottagande av asylsökande samt hur regeringens styrning och uppföljning av systemet fungerar utifrån ambitionen om ti- diga insatser för integration

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Re- geringen kommer att återkomma till riksdagen med en särskild skrivelse om de åtgärder som re- geringen avser att vidta med anledning av Riks- revisionens iakttagelser.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.52 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	22 550		22 151	-399	-1,8	22 557

4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	21 044		21 443	399	1,9	19 860
1:4	Tandvårdsförmåner m.m.	5 454		4 950	-505	-9,3	4 966

	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldre-
4:5	politiken	1 951		1 632	-319	-16,3	1 480

1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	1 712		1 313	-399	-23,3	908

1:9	Prestationsbunden vårdgaranti	1 000		1 000	0	0,0	1 000
7:1	Socialstyrelsen	953		968	15	1,6	881

1:8	Bidrag till psykiatri	867		916	49	5,6	748

4:6	Statens institutionsstyrelse	848		782	-66	-7,8	775
1:7	Sjukvård i internationella förhållanden	584	108	698	114	19,5	650

	Bilstöd till personer med funktionsnedsätt-
4:3	ning	256	70	343	87	34,1	261

	Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dop-
2:6	ning, tobak, samt spel	299		251	-47	-15,9	190

	Bidrag till utveckling av socialt arbete
4:7	m.m.	361		187	-174	-48,1	189

	Insatser för att förverkliga konventionen
5:3	om barnets rättigheter i Sverige	31		15	-17	-53,4	12

2:8	Insatser för vaccinberedskap	85		2	-83	-98,1	0

	Övriga anslag	2 083		2 039	-44	-2,1	2 062

Summa		60 078	178	58 690	-1 388	-2,3	56 538

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- politik, folkhälsopolitik, funktions- hinderspolitik, politik för sociala tjänster – om- sorg om äldre, individ och familjeomsorg, perso- ner med funktionsnedsättning samt barnrättspo- litik.

Utfallet uppgick till 58 690 miljoner kronor och är därmed 1 388 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 152 miljoner kronor (3,8 procent).

Skillnad mellan budget och utfall bland annat på grund av tandvårdsförmåner och bilstöd

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedel- sförmånerna uppgick till 22 151 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor lägre än anvisat i

statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hade ingen överens- kommelse för 2012 avseende läkemedels- förmånernas kostnader. Beräkningen i statens budget baserades därför på ersättningsnivån 2011. Utbetalningarna till landstingen har i stäl- let skett i form av ändringsbeslut för anslaget. Därför avviker utfallet från beräkningen i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 4 950 miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen förklaras av att efterfrågan blev lägre än vad man räknande med i budgeten.

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 632 miljoner kronor, vilket är 319 miljoner kronor lägre än

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

anvisat i budgeten. Avvikelsen hänför sig i hu- vudsak till investeringsstöd för nybyggnad och ombyggnad till särskilt boende för äldre, ny- byggnad och ombyggnad till trygghetsboende för äldre samt sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 1 313 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till äldrestöd.

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri uppgick till 916 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor mer än vad som anvisades på statens budget. Det beror på att sparande an- vänts till förbättringar inom den psykiska hel- dygnsvården.

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internat- ionella förhållanden uppgick till 698 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor mer än vad som anvisades på statens budget. På höständ- ringsbudgeten anvisades ytterligare 108 miljoner kronor eftersom utgifterna ökat mer än beräk- nat. Att utgifterna ökat beror dels på att fler län- der valt att debitera Sverige för tidigare års kost- nader för pensionärsvård under 2012, dels på att ersättningsvolymen varit större än beräknat.

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 343 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kro- nor mer än vad som anvisats i statens budget. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 70 miljoner kronor för att personer med funkt- ionsnedsättning skulle kunna få bilstöd i den omfattning som efterfrågas. Anslagskrediten har även utnyttjats. Antalet beslut om bilstöd upp- gick under 2012 till 3 400 stycken, vilket är en minskning med 5 procent från föregående år. Kostnaden för att anpassa bilar för funktions- hindrade har ökat.

Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. uppgick till 187 miljoner kronor, vilket är 174 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till övriga utvecklingsmedel.

Kostnader för assistansersättning och psykiatri ökade jämfört med 2011

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assi- stansersättning ökade med 1 583 miljoner kronor (8,0 procent) jämfört med 2011. Sedan lagen (1993:389) om assistansersättning trädde i kraft 1994 har utgifterna för förmånen kontinuerligt

ökat (ersattes 2010 av lag [2010:111] om infö- rande av socialförsäkringsbalken). Både antalet personer som beviljats assistansersättning, lik- som antal beviljade timmar per vecka och person har stadigt ökat. I december 2012 hade 15 900 personer assistansersättning och de var i genomsnitt beviljade 118 timmar per vecka. Schablonbeloppet som betalas ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, liksom det högsta möjliga timbeloppet. För 2012 var schablonbe- loppet 267 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 299 kronor. Andelen per- soner som har rätt till förhöjt timbelopp har också ökat under åren och uppgick 2012 till 9,5 procent.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökade med 405 miljoner kronor (44,6 procent). Ökningen förklaras framförallt av regeringens satsningar på patientsäkerhet, kvalitetsregister och tillgänglighet.

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri ökade med 168 miljoner kronor (22,5 procent). Insatserna har i stort sett bestått av en bred överenskommelse mellan regeringen och Sveri- ges kommuner och landsting. Under 2012 beslu- tade regeringen om handlingsplanen PRIO psy- kisk ohälsa 20122016.

Samtidigt minskade utgifterna på anslaget 1:5

Bidrag till läkemedelsförmånerna bl.a. med anled- ning av att högkostnadsskyddet för läkemedel med mera höjdes från 1 800 kronor till 2 200 kronor den 1 januari 2012. Höjningen av högkostnadsskyddet innebär ökade inkomster för landstingen och därför reduceras bidraget för läkemedelsförmånerna. För att de ökade avgifts- intäkterna för läkemedelsförmånerna ska komma landstingen till del har anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning under utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner ökats.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
1:8	Bidrag till psykiatri	21	21

	Stimulansbidrag och
	åtgärder inom äldrepoli-
4:5	tiken	670	570

	Forskningsrådet för ar-
	betsliv och socialveten-
6:2	skap: Forskning	821	769

Summa		1 512	1 360

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 1 512 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 360 miljoner kronor, vilket innebar en avvi- kelse med 152 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Smittskyddsinstitutet

Smittskyttsinstitutet har, avseende dess års- redovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ända- målsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande med reservation anger Riksrevis- ionen följande.

Tabell 1 på sidan 11 i resultatredovisningen redovisar myndighetens totala ekonomiska utfall gällande anslag, avgifter och extrafinansiering. Dessa uppgifter överensstämmer inte med vad som är redovisat i de finansiella delarna av årsre- dovisningen. Avvikelserna är väsentliga och har inneburit att resultatredovisningens övriga un- derliggande tabeller (tabellerna 6–9, 11, 12, 14–16 och 19) med ekonomiskt utfall för alla verksamhetsområden innehåller motsvarande avvikelser. Enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetun- derlag bör en eventuell brist på överensstäm- melse mellan verksamhetens totala intäkter och kostnader och årsredovisningens finansiella delar kunna förklaras och kommenteras vilket inte har gjorts i årsredovisningen.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:19 Förberedelsearbetet i apoteksre- formen

Regeringen redovisade vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredo- visning för staten 2011. Regeringen har därefter gett en konsultfirma i uppdrag att bland annat klargöra och analysera nuvarande konkurrens- och marknadssituation på hela apoteksmark- naden. Syftet med uppdraget är att säkerställa att regeringen får ett kvalificerat underlag för att kunna ta ställning till vilka begränsningar som bör kringgärda Apoteket AB:s verksamhet på öppenvårdsmarknaden samt behovet av motsva- rande begränsningar på slutenvårdsmarknaden.

Vid Apoteket AB:s årsstämma den 26 april 2012 antogs en ny ägaranvisning. I ägaranvis- ningen förnyades den särskilda begränsning för bolagets verksamhet som sattes i och med omre- gleringen. I ägaranvisningens stadgas numera att bolaget inte får nyetablera öppenvårdsapotek så länge koncernens marknadsandel på öppenvårds- apoteksmarknaden överstiger 36 procent.

Regeringen har även den 7 februari 2013 över- lämnat lagrådsremissen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur till Lagrådet. I lagrådsre- missen gör regeringen bedömningen att en ny myndighet bör bildas. Den nya myndigheten bör ha samma uppgifter som Apotekens Service AB har i dag, och bör inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.

Den 7 februari 2013 beslutade regeringen även att tillsätta en särskild utredare som ska förbe- reda och genomföra bildandet av en ny myndig- het för hälso- och vårdinfrastruktur (dir. 2013:15).

Riksdagen behandlar under våren 2013 propo- sitionen Ny myndighet för hälso- och vårdinfra- struktur (prop. 2012/13:128).

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2012:10 Statens försäljningar av apotek

Riksrevisionen har granskat om regeringen ut- format och genomfört försäljningarna av apotek i enlighet med riksdagens intentioner och om de redovisats på ett transparant och ändamålsenligt sätt. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velsen Riksrevisionens rapport om statens för-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

säljningar av apotek (skr. 2012/13:33). Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riks- dagen har lagt regeringens skrivelse till handling- arna (bet. 2012/13:SoU9, rskr. 2012/13:160).

RiR 2012:12 Tandvårdsreformen 2008 – når den alla?

Riksrevisionen har granskat om regeringens mål för den tandvårdsreform som genomfördes 2008 har uppnåtts och om statens insatser varit effek- tiva för att nå målen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velsen Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet (skr. 2012/13:44).

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse givit regeringen tillkänna att regeringen bör följa upp

om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa,

vilka förutsättningar som finns för en funge- rande prisportal och hur systemet med refe- renspriser påverkar patientens kostnader och om det är ett effektivt medel för att ge pati- enter rätt information för att kunna välja tandvård till rätt pris, och

överväga behovet av att en myndighet får det samlade ansvaret för att patienter får rätt in- formation vid rätt tillfälle och vilken inform- ation som bör ges så att patientens ställning stärks (bet. 2012/13:SoU10, rskr.

2012/13:161).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2012:20 Statens insatser inom ambulans- verksamheten

Riksrevisionen har granskat statens insatser inom ambulansverksamheten. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevision- ens rapport om statens insatser inom ambulans- verksamheten (skr. 2012/13:113). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Anslag

Tabell 2.54 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	54 325		54 464	139	0,3	58 231

1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	22 619	2 099	24 957	2 338	10,3	23 981

2:1	Försäkringskassan	7 632		7 623	-9	-0,1	7 376
1:4	Arbetsskadeersättningar m.m.	3 957		3 953	-4	-0,1	4 155

1:7	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	2 442		1 725	-717	-29,4

1:3	Handikappersättningar	1 266		1 277	11	0,9	1 244
	Bidrag för arbetet med sjukskrivningar
1:6	inom hälso- och sjukvård	1 000		750	-250	-25,0	715
2:2	Inspektionen för socialförsäkringen	65		59	-6	-8,9	52

1:5	Ersättning för kroppsskador	47		44	-2	-5,2	46

Summa		93 353	2 099	94 853	1 500	1,6	95 800

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid sjukdom och handikapp, främst sjukpenning och sjuk- ersättningar. Det innefattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för social-

försäkringen.
Utfallet för	utgiftsområdet		uppgick		till
94 853 miljoner	kronor	och	blev	därmed
1 500 miljoner kronor (1,6		procent)		högre	än

vad som anvisades i statens budget. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev högre än anvisat. Utfallet blev dock 947 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än 2011. Det beror främst på att antalet personer med sjukersättning minskat, bl.a. eftersom många övergått till ål- derspension.

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering högre än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabili- tering m.m. blev 24 957 miljoner kronor, vilket är 2 338 miljoner kronor (10,3 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Det innebär att anslagskrediten på anslaget har utnyttjats. Utgif- terna blev högre eftersom det blev fler nya sjuk- fall än beräknat, samtidigt som längden för sjuk- fallen har ökat.

Antalet nettodagar med sjukpenning ökade även 2011, vilket innebar att ett negativt överfö-

ringsbelopp överfördes till 2012. På vårändrings- budgeten anvisades därför 2 099 miljoner kronor för att reglera det negativa överföringsbeloppet.

För de som fått tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader infördes den 1 januari 2012 nya ersättningsformer. De nya ersättnings- formerna innebär sjukpenning i särskilda fall, re- habiliteringspenning i särskilda fall och boende- tillägg. Under 2012 fick 1 000 personer sjuk-

eller	rehabiliteringspenning i särskilda fall och
3 300	personer boendetillägg. Totalt betalade

Försäkringskassan ut drygt 68 miljoner kronor i boendetillägg under 2012.

Anslaget 1:7 Bidrag till sjukskrivningsprocessen uppfördes på statens budget 2012. År 2011 ingick en del av dess kostnader i anslaget 1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. Syftet var att samla bidrag som lämnas till sjukskrivnings- processen under ett anslag för att skapa större transparens och bättre planeringsförutsättningar för de verksamheter som finansieras med dessa

medel. Utfallet för	anslaget	uppgick till
1 725 miljoner kronor,	vilket är	717 miljoner

kronor (29,4 procent) lägre än anvisat. Det beror framför allt på att bidraget till företagshälsovård blev lägre än budgeterat. Även för rehabilite- ringsgarantin blev utgifterna lägre än beräknat. Rehabiliteringsgarantin innebär att landstingen

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

får ekonomisk kompensation för kognitiv bete- endeterapi (KBT) vid ångest, depression eller stress och multimodal rehabilitering vid långva- rig diffus smärta i rygg, axlar och nacke. Anled- ningen till att utgifterna för 2012 minskat beror främst på att endast avslutade behandlingar ger ersättning tidigare var det även påbörjade och höjda krav på omfattning av och innehållet i be- handlingarna.

Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar lägre än 2011

Utfallet för utgiftsområdet blev 947 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än 2011.

Jämfört med föregående år blev utfallet på an- slaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

976 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Anta- let pågående sjukfall per månad har ökat samti- digt som sjukfallen har blivit längre. Under 2012 beräknas 284 800 sjukfall som blivit 30 dagar el- ler längre ha startat. Det är en ökning med unge- fär 2,9 procent jämfört med 2011. Av sjukfallen rörde 177 400 stycken kvinnor, medan 107 400 rörde män.

I december 2012 hade 157 000 personer någon form av sjukpenning vilket kan jämföras med 146 000 personer motsvarande månad 2011. Ökningen uppgår till 7,5 procent. Ökningen var 8,5 procent för kvinnor och 6,5 procent för män.

Utfallet på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjuker- sättningar m.m. blev 3 767 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än 2011. I december 2012 hade 349 000 personer sjukersättning, varav 207 000 kvinnor och 142 000 män. Jämfört med december 2011 är det en minskning med 24 000 personer.

Antalet personer med aktivitetsersättning har ökat stadigt sedan förmånen infördes 2003. I de- cember 2012 var antalet personer med aktivitets- ersättning 29 000. Utfallet för anslaget 2012 blev 3 767 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än för 2011. Minskningen beror på att möjligheten att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning upphörde från och med den 1 juli 2008 och att de personer som har beviljats ersättning successivt fasas ut ur systemet. Många personer lämnar dessutom sju- kersättningen för att de övergått till ålderspens-

ion.	Under	2012	övergick	omkring
32 000 personer		från sjukersättning		till ålders-

pension. Dessutom påverkar de sedan 1 juli 2008 ändrade kriterierna för beviljande av sjukersätt- ning omfattningen av nya beviljanden.

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan uppgick till 7 623 miljoner kronor, 247 miljoner kronor mer än 2011. Orsakerna till de ökade kostnaderna är främst ökad administration till följd av ett antal reformer bland annat inom sjukförsäkringsområdet, det familjepolitiska om- rådet och tandvårdsområdet.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade- ersättningar m.m. uppgick till 3 953 miljoner kronor, vilket är 202 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än 2011. Minskningen beror på att antalet personer med arbetsskadelivränta

minskar för	varje år. År 2012 hade
47 540 personer	arbetsskadelivränta i Sverige,

jämfört med 52 200 vid motsvarande tidpunkt 2011. Minskningen beror på att färre personer ansöker om arbetsskadelivränta och att antalet personer som inte längre har rätt till livräntan är fler än antalet personer som beviljas den.

Ohälsotalet minskar samtidigt som sjukpenningta- let ökar

Tabell 2.55 Ohälsotal

	År 2012	År 2011
Ohälsotalet	27,0	27,7
därav kvinnor	32	32,7
	32	32,7

därav män	22,1	22,7
	22,1	22,7

Sjukpenningtalet	7,7	6,8

därav kvinnor	9,8	8,6
	9,8	8,6

därav män	5,6	5,1
	5,6	5,1

Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabili- teringspenning och sjukersättning/aktivitets- ersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet relaterar till antalet personer i befolkningen mel- lan 1664 år. Alla dagar är omräknade till netto- dagar. Det innebär till exempel att två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet består till största delen av personer som har sjukersättning, en grupp vars antal förändras relativt långsamt.

Ohälsotalet fortsätter att minska även om minskningstakten har bromsat in. Ohälsotalet för kvinnor minskar även om det fortfarande är betydligt högre för kvinnor än för män. Skillna- den mellan könen har minskat något 2012. Un- der året minskade ohälsotalet med 2,4 procent. Det kan jämföras med 2011 då minskningen var 6,2 procent. Liksom 2011 beror minskningen

uteslutande på att antalet personer med sjuker- sättning minskar.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabili- teringspenning per person, exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är om- räknade till nettodagar.

Sjukpenningtalet minskade markant mellan 2002 och 2010, varefter det skett en ökning. Under 2012 har sjukpenningtalet fortsatt att öka och skillnaden mellan män och kvinnor har blivit större. Ökningen av sjukpenningtalet kan delvis förklaras av att de försäkrade som nått maximal tid i sjukförsäkringen återgått i sjukskrivning ef- ter att ha deltagit i programmet arbetslivsintro- duktion hos Arbetsförmedlingen. Sjukfallen blir i genomsnitt längre för de försäkrade som åter- vänder till sjukpenningen jämfört med dem som utnyttjar försäkringen för första gången. Under 2012 utgör gruppen återvändare 20 procent av ökningen.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Bidrag för arbetet med
	sjukskrivningar inom
1:6	hälso- och sjukvård	2 500	1 950

	Bidrag för sjukskriv-
1:7	ningsprocessen	1 005	1 005

Summa		3 505	2 955

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 3 505 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 955 miljoner kronor vilket innebär en avvikelse på 550 miljoner kronor. Avvikelsen är i sin hel- het hänförlig till anslaget 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.

Orsaken är att en planerad tvåårig överenskom- melse inte genomfördes fullt ut.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.57 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Garantipension till ålderspension	18 063		18 035	-28	-0,2	18 485

1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	14 280		14 226	-54	-0,4	14 439
1:3	Bostadstillägg till pensionärer	7 643	796	7 949	306	4,0	7 594

2:1	Pensionsmyndigheten	528		545	17	3,2	538

1:4	Äldreförsörjningsstöd	546	78	588	42	7,7	535
Summa		41 060	874	41 342	282	0,7	41 590

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålder- dom (garantipension, bostadstillägg till pension- ärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension och garanti- pension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

budget.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
41 342 miljoner	kronor och	blev därmed

282 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. På höständrings- budgeten anvisades ytterligare 874 miljoner kro- nor. Jämfört med 2011 minskade utgifterna med 248 miljoner kronor (0,6 procent).

Utfallet för bostadstillägg till pensionärer högre än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pens- ionärer uppgick till 7 949 miljoner kronor, vilket är 306 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som ursprungligen anvisats. På höständ- ringsbudgeten anvisades ytterligare 796 miljoner kronor eftersom det utbetalade medelbeloppet för bostadstillägg till pensionärer blev högre än beräknat. Dessutom översteg utgifterna de dis- ponibla medlen på anslaget 2011. Ett negativt överföringsbelopp på 489 miljoner kronor redo- visades därför från utgången av 2011. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd uppgick till 588 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kro- nor högre än anvisat. På ändringsbudgeten anvi- sades ytterligare 78 miljoner kronor eftersom

medelbeloppet blev något högre än beräknat, och de personer som får höga belopp blev fler medan de med låga belopp blev färre. År 2011 översteg dessutom utgifterna de disponibla med- len på anslaget så att ett negativt överföringsbe- lopp på 36 miljoner kronor fördes över till 2012.

Antalet garantipensionärer och genomsnittligt ga- rantipensionsbelopp minskar

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 18 035 miljoner kro- nor, vilket är 450 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än föregående år. Garantipensionen avräk- nas mot inkomst- och tilläggspensionen och ga- rantipensionen minskar om dessa pensioner ökar i förhållande till prisbasbeloppets förändring. Minskningen beror således på att inkomst- och tilläggspensionen har höjts. Dessutom har nya ålderspensionärer inkomstgrundad pension i större omfattning än äldre ålderspensionärer. De nya ålderspensionärerna har också högre genom- snittlig inkomstpension än vad befintliga pens- ionärer har. Det är en allt större andel som har ett yrkesliv med pensionsgrundande inkomst bakom sig. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Antalet garantipensionärer minskar därför på lång sikt. Ungefär 806 000 ålderspensionärer hade garanti- pension vid utgången av 2012, vilket är 13 000 färre än föregående år. Det genomsnittliga ga- rantipensionsbeloppet uppgår till 22 100 kronor 2012, en minskning med 200 kronor sedan 2011.

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevande- pensioner till vuxna uppgick till 14 226 miljoner

kronor, vilket är 213 miljoner kronor lägre än föregående år. Änkepension svarar för drygt 90 procent av utgifterna under anslaget. Ef- tersom änkepensionssystemet är under avveckl- ing sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

Antalet änkepensioner minskade mellan 2011 och 2012 med ca 10 000, till 310 000. Jämfört med 2011 ökade utgifterna för anslaget 1:3 Bo- stadstillägg till pensionärer med 355 miljoner kro- nor (4,7 procent). Ökningen beror huvudsaklig- en på en regeländring som höjer det maximala bostadstillägget med 170 kronor per månad. En annan förklaring till ökningen är högre boende- kostnader. Antalet bostadstillägg till pensionärer ligger oförändrat på 264 000 stycken. Det ge- nomsnittliga årsbeloppet har dock ökat med 5,1 procent jämfört med 2011. För 2012 var det genomsnittliga årsbeloppet 28 700 kronor. Ut- fallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är 588 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kro- nor högre än föregående år. Antalet äldreför- sörjningsstöd har ökat med 7,5 procent jämfört med 2011 och uppgår till 15 700 stycken 2012.

Det genomsnittliga årsbeloppet har ökat med 1,7 procent och uppgår till 36 600 kronor 2012. Ökningen beror på att det är en något större an- del av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berät- tigade till hel garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år. En annan förklaring till ökningen är att årsbeloppet för skälig levnadsnivå har höjts.

Övriga krediter

Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2012-12-31
Pensionsmyndighetens behov av likvi-
ditet i handeln med fondandelar	9 000	0

Riksdagen har beslutat om en räntekontokredit inom utgiftsområdet om 9 000 miljoner kronor för Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten var inte ut- nyttjad vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit under 2012 var 4 431 miljoner kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Utlåning

Tabell 2.59 UO 11Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2012-12-31
Premiepensionssystemet		1 134

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har, avseende dess årsre- dovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upp- lysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevis- ionen lämnar följande upplysning av särskild be- tydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på redovisning av inkomstpension i årsredovisning- en. Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställ- ning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i Socialförsäkringsbalken (2010:110) samt förordningen (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensions- systemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktö- rer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Revisionen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Dessa jämförelsetal har inte reviderats av Riksre- visionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redo- visar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevision- en.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.60 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
					Utfall-SB	Procent
Anslag	Anslagsnamn	SB 2012	ÄB 2012	Utfall 2012	2012	2012	Utfall 2011
1:2	Föräldraförsäkring	35 464		34 556	-908	-2,6	33 343

1:1	Allmänna barnbidrag	24 486		24 281	-205	-0,8	24 140

1:7	Pensionsrätt för barnår	6 327		6 327	0	0,0	5 345

1:8	Bostadsbidrag	4 617		4 432	-185	-4,0	3 342
1:6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	2 891		3 000	109	3,8	2 849

1:3	Underhållsstöd	1 983		2 064	81	4,1	2 031

	Övriga anslag	949		919	-30	-3,1	943
Summa		76 717		75 579	-1 138	-1,5	71 994

Utgiftsområdet omfattar bland annat barn- bidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 75 579 miljoner kronor. Det är 1 138 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdet blev utgif- terna 3 585 miljoner kronor (5,0 procent) högre än 2011.

Färre barn än beräknat ledde till lägre utgifter än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 34 556 miljoner kronor, vilket är 908 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att medelersättningen blev lägre än beräknat och att de uttagna föräldrapenningdagarna blev färre än vad som beräknades i budgeten. Utfallet för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag blev 24 281 miljoner kronor, vilket är 205 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det be- ror på färre antal barn och därmed också färre antal barnbidrag. I genomsnitt betalades 1 670 913 barnbidrag ut per månad under 2012.

Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade jämfört med 2012

Att utgifterna för utgiftsområdet blev högre än för 2011 beror främst på att utgifterna på ansla- get 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 213 miljoner kronor (3,6 procent). Ökningen beror framför allt på högre medelersättning per dag, fler födda barn samt på fler uttagna föräld- rapenningdagar. Av anslaget användes

202 miljoner kronor till jämställdhetsbonus

2012. Från och med den 1 januari 2012 betalas bonusen ut i direkt anslutning till uttag av för- äldrapenning, utan ansökningsförfarande. Tidi- gare redovisades jämställdhetsbonusen som skat- tereduktion på inkomsttitel 8123 Jämställdhetsbonus. Under 2012 krediterades föräldrarnas skattekonton med 144 miljoner kronor. Beloppet avser jämställdhetsbonus intjä- nad under 2011.

Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag har ökat med 1 090 miljoner kronor (32,6 procent) jämfört med föregående år. Det beror framför allt på tre regeländringar som trädde i kraft den 1 januari 2012; det särskilda bidraget för hemma- varande barn höjdes, den nedre gränsen för bo- stadskostnader för att en barnfamilj ska ha rätt till bostadsbidrag sänktes och för hushåll utan barn höjdes den andel av bostadskostnaden som berättigar till bidrag.

Även anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 982 miljoner kronor (18,4 procent) högre än 2011. Ökningen beror bland annat på löneök- ningar och att antalet födda barn har ökat.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitets- revision

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51) bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/12:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.5.2) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhålls- reglering utanför underhållsstödet. Regeringen utreder för närvarande hur föräldrar kan få så- dant stöd.

Regeringen kommer att återkomma till Riks- dagen med anledning av Riksrevisionens iaktta- gelser.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.61 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
					Utfall-SB	Procent
Anslag	Anslagsnamn	SB 2012	ÄB 2012	Utfall 2012	2012	2012	Utfall 2011
	Kommunersättningar vid flyktingmotta-
1:2	gande	4 755		3 888	-867	-18,2	4 199

1:5	Hemutrustningslån	1 209		1 106	-103	-8,5	-9

	Etableringsersättning till vissa nyanlända
1:3	invandrare	997		855	-142	-14,2	263

	Ersättning till etableringslotsar och insat-
1.4	ser för vissa nyanlända invandrare	900		444	-456	-50,6	121

1:1	Integrationsåtgärder	131		92	-39	-29,8	52

	Övriga anslag	382	5	368	-14	-3,6	342
Summa		8 374	5	6 753	-1 621	-19,4	4 968

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, po- litik mot diskriminering och jämställdhetspoli- tik.

Utgifterna uppgick till 6 753 miljoner kronor och är därmed 1 621 miljoner kronor (19,4 procent) lägre än vad som anvisades i sta- tens budget. Jämfört med 2011 har utgifterna för området ökat med 1 785 miljoner kronor (35,9 procent).

Försenade ersättningar för flyktingmottagande till kommunerna

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 888 miljoner kronor, vilket är 867 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror framför allt på förseningar i Migrationsverkets ärende- hantering på grund av det stora antalet asylsö- kande. Det innebär att ett stort antal beviljade ansökningar som avser 2012 kommer att betalas ut till kommunerna först under 2013. Det avser framför allt ersättningar för ensamkommande barn och ungdomar på sammanlagt 851 miljoner kronor. Kommunerna tog under 2012 emot 18 791 personer, vilket är 1 191 personer fler än beräknat i statens budget.

Utfallet på anslaget 1:4 Ersättning till etable- ringslotsar och insatser för vissa nyanlända in- vandrare blev 456 miljoner kronor lägre (50,6 procent) än beräknat. Även utfallet på an-

slaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyan- lända invandrare blev lägre än beräknat, 142 miljoner kronor (14,2 procent). Orsaken är ett lägre utnyttjande av etableringslotsarnas tjänster och ett lägre antal nyanlända i etable- ringsinsatser än väntat.

Utfallet på anslaget 1:5 Hemutrustningslån blev 103 miljoner kronor lägre än beräknat. An- ledningen är att amorteringarna av lån i Riks- gäldskontoret blivit lägre än beräknat. Dessutom blev utbetalda lån till kommun-mottagna flyk- tingar, vilka är målgruppen för hemutrustnings- lån, lägre än beräknat.

Ändrad finansieringsform för hemutrustningslån ledde till högre anslag 2012

Att utgifterna ökat 2012 jämfört med 2011 beror främst på att utgifterna för hemutrustningslån till och med 2011 varit lånefinansierade, men i och med den nya budgetlagen är de från och med 2012 i stället anslagsfinansierade. Under första kvartalet 2012 belastades anslaget därför med en engångsutbetalning på 1 000 miljoner kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret.

Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare har ökat med 592 miljoner kronor jämfört med 2011. An- ledningen är ett högre antal nyanlända invand-

rare och att dessa i högre utsträckning än tidigare erhåller etableringsersättning.

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etable- ringslotsar och insatser för vissa nyanlända in- vandrare blev 323 miljoner kronor högre än 2011. Orsaken är att fler invandrare får stöd av etableringslotsar inom ramen för etableringspla- ner.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande blev 311 miljoner kronor lägre jämfört med föregå- ende år. Det lägre utfallet beror i huvudsak på förseningarna i Migrationsverkets ärende- hantering, vilket medfört att ersättningar till kommunerna, främst för ensamkommande barn och ungdomar, förskjutits till 2013. Antalet kommunmottagna flyktingar har ökat från 13 271 personer 2011 till 18 791 under 2012. An- talet barn och ungdomar ökade från 5 818 till 8 384, varav ensamkommande barn var 2 255 under 2011 och 2 207 under 2012.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.62 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Ersättning till etable-
	ringslotsar och insatser
	för vissa nyanlända
1:4	invandrare	750	366

	Särskilda jämställd-
3:1	hetsåtgärder	478	310
	Från EU-budgeten fi-
	nansierade insatser för
	integration av tredje-
1:6	landsmedborgare	62	49

Summa		1 290	725

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 1 290 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 725 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 565 miljoner kronor och avser huvudsakligen an- slaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insat- ser för vissa nyanlända invandrare. Antalet nyan- lända som har en etableringslots var färre än beräknat 2012 vilket förklarar skillnaden på 384 miljoner kronor mellan anslagets bemyndi- gandebelopp och de utestående åtagandena.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:3 DO och diskrimineringsfrågorna

Riksrevisionen har granskat orsakerna till de ini- tiala problem med långa handläggningstider och låg aktivitet i den egeninitierade tillsynen som Diskrimineringsombudsmannen (DO) har haft. Granskningen har också syftat till att bedöma vilka åtgärder som behövs för att DO ska kunna bedriva ett effektivare arbete mot diskrimine- ring.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om hur Diskrimineringsombudsmannen kan bedriva ett effektivare arbete mot diskrimi- nering (skr. 2011/12:177) redovisat sin syn på Riksrevisionens iakttagelser. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:122).

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.63 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011

	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets-
1:2	stöd	34 522		31 004	-3 517	-10,2	31 002

1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	16 750		16 178	-572	-3,4	15 537
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 186		7 203	18	0,2	5 775

	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
1:3	och insatser	8 298		7 076	-1 222	-14,7	6 914
1:1	Bidrag till lönegarantiersättning	1 200	1 105	2 733	1 533	127,8	1 830

1:61	Europeiska socialfonden m.m. för perioden
1:61	20072013	1 537		1 469	-68	-4,4	1 291
	Övriga anslag	984		969	-15	-1,5	936

Summa		70 476	1 105	66 633	-3 843	-5,5	63 285

1 Inkl. den svenska medfinansieringen

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmark- nad och arbetsliv och består i huvudsak av ar- betsförmedling, bidrag till arbetslöshetsersätt- ning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetsmiljö och ar- betsrätt. Vidare ingår bland annat Europeiska so- cialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndig- heter inom området är bland annat Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska soci- alfonden i Sverige och Arbetsmiljöverket

Utfallet uppgick till 66 633 miljoner kronor, vilket är 3 843 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- fört med 2011 blev utfallet för utgiftsområdet 3 348 miljoner kronor (5,3 procent) högre.

Sammantaget lägre utgifter än budget men högre lönegarantiersättning

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- hetsersättning och aktivitetsstöd blev 31 004 miljoner kronor, vilket är 3 517 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisa- des i budgeten. För arbetslöshetsersättningen blev utgifterna 2 606 miljoner kronor lägre än beräknat, för aktivitetsstödet blev utgifterna 911 miljoner kronor lägre än beräknat i budge- ten. Förklaringen är bland annat att antalet ar- betslösa med arbetslöshetsersättning blev färre än beräknat. Antalet deltagare i program med ak-

tivitetsstöd ökade under 2012 jämfört med 2011. Trots detta blev utgifterna för aktivitetsstöd lägre än beräknat, vilket förklaras av att en stor del av ökningen bestod av deltagare som har andra ersättningar än aktivitetsstöd som inte be- lastar anslaget samt att den genomsnittliga er- sättningen blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för ar- betsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 222 miljoner kronor lägre än anvisat i budge- ten. Anledningen till detta är främst lägre kost- nader för garantiprogrammen samt lägre kostnad för utbildning utanför garantierna och subvent- ionerade anställningar.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Sam- hall m.m. blev 572 miljoner kronor lägre än anvi- sat i statens budget. Detta beror på ett lägre antal personer med tillfälliga anställningar inom Kul- turarvslyftet än beräknat och att antalet anställ- ningar med lönebidrag och offentligt skyddat arbete har minskat.

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegaran- tiersättning uppgick till 2 733 miljoner kronor, vilket är 1 533 miljoner kronor (127,8 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I vårändringsbudgeten anvisades ytterligare 1 105 miljoner kronor då antalet anställda i före- tag försatta i konkurs fortsatt att öka mer än be- räknat. Även 2011 översteg utgifterna tilldelade

medel ett negativt överföringsbelopp på 145 miljoner kronor fördes över till 2012. Rege- ringen medgav i november att anslaget fick över- skridas med 450 miljoner kronor (regeringsbe- slut den 15 november 2012). Vid utgången av 2012 hade en anslagskredit om 230,5 miljoner kronor utnyttjats samt ett medgivet överskri- dande om 343 miljoner kronor.

Fler förmedlare på Arbetsförmedlingen

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens för- valtningskostnader har ökat med 1 428 miljoner kronor jämfört med 2011. Som en följd av ökade resurser på Arbetsförmedlingens förvaltningsan- slag har myndigheten kunnat öka antalet för- medlare. Anslaget stärktes bl.a. för att förbättra uppföljningen av arbetssökandet samt höja kvali- teten och aktivitetsnivån i insatserna för lång- tidsarbetslösa. Under året ökade antalet anställda vid Arbetsförmedlingen med ca 1 600 årsarbets- krafter. Andelen deltagare i såväl jobb- och ut- vecklingsgarantin som jobbgarantin för unga har som deltagit i arbetsplatsförlagda aktiviteter har ökat jämfört med 2011. Aktivitetsnivån inom garantierna har dock inte ökat i någon större ut- sträckning. Antalet personliga möten har ökat något.

Tabell 2.64 Arbetslöshet

	Antal per-		Antal
	soner	Procent	personer	Procent
	2012	2012	2011	2011
Antal arbetslösa,
1574 år	403 000		390 400

- därav heltids-
studerande	125 600	31,2	120 600	30,9
- därav personer
med utomnordiskt
ursprung	128 300	31,8	125 100	32,0

- därav långtids-
arbetslösa	120 700	29,9	120 800	30,9

- därav långtids-
arbetslösa personer
med utomnordiskt
ursprung	48 800	12,1	49 300	12,6
- därav ungdomar,
1524 år	153 200	38,0	149 700	38,3
Arbetslösheten,
1574 år (arbets-
lösa som andel av
arbetskraften)		8,0		7,8

Ungdomsarbetslös-
heten, 15-24 år
(arbetslösa ung-
domar som andel av
samtliga ungdomar
i arbetskraften)		23,7		22,8

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2011 respektive 2012. Källa: SCB

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabellen visar att det genomsnittliga antalet ar- betslösa har ökat med 12 600 personer mellan 2011 och 2012. Antalet heltidsstuderande har ökat med 5 000 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som va- rit arbetslösa i mer än sex månader, har minskat något. Antalet arbetslösa personer med ut- omnordiskt ursprung har ökat men har som an- del av det totala antalet minskat mellan åren. An- talet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet har minskat. Ungdomar ut- gör 38 procent av samtliga arbetslösa. Deras an- tal har ökat 2012, men som andel av de arbets- lösa har ungdomarna minskat något mellan åren. Som andel av arbetskraften har ungdomsarbets- lösheten däremot ökat och uppgick till 23,7 procent under 2012.

Av de öppet arbetslösa fick 38 procent arbets- löshetsersättning hösten 2012, vilket är en ök- ning jämfört med föregående år. Den genom- snittliga arbetslöshetsersättningen per dag ökade från 571 till 575 kronor per dag. Av de öppet ar- betslösa var i genomsnitt 179 636 sökande per månad i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitets-stöd. Det är en ökning med 8 685 personer jämfört med 2011. Jobb- och ut- vecklings-garantin är det största programmet inom Arbetsförmedlingen och svarade under 2012 för 53 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Under 2012 deltog i genomsnitt 24 procent av de öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd i programmet. Både andelen utri- kes födda och personer med funktionsnedsätt- ning har ökat i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 under det senaste året. Andelen utri- kesfödda deltagare var 32 procent och andelen deltagare med funktionsnedsättning var 26 pro- cent. Under året har en fortsatt förskjutning skett mot att en allt större andel av deltagarna varit i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättningsdagar och därmed deltar i sysselsättningsfasen. År 2012 ingick i genom- snitt per månad 31 400 personer i sysselsätt- ningsfasen jämfört med 27 000 personer 2011. Andelen utrikesfödda deltagare var 32 procent och andelen deltagare med funktionsnedsättning 36 procent.

Utgifterna på anslaget 1:3 Kostnader för ar- betsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 162 miljoner kronor mellan åren. Utgifter- na på anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

ökade mellan åren med 641 miljoner kronor. An-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

tal beslut om program som ger anställningar med subventionering av lönen till personer med funktionsnedsättning har sammantaget ökat jämfört med föregående år. Besluten avser bland annat lönebidrag, trygghetsanställning, utveckl- ingsanställning och offentligt skyddat arbete. Antalet trygghets-anställningar har ökat och an- talet lönebidrag har minskat, vilket har lett till att sammansättningen av de olika lönestöden till personer med funktionsnedsättning har föränd- rats.

Utgifterna på anslaget 1:11 Bidrag till lönega- rantiersättning ökade med 903 miljoner kronor mellan åren. Antalet personer som fick lönega- rantiersättning var 32 816 stycken under 2012, en ökning med 20,5 procent. Antalet företags- konkurser och företagsrekonstruktioner var 3 201 stycken, en ökning med 10,1 procent. Även antalet dagar som ersättning betalades ut och den genomsnittliga ersättningen per person ökade, med 50,0 respektive 25,3 procent. För- ändringen mellan åren beror bland annat på Saab Automobile AB:s företagsrekonstruktion hösten 2011 och efterföljande konkurs.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.65 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Kostnader för arbets-
	marknadspolitiska pro-
1:3	gram och insatser	4 000	3 533

	Lönebidrag och Samhall
1:4	m.m.	12 000	10 822

	Europeiska socialfonden
	m.m. för perioden
1:6	2007–2013	3 014	2 881
	Institutet för arbets-
	marknadspolitisk utvär-
1:7	dering	9	7

2:1	Arbetsmiljöverket	18	18
Summa		19 041	17 262

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 19 041 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 262 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 779 miljoner kronor och avser huvudsaklig- en anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:9 Effektivitetsmätning som metod för att jämföra arbetsförmedlingskontor

Riksrevisionen har granskat Arbets- förmedlingens resurseffektivitet i förmedlings- verksamheten och undersökt hur regeringen styr Arbetsförmedlingens arbete för att åstadkomma en effektiv verksamhet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse (skr. 2012/13:29). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt re- geringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:AU2, rskr. 2012/13:121).

RiR 2012:22 Mer att förenkla! – Administrat- ion i strukturfondsprojekt

Riksrevisionen har granskat om regeringen, Rå- det för Europeiska socialfonden (Svenska ESF- rådet) och Tillväxtverket har använt de möjlig- heter som finns att förenkla strukturfondspro- jektens administration.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om rapport om administration i strukturfondsprojektet (skr. 2012/13:142). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:26 Etablering genom företagande – är statens stöd till företagare effektiva för utri- kes födda?

Riksrevisionen har granskat om statens insatser på ett effektivt sätt stödjer utrikes födda perso- ner när de ska starta företag. I granskningen har undersökts om Arbetsförmedlingens arbets- marknadspolitiska program stöd till start av nä- ringsverksamhet och det statliga bolaget Almis utlåningsverksamhet har någon positiv påverkan på sysselsättningen i gruppen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om etablering av utrikes födda genom företagande (skr. 2012/13:146). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.66 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:2	Studiemedel m.m.	13 779	76	12 697	-1 082	-7,9	12 414

1:3	Studiemedelsräntor m.m.	4 308	1	4 292	-17	-0,4	5 126
1:1	Studiehjälp m.m.	3 665		3 667	2	0,0	3 868

	Övriga anslag	431		412	-19	-4,4	404

Summa		22 184	78	21 068	-1 116	-5,0	21 813

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika for- mer av ekonomiskt stöd till enskilda under stu- dier, utgifter för vissa studiesociala insatser och utgifter för hanteringen av studiestöden. För- valtningen av studiestöden sköts huvudsakligen

av Centrala studiestödsnämnden.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
21 068 miljoner	kronor och	är därmed

1 116 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. De totala utgif- terna på utgiftsområdet blev 745 miljoner kronor (3,4 procent) lägre jämfört med 2011.

Lägre utfall för studiemedel med den högre bi- dragsnivån

Utfallet på anslaget 1:2 Studiemedel m.m. upp- gick till 12 697 miljoner kronor, vilket är 1 082 miljoner kronor lägre än anvisat i den ur- sprungliga budgeten. Anslaget används till utgif- ter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensions- avgifter. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen utgör 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen utgör 73 procent av totalbelop- pet. Inom gruppen studerande med rätt till den högre bidragsnivån är det främst utgifterna för personer över 25 år som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasieskola, som är lägre än anvisade medel. En liknande avvikelse finns se- dan flera år, vilket främst beror på att antalet studerande med rätt till den högre bidragsnivån har varit färre än det antal studerande som ansla- get beräknats för.

Lägre utgifter för räntor jämfört med 2011

De totala utgifterna på utgiftsområdet blev lägre jämfört med 2011. Det är framför allt utfallet på anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. som blev 834 miljoner kronor lägre 2012 än föregående år till följd av en lägre räntenivå.

Utfallet på anslaget 1:2 Studiemedel m.m. ökade med 283 miljoner kronor jämfört med fö- regående år. Antalet studerande som fick studi- emedel under 2012 var 467 156 stycken. Det är en ökning med 2 020 personer jämfört med 2011. Utfallet har främst påverkats av att pris- basbeloppet har ökat jämfört med 2011.

Utfallet på anslaget 1:1 Studiehjälp m.m. blev 201 miljoner kronor lägre än föregående år. An- talet studerande som fick studiehjälp under 2012 var 444 554 stycken, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med 2011. Förändringen av antalet personer med studiehjälp följer befolk- ningsutvecklingen i åldern 16–20 år.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.67 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Bidrag till vissa studie-
1:5	sociala ändamål	7	3

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 7 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Utlåning

Tabell 2.68 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor


Utlåning		Låneram		Lån 2012-12-31
Studielån		176 800		176 449

Låneramen	för	studielån	uppgick		till
176 800 miljoner		kronor 2012.	Utestående		lån

vid utgången av 2012 var 176 449 miljoner kro- nor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.69 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsin-
3:1	formation	4 654	-57	4 604	-50	-1,1	4 369

	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedago-
1:7	gisk verksamhet, m.m.	3 660		3 658	-2	-0,1	3 656

	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområ-
2:69	det m.m.	2 763		2 748	-15	-0,5	2 680
1:15	Statligt stöd till vuxenutbildning	2 252	12	2 083	-169	-7,5	3 030

	Lunds universitet: Forskning och forskarutbild-
2:6	ning	1 887		1 887	0	0,0	1 754
	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbild-
2:4	ning	1 833		1 833	0	0,0	1 717

2:7	Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 789		1 789	0	0,0	1 770
2:5	Lunds universitet: Grundutbildning	1 764		1 764	0	0,0	1 757

2:9	Stockholms universitet: Grundutbildning	1 536		1 536	0	0,0	1 517

	Stockholms universitet: Forskning och forskarut-
2:10	bildning	1 430		1 430	0	0,0	1 374

2:3	Uppsala universitet: Grundutbildning	1 336		1 399	63	4,7	1 401

	Göteborgs universitet: Forskning och forskarut-
2:8	bildning	1 362		1 362	0	0,0	1 320

2:13	Linköpings universitet: Grundutbildning	1 319		1 325	6	0,5	1 346

	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbild-
2:16	ning	1 307		1 307	0	0,0	1 202

2:11	Umeå universitet: Grundutbildning	1 197		1 219	22	1,8	1 250

	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och fors-
2:18	karutbildning	1 106		1 106	0	0,0	1 000

2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	1 037		1 037	0	0,0	1 064

2:12	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	987		987	0	0,0	935
2:23	Linnéuniversitetet: Grundutbildning	945		945	0	0,0	1 002

2:31	Malmö högskola: Grundutbildning	792		834	42	5,3	890

	Linköpings universitet: Forskning och forskarut-
2:14	bildning	743		743	0	0,0	696

	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
1:5	verksamhet	857	3	632	-224	-26,2	805
	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
2:70	m.m.	637		559	-78	-12,3	383

	Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella orga-
3:6	nisationer	551		549	-2	-0,3	110

1:6	Särskilda insatser inom skolområdet	443		377	-66	-14,9	382

2:55	Högskolan Väst: Grundutbildning	313	44	335	23	7,3	350
	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella or-
3:2	ganisationer	260	57	317	57	21,8	251

1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	503		277	-226	-44,9	739
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	270		267	-3	-1,0	100

1:8	Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet,	141		116	-25	-17,8	117

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

m.m.

Övriga anslag	14 801	4	14 810	9	0,1	14 743

Summa	54 476	62	53 837	-639	-1,2	53 709

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 53 837 miljoner kronor och är därmed 639 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Ut- gifterna för utgiftsområdet blev 128 miljoner kronor (0,2 procent) högre än 2011.

Lägre utgifter än beräknat för kompetensutveckling och statligt stöd till vuxenutbildning

Till följd av den särskilda anslagsavräkningen för universitet och högskolor, där anslaget avräknas i sin helhet när anslaget erhålls, blir det inga avvi- kelser mellan budget och utfall. I det följande kommuniceras de anslag där avvikelser finns.

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 083 miljoner kronor. Det är 169 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än an- visat i statens budget. Förklaringen till att utgif- terna blev lägre än vad som anvisats beror främst på en förändrad utbetalningsrutin för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning. Det beror också på en något lägre nyttjandegrad av antalet årsplatser inom yrkeshögskolan än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 632 miljoner kronor, vilket är 224 miljoner kro- nor (26,2 procent) lägre än anvisat. Det låga an- slagsutnyttjandet beror främst på att ny verk- samhet har krävt planering och framförhållning och därmed inte hunnit komma igång fullt ut. Det gäller bland annat kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen samt fortbildning av mate- matiklärare och rektorer. En annan orsak till det låga anslagsutnyttjandet är att försöksverksam- heten med ett fjärde tekniskt år i gymnasiesko- lan haft ett lägre elevantal än vad anslaget var be- räknat för.

Utgifterna på anslaget 1:10 Fortbildning av lä- rare och förskolepersonal blev 277 miljoner kro- nor, vilket är 226 miljoner kronor (44,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anledningen är att antalet ansökningar under 2012 har varit lägre än förväntat inom såväl fortbildning av lärare och förskolepersonal som rektorer.

Minskade utgifter för yrkesinriktad gymnasial vux- enutbildning

Utfallet på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenut- bildning blev 947 miljoner kronor lägre än före- gående år. Minskningen mellan åren beror främst på att den satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) som påbörjades 2009 trappas ned.

Utfallet på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 462 miljoner kronor lägre än 2011. Från 2012 pågår det så kallade Lä- rarlyftet II. Det lägre utfallet jämfört med före- gående år förklaras av att uppdraget har föränd- rats.

Utgifterna för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet respektive anslaget 3:6 Rymdsty- relsen: Avgifter till internationella organisationer

ökade med 167 miljoner kronor respektive 439 miljoner kronor 2012 med anledning av att riksdagen beslutade att ändamål och verksam- heter som avser Rymdstyrelsen och som tidigare finansierats under utgiftsområde 24 Näringsliv skulle överföras till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Utfallet på anslaget 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. blev 176 miljoner kronor högre än föregående år. Ut- gifterna har bland annat ökat vad gäller forskar- skolor för lärare och validering av yrkeslärare. Medel har även utbetalats till Högskolan på Got- land för kostnader som uppstår med anledning av det planerade samgåendet med Uppsala uni- versitet.

Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 235 miljoner kronor högre än föregående år. An- slaget förstärktes 2012 med 247 miljoner kronor för de särskilda satsningarna på infrastruktur inom ramen för de strategiska satsningarna och för finansiering av forskning och forskningens infrastruktur.

Utfall avseende kapitaltillskott

Riksdagen beslutade i budgetpropositionen för 2012 om ett kapitaltillskott om högst 19 miljoner kronor till holdingbolag knutna till universitet och högskolor. Inom anslaget 3:13

Särskilda uppgifter för forskningsändamål har 18 miljoner kronor använts för detta ändamål.

100

Vidare bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om ett kapitaltillskott om högst 300 miljoner kronor till European Spallation Source ESS AB (ESS AB). Av anslaget 3:1 Ve- tenskapsrådet: forskning och forskning- sinformation har 275 miljoner kronor använts för detta ändamål.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ende åtaganden understiger de beslutade be- myndigandena med 682 miljoner kronor, 632 miljoner kronor respektive och 278 miljoner kronor. Skillnaden avseende anslaget 3:4 Rymd- forskning och rymdverksamhet beror på lägre nya åtaganden än planerat avseende ESA:s (Eurpoean Space Agency) bärraketprogram.

Beställningsbemyndiganden

Garantier

Tabell 2.70 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Specialpedagogiska
1:3	skolmyndigheten	12	9
	Utveckling av skolvä-
	sendet och annan peda-
1:5	gogisk verksamhet	312	286

	Särskilda insatser inom
1:6	skolområdet	37	31

	Fortbildning av lärare
1:10	och förskolepersonal	401	192

	Statligt stöd till vuxen-
1:15	utbildning	2 900	2 622

	Vetenskapsrådet: Forsk-
	ning och forskningsin-
3:1	formation	10 500	10 280

	Rymdforskning och
3:4	rymdverksamhet	1 075	443

	Vetenskapsrådet: Av-
	gifter till internationella
3:2	organisationer	978	890
	Bidrag till vissa handi-
	kappåtgärder inom ut-
1:16	bildningsområdet m.m	77	0

	Särskilda utgifter inom
	universitet och högsko-
2:70	lor m.m.	153	20

	Rymdstyrelsen: Avgifter
	till internationella orga-
3:6	nisationer	3 300	2 618
Summa		19 745	17 391

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 19 745 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 391 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 354 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer, anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning där utestå-

Tabell 2.71 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående åtaganden
Garanti	Garantiram	2012-12-31
Pensionsgaranti (inkl. ef-
terborgen), Chalmers Tek-
niska Högskola AB 1	Obegränsad	393

1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr 1991/92:350). Utfallet avser pensions- skulden per den 31/12 2011.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2011:21 Användningen av basanslagen för forskning och forskarutbildning

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om använd- ningen av basanslaget för forskning och forskar- utbildning (skr. 2011/12:36) givit regeringen tillkänna att regeringen bör överväga om syste- met för fördelning av basanslag är väl avvägt i re- lation till målet att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna om lärosätes in- tegritet gentemot sina samarbetspartner (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152).

Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30 avsnitt 6.2.2). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvär- dig betygssättning i grundskolan

Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i grundskolan.

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57) givit regeringen tillkänna att regeringen bör se till att ett bedöm- ningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs tillgängligt där sådant material

101

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174).

Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december

2012 publicerade Skolverket handledningen ”Be- tygsskalan och betygen B och D – en handled- ning”. Skolverket har även i uppdrag att bl.a. fortsätta arbetet med olika former av kompe- tensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygsättning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 16 juni 2014. Regering- en avser att återkomma i frågan.

RiR 2012:4 Att styra självständiga lärosäten

Riksrevisionen har inom ramen för sin strategi Statens roll i utbildningssystemet granskat rege- ringens styrning av verksamheten vid universitet och högskolor samt hur lärosätena leder och föl- jer upp sin verksamhet. Denna avslutande granskningsrapport tar sin utgångspunkt i tio granskningar som genomförts under perioden 2007–2011.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri-

velse Riksrevisionens rapport om att styra själv- ständiga lärosäten (skr. 2011/12:170).

Vidare har regeringen behandlat frågan om hur fördelningen av anslagsmedel till forskning och forskning på forskarnivå bör utvecklas (prop. 2012/13:30 avsnitt 6.2). Granskningsrap- porten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:UbU1, rskr. 2012/13:113).

RiR 2012:17 Godkänd? – Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän

Riksrevisionen har granskat prövningen av en- skilda som ansöker om att bli godkända som skolhuvudmän.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän (skr. 2012/13:121). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

102

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.72 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
4:1	Bidrag till folkbildningen	3 309	-3	3 306	-3	-0,1	3 275

3:1	Stöd till idrotten	1 705		1 705	0	0,0	1 455

1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 278		1 279	0	0,0	1 239
8:1	Centrala museer: Myndigheter	957		956	-1	-0,1	926

	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dan-
	sens Hus, Drottningholms slottsteater och
2:1	Voksenåsen	952		952	0	0,0	945

7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	460		460	0	0,0	460

6:1	Riksarkivet	346		357	11	3,1	344
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	332		332	0	0,0	325

10:1	Filmstöd	303		303	0	0,0	302

	Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
12:2	verksamhet	250		249	-1	-0,5	253

	Övriga anslag	2 408	3	2 420	12	0,5	2 427

Summa		12 300	0	12 318	18	0,1	11 952

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bland annat folkbildning, ungdomsfrågor, det civila sam- hället, idrott, teater, dans och musik, museer, ut- ställningar samt trossamfund.

Utfallet uppgick till 12 318 miljoner kronor och blev därmed 18 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i sta- tens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 366 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2011.

Utfallet på anslaget 6:1 Riksarkivet blev 11 miljoner kronor högre än anvisade medel, vil- ket inneburit att en del av anslagskrediten har utnyttjats. Den huvudsakliga förklaringen är ökade lokalkostnader, vilket beror på tillfälligt ökade hyreskostnader under 2012 med anled- ning av nya landsarkivlokaler i Göteborg och Lund.

Utgifterna för anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökade med 250 miljoner kronor (17,2 procent) jämfört med föregående år. Det beror på att end- ast hälften av de medel som fördelats 2011 för det så kallade idrottslyftet, 250 miljoner kronor, utbetalades 2011.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.73 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	åtaganden
	Konstnärlig gestaltning
	av den gemensamma
4:2	miljön	10	4

	Ersättningar och bidrag
5:2	till konstnärer	136	117

	Bidrag till kulturmiljö-
7:2	vård	100	73

	Bidrag till allmänna
13:2	samlingslokaler	32	28

	Bidrag till riksdagspar-
	tiers kvinnoorganisat-
13:5	ioner	15	15

	Bidrag till vissa teater-,
	dans- och musikända-
2:2	mål	107	86
	Stöd till icke-statliga
1:5	kulturlokaler	9	7
	Bidrag till litteratur och
3:1	kulturtidskrifter	20	19
Summa		429	349

103

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 429 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 349 miljoner kronor vilket är 80 miljoner kronor lägre än beslutande bemyndiganden.

Utlåning

Tabell 2.74 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2012-12-31
RIKAB, täcka underskott på distri-
butionskontot för tv-distribution	500	58
Nordiska museet 1	15	4
Summa	515	62

1 prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram om 500 miljoner kronor. Låneramen är till för att täcka underskott på distributions- kontot för tv-distribution. Dessutom beslutade riksdagen om en låneram på högst 15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nor- diska Muséet i samband med införandet av fri entré på muséer. Utestående lån vid utgången av 2012 var 62 miljoner kronor.

Övriga finansiella befogenheter

Riksdagen beslutade för 2012 att 4 032 miljoner kronor skulle tilldelas Sveriges Television AB (SVT), 2 620,5 miljoner kronor skulle tilldelas Sveriges Radio AB (SR) och 331,8 miljoner kro- nor skulle tilldelas Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Därutöver skulle SVT få ytterligare 60 miljoner kronor, SR få ytterligare 13 miljoner kronor och UR ytterligare 32 miljoner kronor. Riksdagen beslutade även att 541 miljoner kro- nor skulle överföras från rundradiokontot till det särskilda distributionskontot för finansiering av kostnader för tv-distribution. Vidare beslutades att SVT skulle anvisas 259,5 miljoner kronor och UR 11,1 miljoner kronor från distributionskon- tot. Samtliga medel har betalats ut till bolagen.

Riksrevisions iakttagelser – årlig revision

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Riksrevisionen har, avseende Nämnden för hem- slöjdsfrågor redovisning för 2012, avstått från att uttala sig. Riksrevisionen avstår från att uttala sig om de inte kunnat inhämta tillräckliga och

ändamålsenliga revisionsbevis och Riksrevision- en bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Som grund för att avstå från att uttala sig anför Riksrevisionen följande.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sid 34 och 36 i årsredovisningen som beskriver att Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från att lämna resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen samt att nämndens anslag dis- poneras och redovisas av annan myndighet. Ef- tersom regleringsbrev Ku2011/1960/RFS ger undantag från obligatoriska delar av en årsredo- visning som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens finansiella ställning, resultat och finansiering i enlighet med förordning (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetun- derlag, saknas grund för att göra ett uttalande om den rättvisande bilden.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden

Riksrevisionen har granskat statens roll på spel- marknaden.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om statens roll på spelmarknaden (skr. 2012/13:52). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

104

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.75 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
2:4	Lantmäteriet	495		489	-6	-1,2	506

2:1	Boverket	202	-3	177	-26	-12,7	170

3:2	Konsumentverket	113		113	0	-0,2	111
1:4	Räntebidrag m.m.	20		19	-1	-5,1	177

1:2	Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	100		9	-91	-91,0	-1

	Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bo-
1:3	stad	44		1	-43	-98,3	1

	Övriga anslag	178	3	173	-5	-2,9	145

Summa		1 152		981	-172	-14,9	1 110

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- planering, bostadsmarknad, byggande, lantmäte- riverksamhet och konsumentpolitik.

Utfallet uppgick till 981 miljoner kronor, vil- ket är 172 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 129 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än 2011.

Utfallet för omstrukturering av kommunala bo- stadsföretag lägre än anvisat

Utfallet på anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev endast 9 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor lägre än avi- sade medel. Det låga utfallet beror på att inga nya ansökningar om stöd för omstrukturering av de kommunala bostadsföretagen har hanterats under perioden. Ett tilläggsavtal har tecknats under året med Hagfors kommun om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostadsföretag Hagforshem AB med en utbetalning om 9 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev endast 1 miljon kronor. Det låga utfallet beror på att bidrag be- viljats för endast 155 hyresgarantier till 14 kommuner under 2012.

Räntebidraget har gradvis avvecklats vilket ger lägre utgifter

Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 19 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner kronor lägre än 2011. Stödet i form av räntebi- drag för ny- och ombyggnad av bostäder har gradvis avvecklats och inga utbetalningar beräk- nas ske efter 2012.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.76 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Omstrukturering av
	kommunala bostadsfö-
1:2	retag	70	19
	Bidrag till åtgärder mot
2:2	radon i bostäder	15	11

	Stöd gällande utveckling
1:10	i strandnära lägen	4	0

Summa		89	30

105

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 89 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 30 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 59 miljoner kronor. Den högsta avvikelsen är hänförlig till anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror på en låg tillströmning av ärenden under 2012.

Garantier

Tabell 2.77 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		Åtaganden
Garanti	Garantiram	2012-12-31
Kreditgaranti för ny- och
ombyggnad av bostäder
inklusive avlösen av kom-
munala borgensåtaganden	10 000	1 700
Kreditgaranti för förvärv av
bostad	5 000	0

Summa	15 000	1 700

En samlad redovisning av statens garanti- åtaganden lämnas i avsnitt 5.1.

Övriga krediter

Tabell 2.78 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2012-12-31
Kredit för infriande av BKNs
garantier 1	Obegränsad	0

1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ bu d- getlagen (2011:203).

106

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.79 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
1:3	20072013	1 415		1 546	131	9,3	1 392

1:1	Regionala tillväxtåtgärder	1 535	25	1 471	-64	-4,2	1 452

1:2	Transportbidrag	449		391	-58	-12,9	377

Summa		3 399	25	3 408	9	0,3	3 222

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av pro- jektverksamhet och olika former av regionala fö- retagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Utfallet uppgick till 3 408 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. År 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 185 miljoner kronor (5,8 procent) högre än 2011.

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåt- gärder blev 1 471 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor mindre än anvisat i statens budget. På vårändringsbudgeten 2012 anvisade riksdagen ytterligare 25 miljoner kronor, ef- tersom omfattningen av Saab Automobile AB:s konkurs medfört ett stort behov av omställning och innovation i näringslivet. Att starta denna typ av insatser tar tid och därför har utgifterna varit låga under 2012.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag upp- gick till 391 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport- bidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimule- rar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Det lägre utfallet beror delvis på ett fortsatt sämre ekonomiskt läge vilket läget påverkar fö- retagens försäljning negativt och leder till färre transporter.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden	2007–2013 blev
1 546 miljoner kronor vilket	är 131 miljoner

kronor högre än anvisat i statens budget och 154 miljoner kronor högre än föregående år. Ut- gifterna avser vanligen fleråriga projekt under

programperioden och utgifterna förskjuts ofta mellan åren. Under 2012 har anslagssparande från tidigare år finansierat vissa utgifter.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.80 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Regionala tillväxt-
1:1	åtgärder	2 489	1 784

	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden peri-
1:3	oden 2007–2013	3 069	2 783
Summa		5 558	4 567

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 5 558 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 567 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 991 miljoner kronor och är främst hänförlig till anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Ute- stående åtaganden för anslaget 1:1 Regionala till- växtåtgärder under-stiger bemyndigandebeloppet med 705 miljoner kronor, vilket bland annat be- ror på att EU:s nuvarande strukturfondsperiod avslutas 2013. Nästa strukturfondsperiod omfat- tar åren 2014–2020.

107

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.81 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:16	Skydd av värdefull natur	751		750	-1	-0,1	742

1:12	Åtgärder för havs- och vattenmiljö	738		737	-1	-0,1	562
1:3	Åtgärder för värdefull natur	616		615	-1	-0,2	826

	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
2:2	samhällsbyggande: Forskning	536		545	9	1,7	487
1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	473		421	-51	-10,9	656

1:17	Havs- och vattenmyndigheten	193		195	2	1,3	97

1:10	Klimatanpassning	117		104	-13	-11,4	115
1:13	Insatser för internationella klimatinvesteringar	70		61	-9	-13,0	82

1:15	Hållbara städer	28		23	-5	-16,4	138

	Övriga anslag	1 505		1 380	-125	-8,3	1 361
Summa		5 025		4 831	-194	-3,9	5 069

Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik består bland annat av natur-, vatten och miljövård. Området miljöforskning består främst av forsk- ning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Utfallet för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård uppgick till 4 831 miljoner kronor och är därmed 194 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 238 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än 2011.

Försenade projekt medför lägre utfall

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 421 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor lägre än anvisat i sta- tens budget och 235 miljoner kronor lägre än för 2011. Att utgifterna blev lägre än väntat beror på förseningar av ett antal projekt där finansiering sedan tidigare var beslutad. Saneringsverksam- heten är till sin karaktär komplex, med många parter involverade. Projekten är som regel myck- et kostsamma och pågår ofta under lång tid. För- seningar är inte ovanliga, och kan bl.a. bero på överklagade upphandlingar eller tillståndspröv- ningar.

Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 212 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än 2011. Minskningen beror i huvudsak på att bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, som tidigare redovisades under anslaget, flyttats till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vatten- miljö, som ökade med 174 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer minskade med 115 miljoner kronor jämfört med 2011. Anledningen är att utbetalningstakten av beviljade bidrag från anslaget inte är jämnt förde- lad över åren. Detta hänför sig till när och om stödmottagaren vill ha förskottsutbetalning (maximalt 75 procent av beviljat bidrag) eller om stödmottagaren väntar att ansöka om utbetal- ning till dess att projektet är slutfört.

108

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.82 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
1:2	Miljöövervakning m.m.	82	27

	Åtgärder för värdefull
1:3	natur	190	186

	Sanering och återställ-
	ning av förorenade om-
1:4	råden	718	675
1:5	Miljöforskning	102	35

1:10	Klimatanpassning	25	17

	Åtgärder för havs- och
1:12	vattenmiljö	155	84

	Insatser för internation-
1:13	ella klimatinvesteringar	1 150	866

	Internationellt
	miljö- och kärnsäker-
	hetssamarbete med
1:14	Ryssland	30	11
1:16	Skydd av värdefull natur	25	9

1:15	Hållbara städer	125	122
	Forskningsrådet för
	miljö, areella näringar
	och samhällsbyggande:
2:2	Forskning	1 350	1 025

Summa		3 952	3 058

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 3 952 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 058 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 894 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till dels anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, beroende på att viss långsiktig forsk- ningsverksamhet inte kommit igång som plane- rat, dels anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar beroende på att förändringar i marknadsvillkor och valutakurser har påverkat förvärven av utsläppsrätter.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotopro- tokollet.

Ärendet bereds fortsatt inom Regerings- kansliet.

RiR 2012:2 Svensk klimatforskning – vad kos- tar den och vad har den gett?

Riksrevisionen har granskat hur mycket staten satsar på klimatforskningen, vilka områden forskningen är inriktad mot och vilka resultat forskningen hittills har lett till.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport Svensk klimat- forskning – vad kostar den och vad har den gett? (skr. 2011/12:161). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151 och 152).

RiR 2012:27 Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen – fungerar det?

Riksrevisionen har i samarbete med andra nat- ionella revisionsorgan granskat den europeiska handeln med utsläppsrätter i sju stater, inklusive Sverige.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en särskild skrivelse i frågan.

109

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.83 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:5	Energiforskning	1 311		1 259	-52	-4,0	1 174

1:11	Energieffektiviseringsprogram	270		277	7	2,8	276

1:1	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader	264		260	-4	-1,5	240
1:10	Elberedskap	255		201	-54	-21,3	236

1:9	Energiteknik	120		84	-36	-30,0	72

1:4	Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	70		34	-36	-51,1	87
	Stöd för konvertering från direktverkande elvärme
1:8	m.m.			0	0		210

	Övriga anslag	582		597	15	2,5	623
Summa		2 873		2 713	-159	-5,6	2 918

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Frågorna hante- ras av Statens energimyndighet, Energi- marknadsinspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät.

Utfallet uppgick till 2 713 miljoner kronor och blev därmed 159 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 205 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än 2011.

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 1 259 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kro- nor lägre än anvisat. Det beror främst på förse- ningar i projekt, vilket medför en förskjutning av utbetalningar. Det beror också på ett indraget projekt som rörde så kallad svartlutsförgasning.

För anslaget 1:10 Elberedskap blev utfallet 201 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kro- nor lägre än anvisat. Skillnaden beror bl.a. på att installationer av reservelverk inte har kunnat ge- nomföras i planerad omfattning och att miljötill- stånd inte har lämnats för så kallade dödnäts- startprov. De medel som förbrukats har bland annat använts för ersättning till beredskapsreser- ven, övning och utbildning och säkerhetshöjande åtgärder.

Utgifterna på anslaget 1:9 Energiteknik blev 84 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor

lägre än vad som anvisades i budgeten. Det är framför allt stöd till biogas och andra förnybara gaser som blivit lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsin- troduktion av vindkraft blev även det 36 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten, vilket beror på att ett pilotprojekt om storskalig vindkraft i fjällmiljö har blivit försenat.

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning ökade med 85 miljoner kronor (7,2 procent) jämfört med 2011. Utfallet varierar något mellan åren be- roende på utvecklingen av de pågående projekten och när utbetalningar görs.

110

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.84 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Regionala och lokala
	insatser för energieffek-
1:2	tivisering m.m.	140	32

	Insatser för uthållig
1:3	energianvändning	90	13

	Stöd för marknadsintro-
1:4	duktion av vindkraft	50	29

1:5	Energiforskning	4 278	1 258
	Planeringsstöd för vind-
1:7	kraft m.m.	5	5

1:9	Energiteknik	160	98
1:10	Elberedskap	290	283

	Energieffektiviserings-
1:11	program	500	330

	Avgifter till internation-
1:12	ella organisationer	20	1

Summa		5 533	2 049

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 5 533 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 049 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 484 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Riksdagens beslutade låneram inom utgiftsom- rådet uppgår till 300 miljoner kronor. Den har inte behövt utnyttjas.

Inomstatliga lån

Tabell 2.86 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2012-12-31
Svenska kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret	6 000	1 854

Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram om 6 000 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2012 var 1 854 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.85 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2012-12-31
Delägarlån till bolag i vilka
Svenska Kraftnät förvaltar statens
aktier	300	0

111

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.87 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Väghållning	21 564		22 048	484	2,2	19 361

1:2	Banhållning	14 731		15 007	277	1,9	13 475

1:12	Transportstyrelsen	1 985		1 865	-120	-6,0	1 889
1:3	Trafikverket	1 458		1 334	-124	-8,5	1 416

1:7	Trafikavtal	831		804	-27	-3,2	771

1:11	Trängselskatt i Stockholm	1 240		721	-519	-41,8	425
	Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeu-
1:10	ropeiska nätverk	349		212	-137	-39,2	490

	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommuni-
2:5	kation	185		175	-10	-5,6	185

	Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål
1:4	m.m.	143		143			143
1:6	Driftbidrag till icke statliga flygplatser	110		110	0	0,0	103

2:4	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	40		15	-25	-62,8	17

	Övriga anslag	426		426	1	0,2	457
Summa		43 061		42 861	-200	-0,5	38 734

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

Utfallet uppgick till 42 861 miljoner kronor och är därmed 200 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- fört med 2011 ökade utgifterna med 4 127 miljoner kronor (10,7 procent).

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga in- frastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstra- fik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikver- kets investeringsvolym bestäms av anvisade an- slag, de lån som Trafikverket tar upp och till- skott som erhålls via medfinansiering i form av externa bidrag.

Utfallet för både väg- och banhållning högre än budget

Utfallet för anslaget 1:1 Väghållning uppgick till 22 048 miljoner kronor, vilket är 484 miljoner kronor högre än budgeterat. Att utfallet blev högre beror på förseningar av investeringar från tidigare år. Till dessa utgifter har anslagssparande

utnyttjats. Investeringarna blir ofta framflyttade på grund av bl.a. överklaganden.

Utfallet för anslaget 1:2 Banhållning uppgick till 15 007 miljoner kronor, vilket är 277 miljoner kronor högre än budgeterat. Det högre utfallet beror på att investeringar från tidigare år flyttats fram och därför har anslagssparande från tidigare år utnyttjats. Årets investeringar har genomförts enligt plan.

Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stock- holm blev 721 miljoner kronor, vilket är 519 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än budgeterat. Av anvisat anslag avser 960 miljoner kronor överskott från trängselskatten, avsatta för att användas för Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet i enlighet med den s.k. Stockholms- överenskommelsen.

Den stora avvikelsen från anvisade medel be- ror på att beräkningen av anslagsmedel bestäms av hur stort överskottet från trängselskattesy- stemet förväntas bli, inte av storleken på de år- liga investeringarna. Medel för väginvesteringar som inte utnyttjats resulterar i anslagssparande

112

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

som kan användas kommande år. EU beviljar år-						Tabell 2.88 Väghållning
						Miljoner kronor
ligen bidrag till projekt och studier som ingår i

det transeuropeiska transportnätverket (TEN-								2012	2011
T) för investeringar i transportinfrastruktur. Bi-						Drift och underhåll		9 309	8 762
dragen från EU betalas in på statens budgets in-						Investeringar i nationell plan		7 164	5 698
komstsida och de aktuella projektens utfall be-
						Investeringar i regional plan		2 415	2 170
lastar sedan	anslag	1:10	Från	EU-budgeten

						Bärighet och tjälsäkring		1 507	1 239
finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bi-
						Statsbidrag till enskild väg		1 044	995
dragen från EU utgör en medfinansiering som

utökar den totala ramen för investeringar i						Övrigt		609	497

						Totalt		22 048	19 361
transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev
212 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kro-
nor lägre än vad som beräknades i statens bud-						Stora vägprojekt som ingår i den nationella pla-
get. Utfallet blev lägre än anvisat bl.a. till följd av
						nen som pågått under 2012 är E18 Hjulsta-Kista
senarelagda bidragsutbetalningar från EU.
						och E20 Norra länken.
Utfallet för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgäng-
						Utfallet på	anslaget 1:2	Banhållning blev
lig elektronisk kommunikation blev 175 miljoner
						1 532 miljoner kronor högre än 2011. Framför
kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än an-
						allt ökade kostnaderna för drift, underhåll, tra-
visat i statens budget. Avvikelsen beror på förse-
						fikledning och	återinvesteringar i det statliga
ningar i ett antal större projekt. Av anslaget har
						järnvägsnätet.	Kostnaderna	ökade	med
40 miljoner kronor använts för bidrag till kanali-
						993 miljoner kronor. Även utgifterna för inve-
sation, det vill säga anläggning av rör eller lik-
						steringar och förbättringar i det statliga järn-
nande som är avsedda för it-infrastruktur.
						vägsnätet samt förbättrad miljö längs det befint-

Högre utgifter för investeringar i vägar och järnvä-						liga statliga	järnvägsnätet	ökade.	Dessa
						kostnader uppgick till 6 273 miljoner kronor
gar 2012 än 2011
						2012, vilket är en ökning med 528 miljoner kro-
Att utgifterna för 2012 blev högre än för 2011
						nor (9,2 procent).
beror framförallt på att utfallet för anslaget 1:1

Väghållning	blev	2 687	miljoner		kronor
						Tabell 2.89 Banhållning
(13,9 procent) högre 2012 än 2011. Drift och
						Miljoner kronor
underhållskostnaderna för det statliga vägnätet
								2012	2011
och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till
						Investeringar i nationell plan		6 273	5 745
9 309 miljoner kronor vilket är				547 miljoner
						Drift, underhåll och trafikledning		6 974	5 981
kronor (6,2 procent) mer än 2011.

						Räntor och återbetalning av lån		1 270	1 260
Kostnaderna för investeringar i den nationella
planen inkluderar både investeringar och förbätt-						Bidrag till Inlandsbanan och
ringar i det nationella stamvägnätet och tillhö-						Öresundsbro Konsortiet		397	397
						Övrigt		93	92
rande gång- och cykelvägar samt åtgärder för
förbättrad miljö längs det befintliga vägnätet.						Totalt		15 007	13 475
Dessa kostnader uppgick till 7 164 miljoner kro-
nor, en ökning med 1 466 miljoner					kronor	Stora banprojekt som ingår i den nationella pla-
(25,7 procent) jämfört med 2011. Investeringar i
						nen och som har pågått under 2012 är Mälarba-
regional plan	ökade	med	245 miljoner		kronor
						nan, Hallandsåsen och Ådalsbanan.
(11,3 procent) till 2 415 miljoner kronor.

113

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.90 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-21
1:2	Banhållning	77 000	73 577

	Ersättning för särskilda
	tjänster till funktions-
2:2	hindrade	220	143
	Driftsäker och tillgäng-
	lig elektronisk kommu-
2:5	nikation	170	90

1:1	Väghållning	40 000	32 185
1:7	Trafikavtal	3 500	2 814

	Grundläggande betal-
2:3	tjänster	60	3

Summa		120 950	108 812

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 120 950 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 108 812 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 12 138 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Väghållning och ansla- get 1:2 Banhållning. Bakomliggande orsaker till detta är bland annat senareläggningar i investe- ringsverksamheten.

Utlåning

Tabell 2.91 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2012-12-31
A-train AB 1	1 000	1 000
SVEDAB AB 2	5 300	5 061
Swedavia AB 3	2 313	918
Summa	8 613	6 979

1prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436

2prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt.

3prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar om 8 613 miljoner kronor för utlå- ning. Utestående lån vid utgången av 2012 var 6 979 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har ramen minskats i och med att Trafikverket tagit över Botniabanans lån i Riksgäldskontoret. På så sätt flyttas lånet över till inomstatliga lån.

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, får enligt riksdagens beslut uppgå

till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet upp- går vid utgången av 2012 till 5 061 miljoner kro- nor. Enligt de beräkningar som SVEDAB AB lämnat uppgår mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 579 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2012. Utnyttjad ram exklusive dessa poster är därmed 3 252 miljoner kronor i löpande priser.

När Swedavia AB bildades 2010 tog bolaget över Luftfartsverkets infrastrukturlån om 3 240 miljoner kronor. Fram till och med 2012 har Swedavia AB amorterat 2 322 miljoner kro- nor. Under 2013 förväntas resterande del återbe- talas.

Garantier

Tabell 2.92 UO 22 Garantier

Miljoner kronor		Utestående åtagan-
		den
Garanti	Garantiram	2012-12-31

Kreditgaranti till Öresundsbro
Konsortiets upplåning 1	Obegränsad	22 168
Kapitaltäckningsgaranti Ar-
landabanan Infrastructure AB
2		0
		0
Kapitaltäckningsgaranti
SVEDAB AB 3		0
Pensionsgaranti (inkl. efter-
borgen), Posten AB (inkl.
Posten Logistik AB, Posten
Meddelande AB) 4	Obegränsad	6 268
Summa		28 435

1prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379

2prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97

3prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50

4I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150 bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2011.

Inomstatliga lån

Tabell 2.93 UO 22 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2012-12-31
Prioriterade vägprojekt m.m.	8 900	7 831

Prioriterade järnvägsprojekt m.m.1	33 400	32 158
Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga
lån i eller utanför Riksgäldskontoret	335	0

Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret	1 500	0
Statens järnvägars långfristiga lån
inkl. finansiell leasing	5 000	2 893

Summa	49 135	42 882

1 Lån för fortsatt utbyggnad av Botniabanan övertogs av Trafikverket 1 oktober 2012.

114

Inom utgiftsområdet har låneramar för utlåning beslutats om 49 135 miljoner kronor. Utestå- ende lån vid utgången av 2012 var 42 882 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har ramen bland annat utökats i och med att Trafik- verket har tagit över Botniabanans lån i Riks- gäldskontoret, eftersom det lett till att ramen flyttades från utomstatliga lån.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:27 Förvaltning av samhällsekono- miska metoder inom infrastrukturområdet

Regeringen har i november 2012 beslutat om ändringar i förordningen (2010:185) med in- struktion för Trafikverket genom att komplet- tera med definitionen inklusive efterkalkylering och succesiv kalkylering, i syfte att förtydliga Trafikverkets arbete.

Granskningsrapporten är därmed slutbehand- lad.

RiR 2011:7 Trafikverkens produktivitet – hur mycket infrastruktur får man för pengarna?

Under 2012 har Produktivitetskommittén läm- nat sitt betänkande Vägar till förbättrad produk- tivitet och innovationsgrad inom anläggnings- branschen (SOU 2012:39). Vidare har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att införa ett gemensamt styrramverk för drift och under- håll av väg och järnväg. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frå- gan om outsourcing bidrar till en ökad effekti- vitet?

E-delegationen har genomfört en förstudie om effektivare it-drift som presenterades under vå- ren 2012. Som ett resultat av denna förbereds för närvarande en fördjupad studie kring bl.a. ge- mensamma sourcing-strategier.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2012:7 Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen?

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning mot de transportpolitiska målen samt rapporte- ringen till riksdagen utifrån de transportpolitiska målen och klimatmålen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om infrastruktur-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

planering och klimatmål (skr. 2012/13:3). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119).

RiR 2012:8 Citybanans regionala medfinansie- ring

Riksrevisionen har granskat den regionala med- finansieringen av citybanan.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om Citybanans regionala medfinansiering (skr. 2012/13:15).

Riksdagen har, bl.a. med anledning av rege- ringens skrivelse, givit regeringen tillkänna att tydliga principer bör utarbetas avseende medfi- nansiering för att komma tillrätta med de brister som Riksrevisionens granskningar har påvisat när det gäller regeringens medfinansieringspoli- tik (bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119). Med anledning av detta gav regeringen den 20 decem- ber 2012 Trafikverket i uppdrag att i sitt medfi- nansieringsarbete arbeta efter vissa av regeringen angivna riktlinjer och utgångspunkter (dnr. N2012/6395/TE, och N2021/6434/TE). Granskningsrapporten är därmed slut- behandlad.

RiR 2012:14 Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar – Leder den till högre produktivitet?

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och regeringens insatser för att Trafikverkets upp- handling ska leda till hög produktivitet och kon- kurrens.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velse Riksrevisionens rapport om Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar (skr. 2012/13:50). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad.

RiR 2012:21 Statens satsningar på transportin- frastruktur – valuta för pengarna?

Riksdagens granskningsstrategi om infrastruktur har omfattat totalt tolv granskningar varav några har granskat större infrastrukturprojekt. I rap- porten Statens satsningar på infrastruktur – mer valuta för pengarna? presenteras den avslutande granskningen inom strategin, den så kallade slut- granskningen.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

115

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.94 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	6 583		5 922	-661	-10,0	6 348

1:21	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 123	-12	3 002	-121	-3,9	2 991

	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
1:22	landsbygdens miljö och struktur	2 985		2 659	-326	-10,9	2 535

1:13	Finansiella korrigeringar m.m.	410		429	18	4,4	48

	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
1:28	forskning	483		421	-62	-12,9	397

	Intervention och exportbidrag för jordbrukspro-
1:12	dukter	322		175	-147	-45,5	195

1:26	Främjande av rennäringen m.m.	108		110	2	1,8	115

	Övriga anslag	3 717	23	3 668	-49	-1,3	3 743
Summa		17 733	12	16 387	-1 346	-7,6	16 372

Utgiftsområdet omfattar bland annat verksam- het inom områdena jordbruks- och trädgårdsnä- ring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, lands- bygd och rennäring samt samefrågor.

Utfallet uppgick till 16 387 miljoner kronor och är därmed 1 346 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 ökade utgifterna inom området med 15 miljoner kronor.

Starkare krona medför lägre gårdsstöd än budgete- rat

Utfallet för anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbi- drag m.m. blev 5 922 miljoner kronor, vilket är 661 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än anvi- sat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev starkare i förhållande till euro än beräknat i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen.

Utgifterna under anslagen 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbyg- dens miljö och struktur blev 121 miljoner kronor (3,9 procent) respektive 326 miljoner kronor (10,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst att stödmyndigheterna

(främst Jordbruksverket) under 2012 prioriterat beslut om ansökningar om nya stöd, vilket med- fört att beslut om utbetalningar till redan på- gående projekt fördröjts. Anledningen är bland annat att 2013 är det sista året för beslut om nya stöd inom nuvarande programperiod. Större de- len av utbetalningarna kommer att ske under 2014 och 2015, när stödberättigade projekt slut- redovisas.

Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 147 miljoner kronor (45,5 procent) lägre än an- visat i statens budget. Orsaken är främst att be- hovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser.

Brister i blockdatabasen medförde finansiella kor- rigeringar

Jämfört med 2011 ökade utgifterna inom ut- giftsområdet med 15 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 1:13 Finansiella korrigeringar m.m.

ökade med 380 miljoner kronor. Orsaken är att Sverige belastats med finansiella korrigeringar under 2012 avseende stödåren 20052007 på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark. Rege- ringen beslutade att 425 miljoner kronor av kor- rigeringen skulle belasta anslaget för finansiella

116

korrigeringar 2012. Se även Böter m.m. samt Bi- drag m.m. från EU under 2.2.3 Övriga inkoms- ter.

Utgifterna under anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 425 miljoner kronor lägre jämfört med 2011. Det beror på att kronans värde gentemot euron var högre 2012 jämfört med 2011. Kursen för euro sjönk från 9,26 till 8,45 kronor mellan 2011 och 2012.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.95 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
1:2	Insatser för skogsbruket	70	22

	Intervention och export-
	bidrag för jordbrukspro-
1:12	dukter	86	70

	Från EU-budgeten fi-
	nansierade strukturstöd
1:15	till fisket m.m.	177	136
	Åtgärder för landsbyg-
1:21	dens miljö och struktur	3 170	3 757
	Forskningsrådet för
	miljö, areella näringar
	och samhällsbyggande:
	Forskning och sam-
1:28	finansierad forskning	1 200	688
	Från EU-budgeten fi-
	nansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och
1:22	struktur	3 340	3 610

	Strukturstöd till fisket
1:14	m.m.	42	38

Summa		8 085	8 320

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 8 085 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 8 320 miljoner kronor vilket innebar att beslu- tade bemyndiganden överskreds med 235 miljoner kronor. Överskridandet är hänför- ligt till anslagen 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur där de utestående åtagandena överstiger det beslutade bemyndigandebeloppet med 587 miljoner kronor respektive 270 miljoner kronor. Överskridandena beror i huvudsak på att beslut om ansökningar om nya stöd prioriterats för att kunna omhändertas inom EU:s nuva- rande programperiod. Utbetalningar av stöd i pågående ärenden har prioriterats ned.

Garantier

Tabell 2.96 UO 23 Garantier

Miljoner kronor

	Utestående
Garanti	åtaganden
Garantiram	2012-12-31
Programgarantier	2

117

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.24Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.97 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
	Verket för innovationssystem: Forskning och ut-
1:2	veckling	2 018		2 015	-4	-0,2	1 932

1:19	Kapitalinsatser i statliga bolag	1 001		1 000	-1	-0,1
1:5	Näringslivsutveckling m.m.	649	-4	580	-69	-10,6	513

1:3	Institutens strategiska kompetensmedel m.m.	473		473			468

1:4	Tillväxtverket	367		356	-12	-3,2	367
2:3	Exportfrämjande verksamhet	246		243	-3	-1,1	224

	Verket för innovationssystem: Förvaltningskostna-
1:1	der	169		165	-4	-2,3	147

1:21	Finansiering av rättegångskostnader	18		0	-18	-98,6	0

	Övriga anslag	1 070	4	1 051	-19	-1,8	1 634
Summa		6 012	0	5 882	-129	-2,2	5 344

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, utrikes- handel samt handels- och investeringsfrämjande.

Utfallet uppgick till 5 882 miljoner kronor och är därmed 129 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- fört med föregående år blev utgifterna för ut- giftsområdet 538 miljoner kronor (10,1 procent) högre.

Förändrade rutiner medför lägre utfall än budget

Utgifterna för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. blev 580 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (10,6 procent) lägre än anvi- sat i statens budget. Skillnaden beror huvudsak- ligen på förändrade rutiner för förskottsutbetal- ningar av bidrag.

Kapitaltillskott till Ersättningsmark i Sverige AB ger ökade utgifter

Jämfört med 2011 har anslaget 1:19 Kapitalinsat- ser i statliga bolag ökat med 1 000 miljoner kro- nor för ett villkorat kapitaltillskott till Ersätt- ningsmark i Sverige AB. Bakgrunden är de tillgångs- och värdeförändringar som skett inom bolaget och den beskattning som uppkommer. Bolaget har överlåtit 100 000 hektar till Natur- vårdsverket att användas som ersättningsmark vid bildandet av naturreservat.

Anslagsnivån för anslag 2:3 Exportfrämjande verksamhet höjdes med 50 miljoner kronor 2012 jämfört med 2011. Anledningen var en särskild satsning på exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag och att främja handeln med Irak och BRIC-länderna (Brasilien, Ryss- land, Indien och Kina). Under 2012 har 213 miljoner kronor betalats ut till Sveriges ex- portråd, vilket är 30 miljoner kronor högre än 2011.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2012-12-31
	Verket för innovations-
	system: Forskning och
1:2	utveckling	2 500	1 560

	Näringslivsutveckling
1:5	m.m.	650	462

	Sveriges geologiska
	undersökning: Geove-
1:9	tenskaplig forskning	9	3

	Exportfrämjande verk-
2:3	samhet	20	0

Summa		3 179	2 025

118

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 3 179 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 025 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beslu- tade bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 154 miljoner kronor och är huvud- sakligen hänförlig till anslaget 1:2 Verket för in- novationssystem: Forskning och utveckling. Avvi- kelsen beror främst på att antalet nya åtaganden under 2012 blev betydligt lägre än beräknat i av- vaktan på beslut om insatser till följd av den nya forsknings- och innovationspolitiska proposit- ionen (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151).

Utlåning

Tabell 2.99 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2012-12-31
AB Svensk Exportkredit	100 000	0

Civila flygutvecklingsprojekt 1	1 110	396
SAS 2	749	0
Summa	101 110	396

1prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11

2prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning om 101 110 miljoner kro- nor. Utestående lån vid utgången av 2012 var 396 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.100 UO 24 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2012-12-31
Exportkreditgarantier	500 000	274 747

Investeringsgarantier	10 000	4 724

Kreditgarantier till företag i for-
donsklustret för lån i EIB 1	20 000	0
Kreditgarantier till AB Svensk
Exportkredit för upplåning	250 000	0

Grundfondsförbindelse Svenska
skeppshypotekskassan 2	350	350
Grundfondsförbindelse Fonden för
den mindre skeppsfarten 3	55	55
Pensionsgaranti (endast efterbor-
gen), Sveaskog AB	Obegränsad	656

Pensionsgaranti (endast efterbor-
gen), Vattenfall AB	Obegränsad	491

Pensionsgaranti (inkl efterbor-
gen), Nordea AB (f.d Postgirot)	Obegränsad	310

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Pensionsgaranti (endast efterbor-
gen), Svenska Skogsplantor	Obegränsad	25
Pensionsgaranti SP Sveriges Tek-
niska Forskningsinstitut	Obegränsad	21
Pensionsgaranti (endast efterbor-
gen), Teracom	Obegränsad	1

Pensionsgaranti Svensk Maskin-
provning AB	Obegränsad	5
Summa		281 385

1prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1

2Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.

3prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273

Anm: I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden pe r den 31/12 2011.

Övriga krediter

Tabell 2.101 24 Övriga krediter

Miljoner kronor

Övriga krediter i Riks-		Utnyttjad kredit
gäldskontoret	Kredit	2012-12-31
Exportkreditnämnden
upplåningsrätt i Riks-
gäldskontoret för ska-
deutbetalning	Obegränsad	0

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för utländska investeringar i Sve- rige har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med reservation. Riks- revisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta till- räckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgri- pande. Som grund för uttalande med reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten redovisar en felaktig upplupen intäkt (redovisat under posten oförbrukade bi- drag med negativt belopp) i årsredovisningen 2012 på 1,9 miljoner kronor. Eftersom myndig- heten inte har rätt till den upplupna intäkten borde verksamheten i stället ha finansierats med anslag. Konsekvensen är att utgående överfö- ringsbelopp på anslag 2:4 ap. 1 Investeringsfräm- jande är för högt redovisad med 1,9 miljoner kronor. Beloppet kommer därför behöva avräk- nas anslag i avvecklingsmyndigheten under 2013.

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige har också, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en upplysning. Riksrevisionen läm-

119

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

nar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisning- en som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 12 och 21 i årsredovisningen som beskri- ver att myndigheten för 2012 erhållit undantag från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta har lett till att 2,5 miljoner kronor inte har av- räknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR:2012:6 Regelförenkling för företag – rege- ringen är fortfarande långt från målet

Riksrevisionen har granskat regeringens regel- förenklingsarbete under perioden 2006–2010. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag (skr. 2012/13:5).

Granskningsrapporten är därmed slut- behandlad.

RiR 2012:13 Skattekontroll av företag

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets kon- troll av företag samt regeringens styrning av Skatteverket i denna del.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velsen Riksrevisionens rapport om skattekon- troll av företag (skr. 2012/13:48). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden

Riksrevisionen har granskat statens roll på spel- marknaden.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velsen Riksrevisionens rapport om statens roll på spelmarknaden (skr. 2012/13:52). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:19 SBAB – mervärde, mångfald och konkurrens?

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i och uppfyllelsen av målen för SBAB.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri- velsen Riksrevisionens rapport om effektivitet i och uppfyllelse av målen för SBAB (skr. 2012/13:119). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

120

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.102 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	81 975		81 975	0	0,0	85 003

1:2	Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	3 093	63	3 157	63	2,0	3 015

	Övriga anslag	7		7			5
Summa		85 075	63	85 138	63	0,1	88 023

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Utfallet uppgick till 85 138 miljoner kronor och är därmed 63 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Under 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 885 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än 2011.

Kostnader för LSS högre än beräknat i budgeten Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning syftar till att ge kommuner och landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Av de anvisade medlen avsåg ungefär 58 324 miljoner kronor bidrag till kommunerna och 23 651 miljoner kronor bidrag till landsting- en.

Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för kostnadsutjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funkt- ionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomstti- tel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). På höständringsbudgeten anvisades 63 miljoner kronor eftersom Statistiska Centralbyrån i juni 2012 gjort slutliga beräkningar av LSS- kostnaderna. Beräkningarna visade att bidraget

till bidragsberättigade kommuner skulle över- stiga anvisade medel. Den utjämningsavgift som övriga kommuner betalar till staten ökade med motsvarande belopp.

Tillfällig höjning av statsbidraget upphörde 2012 – lägre utfall än 2011

Utgifterna för utgiftsområdet blev 2 885 miljoner kronor lägre är 2011. Det beror på att den tillfälliga höjningen av statsbidraget på 3 000 miljoner kronor, som var en stabiliserings- politisk åtgärd, upphörde 2012.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser

Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Re- geringen kommer att återkomma till riksdagen senast den 20 april 2013 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakt- tagelser.

121

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.103 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Räntor på statsskulden	21 700	6 000	27 299	5 599	25,8	34 374

	Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam-
1:3	band med upplåning och skuldförvaltning	160		82	-78	-48,8	118
1:2	Oförutsedda utgifter	10		1	-9	-93,6	0

Summa		21 870	6 000	27 381	5 511	25,2	34 491

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på stats- skulden men också Riksgäldskontorets provis- ionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgifts- området ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag för räntor på stats- skulden och andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nöd- vändigt för att fullgöra statens betalningsåtagan-

den.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
27 381 miljoner	kronor och	är därmed

5 511 miljoner kronor (25,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I höständ- ringsbudgeten tillfördes anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ytterligare 6 000 miljoner kronor. Tillskottet motiverades i huvudsak av högre kursförluster vid byten av lån och högre valuta- kursförluster för skulden i utländsk valuta. Ut- gifterna för utgiftsområdet blev 7 110 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än 2011. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av ränteni- våer, växelkurser och statsskuldens storlek. Tek- niska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik påver- kar också ränteutgifterna. Redovisning mot an- slag görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplånings- verksamheten. Därmed påverkas anslaget av rea- liserade valutakursdifferenser, men inte oreali- serade. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom an- slaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av

ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Se tabell 2.104 nedan.

Utgifterna på anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 0,6 miljoner kronor. I budgeten för 2012 anvisades 10 miljoner kronor. Anslaget finns upptaget på statens budget för att vid be- hov kunna användas för oförutsedda utgifter ef- ter att regeringen fattat beslut i varje enskilt fall. Under 2012 har 639 000 kronor betalats ut från detta anslag avseende fyra förlikningar. För att finansiera dessa utgifter ska indrag göras från ut- giftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:11 Er- sättningar för skador på grund av brott med 8 709 kronor. Dessutom ska 500 000 kronor fi- nansieras från utgiftsområde 6 Försvar och sam- hällets krisberedskap, anslaget 1:1 Förbandsverk- samhet och beredskap. Vidare ska 60 060 kronor finansieras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:5 Sveriges Domstolar samt 70 185 kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättig- heter i Sverige.

Kursförlusterna högre än budgeterat

Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 299 miljoner kronor, vilket är 5 599 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev som beräknat. Räntorna på lån i ut- ländsk valuta blev 178 miljoner kronor lägre än väntat. Inkomsterna av överkurs vid emission blev 9 022 miljoner kronor högre än beräknat. Det är en effekt av lägre marknadsräntor än be- räknat, i kombination med förändringar i Riks- gäldskontorets låneplan.

122

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2008–2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall		Utfall	Utfall-SB
	2008	2009	2010	2011	SB 2012	2012	2012
Räntor på lån i svenska kronor	39,1	25,0	22,8	29,3	28,9	28,9	0,0

Räntor på lån i utländsk valuta1	9,6	7,7	3,4	3,2	3,1	2,9	-0,2
Över- (-)/underkurser (+) vid emission	-8,0	-10,8	-11,2	-6,0	-0,5	-9,5	-9,0

Summa räntor	40,7	21,9	15,0	26,6	31,5	22,3	-9,2


Räntor på in- och utlåning1	-4,8	-6,5	-7,8	-5,7	-5,8	-4,7	1,1
Valutakursförluster (+)/vinster (-)	-6,5	13,9	7,8	3,8	-4,0	-2,9	1,1

Kursförluster (+)/vinster (-)	3,9	1,6	8,1	9,8	0,0	12,5	12,5
Övrigt	-0,2	0,2	0,2	-0,1	0,0	0,0	0,0

Summa ränteutgifter	33,1	31,1	23,3	34,4	21,7	27,3	5,6

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (0,7 miljarder kronor 2012) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2008–2012 årsge- nomsnitt

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2008	2009	2010	2011	2012	2012
Ränta 5 år
%	3,8	2,5	2,3	2,3	2,3	1,1

Ränta 6
mån %	3,9	0,4	0,6	1,7	1,8	1,2

TCW- in-
dex 1	127,1	140,2	129,2	122,3	122,7	120,9
SEK/EUR	9,61	10,62	9,54	9,03	9,12	8,71
SEK/USD	6,59	7,66	7,20	6,50	6,41	6,78

1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

Valutakursvinsterna (netto) blev 1 139 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket medförde ett högre anslagsutfall med motsvarande belopp. Hur stora valutakursförluster respektive -vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom påverkas posten av de derivataffärer som Riksgäldskontoret gör för att anpassa sammansättningen i valutaskulden till gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor. Den största avvikelsen från beräkningen i budgeten avser kursförlusterna (netto) som blev 12 526 miljoner kronor högre än budgeterat. Kursförluster uppstår vid förtids- inlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Kursförlusterna berodde främst på byten av ob- ligationer i samband med emissionen av ett nytt tioårigt referenslån i oktober 2012. I budgeten beräknades att bytet skulle ske i början av 2013 i stället. De lägre marknadsräntorna bidrog också till att kursförlusterna blev högre än väntat. By- ten som leder till kursförluster gör att ränteutgif- terna blir lägre kommande år, eftersom Riks- gäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna.

Lägre utgifter för statsskuldsräntor än 2011

Utgifterna	för	utgiftsområdet	blev
7 110 miljoner	kronor	(20,6 procent)	lägre än

2011. Det beror främst på att utgifterna på an- slaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 7 075 miljoner kronor (20,6 procent) lägre. An- ledningen är i huvudsak att valuta-kursförluster under 2011 övergick till valutakursvinster 2012. Dessutom bidrog högre inkomster av överkurser vid emission till att räntebetalningarna blev lägre. Det förklaras främst av att kupongräntan på Riksgäldskontorets tioåriga referenslån låg be- tydligt över marknadsräntorna under 2012. Åt motsatt håll verkade att kursförlusterna blev 2 729 miljoner kronor högre än 2011. Vidare minskade statsskulden något under året, vilket marginellt bidrog till lägre ränteutgifter.

123

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.106 UO 27 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2012	2012	2012	2012	2012	2011
1:1	Avgiften till Europeiska unionen	31 291		31 452	161	0,5	30 596

Summa		31 291		31 452	161	0,5	30 596

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveri- ges betalningar till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak, den fleråriga budgetramen. Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget be- roende på ett flertal faktorer såsom faktisk upp- börd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändrings-

budgetar på unionsnivå. Utfallet uppgick till 31 452 miljoner kronor och är därmed 161 miljoner kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 ökade avgiften till EU med 856 miljoner kronor (2,8 procent), vilket framför allt beror på att den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som är baserad på bruttonationalinkomsten (BNI) blev högre 2012. Sveriges avgift till EU redovisas utförligare i avsnitt 6.6. Redovisning av samtliga EU-medel.

124

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2008–2012

Miljoner kronor

	2008	2009	2010	2011	2012
Ingående ramöverföringsbelopp 2012-01-01	40 731	37 003	45 320	47 421	27 571

Anvisat i statens budget (UO 1-27 exkl. UO 26)	725 519	734 948	787 451	784 476	794 788
Ändringsbudget	38 174	39 143	7 487	1 734	4 848

Utnyttjade medgivna överskridanden	73	108	171	235	351

Indragningar	-25 435	-21 075	-29 959	-39 330	-23 361
Utfall	742 057	744 807	763 028	766 987	783 706

Utgående ramöverföringsbelopp 2012-12-31	37 003	45 320	47 443	27 550	20 490

Förändring av anslagsbehållningar	-3 727	8 316	2 123	-19 871	-7 081

Anm: Skillnaden mellan utgående överföringsbelopp 2011 och ingående överföringsbelopp 2012 beror på att äldreanslaget 2:33 (2009 ) Högskolan i Kalmar: Grundutbild- ning korrigerats i budgetsystemet 2012.

I statens budget är budgeteringen av förbruk- ning av anslagsbehållningar inte fördelad per an- slag utan tas upp under posten Minskning av an- slagsbehållningar. Posten beräknades till -2 814 miljoner kronor i budgeten för 2012. Det innebär en budgeterad minskning av anslagsbe- hållningarna. Posten utgör ett netto av anslags- behållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbe- hållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut- gifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades en minskning av anslagsbehållningar under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på 48 miljoner kronor. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändring av anslagsbehåll- ningar 2012, exklusive utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.107.

Anslagsbehållningarna minskade med 7 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2012 från 27 571 miljoner kronor vid ingången av året till 20 490 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade såle- des med 7 081 miljoner kronor under året, jäm- fört med de 2 766 miljoner kronor som beräkna- des i budgeten.

Den största anslagsbehållningen i slutet av 2012 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetser- sättning och aktivitetsstöd (3 517 miljoner kro-

nor) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen på anslaget minskade med 2 397 miljoner kronor under 2012. Hela den ingående anslagsbehållningen på 5 934 miljoner kronor drogs in.

Minskade indragningar av anslagsmedel jämfört
med 2011
Indragningar	av	anslagsmedel uppgick	till
23 361 miljoner kronor under året. Det är			en
minskning	med	15 969 miljoner kronor

(40,6 procent) jämfört med 2011, då indragning- arna var exceptionellt stora. I tabell 2.108 redovi- sas de anslag som uppvisade utgående anslagsbe- hållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2008–2012.

Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Sjukpen-

ning och rehabilitering m.m.		minskade	från
-1 958 miljoner	kronor	2011	till

-2 331 miljoner kronor 2012. Det är den lägsta anslagsbehållningen 2012, det vill säga det största utnyttjandet av krediten på budgeten. Den största ökningen av anslagsbehållning mellan 2012 och 2013 har anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag. Behållningen ökade från 251 miljoner kronor 2011 till 1 544 miljoner kronor 2012.

125

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2008–2012

Miljoner kronor

Anslag			2008	2009	2010	2011	2012
06	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	697	1 211	53	426	180

07	1:1	Biståndsverksamhet	936	940	594	1 117	479
09	1:4	Tandvårdsförmåner m.m.	1 364	1 778	1 685	1 729	505

10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	3 121	3 649	1 749	-1 958	-2 331

10	1:2	Aktivitets- och sjukersättning m.m.	1 404	1 137	584	-311	-452
13	1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	1 061	226	144	810	867

14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	6 546	7 175	16 080	5 934	3 517

14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	1 951	2 633	1 109	623	1 222

14	1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013	1 182	1 520	1 475	219	190

14	1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	320	672	2 082	-145	-231

15	1:2	Studiemedel m.m.	1 112	755	1 275	1 535	1 159
19	1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013	1 063	1 214	146	295	23
21	1:5	Energiforskning	702	704	942	1 071	552

22	1:1	Väghållning	-352	871	1 077	2 041	1 544
23	1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	112	79	1 134	251	1 544

23	1:21	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 634	2 129	2 045	750	557

		Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens	1 512	2 135	2 409	1 106	812
23	1:22	miljö och struktur

27	1:1	Avgiften till Europeiska unionen	-1 404	3 215	-727	-685	-846

126

2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) re- dovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budge- tens utgiftssida. För 2012 blev utfallet för netto- utlåningen 1 009 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget uppgick till 121 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budget blev alltså 889 miljoner kronor. I tabell 2.109 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte spe- cificerade i statens budget.

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största del- posterna utgörs normalt av utlåning till Centrala studiestödsnämnden (CSN) för finansiering av studielån, utlåning till Trafikverket för infra- strukturinvesteringar och ökade behållningar på stabilitetsfondens konto.

Pensionsmyndighetens inbetalningar av pre- miepensionsavgifter beräknades i statens budget uppgå till 33 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 33 086 miljoner kronor, det vill säga 86 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel inklu- sive ränta blev 32 563 miljoner kronor, det vill säga 437 miljoner kronor lägre än budgetens be- räkning på 33 000 miljoner kronor.

De sammanlagda behållningarna på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda ränte- belagda konton, exklusive stabilitetsfondens sär- skilda räntekonto som redovisas i posten stabilitetsfonden nedan, minskade under 2012 med 388 miljoner kronor, vilket ökade nettout- låningen. Att de sammanlagda behållningarna minskat beror främst på att Försvarets materiel- verk (FMV) minskat sin behållning med 2 706 miljoner kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.109 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kronor

	Utfall	SB 1	Utfall –	Utfall
	2012	2012	SB 2012	2011
Premiepensions-
avgifter, inbetalning	-33 086	-33 000	-86	-31 932

Premiepensionsmedel,
utbetalning	32 563	33 000	-437	31 533
Övrig förvaltning av
premiepensionsmedel
i Riksgäldskontoret	-1 128			-1 244

Myndigheters ränte-
konton,se separat
tabell	388	-4 000	4 388	-1 255

CSN, studielån	5 259	6 000	-741	5 951

Investeringslån myn-
digheter	372			1 495

Insättningsgaranti	-13	-1 000	987	-8
Kärnavfallsfonden	-441			-8 945

Stabilitetsfonden,se
separat tabell	-4 950	-4 000	-950	-4 000

Trafikverket, infra-
stukturlån	20 682	5 000	15 682	6 980

Exportkreditnämnden,
placering av verk-
samhetsöverskott	-5 673			-309
Försvarets materiel-
verk, lån till rörelse-
kapital	-951			-385

Statliga bolag m.m.
Tillfällig placering
Apoteket AB				5 923
Lån till Botniabanan	-16 237			-429

Lån till Svensk-
Danska Broförbindel-
sen AB	100			-305
Lån till Swedavia	-690			-705

Övriga statliga bolag
m.m.	231			176

Affärsverk
Affärsverket Statens
Järnvägar	-822			487
Affärsverket Svenska
kraftnät	-276			879
Sjöfartsverket	155			63

Övrigt

Lån till Riksbanken	5 371	-3 000	8 371	-5 929
Lån till Island	-2 702			2 214

Lån till Irland	2 638	3 000	-362

Övrigt, netto	219	-2 000	2 219	1 344
Summa	1 009	121	889	1 600

1 Endast vissa delposter är specificerade

127

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.110 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto

Miljoner kronor

	Utfall 2012	Utfall 2011
Försvarets materielverk	2 706	-492
Rikspolisstyrelsen	415	-222

Regeringskansliet	3	516

Trafikverket	-31	-760
Karolinska institutet	-53	-250
Kriminalvården	-125	-273

Fortifikationsverket	-172	-253
Uppsala universitet	-172	-395
Arbetsförmedlingen	-179	-256
Transportstyrelsen	-218	-532
Statens fastighetsverk	-295	-55
Försvarsexportmyndigheten	-332	1 583

Göteborgs universitet	-350	-62
Försvarsmakten	-793	-984
Riksgäldskontorets kredit- och	-208	1 944
garantireserv	-208	1 944
Övriga räntekonton	192	-764

Minskning av behållningar, netto	388	-1 255

Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgälds- kontoret för hemutrustningslån och studielån beräknades i statens budget öka med 6 000 mil- joner kronor. Utfallet blev 5 259 miljoner kro- nor, dvs. 741 miljoner kronor lägre än beräknat.

Med anledning av förändrade bestämmelser om utlåning i budgetlagen finansieras hemut- rustningslån från och med den 1 januari 2012 med anslag i stället för med lån i Riksgäldskon- toret. Det har resulterat i en engångseffekt under 2012 då hela lånet för finansiering av hemutrust- ningslån amorterats med anslagsmedel. En- gångseffekten uppgick till 1 036 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Den ökade ut- låningen för studielån uppgick under 2012 till 6 295 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlå- ningen.

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den samman- lagda summan för sådana investeringslån ökade med 372 miljoner kronor under 2012. Under 2011 ökade investeringslånen med 1 495 miljo- ner kronor.

Insättningsgarantin är en del i konsument- skyddet för de som sparar i svenska kreditinsti- tut. Garantin finansieras genom årliga avgifter från svenska kreditinstitut och värdepappersfö- retag. Avgifterna förvaltas i en fond som gör pla-

ceringar i statsobligationer eller på ett konto i Riksgäldskontoret. Behållningen på kontot ökade med 13 miljoner kronor under 2012, vil- ket är 987 miljoner kronor lägre än beräknat i budgeten.

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och be- talar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen med flera är skyldiga att betala. Avgifterna avser finansiering av bland annat kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioak- tivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på ett konto i Riksgäldskontoret. Under 2012 ökade placeringarna på kontot med 441 miljoner kronor, vilket därmed minskade årets nettoutlå- ning.

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för finansie- ring av stödåtgärder till banker och andra kredit- institut, Fonden ökade behållningen på kontot med 4 950 miljoner kronor under 2012. Det är 950 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras främst ge- nom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgif- ten uppgick under 2012 till 3 003 miljoner kro- nor, vilket är 1 675 miljoner kronor högre än 2011. Skillnaden beror på att avgiftsnivån för åren 2009 och 2010 var halverad och att avgiften betalas med ett års förskjutning. I stabilitetsfon- dens ökade behållning ingår även aktieutdelning från Nordea om 649 miljoner kronor, nettoinbe- talningar avseende Carnegie om 369 miljoner kronor samt ränteinkomster m.m. om 300 mil- joner kronor. Fondens konto har belastats med administrativa kostnader med mera om 8 miljo- ner kronor. Posterna ovan inkluderar den mins- kade behållningen på stabilitetsfondens särskilda räntekonto om 112 miljoner kronor. De institut som deltar i bankgarantiprogrammet betalar bankgaranti-avgifter som förs till stabilitetsfon- den. Avgifterna uppgick till 637 miljoner kronor 2012, vilket är 851 miljoner kronor lägre än 2011. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgaran- tiprogrammet minskar i takt med att de garante- rade lånen förfaller. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förfaller 2015.

128

Tabell 2.111 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2012	Utfall 2011
Nordea, aktieutdelning	-649	-737

Carnegie	-369	-168

Bankgarantiavgifter	-637	-1 488
Stabilitetsavgifter	-3 003	-1 328

Administrativa kostna-
der m.m.	8	13

Ränteinkomster m.m.	-300	-292

Utfall nettoutlåningen
(kontoförändring)	-4 950	-4 000

Trafikverket övertog i oktober 2012 infrastruk- turlån från Botniabanan AB i samband med att bolaget avvecklades. Botniabanan AB:s lån hos Riksgäldskontoret minskade med 16 237 miljoner kronor under 2012. En mindre del hade amorterats av bolaget före avvecklingen. De lån Trafikverket övertog uppgick till 15 915 miljoner kronor.

I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 5 000 miljoner kronor. Nettoförändringen av de sammanlagda infrastrukturlånen vid Trafikverket och Botnia- banan AB blev en ökning med 4 445 miljoner kronor under 2012, vilket är 555 miljoner mindre än vad som beräknats i statens budget. Förkla- ringen till Trafikverkets högre nyupplåning är bland annat lån för järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm.

Exportkreditnämnden placerar överskott i verksamheten på konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen ökade under 2012 med 5 673 miljoner kronor, vilket minskade årets net- toutlåning. Den ökade behållningen beror främst på att nämnden skiftat sina långfristiga värde- pappersinnehav från obligationer i dollar och euro till placeringar i Riksgäldskontoret. Det be- ror även på att det samlade värdet på nämndens långfristiga värdepappersinnehav ökat med 1 851 miljoner kronor. Exportkreditnämndens behåll- ning på kontot i Riksgäldskontoret uppgick vid utgången av 2012 till 20 191 miljoner kronor.

FMV tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera myndighetens behov av rörelsekapital. Myndigheten har under året minskat lånet med 951 miljoner kronor.

Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser under 2010 och bildade Swedavia AB som tog

över	Luftfartsverkets infrastrukturlån	om
3 240 miljoner kronor. Under åren 2010		och
2011	amorterades 1 632 miljoner kronor	och

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

under 2012 amorterades ytterligare 690 miljoner kronor.

Under 2009 lånade Riksbanken motsvarande 97 000 miljoner kronor i både dollar och euro av Riksgäldskontoret för att återställa valutareser- ven efter olika insatser under den finansiella kri- sen. När Riksgäldskontoret omsätter lånen för Riksbankens räkning medför realiserade valuta- kursdifferenser att lånebeloppet i kronor föränd- ras och att nettoutlåningen påverkas i motsva- rande grad. Detta, i kombination med en beslutad utökning av lånet under våren 2012, in- nebär att lånen till Riksbanken ökat Riksgälds-

kontorets nettoutlåning under 2012	med
5 371 miljoner kronor. Vid utgången av	året

uppgick den totala utlåningen till Riksbanken till 90 437 miljoner kronor.

Sverige har med anledning av finanskrisen be- slutat att stödja Island och Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter i de två länderna. Totalt har motsvarande 4 641 miljoner kronor betalats ut till Island till och med december 2011. Under 2012 har Island återbetalat motsvarande 2 702 miljoner kronor av lånet i förtid, vilket minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning Irland har fått två låneutbetalningar under 2012 på sammantaget motsvarande 2 638 miljoner kro- nor, vilket ökat årets nettoutlåning.

Posten övrigt inkluderar bland annat en ökad utlåning till Fortifikationsverket och Statens fas- tighetsverk om 427 miljoner kronor respektive 343 miljoner kronor (exklusive lån till anlägg- ningstillgångar och förändrade behållningar på räntekonto). Posten innefattar även en ökad in- låning från Sida om 300 miljoner kronor (exklu- sive förändrade behållningar på räntekonto).

Under 2012 blev Riksgäldskontorets nettout- låning sammantaget 591 miljoner kronor lägre än 2011. Den största skillnaden avser lånet till Riksbanken som i huvudsak på grund av valuta- kurseffekter minskade med 5 929 miljoner kro- nor 2011 och främst på grund av en nyupplåning ökade med 5 371 miljoner kronor 2012. Skillna- den avseende lånet till Riksbanken mellan åren

blev därmed 11 300 miljoner kronor.
Kärnavfallsfondens	inlåning	blev

8 504 miljoner kronor lägre 2012 i förhållande till 2011. Den höga behållningen 2011 och 2012 berodde på att fonden inte ersatte inlösta eller sålda statsobligationer med nya obligationer ef- tersom ränteläget var lågt.

Exportkreditnämndens placering av överskott från verksamheten blev 5 364 miljoner kronor

129

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

högre än 2011, främst på grund av att nämnden skiftat sitt långfristiga värdepappersinnehav från obligationer i dollar och euro till placeringar i Riksgäldskontoret.

Apoteket AB tog under 2011 ut medel från konto i Riksgäldskontoret om 5 923 miljoner kronor, något motsvarande uttag ägde inte rum under 2012. Uttaget avsåg inkomster från för- säljning som Apoteket AB tillfälligt hade place- rat i Riksgäldskontoret.

2.4.30 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering ingår i statens budget för att saldot på statens budget ska mot- svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan net- tot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarig- het på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

För 2012 blev utfallet för Kassamässig korri- gering 384 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget som uppgick till 445 miljoner kronor.

Tabell 2.112 Kassamässig korigering

Miljoner kronor

	Utfall		Utfall-	Utfall
	2012	SB 2012	SB 2012	2011
EU-betalningar avgift	3 100			-805
Effekter av övergången
till kostnadsmässiga
anslag	388	388	0	509

Förskjutningar av betal-
ningar och redovisning
mot anslag vid För-
svarsmakten och Trafik-
verket	-1 279			842

Rättelse, redovisnings-
princip för återkravs-
fordringar	0			-1 060

Venantius-lån	57	57	0	810

Ränteperiodisering	-191			-239
Övrigt	-1 691			1 480

Summa	384	445	-61	1 537

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför all- tid en viss kassamässig korrigering. Sverige beta-

lar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU- avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Ef- tersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisning- en mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbe- lastning och rekvisition kan ske under olika bud- getår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2012 en kassamässig korrigering på 3 100 miljoner kronor eftersom kommissionen rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget.

I samband med övergången till kostnadsmäss- ig redovisning mot anslag för myndigheternas förvaltningsutgifter uppstod engångseffekter, vilka under 2009 i sin helhet belastade det tillfäl- liga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnads- mässig anslagsavräkning under utgiftsområde 26. Överföringen av medel till Försvarsmaktens rän- tekonto delades dock upp på åren 20092013. Det innebär att en kassamässig korrigering upp- står under denna period. Utbetalningen till För- svarsmaktens räntekonto uppgick under 2012 till 388 miljoner kronor, vilket har påverkat den kas- samässiga korrigeringen positivt.

Trafikverket disponerar omfattande anslags- medel i det räntebärande betalningsflödet. Myn- digheten har även en omfattande investerings- verksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från re- dovisningen mot anslag, en sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kas- samässiga korrigeringen för Trafikverkets ränte- bärande betalningsflöde uppgick under 2012 till - 1 279 miljoner kronor. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har höga kassamässiga korrigeringar i det icke räntebärande flödet. Kor- rigeringarna beror på att Försäkringskassans fordran på Pensionsmyndigheten för utbetalade pensioner ökade under 2012. De båda myndig- heternas korrigeringar tar ut varandra och påver- kar således inte saldot på posten Kassamässig korrigering.

Riksgäldskontoret övertog 2007 gäldenärs-

ansvaret för	Venantius	AB:s lån på drygt
4 100 miljoner	kronor.	Återbetalningarna av

dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Korrigeringen uppgick till 57 miljoner kronor 2012.

130

Redovisningen på anslaget för statsskuld- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgälds- kontorets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna effekt blev -191 miljoner kronor under 2012.

Posten Övrigt, som uppgick till -1 691 miljoner kronor, är en restpost som bland annat är hänförlig till nettoskillnader mellan tid- punkten för redovisning mot anslag och in- komsttitlar i förhållande till tidpunkten för be- talning hos andra myndigheter än de som angivits ovan.

Den kassamässiga korrigeringen för 2012 blev 1 153 miljoner kronor högre än 2011. Den största skillnaden avser korrigering för betalning av EU-avgiften som blev 3 905 miljoner kronor högre 2012. Skillnaden beror även bland annat på att 2011 års kassamässiga korrigering innefattade en rättelse avseende redovisningsprinciper för återkravsfordringar om -1 060 miljoner kronor.

2.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepension) och fördelningssystemet (in- komstpension och tilläggspension). I den all- männa ålderspensionen ingår även garanti- pension för dem som saknar eller har låg inkomstgrundad pension. Utgifterna för ga- rantipension belastar statens budget och redo- visas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalrä- kenskaperna. Detta medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Fördelningssystemet är ett autonomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget, dock ingår utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten.

För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som betalas in till sy- stemet tillsammans med tillgångarna i buffert- fonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbe-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

talningarna så att inga varaktiga underskott upp- står. Balansen mellan tillgångar och skulder i sy- stemet upprätthålls genom en automatisk balan- seringsmekanism som aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna.

Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets till- gångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skul- derna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balan- seringen aktiveras. En balanseringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger ett – då minskas omräkningen av pensioner och förränt- ningen av skulden. Detta skedde första gången 2010.

Under balanseringen följer pensionerna ba- lansindex istället för inkomstindex. Balanserings- förloppet inleds således med nedskrivningar och därefter vidtar en fas där balanstalets nivå får di- rekt påverkan på pensionsuppräkningarna. Un- der en balanseringsperiod kommer balanstalet både höja och sänka de årliga pensionsomräk- ningarna. När pensionerna ökats till sin ur- sprungliga nivå, dvs. när balansindex når in- komstindex, upphör balanseringen. Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 0,9549 för 2011 och 1,0024 för 2012. Balansindex har ännu inte nått upp till nivån för inkomstin- dex och systemet befinner sig fortsatt i en balan- seringsperiod.

Inkomstgrundad ålderspension (inkomst- pension, tilläggspension och premiepension) fi- nansieras genom en allmän pensionsavgift, som ingår i arbetsgivaravgiften. och en ålderspens- ionsavgift, den så kallade egenavgiften. De redo- visas båda som skatt på arbete på inkomsttitlar på statens budget. Den allmänna pensionsavgif- ten förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålders- pensionsavgiften däremot fördelas mellan AP- fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. De statliga ålderspensionsavgifterna för- delas mellan AP-fonderna och premie- pensionssystemet. Vid utbetalning av inkomst- pension och tilläggspension hämtas medlen från AP-fonderna till pensionärerna.

Inkomstpensionssystemet består av inkomst- pension och tilläggspension och belastar fördel- ningssystemet (AP-fonderna). En ålderspens- ionär som är född 1938 eller senare och som har intjänad pensionsrätt får inkomstpension. En ål-

131

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

derspensionär som är född 1937 eller tidigare får i stället tilläggspension som bland annat baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP- systemet. Även en ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får delar av sin inkomst- grundade pension som tilläggspension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbygg- nad också inom premiepensionssystemet. Sedan den 1 januari 2010 administreras premiepens- ionssystemet av Pensionsmyndigheten, som an- svarar för hela den allmänna ålderspensionen.

Tabell 2.113 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

				Utfall-SB
	SB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
	2012	2012	2012	2012	2011
AP-fonderna, pens-
ionsutgifter	235 944	236 039	95	0,0	219 682

Administrations-
utgifter	2 615	2 439	-176	-6,7	2 322

varav

Pensionsmyndig-
heten m.fl. myn-
digheter		879			853

AP-fonderna, rörel-
sens kostnader		845			791

AP-fonderna, pro-
visions-kostnader		506			437

AP-fonderna, pre-
stations-baserade
avgifter		209			241
Summa	238 559	238 478	-81	0,0	222 003

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga för- valtningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. Provisionskostnader redovisas som en avdrags- post under rörelsens intäkter. Prestationsbase- rade avgifter reducerar netto resultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden redovisas som en del av till- gångarnas anskaffningsvärde för onoterade ak- tier och andelar för vilka återbetalning medges före vinstdelning och i de fall där återbetalning bedöms som sannolik. Förvaltararvoden ingår inte i de administrationskostnader som redovisas i tabell 2.113. I övriga fall redovisas de som pro- visionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under pos- ten rörelsens kostnader i tabellen.

I budgetpropositionen för 2012 beräknades utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgå till 238 559 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 238 478 miljoner kronor och är därmed 81 miljoner kronor lägre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna

uppgick till	236 039 miljoner kronor,	varav
18,5 miljoner	kronor överfördes från	AP-

fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Pens- ionsutbetalningarna var 95 miljoner kronor lägre än beräknat. Administrationskostnaderna för in-

komstpensionen	uppgick	totalt	till
2 439 miljoner kronor, vilket är		176 miljoner

kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Konjunkturinstitutet fick tillsammans 879 miljoner kronor i ersättning för administ- ration av AP-fonderna (regeringsbeslut den 15 december 2011).

Jämfört med 2011 blev utfallet för Ålders-

pensionssystemet vid	sidan	av budgeten
16 475 miljoner kronor	(7,4	procent) högre.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 16 357 miljoner kronor (7,4 procent). Ökningen beror på att pensioner- na på grund av indexeringsreglerna räknades upp med 3,5 procent mellan 2011 och 2012. Ökning- en beror också på ett ökat antal pensionärer. I december 2012 var antalet pensionärer med in- komstgrundad ålderspension 1 837 000 personer.

132

2.5Underliggande saldo och engångseffekter

Underliggande saldo 1990–2012

Statens budgetsaldo för 2012 påverkades av en- gångseffekter.

Tabell 2.114 Statens budgetsaldo justerat för större en- gångseffekter 2012

Miljarder kronor

	2012

Statens budgetsaldo	-24,9
Justering för större engångseffekter	-8,0

varav
EKN, ökad kontobehållning	-5,7

Extra aktieutdelningar	-4,2

Kapitaltillskott, ersättningsmark	1,0
Återbetalning Swedavia AB	-0,7
Kärnavfallsfonden	-0,4

Lån till Riksbanken	5,4

Lån till andra länder	-0,1
Venantius AB, återbetalning av förfallet lån	0,1

Carnegie	-0,4

Övrigt, netto	-3,0

Statens budgetsaldo justerat för större
engångseffekter	-32,9

Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot positivt med 8,0 miljarder kronor. Den största positiva engångseffekten uppstod under Riks- gäldskontorets nettoutlåning. Exportkredit- nämndens behållning på kontot i Riksgäldskon- toret ökade kraftigt med 5,7 miljarder kronor. Orsaken är främst att Exportkreditnämnden skiftat sina långfristiga tillgångar värdepappers- innehav från obligationer i dollar och euro till placeringar i Riksgäldskontoret.

Extra utdelningar från statliga aktier betraktas också som engångsvisa inkomster på budgeten.

Sveaskog	gjorde	en	extrautdelning	på
4,0 miljarder	kronor. Dessutom gjorde Apo-
teksgruppen	en	extra	utdelning på	ca

0,2 miljarder kronor avseende vinst från försälj- ning av enskilda apotek.

Under 2012 har staten lämnat ett kapitaltill- skott om 1,0 miljard kronor till det helägda bo- laget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget äger skog som ska användas för att byta mark med andra skogsägare för att på det viset bevara

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

skyddsvärd skog. Tillskottet ska finansiera den skatt som bytena kan komma att medföra.

Det statliga bolaget Swedavia har återbetalat lån i Riksgäldskontoret om 0,7 miljarder kronor. Bolaget tog 2010 över Luftfartsverkets flygplat- ser och därmed också de lån i Riksgäldskontoret som hänför sig till flygplatserna. Lånen ska till och med 2013 ersättas med lån på marknaden i den takt de förfaller.

Kärnavfallsfondens kontobehållning ökade under året med 0,4 miljarder kronor.

En stor negativ engångseffekt under Riks- gäldskontorets nettoutlåning utgörs av ökningen av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret, vilken uppgick till 5,4 miljarder kronor. Lånet togs 2009 för att återställa valutareserven och utöka- des under 2012 med motsvarande ca 7,0 miljar- der kronor netto. Samtidigt reducerade valuta- kursvinster vid omsättning av lån det totala lånebeloppet i kronor.

En positiv engångseffekt under netto- utlåningen är de återbetalningar som Island un- der 2012 gjorde i förtid. Återbetalningarna mot- svarar 2,7 miljarder kronor. En effekt i samma storleksordning men åt motsatt håll är de första två utbetalningarna av lån till Irland, sammanlagt motsvarande 2,6 miljarder kronor.

Vidare erhöll stabilitetsfonden netto- inbetalningar om 0,4 miljarder kronor med an- ledning av avtal om vinstdelning efter försälj- ningen av dotterbolagen till Carnegie, vilka togs över av staten 2008.

Under posten Övrigt, netto (3,0 miljarder kronor) ingår förändrad nettoutlåning från Riksgäldskontoret till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Framförallt innehåller posten minskade lån till Försvarets Materielverk och af- färsverket Statens Järnvägar. Även nettot (0,5 miljarder kronor) av inbetalningarna av premiepensionsavgifter och utbetalningarna av premiepensionsmedel ingår i posten övrigt.

Justerat för engångseffekter uppgick budget- saldot för 2011 till -32,9 miljarder kronor. När engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statens budgets underliggande saldo).

133

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Diagram 2.1 Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990-2012

Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot snabbt och vände till över- skott 1998. Två år senare uppgick överskottet till 102 miljarder kronor. Nästan hela överskottet bestod emellertid av engångsvisa försäljningsin- komster och överföringar från AP-fonden. I början av 2000-talet försämrades saldona återi- gen, men underskotten dämpades av positiva en- gångseffekter även dessa år. Från 2005 visade det faktiska saldot åter överskott och ökade succes- sivt till 2008. För 2009 visade det faktiska såväl som det underliggande budgetsaldot ett under- skott. Det faktiska saldot vände från ett rekord- stort överskott 2008 på 135 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statens bud- get stora inkomster av aktieförsäljningar medan den 2009 belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen, främst Riks- gäldskontorets upplåning för Riksbankens räk- ning. Även rensat för engångseffekter försvaga- des dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. För 2010 var det faktiska underskottet marginellt negativt, medan det underliggande underskottet var 11,5 miljarder kronor lägre till följd av positiva engångseffekter även detta år. Från 2010 till 2011 slog det underliggande saldot om från under- skott på 11,5 miljarder kronor till ett överskott på 31,5 miljarder kronor. År 2012 slog alltså det underliggande saldot, liksom det faktiska, om från överskott till att åter visa underskott, fram- för allt som en effekt av den utdragna lågkon- junkturen.

2.6Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget

Vid analys av och information om statsbudge- tens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som base- ras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprät- tas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som har utarbetats bland annat av EU. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redo- visning, men måste på övergripande nivå kom- pletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kom- pletterande bild av hur anslagen på statens bud- get använts.

Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2012, realekonomiskt fördelade

134

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.115 Realekonomisk fördelning av statens budget

Miljoner kronor

Realekonomisk art	Utfall 2012	Utfall 2011	Förändring 2011-2012	Procentuell förändring 2011-2012
Transfereringar	541 249	536 216	5 033	0,9
varav till

Hushållssektorn	290 429	283 868	6 561	2,3

Kommunala sektorn	133 838	136 695	-2 857	-2,1
Företagssektorn	33 691	33 579	112	0,3

Ålderspensionssystemet	21 011	20 771	240	1,2

Statliga ideella organisationer	3 850	3 746	104	2,8
Internationell verksamhet	58 430	57 558	872	1,5

varav till EU-institutioner	31 452	30 498	954	3,1

Konsumtionsutgifter	207 488	198 776	8 712	4,4
varav

Löner inklusive sociala avgifter	112 340	108 422	3 918	3,6

Omkostnader för konsumtion	62 356	58 859	3 497	5,9
Lokaler	16 984	16 326	658	4,0

Utgifter för försvarsändamål	5 953	5 327	626	11,8

Sociala naturaförmåner	9 855	9 842	13	0,1
Investeringsverksamhet	19 890	18 751	1 139	6,1

Räntor	31 698	39 390	-7 692	-19,5

varav
Räntor på statsskulden	27 299	34 374	-7 075	-20,6

Finansiella transaktioner	10 763	8 344	2 419	29,0

Summa utgiftsområden	811 088	801 478	9 610	1,2

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, det vill säga till stor del utbetalningar av bidrag från sta- ten till exempelvis hushåll, företag eller kommu- ner utan att staten erhåller någon direkt motpre- station. Som transfereringar räknas till exempel sjukpenning och barnbidrag men även internat- ionellt bistånd och Sveriges bidrag till EU- budgeten. Syftet med transfereringar är att om- fördela inkomster mellan olika grupper i sam- hället, mellan olika regioner i landet eller till in- ternationell verksamhet.

67 procent av utgifterna på budgeten är transfere- ringar

Transfereringarna utgjorde 66,7 procent av utgif- terna inom budgetens utgiftsområden 2012. Hushållen erhöll 53,7 procent av de totala trans- fereringarna. Transfereringarna till hushåll har ökat med 6 561 miljoner kronor (2,3 procent) jämfört med 2011. Det beror framförallt på att utgifterna för transfereringar till hushåll på an-

slaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp har ökat med 2 799 miljoner kronor till 23 131 miljoner kro- nor. Ökningen beror på att det var fler nya sjuk- fall än beräknat, samtidigt som längden för sjuk- fallen har ökat. Även utgifterna på anslaget 4:4

Kostnader för statlig assistansersättning inom ut- giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg har ökat jämfört med 2011. Det beror framför allt på att utgifterna för förmånen ökat kontinuerligt sedan lagen om assistansersättning trädde i kraft 1994. Antalet personer som bevil- jats assistansersättning har stadigt ökat sedan re- formen genomfördes 1994, liksom antalet bevil- jade timmar per vecka och person.

Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjuk- ersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Eko- nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

minskade med	3 038	miljoner	kronor	till
47 855 miljoner	kronor.	Anslaget	omfattar	de

största transfereringarna till hushållen och de minskade för femte året i rad. Minskningen be-

135

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ror på att det sedan juli 2008 inte är möjligt att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning och att de personer som har beviljats ersättning successivt fasas ut ur systemet. Många personer lämnar dessutom sjukersättningen för att de övergått till ålderspension. Den kommunala sektorn var den näst största mottagaren av transfereringar 2012.

Den kommunala sektorn omfattar kommu- ner, landsting och kommunalförbund. Under 2012 erhöll kommunsektorn 24,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till kommunsektorn minskade med 2 857 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2011. Minsk- ningen beror framför allt på att utgifterna på an- slaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu- ner, minskade med 3 028 miljoner kronor (3,6 procent). Anslaget ökades tillfälligt under 2011 med 3 000 miljoner kronor som en stabili- seringspolitisk åtgärd på grund av en relativt svag inkomstutveckling i kommunerna.

Diagram 2.3 Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2012

Konsumtion

Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser de statliga myndigheterna använder i verksam- heten, till exempel utgifter för löner, hyror, in- köp av varor och tjänster, underhåll och reparat- ioner samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumt- ionsbegreppet ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller till exempel statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för kon-

sumtion uppgick under 2012 till 25,6 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Ut- giftsområdena 6 Försvar och samhällets krisbe- redskap, 16 Utbildning och universitetsforsk- ning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion.

Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. So- ciala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 3,6 procent 2012.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion, till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Om-

kostnaderna	för	konsumtion ökade med
5,9 procent	2012.	Det enskilt största anslaget

med omkostnader för konsumtion är anslaget 1:1 Väghållning inom utgiftsområde 22 Kom-

munikationer.	Omkostnaderna	uppgick	till
9 215 miljoner	kronor 2012, en	ökning	med

17,9 procent. Det högre utfallet beror på ökade drift- och underhållskostnader för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar

Investeringar

Med investeringar avses utgifter för anskaffning av infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finan- siella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick inve- steringarna till 2,5 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investering- arna inom budgetens utgiftsområden (91 pro- cent).

Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte un- der utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskon- torets nettoutlåning. Myndigheternas amorte- ringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.115.

Räntor och finansiella transaktioner

Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, till exempel

136

räntor för studielån. Räntorna uppgick till 3,9 procent av utgifterna på budgetens utgifts- områden 2012. De två största anslagen var 1:1

Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. inom utgifts- område 15. Dessa svarade tillsammans för 99 procent av de totala ränteutgifterna.

2.7Beställningsbemyndiganden

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under se- nare budgetår än det år budgeten avser. De åta- ganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.

Det totala bemyndigandebeloppet för 2012 var 303 569 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2012 uppgick till 252 938 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena var alltså 50 631 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigande beloppet.

De högsta beslutade bemyndigandebeloppen

avser utgiftsområdena 22		Kommunikationer,
6 Försvar och	samhällets	krisberedskap och
7 Internationellt	bistånd. De högsta beloppen

inom utgiftsområde 22 Kommunikationer avser anslagen 1:2 Banhållning och 1:1 Väghållning där

bemyndigandebeloppet		uppgår	till
77 000 miljoner	kronor		respektive

40 000 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap uppgår det högsta beloppet till 46 100 miljoner kronor och avser anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och an- läggningar. Det högsta beloppet inom utgiftsom- råde 7 Internationellt bistånd avser anslaget 1:1

Biståndsverksamhet	och	uppgår	till
44 535 miljoner kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 2.116 Beställningsbemyndiganden 2012

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Utgiftsområde		bemyndiganden	2012-12-31
01	Rikets styrelse	186	131

02	Samhällsekonomi och finansför-
valtning		75	0

05	Internationell samverkan	169	64
06 Försvar och samhällets krisbe-
redskap		63 155	43 987
07	Internationellt bistånd	46 665	39 656

08	Migration	445	193

09	Hälsovård, sjukvård och social
omsorg		1 512	1 360

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp		3 505	2 955

13	Integration och jämställdhet	1 290	725
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	19 041	17 262

15	Studiestöd	7	3

16	Utbildning och universitetsforsk-
ning		19 745	17 391

17	Kultur, medier, trossamfund och
fritid		429	349

18	Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning, byggande samt konsu-		89	30
mentpolitik

19	Regional tillväxt	5 558	4 567

20	Allmän miljö- och naturvård	3 952	3 058
21	Energi	5 533	2 049

22	Kommunikationer	120 950	108 812

23	Areella näringar, landsbygd och
livsmedel		8 085	8 320

24	Näringsliv	3 179	2 025
Summa utgiftsområden		303 569	252 938

De största avvikelserna mellan de beslutade be- myndigandebeloppen och utestående åtaganden återfinns inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 22 Kommunikat- ioner. För dessa utgiftsområden understeg de utestående åtagandena bemyndigandebeloppen med 19 168 miljoner kronor respektive 12 138 miljoner kronor. Avvikelsen inom ut- giftsområde 6 Försvar och samhällets krisbered- skap beror på en senarelagd beslutstidpunkt för vissa större materielanskaffningar och på föränd- ringar inom stridsflygområdet.

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel har de beslutade be- myndigandebeloppen för anslaget 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och anslaget

137

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur överskridits med 587 miljoner kronor respektive 270 miljoner kronor. Överskridandena beror i huvudsak på att beslut om ansökningar om nya stöd prioriterats för att kunna omhändertas inom EU:s nuva- rande programperiod. Utbetalning av stöd i på- gående ärenden har därför prioriterats ned.

En specifikation av riksdagen beslutade be- myndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2012 per anslag redovisas i bilaga 3 Beställningsbemyndigande och utnyttjandet uppdelat på varje utgiftsområde finns under re- spektive avsnitt. Stora avvikelser mellan beslu- tade bemyndiganden och utfall kommenteras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt.

2.8Inomstatliga lån

Tabell 2.117 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

UO	Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2012-12-31
01	Riksdagsförvaltningens	100	56
	investeringar som an-
	vänds i verksamheten
01	Riksdagsförvaltningens	420	190
	investeringar i fastig-
	heter och tekniska an-
	läggningar

02	Statens fastighetsverks	12 300	11 612
	investeringar i fastig-
	heter
02	Fortifikationsverkets	10 200	9 408
	investeringar i mark,
	anläggningar och loka-
	ler

02	Riksrevisionen - an-	15	5
	läggningstillgångar som
	används i verksamheten
02	7 AP-fondens investe-	5	1
	ringar i anläggningstill-
	gångar som används i
	verksamheten

06	Beredskapsinvesteringar	500	0
	inom ramen för Myndig-
	heten för samhällsskydd
	och beredskapsverk-
	samhet

06	Beredskapsinvesteringar	350	170
	inom ramen för Social-
	styrelsens verksamhet
06	Krig, krigsfara eller	40 000
	andra utomordentliga
	förhållanden

21	Svenska Kraftnäts lån i	6 000	1 854
	och utanför Riksgälds-
	kontoret

22	Prioriterade vägprojekt	8 900	7 510
	m.m.
22	Prioriterade järnvägs-	33 400	32 158
	projekt m.m.1
22	Sjöfartsverkets lång-	335	0
	och kortfristiga lån i
	eller utanför Riksgälds-
	kontoret

22	Luftfartsverkets lån i	1 500	0
	och utanför Riksgälds-
	kontoret
22	Statens järnvägars	5 000	2 559
	långfristiga lån inkl.
	finansiell leasing

	Summa	119 025	65 523

1 Lån för fortsatt utbyggnad av Botniabanan övertogs av Trafikverket 1 oktober 2012.

2.9Övriga krediter

Tabell 2.118 Övriga krediter

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

	Övriga krediter i		Utnyttjad kredit
UO	Riksgäldskontoret	Kredit	2012-12-31
02	Insättningsgarantin	Obegränsad	0
02	Investerarskyddet	Obegränsad	118

02	Garantier till banker m.m.	Obegränsad	0
	för skuldförbindelser

02	Kredit för infriande av	Obegränsad	0
	kapitalgarantier till inter-
	nationella finansiella in-
	stitutioner1
02	Kredit för infriande av	Obegränsad	0
	Riksgäldskontorets garan-
	tier (ordinarie garantire-
	serv)1
02	För Riksgäldskontorets	Obegränsad	0
	utlåningsverksamhet2
02	7 AP-fondens kredit på	185	63
	räntekonto
02	Kammarkollegiets behov	355	5
	av likviditet för inrättande
	av nya myndigheter

02	Statens tjänstepensions-	100	0
	verk - behov av likviditet i
	pensionshanteringen

02	Kammarkollegiets kredit	100	0
	för statliga försäkringssy-
	stemet3
06	Försvarets materielverks	12 000	753
	behov av rörelsekapital
	behov av rörelsekapital

06	Försvarsexportmyndighet-	7 000	796
	ens behov av rörelsekapi-
	tal

07	Kredit för infriande av	Obegränsad	0
	kapitalgarantier till inter-

nationella finansiella in- stitutioner4

138

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

07	Kredit för infriande av	Obegränsad	0
	Riksgäldskontorets garan-
	tier (ordinarie garantire-
	serv)5
07	Kredit för infriande av	Obegränsad	0
	Sidas garantier5
11	Pensionsmyndighetens	9 000	0
	behov av likviditet i han-
	deln med fondandelar

18	Kredit för infriande av	Obegränsad	0
	Boverkets garantier
24	Exportkreditnämnden upp-	Obegränsad	0
	låningsrätt i Riksgälds-
	kontoret för skadeutbetal-
	ning

	Summa		1 735

1prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2

2Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211)

3prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191

4prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34

5Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ bu d- getlagen (2011:203).

139

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

I resultaträkningen redovisas de totala konsoli- derade intäkterna och kostnaderna för de myn- digheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter eli- mineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar besk- rivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och till- läggsupplysningar.

3.1Resultaträkning

Överskott trots kraftig försämring

Resultaträkningen för 2012 visar ett överskott på 1 miljard kronor, vilket är en minskning med 42 miljarder kronor jämfört med föregående år.

143

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 3.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

	Not	2012	2011
Intäkter
Skatteintäkter	1	971 172	1 001 553
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar	2	54 105	57 030
Intäkter av bidrag	3	45 685	31 586
Summa intäkter		1 070 962	1 090 169
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll	4	-559 485	-536 305
Transfereringar till företag	4	-39 216	-39 152
Transfereringar till kommuner	4	-200 369	-204 492
Transfereringar till utlandet	4	-58 250	-57 377
Avsättningar till/upplösning av
fonder	5	-9 166	-8 705
Summa transfereringar m.m.		-866 486	-846 031
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6	-116 264	-111 294
Kostnader för lokaler	7	-18 084	-17 506
Vissa garanti- och kreditkost-
nader	8	-140	96
Övriga driftkostnader	9	-82 923	-81 856
Avskrivningar och nedskriv-
ningar	10	-24 391	-23 185
Summa statens egen verksam-
het		-241 802	-233 745
Summa kostnader		-1 108 288	-1 079 776
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster		-37 326	10 393
Resultat från andelar i hel-
och delägda företag	11	43 660	36 335
Finansiella intäkter och kost-
nader
Nettokostnad för statsskulden	12	-20 045	-35 242
Övriga finansiella intäkter	13	16 069	32 712
Övriga finansiella kostnader	14	-1 495	-1 464
Summa finansiella poster		-5 471	-3 994

ÅRETS ÖVERSKOTT		863	42 734

Minskade skatteintäkter och ökade transfererings- kostnader

Försämringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna minskade med 30 miljarder kronor och transfereringskostnaderna ökade med 20 miljarder kronor. Nettokostnaden för statsskulden minskade med 15 miljarder kronor och uppgick till 20 miljarder kronor. Samtidigt är övriga finansiella intäkter 17 miljarder kronor lägre än föregående år eftersom försäljningen av aktier i Nordea då gav en vinst. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag förbättrades med 7,3 miljarder kronor. Kostnaden för perso- nal ökade med 5 miljarder kronor.

3.1.1Intäkter

Diagram 3.1 Statens intäkter

30 miljarder kronor mindre i skatteintäkter

Skatteintäkterna uppgick till 971 miljarder kro- nor och utgör 89 procent av statens totala intäk- ter (se diagram 3.1). Statens skatteintäkter mins- kade med 30 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2011.

Ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomst- skatter och arbetsgivaravgifter

Direkta skatter på arbete ökade med 17 miljarder kronor jämfört med 2011. Förändringen förkla- ras framför allt av att lönesumman ökat med 3,9 procent. Timlönen ökade med 2,9 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 0,7 procent. Skattereduktionerna ökade med 8,4 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsav- giften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta och

144

högre ROT-avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT-avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 16 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 15 miljarder kronor eller motsvarande 3,4 procent. Arbetsgi- varavgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman.

Intäkterna från skatt på kapital minskade

Jämfört med 2011 minskade skatt på kapital med 13 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med 4,1 miljarder kronor, 14 procent, till följd av lägre vinster vid försäljning av fastig- heter och aktier. Skatt på företagsvinster mins- kade med 7,6 miljarder kronor eller 7,4 procent och förklaras av minskade vinster. Fastighets- skatt och fastighetsavgift ökade med 1,3 miljarder kronor. Ökningen avser fastighets- avgiften.

Intäkterna från mervärdesskatten ökade

Skatt på konsumtion och insatsvaror var i prin- cip oförändrad mellan åren. Intäkterna från mer- värdesskatt ökade med 0,3 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser ökade med 2,8 procent medan skatteintäkterna är oförändrade. Att intäkterna ändå inte ökat förklaras av att skatten på restaurang- och cate- ringtjänster sänkts från 25 till 12 procent.

Intäkter från skatt på alkohol och tobak ökade me- dan de från energi och miljö minskade

Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,7 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,6 miljarder kronor. Det beror

på att	bensinförsäljningen minskade	med
8 procent	vilket medförde lägre intäkter	från
både energi- och koldioxidskatt.

Intäkterna från AP-fondsmedel ökade

Bidragsintäkter har ökat med 14 miljarder kro- nor. Ökningen förklaras till största delen av att AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året ökade. AP-fondens netto- bidrag till staten blev högre för 2012 eftersom ökningen av socialavgifter och allmänna pens- ionsavgifter varit betydligt lägre än ökningen av utbetalda pensioner.

Minskade avgiftsintäkter

Intäkter av avgifter och andra ersättningar mins- kade med 2,9 miljarder kronor. Det beror på att

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Post- och telestyrelsen hade intäkter från spektrumauktioner på drygt 3 miljarder kronor under 2011, som inte hade någon motsvarighet under 2012.

3.1.2Kostnader

Diagram 3.2 Statens kostnader

Av statens kostnader utgjordes 76 procent av transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 22 procent och netto- kostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent.

3.1.3Transfereringar

Diagram 3.3 Transfereringar per sektor

Diagram 3.3 visar transfereringar i form av läm- nade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Av diagrammet ovan framgår att hus- hållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till

145

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpen- ning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslös- hetsersättning, men även bidrag till organisation- er inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 23 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och ut- landet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive av- sättningar till fonder, uppgick till 857 miljarder kronor. De ökade därmed med 20 miljarder kro- nor mellan 2011 och 2012.

Fler ålderspensionärer och högre pensioner

Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen ökade med 21 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av sta- tens budget ökade med 16 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blir fler, att nytillkommande pensionärer har högre intjänad pension och att pensionerna räknats upp med 3,5 procent. Premiepensioner har ökat 0,4 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler på grund av stora årskullar födda i mitten av 1940-talet och att varje ny årskull som går i pension har större an- del i det nya pensionssystemet. Anslagsfinansi- erade pensioner och stöd minskade med totalt 0,3 miljarder kronor varav garantipension och efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,4 respektive 0,2 miljarder kronor medan bo- stadstillägg ökade med 0,4 miljarder kronor.

Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivi- tets- och sjukersättning

Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,1 miljarder kronor eller 15 procent. Det förkla- ras både av att antalet nya sjukfall fortsätter öka och att fler dagar betalas ut till personer som återvänt till sjukförsäkringen, även om antalet nya ”återvändare” är lägre än 2011. Aktivitets och sjukersättningen minskade med 2,5 miljarder kronor, 5,1 procent. Minskningen beror på ett fortsatt nettoutflöde till ålders- pensionssystemet och ett lågt inflöde, då det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan.

Ökat antal assistanstimmar och högre timersätt- ning

Stöd till personer med funktionsnedsättning in- kluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med

1,7 miljarder kronor eller 7 procent. De ökade kostnaderna för assistansersättning beror främst på ett ökat antal assistanstimmar per person och en högre ersättning per timme.

Ökade kostnader för föräldraförsäkringen

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,2 miljarder kronor och kostnader- na för barnbidragen marginellt med 0,1 miljarder kronor. Utgifterna för förmånerna inom famil- jepolitiken påverkas av flera faktorer såsom antal födda barn, barnkullarnas storlek, föräldrarnas löneutveckling och konjunkturen. Ökningen be- ror bland annat på att det finns fler barn i åldrar- na 0–12 år och höjda löner vilket påverkar er- sättningsnivån.

Arbetslöshetsersättning och lönegaranti har ökat

Bland de övriga transfereringarna till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadsområdet ökat med 1,2 miljarder kronor. Arbetslöshetsersätt- ningen har ökat med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstöd har minskat något. I genomsnitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning att jäm- föra med 7,8 procent under 2011. I december var arbetslösheten 7,7 procent mot 7,3 procent ett år tidigare. Lönegarantiersättningen har ökat med 0,8 miljarder kronor och ökningen avser bland annat utbetalningar till Saab-anställda i Trollhät- tan.

Pensioner till ej statligt anställda

Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna vilka har ökat 0,9 miljarder kro- nor, varav hälften avser förändring av avsättning- ar för pensioner. Den stora kostnadsökningen beror på att Chalmers tekniska högskola löst in sin pensionsskuld vilket ökar både intäkter och kostnader i staten.

Lägre reservation för förlust i CSN:s utlånings- verksamhet

Centrala studiestödsnämndens (CSN) kostnad för reservation för förlust i utlåningsverksam- heten minskade med 3 miljarder kronor och blev därmed marginell. Minskningen beror på att CSN från 2011 beräknade förlust även för per- soner med pågående studier och beräknings- metoden har inte ändrats mellan åren.

146

30 miljarder kronor till premiepensionssystemet

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna. Beloppet avser de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för ut- betalda premiepensioner (2,5 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner.

Transfereringar till kommuner minskade

Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidrag till kommuner 2012. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 4,1 miljarder kronor. Den kom- munalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har minskat med 2,3 respektive 1,8 miljarder kronor.

Läkemedelsförmånerna minskade

Bidrag för läkemedelsförmånerna har minskat med 0,4 miljarder kronor med anledning av att högkostnadsskyddet för läkemedel m.m. höjdes från 1 800 kronor till 2 200 kronor den 1 januari 2012. Höjningen av högkostnadsskyddet inne- bär ökade inkomster för landstingen och därför reduceras bidraget för läkemedelsförmånerna.

Mindre till skolväsendet

Statligt stöd till vuxenutbildning minskade med 0,7 miljarder kronor. Främst minskade statsbi- drag till yrkesutbildning inom Komvux och sär- vux. Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskade 0,5 miljarder kronor. Ytterligare sats- ningar 2011 för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt förstärkning av basfärdigheter minskade med 0,1 miljarder vardera 2012.

Mer i statliga bidrag till kommunala trafiksats- ningar

Trafikverket har ökat bidragen till kommuner med 0,9 miljarder kronor avseende statlig medfi- nansiering. Ökningen jämfört med tidigare år beror dels på stora utbetalningar för projekt inom Stockholmsområdet, dels slututbetalningar för resecentrum på Botniabanan.

Högre EU-avgift

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till EU ökat med 1,1 miljarder kronor till följd av BNI-utvecklingen. Avgiften redovisas här perio- diserad till skillnad mot redovisningen på statens

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

budget. Kostnaden för bistånd och andra inter- nationella bidrag genom Sida ökade med 0,3 miljarder kronor.

3.1.4Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade

Kostnaderna för statens egen verksamhet (ex- klusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 242 miljarder kronor 2012, vilket är en ökning med 8,1 miljarder kronor jämfört med


2011. Statens personalkostnader			ökade	med
5 miljarder	kronor.	Lönekostnader inklusive
lagstadgade	arbetsgivaravgifter		ökade	med
4,6 miljarder	kronor	eller 4,2 procent. Övriga

driftkostnader ökade med 1,1 miljarder kronor.

3.1.5Resultat från andelar i hel- och delägda företag förbättrades

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag ökade med 7,3 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovi- sade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

Vattenfalls	resultat har	förbättrats med
5,9 miljarder	kronor. Bland	jämförelsestörande

poster ingick bl.a. nedskrivning av tillgångar främst i Nederländerna på 8,6 miljarder kronor. Även föregående år belastades dock med en kostnad för nedskrivning och avveckling av kärnkraftverk i Tyskland med 10,4 miljarder kronor. Realisationsvinster om 8 miljarder kro- nor har förbättrat resultatet och avser försäljning av verksamhet främst i Finland. Föregående år uppgick realisationsvinsterna till 4,8 miljarder kronor. Ökad produktionsvolym hos kvarva- rande enheter har uppvägt sjunkande elpriser och därmed förbättrat resultatet med 2,4 miljarder kronor. Förlorat resultatbidrag från avyttrade enheter har minskat resultatet med 2,6 miljarder kronor.

Resultatet för LKAB har försämrats med 2,2 miljarder kronor. Trots ökade volymer har intäkterna minskat till följd av lägre priser för järnmalm. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,1 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning i Kiruna och Malm- berget, vilket är i nivå med föregående år.

Sveaskog AB har förbättrat resultatet med 1,3 miljarder kronor främst hänförligt till den

147

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

positiva effekten av sänkt bolagsskattesats på uppskjuten skatt.

3.1.6Nettokostnaden för statsskulden minskade

Under 2012 uppgick nettokostnaden för stats- skulden till 20 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskat med 15 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att räntekost- naderna minskade med 8 miljarder kronor, varav räntekostnaderna avseende upplåning i svenska kronor minskat med 6 miljarder kronor.

Övriga finansiella intäkter minskade med 17 miljarder kronor, till största del beroende på att statens försäljning av aktier i Nordea 2011 gav en vinst på 17 miljarder kronor.

3.2Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2012.

Tabell 3.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

	Not	2012-12-31	2011-12-31

Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings-
tillgångar
Balanserade utgifter för ut-
veckling	15	6 937	6 761
Rättigheter och andra imma-
teriella anläggningstill-
gångar	16	876	829
Summa immateriella an-
läggningstillgångar	17	7 813	7 590
Materiella anläggningstill-
gångar
Statliga väganläggningar	18	115 189	108 180
Statliga järnvägsanlägg-
ningar	19	112 296	97 773
Byggnader, mark och annan
fast egendom	20	35 452	33 992
Förbättringsutgifter på an-
nans fastighet	21	3 996	3 804
Maskiner, inventarier, in-
stallationer m.m.	22	27 620	25 316
Pågående nyanläggningar	23	88 219	93 372
Beredskapstillgångar	24	93 199	93 375

Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar	25	2 337	4 323
Summa materiella anlägg-
ningstillgångar		478 308	460 135
Finansiella anläggningstill-
gångar
Andelar i hel- och delägda
företag	26	368 825	349 766
Andra långfristiga värdepap-
persinnehav	27	42 612	46 710
Långfristiga fordringar	28	2 921	4 161
Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar		414 358	400 637
Summa anläggningstill-
gångar		900 479	868 362
Utlåning	29	268 640	279 483
Varulager m.m.
Varulager och förråd	30	1 635	1 674
Pågående arbeten	31	846	617
Fastigheter	32	170	176
Förskott till leverantörer	33	18	53
Summa varulager m.m.		2 669	2 520
Fordringar
Kundfordringar	34	9 268	8 489
Övriga fordringar	35	73 360	70 876
Summa fordringar		82 628	79 365
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader	36	10 161	10 100
Upplupna bidragsintäkter	37	2 805	2 014
Övriga upplupna intäkter	38	12 610	11 946
Summa periodavgränsnings-
poster		25 576	24 060
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar	39	27 774	46 495
Summa kortfristiga place-
ringar		27 774	46 495
Kassa och bank	40	5 926	6 287

SUMMA TILLGÅNGAR		1 313 692	1 306 572

KAPITAL OCH SKULDER
	Not
Nettoförmögenhet	41	-316 134	-311 368
Fonder	42	107 091	97 925
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser	43	208 088	195 757
Övriga avsättningar	44	12 612	13 344
Summa avsättningar		220 700	209 101

148

Statsskulden
Lån i Sverige		850 357	857 071
Lån utomlands		268 933	268 802
Summa statsskulden	45	1 119 290	1 125 873
Skulder m.m.
Leverantörsskulder	46	19 360	19 225
Övriga skulder	47	65 694	84 523
Depositioner	48	1 325	1 210
Förskott från uppdragsgivare
och kunder	49	206	270
Summa skulder m.m.		86 585	105 228
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader	50	28 982	30 142
Oförbrukade bidrag	51	9 906	9 648
Övriga förutbetalda intäkter	52	57 272	40 023
Summa periodavgränsnings-
poster		96 160	79 813

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		1 313 692	1 306 572
Garantiförbindelser	53	1 365 214	1 342 312
Övriga ansvarsförbindelser	54	18 166	29 088

3.2.1Nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott över åren, svarar för den övervägande delen av skul- derna och därmed den negativa nettoför- mögenheten. Vid utgången av 2012 var netto- förmögenheten -316 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande be- lopp. Det är en försämring med knappt 5 miljarder kronor jämfört med 2011 då netto- förmögenheten var – 311 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

	Mdkr
Ökning av tillgångar	7
Minskning av skulder	9
Ökningar av avsättningar	-12
Ökning av fonder	-9

Summa	-5

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

	S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1
	Mdkr
Årets överskott enligt resultat -
räkningen	1
Värdeförändringar av aktier och andelar	-4
Övriga direkta förändringar av nettoför-
mögenheten	-2

Summa	-5

Förändringen av nettoförmögenheten är hänför- bar dels till årets överskott i resultaträkningen på 1 miljard kronor, dels till påverkan på nettoför- mögenheten av enstaka transaktioner som för- ändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkom- mande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräk- ningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2012 uppgick dessa effekter till - 4 miljarder kronor. Vid eliminering av inom- statliga värdepapper uppstår ett saldo på grund av olika redovisningsprinciper. Detta har till- sammans med saldon som uppstår vid elimine- ring av andra inomstatliga fordringar och skulder resulterat i en negativ påverkan med knappt 2 miljarder kronor. Till det kommer några ytter- ligare mindre poster. Sammantaget minskar därmed nettoförmögenheten med 5 miljarder kronor trots resultaträkningens överskott.

Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definit- ionen i nationalräkenskaperna

För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- relse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2012 och jämförelsen görs därför för 2011. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet på - 311 miljarder kronor och den beräkning i an- slutning till NR som gjorts i 2013 års ekono- miska vårproposition på 325 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv net- toförmögenhet som är 636 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffnings- värdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ur-

149

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

sprungligt anskaffningsvärde exklusive moms. Detta står för 59 procent av skillnaden i förmö- genheten. En annan stor del beror på att NR an- vänder marknadsvärdering där sådan finns till- gänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Bered- skapstillgångar ingår endast till den del det inte avser krigsmateriel och kringutrustning till krigsmateriel. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte end- ast med grundfonden. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. Dessutom finns andra mindre skillnader. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2011 och 2010.

3.2.2Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2012 ökade de totala till- gångarna med 7 miljarder kronor till 1 314 miljarder kronor.

Nya vägar och järnvägar

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 18 miljarder kronor. Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av drygt 11 miljarder kronor. Större objekt med en investeringskostnad över 100 miljoner kronor som öppnats för trafik under året är bland annat E6 Trelleborg-Vellinge, E22 Hörby Norra- Linderöd, E4 Södertälje-Stockholm (Hallunda), E6 Tanumshede-Lugnet, E45 Angeredsbron- Älvängen samt E45 Älvängen-Trollhättan.

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställts under året uppgår till 18 miljarder kronor. De projekt som står för den största delen av ök- ningen jämfört med föregående år är uppgrade- ring av sträckan Sundsvall-Nyland (Ådalsbanan) och Trollhättan-Göteborg (Olskroken) samt dubbelspår inklusive stationer i Götaälvdalen. Ådalsbanan är en viktig länk mellan Botniabanan och Ostkustbanan och en stor del av person- och godstrafiken kommer att gå via denna bana. För att klara av nya trafikmängder har standard- höjningar gjorts.

Pågående nyanläggningar har minskat med 5,3 miljarder kronor. Trafikverkets pågående större investeringsprojekt omfattar bland annat

Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Hallandsåsen, Norge/Vänern- banan, Ådalsbanan, E20 Norra länken, Norra Station i Stockholm och E45 Göteborg- Trollhättan.

Svenska kraftnät investerade i stamnätet

Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 2,4 miljarder kronor. Svenska kraftnäts till- gångar ökade med 2,2 miljarder kronor främst avseende investeringar i stamnätet. Förskott av- seende materiella anläggningstillgångar minskade med 2 miljarder kronor. Bland annat minskade Försvarets materielverks förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel.

Värdet på Vattenfall ökade

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 14 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag ökade med 19 miljarder kronor.

Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 14 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets resultat som uppgår till 17 miljarder kronor samt kassaflödessäkring med en positiv påverkan med 3,2 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen oreali- serade värdeförändringar av el-derivat som an- vänds för prissäkring av framtida försäljning. Ägarförändring i koncernföretag vid försäljning av aktier till minoritetsägare har medfört en ök- ning med 2,6 miljarder kronor. Kapitalandelen har minskats främst av utdelning av 4,4 miljarder kronor till staten och av negativa omräknings- differenser för verksamhet i utlandet på 7 miljarder kronor, som dock delvis har utjäm- nats av positiv påverkan från valutasäkring av ut- ländskt eget kapital på 3 miljarder kronor. Om- räkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor.

LKAB:s resultat för året uppgår till 8,8 miljarder kronor, vilket bidragit till andels- värdets ökning med 3,8 miljarder kronor. Utdel- ning av 5 miljarder kronor har reducerat värdet.

Långfristiga fordringar minskade med 1,2 miljarder kronor. Affärsverket Statens järn- vägars fordringar på SJ AB avseende leasingavtal har reglerats under 2012 inför avvecklingen av myndigheten.

Minskad utlåning

Riksgäldskontorets utlåning minskade med to- talt med 15 miljarder kronor. Det beror främst på att lånet till Botniabanan AB togs över av Tra-

150

fikverket i samband med att bolaget avvecklades. Lånet finns således kvar i Riksgäldskontoret men eftersom utlåningen numera sker till en myndig- het elimineras lånet i årsredovisningen för staten.

Ökade fordringar

Övriga fordringar har ökat med 2,5 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 2,6 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatte- verket gör ingår i skattekontosystemet. Riks- gäldskontorets fordringar har däremot minskat med 2,1 miljarder kronor. Minskningen är hän- förlig till regressfordringar som var höga 2011 i samband med infriande av garantier för Saab Automobil AB. Tullverkets övriga fordringar har ökat 1,1 miljarder kronor.

Stor minskning av värdet på värdepapper och an- delar

Värdepapper och andelar har minskat med 19 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar som var stora föregående år.

Fondvärdet och avsättningarna ökade

Fonder ökade med 9,2 miljarder kronor jämfört med 2011 och mest ökade Stabilitetsfondens be- hållning (4,6 miljarder kronor). Avsättningar för pensioner ökade med 11 miljarder kronor hos Statens tjänstepensionsverk. De viktigaste fak- torerna som påverkade avsättningen var att rän- tan i beräkningsgrunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,2 miljarder kronor och bas- beloppsindexering (värdesäkring) som ökade av- sättningen med 5 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 6,6 miljarder kronor

Statsskulden minskade med 6,6 miljarder kronor och uppgick vid 2012 års utgång till 1 119 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 6,7 miljarder kronor och lån i ut- ländsk valuta ökade med 0,1 miljarder kronor. För en närmare beskrivning av statsskuldens ut- veckling, se avsnitt 4, Statsskuldens utveckling.

Övriga skulder minskade

Övriga skulder minskade med 19 miljarder kro- nor. Trafikverkets skulder minskade med 17 miljarder kronor till följd av att tidigare hy- resavtal för Botniabanan, och därtill hörande lea- singskuld, har upphört i och med att Trafikver- ket under 2012 övertagit ägandet av

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

anläggningen. Övertagandet har finansierats ge- nom att Trafikverket har övertagit de lån i Riks- gäldskontoret som tidigare innehades av Botnia- banan AB.

Riksgäldskontorets övriga skulder minskade med 5,6 miljarder kronor på grund av affärsdags- redovisning. Skatteverkets skulder till kommu- ner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt står för 2,1 miljarder kronor av ökningen.

Övriga förutbetalda intäkter ökade

Övriga förutbetalda intäkter ökade med 17 miljarder kronor. Ökningen avser periodise- ring av skatter och innebär att den beräknade skatteintäkten 2012 är lägre än årets inbetalning- ar.

3.3Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens net- toupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakurs- förändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med even- tuella kompletteringar.

151

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 3.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

	Not	2012	2011

Statens verksamhet
Skatter	55	988 784	1 030 893
Avgifter och andra ersätt-
ningar	56	75 477	83 876
Intäkter av bidrag		45 685	31 586
Summa justerade intäkter		1 109 946	1 146 355
Transfereringar	57	-856 723	-833 542
Statens egen verksamhet	58	-205 532	-200 227
Summa justerade kostnader		-1 062 255	-1 033 769
Justeringar till betalningar	59	-3 526	-22 675
Saldo statens verksamhet		44 165	89 911
Investeringar	60
Finansiella investeringar		-2 856	-4 187
Materiella investeringar		-42 216	-38 061
Immateriella investeringar		-2 434	-2 425
Summa investeringsutgifter		-47 506	-44 673
Försäljning av anläggnings-
tillgångar		5 508	23 695
Summa investeringsverk-
samhet		-41 998	-20 978
Utlåning	61
Nyutlåning		-20 602	-19 825
Amorteringar		30 785	12 180
Summa nettoutlåning		10 183	-7 645
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning	62	-25 959	-36 740
Övrigt finansiellt netto	63	14 181	14 367
Justeringar till betalningar	64	97	-2 577
Summa finansiella aktivite-
ter		-11 681	-24 950

Totalt		669	36 338
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden		-6 583	-37 836
Orealiserade valutakursför-
ändringar		5 914	1 498

Totalt		-669	-36 338

statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick under 2012 till 44 miljarder kronor, vilket netto är 46 miljarder kronor lägre än föregående år. Inbetalningarna avseende skat- ter m.m. har minskat med 42 miljarder kronor och utbetalningarna av transfereringar har ökat med 23 miljarder kronor. Även utdelningarna från statliga bolag har minskat. Kassaflödet på- verkas positivt av att bidragsintäkterna ökat där nettobidraget till staten från AP-fonderna står för huvuddelen. Vidare ger förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under pos- ten Justeringar till betalningar en negativ påver- kan på kassaflödet med nära 4 miljarder kronor.

3.3.2Investeringarna ökade

Summa investeringar under 2012 uppgick till drygt 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor.

De materiella investeringarna har ökat med 4 miljarder kronor. Ökningen avser huvud- sakligen militära beredskapstillgångar, som ökade med drygt 3 miljarder kronor.

Inkomster från försäljning av finansiella an- läggningstillgångar har begränsat det negativa kassaflödet med nära 6 miljarder kronor, till stor del från minskningar av placeringar i obligationer i utländsk valuta av Exportkreditnämnden.

3.3.3Statens nettoutlåning var negativ

Statens nettoutlåning har varit negativ med 10 miljarder kronor, utlåningen har således totalt sett minskat, beroende på att lån till Botniabanan på 16 miljarder kronor har förts över till Trafik- verket. Det innebär att lånet elimineras i årsre- dovisningen för staten. Årets nyutlåning vid Riksgäldskontoret i övrigt avser främst lån till Irland samt mindre förändringar av lånen till Is- land och Riksbanken, medan Centrala studie- stödsnämndens nyutlåning varit 15 miljarder kronor.

3.3.1Statens verksamhet gav lägre kassaflöde

Kassaflödet i den del som avser statens verksam- het, dvs. intäkter, transfereringar och

3.3.4Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades

Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under 2012 uppgick till – 12 miljarder kronor, vilket

152

innebär att det negativa kassaflödet från finansi- ella aktiviteter minskade med 13 miljarder kro- nor. Det negativa kassaflödet från statens upplå- ningsverksamhet har minskat framför allt som en följd av att räntekostnader i svenska kronor har minskat jämfört med 2011.

3.3.5Statens lån minskade

Statens nettoupplåning visar förändringen av sta- tens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens nettoupp- låning under 2012 var åter negativ, dvs. staten har minskat sina lån. Statsskulden minskade med nära 6,6 miljarder kronor och orealiserade va- lutakursförändringar påverkade upplåningen med knappt 6 miljarder kronor.

3.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget

I nedanstående tabell visas sambandet mellan re- sultaträkningens överskott och saldot i statens budget 2012. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultat- räkningen men inte medför betalningar, för- ändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en an- nan struktur. Genom dessa tre delar är det möj- ligt att gå från resultaträkningens saldo till finan- sieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget

Miljoner kronor

Resultaträkningens överskott	863
Justeringar för poster som ej medför
betalningar	-3 445
Justeringar för förändringar av ford-
ringar och skulder	13 694
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar	-10 443

Finansieringsanalysens saldo	669
Justeringar hänförbara till	-25 576
statsskulden

	S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1
Varav förändring av Riksgäldskon-
torets kortfristiga placeringar	-18 573
Varav förändring av inomstatliga in-
nehav av värdepapper, skuldkorrige-
ringar samt övriga poster	-7 003

Statens budgetsaldo	-24 907

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar omfattar resultatandelar i hel- och delägda företag som är intäkter som inte betalats och som för 2012 uppgår till nära 44 miljarder kronor samt orealiserade valutavins- ter med knappt 6 miljarder kronor. Kostnader som inte medför betalningar omfattar avskriv- ningar och nedskrivningar med 25 miljarder kronor och avsättningar och fondering med knappt 21 miljarder kronor, vilka påverkar nettot åt motsatt håll.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Skulderna avseende främst skatter har ökat som en följd av högre inbetalningar än de periodiserade intäkterna, vilket ger en positiv på- verkan på likvida medel. Fordringarna har mins- kat avseende främst kortfristiga placeringar hos Riksgäldskontoret, vilket ger en positiv påver- kan. Nettoförändringen av fordringar och skul- der ger en positiv påverkan på likvida medel med 14 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, med hänsyn till sålda till- gångar, med 42 miljarder kronor. Statens utlå- ning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 10 miljarder kronor, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 21 miljarder kro- nor. Nettoeffekten av dessa transaktioner är drygt -10 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var positivt med knappt 1 miljard kronor, vilket är 26 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var negativt med knappt 25 miljarder kronor. Att nettoupplåningen därmed är negativ innebär att staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transakt- ioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande peri- oder, t.ex. kortfristiga placeringar.

153

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Minskningen av Riksgäldskontorets kortfris- tiga placeringar har medfört att statsskulden har minskat med 19 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Andra poster har påverkat lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters inne- hav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vil- ket sammantaget påverkat statsskulden med 7 miljarder kronor.

3.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt be- stämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203). Den grundas på de statliga myndigheternas års- redovisningar, vilka upprättas enligt förordning- en (2000:605) om årsredovisning och budgetun- derlag.

tive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller vägledning saknas i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för värdering och klassificering av intäkter och kost- nader samt av tillgångar och skulder utgår däri- genom från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan finnas om en myndighet har medgetts un- dantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsolide- rade nivån.

Transfereringar

Transfereringar redovisas enligt bok- föringsmässiga grunder, dvs. det år som kostna-

3.4.1Redovisningsprinciper, resultat- och den hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden

balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår.

Kostnader och intäkter redovisas enligt bok- föringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.

De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är upp- ställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ bud- getlagen och de mer detaljerade regler som regeringen beslutat i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag reglerar grundläg- gande principer. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består i de lösningar för olika områden som, när de inte bedömts oväsentliga, anges nedan under rubri- kerna Omklassificeringar av poster och Kom- mentarer till särskilda poster. När nya områden redovisas i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte ut- vecklats, hämtas i förekommande fall vägledning från principer som framgår av internationella re- dovisningsstandarder för offentlig sektor respek-

sammanfalla med utbetalningen. Periodisering görs endast när kostnaden är tydligt hänförlig till ett visst år.

Skatter

Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter tas ut i efterhand per kalenderår, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovis- ningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och inbetalningar.

Metoden för beräkning av periodiserade skat- ter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyr- ningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än lö- pande skatteinbetalningar, eftersom metoden beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter.

154

155

	S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1
Skatterna kan delas in i två huvudkategorier.	talningar som påverkar statens nettoupplåning.
Den första är skatter som hänförs till en period	Riksbankens grundfond anses i detta samman-
(månad) i nära anslutning till inbetalningen eller	hang utgöra en tillgång hos staten.
deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt,	Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder
socialavgifter och de flesta punktskatter. Den	samt betalningar som redovisas av Riksbanken
andra är skatter som beslutas vid den årliga in-	samt Första, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-
komstbeskattningen och där den löpande inbe-	fonden omfattas inte. Inte heller ingår premie-
talningen endast är preliminär. Det gäller hushål-	pensionssystemets tillgångar och skulder eller
lens och företagens inkomstskatter, fastighets-	dess avkastning i resultat- och balansräkningen.
skatt, skattereduktioner m.m. När uppgifterna	Budgetlagens bestämmelser på denna punkt har
för årsredovisningen för staten för ett visst år tas	preciserats i förordningen (2011:231) om un-
fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt ut-	derlag för årsredovisning för staten, i enlighet
fall för många av de nämnda skatterna som redo-	med den bedömning som redovisades för riks-
visas månadsvis.	dagen i propositionen En reformerad budgetlag
Metoden innebär att framför allt för hushål-	(prop. 2010/11:40). För premiepensionsmedlen
lens och företagens inkomstskatter bygger det	gäller det särskilda egendomsskyddet enligt
redovisade utfallet på en bedömning som grun-	2 kap. 15 § regeringsformen. De är därför inte
das på kontrolluppgifter, redovisade preliminär-	statens medel och att ta in dem i statens balans-
skatter, den ekonomiska utvecklingen, utveckl-	räkning skulle medföra att redovisningen inte
ingen på aktie- och fastighetsmarknaden och	gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett
annan information. Utifrån den informationen	eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder
görs en prognos på de intäkter som slutligt	och ska därför inte omfattas. AP-fonderna, utö-
kommer att betalas in för året och den ligger till	ver den del som tillhör premiepensionssystemet,
grund för beräkning av den redovisade intäkten.	undantas dels eftersom ålderspensionssystemet
Även för övriga skatter tas dock hänsyn till för-	bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels av prak-
väntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m.	tiska skäl, eftersom de följer ett annat regelverk
som avser skatter för den aktuella redovisnings-	för redovisningen än övriga myndigheter, vilket
perioden.	skulle göra det alltför omständligt att konsoli-
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig	dera dem.
från de periodiserade skatterna i statens budget
för det aktuella året på några punkter. Skillnaden
mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt	Konsolidering
och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i
resultaträkningen till det senaste året, medan det	Redovisningen utgör med angivna undantag en
periodiserade utfallet per år revideras i budgetens	konsolidering av årsredovisningarna hos myn-
utfall. För varje skatteslag redovisas dock den	digheterna under riksdagen och regeringen. Det
senaste beräkningen i not till resultaträkningen.	innebär att balans- och resultaträkningarna slås
En annan skillnad är att avgifterna till ålders-	samman efter det att interna mellanhavanden i
pensionssystemet och premiepensionssystemet	form av fordringar, skulder, intäkter och kostna-
läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna	der mellan myndigheterna eliminerats. Finansie-
så som de avgränsas i resultaträkningen. Kom-	ringsanalysen upprättas därefter med den konso-
munala utjämningsavgifter och inkomstutjäm-	liderade resultat- och balansräkningen som
ningsavgifter tillförs som följd av principen att	underlag.
bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för sta-	En förteckning över vilka organisationer som
ten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i	omfattas av staten med denna avgränsning, och
årsredovisningen för staten.	som ingår i den konsoliderade resultat- och ba-
	lansräkningen och finansieringsanalysen, åter-
	finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
Avgränsning av redovisningsenheten
	Gemensam brytdag
Balans- och resultaträkningen samt finansie-	Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för
ringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter	myndigheternas räkenskaper. Eftersom detta var
och kostnader, tillgångar och skulder samt be-	en lördag 2013, gällde i stället närmast föregå-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ende dag. Det är den dag då den löpande bokfö- ringen av händelser som berör räkenskaps- perioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand en teknik för att kunna stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men på- verkar även externa kundfordringar, leverantörs- skulder och periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Myndigheter tillämpar normalt generella värde- ringsprinciper i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana avvikelser förekom- mer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsre- dovisningen för staten.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre.

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskrivning- ar. För materiella och immateriella anläggnings- tillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd och varierar därför mellan olika myndigheter. Vanli- gen tillämpas 3–5 års avskrivningstid. För bygg- nader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för de specifika särskilt vä- sentliga tillgångsslagen väganläggningar, järn- vägsanläggningar och beredskapstillgångar, till- lämpas längre avskrivningstid.

För statliga väganläggningar tillämpas scha- blonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För stat- liga järnvägsanläggningar tillämpas differentie- rade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.

För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flyg- plan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskapsin- ventarier. För övriga beredskapsvaror – bered- skapslager – som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen

planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapi- tal tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i re- sultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapital- andelsmetoden.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i års- redovisningen för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv har en annan inne- börd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för sta- ten i väsentlig mening är följande:

-Kostnaderna för tjänstepensioner till stat- ligt anställda redovisas i statens resultat- räkning bland personalkostnader, medan de i Statens tjänstepensionsverks årsredo- visning redovisas i ett eget avsnitt för tjänstepensionsrörelsen i resultat- räkningen. Se vidare under rubriken Sta- tens tjänstepensionsåtagande, nedan.

-Pågående arbeten i försvarssektorn (fram- för allt i Försvarets materielverk) och mot- svarande förutbetalda intäkter läggs sam- man med militära beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del avser arbe- ten för Försvarsmaktens räkning.

-För myndigheter med en upp- ställningsform för balans- och resultat- räkning som avviker från den generellt fö- reskrivna, främst Exportkreditnämnden, de affärsdrivande verken, Riksgälds- kontoret, Statens tjänstepensionsverk och Statens fastighetsverk, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i års- redovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Vanligen görs det direkt genom de in- rapporteringskoder som används vid rap- portering till statsredovisningen.

156

-Ett antal intäktsposter klassificeras om uti- från utgångspunkten att Skatteintäkter av- gränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. I flera fall redovisar berörd myndighet intäkterna som avgifter eller andra ersättningar (exempel vissa socker- och jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och TV), som me- del för finansiering av bidrag (exempel in- sättningsgarantiavgifter vid Riksgälds- kontoret och Kärnavfallsfondens avgifter), som resultatandelar från hel- och delägda företag (exempel Systembolagets in- levererade överskott som redovisas av Kammarkollegiet) eller enbart i balans- räkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som redovisas av Kam- markollegiet). Dessa redovisas i stället som Skatteintäkter i den konsoliderade resul- taträkningen.

-Finansiella korrigeringar avseende EU- medel redovisas vanligen som kostnad i myndighetens resultaträkning (främst Sta- tens jordbruksverk) eftersom de redovisas som utgifter på anslag enligt beslut om sta- tens budget. I den konsoliderade resultat- räkningen omklassificeras de till intäktsre- duktioner, eftersom de avser återbet- alningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Definitionen av statsskulden har ändrats. Syftet med ändringarna är att göra rapporteringen av statsskulden mer konsekvent och transparent. Den ändrade definitionen av statsskulden inne- bär ett konsekvent genomförande av det regel- verk för redovisning som ställts upp av EU. Riksgäldskontoret har gått över till den ändrade definitionen i sin analys av skulden och regering- en informerade riksdagen om den nya definit- ionen i 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100 avsnitt 10.3.2). Riksgälds- kontoret har däremot av tekniska skäl ännu inte gått över till den nya definitionen i sin finansiella redovisning och årsredovisningen för staten av- viker således från myndighetens redovisning på denna punkt.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Den nya definitionen innebär att de medel som mottas som säkerheter för fordringar på motparter i swappar m.m. inkluderas i statsskul- den. Riksgäldskontorets repoplaceringar i egna statspapper påverkar inte längre statsskulden. Utestående premieobligationslån nettoredovisas av Riksgäldskontoret och ingår därför i den okonsoliderade statsskulden och finns inte längre med som en eliminering i den konsolide- rade statsskulden. Principförändringen innebär också att statsskulden konsekvent redovisas en- ligt affärsdagsprincipen. Detta medför ingen sys- tematisk förändring av statsskuldens storlek, även om storleken vid enskilda dagar kan bli an- norlunda. Jämförelsetalen för 2011 har ändrats. Statsskulden har ökat med 50 miljarder kronor. Övriga skulder har minskat med 27 miljarder kronor. Övriga fordringar har ökat med 6,7 miljarder kronor och Värdepapper och ande- lar har ökat med 17 miljarder kronor.

För att ge en mer rättvisande bild av statens nyutlåning har redovisningen av kapitaliserad ränta (ränta som inte har betalats under året) ändrats i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten. Det avser för närvarande i sin helhet utlåning hos Centrala studiestödsnämnden. Ka- pitaliserad ränta som tidigare har justerats i finansieringsanalysen redovisas nu brutto. Det innebär att statens nyutlåning (se not 61) ökar med 941 miljoner kronor 2012 i jämförelse mot tidigare principer, vilket påverkar Summa netto- utlåning negativt. Övrigt finansiellt netto under rubriken finansiella aktiviteteter (se not 63) för- bättras med motsvarande belopp. Det totala sal- dot i finansieringsanalysen påverkas dock inte. Jämförelsetalen för 2011 har ändrats med 1 297 miljoner kronor för motsvarande uppgif- ter.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndig- heter

Utöver ändringar i principerna för års- redovisningen för staten som sådan, förekom- mer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysning- ar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisning- en för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

157

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Försvarsmakten har ändrat redovisnings- princip för medel avsatta för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder. Jämförelse- talen för 2011 har ändrats vilket innebär att Upplupna kostnader minskat och Övriga avsätt- ningar ökat med 100 miljoner kronor.

Migrationsverket har ändrat redovisnings- princip för tillämpningen när det gäller främst periodisering av vissa bidrag från EU. Korrige- ringar av jämförelsetal avseende föregående år har gjorts avseende Upplupna bidragsintäkter, Övriga upplupna intäkter, Övriga avsättningar, Övriga skulder, Upplupna kostnader samt Ba- lanserad kapitalförändring. Vidare har vissa Ba- lanserade kostnader för utveckling förts över till Rättigheter och andra immateriella tillgångar.

Kriminalvården har ändrat redovisnings- princip för ett antal investeringar i tele- och sä- kerhetsinstallationer som under 2012 har klassi- ficerats om från materiella till immateriella anläggningstillgångar. Det sammanlagda värdet av de anläggningstillgångar som omklassificerats är 132 miljoner kronor. Exakta jämförelsetal från föregående år saknas dock och därför är jämfö- relsetalen inte ändrade i årsredovisningen för sta- ten.

Andra ändringar av jämförelsetal har före- kommit hos myndigheter, men inte bedömts vä- sentliga i årsredovisningen för staten.

För specifikationer i noter förekommer för- ändringar mellan delbelopp inom noterna i års- redovisningen för staten. De kan bero på omor- ganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller korrigeringar.

Annan justering av jämförelsetal

En rättelse har gjorts av den beräkning som gjordes i årsredovisningen för staten 2011 avse- ende skatter hänförliga till tidigare år, som redo- visades bland 2011 års skatteintäkter. Skatten hänförlig till 2010 angavs till 7 122 miljoner kro- nor i not 1, men skulle ha varit 12 313 miljoner kronor. Jämförelsetalen för 2011 har därför ju- sterats i denna årsredovisning, så att Skatteintäk- ter ökar med 5 191 miljoner kronor och Förut- betalda intäkter minskar med motsvarande belopp. Årets överskott i resultaträkningen och nettoförmögenheten för 2011 ökar med motsva- rande belopp.

Vissa intäkter i försvarssektorn har rättats med 370 miljoner kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar och årets överskott i re- sultaträkningen ökar med detta belopp. I balans-

räkningen minskar förutbetalda intäkter och net- toförmögenheten ökar med motsvarande be- lopp.

Miljoner kronor
Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen
för staten 2011	37 173

Justering Ökning av Skatteintäkter	5 191
Ökning av avgiftsintäkter i försvarssektorn	370

Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelseko-
lumnen i Årsredovisningen för staten	42 734

Undantag från generella principer m.m.

Vissa väsentliga undantag från generella princi- per som tillämpas för enskilda myndigheter be- skrivs nedan.

Pensionsmyndigheten redovisar marknads- värden för sina tillgångar i premiepensions- systemet (placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag och detta görs även för tillgångar som finns med i årsredovis- ningen för staten. Dessutom räknas upplupna ränteintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samti- digt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller i staten i övrigt. Års- redovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att re- dovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter.

Statens fastighetsverk har för bidrags- fastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut av- gifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovis- ningen för staten annat än indirekt redovisas de inte här.

158

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovisning- en för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jäm- förbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.

Kommentarer till särskilda poster

Nedan kommenteras vissa poster i de konsolide- rade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa di- rekt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden

Statsskulden värderas till det belopp som kom- mer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstru- ment, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Måttet överensstämmer med hur skulden mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för procedu- ren mot för stora underskott. I balansräkningen redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden).

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen (se not 1).

Den kommunalekonomiska utjämningen net- toredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten har det bedömts mest rättvi- sande att bruttoredovisa den kommunalekono-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

miska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner (se not 1).

I vissa fall görs transfereringar i stället för att göras i form av utbetalda bidrag, genom kredite- ring av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skatte- konto hos Skatteverket. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subvention redovisas bland transfereringarna i resultaträk- ningen för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Samti- digt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Omfattningen av detta har minskat och för 2012 avser det enbart jämställdhetsbonus med 144 miljoner kronor.

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter ges kompensation för ingå- ende mervärdesskatt i sin verksamhet enligt be- stämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingå- ende mervärdesskatt. I statens budget och i nat- ionalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsolide- rade resultaträkningen däremot, nettoredovisas skatteintäkten liksom motsvarande kostnad, ef- tersom det inte är en extern kostnad att staten ger kompensation till sig själv.

Bruttoredovisning av utbetalningarna av allmän pension

I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med de principer för denna typ av system som fastställts inom EU. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i socialförsäkringssektorn.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie- pensionssystemet av från intäkterna, så att skat- terna redovisas exklusive dessa avgifter. De av- giftsintäkter som ska föras till inkomst- pensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ål- derspensionssystemet vid sidan av statens bud- get, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redovi- sas däremot ålderspensionerna, liksom i Pens- ionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Av- gifterna till både inkomstpensionssystemet och

159

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

premiepensionssystemet redovisas som skattein- täkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningar- na från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäk- ter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och premiepensions- systemets medel i övrigt inte konsolideras i års- redovisningen för staten, utgör de överföringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto som Skatteintäkter i resultaträkningen. Dessa utbeta- las löpande till AP-fonderna och premiepens- ionssystemet tillsammans med statliga ålders- pensionsavgifter från vissa anslag för bl.a. transfereringar, enligt särskilda regler för fördel- ningen. Löpande rekvirerar därefter Pensions- myndigheten medel för utbetalningar av pens- ion. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssy- stemet är avgifterna lägre än utbetalda pensioner. Mellanskillnaden mellan avgifter till AP- fonderna och rekvirerade medel från fondsyste- met redovisas som en transferering från ålders- pensionssystemet (se not 3) för inkomstpens- ionssystemets del. För premiepensionssystemet är avgifterna betydligt högre än utbetalda pens- ioner. För premiepensionssystemet redovisas därför mellanskillnaden som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn.

Statens tjänstepensionsåtagande

Den statliga tjänstepensionsskulden som redovi- sas av Statens tjänstepensionsverk (SPV) tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redo- visas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.

Den redovisade skulden omfattar hela försäk- ringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndig- heter eller av andra skäl inte konsolideras i årsre- dovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken, Kungliga Operan och ett antal andra statligt ägda bolag. De premier som

betalas från statliga myndigheter elimineras i års- redovisningen för staten, men de premier som kommer från organisationer utanför den konso- liderade enheten redovisas som intäkter av bi- drag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader i årsredovis- ningen för staten medan kostnaderna för an- ställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kost- nader görs kalkylmässigt och grundas på den an- del av premieintäkterna som kan hänföras till or- ganisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträk- ningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.

Grunderna för beräkning av pensionsskulden fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden.

Vid beräkningen av avsättningar för pensioner har följande antaganden använts:

-Ränteantagande: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Fi- nansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2012 är bruttoräntan 1,50 procent (1,70 procent 2011).

-För de flesta av åtagandena används ett driftkostnadsantagande på 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar.

-Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska av- sättningarna.

-Livslängdsantaganden: Olika livslängds- antaganden används sedan 2008 för olika generationer. De ska spegla skillnader i förväntad livslängd. Per den 31 december 2012 överensstämmer SPV:s livslängds- antaganden i huvudsak med de som gäller för Finansinspektionens tryggande- grunder3.

-Räntekänslighet: En sänkning av ränte- antagandet med en procentenhet ökar den

3 Finansinspektionens föreskrifter (2007:24) om försäkringstekniska grunder, senast ändrad genom FFFS 2007:31.

160

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

totala försäkringstekniska	avsättningen	Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter
före löneskatt med 30 208 miljoner kronor		från första åtagandeperioden under
exklusive löneskatt. En höjning av räntean-		Kyotoprotokollet
tagandet med en procentenhet minskar av-
sättningarna med 24 158 miljoner kronor.		Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkon-
		ventionens Kyoto-protokoll har tillgodoskrivits
Stabilitetsfonden		en tilldelad mängd utsläppsutrymme (assigned
Stabilitetsfonden som bildades efter beslut av		amount) för perioden 2008–2012. Parterna ska
riksdagen 2008 ska finansiera det stödsystem		se till att de sammanlagda antropogena utsläppen
som införts i lagen om statligt stöd till kreditin-		av de växthusgaser som är angivna i protokollets
stitut (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16,		bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder.
rskr. 2008/09:17). Fonden tillförs en särskild		Sverige har för den första åtagandeperioden
stabilitetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar		2008–2012 tilldelats 375 864 317 enheter (AAU)
i finansieringen. När fonden bildades tillfördes		dvs. motsvarande			104 procent		av 1990 års		ut-
den 15 miljarder kronor från anslag på statens		släpp	för	vart		och	ett	av	åren
budget. Överföringen gjordes direkt i balansräk-		2008–2012. För att Sverige ska uppfylla sitt åta-
ningen, eftersom fonden är avsedd att i bety-		gande	enligt		Kyotoprotokollet			för	år
dande grad inte finansiera kostnader utan för		2008–2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte
olika slag av finansiella tillgångar i samband med		överstiga den tilldelade mängden, där denna ju-
kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader		sterats i enlighet med protokollets artikel 3.
som uppkommer avses i första hand avräknas		Aktuella beräkningar tyder på att Sverige
mot de avgifter som kommit in, samt med fon-		kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad
dens avkastning, och då med upplösning av fond		mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är
som motsvarande tillförsel av medel. Först om		dock inte möjligt att exakt uppge hur stort över-
fondens kapital går under 15 miljarder kronor är		skottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen
avsikten att resultaträkningens saldo ska påver-		för 2012 ännu inte är kända. Även i jämförelse
kas. Regeringen kommer att bevaka utvecklingen		med det av riksdagen beslutade och mer ambi-
så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en		tiösa nationella målet om en utsläppsminskning
rättvisande bild av händelserna. Under 2012 har		på 4 procent under perioden 2008–2012 jämfört
fonden fortsatt öka med stabilitetsavgifter och		med nivån 1990 förväntas det uppstå ett över-
bankgarantiavgifter samt fondens avkastning, så		skott. En del av det svenska AAU-innehavet är
att den vid årsskiftet uppgick till 29 miljarder		kopplat till innehav av utsläppsrätter (EUA) hos
kronor. Det är således för närvarande ingen		de företag som är anslutna till EU:s utsläpps-
oklarhet i denna fråga (se även not 42).		handelssystem. Denna del förfogar inte staten
		över. En mindre del AAU:er ska också avräknas
Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riks-		mot projekt för gemensamt genomförande.
gäldskontoret		De svenska utsläppen av växthusgaser 2011
Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovisning		blev lägre än vad som förutsågs i Årsredovis-
en fordran för TV-licensmedel uppgående till		ningen för staten 2011. Det innebär att det för-
58 miljoner kronor och en skuld avseende s.k.		väntade överskottet för staten att hantera nu
distributionsmedel på 1 006 miljoner kronor,		uppskattas uppgå till ca 48 miljoner AAU i för-
netto en skuld på 948 miljoner kronor, till Rund-		hållande till Kyoto-åtagandet och ca 21 miljoner
radiorörelsen. Riksgäldskontorets	fordran och	AAU i förhållande till det nationella delmålet.
skuld har tagits bort i årsredovisningen för sta-		Det uppskattade svenska överskottet utgör en
ten eftersom posterna är interna i staten samti-		liten del av det förväntade sammanlagda inter-
digt som Rundradiorörelsens redovisning inte		nationella överskottet som har kalkylerats till
ingår i någon statlig redovisningsenhet som re-		mellan 10 och 12 miljarder AAU, främst i Ryss-
dovisas som motpart till Riksgäldskontoret.		land och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en
		viss handel		med	AAU-enheter mellan parter

med åtaganden under Kyotoprotokollet. Han- deln har dock varit begränsad och överlåtelsepri- serna vid transaktionerna är inte offentliga. Un- der 2012 har en ökande omsättning men fallande

161

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

priser noterats. En fortsatt tendens till fallande priser förväntas allmänt mot bakgrund av det stora potentiella utbudsöverskottet. Vidare bör noteras att merparten av de potentiella köparlän- derna, däribland EU, Norge, Japan, Australien och Schweiz under klimatkonventionens 18:e partsmöte i Doha i december 2012 (COP 18) lovade att inte köpa några AAU från den första åtagandeperioden för användning i den andra åtagandeperioden, vilket tydligt begränsar efter- frågan på AAU.

Sammantaget gör dessa förhållanden att en värdering av ett förväntat överskott av AAU- enheter högst osäker. Någon värdering av över- skottet har således inte kunnat göras och därmed kan inte någon tillgång redovisas i balansräk- ningen.

3.4.2Redovisningsprinciper, statens budget

Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budget.

Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebe- hov. Statens inkomster och utgifter ska budgete- ras och redovisas brutto på inkomsttitlar och an- slag med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verk- samhet.

Utgifter på statens budget redovisas mot an- slag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker medan förvaltningsutgifter redo- visas det år som kostnaderna hänför sig till. Öv- riga utgifter redovisas det budgetår som utgif- terna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkter- na hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en sär- skild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan före- komma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräk- ningen, där olika redovisningsmetoder och prin- ciper för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovi-

sats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovisningen för staten.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgäldskon- torets nettoutlåning och en kassamässig korrige- ringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebe- hov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lå- nebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebe- hov, dvs. i de flesta fall en minskning av stats- skulden.

3.4.3Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statens budget. Ett annat exempel är att avgifter och bi- drag som får disponeras i verksamheten redovi- sas i resultaträkningen medan de endast påverkar budgeten till den del dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Den innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgifter och inkomster. Redovisningen i resultat- räkningen sker i sin helhet enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader.

I nedanstående tabell sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och sta- tens budget.

162

Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

	Resultaträkningen	Statens budget
Skatt	Intäkt	Intäkt och be-
		talning

Offentligrättsliga av-	Intäkt	Intäkt
gifter på inkomsttitel

Avgift av tillfällig natur	Intäkt	Kostnadsreduk-
eller mindre omfatt-		tion på anslag
ning
Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan
		på anslag eller
		inkomsttitlar

Erhållna bidrag som	Intäkt	Ingen påverkan
används i verksamhe-		på anslag eller
ten		inkomsttitlar

Transfereringar (läm-	Kostnad	Utbetalning
nade bidrag m.m.)

Avsättningar för fram-	Kostnad	Kostnad
tida åtaganden
Löner, varor och tjäns-	Kostnad	Kostnad
ter

Andel av företags-	Intäkt/kostnad en-	Inkomst vid
vinst/förlust	ligt kapitalandels-	utdelning
	metoden
Orealiserad valuta-	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan
vinst/förlust och upp-		på anslag eller
lupen ränta		inkomsttitlar

Statens budget har en ändamålsstruktur där an- slagen är grupperade i utgiftsområden och in- komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och sta- tens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner som anslag för investe- ringar och utlåning, eller inkomsttitlar för åter- betalning av lån, påverkas endast balansräkning- en av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla ekonomiska mellanhavan- den mellan myndigheter. I statens budget brut- toredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på in- komsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot netto- redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av budgeten.

163

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

3.5Noter

3.5.1Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor
	2012	2011
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter	604 455	582 876
Skattereduktioner m.m.	-197 524	-189 120
Övriga direkta skatter på arbete	97 368	93 585
Summa Direkta skatter på arbete	504 299	487 341
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter	441 086	426 552
Övriga indirekta skatter på arbete	19 934	20 102
Avgifter till premiepensionssystemet	-29 817	-28 877
Summa Indirekta skatter på arbete	431 203	417 777
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll	24 629	28 776
Skatt på företagsvinster	95 130	102 773
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	28 795	27 540
Övriga skatter på kapital	22 071	24 410
Summa Skatt på kapital	170 625	183 499
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt	333 376	333 052
varav kommunmoms	49 525	49 687
Skatt på alkohol och tobak	24 132	23 473
Skatt på energi och miljö	69 824	70 416
Skatt på vägtrafik	15 603	15 724
Inlevererat överskott från AB Svenska
Spel	5 138	5 006
Skatt på import	5 255	5 660
Övriga skatter på konsumtion och in-
satsvaror	2 019	2 287
Summa Skatt på konsumtion och in-
satsvaror	455 347	455 618
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.	-3 127	-942
Intäkter som förs till fonder	7 291	4 422
Summa Restförda och övriga skatter	4 164	3 480
Summa Totala skatteintäkter före juste-
ring	1 565 638	1 547 715
Justering till belopp enligt ÅRS 2011		8 356
Totala skatteintäkter	1 565 638	1 556 071
Avgår: Kommunala inkomstskatter	-575 333	-552 654
Avgår: Avgifter till ålderspensionssy-
stemet (inkomstpension)	-201 027	-195 208
Avgår: EU-skatter	-6 898	-7 224

Summa Statens skatteintäkter före
justering	782 380	800 985
Justering till belopp enligt ÅRS 2011		-3 288

Statens skatteintäkter enligt statsbud-
getavgränsning	782 380	797 697
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2011	-5 283	12 313
varav 2010	-950	-895
Avgifter till ålderspensionssystemet	201 027	195 208
Avgifter till premiepensionssystemet	29 818	28 877
EU-skatter	6 898	7 223
Kommunala utjämningsavgifter LSS	3 157	3 014
Inkomstutjämningsavgift, kostnadsut-
jämningsavgift	12 657	13 680
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms	-28 199	-26 944
Eliminering av statens arbetsgivaravgif-
ter	-26 868	-25 568
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader	-3 380	-3 235
Eliminering av myndigheters skatter och
nystartstöd	-85	-32
Summa Total före justering	971 172	1 001 338
Justering till belopp enligt ÅRS 2011		215

Total summa	971 172	1 001 553

30 miljarder kronor mindre i skatteintäkter

Skatteintäkterna minskade med 30 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2011. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt för- rän i december året efter det aktuella årets ut- gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

En ökad lönesumma gav högre intäkter av in- komstskatter och arbetsgivaravgifter

Direkta skatter på arbete ökade med 17 miljarder kronor jämfört med 2011. Förändringen förkla- ras framför allt av att lönesumman ökat med

164

3,9 procent. Timlönen ökade med 2,9 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, vilken ökade med 0,7 procent. Skattereduktionerna ökade med 8,4 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsav- giften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta och högre ROT-avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT-avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 16 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 15 miljarder kronor eller motsvarande 3,4 procent. Arbetsgi- varavgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har elimi- nerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimi- neringen bruttoredovisas i tabellen ovan.

Intäkterna från skatt på kapital minskade

Jämfört med 2011 minskade skatt på kapital med 13 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med 4,1 miljarder kronor, 14 procent, till följd av lägre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor (7,4 procent) och förklaras av minskade vinster. Fastighetsskatt och fastighetsavgift ökade med 1,3 miljarder kronor. Ökningen avser fastighets- avgiften.

Intäkterna från mervärdesskatten ökade

Skatt på konsumtion och insatsvaror var i prin- cip oförändrade mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 0,3 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser ökade med 2,8 procent medan skatteintäkterna är oförändrade. Att intäkterna inte ökat förklaras av att skatten på restaurang- och cateringtjänster sänkts från 25 till 12 procent. Mervärdesskatt re- dovisas av Skatteverket och Tullverket. I belop- pet mervärdesskatt, 333 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 28 miljarder kronor. Det beloppet ut- gör en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Intäkter från skatt på alkohol och tobak ökade me- dan de från energi och miljö minskade

Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,7 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,6 miljarder kronor. Det beror

på att bensinförsäljningen	minskade med ca
8 procent vilket medförde	lägre intäkter från

både energi- och koldioxidskatt.

Kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift ökade

Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu- nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 23 miljarder kronor medan ålderspensionssy- stemets avgifter ökade med 5,8 miljarder kronor.

Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats

Uppbörden av skatterna sköts av Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas löpande av staten för att sedan slutre- gleras när beskattningen är fastställd. Den redo- visning av skatteintäkter som görs i resultaträk- ningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budge- ten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelning- en mellan olika skatteslag etc. Den del av ålders- pensionsavgiften som går till premiepensionssy- stemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). En annan väsentlig skillnad jäm- fört med statens budget är att skatter och ar- betsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.

Den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisas

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjäm- ning vilket innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande be- lopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med knappt 50 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget (nettoredovisningen går mot en

165

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäk- ter/skatteinkomster). I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne- bär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 62 miljarder kronor högre än i sta- tens budget för 2012.

Tre justeringsbelopp

I kolumnen för jämförelsetalen från 2011 redovi- sas för varje skatteslag de utfall för 2011 som be- räknats under våren 2013 efter det att beskatt- ningen avseende 2011 års inkomster slutförts och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av utfallet på statens budget. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när re- sultaträkningen för 2011 togs fram eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre juste- ringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de peri- odiserade skatter som redovisades i årsredovis- ningen för staten 2011.

Skatteintäkterna 2011 blev lägre

Skatteintäkterna 2011 är 5,6 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2011 års skatt som gjordes våren 2012. Skatt på företags- vinster blev 8,6 miljarder lägre än beräkningen våren 2012. Skatt på kapital för hushåll blev 4,9 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2012. Direkta skatter på arbete och arbetsgivar- avgifter blev 3,2 respektive 1,6 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2012. De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 3,1 miljarder kronor lägre.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2012	2011
Offentligrättslig verksamhet
Transportstyrelsen	2 510	2 512
Kronofogdemyndigheten	1 355	1 633
Trafikverket	1 236	1 134
Lantmäteriet	785	832
Rikspolisstyrelsen	680	687
Centrala studiestödsnämnden	536	553
Läkemedelsverket	533	508

Bolagsverket	455	474
Finansinspektionen	401	347
Elsäkerhetsverket	317	316
Strålsäkerhetsmyndigheten	313	284
Patent- och registreringsverket	289	293
Affärsverk
Luftfartsverket	2 096	1 867
Sjöfartsverket	1 401	1 432
Svenska kraftnät	11	10
Statens järnvägar	-	2
Övriga	1 499	1 544
Summa offentligrättslig verksamhet	14 417	14 428
Uppdragsverksamhet
Trafikverket	5 430	6 156
Exportkreditnämnden	1 969	1 251
Statens institutionsstyrelse	1 333	1 295
Riksgäldskontoret	860	1 718
Pensionsmyndigheten	811	763
Statens fastighetsverk	615	603
Skatteverket	461	442
Lunds universitet	456	420
Statens jordbruksverk	439	432
Karolinska institutet	419	463
Försvarets materielverk	416	197
Lantmäteriet	385	421
Affärsverk
Svenska kraftnät	9 209	8 671
Luftfartsverket	716	386
Sjöfartsverket	85	141
Statens järnvägar	73	72
Övriga	7 567	7 876
Summa uppdragsverksamhet	31 244	31 307
Andra ersättningar
Inspektionen för arbetslöshetsförsäk-
ringen	5 193	4 957
Rikspolisstyrelsen	876	946
Trafikverket	324	209
Centrala studiestödsnämnden	265	237
Fortifikationsverket	220	132
Karolinska institutet	217	197
Statens fastighetsverk	179	25
Exportkreditnämnden	170	112
Post- och telestyrelsen	62	3 107

166

Affärsverk
Svenska kraftnät	58	12
Luftfartsverket	41	29
Sjöfartsverket	1	20
Statens järnvägar	0	12
Övriga	838	1 300
Summa andra ersättningar	8 444	11 295
Total summa	54 105	57 030

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 2,9 miljarder kronor eller 5,1 procent. Det beror bl.a. på att Post- och tele- styrelsen 2011 redovisade intäkter från spektru- mauktioner bland Andra ersättningar som inte har någon motsvarighet 2012 och på att Trafik- verkets och Riksgäldskontoret uppdragsintäkter minskade. Exportkreditnämndens uppdragsin- täkter ökade däremot.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som be- talas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av- giftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden.

Under 2012 uppgick dessa intäkter till 14,4 miljarder kronor vilket motsvarar intäkterna föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en mängd olika verksamheter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom normerings- /regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksam- heten inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet. Avgifter tas också ut för regis- terhållningsverksamhet inom vägtrafikområdet och avgifter för undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtrafiktjänstverksamhet (CNS)

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

och gemensam avgift för säkerhetskontroll (GAS) inom luftfartsområdet. Därtill kommer administrationsavgifter avseende trängselskatt, felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområ- det. Även registerhållningsavgifter, körkortsav- gifter och avgifter för registreringsskyltar redo- visas av Transportstyrelsen.

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. De minskade in- täkterna med 278 miljoner kronor beror huvud- sakligen på att Kronofogdemyndigheten under 2011 tog upp upplupna avgiftsintäkter från tidi- gare år som en fordran som avsåg den över- gångseffekt som uppstod vid förändrad grund för redovisning mot inkomsttitel. Detta var en engångseffekt för 2011 på 251 miljoner kronor.

Trafikverkets offentligrättsliga avgifter omfat- tar huvudsakligen banavgifter för trafik på sta- tens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter. Ökningen på 102 miljoner kronor beror i huvudsak på att fö- rarprovsavgifter har ökat med 39 miljoner kro- nor och banavgifter för trafik på statens järn- vägsanläggningar har ökat med 63 miljoner kronor.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgif- ter inom fastighetsbildningsområdet och expe- ditionsavgifter som ska finansiera inskrivnings- verksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av- gifter för stämningsmannadelgivning, passhante- ring, nationella ID-kort och ansökan om pröv- ning av olika ärenden.

Centrala studiestödsnämnden tar ut avgift bl.a. för att bevilja studiestöd och för att admini- strera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.

Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistre- ringar.

Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bo- lagsordningsändringar, ledningsprövningar, pro- spektgranskning och gränsöverskridande verk- samhet. Finansinspektionen tar även ut årliga

167

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

avgifter från alla som står under myndighetens					främst på färre uppdrag gentemot kommuner
tillsyn eller är registrerade hos myndigheten.					och andra i samband med investeringsprojekt
Elsäkerhetsverkets			offentligrättsliga	avgifter	samt på minskad materialförsäljning.
omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif-					Exportkreditnämnden har till uppgift att
ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar					stödja svensk export och utveckla svenskt nä-
myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex.					ringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga
behörighetsavgifter och ersättning för provade					exportkreditgarantier och investeringsgarantier.
produkter s.k. provningsavgifter.					Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti-
Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga					tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga-
avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar					rantin är frivillig för företagen och premiens
som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk-					storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Intäk-
samhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverk-					terna ökade med 0,7 miljarder kronor där den
samhet använder utrustning med icke-					största delen hänger samman med en stor
joniserande strålning bl.a. för lasrar och rönt-					minskning av fordringarna på efterskottspremier
genutrustning.					under 2011 som minskade intäkten.
Patent- och registreringsverket tar ut avgifter					Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård
för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar.					och behandling på landets LVM-hem (lag
Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter om-					1988:870 om vård av missbrukare) och särskilda
fattar i huvudsak undervägsavgifter.					ungdomshem. Den del av verksamhetens kost-
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far-					nader som inte täcks av myndighetens anslag ska
leds- och lotsavgifter.					finansieras med avgifter från kommuner.
Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifi-					Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser
kat som offentligrättslig avgift.					i huvudsak bankgarantiavgifter, som har minskat
Statens järnvägars intäkter omfattar intäkter					jämfört	med	2011.	Bankgarantiprogrammet
av leasingadministration år 2011. År 2012 upp-					stängdes för nyteckning den 30 juni 2011 vilket
hörde detta i samband med avvecklingen av af-					gör att avgifterna går ned, men det finns fortfa-
färsverket.					rande garantier kvar i programmet.
					Pensionsmyndighetens intäkter från upp-
Uppdragsverksamhet					dragsverksamhet omfattar till största delen er-
Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter					sättning från AP-fonden för administration av
som inte klassificerats som offentligrättsliga, i					inkomstpensionssystemet.
regel försäljning av sådana varor och tjänster som					Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut
är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet					hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster
räknas också den verksamhet som avses i det ge-					men bedriver även annan uppdragsverksamhet,
nerella bemyndigandet i 4 § avgifts-förordningen					såsom konsultverksamhet inom byggenheten.
(1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten					Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersätt-
själv besluta om att ta ut en avgift för till exem-					ning från AP-fonderna och premiepens-
pel publikationer, uthyrning av lokaler, utbild-					ionssystemet för arbete med uppbörd av ålders-
ning eller konsultuppdrag. Under 2012 var intäk-					pensionsavgifter m.m.
terna	av	uppdragsverksamhet		närmast	Lunds universitet redovisar intäkter avseende
oförändrade och det är ca 200 myndigheter som					uppdragsverksamhet i samband med uppdrags-
redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.					utbildning och forskning, tidskrifter och publi-
Trafikverkets uppdragsverksamhet består hu-					kationer samt rådgivning och annan liknande
vudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till					service.
de entreprenörer som bygger och underhåller de					Statens	jordbruksverks uppdragsverksamhet
statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el					avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisat-
till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I sam-					ionen.
band med de stora järnvägs- och vägprojekten					Karolinska		institutet	bedriver huvudsakligen
händer det att Trafikverket bygger stationer och					uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning
andra anläggningar som säljs till bl.a. kommuner.					och forskning.
Exempel på några större projekt är Citybanan					Försvarets materielverk redovisar intäkter av-
och Hagastaden i Stockholm samt E18 Hjulsta-					seende provningsverksamhet m.m.
Kista.	De	minskade	avgiftsintäkterna beror

168

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

I Svenska Kraftnäts nätverksamhet säljs över- föringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (ba- lansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (för- brukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraft- näts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemansvar för el hos Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade to- talt med 0,5 miljarder kronor, vilket främst för- klaras av höjda avgifter. Förutom höjningen av såväl effekt- som energiavgift har energiav- gifterna ökat till följd av högre överföring på stamnätet under året jämfört med föregående år.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består i huvudsak av hyror och arrenden samt konsulttjänster. Ökningen på 0,3 miljarder kronor avser huvudsakligen personaluthyrning till ett intresseföretag NUAC HB som ägs 50/50 av Luftfartsverket och Naviair (LFV mot- svarighet i Danmark). Detta företag sköter flyg- ledningen i det dansk/svenska luftrummet med inhyrd personal från både Sverige och Danmark.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av hyresintäkter för lok och vagn.

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året minskat med 2,9 miljarder kronor.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar finansieringsavgifter och arbetslöshets- avgifter från arbetslöshetskassorna. Ökningen med 0,2 miljarder kronor kan förklaras av att den utbetalda arbetslöshetsersättningen ökade, vilket i sin tur gav en högre arbetslöshetsavgift.

Rikspolisstyrelsen redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Trafikverket redovisar i huvudsak intäkter från försäkringsbolag avseende skadeersättningar på väganläggningar som andra ersättningar.

Centrala studiestödsnämnden redovisar åter- kravsintäkter. Om en studerande avbrutit studi- erna utan att meddela CSN eller har en högre in- komst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.

Fortifikationsverket redovisar huvudsakligen intäkter för försäljningar av fastigheter som andra ersättningar.

Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och lönekostna- der mellan Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset som andra ersättningar.

Statens fastighetsverk redovisar en ökning av andra ersättningar med 154 miljoner kronor, vil- ket främst avser fastighetsförsäljningar.

Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor som andra ersättningar.

Den största minskningen av intäkter från andra ersättningar avser intäkter från spektrum- auktioner, dvs. försäljning av frekvensutrymme för radiosändare, som endast förekommit med små belopp 2012. Under 2011 redovisade Post- och telestyrelsen sådana intäkter med 3,1 miljarder kronor.

Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar.

Luftfartsverket redovisar bl.a. EU-bidrag till utvecklingsprojekt som andra ersättningar

169

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor
	2012	2011
AP-fondsmedel	14 181	4 151
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- gårdsstöd och djurbidrag	6 645	6 140
- miljöstöd m.m.	2 705	2 402
- övriga stöd	271	-346
Summa Statens jordbruksverk	9 621	8 196
Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämt-
lands län
- bidrag från Europeiska regionala ut-
vecklingsfonden perioden 2007-2013	1 532	1 403
Rådet för Europeiska Socialfonden i
Sverige
- bidrag från Europeiska socialfonden
period 2007-2013 m.m.	1 106	988
Migrationsverket
- bidrag från Europeiska flyktingfonden
och återvändandefonden	187	113
Trafikverket
- bidrag till transeuropeiska nätverk	212	419
Övriga EU-bidrag
Universitet och högskolor	979	927
Övriga myndigheter	846	683
Summa EU-bidrag	14 483	12 729
Erhållna bidrag vid universitet och hög-
skolor	6 074	5 771
(exklusive EU-bidrag)
Försäkringskassan
- assistansersättning	4 472	4 425
- underhållsstöd	1 265	1 384
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)	2 603	1 157
Statens tjänstepensionsverk	937	626
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter	1 670	1 343

Total summa	45 685	31 586

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har totalt sett ökat med 14 miljarder kronor.

Posten AP-fondsmedel avser Allmänna pens- ionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet ut- gör skillnaden mellan de medel som löpande re- kvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföreta- gare), allmänna pensionsavgifter och statliga ål- derspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2012 har utbe- talda pensioner som finansieras via AP-fonden ökat med drygt 16 miljarder kronor, medan av- gifterna som tillförs AP-fonden ökat med drygt 6 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten har ökat med 10 miljarder kronor.

Intäkter av bidrag från EU har totalt ökat med 1,9 miljarder kronor. Statens jordbruksverk re- dovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter ökade totalt med 1,4 miljarder kronor varav 0,7 miljarder kronor avsåg kursdif- ferenser.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna be- lopp för universitet och högskolor utgörs knappt 1 miljard kronor av övriga EU-bidrag i samman- ställningen bidrag till universitet och högskolor.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostna- den för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Trafikverket tar emot bidrag från främst kommuner för investeringar i infrastruktur. Un- der 2012 uppgick bidragen från primärkom- muner till 1,9 miljarder kronor, vilket var en kraftig ökning från 0,8 miljarder kronor och för- klarar huvuddelen av ökningen mellan åren.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter för den statliga tjänstepensions- rörelsen för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter och därmed inte konsolideras i årsredovisningen för staten, men där tjänstepensionen ändå hanteras av SPV. Dessa intäkter ökade kraftigt 2012 i samband med att Chalmers tekniska högskola löste in sin pensionsskuld genom en stor engångspremie till SPV.

170

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor
	2012	2011
Socialförsäkring	450 911	429 805
Allmänna bidrag till kommuner	147 314	151 385
Arbetsmarknad	53 983	51 952
Överföring till premiepensionssystemet	30 648	29 893
Avgiften till Europeiska gemenskapen	31 452	30 389
Bistånd och andra internationella bi-	35 557	35 043
drag, migration
Utbildning, studiestöd	25 116	29 430
Övrigt	82 339	79 429

Summa	857 320	837 326

Transfereringar	2012	2011

Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner
Ålderspensioner vid sidan av statens
budget	236 033	219 673
Premiepensioner	2 465	2 022
Ersättning vid ålderdom	40 797	41 052
Övrig Socialförsäkring (Försäkringskas-
san och Pensionsmyndigheten)
Ersättning vid sjukdom och handikapp
m.m.	78 125	77 761
varav sjukpenning och rehabilitering
…m.m.	22 939	19 890
varav aktivitets- och sjukersättning	46 750	49 271
Stöd till personer med funktionsnedsätt-
ning	26 258	24 540
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
(FK, PM)	67 233	64 757
Summa socialförsäkring till hushåll	450 911	429 805
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning och aktivitets-
stöd	28 575	28 422
varav Arbetsförmedlingen	13 642	13 058
varav Försäkringskassan	14 933	15 364
Arbetsmarknadspolitiska program och
insatser, Arbetsförmedlingen	4 422	4 231
Övrigt arbetsmarknad, Arbetsför-
medlingen	2 277	2 225
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet	2 667	1 909
Summa arbetsmarknad till hushåll	37 941	36 787

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala studiestödsnämn-
den	14 470	14 426
Kostnad resp. återföring av reservation
för förluster i utlåningsverksamheten,
Centrala studiestödsnämnden	43	3 098
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet	3 306	3 275
Bistånd m.m., migration och integration
Bistånd och andra internationella bidrag
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete	3 583	3 292
Migrationsverket	1 041	1 044
SPV, pensionskostnader ej statliga	2 258	1 380
Nettoöverföring till premiepensionssy-
stemet	30 648	29 893
Övriga transfereringar till hushåll	15 284	13 305

Summa transfereringar till hushåll	559 485	536 305
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag och Samhall m.m., Arbets-
förmedlingen	6 717	6 210
Lönebidrag och Samhall m.m., Kammar-	4 415	4 405
kollegiet
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,	1 645	1 414
Arbetsförmedlingen
Anställningsstöd, Skatteverket	157	128
Summa arbetsmarknad till företag	12 934	12 157
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,
Statens jordbruksverk	11 440	11 636
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
utbildningssamordnare, Kammarkolle-
giet	2 465	2 413
Räntebidrag m.m., Boverket	247	536
Forskning och utveckling m.m., Verket
för innovationssystem	1 197	1 043
Tillväxtverket	1 467	1 367
Regionala tillväxtåtgärder m.m., läns-
styrelserna	546	517
Energiforskning m.m., Statens Energi-
myndighet	702	822
Trafikupphandling, Trafikverket	808	771
Miljöpolitik, Naturvårdsverket	742	914
Kultur, Statens kulturråd	290	381
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
Mynd. för yrkeshögskolan	690	772

171

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Mediefrågor, Presstödsnämnden	535	565
Transportstyrelsen	722	710
Övriga transfereringar till företag	4 431	4 548
Summa transfereringar till företag	39 216	39 152
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun-och landstingsmoms, Skatte-
verket	49 525	49 687
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skat-
teverket	3 157	3 015
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner, Skatteverket	69 065	71 323
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting, Skatteverket	25 567	27 360
Summa allmänna bidrag till kommuner	147 314	151 385
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m.
(Hälso- och sjukvårdspolitik), Kammar-
kollegiet	22 151	22 557
Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och
sjukvårdpolitik), Försäkringskassan	1 567	1 534
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen	3 108	3008
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.	2 445	2 332
Summa arbetsmarknadspolitik till kom-
muner	3 108	3 008
Skolverket (barn-, ungdoms- och vuxen-
utbildning)
Maxtaxa i barnomsorgen,	3 657	3 655
Statligt stöd till vuxenutbildning	453	1 179
Fortbildning av lärare och förskoleper-
sonal	50	497
Övrigt, Skolverket	672	888
Summa Skolverket till kommuner	4 832	6 219
Migration, Migrationsverket	7 288	7 309
Ersättning vid sjukdom och handikapp,
Försäkringskassan	1 659	2 051
Transportpolitik, Trafikverket	1 668	724
Övrigt transfereringar till kommuner	10 782	9 705
Summa transfereringar till kommuner	200 369	204 492
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet	25 461	24 312
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatte-
verket	1 643	1 564
Storbritanniens budgetreduktion, Kam-
markollegiet	298	297
Tullavgift, Tullverket	4 004	4 192
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket	46	24

Avgiften till Europeiska gemenskapen	31 452	30 389
Bistånd och andra internationella bi-
drag, Styrelsen för internationellt ut-
vecklingssamarbete	23 638	23 373
Bistånd och andra internationella bi-
drag, Regeringskansliet	7	25
Övriga transfereringar till utlandet	3 153	3 590
Summa transfereringar till utlandet	58 250	57 377

Total summa transfereringar	857 320	837 326

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på sta- tens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är akti- vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, före- tag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och för- eningar tillhörande hushållssektorn samt pre- miepensionssystemet.

Till området socialförsäkring har hänförts transfereringar som hanteras av Pensions- myndigheten och Försäkringskassan. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och handikapp som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till perso- ner med funktionsnedsättning.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 20 miljarder kronor mellan 2011 och 2012.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2012 ökat med 23 miljarder kronor.

De transfereringar som redovisas avser utbe- talningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens ut- gifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansi- era pensionsrätterna för bl.a. de personer som

172

uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premie-pensionssystemet (14,2 procent 2012) finns med bland transfere- ringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet är nära 31 miljarder kronor 2012, 0,8 miljarder kronor mer än 2011. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hus- håll, utan nettoöverföringen som är negativ re- dovisas som bidrag från AP-fonden (socialför- säkringssektorn), se not 3.

Fler ålderspensionärer och högre pensioner

Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen ökade med 21 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av sta- tens budget ökade med 16 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blir fler och att pensionerna ökat med 3,5 procent. Premie- pensioner har ökat med 0,4 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler på grund av stora årskullar födda i mitten av 1940-talet och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssy- stemet. Ersättning vid ålderdom, som avser an- slagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,3 miljarder kronor varav garanti- pension och efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,4 respektive 0,2 miljarder kro- nor medan bostadstillägg ökade med 0,4 miljarder kronor.

Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivi- tets- och sjukersättning

Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,1 miljarder kronor (15 procent). Det förklaras både av att antalet nya sjukfall fortsätter öka och att fler dagar betalas ut till personer som återvänt till sjukförsäkringen, även om antalet nya ”åter- vändare” är lägre än 2011. Aktivitets och sjuker- sättningen minskade med 2,5 miljarder kronor (5,1 procent). Minskningen beror på ett fortsatt nettoutflöde till ålderspensionssystemet och ett lågt inflöde.

Ökat antal assistanstimmar och högre timersätt- ning

Stöd till personer med funktionsnedsättning in- kluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,7 miljarder kronor (7 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror främst

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

på ett ökat antal assistanstimmar per person och en högre ersättning per timme.

Ökade kostnader för föräldraförsäkringen

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,2 miljarder kronor medan kostna- derna för barnbidragen ökade marginellt med 0,1 miljarder kronor. Utgifterna för förmånerna inom familjepolitiken påverkas av flera faktorer såsom antal födda barn, barnkullarnas storlek, föräldrarnas löneutveckling och konjunkturen. Ökningen beror bland annat på att det finns fler barn i åldrarna 0-12 år och höjda löner vilket på- verkar ersättningsnivån.

Arbetslöshetsersättning och lönegaranti har ökat

Bland de övriga transfereringarna till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadsområdet ökat med 1,2 miljarder kronor. Arbetslöshets- ersättningen har ökat med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstöd har minskat något. I genom- snitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning att jämföra med 7,8 procent under 2011. I de-

cember var	arbetslösheten 7,7 procent mot
7,3 procent	ett år tidigare. Lönegaranti-

ersättningen har ökat med 0,8 miljarder kronor och ökningen avser bland annat utbetalningar till Saab-anställda i Trollhättan.

Pensioner till ej statligt anställda

Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna vilka har ökat med 0,9 miljarder kronor varav hälften avser förändring av avsätt- ningar för pensioner. Den stora kostnadsök- ningen beror på att Chalmers tekniska högskola löst in sin pensionsskuld vilket ökar både intäk- ter och kostnader i staten.

30 miljarder kronor till premiepensionssystemet

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar). Beloppet avser de socialavgifter, all- männa pensionsavgifter och statliga ålderspens- ionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbe- talda premiepensioner (2,5 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner.

173

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Lägre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlå- ningsverksamhet

Centrala studiestödsnämndens (CSN) kostnad för förlust i utlåningsverksamheten minskade med 3 miljarder kronor och blev därmed margi- nell. Minskningen beror på att CSN från 2011 beräknar förlust även för personer med pågående studier vilket ökade kostnaden för 2011. Beräk- ningsmetoden har inte ändrats för 2012.

Transfereringar till företag ökade

Transfereringar till företag har ökat något. Inom området arbetsmarknad ökade kostnaderna för lönebidrag och Samhall med 0,5 miljarder kronor och köp av arbetsmarknadsutbildning med 0,2 miljarder kronor. Transfereringar finansi- erade med EU-medel avseende gårdsstöd, lands- bygdsåtgärder m.m. minskade med 0,2 miljarder kronor. Kostnaderna för räntebidrag minskade med 0,3 miljarder kronor.

Transfereringar till kommuner minskade

Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidrag till kommuner 2012.

Bruttoredovisning i resultaträkningen, mindre i kommunalekonomisk utjämning

Transfereringarna till kommuner minskade totalt med 4,1 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 4,1 miljarder kro- nor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens bud- get varvid det generella statsbidraget samman- förts med utjämningssystemet. Inkomstutjäm- ningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbi- dragen till kommunerna minskat med motsva- rande belopp i statens budget. I de allmänna bi- dragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomst- sida. Samtidigt justeras statsbidragen till kom- muner ned med motsvarande belopp. Kommu- nernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kom- munbidragen och skatteintäkterna på statens budget med knappt 50 miljarder kronor. I resul- taträkningen har den kommunalekonomiska ut- jämningen och kommunmomsen bruttoredovi- sats, vilket innebär att både transfereringar till

kommuner och skatteintäkter är 62 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.

Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har minskat med 2,3 respektive 1,8 miljarder kronor.

Läkemedelsförmånerna minskade

Mindre till skolväsendet

Statligt stöd till vuxenutbildning minskade med 0,7 miljarder kronor. Främst minskade statsbi- drag till yrkesutbildning inom Komvux och sär- vux. Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskade 0,5 miljarder kronor. Ytterligare sats- ningar 2011 för Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt Förstärkning av basfärdigheter minskade 0,1 miljarder kronor vardera mellan åren.

Mindre till kommuner avseende ersättning vid sjukdom och handikapp

Kostnader för bidrag till kommuner inom områ- det Ersättning vid sjukdom och handikapp har minskat med 0,4 miljarder kronor. Bidrag för sjukskrivningsprocessen är ett nytt anslag 2012 som består bland annat av några delar som tidi- gare ingick i anslaget Sjukpenning och rehabilite- ring m.m. Kostnaderna för företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin redovisas nu under anslaget och för 2012 betalades 0,4 miljarder kronor mindre till landsting än föregående år.

Mer i statliga bidrag till kommunala trafiksats- ningar

Trafikverket har ökat bidragen till kommuner med 0,9 miljarder kronor avseende statlig medfi- nansiering. Ökningen jämfört med tidigare år beror dels på stora utbetalningar för projekt inom Stockholmsområdet, dels på slutut- betalningar för resecentrum på Botniabanan.

Transfereringar till utlandet ökade – Högre EU- avgift

174

budget. Kostnaden för bistånd och andra inter- nationella bidrag genom Sida ökade med 0,3 miljarder kronor.

Not 5

Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor
	2012	2011

Stabilitetsfonden	4 648	4 204
Kärnavfallsfonden	2 488	2 483
Insättningsgarantifonden	2 089	2 009
Kammarkollegiets fonder	-67	21
Batterifonden	-32	-22
Försäkringskassans fonder	31	24
Övriga fonder	9	-14

Summa	9 166	8 705

Avsättning till fonder i staten avser främst Stabi- litetsfonden och Insättningsgarantifonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfalls- fonden.

Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Avsättningen till fonden under 2012 uppgick till 4 648 miljoner kronor, vilket är drygt hälften av den totala avsättningen till fon- der under året. Under 2012 har stabilitetsavgifter tillförts fonden med 3 003 miljoner kronor och bankgarantiavgifter med 636 miljoner kronor. Finansiella intäkter, netto, uppgår till 958 miljoner kronor, varav utdelning på fondens innehav av aktier i Nordea 648 miljoner kronor. Inga bidrag har betalats ut från fonden under året. Fonden redovisas av Riksgäldskontoret. Fondens förändring är drygt 300 miljoner kro- nor lägre än den kassamässiga ökning av fondens behållning som redovisas under Riksgäldskon- torets nettotutlåning. Det beror till största delen på att en fordran i samband med Carnegieaffären som periodiserades tidigare år, har reglerats kas- samässigt under året.

Avsättningen till Insättningsgarantifonden, även den hos Riksgäldskontoret, är direkt kopp- lad till det ekonomiska resultatet i garantiverk- samheten. Årets avsättning har ökat med 80 mil- joner kronor främst beroende på att intäkterna från insättningsgarantiavgifter ökat med 75 mil- joner kronor till 1 213 miljoner kronor. Det fi- nansiella nettot uppgick till 876 miljoner kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Avsättningen till Kärnavfallsfonden är i det närmaste oförändrad netto, men avgifterna har ökat kraftigt samtidigt som det finansiella nettot minskat. Avgifterna från reaktorinnehavarna be- talas i förhållande till levererad energi och be- stäms årligen av regeringen. De har höjts kraftigt och dessa intäkter ökade därför från 1 041 till 2 412 miljoner kronor. Nettot av de finansiella intäkterna och kostnaderna minskade från 2 869 till 1 821 miljoner kronor. Främst har realisat- ionsvinsterna minskat men även räntan både på reala och nominella placeringar. Ersättningar till reaktorinnehavarna ökade med 330 miljoner kronor till 1 651 miljoner kronor.

Övriga fonder i staten är numera förhållande- vis små och har under de senaste åren förändrats marginellt. Fondernas ändamål och vilka myn- digheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.

175

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor
	2012	2011
Lönekostnader inklusive arbetsgivarav-
gifter
Rikspolisstyrelsen	13 306	12 785
Försvarsmakten	10 583	10 238
Arbetsförmedlingen	5 487	4 689
Försäkringskassan	5 366	5 013
Skatteverket	4 927	4 646
Kriminalvården	4 101	4 031
Trafikverket	3 911	3 864
Lunds universitet	3 696	3 467
Regeringskansliet	3 483	3 238
Domstolsverket	3 348	3 254
Uppsala universitet	2 967	2 773
Göteborgs universitet	2 770	2 722
Karolinska institutet	2 395	2 291
Stockholms universitet	2 391	2 277
Umeå universitet	2 045	1 958
Kungl. Tekniska högskolan	2 004	1 860
Linköpings universitet	1 822	1 720
Sveriges lantbruksuniversitet	1 675	1 607
Migrationsverket	1 586	1 418
Statens institutionsstyrelse	1 433	1 371
Tullverket	1 040	1 016
Försvarets materielverk	985	956
Riksdagsförvaltningen	873	1 344
Affärsverk
Luftfartsverket	1 019	1 026
Sjöfartsverket	660	649
Svenska kraftnät	204	183
Statens järnvägar	85	4
Övriga myndigheter	30 645	29 817
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter	114 807	110 217
Eliminering av arbetsgivaravgifter	-26 868	-25 568
Summa lönekostnader efter eliminering
av arbetsgivaravgifter	87 939	84 649
Pensionskostnader
Rikspolisstyrelsen	1 906	1 853
Försvarsmakten	1 864	1 602
Arbetsförmedlingen	627	530
Försäkringskassan	590	599
Regeringskansliet	586	555

Skatteverket	569	544
Lunds universitet	498	456
Domstolsverket	465	440
Trafikverket	460	538
Göteborgs universitet	386	368
Uppsala universitet	377	351
Kriminalvården	339	354
Karolinska institutet	325	349
Stockholms universitet	313	308
Umeå universitet	295	272
Kungl. Tekniska högskolan	249	222
Linköpings universitet	226	224
Sveriges lantbruksuniversitet	216	202
Migrationsverket	152	144
Åklagarmyndigheten	145	132
Försvarets materielverk	145	191
Affärsverk
Luftfartsverket	506	295
Sjöfartsverket	309	218
Svenska kraftnät	62	48
Statens järnvägar	96	27
Övriga myndigheter	4 161	4 010
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner	9 196	8 767
Förändring av försäkringstekniska
...avsättningar	11 318	11 431
Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m.	-12 143	-12 576
Summa pensionskostnader	24 238	22 454
Övriga personalkostnader
Försvarsmakten	349	435
Regeringskansliet	305	302
Rikspolisstyrelsen	268	254
Arbetsförmedlingen	176	126
Trafikverket	168	160
Karolinska institutet	149	142
Kriminalvården	137	145
Domstolsverket	135	137
Försäkringskassan	129	120
Uppsala universitet	127	121
Stockholms universitet	123	127
Kungl. Tekniska högskolan	115	111
Lunds universitet	100	113
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete	100	94

176

Affärsverk
Luftfartsverket	13	94
Sjöfartsverket	20	20
Svenska kraftnät	20	19
Statens järnvägar	0	0
Övriga myndigheter	1 653	1 671
Summa övriga personalkostnader	4 087	4 191

Total summa kostnader för personal	116 264	111 294

Statens kostnader för personal ökade med knappt 5 miljarder kronor eller 4,4 procent. Lö- ner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,2 procent medan pensionskostna- derna ökade med 8 procent och övriga personal- kostnader minskade med 2,5 procent. Att pens- ionskostnaderna har ökat mer än löneökningen kan till viss del förklaras av förändringen av för- säkringstekniska avsättningar. Räntan i beräk- ningsgrunderna har vidare sänkts till 1,5 procent från 1,7 procent och prisbasbeloppet har ökat med 2,8 procent mellan 2011 och 2012. Dessa två förändringar har medfört en ökning av tjäns- tepensionsskulden på drygt 10 miljarder kronor.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 4,6 miljarder kronor, vil- ket motsvarar 4,2 procent. Lagstadgade arbetsgi- varavgifter uppgick under 2012 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2011. Myndigheternas inbetalda arbets- givaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för sta- ten och de har därför eliminerats.

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 4 procent. Antalet poliser har minskat med 132 anställda. En del av minskningen kan förkla- ras med föräldraledighet och övrig tjänstledighet. Antalet civilanställda har ökat. Lönekostnaderna har ökat beroende på löneökningar och utbetalda engångsbelopp enligt kollektivavtal.

Försvarsmaktens lönekostnader ökade med drygt 0,3 miljarder kronor eller 3,4 procent. An- talet anställda har ökat med cirka 600 personer, men antalet årsarbetskrafter är i det närmaste oförändrat. Det beror på att en stor del av de ny- anställda är s.k. tidvis tjänstgörande eller an- ställda sent under året, vilket gör att antalet års- arbetskrafter sett över hela året endast påverkas marginellt.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Försäkringskassans lönekostnad har ökat med 7 procent. Antalet årsarbetskrafter har också ökat med 6 procent. Såväl antalet visstidsan- ställda som tillsvidareanställda har ökat vilket framförallt beror på ökad bemanning till följd av samordningsuppdraget tillsammans med Arbets- förmedlingen samt på att it-verksamheten har växlat över från ett större antal konsulter till egna anställda.

Både lönekostnaden och antalet årsarbetskraf- ter vid Arbetsförmedlingen har ökat med 17 procent. Detta beror på ett utökat förvalt- ningsanslag eftersom regeringen i regleringsbre- vet för 2012 betonar vikten av det personliga mötet. Under året har drygt 2 700 personer an- ställts, varav ca 2 000 är en personalförstärkning.

Skatteverkets lönekostnader har ökat med 6 procent och antalet årsarbetskrafter har ökat med 4,3 procent.

Antalet årsarbetskrafter vid Lunds universitet har ökat med drygt 400 personer eller knappt 7 procent, och lönekostnaderna ökade med näst- an 7 procent. Antalet anställda har ökat kraftigt under senare år beroende på ökade externa me- del och även ökade anslag.

Lönekostnaderna vid Regeringskansliet har ökat med drygt 7 procent och antalet årsarbets- krafter har ökat med 4,7 procent.

Migrationsverkets lönekostnader har ökat med nästan 12 procent och antalet årsarbetskraf- ter har ökat med nästan 8 procent. Anledningen till de ökade lönekostnaderna är ett utökat per- sonalbehov till följd av den kraftigt ökade in- strömningen av asylsökande.

Riksdagsförvaltningens lönekostnader inklu- sive lagstadgade arbetsgivaravgifter har minskat med 35 procent sedan 2011. Antalet årsarbets- krafter har dock bara minskat med 3 procent. Den stora minskningen beror på skillnader i lö- nekostnader för riksdagsledamöter då det 2011 bokfördes en stor kostnad för inkomstgaranti för riksdagsledamöterna eftersom det bedömdes att en avsättning behövde beräknas även för sit- tande ledamöter.

Pensionskostnader

Statens tjänstepensionsåtagande hos Statens tjänstepensionsverk (SPV) har påverkats dels av att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till 1,5 procent från 1,7 procent 2011, vilket ökat tjänstepensionsskulden med 5,2 miljarder kronor dels att prisbasbeloppet ökat med 2,8 procent sedan 2011, vilket ger en skuldökning på

177

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

5 miljarder kronor. Mellan 2010 och 2011 ökade prisbasbeloppet bara med 0,94 procent och på- verkade då skulden med 1,6 miljarder kronor. Pensioner som betalas ut och fribrev enligt pens- ionsavtalet PA 03 är värdesäkrade vilket betyder att de omräknas med hänsyn till prisbasbeloppet. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner och andra liknande försäkringar, vil- ket utöver premien till SPV innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Premier- na för avtalsförsäkringarna påverkas av ålders- fördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premierna betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot hante- ras avgifterna för den kompletterande och indi- viduella ålderspensionen av enskilda försäkrings- givare och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

På myndighetsnivån har Försvarsmaktens pensionskostnader ökat med 16 procent vilket till stor del beror på omstrukturering som inne- burit ökade kostnader för pensionsersättningar enligt det statliga trygghetsavtalet. Arbets- förmedlingens ökade kostnader för pensioner, 18 procent, hänger samman med ökningen av antalet anställda. Vissa myndigheter har lägre pensionskostnader 2012 än 2011 där en förkla- ring är att ett antal myndigheter fått stora kredi- teringar av pensionspremier betalda till SPV un- der åren 2003–2012 på grund av ändrade beräkningsregler hos SPV.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget minskat med 2,5 procent.

Årsarbetskrafter

I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskraf- ter vid de myndigheter som ingår i den konsoli- derade resultaträkningen och därmed i de redo- visade personalkostnaderna.

	2012	2011

Rikspolisstyrelsen	25 210	25 342
Försvarsmakten	19 512	19 557
Försäkringskassan	12 151	11 461
Arbetsförmedlingen	11 606	9 964
Skatteverket	9 849	9 440
Kriminalvården	8 856	9 056
Lunds universitet	6 686	6 289
Trafikverket	6 169	6 197
Domstolsverket	5 539	5 515
Uppsala universitet	5 263	4 996
Göteborgs universitet	5 158	5 128
Regeringskansliet	4 427	4 229
Stockholms universitet	4 336	3 986
Karolinska institutet	4 192	4 109
Umeå universitet	3 941	3 885
Linköpings universitet	3 655	3 579
Kungl. Tekniska högskolan	3 542	3 375
Sveriges lantbruksuniversitet	3 080	2 992
Statens institutionsstyrelse	3 044	3 066
Migrationsverket	3 035	2 814
Kronofogdemyndigheten	2 045	1 976
Tullverket	1 887	1 918
Lantmäteriverket	1 838	1 966
Linnéuniversitetet	1 826	1 831
Transportstyrelsen	1 614	1 575
Försvarets materielverk	1 464	1 471
Luleå tekniska universitet	1 320	1 282
Malmö högskola	1 289	1 223
Åklagarmyndigheten	1 245	1 212
Statistiska centralbyrån	1 199	1 165
Statens jordbruksverk	1 180	1 182
Luftfartsverket	1 113	1 134
Övriga myndigheter	41 325	40 594

Totalt	208 596	203 509

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas ar- betsvolym under ett räkenskapsår räknat i anta- let heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som an- ställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan er- sättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd perso- nal ingår i summa antal personer med den pro- centandel av en heltidstjänst som deras tjänstgö-

178

ring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informat- ionssystem Hermes.

Under 2012 har antalet årsarbetskrafter totalt ökat med 5 087 personer eller med 2,5 procent. Arbetsförmedlingen är den enskilda myndighet som ökat procentuellt mest i antalet årsarbets- krafter, med nästan 17 procent. Enligt regering- en bör myndigheten satsa på det personliga mö- tet och ett utökat förvaltningsanslag har möjliggjort nyanställning av över 2 700 medarbetare. I övrigt är det främst inom universitets- och högskolesektorn som antalet årsarbetskrafter stiger.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor
	2012	2011

Försvarsmakten	2 485	2 465
Rikspolisstyrelsen	1 977	1 927
Kriminalvården	1 422	1 475
Regeringskansliet	1 392	1 291
Lunds universitet	901	862
Domstolsverket	776	763
Migrationsverket	770	556
Stockholms universitet	710	720
Karolinska institutet	667	586
Försäkringskassan	646	643
Kungl. Tekniska högskolan	644	622
Göteborgs universitet	636	630
Uppsala universitet	635	623
Arbetsförmedlingen	598	568
Skatteverket	549	577
Linköpings universitet	449	432
Trafikverket	446	367
Umeå universitet	398	348
Sveriges lantbruksuniversitet	334	344
Statens institutionsstyrelse	295	276
Linnéuniversitetet	199	198
Försvarets materielverk	196	183
Luleå tekniska universitet	171	167
Malmö högskola	167	158
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	157	174
Örebro universitet	152	162
Tullverket	146	147

Affärsverk

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Sjöfartsverket	42	41
Svenska kraftnät	38	53
Luftfartsverket	37	37
Statens järnvägar	2	2
Övriga myndigheter	4 610	4 562
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader	-4 563	-4 453

Summa	18 084	17 506

Som kostnader för lokaler redovisas myndighet- ers kostnader för hyrda lokaler. Redovisning görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myn- digheternas lokalkostnader som betalas till Forti- fikationsverket och Statens fastighetsverk.

Regeringskansliets lokalkostnader har ökat med 101 miljoner kronor. Detta är en följd av kostnader i samband med renovering av Rege- ringskansliets lokaler i bl.a. kvarteret Loen i Stockholm, samt ökade hyreskostnader med an- ledning av övertagandet av det administrativa an- svaret för nio utlandsmyndigheter från Sida.

Migrationsverkets ökning med 214 miljoner kronor förklaras till stor del av att antalet asylsö- kande ökat kraftigt. Andelen personer som valt att bo i anläggningsboenden har också ökat un- der året. Detta har inneburit att Migrat- ionsverket hyrt tillfälliga anläggningsboenden som varit kostsammare än ordinarie anlägg- ningsboenden. Kostnaderna för tillfälliga boen- den har ökat med 174 miljoner kronor jämfört med föregående år.

179

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 8

Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor
	2012	2011
Exportkreditnämnden
Skadekostnader	437	374
Förändring av försäkringstekniskt be-
räknat nettovärde på skadefordringar	-41	33
Utlösen självriskandelar	9	-
Förändring i avsättningar för försäk-
ringstekniskt beräknad risk i engage-
mang	-314	-27
Summa Exportkreditnämndens kostnader
i garantiverksamheten	91	380
Riksgäldskontoret
Kostnad för infriade garantiåtaganden	-	2 116
Intäkter, regressfordringar	-	-2 114
Reservering för framtida förlustrisker	-350	-519
Övrigt	428	92
Summa Riksgäldskontoret	78	-425
Boverket	-29	-51

Summa	140	-96

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland trans- fereringar. Kostnaderna skiljs från övriga drift- kostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren, samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt.

Exportkreditnämndens kostnader i garanti- verksamheten minskar med 289 miljoner kronor och merparten avser förändring i reserveringar för försäkringstekniskt beräknad risk i engage- manget. Under året har Exportkreditnämndens reserveringsbehov minskat, vilket innebär att 291 miljoner kronor av reserven för förväntade förluster har lösts upp. Skadekostnaderna har ökat med 63 miljoner kronor. De politiska ska- deutbetalningarna svarar för den största delen av ökningen och beror på att sanktionerna mot Iran medförde problem med att genomföra betal- ningar till och från landet.

Riksgäldskontorets kostnader i garantiverk- samheten har ökat vilket främst beror på ned- skrivning av finansiella tillgångar med 250 miljoner kronor samt ökning av befarade förluster på regressfordringar med 198 miljoner

kronor. Nedskrivningen avser Riksgälds- kontorets innehav av aktier i Saab Automobile Parts AB (se not 39).

Den verksamhet som Statens bostadskredit- nämnd bedrivit fördes den 1 oktober 2012 över till Boverket. Boverket redovisar en kostnadsre- duktion avseende förändring av avsättningar för garantier.

Not 9

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor
	2012	2011

Övriga driftskostnader - tjänster
Trafikverket	37 981	37 421
Försvarsmakten	14 035	13 912
Försvarets materielverk	6 337	5 936
Rikspolisstyrelsen	2 192	2 016
Kärnavfallsfonden	1 671	1 340
Fortifikationsverket	1 533	1 340
Skatteverket	1 342	1 174
Försäkringskassan	1 332	1 204
Karolinska institutet	1 238	1 177
Statens fastighetsverk	1 215	1 332
Transportstyrelsen	1 112	1 155
Göteborgs universitet	1 045	1 018
Arbetsförmedlingen	994	667
Lunds universitet	994	980
Naturvårdsverket	950	995
Regeringskansliet	804	782
Umeå universitet	791	747
Uppsala universitet	754	729
Kriminalvården	709	793
Pensionsmyndigheten	694	699
Statens skolverk	659	604
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete	610	551
Domstolsverket	575	566
Kronofogdemyndigheten	480	478
Linköpings universitet	474	459
Övriga myndigheter	14 317	16 539
Summa tjänster	94 838	94 614
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk	10 705	7 680
Trafikverket	4 975	4 536
Försvarsmakten	3 257	3 285
Rikspolisstyrelsen	873	922

180

Fortifikationsverket Karolinska institutet Kriminalvården Uppsala universitet Lunds universitet Migrationsverket Statens fastighetsverk Göteborgs universitet Stockholms universitet

Kungl. Tekniska högskolan Sveriges lantbruksuniversitet Arbetsförmedlingen Skatteverket Transportstyrelsen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Umeå universitet Statens jordbruksverk Regeringskansliet

Statens institutionsstyrelse Linköpings universitet Övriga myndigheter

Summa varor

Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster

Svenska kraftnät Sjöfartsverket Luftfartsverket Statens järnvägar

Summa affärsverk, övrig drift – varor och tjänster

Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m.

Försvarsmakten Trafikverket Kriminalvården

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rikspolisstyrelsen

Regeringskansliet Riksdagsförvaltningen Arbetsförmedlingen Lunds universitet Försäkringskassan Kustbevakningen Migrationsverket

Sveriges lantbruksuniversitet Domstolsverket

Karolinska institutet

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

469	496
430	375
416	419
333	303
330	296
263	155
243	247
202	212
189	216
187	187
178	184
171	134
168	262
156	186
139	140
134	137
110	107
106	113
99	102
97	97
1 832	1 865
26 062	22 656

7 079	7 088
1 219	1 147
820	466
-198	13
8 920	8 714

2 033	2 011
548	652
297	272

Sveriges lantbruksuniversitet	99	95
Uppsala universitet	96	91
Umeå universitet	95	92
Försvarets materielverk	93	151
Affärsverk
Svenska kraftnät	347	260
Luftfartsverket	122	116
Sjöfartsverket	50	65
Statens järnvägar	9	6
Övriga myndigheter	1 664	1 638
Summa övriga driftskostnader –
reparationer, diverse m.m.	7 265	7 050
Aktivering utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi
Trafikverket	-23 934	-23 812
Myndigheter i försvarssektorn	-7 653	-3 319
Försäkringskassan	-434	-350
Transportstyrelsen	-209	-241
Rikspolisstyrelsen	-129	-74
Skatteverket	-102	-83
Riksdagsförvaltningen	-95	-20
Kronofogdemyndigheten	-67	-47
Naturvårdsverket	-56	-69
Affärsverk
Sjöfartsverket	-390	-249
Övriga myndigheter	-368	-316
Summa Aktivering utveckling av an-
läggnings tillgångar i egen regi	-33 437	-28 580
Eliminering av inomstatliga
transaktioner	-20 725	-22 598

Total summa övriga driftkostnader	82 923	81 856

235	221	Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas
		köp av tjänster, varor, reparationer och diverse
232	228
		andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp
214	195
		av varor och tjänster mellan myndigheterna. To-
167	98	tala övriga	driftkostnader	har	ökat	med
166	134	1 067 miljoner kronor.
134	136	Trafikverket upphandlar		entreprenader		och
119	107	konsulter för byggande och underhåll av vägar
116	92	och järnvägar samt för planering och projekte-
114	97	ring. Trafikverkets övriga driftkostnader har
110	108	ökat såväl avseende köp av tjänster som köp av
		varor. Trafikverket har aktiverat något mer än
104	92
		föregående år	för investeringar i		anläggnings-
101	93

181

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

tillgångar i egen regi. Aktiveringarna avser järn- vägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostna- der för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen.

Försvarsmaktens kostnader för tjänster har ökat något, främst för materielnära tjänster såsom driftstöd, vidmakthållande och system- stöd som lagts som uppdrag mot Försvarets ma- terielverk. Försvarsmakten har något lägre kost- nader för köp av varor jämfört med föregående år. Materiel har anskaffats enligt plan men bero- ende på vilken typ av materiel som anskaffas samt leveranstidpunkter kan kostnaderna variera mellan åren. Internationella insatser har haft minskade materielkostnader, förutom drivmedel som har ökat.

Ökade kostnader för tjänster hos Försvarets materielverk avser framförallt sjöområdet. Kost- nadsökningarna avser främst Visby-projektet, men även inom ubåtssystem, sonar (utrustning för minröjning och ubåtsjakt) och marina mät- system ökar kostnaderna. Försvarets materiel- verks kostnader för varor har minskat och avser i huvudsak marksystem. Det är framförallt finka- libersystem som minskat, men även inom hjul- fordon och indirekt eld har kostnaderna mins- kat. Försvarets materielverks inköp av varor 2011 påverkas av stora periodiseringar avseende pågående arbeten. Detta ger en ökning av posten mellan åren i sammanställningen ovan. Aktive- ringarna hos myndigheter i försvarssektorn har ökat jämfört med föregående år varav den största ökningen är hos Försvarets materielverk och av- ser beredskapsinventarier.

Polisens övriga driftkostnader avseende köp av tjänster har ökat. Den största ökningen avser köp av datatjänster till följd av Polisens nation- ella it-strategi. Även kostnaderna för bevak- ningstjänster har ökat vilket förklaras av ökad bevakning vid högriskrättegångar, ökat utnytt- jande av bevakningsföretag samt större behov av tolktjänster. Kostnaderna för köp av varor har minskat. Detta beror bland annat på en pris- sänkning av passböcker samt minskat inköp av datorer och kringutrustning.

Svenska kraftnät har ökade övriga driftkost- nader vilket främst förklaras av högre kostnader för förlustkraft. Hög överföring av el från norra till södra Sverige till följd av god vattentillgång ger upphov till ökade nätförluster som Svenska Kraftnät kompenserar för genom inköp av så

kallad förlustkraft. Den goda vattentillgången har dock medfört att kostnaderna för inköp av balanskraft minskat.

Statens järnvägar redovisar en kostnadsre- duktion under året. Orsaken till det är att när det sista lånet kopplat till leasingverksamheten amorterades i oktober 2012 upplöstes den där- med sammanhängande reserven vilket gav en po- sitiv resultatpåverkan.

Not 10

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor
	2012	2011

Trafikverket	7 882	7 258
Försvarsmakten	7 615	7 133
Rikspolisstyrelsen	793	762
Försäkringskassan	707	722
Fortifikationsverket	633	805
Statens fastighetsverk	373	388
Skatteverket	308	334
Kriminalvården	290	322
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	284	317
Domstolsverket	280	264
Lunds universitet	264	237
Affärsverk
Svenska kraftnät	642	522
Luftfartsverket	188	210
Sjöfartsverket	145	259
Statens järnvägar	49	33
Övriga myndigheter	3 938	3 619

Summa	24 391	23 185

Trafikverkets avskrivningar har under året ökat med 624 miljoner kronor och består till allra största delen av avskrivningar på väg- och järn- vägsanläggningar (se not 18 och 19). Försvars- maktens avskrivningar har ökat med 482 miljoner kronor och avser främst bered- skapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24).

182

Not 11

Resultat från andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor
	2012	2011
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
Vattenfall AB	16 936	11 083
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	8 789	10 960
Akademiska Hus AB	3 147	2 394
Sveaskog Holding AB (Sveaskog AB)	2 155	899
Specialfastigheter Sverige AB	1 328	686
AB Svensk Exportkredit	709	1 400
Jernhusen AB	568	176
Green Cargo AB	521	9
SJ AB	471	36
Swedavia AB	437	375
Apoteket AB	367	390
SBAB Bank AB (Sveriges Bostadsfinan-
sieringsaktiebolag SBAB)	363	341
Teracom Holding AB (Teracom AB)	236	168
AB Svensk Bilprovning	189	56
PostNord AB (Posten Norden AB)	155	742
Vasallen AB	56	-88
Samhall AB	47	126
Fouriertransform AB	43	-77
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB	36	82
Almi Företagspartner AB	28	27
Vectura Consulting AB	24	33
Systembolaget AB	20	-83
Kungliga Dramatiska Teatern AB	16	-5
Innovationsbron AB	13	-87
RISE Holding AB	11	40
Kungliga Operan AB	8	7
Svenska Rymdaktiebolaget	8	-122
Inlandsinnovation AB	7	13
Metria AB	7	-5
AB Göta Kanalbolag	0	0
AB Svenska miljöstyrningsrådet	0	0
Infranord AB	0	-62
Preaktio AB	0	0
Arbetslivsresurs AR AB	-	7
Svenska Spel AB	-	-
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)	-	-
Voksenåsen A/S	-1	2
Swedesurvey AB	-8	-4
Ersättningsmark i Sverige AB	-10	-3
Apotek Produktion & Laboratorier AB	-14	9
Statens Bostadsomvandling AB	-15	4

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Apotekens Service AB	-45	-2
Lernia AB	-96	-28
Swedfund International AB	-224	-45
European Spallation Source ESS AB	-256	-131
Svevia AB	-320	-101
Övriga företag som redovisas av Kam-
markollegiet	0	-1
Summa Kammarkollegiet	35 706	29 221
Affärsverk
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.	23	30
Luftfartsverket - LFV Holding AB	-5	4
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding
AB	2	-121
Övriga myndigheter	-48	-2
Summa resultat från andelar i företag
med bestämmande statligt inflytande	35 678	29 132
Resultat från andelar i företag med vä-
sentligt statligt inflytande
TeliaSonera AB	7 415	6 840
Nordiska Investeringsbanken NIB	772	710
AB Bostadsgaranti	26	4
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	-10	5
VisitSweden AB	-4	-4
Norrland Center AB	-	0
SAS AB	-211	-361
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.	-6	9
Summa resultat från andelar i företag
med väsentligt statligt inflytande	7 982	7 203

Resultat från andelar i hel- och delägda
företag - totalt
Resultat från andelar i företag med be-
stämmande statligt inflytande	35 678	29 132
Resultat från andelar i företag med vä-
sentligt statligt inflytande	7 982	7 203

Total summa	43 660	36 335

183

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med vä- sentligt statligt inflytande avses när statens ägar- andel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- larna har ökat med 7,3 miljarder kronor jämfört

med 2011.
Vattenfalls	resultat har	förbättrats med
5,9 miljarder	kronor. Bland	jämförelsestörande

poster ingår bl.a. nedskrivning av tillgångar främst i Nederländerna på 8,6 miljarder kronor. Även föregående år belastades dock med en kostnad för nedskrivning och avveckling av kärnkraftverk i Tyskland med 10,4 miljarder kronor. Realisationsvinster på 8 miljarder kronor har förbättrat resultatet och avser försäljning av verksamhet främst i Finland. Föregående år uppgick realisationsvinsterna till 4,8 miljarder kronor. Ökad produktionsvolym hos kvarva- rande enheter har uppvägt sjunkande elpriser och därmed förbättrat resultatet med 2,4 miljarder kronor. Förlorat resultatbidrag från avyttrade enheter har minskat resultatet med 2,6 miljarder kronor.

Resultatet för LKAB har försämrats med 2,2 miljarder kronor. Trots ökade volymer har intäkterna minskat på grund av lägre priser för järnmalm. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,1 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket är i nivå med föregående år.

Akademiska hus AB visar 0,8 miljarder kronor högre resultat än föregående år. Förbättringen förklaras främst av en positiv skatt på 1,3 miljarder kronor orsakad av effekten av lägre skattesats på uppskjuten skatt. Värdeförändring- arna på fastigheter är negativ och medför en för- sämring av resultatet med 0,6 miljarder kronor.

Sveaskog AB har förbättrat resultatet med 1,3 miljarder kronor, främst hänförligt till den positiva effekten av sänkt bolagsskattesats på uppskjuten skatt.

Specialfastigheter Sverige AB har ökat resulta- tet med 0,6 miljarder kronor, främst beroende på fastigheternas värdeökning som är 0,2 miljarder kronor högre samt på ett förbättrat finansnetto med 0,2 miljarder kronor. Dessutom har den sänkta bolagsskattesatsen medfört en positiv ef- fekt om 0,3 miljarder kronor.

AB Svensk Exportkredit redovisar försämrat resultat med 0,7 miljarder kronor. Det är främst orealiserade förluster av värdeförändringar på fi- nansiella tillgångar och skulder samt derivat som medfört lägre resultat med 1,2 miljarder kronor.

Jernhusen AB har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor, främst avseende den posi- tiva effekten av lägre skattesats på uppskjuten skatt med 0,3 miljarder kronor samt förbättrad orealiserad värdeförändring på finansiella in- strument på 0,2 miljarder kronor.

Green Cargo AB har förbättrat resultatet med 0,5 miljarder kronor, vilket främst avser resultat från avyttrade verksamheter på 0,6 miljarder kronor.

Resultatandelen från PostNord AB har för- sämrats med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade omstruktureringskostnader med 0,5 miljarder kronor.

Resultatandelen från Systembolaget har ökat med 0,1 miljarder kronor. Andelen har reduce- rats med respektive års betalda utdelning på 0,2 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor, som i stället betraktas som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgår till 0,2 miljarder kronor för båda åren.

Svevia AB har försämrat det negativa resulta- tet med 0,2 miljarder kronor beroende på sjun- kande omsättning och nedskrivningar av för- lustbringande projekt.

Resultatet i Svenska Spel AB uppgår till 5,1 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 0,1 miljarder kronor. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten, utan redovisas som skatteintäkt.

SVEDAB redovisar en förlust på 0,3 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 0,3 miljarder kronor och avser främst resultatandelen i Öresundsbrokonsortiet som förbättrats med 0,7 miljarder kronor. Resultatet redovisas dock inte som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt.

Resultatet från TeliaSonera har ökat med 0,6 miljarder kronor till 7,4 miljarder kronor. Den främsta förklaringen utgörs av sänkt skatte- sats på uppskjuten skatt som förbättrat resultat- andelen med 0,5 miljarder kronor. Försäljning av andelar i ett ryskt intresseföretag har medfört en ökning av realisationsvinster med 2,8 miljarder kronor, vilket dock helt utjämnats av ökade ned- skrivningar på verksamheter i Norge och Li- tauen.

184

Nordiska Investeringsbanken NIB har för- bättrat sitt resultat med 0,1 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instru- ment som förbättrats. Resultatet avser perioden den 1 september 2011 till och med den 31 augusti 2012.

SAS har minskat sin förlust med 0,2 miljarder kronor. Resultatet 2012 avser, i samband med byte av beskattningsår, perioden januari t.o.m. oktober och för 2011 avses kalenderåret. Resul- taten är därför inte jämförbara. Dock inkluderar 2011 en nedskrivning av ett spanskt flygbolag med 0,3 miljarder kronor som inte har någon motsvarighet under 2012.

Not 12

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor
	2012	2011

Ränteintäkter för förvaltning av stats-
skulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor	15 920	15 252
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta	1 885	4 142
Summa ränteintäkter	17 805	19 394
Räntekostnader för förvaltning av
statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor	-38 521	-45 020
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta	-4 594	-6 484
Summa räntekostnader	-43 115	-51 504
Övriga finansiella intäkter och kostna-
der för förvaltning av statsskulden
Realiserade valutaförluster (netto)	2 861	-3 964
Orealiserade valutakursförändringar
(netto)	5 914	1 498
Överkurs vid emission (netto)	9 072	9 163
Intäktsförda, preskriberade obligationer
m.m.	30	43
Realiserade kursförändringar (netto)	-12 526	-9 798
Provisioner till banker m.fl.	-86	-74

Nettokostnad för förvaltning av stats-
skulden	-20 045	-35 242

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av Riksgäldskon- toret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Under 2012 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden mins- kat med 15 miljarder kronor. Det beror i huvud- sak på att räntekostnaderna minskade med 8 mil- jarder kronor, varav räntekostnaderna avseende upplåning i svenska kronor minskat med 6 mil- jarder kronor.

De realiserade valutakursförändringarna ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2011 samtidigt som de orealiserade valutakurs- förändringarna ökade med 4 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaden avseende realiserade kursförändringar med 3 miljarder kronor.

Not 13

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor
	2012	2011

Riksbankens inlevererade överskott	7 500	6 200
Centrala studiestödsnämnden	2 897	3 690
Skatteverket	1 630	1 232
Kärnavfallsfonden	1 510	1 123
Utdelning på aktier i Nordea Bank AB	1 248	1 415
Riksgäldskontoret	421	1 010
Exportkreditnämnden	172	479
Pensionsmyndigheten	146	23
Kammakollegiet, övrigt	136	15
Försäkringskassan	135	130
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete	28	66
Trafikverket	26	29
Reavinster vid försäljning av aktier	-	16 881
Affärsverk
Statens järnvägar	131	172
Luftfartsverket	48	42
Svenska kraftnät	4	8
Sjöfartsverket	2	3
Övriga myndigheter	35	194
Summa	16 069	32 712

De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnader för statsskulden.

185

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 7 500 miljoner kronor. Detta redovisas av Kammarkollegiet.

Centrala studiestödsnämndens finansiella in- täkter avser bl.a. räntor på studielån.

Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- kontosystemet

Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen ränteintäkter för nominella placeringar.

Utdelningar på aktier i Nordea AB redovisas både av Riksgäldskontoret och Kammarkolle- giet. Den del som redovisas av Riksgäldskonto- ret uppgick till 649 miljoner kronor och har till- förts Stabilitetsfonden. Den del som redovisas av Kammarkollegiet uppgick till 599 miljoner kro- nor och har redovisats mot inkomsttitel.

Riksgäldskontoret redovisar intäkter kopplade till repotransaktioner i förvaltningen av insätt- ningsgarantifonden.

Reavinster vid försäljning av aktier föregående år avser främst vinst vid Statens försäljning av 255 miljoner aktier i Nordea Bank AB i februari 2011 med 16 796 miljoner kronor.

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).

Not 14

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor
	2012	2011

Trafikverket	354	506
Exportkreditnämnden	332	10
Riksgäldskontoret	154	293
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete	35	2
Regeringskansliet	33	52
Riksdagsförvaltningen	22	29
Försvarsmakten	17	14
Tullverket	0	208
Affärsverk
Luftfartsverket	399	188
Sjöfartsverket	55	33
Svenska kraftnät	33	2
Statens järnvägar	21	50
Övriga myndigheter	112	166

Aktivering av finansiella kostnader	-72	-89

Summa	1 495	1 464

Trafikverkets kostnader avser huvudsakligen fi- nansiella avgifter för Botniabanan med 295 miljoner kronor.

Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser huvudsakligen kursdifferenser och beräk- nade kursförluster för premier.

Riksgäldskontoret redovisar kostnader kopp- lade till repotransaktioner i förvaltningen av in- sättningsgarantifonden.

I Tullverkets finansiella kostnader från 2011 ingick 205 miljoner kronor i finansiella avgifter som betalats till EU mot bakgrund av en dom i EU-domstolen.

Luftfartsverkets finansiella kostnader avser ränteandel av pensionskostnader.

I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har akti- verat räntekostnader i samband med anlägg- ningsprojekt, eftersom räntan är en del av de ut- gifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.

3.5.2Noter till balansräkningen

Not 15

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor
	2012	2011
Försäkringskassan	1 407	1 394
Försvarsmakten	1 306	1 409
Transportstyrelsen	559	400
Skatteverket	521	545
Rikspolisstyrelsen	381	342
Migrationsverket	201	191
Kronofogdemyndigheten	198	202
Trafikverket	162	183
Lantmäteriet	145	113
Verket för högskoleservice	112	136
Affärsverk
Svenska kraftnät	222	215
Sjöfartsverket	16	28
Övriga myndigheter	1 707	1 603

Summa	6 937	6 761

186

Under posten Balanserade utgifter för utveckl- ing redovisas främst egenutvecklade it-system.

Försäkringskassans balanserade utgifter av- ser it-stöd för ärendehantering, självbetjä- ningstjänster samt ny infrastruktur för it. För- säkringskassan har kvar it-stöden för pensionshantering även efter Pensionsmyn- dighetens bildande och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyutveckling enligt uppdrag från Pensionsmyndigheten. Kostnader för avskriv- ningar avseende dessa tillgångar faktureras Pensionsmyndigheten.

Försvarsmaktens post avser i huvudsak fort- satt utveckling av systemet PRIO som lanse- rades i början av 2009 och som därefter etapp- vis införts i verksamheten. Med systemet ska ett samlat och integrerat resurs- och ekonomi- ledningssystem skapas för hela För- svarsmakten. Under året har produktionen inom Försvarsmakten påverkats av störningar i materielförsörjningen vad gäller tillförsel av reservdelar i anslutning till införande av PRIO etapp 3 och 4.

Transportstyrelsens balanserade utgifter av- ser projekt Trängselskatt Göteborg som be- drivits i samverkan med Trafikverket. Det nya systemet är utvecklat för att hantera både trängselskatt i Stockholm och trängselskatt i Göteborg samt de kommande infrastrukturav- gifterna på Motalabron, bron över Sundsvalls- fjärden och Skurubron.

Skatteverkets post avser utgifter för ut- veckling av bland annat ett nytt beskatt- ningssystem och ett system för att hantera månadsuppgifter. Skatteverket har också, till- sammans med andra myndigheter inom rätts- väsendet, ingått en överenskommelse om att delta i ett regeringsuppdrag som ska förbättra rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Samarbetet syftar till att utveckla it-system som gör att uppgifter om brott och misstänkta personer ska kunna registreras, utbytas och göras tillgängliga för myndigheterna i rätts- kedjan i elektronisk form. För Skatteverkets del innebär projektet bland annat att utveckla it-stöden Brottsanmälan och Brottsutredning där Skatteverket kan hantera uppgifter om misstänkta personer och brott samt utbyta uppgifter med åklagare.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 16

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2012	2011

Kriminalvården	148	5
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	136	184
Rikspolisstyrelsen	68	65
Försäkringskassan	44	52
Tullverket	30	15
Riksgäldskontoret	27	9
Post- och telestyrelsen	25	21
Försvarets radioanstalt	21	17
Pensionsmyndigheten	15	23
Skatteverket	15	22
Affärsverk
Svenska kraftnät	84	92
Sjöfartsverket	15	9
Luftfartsverket	1	2
Övriga myndigheter	247	313
Summa	876	829

Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program.

Kriminalvårdens post har ökat med 143 mil- joner kronor jämfört med föregående år. Det beror på att ett antal investeringar i tele- och säkerhetsinstallationer tidigare i sin helhet har klassificerats som materiella anläggningstill- gångar hos Kriminalvården. Delar av investe- ringarna avser dock immateriella anläggnings- tillgångar och har därför omklassificerats under året. Investeringarna har räknats om och korrigerats för flertalet häkten och anstalter i landet.

Tillgångarna hos Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap avser främst investering- ar i växlar och licenser för det nationella radio- kommunikationssystemet Rakel. Postens minskning jämfört med föregående år beror på att stora anskaffningar gjordes under 2010 och 2011 som nu börjat skrivas av. Dessutom har en justering av avskrivningstiden för växlar gjorts. Anpassningen avser tilläggsinvestering- ar där avskrivningstiden korrigerats med hän- syn tagen till huvudinvesteringens anskaff-

187

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ningstidpunkt. Detta har inneburit en ned- skrivning med 9 miljoner kronor.

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och led- ningsrätter samt nyttjanderättigheter för opto- förbindelser.

Not 17

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Posten ingår i uppställningsformen för balans- räkningen men saknade utfall både 2012 och 2011.

Not 18

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor
	2012	2011

Ingående anskaffningsvärde	175 122	165 692
Årets anskaffning	-	-
Årets färdigställande från pågående
investering	11 178	9 429
Försäljning/utrangering	-	0
Utgående anskaffningsvärde	186 300	175 121
Ingående avskrivningar	-66 942	-63 025
Årets avskrivningar	-4 169	-3 916
Försäljning/utrangering	0	-
Ackumulerad avskrivning	-71 111	-66 941
Nedskrivningar	-	-
Summa	115 189	108 180

Investeringar i statliga väganläggningar redovi- sas av Trafikverket. Avskrivningstiden är nor- malt 40 år.

Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av 11 178 miljoner kronor (överfört från På- gående nyanläggningar). Större objekt med en investeringskostnad över 100 miljoner kronor som öppnats för trafik under året är bland an- nat E6 Trelleborg-Vellinge, E22 Hörby Norra- Linderöd, E4 Södertälje-Stockholm (Hall- unda), E6 Tanumshede-Lugnet, E45 Ange-

redsbron-Älvängen samt E45 Älvängen- Trollhättan.

Not 19

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor
	2012	2011

Ingående anskaffningsvärde	140 875	135 280
Årets anskaffning	93	38
Årets färdigställande från pågående
investering	17 706	5 568
Försäljning/utrangering	-5	-11
Utgående anskaffningsvärde	158 669	140 875
Ingående avskrivningar	-43 102	-40 227
Årets avskrivningar	-3 272	-2 876
Försäljning/utrangering	1	1
Ackumulerad avskrivning	-46 373	-43 102
Nedskrivningar	-	-

Summa	112 296	97 773

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsan- läggningar.

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställts under året uppgår till 17 706 miljoner kronor (överfört från pågående nyanlägg- ningar). De projekt som står för den största delen av ökningen jämfört med föregående år är uppgradering av sträckan Sundsvall-Nyland (Ådalsbanan) samt Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår inklusive stationer i Götaälvdalen. Ådalsbanan är en viktig länk mellan Botniabanan och Ostkustbanan, och en stor del av person- och godstrafiken kommer att gå via denna bana. För att klara av nya tra- fikmängder har standardhöjningar gjorts. Slut- kostnaden har ökat med ca 50 procent, vilket beror på omfattande innehållsförändringar, in- förande av ny teknik, betydligt längre genom- förandetid för projektet samt bristande berg- kvalitet.

188

189

3 804

1 652

2011

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor
	2012	2011
Statens fastighetsverk	13 645	13 273
Fortifikationsverket	9 709	9 417
Naturvårdsverket	6 950	6 703
Riksdagsförvaltningen	942	967
Sveriges lantbruksuniversitet	792	505
Affärsverk
Sjöfartsverket	1 103	1 090
Luftfartsverket	977	890
Svenska Kraftnät	370	232
Övriga myndigheter	964	915
Summa	35 452	33 992

räddningsstation på Malmen i Linköping, om- byggnad av rullbana i Linköping, rotrenove- ring av kasern i Boden samt tillbyggnad av gymnastiksal i Kvarn.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2012 har värdet ökat med 247 miljoner kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpar- ker. Under året har staten genom Naturvårds- verket bland annat förvärvat mark där betal- ningen reglerats genom statligt ägda Ersättningsmark AB.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och ombyggnader och förbätt- ringar under året är förhållandevis små.

					Not 21
Statens fastighetsverk förvaltar den del av sta-					Förbättringsutgifter på annans fastighet
tens fasta egendom som regeringen bestäm-
mer. Större delen av fastigheterna tillhör det					Miljoner kronor
nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter							2012
är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar,
					Rikspolisstyrelsen		744	728

nationalteatrarna,		museerna,	regeringens		Regeringskansliet		496	432
byggnader,	landshövdingarnas residens			och
					Försvarsmakten		237	234
ambassadbyggnader i utlandet. De markegen-
					Lunds universitet		201	113
domar som redovisas av Statens fastighetsverk
					Kungl. Tekniska högskolan		166	163
består till stora delar av markområden väster
					Arbetsförmedlingen		146	84
om odlingsgränsen i Västerbottens och Norr-
					Umeå universitet		144	146
bottens län	samt renbetesfjällen		i Jämtlands
					Göteborgs universitet		127	144
län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett
					Försvarets materielverk		119	108
antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl

ägs av staten. Det bokförda värdet för byggna-					Övriga myndigheter		1 616
der har ökat under 2012, vilket			främst	kan
					Summa		3 996
hänföras till flera avslutade och tillgångsredo-

visade projekt. De		större tillgångsredovisade			Förbättringsutgifter på annans fastighet avser
projekten är ombyggnad av Loen (del av rege-
					sådana utgifter som myndigheten har haft för
ringskvarteren), Kammarrättens hus/Sparreska
					att anpassa	hyrda lokaler till den egna verk-
palatset och Afrikahuset i Uppsala. En generell
					samheten,	exempelvis om- och tillbygg-
översyn av fastigheterna ledde till en nedskriv-
					nationer, kabeldragningar för nätverk, larman-
ning av det bokförda värdet avseende Borgen,
					ordningar samt reparationer och underhåll i
Djurgården.
					fall där utgifterna uppgått till väsentliga be-
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av-
					lopp.
sedda för försvarsändamål. Utgifter för inve-
					Rikspolisstyrelsens		förbättringsutgifter	av-
steringar avseende ny- och ombyggnader samt
					ser diverse om- och tillbyggnationer av polis-
markinköp uppgick till 1 007 miljoner kronor,
					lokaler runt om i landet.
varav 929 miljoner kronor avser denna balans-
					Regeringskansliets		förbättringsutgifter	har
post. Exempel på		större investeringsprojekt
					ökat med 64 miljoner kronor beroende på inve-
som pågått	under	året är nybyggnation av
					steringar i	kontorslokaler i Klarakvarteren i

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Stockholm och investeringar avseende nya kans- lier för vissa utlandsmyndigheter.

Lunds universitets förbättringsutgifter har ökat med 88 miljoner kronor och avser bl.a. anpassningar på Max IV-laboratoriet, attrak- tiva studiemiljöer på Lunds tekniska högskola och Universitetsbiblioteket.

Arbetsförmedlingens förbättringsutgifter har ökat med 62 miljoner kronor. Ökningen avser främst anpassningar med säkerhetszoner och säkerhetsinstallationer i samband med flyttning till nya lokaler.

Not 22

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor
	2012	2011

Kustbevakningen	2 523	2 067
Försvarsmakten	1 394	1 486
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	1 319	1 348
Rikspolisstyrelsen	1 199	1 210
Kriminalvården	923	1 146
Lunds universitet	692	642
Domstolsverket	691	744
Trafikverket	689	761
Karolinska institutet	663	606
Uppsala universitet	612	606
Regeringskansliet	538	499
Moderna Museet	434	419
Göteborgs universitet	418	399
Sveriges lantbruksuniversitet	366	327
Kungl. Tekniska högskolan	354	363
Linköpings universitet	339	241
Umeå universitet	324	278
Skatteverket	213	274
Försäkringskassan	169	218
Nationalmuseum med Prins Eugens Wal-
demarsudde	157	121
Stockholms universitet	142	150
Luleå tekniska universitet	120	94
Riksarkivet	115	98
Arbetsförmedlingen	111	128
Affärsverk
Svenska kraftnät	9 454	7 320
Sjöfartsverket	643	599
Statens järnvägar	151	156
Luftfartsverket	33	33

Övriga myndigheter	2 834	2 983

Summa	27 620	25 316

Datorer och kringutrustning, möbler, maski- ner, installationer, bilar, fartyg, flyg och trans- portmedel är exempel på tillgångar som redo- visas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Ökningen för Kustbevakningen, 456 miljoner kronor, beror i huvudsak på an- skaffning av kombinationsfartyg av typ KBV 031.

Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoför- bindelser och tele- och informationssystem. Ökningen under 2012 på 2 243 miljoner kro- nor består främst i investeringar i stamnätet.

Not 23

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor
	2012	2011

Trafikverket	80 798	86 091
Fortifikationsverket	855	796
Statens fastighetsverk	586	853
Försvarsmakten	340	135
Kustbevakningen	331	123
Lunds Universitet	321	155
Riksdagsförvaltningen	109	16
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	104	96
Sveriges lantbruksuniversitet	35	360
Affärsverk
Svenska kraftnät	3 546	3 556
Luftfartsverket	374	550
Sjöfartsverket	311	180
Övriga myndigheter	509	461
Summa	88 219	93 372

Trafikverkets pågående större investerings- projekt omfattar bl.a.: Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Halland- såsen, Norge/Vänernbanan, Ådals-banan, E20 Norra länken, Norra Station i Stockholm och E45 Göteborg-Trollhättan.

190

Bland de största investeringarna hos Svenska Kraftnät kan nämnas:

SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge; hittills har 1 698 mil- joner kronor investerats,

Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet, där pågående investe- ringar uppgår till 457 miljoner kronor, och

NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden

med den baltiska;	hittills	investerat
383 miljoner kronor.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
	2012	2011

IB Anskaffningsvärde beredskapsinven-
tarier	155 331	152 492
Årets anskaffning	7 104	4 184
Årets försäljningar/utrangeringar	-2 978	-1 345

UB Anskaffningsvärde beredskapsin-
ventarier	159 457	155 331

IB Beredskapsvaror i lager	16 091	15 750
Årets anskaffning	353
Årets övriga förändring	190	341
UB Beredskapsvaror i lager	16 634	16 091

UB Anskaffningsvärde beredskapstill-
gångar	176 091	171 422
IB Ackumulerade avskrivningar	-78 047	-72 339
Årets avskrivningar/nedskrivningar	-6 945	-6 682
Årets försäljningar/utrangeringar	2 100	974
UB Ackumulerade avskrivningar (avser
beredskapsinventarier)	-82 892	-78 047
Summa	93 199	93 375

Beredskapstillgångar avser tillgångar för både ci- vil och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens till- gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- gångar i dels beredskapsinventarier, dels bered- skapsvaror, vilka redovisas som anläggningstill- gångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 78,6 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flyg-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

plan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och be- klädnadsmateriel uppgår till 16,6 miljarder kro- nor. I posten ingår även tillgångar under upp- byggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 92,8 miljarder kronor av det utgående värdet hänförligt till militära beredskapstillgångar inklu- sive tillgångar under uppbyggnad och förskotte- ring för sådana.

Nyanskaffning av militära beredskapsin- ventarier uppgår till 7,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 6,8 miljarder kro- nor under 2012. Anskaffningen innefattar bl.a. mottagande av ett antal helikoptrar och modifie- ring av JAS 39 Gripen. Under året har försälj- ningar och utrangeringar genomförts för 0,8 miljarder kronor. Beredskapslagrets värde har ökat med 0,5 miljarder kronor under året.

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Av det utgående värdet avser knappt 0,2 miljarder kro- nor MSB.

Socialstyrelsen har beredskapstillgångar av- seende läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Även Socialstyrelsens andel av utgående värde är knappt 0,2 miljarder kronor.

Not 25

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2012	2011

Försvarets materielverk	1 358	2 208
Trafikverket	926	1 505
Kustbevakningen	30	609
Övriga myndigheter	23	1
Summa	2 337	4 323

Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av mate- riella anläggningstillgångar.

Försvarets materielverks post avser till övervägande del förskott till utländska leveran- törer för försvarsmateriel varav 884 miljoner kronor avser FMS (Foreign Military Sales).

Trafikverkets förskott avser byggandet av järnvägsanläggningar och väganläggningar, bland annat bro över Sundsvallsfjärden, projekt Hall-

191

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

andsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm, ny bro över befintlig järnväg i Rote- bro, E45 Edet Rasta samt riksväg 50 Mjölby- Motala.

Kustbevakningens post avser förskott för far- tygsprojekt för övervakningsfartyg av typ KBV312. Förskott betalas i samband med kon- traktstecknandet och vid uppnådda milstolpar under byggnationen.

Not 26

Andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor
	2012	2011

Summa andelar i företag med bestäm-
mande statligt inflytande	315 691	294 129
Summa andelar i företag med väsentligt
statligt inflytande	52 134	54 637
Riksbankens grundfond	1 000	1 000

Summa	368 825	349 766

Andelar i hel och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande infly- tande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).

Förutom de förändringar som specificeras ne- dan är postens totala förändring en följd av för- ändringar i företagens justerade egna kapital, ut- betalda utdelningar samt förvärv och avyttringar

Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande

Miljoner kronor
			Statens
	2012	2011	ägarandel

Vattenfall AB	146 428	131 988	100%
Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB)	41 671	37 893	100%
Akademiska Hus AB	28 427	26 521	100%
Sveaskog Holding AB (Sve-
askog AB)	16 333	18 674	100%
AB Svensk Exportkredit	14 412	13 968	100%
SBAB Bank AB (Sveriges
Bostadsfinansierings-
aktiebolag SBAB)	8 761	8 384	100%
PostNord AB (Posten Nor-
den AB)	7 013	7 238	60,7%

Specialfastigheter Sverige
AB	6 628	5 612	100%
Almi Företagspartner AB	6 150	6 122	100%
SJ AB	4 886	4 419	100%
Jernhusen AB	4 548	4 080	100%
Swedavia AB	4 290	3 992	100%
Swedfund International AB	3 141	2 965	100%
Fouriertransform AB	2 979	2 936	100%
Apoteket AB	2 820	2 656	100%
Inlandsinnovation AB	2 020	2 013	100%
Teracom Holding AB (Tera-
com AB)	1 837	1 773	100%
Green Cargo AB	1 732	1 220	100%
Samhall AB	1 560	1 513	100%
Systembolaget AB	1 411	2 087	100%
Ersättningsmark i Sverige
AB	1 146	156	100%
Svevia AB	923	1 236	100%
Vasallen AB	891	835	100%
RISE Research Institutes of
Sweden Holding AB
(IRECO Holding AB)	772	740	100%
Infranord AB	629	631	100%
Statens Bostadsomvand-
ling AB	542	556	100%
AB Svensk Bilprovning	512	367	52%
Svenska Rymdaktiebolaget	438	436	100%
Vectura Consulting AB	426	425	100%
Innovationsbron AB	407	411	83,7%
Apoteksgruppen i Sverige
Holding AB	402	525	100%
Lernia AB	402	498	100%
Apotek Produktion & Labo-
ratorier AB	188	204	100%
Metria AB	106	99	100%
Apotekens Service AB	54	99	100%
AB Göta Kanalbolag	42	42	100%
Kungliga Dramatiska Tea-
tern AB	31	14	100%
Kungliga Operan AB	27	19	100%
Miljömärkning i Sverige AB	21	0	100%
European Spallation Source
ESS AB	17	38	73,7%
SweRoad (Swedish Nation-
al Road Consulting AB)	15	18	100%
Swedesurvey AB	14	21	100%
Arlandabanan Infra-
structure AB	10	10	100%
Voksenåsen A/S	9	9	100%
Svenska Miljöstyrningsrå-
det AB	3	3	85%
Svenska Spel AB	0	0	100%
Svensk-Danska Broförbin-
delsen AB (SVEDAB)	0	0	100%

192

Botniabanan AB		1	100%
Preaktio AB		1	100%
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV Hol-
ding AB	164	170	100%
Svenska kraftnät - SwePol
Link AB m.fl.	186	192	-
Sjöfartsverket Holding AB	7	5	100%
Övriga andelar	260	314	–

Summa	315 691	294 129

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per den 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.

Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande har ökat med 21,6 miljarder kronor.

Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 14,4 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets resultat som uppgår till 16,9 miljarder kronor samt kassaflödessäkring med en positiv påverkan med 3,2 miljarder kro- nor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Ägarförändring i koncernföretag vid försäljning av aktier till minoritetsägare har medfört en ök- ning med 2,6 miljarder kronor. Kapitalandelen har minskats främst av utdelning av 4,4 miljarder kronor till staten och av negativa omräkningsdif- ferenser för verksamhet i utlandet på 7 miljarder kronor, som dock delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget ka- pital på 3 miljarder kronor. Omräkningsdifferen- serna har uppstått när balansräkningar i ut- ländska dotterbolag räknats om till svenska

kronor.

LKAB:s resultat för året uppgår till 8,8 miljarder kronor, vilket bidragit till andels- värdets ökning med 3,8 miljarder kronor. Ut- delning av 5 miljarder kronor har reducerat värdet.

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har ökat med 1,9 miljarder kronor mellan åren. Årets resultat på 3,1 miljarder kronor har ut- jämnats av betald utdelning av 1,2 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat med 2,3 miljarder kronor. Förändringen för- klaras av utdelning till staten av 4,5 miljarder kronor samt årets resultat på 2,2 miljarder kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Svensk Exportkredit AB har ökat med 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 0,7 miljarder kronor, positiv på- verkan från omvärdering av finansiella tillgångar med 0,2 miljarder kronor samt utdelning till sta-

ten av 0,4 miljarder kronor.

SBAB Bank AB har ökat i värde med 0,4 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.

Andelen i PostNords resultat uppgår till 0,2 miljarder kronor, vilket tillsammans med ut- delningen till staten av 0,2 miljarder kronor och negativa omräkningsdifferenser i eget kapital på 0,2 miljarder kronor förklarar minskningen av

kapitalandelen med 0,2 miljarder kronor. Specialfastigheter i Sverige visar en ökning

med 1 miljard kronor, mest bestående av årets resultat på 1,3 miljarder kronor minskat med 0,3 miljarder i nedsättning och återbetalning av aktiekapital.

SJ AB har ökat med 0,5 miljarder kronor,


vilket	väsentligen		avser		årets	resultat	på
0,5 miljarder kronor.
Jernhusen AB har ökat med 0,5 miljarder
kronor,	vilket beror			på	årets	resultat	på
0,6 miljarder		kronor		samt utdelning			av
0,1 miljarder kronor.
Swedavia		har	ökat		andelsvärdet med

0,3 miljarder kronor, vilket är hänförligt till årets resultat på 0,4 miljarder kronor minskat med 0,1 miljarder kronor i negativ effekt av säkrande derivat.

Swedfund International AB har i form av bidrag erhållit ett aktieägartillskott på 0,4 miljarder kronor, vilket tillsammans med årets underskott på 0,2 miljarder kronor för- klarar andelsvärdets ökning på 0,2 miljarder kronor.

Apoteket AB har ökat andelsvärdet med 0,2 miljarder kronor främst förklarat årets re- sultat på 0,4 miljarder kronor samt av utdel-

ning till staten på 0,2 miljarder kronor.
Systembolaget	har	minskat	med

0,7 miljarder kronor, vilket främst avser att

2012 års belopp endast avser moderbolaget, då inget koncernbokslut upprättats. Koncernbok- slutet har tidigare innefattat även några dot- terbolag och en pensionsstiftelse. Årets resul- tat på 0,2 miljarder kronor har utjämnats av en utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor.

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har minskat med 0,1 miljarder kronor. Föränd- ringen förklaras främst av utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor.

Ersättningsmark i Sverige AB har erhållit ett kapitaltillskott på 1 miljard kronor, vilket för- klarar andelens ökning.

193

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Svenska Spel AB bokförs till värdet av akti- ekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet i form av ut- delning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgår till 5 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 5,1 miljarder kronor vid årsskiftet och redovisas som upplupen skatteintäkt.

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden ef- tersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 2 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanse- rade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägartillskott. Trafikverket re- dovisar dock sen tidigare en skuld till SVEDAB för betalningsutfästelser på 2 miljarder kronor.

Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande

Miljoner kronor
			Statens
	2012	2011	ägarandel

TeliaSonera AB	40 810	43 510	37,3%
Nordiska Investeringsban-
ken (NIB)	8 596	8 132	34,6%
SAS AB	2 387	2 661	21,4%
AB Bostadsgaranti	162	140	50%
SOS Alarm Sverige AB (SO-
SAB)	72	82	50%
VisitSweden AB	12	16	50%
Norrland Center AB	-	5
Dom Shvetsii	0	0	36%
Affärsverk
Svenska kraftnät – Nord-
Pool Spot As m.fl.	95	91	–
Summa	52 134	54 637

Andelar i företag med väsentligt statligt infly- tande är 2,5 miljarder kronor lägre än föregå- ende år främst på grund av att andelen i Telia- Sonera minskat i värde med 2,7 miljarder kronor. Utdelning av 4,6 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande belopp. Andelsvärdet i TeliaSonera har påver- kats positivt med 7,4 miljarder kronor av ande-

len i årets resultat och negativt av transaktion- er med minoritetsandelar på 3 miljarder kro- nor, transaktioner i eget kapital i intressebolag på 1,1 miljarder kronor, 0,8 miljarder kronor i valutakursdifferenser, 0,2 miljarder kronor av- seende övriga poster i totalresultatet samt minskning av den preliminära ingående balan- sen med 0,4 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid års- skiftet till 71,1 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken har ökat med 0,5 miljarder kronor, främst med periodens re- sultatandel som uppgår till 0,8 miljarder kro- nor. Uppgifterna avser värdet enligt delårs- bokslut per den 31 augusti för respektive år.

SAS har minskat i värde med 0,3 miljarder kronor till 2,4 miljarder kronor, vilket till största delen beror på 0,2 miljarder kronor av- seende andel i periodens förlust. Uppgiften för 2012 avser värdet per den 31 oktober. Mark- nadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 0,6 miljarder kronor.

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Not 27

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor
	2012	2011
Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer	24 800	24 265
Statens aktier i Nordea Bank AB	7 844	7 844
Exportkreditnämnden, obligationer	3 017	6 866
Kammarkollegiet, Europeiska
investeringsbanken EIB	1 677	1 677
Kammarkollegiet, Europeiska
utvecklingsbanken EBRD	1 040	1 040
Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD	593	593
Karolinska institutet, aktier,
andelar och obligationer	236	245
Kammarkollegiet, Europarådets
utvecklingsbank CEB	34	34
Affärsverk
Statens järnvägar	2 909	3 726
Övriga myndigheter	462	420

Summa	42 612	46 710

194

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Det största innehavet av värdepapper avser

Övriga myndigheter

Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat fond-

Summa

2 921

4 161

medel placerade i bostadsobligationer med

0,5 miljarder kronor.

Exportkreditnämnden (EKN)

redovisar

för-

Statens aktier i Nordea

redovisas

dels av

säkringstekniskt beräknat nettovärde

på ska-

Kammarkollegiet som en del av statens aktie-

defordringar. Fordringarna utgår från de ska-

förvaltning med 2,2 miljarder kronor, dels av

debelopp

som betalats

ut. Avdrag

görs för

Riksgäldskontoret som deltog i Nordeas nye-

återvunna

eller

avskrivna

belopp. Till

detta

mission 2009 genom stabilitetsfonden med

läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obe-

5,6 miljarder kronor. Statens ägarandel i Nor-

talda

och

upplupna,

förfallna avtalsräntor.

dea uppgår till 13,5 procent. Marknadsvärdet

Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån

för aktieinnehavet uppgick

vid årsskiftet till

olika kriterier. En utgångspunkt vid bedöm-

33,8 miljarder kronor.

ning av fordringar på andra länder är det aktu-

Exportkreditnämndens innehav av obligat-

ella landets skuldsättning

och inkomstnivå

ioner har minskat med 3,8 miljarder

kronor.

samt

hur

landet

skött sina skuldbetalningar.

Som ett led i garantiverksamheten placerar

Detta kompletteras med det allmänna riskläget

Exportkreditnämnden erhållna premier i olika

finansiella tillgångar och har under året mins-

på landet vad gäller krediter och på den åter-

kat innehavet av obligationer i utländska valu-

stående löptiden av EKN:s utestående fordran.

tor. Innehavet ska balansera nämndens åtagan-

Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på

den i respektive valuta.

skadefordringar

uppgår

till

1 239 miljoner

Statens Järnvägars innehav avser till största

kronor och har förändrats marginellt under

delen nollkupongobligationer i syfte att åter-

året. Värdet före reservering av förväntade för-

betala resterande lån som ursprungligen avsett

luster

på

EKN:s

fordringar

uppgår

till

finansiering av anläggningstillgångar

uthyrda

5 677 miljoner kronor (se

not

44). Reserve-

till SJ AB och Green Cargo AB. Obli-

ringen uppgår till 4 438 miljoner kronor.

gationerna har överförts till Riksgäldskontoret

Styrelsen för internationellt utvecklings-

vid årsskiftet.

samarbete (Sida) garanterar och subvention-

erar U-landskrediter i projekt som Sida bedö-

mer kan få betydande utvecklingseffekter i

Not 28

landet. Posten består främst av det försäk-

Långfristiga fordringar

ringstekniskt beräknade nettovärdet på skade-

fordringar inom säkerhetsreserven som är

Miljoner kronor

knutet till U-kreditsystemet, 134 miljoner

2012

2011

kronor, och av premiefordringar på garantita-

Exportkreditnämnden

gare inom U-kreditsystemet, 49 miljoner kro-

nor. Omfattningen minskar eftersom inga nya

- Skadefordringar

1 239

1 198

garantier längre utfärdas (jfr not 44).

- Återförsäkrares andel av försäkrings-

Riksgäldskontorets

fordringar avser kvar-

tekniska avsättningar

372

395

stående fordringar kopplat till Lehman Brot-

Summa Exportkreditnämnden

hers- och Carnegie-affärerna.

1 611

1 593

Göteborgs universitets fordringar avser ut-

Styrelsen för internationellt utvecklings-

låning av donationsmedel till Akademiska

samarbete

210

240

Riksgäldskontoret

169

519

Hus.

Luftfartsverket redovisade långfristiga ford-

Göteborgs universitet

115

120

ringar utgörs av en fordran på Eurocontrol av-

Affärsverk

seende terminal och undervägsavgifter.

Affärsverket

Statens

järnvägars

tidigare

Luftfartsverket

648

464

fordringar avsåg till största delen fordringar på

Svenska kraftnät

121

SJ AB avseende leasingavtal, vilka amorterats

Sjöfartsverket

under 2012 inför avvecklingen av myndig-

Statens järnvägar

987

heten.

195

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 29

Utlåning

Miljoner kronor
	2012	2011
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
2001)	110 533	101 105
Studielån (lån med villkorad återbetal-
ning, beviljade mellan 1989 och 2001)	52 664	57 415
Studiemedel och äldre lån (beviljade
före 1989)	3 368	4 236
Hemutrustningslån	874	960
Summa Centrala studiestödsnämnden	167 439	163 716
Riksgäldskontoret
Riksbanken	88 462	86 367
Svensk-Danska Broförbindelsen AB	4 361	4 261
Irland	2 575	-
Island	1 759	4 410
Premiepensionssystemet	1 134	1 042
A-train AB	921	800
Swedavia AB	918	1 608
7:e AP-fonden	63	111
Botniabanan AB	-	16 237
Övrigt	397	461
Summa Riksgäldskontoret	100 590	115 297
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete	286	248
Statens energimyndighet	267	158
Övriga myndigheter	58	64

Summa	268 640	279 483

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Första kategorin är annuitets- lån och studielån som finansieras med lån i Riks- gäldskontoret. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades med anslag på sta- tens budget och benämns som studiemedel i sammanställningen. CSN:s fordringar har ökat med 3,7 miljarder kronor och uppgår till 167,4 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservation för osäkra fordringar.

CSN:s modell för att beräkna de osäkra ford- ringarna och nedskrivningarna utgår från tre värderingsprinciper. Dessa principer är betal- ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg- hetsregler som finns vid återbetalning och slutli- gen framtida förluster på grund av dödsfall. Med

bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reservat- ion enligt trygghetsreglerna görs en bedömning av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån in- dividens ekonomiska förutsättningar i förhål- lande till skuldens storlek. Beräkning enligt den tredje värderingsprincipen görs utifrån köns- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Statist- iska centralbyrån.

Den totala lånefordran uppgår till 195,1 miljarder kronor och vid utgången av 2012 är den totala reserveringen 27,7 miljarder kronor. Det är främst lånefordran som har ökat under året, medan reserveringen för osäkra fordringar endast har ökat marginellt. Ökningen av låne- fordran beror dels på att antalet personer med lån ökat under året, dels på att studiemedelsbe- loppen höjts jämfört med föregående år.

Riksgäldskontorets utlåning minskade totalt sett med 14,7 miljarder kronor. Det beror främst på att lånet till Botniabanan AB togs över av Tra- fikverket i samband med att bolaget avvecklades. Lånet finns således kvar i Riksgäldskontoret men eftersom utlåningen numera sker till en myndig- het elimineras lånet i årsredovisningen för staten. Utlåningen till Riksbanken ökade med 2 miljarder kronor. Lånet är upptaget i utländsk valuta för att förstärka valutareserven i samband med lågkonjunkturen och finanskrisen. Under året fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Lånet är ett tillägg till det låne- paket som Internationella valutafonden (IMF), och EU ställt ut till Irland på villkor att landet genomför ett ekonomiskt reformprogram. Lånet ska betalas ut i fyra delar efter att EU och IMF godkänt Irlands framsteg under reformpro- grammet. Riksgäldskontoret betalade ut lånets två första delar under 2012, totalt 300 miljoner euro. Lånet ska vara helt återbetalt 2022.

I Riksgäldskontorets utlåning ingår också ut- låning till premiepensionssystemet och AP- fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) utlåning avser bistånds- krediter och villkorslån.

196

Not 30

Varulager och förråd

Miljoner kronor
	2012	2011
Trafikverket	657	646
-Försvarsmakten	363	357
Rikspolisstyrelsen	114	117
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap	106	139
Försvarets materielverk	84	89
Kriminalvården	64	68
Affärsverk
Sjöfartsverket	82	80
Svenska kraftnät	2	2
Luftfartsverket	1	1
Övriga myndigheter	162	175

Summa	1 635	1 674

Med varulager och förråd avses råmaterial, rå- varor, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och till- satsmaterial.

Trafikverkets post avser järnvägsspecifikt material, såsom räls, elmaterial etc.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Not 31

Pågående arbeten

Miljoner kronor
	2012	2011

Försvarets materielverk	508	305
Lantmäteriet	240	228
Trafikverket	25	17
Försvarsmakten	23	21
Fortifikationsverket	18	15
Statens väg- och transportforskningsin-
stitut	12	11
Skogsstyrelsen	11	11
Affärsverk
Luftfartsverket	0	0
Övriga myndigheter	9	9

Summa	846	617

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk avser uppdragsbeställningar som ännu inte leve- rerats till kund.

Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. av- styckning och reglering med gränsdragning mel- lan fastigheter. Ökningen av värdet på pågående arbeten från föregående år beror främst på stora omarronderingar inom fastighetsbildningen.

Not 32

Fastigheter

Miljoner kronor
	2012	2011

Länsstyrelsen i Dalarnas län	143	145
Länsstyrelsen i Värmlands län	20	21
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	5	7
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	2	2
Övriga länsstyrelser	0	1

Summa	170	176

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort an- tal fastigheter i Jordfonden, där bytesprojekt på- går eller är planerade.

Not 33

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor
	2012	2011

Trafikverket	15	47
Uppsala universitet	2	0
Sveriges geologiska undersökning	-	4
Affärsverk
Luftfartsverket	1	1
Övriga myndigheter	0	1

Summa	18	53

Myndigheternas förskott avser bland annat varu- leveranser.

197

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 34

Kundfordringar

Miljoner kronor
	2012	2011
Exportkreditnämnden	3 635	3 330
Trafikverket	1 503	1 581
Statens institutionsstyrelse	200	189
Transportstyrelsen	151	110
Karolinska institutet	145	122
Försvarsmakten	136	97
Lantmäteriet	134	115
Uppsala universitet	91	56
Lunds universitet	86	104
Göteborgs universitet	79	82
Statens fastighetsverk	77	79
Statens tjänstepensionsverk	72	90
Försvarets materielverk	71	97
Statens jordbruksverk	57	58
Riksgäldskontoret	54	66
Affärsverk
Svenska kraftnät	638	681
Luftfartsverket	210	54
Sjöfartsverket	155	188
Statens järnvägar	20	3
Övriga myndigheter	1 754	1 387

Summa	9 268	8 489

Myndigheternas redovisning av kundfordringar avser främst försäljning av tjänster.

Exportkreditnämndens fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- och efterskottspremier.

Not 35

Övriga fordringar

Miljoner kronor
	2012	2011

Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl. rest-
förda samt värdereglering	50 613	48 005
- Övriga fordringar	5	7
Summa Skatteverket	50 618	48 012
Riksgäldskontoret
- Depositioner för handel med futures	6 769	7 014

- Regressfordringar från infriade ga-
rantier	153	2 033
- Övrigt	-274	-258
Summa Riksgäldskontoret	6 648	8 789
Statens jordbruksverk	6 766	6 172
Tullverket	2 775	1 705
Försäkringskassan	2 371	2 295
Kronofogdemyndigheten	1 013	1 005
Centrala studiestödsnämnden	947	888
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	360	269
Lantmäteriet	241	170
Affärsverk
Luftfartsverket	180	177
Svenska kraftnät	47	35
Sjöfartsverket	10	9
Statens järnvägar	1	0
Övriga myndigheter	1 383	1 350
Summa	73 360	70 876

Övriga fordringar har ökat med 2,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 2,6 miljarder kronor. I princip alla de- biteringar av skatter och avgifter som Skattever- ket gör ingår i skattekontosystemet.

Riksgäldskontorets fordringar har minskat med 2,1 miljarder kronor. Minskningen är i allt väsentligt hänförlig till regressfordringar som var höga föregående år i samband med infriande av garantier för Saab Automobile AB.

Statens jordbruksverk redovisar huvudsaklig- en fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt fordran på EU för produktionsavgift för socker. Fordran på EU uppgår till totalt 6,6 miljarder kronor. Öv- riga fordringar inom posten utgörs av bl.a. åter- krav.

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- börd. Den faktor som har störst betydelse för hur stora uppbördsfordringarna är vid en viss tidpunkt, som vid årsskiftet, är om det är två veckors utställda tullräkningar som inte förfallit till betalning, eller bara en. År 2011 var det end- ast en veckas tullräkningar som inte var förfallna medan det 2012 var två.

Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga av-

198

seende underhållsstöd, återkravsfordringar samt fordringar för EU-vård.

Not 36

Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor
	2012	2011
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska kro-
nor	4 433	4 155
- underkurser, upplåning i utländsk
valuta	123	78
- underkurser, statsskulden till nomi-
nellt belopp i svenska kronor	39	323
- underkurser, statsskulden till nomi-
nellt belopp i utländsk valuta	36	45
- förutbetalda kostnader	13	11
- fordran ränta, Riksgäldsspar	67	115
Summa Riksgäldskontoret	4 711	4 727
Rikspolisstyrelsen	517	518
Kriminalvården	356	345
Trafikverket	275	391
Lunds universitet	249	244
Försäkringskassan	237	203
Skatteverket	183	180
Domstolsverket	178	185
Arbetsförmedlingen	175	146
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	149	138
Göteborgs universitet	145	150
Uppsala universitet	143	139
Karolinska institutet	140	126
Stockholms universitet	132	136
Linköpings universitet	130	127
Transportstyrelsen	130	128
Kungl. Tekniska högskolan	122	112
Fortifikationsverket	116	118
Affärsverk
Sjöfartsverket	59	67
Luftfartsverket	35	66
Svenska kraftnät	30	30
Statens järnvägar	1	1
Övriga myndigheter	1 948	1 823

Summa	10 161	10 100

En förutbetald kostnad är en utgift som har be- talats ut under året och som avser ej förbrukade resurser eller ej utnyttjade tjänster som normalt

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

kommer att omvandlas till en kostnad kom- mande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och ut- nyttjade tjänster. En förutbetald kostnad kost- nadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras den förutbetalda kostnaden.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Rikspolisstyrelsens redovisar förutbetalda kostnader avseende hyror på 418 miljoner kro- nor och övriga förutbetalda kostnader som lea- singavgifter, telefonikostnader, försäkringar samt drift, underhåll och support av datasystem.

Posten förutbetalda kostnader vid Kriminal- vården utgörs huvudsakligen av förutbetalda hy- ror och nyttjanderätter.

I posten förutbetalda intäkter för Trafikverket ingår bland annat projektkostnader för Cityba- nan med 91 miljoner kronor.

Lunds universitet redovisar förutbetalda hy- reskostnader på 228 miljoner kronor.

Förutbetalda kostnader i övrigt avser exem- pelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.

Not 37

Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor
	2012	2011

Trafikverket	1 042	397
Kungl. Tekniska högskolan	231	181
Karolinska institutet	182	172
Migrationsverket	175	174
Lunds universitet	160	148
Göteborgs universitet	146	109
Försäkringskassan	122	94
Uppsala universitet	89	71
Linköpings universitet	80	60
Sveriges lantbruksuniversitet	78	64
Stockholms universitet	68	88
Luleå tekniska universitet	60	53
Umeå universitet	54	48
Övriga myndigheter	318	355

Summa	2 805	2 014

199

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Vad gäller Trafikverket består posten huvud- sakligen av bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Cirka 540 miljoner kronor av Trafikverkets upplupna bidragsintäkter avser Västsvenska paketet som är en infrastruktursatsning som började 2011 och beräknas avslutas 2027. Satsningen syftar till att fördubbla resandet med kollektivtrafik och avser Västlänken, Marieholmstunneln, en delfinansie- ring av ny Göta Älvbro samt miljö och trafiksä- kerhetsåtgärder. Paketet omfattar satsningar på 34 miljarder kronor och ska medfinansieras bland annat med bidrag från kommuner i reg- ionen.

Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten avser främst pågående forsk- ningsprojekt.

Migrationsverket redovisar upplupna bi- dragsintäkter på 175 miljoner kronor avseende EU-medel.

Not 38

Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor
	2012	2011

Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor	5 169	5 503
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta	1 294	1 695
Övriga upplupna intäkter	310	283
Summa Riksgäldskontoret	6 773	7 481
Kärnavfallsfonden	1 853	993
Tillväxtverket	513	165
Rådet för Europeiska socialfonden i Sve-	501	-
rige
Inspektionen för arbetslöshetsförsäk-	435	447
ringen
Försäkringskassan	367	356
Trafikverket	303	494
Affärsverk
Svenska kraftnät	924	905
Luftfartsverket	213	208
Sjöfartsverket	42	22
Statens järnvägar	1	4
Övriga myndigheter	685	871

Summa	12 610	11 946

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser räntein- täkter förknippade med statsskulden som är in- tjänade under året men som ännu inte är inbe- talda till Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser upplupna avgifter för producerad el som kärn- kraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfalls- fonden med 1 324 miljoner kronor och 545 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på placeringar.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar upplupna intäkter avseende medel från EU:s socialfond och integrationsfond.

Upplupna intäkter hos Inspektionen för ar- betslöshetsförsäkringens består av finansie- ringsavgifter från arbetslöshetskassor och arbets- löshetsavgifter.

Av Tillväxtverkets upplupna intäkter avser 172 miljoner kronor en fordran på EU avseende TA-medel (Technical Assistance).

Svenska kraftnät redovisar upplupna nätintäk- ter på 335 miljoner kronor samt upplupna systemintäkter på 579 miljoner kronor.

Not 39

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor
	2012	2011

Riksgäldskontoret	26 272	44 845
Försäkringskassan	975	944
Pensionsmyndigheten	477	486
Affärsverk
Luftfartsverket	50	99
Övriga myndigheter	0	121

Summa	27 774	46 495

Riksgäldskontorets värdepapper och andelar av- ser huvudsakligen kortfristiga placeringar om 24 698 miljoner kronor. Dessa placeringar utgörs av repor i statspapper (21 771 miljoner kronor) trepartsrepor (2 575 miljoner kronor) och place- rade dagslån i utländsk valuta (352 miljoner kro- nor). 1 450 miljoner kronor avser aktierna i Saab Automobile Parts AB som anskaffades genom

200

en pantrealisation. Anskaffningsvärdet är satt till 1 700 miljoner kronor. Vidare redovisar Riks- gäldskontoret köpta köpoptioner för premier till ett värde av 125 miljoner kronor. Vid föregående årsskifte hade Riksgäldskontoret en hög nivå på kortfristiga placeringar.

Försäkringskassans värdepapper och andelar avser huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Tra- fiklivräntefonden.

Pensionsmyndigheten redovisar obligationer, främst hypoteksobligationer, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömans- pensionsfonden.

Luftfartsverket redovisar företagscertifikat.

Not 40

Kassa och bank

Miljoner kronor
	2012	2011

Exportkreditnämnden	868	988
Kronofogdemyndigheten	403	322
Kustbevakningen	208	137
Regeringskansliet	170	152
Trafikverket	152	65
Kungl. Tekniska högskolan	150	112
Länsstyrelsen i Norrbottens län	148	149
Karolinska institutet	144	193
Tillväxtverket	128	18
Lunds universitet	120	113
Länsstyrelsen i Västerbottens län	110	114
Skatteverket	73	-
Försvarets materielverk	59	93
Göteborgs universitet	54	95
Styrelsen för internationellt utvecklings-	41	343
samarbete
Affärsverk
Luftfartsverket	2 384	1 650
Svenska kraftnät	140	700
Sjöfartsverket	87	67
Statens järnvägar	23	69
Övriga myndigheter	464	907

Summa	5 926	6 287

Exportkreditnämnden redovisar banktillgodo- havanden i valuta till motvärdet av 787 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

kronor i svenska affärsbanker om 82 miljoner kronor.

Kronofogdemyndighetens belopp avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).

Kustbevakningen har valutakonto i euro som används för valutasäkring av betalningar i sam- band med investeringar.

Sida redovisar likvida medel avseende säker- hetsreserven samt tillgodohavanden vid ut- landsmyndigheterna.

Luftfartsverkets likvida medel har ökat med 734 miljoner kronor. Under våren 2011 betalade Luftfartsverket en inlösenpremie till Statens tjänstepensionsverk om 1 863 miljoner kronor inklusive löneskatt för pensionsavtal i samband med bildandet av Swedavia AB vilket minskade kassan 2011. Under 2012 ökade kassan med in- flödet från avgiftsverksamheten och även en er- hållen ränteintäkt på 50 miljoner kronor.

Not 41

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor
	2012	2011

Uppskrivningskapital	62	64
Donationskapital	581	526
Resultatandelar i hel- och delägda före-
tag	243 131	232 090
Balanserad kapitalförändring	-560 771	-586 782
Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen	863	42 734
Summa	-316 134	-311 368

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögenhet- en mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- dovisas i resultaträkningen. Under 2012 minskade nettoförmögenheten med 4,8 miljarder kronor trots årets överskott, på grund av negativa belopp för transaktioner redo- visade direkt mot resultatandelar i hel- och delägda företag. Nedan redogörs för förändring-

201

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att netto- förmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har minskat med 2 miljoner kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade an- läggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 55 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på att gåvor av kulturtillgångar mottagits av Nationalmuseet samt att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och lik- vida medel.

Resultatandelar i hel- och delägda företag

Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt års- bokslut. Ökningen på 11 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (36,3 miljarder kronor), utdelningar betalda un- der 2012 (-21,2 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i de hel- och delägda företagen (-4,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt omförs från balanserad kapitalförändring till re- sultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor).

Vattenfall AB redovisar en ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 1,9 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring (3,2 miljarder kronor), ägarförändring i koncernföretag vid försäljning av aktier till minoritetsägare (2,6 miljarder kronor), omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-7miljarder kronor) och valutasäkring av ut- ländskt eget kapital (3 miljarder kronor).

TeliaSonera AB rapporterar en direkt minsk- ning av eget kapital med 5,5 miljarder kronor av- seende främst transaktioner med minoritetsan- delar (-3 miljarder kronor), transaktioner i eget kapital i intressebolag (-1,1 miljarder kronor) va- lutakursdifferenser (-0,8 miljarder kronor) samt övriga poster (-0,2 miljarder kronor). Dessutom har den preliminära ingående balansen minskat (-0,4 miljarder kronor).

Systembolaget AB har upphört att konsoli- dera dotterbolag och pensionsstiftelse, vilket medfört en direkt minskning av eget kapital med 0,7 miljarder kronor.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 26 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 6,4 miljarder kronor.

Utdelningar från hel- och delägda företag en- ligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 21,2 miljarder kronor.

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 miljarder kronor).

Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 0,5 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögen- heten.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,9 miljarder kronor som redovisas som balanse- rad kapitalminskning.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.

Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms har ökat nettoförmö- genheten med 0,3 miljarder kronor.

Eliminering av premiepensionssystemets till- gångar och skulder har medfört en direkt ökning av nettoförmögenheten med 0,1 miljarder kro- nor.

Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt Nettoförmögenheten i kapitel 3 Re- sultaträkning, balansräkning och finansieringsa- nalys.

202

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor
			Resultat- andelar i
	Uppskrivnings-	Donations-	hel och delägda	Balanserad kapital-	Årets över-
	kapital	kapital	företag	förändring	/underskott	Summa
Utgående balans 2011	64	526	232 090	-586 895	37 173	-317 042

Ändrad redovisningsprincip avse-
ende fordringar och skulder
gentemot EU-kommissionen, Mi-
grationsverket				113		113

Justering av avgiftsintäkter					370	370
Justering av periodiserade skatter					5 191	5 191

Ingående balans 2012	64	526	232 090	-586 782	42 734	-311 368

Föreg. års kapitalförändring	-2		36 336	6 400	-42 734	0
Utdelning från hel- och delägda
företag			-21 235	21 235		0

Förändring av eget kapital hos
hel- och
delägda företag			-4 211			-4 211
Omföring av resultatandel från
Systembolaget redovisad som
skatteintäkt			302	-302		0

Saldo inomstatlig betalningsav-
räkning				-458		-458

Utjämningspost avser eliminering
statspapper				-924		-924

Saldo vid eliminering av ensidiga
inomstatliga periodavgränsnings-
poster samt diverse fordringar och
skulder				-315		-315
Eliminering av inomstatliga ba-
lansposter
avseende moms				267		267

Pensionsmyndighetens redovis-
ning av
premiepensionssystemet				129		129

Övriga förändringar		55	-151	-21		-117

Årets över-/underskott					863	863
Summa årets förändring	-2	55	11 041	26 011	-41 871	-4 766

Utgående balans	62	581	243 131	-560 771	863	-316 134

203

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skill- naderna mellan balansräkningens netto- förmögenhet för 2011 och 2010 jämfört med sta- tens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer.

Miljarder kronor
	2011	2010
Statens nettoförmögenhet enligt årsredo-	-311	-351
visningen för staten
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Beredskapstillgångar	-93	-95
Affärsverkens anläggningstillgångar	-15	-13
Fordringar och skulder hos andra myndig-	120	86
heter än Riksgäldskontoret, Centrala studi-
estödsnämnden m.fl.
Värdejusteringar, Centrala studiestöds-	32	30
nämnden och Exportkreditnämnden
Tillkommande poster i Statens förmögenhet
enkligt NR-principer
Uppvärdering av börsnoterade aktier till	51	89
marknadsvärde
Pålägg av moms och indexuppräkning till	378	355
aktuell prisnivå av anläggningstill-
gångar/förbrukningsinventarier samt utö-
kad aktivering av mjukvaruutveckling
Omvärdering av statsskuld och övriga fi-	-30	5
nansiella poster till marknadsvärde
Riksbankens egna kapital utöver grundfond	114	72
Löneskatt på kommunsektorns pensions-	87	79
skuld
Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riks-	-12	24
bankens jubileumsfond, Allmänna arvsfon-
den m.fl.
Övrigt	4	-4
Statens förmögenhet enligt NR-principer	325	277
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
	2012	2011
Kärnavfallsfonden	48 184	45 697
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)	29 383	24 734
Insättningsgarantifonden (Riksgälds-	26 697	24 609
kontoret)
Trafiklivräntefonden (Försäkringskas-	864	835
san)
Batterifonden (Naturvårdsverket)	747	779
Kammarkollegiet, försäkringsverksam-	354	421
heten m.m.
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)	308	316

Försäkringskassans övriga fonder	291	289
Övriga	263	245

Summa	107 091	97 925

Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- skrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fon- der.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkol- legiet. Fonden består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostna- der nu och i framtiden för hantering och slutför- varing av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett an- tal år. Fondmedlen är placerade i säkerställda ob- ligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2012 utgörs 52 procent av till- gångarnas bokförda värde av säkerställda obligat- ioner.

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. In- ledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fondens behållning ökat med drygt 4 miljarder kronor (jfr not 5). Fon- dens tillgångar innefattar aktier i Nordea AB som är värderade till anskaffningsvärde. Om dessa värderas till marknadsvärde som vid års- skiftet var 12 miljarder kronor högre, blir Stabili- tetsfondens totala behållning drygt 41 miljarder kronor.

Insättningsgarantifonden förvaltas av Riks- gäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, an- vänds till att bygga upp en fond varifrån ersätt- ning betalas ut till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som omfattas av garantin och som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juri- diska personer. Insättningsgarantimedlen är pla- cerade i statspapper och på konto i Riksgälds-

204

kontoret. Insättningsgarantifonden har ökat med 2,2 miljarder kronor under året.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser be- talas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- fonden och Affärsverksfonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljö- farliga batterier.

Kammarkollegiets fonder avser kollegiets för- säkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårds- fonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.

Länsstyrelserna redovisar bygdemedel (vat- tenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 47 procent av beloppet redovisas av Länsstyrel- sen i Norrbottens län.

Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten, Brottsofferfon- den samt Sjömanspensionsfonden hos Pens- ionsmyndigheten.

Not 43

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor
	2012	2011

Statens tjänstepensionsverk	198 041	186 723
Riksdagsförvaltningen	2 904	2 719
Försvarsmakten	489	252
Rikspolisstyrelsen	132	161
Trafikverket	64	91
Försvarets materielverk	59	80
Försäkringskassan	40	68
Skatteverket	38	75
Affärsverk
Luftfartsverket	3 270	2 609
Sjöfartsverket	2 012	1 827
Svenska kraftnät	509	433
Statens järnvägar	-	86
Övriga myndigheter	530	633
Summa	208 088	195 757

Statens pensionsåtagande vid SPV

Det stora flertalet myndigheter betalar premier för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

övriga avtalsförsäkringarna till Statens tjänste- pensionsverk (SPV). Premierna bestäms inom ramen för en försäkringsmodell med en fiktiv försäkringsrörelse. SPV ansvarar och gör avsätt- ningar för merparten av statens tjänstepens- ionsåtaganden i försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar.

Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 11 miljarder kronor (även före- gående år en ökning med drygt 11 miljarder kro- nor). I nedanstående tabell redovisas förändring- ens viktigaste delposter enligt den maskinella skuldanalys som SPV gjort. Analysen omfattar personer som omfattas av PA03, PA91 och äldre avtal, men för några mindre bestånd inom övriga förmåner har en förenklad analys gjorts.

Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet

Miljoner kronor
	2012	2011

Ingående skuld	186 225	174 788
Justering av ingående skuld	-431	-148
Ändrade beräkningsgrunder	5 169	6 528
Nyintjänande	6 211	5 497
Utbetald pension	-8 650	-8 229
Basbeloppsindexering	5 029	1 601
Nyanslutning	371	1 426
Grundränta, brutto	2 924	3 113
Grundränta, frigjorda omkostnader	-196	-185
Antaganden om livslängd	18	57
Nya sjukpensioner och tillfälliga sjuk-	103	111
pensioner
Nyavsättning premiebefrielse	118	-57
Nyavsättning icke aktuell, temporär	306	282
efterlevandepension
Avveckling riskförmåner	-22	-106
Nya pensionsersättningar och särskilda	51	75
pensionsersättningar
Förändring av antastbar förmån	-112	-61
Nya temporära efterlevandepensioner	94	121
Utbetalning, frigjorda omkostnader	-70	-67
Aktualisering	-70	-257
Övrigt	439	1 736

Summa utgående skuld1	197 507	186 225

1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 534 miljo- ner kronor (498 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43.

205

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Ändrade beräkningsgrunder avser den skuld- effekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Per den 1 januari 2012 hade räntan i beräkningsgrunderna sänkts från 1,7 till 1,5 procent. Det ökade skulden med 5 169 miljoner kronor.

Nyintjänande avser den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension under året.

Utbetald pension motsvarar den skuldminsk- ning som utbetalningarna medfört.

Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2011 och 2012 var denna ökning 2,8 procent, vil- ket gav en skuldökning med 5 029 miljoner kro- nor.

Nyanslutning avser den skuldökning som uppstår i samband med inlösen av förmåner. Per den 1 januari löste Chalmers tekniska högskola in pensionsåtaganden i försäkringsrörelsen. Per den 1 december 2012 övertog SPV ansvaret för tillkommande åtaganden för affärsverket Statens järnvägar. Detta ökade skulden med 355 respektive 16 miljoner kronor.

Grundränta avser den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta (1,5 procent under 2012).

Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avser knappt 600 miljoner kronor inkomstga- rantier. Cirka 63 procent av den totala avsätt- ningen avser avgångna ledamöter, medan åter- stoden avser aktiva ledamöter. Årets ökning fördelar sig ungefär lika mellan avgångna och ak- tiva ledamöter.

Ökningen av avsättningar vid Försvarsmakten beror på att avsättningar gjorts för pensionser- sättningar som beviljats inför omstrukturering av Försvarsmaktens organisation 2013.

Den relativt stora ökningen vid Luftfartsver- ket beror till stor del på att SPV beslutat om ändrade beräkningsgrunder för skuldberäkning av affärsverkens pensionsavsättningar, vilket ökat avsättningen med cirka 300 miljoner kronor exklusive särskild löneskatt.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor
	2012	2011
Exportkreditnämnden	7 697	8 011
Trafikverket	1 075	646
Försvarsmakten	930	1 136
Riksgäldskontoret	756	1 106
Pensionsmyndigheten, frivillig pensions-	482	506
försäkring
Boverket, bostadskreditgarantier	187	232
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	164	186
Affärsverk
Luftfartsverket	122	128
Statens järnvägar	69	268
Sjöfartsverket	5	4
Övriga myndigheter	1 125	1 121

Summa	12 612	13 344

Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Re- serveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2012 uppgår till 7 697 miljoner kronor (netto med hänsyn till återförsäkrares andel 7 325 miljoner kronor) vilket innebär en minskning med 314 miljoner kronor eller 4 procent under året. Engagemanget ligger kvar på samma nivå som förra året samtidigt som den genomsnittliga ris- ken sjunkit något. Koncentrationsriskerna i en- gagemanget värderas till 6 629 miljoner kronor (6 858 miljoner kronor föregående år), vilket be- döms vara ytterligare en förlustrisk och som en- ligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper även ingick i avsättningen.

Riksgäldskontoret reserverar medel för fram- tida garantiförluster. Reserveringen avser till största delen garantin avseende Öresundsbron. Garantiportföljen har minskat med 2 miljarder kronor, till största delen beroende på att Volvo Personvagnar återbetalat sitt lån till Europeiska investeringsbanken. Avsättningar för beräknade förluster har minskat med 350 miljoner kronor till stor del beroende på att Riksgäldskontoret inte längre gör avsättningar för framtida admi- nistrativa kostnader, som följd av den nya för- ordningen om utlåning och garantier.

206

Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt främst För- svarsbeslut 2004 har fortsatt minska under 2012. De kvarstående avsättningarna för omstrukture- ring avser till 70 procent avsättningar för av- veckling av materiel, medan de återstående de- larna bl.a. avser avsättningar för sanering, uppsagd personal, hyra och rivning. I avsättning- en ingår även avsättning för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder med 105 miljoner kronor.

Avsättningar hos Trafikverket avser till stor del avsättningar för miljöåtgärder men under 2012 har även drygt 400 miljoner kronor avsatts för skadeståndskostnader.

Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upp- hörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbe- talas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar.

Avsättningar avseende kreditgarantier för bo- städer gjordes t.o.m. 2011 av Statens Bostadskre- ditnämnd, men redovisas nu av Boverket.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser garantier som EKN administrerar för Sidas räkning avseende u-krediter. U-krediterna avser f.n. nio länder för export som av Sida be- dömts få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. De största avser Sri Lanka och Kina. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser utfärdats under de sen- aste tre åren. Engagemanget avseende u-krediter har därför fortsatt minska under året från 1 151 miljoner kronor till 1 010 miljoner kronor. Avsättningen för förväntade förluster inom u-kreditsystemet har minskat något som följd av det minskade engagemanget och kortare risktid i engagemanget. Koncentrationsrisken, för vilken avsättning tidigare gjordes, har värderats till 286 miljoner kronor. I avsättningen ingår, föru- tom u-krediter, även en mindre del som avser fristående garantier samt en del som avser upp- sagda lokaler och uppsagd personal.

Affärsverket Statens järnvägars avsättning av- seende riskreserv för leasing har i huvudsak re- glerats inför myndighetens avveckling i samband med årsskiftet 2012/2013.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 45

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor
	2012	2011

Nominella statsobligationer	540 488	547 169
Ränte- och valutaswappar	-280 525	-269 475
Statsskuldväxlar	105 238	72 054
Ränteswappar	138 550	138 750
Privatmarknadslån	49 629	57 429
Likviditetsförvaltningsinstrument	47 531	79 491
Valutaterminer i svenska kronor	73 142	34 561
Säkerheter i svenska kronor	17 350	13 877
Real skuld i svenska kronor	192 325	214 877
Summa	883 728	888 733
Eliminering, myndigheters innehav av
statspapper	-33 371	-31 662
Summa	850 357	857 071

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kon- toret använder, och har använt sig av, i sin finan- siering av statens lånebehov (se Redovisnings- principer). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med av- seende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen används Riksgäldskon- torets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas in- nehav av statliga obligationer. Från och med 2012 redovisas statsskulden enligt en förändrad definition (jmf avsnitt 3.4.1). Riksgäldskontoret har dock i sin balansräkning redovisat statsskul- den enligt den gamla definitionen. Det kan där- för finnas en viss osäkerhet i den inbördes för- delningen mellan de olika posterna i noten. Enligt den gamla definitionen uppgick den kon- soliderade statsskulden till 1 052 miljarder kro- nor för 2012 och 1 075 miljarder kronor för 2011.

Det är endast ett fåtal myndigheter som inne- har statsobligationer. Kärnavfallsfondens inne- hav var vid årsskiftet 9,4 miljarder kronor och Riksgäldskontoret innehav för insättningsgaran- tifonden var 23,8 miljarder kronor. Övriga myn- digheters innehav avser främst Riksgäldskon- torets eget innehav av premieobligationer.

207

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Lån utomlands

Miljoner kronor
	2012	2011

Obligationer m.m. i utländsk valuta	186 165	158 189
Säkerheter i utländsk valuta	30 277	24 766
Valutaswappar	127 285	119 758
Terminskontrakt m.m.	-74 794	-33 911

Summa	268 933	268 802

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta minskade med 2 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor
	2012	2011
Lån i Sverige	850 357	857 071
Lån utomlands	268 933	268 802

Summa	1 119 290	1 125 873

Not 46

Leverantörsskulder

Miljoner kronor
	2 012	2011

Trafikverket	6 789	6 545
Försvarets materielverk	2 053	2 494
Arbetsförmedlingen	859	611
Försvarsmakten	829	913
Rikspolisstyrelsen	557	573
Fortifikationsverket	459	337
Försäkringskassan	422	391
Myndigheten för samhällsskydd och	346	289
beredskap
Göteborgs universitet	310	139
Migrationsverket	294	147
Statens fastighetsverk	291	327
Transportstyrelsen	263	183
Lunds universitet	255	158
Karolinska institutet	247	193
Skatteverket	240	236
Kriminalvården	235	276
Regeringskansliet	203	214
Domstolsverket	172	188

Uppsala universitet	161	132
Lantmäteriet	131	80
Statens institutionsstyrelse	131	62
Umeå universitet	124	132
Styrelsen för internationellt utvecklings-	114	103
samarbete
Affärsverk
Svenska kraftnät	515	1 191
Luftfartsverket	160	131
Sjöfartsverket	113	94
Övriga myndigheter	3 087	3 086

Summa	19 360	19 225

Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

Not 47 Övriga skulder

Miljoner kronor
	2012	2011

Riksgäldskontoret
Skuld till premiepensionssystemet	12 419	10 803
Skuld affärsdagsredovisning m.m.	673	4 531
EU-avgifter	78	3 178
Avistamedel	23	22
Obligationer som förfallit, vinster, räntor	4	33
Övrigt, Riksgäldskontoret	226	492
Summa Riksgäldskontoret	13 423	19 059
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto	21 268	20 702
Skuld till kommuner och landsting	10 903	8 825
Övrigt, Skatteverket	351	369
Summa Skatteverket	32 522	29 896
Försäkringskassan	8 238	7 904
Trafikverket	4 884	21 855
Statens tjänstepensionsverk	372	354
Rikspolisstyrelsen	361	307
Försvarsmakten	314	277
Exportkreditnämnden	281	229

208

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

			I Trafikverkets övriga skulder ingår i huvud-
Affärsverk			sak betalningsutfästelse	till SVEDAB	med
Svenska kraftnät	2 478	825	2 020 miljoner kronor,	förskotteringar	med
Luftfartsverket	69	30	1 523 miljoner kronor, innehållna garantibelopp
			med 1 122 miljoner kronor, 90 miljoner kronor
Sjöfartsverket	54	87
			avser hyra av matarledningar. Minskningen med
Statens järnvägar	0	925
			16 971 miljoner kronor beror till största delen på

Övriga myndigheter	2 698	2 775	att tidigare hyresavtal för Botniabanan, och där-
			till hörande leasingskuld, har upphört i och med

Summa	65 694	84 523
			att Trafikverket under 2012 övertagit ägandet till
			anläggningen. Övertagandet har finansierats ge-
Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssy-			nom att Trafikverket har övertagit de lån i Riks-
stemet avser huvudsakligen inbetalda ålders-			gäldskontoret som tidigare innehades av Botnia-
pensionsavgifter som övergångsvis placerats på			banan AB. Lånet är därmed inomstatligt och
konto i Riksgäldskontoret för finansiering av			elimineras i årsredovisningen för staten.
framtida pensioner.			Svenska kraftnäts övriga skulder har ökat med
Riksgäldskontorets skuld i samband med af-			1 653 miljoner kronor på grund av ökade kapa-
färsdagsredovisning m.m.	har minskat	med	citetsavgifter, som framför allt beror på den höga
4 miljarder kronor under året.			fyllnadsgraden i vattenmagasinen och den indel-
Medel för EU-avgiften avser medel som har			ning av Sverige i elområden som genomfördes
satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäld-			2011. De kapacitetsavgifter som inte motsvaras
skontoret, men ännu inte rekvirerats av kom-			av kostnader för mothandel redovisas såsom
missionen och betalats från statens centralkonto			skuld i balansräkningen.
i Riksbanken. Beloppet varierar över tid bero-			Affärsverket Statens järnvägar har minskat
ende på EU-kommissionens aktuella likviditets-			sina övriga skulder med 925 miljoner kronor.
behov och minskade kraftigt under 2012, efter			Vid årets början fanns ett kvarvarande låneavtal
att ha ökat de närmast föregående åren.			där 7 snabbtåg (X2000) lämnats som pant som
Avistamedel avser inlåning i Statens intern-			säkerhet för lånet. Fordonen hyrdes ut till SJ AB
bank. Den del som avses här gäller inlåning från			och i samband med återbetalningen av lånet
statliga bolag och andra organ som inte ingår i			övergick äganderätten till SJ AB.
den konsoliderade balansräkningen och därför
inte elimineras.
Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott
på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatte-
betalares kompletteringsinbetalningar för att
täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först
2013. Till viss del utgörs överskotten också av
oreglerade skulder avseende överskjutande ingå-
ende mervärdesskatt eller andra återbetalningar
som inte hunnit effektueras per balansdagen.
Skatteverkets skulder till kommuner och lands-
ting avser slutavräkning av kommunalskatt.
Slutavräkningen görs i januari månad andra året
efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga
kommunalskattemedlen mot de preliminära me-
del som betalades ut till kommuner och lands-
ting under inkomståret.
Försäkringskassans övriga skulder avser skatt
på pensioner som betalas ut för Pensionsmyn-
dighetens räkning samt på sjukpenning, sjuk-
och aktivitetsersättning,	föräldrapenning	och

andra skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.

209

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 48

Depositioner

Miljoner kronor
	2012	2011
Kronofogdemyndigheten	670	586
Länsstyrelsen i Stockholms län	278	241
Länsstyrelser, övriga	127	172
Övriga myndigheter	250	211

Summa	1 325	1 210

Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som de- ponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

Not 49

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor
	2012	2011

Trafikverket	80	113
Kemikalieinspektionen	18	24
Patent- och registreringsverket	17	20
Affärsverk
Svenska kraftnät	61	75
Övriga myndigheter	30	38

Summa	206	270

Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsk- nings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruk- tur för tele- och datakommunikation. Avtalsti- den varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid.

Not 50

Upplupna kostnader

Miljoner kronor
	2012	2011
Riksgäldskontoret	14 230	15 630
Trafikverket	2 261	2 207
Migrationsverket	2 229	1 732
Försvarsmakten	1 075	1 045
Försäkringskassan	1 003	1 043
Rikspolisstyrelsen	956	1 118
Arbetsförmedlingen	475	346
Försvarets materielverk	338	240
Skatteverket	327	285
Kriminalvården	322	334
Lantmäteriet	313	236
Statens jordbruksverk	294	962
Göteborgs universitet	240	220
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	232	321
Lunds universitet	226	239
Regeringskansliet	218	200
Domstolsverket	181	175
Uppsala universitet	162	156
Kammarkollegiet	146	136
Stockholms universitet	130	116
Sveriges lantbruksuniversitet	129	131
Affärsverk
Svenska kraftnät	801	765
Sjöfartsverket	112	117
Luftfartsverket	112	88
Statens järnvägar	2	8
Övriga myndigheter	2 468	2 292

Summa:	28 982	30 142

Upplupna kostnader redovisas för under redo- visningsperioden utförda tjänster och levererade varor som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår.

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötsel- instrument.

Trafikverket redovisar upparbetade kostnader uppgående till 456 miljoner kronor avseende personalrelaterade kostnader, 137 miljoner kro- nor utgör upplupna utgiftsräntor och 452 miljoner kronor avser markinlösen. Dessu-

210

tom ingår övriga upplupna kostnader för inve- steringsverksamheten och för underhålls- verksamheten.

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 1 298 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 341 miljoner kronor, utbildning med 157 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 215 miljoner kro- nor.

Upplupna kostnader hos Försvarsmakten av- ser i huvudsak semesterlöneskuld och annan lö- neskuld på 1 011 miljoner kronor.

Försäkringskassan redovisas bl.a. upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra för- säkringskostnader uppgående till 694 miljoner kronor.

Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft.

I övrigt består upplupna kostnader även av semester- och löneskulder som redovisas av de flesta myndigheter samt konsult- och revisions- arvoden m.m.

Not 51

Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor
	2012	2011

Karolinska institutet	1 526	1 503
Lunds universitet	1 200	1 130
Statens jordbruksverk	1 137	1 180
Göteborgs universitet	1 001	975
Uppsala universitet	820	767
Kungl. Tekniska högskolan	422	462
Umeå universitet	337	330
Stockholms universitet	296	380
Linköpings universitet	275	266
Sveriges lantbruksuniversitet	230	261
Södertörns högskola	169	182
Kustbevakningen	141	128
Trafikverket	136	30
Örebro universitet	129	131
Luleå tekniska universitet	111	100
Affärsverk
Svenska kraftnät	867	718
Luftfartsverket	26	34
Övriga myndigheter	1 083	1 071

Summa	9 906	9 648

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

De oförbrukade bidragsmedel som redovisas hos universitet och högskolor avser främst finansiering av olika forskningsprojekt. I det to- tala beloppet för oförbrukade bidrag ingår upp- bundna medel för framtida avskrivningar för in- vesteringar som finansierats med erhållna bidrag.

Posten oförbrukade bidrag hos Statens jord- bruksverk utgörs huvudsakligen av förskott från EU:s landsbygdsfond om 1,1 miljarder kronor.

Svenska Kraftnät redovisar här bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsav- gifter. Ökningen förklaras av det höga inflödet av kapacitetsavgifter som inte motsvaras av peri- odens kostnader för mothandel och investering- ar.

Totala oförbrukade bidrag

Miljoner kronor
	2012	2011

Universitet och hög-
skolor	14 484	13 921
Inomstatligt	7 600	7 042
Utomstatligt	6 884	6 879
Länsstyrelser	1 661	2 106
Inomstatliga	1 559	2 020
Utomstatliga	102	86
Övriga	5 127	4 910
Inomstatliga	2 207	2 227
Utomstatliga	2 920	2 683

Total inomstatliga	11 366	11 289

Total utomstatliga	9 906	9 648

Summa	21 272	20 937

De totala oförbrukade bidragen i staten står för en begränsad ökning, med drygt 0,3 miljarder kronor eller 1,6 procent, under 2012. Ökningen avser inomstatliga oförbrukade bidrag i högsko- lesektorn som ökat med 0,6 miljoner kronor el- ler nära 8 procent. Oförbrukade bidrag hos läns- styrelserna har minskat och hos gruppen Övriga myndigheter finns en ökning med drygt 4 procent, som dock helt avser de utomstatliga bidragen.

211

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

För oförbrukade bidrag från utomstatliga fi- nansiärer framgår jämförelser för de myndighet- er som har störst oförbrukade belopp av not 51 ovan. Där framgår att den största ökningen avser Svenska kraftnäts investeringsbidrag och bland universitet och högskolor är det Lunds universi- tet som har störst ökning, dock under 0,1 miljarder kronor.

Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. Högskolesektorn står för 67 procent av dessa oförbrukade medel som van- ligen avser forskningsmedel, ofta från Veten- skapsrådet eller andra forskningsråd eller andra myndigheter med uppgift att fördela sådana me- del. Ökningen med nära 0,6 miljarder kronor är högre än 2011, men lägre än de närmaste åren dessförinnan. Lunds universitet redovisar störst belopp vid utgången av 2012 med 1,7 miljarder kronor och även störst ökning med drygt 0,3 miljarder kronor. Uppsala universitet redovi- sar 1,0 miljarder kronor och en ökning med nära 0,3 miljarder kronor. Karolinska institutet redo- visar 0,8 miljarder kronor men en marginell ök- ning, medan Stockholms universitet redovisar 0,7 miljarder kronor och en ökning på 0,1 miljarder kronor.

Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.

Bland övriga myndigheter med väsentliga oförbrukade bidrag från andra myndigheter, kan främst nämnas Socialstyrelsen med nära 0,6 miljarder kronor och Vetenskapsrådet med 0,4 miljarder kronor.

Not 52

Övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor
	2012	2011
Riksgäldskontoret,
förutbetalda överkurser vid upplåning
m.m.	27 778	27 005
Periodisering av skatter	27 473	9 897
Försvarets materielverk	546	552
Karolinska institutet	248	311
Lunds universitet	198	219
Statens fastighetsverk	125	125

Göteborgs universitet	116	117
Trafikverket	58	237
Rådet för Europeiska socialfonden i Sve-
rige	-	590
Tillväxtverket	-	171
Affärsverk
Sjöfartsverket	31	23
Svenska kraftnät	6	10
Luftfartsverket	4	4
Övriga myndigheter	689	762

Summa	57 272	40 023

Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för va- ror och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott el- ler förskottsbetalas innan prestationer har ut- förts.

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald in- täkt som periodiseras över lånets löptid.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skattein- täkter som beräknas i samband upprättande av årsredovisningen för staten. Att en förutbetald intäkt redovisas innebär att de periodiserade in- täkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. För 2012 är den beräknade skatteintäkten lägre än årets inbetalningar och därför ökar de förutbe- talda intäkterna.

Försvarets materielverks förutbetalda intäkter avser pågående arbeten.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller upp- dragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisade föregående år en förutbetald intäkt som bestod av skillnaden mellan utbetalda pro- jektbidrag från EU-anslag och erhållna medel från EU:s fonder. Detta år redovisas i stället en upplupen intäkt (se not 38) då erhållna medel från EU understiger utbetalda projektbidrag.

212

Not 53

Garantiförbindelser

Miljoner kronor
	2012	2011
Garantier för vilka av-
sättning ej görs (alla
hos Rikgsgäldskontoret)
Insättningsgarantin och
investerarskyddet	1 225 531	1 138 533
Kreditgarantier
Bankgarantier	30 355	90 735
Garantier om tillförsel av
kapital
Garantikapital	107 438	111 419
Övriga garantier
Affärsverk m.fl.	1 890	1 625
Summa	1 365 214	1 342 312
Garantier för vilka av-
sättning görs
Garantier om tillförsel av
kapital
Grundfondsförbindelser,
RGK	405	405
Övrigt	-	0
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, EKN	204 396	210 398
U-kreditgarantier, Sida	930	1 033
Fristående krediter, Sida	254	167
Kreditgarantier
Infrastruktur, RGK	22 168	22 282
Bostadskrediter, Bover-
ket	1 700	2 208
Internationella åtagan-
den, RGK	6 081	6 287
Fordonsindustri	-	1 700
Övrigt, RGK	13	23
Övriga garantier
Pensionsgarantier, RGK	8 227	8 253
Summa	244 174	252 756
Total summa	1 609 388	1 595 068

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Ex- portkreditnämnden (EKN), Sida och Boverket.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Garantiverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 5.

I noten har garantiåtagandena delats upp i ga- rantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs och det är därför dessa som be- skrivs något här nedan (se även Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar samt det sär- skilda underlaget). De garantier för vilka avsättningar görs, kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar.

Garantiförbindelser avseende insättningsga- rantin avser förhållandet den 31 december 2011. Beloppet avser insättningsgarantin. För investe- rarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.

Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro, vilket vid årsskiftet motsvarade 860 000 kronor. De ga- ranterade insättningarna uppgick till 1 226 miljarder kronor per den 31 december 2011, vilket var en ökning med 87 miljarder kro- nor. Uppgift om belopp per den 31 december 2012 finns ännu inte tillgänglig.

Bankgarantierna avser det garantiprogram som beslutades 2008 och som gav banker, bo- stadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möj- lighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning under 2010 och utestående ga- rantier har därför minskat till 30 miljarder kro- nor vid utgången av 2012.

Garantikapital avser medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantika- pitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapi- talbelopp till instituten. Åtagandet minskade nå- got under 2012 från 111 miljarder kronor till 107 miljarder kronor.

213

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Not 54

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor
	2012	2011
Riksgäldskontoret	8 072	8 125
Statens kulturråd	2 896	14 106
Statens tjänstepensionsverk	2 159	2 448
Trafikverket	2 020	1 975
Kriminalvården	1 189	1 184
Södertörns högskola	680	690
Karolinska institutet	184	-
Totalförsvarets forskningsinstitut	176	181
Tillväxtverket	144	-
Rikspolisstyrelsen	116	166
Stockholms universitet	91	-
Affärsverk
Sjöfartsverket	260	84
Luftfartsverket	25	25
Övriga myndigheter	154	104

Summa	18 166	29 088

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re- dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- ningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsför- bindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.

Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser avser skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapi- talhöjning i internationella finansieringsin- stitutioner.

Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindel- ser avseende statliga utställningsgarantier. Minskningen från 2011 beror främst på en extra högt värderad utställning på Moderna museet på ca 8 miljarder kronor under 2011 som nu avslu- tats. Ytterligare tre utställningar med värdering på ca 1,2 miljarder kronor vardera under 2011 har också bidragit till skillnaden mellan 2012 och 2011 års totala garantivärde.

Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser.

Trafikverkets ansvarsförbindelser på 2 020 miljoner kronor avser en förbindelse att när så erfordras lämna ett villkorat aktieägartill- skott till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Utöver detta redovisar Trafikver- ket flera åtaganden som inte beräknats med be- lopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfarts- verket och den verksamhet som bedrivits av Tra- fikverket. Trafikverket redovisar även åtaganden rörande den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Slutligen finns en kapitaltäckningsgaranti till Ar- landabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Tra- fikverket.

Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler, i beloppet ingår även pro- jekteringsgarantier. Södertörns högskola, Total- försvarets forskningsinstitut och Stockholms universitet redovisar också ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Södertörns högskolas jämförelsetal för 2011 har lagts till avseende hyrda lokaler. Karolinska institutet ansvarsför- bindelser avser projekteringsgarantier.

Migrationsverket redovisar åtaganden, som förfaller till betalning 2013–2016, för avtal om boendeplatser, schablonersättning, grundersätt- ning samt ersättning för ensamkommande barn på sammanlagt 11,5 miljarder kronor. Dessa åta- ganden omfattas inte av bemyndiganderedo- visningen.

Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hy- reskontrakt vid förtida avflyttning.

Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kom- mer Försvarsmakten efter 2020 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra både till tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.

Fortifikationsverket anger i sin årsredovisning att det i dag saknas rutin inom staten att planera för framtida skadeståndskrav eller förädlings- kostnader för att göra områden försäljningsbara. Fortifikationsverket bedömer att kostnader för en återställning, med nolltolerans vad avser kvar- varande risker i områden Försvarsmakten har lämnat, kan uppgå till miljardbelopp.

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pens- ionsförpliktelser och ansvarsförbindelser avse-

214

ende restvärden i räddningshelikoptrar. Luft- fartsverkets belopp avser borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.

3.5.3Noter till finansieringsanalysen

Not 55

Skatter

Miljoner kronor
	2012	2011

Enligt resultaträkningen	971 172	1 001 553
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder	17 612	29 340

Summa	988 784	1 030 893

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skul- der avseende skatter som tas upp av Skattever- ket. För 2012 överstiger inbetalningarna de be- räknade skatteintäkterna, vilket ökat kassaflödet.

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2012	2011
Enligt resultaträkningen	54 105	57 030
Tillkommer: Utdelningar	21 372	26 846
Avgår: realisationsvinster	-	-
Summa	75 477	83 876

Statens hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdel- ningar inte redovisas i resultaträkningen. Det in- nebär att utdelningar från dessa företag måste läggas till för att komma fram till statens net- toupplåning. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. LKAB delat ut 5 miljarder kronor, TeliaSo- nera AB 4,6 miljarder kronor, Sveaskog Holding

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

AB 4,5 miljarder kronor och Vattenfall AB 4,4 miljarder kronor.

Not 57

Transfereringar

Miljoner kronor
	2012	2011

Enligt resultaträkningen	866 486	846 031
Avgår:
Avsättningar till fonder	-9 166	-8 705
Nedskrivning och avskrivning av lån,
CSN	-692	-3 770
Förändring av fordringar, socialförsäk-
ring	95	-14
Summa	856 723	833 542

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2012 avser främst Stabilitetsfonden, Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. CSN:s ned- skrivningar av fordringar är betydligt lägre än fö- regående år, då de var höga i samband med en ändring av beräkningsmodellen 2011.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Not 58

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor
	2012	2011

Enligt resultaträkningen	241 802	233 745
Avgår:
Avskrivningar	-24 391	-23 185
Avsättningar (se not 43 och 44)	-11 599	-10 227
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret	121	-
Realisationsförluster	-401	-106

Summa	205 532	200 227

215

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalning- ar och tas därför bort.

Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt statens tjänstepensioner (se not 44).

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning och för värdereglering av lån som inte heller medfört någon betalning.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2012	2011

Förändring av långfristiga fordringar	2 066	-1 898
Förändring av omsättningstillgångar	15 771	-26 085
Förändring av kassa och bank	361	151
Förändring av skulder	-21 724	5 157

Summa	-3 526	-22 675

Långfristiga fordringar har minskat vilket ger en positiv påverkan på kassaflödet, som främst be- ror på minskning av affärsverket Statens järnvä- gars avveckling av fodringar på SJ AB i samband med avvecklingen av affärsverket (se not 28).

Omsättningstillgångarna har minskat kraftigt, vilket innebär en positiv påverkan på kassaflödet. Det beror på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar vid årsskiftet är 18,5 miljarder kronor lägre än vid föregående årsskifte då de var ovan- ligt höga.

Skulderna har minskat med nära 22 miljarder kronor under året, vilket medför att statens net- toupplåning ökat. En viktig del av förändringen avser Trafikverkets leasingsskulder kopplade till hyresavtal för Botniabanan. Under året har den ersatts genom att Trafikverket övertagit Botnia- banans lån i Riksgäldskontoret som elimineras i årsredovisningen för staten.

Not 60

Investeringar

Miljoner kronor
	2012	2011

Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper	2 856	4 187
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar	7 458	4 172

Väganläggningar	11 596	10 611
Järnvägsanläggningar	12 115	13 033
Maskiner och inventarier	4 560	4 685
Fastigheter och markanläggningar	1 589	1 672
Övriga investeringar	4 898	3 888
Summa materiella investeringar	42 216	38 061
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.	2 434	2 425
Total summa	47 506	44 673

De finansiella investeringarna uppgick till 2,9 miljarder kronor under 2012.

Kammarkollegiet har ökat aktieinnehavet i Er- sättningsmark i Sverige med 1 miljard kronor. Till det kommer bl.a. investeringar i obligationer i utländsk valuta hos Exportkreditnämnden med 0,8 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens net-


toinvesteringar		i	bostadsobligationer		med
0,6 miljarder kronor.
Materiella	investeringar			uppgick till	drygt
42 miljarder	kronor		vilket	är en ökning	med
4 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar		i beredskapstillgångar uppgick

till 7,5 miljarder kronor, en ökning med drygt 3 miljarder kronor från föregående år (se not 24).

Investeringar i väganläggningar uppgick till 11,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,0 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 12,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,9 miljarder kronor från föregående år.

Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 4,6 miljarder kronor vilket är en margi- nell minskning mot föregående år.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är samma nivå som 2011. Fortifikationsverket står för cirka 60 procent av dessa investeringar.

Övriga investeringar ökar med 1 miljard kro- nor. Därav avser 2,9 miljarder kronor pågående nyanläggningar vid affärsverket Svenska kraftnät, men även hos andra stora myndigheter, bl.a. Sta- tens fastighetsverk.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 2,4 miljarder kronor 2012, vilket är samma nivå som föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskas- san med 0,6 miljarder kronor, Försvarsmakten

216

med 0,3 miljarder kronor och Skatteverket med 0,2 miljarder kronor.

Not 61

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

	2012	2011

Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån	14 989	14 470
Riksgäldskontoret	5 421	5 244
Övriga myndigheter	192	111

Summa nyutlåning	20 602	19 825

Amorteringar

Miljoner kronor

	2012	2011
Centrala studiestödsnämnden	10 405	10 167
Riksgäldskontoret	20 340	1 970
Övriga myndigheter	40	43
Summa amorteringar	30 785	12 180

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 15 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor. Amorteringarna ökade med 0,2 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt ökning av utlåning till Irland. Både nyutlå- ning och amorteringar har dessutom förekom- mit vid omsättning av delar av lånet till Riksban- ken. Den största delen av amorteringarna avser Botniabanans amortering av lån som övertagits av Trafikverket under året. Trafikverkets lån eli- mineras i årsredovisningen för staten.

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor
	2012	2011

Ränteintäkter	17 805	19 394
Räntekostnader	-43 115	-51 504
Övriga poster, netto	5 265	-3 132
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser	-5 914	-1 498
Summa	-25 959	-36 740

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med 11 miljarder

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

kronor jämfört med föregående år. Det är främst räntekostnader i svenska kronor som minskat.

Orealiserade poster påverkar inte statens net- toupplåning. De orealiserade valutakursvinster som ingår i resultaträkningens saldo, avgår där- för och ökar det negativa beloppet.

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor
	2012	2011

Finansiella intäkter enligt resultaträk-
ningen	16 069	32 712
Finansiella kostnader enligt resultaträk-
ningen	-1 496	-1 464
Avgår reavinster vid försäljning av ak-
tier m.m.	-392	-16 881
Summa	14 181	14 367

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).

Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansieringsana- lysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. För 2011 fanns en stor vinst vid försäljning av aktier i Nordea Bank AB.

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2012	2011
Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning	724	2 168
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning	-627	-4 745
Summa	97	-2 577

Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupp- låning i liten omfattning under 2012, med 0,7 miljarder kronor respektive -0,6 miljarder kronor under året.

217

Utvecklingen av statsskulden

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

4 Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade ett underskott på 25 miljarder kronor 2012. Det är en förändring av budgetsaldot med 93 miljarder kronor jämfört med 2011. Då visade budgeten ett överskott på 68 miljarder kronor. Statens lånebehov är defi- nitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.

Den	konsoliderade		statsskulden	minskade
från	1 126	miljarder	kronor	2011 till
1 119 miljarder		kronor 2012. Att statsskulden

minskade trots att statens budget visade ett un- derskott beror i huvudsak på valutakurseffekter och på att Riksgäldskontorets kortsiktiga place- ringar var lägre i slutet av 2012 än vid utgången av 2011. Effekten av de kortfristiga placeringarna är tillfällig och får ingen bestående inverkan på statsskulden.

Från och med 2012 har Riksgäldskontoret ge- nomfört ändringar i hur statsskulden redovisas. Den ändrade definitionen av statsskulden inne- bär ett konsekvent genomförande av det regel- verk för redovisning som ställts upp av EU. Ändringarna gäller redovisningen av dels säker- heter, som betalas i samband med marknadsvär- desförändringar i swappar och räntefutures, dels omvända repor i Riksgäldskontorets egna stats- papper. Förändringen innebär också att stats- skulden konsekvent redovisas enligt affärsdags- principen. Det sista medför ingen systematisk förändring av statsskuldens storlek, även om storleken vid enskilda dagar kan bli annorlunda. Riksgäldskontoret har inte ändrat statsskuld- småttet i sin balansräkning varför det finns en viss osäkerhet i den inbördes fördelningen mel- lan posterna i tabell 4.4. Enligt den gamla definit- ionen uppgick den konsoliderade statsskulden till 1 052 miljarder kronor för 2012 och 1 075 miljarder kronor för 2011.

Den statsskuld som redovisas i årsredovis- ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- derad) på grund av elimineringar för myndighet- ers innehav av svenska statsobligationer. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för än- damål vid sidan av statens budget har rätt att pla- cera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom på- verkas statsskulden i årsredovisningen även av förändringar i myndigheters innehav av stats- papper.

Elimineringen av statliga myndigheters inne- hav av statspapper uppgick till 33,4 miljarder kronor 2012 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfalls- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Pensionsmyndighetens innehav av stats- papper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sam- mantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 33,4 miljarder kronor högre än vad som redovi- sas i balansräkningen.

221

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2012

Miljarder kronor

			Övriga	Elimi-
	Insättnings-	Kärnavfalls-	myndig-	neras i
	garantifonden	fonden	heter	ÅRS
Nominella
statsobli-
gationer	23,8	0,6	0,1	24,5

Reala
statsobli-
gationer		8,8		8,8

Totalt	23,8	9,4	0,1	33,4

Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas till nominellt belopp in- klusive upplupen inflationskompensation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp be- tyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som beta- lats in. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskon- toret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i ut- ländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen.

Nuvarande mått överensstämmer i huvudsak med hur skulden mäts i EU-sammanhang.

4.1Statsskuldens fördelning och löptid

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för stats- skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Det övergripande målet för statsskuldsför- valtningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldsla- gen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska sty- ras mot. I tabellen nedan redovisas huvuddragen i regeringens riktlinjer för 2012.

Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2012

	Andel, procent	Löptid, år
Nominell skuld i
kronor1	60	2,7–3,2
Real skuld i kronor	25	7–10

	15 (±2 procenten-
Valutaskuld	heter)	0,125

1 Därutöver kan Riksgäldskontoret ha maximalt 60 miljarder kronor i nominell kronskuld med löptider över 12 år.

Den största delen av statsskulden består av no- minella lån i kronor. I övrigt består statsskulden av real kronskuld och valutaskuld. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen.

Upplåningen görs huvudsakligen genom att Riksgäldskontoret ger ut värdepapper i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar. En del av upplåningen täcks genom realobligat- ioner, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret deltar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand in- hemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare.

Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret strategiska beslut rörande förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och deras inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valuta- positioner.

Det riktvärde som regeringen anger för den genomsnittliga räntebindningstiden baseras på en avvägning mellan kostnad och risk.

Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bland annat beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongs- mönster. Under 2012 var räntebindningstiden i genomsnitt knappt 2,9 år för lån med löptid un- der 12 år. Den var således inom riktlinjernas in- tervall.

Den reala kronskuldens löptid förlängdes nå- got från knappt 8,4 år i början av 2012 till 8,5 år vid årets slut. Orsaken till att den genomsnittliga löptiden blev längre var att ett reallån förföll den 1 april 2012. Realskuldens andel av den totala skulden varierade kring riktvärdet på 25 procent. Mot slutet av året sjönk andelen till strax under 24 procent. Riktvärdet på 25 procent är långsik-

222

tigt. Realskulden är svår att styra eftersom Riks- gäldskontoret ger ut små belopp i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen real- skuld. Realandelen kan därför variera kring rikt- värdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder.

Under hela året låg valutaskuldens räntebind- ningstid på riktvärdet 0,125 år. Eftersom va- lutaskulden kan styras med hjälp av derivat, vari- erar löptiden inte nämnvärt över året. Andelen valutaskuld varierade under året mellan 13 och 15 procent och låg därmed inom riktlinjernas in- tervall.

Fördelningen av skuldslagen i riktlinjerna (tabell 4.2) bygger på det s.k. SSK-måttet (stats- skuldens summerade kassaflöde) som är ett an- nat skuldmått än den konsoliderade statsskul- den. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer således inte med andelarna i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor

	2008	2009	2010	2011	2012

Nominella lån i
svenska kronor	651	631	632	652	667

Reala lån i
svenska kronor	186	190	211	205	183

Nominella lån i
utländsk valuta	225	328	270	269	269

Summa konsoli-
derad stats-
skuld	1 062	1 149	1 113	1 126	1 119

Anm.: Statsskulden redovisas för 2011 och 2012 i denna tabell enligt den nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2008-2010.

Nominella lån i svenska kronor ökade med 15 miljarder kronor till 667 miljarder kronor i slutet av 2012.

Den reala lånestocken uppgick till 183 miljarder kronor i slutet av 2012, vilket är en minskning med 22 miljarder kronor jämfört med 2011. Minskningen beror på att ett realt lån för- föll under 2012.

Genom att Riksgäldskontoret har gett ut real- lån i stället för nominella lån med motsvarande löptider gjordes en besparing på uppskattnings- vis 6,7 miljarder kronor under 2012. Vid jämfö- relser av detta slag beräknar man skillnaden mel- lan den reala räntan vid emissionstidpunkten plus den realiserade inflationstakten under peri- oden och räntan på en nominell obligation med

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

motsvarande löptid emitterad vid samma tid- punkt. Den sammanlagda besparingen sedan re- allån infördes 1994 var vid utgången av 2012 un- gefär 39 miljarder kronor, varav 34 miljarder kronor är ännu inte realiserad vinst. En stor del av vinsten hänförs till att inflationen varit lägre än vad som var förväntat när realånen gav ut.

Valutaskulden minskade med 0,1 miljarder kronor under 2012. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skap- ar även valutaskuld med hjälp av s.k. valuta- swappar. Det innebär att Riksgäldskontoret in- går avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är finansierad i kronor som om- vandlats till åtaganden i annan valuta genom va- lutaswappar.

Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor

	2008	2009	2010	2011	2012
Nominella statsobli-
gationer	473	475	518	525	516
Ränte- och va-
lutaswappar	-228	-249	-256	-269	-281
Statsskuldväxlar	139	115	85	72	105

Ränteswappar	134	121	126	139	139

Privatmarknadslån	81	70	62	57	50
Likviditetsförvalt-
ningsinstrument	50	108	45	79	48
Valutaterminer i
svenska kronor	2	-9	52	35	73
Säkerheter i svenska
kronor	–	–	–	14	17
Nominella lån i
svenska kronor	651	631	632	652	667

Anm.: Statsskulden redovisas för 2011 och 2012 i denna tabell enligt nya definit- ionen medan den tidigare definitionen använts för 2008-2010

Finansieringen via statsskuldväxlar ökade under 2012. Den utestående stocken statsskuldväxlar ökade med 33 miljarder kronor. Det avspeglar det större lånebehovet under 2012 jämfört med 2011. Samtidigt märkte Riksgäldskontoret peri- odvis av en begränsad efterfrågan på statsskuld- växlar i så måtto att vid några auktioner såldes mindre än den utbjudna volymen. Riksgäldskon- toret har dock många finansieringskällor, varför detta inte utgjorde ett egentligt problem.

I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2012 minskade privatmarknadsupp- låningen med 7 miljarder kronor och var vid

223

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

årets slut 50 miljarder kronor, eller 4,5 procent av statsskulden.

Den totala volymen av Riksgäldsspar fortsatte att minska och slutade på totalt 21 miljarder kronor 2012. Utflödet är en följd av den låga räntan. Utflödestakten har dock mattats av något under 2012 jämfört med 2011. Premie- obligationer minskade 2012 med 5 miljarder kronor till 28 miljarder kronor. Under 2012 gavs bara ett premieobligationslån ut. Årets andra planerade lån ställdes in. Även här var orsaken den låga räntan. Eftersom Riksgäldsspar och premieobligationer utvärderas mot kostnaden för Riksgäldskontoret upplåning via vanliga statsobligationer, har Riksgäldskontoret inte möjlighet att betala räntor som motsvarar vad privata aktörer på sparmarknaden erbjuder.

Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,1 miljarder kronor jämfört med annan upplå- ning på kapitalmarknaden under 2012. För femårsperioden 2008–2012 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,8 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för 0,7 miljarder kronor.

Positionstagning

Riksgäldskontoret tar aktiva positioner baserat på bedömningar av den framtida ränte- och väx- elkursutvecklingen i syfte att sänka statens kost- nader. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan va- lutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- positioner och räntepositioner, men ränteposit- ioner tas endast i utländsk valuta. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv för- valtning både i egen regi och med hjälp av exter- na förvaltare. Där tas normalt relativt små posit- ioner. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma be- lopp. Utrymmet för risktagande styrs av rege- ringens årliga riktlinjer.

Den senaste femårsperioden har Riksgälds- kontoret sparat i genomsnitt 2,2 miljarder kro- nor per år, till största delen tack vare den strate- giska positionen för en starkare krona som byggdes upp under 2009 och avvecklades under 2010 och 2011. Den totala realiserade vinsten blev 8,1 miljarder kronor.

Under 2012 styrdes rörelserna på finansmark- naderna i stor utsträckning av politiska faktorer och mindre av hur den faktiska ekonomin ut-

vecklades. Positionstagande är extra vanskligt i en sådan miljö. Både Riksgäldskontoret och de externa förvaltarna redovisade således ett nega- tivt resultat för 2012. Den externa positionstag- ningen gav en förlust på 25 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en förlust på 185 miljoner kronor. Under den sen- aste femårsperioden har den externa förvaltning- en bidragit med ett överskott på 103 miljoner kronor per år. Den interna löpande förvaltningen har gett ett underskott på 38 miljoner kronor per år.

4.2Statsskuldens kostnader

Utgifterna för statsskuldsräntor m.m., som re- dovisas i utfallet för statens budget, uppgick till 27 miljarder kronor 2012. Jämfört med 2011 minskade ränteutgifterna med 7 miljarder kro- nor.

Beloppen i statens budget redovisas enligt ut- giftsmässiga principer och utgör ett netto av in- komster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva stats- skuldsräntornas utveckling över tiden. Exempel- vis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnads- mässig redovisning ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna under en viss period på- verkas av underliggande skuld-, ränte- och valu- tautveckling.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. I tabellen nedan visas stats- skuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträk- ningen (se not 12 till resultaträkningen, Netto- kostnad för statsskulden).

Enligt resultaträkningen för 2012 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2011. Minskningen beror främst på lägre räntekostna- der för upplåning i svenska kronor och positiva realiserade och orealiserade valuta- kursdifferenser.

224

Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor

	2008	2009	2010	2011	2012
Räntekostnader på lån i
svenska kronor	55	37	38	45	38
Räntekostnader på lån i ut-
ländsk valuta	21	12	7	6	5
Realiserade valutakursdiffe-
renser	-6	14	8	4	-3
Realiserade kursdifferenser	5	2	8	10	13
Orealiserade valutakursdiffe-
renser	17	-16	-8	2	-2
Över-/underkurs vid emission
m.m.	-7	-6	-7	-9	-9
Summa kostnader	85	43	46	58	42
Ränteintäkter i upplånings-
verksamheten	-28	-24	-20	-19	-18
Nettokostnader efter intäkter,
exklusive skuldskötselåtgärder	57	19	26	39	24
Orealiserade valutakursdiffe-
renser hänförbara till skuld-
skötselinstrument och vida-
reutlåning	19	-14	-14	-4	-4
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder	76	5	12	35	20

Nettot av årets räntekostnader och ränteintäkter är 7 miljarder kronor lägre än 2011. Förändring- en beror främst på lägre orealiserade räntekost- nader på lån i svenska kronor.

Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra va- lutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenser- na uppgick till -3 miljarder kronor (minskad kostnad), vilket innebär en realiserad valutakurs- vinst för 2012.

Under 2012 ökade kostnaderna för de reali- serade kursdifferenserna med 3 miljarder kronor, till 13 miljarder kronor.

De totala orealiserade valutakursdifferenserna uppgick för 2012 till totalt -6 miljarder kronor. Det innebär att valutavinsterna har ökat med 4 miljarder kronor jämfört med 2011, då motsva- rande belopp var -2 miljarder kronor. Oreali- serade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning var oförändrad 2012 jämfört med 2011.

Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. är på samma nivå som tidigare år; denna post minskade statsskuldens kostnader med 9 miljarder kronor 2012.

Skillnaden mellan statsskuldens nettokostna- der inklusive skuldskötselåtgärder på 20 miljarder kronor och utfallet på anslaget Rän- tor på statsskulden på 27 miljarder kronor för- klaras av olika principer för redovisning mot an

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

slag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade ut- gifter som redovisas mot anslaget, medan oreali- serade räntor och orealiserade valutakurs- differenser redovisas som nettokostnad. År 2011 var motsvarande belopp 34 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 35 miljarder kronor i nettokostnad i resultaträk- ningen, dvs. en skillnad på 1 miljard kronor.

225

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter

5.1Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Gene- rella regler för hanteringen av statliga garantier finns i lag och förordning.

Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtagan- den för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller pla- ceras i värdepapper. Avgifterna ska täcka för- väntade kostnader för garantierna, vilka består av förväntade förluster (eller eventuella återvin- ningar) i de fall garantitagaren inte kan fullgöra sina förpliktelser samt administrationskostnader. Denna statliga garantimodell ska säkerställa att garantiverksamheten på lång sikt är själv- finansierad. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är export- kreditgarantier och kreditgarantier för infra- strukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen.

Vid sidan av de garantier som regleras i bud- getlagen finns det garantier som regleras i sär- skilda lagar. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och sätts ofta på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, investerar- skyddet och bankgarantiprogrammet är exempel

på garantier som hanteras utanför garantimo- dellen.

5.1.1Garantiportföljens sammansättning

Statens garantiportfölj ökade med 14 miljarder kronor under 2012 och uppgick till 1 609 miljar- der kronor vid utgången av 2012, jämfört med 1 595 miljarder kronor 2011. Störst av åtagan- dena var insättningsgarantin (1 226 miljarder kronor per den 31 december 2011) följt av kre- ditgarantier (266 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (108 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier uppgick till sammanlagt 10 miljarder kronor.

229

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2012-12-31

Miljoner kronor

Utgifts-
område		Garantier	Utfästelser
2	Insättningsgarantin1	1 225 531
2	Investerarskyddet2
	Kreditgarantier	265 896	133 850
2	Bankgarantier	30 355

24	Exportkreditgarantier3	204 396	131 774
7	U-kreditgarantier	930	80
7	Fristående garantier	254	1 996

22	Infrastruktur	22 168

18	Bostadskrediter	1 700
2, 7	Internationella åtaganden	6 081

24	Fordonsindustri	0

6, 23,5	Övrigt	13
	Garantier om tillförsel av ka-
	pital	107 843
22	Kapitaltäckningsgarantier4
22	Grundfondsförbindelser	405

2, 7	Garantikapital	107 438
2, 16,	Pensionsgarantier5
22, 24	Pensionsgarantier5	8 227
	Övriga garantier	1 890

	Affärsverkens garantier, m.fl.	1 890

Totalt		1 609 388	133 850

1Åtagandet för Insättningsgarantin avser den 31 december 2011.

2För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgånga r- na.

3Avser såväl bundna som obundna utfästelser.

4Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.

5Åtagandet Pensionsgarantier avser den 31 december 2011.

I beloppet ingår inte de två utestående kapital- täckningsgarantierna till Arlandabanan Infra- structure AB och Svensk-Danska Broför- bindelsen SVEDAB AB, eftersom dessa åtagan- den inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas det uppgifter om stor- leken på statens åtagande.

Utöver dessa utfärdade garantier finns det ut- fästelser om nya garantier på 134 miljarder kro- nor, i huvudsak i form av exportkreditgarantier.

Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkredit-nämn- den (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) vars verksamhet i detta avseende fördes över till Boverket under året, samt Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garanti- kapital till internationella finansieringsinstitut hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret.

Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2008–2012

Miljoner kronor

I tabell 5.1 visas en sammanställning av de ga- rantier och utfästelser som regeringen och myn- digheterna har utfärdat. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i balans- räkningen. Utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna. I tabell 5.2 visas en samman- ställning över av riksdagen beslutade garanti- ramar respektive utfärdade garantier per myn- dighet. För EKN och Sidas garantier ingår i utfallsbeloppen i tabell 5.2 utöver garantier även bundna och hälften av de obundna utfästelserna.

Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens ga- rantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.

230

				S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2012-12-31
Miljoner kronor
Utgiftsområde			Beslutade garantiramar	Utfärdade garantier
2	RGK	Insättningsgarantin1	Obegränsad	1 225 531
2		Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2	Obegränsad
2		Investerarskyddet3	Obegränsad
2		Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser4	750 000	30 355
		Kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för lån i EIB för
24		omställning till grön teknologi m.m.5	20 000
22		Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning	Obegränsad	22 168

2		Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån6	5 780	5 780
7		Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån6	894	280
2, 16, 22, 24		Pensionsgarantier	30 000	8 227

5		Kreditgarantier till UD-anställda	50	0,2
24	EKN	Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser) 7	500 000	274 747
		därav för s.k. SLV-garantier (stipulated loss value-garantier av-
24		seende export av civila flygplan)	5 000	842

24		Investeringsgarantier	10 000	4 724

7	Sida	Totalram	10 000
7		därav biståndsgarantier (garantier och utfästelser)		1 010

7		därav fristående garantier och utfästelser		2 250

18	Boverket	Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder8	10 000	1 700
18		Förvärvsgarantier	5 000	0

Summa				1 576 771

1Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2011.

2Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.

3För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Bankgarantiprogrammet är en följd av finanskrisen.

5Garantierna är en följd av finanskrisen och konjunkturnedgången.

6Avvikelsen från posten Internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiå tagandet till Dom Shvetsii på 21,3 mnkr.

7I beloppet 274 747 mkr ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1.

8Såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fast igheter under byggtiden. I ramen ingår även avlösen av kommunala borgensåtaganden på 1 000 mnkr.

5.1.2De olika garantityperna

I detta avsnitt presenteras de olika garanti- typerna. Som tidigare nämnts hamnar de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de be- loppsmässigt största garantierna, exempelvis in- sättningsgarantin och bankgarantierna, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet och att ge ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insätt- ningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och bas- eras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. De institut som omfattas av insätt-

ningsgarantin betalar en avgift till staten. Den 31 december 2010 höjdes det maximala ersätt- ningsbeloppet för den svenska insättningsgaran- tin. Förändringen var en anpassning till EU:s re- gelverk som innebär att ersättningsbeloppen inom EU ska vara 100 000 euro oavsett land. Re- geringen har också möjlighet att ställa ut garan- tier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåta- gandet inte kan uppfyllas inom det utländska sy- stemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 1 226 miljarder kro- nor per den 31 december 2011.

Erfarenheter från den finansiella krisen har lett till att det pågår ett omfattande arbete inom EU för att uppdatera och förändra regelverket

231

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

för insättningsgarantin. En ökad harmonisering inom EU väntas stärka konsumentskyddet yt- terligare samt bidra till att förstärka den finan- siella stabiliteten.

Inga ersättningsfall avseende insättnings- garantin inträffade under året.

Eftersom garantin ligger utanför garanti- modellen och avgiften bestäms på andra grunder finns det i dag ingen värdering av statens eko- nomiska risk i insättningsgarantin. Avgiften re- gleras i lagen (1995:1571) om insättnings- garantin.

Investerarskyddet

När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värde- papper skilda från sina egna. Om institutet trots detta inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersätt- ning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättnings- beloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.

Inga nya ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall – värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). Avgifterna för detta ersättningsfall kan dock behöva justeras i framtiden då det slutliga utfallet av ärendet ännu inte är helt klart.

De institut som omfattas av investerarskyddet betalar en årlig administrativ avgift. Ersättnings- fall som uppstår finansieras i efterhand av de in- stitut som omfattades av investerarskyddet då ersättningsfallet uppstod.

Kreditgarantier

Garantiprogram för att underlätta bankernas upp- låning

Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att un- derlätta bankernas och bostadsinstitutens upplå- ning under den rådande globala finanskrisen. Ga- rantiprogrammet är en direkt följd av den finansiella krisen och löpte efter flera för- längningar fram till den 30 juni 2011.

Den totala beloppsgränsen för garanti- programmet var inledningsvis 1 500 miljarder kronor men regeringen beslutade 2010 att hal- vera beloppsgränsen till 750 miljarder kronor. Under 2012 har Volvofinans Bank avvecklat sina garanterade lån och vid utgången av året var Carnegie Investment Bank, Sparbanken Öresund och Swedbank de enda som fortfarande hade garanterade lån.

I slutet av 2012 hade de utestående garantierna minskat till 30 miljarder kronor, från 91 miljar- der kronor i slutet av 2011. Utestående garantier löper tills de garanterade lånen förfaller.

I diagram 5.2 visas hur omfattningen beräknas att avta kontinuerligt under de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löp- tiden ut.

Diagram 5.2 Omfattning av bankgarantiprogrammet

Miljoner kronor

400,0
350,0
300,0
250,0
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
dec-07 dec-08 dec-09 dec-10	dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 dec-15
Åtagande	Prognos över åtagande

Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bo- städer etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

Exportkreditgarantier

EKN har i uppdrag att främja svensk export ge- nom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. Efter- frågan på exportkreditgarantier ökade kraftigt under senare delen av 2008 och var rekordhög under 2009. För att möta efterfrågan utökades

232

ramen för exportkreditgarantier i januari 2009 till 350 miljarder kronor. Den 1 januari 2010 höjdes ramen till 500 miljarder kronor.

Finanskrisen och den pågående lågkonjunktu- ren har haft stor inverkan på företagens möjlig- heter att genomföra exportaffärer och få risk- skydd. Den ökade efterfrågan på EKN-garantier gäller i lika hög grad för små som för medelstora och stora företag.

Under 2012 utfärdade EKN nya offerter för 77 miljarder kronor och garantier för 49 miljarder kronor. Det innebär att efterfrågan på EKN:s garantier har varit fortsatt stor. Of- fertgivningen ökade med 12 miljarder kronor medan garantigivningen minskade med 14 mil- jarder kronor jämfört med 2011.

Engagemanget i form av garantier och offerter var vid årsskiftet 336 miljarder kronor fördelade på 138 länder. De femton länder där EKN har störst riskexponering svarade vid utgången av året för 85 procent av den totala risk- exponeringen. Exponeringen mot företag i Sve- rige utgjorde drygt en tredjedel av den totala riskexponeringen. Den stora exponeringen mot svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag.

Av de nya garantier som utfärdades under 2012 täcker drygt hälften risker i affärer i Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika, en tion- del risker i affärer på Balkan och i länder inom OSS4 samt mer än en tredjedel risker kopplade till företag i Sverige och andra OECD-länder. Den genomsnittliga risken i portföljen är i stort sett oförändrad jämfört med 2011. Telekom- branschen stod för 31 procent och försvars- industrin stod för 22 procent av de utestående offerterna och garantierna vid årsskiftet.

Skadeutbetalningarna ökade till 437 miljoner kronor jämfört med 373 miljoner kronor under 2011.

U-kreditgarantier

En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Ga- rantierna har fram till den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer att få be- tydande utvecklingseffekter i berörda länder och

4 I Oberoende staters samvälde (OSS) ingår republikerna i det forna Sov- jetunionen exklusive de baltiska staterna och Georgien.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN ad- ministrerar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kredit- garantier kommer att utfärdas. Den 1 juni 2009 trädde förordning (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklings- samarbete i kraft. Enligt de nya reglerna ska Sida i stället kunna kombinera utvecklingslån med ga- rantier.

Inga skadeersättningar avseende u-kredit- garantier har utbetalats under året.

Fristående garantier

I och med införandet av förordningen om finan- siering av utvecklingslån och garantier för ut- vecklingssamarbete får Sida besluta om finansie- ring med utvecklingslån och garantier (låne- bistånd). Sida får därmed ställa ut fristående ga- rantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.

Vid utgången av 2012 hade Sida totala enga- gemang för fristående garantier om 2,2 miljarder kronor. Engagemanget består av garantier som uppgår till totalt 0,3 miljarder kronor samt ut- fästelser på 2 miljarder kronor.

Infrastruktur

Öresundsbron finansierades genom att Öresundsbro Konsortiet emitterade obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var drygt 22 miljarder kronor.

Fordonsindustrin

Riksdagen bemyndigade i december 2008 rege- ringen att ställa ut statliga kreditgarantier till fö- retag inom fordonsindustrin för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Ga- rantierna gäller för omställning till grön tek- nologi m.m. inom en ram av 20 miljarder kronor.

Regeringen gav i juni 2009 Riksgäldskontoret uppdraget att förhandla med Saab Automobile AB (Saab) om kreditgarantier för lån i EIB. Då Saab försattes i konkurs infriades garantin och Riksgäldskontoret löste Saabs lån på mot- svarande 2,2 miljarder kronor och fick samtidigt en fordran på motsvarande belopp på Saabs kon- kursbo. Under 2012 tog Riksgäldskontoret över

233

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ägandet i Saab Automobile Parts AB (Saab Parts) som hade utgjort säkerhet för garantin. Förvaltningen av aktierna, och därmed ägandet, fördes över till Regeringskansliet i januari 2013. Köpeskillingen från en framtida försäljning av Saab Parts AB, minskat med försäljnings- omkostnaderna, samt all eventuell framtida ut- delning från bolaget kommer att föras till garan- tireserven.

Under 2010 tecknade Volvo Personvagnar AB ett avtal om en statlig kreditgaranti för ett pro- jektlån om högst 3,6 miljarder kronor från EIB. Volvo Personvagnar löste under 2012 lånet i EIB vilket innebar att det vid slutet av 2012 inte fanns någon garanti. När lånet löstes hade 2,6 miljarder kronor lånats ut.

Bostadskreditgarantier

Den ökade efterfrågan på bostadskreditgarantier, som direkt kunde härledas från marknadsoron, har mattats av. Såväl beträffande kreditgarantier under byggtiden som kreditgarantier avseende färdigställda fastigheter ligger nytillskottet av ga- rantier på ungefär samma nivå som under 2011. Under året minskade den totala garantistocken något och uppgick vid årsskiftet till 1,7 miljarder kronor. Stocken omfattar nu knappt 1 000 ga- rantier.

Boverket tillhandahåller även förvärvs- garantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena om 6,1 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Risken i garantiåtagandena för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid tre tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken ska tas i anspråk innan garantin kan åberopas.

Övrigt

Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och gles- bygd men programmen är stängda för ny garan- tigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på (relativt) små belopp.

Dessutom har AB Svensk Exportkredit en ga- rantiram för upplåning om 250 miljarder kronor som hittills inte har utnyttjats.

Garantier om tillförsel av kapital

I stället för att staten ger ett direkt kapital- tillskott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som ut- färdare av garantin. Men garantin skyddar i prak- tiken tredje part, dvs. företagets långivare, kun- der och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov ett bolag kan ha eller när det ska inträffa, är dessa garantier obe- gränsade i tid och belopp. De är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och är därför problematiska ur ett riskperspektiv.

De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastrukturområ- det: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar kapital- täckningsgarantin, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden om sammanlagt 405 miljo- ner kronor till Skeppshypotekskassan och Fon- den för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i nio internation- ella finansieringsinstitut (Världsbanken, Euro- peiska investeringsbanken, Nordiska investe- ringsbanken med flera). Åtagandena består av inbetalt kapital och garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att un- der vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten – utöver det kapital som Sverige har betalt in direkt. Åtagandena var 107 miljarder kronor vid utgången av 2012.

Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med re- lativt hög kreditrisk. Men instituten är priorite- rade långivare med god kapacitet att hantera kre- ditförluster. De har även en konservativ syn på kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt låg risk. Dessutom är det praxis att med- lemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Mot den

234

bakgrunden har riksdagen beslutat att ingen ga- rantiavgift ska utgå för garantikapitalet, dvs. det tillhör den grupp av garantier som är undantagna från garantimodellen.

Pensionsgarantier

Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upp- arbetade avtalspensioner för de som har varit an- ställda i statliga myndigheter som har bolagise- rats, t.ex. Posten AB, Akademiska hus AB och Sveaskog AB. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pens- ionsskulder tryggats direkt genom statliga garan- tier. I andra fall finns försäkringar hos PRI Pens- ionsgaranti, som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.

Riksgäldskontorets åtagande är 8,2 miljarder kronor, varav Posten står för merparten. Posten har fonderat den största delen av sina pensions- åtaganden i en pensionsstiftelse.

Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små tack vare att den genomsnittliga kreditvärdigheten hos bo- lagen är god, att PRI Pensionsgaranti har till- gängligt buffertkapital samt att Postens pens- ionsstiftelse har en konservativ placeringspolicy.

5.1.3Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj

Som ett mått på risken för garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar myn- digheterna löpande de förväntade förlusterna. Myndigheterna gör avsättningar på skuldsidan i sina balansräkningar för de förväntade kost- naderna, som består av förväntade förluster samt administrativa kostnader för att hantera garanti- erna.

Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför var- ken någon värdering eller avsättning för den för- väntade förlusten. Avgifterna för bank- garantierna förväntas överstiga de förväntade kostnaderna enligt Riksgäldskontorets be-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

räkningar.5 För dessa garantier är det också mycket svårt att beräkna den förväntade kostna- den och sannolikt behöver riskerna uppskattas utifrån andra angreppssätt och metoder än de som används för garantier som regleras av bud- getlagen och förordningen om krediter och utlå- ning.

Det finns flera anledningar till varför det är svårt att beräkna den förväntade kostnaden för exponering som staten har mot den svenska fi- nanssektorn. Den främsta orsaken är att statens exponering mot svensk finanssektor inte är be- gränsad till varken utestående belopp eller ramar. Oavsett garantier eller inte så behöver staten förhindra finansiell instabilitet. Risken kan där- för inte härledas från dessa utestående garanti- volymer. I avsnitt 5.4.3 återfinns en fördjupad diskussion om statens åtaganden i den finansiella sektorn.

I tabell 5.3 redovisas avsättningar för förvän- tade kostnader för de garantier som hanteras en- ligt den statliga garantimodellen. I tabellen fram- går också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna har förändrats under 2012.

Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2012-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerar- skyddet, bankgarantier och garantikapital)

Miljoner kronor

		Avsättningar	Avsättning-	Förändring i
		för förvän-	arna som del	avsättningar-
	Garantienga-	tade kost-	av engage-	na under
Myndighet	gemang1	nader	mangen	2012
RGK	36 894	756	2,0 %	-350

EKN2	215 781	7 697	3,6 %	-314
Sida	3 259	149	4,6 %	-13

Boverket	1 700	186	10,9%	-46
Summa	257 634	8 787	3,4 %	-723

1I engagemangen för EKN ingår bundna utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 5.3 och tabell 5.1 samt not 53 till balansräkningen. I engage - mangen för Sida ingår alla utfästelser. I Riksgäldens engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, bankgarantier, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.

2EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat sina förväntade kostnader från 7 697 miljoner kronor till 7 325 miljoner kronor. EKN har alltså täckt förväntade kostnader om 372 mi ljoner kronor via återförsäkringar. (Se även not 28 till balansräkningen). I beloppet

215781 miljoner kronor ingår garantier (204 396) och bundna utfästelser

(18 376) samt övrigt (-6 991) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 5.1 och 5.3.

5 Se Riksgäldskontorets PM ”Riksgäldens åtgärder för att stärka stabilite- ten i det finansiella systemet”, (Dnr 2012/1890), 2012-11-15.

235

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

De totala avsättningarna för förväntade kostna- der, i den del av statens garantiportfölj som vär- deras enligt garantimodellen, minskade under 2012 från 9,5 miljarder kronor till 8,8 miljarder kronor. En stor del av minskningen beror på att Riksgäldskontoret inte längre gör avsättningar för framtida administrativa kostnader vilket är en justering i enlighet med den nya förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Samtliga myndigheters avsättningar minskade under 2012. Förutom att avsättningar påverkas av mängden åtaganden påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar.

Den grupp av garantier som har störst avsätt- ning i förhållande till sitt åtagande är Boverkets bostadskreditgarantier. Boverkets avsättningar har dock minskat med 46 miljoner kronor till 186 miljoner kronor jämfört med 2011. Minsk- ningen beror främst på att vissa garantier har sagts upp under året. Dessutom har avsättning- arna bland annat påverkats av marknadsföränd- ringar och förändringar i garanterat belopp.

Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster

Som framgår av föregående avsnitt görs avsätt- ningar för förväntade förluster. Det slutliga ut- fallet av garantiverksamheten kan dock bli bättre eller sämre än det som beräknats, även om utfal- let över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten san- nolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förvän- tat, med andra ord kan oförväntade förluster bli stora – speciellt med avseende på relativt korta tidsperioder. Därmed behöver analysen av för- väntade kostnader kompletteras med analyser av mycket negativa scenarier.

Tidigare gjordes endast övergripande beskriv- ningar av statens totala portfölj av garantier och krediter. I takt med att garantiåtaganden och ut- låning med kreditrisk har ökat, har även behovet av en fördjupad analys av statens samlade risker ökat. Regeringen gav 2011 Riksgäldskontoret i uppdrag att i samverkan med övriga garanti- och kreditmyndigheter analysera riskerna avseende statens samlade garantier och krediter. Avsikten är att denna analys ska genomföras årligen. Riks- gäldskontorets analys sammanfattas i avsnitt 5.4.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen

De garantiåtaganden som inte har riskbedömts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade för- luster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna, liksom för garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner (där eventuella infrianden för de senare belastar an- slag). Tillsammans är de åtaganden som redovi- sas som ansvarsförbindelser 1 365 miljarder kro- nor (se även not 53 till balansräkningen).

5.1.4Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Av- giften ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet. Avgifterna redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garan- tier.

Behållningen på de räntebärande kontona konsolideras med statens övriga finanser. In- flutna avgifter avräknas direkt mot statens upp- låningsbehov, vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehåll- ningarna i Riksgäldskontoret är således inte re- server med likvida medel för eventuella infrian- den. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finan- sieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

Inkomsterna från avgifterna för insättnings- garantin placeras i statsobligationer som för- valtas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riks- gäldskontoret. Kammarkollegiet placerar avgif- terna i statsobligationer som har en löptid på 10 år. Placeringarna utgör den så kallade in- sättningsfonden, vilken hade ett bokfört värde på 26,7 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får

236

Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverk- samhet med portföljens värdepapper. Det inne- bär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i stats- skuldväxlar samt i nominella och reala stats- obligationer.

EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton samt i valuta- depositioner och obligationer.

Räntekonton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- kontoret. Även återvinningar från tidigare infri- anden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för framtida infrianden och för myndigheternas ad- ministrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona. Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.

Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden

Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav och andra place- ringar samt kontobehållningar i Riksgälds- kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar om 7,6 miljarder kro- nor från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är betydande, inte minst för exportkreditgarantierna. Det totala nettovärdet på regressfordringarna uppskattas till 1,6 miljar- der kronor.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 5.4 Tillgång i garantiverksamheten 2012-12-31 (ex- klusive stabilitetsfonden)

Miljoner kronor

	Värde-		Kortfristiga
	pappers-		placeringar
	innehav och	Ränte-	och bank-	Regress-
	långfristiga	konton	tillgodo-	fordringar
Myndighet	placeringar	hos RGK	havanden	(netto)	Totalt
RGK, in-
sättnings-
garantin1	26 136	37			26 173
RGK, övriga
garantier
utom bank-
garanti-
erna2	1 450	355		153	1 958
EKN	3 017	20 169	891	1 239	25 315
Sida		1 656	32	134	1 823

Boverket		2 165		34	2 200

Summa	30 602	24 383	923	1 560	57 469

1Avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde på 26 136 miljo - ner kronor. Insättningsgarantifonden uppgår till 26 697 miljoner kronor (inkl. räntekonton, obligationer och periodiserade intäkter).

2Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden

5.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten

I bedömningen av garantiverksamhetens funk- tionalitet analyseras förhållandet mellan dels av- sättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av inbetalda och kommande garantiavgifter och administrativa kostnader.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida visas i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndig- hetsnivå, men insättningsgarantin, investerar- skyddet, bankgarantierna samt garantikapital till internationella finansieringsinstitut ingår inte ef- tersom de förväntade kostnaderna i dessa ga- rantier inte har värderats.

237

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2012-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bank- garantier och garantikapital)

Miljoner kronor

		Avsätt-
		ningar för		Nuvärde av
	Garanti-	förväntade	Garanti-	framtida
Myndighet	engagemang	kostnader	tillgångar-	avgifter
RGK1	36 894	756	1 958	70
EKN2	215 781	7 697	25 315	3 515
Sida3	3 259	149	1 823	63
Boverket	1 700	186	2 200	31

Summa	257 634	8 787	31 296	3 679

1Summan 31 296 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garanti - verksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på

26173 miljoner kronor.

2I beloppet 215 781 miljoner kronor ingår garantier (204 396) och bundna ut - fästelser (18 376) samt övrigt (- 6 991) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 5.1 och 5.2.

3I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser.

Jämförelsen visar att för denna del av garanti- portföljen täcks avsättningarna för förväntade kostnader väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5) och till det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig del av detta överskott.

Trots att Sverige befinner sig i en långvarig konjunkturnedgång är tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Under 2012 ökade till- gångarna medan avsättningarna minskade. Dock hade avsättningarna åren dessförinnan relativt sett ökat med mer än garantitillgångarna på grund av den finansiella oron och konjunktur- nedgången.

subventioner samt de övriga anslag vars ändamål omfattar garantiverksamhet.

Tabell 5.6 Anslag vars ändamål omfattade garanti- verksamhet 2012

Miljoner kronor

Utgifts-
område	Anslag	Garantiåtagande	Utfall 2012
2	1:14 Vissa ga-	A/O Dom Shvetsii	0,65
	ranti- och med-	Vissa internation-
	lemsavgifter	Vissa internation-
	lemsavgifter	ella
		ella
		finansierings-
		institut

7	1:1 Bistånds-	Garantier under	-
	verksamhet	Lomé IV Bis och
		Cotonou-avtalet

7	1:1 Bistånds-	U-kreditgarantier	-
	verksamhet

7	1.1 Bistånds-	NIB	4,98
	verksamhet

7	1.1 Bistånds-	NIB	1,02
	verksamhet

16	2:10 Stockholms	Fysikhuset	-
	universitet: Forsk-	Stockholm KB
	ning och forskar-	Stockholm KB
	ning och forskar-
	utbildning

16	2:18 Kungl. Tek-	Fysikhuset	-
	niska högskolan:	Stockholm KB
	Forsk-ning och	Stockholm KB
	Forsk-ning och
	forskarutbildning:
22	1:4 Banverket:	Arlandabanan	-
	Banhållning och	Infrastructure AB
	sektorsuppgifter:	Ådalsbanan
		Ådalsbanan

Flöden i garantiverksamheten

5.1.6Flöden i garantiverksamheten och Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens dess påverkan på statens finanser lånebehov och därmed statsskulden. Denna på-

Statligt subventionerade avgifter

I vissa fall kan riksdagen besluta att subvention- era hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt an- slag för att betala avgiften.

År 2012 utbetalades 6,6 miljoner kronor i stat- liga subventioner för garantiavgifter. Dessutom finns det fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u- kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier. I tabell 5.6 visas vilka anslag som finansierat dessa

verkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto, t.ex. externa betal- ningar av garantiavgifter, infrianden, återvin- ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i Riksgäldskontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 5.7 visas dessa flöden under 2012.

238

Tabell 5.7 Flöden i garantiverksamheten under 2012

Miljoner kronor

				Kostnader
		Åter-		för admi-
Myndighet	Avgifter	vinningar	Infrianden	nistration	Summa
RGK, insätt-
ningsgarantin	1 226			-17	1 209

RGK, bank-
garantier	636			-1	635

RGK, övriga
garantier	66	2	0	-33	35

EKN	1 969	170	-437	-198	1 503

Sida	-3	12	0	-1	8

Boverket	6	12	0	-5	13

Summa	3 901	195	-437	-256	3 403

Avgifter

Garantitagarna betalade 3,9 miljarder kronor i avgifter under 2012 varav huvuddelen var avgif- ter för insättningsgarantin, bankgarantierna och exportkreditgarantierna. Avgifterna för bank- garantier innehåller inbetalningar som avser dels sista kvartalet 2011, dels de tre första kvartalen 2012.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 195 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier.

Infrianden

Utbetalningarna för infriade garantier var 437 miljoner kronor, uteslutande rörande ex- portkreditgarantier.

Kostnader för administration

Administrationskostnaderna var 256 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena ut- gör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti.

Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration påverkar lånebehovet i olika grad. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av räntekonton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom an- slag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.

En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att in- betalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 3,4 miljarder kronor 2012.

Tillbakablick på de senaste fem åren

Mellan 2008 och 2010 ökade de årliga infrian- dena från 75 miljoner kronor till 444 miljoner kronor. Under 2011 var infriandena 2,5 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin till förmån för Saab. Under 2012 minskade nivån på infriandena återigen. Åter- vinningarna har sjunkit från 546 miljoner kronor 2008 till 195 miljoner kronor 2012. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som åter- vunnits.

Diagram 5.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för be- talningsflödet 2008-2012

Miljoner kronor

5.2Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga ga- rantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig ut- låning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid

239

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning genom Riksgäldskontoret.

Som nämnts i avsnitt 5.1 är garanti- verksamheten i enlighet med garantimodellen självfinansierad på lång sikt eftersom garanti- avgifterna ska täcka de förväntade kostnaderna. Från och med 2012 finns det även för utlåning ett generellt krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut och att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studie- lånen har dock ännu inte anpassats fullt ut till kreditmodellen.

Kostnaderna för Riksgäldskontorets utlåning motsvaras av dess intäkter över en längre tidspe- riod genom att avgiftssättningen sker till försäk- ringsmässiga principer6. Avgifterna för kreditris- ken (exklusive administrativa kostnader) sätts in på ett räntebärande konto hos Riksgäldskonto- ret och disponeras för att täcka uteblivna amor- teringar och räntor på utgivna lån.

Räntan för ett lån ska motsvara statens finan- sieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust be- räknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier och ett påslag för finansiering av administrationskostnaderna.

5.2.1Kreditportföljens sammansättning

Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2012 till 208 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den domi- nerande posten är studielånen från Centrala stu- diestödsnämnden (CSN) om 193,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar om 1,4 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets utlåning om 11,7 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som till- sammans är knappt 1 miljard kronor (inom bi- ståndet samt till småföretagare, jordbrukare, fis- kare med flera). En beskrivning av de större lå- nen finns i avsnitt 5.2.2.

6 Se t.ex. regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Riksgäldskontoret (Dnr Fi2011/4902).

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som för- väntas inflyta. Kreditmyndigheterna har upp- skattat de osäkra fordringarna till 29 miljarder kronor eller 14 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,1 miljarder kronor eller 94 procent av de osäkra fordringarna.

Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk 2012-12-31

Miljoner kronor

				Utlåning
			Ned-	efter ned-
	Kreditmyndighet		skrivning	skrivning
Utgifts-	respektive lån-	Utlånat	för osäkra	för osäkra	Utlånings-
område	tagare/ändamål	belopp	fordringar	fordringar	ram
15	CSN, studielån1	193 697	27 124	166 573	176 800
	CSN, hemutrust-
*	ningslån	1 434	569	866
	RGK, A-train AB
22	(Arlandabanan)	1 000	79	921	1 000
	RGK, Svedab AB2
	(Öresundsbrons
22	landförbindelser)	5 061	700	4 361	5 300

22	RGK, Swedavia	918		918	2 313
	RGK, Svensk Ex-
24	portkredit	0	0	0	100 000
22	RGK, SAS	0	0	0	749

5	RGK, Island	1 759		1 759	4 2493
5	RGK, Irland	2 575		2 575	5 1504
17,24	RGK, övriga	400		400	1 115

	Sida, bistånds-				Obe-
*	krediter	111	9	102	gränsad

					Obe-
*	Sida, villkorslån	278	95	183	gränsad

	Tillväxtverket, loka-
*	liseringslån m.m.	96	75	20

*	Energimyndigheten	326	59	267

	Länsstyrelserna,
*	lantbrukslån m.m.	56	18	38

	Kammarkollegiet,
*	näringslån m.m.	0,0	-0,07	0,1

	Summa	207 713	28 729	178 984

* Anslagsfinansierad utlåning

1Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även kapitaliserade räntor och äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet.

2Utlåningsram exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt är

5 300 miljoner kronor.

3Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 495 miljoner euro.

4Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland är detta belopp 600 miljoner euro

Anm. I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden, Premiepensionssystemet samt Riksbanken med

63miljoner kronor, 1 134 miljoner kronor respektive 88 462 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.

Anm. Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas

Under perioden 2008-2011 ökade utlåningen ef- ter nedskrivning för osäkra fordringar från

240

174 miljarder kronor till 192 miljarder kronor. Under 2012 minskade den till 179 miljarder kro- nor.

Diagram 5.4 Statens utlåning med kreditrisk efter ned- skrivning för osäkra fordringar 2008-2012

Miljoner kronor

Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materielverk samt affärsverken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss ut- låning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordringsrubriker. Enligt redovisningsreglerna klassificeras inte dessa åta- ganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.

I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontorets utlåning efter lånekategori.

Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter låne- kategori 2012-12-31

Miljoner kronor

			Utlåning efter
		Nedskrivning	nedskrivning för
Myndighet respektive	Utlånat	för osäkra ford-	osäkra ford-
lånekategori	belopp	ringar	ringar
CSN1
Lånefordringar	125 850	11 069	114 781

Lånefordringar med
villkorad åter-
betalnings-
skyldighet	69 286	16 624	52 662

Delsumma	195 136	27 693	167 443
RGK

Lånefordringar	10 318	700	9 618

Utvecklingskapital/
Royalty	1 396	79	1 317

Delsumma	11 714	779	10 934
Summa	206 850	28 472	178 377

1 I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 4,2 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i tabell 6.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i b alans- räkningen (se not 29 till balansräkningen).

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

5.2.2De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen regleras i studiestödslagen och sär- skilda förordningar. Knappt 1,5 miljoner perso- ner har studieskulder till CSN om sammanlagt 193,7 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,1 miljarder kronor vilket motsvarar 14 procent av det utlånade beloppet.

CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt från finansierings- och redo- visningssynpunkt. Lånen kan delas in i två hu- vudkategorier:

Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens bud- get. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget.

Lån som beviljats från och med 1989 finan- sieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret. Den ränta som CSN betalar till Riksgäldskontoret belastar anslaget 1:3

Studiemedelsräntor m.m. under utgifts- område 15 Studiestöd. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas via in- komsttitel.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsva- rar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riks- gäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genom- snittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

Avdraget på 30 procent från räntan kompen- seras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklara- tioner. Därmed blir nettoeffekten på budget- saldot som helhet neutral.

Om en låntagare inte betalar hela ränte- kostnaden läggs den obetalda räntan till kapital- skulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos Riksgälds- kontoret.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorte- rar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medel tas från anslaget 1:3

Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapitali- serade räntor leder däremot inte till någon av- räkning utan minskar CSN:s myndighetskapital.

241

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Hemutrustningslån till flyktingar

Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,4 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som osäker ford- ran.

Hemutrustningslånen har fram till 2011 finan- sierats genom lån i Riksgäldskontoret men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hem- utrustningslån under Utgiftsområde 13 Integ- ration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen ge- nom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan, de svenska landanslutningarna till Öresundsbron och till Swedavia AB. Vid årsskiftet var 7 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Under året tog Trafikverket över det lån som Botniabanan AB tidigare hade.

Svensk-Danska Broförbindelsen (SVEDAB)

Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron uppgick vid årsskiftet till 5 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets ob- ligationslån solidariskt av den svenska och den danska staten. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

A-Train AB

Lånet till A-Train, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett villkorslån om 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger sta- ten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, på förhand bestämd, avkast- ning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,1 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

Swedavia AB

Den 1 april 2010 bolagiserades Luftfartsverkets flygplatsverksamhet och flyttades till det statliga bolaget Swedavia AB. Bolaget övertog flygplats- verksamhetens tillgångar och skulder inklusive Luftfartsverkets befintliga lån från Riksgälds- kontoret. Swedavia AB betalar en ränta till Riks- gäldskontoret som avspeglar risken för de stat- liga lånen. Lånen var 1 miljard kronor vid ut- gången av 2012. Swedavia AB ska ha omvandlat alla lån hos Riksgäldskontoret till lån på den öppna marknaden senast den 31 mars 2013.

Lån till exportfinansiering och flygindustrin

Exportfinansiering

Riksdagen bemyndigade i december 2008 rege- ringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga kre- diter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. SEK har inte ut- nyttjat låneramen under perioden 2008–2012. Den bidrog dock till att underlätta företagets ut- låning till exportindustrin. Låneramen har för- längts i flera omgångar och gäller nu till den 31 december 2013.

Saab AB och Volvo Aero AB

Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero AB för delfinansiering av ut- vecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer.

Återbetalningarna är beroende av försäljnings- intäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivnings- behov i utlåningen.

Lån till Island och Irland

Riksdagen beslutade i början av 2009 att Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, skulle ge Island rätt att låna totalt 1,8 miljarder euro (ca 15,9 miljarder kronor). Lånet sam- ordnades i ett finansiellt stödprogram från Inter- nationella valutafonden (IMF) och hanterades för Sveriges del av Riksgäldskontoret. Totalt uppgår den svenska utlåningen till ca 1,8 miljar- der kronor.

Under 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet var ett tillägg till de lån som

242

Internationella valutafonden och EU ställt ut. Vid slutet av året hade Riksgäldskontoret lånat ut 2,6 miljarder kronor.

Låneram till SAS-koncernen

Riksgäldskontoret fick under 2012 i uppdrag att handlägga svenska statens del av ett villkorat lå- nelöfte till flygbolaget SAS. Lånet är om högst 749 miljoner kronor och vid årsskiftet hade ing- en utlåning skett.

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning omfattar lån från Sida, Tillväxt- verket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 867 miljoner kronor varav 256 miljoner kronor, motsvarande 30 procent av beloppet, bedöms vara osäkra fordringar.

Dessa lån finansieras via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed re- dan finansierade. Låntagarnas betalningar av rän- tor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.

Störst är Sidas utlåning om 390 miljoner kro- nor, varav 111 miljoner kronor som biståndskre- diter för finansiering av infrastruktur och 278 miljoner kronor som villkorslån för närings- utveckling och kapitalmarknadsutveckling. De osäkra fordringarna bedöms vara 104 miljoner kronor, vilket är drygt en fjärdedel av det utlå- nade beloppet.

5.3Stabilitetsfonden

Riksdagen beslutade 2008 att anvisa medel till en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret som skulle finansiera sta- tens åtgärder för att stödja det finansiella sy- stemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitets- fonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabili- tetsavgift. Utöver avgiften från bankerna läggs också intäkter som garantiavgifter, utdelningar och pengar för försäljningar in i fonden. Avgif- terna för bankgarantierna ska också tillföras fon- den och eventuella infrianden av dessa garantier ska belasta fonden.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Målet är att stabilitetsfonden senast 2023 ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP. En- ligt Riksgäldskontorets bedömning kommer må- let att uppnås 2025.7

Alla kostnader för stödåtgärderna ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden. Avgifter och kostnader för bankgaranti- programmet påverkar resultatet för stabilitets- fonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut.

Fondens sammanlagda behållning var 23,8 miljarder kronor i slutet av 2012 inklusive fakturerade garantiavgifter för de tre första kvar- talen 2012. Om man inkluderar de Nordea- aktier som ingår i fonden, värderade till anskaff- ningsvärde, var behållningen 29,4 miljarder kro- nor. Värderas aktierna i stället till marknadsvärde blir stabilitetsfondens behållning 41,4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 34,2 miljarder kronor 2011.

Diagram 5.5 Stabilitetsfondens utveckling över tiden, inklu- sive Nordeaaktierna värderade till marknadsvärde

Miljarder kronor

180	Utgående balans, inkl	3,0%

	Nordea mdkr

160
Andel av BNP						2,5%
						2,5%
140
120						2,0%
100
						1,5%
80
60						1,0%
40
						0,5%
20
0						0,0%
2013	2015	2017	2019	2021	2023	2025

5.4Samlad analys av statens risker

Portföljen av statens garantier och utlåning ökade markant under den finansiella oron. Det var främst åtaganden gentemot den finansiella sektorn, såsom insättningsgarantin och bank- garantiprogrammet, som stod för ökningen men även exportkreditgarantierna ökade i omfatt-

7 Se rapport: ”Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansi- ella systemet (2012:3)” (Dnr 2012/1890).

243

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

ning. Dessutom tillkom nya åtaganden, till ex- empel utlåning till andra stater.

Denna ökning av statens garanti- och utlå- ningsportfölj innebär att behovet av en för- djupad portföljanalys har ökat. Det gäller obero- ende av vad analysen visar, eftersom ökad trans- parens och förbättrad information om portföljen och dess risker är positivt i sig. Skulle analysen visa på stora, eller på något annat sätt obekväma risker, kan det utgöra ett betydelsefullt underlag i bedömningen av huruvida det finns behov av att vidta åtgärder för att minska eller på annat sätt hantera riskerna. Visar analysen däremot att riskerna är små och hanterbara är även det värde- full information som kan kommuniceras till ex- empelvis statens långivare.

Regeringen har sedan 2011 gett Riksgälds- kontoret i uppdrag att i samverkan med EKN, CSN, Sida, BKN (numera Boverket) och övriga berörda myndigheter göra en samlad riskanalys av statliga garantier och krediter.8 Analysen ska utgå från två riskperspektiv, kreditrisken och lik- viditetsrisken. Syftet med analysen av kreditris- ken är att ge en tydlig bild av risken för att staten ska drabbas av stora förmögenhetsförluster kopplade till garanti- och utlånings- verksamheten. Syftet med analysen av likvidi- tetsrisken är att ge en tydlig bild av risken för att staten måste ta fram finansiering för infrianden inom garantiverksamheten och därmed vilka ef- fekter detta kan väntas få för lånebehov och upp- låningskostnader. Dessutom bör analysen belysa de implicita garantiåtaganden som finns inom den finansiella sektorn, i de fall det finns en tyd- lig koppling till stora explicita garantiåtaganden. Uppdraget redovisas årligen i en särskild rapport. Regeringen lämnade en första redovisning till Riksdagen i Årsredovisning för staten 2011. Ne- dan följer de väsentligaste iakttagelserna från den senaste rapporten.9

5.4.1Kreditrisk – den ordinarie portföljen

Staten tar på sig kreditrisk genom att utfärda ga- rantier och lån. Kreditrisken blir i princip lika stor i båda fallen, vilket innebär att engage-

mangen ger upphov till en lika stor förväntad kostnad för staten. En kreditförlust i samband med ett lån innebär att värdet på en tillgång måste skrivas ned, vilket slår mot statens netto- förmögenhet. Ett infriande av en garanti innebär att staten måste fullgöra låntagarens skyldigheter gentemot långivaren. Utbetalningen måste nor- malt finansieras med ny statlig upplåning och följaktligen slår även den mot statens nettoför- mögenhet. För att analysera kreditrisker finns det således ingen anledning att skilja på garantier och krediter.

Som underlag till analysen av kreditrisken så har en fördjupad redovisning av den ordinarie portföljens innehåll och sammansättning sam- manställts. Denna redogörelse visar inte på något uppseendeväckande. För att kunna analysera kreditrisken med utgångspunkt i att staten skulle kunna göra stora samlade förluster i den ordina- rie portföljen behöver dock de oförväntade för- lusterna analyseras.

I den analys av oförväntade förluster som in- letts bedöms att sannolikheten att enskilt stora exponeringar, som ger upphov till volym- koncentration, skulle leda till stora samlade för- luster i dagsläget är förhållandevis låg.

Motsvarande inledda, men ännu inte slut- förda, analyser av systematiska riskfaktorer pe- kar mot att större konjunktursvängningar (till- växt) är en relevant faktor för att bedöma oför- väntade förluster. Den tydligaste bransch- koncentrationen, förutom svensk bank- och fi- nanssektor, gäller företag inom telekom och in- formationsteknologi. Portföljens geografiska koncentration har av naturliga skäl en tydlig vikt mot företag och hushåll i Sverige. I övrigt be- döms portföljen vara väldiversifierad utifrån geografiska aspekter.

För att kunna bedöma hur ogynnsamma för- ändringar påverkar risken för stora samlade för- luster behöver fördjupade analyser vidareut- vecklas och genomföras.

8Dnr Fi2010/5311

9Statens garantier och utlåning – en riskanalys, Riksgälden 15 mars 2013, dnr Fi2013/1117

244

Tabell 5.10 Den ordinarie garanti- och kreditportföljens om- fattning

	2008	2009	2010	2011	2012
Garantier
och utlåning
med kredit-
risk (mdkr)	455,9	513,3	564,1	586,7	572,6

Som andel
av BNP	14,5%	16,5%	16,9%	16,8%	16,1%

Som andel
av takbe-
gränsade
utgifter	48,3%	53,2%	57,2%	59,3%	56,0%

Som andel
av stats-
skulden	42,9%	44,7%	50,7%	52,1%	51,2%

Som andel
av statens
redovisade
balansom-
slutning	41,8%	42,1%	45,3%	44,9%	43,6%

Kommentar: Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgaranti - programmet.

Källor: Årsredovisning för staten, SCB och ESV.

5.4.2Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen

Ett infriande av en garanti, eller ett påkallande av en låneutfästelse, leder som nämnts ovan till att staten måste göra en utbetalning. Om dessa ut- betalningar blir mycket stora på kort tid riskerar staten att på marginalen få högre upplånings- kostnader.

De likviditetsrisker som är förknippade med den ordinarie portföljen är i dagsläget mycket små. Statens likviditetsförvaltning är anpassad till högre belopp, och ett större behov av flexibilitet, än vad som rimligen krävs med anledning av sta- tens aktuella garanti- och utlåningsportfölj. Ris- ker för potentiella fördyringar av statens upplå- ningskostnad är också isolerad till specifika utbetalningar, samtidigt som effekten skulle vara begränsad i tid. I diagram 5.6 visas statens lån och placeringar på dagslånemarknaden. Dia- grammet visar storleksförhållandena på de flö- den som Riksgäldskontoret normalt hanterar och är ett exempel på hur omfattande och flexi- bel statens likviditetsförvaltning är.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Diagram 5.6 Statens lån och placeringar på dagslånemark- naden 2008-2012

Miljarder kronor

80
60
40
20
0
-20
-40
-60
-80
-100
2008	2009	2010	2011	2012

Anm.: Negativa tal	motsvarar underskott (lån) och positiva tal motsvarar öve r-
skott (placeringar).

5.4.3Åtaganden i den finansiella sektorn

Budgetlagen omfattar endast explicita statliga garantier och utlåning, dvs. sådana åtaganden som staten genom lag eller avtal förbundit sig att svara för. Storleken på dessa åtaganden framgår av tabell 5.10.

Utöver de explicita åtagandena finns även im- plicita åtaganden som inte är formellt bindande för staten. Dessa kan inte värderas på samma sätt som konventionella garantier eftersom det inte på förhand går att avgöra var gränserna för ett implicit åtagande går. Det specifika fallet är när staten har möjlighet och motiv att agera på ett sådant sätt att explicita åtaganden inte kommer att behöva infrias. Ytterst kan ett sådant age- rande härledas till att värna den finansiella stabi- liteten.

De åtaganden som är kopplade till den finan- siella sektorn, främst insättningsgarantin och bankgarantin, behöver analyseras utifrån per- spektivet att staten har goda skäl, och möjlighet, att undvika situationer där det explicita åtagan- det infrias och i stället vidta åtgärder för att und- vika stora finansiella störningar. Givet en sådan slutsats är det nödvändigt att också belysa sta- tens implicita åtagande mot den finansiella sek- torn.

Analysen av statens åtaganden i den finansiella sektorn har ännu inte kommit lika långt som för den ordinarie portföljen. Såväl förväntade som oförväntade förluster är svårare att analysera för

245

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

denna sektor – vilket gäller både kvalitativt och kvantitativt.

I årets analys har Riksgäldskontoret dock vi- dareutvecklat denna del av analysen genom att göra indikativa beräkningar av statens förväntade kostnader både för explicita och implicita åta- ganden i den finansiella sektorn.

Insättningsgarantin är den explicita garanti som har analyserats utifrån sannolikhet för fallis- semang, förlustgrad vid fallissemang och statens förväntade förlust. Vad gäller statens implicita åtagande mot den finansiella sektorn, så har Riksgäldskontoret resonerat kring vad det impli- cita statliga åtagandet kan tänkas omfatta, sanno- likhet för fallissemang, förväntade och oförvän- tade förluster samt uppskattade subventioner till den finansiella sektorn.

5.4.4Fortsatt utvecklingsbehov

Mot bakgrund av att en samlad riskanalys av statliga garantier och utlåning är ett pågående ut- vecklingsarbete kvarstår ett fördjupningsarbete för att kunna dra mer långtgående slutsatser.

246

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel och en redovisning av avgif- ter till och bidrag från EU. Redovisningen om- fattar medel hänförliga till både den innevarande fleråriga budgetramen 2007–2013 och den tidi- gare budgetramen 2000–2006. I redovisningen ingår även de medel som tas emot direkt från Europeiska kommissionen av svenska myndig- heter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. I avsnittet redogörs även för Europeiska revisionsrättens granskning- ar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2011.

Avsnitten 6.1-6.4 lämnas även till kommiss- ionen och revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för dels den svenska förvaltningsmodellen, dels en kort be- skrivning av de redovisningsprinciper som till- lämpas i årsredovisningen för staten.

riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sve- riges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens in- komsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisning- en för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfat- tandet avseende genomförande av EU-program till förvaltningsmyndigheterna, som är regering- ens organ för att verkställa den fastlagda politi- ken. Riksdagen och regeringen beslutar om in- riktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och an- svarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogen- heter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheter- na och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

6.1Redovisningsskyldighet för EU- medel i den svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som står till dess disposition. Rege- ringen lämnar årligen en årsredovisning för sta- ten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och an- slag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga stat- liga myndigheter, inklusive affärsverken, under

6.1.1Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande avseende EU-medel om- fattar de EU-medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram 2007–2013. Intygandet be- gränsas till denna period eftersom ramverket för intern styrning och kontroll trädde i kraft 2008. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vil- ken möjliggör för regeringen att utfärda ett nat- ionellt intygande.

Regeringens intygande innehåller en årlig rä- kenskapssammanställning över medel mottagna

249

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemssta- ten Sverige och kommissionen. Medlen redovi- sas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intyg- andet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrät- ten.

I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande in- tern styrning och kontroll av EU-medlen. Rä- kenskaperna som ligger till grund för samman- ställningen är upprättade enligt god redovisning- ssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning.

Regeringens intygande syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt för- valtningsansvar och hur tilldelade EU-medel an- vänds, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergri- pande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU- medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

6.1.2Ramverket för intern styrning och kontroll

En god intern styrning och kontroll ger myn- dighetens ledning förutsättningar att driva verk- samheten på ett effektivt sätt och med träffsä- kerhet uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag motverkas. Med en god intern styrning och kontroll kan både av- siktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegent- ligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.

Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förord- ningar:

-myndighetsförordningen (2007:515),

-internrevisionsförordningen (2006:1228),

-förordningen (2007:603) om intern styr- ning och kontroll och

-förordningen (2000:605) om årsredovis- ning och budgetunderlag.

I myndighetsförordningen fastställs att myn- dighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU, att den redovisas på ett till- förlitligt och rättvisande sätt samt att myndig- heten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i in- struktion föreskrivit att de ska inrätta internre- vision, vilket regleras i internrevisionsförord- ningen. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Be- stämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myn- dighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande samt att myndigheten ska upprätta delårsrapport.

Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.

6.2Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på an- slag och inkomsttitlar.

Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonder. Sverige får också stöd till tran- seuropeiska nätverk samt forsknings- och ut- bildningsprogram. För den senare bidragska- tegorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta dessa medel på kommissionen och

250

andra institutioner inom EU och inte på med- lemsstaten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommiss- ionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för för- valtningen av EU:s budget men att medlemssta- ten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel.

De utbetalningar som gjorts under 2012 avser i stort sett enbart den innevarande fleråriga bud- getramen 2007–2013. Detta innebär att i princip samtliga EU-medel med gemensam förvaltning som utbetalats under 2012 omfattas av regering- ens intygande. För 2012 omfattar intygandet den svenska förvaltningen av jordbruksfonderna, strukturfonderna, fiskerifonden, integrations- fonden, flyktingfonden och återvän- dandefonden.

På de områden där det föreligger ett delat för- valtningsansvar mellan Sverige och kom- missionen finns på resultaträkningens intäktssida (EU-budgetens utgiftssida) för den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013 totalt åtta myndigheter som är utsedda att förvalta medlen.

Nedan redogörs för de olika fonderna.

Jordbruksfonder

Stödet till jordbruket utbetalas i innevarande fleråriga budgetram från två fonder – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Euro- peiska jordbruksfonden för landsbygdsut- veckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jord- bruksverket) är ansvarigt utbetalningsställe för båda fonderna och har därmed det yttersta an- svaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ är Eko- nomistyrningsverket (ESV).

EGFJ finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabi- lisera jordbruksmarknaden. EJFLU ska både främja miljön och verka för ökad konkur- renskraft och livskvalitet på landsbygden.

Strukturfonder

I innevarande fleråriga budgetram är antalet strukturfonder två, Europeiska regionala ut- vecklingsfonden (ERUF) och Europeiska so- cialfonden (ESF). Strukturfonderna ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillna- derna mellan Europas regioner och invånare.

I Sverige är ERUF uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program som Sve-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

rige förvaltar, medan ESF omfattas av ett nation- ellt program. För varje program finns förval- tande myndighet, attesterande myndighet och revisionsmyndighet. För de åtta regionala pro- grammen finns en gemensam förvaltande myn- dighet. Den förvaltande myndigheten har ansva- ret för att de operativa programmen förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten betalar även ut strukturfondsmedlen till de slutliga stödmotta- garna.

Den attesterande myndigheten upprättar en utgiftsdeklaration och intygar bl.a. att utgifterna är stödberättigande och att utgiftsdeklarationen är korrekt.

För ERUF är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala pro- gram samt ett territoriellt program. För fyra ter- ritoriella program är Länsstyrelserna i Norr- bottens, Västerbottens respektive Jämtlands län förvaltande och attesterande myndigheter.

För ESF är Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltande och attesterande myndighet.

ESV är revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltas i Sverige.

Ramprogram för solidaritet och hantering av mi- grationsströmmar

För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrat- ionspolitiken i EU har ett ramprogram för soli- daritet och hantering av migrationsströmmar in- rättats under den innevarande fleråriga budgetramen och omfattar fyra olika fonder – Europeiska flyktingfonden (2008–2013), Euro- peiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) samt Europeiska återvändandefonden (2008–2013).

Fonderna kan användas för att finansiera sam- arbetsprojekt som rör flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande.

Migrationsverket har utsetts till ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som får stöd från flyktingfonden samt återvän- dandefonden i enlighet med tillämplig gemen- skapslagstiftning och principen om en sund eko- nomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet har utsetts till ansvarig myndighet för integrations- fonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.

251

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Fiskerifonden

Stödet till fiskerinäringen utbetalas från Euro- peiska fiskerifonden (EFF). Jordbruksverket tog den 1 juli 2011 över uppgiften som förval- tande och attesterande myndighet för denna fond när Fiskeriverket lades ner. ESV är ut- sedd till att vara revisionsmyndighet.

6.2.1Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen

Räkenskapssammanställningen består av en re- sultaträkning, en balansräkning samt en kas- samässig redovisning av de flöden på statens budget som avser medel med gemensamt för- valtningsansvar avseende den innevarande fleråriga budgetramen. Dessa medel bruttore- dovisas på statens budget. Sammanställningen bygger på uppgifter som lämnats av de ansva- riga myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigheters årsredovisningar. Re- dovisningsprinciperna för dessa medel är där- med desamma som de som gäller för årsredo- visningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna kan i fråga om dessa medel sam- manfattas på följande sätt.

I resultaträkningen redovisas kostnader och intäkter, dvs. medlen redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaderna avser huvudsakli- gen transfereringar till olika stödberättigande ändamål, som periodiseras i den mån berörd myndighet bedömt dem tydligt hänförliga till en viss period. När denna period sammanfaller med betalningstidpunkten eller om utgiften inte tydligt kan hänföras till en viss period, re- dovisas den vid utbetalningstillfället. En intäkt som bedöms som säker redovisas i samband med att den transferering som ska finansieras med medlen betalas ut. Annars redovisas den i den period då den bedöms säker.

På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte har mottagits. För en mottagen betalning som av- ser en senare period eller som bedöms komma att behöva återbetalas, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran eller skuld och periodavgränsningspost är vanligen

att om anspråk på betalning ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en periodavgränsningspost.

Utgifter på statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt trans- fereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre be- lopp som avser förvaltningskostnader, vilka redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget avser bidrag från EU. De redovisas mot in- komsttitel på statens budget det år betalning sker.

6.2.2Resultaträkning

Resultaträkningen visar i sammandrag återflö- det från EU-budgeten och dess användning.

Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor	2012	2011
Intäkter av bidrag från EU
Jordbruksstöd	9 621	8 196

Europeiska regionala utvecklingsfonden	1 532	1 403
Europeiska socialfonden	1 084	972

Europeiska flyktingfonden och återvän-
dandefonden	187	113

Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare	22	18

Summa intäkter av bidrag från EU m.m.	12 446	10 702

Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal	-114	-122

Kostnader för lokaler	-13	-18

Övriga driftkostnader	-83	-77
Summa verksamhetens kostnader	-210	-217

Lämnade bidrag

Jordbruksstöd	-8 713	-9 025
Europeiska regionala utvecklingsfonden	-1 546	-1 348

Europeiska socialfonden	-1 051	-903

Europeiska flyktingfonden och återvän-
dandefonden	-62	-51

Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare	-22	-16

Summa lämnade bidrag	-11 394	-11 343
Summa kostnader	-11 604	-11 560

Nettointäkt/-kostnad	842	-858

252

Intäkter – återflöde från EU-budgeten

De intäkter som redovisas 2012 avser till största delen medel från jordbruksfonderna för finansiering av gårdsstöd och landsbygds- utveckling. Jordbruksverket redovisar intäkter på 9 621 miljoner kronor. Cirka 70 procent av- ser gårdsstöd och djurbidrag och övrigt jord- bruksstöd avser främst landsbygdsutveckling. Intäkterna avseende jordbruksstöd har ökat vilket förklaras av ökade fordringar och åter- förda orealiserade kursdifferenser.

Tillväxtverket och till en mindre del Läns- styrelsen i Jämtlands län redovisar intäkter på sammanlagt 1 532 miljoner kronor från reg- ionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet redovisar intäkter på 1 084 miljoner kronor från socialfonden och 22 miljoner kronor från integrationsfonden. Migrationsverket redovi- sar 187 miljoner kronor från flyktingfonden och återvändandefonden.

Kostnader – användningen av de medel som erhål- lits från EU-budgeten

Jordbruksverkets bidragskostnader utgör lik- som tidigare huvuddelen av de bidrag som fi-

nansieras med EU-medel.	Av totalt
8 713 miljoner kronor utgör	gårdsstöd och

djurbidrag 5 918 miljoner kronor och medel från landsbygdsprogrammet 2 659 miljoner kronor. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar lämnade bidrag finan- sierade från regionala utvecklingsfonden med 1 546 miljoner kronor.

Svenska ESF-rådets utbetalningar av bidrag finansierade från ESF uppgår till 1 051 miljo- ner kronor och integrationsfonden uppgår till 22 miljoner kronor. Migrationsverket har be- talt ut bidrag från flyktingfonden respektive

återvändandefonden	på	sammanlagt
62 miljoner kronor.
Jordbruksstödet har	minskat	jämfört med

tidigare år vilket huvudsakligen beror på att handjursbidrag har upphört från och med stödår 2012. Sammantaget har utbetalda bidrag finansierade med EU-medel ökat marginellt jämfört med 2011.

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

6.2.3Balansräkning

Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU- budgeten.

Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor	2012-12-31	2011-12-31


Övriga fordringar	6 587	6 021

Upplupna intäkter	1 188	221

Summa tillgångar	7 775	6 242

Kapital	6 279	3 359
Leverantörsskulder	0	1
Upplupna kostnader	275	896

Oförbrukade bidrag	1 180	1 180
Förutbetalda intäkter	41	806

Summa kapital och skulder	7 775	6 242

Fordringar

Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för i första hand gårdsstöd utbetalat i slutet av 2012 med sammanlagt 5 761 miljoner kronor. Fordran avseende landsbygdsstöd uppgår till 777 miljoner kro- nor. Svenska ESF-rådet redovisar upplupna in- täkter på 501 miljoner kronor, Tillväxtverket med 513 miljoner kronor och Migrationsver- ket med 174 miljoner kronor.

Kapital och skulder

Skulderna avser till störst del oförbrukade bi- drag på 1 104 miljoner kronor i form av för- skott främst från EJFLU. Vidare redovisar Jordbruksverket framställda eller förväntade krav på återbetalning av tidigare erhållet åter- flöde från EU-budgeten med 231 miljoner kronor som upplupna kostnader.

6.2.4Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning

I tabellen redovisas årets utfall på anslag och inkomsttitlar avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.

253

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga bud- getramen 2007–2013

Tusental kronor

UO/Anslag			Utfall 2012

		Från EU-budgeten finansierade in-
		satser för asylsökande och flykting-
08	1:8	ar	45 188

		Från EU-budgeten finansierade in-
		satser för integration av tredje-
13	1:6	landsmedborgare	22 530
		Europeiska socialfonden m.m. för
14	1:6	perioden 2007-2013	1 083 622
		Europeiska regionala utvecklings-
19	1:3	fonden perioden 2007-2013	1 546 078
23	1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	5 922 181

		Intervention och exportbidrag för
23	1:12	jordbruksprodukter	175 478

		Från EU-budgeten finansierade
23	1:15	strukturstöd till fisket m.m.	37 333

		Jordbruks- och livsmedelsstatistik
23	1:18	finansierad från EU-budgeten	6 500

		Från EU-budgeten finansierade åt-
		gärder för landsbygdens miljö och
23	1:22	struktur	2 659 386
Summa anslag			11 498 296

Inkomsttitlar

6111		Gårdsstöd1	5 608 421
6113		Övriga interventioner	150 566

6114		Exportbidrag	570

6115		Djurbidrag	312 071
6116		Offentlig lagring	62 691

		Övriga bidrag från Europeiska ga-
6119		rantifonden för jordbruket	-238 979

		Bidrag från Europeiska jordbruks-
		fonden för landsbygdsutveckling
6124		2007-2013	2 564 427
		Bidrag från Europeiska fiskefonden
6213		2007-2013	2 257
		Bidrag från Europeiska regionala
6313		utvecklingsfonden 2007-2013	991 861
		Bidrag från Europeiska socialfonden
6413		2007-2013	0
6911		Övriga bidrag från EU	82 448

		Bidrag till EU:s omstrukturerings-
6912		fond för sockersektorn	23 946

Summa inkomsttitlar			9 560 279

Saldo			1 938 017

1 Inkluderar finansiell korrigering som förts från inkomsttitel 2714 enligt regeringens beslut med 220 miljoner kronor.

Inkomster

Inkomsterna avser främst gårdsstöd och för- skottsmedel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan (inkomsttitel 6111-6119) redovisas av Jordbruksverket.

Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtver- ket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Även länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbot- tens län är förvaltande och attesterande myn- digheter men redovisar inga inkomster 2012. Stöd till sockernäringen redovisas av Jord- bruksverket. På inkomsttiteln Övriga bidrag från EU redovisar Migrationsverket inkomster från flyktingfonden med 42 miljoner kronor och från återvändandefonden 22 miljoner kro- nor. Svenska ESF-rådet redovisar inkomster på 15 miljoner kronor från integrationsfonden.

Utgifter

Utgifterna på anslag avser i första hand gårds- stöd och djurbidrag samt åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för inter- vention och exportbidrag redovisas av Jord- bruksverket.

Bland övriga utgifter är det i första hand Tillväxtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF och Migrationsverket stöd från flyktingfonden och återvändandefonden.

6.3Bedömning av ansvariga myndigheter

I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den inter- na styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredo- visningar. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella pro- gram/fonder respektive myndigheters årsredo- visningar.

254

6.3.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och bedömning av den interna styrningen och kontrollen

Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kon- trollen avseende EU-medel.

Jordbruksfonderna

I årsredovisningen för 2012 intygar Jordbruks- verkets ledning, dvs. generaldirektören, att års- redovisningen ger en rättvisande bild av verk- samhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.

Förutom att Jordbruksverket lämnar en be- dömning och ett intygande enligt förordning- en (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag utfärdar direktören för utbetalnings- stället vid myndigheten en särskild försäkran enligt rådets förordning (EG) nr 1290/05 för EGFJ och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2011 till 15 oktober 2012) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV.

Av försäkran framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgif- terna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har kre- diterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig sä- kerhet kan garantera de underliggande trans- aktionernas laglighet och korrekthet, inbegri- pet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i en- lighet med gemenskapsreglerna.

Strukturfonderna

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrol-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

len vid myndigheterna bedöms vara betryg- gande.

Fiskerifonden

Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, in- täkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myn- digheten bedöms vara betryggande.

Ramprogram för solidaritet och hantering av mi- grationsströmmar

Ansvariga myndighetsledningar vid Migrations- verket, Svenska ESF-rådet och Rikspolisstyrel- sen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens eko- nomiska ställning. Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Såväl Migrationsverket som Rikspolisstyrel- sen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU- medel.

6.3.2Ekonomistyrningsverkets iakttagelser

Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU- medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU-program och fonder där ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och genomförandet av kontroller är delat mellan svenska myndig- heter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revis- ionsutlåtande. I följande avsnitt redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive program/fond. ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regelverk, på genomfört gransk- ningsarbete under granskningsperioden.

Jordbruksfonderna

Som attesterande organ har ESV lämnat ett ut- låtande per fond, EGFJ och EJFLU, om årsrä- kenskapernas tillförlitlighet. Utlåtandet om- fattar även den interna kontrollens effektivitet. ESV anser att redovisningarna för EGFJ är

255

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

rättvisande och korrekta i alla väsentliga avse- enden vad gäller de utgifter som belastat fon- derna. ESV bedömer för EGFJ att de interna kontrollförfarandena fungerat bra baserat på granskning av Jordbruksverkets överensstäm- melse med ackrediteringskriterierna. För EJFLU har ESV efter statistisk felutvärdering bedömt att den finansiella redovisningen för stödformerna företags- och projektstöd uppvi- sar fel med 6,74 procent. För fondens samtliga stödformer bedömer ESV att de finansiella felen uppgår till 2,44 procent. ESV har dock lämnat ett uttalande utan reservation för EJFLU då Jordbruksverket korrigerat sina års- räkenskaper för denna fond motsvarande ESV:s noterade finansiella fel. ESV har i årlig attesteringsrapport uttalat att den interna kon- trollen för EJFLU har brister, vilket innebär risk för fondens medel avseende företags- och projektstöd.

Den förvaltande myndigheten bedriver ett ak- tivt arbete för att öka korrektheten i använd- ningen och rapporteringen av fondernas medel. Myndigheten har lämnat rättvisande räkenskaper i sin årsredovisning.

Strukturfonderna

ESV har genomfört system- och projekt- granskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i artiklarna 58-62 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med avsnitt 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för programmen inom strukturfonderna. ESV har för fem territoriella program inom ERUF lämnat yttranden utan förbehåll. ESV bedömer därmed att förvalt- nings- och kontrollsystemen fungerar tillräck- ligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommiss- ionen är korrekta, och som en följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV lämnar samma yttrande för ESF. Förvaltande myndigheter är Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten samt Svenska ESF-rådet.

För de åtta regionala programmen inom ERUF har ESV bedömt att förvaltnings- och kontrollsystemet för de operativa programmen fungerade tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som läm-

nats till kommissionen är korrekta och, som en följd av detta, ge en rimlig garanti för att de un- derliggande transaktionerna är lagliga och kor- rekta med undantag för att resultatet visar vissa brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. Fel- procenten har beräknats för de utgiftsredovis- ningar som lämnats till kommissionen under pe- rioden till 3,46 procent av de deklarerade utgifterna.

Felprocenten för programmen inom ERUF överstiger kommissionens fastställda tolerans- nivå på två procent och dessa delar av systemen fungerade därmed inte på ett sådant sätt att de ger rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta.

De rapporterade bristerna är för närvarande föremål för hantering hos kommissionen. Den slutliga bedömningen av felnivån görs efter av- slutad programperiod varför det är för tidigt att bedöma hur de reservationer som har lämnats för aktuella program påverkar programmen inom strukturfonderna som helhet. Tillväxtver- ket är förvaltande myndighet. Myndigheten har lämnat rättvisande räkenskaper i sin årsredovis- ning.

Fiskerifonden

ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsy- stemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga bestämmel- serna i artiklarna 57-60 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och med kapitel VII i kommiss- ionens förordning (EG) nr 498/2007 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som läm- nats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de un- derliggande transaktionerna är lagliga och kor- rekta med begränsningen att granskningen har visat på en felprocent i urvalet på 3,13 procent.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet. Myndigheten rapporterar enligt sin årsredovis- ning rättvisande räkenskaper. Genom att för- valtningen av EFF har förts samman med jord- bruksfonderna inför programperioden 2014–2020 till en myndighet med samlad kun- skap och kompetens är ambitionen att kunna säkerställa en korrekt och effektiv stödhantering framdeles.

256

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För gränsfonden har ESV under 2012 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2009 var förenliga med till- lämpliga bestämmelser i beslut nr 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG. ESV bedömer att systemet fun- gerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som läm- nats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de un- derliggande transaktionerna är lagliga och kor- rekta. ESV bedömer även att utgiftsredogörel- serna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ra- men för det årliga programmet och att ansö- kan om slutbetalning av gemenskapsbidraget till detta årliga program är giltig. Rikspolissty- relsen är ansvarig myndighet för gränsfonden.

För integrationsfonden har ESV under 2012 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2009 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 2007/435/EG och kommissionens beslut 2008/457/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen inte fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de ut- giftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, inte ger rim- lig visshet om att de underliggande transaktion- erna är lagliga och korrekta. ESV uppskattar att 2,7 procent av de sammanlagda rekvirerade stöd- berättigade utgifterna är felaktiga. Svenska ESF- rådet är ansvarig för integrationsfonden. Myn- digheten rapporterar enligt sin årsredovisning rättvisande räkenskaper. Myndigheten har dessu- tom vidtagit åtgärder för att förebygga felaktiga tillämpningar av regelverk.

För flyktingfonden har ESV under 2012 be- dömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2008 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut 573/2007/EG och kommissionens beslut 2008/22/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som läm- nats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underlig- gande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt av- seende ansvarig myndighets kontroller vid hand-

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

läggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 4,9 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna är felakt- iga.

För återvändandefonden har ESV under 2012 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2008 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 575/2007/EG och kommissionens beslut 2008/458/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt ef- fektivt för att ge rimlig visshet om att de ut- giftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseen- den: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 8,4 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade ut- gifterna är felaktiga.

Migrationsverket är ansvarig myndighet för flyktingfonden och återvändandefonden. Myn- digheten rapporterar i sin årsredovisning rättvi- sande räkenskaper. Myndigheten har tillfört kompetens till hanteringen av medlen och kommer även att vidta ytterligare kompetensut- veckling med anledning av identifierade system- fel.

6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underlig- gande redovisning är tillförlitlig och räkenskap- erna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevision- en vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndighet- ernas årsredovisningar. Granskningen omfattar även myndighetsledningens bedömning av rä- kenskapernas tillförlitlighet samt bedömningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse.

257

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Migrationsverket, Rikspolis- styrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2012 en revisionsberättelse utan uttalande med reservation eller avvikande mening. Enligt Riks- revisionens uppfattning ger respektive myndig- hets årsredovisning en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2012 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om års- redovisning och budgetunderlag, instruktion, re- gleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

6.4Regeringens intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar av- seende hanteringen av EU-medel, ESV:s revis- ionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räken- skaper och deras interna styrning och kontroll.

Under året har ESV:s yttranden innehållit re- servationer för vissa fonder. De myndigheter som förvaltar EU-medlen har dock rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den in- terna styrningen och kontrollen vid myndig- heten är betryggande. Riksrevisionen har inte gjort något uttalande med reservation eller avvi- kande mening vid sin granskning av de aktuella myndigheterna.

Regeringen noterar att ansvariga myndigheter vidtar åtgärder för att säkerställa en korrekt han- tering och rapportering av EU-medel. Myndig- heterna gör även korrigeringar av felaktigt utbe- talda belopp för de fonder där det finns sådana krav. Resultaten från ESV:s granskning behand- las för närvarande av kommissionen. Då felpro- centen med hänsyn till kommissionens fast- ställda toleransnivå på två procent bedöms för programperioden som helhet är det möjligt att de identifierade bristerna inte längre är föremål för reservation efter programperiodens slut. Re- geringen följer kommissionens behandling av re- sultaten noga, men bedömer att det hos ansva- riga myndigheter finns tillräckliga rutiner för att kunna säkerställa en korrekt hantering av EU- medel.

Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet

Europeiska revisionsrätten svarar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redo- visas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomfö- rande av budgeten 2011.

Revisionsrättens uppdrag är att göra en obe- roende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de euro- peiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvalt- ningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekono- miska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat om- fattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU- medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå.

Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om EU:s budgetge- nomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlit- lighet för året i fråga och de underliggande trans- aktionernas laglighet och korrekthet. I årsrap- porten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna admi- nistration. Revisionsrättens årsrapport utgör un- derlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om

258

ansvarsfrihet lämnas även slutsatser på de åtgär- der som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revis- ionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfri- het.

6.5.1Väsentliga iakttagelser budgetåret 2011

I det följande redovisas de viktigaste iakttagel- serna i revisionsrättens årsrapport för 2011 som ligger till grund för ministerrådets rekommen- dation om ansvarsfrihet för kommissionen.

Revisionsrätten lämnade i revisionsförkla- ringen ett uttalande utan reservation för räken- skaperna. För genomförandet av budgeten läm- nade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation. Revisionsrättens granskningsresultat visade jämfört med 2010 en marginell ökning av den uppskattade felprocenten när det gäller ge- nomförandet av budgeten som helhet. För ut- giftsområdena Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa, Regionalpolitik, energi och transport, Forskning och annan inre politik, Jordbruk: marknads- och direktstöd samt Sysselsättning och socialpolitik visade revisions- rättens granskning fel över den accepterade två- procentsgränsen.

Förslaget som ministerrådet enades om i feb- ruari 2013 är att rekommendera Europapar- lamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2011. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid om- röstningen i frågan. Detta då det inte hade skett någon förbättring av genomförandet av budge- ten enligt revisionsrättens granskning. Neder- länderna och Storbritannien röstade också nej vid omröstningen.

6.5.2Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige

Sverige kommenteras i mycket begränsad om- fattning i årsrapporten för 2011. Revisionsrätten har gjort vissa iakttagelser gällande Sverige som inte nämns i årsrapporten, men där Sverige har ombetts kommentera vilka åtgärder som vidta- gits, eller ska vidtas. Samtliga fall gäller jord- bruksfonderna. Sverige har redan vidtagit eller

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

planerar att vidta vissa åtgärder med anledning av revisionsrättens iakttagelser. Det gäller exempel- vis omarbetning och förtydliganden av vissa ru- tiner vid granskning av underlag.

6.5.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser

I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhåll- sam EU-budgetpolitik och för att när- hetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll.

Kommissionen är enligt fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommiss- ionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerstäl- ler en sund ekonomisk förvaltning i medlemssta- ten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgär- der mot de brister som revisionsrätten har upp- täckt.

6.6Redovisning av samtliga EU- medel

I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas i statens bud- get. Utöver utfallet för 2012 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statens budget. Redovisningen omfattar alla medel oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på statens budget.

6.6.1Avgiften till EU:s budget

EU-budgeten upprättas med stöd av EUF- fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster

259

260

I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med gemensamt förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Bruttore-

6.6.2 Redovisningen i statens budget

ska balansera och det är budgetens utgifter som dovisning innebär att betalningar från kommiss- styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs ionen redovisas mot inkomsttitel medan de bi- huvudsakligen av egna medel i form av tull- och dragsutbetalningar som myndigheterna gör re- sockeravgifter (traditionella egna medel) samt dovisas mot anslag på statens budget. Redo- avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fast- Redovisningen i dessa delar är kassamässig.

ställs på basis av regelverket i rådets beslut Betalningar från kommissionen redovisas 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU system för gemenskapernas egna medel (egna m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. medelsbeslutet). EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften Tullavgiften består av handelstullar som tas ut till den Europeiska unionen under utgiftsområde enligt den gemensamma tulltaxan vid handel 27 Avgiften till Europeiska unionen (se tabell

med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfall- 6.4).

ler unionsbudgeten. Medlemsländerna får dock År 2012 ökade Sveriges betalningar till EU behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera med 856 miljoner kronor jämfört med 2011. administrativa kostnader. Ökningen är lägre än vad som prognostiserades i Inom ramen för den gemensamma jordbruks- budgetpropositionen för 2013. Det lägre utfallet politiken tas en särskild produktionsavgift för beror på att två sent beslutade ändringsbudgetar socker ut. Dessa inkomster tillfaller unionsbud- för 2012 på totalt 1 008 miljoner kronor rekvire- geten, med avdrag för finansiering av administra- rades av kommissionen under 2013, och således tiva kostnader enligt samma procentsats som för belastar anslaget för 2013. Betalningarna från EU tullavgifter. minskade med 2,5 miljarder kronor. I tabell 6.4 Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervär- sammanfattas det kassamässiga flödet mellan desskattebaserade avgiften, beräknas som en EU-budgeten och den svenska statens budget

procentuell andel av respektive medlemsstats under perioden 2008–2012.

mervärdesskattebas. Med mervärdesskattebas Uppgifterna i tabellen ger inte en helt rättvi- avses värdet på den samlade konsumtionen av sande bild av effekterna på statens budget av varor och tjänster under ett år. För att uppnå li- EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt kabehandling justeras den nationella mervär- eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hän- desskattebasen så att en harmoniserad mervär- syn tas till att det förekommer utgifter föran- desskattebas uppnås. ledda av den medfinansiering som staten ofta

Den fjärde avgiften baseras på bruttonation- står för genom anslag på statens budget, t.ex. alinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar- som landets andel av EU:s BNI multiplicerad betsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och med den del av EU-budgetens utgifter som inte utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd täcks av de övriga egna medlen. Storleken på och livsmedel. Medfinansieringen är en förut- BNI-avgiften utgör en restpost och fastställs för sättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra att säkra att EU-budgetens inkomster och utgif- sig medel från många av fonderna i EU- ter balanserar. budgeten, bl.a. strukturfonderna och lands-

Ett antal länder har dock medgetts särskilda bygdsprogrammet.

nedsättningar av sina avgifter som i sin tur finan- Undantaget är EGFJ som finansieras helt ge- sieras av övriga EU-länder. Nedsättningarna syf- nom EU-budgeten bortsett från de valuta- tar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. kursdifferenser och finansiella korrigeringar som för att kompensera de länder som relativt sett får kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlem- lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jäm- skapet förekommer även under relevanta myn- fört med storleken på deras avgifter. digheters förvaltningsanslag.

Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveri- ges anslutning 1995, är dessa svåra att särredo- visa.

S k r .

2 01 2 / 1 3: 1 0 1

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor

						Förändring
Miljoner kronor	2008	2009	2010	2011	2012	2011/2012

Tullavgift	4 023	3 803	4 103	4 399	4 004	-395

Jordbruksavgifter	783	472	52	24	46	22

Avgift till tillfällig om-
strukturering av EU:s sock-
ersektor	-	-	136	-	-	-
Momsbaserad avgift	4 323	-4 305	1 444	1 564	1 643	79

BNI-baserad avgift	21 960	18 741	24 323	24 312	25 461	1 149

Storbritannien-avgift	437	481	349	297	298	1
Summa betalningar till EU1	31 526	19 192	30 407	30 596	31 452	856
Bidrag från Europeiska
utvecklings- och garanti-
fonden för jordbruket
(EUGJF)	123	9	0	-20	-1	19

Bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbru-
ket (EGJF)	7 064	8 075	7 345	6 170	5 896	-274

Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för lands-
bygdsutveckling (EJFLU)	1 807	1 106	2 884	2 521	2 564	43
Bidrag från Fonden för
fiskets utveckling (FFU)	94	70	102	50	2	-48
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklingsfon-
den (ERUF)	464	1 315	872	1 842	1 003	-839

Bidrag från Europeiska
socialfonden (ESF)	870	358	1 151	1 191	-1	-1 192

Bidrag till transeuropeiska
nätverk	348	470	391	419	212	-207

Övriga bidrag från EU	265	279	232	155	107	-48
Summa betalningar från EU2	11 035	11 682	12 977	12 328	9 782	-2 546
Nettoflöde från statens
budget till EU	20 491	7 510	17 430	18 268	21 670	3 402

1Redovisat mot anslag 2701001 Avgiften till Europeiska unionen

2Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

Anslagen för EU-bidrag på statens budget upp- gick till 11,7 miljarder kronor 2012 (se tabell 6.5). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2012 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 9,8 miljarder kronor (se tabell 6.4). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig utfallet på an- slagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 1,9 miljarder kronor.

Periodiseringseffekterna uppkommer ef- tersom EU-budgeten generellt sett ersätter utbe- talningar av stöd i efterhand. För strukturfon- derna och EJFLU förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje med- lemsland tilldelats. Statens budget står dessutom

för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på er- sättning från EU-budgeten görs i euro enligt gäl- lande regler för valutaomräkning. Kommission- en gör sedan sina utbetalningar i euro.

261

S k r . 2 01 2 / 1 3: 1 0 1

Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel

Miljoner kronor

			Utfall	Utfall	Föränd-
	UO/Anslag		2011	2012	ring

08	1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar	106	45	-61
		Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmed-
13	1:6	borgare	16	23	7
14	1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013	920	1 084	164

19	1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 -2013	1 392	1 546	154
22	1:10	Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk	490	212	-278

23	1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	6 348	5 922	-426
23	1:12	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	195	175	-20

23	1:15	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	48	37	-11

23	1:18	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten	7	7	0

23	1:22	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 535	2 659	124
Summa			12 057	11 710	-347

6.6.3Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgif- ten till EU under posten Transfereringar till utlandet (se not 4 till resultaträkningen). Åter- flödet från EU redovisas under posten Intäk- ter av bidrag (se not 3 till resultaträkningen). Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stö- det betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och

den kassamässiga redovisningen i statens bud- get.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, ex- empelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2012 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot ca 1,8 miljarder kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisas som in- täkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen i statens budget.

262

	byggande samt konsumentpolitik ......................................................		105
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt....................................................			107
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................			108
2.4.21	Utgiftsområde 21	Energi ....................................................................	110
2.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer ................................................		112
2.4.23	Utgiftsområde 23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel..........	116
2.4.24	Utgiftsområde 24	Näringsliv..............................................................	118
2.4.25	Utgiftsområde 25	Allmänna bidrag till kommuner ..........................	121